sveriges nationella reformprogram 2018 · svenska modellen förutsätter ordning och reda på...

Sveriges nationella

reformprogram 2018

Europa 2020 – EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Exempel: En rapport från Socialdepartementet

2 (85)

Innehåll

1. Inledning ......................................................................................... 3

1.1 Reformpolitiken ................................................................................................. 4

2. Makroekonomisk situation och scenario ......................................... 7

3. Insatser och åtgärder för att möta huvudsakliga ekonomiska utmaningar. ......................................................................................... 9

3.1 Privat skuldsättning ......................................................................................... 11

3.2 Bostadsmarknaden .......................................................................................... 15

4. Framsteg mot målen i Europa 2020-strategin ............................... 20

4.1 Sysselsättningsmålet ........................................................................................ 20

4.2 Utbildningsmålet ............................................................................................. 24

4.3 Målet för ökad social delaktighet .................................................................. 27

4.4 Forsknings- och utvecklingsmål .................................................................... 30

4.5 Klimat- och energimål .................................................................................... 32

5. Europeiska struktur- och investeringsfonder 2014-2020 ............... 35

Partnerskapsöverenskommelsen ......................................................................... 35

Investering för tillväxt och sysselsättning 2014–2020 ...................................... 35

Regionalfonden ................................................................................................. 35

Europeiskt territoriellt samarbete 2014–2020 .............................................. 36

Socialfonden ...................................................................................................... 36

Landsbygdsfonden ........................................................................................... 37

Havs- och fiskerifonden .................................................................................. 38

Lokalt ledd utveckling ...................................................................................... 38

6. Institutionella frågor och deltagande av berörda parter ................. 39

6.1 Institutionella frågor ....................................................................................... 39

6.2 Överläggningar med arbetsmarknadens parter ........................................... 39

6.3 Lokal och regional förankring ....................................................................... 40

6.4 Samråd med intresseorganisationer och civila samhällets organisationer 40

Bilaga med externa underlag till Sveriges nationella reformprogram

2018........................................................................................................42

3 (85)

1. Inledning

Europa 2020-strategin utgör sedan juni 2010 EU:s gemensamma tillväxt- och

sysselsättningsstrategi. Den baseras på de fördragsfästa integrerade

ekonomiska och sysselsättningspolitiska riktlinjerna.1 Syftet med strategin är

att förbättra förutsättningarna för full sysselsättning och hållbar tillväxt för alla

till år 2020. Strategin bygger på tre prioriteringar som ska förstärka varandra.

- Smart tillväxt: utveckla en ekonomi baserad på kunskap och

innovation.

- Hållbar tillväxt: främja en resurseffektivare, grönare och konkurrens-

kraftigare ekonomi.

- Tillväxt för alla: stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och

med social och territoriell sammanhållning.

Medlemsstaterna ska i april varje år till kommissionen överlämna nationella

reformprogram där genomförandet av Europa 2020-strategin i den nationella

politiken beskrivs. I programmen redogörs för uppnådda resultat under

gångna året och vilka insatser som planeras. Programmen ska återspegla de

övergripande prioriteringarna för den europeiska terminen, vilken är

ramverket för ekonomisk-politisk samordning inom EU.

Sveriges nationella reformprogram 2018 baseras främst på regeringens förslag

till åtgärder och reformambitioner i budgetpropositionen för 2018 och 2018

års ekonomiska vårproposition. Det återspeglar även de politiska

prioriteringarna i kommissionens årliga tillväxtöversikt som Europeiska rådet

22–23 mars 2018 ställde sig bakom.

- Ökade investeringar för att främja den ekonomiska återhämtningen

och öka långsiktig tillväxt.

- Strukturreformer för inkluderande tillväxt, konvergens mot högre

levnadsstandard och konkurrenskraft.

- Ansvarsfull finanspolitik för att främja hållbarhet och konvergens.

I en bilaga till årets program återfinns även underlag som har inkommit från

arbetsmarknadens parter, regionala och lokala aktörer samt organisationer i

det civila samhället. Regeringen har inte tagit ställning till dessa underlag.

1 Rådets rekommendation (EU) 2015/1184 av den 14 juli 2015 om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och Europeiska unionens ekonomiska politik. Rådets rekommendation (EU) 2016/1838 av den 13 oktober 2016 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik för 2016.

4 (85)

1.1 Reformpolitiken

Politikens uppgift är att finna lösningar på samhällsproblem och lägga grunden

för en bättre framtid. Under mandatperioden har reformer genomförts för att

öka tryggheten, hållbarheten och jämlikheten i hela landet. Nu tar regeringen

denna mandatperiods arbete i mål med ytterligare offensiva satsningar.

Jämlikheten ska öka. Välfärden ska byggas ut i hela landet. Sverige ska bli

världens första fossilfria välfärdsland. Etableringen av nyanlända behöver gå

ännu snabbare. En nationell kraftsamling krävs för att stävja och förebygga

kriminaliteten och stärka demokratin.

