Psykosocial (o)hälsa, suicidalitet och suicidprevention bland samer

Göteborg, 12 september 2017

Jon Petter Stoor, psykolog/PhD-student

SANKS: Samisk nasjonalt kompetansesenter - psykisk helsevern og rusSaemien nasjovnaale maahtoegoevtese – psykiske healsoevaarjelimmie jïh geeruvevoete

Sápmi och samerna

Expressen, 10 mars 2015:

We're like lemmings’: Making sense of the cultural meaning(s) of suicide among the indigenous Sámi in SwedenStoor, Kaiser, Jacobsson, Salander Renberg, & Silviken (2015).

Syfte: “Utforska och förstå den kulturella

innebörden av självmord bland samer i

Sverige”

En kvalitativ studie

5 fokusgrupper i svenska Sápmi (2012)

22 Samiska deltagare

Rekrytering: Snöbollsmetod

Öppna samtal i fokusgrupperna (ingen

intervjuguide)

“-När vi pratar om självmord bland samer,

vad tycker ni är viktigast att vi pratar om då?”

Etik

Sensitivt tema

Liten tillit till akademin

“Att hitta en väg mellan kulturell

säkerhet och forskningsmässiga krav”

Kulturell säkerhet

Deltagare vågar prata

öppet

God kvalité påforskningsdata

Analys

Innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004)

Kulturell mening är “inbäddat” i, och

reflekteras genom, meningsmönstret i

samtalen (fokusgrupperna)

Resultat – 4 teman

“Suicide as a consequence of Sami losing (or

having lost) their identity”

“A wildfire in the Sami world”

“Difficult to get help as a Sami”

“The Sami are fighting for their culture and the herders are in

the middle of the fight”

‘The Sami are fighting for their culture and the herders are in the middle of the fight’

B3: ”jag tror att samerna, att vi samer är ett väldigt segt folk tror jag alltså. Alltså jag tror att det är; vi är van vid många umbäranden och jag tror inte vi ger upp så lätt. (…)

B5: ”är det segt eller dumdristigt?” [skratt]

‘The Sami are fighting for their culture and the herders are in the middle of the fight’

B4: ”renskötarna sitter fast i ett kulturellt fängelse. /…/ De är fängslade i sin kultur. ”

B2: ”jag vet inte om jag håller med dig. /…/ jag lever i min kultur och jag vill inte härifrån så därför är det inget fängelse.”

‘Suicide as a consequence of Sami losing (or

having lost) their identity’

E4: ”jag kan på något vis ändå förstå det

(...) vad är alternativet här i livet? Är det

så frestande? För att – om det här är mitt

liv och jag inte har den [renskötseln] nå

mer – varför ska jag inte kliva över?”

‘Suicide as a consequence of Sami losing (or

having lost) their identity’

E1: - ”det är förknippat med renskötseln –

det är det verkligen, och renskötseln (…) är

så förknippad med identitet också. Om då

valet står mellan att lägga ifrån sig sin

egen identitet – det är hela ens liv

egentligen – för att göra någonting annat,

då kanske det inte återstår så mycket?

Alltså av en själv då.”

‘A wildfire in the Sami world’

C4: -“det blev ju närmast en masshysteri bland unga samer (…) på facebook fick det där enorma proportioner. (…) det var som en gräseld som bara spred sig och många blev ju givetvis oerhört berörda av det också.”

“Difficult to get help as a Sami”

E4: det har jag faktiskt hört att det har gått bra [E2 och E3: mm] och då har man ju funderat hur i hela [skratt] det gick till? Hur kunde de få hjälp där? Men jag vet att det också-

PS: men det känns som ett undantag om det är så?

E4: ja det känns konstigt. Det känns konstigt men då tror jag [skratt] – det går ju inte att säga [allmänt skratt] – men då tror jag att det har varit nåt annat fel! [allmänt skratt] nämen då tror jag att felet är mer ett välkänt fel om jag säger så. Ett välkänt fel som händer en – som har drabbat även en svensk. Då tror jag man får hjälp.

