tidiga sårbarhetsfaktorer vid suicidalitet
DESCRIPTION
Tidiga sårbarhetsfaktorer vid suicidalitet. Dr Ellenor Mittendorfer Rutz Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden Inst. för Klinisk Neurovetenskap. Tidiga sårbarhetsfaktorer vid suicidalitet. Trender kring suicidalt beteende och psykisk ohälsa bland unga vuxna i Sverige och Europa - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
Tidiga sårbarhetsfaktorer vid suicidalitet
Dr Ellenor Mittendorfer RutzKarolinska Institutet, Stockholm, Sweden
Inst. för Klinisk Neurovetenskap
Tidiga sårbarhetsfaktorer vid suicidalitet
Trender kring suicidalt beteende och psykisk ohälsa bland unga vuxna i Sverige och Europa
Forskning kring tidiga psykosociala riskfaktorer
Prevention/Intervention
Trender av suicidalt Trender av suicidalt beteende bland unga beteende bland unga
annorlunda?!annorlunda?!
Länder med växande andel självmord bland Länder med växande andel självmord bland manliga ungdomar (årliga förändringar i %) och manliga ungdomar (årliga förändringar i %) och
motsvarande årliga förändringar (%) bland män > motsvarande årliga förändringar (%) bland män > 20 år från 1979 till 199620 år från 1979 till 1996
-4
-2
0
2
4
6
8
Annual change (%) in male adolescent suicide rates
Annual change (%) in suicide rates in males 20 years and older
Egen klinisk erfarenhet?Egen klinisk erfarenhet?
Förklaringar till ökning av psykisk Förklaringar till ökning av psykisk ohälsa och suicidalt beteende bland ohälsa och suicidalt beteende bland
ungdomar?ungdomar?
Tänkta förklaringar till ökning av Tänkta förklaringar till ökning av självmord bland ungdomarsjälvmord bland ungdomar
Brist på socialt sammanhang
Ökad ekonomisk instabilitet och arbetslöshet
Sönderfall av traditionella familjestrukturer
Växande förekomst av depressiva störningar
Ökad alkohol/drog- konsumtion
Forskning kring pre-och perinatala Forskning kring pre-och perinatala faktorer och psykiska sjukdomar Ifaktorer och psykiska sjukdomar I
Sambandet mellan schizophreni och
dålig fostertillväxt, för tidig födsel, multiparitet, komplikationer under graviditeten (hypertoni, praeeclampsi) och födelsen.– Mechanismer: syrebrist, hypoxi,
näringsbrist, för tidigt födelse kan påverka bildning av centralnervsystem
• Dalman, 1999; Hultman, 1999
Forskning kring pre-och perinatala Forskning kring pre-och perinatala faktorer och psykiska sjukdomar IIfaktorer och psykiska sjukdomar II
Sambandet mellan dålig fostertillväxt och depression, stress känslighet och psykiska problem
Även samband med kroniska sjukdomar som diabetes, hjärt-kärl-sjukdomar och hypertoni. – Mechanismer: prenatal hormonell
förändring
• Lundgren, 2001; Nilsson, 2004; Barker
Author, area Outcome Population Main results
Mittendorfer Rutz et al. 2004, Sweden
Suicide 713,370 ind.
Birth cohort
Low birth weight, teenage pregnancy
Suicide attempt
1973-1980 Short birth length, teenage pregnancy, multiparity, low
maternal education
2008, Sweden Suicide attempt
1973-80, men
Birth length adj. for gestational age
Nybo Andersen et al. 2004, Copenhagen
Suicide/ accident
s
10,7,53 menBirth
cohort, 1953
Low birth weight (not sign.)
Riordan et al. 2006, Scottland
Suicide 1,061,830 ind.
