energiuppgörelsen ger

10 000 gröna jobbMaud säger: energiuppgörelsen är historisk sidan 3

sidan 8

en tidning från centerpartietnuMMer 1 2009

Europa ärlokalt

lättare och svårare för strandbygge

valplattform till kyrkovalet

� tidningen c.

Jag vill hjälpa digi din kampanj!Min syjunta ställer också upp!

Ditt nätverk är större än du tror

Nätverks-lista

Omvärlds-analys

Tydligt budskap

MålsättningDelmål

Tack farmor...

Kampanj-aktivieter

BudgetSponsorer

Målbilds-träning

Sverige karta

en tidning från centerpartiet

redaktionen

chefredaktör:Elisabeth JanssonE-post: elisabeth.jansson@centerpartiet.setEl: 08-617 38 41

Ansvarig utgivare:lena ForsmanE-post: lena.forsman@riksdagen.se tEl: 08-786 60 89

annonserkontakta redaktionen

postadresstidningen CBox 2200103 15 Stockholm

internetwww.centerpartiet.se/tidningenc

telefontElEFon: 08-617 38 00FAx: 08-617 38 10

prenuMerationMedlemmar i Centerpartiet och Centerkvinnorna får tidningen C. gratis. Övriga betalar 80 kronor/år (4 nr/2009) Postgiro 104 63-8. Märk talongen ”Prenumeration tidningen C.” och ange namn och adress. C. finns även som taltidning.

adressändringKontakta ditt distrikt eller ring 08-61738 00

ts kontrollerad upplaga 2008: 55 600

tryck: V-tAB, norrtälje 2007, 2006, 2005

Miljöcertifierade enligt ISo141001, cert nr.1410718

oMslagsbild: Vindkraftverk. Foto: Daniel Asplund

issn 1651-4521

Redigering och produktion:Bangalore

No 1/2009:

Maud säger sidan 3

debatt sidan 24 fixa sidan 25

c.sverige sidan 28

c.& hör sidan 30

korsord sidan 31

alltid med i C.

Sedan förra numret har det hänt mycket i och kring Centerpartiet. Det viktigaste är utan tvekan att Alliansen nu slutit en historisk ener-giöverenskommelse som ger den förnybara energin vind i seglen (!). Men allt har ett pris, och i det här fallet heter det avskaffad avveck-lingslag. För centerpartister är detta en särskilt besk karamell att svälja. tidningen C. ägnar sex sidor åt överenskommelsen.

och så har startskottet gått för valkampan-jen till Europaparlamentsvalet. Centerpartiets 45 pigga kandidater gör just nu sitt bästa för att öka oddsen för att bli kryssade hela vägen till Bryssel. om någon mot förmodan inte vet hur en kampanj ska läggas upp, bjuder tidningen C. frikostigt med sig av tips på sidan 25.

Slutligen några rader om mig som axlar den förre chefredaktören Erik Bratthalls mantel. Jag är född och uppvuxen på en bondgård i sydvästra Värmland, närmare bestämt utanför Säffle. Men istället för att köra traktor och mjölka kor har jag valt pennan som min födkrok. Att ingen av oss syskon varit särskilt intresserade av att ta över gården har nog varit lite jobbigt för pappa att acceptera. Men nu har jag åtminstone tagit över Centerpartiets medlems-tidning, och det är väl nästan lika bra, eller hur pappa?

ElISABEth JAnSSon

Europa är lokaltValet till europaparlamentet närmar sig. Bara 38 procent av de svenska väljarna gick till urnorna förra gången. Men Centerpartiets enda eU-parlamentariker, Lena ek, tror att fler än någonsin kommer att delta i årets val. europa har blivit en lokal angelägenhet.

www.centerpartiet.se

teMa: val till europa-parlaMentet sid 4

sid 8

sid 13

sid 14

sid 15

sid 16

sid 20

sid 23

sid 26

Energiuppgörelsen

Elisabet Falemo om vindkraft

Centerpartiet är inte jämställt

lAS skapar falsk trygghet

nya strandskyddsregler

Kyrkovalsplattformen klar

Boktips

Politik möter religion

25

maudsäger:

Men trots vårt hårda kärnkraftsmotstånd har vi

i dag mer kärnkraft än någonsin. Polariseringen i

energifrågan har lagt en förlamande hand över ener-

gipolitiken.

Som energiminister har jag försökt att tona ner

konfliktytorna i debatten och länge talat om tre ben

i den svenska elproduktionen. Vatten, kärnkraft och

det förnybara som sol, vind och bioenergi. Allt i

syfte att öka förståelsen för det förnybara. Idag står

vattenkraft och kärnkraft för huvuddelen av den

svenska elproduktionen. Var och en förstår att en

pall som enbart har två ben att stödja sig på lutar

betänkligt. Det är därför som jag har lagt min energi

på att få det tredje benet att växa.

I 35 år har Centerpartiet kämpat för att få fart på

det förnybara. Paradoxalt nog är det med hjälp av

EU, där både jag och Andreas Carlgren drivit på,

som vi äntligen kan bryta upp de gamla och låsta

positionerna och ta ett rejält språng på den gröna

och hållbara vägen.

EUs ledare enades i december om långsiktiga mål

på klimat och energiområdet. Utsläppen ska minska

med 20 procent, energianvändningen ska effektivi-

seras med 20 procent och andelen förnybar energi

ska vara 20 procent till år 2020.

Vi kommer nu till förhandlingarna i Köpenhamn

med världens högst ställda klimat- och energimål.

Som ordförandeland i EU, med en centerpartist i

ledningen för miljöministrarna, kommer Sverige att

ha en avgörande och viktig roll för resultatet.

För Sveriges del innebär målen att hälften av

energianvändningen ska komma från förnybar

energi till 2020! Den energi- och klimatöverenskom-

melse som vi i Allianspartierna nyligen har slutit,

ger Sverige verktygen att uppnå dessa mål. Den ger

långsiktighet och trygghet för människor och före-

tag, och gör oss på sikt mindre beroende av kärn-

kraft. Vår överenskommelse är historisk. Nu kan

de förnybara källorna gå en ny vår till mötes.

Och vi har tagit ett ledarskap som världen så

väl behöver.

Centerpartiet har inte ändrat inställning

i kärnkraftsfrågan, men vi har ändrat

strategi för att nå målet om ett hållbart

energisystem. Nu när vi har fått med

Allianskollegorna på alla dessa ambi-

tiösa mål och medel, så tror jag att

vi äntligen tar ett rejält kliv i rätt

riktning. Vi måste orka hela vägen,

även om den är krokig.

Kom ihåg, vi gör det inte för vår

egen skull, eller för Centerpartiets

skull, eller ens för Sveriges skull. Vi

gör det för våra barns och barnbarns

skull.

fo

to

: k

ris

tia

n p

oh

L

Vi är många i Centerrörelsen som har ett långt engage-mang i energifrågan. Och i dag har vi mycket att känna stolthet över. Utan vårt engagemang och motstånd mot kärnkraften hade framtiden för det förnybara aldrig sett så ljus ut som nu. Tack vare initiativ och stämmobeslut har vi vunnit gehör för exempelvis koldioxidskatt, elcertifikat och miljöbilspremie, som i sin tur lett till minskade koldioxid­utsläpp, mer förnybar energi och fler miljövänliga bilar.

MalmöVäxjö Norrköping

SkellefteåSkövde

Ödeshög

ArvikaÖsthammar

JärfällaKrokom

Avestatema: europa är lokalt text oCh foto: anna-karin nyMan

Valet till europaparlamentet närmar sig. Bara 38 procent av de svenska väljarna gick till urnorna förra gången. Men Centerpartiets enda europaparlamentariker, Lena ek, tror att fler än någonsin kommer att delta i årets val. europa har blivit en lokal angelägenhet.

Uppsala

tidningen c. �

MalmöNorrköping

Östhammar

diMMan ligger tät över visby. det stålgrå vattnet sköljer

in Mot stranden utanför den nybyggda kongresshallen med panoramafönster mot Östersjön. Innanför glas-fönstren sitter kommunpolitiker från hela landet. Alla är centerpartister. Konferensen hålls varje år för att inspi-rera och byta erfarenheter i kommunalt arbetet. Den här helgen är Europa och det stundande Europaparlaments-valet i fokus.

– Tänk om det är ni i kommunerna som sitter inne på den kunskap vi behöver regionalt i Europa.

Det är chefen för tankesmedjan Fores som står på scenen, Martin ådahl. Han gestikulerar energiskt för att understryka sina ord.

– Men ta förnyelsebar energi till exempel. Det är inte storföretagen som bygger vindkraft som kommer att lösa klimatfrågan. Det är massor av små, små, företag med innovationer som öppnar nya dörrar. Det finns fantastisk teknik redan nu som knappt någon har hört talas om än.

Diskussionen fortsätter under kafferasten en timme senare.

– Varför kommer inte vågenergin längre än den har gjort?

– Ja, säg det. Det är ju en relativt enkel teknik som bor-de kunna användas överallt.

Det surras i den ljusa kongresshallen där kaffet serve-ras. Väggarna i lokalen har ockuperats av utställare från allsköns företag och organisationer. Bordet från vind-kraftsföretaget Airtricity är välbesökt. Centerpartisterna är nyfikna på tekniken. Hur mycket ska de bygga ut i Sve-rige? Blir det effektivare i framtiden? Hur ser marknaden ut i resten av Europa?

– Det kanske låter larvigt, men jag tycker att freden är EUs viktigaste uppgift.

camilla axelsson, 24, från Arvika stryker den blonda luggen ur pannan. Hon har en termin kvar på Karlstads universitet innan hon är färdigutbildad gymnasielärare.

– Det är en massa småsaker som EU gör som spelar stor roll också. Ta poängsystemet på universiteten till exempel, fortsätter hon.

Bolognasystemet innebär en samordning av högre utbildning i Europa. Från hösten 2007 införde Sveriges högskolor och universitet det nya systemet för högsko-lepoäng som är detsamma i Grekland, Frankrike och alla andra EU-länder. Camilla berättar att EU är mycket mer närvarande på universitetet än i kommunpolitiken.

– Det är liksom en självklar del där. Alla utbytesstuden-ter, litteratur och forskning kommer ju från Europa.

Trots att så mycket som 60-70 procent av de beslut som fattas i kommunerna är direkt styrda av EU-direktiv, har europafrågor låg profil på den beslutandenivå som är all-ra närmast medborgarna. Men när EUs nya arbetstidsreg-lering ställde till det på äldreboenden runt om i landet så protesterade man. Och det gav resultat.

– Jag sommarjobbade på ett äldreboende när reglerna skulle börja gälla. Reglerna pajade hela vårt schema.

Tanken var säkert god tror Camilla. Det hjälpte kanske lastbilschaufförer som har kört många timmar på rad att få bättre arbetstider, men inom vården fick fler jobba del-tid och man hade svårt att få ihop scheman på ett vettigt sätt.

– EU ska inte ta beslut över sådant som vi kan bestäm-ma bättre på lokal nivå.

Europa är lokaltValet till Europaparlamentet närmar sig. Bara 38 procent av de svens-ka väljarna gick till urnorna förra gången. Men Centerpartiets enda Europaparlamentariker, lena Ek, tror att fler än någonsin kommer att delta i årets val. Europa har blivit en lokal angelägenhet.

Uppsala

� tidningen c.

Camilla har en bestämd uppfattning om vad ett federalt Europa skulle innebära. Förra EU-valets slogan ”Smalare men vassare” lever kvar inom partiet. EU ska alltså hantera färre frågor, men vara skarpare på de stora, gränsöverskri-dande frågorna.

400 par skor kilar fram och tillbaka mellan kaffekannor och generösa brickor med muffins. Det ska minglas förstås, och tas i hand med så många det hinns med. Nästa program-punkt är Rapport från Bryssel med Lena Ek, Centerpartiets enda Europaparlamentariker.

Snart travar hon in genom glasdörrarna i entrén, med media i släptåg.

– Vet du. Jag tycker EU fungerar rätt bra. jacob spangenberg från Östhammar sitter tillbakalutad i

en av sofforna i entréhallen. Han har druckit ur sitt kaffe och dragit sig undan kaoset runt muffinsfaten.

– Alla mina tre barn har studerat i Europa med Erasmus-programmet.

EU är mer självklart för den unga generationen. De reser med lätthet över gränserna, arbetsmarknaden är inte begrän-sad till Sverige, och avstånden har krympt, både geografiskt med bra kommunikationer, men också kulturellt. Möten i utbytesprojekt och över internet minskar avståndet mellan människor.

– Jag skulle ju gärna se att unionen utökades med fler län-der. Hela Balkan, Turkiet och Vitryssland borde bli medlem-mar. Ja, faktiskt Ryssland också. Då kan vi skapa ett riktigt stort fredsprojekt.

Kommunpolitikern från Östhammar har stora visioner när det gäller EUs öppenhet. Den delar han med fler centerpar-tister.

