TÄNKA, PLANERA OCH

ARBETA FORMATIVT (2)

DEAN CADHAMN

8 FEB 16

Yttre faktorer som påverkar Planering

Elever

Lärmiljö

Utbildning

och

Erfarenheter

Kollegor

och

Ledning

Styr-

dokument

Årskurs

Tema

RedovisningsformRamar

Källor

Feedback

Inre faktorer som påverkar planering(Planeringstårta)

PLANERA FORMATIVT (HEYER & HULL MODELL 2014)

1. Planera utifrån Läroplan

2. Presentera Arbetsområdet

3. Kartlägga förkunskaper

4. Konkretisera läroplanen

5.

Elevarbete

6.

Bedöma formativt

7. Behovsstyrd undervisning

8. Summativ bedömning

6

75

1. PLANERING UTIFRÅN LÄROPLANEN

LÄRAREN PLANERAR ARBETSOMRÅDET UTIFRÅN LÄROPLAN GENOM ATT KLARGÖRA FÖLJANDE FRÅGOR:

a) VILKET ÄR SYFTET/MÅLET MED DET SOM SKA LÄRAS?

b) VILKA FÖRMÅGOR SKA ELEVEN UTVECKLA?

c) VILKET CENTRALT INNEHÅLL SKA ELEVERNA MÖTA?

d) VILKA KUNSKAPSKRAV SKA BEDÖMNINGEN UTGÅ IFRÅN?

2. ARBETSOMRÅDET PRESENTERAS

LÄRARE PRESENTERAR ARBETSOMRÅDET:

a) SYFTE

b) INNEHÅLL

c) FÖRMÅGOR

Planera utifrån

Läroplan

Presentera

Arbetsområdet

3. KARTLÄGGNING AV FÖRKUNSKAPER

VAR VARJE ELEVER BEFINNER SIG I FÖRHÅLLANDE TILL VAD SOM SKA LÄRAS. DET KAN SKE GENOM:

a) SJÄLVBEDÖMNINGSMALL

b) STÄLLA FRÅGOR

c) LÖSA EN UPPGIFT I EN LEK, ETT SPEL

d) ETT PROV

4. KONKRETISERING AV LÄROPLANEN

SYFTE, FÖRMÅGOR OCH KUNSKAPSKRAV KONKRETISERAS UTIFRÅN DET CENTRALA INNEHÅLLET GENOM ATT UTFORMA:

a) EXEMPEL PÅ HUR SKA DU BEDÖMA ELEVERNA ARBETE

b) CHECKLISTA

c) MATRIS

Kartläggning av

Förkunskaper

Konkretisera

Läroplanen

5. ELEVARBETE

ELEVERNA FÅR ARBETSUPPGIFTER/ÖVNINGAR KOPPLADE TILL KUNSKAPSKRAVEN

(MATRISEN)

6. BEDÖMA FORMATIVT

LÄRARE SER ATT ELEVERNA MED JÄMNA MELLANRUM FÅR ETT FORMATIVT GENSVAR

UTIFRÅN MATRISEN OCH OLIKA MALLAR. DET KAN SKE GENOM:

a) LÄRARBEDÖMNING

b) KAMRATBEDÖMNING

c) SJÄLVBEDÖMNING

Elevarbete

Bedöma Formativt

7. BEHOVSSTYRD UNDERVISNING (ÅTERKOPPLING)

UTIFRÅN VAD ELEVERNAS BEHÖVER UTVECKLA, LÄRAREN UNDERVISAR ELEVERNA:

a) INDIVIDUELLT

b) SMÅGRUPPER

c) HELKLASS

8. SUMMATIV BEDÖMNING

NÄR ELEVERNA ÄR KLARA MED ARBETSOMRÅDET SKER EN SUMMATIV

BEDÖMNING. ELEVERNA SKA VARA MEDVETNA OM NÄR DEN SKA SKE

Styra Undervisning

Summativ Bedömning

Att välja ett tema

o TEMA SOM KOPPLAS TILL CENTRALT INNEHÅLL OCH KUNSKAPSKRAVEN

o SAMMA TEMA KAN PASSA FLERA ÅRSKURSER MEN VARIERA SVÅRIGHETSGRADEN

o TEMA SOM PASSAR ATT TESTA FLERA FÖRMÅGOR

o KONKRET ELLER ABSTRAKT TEMA BEROENDE PÅ ÅLDER

o TIPS FRÅN OLIKA LÄROMEDEL OCH FRÅN KOLLEGOR

o TILLGÅNG TILL LÄMPLIGT MATERIAL OCH KÄLLOR

o LÄROPLANEN BETONAR ATT LÄRARE BÖR TA HÄNSYN TILL ELEVENS INTRESSE

ÅRSKURSER , ARBETSOMRÅDE/TEMA OCH TEXTTYPER :