En övergripande berättelse…

En suicidal gräsbrand i det

samiska samhället

Konflikt

Maktobalans Hopplöshet

Upplevelse av fångenskap pgasvårt att lämna

För svårt att få hjälp

(hot om) förlust av samisk identitet

Existentiellt vakuum

Självmord

(Stoor et al, 2015)

… om samer som lämmlar

Acknowledgments

The participants

Niclas Kaiser, Department of Psychology, Umeå University, Sweden

Lars Jacobsson, Department of Clinical Sciences, Division of Psychiatry, Umeå University, Sweden

Ellinor Salander Renberg, Department of Clinical Sciences, Division of Psychiatry, Umeå University, Sweden

Anne Silviken, Centre for Sami Health Research, Department of Community Medicine, UiT -The Arctic University of Norway / Sami

Norwegian National Advisory Board on Mental Health and Substance Abuse (SANKS), Finnmark Hospital Trust, Norway

Sofia Jannok – “Áhpi”

https://www.youtube.com/watch?v=hr13WV7UkgA

Utgångspunkter

Aktuell forskning om psykososial ohälsa bland samer

Identifiera kunskapsluckor

Åtgärdsförslag

”Syns man inte så finns man inte” – eller?

Vem är same?

Vilken betydelse har det för samers hälsa?

Vilken betydelse har det för kunskapen om samers hälsa?

“If they do not know the scale and nature of the problem, how can they devise the most appropriate interventions? If an intervention were introduced, how would they know whether or not it was effective?” (Hunt, 2007)

Uppfylls urfolket samernas hälsorättigheter I Sverige?

“He regrets that he found little, if any, evidence that Sweden has translated the special status ofthe Sami into meaningful, practical measures in the health context” (Hunt, 2007)

Kunskapssammanställningen: Hälsodomäner, särskilda grupper och källor

Domäner och grupper Antal källor Källor angående Sverige Artiklar Annat (rapporter, masteruppsatser etc)

1. Suicid och suicidalitet 15 6 6 -

2. Psykisk hälsa 19 8 7 1

3. Droger och alkohol 14 3 3 -

4. Våldsutsatthet 7 3 1 2

5. Etnisk diskriminering 11 7 4 4

6. Vårdmöten 24 6 1 5

7. Äldre samer 9 3 2 1

8. Samer med funktionsnedsättning

5 - - -

9. Homo-, bi-, trans- ochqueersamer, HBTQ-samer

2 - - -

10. Renskötande samer 16 15 5 10

Total: 46 (6 dubletter) 23 (6 dubletter) 23

Etnisk diskriminering bland samiskaungdomar och unga vuxna samer

Andel samiska ungdomar (12–18 år), unga vuxna (18–28 år) och unga vuxna renskötare (18–28 år) med erfarenhet av negativ behandling knutet till etnisk bakgrund, i Omma et al. (2012); Omma & Petersen (2015).

55%

45%

70%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

"Har det hänt att andra behandlat dig illa för att du är av samisk härkomst?"

Ungdomar (13-18 år) Unga vuxna (18-28 år) Unga vuxna renskötare (18-28 år)

Hälsorelaterad livskvalitet bland samiska ungdomarSamiska ungdomars (12-18 år) hälsorelaterade livskvalitet mätt med Kidscreen-52, och normdata från jämnåriga svenskar, i Omma & Petersen (2015)

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Kid

scre

en-5

2

Svenskar (12-18 år) Samer (12-18 år)

Etnisk diskriminering ochhälsorelaterad livskvalitetSamiske ungdomars (12–18 år) hälsoelaterade livskvalitet mätt med Kidscreen-52, fördelat på ungdomar som uppger respektive inte uppger att de upplevt etnisk diskriminering, i Omma och Petersen (2015).

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Kid

scre

en-5

2

Inte upplevt etnisk diskriminering Upplevt etnisk diskriminering

Vårdförtroende hos renskötande samer i SverigeAndel personer som rapporterer lågt förtroende för primärvård, psykiatri och socialtjänst, fördelat på etnicitet och kön, i Daerga et al (2012).