På den upplysta scenen står lena ek. Svarta stövlar med stilettklack ger henne höjd över golvet.

– Kära centervänner, det är ett fantastiskt roligt jobb jag har! Inte så olikt kommunpolitiken faktiskt.

Det är energi som står i ett par stövlar. Helt utan manus håller Lena Ek sin publik bunden i 45 minuter utan att tappa tråden.

– Det finns så mycket möjligheter med Europasamarbetet. Tänk er: Vårdval Europa. Hemma har jag en granne, en äldre dam som alltid bakar bullar åt en om man varit sjuk och som bryr sig om hela tiden. Ja ni vet, tittar in och bara frågar hur det är. När hon behövde göra en höftledsoperation så var det kö på ett halvår. Det är länge det när man har ont! Tänk då om man hade samordnat det så att man kunde jämföra med Helsingfors eller Köpenhamn. De kanske inte har kö på höft-ledsoperationer. Så köper man bara en plats där det finns tid för operation. Tänk så enkelt. Så mycket smärta det skulle spara och vilka köer man skulle kunna undvika.

Hon har fler exempel på hur Europa tjänar på samarbete. Men allt ska inte EU lägga sig i.

– Det är svårt att säga nej ibland. Det är menat så väl, men EU ska inte detaljstyra våra liv.

Lena Ek berättar ett exempel från parlamentet där en motion hade kommit in om att stärka kvinnors hälsa. Behjär-tansvärt, men när beslutet skulle tas handlade det om hur varje enskild vårdcentral i Europa skulle bete sig när de satte diagnoser på kvinnor. Lena röstade nej till förslaget.

– Ett federalt Europa går ut på att den lokala nivån avgör vilka beslut som ska flyttas upp till en högre nivå. EU kan inte bara ta upp vilka frågor som helst och besluta. Rätt beslut på rätt plats ska det vara.

400 e-mail om dagen ska Lena svara på. Tusentals männis-kor har hört av sig om kemikalielagstiftningen som äntligen klubbats i parlamentet. Hon är övertygad om att fler förstår hur mycket Europa påverkar våra vardagsliv nu, än när förra gången det var val. Minst 50 procent kommer att rösta i årets val tror hon.

Lena befinner sig i Bryssel fyra dagar i veckan. De andra dagarna är hon hemma hos man och barn i Gryt, Östergöt-

lena Ek, Centerpartiets Europaparlamentariker

tidningen c. �

I Visbys kongresshall minglar hundratals kommunpolitiker från hela landet. Centerpartisterna har samlats till den återkom-mande konferensen, Kommundagarna. Det är Europa som är temat. Det stundande valet till parlamentet i Bryssel enga-gerar politikerna. Vilka frågor kommer att engagera väljarna? tidningen C. frågar kommunpolitikerna vad de tror. text oCh foto: anna-karin nyMan

röster från kommunerna

land. Det är hemifrån hon får kraft och inspiration att jobba vidare. Besluten hon tar i Bryssel gör hon med tanke på det lokala. Genom att ställa sig frågan ”Hur påverkas Gryt, Arvika eller Hudiksvall av de beslut som tas i EU” hittar hon det lokala perspektivet. Om kommunerna själva kan ta beslut i frågan så ska de göra det. Europa ligger inte bara i Bryssel eller Strasbourg, det ligger här där vi EU-med-borgare bor.

Lunchen serveras på vita tallrikar, dekorerade med omsorg och gotländsk matkärlek. Över borden med vita lång-dukar pratas det optimistiskt om Europa. Och om Lena.

– Hon är stor Lena. Jag undrar om folk här hemma fattar hur stor hon är egent-ligen.

– Nej, jag tror inte det.– Jag har varit där på besök och hon

har ju stor respekt bland övriga parlamen-tariker. Det märks när man är där.

Samtalen blandas med munsbitar av maten. När kommunpolitikerna åker hem för att driva valkampanj till Europaparla-mentet står Kongresshuset ensamt kvar i Visby. Utan EU-bidrag hade det inte kom-mit till alls.

aphraM Melki, järfälla1. svar: Klimatfrågan,

absolut. Sen immi-grationsfrågan.

2. svar: Jag har ett företag där jag importerar smyck-en. Genom Euro-pagemenskapen kan jag betala in momsen i slutet av året istället för varje månad som det var förut. Det underlättar mycket för mig.

3. svar: EU ska låta bli de små frågorna och ägna sig åt de stora, gränsöver-skridande uppgifterna. Och så ska man sluta flytta fram och tillbaka till Stras-bourg, det är ju bara dyrt.

4. svar: Ja, absolut!

helena lindahl, skellefteå1. svar: För mig är gles-

bygdsperspektivet det viktigaste för EU att ta hänsyn till.

2. svar: Möjligheterna att jobba och stu-dera utomlands. Jag har pluggat i Warsa-wa genom ett EU-projekt.

3. svar: EU-frågorna borde inplementeras i vardagen. Vi måste medvetandegöra EUs roll i människors vardagsliv.

4. svar: Kanske ja.

jacob spangenberg, östhaMMar1. svar: Att fortsätta det

framgångsrika freds-arbetet.

2. svar: Alla mina tre barn har studerat i Europa med Eras-musprogrammet.

3. svar: Det fungerar rätt bra tycker jag. Jag skulle gärna se en utvidgning med Balkan, Vitryssland, Turkiet och i fram-tiden även Ryssland.

4. svar: Javisst.

fredrik andersson, köping1. svar: Den fria rörlig-

heten och den inre marknaden. Det är viktigt att vi skapar förutsättningar för fler jobb och företag.

2. svar: Hemma på går-den fick vi avverka träd i en av hagarna. EU har bestämt hur många träd som får finnas i hagarna för att få bidrag för betesmarken.

3. svar: Fokusera på de gränsöverskridan-de frågorna. Bara dem. Vi ska ha själv-styrande stater.

4. svar: Ja det ska vi.

1. vilken fråga är den viktigaste i årets europaparlamentsval?2. hur påverkar eu ditt liv?3. hur ska eu jobba om du fick bestämma?4. ska sverige gå med i eMu?

� tidningen c.

som första land i världen kan sverige presentera en konkret strategi för att bryta beroendet av fossil energi. Uppgörelsen mellan de fyra allianspartierna innebär att sverige inte längre kommer att vara beroende av kärnkraft och vattenkraft. halva energiförsörjningen ska istället ske via förnyelsebar energi. text: eLisaBeth Jansson, foto: ViCtor Brott

– Det tar i genomsnitt sju år för en invandrare att få jobb i Sverige. Vi behöver arbetskraft i det här landet, säger Maud olofsson.

energiuppgörelsen ger 10 000 gröna jobb

Miljöminister Andreas Carlgren

tidningen c. �

satsningen innebär att sverige går län-

gre än något annat europeiskt land.

Branschorganisationen Svensk Vinden-ergi menar att 10 000 nya arbetstillfällen kommer att kunna skapas inom vind-kraftssektorn.

Överenskommelsen innebär att avvecklingslagen för kärnkraft avskaffas och att nybyggnadsförbudet hävs. Reger-ingen öppnar alltså upp för att maximalt tio nya reaktorer kan ersätta de gamla på befintliga platser.

innebär det att centerpartiet har svängt i kärnkraftsfrå-gan?

- Nej, vi har inte ändrat den grundläg-gande inställningen till kärnkraften, säger miljöminister andreas carlgren. Som cen-terpartist är jag precis lika skeptisk som tidigare, men vi har kärnkraft, jag har levt med den under lång tid och kan fortsätta göra det. Jag vill koncentrera mig på vad vi kan få i stället, med en kraftig ökning av det förnybara och därmed minskat beroende av kärnkraften.

Han betonar att överenskommelsen inte handlar om att reaktorer nu ska ersättas, eller att skattemedel ska använ-das till kärnkraften.

så det innebär inte att det koM-Mer att bli uranbrytning nu?- Nej, det finns inget i överenskommelsen som öppnar upp för att bryta uran. Det kommunala vetot* gäller fortfarande, säger Andreas Carlgren.

- Det vi säger till kommersiella aktörer är att om de vill ersätta nuvarande reak-torer med nya så är det ok, men kom inte och be oss om pengar, säger Andreas Carlgren.

Det kommer alltså inte att ges några statliga subventioner till kärnkraften. Tanken är tvärtom att kärnkraften ska hanteras på marknadens villkor, vilket innebär att privata aktörer själva kom-mer att få bära kostnaderna.

Kraven på reaktorägarna kommer ock-

så att öka. Till exempel kommer de att få ta ansvar för ett mer än dubbelt så stort försäkringsbelopp som idag.

- Vi ska dessutom utreda genomföran-det av ett obegränsat skadeståndsbelopp för kärnkraftbolagen.

I dagens atomansvarslag har kärn-kraftsbolagen skadeståndsansvar vid en kärnkraftsolycka upp till ett visst belopp. Enligt ett internationellt protokoll, som Sverige har skrivit under, ska kärnkrafts-företagen ha försäkringstäckning upp till 1200 miljoner euro. Detta är dock inte infört i svensk lag. Det har tidigare gjorts en utredning där det föreslagits att kärnkraftsbolagen ska ha ett obegränsat skadeståndsansvar. Som en del av energi-överenskommelsen kommer nu detta att utredas mer i detalj.

Effekten av regeringens politik är att den stora produktionsökningen av ener-gi kommer att ske via vindkraften – inte kärnkraften.

- Genom överenskommelsen skapar vi långsiktigt goda förutsättningar för indu-strier och företag som är beroende av el för sin överlevnad, säger Andreas Carl-gren.

Han menar att elförsörjningen i Sverige nu tryggas, och att beroendet av el från andra länder minskar, i ett läge där energi blivit ett säkerhetspolitiskt instrument.

Till 2015 ska energiproduktionen från vindkraft motsvara en kapacitet på 10 terawattimmar per år, vilket ska jämföras med dagens cirka två terawattimmar.

Regeringens ambitiösa mål om att hälf-ten av energin ska vara förnyelsebar till år 2020 och tiodubbla utbyggnaden av vindkraft, kräver en enklare tillståndsgiv-ning.

- Nu tar vi bort stoppklossarna i hand-läggningen, främst genom att slopa den så kallade dubbelprövningen, säger Andreas Carlgren.

Det innebär att mindre vindkraftverk endast kommer att omfattas av Plan- och Bygglagen, och att större vindkrafts-parker regleras genom Miljöbalken. De

nuvarande reglerna säger att alla anlägg-ningar, oavsett storlek, ska omfattas av båda juridiska ramverken, vilket skapat en tröghet i systemet.

- Nu snabbar vi på beslutsgången betydligt, men med samma rättssäker-het. Det blir inte mer rättssäkert för att samma beslut prövas enligt olika lagstift-ningar.

Grannar och sakägare kan fortfarande påverka processen och även överklaga beslut. Kommunerna ska också ges möj-lighet till medbestämmande för större vindkraftverk eller vindkraftparker. Men till skillnad från dagens regler kommer det inte att vara möjligt att överklaga flera olika beslut, som tas vid olika tidpunkter i processen, vilket försenar projekten.

Han menar att vindkraften fram till nu byggts ut i snigelfart i Sverige, och han tror att hela medvetandet om klimat- och miljöfrågan har gjort att det har blivit en annan förståelse för vindkraften.

Reaktionerna från Svenskt Näringsliv har också varit mycket positiva (se sida 12)

- Svenska folket vill ha en långsiktighet i energipolitiken, säger Andreas Carlgren. Och energimarknadens aktörer behöver också ha långsiktiga beslut för att kunna investera.

Därför pågår just nu samtal med oppo-sitionen för att diskutera en långsiktig energiuppgörelse.

hur stor del av energiproduk-tionen koMMer vindkraften att stå för, till exeMpel oM tio år? - Vi underlättar med de gröna elcertifika-ten, förenklad prövning och planerings-stöd. Men det är upp till dem som byg-ger vindkraft att se vad som är lönsamt. Utvecklingen har gått väldigt fort. Förra året ökade vindkraftproduktionen i Sve-rige med drygt 40 procent.

* Kommunalt veto innebär att kommunerna har rätt att säga nej till uranbrytning inom den egna kommunen.

10 tidningen c.

- jag tycker att partiledningen borde ha förankrat överens-

koMMelsen, säger hon. soM det blev nu blev vi helt tagna på

sängen. Samtidigt är det självklart att man måste kompromis-sa när det är fyra partier som ska nå en överenskommelse.

karin ånöstam är dock mycket positiv till att regeringen satt både hängslen och livrem på möjligheterna att bygga ut kärn-kraften.

- Man har gjort det svårt att bygga ut kärnkraften, till exem-pel via höga avgifter och försäkringar, och det gör ju att man kan känna sig trygg med det.