BARNS RÄTTIGHETEREN FAKTATEXT FÖR ÅK 6

Eleven i klass 6 bör:

A. Kunna använda lässtrategier för att läsa faktatexten om olika rättigheter för barn (delmål)

B. Kunna skriva en enkel text om några av barns rättigheter och följa skrivreglerna (huvudmål)

C. Kunna jämföra barns rättigheter i Sverige och landet som hen/föräldrarna kommer ifrån (delmål)

Övergripande frågor:

Av detta tema krävs från eleven att veta:

A. Vilka rättigheter har barn, och vem ansvarar för att skydda dessa rättigheter?

B. Vilken av rättigheterna är viktigast, tycker du, och varför?

C. Samma rättigheter kan se olika ut i olika kulturer, jämfört med Sverige

Eleven i klass 6 bör:

A. Kunna använda lässtrategier för att läsa faktatexten om olika rättigheter för barn (delmål)

B. Kunna skriva en enkel text om några av barns rättigheter och följa skrivreglerna (huvudmål)

C. Kunna jämföra barns rättigheter i Sverige och hemlandet som hen/föräldrarna kommer ifrån (delmål)

Övergripande frågor:

Av detta tema krävs från eleven att veta:

A. Vilka rättigheter har barn, och vem ansvarar för att skydda dessa rättigheter?

B. Vilken av rättigheterna är viktigast tycket du och varför?

C. Samma rättigheter kan se olika ut i olika kulturer, jämför med Sverige?

Förmågor som kommer att bedömas:

Analysförmågan: Du förklarar orsaker till olika rättigheter i samhället och konsekvenser om barn förlorar dem,

samt kan visa samband mellan rättigheter och barns hälsa, och jämföra barns rättigheter i olika länder. Du visar på likheter och skillnader mellan barns rättigheter i Sverige och i andra länder ?

Metakognitiv förmåga: Du löser övningar på ett bra sätt. Fundera över om informationen om barns rättigheter är

viktig eller inte, och vad behöver läggas till eller ändras på i uppgiften.

Kommunikativa förmågan: Du läser och redogör för olika budskap i uppgiften, samt kan skriva om några av barns

rättigheter och redovisa dina tankar och idéer för andra och diskutera varför du tycker att dessa rättigheter är så viktiga.

Procedurförmågan: Du kan samla in information och fakta om barns rättigheter på data, Ipad och/eller telefon och

försöker skilja mellan fakta och värderingar genom att vara källkritisk.

Begreppsförmågan: Du kan använda olika begrepp i sitt sammanhang, och vet vad dessa betyder genom att ge flera

exempel på de viktigaste rättigheterna för barn.