Birth cohort
Low birth weight, young maternal age, low parental
SES, multiparity
Nomura Y et al. 2007, Baltimore
Suicide ideation
1,525 mothers
and children
Small head circumference, low birth weight, preterm
birth
Author Outcome Main results
Lewinsohn et al. Suicide attempt
Teenage pregn., adj. for psychosoc. factors
Ekeus et al. Suicide Teenage pregn., adj. for parental psych. disorders and psychosoc.
factors
Fergusson et al. Suicide attempt
Teenage pregn., not sign. after adjustment for psychosocial
factors
Christoffersen et al. 2003
Suicide attempt
Teenage pregn., not sign. after adjust. for psychosoc. factors
/psych. disorders
Wadsby et al. 2007
Suicidal ideation
Girls of mothers with pregnancies at psychosocial risk had increased
risk
PERINATALA RISKFAKTORER FÖR SUICIDALT BETEENDE BLAND UNGA
RISKEN ökar 1.2-2.2 gånger
Låg födelsevikt Kort födelselängd Multiparität Tonårsgraviditet
Tolkningar Tolkningar
Tonåringar som mödrar
• Tonårsmödraskap kan ge upphov till ogynnsam uppväxt för barnet p.g.a. moderns oförmåga till adekvat fostran då hon kan ha svåra mentala problem, vara stresskänslig eller ha andra socio- ekonomiska problem
TolkningarTolkningar
Dålig fostertillväxt och för tidig födsel
• Dålig fostertillväxt och för tidig födsel påverkas av moderns livsstil (t.ex. användning av alkohol/droger/rökning/dåligt näringsintag) och fysisk och mental sjukdom, socio- ekonomisk status och psykosocial stress
Methods Methods Nested case control study (1,407 cases of
suicide)
Cases and controls comprise singletons born in Sweden between 1973 and 1983 with both biological parents identified.
Cases of suicide: identified in National Cause of Death register; retrieved from 10 years of age till 31.12.2004.
Birth weight Birth weight (g) (g)
CasesCases OR crudeOR crude OR adj.*OR adj.*
<=2500 66 1.8 (1.4-2.4) 1.6 (1.1-2.2)
2501-3249 359 1.1 (0.9-1.3) 1.0 (0.9-1.2)
3250-3749 509 1 1
3750-4499 435 1.1 (0.9-1.2) 1.1 (0.9-1.2)
>=4500 37 0.8 (0.6-1.1) 0.8 (0.6-1.1)
Parity Parity
1 582 0.9 (0.9-1.1) 0.9 (0.8-1.0)
2-3 727 1 1
4+ 98 1.4 (1.1-1.7) 1.1 (0.9-1.5)
•adj. for all parental and perinatal factors; birth weight and length adj. for gestation
Birth length (cm) Birth length (cm) CasesCases OR crudeOR crude OR adj.*OR adj.*
<= 47 143 1.4 (1.2-1.7) 1.2 (0.9-1.5)
48-49 270 1.0 (0.9-1.2) 0.9 (0.8-1.2)
50-51 516 1 1
52-53 375 1.0 (0.9-1.2) 1.1 (0.9-1.2)
54+ 100 0.8 (0.6-0.9) 0.8 (0.6-1.0)
Maternal age Maternal age (yrs)(yrs)
<= 19 75 1.8 (1.4-2.3) 1.5 (1.1-1.9)
20-29 962 1 1
30+ 370 0.9 (0.8-1.1) 0.9 (0.8-1.2)* adj. for all parental and perinatal factors; birth weight and length adj. for gestation
TolkningarTolkningar
Tillväxthämning, för tidig födsel och självmordsbeteenden
De underliggande mekanismer kan vara biologiska, ökad stresskänslighet eller förändrad serotoninupptagningsförmåga
RISKFAKTORER I FAMILJEN FÖR SUICIDALT BETEENDE BLAND UNGA
RISKEN ökar 1.2-3.5 gånger
Psykisk ohälsa Suicidalt beteende Kriminalitet Arbetslöshet/låg utbildning Enföräldershushåll
Mittendorfer Rutz et al, 2005; Christoffersen et al, 2003; Ringbäck Weithoft et al. 2003;
Relativ risk för barn som vuxit upp i Relativ risk för barn som vuxit upp i enföräldershushåll jämfört med barn i enföräldershushåll jämfört med barn i
tvåföräldershushålltvåföräldershushåll
Källa: Socialmedicinska databasen, EpC, Socialstyrelsen
Relativ risk för några vanliga hälsoproblem bland barn Relativ risk för några vanliga hälsoproblem bland barn tilltill
lågutbildade mödrar jämfört med barn till lågutbildade mödrar jämfört med barn till högutbildade mödrarhögutbildade mödrar
Källa: Patientregistret, Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen 1992-2001 för 15-19 åringar och Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB för 3-15 åringar
Figur 7:15
Family history Cases (%) OR (95%CI)
Psychopathology
1 family member 20 2.5 (2.5-2.7)
2 family members 3.6 5.8 (5.2-6.4)
Suicide attempt
1 family member 12 3.7 (3.5-3.9)
2 family members 1 7.3 (5.8-9.1)
Suicide
1 family member 2.4 2.7 (2.4-3.0)
2 family members 0.03 9.8 (2.8-34)
Father Cases (%)
OR (95%CI)
OR adj (95%CI)
Schiz. & non-aff. 0.5 2.1 (1.6-2.6) 1.4 (1.1-1.9)
Affective disorders 0.8 1.9 (1.6-2.4) 1.4 (1.1-1.8)
Sustance abuse dis.