Med en fast politisk vilja kan det växande välståndet komma alla i landet till

del. Med principen att gemensamma investeringar för framtiden går före stora

skattesänkningar kan Sveriges samlade styrka öka. Med en politik som minskar

skillnader i ekonomiska villkor mellan olika grupper ges förutsättningar för ett

fritt och jämlikt samhälle. Så kan trygghet och framtidstro växa.

När regeringen tillträdde var underskottet i de offentliga finanserna hela 60

miljarder kronor. Ungdomsarbetslösheten var mycket hög och kunskaps-

resultaten i skolan sjönk. Växande klyftor, bostadsbrist och bristande

utbildningsinvesteringar hämmade tillväxten. Jobben, välfärden och klimatet

hade fått stå tillbaka till förmån för orättvisa och ofinansierade skatte-

sänkningar i många år.

Regeringen har sedan 2014 i stället fört Sverige i en annan riktning.

Investeringar i samhällsbygget har ersatt skattesänkningarna. Ansvar för

statsfinanserna har präglat reformpolitiken. Dessa stora underskott har vänts

till ett överskott på över 50 miljarder kronor. Statsskuldskvoten beräknas 2018

bli den lägsta sedan 1977. Migrationspolitiken har lagts om. Skolresultaten har

vänt uppåt. Ytterligare en kvarts miljon människor i Sverige har nu ett jobb

att gå till. Ungdomsarbetslösheten är på den lägsta nivån sedan 2003. Sverige

är ledande i klimatomställningen. Nu går utvecklingen åt rätt håll.

Förutsättningarna för att lösa dagens samhällsproblem och rusta välfärden

inför framtida lågkonjunktur är goda. Med den svenska modellen som grund

och moderniseringen som verktyg kan ett tryggt och hållbart samhälle byggas.

Under mandatperioden har ett antal omfördelande reformer genomförts. Det

arbetet ska fortsätta och Sverige ska vara ett jämlikt land. Investeringar och

reformer som stärker omfördelningen och ger alla möjlighet att delta på

arbetsmarknaden minskar klyftorna, ökar tilliten och stärker ekonomin.

Jämlikhet och utveckling förstärker varandra.

5 (85)

Fler ska komma i arbete. Regeringens mål om att Sverige ska ha EU:s lägsta

arbetslöshet vägleder den ekonomiska politiken. Sveriges arbetsgivare står

redo att anställa 100 000 personer om de hittar rätt kompetens. Därför bygger

regeringen ut kunskapslyftet, med fler platser inom yrkesinriktad kommunal

vuxenutbildning, folkhögskola, yrkeshögskola samt universitet och högskolor,

möjliggör fler extratjänster, samt inför utbildningsplikt för nyanlända. Alla

kvinnor och män ska ha möjlighet till den frihet och självbestämmande som

en egen arbetsinkomst innebär. Vägen framåt är kunskap, inte låga löner. Den

svenska modellen förutsätter ordning och reda på arbetsmarknaden med goda

arbetsvillkor och trygga anställningar. Regeringen stödjer parternas strävan att

gemensamt utveckla arbetsmarknaden med etableringsjobben. Med

investeringar i vägar och järnvägar, bostadsbyggande och bredband kan

företag växa och människor bo och arbeta i hela landet.

Välfärden ska finnas där människor bor och ska gå att lita på oavsett var i

Sverige man befinner sig. Det föds allt fler barn i Sverige och tack vare bättre

folkhälsa lever vi allt längre. Därför behöver sjukvården, skolan, barn- och

äldreomsorgen byggas ut i hela landet, arbetsvillkoren förbättras och nya

smarta lösningar skapas för att möta framtidens personalbehov. Det närmsta

årtiondet behöver därför minst 200 000 fler anställas inom välfärden.

Utbyggnaden har påbörjats. Redan i dag arbetar över 100 000 fler i välfärden

än när regeringen tillträdde. Den positiva trenden med höjda kunskapsresultat

för svenska elever ska förstärkas. Äldre som varit med och byggt vårt land ska

inte betala högre skatt än löntagare. Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla

till del. I den gemensamt finansierade välfärden finns en stark omfördelande

kraft. Sverige ska fortsatt vara ett ledande välfärdsland. Den ekonomiska

ojämlikheten ska bekämpas med en aktiv fördelningspolitik. Regeringen har

även infört nya indikatorer på välstånd som kompletterar BNP och är bredare

mått på samhällsutveckling.

Regeringen har genomfört de största satsningarna på miljö och klimat i svensk

historia. Utsläppen från industrin, bostäder och transportsektorn minskar.

Satsningar på solceller, vind, bioenergi och ny teknik ökar takten för att

Sverige ska nå målet om 100 procent förnybar elproduktion till 2040.

Minskade växthusgasutsläpp går att kombinera med ekonomisk utveckling.

Hållbarheten i handeln måste öka och konsumtionens utsläpp minska.

