tekniska avdelningen / tekninen osasto bernt simons ... · byte till annat område, men...
TRANSCRIPT
1
Tekniska avdelningen / Tekninen osasto
Bernt Simons
Planläggningsöversikt
Kaavoituskatsaus
31.12.2016
2
Aktuell planläggningsöversikt
31.12.2016
Enligt 7 § i markanvändnings- och bygglagen
ska kommunen minst en gång om året upprätta
en översikt över de planärenden som är an-
hängiga eller som under den närmaste tiden
blir anhängiga i kommunen. I planläggnings-
översikten presenteras planprojekten i korthet
och redogörs för deras behandlingsskeden.
Avsikten är att informera om planläggningen
så att de som berörs av planerna har möjlighet
att följa med och påverka planläggningen i ett
tidigt skede.
Man kan bekanta sig med planläggningsöver-
sikten på Malax kommuns hemsida
www.malax.fi.
Planläggningsnivåer
Landskapsplanen i Österbotten som fast-
ställdes av miljöministeriet 21.12.2010 ligger
som grund för områdesplaneringen. Österbot-
tens förbund utarbetar etapplaner som kom-
pletterar landskapsplanen, t.ex. planer för för-
nybar energi i Österbotten.
Generalplanerna anvisar områden för den
detaljerade planläggningen och för byggande
och markanvändning. Det är kommunfullmäk-
tige som godkänner generalplanerna.
Detaljplaner baserar sig på generalplanerna.
De uppgörs på basen av kommunens utveckl-
ing och behov, t.ex. av nya bostadstomter.
Många detaljplaner görs också på privat ini-
tiativ, där kommunen gör markanvändningsav-
tal med markägaren. Det är alltid kommunen
som bestämmer om markplaneringen. Det är
kommunfullmäktige som godkänner detaljpla-
nerna.
Beslutsfattandet i Malax utgår från att kom-
munstyrelsen fattar ett beslut om inledande av
planering. Ett program för deltagande och be-
dömning (PDB) och ett planeutkast uppgörs,
antingen av kommunens egen personal eller av
Kaavoituskatsaus
31.12.2016
Maankäyttö- ja rakennuslain 7. §:n mukaan
kunnan tulee vähintään kerran vuodessa laatia
katsaus kunnassa vireillä olevista ja lähiaikoina
vireille tulevista kaava-asioista. Kaavoituskat-
sauksessa selostetaan lyhyesti kaava-asiat ja
niiden käsittelyvaiheet.
Kaavoitusmenettelystä on tarkoitus tiedottaa
niin, että osallisilla on mahdollisuus seurata
kaavoitusprosessia ja vaikuttaa siihen varhai-
sessa vaiheessa.
Kaavoituskatsaukseen voi tutustua Maalahden
kunnan verkkosivustolla www.maalahti.fi.
Kaavoituksen tasot
Pohjanmaan maakuntakaava, jonka ympäris-
töministeriö on vahvistanut 21.12.2010, toimii
aluesuunnittelun pohjana. Pohjanmaan liitto
laatii maakuntakaavaa täydentäviä vaihekaavo-
ja kuten esimerkiksi uusiutuvia energiamuotoja
Pohjanmaalla koskevan kaavan.
Yleiskaava osoittaa alueet asemakaavoitusta,
rakentamista ja muuta maankäyttöä varten.
Yleiskaavan hyväksyy kunnanvaltuusto.
Asemakaava perustuu yleiskaavaan. Asema-
kaava laaditaan kunnan kehittämiseksi ja tar-
peiden, esimerkiksi uusien asuntotonttien tar-
peen, pohjalta. Usein asemakaava laaditaan
myös yksityishenkilön aloitteesta, jolloin kunta
tekee maanomistajan kanssa maankäyttösopi-
muksen. Maankäytöstä päättää aina kunta.
Kunnanvaltuusto hyväksyy asemakaavat.
Maalahdessa kaavoitusprosessi alkaa siitä, kun
kunnanhallitus päättää kaavoituksen käynnis-
tämisestä. Sitten joko kunta itse tai ulkopuoli-
nen kaavoittaja laatii osallistumis- ja arviointi-
suunnitelman (OAS) ja kaavaluonnoksen. Kaa-
va käsitellään ensin teknisessä lautakunnassa ja
kunnanhallituksessa, minkä jälkeen kunnanval-
3
en utomstående planerare. Planen behandlas
först i tekniska nämnden och kommunstyrelsen
innan kommunfullmäktige slutligen godkänner
planen. Under processens gång sätts planen till
allmänt påseende och utlåtande begärs av olika
myndigheter. Se processbeskrivningen!
tuusto päättää kaavan lopullisesta hyväksymi-
sestä. Kaavoitusprosessin aikana kaava asete-
taan yleisesti nähtäville, ja eri viranomaisilta
pyydetään siitä lausuntoja. Katso prosessiku-
vaus.
Planläggningens kontaktuppgifter i Malax kommun / Maalahden kunnan kaavoituksen yh-
teystiedot:
Mätningsteknikern / Mittausteknikko
Bernt Simons
tel. / puh. 040 650 8060
Planläggningsingenjör / Kaavoitusinsinööri
Jonas Aspholm
tel. / puh. 050 412 5900
Byggnadsinspektör / Rakennustarkastaja
Nicklas Ingves
tel. / puh. 050 502 7786
Teknisk assistent för byggnadsinspektionen / Rakennustarkastuksen tekninen assistentti
Jonas Nylund
tel. / puh. 0500 861 191
Kanslisekreterare / Kansliasihteeri
Monica Asplund
tel. / puh. 050 401 2405
4
Detaljplaner
1. Uppgörande av ny detaljplan för en eventu-
ell biogasanläggning
2. Uppgörande av detaljplan för Söderfjärds-
backens bostadsområde i Yttermalax
3. Petalax Kyrknejd-Skolcentrum, revidering
av detaljplan
4. Petalax Kyrknejd-Kyrkbacken, revidering av
detaljplan
5. Utvidgning av detaljplan, söder om Sy-
rensbacken i Petalax
6. Övermalax centrum, utvidgning av detalj-
plan, Björkell
7. Industritomter i Långåminne
Detaljplaner som slutförts och godkänts
under 2016
8. Rölandets bostadsområde. Uppgörande av
ny detaljplan. (Utvidgning av Mattlars bo-
stadsområde)
9. Detaljplaneändring, Yttermalax skola och
kyrkbacken
10. Revidering av Brinkens industriområde
Delgeneralplaner
11. Delgeneralplan för havsnära boende, mel-
lersta delen på Sidlandet
12. Revidering av Bergö strandgeneral-
plan/delgeneralplan
13. Revidering av delgeneralplanerna, Ytter-
malax, Övermalax, Petalax och Bergö byar
14. Planering av vindkraftspark på Sidlandet i
Yttermalax
15. Uppgörande av strategisk generalplan för
vindkraft
16. Planering av Gjutskogens vindkraftspark
17. Molpe-Petalax: Planering av vind-
kraftspark
18. Norra Pörtom: Planering av vindkraftspark
Asemakaavat
1. Uuden asemakaavan laatiminen mahdollista
biokaasulaitosta varten
2. Asemakaavan laatiminen Söderfjärdsbackenin
asuntoalueelle, Yttermalax
3. Asemakaavan tarkistus, Petolahden kirkon-
seutu – koulukeskus
4. Asemakaavan tarkistus, Petolahden kirkon-
seutu – kirkonmäki
5. Asemakaavan laajennus, Petolahden Syrens-
backenin eteläpuoli
6. Övermalaxin keskustan asemakaavan laajen-
nus, Björkell
7. Långåminnen teollisuustontit
Vuonna 2016 valmistuneet ja hyväksytyt
asemakaavat
8. Rölandetin asuntoalue. Uuden asemakaavan
laatiminen (Mattlarin asuntoalueen laajennus)
9. Asemakaavan muutos, Yttermalax skola ja
kirkonmäki
10. Brinkenin teollisuusalueen asemakaavan tar-
kistus
Osayleiskaavat
11. Merenläheisen asumisen osayleiskaava, Sid-
landetin keskimmäinen osa
12. Bergön rantayleiskaavan/osayleiskaavan
tarkistus
13. Osayleiskaavojen tarkistus, Yttermalaxin
Övermalaxin, Petolahden ja Bergön kylät
14. Sidlandetin tuulipuiston kaavoittaminen,
Yttermalax
15. Strategisen tuulivoimayleiskaavan laatimi-
nen
16. Gjutskogen: tuulipuiston kaavoittaminen
17. Moikipää-Petolahti: tuulipuiston kaavoitta-
minen
18. Pohjois-Pirttikylä: tuulipuiston kaavoittami-
nen
5
Övriga planer
19. Övermalax, användningsplan för området
norr om Malaxvägen
20. Skötsel- och användningsplan för Söder-
fjärdens landskapsvårdsområde
21. Österbottens Förbund, utarbetande av land-
skapsplan
22. Planärenden enligt åtgärdsprogram för
2015
Övrigt
- Förfarande vid behandling av byggnadslov
på AP-områden i generalplanen för havs-
nära boende.
- Påpekande i samband med behandling av
planläggningsöversikten.