7.8 2.9 (2.7-3.1) 2.3 (2.1-2.5)
Neurotic, stress-rel. and somatof. dis.
2.7 2.6 (2.3-2.8) 1.9 (1.6-2.2)
Organic disorders 0.2 2.1 (1.5-3.1) 1.3 (0.8-2.1)
Beh./emot./dev. dis.
0.1 1.9 (1.2-3.2) 1.3 (0.7-2.5)
Personality disorder
0.7 4.1 (3.2-5.1) 2.9 (2.2-3.8)
No admission 87.1 1 1
Suicide 1.7 2.9 (2.5-3.3) 1.9 (1.6-2.3)
Suicide attempt 4.4 3.3 (3.0-3.6) 1.9 (1.7-2.9)
Mother Cases (%)
OR (95%CI)
OR adj (95%CI)
Schiz. & non-aff. 0.9 2.6 (2.1-3.1) 1.9 (1.6-2.5)
Affective disorders 1.3 2.4 (2.1-2.9) 1.4 (1.2-1.7)
Sustance abuse dis.
2.7 3.7 (3.3-4.2) 2.2 (1.9-2.5)
Neurotic, stress-rel. and somatof. dis.
5.7 2.9 (2.7-3.2) 1.9 (1.7-2.1)
Organic disorders 0.5 3.0 (2.3-3.9) 2.2 (1.6-2.9)
Beh./emot./dev. dis.
0.2 1.9 (1.3-2.6) 1.3 (0.9-2.0)
Personality disorder
0.7 4.2 (3.3-5.3) 2.1 (1.6-2.8)
No admission 87.1 1 1
Suicide 0.6 3.1 (2.5-3.9) 1.8 (1.3-2.4)
Suicide attempt 6.6 4.2 (3.9-4.5) 2.7 (2.5-3.1)
Index subjects Cases (%)
OR (95%CI)
OR adj (95%CI)
Schiz. & non-aff. 1.8 45 (34-57) 42 (32-54)
Affective disorders 3.9 136 (102-179) 135 (102-180)
Sustance abuse dis. 7.8 144 (116-178) 138 (111-171)
Neurotic, stress-rel. and somatof. dis.
6.1 48 (41-56) 44 (37-51)
Organic disorders 0.5 2.6 (2.0-3.5) 2.4 (1.8-3.1)
Beh./emot./dev. dis. 3.1 9.9 (8.7-11.3) 9.2 (8.1-10.5)
Personality disorder 2.9 78.9 (60-102) 73.8 (56-96)
No admission 74 1 1
Maternal factors
Age (yrs)
OR crude OR adj*
Disability Disability pensionpension
< 10< 10 2.1 (1.4-2.9)2.1 (1.4-2.9) 1.7 (1.1-2.4)1.7 (1.1-2.4)
> 10 1.6 (1.4-1.8) 1.4 (1.2-1.7)
SuicideSuicide < 10< 10 5.6 (2.5-12.7)5.6 (2.5-12.7) 4.4 (1.9-10.1)4.4 (1.9-10.1)
> 10 3.3 (1.4-7.8) 2.5 (1.1-6.1)
Care due to Care due to MDMD
< 10 2.8 (2.2-3.6) 2.2 (1.7-2.9)
> 10> 10 3.3 (2.7-4.1)3.3 (2.7-4.1) 2.9 (2.4-3.7)2.9 (2.4-3.7)
Suicide Suicide attempt attempt
< 10 3.4 (2.3-5.1) 2.4 (1.6-3.5)
> 10> 10 3.7 (2.6-5.1)3.7 (2.6-5.1) 3.1 (2.2-4.3)3.1 (2.2-4.3)
DeathDeath < 10
> 10> 102.5 (1.3-5.1)
1.9 (1.4-2.8)1.9 (1.4-2.8)
1.9 (0.9-3.7)
1.8 (1.2-2.6)1.8 (1.2-2.6)
* adj. for parental SEI and civil status
Paternal factors
Age (yrs)
OR crude OR adj.