Sveriges värdefulla natur ska skötas och skyddas för både friluftsliv och den

biologiska mångfalden. Det är rätt väg att gå. Riksdagen har antagit en

klimatlag som utgör grunden för regeringens klimatpolitiska arbete. Nu är

Sverige ledande i klimatomställningen. Dagens miljöproblem kan inte lämnas

över till kommande generationer att hantera.

6 (85)

Trygghet är en grundsten i den svenska modellen, ett hållbart samhälle är

vägen framåt. Det krävs också en kraftsamling för att stävja brottsligheten och

upprätthålla säkerhet och demokrati. Totalförsvaret ska stärkas. Tryggheten

ska öka i bostadsområden, på busstationer, på sjukhus och i skolor.

Polismyndigheten och Tullverket ges ökade resurser. Blåljuspersonal ska

skyddas. Sveriges beredskap mot terrorattentat ska fortsatt stärkas. Narkotika

och vapen ska stoppas vid gränsen. Förmågan att ingripa mot organiserad

brottslighet ska öka och straffen skärpas. Polisens förmåga att utreda

sexualbrott ska öka. Det förebyggande arbetet för att motverka sexuella

trakasserier, våld och kränkande behandling ska stärkas, bland annat genom

utbildnings- och informationsinsatser inom rättsväsendet, skolan och

socialtjänsten och genom stärkt stöd till regionala skyddsombud. Samhället

måste bli mycket bättre på att förebygga våld mot kvinnor och hedersvåld.

I en ny tid när falska nyheter, hot och hat, rasism och intolerans förgiftar det

demokratiska samtalet måste den infrastruktur av myndigheter, domstolar,

journalister, lärare och bibliotekarier som ska värna rättssäkerheten,

faktakunskapen och det fria ordet värnas. Sverige ska vara ett land i

sammanhållning där yttrandefriheten står stark.

Ett tryggt och hållbart Sverige är regeringens vägval.

7 (85)

2. Makroekonomisk situation och scenario

Svensk ekonomi har utvecklats starkt de senaste åren. Sedan 2014 har Sverige

haft en högre tillväxt än de flesta andra jämförbara länder. Tillväxten bedöms

bli hög även 2018.

Tabell 1. Makroekonomiska nyckeltal Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2017, prognos 2018–2021.

2017 2018 2019 2020 2021

BNP1 2,4 2,8 2,2 2,1 1,8

BNP, kalenderkorrigerad1 2,7 2,9 2,2 1,9 1,7

BNP-gap2 0,7 1,4 1,3 1,0 0,5

Sysselsatta, 15–74 år 2,3 1,4 0,6 0,5 0,3

Sysselsättningsgrad3, 15–74 år 67,8 68,4 68,5 68,6 68,6

Sysselsättningsgrad3, 20–64 år 81,8 82,3 82,5 82,6 82,6

Arbetade timmar4 1,9 1,7 0,8 0,4 0,1

Produktivitet4, 5 0,8 1,3 1,4 1,5 1,5

Arbetslöshet6, 15–74 år 6,7 6,2 6,2 6,1 6,1

Timlön7 2,5 2,8 3,1 3,4 3,4

KPI 1,8 1,6 1,9 2,8 3,4

KPIF 2,0 1,7 1,7 2,0 2,1

BNP omvärlden, KIX-vägd1,8 2,8 2,7 2,5 2,3 2,2

Inkomstspridning9 0,275 0,272 1 Fasta priser. 2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Potentiell BNP är en bedömning. 3 Procent av befolkningen inom respektive åldersgrupp. 4 Enligt nationalräkenskaperna, kalenderkorrigerad. 5 Förädlingsvärde i hela ekonomin till baspris per arbetad timme. 6 Procent av arbetskraften. 7 Timlön enligt konjunkturlönestatistiken är en prognos även för 2017. 8 BNP-prognoser för omvärlden sammanviktade med KIX-vikter, ett mått på respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel. 9 Gini-koefficienten för ekvivalerad disponibel inkomst exklusive kapitalvinst. Framskrivning från utfall för 2016. Gini-koefficienten kan anta värden mellan 0 och 1. Vid maximal ekonomisk jämlikhet (alla har samma inkomst) antar koefficienten värdet 0. Vid maximal ojämlikhet (en person får alla inkomster) antar koefficienten värdet 1. Anm.: Prognosen och framskrivningen baseras på hittills beslutad och aviserad polit ik. Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet, Macrobond och egna beräkningar.

Regeringens mål om att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020 vägleder

den ekonomiska politiken. Enligt det klimatpolitiska ramverket ska

klimatpolitiska och budgetpolitiska mål ges förutsättningar att samverka.