- Utredning av behovet för revidering av de-
taljplaner
Muita suunnitelmia/kaavoja
19. Övermalax, Maalahdentien pohjoispuolisen
alueen käyttösuunnitelma
20. Söderfjärdenin maisema-alueen hoito- ja
käyttösuunnitelma
21. Pohjanmaan liitto, maakuntakaava
22. Vuoden 2015 toimenpideohjelman kaava-
asiat
Muuta
AP-alueiden rakennuslupien käsittelykäytäntö
merenläheisen asumisen yleiskaavoissa
Huomiot kaavoituskatsauksen käsittelyn yhtey-
dessä
Selvitys asemakaavojen tarkistamisen tarpeesta
6
Detaljplaner
Yttermalax
1. Uppgörande av ny detaljplan för eventu-
ell biogasanläggning
När detaljplanen för Norra Brinken uppgjordes
beslöts i slutskedet att även uppgöra en ut-
vidgning av detaljplanen för en eventuell bio-
gasanläggning strax väster om området. Kom-
munen avvaktar för att se om projektet för-
verkligas.
2. Uppgörande av detaljplan för Söder-
fjärdsbackens bostadsområde i Yttermalax
Malax kommun har i flera repriser köpt mark-
områden på Söderfjärdsbacken. Kommunens
markinnehav är för närvarande ca 86 ha. Om-
rådet kommer i huvudsak att planeras för bo-
stadsändamål. Baskarta över området har upp-
gjorts 2009. Ramboll Ab har valts som konsult
hösten 2014 för uppgörande av detaljplan för
området. Kommunen har via tidningsannons
sökt privatpersoner till en referensgrupp vars
uppgift är att delta, påverka och komma med
idèer för planeringen.
Referensgruppen har utarbetat ett förslag till
detaljplan som kommer att ligga som grund för
fortsatt detaljplanering.
I nuvarande delgeneralplan utgörs området av
jord- och skogsbruksmark (M). Före detaljpla-
neringen inleds bör området i delgeneralplanen
ändras till (AP) vilket tillåter byggande på om-
rådet.
Program för deltagande och bedömning för
uppgörande av detaljplan har legat till påse-
ende 23.6 – 8.7.2016.
Den fortsatta detaljplaneringen kommer att
Asemakaavat
Yttermalax
1. Uuden asemakaavan laatiminen mahdollis-
ta biokaasulaitosta varten
Pohjois-Brinkenin asemakaavan laatimisen lop-
puvaiheessa päätettiin laajentaa asemakaavaa
länteen mahdollista biokaasulaitosta varten.
Kunta odottelee, toteutuuko hanke.
2. Asemakaavan laatiminen Söderfjärdsbac-
kenin asuntoalueelle, Yttermalax
Maalahden kunta on ostanut Söderfjärdsbacke-
nilta maa-alueita useaan otteeseen. Tällä hetkel-
lä kunnan maanomistus on noin 86 hehtaaria.
Alue kaavoitetaan pääasiassa asuntokäyttöön.
Alueen pohjakartta on laadittu vuonna 2009.
Kaavoittajaksi on syksyllä 2014 valittu Ramboll
Oy. Kunta on lehti-ilmoituksella etsinyt yksi-
tyishenkilöitä viiteryhmään, jonka tarkoituksena
on osallistua, vaikuttaa ja tuoda ideoita suunnit-
teluun. Viiteryhmä on laatinut asemakaavaehdo-
tuksen, jota käytetään pohjana asemakaavoitusta
jatkettaessa.
Nykyisessä osayleiskaavassa alue on maa- ja
metsätalousaluetta (M). Ennen asemakaavoituk-
sen aloittamista alue tulisi yleiskaavassa muut-
taa AP-alueeksi, jotta alueelle rakentaminen sal-
litaan.
Osallistumis- ja arviointisuunnitelma on ollut
nähtävillä 23.6.–8.7.2016.
Asemakaavan laatiminen aloitetaan keväällä
2017 rinnakkain yleiskaavatyön kanssa.
7
inledas våren 2017 parallellt med delgeneral-
planen.
Petalax
3. Petalax kyrknejd–skolcentrum, revide-
ring av detaljplan
Revidering av Skolcentrum detaljplanedel har
första gången behandlats 1989 i nämnden för
allmänna arbeten (tekniska nämnden), därefter
har den ändrats och behandlats många gånger
utan att komma fram till något förslag som
godkänns av samtliga markägare.
Planändring av detta område är inte bråds-
kande, varför kommunen kommer att utföra
planering av andra viktigare områden först.
4. Petalax kyrknejd–kyrkbacken, revidering
av detaljplan
Vid revidering av Kyrkbacken detaljplanedel
har en gammal begravningsplats lämnats utan-
för planen. Plandelen har första gången be-
handlats 1991 i nämnden för allmänna arbeten
(tekniska nämnden).
För att planeringsprocessen skall kunna fort-
sätta bör överenskommelse om markbyte eller
köp göras mellan markägaren och församling-
en.
Revideringen fortsätter ifall överenskommelse
mellan berörda parter nås.
Petolahti
3. Asemakaavan tarkistus, Petolahden kir-
konseutu – koulukeskus
Koulukeskuksen asemakaavanosan tarkistamista
on ensimmäisen kerran käsitelty yleisten töiden
lautakunnassa (teknisessä lautakunnassa) vuon-
na 1989. Tämän jälkeen ehdotusta on muutettu
ja käsitelty monta kertaa pääsemättä sellaiseen
ehdotukseen, jonka kaikki maanomistajat hy-
väksyisivät.
Alueen kaavanmuutoksella ei ole kiire, joten
kunta kaavoittaa muita tärkeämpiä alueita ensin.
4. Asemakaavan tarkistus, Petolahden kir-
konseutu – kirkonmäki
Kirkonmäen asemakaavan tarkistuksessa vanha
hautausmaa on jätetty kaavan ulkopuolelle. Tätä
kaavanosaa on ensimmäisen kerran käsitelty
yleisten töiden lautakunnassa (teknisessä lauta-
kunnassa) vuonna 1991. Jotta kaavoitusprosessi
voi jatkua, tarvitaan sopimus maanvaihdosta tai
-ostosta maanomistajan ja seurakunnan välillä.
Asemakaavan tarkistus jatkuu, jos osapuolten
välillä päästään sopimukseen.
8
5. Utvidgning av detaljplan, söder om Sy-
rensbacken i Petalax
Diskussioner om utvidgning av detaljplan sö-
der om Syrensbacken har aktualiserats av pri-
vata markägare. Om planeringen genomförs
kommer även Malax kommun att delta, ef-
tersom kommunen äger mark inom området.
I dagsläget är planeringen inte aktuell, ef-
tersom alla markägare inte längre är intresse-
rade av att planera sina marker. Ifall en anhål-
lan om planering inlämnas senare kan plane-
ringen påbörjas.
Planeringstillstånd skall utfärdas av kommun-
styrelsen före planeringen kan påbörjas.
Övermalax
6. Övermalax centrum, utvidgning av de-
taljplan, Björkell
Utvidgning av detaljplan mot sydväst i Över-
malax centrum har tidigare påbörjats på privat
initiativ men dock avstannat.
Området omfattar ca 7,6 ha obebyggd åker-
mark och är beläget sydost om befintlig detalj-
plan, mellan Malaxvägen och Malax å.
Ett planutkast omfattande 22 st tomter har ut-
arbetats redan 2005–2006. Principer för upp-
görande av markavtal har godkänts. Avtal har
inte uppgjorts med markägarna. Planeringen
fortsätter om markägarna återupptar planering-
en.
Området har i den pågående revideringen av
delgeneralplanen för Ytter- och Övermalax
betecknats som byggnadsmark (AP-1).
5. Asemakaavan laajennus, Petolahden Sy-
rensbackenin eteläpuoli
Yksityiset maanomistajat ovat keskustelleet Sy-
rensbackenin asemakaavan laajentamisesta ete-
lään. Jos asemakaavaa laajennetaan, myös kunta
osallistuu siihen, koska kunta omistaa alueelta
maata.
Tällä hetkellä kaavoittaminen ei ole ajankohtais-
ta, koska kaikki maanomistajat eivät enää ole
kiinnostuneita maidensa kaavoittamisesta. Mi-
käli myöhemmin jätetään kaavoituspyyntö, kaa-
voittaminen voidaan aloittaa.
Kunnanhallitukselta on saatava kaavoituslupa,
ennen kuin kaavoitus voidaan aloittaa.
Övermalax
6. Övermalaxin keskustan asemakaavan laa-
jennus, Björkell
Övermalaxin keskustan asemakaavan laajenta-
minen lounaaseen on aiemmin aloitettu yksityi-
sestä aloitteesta, mutta kaavoitus on jäänyt kes-
ken. Alue on rakentamatonta peltomaata, laa-
juudeltaan noin 7,6 hehtaaria, ja se sijaitsee ny-
kyisen asemakaavan kaakkoispuolella Maalah-
dentien ja Maalahdenjoen välissä.
Kaavaluonnos, joka käsittää 22 tonttia, on laa-
dittu jo vuosina 2005–2006. Maankäyttösopi-
musten periaatteet on hyväksytty. Maanomista-
jien kanssa ei ole laadittu sopimuksia. Kaavoitus
jatkuu, jos maanomistajat jatkavat kaavoituspro-
sessia.
Alue on tarkistettavana olevassa Yttermalaxin ja
Övermalaxin osayleiskaavassa merkitty raken-
nusmaaksi (AP-1).
7. Långåminnen teollisuustontit
9
7. Industritomter i Långåminne
Markförhandlingsgruppen har fått i uppdrag av
kommunstyrelsen att undersöka möjlighet till
inköp eller markbyte längs Björneborgsvägen
för att skapa ändamålsenliga industritomter.
Diskussioner har förts med en markägare om
byte till annat område, men överenskommelse
har ännu inte nåtts. Skogsmarken där det be-
fintliga industriområdet planerats vid Jurvavä-
gen har sålts 2011.