Elevens självbedömningsmall för temat Barns rättigheter i åk 4 – 6

Arbetsområde/Tema I början av arbetsområdet I slutet av arbetsområdet

Kunskap/ Färdighet Vet inte Osäker Vet Vet inte Osäker Vet

Barns rättigheter

1 Vet du vad rättighet betyder?

2 Vet du vad mänskliga rättigheter betyder?

3 Vet du vad barns rättigheter betyder?

4 Vet du hur många paragrafer det finns i FN:s barnkonvention?

5 Vet du hur många rättigheter du har?

6 Vet du hur rättigheter delas in?

7 Vet du hur barns rättigheter delas in?

8 Vet du varför det finns rättigheter?

9 Vet du vad barns rätt till omsorg betyder?

10 Vet du vad barns rätt till skydd betyder?

11 Vet du vad barns rätt till utveckling betyder?

12 Vet du vem som ansvarar om att skydda barns olika rättigheter?

13 Vet du vem som ansvarar om barns omsorg?

14 Vet du vem som ansvarar om barns utveckling?

15

Innehåll och syfte

Jag har ett tydligt syfte

Jag har en tydlig inledning

Jag tar upp exempel

Jag har tillräckligt med källor

Jag använder citat

Jag förklarar vad jag menar och

tänker

Jag har en tydligt avslutning

Språk

Jag använder ord som behövs

Varje stycke innehåller en

kärnmening

Varje stycke förklarar en tanke

Jag använder antingen dåtid, nutid

eller framtid

Mina stycken hänger ihop

Jag använder formellt språk

Jag varierar orden och använder

synonymer

Form

Jag har följt formen för min uppgift

Jag förstår varför jag använder denna form

Jag har följt reglerna för citat

Jag förstår syftet med att använda citat

Jag har källförteckning som följer reglerna

Checklistor för att underlätta elevens förståelse för arbetet med skrivande uppgift

Elevmatris

Kategori Progression

Struktur och

Innehåll

Texten har tydlig rubrik.

Texten innehåller fakta.

Alla delar i texten är kortfattat beskrivna.

Texten är indelad i stycken och underrubriker

finns med.

Texten har flera exempel, förklaring, jämförelse

och/eller samband.

Texten beskriver vissa delar mer utförligt.

Texten är indelad i stycken utifrån innehåll, samt

texten har flera underrubriker.

Styckena är skrivna i en ordning som gör det lätt att

förstå texten.

Viktig information beskrivs mer utförligt.

Skrivregler

Stor bokstav och punkt finns med i texten

men är ibland utsatta på fel ställe.

Vanliga ord är oftast rättstavade.

Stor bokstav och punkt finns ofta utsatta på rätt

ställe.

Vanliga ord är rättstavade

Skiljetecknen som punkt och kommatecken finns

nästan alltid utsatta på rätt ställe.

Så gott som alla ord är rättstavade

Språk

Texten innehåller några få ämnesspecifika

ord.

Texten innehåller något sambandord

Meningarna har ofta rätt ordföljd.

Texten innehåller flera ämnesspecifika ord.

Texten innehåller några olika sambandsord.

Meningarna har nästan alltid rätt ordföljd.

Meningarna varieras genom att de t.ex. börjar på

olika sätt.

Texten innehåller ämnesspecifika ord så ofta det är

möjligt.

Texten innehåller flera olika sambandsord

Meningarna har rätt ordföljd och är varierade

I slutet av en lektion - Elever värderar lektionen och sitt lärande

o1 - 1 -1 metoden: Vad jag tyckte bäst om under lektionen var…, Jag är inte säker på … , Jag vill

göra mer av …

o3 -2 -1 metoden: 3 saker jag lärt mig, 2 saker som jag undrar över, 1 sak jag inte alls förstår

oViktigaste frågan på lektionen

oSkriv 10 ord om vad du har förstått från lektionen

oExit-lappar

ÅTERKOPPLINGSRESURSER TILL ELEVENS LÄRANDE

Elevers lärande

Klassrum

Lärare

Kamrat

Hemmet

Kamratbedömning

SYFTET ÄR ATT STÄRKA ELEVENS EGEN FÖRMÅGA TILL BEDÖMNING OCH HJÄLPER TILL ATT TYDLIGGÖRA KRITERIER

o TVÅ STJÄRNOR OCH EN ÖNSKAN

o PROV I GRUPP

o PROCESSKRIVNING

o BEDÖMNINGSMALL (CHECKLISTOR)

Självbedömning

DET KAN GÖRAS PÅ FLERA SÄTT:

o SJÄLVBEDÖMNINGSMALL

o STÄLLA FRÅGOR

o TRAFIKLJUS

o LOGGBOK

OLIKA BEDÖMNINGSMALLAR I SPRÅK ÄMNE

Enkel nivå

o Ordförråd

o Grammatik

o Flyt

o Uttal

o Innehåll

o Risktagande

Svår nivå

o Ordförråd

o Stavning

o Idiomatisk

o Verbkongruens

o Flyt

o Uttal

o Disposition

o Referenser till läst eller hört material

o Struktur och klarhet

o Diskussion av artikelns tema

o Anpassning till mottagare

o Källhänvisning

o Innehåll

o Vågar och vill använda språket

Medelsvår nivå

o Varierat ordförråd

o Synonymer

o Längre meningar

o Innehåll

o Målande och beskrivande text

o Hög grad av språkriktighet (flera

verbtempus behärskas)

o Förmåga att själv rätta text

o Referenser till läst eller hört material

o Hälsnings- och avslutningsfraser

ALLMÄN BEDÖMNINGSMALL SOM KAN ANVÄNDAS SOM DISKUSSIONSUNDERLAG VID KAMRATRESPONS OCH SJÄLVBEDÖMNING

Faktorer att

bedöma/kvalitetsnivå Progression

Ordförråd Enkelt men förståeligt Ganska varierat Varierat, flera ord som låter avancerade