Sedan regeringen tillträdde har sysselsättningen ökat med 250 000 personer,

varav drygt hälften i den privata sektorn. Den starka utvecklingen på arbets-

marknaden har fortsatt under det senaste året och sysselsättningsgraden i

åldersgruppen 20–64 år uppgick 2017 till 81,8 procent, 79,8 procent bland

kvinnor och 83,8 procent bland män. Det är den högsta sysselsättningsgrad

som Eurostat någonsin uppmätt i ett EU-land. Konjunkturuppgången och

regeringens reformer medför att efterfrågan på arbetskraft kommer att vara

fortsatt hög och att arbetslösheten väntas minska till 6,2 procent 2018. Den

starka tillväxten medför att resursutnyttjandet i ekonomin, mätt med BNP-

8 (85)

gapet, bedöms vara högre än normalt 2018 och 2019. Därefter förväntas

ekonomin gradvis gå mot ett balanserat resursutnyttjande.

Inflationen, mätt med konsumentprisindex med fast ränta (KPIF), steg till

2 procent 2017. En expansiv penningpolitik, en stark konjunktur samt

faktorer av mer tillfällig karaktär bidrog till denna utveckling. Inflationen

bedöms dämpas något 2018 och först 2020 åter nå målet om 2 procent.

De offentliga finanserna har uppvisat överskott sedan 2015. Det finansiella

sparandet uppgick 2017 till över 1,1 procent av BNP. Överskottet i de

offentliga finanserna beräknas uppgå till ca 1 procent av BNP såväl 2018 som

2019 och därefter stiga fram t.o.m. 2021. Även det strukturella sparandet

bedöms ligga över den nya nivån på överskottsmålet och förstärkas i slutet av

prognosperioden.

Återhämtningen i världsekonomin, som länge varit ojämn och svag, har under

det senaste året breddats och blivit allt starkare. Alla de stora ekonomierna

växer i god takt. Tillväxten har ökat särskilt mycket i euroområdet, som utgör

Sveriges viktigaste exportmarknad. En stark avslutning på 2017 och fortsatt

höga förtroendeindikatorer talar för att tillväxten i omvärlden blir hög även

2018. Vidare väntas sammansättningen av tillväxten i omvärlden bli mer

gynnsam för svensk export än vad den har varit de senaste åren.

I de avancerade ekonomierna väntas tillväxten mattas av 2019, i takt med att

resursutnyttjandet i många länder går mot ett balanserat läge då

penningpolitiken gradvis normaliseras. Detta gäller framför allt i USA, som

återhämtat sig snabbare ekonomiskt än många andra länder.

Under 2018 väntas tillväxten öka i flera av de framväxande ekonomierna,

bland annat beroende på högre råvarupriser. I den kinesiska ekonomin pågår

en omställning, från en export- och investeringsdriven tillväxt till en tillväxt

som i större utsträckning drivs av inhemsk konsumtion. Det väntas innebära

att tillväxten i Kina åter igen saktar in, efter att den tillfälligt ökat 2017.

Den sammanvägda BNP‐tillväxten i de länder som är viktiga för Sveriges

utrikeshandel bedöms bli 2,7 procent 2018 och därefter mattas av något.

9 (85)

3. Insatser och åtgärder för att möta huvudsakliga ekonomiska

utmaningar

I detta kapitel redogörs övergripande för de insatser och åtgärder som

regeringen har vidtagit och avser att vidta på områden som bedömts utgöra

huvudsakliga ekonomiska utmaningar för svensk ekonomi och som också

identifierats i den landsspecifika rekommendation som Sverige har fått inom

ramen för den europeiska terminen.

I kommissionens förslag till landsspecifik rekommendation som publicerades

den 22 maj 2017 framhålls sammanfattningsvis att Sveriges väntas följa

stabilitets- och tillväxtpaktens regler. Kommissionen pekar på ett antal

utmaningar som Sverige behöver hantera. En sådan utmaning utgör

hushållens höga och ökande skuldsättning som bedöms utgöra en risk för den

makroekonomiska stabiliteten. En relaterad utmaning utgör den svenska

bostadsmarknaden som, enligt kommissionen, uppvisar strukturella brister

och förblir en potentiell källa till instabilitet.

I rådets beslut från den 11 juli 2017 rekommenderas Sverige att under 2017

och 2018 vidta följande åtgärder:

Ta itu med risker kopplade till hushållens skuldsättning, särskilt

genom att stegvis begränsa avdragsrätten för utgiftsräntor på

bostadslån eller genom att höja fastighetsskatten, samtidigt som

utlåningen på en alltför hög skuldkvotsnivå tyglas. Främja

bostadsinvesteringar och effektivisera bostadsmarknaden, bland

annat genom att införa större flexibilitet i hyressättningen och genom

att se över beskattningen av kapitalvinster.2

Den 7 mars 2018 presenterade kommissionen sitt vinterpaket inom den

europeiska terminen som innehåller landsrapporter med fördjupade analyser

av medlemsstaternas ekonomier och sociala situation. För de tolv

medlemsstater som granskats inom ramen för det makroekonomiska

obalansförfarandet redovisas även kommissionens djupanalyser, d.v.s. deras

bedömning av huruvida makroekonomiska obalanser föreligger eller ej i dessa

medlemsstater.

