tänk vidare-magasinet 2010

Ett magasin om att studera på Högskolan i Halmstad

Tänk

2010vidare

ChrisToffer sikTar på

os-medalj sofieekonom oCh skådespelare

|hemma hos | nolleblogg | UTbildningsUTbUd | sTUdenTkåren

förord ››

Tänk om det inte hade funnits människor med drömmar och visio-ner. Då hade den mesta av utvecklingen aldrig gjorts och världen hade inte alls sett ut som den gör i dag. Förmodligen hade livet på jorden, i det stora hela, varit väldigt tråkigt.

På Högskolan i Halmstad har vi alltid uppmuntrat människor med idéer och stora planer. Vi har förstått att människor mår bra av att drömma och att de som gör verklighet av sina drömmar mår ännu bättre. Därför ägnar vi varje dag åt att uppmuntra fler att våga tro på sina idéer och tänka vidare.

Denna tidning är till för dig som vågar ta steget eller funderar på att göra det. Du får här en inblick i hur vår värld ser ut. Välkommen!

förord & innehåll

UtlandsstUdier

stUdera UtOMlandsSom student på Högskolan i Halmstad har du möjlighet att tillbringa en del av studietiden i ett annat land. Högskolan har flera utbytesavtal och samarbeten med universitet runt om i världen, men det går även att söka på egen hand. På många program finns även möj-lighet att göra praktik utomlands.

Var kan jag få hjälp? Om du vill veta mer om möjlig-heterna till utlandsstudier är du välkommen att vända dig till Hög-skolan i Halmstads internationella avdelning. Här kan du få vägledning, tips, information och hjälp med viktiga kontakter. Du har också möjlighet att kika i kurskataloger från universitet världen över.

Läs mer på www.hh.se

UtlandsstUdier

Utlandsstudier kan vara en viktig del i examen eller en chans att få bo i sina drömmars stad under en period i livet. För Elin Servin var det själva upplevelsen och ”brejket” från allt här hemma som var det viktiga.

– Jag behövde hitta på något i slutet av mina studier. Det kändes som att jag gick på tomgång och jag var tvungen att göra något nytt, säger Elin.

Från halland till hOllandMed två terminer kvar på utbildningen till religions- och svensklärare kände Elin att något måste hända. Hon gick till in-ternationella avdelningen på Högskolan

utan att riktigt veta vad hon ville. Lä-rarprogrammet hade ett samarbete med Leeuwarden i Nederländerna och Elin var inte sen att haka på.

– Det gick snabbt. Rebecca Rosenberg på Internationella avdelningen var fan-tastisk och hjälpte mig med ansökan och det mesta jag behövde. Boendet ingår när man får sin utbildningsplats, så det löste sig av sig självt, berättar Elin.

nytta aV språketElin valde att läsa kurser utanför hennes utbildning och kan inte tillgodoräkna sig poängen i sin examen. Men det var inte heller därför hon åkte. Hon läste både engelska och holländska och kan efter

bara en termin både läsa och skriva på holländska, att prata är lite svårare, tyck-er hon. Mycket av språket lärde hon sig genom att vara frågvis mot sina holländ-ska vänner.

– Ska man inte läsa något speciellt är mitt tips att studera landets språk och kultur. Det ger mycket och är väldigt kul. Väljer man för tunga ämnen blir det lätt att man sitter på sitt rum och pluggar hela tiden. För mig handlade det om att uppleva sa-ker och att lära känna folk. snabbt igångLeeuwarden ligger i norra Nederländer-na och är en ganska liten stad. Närmsta större stad är Groningen. Elin åkte ned

en fredag i januari med sina föräldrar till korridorsboendet i centrala Leeuwarden. Måndagen därpå var det inskrivning med Erasmus Student Network (ESN). Första veckan var introduktion för alla utbytesstudenter och de blev väl omhän-dertagna.

– Ja, genom ESN kom man snabbt in i det. Det anordnades fester och som utby-tesstudent fick man en egen kontaktper-son. De var väldigt måna om att vi skulle må bra. Jag fick till exempel hjälp med att boka en tandläkare när jag fick ont i en visdomstand, berättar Elin. Vänner Från Olika länderPå den första festen med ESN lärde Elin känna belgiskan Hanne och de blev bästa vänner direkt. De reste runt en del till-sammans och besökte bland annat stor-städerna Amsterdam och Rotterdam. Och sedan dess har de båda hunnit häl-sa på i varandras respektive hemland.

– Ibland känner man direkt att det bara stämmer och vi blev verkligen vänner för livet. Vi umgicks mycket med några andra utbytesstudenter från Frankrike, Italien och Mallorca. Och så de holländ-ska tjejerna Janet, Lyzette och Nicolet. Jag har fortfarande kontakt med flera utav dem. Jag och Janet är brevvänner så jag får träna på min holländska. Det är inget jättesvårt språk utan påminner en del om svenska, berättar Elin.

ett annOrlUnda skOlsysteMI Holland är utbildningssystemet annor-lunda jämfört med Sveriges och en hög-skola går inte att jämföra med universitet på samma sätt. Studenterna på högskolan är mellan 17 och 23 år och man läser fle-

ra kurser på samma gång, med lektioner efter varandra, ungefär som í det svenska gymnasiet.

– Det kändes som lägre nivå än hemma men för min del gjorde det inte så myck-et. Ett tips till andra studenter är att ha koll på poängen så att man får ihop det man ska och att kolla så att kurserna man vill läsa går att kombinera, säger Elin.

sOciala MedierUnder Elins tid i Holland hade hon en blogg hon använde för kontakt med släkt och vänner där hemma. Hon rekommen-derar andra att göra likadant.

– Det är ett bra sätt att kunna berätta vad man gör och dela med sig av sina bilder. Då behöver man inte maila så mycket, sä-ger Elin. Där tycker jag att bloggen fung-erar bättre än Facebook. Däremot är det en bra idé att vara aktiv på Facebook och skaffa många vänner på plats. Alla fester som anordnades lades upp på Facebook. Sedan är det självklart kul att kunna fort-sätta att hålla kontakten med vännerna när man kommit hem.

tips på VägenElin tyckte det var svårt att lämna alla vänner i Holland men samtidigt var det skönt att komma hem. I Halmstad vänta-de bästa kompisen Anna, som Elin skulle bo hos under sommaren. För Elin var det skönt att veta att någon väntade på henne här hemma. Något hon tycker att man ska tänka på om man har en kompis som är utomlands.

– Det behöver verkligen inte vara nå-gon fest när man kommer hem. Bara att det står någon och tar emot en betyder mycket.

Det finns mycket att vinna på att under en tid plugga utomlands. Inte minst är det en möjlighet att lära sig ett nytt språk och lära känna en annan kultur. Och chansen är stor att få vänner för livet. Lärarstudenten Elin Servin åkte till Nederländerna och fick allt hon kunde önska sig – och lite till.

in ”leeUw” with leeUwarden

6 tänk Vidare 2010 2010 tänk Vidare 7

innehållSofie satsar på vita duken ............................................................................ 4In ”leeuw” with Leeuwarden ...................................................................... 6En nollas betraktelser ................................................................................... 8Hemma hos Linnea Back............................................................................ 10Sommarkurs på sitt sätt ............................................................................. 12Hanna & Hanna och Daniel startade företag ........................................ 14Christoffer har OS-medalj i sikte ............................................................ 16Högskolans programutbud ........................................................................ 18Vägen lika viktig som målet .......................................................................20Erika tog magisterexamen i idrottspsykologi ........................................22Vad jobbar du med? ..................................................................................... 24Kåren – för nytta och nöje ........................................................................26Studentservice ..............................................................................................28Smått & gott ..................................................................................................30Välkommen till Halmstad ........................................................................... 32Högskolan i Halmstad – bäst på samverkan ..........................................34

2 Tänk vidare 2010

förord & innehåll

korTa fakTa om högskolan i halmsTad

11 500 studenter600 anställdaC:a 100 program500 fristående kurserC:a 40 professorerC:a 90 forskarstuderande

Högskolan i Halmstad har ett rikt utbildningsutbud och speciell at-mosfär. Forskningen är framstå-ende och Högskolan är aktiv i sam-hällsutvecklingen.

Utbildning och forskning finns inom tre styrkeområden: verk-samhet, produkter och livskvali-tet. Här ges individen unika och ypperliga möjligheter att förverk-liga sina drömmar – att tänka vi-dare. Utbildningarna präglas av samarbete över ämnesgränser och samverkan med företag, organisa-tioner och föreningar runt om i samhället.

Kreativitet och innovation är andra viktiga ledord. På många program jobbar studenterna i projektform och lär sig projektledning. Just för att tänka vidare och gå från tanke till handling med sina idéer.

Studentliv Studentliv

– Jag kommer att flytta hem till Stock-holm när jag är klar här till sommaren. Jag vill ta chansen och satsa fullt ut på skådespeleriet. Men det är ju en tuff bransch så det känns bra att ha utbild-ningen i botten, berättar Sofie.

GooGle fick avGöraSofie flyttade till Halmstad för drygt två år sedan och lämnade tryggheten i Stock-holm med vänner och familj. En google-sökning på ”rolig ekonomiutbildning” gav träff i Halmstad. Hon började på Europa-ekonomprogrammet men har sedan dess ändrat inriktning och går nu Valfritt eko-nomiskt program.

– Först såg jag framför mig en karriär ut-omlands men nu är jag inne på att stanna

i Sverige. Jag pluggar för tillfället ledar-skap och marknadsföring, dels för att det är kul och dels för att jag tror att jag kom-mer att ha nytta av det som skådespelare då det är svårt att få fast jobb inom film- och skådespelarbranschen. Det gäller att kunna driva sig själv och kunna sälja in sig på marknaden, menar Sofie och tilläg-ger: – Jag skulle gärna ha ett jobb inom marknadsföring eller liknande bredvid skådespeleriet. Det skulle vara perfekt.

På bio i höStSofie fick som tioåring en roll i musika-len ”Kristina från Duvemåla”. Det ledde senare till ytterligare en musikalroll i mu-sikalen ”Annie”. Sedan har det rullat på med flera filmroller. I somras tillbringade hon tre veckor i Kramfors för inspelning

av långfilmen ”I rymden finns inga käns-lor”, som går upp på SF-biografer under hösten 2010. En kortversion är även gjord för SVT, den kommer att visas på Göte-borgs filmfestival i januari.

– Det är spännande med en biofilm så-klart och det ska bli kul att se filmen i sin helhet. Som skådespelare gör man sina scener och sen har man inte så mycket makt över hur slutresultatet blir. En film-inspelning innebär mycket jobb men sam-tidigt är det otroligt kul, berättar Sofie.

från korridor till eGen läGenhetAnnars rullar studentlivet på i Halmstad för Sofie. När hon först kom hit bodde hon i korridor på Västersol, vilket hon

menar är perfekt som ny student. Nu bor hon i egen lägenhet på Gamletull där hon också trivs bra. Hon försöker se till att plugga varje dag men det finns tid för annat också. Hon är studentambassadör och guidar runt på campus vid studiebe-sök. Första året i Halmstad var hon med i Halmstadspexet som skådespelare men valde att inte vara med fler år.

– Det var verkligen jättekul men det tog mycket tid. Nu fokuserar jag på studierna och lägger mer tid på att umgås med vän-ner istället, säger Sofie.

en Perfekt daG i halmStadEn av de stora fördelarna med Halmstad som studentstad är närheten till allt. Från Stockholm är Sofie van vid att det kan ta timmar att ta sig till en kompis. Nu finns alla vänner på betydligt närmre avstånd

och mellan Högskolan och stan är det inte heller långt. Har man en cykel tar man sig lätt överallt.

-Jag trivs jättebra i Halmstad. En perfekt dag börjar jag med en lång promenad, pluggar lite för att sen umgås med kom-pisar och kanske laga mat ihop på kväl-len. Sen avslutar vi på Morfars, mitt fa-voritställe i stan. Dit kan man gå oavsett om man vill dansa eller bara ta det lugnt och slappa i de mysiga sofforna och spela lite spel, det är perfekt, säger Sofie och ser partysugen ut.

framtiden liGGer öPPenMusiken är också ett av Sofies stora intres-sen och hon har uppträtt på både Morfars och i Radio Halland. Efter många år i mu-

sikklasser hemma i Täby och sånggymna-sium inne i Stockholm har hon en grund att stå på och musikdrömmarna finns där i bakgrunden. Ska hon då inte göra som så många andra och söka till Idol?

- Jag erkänner att jag har tänkt tanken men jag är lite för feg… Och om man kommer långt så förknippas man så starkt med tävlingen. Men visst, det är en bra genväg till en musikerkarriär, säger Sofie och avslutar:

-Det finns mycket jag vill göra i livet, men jag vill inte planera allt i förväg. Jag tar sa-ker som de kommer. Jag vet inte om det är rätt förrän jag testar. Nu har jag bestämt mig för att satsa på skådespelandet, sen får jag se. Det finns alla möjligheter.