Detaljplaner som slutförts och god-
känts under 2016
Yttermalax
8. Rölandets bostadsområde. Uppgörande
av ny detaljplan. (Utvidgning av Mattlars
bostadsområde)
Bostadsområdet är beläget mellan Mattlars bo-
stadsområde och kyrkbacken. Området är ca
6,6 ha stort och inrymmer totalt 10 st bostads-
tomter. Planeringen inleddes i juni 2015. Ett
utkast till detaljplan har behandlats av tekniska
nämnden. Förslaget har senare behandlats av
kommunstyrelsen och lagts till allmänt påse-
ende. En separat utredning över den bebyggda
kulturmiljön har uppgjorts över Kyrkbacken
och Rölandet gemensamt. Detaljplanen över
Rölandets bostadsområde blev godkänd i full-
mäktige 28.1.2016.
Öster om det befintliga bostadsområdet finns
ytterligare ett kommunägt markområde som
lämpar sig för en framtida utvidgning. Områ-
det omfattar ca 6,2 ha. Området har tillsvidare
lämnats oplanerat eftersom baskarta saknas.
Ytterligare bör ett lämpligt vägarrangemang
till området ordnas.
Planeringen av ovannämnda område påbörjas
senare.
Maakauppaneuvottelujen ryhmä on saanut kun-
nanhallitukselta tehtäväksi tutkia mahdollisuu-
det Porintien varrella sijaitsevien maa-alueiden
ostoon tai vaihtoon tarkoituksenmukaisten teol-
lisuustonttien luomiseksi.
Yhden maanomistajan kanssa on käyty keskus-
teluja maa-alueen vaihtamisesta toiseen, mutta
yhteisymmärrykseen ei ole vielä päästy. Metsä-
maa, jolle teollisuusalue Jurvantien varteen on
kaavoitettu, on myyty vuonna 2011.
Vuonna 2016 valmistuneet ja hyväksy-
tyt asemakaavat
Yttermalax
8. Rölandetin asuntoalue. Uuden asemakaa-
van laatiminen (Mattlarin asuntoalueen laa-
jennus)
Asuntoalue sijaitsee Mattlarin asuntoalueen ja
kirkonmäen välissä. Alue on noin 6,6 hehtaarin
suuruinen ja asuntotontteja on 10. Kaavoitus
aloitettiin kesäkuussa 2015. Teknisen lautakun-
nan käsiteltyä asemakaavaluonnoksen kunnan-
hallitus käsitteli asemakaavaehdotuksen ja asetti
sen yleisesti nähtäville. Kirkonmäen ja Rölande-
tin rakennetusta kulttuuriympäristöstä on tehty
erillinen, yhteinen selvitys. Kunnanvaltuusto
hyväksyi Rölandetin asuntoalueen asemakaavan
28.1.2016.
Myös Mattlarin asuntoalueen itäpuolella on
kunnan omistama maa-alue asuntoalueen laajen-
tamista varten. Alue on kooltaan noin 6,2 heh-
taaria. Aluetta ei toistaiseksi ole kaavoitettu,
koska pohjakartta puuttuu. Lisäksi alueelle tulisi
järjestää soveltuva tieyhteys.
Tämän alueen kaavoittaminen aloitetaan myö-
10
Rölandets bostadsområde märkt med rött.
Rölandetin asuntoalue on merkitty punaisella.
9. Detaljplaneändring, Yttermalax skola
och kyrkbacken
Med anledning av att Yttermalax skola utvid-
gas ändras ett intilliggande åkerområde till
tomtmark. Samtidigt medtas även det område
där Malax församling tidigare påbörjade revi-
dering av detaljplan för ändring av grönområde
till parkering. Revideringen omfattar kvarteren
111 och 106. Samtliga tomter inom området är
bebyggda.
Ett utkast till detaljplan har behandlats av tek-
niska nämnden. Förslaget har senare behand-
lats av kommunstyrelsen och lagts till allmänt
påseende. En separat utredning över den be-
byggda kulturmiljön har uppgjorts över Kyrk-
backen och Rölandet gemensamt. Planen blev
godkänd i fullmäktige i januari 2016.
10. Revidering av Brinkens industriområde
Revideringen omfattar kvarteren 2, 3, 12 och
13.
Revideringens avsikt från början var att för-
stora Nimetechs tomt. Efter hand medtogs
även Kujanpääs bebyggda tomt samt en tomt
norr om Magasingränd. I samband med detta
växte tanken fram att bygga en ringväg i stället
för återvändsgränder på två ställen och göra
området mera attraktivt. Grannen väster om
Kujanpääs tomter kom dock inte med i plane-
ringen men ger mark för byggande av en för-
längning av Magasingränd till kommunens
område vid Hantverkarvägen.
Vid ändringen delas kommunens tomter till två
separata kvarter.
För att utnyttja områdets nivåskillnader på
bästa sätt och bilda ändamålsenliga tomter,
hemmin.
9. Asemakaavan muutos, Yttermalax skola ja
kirkonmäki
Koska Yttermalax skolaa laajennetaan, koulu-
tontin viereinen peltoalue muutetaan tontti-
maaksi. Mukaan otetaan myös alue, jonka ase-
makaavan tarkistamisen Maalahden seurakunta
on aiemmin aloittanut tarkoituksena muuttaa
viheralue pysäköintialueeksi. Tarkistus käsittää
korttelit 111 ja 106. Kaikki alueen tontit ovat
rakennettuja.
Teknisen lautakunnan käsiteltyä asemakaava-
luonnoksen kunnanhallitus käsitteli asemakaa-
vaehdotuksen ja asetti sen yleisesti nähtäville.
Kirkonmäen ja Rölandetin rakennetusta kulttuu-
riympäristöstä on tehty erillinen, yhteinen selvi-
tys. Kunnanvaltuusto hyväksyi asemakaavan
tammikuussa 2016.
10. Brinkenin teollisuusalueen asemakaavan
tarkistus
Tarkistus käsittää korttelit 2, 3, 12 ja 13. Alun
perin tarkoituksena oli suurentaa Nimetechin
tonttia. Jälkeenpäin otettiin mukaan Kujanpään
rakennettu tontti ja yksi Makasiinikujan poh-
joispuolinen tontti. Tässä yhteydessä heräsi aja-
tus, että kahden umpikujan sijaan rakennettaisiin
kehätie, jolloin alueesta tulisi houkuttelevampi.
Kujanpään tonttien länsipuolinen naapuri ei kui-
tenkaan tullut mukaan kaavoitukseen, mutta hän
antaa maataan, jotta Makasiinikujaa voidaan jat-
kaa kunnan alueelle Käsityöläistiellä.
Asemakaavan muutoksessa kunnan tontit jae-
11
flyttades Hantverkarvägen till lägre plats i väs-
ter. På så vis kan tomterna placeras på jämnare
mark. Efter att planen legat till preliminärt på-
seende tas även kvarter 3 med i planeringen.
Planeförslaget har behandlats i kommunstyrel-
sen och lagts till påseende våren 2016. Försla-
get godkändes kommunfullmäktige i april
2016.
taan kahteen erilliseen kortteliin.
Jotta alueen korkeussuhteet hyödynnettäisiin
parhaiten ja muodostettaisiin tarkoituksenmu-
kaisia tontteja, Käsityöläistietä siirrettiin lännes-
sä alemmaksi. Tällä tavoin tontit voidaan sijoit-
taa tasaisemmalle maalle. Kaavan oltua alusta-
vasti nähtävillä otettiin myös kortteli 3 mukaan
kaavaan. Kunnanhallitus on käsitellyt kaavaeh-
dotusta ja asettanut sen nähtäville keväällä 2016.
Kunnanvaltuusto hyväksyi ehdotuksen huhti-
kuussa 2016.
12
Delgeneralplaner
11. Delgeneralplan för havsnäraboende, mel-
lersta delen på Sidlandet
Vid uppgörande av delgeneralplan för havsnära
boende indelades hela området i tre delar. Den
norra och södra delen har tidigare godkänts, me-
dan den mellersta delen lämnades utanför plane-
ringen.
Planeringsarbetena har påbörjats 2007 för att
även få den mellersta delen godkänd för havs-
nära boende. En stor del av arbetet utfördes re-
dan före området indelades i tre delar. Det är
även på det här området där behovet och efter-
frågan är som störst.
Området har getts både RA (fritidsbosättning)
och RAO, vilket direkt tillåter byggande av eg-
nahemshus. Kommunfullmäktige godkände pla-
nen vintern 2008.
Västra Finlands miljöcentral har sommaren
2008 inlämnat rättelseyrkan över kommunfull-
mäktiges beslut. Bl.a. med påpekande att pla-
nens syfte är att ändra strandbebyggelse till fast
bosättning, bristfälliga utredningar beträffande
natur, samhällsstruktur, trafik samt vatten och
avlopp.
Efter planerarens förklaringar över rättelseyr-
kandet beslöt kommunstyrelsen dock att upp-
maningen inte föranleder nya planeringsåtgärder
och godkänner planen. Delgeneralplanen god-
kändes av kommunfullmäktige den 15.12.2008.
Besvär över delgeneralplanen lämnades in av
miljöcentralen. Besvären har behandlats i för-
valtningsdomstolen och utslag erhölls i decem-
ber 2010. Domstolen anser bl.a. att planen inte
baserar sig på tillräckliga utredningar och under-
sökningar, varför kommunfullmäktiges beslut är
lagstridigt och planen bör upphävas.
Ärendet har överförts till högsta förvaltnings-
domstolen för avgörande. Utslag från högsta
förvaltningsdomstolen har erhållits. HFD upp-
häver kommunfullmäktiges beslut om godkän-
nande av delgeneralplan för havsnära boende på
Sidlandet.