Disability Disability pensionpension
< 10< 10 2.6 (1.8-3.6)2.6 (1.8-3.6) 2.0 (1.4-2.8)2.0 (1.4-2.8)
> 10 1.7 (1.4-1.9) 1.5 (1.2-1.8)
SuicideSuicide < 10< 10 4.2 (2.8-8.3)4.2 (2.8-8.3) 2.9 (1.5-5.9)2.9 (1.5-5.9)
> 10 3.0 (1.8-5.0) 2.6 (1.6-4.4)
Care due to Care due to MDMD
< 10 2.9 (2.3-3.7) 2.2 (1.7-2.8)
> 10> 10 2.8 (2.2-3.4)2.8 (2.2-3.4) 2.5 (1.9-3.1)2.5 (1.9-3.1)
Suicide Suicide attempt attempt
< 10< 10 4.1 (2.8-6.0)4.1 (2.8-6.0) 3.2 (2.1-4.6)3.2 (2.1-4.6)
> 10 3.4 (2.3-5.1) 3.1 (2.0-4.7)3.1 (2.0-4.7)
DeathDeath < 10
> 10> 101.3 (0.8-2.3)
1.6 (1.2-2.1)1.6 (1.2-2.1)
0.8 (0.5-1.4)
1.4 (1.1-1.8)1.4 (1.1-1.8)
* adj. for parental SEI and civil status
Effekt för barnen vid mammans Effekt för barnen vid mammans psykiska problem under/efter psykiska problem under/efter
graviditetengraviditeten
– Postnatal depression• Börjesson, 2005; Reck, 2004
– Prenatal stress • Ruiz, 2005
– psykiskt sjukdom och personlighetsstörningar
– alkohol-och drogmissbruk• Mittendorfer Rutz, 2005
Familial aggregation of suicidal behaviour appears to be due to – Genetic factors (vulnerability to psychiatric
disorder and personality traits characterised by impulsivity and aggression
– Environmental factors such as imitation, bereavement of a parent, shortcomings in care and exposure to family violence and discord
Interpretation & ImplicationsInterpretation & Implications
• Familial mental illness increases the risk for subjects’ suicide attempt through transmission of mental illness but also through factors associated with familial mental disease
Interpretation & ImplicationsInterpretation & Implications
• Factors associated with familial mental disease
personality traits characterised by impulsivity and aggression and psychosocial adversities like poor and inappropriate parenthood, family disruption or child abuse and neglect
Suicide attempt - Suicide attempt - Attributable proportions Attributable proportions
Variable HR/OR AP (%)
Maternal suicide completion 1.9 0.4
Maternal inpatient care dut to psychiatric diagnosis
2.3 8.0
Low maternal education 1.4 10.3
Individ. Psychiatr. diagnosis 33.3 25.2
Psykosociala Risk-graviditeterPsykosociala Risk-graviditeter
Dåligt fostertillväxt, för tidig födsel
Komplikationer under graviditeten och födelsen
Multiparitet Tonårsgraviditet Sozio-ekonomiska problem Ensamstående Psykisk sjukdom Alkohol/drog missbruk
Mechanisms
Critical period model – With and without later life risk factors– With later life effect modifiers
Accumulations of risk – Risk clustering– Chains of risk, additive/triggering effects
Kuh et al. 2002
En ny mötesplats för En ny mötesplats för självmordspreventionsjälvmordsprevention
Screening av riskgraviditeter
Stöd med hjälp av psykosociala och kunskapsinterventioner
WHO European Ministerial Conference of Mental WHO European Ministerial Conference of Mental Health, Helsinki, 2005Health, Helsinki, 2005
Green Paper, European Commission, Brussels, Green Paper, European Commission, Brussels, 2005 2005
Building mental health in infants, children and adolescents
• Routine assessment of mental health in
mothers• improve parenting skills • interventions at schools
Strategier för tidig intervention Strategier för tidig intervention
förbättra samspelet mellan vårdgivare och barn
– Gruppbaserad föräldraträning – Behandling i klinik– Hembesök, generell rådgivning till föräldrar
– Dokumenterade kort-och långsiktiga effekt på barnens depression och aggressivt beteende
InterventionIntervention
Generell rådgivning till föräldrar • Hembesök av en barnpsykiatriskt utbildad
sjuksköterska 1 gång i månaden (5 år), -sjuksköterskans utbildning och motivation!