Precis som så många andra studenter jobbar Sofie ”Fiffi” Hamilton vid sidan av studierna. Men det är inget vanligt extraknäck hon har. Som skådespelare har hon redan gjort en handfull filmer och i höst syns hon för första gången på bio. Då är hon också klar med pluggandet i Halmstad och står inför ett vägval.

Sofie SatSar Påvita duken

”en GooGle-SökninG På ”roliG ekonomi-utbildninG” Gav träff i halmStad”

4 tänk vidare 2009/2010 2009/2010 tänk vidare 5

Studentboende Studentboende

tIPSnär du letar bostad

Var ute i god tid.

Var aktiv.

Ställ dig i bostadskö i Halm-stads kommunala bostadsbo-lag, HFAB. Du behöver inte vänta på ditt antagningsbesked utan kan anmäla dig redan när du söker till Högskolan, se www.hfab.se.

Kontakta Kåren, telefon 035-16 71 70, och anmäl ditt intresse för Kårens studentbostäder.

På Kårens webbplats, karen.hh.se, finns en lista på priva-ta bostadsbolag som du kan kontakta.

Håll koll på webbplatser som studentlya.nu, lgh.se, halmstad-torget.se och blocket.se.

Kolla annonser i lokaltidningen Hallandsposten och sätt själv ut en annons.

Krusbäret är ett helt nytt studentboen-de i Halmstad. Det är ett korridorsboen-de med plats för runt 150 studenter. Alla som bor på Krusbäret har ett eget rum med toalett och dusch, kök delar man.

– Det funkar hur bra som helst att dela kök, säger Linnea Back, 21, som läm-nade Göteborg i höstas för Halm-stad och studier i arbetsvetenskap.

– Halmstad känns klockrent. Det är ju nära till Göteborg så jag åkte ned en sväng och fick direkt en skön känsla. Här finns ett tydligt studentliv som inte finns i till exempel Göteborg. Staden är lagom stor också, det är lätt att fokusera på skolan. nära tIll alltKrusbäret var tidigare ett äldreboen-de och det ligger i ett lugnt villaområ-de i Halmstad mittemellan centrum och Högskolan. Med cykel tar det bara några

minuter till både skolan och stan. I när-heten finns pizzeria och flera livsmedels-butiker så det är bara att välja efter smak och plånbok. Lokalerna är nyrenovera-de och fräscha och det blir allt finare.

– När vi flyttade in här i september var det ju i stort sett en byggarbetsplats och vi hade inget matbord i köket och bara ett kylskåp som skulle räcka till tio per-soner. Men det löste sig snart och det viktigaste var ju att ha någonstans att bo när terminen började, säger Linnea.

egen kaffebryggareRummen på Krusbäret är ungefär 20 kvadratmeter och hyran ligger på 3200 kronor. Linnea har från sitt rum på tredje våning utsikt över ett dagis och en villaträdgård, en riktig idyll. Hon har inrett rummet med en blandning av IKEA och gamla second hand-fynd. Ett stort och vackert tyg från Mari-

mekko dominerar den ena väggen med-an TV:n också tar plats, trots att den är av den platta sorten. Soffa har Linnea valt bort för att ha lite mer extra plats.

– Mina favoritsaker i rummet är min mosters keramik som jag har fått. Hon har gjort dem själv och jag gillar dem. Annars är kaffebryggaren det absolut vik-tigaste jag har här inne, säger Linnea. När man pluggar är den bra att ha. Går jag ut i köket så är risken att man fastnar där och snackar med de andra. Så för studier-nas del är den en riktig livräddare. en SamlIngSPlatSMedan Linnea berättar om sin möb-lering kommer kompisen Jonathan på besök. Han är kaffesugen, som van-ligt. Jonathan bor också på Krusbä-ret, fast på en annan våning. De lärde känna varandra under nollningen och är några stycken som umgås en del.

– Vi kommer ofta upp hit till Linnea. De har det lite mysigare här än vad vi har det där nere i vårt kök, vi har inga dukar på borden och sånt, säger Jonathan. boStadSgarantIn fungerarBåde Linnea och Jonathan fick sina rum på Krusbäret genom Kårens bo-stadsgaranti. Det innebär att om man har sökt boende på egen hand men inte lyckats hitta något så hjälper Kå-ren till. För att få ta del av bostads-garantin finns vissa kriterier som att man inte redan får vara folkbokförd i Halmstad samt att man ska vara an-tagen till minst 15 poäng på Högskolan.

– Jag ansökte tidigt i somras hos Kåren om boende. Samtidigt sökte jag själv men lyckades inte hitta något. Jag ville

gärna bo med andra så det här blev jät-tebra, säger Linnea.

lär känna mångaAtt bo i korridor är speciellt. De flesta börjar åtminstone sin studietid i någon form av gemensamt boende. Linnea har tidigare erfarenhet av att bo kollektivt och det är något hon gärna rekommenderar.

– Det bästa är att man lär känna en mas-sa roliga människor. Här bor ju studenter som pluggar alla möjliga olika utbildning-ar och vi har flera utbytesstudenter ock-så. Det gör att man lär känna människor som man kanske inte annars hade kom-mit i kontakt med, säger Linnea innan hon måste ta cykeln till Högskolan och eftermiddagens föreläsning. Klockan är snart halv ett och Krusbäret börjar vakna till liv. Det är torsdag, kårkväll i går.

när linnea back först såg sitt nya boende undrade hon vad hon gett sig in på. I den sena septemberkvällen och släpandes på två tunga resväskor tycktes det gamla äldreboendet ganska ödsligt. Men runt hörnet väntade en annan sida och många nya vänner.

”både lInnea och Jonathan fIck SIna rum På kruSbäret genom

kårenS boStadSgarantI”

hemma hoS lInnea back På

kruSbäret

10 tänk VIdare 2009/2010 2009/2010 tänk VIdare 11

Livet som student

– Jag siktar på en OS-medalj vid Para-lympics i London, säger Christoffer som för drygt tre år sedan förlorade båda be-nen och vänster arm i en tågolycka. Nu bor han i Halmstad och trivs utmärkt med studentlivet. Våren 2009 flyttade Christoffer ner till Halmstad från Ulricehamn och det han uppskattar mest i sin nya hemstad är när-heten till allt. Christoffer började med att läsa en fristående kurs i företagsekonomi men siktet var hela tiden inställt på Ut-vecklingsingenjörsprogrammet. – Jag har alltid gillat ny teknik och varit lite av en uppfinnare. Efter olyckan väx-te intresset bara mer. Drömmen är att i framtiden jobba med utveckling av prote-

ser och andra hjälpmedel. Nya idéer pop-par upp hela tiden, jag har blivit lite av en idéspruta sedan jag började plugga här, berättar han. simningen räddade LivetVi backar bandet till 2006. Det är fort-farande oklart hur Christoffer hamnade medvetslös på rälsen den där sommar-kvällen i Varberg. Men att han över hu-vud taget överlevde har han simningen att tacka för. Hans goda fysik var också or-saken till att han kom tillbaka så snabbt. Bara sex månader efter olyckan var Chris-toffer tillbaka hos kompisarna i skolan.

– Jag ville verkligen tillbaka snabbt och simningen hjälpte mig mycket. Först var

det bara för motionens skull men gan-ska snabbt kom jag med i landslaget. Och jag som hade bestämt mig för att sluta med simningen strax innan olyckan, sä-ger Christoffer med ett leende. Det har gått snabbt. Hektisk HöstSom landslagssimmare tränar Chris-toffer nästan varje dag. Det passar per-fekt att plugga upptill. Enda problemet är när det är dags för stora tävlingar. Under hösten bär det av till både Is-land och Brasilien för EM respektive VM. Men det löser sig menar Chris-toffer som får bra stöd från Högskolan.

– Ja, jag blir ju borta en del men jag har fått löfte om att kunna skjuta upp kurser

Christoffer har os-medalj i sikte

Livet som student

Sommaren 2012 är Christoffer Lindhe färdig utvecklingsingenjör. Då väntar nästa stora mål för den 20-åriga landslagssimmaren.

bland annat. Det kommer säkert att fun-ka bra, säger han. FöreLäser oFtaUtöver heltidsstudier och elitsim-ning är Christoffer också en flitigt an-litad föreläsare med egen firma och är ofta ute och föreläser. Banverket anli-tar honom vid incidenter i närheten av tåg och räls. Då åker han ut till skolor i närområdet och berättar sin historia.

– Det händer ibland att ungdomar är uppe och leker på spåret. Många har känslan att ”det händer inte mig” men jag är beviset på att det visst kan hända. Det är kul att föreläsa och något jag vill fortsätta med, säger Christoffer.

två stora måL HägrarDet är 2012 det händer för Christoffer Lindhe. Då är det meningen att han ska ta sin examen som utvecklingsingenjör och sedan väntar Paralympics i London. Chris-toffer har redan två fjärdeplatser från Pe-king 2008. Då kom han från ingenstans och slog sig in i världstoppen på favorit-distanserna 100- och 200 meter frisim.

– Ja, det var riktigt häftigt. Inte minst att tävla inför så mycket folk. Det var 17 000 åskådare på simstadion. Det är man ju inte direkt van vid. Men i London då ska jag ha medalj också, säger Christoffer bestämt, innan han vänder hemåt mot studentlägen-heten på Nyhem. Nya träningspass och nya föreläsningar väntar. Ingen tid att förlora.

vad gör du på Fritiden?

”Jag Har aLLtid giLLat ny teknik ocH varit Lite av en uppFinnare”

cHristoFFer Har os-medaLJ i sikte

Foto: Scanpix Sweden AB Hasbije Zeneli Syla, 22 årSociologi och Socialt utvecklingsarbeteUmgås med min man och mina vänner. Åker ofta hem för att besöka mina för-äldrar och så pluggar jag ju också lite.

Michael Blomgren, 19 årMedie- och KommunikationsvetenskapÄr hemma, ser på film och går på bio ibland. Umgås med kompisar och går ut ibland. Tar hand om sig själv, lagar mat och pluggar såklart.

Claes Asplund, 24 årIdrottsvetenskapJag tränar innebandy i Fyllinge, gymmar och umgås med flickvännen. Kollar även på mycket film.

16 tänk vidare 2009/2010 2009/2010 tänk vidare 17

”Tänk vidare – ett magasin om att studera på Högskolan i Halmstad” ges ut av Högskolan i Halmstad, produceras av Informationsavdel-ningen och trycks på Svanen-licen-sierat tryckeri.

2010 Tänk vidare 3

sTUdenTliv

– Jag kommer att flytta hem till Stock-holm när jag är klar här till sommaren. Jag vill ta chansen och satsa fullt ut på skådespeleriet. Men det är ju en tuff bransch så det känns bra att ha utbild-ningen i botten, berättar Sofie.

google fiCk avgöraSofie flyttade till Halmstad för drygt två år sedan och lämnade tryggheten i Stock-holm med vänner och familj. En google-sökning på ”rolig ekonomiutbildning” gav träff i Halmstad. Hon började på Europa-ekonomprogrammet men har sedan dess ändrat inriktning och går nu Valfritt eko-nomiskt program.

– Först såg jag framför mig en karriär utomlands men nu är jag inne på att stan-

na i Sverige. Jag pluggar för tillfället le-darskap och marknadsföring, dels för att det är kul, dels för att jag tror att jag kom-mer att ha nytta av det som skådespelare då det är svårt att få fast jobb inom film- och skådespelarbranschen. Det gäller att kunna driva sig själv och kunna sälja in sig på marknaden, menar Sofie och til-lägger:

– Jag skulle gärna ha ett jobb inom mark-nadsföring eller liknande bredvid skåde-speleriet. Det skulle vara perfekt.

på bio i hösTSofie fick som tioåring en roll i musika-len ”Kristina från Duvemåla”. Det led-de senare till ytterligare en musikalroll i ”Annie”. Sedan har det rullat på med

flera filmroller. I somras tillbringade hon tre veckor i Kramfors för inspelning av långfilmen ”I rymden finns inga känslor”, som går upp på SF-biografer under hös-ten 2010. En kortversion är även gjord för Svt, den kommer att visas på Göteborgs filmfestival i januari.

– Det är spännande med en biofilm så klart och det ska bli kul att se filmen i sin helhet. Som skådespelare gör man sina scener och sedan har man inte så mycket makt över hur slutresultatet blir. En film-inspelning innebär mycket jobb men sam-tidigt är det otroligt kul, berättar Sofie.