Osayleiskaavat
11. Merenläheisen asumisen osayleiskaava,
Sidlandetin keskimmäinen osa
Merenläheisen asumisen osayleiskaavaa laaditta-
essa koko alue jaettiin kolmeen osaan. Pohjoinen
ja eteläinen osa on jo aiemmin hyväksytty, mutta
keskimmäinen osa jätettiin kaavoittamatta.
Kaavoitustyöt aloitettiin vuonna 2007, jotta myös
keskimmäinen osa saadaan hyväksyttyä merenlä-
heisen asumisen alueeksi. Suuri osa työstä tehtiin
jo ennen alueen jakoa kolmeen osaan. Juuri tällä
alueella merenläheisen asumisen tarve ja kysyntä
on suurinta.
Alueella on kahdenlaisia kaavamerkintöjä: RA
(loma-asuntoalue) ja RAO, joka mahdollistaa
omakotitalon rakentamisen. Kunnanvaltuusto hy-
väksyi kaavan talvella 2008.
Länsi-Suomen ympäristökeskus jätti kesällä 2008
oikaisuvaatimuksen kunnanvaltuuston päätökses-
tä. Oikaisuvaatimuksessa todetaan muun muassa,
että kaavan tarkoitus on muuttaa rantojen vapaa-
ajanasutus vakituiseksi asutukseksi ja että luon-
toa, yhdyskuntarakennetta, liikennettä ja vesi-
huoltoa koskevat selvitykset ovat puutteelliset.
Suunnittelijan annettua vastauksensa oikaisuvaa-
timukseen kunnanhallitus päätti, että oikaisuvaa-
timus ei johda uusiin kaavoitustoimenpiteisiin, ja
hyväksyi kaavan. Kunnanvaltuusto hyväksyi
osayleiskaavan 15.12.2008.
Ympäristökeskus valitti kunnanvaltuuston pää-
töksestä. Valitus käsiteltiin hallinto-oikeudessa,
jonka päätös saatiin joulukuussa 2010. Kaavoitus
ei päätöksen mukaan muun muassa perustu riittä-
ville selvityksille ja tutkimuksille, minkä takia
kunnanvaltuuston päätös on lainvastainen ja kaa-
va on kumottava.
Asia siirrettiin korkeimman hallinto-oikeuden
ratkaistavaksi. Korkeimman hallinto-oikeuden
päätös on saatu. Korkein hallinto-oikeus kumoaa
kunnanvaltuuston päätöksen Sidlandetin meren-
läheisen asumisen osayleiskaavan hyväksymises-
tä.
13
Planeringen kan eventuellt återupptas och be-
handlas som en skild delgeneralplan i samband
med att kommunens delgeneralplaner revideras.
Revideringen kan påbörjas möjligtvis 2018-
2020.
12. Revidering av Bergö strandgeneral-
plan/delgeneralplan
Eftersom både delgeneralplanen och strandgene-
ralplanen var relativt nya ansågs att inga större
utredningar såsom natur- och byggnadsinvente-
ringar skulle behövas. Främst behövdes en över-
föring av den gamla strandgeneralplanen till
kartprogrammet MapInfo.
Arbetsgruppen för delgeneralplanering beslöt att
begära in Bergö skifteslags utlåtande om var
man borde utveckla havsnära boende på Bergö.
Skifteslaget har vid stämman behandlat ärendet
och ställer sig positivt till planeringen, samt fö-
reslår att planeringen påbörjas där vatten- och
avloppsledningar finns, eller lätt kan utbyggas.
Skärgårdskommittén har behandlat ärendet och
gett förslag till vilka områden som bör utredas i
revideringen av strandgeneralplanen. Myndig-
hetsmöte samt allmänt möte med berörda mar-
kägare har hållits hösten 2007. Miljöcentralen
ifrågasätter planeringen och anser att en större
helhet borde planeras. Projektet har erhållit ca
95 % bidrag av miljöcentralen. Planförslaget har
Kaavoitus voidaan mahdollisesti aloittaa uudel-
leen ja käsitellä erillisenä osayleiskaavana samal-
la, kun kunnan osayleiskaavoja tarkistetaan. Tar-
kistaminen voidaan aloittaa mahdollisesti vuosina
2018–2020.
12. Bergön rantayleiskaavan/osayleiskaavan
tarkistus
Koska sekä osayleiskaava että rantayleiskaava
olivat suhteellisen uusia, katsottiin, että laajoja
selvityksiä, kuten luonto- ja rakennusinventointe-
ja, ei tarvittaisi. Vanha rantayleiskaava pitäisi lä-
hinnä viedä karttaohjelma MapInfoon.
Osayleiskaavoittamisen työryhmä päätti pyytää
Bergön jakokunnalta lausuntoa, josta selviää,
missä osissa Bergötä merenläheistä asumista pi-
täisi kehittää. Jakokunta käsitteli kokouksessaan
asiaa, ja se suhtautuu myönteisesti kaavoitukseen.
Jakokunta ehdottaa, että kaavoitus aloitettaisiin
alueilta, joilla jo on vesi- ja viemärijohdot tai joil-
le niiden jatkaminen on helppoa.
Saariston toimikunta on käsitellyt asiaa ja antanut
ehdotuksen niistä alueista, joita pitää selvittää
rantayleiskaavaa tarkistettaessa. Viranomaisneu-
vottelu sekä yleinen kokous asianosaisten maan-
omistajien kanssa on pidetty syksyllä 2007. Ym-
päristökeskus kyseenalaistaa kaavoituksen ja kat-
soo, että kunnan pitäisi kaavoittaa suurempi ko-
konaisuus. Hanke on saanut noin 95 prosentin
avustuksen ympäristökeskukselta. Kaavaehdotus
on ollut yleisesti nähtävillä 14.12.2007–
18.1.2008.
Täydentäviä lisäselvityksiä kulttuuriympäristöön,
tuulivoimaan ja väestöennusteisiin liittyen on teh-
ty keväällä 2008. Kunnanvaltuusto hyväksyi kaa-
vaehdotuksen.
Länsi-Suomen ympäristökeskus jätti 22.7.2008
oikaisuvaatimuksen kunnanvaltuuston päätökses-
tä. Oikaisuvaatimuksessa todetaan muun muassa,
että kaavan tarkoitus on muuttaa rantojen vapaa-
ajanasutus vakituiseksi asutukseksi ja että luon-
toa, yhdyskuntarakennetta, liikennettä ja vesi-
huoltoa koskevat selvitykset ovat puutteelliset.
Lisäksi todetaan, että eräälle alueelle on annettu
RAO-merkintä, joka sallii vakituisen asutuksen,
14
varit framlagt till allmänt påseende 14.12.2007 –
18.1.2008.
Kompletterade tilläggsutredningar angående
kulturmiljö, vindkraft, samt befolkningsprogno-
ser har gjorts våren 2008. Planförslaget godkän-
des av kommunfullmäktige.
Västra Finlands miljöcentral har 22.7.2008 in-
lämnat rättelseyrkan över kommunfullmäktiges
beslut. Bl.a. med påpekande att planens syfte är
att ändra strandbebyggelse till fast bosättning,
bristfälliga utredningar beträffande natur, sam-
hällsstruktur, trafik samt vatten och avlopp.
RAO-beteckning som direkt tillåter fast boende
och A-2-område som anger att förutsättningar
för fast boende inte prövats.
Efter planerarens förklaringar över rättelseyr-
kandet beslöt kommunstyrelsen att uppmaning-
en dock inte föranleder nya planeringsåtgärder
och godkänner planen.
Delgeneralplanen godkändes av kommunfull-
mäktige den 15.12.2008.
Besvär över delgeneralplanen har gjorts av mil-
jöcentralen. Besvären har behandlats i förvalt-
ningsdomstolen och utslag erhölls i december
2010. Domstolen anser bl.a. att planen inte base-
rar sig på tillräckliga utredningar och undersök-
ningar, varför kommunfullmäktiges beslut är
lagstridigt och planen bör upphävas.
Ärendet överfördes till högsta förvaltningsdom-
stolen för avgörande. Utslag från högsta förvalt-
ningsdomstolen har erhållits. HFD upphäver
kommunfullmäktiges beslut om godkännande av
delgeneralplan för havsnära boende på Bergö.
Planeringen kan återupptas i samband med att
kommunens delgeneralplan för Bergö revideras.
Revideringen kan påbörjas möjligtvis 2018-
2020.
13. Revidering av delgeneralplan, Ytterma-
lax, Övermalax, Petalax och Bergö byar
Kommunen har 2013 tillsatt en arbetsgrupp för
uppgörande av delgeneralplanen och påbörjat
förarbeten och offertförfrågan för revidering av
delgeneralplanerna i Yttermalax och Övermalax
byar.
kun taas eräälle toiselle alueelle on annettu A-2-
merkintä, joka tarkoittaa, että edellytyksiä vaki-
tuiselle asutukselle ei ole selvitetty.
Suunnittelijan annettua vastauksensa oikaisuvaa-
timukseen kunnanhallitus päätti, että oikaisuvaa-
timus ei johda uusiin kaavoitustoimenpiteisiin, ja
hyväksyi kaavan.
Kunnanvaltuusto hyväksyi osayleiskaavan 15.12.
2008.
Ympäristökeskus valitti kunnanvaltuuston pää-
töksestä. Valitus käsiteltiin hallinto-oikeudessa,
jonka päätös saatiin joulukuussa 2010. Hallinto-
oikeus katsoo muun muassa, että kaavoitus ei pe-
rustu riittäville selvityksille ja tutkimuksille, min-
kä takia kunnanvaltuuston päätös on lainvastainen
ja kaava on kumottava.