I den svenska landsrapporten3 bedöms Sveriges ekonomi mot bakgrund av

kommissionens årliga tillväxtöversikt4 som presenterades den 22 november

2017 och som innehåller förslag till politiska prioriteringar och inriktning på

2 2017/C 261/26

3 SWD (2018) 225 final

4 KOM (2017) 690

10 (85)

den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken i EU för de kommande

12 månaderna (se kap. 1).

I landsrapporten för Sverige pekar kommissionen bland annat på att

hushållens skuldsättning fortsatt att öka från en redan hög utgångsnivå och att

de svenska bankerna är välkapitaliserade, men att det föreligger risker med

deras växande exponering mot hushållens bolån. Vidare pekar kommissionen

på ett antal strukturella ineffektiviteter på den svenska bostadsmarknaden,

vilket bedöms påverka utbudet av bostäder negativt. Sverige bedöms ha gjort

begränsade framsteg med att genomföra den landsspecifika

rekommendationen från 2017.

Andra viktiga utmaningar för svensk ekonomi som lyfts fram i landsrapporten

gäller etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden och ökande skillnader i

utbildningsresultat mellan olika grupper i samhället.

När det gäller framstegen med att uppnå de nationella målen inom Europa

2020-strategin anser kommissionen att Sverige uppvisar bra resultat vad gäller

sysselsättningsgrad, utsläpp av växthusgaser, andel förnybar energi, andel unga

med endast grundskoleutbildning, andel personer med högre utbildning samt

fattigdomsrisk. Områden där framstegen fortfarande bedöms vara relativt

svaga är energieffektivitet och FoU-mål. Vidare framgår av rapporten att

Sverige bedöms prestera väl när det gäller indikatorerna i den sociala

resultattavlan som kompletterar den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Regeringen välkomnar de granskningar som görs inom ramen för den

europeiska terminen. Det arbete som sker inom den europeiska terminen ser

regeringen som ett sätt att uppmuntra till en ansvarsfull ekonomisk politik och

att uppfylla de mål som medlemstaterna gemensamt kommit överens om.

Granskningar som är väl underbyggda, behandlar medlemsstaterna likvärdigt

och tar hänsyn till landsspecifika förhållanden är en central och viktig del av

den europeiska terminen och därmed den ekonomisk-politiska samordningen

på EU-nivå.

Av de utmaningar för svensk ekonomi som lyfts fram i landsrapporten för

Sverige behandlas hushållens skuldsättning och bostadsmarknaden i detta

kapitel. Övriga utmaningar behandlas i kapitel 4.

11 (85)

3.1 Privat skuldsättning

Sammanfattning – exempel på insatser och åtgärder

- Amorteringskravet för bolån har skärpts för de hushåll som från och med

den 1 mars 2018 tar nya bolån som är stora i förhållande till sin inkomst.

- Finansinspektionens mandat att vidta makrotillsynsåtgärder har förstärkts

genom lagändringar som trädde ikraft den 1 februari 2018.

- För att öka rörligheten på bostads- och arbetsmarknaden har reglerna för

uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad ändrats för

avyttringar för försäljningar under perioden 21 juni 2016 till 20 juni 2020.

- Amorteringskrav har införts för nya bolånetagare med ikraftträdande för

de aktuella föreskrifterna den 1 juni 2016.

- Finansinspektionen beslutade 2015 och 2016 att höja den kontracykliska

kapitalbufferten.

- Basel 3-överenskommelsen genomfördes i Sverige 2014. Bland annat ska

en större andel av institutens kapital vara av högre kvalitet. Även

kapitalbuffertkrav har introducerats vilket inneburit högre

kapitaltäckningskrav för de svenska instituten.

- Riskviktsgolvet på 15 procent för svenska bolån som infördes av

Finansinspektionen 2013 höjdes till 25 procent 2014.

- Bolånetak infördes 2010: Nya lån bör inte överstiga 85 procent av

bostadens marknadsvärde.

Regeringens syn på rekommendationen

Regeringen delar bedömningen att hushållens ökande skuldsättning utgör en

risk för den makroekonomiska stabiliteten. En stor ökning av hushållens

skulder har ofta tenderat att föregå djupare och mer utdragna

konjunkturnedgångar. Bostadspriserna och hushållens skulder har stigit i

relativt snabb takt i Sverige sedan mitten av 1990-talet. Priserna ökade även i

många andra OECD-länder under 1990-talet och i början av 2000-talet, men

till skillnad från utvecklingen i dessa länder skedde ingen betydande

prisnedgång i Sverige i samband med finanskrisen 2008 och 2009. Utlåningen

till hushåll har ökat snabbt under de senaste åren och den årliga tillväxttakten

uppgick till 7,0 procent i februari 2018. Tillväxttakten har stabiliserats på

denna nivå det senaste året. Det är framför allt lån med bostäder som säkerhet

som driver tillväxten. Bostadspriserna har ökat kraftigt under flera år, i

synnerhet gäller detta för bostadsrätter. Under slutet av 2017 och början av

2018 sjönk dock bostadspriserna tillbaka något och den årliga tillväxttakten

blev negativ.