Annars rullar studentlivet på i Halm-stad för Sofie. När hon först kom hit bodde hon i korridor på Västersol, vil-

Precis som så många andra studenter jobbar Sofie ”Fiffi” Hamilton vid sidan av studierna. Men det är inget vanligt extraknäck hon har. Som skådespelare har hon redan gjort en handfull filmer och nästa höst syns hon för första gången på bio. Då är hon också klar med pluggandet i Halmstad och står inför ett vägval.

sofie saTsar påviTa dUken

4 Tänk vidare 2010

sTUdenTliv

ket hon menar är perfekt som ny stu-dent. Nu bor hon i egen lägenhet på Gamletull där hon också trivs bra. Hon försöker se till att plugga varje dag men det finns tid för annat också. Hon är studentambassadör och guidar runt på campus vid studiebesök. Första året i Halmstad var hon med i Halm-stadsspexet som skådespelare men valde att inte vara med flera år.

– Det var verkligen jättekul men det tog mycket tid. Nu fokuserar jag på studier-na och lägger mer tid på att umgås med vänner i stället, säger Sofie.

en perfekT dag En av de stora fördelarna med Halm-stad som studentstad är närheten till allt. Från Stockholm är Sofie van vid att det kan ta timmar att ta sig till en kompis. Nu finns alla vänner på betydligt närmre avstånd och mellan Högskolan och stan

är det inte heller långt. Har man en cy-kel tar man sig lätt överallt.

– Jag trivs jättebra i Halmstad. En per-fekt dag börjar jag med en lång prome-nad, pluggar lite för att sedan umgås med kompisar och kanske laga mat ihop på kvällen. Sedan avslutar vi på Morfars, mitt favoritställe i stan. Dit kan man gå oavsett om man vill dansa eller bara ta det lugnt och slappa i de mysiga sofforna och spela lite spel, det är perfekt, säger Sofie.

framTiden ligger öppenMusiken är också ett av Sofies stora intres-sen och hon har uppträtt på både Morfars och i Radio Halland. Efter många år i musikklasser hemma i Täby och sångg-ymnasium inne i Stockholm har hon en

grund att stå på och musikdrömmarna finns där i bakgrunden. Ska hon då inte göra som så många andra och söka till Idol?

– Jag erkänner att jag har tänkt tan-ken men jag är lite för feg. Och om man kommer långt så förknippas man så starkt med tävlingen. Men visst, det är en bra genväg till en musikerkarriär, sä-ger Sofie och avslutar:

– Det finns mycket jag vill göra i livet, men jag vill inte planera allt i förväg. Jag tar saker som de kommer. Jag vet inte om det är rätt förrän jag testar. Nu har jag bestämt mig för att satsa på skåde-spelandet, sedan får jag se. Det finns alla möjligheter.

”en google-sökning på ”rolig ekonomi-UTbildning” gav Träff i halmsTad”

Foto: Niklas Johansson, Splinter Arts AB

Foto: Niklas Johansson, Splinter Arts AB

2010 Tänk vidare 5

UTlandssTUdier

Utlandsstudier kan vara en viktig del i examen eller en chans att få bo i sina drömmars stad under en period i livet. För Elin Servin var det själva upplevelsen och ”brejket” från allt här hemma som var det viktiga.

– Jag behövde hitta på något i slutet av mina studier. Det kändes som att jag gick på tomgång och jag var tvungen att göra något nytt, säger Elin.

halland blev hollandMed två terminer kvar på utbildningen till religions- och svensklärare kände Elin att något måste hända. Hon gick till in-ternationella avdelningen på Högskolan utan att riktigt veta vad hon ville. Lä-

rarprogrammet hade ett samarbete med Leeuwarden i Nederländerna och Elin var inte sen att haka på.

– Det gick snabbt. Rebecca Rosenberg på internationella avdelningen var fan-tastisk och hjälpte mig med ansökan och det mesta jag behövde. Boendet ingår när man får sin utbildningsplats, så det löste sig av sig självt, berättar Elin.

nyTTa av språkeTElin valde att läsa kurser utanför sin ut-bildning och kan inte tillgodoräkna sig poängen i sin examen. Men det var inte heller därför hon åkte. Hon läste både engelska och holländska och kan efter bara en termin både läsa och skriva hol-

ländska, att prata är lite svårare, tycker hon. Mycket av språket lärde hon sig ge-nom att vara frågvis mot sina holländ-ska vänner.

– Ska man inte läsa något speciellt är mitt tips att studera landets språk och kultur. Det ger mycket och är väldigt kul. Väljer man för tunga ämnen blir det lätt att man sitter på sitt rum och pluggar hela tiden. För mig handlade det om att uppleva sa-ker och att lära känna folk. snabbT igångLeeuwarden ligger i norra Nederländerna och är en ganska liten stad. Närmsta större stad är Groningen. Elin åkte ned en fredag i januari med sina föräldrar till korridors-

Det finns mycket att vinna på att under en tid plugga utomlands. Inte minst är det en möjlighet att lära sig ett nytt språk och lära känna en annan kultur. Och chansen är stor att få vänner för livet. Lärarstudenten Elin Servin åkte till Nederländerna och fick allt hon kunde önska sig – och lite till.

in ”leeUw” wiTh leeUwarden

6 Tänk vidare 2010

sTUdera UTomlandsSom student på Högskolan i Halmstad har du möjlighet att tillbringa en del av studietiden i ett annat land. Högskolan har flera utbytesavtal och samarbeten med universitet runt om i världen, men det går även att söka på egen hand. På många program finns möjlighet att göra praktik utomlands.

var kan jag få hjälp? Om du vill veta mer om möjlig-heterna till utlandsstudier är du välkommen att vända dig till Hög-skolan i Halmstads internationella avdelning. Här kan du få vägledning, tips, information och hjälp med viktiga kontakter. Du har också möjlighet att kika i kurskataloger från universitet världen över.

Läs mer på www.hh.se

UTlandssTUdier

boendet i centrala Leeuwarden. Månda-gen därpå var det inskrivning med Er-asmus Student Network (ESN). Första veckan var introduktion för alla utby-tesstudenter och de blev väl omhänder-tagna.

– Ja, genom ESN kom man snabbt in i det. Det anordnades fester och som ut-bytesstudent fick man en egen kontakt-person. De var väldigt måna om att vi skulle må bra. Jag fick till exempel hjälp med att boka en tandläkare när jag fick ont i en visdomstand, berättar Elin. vänner för liveTPå den första festen med ESN lärde Elin känna belgiskan Hanne och de blev bäs-ta vänner direkt. De reste runt en del tillsammans och besökte bland annat storstäderna Amsterdam och Rotter-dam. Och sedan dess har de båda hun-nit hälsa på i varandras respektive hem-land.

– Ibland känner man direkt att det bara stämmer och vi blev verkligen vänner för livet. Vi umgicks mycket med några andra utbytesstudenter från Frankrike, Italien och Mallorca. Och så de holländ-ska tjejerna Janet, Lyzette och Nicolet. Jag har fortfarande kontakt med flera utav dem. Jag och Janet är brevvänner så jag får träna på min holländska. Det är inget jättesvårt språk utan påminner en del om svenska, berättar Elin.

annorlUnda sysTemHollands utbildningssystem är an-norlunda jämfört med Sveriges och en högskola går inte att jämföra med uni-versitet på samma sätt. Studenterna på högskolan är mellan 17 och 23 år och man läser flera kurser på samma gång,

med lektioner efter varandra, ungefär som í det svenska gymnasiet.

– Det kändes som lägre nivå än hem-ma men för min del gjorde det inte så mycket. Ett tips till andra studenter är att ha koll på poängen så att man får ihop det man ska och att kolla så att kurserna man vill läsa går att kombine-ra, säger Elin.

soCiala medierUnder Elins tid i Holland hade hon en blogg hon använde för kontakt med släkt och vänner där hemma. Hon re-kommenderar andra att göra likadant.

– Det är ett bra sätt att kunna berätta vad man gör och dela med sig av sina bilder. Då behöver man inte maila så mycket, säger Elin. Där tycker jag att bloggen fun gerar bättre än Facebook. Däremot är det en bra idé att vara aktiv på Facebook och skaffa många vänner på plats. Alla fester som anordnades lades upp på Fa-cebook. Sedan är det självklart kul att kunna fortsätta att hålla kontakten med vännerna när man har kommit hem.

Tips på vägenElin tyckte att det var svårt att lämna alla vänner i Holland men samtidigt var det skönt att komma hem. I Halmstad väntade bästa kompisen Anna, som Elin skulle bo hos under sommaren. För Elin var det skönt att veta att någon väntade på henne här hemma. Något hon tyck-er att man ska tänka på om man har en kompis som är utomlands.

– Det behöver verkligen inte vara nå-gon fest när man kommer hem. Bara att det står någon och tar emot en betyder mycket.

2010 Tänk vidare 7

nollning

m står för maskin – as in maskiningenjörFörsta dagen. Klockan närmar sig tio och en hel grupp män-

niskor har samlats vid den stora röda ma-skiningenjörsflaggan. Kan inte klockan slå om till tio så vi kan börja? Man är ju pepp! Mamma Nano och Pappa Blixten, två av våra ledare, har galet coola overal-ler på sig. Jag vill ha också ha en sådan. Dagen blir händelserik, intensiv. Vi får tillverka vår nollemarkering – en ving-mutter med ett mega-M. Min grupp får det ärorika uppdraget att hitta kartong till hatten. Tips, Ica Maxi. Uppackning av glödlampor ger många kartonger till veckans trotjänare.

Namnlek i ring med sit-ups. Jag är inte den mest vältränade – men det är kul ändå. Några namn lär man sig mellan ansträngningarna.

sömn är underskattatBeachdag med en massa aktivi-teter. Vi bygger andslott (sand-slott) i form av vår vingmutter

med ett M ovanför. Killarna är sjukt en-gagerade, kul att se. Det blir ett grymt andslott och maskinmys med domarna.

I dag får jag en aha-upplevelse. Jag för-står precis varför kroppen behöver ett visst antal timmar sömn. Jag har mer eller mindre gått runt i någon sömnig dvala i dag. Får skylla mig lite själv ef-tersom vi träffade Halmstad i form av mörker och musik i går. Men det var kul och höjde verkligen mina förväntningar på Halmstad by night. En del från klas-sen kom dit och natten drog iväg på små-timmarna.

Efter dagens lekar och korvgrillning åker jag direkt hem och lägger mig. Under-bart att sova lite. Nu känner jag mig redo

för kvällens äventyr! I kväll är det premi-är för alla små nollor på nollepuben.

Ses i mörkret!

verkligheten hinner ikappI dag är det upprop. Två klockor ställda och vaknar i tid. Dagen börjar bra. Någon har bytt ut

whitebo- ardpennan mot en ”permanent marker”, läraren före oss har skrivit upp alla kontaktuppgifter på tavlan med den pennan. Hihi, vilket hyss. Uppropet ger allmän information om programmet. Nu tar verkligheten vid, jag är ju faktiskt här för att börja en utbildning. Det är seriöst. I morgon börjar proppmatten. Lite repe-tition från tidigare matematikkurser. Jag är nervös, måste jag nog erkänna.

Efter uppropet promenerar vi från Hög-skolan till en bowlinghall där vi spelar med några lärare. Det var ljusår sedan

Under ett par veckor före terminsstart pågår nollningsperioden. Under nollningen får alla nya studenter en lektion i studentlivets alla aspekter. I Högskolans nolleblogg berättade Ellen Lindewall, en sprudlande glad tjej från Malmö, om sina upplevelser av de första dagarna som student på Maskiningenjörsprogrammet. Här är ett utdrag:

Tor

aUg20

lör

aUg22

mån

aUg24

en nollas beTrakTelser

8 Tänk vidare 2010

jag spelade bowling och sträcker min ena balle. På tal om balle betyder det i Skåne inte den nedre delen av en kille, utan vi menar rumpa. Lite pinsamt när jag ut-brast, aaj min balle. Haha, nu vet alla skå-ningar att det inte är på sin plats att säga balle om man menar rumpa i Halmstad. Good to know.

för tre årOj oj oj. Tungt att vakna. Hade lite för roligt i går och känner mig lite trasig i dag. Men upp

går jag och tar mig till matterepetitionen som blir halvhjärtad från min sida.

Det blir fullt ös hela dagen. Första stoppet efter matten är Nestors massa på Kåren.