Asia siirrettiin korkeimman hallinto-oikeuden
ratkaistavaksi. Korkeimman hallinto-oikeuden
päätös on saatu. Korkein hallinto-oikeus kumoaa
kunnanvaltuuston päätöksen Bergön merenlähei-
sen asumisen osayleiskaavan hyväksymisestä.
Kaavoitus voidaan aloittaa uudelleen samalla,
kun kunnan Bergön osayleiskaavaa tarkistetaan.
Tarkistaminen voidaan aloittaa mahdollisesti
vuosina 2018–2020.
13. Osayleiskaavojen tarkistus, Yttermalaxin,
Övermalaxin, Petolahden ja Bergön kylät
Kunta asetti vuonna 2013 osayleiskaavatyöryh-
män ja aloitti esityöt sekä laati tarjouspyynnön
Yttermalaxin ja Övermalaxin kylien osayleiskaa-
vojen tarkistamiseksi.
Yttermalaxin ja Övermalaxin kylien osayleiskaa-
15
HN-Consult har valts för uppgörande av delge-
neralplanen för Ytter- och Övermalax byar vin-
tern 2014. Under sommaren 2015 köpte Ram-
boll upp HN-Consult och projektet övergick till
dem.
Som grund för planeringen har en inventering av
kulturhistoriska miljön och byggnadsbeståndet i
kommunen uppgjorts 2012-2015, samt en inven-
tering av naturen inom planområdet 2014-2015.
Ett första utkast (hörande i beredningsskedet)
har behandlats i tekniska nämnden och legat till
påseende 9.11–7.12.2015 och en del respons har
mottagits från såväl privatpersoner och myndig-
heter.
Tekniska nämnden har godkänt delgeneralplane-
förslaget i maj 2016 och överfört det för vidare
behandling till kommunstyrelsen.
Delgeneralplaneförslaget har behandlats i kom-
munstyrelsen legat till påseende 8.7 – 9.9.2016.
Med anledning av anmärkningarna har ytterli-
gare ett möte hållits med Ntm-centralen.
Inkomna anmärkningar och konsultens bemö-
tanden kommer att behandlas i kommunstyrel-
sen våren 2017.
Delgeneralplaner kommer även att uppgöras för
Petalax, Nyby och Bergö byar i ett senare skede
när man fått mera erfarenhet av planeringen för
Ytter- och Övermalax. Delgeneralplaneringen
kommer att fortgå flera år framåt.
14. Planering av vindkraftspark på Sidlandet
i Yttermalax
EPV-vindkraft Ab planerar att bygga en vind-
kraftspark på Sidlandet i Yttermalax. Projektet
var planerat från början att omfatta 22–29 vind-
kraftverk. Vindkraftverken kommer att enskilt
producera 3–5 MW och sammanlagt mellan 87–
145 MW vid byggande av 29 turbiner.
Vindkraftverken kommer att ha en tornhöjd om
96 m (3MW) respektive 115 m (5MW), med
rotorblad i översta läget blir höjderna 150 m re-
spektive 180 m. Avståndet mellan möllorna
kommer att vara ca 500 meter.
På området byggs, förutom befintliga vägar, yt-
terligare ca 8,4 km nya vägar, samt två elstation-
er.
van laatijaksi valittiin talvella 2014 HN-Consult.
Ramboll osti HN-Consultin kesällä 2015, ja han-
ke siirtyi Rambollille.
Kaavoituksena pohjana on vuosina 2012–2015
tehty selvitys kunnan kulttuurihistoriallisesta ym-
päristöstä ja rakennuskannasta sekä vuosina
2014–2015 tehty luontoselvitys kaava-alueelta.
Tekninen lautakunta on käsitellyt kaavaluonnok-
sen, ja se on ollut nähtävillä 9.11.–7.12.2015
(valmisteluvaiheen kuuleminen). Sekä yksityis-
henkilöiltä että viranomaisilta on saatu palautetta.
Tekninen lautakunta on hyväksynyt osayleiskaa-
vaehdotuksen toukokuussa 2016 ja antanut sen
kunnanhallituksen käsiteltäväksi.
Kunnanhallitus on käsitellyt osayleiskaavaehdo-
tuksen, joka on ollut nähtävillä 8.7.–9.9.2016.
Muistutusten johdosta ELY-keskuksen kanssa on
pidetty kokous.
Kunnanhallitus käsittelee muistutukset ja konsul-
tin vastineet keväällä 2017.
Osayleiskaavat laaditaan myöhemmin myös Peto-
lahden, Nybyn ja Bergön kylille, kun Yttermala-
xin ja Övermalaxin kaavoituksesta on saatu
enemmän kokemusta. Osayleiskaavoitus jatkuu
usean vuoden ajan.
14. Sidlandetin tuulipuiston kaavoittaminen,
Yttermalax
EPV Tuulivoima Oy suunnittelee rakentavansa
tuulivoimapuiston Yttermalaxin Sidlandetiin.
Hanke käsitti alkujaan 22–29 tuulivoimalaa. Tuu-
livoimalat ovat teholtaan 3–5 megawattia, ja yh-
teisteholtaan puisto on 87–145 megawattia raken-
nettaessa 29 voimalaa.
16
I februari 2010 beslöt man att inleda planlägg-
ningen av vindkraftsparken på Sidlandet. Plan-
läggningen inleds som en generalplangranskning
i enlighet med 54 § 4 mom. i markanvändnings-
och bygglagen. Enligt avtal står EPV vindkraft
för alla kostnader, medan Malax kommun leder
och upphandlar planläggningstjänsterna.
I augusti 2010 behandlades och gavs utlåtande
angående miljökonsekvensbedömningen för
vindkraftsparken. Den första april 2011 trädde
en ändring av markanvändnings- och bygglagen
i kraft, som möjliggör användning av general-
plan som grund för beviljande av bygglov för
vindkraftverk. EPV-vindkraft har godkänt att
planeringen görs som generalplan, samt även att
generalplanområdet utvidgas till Narne området.
Program för deltagande och bedömning har
uppgjorts och lagts till påseende hösten 2011.
Ett stort antal anmärkningar och åsikter har in-
kommit över projektet. EPV vindkraft har även
påbörjat planering av en ca 1,5 km lång 110 kV
kraftledning till ställverket i Åminne. Ledningen
skulle gå parallellt med den befintliga kraftled-
ningen som går mellan Närpes och Vasa. Hösten
2011 har utlåtande angående den nya kraftled-
ningen inbegärts av kommunen och andra be-
rörda parter.
I juni 2012 behandlades ett första utkast till del-
generalplan av tekniska nämnden. Planen anvi-
sar byggplatser för vindkraftverk, vägnät, över-
föringslinjer och elstationer.
Planområdet omfattar en ca 13 km² stor marka-
real mellan Strandvägen och kusten. Enligt ut-
kastet till generalplan skulle området enligt nu-
varande form att omfatta totalt 17 vindkraftverk.
Tuulivoimaloiden tornikorkeus tulee olemaan 96
metriä (3 MW) ja 115 metriä (5 MW). Roottorin
lavan ollessa ylhäällä vastaavat kokonaiskorkeu-
det ovat 150 metriä ja 180 metriä. Tuulivoimaloi-
den etäisyys toisistaan on noin 500 metriä. Alu-
eelle rakennetaan nykyisten teiden lisäksi vielä
noin 8,4 kilometriä uusia teitä sekä kaksi sähkö-
asemaa.
Helmikuussa 2010 päätettiin aloittaa Sidlandetin
tuulivoimapuiston kaavoitus. Kaavoitus aloitettiin
yleiskaavallisella tarkastelulla maankäyttö- ja ra-
kennuslain 54. §:n 4. momentin nojalla. Sopi-
muksen mukaan EPV Tuulivoima Oy vastaa kai-
kista kustannuksista, kun taas Maalahden kunta
johtaa kaavoitusta ja hankkii kaavoituspalvelut.
Elokuussa 2010 käsiteltiin tuulivoimapuiston
ympäristövaikutusten arviointiselostusta, ja siitä
annettiin lausunto. Rakennusluvan myöntäminen
tuulivoimalalle yleiskaavan pohjalta tuli mahdol-
liseksi maankäyttö- ja rakennuslain muutoksella,
joka tuli voimaan 1.4.2011. EPV Tuulivoima Oy
on hyväksynyt, että kaavoitus tehdään yleiskaava-
na ja että yleiskaava-aluetta samalla laajennetaan
Narnen alueelle.
Osallistumis- ja arviointisuunnitelma on laadittu,
ja se on ollut nähtävänä syksyllä 2011. Hankkees-
ta on jätetty suuri määrä huomautuksia ja mielipi-
teitä. EPV Tuulivoima on myös alkanut suunni-
tella noin 1,5 kilometrin pituista 110 kV:n voima-
johtoa Åminnen kytkinlaitokselle. Johdon olisi
tarkoitus kulkea rinnakkain Närpiön ja Vaasan
välisen voimajohdon kanssa. Syksyllä 2011 uu-
desta voimajohdosta on pyydetty lausuntoa kun-
nalta ja muilta osallisilta.
Tekninen lautakunta käsitteli kesäkuussa 2012
ensimmäistä osayleiskaavaluonnosta. Kaava
osoittaa tuulivoimaloiden rakennuspaikat, tiever-
koston, sähkölinjojen ja sähköasemien paikat.