• Reduktion av utagerande och inåtvända psykiska problem
• Reduktion av depression • Uppföljningen till 22 års ålder, Finnland
• Aronen, 2000
InterventionIntervention
Tidiga insatser till psykosociala riskfamiljer
• Gruppbaserad föräldraträning för att förbättra emotionella och beteendemässiga störningar hos förskolebarn (0-3 år)
• Kortsiktiga resultat hos såväl barn som föräldrar • Barlow and Parssons (2003)
Samarbete Samarbete Samspelsbehandling i spädbarnsfamiljer Samspelsbehandling i spädbarnsfamiljer
med psykosocial risk inom vårdenmed psykosocial risk inom vården
Vuxenpsykiatri, BUP, socialtjänsten, BVC, MVC,
barnläkarmottagning, barnomsorg
Samarbete - Samspelsbehandling Samarbete - Samspelsbehandling Projekt inom VårdenProjekt inom Vården
• Linköping modell 6 veckor intensiv behandling i en
”Föräldrar-barn-klinik”, olika professioner Gungan, Stockholm, mellanvårdsprojekt inom BUP, Olika
behandlingsmetoder och olika professioner
• Positiva effekter på interaktion
Wadsby, et al, 2001; Cederström, 2006
Ytterligare exempelYtterligare exempel
Förbättra samspelet mellan vårdgivare och barn (“Från första början”, “Vägledande samspel”, “De otroliga åren”, KOMET), FHI, 2004
Förbättra samspel i familjer där barnen har beteendeproblem, Ogden et al. 2003
Beardslees familjeintervention: för familjer där den ena eller båda föräldrarna har en affektiv sjukdom, Beardslee et al. 2003
Interventioner för föräldrarInterventioner för föräldrar
Strukturerad individuell rådgivning • Bruk av alkohol
• 88% slutade• Kognitiv-beteende intervention, själv-hjälp
• Reynolds, 1995
• Underlätta rökslut, ”Rökfria Barn”• 6% färre kvinnor fortsätta att röka • Motivation, själv-hjälp, beteende- rådgivning
• Fossum B, 2004
Postpartum depression, Strukturerad rådgivning
Wickberg B, FHI, 2003
Insatser för föräldrar under spädbarnstiden • ”Infant Health and Development Program”, USA
Barn med låg födelsevikt och födda för tidigt
Socialt missgynnade familjer hembesök, besök på öppen förskola,
föräldrargrupper
gynnsamma effekter på barns kognitiva utveckling, lägre förekomst av brott och arbetslöshet
Ramey, 1992
Prevention av suicid bland Prevention av suicid bland unga unga
– Intervention i skolor– Tillgång till medel – Media– Utbildning av
allmänläkare/vårdpersonal – Behandling av psykisk sjukdom – Uppföljning av suicidförsökspatienter – TIDIG INTERVENTION
SammanfattningSammanfattning Trender av suicidalt beteendet och psykiska
besvär bland unga vuxna annorlunda jämfört med andra åldersgrupper.
Risk för suicidalt beteende kan börja tidigt i livet.
Det finns modeller för prevention beträffande barnens psykosocial utveckling och barnens samspel med föräldrar - som fungera.
De KAN ses som nya strategier inom suicid-prevention.