GrammatikDet går att förstå vad som sägs/skrivs även

om det finns en hel del fel

Verb-böjningarna går att förstå även om de

inte är helt korrekta

Verben används i stort sett korrekt, flera

tempus används korrekt

FlytDet finns ett visst flyt även om det märks

att det fattas ord och uttryck

Det flyter på bra även om det ibland blir

pauser och talaren letar ord. Meningarna är

långa och hänger ihop

Väldigt bra flyt utan pauser och det låter

säkert och ser säkert ut

UttalDet går att förstå språket även om man får

anstränga sig lite

Det är lätt att förstå språket även om det

ibland blir lite inslag av andra språkmelodier

Det är lätt att förstå språket och det låter

både i melodin och i uttalet

InnehållDet är lite tunt med information eller

argumentation

Det är lätt att förstå argumentation eller

information

Ämnet som avhandlas är intressant och det

kommer fram flera perspektiv och

aspekter. Flera åsikter ventileras

RisktagandeDet finns en vilja att uttrycka sig med stor

variation och med säkerhet och eleven

prövar sig fram med framgång

Det finns en vilja att uttrycka sig med

variation och säkerhet och det lyckas ibland

Det finns en vilja att uttrycka sig så att

budskapet går fram

ALLMÄN BEDÖMNINGSMALL SOM KAN ANVÄNDAS FÖR FLERA UPPGIFTERSkriftlig/Muntlig text Språk Åk :

E C A

Ordförråd Repetitivt, elementärt, informelltViss variation, flera informella ord

och uttryck

Varierat och anpassat till

sammanhanget, linking wordsFormellt och avancerat

Stavning Störande fel Fel förekommer men stör inte Fel förekommer men stör mkt lite Klart språk

Idiomatisk (BS) Oidiomatiskt men med risktagande Enstaka oidiomatiskt uttryck Säker

Verb Elementära felFlera fel men viktas av andra

förtjänster i tydlighet och klarhetEnstaka fel Säker

Flyt Enkelt Gott i delar Gott Gott och omväxlande

Disposition Brister som förstör läsförståelsen Finns men har brister I stort sett genomtänkt Klar och tydlig, genomtänkt

Struktur och klarhetObefintlig eller alltför

osammanhängandeTydlig text med god styckesindelning Genomtänkt

Säker struktur med inledning och

avslutning som korrelerar

Diskussion av artikelns tema Inga jämförelser Viss reflektion Reflekterar och jämförFlera aspekter och perspektiv tas

upp

Anpassning till mottagare Inga tecken på anpassning Anpassat i viss månGod anpassning som engagerar

mottagaren

Tydlig anpassning med formellt

språk

Källhänvisning Saknas Viss källhänvisning finnsReferens och hänvisningar till

artikeln förekommer i texten

Korrekt referens hänvisningar till

artikeln i texten

Innehåll Tunt, osäkertFörsök till engagerat innehåll med

personliga kommentarerEngagerat med diskussion av temat

Engagerat och varierat, idérikt och

fylligt med egna idéer och

kommentarer

Vågar och vill använda språketOsäkert, försvårar läsningen, många

citat tagna från artikeln

Visar stor vilja att uttrycka sig

varierat

Uttrycker sig fylligt, varierat och

nyanserat

Idérikt med säkerhet, variation och

precision

Faktorer som ta hänsyn till: Att använda källmaterial, innehåll, anpassning, sammanhang, struktur, klarhet, flyt, strategisk kompetens, språkbehandling

Behovsstyrd undervisning

NÄR ELEVERNA ÖVAR OCH TRÄNA PÅ VAD SOM BEHÖVER UTVECKLAS, DÅ GÄLLER DET FÖR MIG ATT FÖLJA DERAS

PRESTATION:

EPA: ENSKILD, PAR OCH ALLA

TPS: THINK. PAIR, OCH SHARE

DET ÄR VIKTIGT ATT SE TILL ATT ELEVERNA FÅR TILLFÄLLE ATT TA DEL AV VARANDRAS STRATEGIER

o Lärarens stil, kunskap, erfarenhet och ledarskap är avgörande för elevers lärprocess i klassrummet.

o Attityden till klass/grupparbete beror också bl. a på kulturella normer i skolan

o Elever räcker upp handen för att ställa en fråga, och inte för att ge svar.

o Bekräfta det som är bra, positivt, givande och lärande, och tala om varför

o Systematisk återkoppling hjälper elever att strukturera sitt arbete

o Om eleven känner att hen alltid svarar fel kanske hen vägrar att delta i klassrumsdiskussioner, eller att

svara på frågor i helklass.

o Elever som är vana vid att bedöma varandra blir också vana att bedöma sig själva, så skapa systematiskt

bedömning, återkoppling och rätt kriterium

Klimatet i klassrummet är avgörande

HEMMILJÖ

o FÖRÄLDRARS ENGAGEMANG

o RESPEKT FÖR ÄMNET

o SOCIOKULTURELL BAKGRUND, UTBILDNING, MILJÖ, MOGENHET,

OSV

o HUR MYCKET STÖD I HEMMET, FÖRÄLDRAR, SYSKON, SLÄKT,

VÄNNER

Summativ bedömning

EFTER ATT ELEVERNA FÅTT ÅTERKOPPLING PÅ SINA FAKTATEXTER, OCH EFTER

ATT JAG KÄNNER ATT ALLA ELEVER KLARAR AV ATT SKRIVA EN GODTAGBAR

FAKTATEXT, DÅ KAN ELEVERNA VISA SINA KUNSKAPER GENOM ATT SKRIVA

TEXTEN SOM SLUTBEDÖMS AV MIG

o UTVÄRDERA ARBETET PÅ LEKTIONERNA

o UTFORMA UPPGIFTEN

o DOKUMENTERA

UTVÄRDERING INFÖR SUMMATIV BEDÖMNING

o INFORMERA ELEVERNA I GOD TID

o ELEVERNA HAR RÄTT ATT TRÄNA INFÖR PROVET

o ELEVERNA FÅR SAMLA FAKTA OCH MATRISEN SKA VARA ETT STÖD

o ELEVERNA FÅR VETA OCH SE HUR FÖRMÅGAN KAN UTVECKLAS VIDARE

o MIN SUMMATIVA BEDÖMNING KAN ÅTERANVÄNDAS VID SENARE TILLFÄLLEN

o ELEVEN SKA VISA SINA KUNSKAPER PÅ OLIKA SÄTT OCH VID OLIKA TILLFÄLLEN

Försätta utvärdera

o Följ upp och försäkra dig om att eleverna arbetar/har arbetat utifrån din återkoppling

o Gör själva slutbedömningen och ge en summativ återkoppling

o Använd beskrivande återkoppling istället för värderande kommentarer

o Kontrollera att elever förstår vad du menar med din återkoppling, och hur den kan

användas ( t.ex ”Du måste vara mer systematisk då du planerar dina vetenskapliga

undersökningar ” och ”Du måste slå längre och sikta bättre” ) Vet eleven vad du menar

med detta?

o Vad ska bli konsekvensen av återkopplingen, vad ska ändras, vad ska elever hålla fast vid?

o Finns det tid för eleverna att revidera sitt arbete?

o Går det att ge återkopplingen kollektivt?

o Går det att arbeta med kamratbedömning i återkopplingen?

o Hur tydliggör jag vad jag bedömer?

o Hur kan jag skapa mer och bättre återkoppling i lärandeprocesserna?

o Hur kan jag utforma min återkoppling så att lärandet hamnar i fokus?

o Hur kan jag utforma min återkoppling så att den omfattar så många elever som möjligt?

NÄSTA PEDAGOGISKA FORUM 14 MARS:

o Utforma uppgiften

o Dokumentera

Tack för uppmärksamheten

Ibland ger inte livet dig det du vill ha, inte för att du inte

förtjänar det men för att du förtjänar mer