-Jag tycker att Maud Olofsson har gjort ett jäkla bra jobb, så är det. Ändå kvarstår frågan: Hade vi kunnat få information om att något var på gång? Och varför blev det så här bråttom? Det syns ju att det finns en väldigt tydlig strategi från våra parti-ledare som vi inte känner till.

Karin tycker att partiledningen borde ha kallat in Förtroen-derådet och åtminstone berättat att det var någonting på gång.

- Under onsdagskvällen hörde vi att riksdagsledamöterna var kallade till ett hemligt möte. Och då började journalisterna genast ringa, men jag visste ingenting om vad som hände.

När Karin via media fick reda på att partierna höll på att för-handla om att ta bort förbudet mot att bygga ut kärnkraften blev hon både ställd och chockad.

-Jag kunde bara svara att jag inte trodde på att man kan för-handla om detta utan ett stämmobeslut.

Hon berättar att hon som relativt ny distriktsordförande inte alls är van vid det mediatryck som uppstod och att hon kände sig väldigt övergiven.

På torsdagen informerade så regeringen, via en presskonfe-rens, att man kommit överens om att häva utbyggningsförbu-

det. -Det kändes som ett dråpslag! utbrister Karin Ånöstam. Hon vittnar om att många centerpartister runt omkring hen-

ne reagerade kraftigt genom att skriva uttalanden och ringa och meddela att de tänker gå ur partiet.

- Men jag sa: ”Lugn, vi måste faktiskt höra vad beslutet inne-håller. Det kan inte vara så att vi bara går med på kärnkraft.”

-Sen dess har jag tagit del av en massa information, bland annat under Maud Olofssons inledning på Kommundagarna, och nu är jag övertygad om att det här blir bra.

Karin Ånöstam säger att hon nu ska gå hem och övertyga sina kollegor och medlemmar om att det här är det rätta, fram-för allt de medlemmar som redan har sagt att de tänker gå ur partiet. Hon understryker att det är många som har gått in i partiet just för att man varit motståndare till kärnkraften.

-Det är nog en generationsfråga. Många som varit med och kommer ihåg är ju rädda för kärnkraften.

Hon menar att det nu är viktigt att fokusera på det positiva som Centerpartiet fått igenom; satsningen på det förnybara.

-Det är den enda förutsättningen för att kunna fasa ut kärn-kraften.

Samtidigt känner Karin Ånöstam fortfarande frustration över att bli tagen på sängen.

- Det här måste vi gå till botten med och ta på allvar, för när man frångår ett stämmobeslut i en sådan fråga och med en sådan dignitet i partiet som det här är, ja, vi måste diskutera hur vi hade kunnat hantera det på ett annat sätt. Skulle vi ha kunnat få information om det här tidigare?

Maud olofsson får MVg för innehållet i energi-överenskommelsen, men underkänt för hanteringen av den. det betyget ger karin Ånöstam, distriktsord-förande i gävleborg. hon ställer sig frågande till om det ens var möjligt att förhandla om att ta bort förbu-det mot utbyggnad av kärnkraften utan ett stämmo-beslut. text eLisaBeth Jansson, foto: toBias WaLLströM

ros och ris till Maud för energiuppgörelsen

Karin Ånöstam

tidningen c. 11

- Ibland öppnas ett tillfälle där man hittar en framkomlig väg, en överenskommelse, och då måste man som ledare vara modig nog att våga se möjligheterna och uppnå resultat. Det ansvaret förväntas man nog att ta. Det har dessutom förankrats i partistyrelse och riksdagsgrupp. Men hade det inte krävts ett nytt stämmobe-slut?

- Överenskommelsen ligger helt i linje med den genomgripande diskussion vi haft i par-tiet vad gäller satsningen på förnybar energi och att vi ska minska beroendet av kärnkraf-ten.

För Centerpartiet har inte ändrat sin kritis-

ka inställning till kärnkraften. - Men om vi hade haft ett stämmobeslut

som beskrev allt det vi nu kommit fram till, hade förhandlingsutrymmet varit så begrän-sat att vi aldrig kunnat nå den omfattande överenskommelse vi nu gjort. Det ligger i sakens natur.

Anders Flanking säger att 95 procent av överenskommelsen handlar om minskade klimatutsläpp och energieffektivisering:

- Och så finns det en del som handlar om att det ska vara möjligt att byta ut gamla uttjänta reaktorer om marknadens aktörer är beredda att investera.

Han säger att Centerpartiet var tvunget

att respektera de andra tre partiernas syn på nya reaktorer om man skulle få igenom allt det andra.

- Att regera utan egen majoritet kräver att man ger och tar. Det känner nog de flesta som verkar i den kommunala och regionala varda-gen igen.

Anders Flanking säger att ett önskeläge hade varit om partiledningen hade kunnat förankra ännu mer innan överenskommelsen slöts:

- Men ibland stämmer det man vill göra inte överens med det som faktiskt är en framkom-lig väg. Hade vi inte agerat nu hade vi förmod-ligen inte uppnått dessa historiska resultat. I det här fallet hade ”det bästa kunnat bli det godas fiende”.

Han understryker att ambitionen med energi- och klimatöverenskommelsen är att göra det som är bra för Sverige, för miljön, för en hållbar energipolitik, för jobben och för konkurrenskraften.

- Att det finns upprivna känslor kan jag förstå, men jag hoppas att centerpartisterna ändå kan vara stolta över den storslagna sats-ningen på det förnybara, energihushållning och brytandet av kärnkraftsberoendet, som partiet bidragit till. Så känner jag som gammal Linje 3:are.

partisekreterare anders flanking är nöjd med den energiöverenskommelse som gjorts, men ödmjuk inför det faktum att alla centerpartister inte kände att de var med på båten. för det går inte att sticka under stol med att det har framförts en del kritik mot att processen gick snabbt. Varför förankrade man inte mer än vad man gjorde?text: eLisaBeth Jansson, foto: erik BratthaLL

Anders Flanking om förankringen av energipaketet

1� tidningen c.

”Regeringen har motsvarat våra mycket högt ställda förväntningar. Det öppnar för omfattande investeringar och på sikt tiotusentals jobb inom vindkraften i Sverige.”Svensk Vindenergis vd, Matthias Rapp.

”Det är mycket glädjande att förutsättningar nu skapas för att Sverige kan få en mer rationell och klimateffektiv energipolitik.”Svenskt näringslivs vd, Urban Bäckström.

”Regeringens energiuppgö-relse sänder mycket positiva signaler till Sverige. nu ökar möjligheterna att investera i alla slag av konkurrenskraf-tig och klimateffektiv elpro-duktion.”Svensk Energis vd, Kjell Jansson.

positiva koMMentarer på energiuppgörelsen

energiuppgörelsen i korthet !

Sverige ska till 2020 minska utsläppen av växthusgaser med 40 pro-cent, vilket är 20 miljoner ton. Detta innebär en nästan 30-procen-tig sänkning av Sveriges totala utsläpp. till 2020 ska Sverige ha 50 procent förnybar energianvändning, och inga fossila bränslen ska användas för uppvärmning. till 2030 ska även fordonsflottan vara oberoende av fossila bränslen.

Överenskommelsen innehåller en stor satsning på vindkraft; målet är en tredubblad vindkraftskapacitet, 30 terawattimmar, år 2020. Dubbelprövningen av vindkraft avskaffas, vilket ska underlätta utbyggnaden. Med hjälp av elcertifikaten, ett slags kvotsystem, ska den förnybara elproduktionen öka med 25 terawattimmar el, till 2020. Under 2007 uppgick elproduktionen från de förnybara energi-källorna till 12,7 terawattimmar.

lagarna om avveckling av kärnkraften och förbud mot nybyggnad av reaktorer tas bort. Sverige ska även i fortsättningen ha maximalt tio reaktorer, men nya ska kunna ersätta gamla i de nuvarande kärnkraftverken. Inga statliga subventioner ska dock gå till att bygga kärnkraft.

Slutligen innehåller överenskommelsen ett femårigt program för energieffektivisering med målet 20 procents energieffektivisering. Det innebär en fördubbling av budgeten för energieffektivisering, från 150 till 300 miljoner kronor.

För att nå målet om en 40-procentig utsläppsminskning av växt-husgaser kommer regeringen att bland annat föreslå höjd koldioxid-skatt, men även övriga energiskatter kan komma att höjas.

tidningen c. 13

det finns Människor soM är oroliga för att Man inte koM-

Mer att kunna bo kvar oM det byggs ett vindkraftverk i närheten av där man bor. Vad säger du om det?

-Jag tror att det är viktigt att veta att kunskapen om vindkraft, och vilka störningar den verkligen ger, har ökat markant under senare år. Det har gjort att det numera till exempel finns detaljerade riktlinjer för hur man ska planera vindkraftsanläggningar.

elisabet säger att Gotland är ett bra exempel på att det går att kombinera vindkraft med en livskraftig landsbygd och hon menar att det kan bli fallet på många andra ställen i Sve-rige också:

- Jag tror att bygderna kan blomstra upp om man får till en ny energiproduktion.

kan du tänka dig att bo intill en vindkrafts-park?

- Jag skulle inte ha något emot att ha vindkraft i närheten av där jag bor.

Men låter de inte väldigt Mycket?-Jag vet att det finns en oro för att de låter mycket. Men

den vanliga driften hörs ganska lite, för det är ju så att det snurrar ju enbart när det blåser och vinden låter faktiskt också. Och när det är vindstilla låter inte heller vindkraft-verket. Jag tror att det är en vanesak.

Hon berättar att hon pratat med en person som bor gan-ska nära ett vindkraftverk och att denne endast hör kraft-verket när vinden ändrar riktning, eftersom det låter när hela verket vrider sig.

Elisabet Falemo refererar också till undersökningar som gjorts på Gotland, och det visade sig att de som bor vid vindkraftverk oftast är väldigt positiva.

- Och på Gotland har man verkligen byggt mycket vind-kraft.

Enligt branschorganisationen Svensk Vindkraft får ljudet från ett vindkraftverk inte överstiga 40 db(A) vid tomtgräns. 40 dB(A) är samma ljudnivå som ett modernt kylskåp ger ifrån sig.

hallå där... Elisabet Falemo

Foto: Svevind AB

text: eLisaBeth Jansson

Foto: Regeringen

Statssekreterare Elisabet Falemo.

14 tidningen c.

christina bergqvist är docent vid statsveten-

skapliga institutionen i uppsala och forskar

om genus och politik. I boken kön och politik, som hon varit redaktör för, tas problemen med underskott av kvinnor i politiken upp.

- Utan politisk jämställdhet hamnar kvin-nors möjligheter att påverka politiken på undantag. Runt om i världen är kvinnors politiska representation sammantaget lägre än männens. Det är helt enkelt männen som bestämmer, säger christina bergqvist.

Detta mönster återfinns även i Sverige. Efter valet 1991 blev fördelningen mellan kvinnor och män skevare än tidigare, och detta ledde till en högljudd debatt om lika andel kvinnor och män i politiken. Partierna började för första gången på allvar prata om varvade listor och många partier var självkri-tiska till utvecklingen.

Det gav resultat, och i valet 1994 var pro-centfördelningen 37 procent kvinnor och 53 procent män, mot tidigare 32 respektive 68

procent. Denna utveckling har sedan fortsatt, och i valet 2006 var siffrorna 47 respektive 63 procent. För Centerpartiet var det tvärtom. Efter senaste valet var partiet tillbaka på samma siffror som i valet 1991.

- Det är i sig inte så spektakulärt, säger Christina Bergqvist. Det som kan tyckas för-vånande är att det inte har skapat särskilt mycket uppmärksamhet. I sådana här situa-tioner är det viktigt att statistiken bevakas noggrant. Det var just det man gjorde i början av nittiotalet och det blev enormt uppseende-väckande. Varför väcker de försämrade siff-rorna för Centerpartiet ingen uppmärksam-het idag?

Underrepresentationen återfinns inte enbart i riksdagen utan även i kommuner och landsting. Tittar man närmare på dessa instanser och analyserar statistiken för de mest inflytelserika posterna såsom kom-munstyrelseordföranden, landstingsråd och nämndordförande, blir resultatet ännu dys-

trare. Till exempel är endast 27 procent av landets kommunstyrelseordföranden kvin-nor.

- Det är en historisk diskriminering av kvin-nor som lever kvar, fortsätter Christina Berg-qvist. Inverkan på politiken över tid är påtag-lig. Kvinnor och män har olika erfarenheter socialt, på arbetsmarknaden och i utbildning, ofta enligt könsstereotypa mönster. Om detta inte avspeglas i politiken kommer politiken inte att avspegla hur samhället faktiskt ser ut. Man kan starkt ifrågasätta den demokratiska legitimiteten i dagens system.

Bergqvist menar att det kraftfullaste instru-mentet som finns är att fortsätta bevaka siff-rorna och med dem i ryggen skapa debatt.