Suunnittelualue käsittää noin 13 km²:n kokoisen
maa-alueen Rantatien ja rannikon välissä. Yleis-
kaavaluonnoksen mukaan alueelle sen nykyisessä
muodossa tulisi yhteensä 17 tuulivoimalaa. Kesä-
kuussa 2012 on pidetty avoin tiedotustilaisuus.
Kaavaluonnos on ollut alustavasti nähtävillä ke-
sällä 2012.
Kaavoittaja on tehnyt yhteenvedon saaduista mie-
17
I juni 2012 har ett öppet informationstillfälle
hållits. Utkastet har lagts till preliminärt påse-
ende sommaren 2012.
Ett stort antal anmärkningar har inkommit som
planeraren har gjort en sammanställning över.
Området ingår inte i landskapsplanens etapplan
2, förnyelsebar energi i Österbotten, som fast-
ställts av miljöministeriet. Detta betyder i prak-
tiken att härefter finns möjlighet att uppföra
maximalt 9 st vindkraftverk på området. Ären-
det har bordlagts för tillfället.
15. Uppgörande av strategisk generalplan för
vindkraft
Projektets målsättning är att uppgöra en strate-
gisk generalplan för vindkraft som täcker hela
kommunens område. Med planen som grund
kan planerare av vindkraftsprojekt på förhand få
information om målsättningar och vilka kriterier
som gäller inom kommunen. För projektet kan
beviljas statsbidrag för 70 % av totalkostnader-
na.
Kommunen har ansökt om statsbidrag för pro-
jektet med en beräknad totalkostnad om 20.000
euro.
Program för deltagande och bedömning har varit
framlagt hösten 2012.
Ett stort antal anmärkningar och åsikter har in-
kommit. Anmärkningarna är dock till stor del
kopplade till Sidlandsområdet. Myndighetsmöte
har hållits i december 2012. Målet var att gene-
ralplanen skulle godkännas hösten 2013.
Utkast till Strategisk generalplan för vindkraft
var till påseende 15.7–15.8.2013 och ett inform-
ationstillfälle för allmänheten hölls 7.8.2013.
Över planen inlämnades 36 anmärkningar och
gavs 8 utlåtanden.
FCG Finnish Consulting Group Oy har uppgjort
ett planförslag, ny karta och bemötanden som
har behandlats av kommunstyrelsen 21.10.2013.
Kommunstyrelsen har beslutat att bordlägga
ärendet.
Enligt NTM-centralen är det viktigt att invänta
lipiteistä, joita on paljon. Alue ei sisälly ympäris-
töministeriön vahvistamaan maakuntakaavan vai-
hekaavaan 2, uusiutuvat energiamuodot. Tämä
tarkoittaa käytännössä sitä, että tämän jälkeen
alueelle on mahdollista rakentaa enintään 9 tuuli-
voimalaa. Asia on toistaiseksi jätetty pöydälle.
15. Strategisen tuulivoimayleiskaavan laatimi-
nen
Hankkeen tavoitteena on laatia strateginen koko
kunnan alueen kattava yleiskaava tuulivoimaa
varten. Kaavan pohjalta tuulivoimahankkeiden
suunnittelijat voivat saada etukäteen tietoa tavoit-
teista ja kunnassa käytettävistä kriteereistä.
Hankkeelle voidaan myöntää valtionavustusta 70
prosenttia kokonaiskustannuksista.
Kunta on hakenut hankkeelle valtionavustusta,
arvioitu kokonaiskustannus on 20 000 euroa.
Osallistumis- ja arviointisuunnitelma on ollut
nähtävillä syksyllä 2012.
Huomautuksia ja mielipiteitä on tullut paljon.
Huomautukset koskevat kuitenkin suurelta osin
Sidlandetia. Viranomaisneuvottelu on pidetty jou-
lukuussa 2012. Tavoitteena oli, että osayleiskaava
hyväksyttäisiin syksyllä 2013.
Kunnan strateginen tuulivoimayleiskaavaluonnos
on ollut nähtävillä 15.7.–15.8.2013, ja kaavasta
on järjestetty yleinen tiedotustilaisuus 7.8.2013.
Kaavaluonnoksesta jätettiin 36 mielipidettä ja 8
lausuntoa.
FCG Finnish Consulting Group Oy on laatinut
kaavaehdotuksen, uuden kartan ja vastineet, jotka
18
naturabedömningen i landskapsplanens etapplan
2 eftersom landskapsplanen styr planeringen.
Miljöministeriet fastställde etapplan 2
14.12.2015 med undantag för vissa områden. Av
de områden som föll bort från planen finns Sid-
landet och delar Petalax/ Molpe området inom
Malax kommungränser.
16. Gjutskogen: Planering av vindkraftspark
Oy Tuuliwatti Ab har år 2014 utrett möjligheten
att bygga 6 vindkraftverk på Gjutskogsområdet i
Övermalax. För planering av området har ett
informations- och diskussionstillfälle ordnats för
markägare. Vid mötet beslöts att fortsatta utred-
ningar för området kan genomföras.
Ingen förändring i nuläget och officiellt inga
projekt på gång sedan 2014.
17. Molpe-Petalax: Planering av vind-
kraftspark
Kommunstyrelsen har vid möte 21.10.2013 §
359 beslutat att inleda planeringen av Molpe -
Petalax vindkraftspark enligt Vindin Ab Oy:s
ansökan. Delgeneralplanen uppgörs tillsammans
med Korsnäs kommun med FCG Finnish Con-
sulting Group Ab.
Vid sidan av planläggningsprocessen uppgörs
miljökonsekvensbedömning (MKB) enligt mar-
kanvändnings och bygglagens 132 § och enligt
lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbe-
dömning. Kontaktmyndighet i MKB-förfarandet
är NTM-centralen i Södra Österbotten.
ovat olleet esillä kunnanhallituksen kokouksessa
21.10.2013. Kunnanhallitus on päättänyt jättää
asian pöydälle.
ELY-keskuksen mukaan on tärkeä odottaa maa-
kuntakaavan vaihekaavaa 2 varten tehtävää Natu-
ra-arviointia, koska maakuntakaava ohjaa kaavoi-
tusta. Ympäristöministeriö vahvisti 14.12.2015
vaihemaakuntakaavan 2 muutamia alueita lukuun
ottamatta. Kaavasta poistetuista alueista Maalah-
den kunnan alueella sijaitsevat Sidlandet ja osia
Petolahden/Moikipään alueesta.
16. Gjutskogen: tuulipuiston kaavoittaminen
Oy Tuuliwatti Ab on vuonna 2014 selvittänyt
mahdollisuutta rakentaa 6 tuulivoimalaa Gjutsko-
genin alueelle Övermalaxiin. Tuulivoiman kaa-
voittamisesta on pidetty tiedotus- ja keskusteluti-
laisuus alueen maanomistajille, jonka perusteella
selvityksiä on päätetty jatkaa.
Ei muutoksia, virallisesti hanke on ollut jäissä
vuodesta 2014.
17. Moikipää-Petolahti: tuulivoimapuiston
kaavoittaminen
Kunnanhallitus on kokouksessaan 21.10.2013 §
359 päättänyt käynnistää Moikipään-Petolahden
tuulipuiston alueen kaavoituksen VindIn Ab Oy:n
hakemuksen mukaisesti. Osayleiskaava toteute-
taan yhteistyössä Korsnäsin kunnan kanssa, ja
konsulttina toimii FCG Finnish Consulting Group
Oy.
Kaavoitusprosessin ohella toteutetaan ympäristö-
vaikutusten arviointi (YVA) maankäyttö- ja ra-
kennuslain 132. §:n ja ympäristövaikutusten arvi-
ointimenettelystä annetun lain mukaisesti. Yh-
teysviranomaisena YVA-menettelyssä toimii Ete-
lä-Pohjanmaan ELY-keskus.
19
Program för deltagande och bedömning har varit
till påseende 17.2–17.3.2014 och intressenterna
har haft möjlighet att lämna in åsikter.
Miljökonsekvensbeskrivningen har sätts till på-
seende 23.12.2014–17.2.2015 och ett möte för
allmänheten hölls 29.1.2015 vid Högstadiet i
Petalax. Ett planutkast har legat till påseende
30.6-30.7.2015 och ett informationstillfälle för
allmänheten hölls 2.7.2015 vid Korsnäs UF.
Ytterligare utförs EMV-förfarandet som gäller
byggandet av 110 kV elkabel utanför projektom-
råde. (Elmarknadslag 14-16 §)
Miljöministeriet fastställde etapplan 2
14.12.2015 men tog bort detta område ur planen.
Arbetet fortsätter eventuellt under 2017.
Vid en eventuell fortsättning kommer planering-
en högst troligt att omfatta endast Korsnäs
kommuns markområden.
18. Norra Pörtom: Planering av vindkrafts-
park
Norra Pörtom Vindpark Ab Österbottens har
lämnat in en anhållan om att planläggning inleds
för en delgeneralplan för Takaneback vindkraft-
park. De centrala målen med planläggningen är
att skapa markanvändningsmässiga förutsätt-
ningar för att kunna bygga högst 4 vindkraft-
verk, bedriva skogsbruk, bevara områdets an-
vändningsmöjligheter som rekreations- och
jaktområde samt att lösa trafikarrangemangen i
området på ett ändamålsenligt sätt.
Området finns inte i landskapsplanens etapplan
2 för förnyelsebara energiformer. Ärendet har
behandlats och godkänts i kommunstyrelsen
7.12.2015 och besvärstiden löpte ut 30.12.2015.
utan att besvär inkom. Hösten 2016 har kom-
munen på begäran av Norra Pörtom Vindkraft
Ab godkänt en utökning av parken från 4 till 5
vindkraftverk.