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Primärvård Psykiatri Socialtjänst Primärvård, psykiatri ochsocialtjänst

Samiska renskötande män (n=171) Norrländska män (n=684)

Samiska renskötande kvinnor (n=154) Norrländska kvinnor (n=753)

Några exempel

”Om man ska prata med någon utomstående om sina problem, då måste man förklara så mycket innan man kommer till problemet”- Manlig renskötare i Jämtland (i Thomasson och Wassdahl, 2014, s. 25)

”bristen på kulturkompetens påverkar den terapeutiska alliansen och därmed vård och behandling. Så länge renskötande svenska samer inte har möjlighet att välja behandlare med kulturkompetens kvarstår risken att renskötande samiska patienter inte får vård på lika villkor”- Sandquist (2012, s. 18).

«Perfekta patienter?» -> eller löser man det själv?”vi samer har alltid måttet tilpasse oss, også til helsevesenet for å

kunne få hjelpa derifra”- Sydsamisk patient på norska sidan (Hedlund & Moe, 2000, s. 68).

Kliniskt relevanta depressions- och ångestsymtom bland renskötande samer

Andel samiska renskötande kvinnor och män som anger kliniskt relevanta symtomsnivåer (HADS cut-off), samt norrländska referensgrupper, i Kaiser et al. (2010).

12,1%

31,5%

17,0%

38,3%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

Andel med mild till allvarlig grad av depression Andel med mild till allvarlig grad av ångest

Norrländska kvinnor i städer (n= 348) Norrländska kvinnor i glesbygd (n= 369)

Samiska renskötande kvinnor (n= 149) Norrländska män i städer (n= 321)

Norrländska män i glesbygd (n= 324) Samiska renskötande män (n= 165)

Alkoholkonsumtion bland unga vuxna samer, 18-28 årAndel med riskabel eller skadlig alkoholkonsumtionsnivå, AUDIT Cut-offs, i Omma & Sandlund (2015).

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

50%

Riskabel/skadlig alkoholkonsumtionsnivå

AUDIT cut-offs

Norrländska män Samiska män Norrländska kvinnor Samiska kvinnor

Riskabel och skadlig alkoholkonsumtion bland renskötande samer

Andel med riskabel eller skadlig alkoholkonsumtionsnivå, AUDIT cut-offs, i Kaiser et al. (2011).

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

Renskötande män(n=155)

Norrländska män istad (n=314)

Norrländska män iglesbygd (n=320)

Renskötandekvinnor (n=145)

Norrländskakvinnor i stad

(n=343)

Norrländskakvinnor i glesbygd

(n=366)

AUDIT

Riskabel nivå Skadlig nivå

Våldsutsatthet bland samer i NorgeAndel samer och icke-samer (norrmän) som rapporterar upplevelser av fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld i norska Sápmi, i Eriksen et al. (2015).

39,40%

31,30%

37,50%

21,10%

45,00%

4,10%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

50%

Kvinnor i barndom Män i barndom Kvinnor i vuxenliv Män i vuxenliv Män och kvinnor ibarndom och

vuxenliv (totalt)

Män och kvinnorunder de senaste 12

månadernaVåldsutsatthet

Samer (n=2197) Icke-samer (n=9099)

Våldsutsatthet bland samer i Sverige

Suicid i Arktis (Young, Revich &Soininen, 2015)

Självmordsrisk bland samer jämfört med icke-samer i Sverige, Norge

och Finland (Young, Revich, & Soininen, 2015)