12 (85)

En stor del av ökningen av bostadspriserna och hushållens skuldsättning

sedan mitten av 1990-talet kan förklaras av strukturella och makroekonomiska

faktorer. Allt fler hushåll äger sin bostad. Utbudet av bostäder i framför allt

storstäder har dock ökat långsammare än befolkningen och de

bostadsrelaterade skatterna har sänkts, särskilt i samband med att den statliga

fastighetsskatten ersattes av en kommunal fastighetsavgift 2008. Samtidigt har

hushållens inkomster ökat i god takt och realräntan sjunkit. En kraftig nedgång

i bostadspriserna kan få stor påverkan på hushållens förmögenhet. Om

hushållens reala förmögenhet minskar finns en risk för att hushållen väljer att

minska sin konsumtion, vilket i sin tur utgör en risk för den makroekonomiska

stabiliteten.

Finansinspektionen bedömer i sin årliga rapport Den svenska

bolånemarknaden att hushållen överlag har tillräckliga marginaler i sin

ekonomi för att kunna hantera ränteökningar och inkomstbortfall.

Undersökningen visar även att hushåll amorterar i en större utsträckning än

tidigare och att trenden att hushåll över tid tar större och större lån i

förhållande till sina inkomster är bruten. Detta bedöms minska risken för att

banker och andra kreditinstitut ska göra kreditförluster på hushållens bolån.

Regeringen delar bedömningen att utformningen av skattesystemet kan

påverka hushållens skuldsättning. Det är dock viktigt att upprätthålla stabila

och förutsägbara regler för så viktiga beslut som köp av bostäder. Behovet av

åtgärder på området måste ses långsiktigt och hanteras varsamt. Detta gäller

särskilt frågan om ränteavdrag.

Utöver en utfasning av ränteavdragen rekommenderas Sverige en högre

beskattning av privatägda fastigheter. I Sverige finns dock inget politiskt stöd

för att skifta beskattningen i en sådan riktning. Den tidigare statliga

fastighetsskatten ändrades till det nuvarande systemet med kommunala

fastighetsavgifter på grund av att den kritiserades för att vara orättvis och att

den saknade folkligt stöd.

Insatser och åtgärder

En rad åtgärder har vidtagits för att stärka det finansiella systemets

motståndskraft. För att säkerställa att bankerna håller en kapitalbas som täcker

riskerna i den svenska bolåneportföljen införde Finansinspektionen i maj 2013

ett riskviktsgolv på 15 procent för svenska bolån. Finansinspektionen höjde

sedan riskviktsgolvet till 25 procent i september 2014. Högre riskvikter gör att

bankerna, givet den befintliga utlåningen, behöver finansiera sig med mer

kapital. Åtgärden bedöms i viss mån öka kostnaden för bankernas finansiering.

13 (85)

Finansinspektionen meddelade den 28 mars 2018 att de föreslår att ändra

metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån

som i dag tillämpas i pelare 2 genom att ersätta det med ett krav inom ramen

för artikel 458 i kapitaltäckningsförordningen.5 Den föreslagna åtgärden

innebär att det kapitalkrav som tidigare ställdes genom riskviktsgolvet för

svenska bolån i pelare 2 nu kommer ställas i pelare 1. Kreditinstitutens samlade

kapitalbehov kommer inte att påverkas nämnvärt av den föreslagna åtgärden.6

Basel 3-överenskommelsen genomfördes i EU under 2014 genom att

tillsynsförordningen (CRR) började gälla samt att kapitaltäckningsdirektivet

(CRD4) genomfördes i svensk rätt. Det nya regelverket innebär att en större

andel av kapitalkraven ska fyllas av kapital med högre kvalitet d.v.s. bättre

förlustabsorberande förmåga. Genom det nya regelverket har även

kapitalbuffertkrav introducerats, vilket har inneburit högre

kapitaltäckningskrav för de svenska instituten, särskilt för de systemviktiga

instituten. Finansinspektionen beslutade i juni 2015 att den kontracykliska

kapitalbufferten ska höjas från 1,0 procent till 1,5 procent med start i juni

2016. Finansinspektionen beslutade sedan i mars 2016 att den kontracykliska

kapitalbufferten ska höjas ytterligare, till 2,0 procent. Den senaste höjningen

av den kontracykliska kapitalbufferten började gälla i mars 2017.