Utkast till generalplanen har behandlats av tek-
niska nämnden i december 2016 och lagts till
påseende 14.12 .2016 – 16.1.2017.
Planeringsarbetet fortsätter under 2017.
Osallistumis- ja arviointisuunnitelma oli nähtävil-
lä 17.2.–17.3.2014 ja osallisilla oli mahdollisuus
mielipiteen esittämiseen.
YVA-selostus oli nähtävillä 23.12.2014–17.2.
2015, ja yleisölle suunnattu tiedotustilaisuus pi-
dettiin 29.1.2015 yläkoulun Högstadiet i Petala-
xin tiloissa. Kaavaluonnos oli nähtävillä 30.6.–
30.7.2015, yleisötilaisuus pidettiin 2.7.2015 Kors-
näs UF:n tiloissa.
Lisäksi kaavoitusprosessin ohella toteutetaan
EMV-menettely, joka koskee 110 kV voimajoh-
don rakentamista hankealueen ulkopuolella.
(Sähkömarkkinalaki 14.–16. §)
Ympäristöministeriö vahvisti 14.2.2015 vaihe-
kaavan 2, mutta poisti tämän alueen kaavasta.
Työ jatkuu mahdollisesti vuonna 2017.
Kaavoituksen mahdollisesti jatkuessa kaava käsit-
tää mitä todennäköisimmin vain Korsnäsin kun-
nan puolella sijaitsevia maa-alueita.
18. Pohjois-Pirttikylä: tuulipuiston kaavoitta-
minen
Norra Pörtom Vindpark Ab on jättänyt hakemuk-
sen Takanebackin tuulipuiston osayleiskaavoituk-
sen käynnistämisestä. Kaavoituksen keskeisinä
20
tavoitteina on luoda sopimusalueelle maankäytöl-
liset edellytykset enintään neljän tuulivoimalan
rakentamiselle ja metsätalouden harjoittamiselle
sekä säilyttää alueen käyttömahdollisuudet virkis-
tys- ja metsästysalueena ja ratkaista alueen liiken-
nejärjestelyt tarkoituksenmukaisella tavalla.
Alue ei ole maakuntakaavan vaihekaavassa 2, uu-
siutuvat energiamuodot. Kunnanhallitus on käsi-
tellyt asiaa ja hyväksynyt kaavoituksen käynnis-
tämisen 7.12.2015. Valitusaika päättyi 30.12.
2015 eikä valituksia tullut. Kunta on syksyllä
2016 Norra Pörtom Vindpark Ab:n pyynnöstä
hyväksynyt puiston suurentamisen siten, että sin-
ne saa rakentaa neljä voimalaa viiden sijaan.
Tekninen lautakunta on käsitellyt osayleiskaava-
luonnoksen joulukuussa 2016 ja asettanut sen
nähtäville 14.12.2016–16.1.2017.
Kaavoitustyö jatkuu vuonna 2017.
Övriga planer
19. Övermalax, användningsplan för områ-
det norr om Malaxvägen
Området ägs av Malax kommun och omfattar
ca 2 ha. Enligt planförslaget skulle området
omfatta tre TY-tomter (icke miljöstörande in-
dustri), samt en KL-tomt (affärsbyggnad). KL-
tomten är privatägd. En av TY-tomterna har
redan bebyggts med en bageribyggnad i enlig-
het med användningsplanen. Detaljplan över
området kommer att uppgöras i ett senare
skede.
20. Skötsel- och användningsplan för Söder-
fjärdens landskapsvårdsområde
Planeringsprocessen har uppgjorts som ett pi-
lotprojekt i Finland. Planeringen gjordes på fri-
villig väg för att bevara naturvärden i och runt
Söderfjärden enligt naturvårdslagens § 32, § 35
och naturvårdsförordningens § 15.
Söderfjärden har ända sedan 1995 ingått i pub-
likationen ”Arvokkaat maisema-alueet”. Av-
gränsningsförslag följer direkt gränsen enligt
statsrådet fastställda landskapsområdet, men
med fem olika tilläggsområden. Miljön har in-
delas i tre olika delar, odlingslandskapet,
Muita suunnitelmia/kaavoja
19. Övermalax, Maalahdentien pohjoispuolisen
alueen käyttösuunnitelma
Alue on Maalahden kunnan omistuksessa, ja sen
pinta-ala on noin 2 hehtaaria.
Kaavaehdotuksen mukaan alue käsittäisi kolme
TY-tonttia (ympäristöhäiriöitä aiheuttamaton te-
ollisuus) ja yhden KL-tontin (liikerakennus). KL-
tontti on yksityisomistuksessa. Yhdelle TY-ton-
tille on jo rakennettu leipomorakennus käyttö-
suunnitelman mukaisesti. Alueelle laaditaan ase-
makaava myöhemmin.
21
skogslandskapet och den bebyggda miljön.
Vid byggande är det närmast att jämföra med
att bygga på naturskyddsområde. Skogsområ-
den som utgör en ram runt Söderfjärden har
delats upp i skog 1 och skog 2 beroende på na-
turens formation, skog 1 (marken sluttar bran-
tare) och skog 2 (marken sluttar långsammare).
Det finns inga skilda bestämmelser för skog 1
och skog 2, endast skötselrekommendationer.
Skog 1 och skog 2 betyder inte att bebyggelse
är förbjuden, utan man bör placera byggnaderna
på ett miljömässigt bra sätt. En ”förtätning” kan
ske där det finns bosättning från tidigare men
byggandet skall ogärna ske på ”krönet”.
På basen av det hörande som hölls i årsskiftet
2005–2006 fanns inte tillräckligt lokalt stöd för
att lämna in en ansökan, men man beslöt ändå
att publicera landskapsvårdsplanen. Denna pub-
likation är alltså en riktgivande plan för Söder-
fjärdens landskap, som förhoppningsvis kom-
mer att vara till glädje och nytta för de som bor
och verkar inom området och som har ett in-
tresse av att bevara Söderfjärdens vackra land-
skap.
21. Österbottens förbund, utarbetande av
landskapsplan
Landskapsplanen är en övergripande plan för
områdesanvändningen i landskapet. I den pre-
senteras de grundläggande lösningarna för
landskapets samhällsstruktur och områdesan-
vändning på lång sikt. Landskapsplanen är en
del av systemet för planering av områdesan-
vändningen i markanvändnings- och bygglagen
och styr den kommunala planläggningen.
Österbottens landskapsplan 2030 fastställdes av
20. Söderfjärdenin maisema-alueen hoito- ja
käyttösuunnitelma
Suunnitteluprosessi on tehty pilottihankkeena.
Suunnittelutyö tehtiin vapaaehtoiselta pohjalta, ja
tavoitteena oli Söderfjärdenin alueen luonnonar-
voista huolehtiminen luonnonsuojelulain 32. ja
35. §:n sekä luonnonsuojeluasetuksen 15. §:n
mukaisesti.
Söderfjärden on vuodesta 1995 lähtien ollut mu-
kana ”Arvokkaat maisema-alueet” -julkaisussa.
Suunnitelman rajaamisehdotus seuraa tarkasti
valtioneuvoston vahvistamaa maisema-alueen
rajaa, mutta se sisältää myös viisi eri lisäaluetta.
Ympäristö on jaettu kolmeen erilaiseen osaan:
viljelysmaisema, metsämaisema ja rakennettu
ympäristö.
Rakentamisen kannalta tilannetta voidaan verrata
luonnonsuojelualueelle rakentamiseen. Söderfjär-
deniä ympäröivät metsäalueet on jaettu alueisiin
metsä 1 ja metsä 2 luonnon muotojen mukaan:
metsä 1 (maa viettää jyrkemmin) ja metsä 2 (maa
viettää loivemmin). Näitä alueita eivät koske mit-
kään erityiset määräykset, vaan niille on annettu
ainoastaan hoitosuosituksia. Rakentaminen ei ole
alueilla kiellettyä, mutta rakennukset tulee sijoit-
taa ympäristön kannalta sopiville paikoille. Jo
aikaisemmin rakennetuilla alueilla asutusta voi-
daan ”tiivistää”, mutta asutusta ei mielellään saisi
rakentaa Söderfjärdenin ”harjalle”.
Vuodenvaihteessa 2005–2006 pidetyn kuulemi-
sen perusteella hakemuksen jättämiselle ei ollut
riittävää paikallista tukea, mutta maisemanhoito-
suunnitelma päätettiin kuitenkin julkaista. Julkai-
su on siis suositusluontoinen suunnitelma Söder-
fjärdenin maisemanhoidosta, ja sen toivotaan ole-
van iloksi ja hyödyksi niille, joka asuvat ja toimi-
vat alueella ja joilla on halu säilyttää Söderfjärden
maisemallisesti kauniina alueena. (karttaliite 23)
21. Pohjanmaan liitto, maakuntakaava
Maakuntakaava on yleispiirteinen suunnitelma
maakunnan alueiden käytöstä. Siinä esitetään
maakunnan yhdyskuntarakenteen ja alueiden käy-
tön perusratkaisut keskipitkällä ja pitkällä aikavä-
lillä. Maakuntakaava kuuluu maankäyttö- ja ra-
kennuslain mukaiseen alueiden käytön suunnitte-
lujärjestelmään ja ohjaa kuntien kaavoitusta. Poh-
janmaan maakuntakaava 2030 vahvistettiin
22
miljöministeriet 21.12.2010. Landskapsplanen
har uppdaterats via etapplandskapsplaner.