Fick en smärre chock när jag kom dit, vi skulle ta foto till studentlegget. Hjälp! Första dagen av alla nolledagar som jag inte har sminkat mig. Mitt hår ser hemskt ut. Jag försöker mig på en nödlösning och tar på mig nollemarkeringen på huvudet för att dölja håret. Det visar sig vara en ur-usel idé. Jag ser ut som en kille, alternativt som jag är utan hår. Har mer eller min-

dre cirkulärt ansikte och ett ansträngt le-ende. Suck. Det är lite ångest att man ska gå runt med den bilden i tre år. Vi kunde väl ha fått lite förvarning om att fotogra-feringen var dagen efter nollepuben.

väder?Dan före dopparedan. I mor-gon är det finsittning och sis-ta nollningsdagen. Tiden har

verkligen gått snabbt. Förstår inte att jag redan har varit Halmstadsbo i tio dagar. I dag känner jag mig riktigt nöjd med mig själv när jag lagar värsta satsiga salladen med ägg och allt. Vädret är jobbigt och påfrestande. Det växlar mellan sol, ösregn och mer eller mindre storm. Lite otur med tanke på da-gens aktiviteter. Men det är kul ändå. Vi är ju maskinare vilket innebär maskin-mys och värme. Vi bygger en lådbil och en flotte inför morgondagens tävlingar – lådbilsrace och regatta. Det ska bli kul och se vad våra kreationer går för. Före bygget var det M-slaget. Det är en tävling med två ganska små flottar, fästa i Nissan (ån), som en tävlande från varje lag ska

balansera på. De övriga tävlande hoppar i ån med varsin jättetops som ska använ-das för att putta ner motståndaren. Den som först trillar i vattnet förlorar. Täv-lingen var ap-rolig att titta på. “Och vin-nare blev…” , Maskin självfallet!

första dagen som eTTaNu är tio dagar av nollning över. I går var sista dagen som nolla och vi dubbades till et-

tor. Vi fick även vår alldeles egna ving-mutter som stolt hängdes runt halsen. Det känns nästan lite sorgligt att noll-ningen är över. Nu är det ny vardag, i Halmstad och med plugg. Det är spän-nande. Klasskamraterna och de boende i min korridor är trevliga. Det är ett stort plus.

I dag är jag duktig och städar mitt rum samt tvättar mer eller mindre allt jag äger. Det är lika bra att tvätta allt som användes under nollningen, vem vet var de kläderna har varit med om. Haha. Tänker sova och sedan kolla en film, tror jag. Måste ju peppa för första lektionen 8.15 i morgon. Nervöst!

nollning

ons

aUg26

fre

aUg28 sön

aUg30

2010 Tänk vidare 9

sTUdenTboende

Krusbäret är ett helt nytt studentboen-de i Halmstad. Det är ett korridorsboen-de med plats för runt 150 studenter. Alla som bor på Krusbäret har ett eget rum med toalett och dusch, kök delar man.

– Det funkar hur bra som helst att dela kök, säger Linnea Back, 21, som läm-nade Göteborg i höstas för Halm-stad och studier i arbetsvetenskap.

– Halmstad kändes klockrent. Det är nära till Göteborg så jag åkte ned en sväng och fick direkt en skön känsla. Här finns ett tydligt studentliv som inte finns i till ex-empel Göteborg. Staden är lagom stor också, det är lätt att fokusera på skolan. nära Till allTKrusbäret var tidigare ett äldreboende och det ligger i ett lugnt villaområde i Halm-stad mittemellan centrum och Högsko-lan. Med cykel tar det bara några minuter

till både Högskolan och stan. I närhe-ten finns pizzeria och flera livsmedels- butiker så det är bara att välja efter smak och plånbok. Lokalerna är nyrenovera-de och fräscha och det blir allt finare.

egen kaffebryggare– När vi flyttade in här i september var det ju i stort sett en byggarbetsplats och vi hade inget matbord i köket och bara ett kylskåp som skulle räcka till tio per-soner. Men det löste sig snart och det viktigaste var ju att ha någonstans att bo när terminen började, säger Linnea.

Rummen på Krusbäret är ungefär 20 kvadratmeter och hyran ligger på 3 200 kronor. Linnea har från sitt rum på tredje våningen utsikt över ett da-gis och en villaträdgård, en riktig idyll. Hon har inrett rummet med en bland-ning av Ikea och gamla second hand-fynd. Ett stort och vackert tyg från Ma-

rimekko dominerar den ena väggen. Teven också tar plats, trots att den är av den platta sorten. Soffa har Linnea valt bort för att ha lite mer extra plats.

– Mina favoritsaker i rummet är min mosters keramik som jag har fått. Hon har gjort dem själv och jag gillar dem. Annars är kaffebryggaren det absolut vik-tigaste jag har här inne, säger Linnea. När man pluggar är den bra att ha. Går jag ut i köket så är risken att man fastnar där och snackar med de andra. Så för studier-nas del är den en riktig livräddare. en samlingsplaTsMedan Linnea berättar om sin möble-ring kommer kompisen Jonathan på be-sök. Han är kaffesugen, som vanligt. Jo-nathan bor också på Krusbäret, fast på en annan våning. De, och några till, lär-de känna varandra under nollningen och umgås en del.

När Linnea Back först såg sitt nya boende undrade hon vad hon hade gett sig in på. I den sena septemberkvällen och släpandes på två tunga resväskor tycktes det gamla äldreboendet ganska ödsligt. Men runt hörnet väntade en annan sida och många nya vänner.

hemma hos linnea baCk på

krUsbäreT

10 Tänk vidare 2010

sTUdenTboende

TipsNär DU LETAr BOSTAD

Var ute i god tid.

Var aktiv.

Ställ dig i bostadskö i Halm-stads kommunala bostadsbolag, HFAB. Du behöver inte vänta på ditt antagningsbesked utan kan anmäla dig redan när du söker till Högskolan, se www.hfab.se.

Kontakta kåren och anmäl ditt intresse för kårens studentbos-täder, telefon 035-16 71 70.

På kårens webbplats finns en lista över privata bostadsbolag som du kan kontakta: karen.hh.se.

Håll koll på webbplatser som studentlya.nu, lgh.se, blocket.se och halmstadtorget.se.

Kolla annonser i lokaltidningen Hallandsposten och sätt själv ut en annons.

– Vi kommer ofta upp hit till Linnea. De har det lite mysigare här än vad vi har det där nere i vårt kök, vi har inga dukar på borden och sånt, säger Jonathan. bosTadsgaranTiBåde Linnea och Jonathan fick sina rum på Krusbäret genom kårens bostadsgaran-ti. Det innebär att om man har sökt bo-ende på egen hand men inte har lyckats hitta något hjälper kåren till. För att få ta del av bostadsgarantin finns vissa kriterier som att man inte redan får vara folkbok-förd i Halmstad samt att man ska vara an-tagen till minst 15 poäng på Högskolan.

– Jag ansökte tidigt i somras hos kåren om boende. Samtidigt sökte jag själv men lyckades inte hitta något. Jag ville gärna

bo med andra så det här blev jättebra.Att bo i korridor är speciellt. De fles-ta börjar sin studietid i någon form av gemensamt boende. Linnea har tidi-gare erfarenhet av att bo kollektivt och det är något hon gärna rekommenderar.

lär känna många– Det bästa är att man lär känna en massa roliga människor. Här bor studenter som pluggar alla möjliga olika utbildningar och vi har flera utbytesstudenter också. Det gör att man lär känna människor som man kanske inte annars hade kom-mit i kontakt med, säger Linnea innan hon måste ta cykeln till Högskolan och eftermiddagens föreläsning. Klockan är snart halv ett och Krusbäret börjar vakna till liv. Det är torsdag, kårkväll i går.

”både linnea oCh jonaThan fiCk sina rUm på krUsbäreT genom

kårens bosTadsgaranTi”

hemma hos linnea baCk på

krUsbäreT


sommarUniversTeTeT

Den låg i baksätet på min väninnas bil. Jag tror att hon hade hämtat den för sin sons räkning. Inte kunde jag tro, då, att den skulle förändra min sommar! Och mer än det ...

Högskolekatalogen. Jag bläddrade för-strött. Kul att se vad de har för sig där-borta på Högskolan. Min blick fastnade på rubriken ”Sommarkurser”. En hel del att välja på! ”Att skriva manus för kort- och dokumentärfilm”, till exempel. Jag som hade åtagit mig att dramatisera en barnbok för film. Själva filmen såg jag redan, inne i mitt huvud. Men hur skri-ver man manus? Det var frågan jag hade brottats med under vintern.

Att anmäla sig var lätt. Klick, klick. Och så: sänd. Oändligt mycket enklare än när jag senast var student. Men det var ju på 1970-talet förstås. Det har hänt en del sedan dess. Då talade man myck-et om hur TV skulle revolutionera un-dervisningen. Nu är det verklighet. Min kurs visade sig vara en distanskurs. All undervisning och alla kontakter skulle ske via datorn.

Jag började planera min sommar. Själv-studier vid datorn, få se nu, det behövs en studiekammare. Men inte kan man

väl sitta inomhus och plugga på somma-ren? Så kom det sig att jag tog växthuset i besittning. I maj, när vindruvsstocken hade fått sina första bleka knoppar, bör-jade jag min flytt. På vinden, i jullådan, hittade jag ljusslingor och adventsstjär-na. De skulle bli min mysfaktor. Här skulle jag sitta medan regnet strilade och sommarkvällarnas mörker föll.

kliCkade i gång lärarenKursen började i juni. Vinrankans små blekt gröna blad gjorde sig fint ihop med ljusslingans lampor. I det gröna skenet inledde jag mina distansstudier. Växt-huset visade sig fungera perfekt. Inget som distraherade en ovan student, bara datorn och jag och en kanna kaffe. Än mer perfekt var det med distansstudier. Inga jobbiga grupparbeten, bara ”dup-pen” – den datorbaserade utbildnings-plattformen – och jag. På duppen fanns allt som behövdes. Läraren, som jag kun-de klicka igång och stoppa när jag ville, kurskompisar på forumet för diskussion och e-postfunktionen för individuell feedback.

Kul var det! I början tänkte jag mig att min sommar skulle bestå av studier vid regnigt och bad vid soligt väder. Efter-hand som vinrankans grönska blev allt

mer intensiv kom jag på mig själv med att sitta under adventsstjärnan allt oftare. Det fanns så mycket att göra på duppen. Som en julkalender, lucka efter lucka.

Litteratur ingick också förstås, än är bo-ken inte död. En massa bra handböcker som jag aldrig skulle ha hittat annars. Så här efteråt är det dem jag har kvar och kan återvända till. Då – medan vindru-vorna växte sig allt större ovanför mitt huvud – var det e-postkontakten med lärarna som jag uppskattade mest.

vill ha merHur det gick med mitt manus? Lagom till filminspelningens start i mitten av au-gusti kunde jag presentera ett manus som var precis så proffsigt som regissören hade väntat sig. Och när druvorna hängde blåa och mogna kunde jag gå in på Ladok och konstatera att jag hade fått 7,5 poäng.

Hur det gick med mig själv? När jag väl hade smakat kunskapens frukt kunde jag inte sluta. Nu är jag på god väg mot min andra kandidatexamen.

kathinka lindhe fil. kand. 1973, bibliotekarie 1975

och nu under uppgradering

Kathinka Lindhe bestämde sig av en tillfällighet för att läsa en sommarkurs på Högskolan i Halmstad. Vem vill sitta i en föreläsningssal när solen skiner ute, tänker ni. Inte Kathinka i alla fall. Hon gjorde sitt växthus till sin studiekammare och började läsa sommarkursen ”Att skriva manus för kort- och dokumentärfilm”. Här berät-tar hon själv om hur en sommarkurs inspirerade henne till fortsatta studier.

sommarkUrs på siTT säTT

kaThinka gjorde siTT växThUsTill föreläsningssal

läs en sommarkUrs i en sommarsTadHögskolan i Halmstad har ett 30-tal sommarkurser. De flesta kurser omfattar fem eller tio veckors studier på heltid och ger 7,5 eller 15 högskolepoäng. Kursen ”Introduktion till musik-produktion” hölls för första gången sommaren 2006. Några andra av de mest populära kurser-na är ”Kost, fysisk aktivitet och hälsa”, ”Juridisk översiktskurs” och ”Retorik – lär dig övertyga”.

Sista dag för anmälan till en sommarkurs är den 15 mars.


sommarUniversiTeTeT

sommarkUrs på siTT säTT

kaThinka gjorde siTT växThUsTill föreläsningssal

”när drUvorna hängde blåa oCh mogna kUnde jag gå in på ladok oCh

konsTaTera aTT jag fåTT 7,5 poäng”Foto: roland Andreasson


efTer sTUdierna

– Här händer verkligen roliga och spän-nande – och oväntade – saker hela tiden. Det märks att vi har huset fullt av drifti-ga personer som definitivt tror på sin idé, säger Sandra Johannesson, studentinspi-ratör på Science Park.

Idéer och optimism är just vad Science Park handlar om, att få chans att utveck-la och testa idéer. Som stöd finns coacher som handleder och sporrar, nätverk med

värdefulla kontakter och andra företagare som bollplank.

– Mitt jobb är att inspirera studenter att ta steget och våga testa om en idé håller hela vägen till färdig produkt eller tjänst – och företag, säger Sandra.

gillar nya UTmaningarEn som har tagit steget är Daniel Peters-son. Det började med ett examensarbete

på Högskolans magisterprogram i elek-troteknik. Daniel och hans kollega hade utvecklat en intelligent rullstol. Just då fanns inga möjligheter att gå vidare med prototypen. Samtidigt fick de nybaka-de magistrarna jobb på Högskolan i ett forskningsprojekt.