Regeringen anser att det är av central betydelse att vidta väl avvägda åtgärder

för att dämpa ökningstakten i hushållens skuldsättning, så att inte åtgärderna

utlöser en snabb och okontrollerad nedgång av bostadspriserna, med

betydande negativa effekter på tillväxt och sysselsättning som följd. I detta

sammanhang vill regeringen betona vikten av att följa upp effekterna av

vidtagna åtgärder. Under hösten 2010 beslutade Finansinspektionen om ett

s.k. allmänt råd för lån med bostaden som pant; det s.k. bolånetaket innebär

att nya lån inte bör överstiga 85 procent av bostadens marknadsvärde.

Finansinspektionens årliga bolåneundersökningar har visat att andelen hushåll

med nya bolån med belåningsgrader över 85 procent har minskat kraftigt

sedan 2010.

Ökade amorteringar innebär att hushållens skuldsättning på sikt minskar,

vilket förbättrar hushållens motståndskraft mot störningar. Lagförslaget om

amorteringskrav, som ger Finansinspektionen mandat att utfärda föreskrifter

avseende amorteringskrav på nya bolån trädde i kraft den 1 maj 2016. Därefter

5 I kapitaltäckningsregelverket delas kapitalkravet upp mellan krav i pelare 1 som omfattar minimikapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och krav i pelare 2 som hanterar kapitalkrav för övriga risker som inte tas upp i pelare 1.

6 https://www.fi.se/contentassets/11fa1b82c138409b8a0d6c66e954b17c/remisspromemoria_artikel458.pdf

https://www.fi.se/contentassets/11fa1b82c138409b8a0d6c66e954b17c/remisspromemoria_artikel458.pdf

14 (85)

har Finansinspektionen, efter regeringens godkännande, beslutat om

föreskrifter om amorteringskrav, som trädde i kraft den 1 juni 2016.

Finansinspektionens analys visar att amorteringskravet har lett till att hushåll

köper billigare bostäder och tar mindre bolån än vad de skulle ha gjort om

inget amorteringskrav hade funnits. Hushållens skuldsättning har dock även

efter amorteringskravets ikraftträdande fortsatt öka i hög takt. Den 1 mars

2018 skärptes amorteringskravet för de hushåll som tar stora bolån i

förhållande till sin inkomst. Åtgärden bedöms i nuläget påverka knappt 15

procent av nya bolånetagare.

Genom lagändringar som trädde i kraft den 1 februari 2018 har

Finansinspektionen möjligheter att, efter regeringens medgivande, vidta

ytterligare makrotillsynsåtgärder för att motverka obalanser på

kreditmarknaden. Dessa åtgärder bör utgöra olika typer av begränsningar i

fråga om kreditgivning till hushåll och företag som exempelvis begränsningar

av hur stora lån och ränteutgifter som kredittagare kan anses klara av i

förhållande till sina ekonomiska förutsättningar. Lagändringarna baserades på

en politisk överenskommelse som regeringen träffade med de borgerliga

partierna och Vänsterpartiet i oktober 2016.

Regeringen delar även bedömningen att skattesystemet kan påverka

rörligheten på bostadsmarknaden. De senaste årens förändringar av

bostadsbeskattningen har gått i riktning mot en minskad löpande beskattning

och en ökad beskattning vid transaktionstillfällen. För att öka rörligheten på

bostads- och arbetsmarknaden har reglerna för uppskov med kapitalvinst vid

avyttring av privatbostad ändrats fr.o.m. 1 januari 2017. Ändringen innebär att

taket för uppskovsbelopp har slopats för avyttringar av privatbostäder som

sker under perioden 21 juni 2016–30 juni 2020. Dessutom har metoden för

att beräkna uppskovets storlek vid köp av billigare bostad ändrats så att den,

utom i undantagsfall, är mer generös.

15 (85)

3.2 Bostadsmarknaden

Sammanfattning – exempel på insatser och åtgärder

– Regeringen har föreslagit förtydliganden av kravet på detaljplan i plan-

och bygglagen som gör det enklare att bedöma när detaljplan krävs.

– I syfte att skapa incitament för att följa de tidsfrister som gäller för beslut

har regeringen föreslagit att det i plan- och bygglagen införs ett system

med avgiftsreduktion när tidsfrister för beslut i ärenden om lov och

förhandsbesked samt startbesked efter anmälan överskrids.

– För att främja den digitala utvecklingen har regeringen föreslagit en

ändring i plan- och bygglagen som innebär att regeringen, eller den

myndighet som regeringen bestämmer, ska få meddela föreskrifter om

standarder samt lämnat särskilda uppdrag till Boverket och Lantmäteriet.

– Regeringen har beslutat om ändringar i investeringsstödet till anordnande

av hyresbostäder och bostäder för studerande i syfte att ytterligare öka

utbudet av bostäder som fler hushåll kan efterfråga.

– Länsstyrelsen har fått permanent tillskott av medel för handläggning och

rådgivning för att möta behovet av bostäder. Länsstyrelsernas instruktion

har ändrats med tillägget att länsstyrelserna i sin verksamhet ska verka för

att behovet av bostäder tillgodoses.