Cohort M F

Northern Sweden Total cohort 1.17a 0.76a

1961-2000 Non-herding 1.05 0.67

Herding 1.50 1.12

Northern Norway Total cohort 1.27 1.27

1970-1998 Finnmark 1.50a 1.55

Troms 0.74 1.00

Nordland 0.42 3.17

Core area 1.54a 1.31

Coast 1.24 1.21

South 0.41 1.51

1970–1980 1.17 1.14

1981–1990 1.36 1.92

1991–1998 1.20 0.81

Non-herding 1.30a 1.34

Herding 1.06 0.66

Northern Finland Total cohort 1.78a 1.26

1979 -2010 1979–1987 1.83 No case

1988–1996 1.07 1.93

1997–2005 2.55a 1.2

2006–2010 2.32 1.2

Självmord bland renskötande samer, 1961-2000

0

2

4

6

8

10

12

10-19år

20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79

Antal fördelat på åldersgrupper, 1961-2000 (kohort n=7482)

57 %18 %

15 %

5 % 5 %Suicidmetod

Shooting

Hanging

Poisoning

Drowning

Stabbing

Antal i olika län (1961-2009)

Män Kvinnor

Norrbotten (BD) 16 2

Västerbotten (AC) 9 1

Jämtland/Härjedalen and Dalarna (Z+W)

25 3

50 6

Hassler, S., Sjolander, P., Johansson, R., Gronberg, H., & Damber, L. (2004); Jacobsson (unpublished)

Suicidalitet bland renskötande män

Självrapporterad självmordsproblematik fördelat på olika typer av beteende, i Kaiser & Salander Renberg (2012).

36%

21% 20%

9%

3,5%

52%

36% 36%

22%

5%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Livströtthet Dödsönskningar Självmordstankar Självmordsplaner Självmordsförsök

Suicidalitet

Norrländska män i referenspopulation (n= 652) Samiska renskötande män (n= 167)

Självmordsproblematik bland renskötande kvinnor

Självrapporterad förekomst av olika typer av självmordsbeteenden, i Kaiser & Salander Renberg (2012).

44%

31%

27%

12%

5,6%

48%

42% 41%

20%

4,8%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Livströtthet Dödsönskningar Självmordstankar Självmordsplaner Självmordsförsök

Svenska kvinnor i referenspopulation (n= 702) Samiska renskötande kvinnor (n= 148)

Självmordsproblematik bland renskötande kvinnor och män

Självrapporterad förekomst av olika typer av självmordsbeteenden, i Kaiser & Salander Renberg (2012).

52%

36% 36%

22%

5%

48%

42% 41%

20%

4,8%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Livströtthet Dödsönskningar Självmordstankar Självmordsplaner Självmordsförsök

Samiska renskötande män (n= 167) Samiska renskötande kvinnor (n= 148)

Självmordsproblematik bland unga vuxna samer, 18-28 årSjälvrapporterad förekomst av självmordsbeteenden, i Omma et al. (2013).

50,0%

36,6% 36,9%

18,3%

7,9%

62,5%

49,4%

45,1%

18,9%

5,5%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

Livströtthet Dödsönskningar Självmordstankar Självmordsplaner Självmordsförsök

Norrländska unga vuxna (18-28 år) referenspopulation (n=218) Samiska unga vuxna (18-28 år) (n=516)

Självmordsplaner bland unga vuxna samer, 18-28 år – intern variasjon

Fördelat på samiska subgrupper med signifikanta avvikelser från övriga gruppen, i Omma et al. (2013).

25,1%

30,8%

26,1%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

"Har du någon gång kommit i den situationen att du allvarligt övervägtatt ta ditt liv, känske t.o.m. planerat hur du i så fall skulle göra?"

Man

Kvinna

Inte upplevt etnisk diskriminering

Upplevt etnisk diskriminering

Icke renskötare

Renskötare

Norrbotten

Västerbotten/Jämtland/Härjedalen/Västernorrland

Andra län

Huvudslutsats

Det saknas vetenskapligt underlag för att uttala sig om samernas generella psykosociala hälsosituation

Men:

Det finns indikationer på att den psykosociala hälsan bland samer är sämre än hos den svenska befolkningen i stort

Den ojämnlika hälsosituationen återfinns inom 5 av 6 hälsodomäner (undantaget alkohol och droger)