De släppte aldrig tanken på att vidareut-veckla rullstolen. När de hörde talas om TeknoCenter – Science Parks föregångare

de hade en idé

hanna & hanna oCh danielsTarTade föreTagDet är aldrig tyst i huset längst bort på campus. Det sjuder av aktivitet och det är alltid något på gång. Någon gör en marknadsundersökning per telefon, en annan monterar delar till en produkt. I ”kreativa rummet” sitter ett gäng och för intensiva diskussioner om hur man bäst presenterar sin affärsidé. Huset? Ja, det är Science Park Halmstad, en miljö där kreativa människor kan förverkliga drömmar och utveckla idéer som de tror stenhårt på.


efTer sTUdierna

fakTa sCienCe park halmsTadägare: Högskolan i Halmstad, Halmstads kommun och Science Park Halmstad Entreprenörförening

grundat: 2008

affärsidé: att skapa förutsättningar för entreprenörskap och tillväxt, ”ska bli Skandinaviens bästa växtplats för innovativa människor och företag”

verksamhet: förinkubator, inkubator, företagshotell, coachning

antal företag: 15 i förinkubatorn, 20 i inkubatorn, 20 i hotellet

kontakt: [email protected]

www.sphalmstad.se

– och möjligheten att testa sin företagsidé tog de chansen direkt. När Science Park slog upp portarna flyttade företaget dit och efter en kort mellanlandning i förin-kubatorn, blev det inkubatorn. – Det är nya utmaningar hela tiden, det är det bästa och roligaste med mitt jobb, säger Daniel om sitt liv som egen före-tagare.

hanna & hanna en bra kombinaTionEgna är också Hanna Berggren och Han-na Norrman, eller Hanna & Hanna som ”alla” säger. De startade sitt företag redan när de gjorde sitt examensarbete. Ända sedan nollningen hade Hanna & Hanna haft funderingar på eget företag efter ut-bildningen.

– Vi har en gemensam grund men med olika inriktningar. Det var många som trodde på oss och sa att det var en bra

kombination, berättar Hanna & Hanna om sin bakgrund som energiingenjör, res-pektive inom miljö- och hälsoskydd.

Lite i valet och kvalet var de dock. Ef-ter mycket resonerande kom de slutligen till beslut.

– Det är nu vi vågar! Det är en erfarenhet, något positivt att ha med sig, även om det inte skulle fungera. Då visar man att man har vågat testa.

En annan bidragande orsak vara att de hörde talas om Science Park. De tog kon-takt och fick plats, först i förinkubatorn, därefter i inkubatorn.

sTorTrivsBåde Hanna & Hanna och Daniel stor-trivs på Science Park och vittnar om flera fördelar.

– Du får professionellt stöd av coacherna och tillgång till deras kontaktnät.

– Man får låna utrustning och har till-gång till verkstad. Det finns många att fråga och bolla med som också är helt nya företagare.

Ta steget du också! Sök en ut-bildning på Högskolan i Halm-stad, så hamnar du kanske på Science Park så småningom!

”deT är nya UTmaningar hela

Tiden, deT är deT bäsTa oCh roligasTe

med miTT jobb”daniel petersson

”deT är nU vi vågar! deT är en

erfarenheT, någoT posiTivT aTT ha med

sig, även om deT inTe skUlle fUngera”

hanna berggren och hanna norrman


liveT som sTUdenT

– Jag siktar på en OS-medalj vid Para-lympics i London, säger Christoffer som för drygt tre år sedan förlorade båda be-nen och vänster arm i en tågolycka. Nu bor han i Halmstad och trivs utmärkt med studentlivet. Våren 2009 flyttade Christoffer ner till Halmstad från Ulricehamn och det han uppskattar mest i sin nya hemstad är när-heten till allt. Christoffer började med att läsa en fristående kurs i företagsekonomi men siktet var hela tiden inställt på Ut-vecklingsingenjörsprogrammet. – Jag har alltid gillat ny teknik och varit lite av en uppfinnare. Efter olyckan väx-te intresset bara mer. Drömmen är att i

framtiden jobba med utveckling av prote-ser och andra hjälpmedel. Nya idéer pop-par upp hela tiden, jag har blivit lite av en idéspruta sedan jag började plugga här. ”simningen hjälpTe mig”Vi backar bandet till 2006. Det är fort-farande oklart hur Christoffer hamnade medvetslös på rälsen den där sommarkväl-len i Varberg. Men att han över huvud ta-get överlevde har han simningen att tacka för. Hans goda fysik var också orsaken till att han kom tillbaka så snabbt. Bara sex månader efter olyckan var Christoffer till-baka hos kompisarna i skolan.

– Jag ville verkligen tillbaka snabbt och simningen hjälpte mig mycket. Först var

det bara för motionens skull men ganska snabbt kom jag med i landslaget. Och jag som hade bestämt mig för att sluta med simningen strax före olyckan, säger Chris-toffer med ett leende. Det har gått snabbt. Som landslagssimmare tränar Christof-fer nästan varje dag. Det passar perfekt att plugga upptill. Enda problemet är när det är dags för stora tävlingar. Under hösten bär det av till både Island och Brasilien för EM respektive VM. Men det löser sig, menar Christoffer som får bra stöd från Högskolan.

hekTisk hösT– Ja, jag blir ju borta en del men jag har fått löfte om att kunna skjuta upp kurser bland annat. Det kommer säkert att funka bra.

Christoffer har os-medalj i sikte

Sommaren 2012 är Christoffer Lindhe färdig utvecklingsingenjör. Då väntar nästa stora mål för den 20-åriga landslagssimmaren. Fram till dess är det hård träning, och studier på Högskolan i Halmstad som gäller.

ChrisToffer har os-medalj i sikTe


liveT som sTUdenT

Utöver heltidsstudier och elitsimning är Christoffer också en flitigt anlitad föreläsare med egen firma och är ofta ute och förelä-ser. Banverket anlitar honom vid incidenter i närheten av tåg och räls. Då åker han till skolor i närområdet och berättar sin historia.

föreläser ofTa– Det händer ibland att ungdomar är uppe och leker på spåret. Många har känslan att ”det händer inte mig” men jag är beviset på att det visst kan hända. Det är kul att föreläsa och något jag vill fortsätta med, säger Christoffer.

Två sTora mål hägrarDet är 2012 det händer för Christoffer. Då är det meningen att han ska ta sin

examen som utvecklingsingenjör och se-dan väntar Paralympics i London. Han har redan två fjärdeplatser från Peking 2008. Då kom han från ingenstans och slog sig in i världstoppen på favorit-distanserna 100 och 200 meter frisim.

– Ja, det var riktigt häftigt. Inte minst att tävla inför så mycket folk. Det var 17 000 åskådare på simstadion. Det är man ju inte direkt van vid. Men i Lon-don då ska jag ha medalj också, säger Christoffer bestämt, innan han vänder hemåt mot studentlägenheten på Ny-hem.

Nya träningspass och nya föreläsningar väntar. Ingen tid att förlora.

vad gör dU på friTiden?

”jag har allTid gillaT ny Teknik oCh variT liTe av en Uppfinnare”

ChrisToffer har os-medalj i sikTe

Foto: Scanpix Sweden AB hasbije Zeneli syla, 22 år– Sociologi och socialt utvecklingsarbeteUmgås med min man och mina vänner. Åker ofta hem för att besöka mina för-äldrar och så pluggar jag ju också lite.

michael blomgren, 19 årMedie- och kommunikationsvetenskap– är hemma, ser på film och går på bio ibland. Umgås med kompisar och går ut ibland. Tar hand om mig själv, lagar mat och pluggar så klart.

Claes asplund, 24 årIdrottsvetenskap– Jag tränar innebandy i Fyllinge, gym-mar och umgås med flickvännen. Kollar även på mycket film.


vad vill dU bli?Vill du bli hälsorådgivare, personalchef, lärare eller kanske starta eget företag? På Högskolan i Halmstad kan du få hjälp att förverkliga dina drömmar.

vi har oCkså fler än 500 frisTående kUrser

Med en akademisk examen i bagaget ökar dina valmöjlighe-ter och din trygghet på arbetsmarknaden. En utbildning ger dig inte automatiskt jobb, men den skapar nya möjligheter och många av de arbeten som utannonseras kräver en examen. Ut-bildningarna vid Högskolan i Halmstad kännetecknas av nära

samarbete med omgivande samhälle. Genom praktik, fadder-företag och projekt i samarbete med näringsliv, organisationer och föreningar varvas teorin med nyttiga praktiska erfarenhe-ter. Det innebär att den kunskap du får med dig knyts till den verklighet du kommer att jobba i.

Ovan visas utbudet av grundprogram på Högskolan i Halmstad läsåret 10/11, med reservation för ändringar som kan ha gjorts efter tryckning av detta magasin.besTäll vår UTbildningskaTalog oCh läs mer på www.hh.se

UTbildning

välj bland drygT 50 programgrun

d-

Informatik, medier och kommunikatiAffärssystemprogram inr. informatik 180 hpInformationslogistik 180 hpMultimediadesign 180 hpMedier och kommunikation i teori och praktik 180 hpValfritt informatikprogram 180 hpWebbdesign 60 hp/120 hp – ny!

Ekonomi

Affärssystemprogram inr. företags-ekonomi 180 hpBygg- och fastighetsekonomprogram 180 hpCivilekonomprogrammet 240 hp – ny!Ekonomprogrammet 180 hpEnergiekonomprogrammet 180 hpEntreprenörskap och förnyelse 60 hpEuropaekonomprogrammet 180 hpInternationella marknadsföringsprogrammet 180 hpValfritt ekonomiskt program 180 hp

Humaniora

Hållbar turismutveckling 120/180 hp – ny!Kultur- och kommunikation 180 hpSpråkprogram: engelska; franska alternativt svenska 180 hp

Ingenjör och teknik

Biomekanikingenjör – inr. människa och teknik 180 hpByggingenjör– byggkonstruktion och projektering 180 hp – byggproduktion och projektledning 180 hp– fastighet och energi 180 hp– internationell byggproduktion och projekt-ledning 180 hpCAD-tekniker 120/180 hp – ny!

Ingenjör och teknik forts.

Dataingenjör 180 hpEl- och nätverksentreprenör 60 hpElektroingenjör 180 hpEnergiingenjör – förnybar energi 180 hpIT-forensik och informationssäkerhet 120/180 hp – ny!Maskiningenjör – datorstödd produktframtagning 180 hp– produktionsutveckling 180 hp– teknisk design 180 hpMekatronikingenjör 180 hpNätverksdesign och datordrift 60 hpUtvecklingsingenjörsprogrammet 180 hpÖppen ingång 90 hp

Lärare

Förskola, förskoleklass och fritidshem – barn och natur 210 hp– barns lek och rörelse 210 hp– barns språk och skapande processer 210 hp

Grundskolans tidigare år– barn och matematik/naturorienterande ämnen 210/240 hp– lek, rörelse, idrott och hälsa 210/240 hp– språk, kommunikation och skapande processer 210/240 hp

Grundskolans senare år och gymnasieskolan– engelska 270/300 hp– matematik 270/300 hp– naturvetenskap, människa och miljö 270/300 hp– samhällskunskap med medievetenskap 270/300/330 hp– svenska: språk, kultur och litteratur 270/300/330 hp

Naturvetenskap och matematik

Biologi- och kemiprogrammet 180 hp – ny!Biomedicin – inr. fysisk träning 180 hpMiljö- och hälsoskydd 180 hpMiljövetare 180 hpNaturvård och artmångfald 180 hp

Samhälls-, beteendevetenskap och vård

Arbetsvetenskapligt program 180 hpFolkhälsovetenskapligt program 180 hpHälsopedagogiskt program 180 hp – ny!Idrottsvetenskapligt program 180 hpInternationella relationer och nationalekonomi 180 hpMediepedagogik 180 hp – ny!Professionellt idrottsutövande inr. golf 120 hpPsykologiprogrammet – inr. arbete och idrott 180 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hpSocialpsykologiskt program 180 hpSocialt arbete – ledning och organisering 180 hp Sociologi och socialt utvecklingsarbete 180 hpStatsvetenskapligt program med inriktning mot politisk kommunikation 180 hp

Övrig utbildning

Collegeåret DistansutbildningarKY-utbildningarMagister- och masterutbildningarPåbyggnadsutbildningar Tekniskt/naturvetenskapligt basår 40 veckorTeknisk bastermin 20 veckorSommarkurser


kUrs eller program?

På högskolan kan du antingen läsa ett pro-gram eller en fristående kurs. Ett program består av ett färdigt paket av kurser som leder fram till en examen. När du antas till ett program är du garanterad plats på de kurser som ingår i programmet. Fristå-ende kurser väljer du oftast en termin i taget och du kombinerar själv innehållet i din examen.

hUr söker man?

Du anmäler dig via www.studera.nu, se-nast den 15 april för höstens utbildningar och senast den 15 oktober för vårens. För sommarkurser gäller den 15 mars.

behöver dU sTUdievägledning?