- Vi måste ha ögonen på de här frågorna hela tiden, annars är det lätt att vi lutar oss tillbaka och tror att vi har nått upp till målen, avslutar hon.

trodde du att Centerpartiet var jämställt? det är fel. i samtliga val 2006 var andelen valda kvinnor i Centerpartiet fem procent lägre än genomsnittet bland riksdagspartierna. till landets kommunfull-mäktige valdes 41 procent kvinnor, till landstingsfull-mäktige 44 procent och till riksdagen 38 procent. text: karin CarLetsten, foto: toBias WaLLströM

Centerpartiet inte jämställt

utbildning Centerkvinnorna erbjuder en utbildning i tre steg som ger verktyg för att göra livet för förtroendevalda kvinnor och män mer jämställt. Programmet är öppet för alla inom Centerrörelsen. läs mer på www.centerkvinnorna.se

trots att det finns 21 kommunstyrelseordföranden som är kvinnor uppvi-sar inte Centerpartiet några positiva siffror i jämställdhetsstatistiken.

tidningen c. 1�

- Mitt huvudsakliga Mål i debatten oM

turordningsregler är att återupprätta den svenska modellen, nämligen att avtal och inte lagstiftning ska avgöra.

Det säger riksdagsledamoten annie johans-son som vid partiledardebatten i januari kräv-de att LAS, lagen om anställningsskydd, ska reformeras. Annie Johansson, som med sina 25 år är Riksdagens yngsta ledamot, menar att nuvarande lagstiftning om turordnings-regler diskriminerar de yngre på arbetsmark-naden.

- Det måste vara arbetsmarknadens parter som kommer överens om vilka som måste gå, utifrån det speciella företagets behov.

besviken på ModeraternaHon kan mycket väl tänka sig att det är som Tobias Karlsson säger i artikeln nedan; att traditionella företag kommer att tillämpa sist-in-först-ut-principen oavsett lagstiftning.

- Men då är det inte klåfingriga politiker som bestämmer detta. Jag är mycket besvi-ken över att Moderaterna som tidigare tyckt

att arbetsrätten är viktig, inte tänker ta i frå-gan under den här mandatperioden. Annie Johansson tillbakavisar uppgifter om att majoriteten av avsked vid nedskärningar avgörs genom att turordningsreglerna avta-las bort.

- Det stämmer kanske under högkonjunk-tur, men inte nu under lågkonjunktur. Det är inte det intryck jag får när jag reser runt och talar med företagare. De är förtvivlade över att de inte kan behålla högutbildad, ung arbetskraft. Den behövs också inför en kom-mande högkonjunktur.

falsk trygghetHon pekar på en annan aspekt som hon anser att LAS medför, nämligen att invagga äldre arbetskraft i falsk trygghet eftersom turordningsreglerna ändå kan frångås genom avtal.

- Lagen skapar också inlåsningseffekter och minskar rörligheten på arbetsmarknaden, men min huvudinvändning är den obarmhär-tiga diskrimineringen av ungdomar som den

leder till. Annie Johansson jämför med andra länder

som Australien, Frankrike och England som inte har lagstiftade turordningsregler.

- De visar helt andra kurvor när det gäller ungdomar, menar hon.

veM är det då soM ska gå när det koMMer till avsked? - Jag menar förstås inte att äldre ska vär-deras sämre. Men jag vill komma bort från åldersfokuset, det ska vara individens kom-petens som avgör.

sist-in-först-ut: gammal principhårdnande konkurrens, arbetsbesparande

teknologi och nya organisationsfilosofier ger upphov till allt fler varsel på arbetsmark-naden - det känner vi igen från dagens situa-tion.

- Men så var läget även under mellankrigsti-den och den princip som tillämpades redan då var sist-in-först-ut, berättar forskaren i ekonomisk historia vid Lunds universitet, tobias karlsson.

Tobias Karlsson visar att idén om sist-in-först-ut funnits på arbetsmarknaden långt innan lagar och avtal infördes om detta.

- Arbetsgivaren hade tre principer som styr-de vilka som skulle få vara kvar vid nedskär-ningar, förklarar han.

I första hand var det de som producerade bäst, i andra hand var det de äldsta enligt den

så kallade seniorprincipen. I tredje hand kom behovsprincipen, det vill säga arbetstagare som hade försörjningsplikt eller någon funk-tionsnedsättning.

Ibland friställdes gifta kvinnor till förmån för gifta män som ansågs som huvudsakliga familjeförsörjare, och oftast hade högre lön. Ett sådant synsätt vinner förstås inget gehör idag.

- Däremot har man i dagens varsel på Volvo till exempel diskuterat frågan att om båda i ett parförhållande har varslats, så borde man se till att den ena, oavsett kön, fick behålla jobbet, säger Tobias Karlsson.

Han påpekar att man i media och bland forskare ofta sätter likhetstecken mellan per-sonalnedskärningar och uppsägningar.

- Man glömmer andra sätt som naturlig

avgång, arbetstidsförkortning och utköp. Överläggningar mellan fack och företag

om turordningsregler vid uppsägning har en betydande funktion. Man kan till exempel dela in arbetskraften i kretsar så att de man vill behålla inte kan avskedas. Det är först när man blivit oense som sist-in-först-ut-princi-pen träder in. Förutom unga drabbas då sär-skilt invandrare, säger Tobias Karlsson.

Han gissar att om man skulle avskaffa LAS så skulle traditionella företag fortsätta att ha sist-in-först-ut som huvudprincip.

- Däremot skulle branscher med snabb tek-nisk utvecklingstakt ändra på det till förmån för de yngre. En vits med att hålla kvar äldre arbetskraft i företagen var att de kunde lära upp de yngre.

Annie Johansson: LAS skapar falsk trygghettext: CaJsa Carrén, foto: sCanpix

text oCh foto: CaJsa Carrén

tobias Karlsson

Annie Johansson

1� tidningen c.

det är en Mycket nöjd statssekreterare

soM tar eMot på åttonde våningen på Miljö-

departementet. Solen glittrar i Riddarfjär-den alldeles utanför fönstret. Att prata nya strandskyddsregler i den här miljön känns angenämt.

- Jag är så nöjd med att vi har fått igenom en reform där man har förståelse för att för-hållandena är väldigt olika i olika delar av lan-det, säger elisabet falemo, statssekreterare på Miljödepartementet och en av miljöminister andreas carlgrens närmaste medarbetare.

De nuvarande strandskyddsreglerna har uppfattats som väldigt stelbenta, och tillämp-ningen har i många fall varit godtycklig.

- Det har varit svårt att förstå hur man kan ha en sådan här lagstiftning när det finns så mycket stränder, samtidigt som man inte fått utnyttja dem till fullo. Och så har man i Stockholm kunnat bygga rakt ut i vattnet utan några som helst problem.

När strandskyddslagen kom till på sjut-tiotalet infördes inget strandskydd på platser där det redan fanns byggnadsplaner. Det gjor-de att områden som av tradition haft mycket strandnära verksamhet, till exempel hamnar eller industrier, har varit möjliga att exploa-tera i stor omfattning. Dagens strandskydds-regler har således inneburit att glesbygden förnekats att utnyttja sina strandresurser, medan det varit fritt fram för redan hårt bebyggda sjönära områden, som till exempel Stockholms skärgård, att fortsätta exploate-

ras. Det riktigt lyser om Elisabet Falemo när

hon berättar hur nöjd hon är över att det lokala ansvaret nu blir tydligare, och att landsbygdskommuner verkligen ges möjlig-het att utnyttja sina konkurrensfördelar.

finns det ingen risk för att koM-Munerna koMMer att se det här soM en så viktig intäktskälla att Man koMMer att tillåta alla ansökningar?

-Vi blundar inte för att det finns ett stort ekonomiskt värde i att bygga strandnära, säger Elisabet. Men det finns regler som mås-te följas, och det är viktigt att sätta sig in i vad lagstiftningen säger.

Hon tror inte heller att de nya reglerna kommer att urholka allemansrätten, en kritik som framförts av miljöorganisationer.

- Nej, jag tycker att den kritiken är väldigt överdriven. Det är viktigt att komma ihåg att de nya reglerna faktiskt inte innebär att det blir fritt fram att bygga på alla stränder. Tvärtom, det finns ett stort värde i att skydda stränder och att bevara dem för framtiden.

Socialdemokraterna har i likhet med Allian-sen efterlyst ett förändrat strandskydd som ger ökade möjligheter för glesbygdskommu-ner att bygga. Miljöpartiet och Vänsterpartiet är dock negativa till en sådan förändring.

Elisabet menar att det är viktigt att föra ner diskussionen på lokal nivå:

- Om partierna i kommunen sätter sig ner med lokala organisationer, till exempel före-tagarorganisationer, Naturskyddsföreningen, Friluftsfrämjandet och Hembygdsföreningen, och diskuterar var man kan tänka sig att utveckla kommunen utan att de fina värden som finns hotas, ja då tror jag inte motsätt-ningarna mellan partierna är så stora.

Mellan 1992 och 1994 arbetade Elisabet Falemo som politiskt sakkunnig för den för-ra borgerliga regeringen. Redan då började arbetet med att förnya strandskyddsreglerna, men vid regeringsskiftet 1994 stoppades det av Socialdemokraterna.

- Därför känns det otroligt skönt att vara med och genomföra det här som vi har väntat på så länge.

Om riksdagen antar propositionen träder den i kraft 1 juli i år. Men de nya reglerna om dispens och avsteg från strandskyddet kom-mer att kunna gälla först från 1 februari nästa år.

nio och ett halvt varv runt jordklotet. eller 385 000 kilometer. så mycket kust och stränder finns det i sverige enligt statistiska Centralbyrån. på 10 pro-cent av den sträckan finns byggnader inom 100 meter från stranden. regeringen förslår därför att det ska bli lättare att bygga strandnära i lands-bygdsområden med god tillgång till stränder, och svårare i kommuner med högt exploateringstryck. text: eLisaBeth Jansson

lättare och svårare att bygga vid stranden

de nya strandskydds-reglerna i korthet lagstiftningen kommer även i fortsättningen att utgå från att man inte får bygga närmare stranden än 100 meter.

Däremot ska det bli lättare att få dispens för att bygga vid stränder i kommuner med liten befolkningsmängd och långa obebyggda stränder.

Genom tydligare regler och en mer restriktiv tillämpning, stärks samtidigt skyddet i skydds-värda områden med högt exploateringstryck.

De särskilda skäl som krävs för att ge dis-pens eller upphäva strandskydd, kommer att preciseras i lagtexten, vilket gör att den idag godtyckliga, och ibland slumpmässiga, till-lämpningen försvinner.

Det lokala och regionala inflytandet ökar.

Kusterna i Bohuslän, halland, Skåne, Blekinge, Öland, Småland, Östergötland, Sörmland och Uppland upp till Forsmark liksom Världsarvsområdet på höga Kusten omfattas inte av möjligheterna till dispens.

lättnaderna i strandskyddet ska tillämpas mer restriktivt i tätortsområden, längs kusten och i skärgårdarna från Roslagen till gränsen mot Finland, på Gotland och längs de mer exploa-terade delarna av Vänern, Vättern, Mälaren och Siljanområdet.

distriktsordförande i värMland och boende i hagfors koM-

Mun, vad tycker du oM de nya strandskyddsreglerna?

-Jag tycker de är bra, för de nya strandskyddsreglerna öpp-nar upp för kommuner som till exempel Hagfors att bygga närmare stränderna. Det är en avgörande faktor att vi kan erbjuda attraktiva boenden så att vi kan locka människor till våra bygder. Så jag ser det som ett mycket positivt för-slag.

koMMer det att bli en explosion av husbyggen längs hagfors stränder nu?-Nej det tror jag inte, för vi har ju i likhet med många andra kommuner oerhört många mil stränder. Och även om jag gärna skulle vilja se en invasion till Hagfors och Värmland, så tror jag inte att det kommer att ske. Efterfrågan kommer inte att bli så enorm. Det positiva är ju nu att vi ges möj-lighet att utnyttja de resurser vi har. Men det är inte bara kommunen som gynnas, utan det är ju främst de privata markägarna som har tomterna.

De nuvarande reglerna har ju inskränkt rätten att bo vid

en sjö, och det är enligt min mening en inskränkning i själva äganderätten. För mig som centerpartist är det väldigt cen-tralt att man ska kunna få bygga sitt hus och bo där man vill, äganderätten är en av de absolut viktigaste frågorna för mig.

finns det något i förslaget du är kritisk till?-Nej, det känns som om det är ett väl avvägt förslag. Sen får vi se, jag är av den åsikten att strandskyddsreglerna skulle behöva lättas på ännu mer. Men det här är nog ett klokt förslag, sen får vi låta det här verka ett tag och se hur det blir. Det är möjligt att man sen kan gå ännu längre. Det viktiga är ju att det här är ett steg i rätt riktning.

bor du själv vid sjön?-Jag har ungefär 500 meter till sjön. Men jag kommer inte att flytta närmare, för grunden till mitt hus är så stabil, så den flôtter en inte på hur som helst!

hallå där... Lars Nyborg, text: eLisaBeth Jansson, foto: toBias WaLLströM

1� tidningen c.

sanofi -aventis AB, Box 14142, 167 14 Bromma. Tel: 08-634 50 00. www.sanofi -aventis.se

Vi är ett av världens största forskande läkemedelsföretag.