Situationen är särskilt prekär för de renskötande samerna

Förklaringar till ojämlik hälsa kan vara ojämnlika levnadsförhållanden, etnisk diskriminering mot samer och andra socio-kulturella faktorer och barriärer inklusive avsaknad av urfolksrättigheter

Återkommande hinder för kunskapsuppbyggnad

(utan inbördes ordning)

det saknas ”ägandeskap” och styrning kring samers hälsa

det är inte tillåtet att föra etniska register i Sverige

”samiskhet” definieras olika i olika studier, av olika forskare

det saknas styrningsmekanismer som garanterar att samisk hälsoforskning lever upp till urfolkets etiska rättigheter

det saknas samiskt inflytande över vilken kunskap som produceras om samers hälsa

7 åtgärdsförslag

1. Sametinget ges mandat och resurser att följa och påverka frågor som rörsamers hälsa

2. Centrum för samisk hälsa förverkligas

3. Genomförande av befolkningsbaserad hälsokartläggning

4. (oberoende) Samisk sanningskomission

5. Hälsoförebyggande arbete ”inifrån”

6. Samisk språk- och kulturkunskap i hälso- och sjukvård

7. Samiskt behandlingsalternativ

Samiska initiativ

Anders Sunna

Littfest 2014, Umeå (VF, 14 mars, 2014):

”Anders Sunna berättar att hans pappa gav honom fyra alternativ när han växte upp: nummer ett var att ta sitt liv, nummer två att ta droger och alkohol, nummer tre att springa iväg och aldrig komma tillbaka. Det fjärde alternativet var att kämpa med all sin styrka.”

Sofia Jannok feat Anders Sunna– WE ARE STILL HERE

https://www.youtube.com/watch?v=EVH0jvnaIqU

Projekt: ”Suicidprevention i Sápmi”

Samarbete mellan:Samisk Nasjonal Kompetansetjeneste –psykisk helsevern og rus

Samerådet

Projektgrupp:Jon Petter Stoor, Marja Katarina Gaup Påve, Anne Silviken, Heidi Eriksen, Gunn-Britt Retter, Gunn Heatta,

Áile Javo and Per Jonas Partapuoli.

FinansiärerSametinget i Norge

NordRegio

Projekt: ”Suicidprevention i Sápmi”

ProcessVetenskaplig kunskap

Dialog/workshops med samiska ”gräsrötter”

Planen fokuserar på samers specifikautmaningar och behov. Kompletterar annansuicidprevention I Norge, Sverige ochFinland

Planen är ett uttryck för samerssjälvbestämmande om den egna hälsan

Plenum discussio

n

Norwegian/ Swedish –”grassrots”

Norwegian/ Swedish –”academics

”

Davvi-sámigiela

Finnish

English

Other?

”Plan för suicidprevention bland samer I Norge, Sverige och Finland”

Fokusera arbetet mot männen

Ta fram statistik och stärk forskning

Stärk samiskt självbestämmande

Uppmärksamma och hantera historiska trauman

Stärk och skydda samers kulturella identitet

Minska samers våldsutsatthet

Minska etnisk diskriminering mot samer

Öka mångfald och acceptans i det samiskasamhället

Säkra likvärdig, språkligt och kulturellt anpassad, psykisk hälsovård

Utbilda och mobilisera det samiska civilsamhälletför suicidprevention

Stärk gränsöverskridande samarbete för suicidprevention

Samiska män löper betydligt högre risk att dö i suicid än samiska kvinnor.