Boka tid med en av våra studievägledare via Högskolans växel: 035-16 71 00.

lika villkor

Alla ska ges förutsättningar att kunna läsa på så lika villkor som möjligt. Du kan få extra hjälp och stöd under studietiden för att kompensera de svårigheter du har. Stödet varierar och planeras utifrån ditt behov. Kontakta eller boka tid med studievägledaren som har särskilt ansvar för detta.

Läs mer: www.hh.se.

vilka är de största skillnaderna mellan att läsa på högskola och gymnasium?– Framför allt förväntas man ta mycket större eget ansvar på högskolan. Det är mindre lärarledd undervisning och mer litteratur att läsa på egen hand. En an-nan skillnad är att man på gymnasiet läser flera olika ämnen samtidigt och på högskolan bara ett eller ett par ämnen i taget.

har du något tips på hur man lyckas med sina studier?– Planera din tid. I början är det lätt att tro att man är ledig jättemycket, men du förväntas lägga ner mycket tid på självständigt arbete. Gå på alla föreläsningar, även om de inte är obligatoriska, det vinner du mycket på. Man kan också gå på de informationspass om studieteknik som vi studievägledare regelbundet håller.

– Det är också viktigt att det studiesociala fungerar och att man mår bra. Umgås med vänner, motionera och gör sådant du tycker är roligt!

vad kan ni studievägledare hjälpa till med?– Alla som har funderingar eller frågor om utbildningar eller yrken kan vända sig till oss. Vi kan berätta om olika alternativ och fungera som bollplank i fun-deringarna. Vi får även besök av studenter som känner sig osäkra på om de har gjort rätt studieval eller behöver hjälp att lägga upp en studieplan. Vi erbjuder karriärvägledning, till exempel stöd när det är dags att skriva ansökningsbrev el-ler gå på intervju.

har du något generellt tips om man inte vet vad man vill bli?– Fundera över vad du tycker är roligt och vad du är duktig på. Ta reda på vilka olika yrken som finns inom de områden som intresserar dig. Och ta reda på vad de innebär. Man har ofta bilder av olika yrken och dessa bilder stämmer inte alltid överens med verkligheten. Sök information och prata med yrkesverksamma.

UTbildning

FrÅGOr TILL PIA FAGEr

sTUdievägledarepå högskolan i halmsTad4


forskning

vägen lika vikTig som måleT


vägen lika vikTig som måleT

Jonas Rundquist är lärare och forskare på Högskolan. Han har alltid gillat ut-maningar och trivs bäst när han får sät-ta i gång projekt av allehanda slag, stora som små. Därför passade det honom per-fekt att studera till utvecklingsingenjör på Högskolan i Halmstad. Studenterna gjor-de skäl för sitt namn och hittade ständigt på kreativa lösningar.

– Vi fick tillgång till ett hus som var tomt. Där fanns ingenting. Vi ring-de Televerket och fick dem att sponsra med telefonlinjer. Företag skänkte borr-maskiner, kontorsmöbler och en kopia-tor, som stank ammoniak, minns Jonas.

Tänk UTanför ramarnaUtvecklingsingenjörerna drillades i att tänka innovativt – utanför ramarna – och i att våga göra annorlunda. De skul-le ju bli entreprenörer. Sagt och gjort. Jonas startade företag med motivering-en att det alltid kan vara bra att ha. Ef-ter examen sökte han jobb utomlands.

– Mitt första jobb var på ett kemiskt labo-ratorium i Bilbao. Vi sålde fartygsolja och jag analyserade olja på fartygen i hamnen, säger Jonas om de sex månader han till-bringade i Spanien för över 20 år sedan.

Också nästa jobb blev entreprenör-skapsbetonat. En sjöman som just hade gått i land och startat företag i en lada i Kungsbacka anställde Jonas för att sälja elvärme för industribruk.

– Men egentligen sålde vi allt som före-tagen ville ha, det blev en diversehandel.

blandaT är bäsTUnder flera år reste Jonas Rundquist land och rike runt och hann skaffa sig en bra insyn i hur Industrisverige fung-

erar. Nästa utmaning blev föräldrale-dighet på heltid i två år. Men, vad skul-le han göra efter det? Examen började kännas lite gammal så Jonas satte sig på skolbänken igen och började på magis-terprogrammet i industriell organisation på Högskolan.

– Det passade mig bra och vi lärde oss otroligt mycket. Det var både studenter som kom direkt från grundutbildningen och sådana som jag, som hade jobbat ett tag. Det blir bäst när det är en blandning, säger Jonas, som förespråkar mångfald i alla sammanhang. Entreprenören Jonas hade nya idéer på gång och efter examen startade han eget igen. Företaget Quickit blev genast en framgång, men redan kort därefter fick Jonas frågan om han ville börja undervi-sa på Högskolan. Så kom det sig att han sålde företaget och blev lärare. Det är nu tio år sedan och Jonas Rund-quist har under årens lopp utvecklat och undervisat i kurser om projektledning. Också som lärare är man entreprenör.

– En högskola är egentligen bara ett tomt hus. Om inte lärare och forskare sätter i gång och utvecklar saker, då skulle Hög-skolan inte finnas. sann enTreprenörFör några år sedan började Jonas forskar-utbilda sig. – Det blir så när man är i den här mil-jön, att man hamnar där. Först var det

en hobbysysselsättning, men så träffa-de jag en professor och sa till honom att ”jag har en idé, kan du hjälpa mig”. Då tyckte han att jag skulle bli doktorand. Nu lägger Jonas Rundquist sista handen vid sin avhandling, och om det går bra

väntar nya utmaningar. Exakt vad vet han inte, med det saknas knappast idéer.

– När jag slutade på U-programmet 1987, sa jag till mig själv: ”jag ska göra något slags utbildning vart femte år”. Och det har jag gjort. Det är viktigt att ha mål, men målen i sig är inte viktiga. Målen gör så att man håller sig i rörelse. Men det är det man gör på vägen som är intressant.

Vad ska man göra efter studierna? Börja jobba, så klart! Eller varför inte starta eget eller plugga vidare och börja forska? En del väljer att göra allt. Som Jonas rundquist som har jobbat, startat och sålt företag och där-emellan vidareutbildat sig. Snart kan han förhoppningsvis kvittera ut en forskarexamen och titulera sig tekno-logie doktor.

forskning

jonas sTarTade föreTag med moTiveringen aTT deT allTid kan vara bra aTT ha

enTreprenörentreprenö r [aN- el. en-] subst. ~en ~er

OrDLED: entre-pren-ör-en

1. person eller firma som åtar sig entreprenad ofta om ägare till firma e.d.

HIST.: sedan 1709; av fra. entrepre-neur med samma bet.;

2. initiativkraftig och uppfinningsrik egen företagare: entreprenörsanda; ~erna i Gnosjö

HIST.: sedan 1970-talet; se entre-prenör 1

Källa: www.ne.se


sTUdenTliv

– Av drygt 100 studenter var vi åtta styck-en som gick vidare till D-nivå, så visst sticker man ut genom att fortsätta. Och det är ett perfekt tillfälle att få in en fot på ett företag eller i en organisation, sä-ger Erika Alge. Inte minst om man sak-nar praktik på sin utbildning. efTerTrakTad kUrsErika visste precis vad hon ville när hon började plugga. Hon hade redan från början siktet inställt på den friståen-de kursen ”Att arbeta som idrottspsy-kologisk rådgivare”. Men först blev det en magisterexamen på det idrottsveten-skapliga programmet (IVP) med inrikt-ning idrottspsykologi. Erika berättar: – En kompis pappa arbetade som idrotts-

psykologisk rådgivare och då väcktes mitt intresse. Några år senare hittade jag IVP och den här kursen i Halmstad och se-dan var det ingen tvekan. IVP med in-riktning psykologi har gett mig en bred utbildning med ett helhetstänk inom friskvård och hälsa. Och kursen ”att arbeta som idrottspsykologisk rådgi-vare” är en bra förberedelse inför ar-betslivet eftersom man får arbeta prak-tiskt och tillämpa allt man har lärt sig under utbildningen på riktiga klienter.

vikTigT vara UTe i TidHar man väl bestämt sig för en magister-utbildning gäller det att förebereda sig noga och att träffa en handledare i tid, menar Erika. Och hon återkommer till tipset att undersöka om något företag

eller organisation vill ha hjälp. Det ger värdefulla kontakter som mycket väl kan leda till ett jobb.

– Jag är stolt över att ha gått igenom ma-gisterutbildningen och genomfört det helt själv. Det innebär en hel del arbete men man lär sig så mycket under resans gång. Det är absolut inget att vara rädd för, po-ängterar hon, bara man är förberedd.

ridsporTen UnikErika har alltid varit intresserad av häs-tar och ridsport och har i flera år ar-betat som ridlärare. Hon menar att ridsporten har en hel del att lära av andra idrotter, när det gäller att jobba med den mentala biten. Inom till ex-empel golfen har man kommit mycket

Fler borde se möjligheterna med att fortsätta studierna efter sin kandidatexamen. Det menar Erika Alge som är utbildad idrottspsykologisk rådgivare från Högskolan i Halmstad. Erika magisteruppsats handlade om sitt favoritområde, ridsport.

erika Tog magisTerexamen i idroTTspsykologi

”man lär sig så myCkeT Under resans gång”


sTUdenTliv

vad läser dU oCh varför valde dU deT?

maria haak källström, 19 år– Jag läser en fristående kurs i socio-logi, jag läste det på gymnasiet och ville fördjupa mig i det nu. Dels för att få en ökad förståelse för omgivningen, dels för mig själv.

jörgen Zackborg, 37 år– Jag läser religionsvetenskap, ett bra komplement till statsvetenskap och so-ciologi som jag har läst tidigare. Det ger en bred examen inom samma område.

längre. Erikas magisteruppsats handlar om karriärövergången från junior till se-nior inom ridsporten, något som är mer komplicerat än i de flesta andra sporter.

– Ja, ridsporten är speciell eftersom man är beroende av en bra häst också. I över-gången mellan junior och senior finns ett mellansteg när man är 18–21 år, då man kallas för ”young rider”. Många klarar inte steget till senior då det ofta tar lång tid att få fram en häst som klarar konkurrensen. Det gör också att stödet från förbund och liknande kan försvinna, berättar Erika.

jobbar med rekryTeringArbetspsykologi och rekrytering läste Erika till som fria kurser. Något som har lett till hennes nuvarande arbete på ett bemannings-företag i Halmstad. Erika är inhyrd som konsult genom sitt eget företag Sportpsyko-logi, i vilket hon också föreläser och arbe-tar som rådgivare till idrottare och företag.

– Jag trivs hur bra som helst med att arbe-ta inom rekrytering, betonar Erika. Det är jättespännande och något jag vill fortsät-ta med. Samtidigt är min dröm att kunna arbeta fullt ut som rådgivare inom idrot-ten. Det svåra där är att enskilda idrot-tare inte alltid har de resurser som krävs.

gör deT självErika startade sitt eget företag direkt efter utbildningen, mycket för att kunna åta sig föreläsningsuppdrag. När det gäller rådgiv-ningsbiten har hon en del uppdrag inom den privata sektorn. Då handlar det myck-et om hur man hanterar stress och press på företag. Och även om Erika inte har nått sina drömmars mål än så är hon på god väg.

– Jag har lärt mig mycket av allt jag har gjort, att plugga, starta eget och jobbet jag har nu. Så det gäller att vara aktiv och att skapa sitt eget utrymme. Man får ta för sig helt enkelt.

dan nilsson, 22 år– Jag läser miljövetarprogrammet. Anledningen är att jag tycker miljön är viktig och det ligger i tiden. Jobbmöj-ligheterna ökar också nu när folk blir mer och mer medvetna om miljön. Det är ett väldigt varierande område, vilket inte många tror. Alla företag behöver någon som jobbar med miljöfrågorna.

IVP:s idrottslab, foto: Lina Lundgren

Foto: privat


efTer sTUdierna

erik jobbar som kommUnikaTionskonsUlTErik Juhlin tog sin kandididatexamen från Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet 2006.I dag arbetar han som kommunikationskonsult på en Pr-byrå i Stockholm.

Vad jobbar du med i dag?– Sedan snart tre år arbetar jag som kom-munikationskonsult på Hero Kommuni-kation, en av Sveriges bästa PR-byråer. Några av våra kunder är Riojadistriktet, Sony, FöretagarFörbundet och LRF. Vad innebär ditt arbete?– De flesta av våra samarbeten omfat-tar långsiktig strategisk kommunikation, men jag arbetar även operativt. Allt från att skriva nyhetsbrev, pressmeddelanden och ta fram trycksaker till att genomföra webbundersökningar och workshoppar. Som pressansvarig för Sony har jag dess-utom daglig kontakt med journalister.