Vår verksamhet bygger på närheten till den enskilde patienten

och vårdgivaren. Vi är en del av svensk hälso- och sjukvård

och vi vill, med vårt arbete, bidra till en bättre folkhälsa.

GOD HÄLSA ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR VÄLFÄRD OCH TILLVÄXT

tidningen c. 1�

koMMunalråd i säffle, vad tycker du oM de nya

strandskyddsreglerna?

- Jag tycker det är en jättebra förändring, för de nya reglerna gör det möjligt för oss att få fler boende i Säffle kommun. Det behöver vi så väl. Dessutom är förslaget bra upplagt, för det stärker den lokala beslutsmöjligheten.

tror du de nya reglerna kan bidra till att fler Människor väljer att bosätta sig i säffle? - Delvis, för vi har jättemycket stränder vid attrak-tiva lägen. Kanske kan de nya reglerna, i kombina-tion med vårt bredbandsprojekt, ge en skjuts. Just nu gör kommunen tillsammans med boende på landsbygden en stor satsning med att dra fiber till alla hushåll och företag som vill ansluta sig. Den kombinationen tror jag kommer att bli väldigt bra. Då kan man till exempel bo med horisontläge mot Vänern samtidigt som man som företagare kan koppla upp sig mot höghastighetsnätet.

finns det någon risk för att de nya reglerna kan urholka alleMansrät-ten?- Det är ju inte så att alla stränder ska kunna ges byggdispenser utan det är ju väldigt mycket hän-syn taget i förslaget. Sen har vi så många mil strän-der i kommunen att det inte är någon risk för det.

hur ser du på att beslutsfattandet nu koMMer att ske på koMMunal nivå?- Jag tycker att det legitimerar att vi kan ha en egen uppfattning i de här frågorna. Sen kommer vi ock-så att kunna få till snabbare processer. Länsstyrel-sen har vi en bra dialog med, så vi ser det som en bra möjlighet att jobba aktivt inom regionen för att verkligen komma till skott. Det blir också en nyttig resa för oss att ta allvarligt på översiktsplanen.

finns det några risker Med att lägga över beslutet på koMMunen?- Nej, inte så länge Länsstyrelsen kan överpröva. Om vi sköter dialogen med byalagen, och kan få till en process om vilka områden vi ska satsa på under de närmaste åren, så får vi ju också till ett bra förankringsarbete. Då vinner vi gehör hos befolkningen.

du låter väldigt positiv!- Ja, men det är jag. Om man ser de nya strand-skyddsreglerna tillsammans med andra beslut som fattas nu, till exempel energiuppgörelsen, så innebär de ju stora utvecklingsmöjligheter för landsbygden. Så det känns som att vi har stora möjligheter framöver.

hallå där... Daniel Bäckström,

text: eLisaBeth Jansson, foto: toBias WaLLströM

�0 tidningen c.

valplattform till kyrkovalet klar

• ha en kyrka där kvinnliga präster inte ifrågasätts eller motarbetas av kvinnoprästmotståndare

• Bejaka dialogen med andra samfund och religioner

• Att de kyrkliga valen ska utgå från församlingen; dvs ha direkta val till kyrkofullmäktige och indirekta val till stift och kyrkomöte

• Att ihopslagning av församlingar endast kan ske på församlingarnas initiativ

• Att även homosexuella ska få gifta sig i kyrkan

• Att Svenska kyrkan ska ansöka om, och erhålla, fortsatt vigselrätt

• Stärka barn- och ungdomsverksamheten i församlingarna

Centerpartiets valplattform för kyrkovalet i höst är nu antagen av partistyrelsen. centerpartiet vill bland annat:

Karin Perers är ordförande i Centerpartiets kyrkopolitiska sektion.

Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslu-tande organ och består av 251 ledamöter, som är direktvalda av medlemmarna, liksom de tretton biskoparna och ärkebiskopen.

Kyrkomötet består av 14 nomineringsgrupper. Åtta av dem springer ur etablerade politiska partier. Dessutom finns grupper som inte har någon förankring i partipolitiken, till exempel Politiskt Obundna i Svenska kyrkan och Frimodig kyrka.

Svenska kyrkan är Sveriges största medlemsor-ganisation med nästan sju miljoner tillhöriga. Grunden för Svenska kyrkans verksamhet är det arbete som utförs i de drygt 1 800 församlingarna runt om i landet.

Det arbetet leds av förtroendevalda som väljs genom kyrkliga val vart fjärde år. Då väljs också representanter till både regional och nationell nivå. Alla som tillhör Svenska kyrkan och som har fyllt 16 år får rösta. Kyrkovalet äger rum den 20 september i år.

Källa: Svenska kyrkans webbplats

Fakta

I den av Partistyrelsen nyss antagna valplattformen, fastslås att kyrkan främst ska verka genom den lokala nivån. Och att kyrkan ska finnas till för alla, oavsett om man tror eller inte.

centerpartiet är väl representerade på den koM-Munala nivån. hur stora är centerpartiet inoM kyr-kan?

- Där är vi störst. Vi har 16,4 procent av rösterna i Kyrkomötet, vil-ket innebär att 41 av 251 ledamöter är centerpartister. Så vi är näs-tan dubbelt så stora som den centerpartistiska riksdagsgruppen, säger dalkullan karin perers inte utan viss stolthet.

De grupper som finns representerade i Kyrkomötet kallas nomine-ringsgrupper och dessa behöver inte ha någon partipolitisk anknyt-ning. Däremot finns det några stora grupper som har en partipoli-tisk tradition, till exempel Centerrörelsen, Socialdemokraterna och Moderaterna.

Karin Perers tycker att det enbart är positivt med nominerings-grupper som är sprungna ur de politiska partierna:

- För de som röstar finns det en trygghet i att veta vilken samhälls-syn vi har. Den som röstar på andra nomineringsgrupper kan ju inte vara helt säker på vad de står för.

Hon menar att en del av dessa grupper inte alltid är öppna med vad de tycker.

-Allt kan ju sägas på så många olika vis. Det finns några grupper i Kyrkomötet som står för en samhälls- och kvinnosyn som är svår för mig att förstå och acceptera.

Karin Perers nämner Frimodig kyrka som exempel: - De är inte öppet emot kvinnliga präster, men den synen lyser

ändå igenom när man lyssnar på dem i debatter. -Sen finns ju även Sverigedemokraterna representerade i Kyrkomö-

tet. De har ju en förfärlig människosyn, säger hon och ser allvarligt bekymrad ut.

Hon anser att båda dessa grupper är direkt avvisande till öppet homosexuella. Hur ser man som centerpartist på det?

- Ja, det borde inte vara en fråga! Karin Perers berättar med stolthet i rösten om centerpartisten

Märta leijon som 1957 kom att ha en avgörande roll för att riksdagen året därpå beslöt att öppna prästämbetet för kvinnor. Märta Leijon satt i den parlamentariska kommitté som skulle förbereda förslag till regeringen.

- Där satt teologer och höga politiska företrädare från andra poli-tiska partier. Men hon var ensam om att reservera sig till förmån för att kvinnor på samma vis som män skulle få vara präster.

En majoritet av församlingen menade dock att det alltid måste fin-nas en man som förstepräst i varje församling.

- Men Märta Leijon skrev ett fantastiskt dokument i sin reservation, menar Karin Perers. Hon skrev om människors lika värde, om jäm-ställdhet, men också om teologi. Att de första som förkunnade Jesus återuppståndelse faktiskt var kvinnorna som kom till graven och såg att stenen var bortvält.

Regeringen lutade sig mot vad Märta Leijon skrev och resten är historia. Sedan 51 år är prästämbetet öppet för kvinnor.

den 20 september är det kyrkoval och Centerpartiet har en stolt tradition att försvara; 16,4 procent av ledamöterna i kyrkomötet är C-märkta. Men för många är kyrkovalet ett icke-val. - Men det gör faktiskt skillnad om du går och röstar eller inte. det handlar om vilka värderingar vi vill att svenska kyrkan ska genomsyras av, säger karin perers, ordförande i Centerpartiets kyrkopolitiska sektion. text: eLisaBeth Jansson, foto: eMMa petersson, iLLUstration: soLVeig heLLMark

- Det visar att det är viktigt att ta det förtroende vi får på allvar, och att den som är kunnig och hängiven kan göra skillnad. Och att Centerpartiet väldigt tidigt stått för vad vi idag tycker är själv-klara värden.

Hon drar en parallell till dagens debatt om huruvida homosex-uella ska få gifta sig i kyrkan.

- Det måste vara självklart att två människor som älskar var-andra och som vill lova varandra trohet i ett äktenskap också måste få göra det i kyrkan, säger hon.

- Centerpartiet vill ju att riksdagen ska fatta ett beslut som ger kyrkor och samfund rätt att förrätta den juridiskt bärande vig-selakten.

Hon tycker det är förfärligt att det finns företrädare från Svens-ka kyrkan som vill att kyrkan ska avsäga sig detta.

- Det saknar förankring i människors syn på kyrkan och vad ett bröllop ska vara.

Om detta finns det tydliga formuleringar i den nyligen antagna valplattformen.

Karin Perers återkommer gång på gång under intervjun till att det centerpartistiska arbetet är väldigt starkt fokuserat på en kyrka som ska vara närvarande också utanför kyrkorummet och församlingshemmet.

I samband med stormen Gudrun visade det sig att Svenska kyrkan som mötesplats betytt lika mycket som böndernas egna organisationer.

- Det var ju människor som sett sina livsverk och två generatio-ners framtid sönderslagen. Om folkkyrkan fungerar rätt, ja då är kyrkan en mötesplats för alla som behöver stöd och tröst.

hur ser centerpartiet på att Många Mindre för-saMlingar slås ihop till större enheter i och Med ett Minskande antal kyrkobesökare?

-Vi är väldigt starkt för de små församlingarna och vi har sagt att sammanslagningar ska ske på initiativ av människorna i för-samlingarna. Däremot är vi emot att det kommer påbud från stiftsnivå att ”nu måste sammanslagningar ske!”. Vi tycker att man måste utgå från det lokala.

Hon menar att det kan vara väldigt klokt att samverka utan att det måste vara en organisatorisk reglering.

- Det går ju till exempel väldigt bra att dela på tjänster som för-samlingspedagog, diakon och präst.

Inom Svenska kyrkan finns mycket verksamhet som kanske inte är så känd för gemene man; barn- och körverksamhet, famil-jerådgivning och konserter. Tror du att människor idag verkligen har kunskap om vilka resurser som finns i Svenska kyrkan?

- Nej, och därför är det viktigt att de som arbetar i kyrkan finns nära människorna så att deras ansikten är kända. Jag tycker att det himmelska budskapet ska kunna förmedlas på många fler sätt än genom en predikan.

Många människor beskriver sig själva som sökare, men ser inte sig själva som kristna. Kan kyrkan spela någon roll för den som inte har en etikett i pannan där det står ”kristen”?

- Jag tror att det snart är en majoritet av dem som tillhör Svenska kyrkan som inte talar om sig själva i termer av att ”jag är kristen” utan snarare” jag är del av ett större sammanhang”. Idag försöker vi nog formulera det här för oss själva på ett mer personligt vis.

Karin Perers menar att man inte ställer några krav på männis-kor att ha en viss sorts tro:

-När du själv känner för att vara tillhörig räcker det att vara sökande och du får absolut vara tvivlande.

Hon menar också att den som är icke-troende ändå kan vilja känna delaktighet med kyrkan:

- Kyrkan ställer inga krav på dig, men kyrkan finns för dig. För-samlingarna har och ska ha en verksamhet som gör det möjligt för människor att möta kyrkan.

i valplattforMen står det att centerpartiet vill införa indirekta val till stiftsfullMäktige. vad vinner Man på det?

- Vår åsikt är att det är församlingarna och det lokala arbetet som ska vara utgångspunkt i Svenska kyrkan. Då menar vi att de kyrkliga valen ska utgå från församlingen, så att det är för-samlingen som väljer dem som ska tillhöra stiftsfullmäktige och Kyrkomötet.

Direkta val infördes i och med att staten och Svenska kyrkan skiljdes åt 2000. I dag kan man alltså gå direkt från ingenstans till Kyrkomötet:

-Och då kan du stå där och breda ut dig i talarstolen i timmar, utan att ha någon förankring i den församling som vi menar är grunden för Svenska kyrkan, säger Karin och ser frustrerad ut. Så går det till idag.

Hon menar att det i ett kyrkligt sammanhang blir onaturligt att kryssa i en person man inte känner till.