Exempel: Suicid bland samer i Norge 1970-1998 (Silviken,

Haldorsen & Kvernmo 2006):

1: Fokusera arbetetmot männen

Kunskapen om suicid bland samer är begränsad

Det finns ingen officiell statistik om suicid bland samer (eller annan hälsoaspekt)

Tillgänglig statistisk härrör från forskningsprojekt, men

Inkluderar inte alla samer

Är redan ”föråldrad (Norge 1970-1998, Sverige 1961-2000 och Finland 1979-2010)

2: Ta fram statistik och stärk forskning

Säkra att samer har reellt inflytande att påverka processer som rör samer och i förlängningen samers hälsa – inklusive rätten till land och vatten

Viktigt för alla samer – men särskilt viktigt för samer i traditionella näringar

3: Stärk samisktsjälvbestämmande

Världen över är historiska och intergenerationellt överförda trauman en orsak till urfolks lidande

Även samer har haft sådana upplevelser –inklusive tvångsassimilation

Väldigt lite kunskap existerar om vilka effekter detta haft på samers hälsa, och den helande potentialen som ligger i att göra upp med historien och dess trauman

4: Uppmärksamma och hantera historiska trauman

Samer med stark och väl förankrad samisk identitet står bättre rustade att möta livets utmaningar

En förutsättning för detta är stark samisk kultur och språk

Särskilt viktigt i områden där samer är i minoritet och samiska arenor är få eller sköra

5: Stärk och skydda samers kulturella identitet

Våldsutsatthet, särskilt sexuellt våld, är associerat med suicidalitet

Tillgänglig kunskap talar för att samer löper större risk att utsättas för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld både i barndom och som vuxna (Eriksen et al, 2015)

6: Minska samers våldsutsatthet

0%5%

10%15%20%25%30%35%40%45%50%

Kvinnor ibarndom

Män i barndom Kvinnor ivuxenliv

Män i vuxenliv Män ochkvinnor i

barndom ochvuxenliv (totalt)

Män ochkvinnor underde senaste 12

månaderna

Våldsutsatthet (fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld) bland samer och icke-samer i Sápmi på norsk sida

Samer (n=2197) Icke-samer (n=9099)

Samer upplever flera gånger mer etnisk diskriminering än majoritetsbefolkningen

Etnisk diskriminering är associerat med sämre psykisk hälsa och ökad suicidalitet

7: Minska samers upplevelse av etnisk diskriminering

25,1%

7,3%

12,3%

3,0%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

Suicidplaner Suicidförsök

Suicidalitet bland unga vuxna samer i Sverige (Omma et al, 2013)

Upplevt etnisk diskriminering Inte upplevt etnisk diskriminering

Homo-, bi-, trans och queerpersoner lider mer av suicidproblematik än andra

Hög sannolikhet att detta även gäller samiska HBTQ-personer

8: Öka mångfald och acceptans i det samiska samhället

Foto: Sara Lindqvist, Queering Sápmi

Över hela världen är god kvalité på psykisk hälsovård en kärnfråga för suicidprevention

Likvärdig hälsovård kräver att tjänsterna möter behov av språklig och kulturell anpassning

Särskilt viktigt inom psykiatri och annan behandling där kommunikation är en grundbult – ”talking cures”

Tillgängligheten på sådana vårdtjänster varierar kraftigt inom Sápmi

9: Säkra likvärdig, språkligt och kulturelltanpassad, psykisk hälsovård

Utbilda samiska gräsrötter, mobilisera samiska institutioner och organisationer

”För samer av samer” - eget ansvar för egen hälsa

10: Utbilda och mobilisera det samiskacivilsamhället för suicidprevention

Samer bor i fyra länder, men suicidpreventiva insatser ”stannar vid gränsen”

Med begränsade resurser är det ännu viktigare att använda dem rätt

Gränsöverskridande samarbete är relevant på många områden, inklusive mobilisering av det samiska samhället, psykiska hälsovårdstjänster, statistik osv

En förutsättning för att samer ska kunna ta eget ansvar

11: Stärk gränsöverskridande samarbete försuicidprevention

Till alla sombidragit:

Gäjhtoe!

Jon Henrik Fjällgren – ”Manne leam frijje”

https://www.youtube.com/watch?v=ij9R2mxigWY

Rapport om samers psykosociala ohälsa: https://www.sametinget.se/rapport_psykosocial_ohalsa

Plan för suicidprevention bland samer i Norge, Sverige och Finland:https://www.sanks.no/