– Mycket av det vi gör sker bakom kulis-serna och har en nära koppling till våra kunders affärer, och ofta fungerar vi som personliga rådgivare. Att vara konsult innebär även att jag ansvarar för försälj-ning, det vill säga att knyta nya kunder till Hero. På vilket sätt har du haft nytta av din utbildning i ditt jobb?– Så här i efterhand kan jag vara ganska kritisk och känner att utbildningen utan problem skulle kunna ha genomförts på halva tiden. Men alla timmar teori har givetvis gjort att man har fått med sig ett kritiskt tänkande och en kommuni-kativ grund.

– Det är främst de praktiska momenten i utbildningen som jag har haft nytta av – genreskrivning, praktik och de skar-pa projekt med lokala företag och orga-nisationer som är en obligatorisk del av MKV-programmet. Hur var det att läsa på Högskolan i Halmstad?– Västkusten är en spännande region som har vuxit ordentligt på senare år. Det märks även på antalet studenter.

Halmstad är en väldigt trevlig stad som jag återvänder till så ofta jag kan, särskilt på somrarna. Jag har fortfarande nära kontakt med många av vännerna från studietiden. Jag är till och med kollega med en av mina tidigare klasskamrater.

Jämfört med större lärosäten tror jag för-delarna med Högskolan i Halmstad är att man kommer närmre både klasskamrater och lärare. Och jag vågar säga att student-kåren är en av topp tre i Sverige.

Har du några tips till den som vill börja studera?– Läs en termin utomlands. Själv stu-derade jag engelska och journalistik på Thompson Rivers University i Ka-nada under höstterminen 2005. Men se framför allt till att göra praktik, en otrolig fördel när du väl söker jobb. Att vara med på nollningen är ett mycket bra sätt att lära känna både staden och andra studenter och gör att du snabbt kommer in i studentlivet.


efTer sTUdierna

Vad jobbar du med i dag?– I dag arbetar jag på Högskolan i Halm-stads informationsavdelning som webb-kommunikatör.

Vad innebär ditt arbete?– Arbetsuppgifterna är väldigt varieran-de, det kan vara allt från löpande utveck-ling av webbplatsen till att fungera som internt stöd i webbfrågor till personal på Högskolan.

På vilket sätt har du haft nytta av din utbildning i ditt jobb?– Multimediadesignprogrammet ger en bra förståelse för hur design, IT och pe-dagogik hänger samman. Helhetsbilden har man med sig i framtiden, oavsett vil-ken arbetsplats man hamnar på.

Hur var det att läsa på Högskolan– Jag trivdes väldigt bra på Högskolan i Halmstad. Även om vi läste specifika kur-ser på programmet fanns det ändå alltid

möjlighet att vinkla sina studier och pro-jekt mot det man är intresserad av, vilket gör det mycket lättare att kunna omsätta teorin till praktisk kunskap.

Har du några tips till den som vill börja studera?– Se till att ha roligt också, allt handlar inte om plugg och tentor. Många minnen och vänner från studietiden bär man med sig resten av livet.

Vad tänker du om din framtid?– Förhoppningsvis arbetar jag med lik-nande arbetsuppgifter även i framtiden, det finns så mycket jag skulle vilja arbeta med inom mitt område.

Namn: robert EhnÅlder: 25Yrkestitel: elektroingenjörArbetsplats: Advanced Electronic Systems (AES)Utbildning: elektroteknikExamen: kandidatexamenExamensår: 2007

Namn: Zarah NilssonÅlder: 24Yrkestitel: webbkommunikatörArbetsplats: Högskolan i HalmstadUtbildning: multimediadesign Examen: kandidatexamenExamensår: 2009

Zarah jobbar med webben

roberT jobbar med elekTronikVad jobbar du med i dag?– Jag arbetar som konsult inom elektronik-konstruktion och inbyggda system.

Vad innebär ditt arbete?– Att hjälpa kunder att göra produkter av idéer, förbättra nuvarande produkter el-ler verifiera en redan existerande produkts funktionalitet. Jag arbetar främst med elekt- ronikkonstruktion, först lägger jag upp ett blockschema som visar vad som ska finnas på kretskortet, därefter väljer jag ut kompo-nenter och gör ett kopplingsschema för hur kretsarna ska kopplas. Efter detta används ett ritverktyg för att placera komponenterna på kretskortet och rita ut ledningsbanorna. Till sist skapar jag underlag för att beställa kortet och skickar det till en tillverkare.

På vilket sätt har du haft nytta av din utbildning i ditt jobb?– Jag fick lära mig grunderna till hur elektronik fungerar och hur man konstruerar elektronik. Utbildningen gav även mycket kringkunskaper såsom projektledning och programmering som hjälper en att samar-beta när man skapar inbyggda system.

Hur var det att läsa på Högskolan i Halmstad?– Ingenjörsprogrammen i Halmstad upp-muntrar samarbete genom att erbjuda pro-jektrum där man kan studera tillsammans med andra som läser samma ämne. Hög-skolan är inte så stor och föreläsarna har tid att svara på frågor och föra diskussion kring ämnena man läser.

Har du några tips till den som vill börja studera?– Utnyttja alla de resurser som Högskolan erbjuder, som projektrum, frivilliga inläm-ningsuppgifter och handledda övningstill-fällen. Tillsammans utgör de en grund för att lättare ta till sig all kunskap.

Vad tänker du om din framtid?– Jag ser ljust på min framtid då arbetslös-heten är väldigt låg för elektroingenjörer och jag trivs med det jag gör. Jag känner ständigt att jag lär mig nya saker.


sTUdenTkåren

Vad är kåren?– Kåren är en medlemsägd organisation med studenter vid Högskolan i Halmstad som medlemmar. Runt 200 studenter en-gagerar sig ideellt i kårens verksamhet för att erbjuda andra studenter ett brett utbud av sociala aktiviteter, rabatter samt gransk-ning och bevakning av utbildningar. Varför ska jag som student vara med i kåren?– Som medlem får du bland annat till-gång till kårens studentboenden, kan be-söka kårpuben, vara med på nollningen och få stöd och hjälp om du skulle få pro-blem med en lärare eller tenta på din ut-bildning, och mycket mer. Som medlem i kåren sparar du dessutom in sköna pengar genom att utnyttja alla medlemsrabatter, både på campus och i city!

Vad får jag för mina pengar?– Vi som jobbar på kåren har tre mål med vår verksamhet. Som student ska du er-bjudas en meningsfull fritid under studie-tiden; du vara attraktiv på arbetsmarkna-den och ha en kvalitativ utbildning i bagaget efter din studietid. Medlemsav-giften finansierar arbetet med att uppnå dessa mål för varje enskild medlem. Hur ska jag göra om jag vill engagera mig?– Surfa runt på www.karen.hh.se en stund och se om du hittar något enga-gemang som passar dig. Du kan göra allt från att jobba på kårpuben till att projekt-leda en stor arbetsmarknadsmässa. När du hittat rätt, dra iväg ett mejl till [email protected] eller kom in på medlemsser-vice så hjälper vi dig vidare!

Har du några tips till nya studenter?– Passa på att testa nya saker! Våga utma-na dig själv, oavsett om det gäller att söka en styrelsepost inom kårens verksamhet eller att trycka upp och dela ut visitkort. Den personliga utvecklingen är den vik-tigaste – och roligaste – processen under din studietid.

kåren – för nyTTa oCh nöje

Emelie är 25 år, kommer från Borås och har läst medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet.

FrÅGOr TILL EMELIE KArLSSON

ordförandesTUdenTkåren i halmsTad5


sTUdenTkåren


– Många studenter kan känna sig vils-na efter ett tag när de har börjat en ut-bildning, säger Annalena Stenljung, studievägledare på Högskolan i Halm-stad. I början händer det så mycket, all-ting är nytt och spännande. Sedan, när det börjar bli rutin och vardag, kom-mer kanske oron: vad blir jag när jag är klar? Vilka jobb finns och vilka kan jag söka? Många utbildningar har inte en lika tydlig yrkesinriktning som till exempel lärar- eller sjuksköterske- utbildningarna.

Studievägledarna erbjuder studenter kar-riärvägledning både enskilt och i grupp.

– Vi pratar mycket om vad studenterna lä-ser och vad man kan bli, eller jobba med, berättar Annalena.

Karriärvägledning handlar både om per-sonlig utveckling och om att marknads-föra sig själv. Vilka är mina starka sidor och hur kan jag dra nytta av dem? Det gäller att lära sig att se vilka resurser man har och matcha dem mot egna intressen. Alla typer av erfarenheter kan vara bra att lyfta fram när man ska söka jobb, inte bara utbildningsmässiga.

Studenterna får också hjälp att analyse-ra arbetsmarknaden. Hur ser den ut och

vilka jobb kan jag söka? Annalena och hennes studievägledarkollegor uppma-nar studenterna att ha ett så brett perspektiv som möjligt.

UTgå från dig själv– Utgå från det du själv skulle vilja job-ba med! Vilka intressen du har. Det kan hjälpa dig att hitta möjligheter till ett jobb som passar just dig om du går ut-anför de traditionella ramarna. Vi tittar också på vilka hinder som finns för att nå ett visst mål. Kanske måste du komp- lettera med en kurs eller utveckla din so-ciala kompetens lite?

Några gånger varje år startar nya grup-per som ska få karriärvägledning genom Högskolan. Målet för dem är att studen-terna ska vara väl förberedda att söka jobb när de tar sin examen. Man ska ha tänkt igenom vem man är, vad man kan och vad man vill.

sTorT ansvar– För Högskolans del handlar det om att stödja studenterna under hela utbild-ningstiden, säger Annalena. Det är en sak att rekrytera studenter. En helt annan att få dem att stanna kvar och fullfölja sin ut-bildning när de väl har kommit hit. Där har vi ett stort ansvar för att få dem att trivas och känna att de har valt rätt när de valde Högskolan i Halmstad.

vad blir man?Vad blir man om man läser Kultur- och kommunikationsprogrammet? Och vad jobbar egentligen en ekonom med? Det är frågor som studenter som läser dessa utbildningar ofta får besvara. Men lika ofta kanske studen-terna själva ställer sig frågan: vad ska jag göra när utbildningen är slut? På Högskolan i Halmstad kan du som student få karriärvägledning som ett stöd i föreberedelserna inför livet efter studierna.

sTUdenTserviCe

sTUdie- oCh karriärvägledningdU vänder dig hiT Till exempel när:

du är osäker på ditt val av utbildning.•

du undrar om högskolestudier kan vara något för dig.•

du har frågor kring utbildningar vid högskolan i halmstad.•

du har frågor om hur man blir behörig eller kommer in på en högskoleutbildning.•

du funderar på skillnaden mellan att läsa program och kurser.•

du är osäker på hur du ska planera dina studier.•


sTUdenThälsanFrÅGOr TILL

sTUdenT-hälsan4

Elisabeth Kristiansson är sjukskö-terska på Studenthälsans drop in-mottagning

vad gör studenthälsan?

– Vi fungerar som företagshälsovård för studenter och som ett komplement till vårdcentralen. Vi arbetar med det som får studenten att må bra ur oli-ka perspektiv. Det kan handla om allt ifrån att komma i gång med goda va-nor till att undvika de vanligaste stu-dentmisstagen. När något inte fung-erar vill vi kunna erbjuda tidig hjälp. Vi möter studenten enskilt på mottag-ningen och i andra sammanhang, som vid nollningen. Vi anordnar också kur-ser, till exempel i yoga, stresshantering och hjärt- och lungräddning samt våga tala-kurser.

när kan studenter vända sig till er?– Studenter som har frågor eller be-kymmer som rör hälsan eller den stu-diesociala situationen är välkomna till vår drop in-mottagning. Där gör jag en första bedömning av studentens behov. Ofta hänvisar jag vidare till mina kol-legor inom studenthälsan. Här arbetar också en kurator, en idrottspedagog, en präst och en gestaltterapeut. Ibland be-hövs annat stöd än vad vi kan erbjuda och då hjälper jag till med kontakter. Vi har ett brett kontaktnät med olika vård- och hälsoinstanser i stan, till ex-empel inom primärvården.

vad kan det vara för typer av bekymmer ni möter?– Det kan vara allt som rör den egna hälsan. Vi får många medicinska frå-gor, kanske man har sträckt en mus-kel, har ont i huvudet eller vill kolla sitt blodtryck. Det kan också vara att man känner sig trött, har svårt att sova

eller känner sig deprimerad. Då kan vi till exempel erbjuda individuella sam-tal, kurser i stresshantering eller hjälp att se över livsstilen. Jag gör även kla-mydiatester, och utfärdar vaccinations-intyg till dem som ska åka utomlands och studera eller praktisera.

kostar det något att besöka er?– För studenter på Högskolan i Halm-stad är besöken hos oss gratis. Två un-dantag är besök hos studentläkaren och sjukgymnasten, då tar vi ut samma avgift som vårdcentralen.