- För det är ju egentligen bara på församlingsnivå du rimligen kan identifiera vilka som är valbara. Här skiljer sig synen åt mel-lan Centerpartiet och Socialdemokraterna och Moderaterna.

vad har det för betydelse att svenska kyrkan är en deMokratisk organisation soM bygger på val?

-Du märker det främst genom att det är en harmonisk organisa-tion som inte styrs av präster, utan av människor som har en bred samhällskunskap. Och det betyder att det egentligen är först när kyrkopolitikerna inte fungerar som du märker av det, för då blir det bekymmer. Biskoparna har till exempel inte röst-rätt i Kyrkomötet.

Hon understryker att det endast är de förtroendevalda som har rösträtt, vilket gör att dessa har ett oerhört stort ansvar.

varför tycker du att Människor ska gå och rösta i kyrkovalet den 20 septeMber?

- För att visa ditt engagemang för kyrkan, för att kryssa de tre kandidater som du har förtroende för och som du tror kan göra skillnad i kyrkan.

Karin Perers menar att det är viktigt att arrangera lokalt utåt-riktade aktiviteter som når utanför den egna centerkretsen. Hon vill också uppmana Centerpartiets medlemmar att verkligen utnyttja sin rösträtt den 20 september.

- Kyrkovalet har ju totalt sett ett väldigt lågt deltagande, vilket gör att varje röst väger så oerhört tungt.

I det senaste kyrkovalet fick Centerpartiet 113 000 av totalt 700 000 röster.

tidningen c. �3

i januari läMnade centerpartiet, folkpartiet och Mod-

eraterna in en geMensaM Motion oM könsneutrala äktenskap. I motionen föreslås att lagen skrivs om så att den blir könsneutral. Det innebär att homosexuella par ska få samma rättigheter som heterosexuella att ingå äktenskap. Tanken är att den nya lagstiftningen ska börja gälla den 1 maj i år, samtidigt som den nuva-rande partnerskapslagen slopas.

- Det allra viktigaste i den här motionen är att vi tar ett steg framåt och inför en lagstiftning där allas kärlek är lika mycket värd. Jag ser fram emot att gå på många

bröllop under våren och sommaren, säger riksdagsleda-moten annika qarlsson.

Dock blir det upp till varje religiöst samfund att ta ställning till om de godtar könsneutrala äktenskap och om de gör det ska de få rätt att viga. Det ska fortfarande vara möjligt för präster inom samfunden att avstå från att viga homosexuella par.

Sex av sju riksdagspartier är nu alltså för könsneutra-la äktenskap; endast Kristdemokraterna är emot.

C-FP-M-motion om könsneutrala äktenskap

i mänsklig makt - om politikens vardagar

boktips

Claes-Göran Kjellander och Margit Silberstein har skrivit en både informativ och personlig bok om kommunal- och landstingspolitikers vardag. om det tunga ansvaret att stänga skolor eller att mitt i nat-ten ta över ansvaret för barnen i en familj i kris. Eller att skapa förstå-else för att pengarna inom sjukvården inte kan räcka till allt och att man måste prioritera. Boken, som ges ut i samarbete med Sveriges Kommuner och landsting, ger en bra bild av det pulserande liv som faktiskt äger rum innanför stadshusens ofta gråa fasader.

BroMBergs BokförLag aB.

låt säsongen styra ditt matval och satsa på närodlat. Det är huvud-budskapet i debattboken Mat & Klimat som tV-meteorologen Pär holmgren skrivit tillsammans med Johanna Björklund och Susanne Johansson, båda forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet. Mat & Klimat är en både snygg och lättfattlig bok om hur maten vi äter påverkar både kulturlandskap och klimat. Boken guidar läsaren till ett klimatsmart Sverige, slår hål på myter om maten och klimatet och berättar hur odlingslandskapet och butiksutbudet förändrats under det senaste seklet.

MedströMs BokförLag.

mat & klimat - snygg debattbok

�4 tidningen c.

debatt:

�4 tidningen c.

Få frågor i Centerpartiets historia har varit mer laddade än kärnkraften. thorbjörn Fälldin ville inte dagtinga med sitt samvete – och valde 1978 att lämna statsministerposten i en borgerlig regering. Motståndet mot kärnkraften är hos många av oss väl förankrat i våra magar och i vår ryggrad.

Så i början av februari kom beskedet; Centerpartiet överger sin tidigare blockering i kärnkraftsfrågan och en regeringsuppgörelse är nu möjlig. Maud olofsson fick förtroendet och mandatet av oss i riksdagsgruppen att förhandla fram en kompromiss som bland annat innebär att förbudet mot att bygga nya reaktorer hävs. Maximalt tio reaktorer ska få finnas i drift, och inga statliga subventioner ska ges till energifor-men.

Centerpartiet har återigen varit med och vänt blad i svensk politisk historia. Innebär det då att vi plötsligt är kärnkraftsvänner? nej, kompro-missen innebär snarare att vi väljer att fokusera på det som faktiskt är vår kärnfråga; att göra

Sverige grönt. Vi levererar nu det alla frågat efter i årtionden. Som första land i världen pre-senterar Sverige en konkret strategi för att bryta beroendet av fossil energi. Det ökar konkur-renskraften, stärker försörjningstryggheten och möter klimathotet.

Energi och klimatpolitiken har tre utgångs-punkter, ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. För att leva upp till dessa tre kriterier kan inte vår energiförsörjning endast vila på de två benen kärnkraft och vat-tenkraft – ett tredje ben, bestående av förnyel-sebara energislag, måste till. I den långsiktiga visionen slås fast att Sverige ska vara helt koldi-oxidneutralt till 2050. I och med detta fördubb-las satsningen på vindkraft och skogsråvara. Annan bioenergi från lantbruket ökar i betydelse och Sverige kan ta täten i satsningar på förnyel-sebar energi.

Som boende i Jämtlands län ser jag på flera sätt hur landsbygden kan bli en vinnare på överenskommelsen. Dagens flaskhals för elpro-

duktionen är överföringskapaciteten i kraftled-ningarna till södra Sverige. Energiuppgörelsen innebär att detta kommer att byggas bort vilket möjliggör för ännu offensivare satsningar på vindkraft i alla delar av landet.

Uppgörelsen innebär också att diesel och bensin ska försvinna som fordonsbränsle, och därmed öppnas det upp för en ordentlig biogas-satsning, vilket gynnar många landsbygdskom-muner med företag som ligger i framkant.

Kompromissen är något som vi i Centerpartiet kan vara stolta över. Äntligen skapas en lång-siktig strategi för hur Sverige ska bli hållbart, grönt och företagsamt. Det är nödvändigt och viktigt, klimathotet är vår tids största utmaning. Den som tar utmaningen på allvar inser också att det behövs en kraftfull politik för att lösa problemen.

Per ÅslingRiksdagsledamot från Jämtland

Per Åsling (C):

äntligen kan vi fokusera på att göra Sverige grönt

Jag vill hjälpa digi din kampanj!Min syjunta ställer också upp!

Ditt nätverk är större än du tror

Nätverks-lista

Omvärlds-analys

Tydligt budskap

MålsättningDelmål

Tack farmor...

Kampanj-aktivieter

BudgetSponsorer

Målbilds-träning

Sverige karta

personvalskampanj

fixa hjälpredan i det politiska livet

Just nu kampanjar 45 C-märkta kandidater för fullt och drar däri-genom sitt strå till stacken för att uppfylla Centerpartiets målsätt-ning - minst tre mandat i Europaparlamentet.

En lyckad kampanj består av ett antal byggstenar; tydliga mål-sättningar och delmål, bestämda målgrupper, ett tydligt budskap, kampanjaktiviteter, material som är lättillgängligt, ekonomi och inte minst människor som hjälper kandidaten. En framgångsrik kampanj görs aldrig ensam.

vad står du för?Första steget är att göra klart vad du står för. Ett bra sätt är att börja reflektera över de val du gör och att alltid ställa dig frågan varför. Ju större självinsikt du har, och ju ärligare du är, desto lättare är det att utveckla ett hållbart personligt varumärke.

MåslättningBestäm dina målsättningar med tydliga delmål. Dela upp målsätt-ningarna i exempelvis mediemål, mötesmål och aktivitetsmål.

MålgruppMålgrupper är de människor som på något sätt kan påverka din fram-gång. Rita upp en nätverkskarta med alla dina kontakter. Fundera över vilka kompetenser som finns i nätverket och vilka som kan tänkas vara intresserade av att hjälpa dig. Din nätverkskarta är antagligen större än du tror. Var finns dina mål-grupper och dina väljare geogra-

fiskt? när du vet det, vet du också bättre var du ska finnas fysiskt. Planera in aktiviteter i de kommu-ner och stadsdelar där du vet att dina väljare finns. lokal förankring och lokala aktiviteter, är viktiga byggstenar i en valframgång.

budskapDitt budskap ska formuleras uti-från dina målgrupper. Det ska vara begripligt, relevant och intressant. tala ett enkelt språk. tala om saker som folk förstår. Stick ut hakan. Det är först när du får motståndare som du blir intressant i media. Men var beredd på att få mothugg. Var också beredd på att det kommer att blåsa kallt kring dig om du stick-er ut hakan, för det kommer det att göra. Du står stabilare om du är beredd på detta.

ekonoMiAtt driva personvalskampanj är dyrt. Du ska ha material att dela ut, du ska kanske köpa annonsplatser

och du ska förmodligen resa en hel del. tänk igenom din budget. hur mycket resurser har du? om inte dina egna medel räcker kanske du kan bli sponsrad av någon? För att inte hamna i konstiga diskussioner om huruvida eventuella sponsrings-medel inte använts till kampanjen utan till andra saker, kan bildandet av en förening vara bra. Genom att ha en förening som ansvarar för ekonomin skiljer du på dig själv som privatperson och på kampanjen.

kroppsspråktänk också på din kroppshållning och ditt kroppsspråk. Det finns forskning som säger att endast tio procent av det budskap som mottagaren uppfattar, består av det talade ordet. Resten avgörs av andra faktorer, till exempel tonläge, kroppsspråk och klädsel.

stödtrupp Du som är kandidat ska synas i debatter, vara med på olika mötes-

platser och du ska prata med väljare. För att du ska kunna ägna dig åt kampanjen behöver du en stödtrupp som hjälper dig med det praktiska, med allt från att klistra affischer till att ta fram fakta och underlag om de olika frågor du kommer att driva. Du behöver också en omvärldsanalys och en konkurrensanalys, för att utifrån dessa göra bedömningar och avvägningar om din egen kampanj, dina aktiviteter och dina budskap.

självförtroendetro på dig själv! Det är det vik-tigaste. Gör du det strålar du av självförtroende. Var övertydlig med dina mål i media och i möten med väljare. Du vet vad du vill ha sagt, men är det säkert att media och väljare gör det? Därför är det väldigt viktigt att du är så klar och tydlig som möjligt.

så här fixar du en valframgång:

Val till europaparlamentet stundar; den 7 juni är det dags att gå till valurnorna. Men vad är det som avgör vem man ska rösta på? Ja, ett är säkert - det är ingen slump vem man kryssar för. Bakom varje kryssad kandidat döljer sig massor av blod, svett och kanske även tårar. en personvalskampanj är hårt slit från början till slut.text: MiLa ekLUnd, iLLUstration: soLVeig heLLMark

�� tidningen c.

politik möter religion – vilka lagar står överst?

detta är utgångspunkten för projektet

religionsdialog, soM centerpartiets interna-tionella Stiftelse, cis, driver tillsammans med olof palmes internationella center. Syftet är att skapa mötesplatser där skärningspunkten mellan politik och religion kan diskuteras.

I arabländerna är religion och stat ofrån-komliga parhästar. När moderna arabiska demokratier ska formas går det inte att bort-se från de religiösa traditionerna och lagarna. Men vad sker när religiösa lagar möter civila? Och hur formas ett samhälle och en demo-krati när människor har levt efter och förhål-lit sig till religiösa lagar under många hundra år? Vad händer när civila lagar då stiftas för

att möta dagens krav på mänskliga rättigheter och demokrati?

I den första fasen av projektet Religionsdia-log, arrangerades i november en konferens i Istanbul. Under två dagar möttes 23 personer från Egypten, Palestina, Syrien, Libanon och Jordanien.

- Syftet med konferensen var att skapa en mötesplats för en dialog om samverkan mel-lan religion och politik. Religionen ska ses som en konstruktiv väg framåt i stället för en hämmande och blockerande faktor, säger lennart karlsson projektansvarig på CIS.

Deltagarna var alla ledare inom olika kyr-kor och religioner, och på civila institutioner.

Religiösa ledare fyller en mycket viktigt funk-tion i det arabiska samhället.

- Jag är arab, kristen och tillhör den Luth-erska kyrkan. Jag är palestinier och en del av det arabiska samhället. Vi kristna har funnits i denna region under många hundra år – och därför betraktar jag mig inte som en mino-ritet, säger Munib younan, som är biskop av Jerusalem.