Etapplandskapsplan 1 behandlar placeringen
av kommersiell service i Österbotten. Planen
fastställdes av miljöministeriet 4.10.2013.
Inom landskapsplanläggningen är följande pla-
ner aktuella:
Etapplandskapsplan 2 behandlar placeringen
av förnybara energiformer i Österbotten. Planen
fastställdes av miljöministeriet 14.12.2015.
Över miljöministeriets beslut har framförts be-
svär till högsta förvaltningsdomstolen.
Österbottens klimatstrategi.
Målet med klimatstrategin är att lyfta fram
konkreta åtgärder för att bromsa upp klimatför-
ändringen och att anpassa olika verksamheter
till den. Planen godkändes av landskapsstyrel-
sen 21.3.2016.
Landskapsstyrelsen beslutade på sitt möte
27.1.2014 att påbörja uppgörandet av Öster-
bottens landskapsplan 2040 (www.obotnia.fi/
landskapsplanen). Programmet för deltagande
och bedömning var framlagt 6.1–12.2.2016.
Målsättningen är att landskapsfullmäktige god-
känner planen 2018. År 2016 görs följande ut-
redningar:
samhällsstruktur (centrumnätverket, tätorter
och deras utvidgning, industriområden, ar-
betsplatser)
regionalt servicenät
regionalt värdefulla kulturlandskap och
byggda kulturmiljöer samt historiska platser
regionalt värdefulla rekreationsområden
skyddsområden på landskapsnivå
regionalt betydelsefulla jord- och skogs-
bruksområden
regionalt betydelsefulla skjutbanor
flygplatsers områdesreservering och buller-
områden
regionalt betydelsefulla båt- och fiskeham-
nar
pälsdjurs- och växthusnäringen
Österbottens landskapsförbund,
www.obotnia.fi
planläggningsdirektör Ann Holm
tfn 06 3206540, 044 3206540
ympäristöministeriössä 21.12.2010. Maakunta-
kaava on päivitetty vaihemaakuntakaavoilla.
Vaihemaakuntakaava 1 käsittelee kaupallisten
palvelujen sijoittamista Pohjanmaalla. Kaava
vahvistettiin ympäristöministeriössä 4.10.2013.
Maakuntakaavoituksessa ovat ajankohtaisia seu-
raavat suunnitelmat/kaavat:
Vaihemaakuntakaava 2 käsittelee uusiutuvien
energiamuotojen sijoittamista Pohjanmaalla.
Kaava vahvistettiin ympäristöministeriössä
14.12.2015. Ympäristöministeriön päätöksestä
on valitettu korkeimpaan hallinto-oikeuteen.
Pohjanmaan ilmastostrategia.
Ilmastostrategiassa pyritään esittämään konkreet-
tisia toimenpiteitä, joiden avulla voidaan hillitä
käynnissä olevaa ilmastonmuutosta ja sopeuttaa
erilaisia toimintoja siihen. Maakuntahallitus hy-
väksyi ilmastostrategian 21.3.2016.
Maakuntahallitus päätti kokouksessaan 27.1.2014
Pohjanmaan maakuntakaavan 2040 (www.
obotnia.fi/maakuntakaava) laatimisen aloittami-
sesta. Osallistumis- ja arviointisuunnitelma oli
nähtävillä 6.1.–12.2.2016. Tavoitteena on saada
kaava maakuntavaltuustoon hyväksyttäväksi
vuonna 2018. Vuonna 2016 tehdään seuraavia
selvityksiä:
yhdyskuntarakenne (keskusverkko, taajamat
laajenemissuuntineen, teollisuusalueet, työ-
paikat)
seudullinen palveluverkko
seudullisesti arvokkaat kulttuurimaisemat ja
rakennetut kulttuuriympäristöt sekä historial-
liset kohteet
seudullisesti arvokkaat virkistysalueet
maakunnalliset suojelualueet
seudullisesti merkittävät maa- ja metsätalous-
alueet
seudullisesti merkittävät ampumaradat
lentokenttien aluevaraukset ja melualueet
seudullisesti merkittävät vene- ja kalastussa-
tamat
turkiselinkeino ja lasinalaisviljely
Pohjanmaan liitto, www.obotnia.fi,
kaavoitusjohtaja Ann Holm puh. 06 320 6540,
044 320 6540
23
22. Planärenden enligt åtgärdsprogram för
2016
- Uppdatering av kommunens baskartor
- uppgörande av generalplaner för vind-
kraftsparker (utomstående planerare)
-fortsätta revideringen av kommunens delgene-
ralplaner
- fortsätta planeringen av bostadsområde på
Söderfjärdsbacken
- Kommunen har beredskap att planera mindre
detaljplaneområden förutsatt att privata markä-
gare anhåller om detta
- fortsätta med marknadsföring av industri- och
bostadstomter, åtminstone 10 nya reserverings-
avtal
Övrigt
Förfarande vid behandling av byggnadslov på
AP-områden i generalplanerna för havsnära
boende.
I samband med uppgörandet av generalplan för
havsnära boende har mindre AP-områden bil-
dats. På AP-område kan man utan noggrannare
planläggning bevilja 1–2 bygglov/anvisat AP-
område.
För att få ett ändamålsenligt system till stånd
borde från kommunens sida, utarbetas riktlinjer
för förfarandet vid behandling av ansökningar
som gäller planeringsbehovsbeslut samt bygg-
lov på dessa områden. Någon form av helhets-
planering borde krävas genast vid beviljandet
av det första bygglovet för att underlätta fortsatt
byggande i framtiden.
Påpekande i samband med behandling av
senaste planläggningsöversikt för 2015.
Vid behandling av planläggningsöversikten för
2015 ändrades i texten årtalet för åtgärdspro-
grammet till 2015.
22. Vuoden 2016 toimenpideohjelman kaava-
asiat
- kunnan pohjakarttojen päivittäminen
- yleiskaavojen laatiminen tuulipuistoalueille (ul-
kopuoliset kaavoittajat)
- kunnan osayleiskaavojen tarkistamisen jatkami-
nen
- Söderfjärdsbackenin asuntoalueen suunnittele-
misen jatkaminen
- kunnalla on valmius kaavoittaa pienehköjä ase-
makaava-alueita yksityisten maanomistajien si-
tä pyytäessä
- teollisuus- ja asuntotonttien markkinointia jatke-
taan, ainakin 10 uutta varaussopimusta
Muuta
AP-alueiden rakennuslupien käsittelykäytäntö
merenläheisen asumisen yleiskaavoissa
Merenläheisen asumisen yleiskaavaa laadittaessa
on muodostettu pieniä AP-alueita. AP-alueelle
voidaan myöntää ilman tarkempaa kaavoitusta 1–
2 rakennuslupaa/osoitettu AP-alue.
Kunnan tulisi laatia suuntaviivat tarkoituksenmu-
kaisen järjestelmän luomiseksi näitä alueita kos-
kevien suunnittelutarveratkaisu- ja rakennuslupa-
hakemusten käsittelylle. Jo ensimmäistä raken-
nuslupaa myönnettäessä pitäisi vaatia jonkinlaista
kokonaissuunnitelmaa, jotta rakentaminen olisi
helpompaa myös tulevaisuudessa.
Huomiot vuoden 2015 kaavoituskatsauksen käsittelyn yhteydessä
Kaavoituskatsausta 2015 käsiteltäessä muutettiin
toimenpideohjelmaa koskevan tekstin vuosilu-
vuksi 2015.
24
Utredning av behovet för revidering av de-
taljplaner
Enligt markanvändnings- och bygglagen § 60,
bör på område där detaljplan varit ikraft 13 år
och som till betydande delar fortfarande inte
genomförts, får bygglov inte beviljas för uppfö-
rande av ny byggnad, som är av väsentlig bety-
delse för områdesanvändningen eller miljöbil-
den, förrän kommunen har bedömt hur aktuell
detaljplanen är. Planens aktualitet behöver inte
bedömas om den bedömts inom de senaste fem
åren.
Kan konstateras att detaljplanen för Emaus-
området i Övermalax är den ända detaljplanen
som inte bedömts under de senaste fem åren.
Övermalax
Emaus bostadsområde, kvarteren 271–283.
Planen fastställd 20.5.2002.
Detaljplanen är tidsenlig och endast fem av de
tomter som ägs av Malax kommuns är obe-
byggda.
Detaljplanen behöver inte revideras.
Selvitys asemakaavojen tarkistamisen tarpees-
ta
Maankäyttö- ja rakennuslain 60. §:n mukaan sel-
laisen asemakaavan alueella, joka on ollut voi-
massa yli 13 vuotta ja joka merkittävältä osalta on
edelleen toteuttamatta, rakennuslupaa ei saa
myöntää sellaisen uuden rakennuksen rakentami-
seen, jolla on alueiden käytön tai ympäristökuvan
kannalta olennaista merkitystä, ennen kuin kunta
on arvioinut asemakaavan ajanmukaisuuden. Ar-
viointi ei kuitenkaan ole tarpeen, jos kaavan
ajanmukaisuus on arvioitu viimeksi kuluneiden
viiden vuoden aikana.
Voidaan todeta, että Övermalaxissa sijaitsevan
Emauksen alueen asemakaava on ainoa asema-
kaava, jonka ajanmukaisuutta ei ole arvioitu vii-
den viime vuoden aikana.
Övermalax
Emauksen asuntoalue, korttelit 271–283.
Kaava vahvistettu 20.5.2002.
Asemakaava on ajanmukainen, ja ainoastaan viisi
Maalahden kunnan omistamaa tonttia ovat raken-
tamattomia.
Asemakaavaa ei tarvitse tarkistaa.