sTUdenTserviCe

elisabeth kristiansson, sjuksköterska på studenthälsan

”när någoT inTe fUngerar vill vi kUnna erbjUda Tidig hjälp”


småTT & goTT

s

ä

b

u

k

d

ute

helfart

härom

urna

gas

snörika

d

ana

s

se

g

sto

respondent

öar

os

n

pia

nyans

ior

etta

ko

as

omoral

ka

pola

strå

ene

omgång

lat

landa

rar

da

et

ova

l

i

äng

r

g

eldig

r

ryslig

viss

ha

tenta

iver

amen

skidspåret

ola

tala

sr

nattar

ger digförmån-er och

rabatter

omod-ern

störrevas

är den som för-svarar enavhandling

segrarekyrka

kort

täv-lings-till-

fälle

rymd-figurgullig

INTE

VÅRskymta

fogligafiras

22 sept

gitterär manalltid

i början

hugga på krokenkan man

studera på

växavara

med kom-pisen

denbytteitalien

till euro

kylabetes-mark

för-skräck-

ligblirkvar

ålders-tecken

saknar

slashas

gerstöd

vidbrutet

ben

het

prov somavslut-ar enkurs

dåknopparbristersäker

entu-

siasm

fattaslutordi kyrka

kundevi följa

mora-nisse i

man i

skolan

hålla

låda

sveri-ges

radio

lägger

de små

huvud-stad i

vietnam

ärmjölk-

bar

ja för

ryss

mäts

ytor i

skogens

konung

kan bliupp till10 met-er lång

oför-

störda

ger desomaxar

dam igolgatafärgton

julträd

lättaresvor-dom

först ialfabetgillargamar

slö

tittastjälk

bosseni

teamet

visa sig ifinkläder

är alp-toppar

sådanaomges

avvatten

nyhets-byrå

lösak-tighet

välja

fram

.....tvistar

delärde

tömmerman

båtarmed

ta

mark

för-

älskad

litte-räråsna

karne-val-stadmärr

segt

virke

kritikbedriverforskningpå skolan

smutsigjätte-stor

tävling

hans lill-la rödakänner

väl alla?

rakels

syster© svenska korsord ab

ÇÇ

÷

Ç çÇÇ÷

‹‹‹÷

÷

⁄

⁄

÷

‹

‹

÷

ç›

›

Du vet väl att du kan följa Högskolan i Halmstad på Facebook, Twitter och Youtube.www.facebook.com/hogskolanihalmstad www.twitter.com/hogskolanwww.youtube.com/hogskolanihalmstad

Trade Center

Ellens studentbloggwww.blogg.hh.se/ellen

slå det om du kan…Trade Center, i vardagstal kallad ”skrapan”, sträcker sig 73,5 meter upp i luften och är Högskolans främsta yttre kännetecken.

Studentrekordet att springa i trappan uppför de 22 våningarna ligger på 1 minut och 28 sekunder.

vill dU veTa mer?då är dU välkommen Till öppeT hUs5–6 mars 2010


småTT & goTT

ger digfö rmå n-er och

rabatter

omod-ern

störrevas

är den som fö r-svarar enavhandling

segrarekyrka

kort

täv-l ings-t i ll-

fälle

rymd-figurgullig

INTE

VÅRskymta

fogligafiras

22 sept

gitterär manalltid

i början

hugga på krokenkan man

stu dera på

växavara

med kom-pisen

denbytteitalien

till euro

kylabetes-mark

för-skräck-

ligblirkvar

ålders-tecken

saknar

slashas

gerstöd

vidbrutet

ben

het

prov somavslut-ar enkurs

dåknopparbristers ä k e r

entu-

siasm

fattaslutordi kyrka

kundevi följa

mora-n isse i

man i

skolan

hå lla

lå da

sveri-ges

radio

lägger

de små

huvud-stad i

vietnam

ärmjölk-

bar

ja för

ryss

mäts

ytor i

skogens

konung

kan bliupp t ill10 met-er lå ng

oför-

störda

ger desomaxar

dam igolgatafärgton

julträd

lättaresvor-dom

först ialfabetgi llargamar

slö

titta stjälk

bosseni

teamet

visa sig ifinkläder

är alp-toppar

sådanaomges

avvatten

nyhets-byrå

lösak-t ighet

välja

fram

.. . . .tvistar

delärde

töm merman

bå tarmed

ta

mark

för-

älskad

litte-räråsna

karne-val-stadmärr

segt

virke

kritikbedriverforskningpå skolan

smutsigjätte-stor

tävling

hans l ill-la rödakänner

väl alla?

rakels

syster© svenska korsord ab

ÇÇ

÷

Çç Ç Ç÷

‹ ‹ ‹÷

÷

⁄

⁄

÷

‹

‹

÷

ç›

›


Halmstad är med sina 90 000 invåna-re Hallands största kommun. I centrum finns ett varierat utbud av restauranger, nattklubbar, pubar och kaféer.

För den musikintresserade anordnas gott om konserter året om och stadens gal-lerier, museer och kulturföreningar gör sitt till för att det alltid ska vara något på gång. Varje år i augusti ordnas en fyra dagar lång gatuteaterfestival. Då intas Halmstads ga-tor av skådespelarsällskap från hela värl-den. Ett annat återkommande evenemang är Halmstads marinfestival som besöks av fartyg från när och fjärran.

Halmstad har ett brett nöjes- och kultur-liv, men när du behöver lugn och ro är det aldrig långt till havet eller tysta skogar.

bäsTkUsTen Har man en gång bott vid havet tar det ofta emot att flytta. Många besökare väl-jer att stanna kvar, invånarantalet i Halm-stad ökar stadigt och allt fler nöjes- och affärscentrum etableras. Halmstad är en stad som präglas av lä-get vid västkusten. Det är aldrig långt till kilometerlånga stränder, klippor och charmiga småbåtshamnar. Det attrakti-va läget har gjort Halmstad till en popu-lär turiststad. Det märks särskilt på som-

marhalvåret då staden blommar upp lite extra, strandområdena lever upp och in-nerstaden sjuder av liv från uteserveringar och flanörer.

En klassiker sommartid är After Beach i Ty-lösand – där roar du dig kungligt bara ett stenkast från den milslånga sandstranden.

nära Till sTorsTadenHalmstad ligger mitt emellan storstadsre-gionerna Göteborg och Malmö–Köpen-hamn. Det går gott om både bussar och tåg till båda regionerna. På en och en halv timme tar du dig med tåg till Göteborg eller, om du åker åt motsatt håll, till Mal-mö. Fortsätter du med tåget en halvtim-

halmsTad

välkommen Till halmsTad

Halmstads stadsvapen består av tre krönta hjärtan. Och det är en stad att tycka om. Här finns till och med en stadsdel som heter Kärleken! Det är lätt att förföras av stadskärnans charm, den vänliga atmosfären och havets blå vidder.


me från Malmö hamnar du i Köpenhamn. När du känner för en liten semester: åk dit över en dag, vandra på Ströget och upplev kontinenten!

när solen gåTT nerEfter att solen har gått ner stiger pulsen i Halmstad. Börja kvällen på någon av sta-dens alla restauranger, med menyer präg-lade av allt från orientaliska kryddor till sushi och Medelhavets smaker.

Vill du ha en fartfylld fortsättning på kväl-len kan du välja mellan olika nattklubbar, mysiga pubar och dunkande diskotek.

idroTTssTadÄr du intresserad av sport kan du i Halm-stad få ditt lystmäte av allehanda idrotts-aktiviteter, oavsett om du vill svettas själv eller inta en plats på läktaren. Här finns Örjans Vall som är hemmaarena för det allsvenska fotbollslaget Halmstads BK. Här finns gym och idrottsföreningar för de flesta smaker. Det är nära till surfing- och seglingsvatten. Halmstad är också ett Mecka för golfare. Runt staden finns hela elva golfbanor! I Halmstad med omnejd finns även gott om skogar och grönområ-den med motionsslingor och vandringsle-der, samt kanot- och cykelleder.

välkommen Till halmsTad

halmsTad

”där roar dU dig kUngligT bara eTT sTenkasT från den

milslånga sandsTranden”

vilkeT är diTT smUlTronsTälle i

halmsTad?

annelie sörensen, 19 årFöretagsekonomi 1–30– Japans minigolfbana vid Östra stran-den. Det är en mysig avkoppling på sommaren med polarna, att avsluta med en glass.

erik danielski, 23 årPsykologi – Frennarp är väldigt fint och även motionsspåret kring Nissan.

gunilla Clason, 22 år– Sociologi och socialt utvecklingsarbete Det är årstidsbundet, på sommaren Tylösand, på hösten skogen med alla löv, på vintern där det finns snö och på våren stan och äta glass.


samverkan

Hur kan jag veta att det jag lär mig på Högskolan funkar på arbetsmarknaden? Ett sätt att testa sina teoretiska kunskaper i verkligheten är att ha mycket kontakt med olika arbetsplatser under studietiden. Den möjligheten har du på Högskolan i Halmstad. Vi är bra på samverkan med arbetslivet, bäst i landet enligt Svenskt näringslivs senaste rankning. Undersökningen visar att ett gott samarbete mellan ett lärosäte och företag, kommuner, landsting och andra arbetsplatser, ökar studenternas möjlighet att få jobb efter studierna. Högskolan har många sätt att samarbeta med arbetslivet – praktik, fadderverksamhet och examensprojekt – för att nämna några exempel.

högskolan i halmsTadbäsT på samverkan med näringsliveT

examensarbeTeT visas på UTexpoUnder den sista delen av utbildningen genomför du ett examens- eller uppsatsarbete, många väljer att göra det i samarbete med ett företag eller andra arbetsplatser. Du kan till exempel vara delaktig i analyser och utvärderingar, eller vara med och utveckla nya eller befintliga produkter.

Under våren arrangeras Högskolans examensmässa Utexpo under tre dagar. Då visas och presenteras examensarbeten från främst ingenjörs- och miljöprogrammen. Utexpo brukar vara välbesökt av näringsliv, organisationer och andra som är intresserade och nyfikna. Mässan har stadigt vuxit sedan starten 1982 och på senaste Utexpo visades ett 80-tal projekt. Ett av de uppmärksammade projekten var ”H2 för racing” där Johan Ahlberg och Roland Lindblom, Energiingenjörsprogrammet, konverterade en bensin-driven racerbil till vätgasdrift. Projektet genomförde de tillsammans med racerföraren Jonas Flädjemark från Falkenberg som själv tog kontakt med Högskolan för att se om det fanns intresse bland studenterna för ett sådant projekt.

– Vi nappade på idén. Förutom att konvertera bilen till vätgasdrift, gjorde vi också en nulägesanalys som bland annat innebar att vi kollade upp regelverket kring vätgas och vad det kostar, berättar Johan Ahlberg.

på prakTiken får dU erfarenheT av arbeTsliveTDe flesta av Högskolans program har praktik eller så kallad VFU, verksamhetsförlagd utbildning, vilket innebär att en del av din studietid förläggs till arbetsplatser. Un-der praktiken eller VFU:n får du möjlighet att göra projekt på plats i organisationen, du får erfarenhet av ditt kommande yrke och en unik chans att skapa ett kontaktnät inför framtiden.

”fadderföreTag ger oss konTakTer i yrkesliveT”Redan under första året får studenter vid några av ingenjörsutbildningarna möjlighet att delta i ett fadderprogram. Det innebär att du som student får kontakt med ett före-tag som blir ditt fadderföretag under utbildningen. Du besöker företaget regelbundet och får använda dina teoretiska kunskaper från undervisningen i praktiken. Du kan till exempel delta i projektarbeten tillsammans med företaget och samtidigt få kon-takter som är värdefulla både under studietiden och i ditt framtida yrkesliv. – Genom fadderföretagen får vi kontakt med arbetslivet. Det ger oss nya infallsvink-lar och vi får konkreta uppdrag där vi får använda vår kunskap från Högskolan. Det är motiverande att se att det vi lär oss fungerar i yrkeslivet, säger Rebecca Hansson på maskiningenjörsprogrammet.


om dU vill konTakTa högskolan i halmsTad

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Tel. (vx) 035-16 71 00 Fax 035-18 61 92 E-post: [email protected] Studentcentrum Besöksadress: hus QTel. (vx) 035-16 71 00Öppettider: Måndag–torsdag 08.30–16.00, fredag 10.00–16.00E-post: [email protected]

kårenBox 847, 301 18 Halmstad Tel. 035-16 71 70

så anmäler dU dig

Du anmäler dig till alla utbildningar via www.studera.nu.

Sista anmälningsdag är den 15 april för höstens utbildningar och den 15 oktober för vårens. För sommarkurser gäller den 15 mars.

HH

Info

rmat

ions

avde

lnin

gen

• 09

10 •

8 0

00 e

x. •

Try

ck: E

land

ers A

B •

Foto

: Lin

n Be

rgbr

ant

m.fl

. • T

exte

r: In

form

atio

nsav

deln

inge

n, A

ndre

as R

osga

rdt

m.fl

.

mersmak?besTäll våR utbIlDNINgS-

kaTalog

tänk vidare-magasinet 2010

Documents