För honom är bättre rättigheter för kvinnor i arabiska länder en viktig fråga.

- Vi behöver arbeta med att demokratisera Palestina och resten av arabländerna. Jag tror att religionen kan spela en roll i ett demokra-tiskt samhälle, men det kräver en ny modell. En arabisk modell, säger biskop Younan.

Sharia är de religiösa lagar som troende muslimer förhåller sig till. På konferensen diskuterades om det finns en politisk islamisk kraft eller om den bara är religiös.

- Jag anser att det är felaktigt när människor påstår att det inte finns någon koppling mel-lan islam och civil/sekulär politik. Det finns en politisk sida av islam men däremot finns inga texter i Koranen som säger att islam ska styra över människor, menar doktor Walid salem, Society of Democracy and Community Development i Palestina.

- Det är en fråga om demokrati. Är det reli-

gång på gång krockar religionens och det civila samhällets lagar – vi ser det i nyhetssändningarna varje kväll. och det är inte alltid självklart vilken lag som ska stå överst – den religiösa eller den civila. för att undvika att krockar övergår till konflikter är det viktigt att skapa mötesplatser för dialog. text oCh foto: erik BratthaLL

c.internationelltBiskopen av Jerusalem MunibYounan i samtal med

Eva Abu halawe som är troende och praktiserande muslim.

tidningen c. ��

giösa skrifter som ska styra eller är det politiska? Vem ska styra i ett land - är det den religiösa ledaren eller den politiska ledaren? Har kristna samma rättigheter som muslimer i de arabiska länderna? Kan ateistiska partier kandidera i våra val? Finns det någon koppling mellan de mus-limska ledarna och de demokratiskt valda, säger hani horansi, som är ansvarig för Al Urdun al Jadeed Research Center UJRC i Jordanien, och öppnade upp en bred dis-kussion.

- Jag tycker inte att några religiösa skrif-ter ska ligga till grund för stater. Det finns risk för politisk religiös extremism. I Israel finns sionismen som är en religiös extre-mism. Men trots allt lyckas Israel skilja reli-gionen från staten, menar biskop Younan.

- Ett demokratiskt civilt ramverk är det bästa för ett samhälle och jag håller med om att ramverket ska vara demokratiskt, sade Eva Abu Halawe, som är troende och praktiserande muslim. Det finns religiösa politiska partier i hela världen och många av dem är kristna. Vi har muslimska par-tier som bygger på Koranen – konstigare än så är det inte. Jag kämpar för mänskliga rättigheter och för mig spelar det ingen roll om det är muslimska eller kristna partier. Alla ska respektera mänskliga rättigheter.

Diskussionerna pågick i princip dygnet runt i 48 timmar. Flera av deltagarna hade aldrig träffat varandra, men de byggde snabbt upp nya kontakter och mixen mel-lan religioner och människor skapade en rejäl dynamik.

Går diskussionen att överföra till svens-ka förhållanden?

- I Sverige har vi en annan form av extre-mism, säger centerpartisten och prästen anders åkerlund. Vi har Sverigedemokra-terna som har mandat i flera politiska för-samlingar och som verkligen inte är ett demokratiskt parti.

Sent på kvällen uppstod en spännande diskussion mellan Anders Åkerlund och en katolsk jordansk präst om könsneutrala äktenskap. Att den katolske prästen inte ansåg att homosexuella ska få möjlighet att ingå äktenskap var knappast någon överraskning, men frågan är för svensk del högaktuell och diskussionen belyser sprängkraften mellan religiösa och civila lagar även i Europa.

Frågorna på konferensen var långt fler än svaren. Men de möten som skedde mel-lan företrädare för olika religioner och det civila samhället, skapade bryggor för fram-tiden.

”en nation är född!”

så stod det på fraMsidan till en av ukrainas

största dagstidningar i noveMber 2004. det sparades inte på trycksvärtan dagen efter den historiska debatten. För det var verkli-gen en historisk händelse. Den första direkt-sända valdebatten mellan två presidentkan-didater någonsin. Det var början på vad vi idag kallar den orange revolutionen. Center-partiet har sedan dess skolat 220 lokalpoliti-ker. Men Centerpartiet har också lärt sig av Ukraina.

När ”de orange” väl hade tagit makten efter flera månader av olika turer med massde-monstrationer, hotande statskupp och poli-tiskt kaos, insåg de snart att det inte skulle bli någon lätt match. Ukraina var att likna vid en stor tankbåt som skulle ändra kurs. Få i den nya demokratiska ministären visste ens var rodret satt. Man blev även sinsemellan ganska snart oense om vart man skulle gå och vem som egentligen skulle styra.

Det är lätt att raljera över det kaos som Ukraina har genomlevt sedan revolutionen 2004, men faktum är att man under denna tid bland annat har lyckats genomföra två helt legitima och rättvisa val, 2006 och 2007, samt att medierna numer kan arbeta helt fritt. Ingen har hävdat att demokrati är enkelt, spe-ciellt om man aldrig provat den samhällsmo-dellen förut. Där kom Centerpartiets erfaren-heter från snart 100 års politiskt arbete väl till pass.

- Som centerpartister kan vi känna oss stolta. Vi har faktiskt utbildat 220 lokalpoliti-ker i demokratifrågor, miljö och genusfrågor, säger lars nordgren, projektledare på Center-partiets Internationella stiftelse, CIS. Genom

CIS startades våren 2007 ett samarbete med den regionala grenen av partiet Vårt Ukraina, i Lvivs län i västra Ukraina.

- Projektet har lagt mycket krut på att moti-vera ungdomar och kvinnor till ökat politiskt engagemang, för det tyckte vi var viktigast, betonar Lars.

På plats i Ukraina har 20 seminariedagar genomförts, främst med lokalpolitiker. Över 15 namnkunniga centerpolitiker har besökt Lviv och på plats bidragit med sin kunskap om hur man kan jobba politiskt i en demokra-ti. Sjutton studenter från olika ukrainska uni-versitet gjorde en studieresa till Stockholm i augusti förra året. En fullspäckad seminarie-vecka på riksdagen, om bland annat miljö-politik, påverkansarbete och demokratifrå-gor, blev resultatet. abir alsahlani, johanna Martin, och fredrick federley från riksdagen, samt Maria carlsson från CUF, ställde upp och berättade om sitt engagemang och om hur Centerpartiet fungerar lokalt och på riks-planet. Studenterna var frågvisa och kritiskt granskande.

- Det är lätt att tro att en gammal 100-åring som Centerpartiet sitter inne med alla svaren men samarbetet har varit långt ifrån ensidigt. Den ungdomliga dynamiska kraft som finns i ett samhälle under uppbyggnad, är något som inspirerar och ger mersmak, konstaterar Johanna Martin och berättar hur en av stu-denterna, ksenia rozhak, uttryckte saken: ”In Sweden I learned that democracy has to be won every day and not just in one revolution” (Reds anmärkning: I Sverige lärde jag mig att demokratin måste vinnas varje dag; det räck-er inte med bara en revolution).

text oCh foto: Lars nordgren

c.internationellt

Demonstranter i Kiev under den orange revolutionen 2004.

�� tidningen c.

Med centerpartiet landet runt

c.sverige!

dags för partistäMMa

Den 7 till 10 maj är det återigen dags för Centerpartiets partistämma, som denna gång är förlagd till Conventum i Örebro. Där kommer hela 521 ombud att mötas, vilket är nästan 200 fler än den förra par-tistämman.

Rikstinget äger rum den 9 maj, samma dag som Europadagen. Partistämman kommer också att fungera som ett avstamp för slutspurten till Europaparlamentsvalet.

Det är också den sista partistämman innan valet 2010, vilket innebär att den politik som avhandlas här kommer att vara viktig när vi går in valrörelsen.

Stämman blir, liksom stämman i Kalmar 2007, ett klimatneutralt arrangemang.

Partibanketten äger rum på lördagkvällen och vill du anmäla dig till denna gör du det på webbplatsen nedan. Centerpartiets Riksorganisation står för ombudens kostnader för resa, boende och mat.

Mer information kommer att läggas ut fortlöpande på Centerpartiets webbplats, där också anmälan ska göras under april månad.

Mer information: www.centerpartiet.se/partistamma2009

kallelse till centerkvinnornas förbundsstäMMa

plats: Quality hotel Galaxen, Borlänge Datum: 17-19 april tid: Start kl 13.00 på fredag och slut kl 15.00 på söndag

program: ordinarie förbundsstämma med motioner, behandling av jämställdhetspolitiskt program, val av för-bundsstyrelse och information kring Europaparlamentsvalet m m.

anmälan och mer information: www.centerkvinnorna.se eller via Centerkvinnornas Riksorganisation

nygaMMal valstuga ska locka nya väljare Designstudenterna lina lagström, Pierre Skönnergård, David Carlsson och Jonatan Solberg vid högskolan Gotland, har under kursen Design och politik valt att utarbeta ett kon-cept för valstuga för Centerpartiet. Utgångspunkten för projektet är den politiska mötesplatsen.

- Det ligger en problematik i konceptet valstuga, inte minst för unga människor. Jag har till exempel ald-rig varit inne i en valstuga för jag är rädd för att bli fast, att jag inte ska kunna gå när jag vill. Men med vårt förslag behöver man aldrig känna så, säger Pierre Skönnergård.

Den röda tråden i valstugan ”Utvecklingen” är utvecklingen från traditionell till modern. Vid första anblicken ser den ut som vilken valstuga som helst; röd med vita knutar. Men den är inte riktigt det den utger sig för att vara. Stugan går nämligen att vända ut och in, ha som en fasad eller som en delvis eller helt öppen mötesplats beroende på önskemål och väder. här är man alltså inne i valstugan, trots att man står utanför.

Möblerna inne i stugan består av ett miljövänligt, transparent material som ska signalera öppenhet. Den klassiska kökssoffan har bytts ut mot en inglasad variant, där själva sittdelen även fungerar som en driv-bänk. Studenterna föreslår att man odlar fyrklöver där.

Konceptutvecklingen av valstugan fortsätter nu, till exempel vad som kostnadsmässigt är genomförbart. om det är denna valstuga väljarna kommer att möta Centerpartiet i under valrörelsen 2010 återstår därför att se.

tidningen c. ��

SV är mångfaldens studieförbund som ger varje människamöjligheter att växa.

SV presenterar också flera aktuella studiematerial om den svenska mångfalden: Mångfald berikar Sverige,Allas lika värde (ALV), Den svenska koden.

Mångfald berikar!

Kontakta din lokala SV-avdelning för att snarast starta studiecirklar om dessa viktiga frågor.

www.sv.se

Bygdegarden.C 09-02-05 10.35 Sida 1

Centerpartiet får ny webbplats

eu-utbildning ska stärka lokal debatt Inför det kommande Europaparlamentsvalet har Centerpartiet och Studieförbundet Vuxenskolan tagit fram utbildningen EU - nu och i framtiden. Utbildningen berör nio viktiga politikområden, bland andra Energi och klimat, Jordbruk och fiske, samt Brott och straff.

I utbildningen ingår studiematerialet Europa 2008 som ur ett svenskt perspektiv beskriver vad EU är och vad EU gör.

- Målsättningen är att utbildningen ska stärka medlemmar och för-troendevalda så att de känner sig trygga och pålästa när de tar den lokala debatten, säger Joachim Wiberg, utbildningsansvarig på Centerpartiets Riksorganisation.

Joachim Wiberg menar att det är viktigt för Centerpartiet att väl-jarna har kunskap om EU och att partiets profil i EU-frågor stärks.

- Jag vill verkligen uppmana medlemmarna att ta kontakt med sitt lokala studieförbund och starta upp studiecirklar, säger han.

Studiematerialet går att beställa kostnadsfritt på Europarlamentets informationskontors webbplats och på Centerpartiets Internwebb.

Under våren kommer Centerpartiets webbplats att få ett helt nytt utseende. Samtidigt som sidan får en ny design uppgraderas webbpubliceringsverktyget till den senaste versionen.

- Efter omfattande undersökningar har vi upptäckt att de allra flesta av våra besökare på webbplatsen, vill veta mer om Centerpartiets ideologi och vad vi tycker i specifika frågor. De är inte i första hand intresserade av våra nyheter, säger Emma Petersson, informatör på riksorganisationen.

Den nya webbplatsen kommer att ha mer fokus på Centerpartiets politiska ideologi och sakfrågor. nyheter kommer även i fortsättningen att finnas med, dock inte lika framträdande som idag.

De lokala och personliga webbplatserna kommer också att få nytt utseende. Innehållet på dessa sidor börjar flyttas över till den nya strukturen i skrivande stund.

Information om detta går kontinuerligt ut till lokala redaktörer, men om du har frågor går det bra att skicka dem till emma.petersson@centerpartiet.se eller ulrika.ingemarsdotter@centerpartiet.se

www.eu-upplysningen.se020-250 000 (måndag– fredag 9–11, 14–16)

EU-upplysningen vid Sveriges riksdag

Fräscha upp dina EU-kunskaper med fi ckfoldern »EU på 10 minuter«. Beställ den kostnadsfritt.

Vet andra mer om EU?

Annons_EUstod_102x127_skolvarlden.indd 1 08-11-16 16.38.47

30 tidningen c.

Biståndsorganisationen Qandil, där center-partisten och före detta riksdagsledamoten Marianne Andersson är styrelseordförande, blev nyligen utsedd till Årets Kurdvän.

Motiveringen lyder: ”Årets Kurdvän i Sverige 2008 har på ett gediget och oupphörligt sätt arbetat med bland annat utvecklings-bistånd, återuppbyggande, samt hälso- och vattenfrågor i södra Kurdistan. På ett aktivt sätt har pristagaren arbetat med en ytterst betydelsefull opinionsbildning och kunskapsspridning i Sverige, om den huma-nitära situationen i området. Under 2008 har vinnaren i samarbete med den statliga biståndsorganisationen Sida bedrivit ett ovärderligt vattenprojekt i södra Kurdistan som handlar om att förbättra dricksvattnet, samt underhålla vattenanläggningar i regio-nen, och således skapa förutsättningar för en dräglig livssituation för invånarna”.

c&hörcenterfolk i farten

quandil är årets kurdvän

karin söder 80 år and still going strongKarin Söder, en av Centerpartiets största profiler, fyllde nyligen 80 år. hon var Sveriges första kvinnliga utrikesminister och Sveriges första kvinnliga partiledare. Dessutom har hon varit Socialminister och var under åren 1971-91 riksdagsledamot. numera är Karin Söder pensionär, men fortsatt politiskt aktiv som ledamot i kyrkofullmäktige i täby.

– Folk brukar imponeras av att jag träffat nelson Mandela, ler hon. Eller Desmond tutu. Men vet du… det är de där vanliga människorna som gör störst avtryck. De afrikanska kvinnorna som sjungande går långa sträckor för att hämta vatten till sin familj.

De som sliter i vardagen för överlevnad och ändå orkar vara glada och stötta människor runt omkring sig. Kvinnor som trots nästan otänkbara grymheter och livsöden ändå tar sig samman och fortsätter kämpa. Barn som aldrig har fått möjligheten att lära sig vad barndom egentligen är. Det är de som finns kvar långt där inne i hjärtat och fortfarande engagerar mig, säger Karin Söder i en intervju i Centerkvinnornas tidning hända.

Centerpartiets gåva till Karin Söder på hennes 80-årsdag var ett stipendium, som ska delas ut i hennes namn under tio år. Karin Söders Selma lagerlöf-stipendium ska årligen tilldelas den eller de som belyst och främjat förståelsen för kunskapen om Selma lagerlöfs aktualitet i nutiden, särskilt bland barn och ungdomar. Karin Söder är uppväxt i Värmland och har själv under många år varit ordförande i Selma lagerlöf-sällskapet.

Karin Söder gratuleras på 80-årsdagen av Maud olofsson. Foto: Peter Svensson Marianne Andersson

centerns fredsråd 25 år och centerpartiets internationella stiftelse 10 år

För 25 år sedan bildades Centerns Fredsråd, och för tio år sedan bildades Centerpartiets Internationella Stiftelse.

- Det är väl värt att uppmärksamma hur strävanden efter fred och försoning, och det solidariska arbetet med att bistå sämre lottade bröder och systrar, levt vidare under de år som gått. Inriktningen på arbe-tet har förändrats. I dag är partiernas roll i bistånds-arbetet att arbeta med demokratiutveckling. Det är där våra erfarenheter, vår kunskap och historia bäst kommer till sin rätt, säger Siv Ramsell Westberg, generalsekreterare i CIS.

I jubileumsskriften Vårt bidrag till en bättre värld uppmärksammas det dubbla jubileet. här beskrivs vad som gjorts, vad som görs och vilka hot och möj-ligheter som ligger framför oss.

Skriften finns att beställa hos CIS, Box 2200, 103 15 Stockholm.

Kostnaden är porto samt frivilligt belopp till CIS arbete.

Foto: lennart Karlsson

82

korsord

lösningen är inskickad av:

naMn ........................................................................

adress ......................................................................

postadress ...............................................................

skicka din lösning senast den 23 mars 2009 till:Centerkryss 1/2009tidningen C, Box 2200, 103 15 stockholm

vinnare centerkryss 4/2008

1. Mats Bohlin, Skänninge

2. Gudrun Andersson, Halmstad

3. Solveig Rannefors, Alingsås

4. Ture Furutorp, Västra Torup

5. Bertil Johansson, Gullbrandstorp

6. Lars Laurén, Fjugesta

7. Britt Sofi Karlsson, Uppsala

8. Svea Södergren, Mjölby

9. Britta Olofsson, Svenljunga

10. Bruno Hektor, Tenhult

blirman lätt

i öken

kommermed

posten

m in ihinkändra

till någ-ot annat

ångrasigär

trotsig

ställersig eji för-

grunden

skol-

ledare

be-skrivakort

håller

sammanbrukat

lättsvor-dom

visarlycklig

m in

den mötsidrotts-intress-erade på

stå förkonse-kven-serna

rör vid

lättrisbål

stadiumär det

manknappt

ser

segrareutan

ytterlig-heter

himmelkunga-

plats

lagom

kalltyngel

lägger

båtar

metall-stång

då mörk-er råder

tar desom öns-kar säll-

skap

har detdå det

gått uppett ljus

kvävedå

solenlyser

starkt

stickerupp förrökav-

gång

är

negativ

begärastår för

kort-vuxen

kan kör-kort

iblandsnobb

blandvilkafack-ord

varmatröjanannars

farrunt ien eka

fylls vidmacksätta

på bete

filtrer-

ats

brukarhov-

slagare

han kör

gods

genom-

gång

brunkryddablåsin-

strument

detvisar

tid

brukardet vid

plusgram

spriderfröner-

övra

grejkänns

imagen

krigs-skolan

miss-kund

görarga

hundarkanske

period

ackord

ä r l itegalenkollar

upplagor

ska bus-en få se på

i brev

menatväntar

folkpå

dropp-ar

nedförkinden

passarmedvett

skyrnog lan-

tisen © svenska korsord ab

⁄

⁄

⁄

Ç Ç Ç

÷

‹‹

Ç Ç Ç Ç Ç

÷

÷

÷‹ ‹

Ç

›

i

l

k

k

modellpose

marin

orsak

genar

yale

rede

ovanor

i

öman

n

begäras

öga

l

rensar

n

remi

sanera

fena

ritar

angiven

k

y

s

n

ari

gles

sentens

star

se

älv

tät

omgång

osunt

e

stressar

ängel

jean

vrå

lotsa

lave

ss

danska

ratad

atlas

bar

aorta

enats

ido

moltke

värst

siden

tänke-

språk

för-

mögen

gör desomhar

bråttom

är en

pige

nakenpäron-höst-sort

kollasibland

vidmöten

kvinna

hörn

ingåri

kedjanstora

kropps-puls-ådern

ton tredragitbenen

efter sigrond

stryk-måttvisa

vägen

viras

stjärna

i usa

skasattafrön

får ejvaramed

längre

värreän

värre

intarmanne-käng

ärflottassyssla

bokortarvägen

brukarordet

påmöten

lika i

schack

styr-

medel

är oftainfo

på eti-ketten

kanfrövan

förhand

åbygångkallas him-la snällt

barn

störstnos på

sa-vannen

gått

samman

person-lighettalar

luddigt

plock-ar

undan

manligasläkt-ingar

carinafinaremiddag

sommular

års-växter

vis-axel

är ettstilla-

sittandeliv

rosputssauna-sitt-plats

krondelsådana

ska job-bas bort

fin m ingöra

riktigtrent

är detkallt ititta

ärvass på

tass

tätatätanled-n ing

kan jujohannai visan

tecknar

visar

världen

natur-

tyg

ädelt un i-versiteti connec-

ticut

ut-

bredd

skär-bar

betjänt-namn

hon jobb-tränar

den styrresande

gnuttahar vis-sa för

affärer

n ix pixkan

forsafram

konst-

språk

räknarsnåla

på

bräk

som råm

typbackesteam

ship

finrumleas

syster

drogsöder-

ut

mången

i hjul

skym-

tar

populärteve-familj © svenska korsord ab

Ç ç ç

÷

÷

⁄

›

ÇÇ Ç Ç Ç

‹

‹ ‹

⁄

÷

÷

÷

Ç›

tidningen c. 31

en tidning från centerpartietnummer 1/2009 posttidning B returadress: tidningen C, Box 2200, 103 15 stockholm

VAD SÄGS OM LITE IRRITERANDE KUNSKAP?

www.minskaoljeberoendet.se

goss

.se

Nätverket Minska Sveriges Oljeberoende består av: LO Norrbotten, Econova AB, EME Energiproduktion AB, Gällivare Värmeverk AB, Hasselfors Garden AB, Härjedalens Miljöbränsle AB, Härnösand Energi och Miljö AB, Jämtkraft AB, Kommunbränsle i Ådalen AB, Karlskoga Kraftvärmeverk AB, Kramfors Energiverk AB, Krontorp AB, Ljungby Energi AB, Mälarenergi AB, Neova AB, RS-produkter AB, Rölunda Produkter AB, Sandviken Energi AB, SCA Skog AB Norr-bränslen, Skellefteå Kraft AB, Svebio, Södra Skogsenergi AB, Uddevalla Energi AB, Umeå Energi AB, Vänertorv AB, Weibull Trädgård AB, Överkalix kommun, Övik Energi AB.

200 miljoner år

Olja

Var finns logiken i det här? Olja bildas under flera hundra miljoner år och klassas av EU som ”fossilt bränsle”. Trä återbildas på upp till 100 år och klassas som ”biobränsle”. En torvtäkt (ca 2,5 meter djup) återbildas på ett par tusen år, men ändå klassas torv som ”fossilt bränsle”.

Det är ju inte klokt. Här bor vi i ett land som har större energitillgångar i form av torv, än vad Norge har olja i Nordsjön. Och så an-vänder vi dem knappt. Istället importerar vi olja och andra fossila bränslen för åtskilliga miljarder varje år. En stor del av de pengarna kunde ha gjort massor av nytta om de stannat här hemma.

VI hAR MER ÄN VI bEhöVER. Torv är ett bra bränsle. Det består av döda blommor och växter som förmultnat under fuktiga förhållanden.

Vi har extremt mycket torv. 25% av landets yta består nämligen av torvmark. Ändå svarar torven bara för 1% av landets energi. Trots att det skulle kunna vara väldigt mycket mer, eftersom det hela tiden bildas ny torv. Idag är återväxten mångfaldigt större än vad vi förbrukar.

MER ENERGI Och MINDRE KOLDIOxID. SAMTIDIGT.En stor del av torven finns i mark som är dikad sedan tidigare. Dessa torvmarker läcker ut kol-dioxid oavsett om man använder den eller inte.

Genom att skörda torven på redan utdikad mark minskar vi koldioxidläckaget – och får massvis av energi på kuppen.

VARföR I hELA fRIDEN ANVÄNDERVI INTE MER? Problemet med torv är att folk inte är överens om vad det är. De flesta svenska politiker ser det som ett biobränsle. EU:s politiker menar däremot att torv är ett fossilt bränsle, vilket i sin tur FN:s klimatpanel inte håller med om. Ja, du hör ju själv hur det låter.

Att EU klassar torv som fossil energi istäl-let för bioenergi innebär att svenska värme- och kraftvärmeverk måste köpa utsläppsrätter. Då blir det dyrare och osäkrare att använda torv. Och då kan man lika gärna använda olja. Och så har vi tagit två steg tillbaka igen…

hUR SKA VI hA DET?Ska Sverige använda mindre olja behöver vi mer av något annat. Därför vill vi fortsätta att bygga ut vind- och solenergin. Men det kommer att ta flera decennier. Och det är alldeles för lång tid. Torv och trädbränsle är alternativ som finns här och nu.

NU AVGöRS TORVENS fRAMTID.Under våren kommer Sveriges politiker att fatta beslut om hur torven ska klassas och användas. Det beslutet kommer att påverka Sveriges framtid. Ska vi göra oss mindre olje-beroende? Ska vi bromsa växthuseffekten? Och ska vi skapa tusentals arbetstillfällen?

Det här är en viktig fråga. Så läs mer på vår hemsida. Diskutera med kollegorna. Ta upp den i valkretsen. Mejla och stöt på din riksdagsledamot. Frågan är alldeles för viktig för att hamna mellan stolarna.

208x261_TidnC_Torv_Kunskap_A2.indd 1 08-12-08 15.03.42