– En samordnare har haft i uppdrag att möjliggöra en stor samlad ex-

ploatering för att skapa förutsättningar för nya hållbara städer. En

samordningsfunktion för komplicerade planeringsförutsättningar har

därefter inrättats.

– Akademiska hus ska medverka till att möjliggöra byggandet av 28 000 nya

bostäder fram till 2028.

– Systemet med kreditgarantier för bostadsbyggande har utvärderats och

behovet av andra statliga verktyg har setts över i syfte att förbättra

finansieringsförutsättningarna. Betänkandet Lån och garantier för fler

bostäder (SOU 2017:108) har remitterats.

16 (85)

Regeringens syn på rekommendationen

Regeringens delar bedömningen att det finns stora utmaningar på den svenska

bostadsmarknaden. Det finns behov av ytterligare reformer för att öka

utbudet av bostäder, bland annat genom att skapa förutsättningar för ökad

nybyggnation och att främja ökad rörlighet på bostadsmarknaden. Hyressätt-

ningssystemet är konstruerat för att skapa en balans mellan hyresgästernas rätt

till trygghet i sitt boende och skäliga hyror för såväl den enskilde hyresgästen

som fastighetsägarna. Höjda hyror i det befintliga beståndet torde inte

nämnvärt påverka utbudet av nybyggda hyresbostäder. För att förbättra

förutsebarheten och underlätta nybyggnation infördes för ca tio år sedan

undantagsregeln om s.k. presumtionshyra. Presumtionshyra möjliggör för

parterna att vid förhandlingen om hyran för nybyggda hyresbostäder göra

avsteg från reglerna om bruksvärdeshyra.


Bostadsbyggande, mätt som antalet färdigställda bostäder, har under närmare

20 års tid släpat efter i förhållande till befolkningsutvecklingen. Under de

senaste åren har dock antalet färdigställda bostäder ökat markant och uppgick

2017 till ca 53 5007 bostäder, en nivå som inte har överträffats sedan 1991.

Även antalet påbörjade bostäder har ökat kraftigt. År 2013 påbörjades

sammanlagt 33 400 bostäder, inklusive nettotillskott genom ombyggnad. Året

därpå påbörjades 39 400 bostäder, 2015 påbörjades 51 300 bostäder, 2016 var

antalet 63 300 bostäder för att 2017 uppgå till nästan 68 000 bostäder. 2018

bedöms antalet påbörjade bostäder minska för första gången sedan 2012. En

fortsatt hög byggtakt förutsätter att produktionen i hög grad riktas mot hushåll

med lägre köpkraft.

År 2016 infördes ett investeringsstöd för anordnande av nya hyresbostäder

och bostäder för studerande. Stödet är förenat med vissa villkor, bland annat

en viss högsta hyresnivå som ska gälla i 15 år i enlighet med reglerna i

hyreslagen om så kallad presumtionshyra. Ett annat villkor är att

stödmottagaren vid uthyrning inte får ställa andra villkor vad gäller

hyresgästens inkomster än vad som framgår av Boverkets föreskrifter. Fram

t.o.m. mars 2018 har investeringsstöd beviljats för anordnandet av mer än

11 000 bostäder.

Regeringen har föreslagit vissa förtydliganden av kravet på detaljplan i plan-

och bygglagen som innebär att det blir enklare att bedöma när detaljplan krävs

7 Källa: Boverket.

17 (85)

och när detaljplan inte krävs (prop. 2017/18:167). Lagändringarna föreslås

träda i kraft den 1 juli 2018.

Regeringen har föreslagit att det genom ändringar i plan- och bygglagen införs

ett system med avgiftsreduktion när tidsfrister för beslut i ärenden om lov och

förhandsbesked samt startbesked efter anmälan överskrids (prop.

2017/18:210). Genom förslaget tydliggörs när en tidsfrist börjar löpa, när den

upphör och vilka förutsättningar som finns för att förlänga fristen. Förslaget

syftar till att skapa incitament för att följa de tidsfrister som gäller för beslut.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

En statlig samordnare har uppdragits att identifiera dels kommuner där det

finns framtagna planer för en större mängd bostäder som av något skäl inte

kan genomföras, dels områden som inte finns med i befintliga planer där det

på längre sikt finns möjlighet till helt nya städer. Avtal har tecknats med tre

kommuner avseende sex områden; därtill har avsiktsförklaringar tecknats med

ytterligare två kommuner. I januari 2018 inrättades en samordningsfunktion

för komplicerade planeringsförutsättningar.

Regeringen har gett Boverket i uppdrag att bygga upp och förvalta en webb-

plats med information där särskilt utländska byggherrar och byggföretag lätt

ska kunna hitta information om byggregler, information om planprocessen,

arbetsmiljöregler, avtalsvillkor med mera på arbetsmarknaden. Syftet är att

underlätta för utländska företag att etablera sig och verka i Sverige för att

bygga bostäder. Webbplatsen, som ska vara på engelska, ska vara i drift under

sommaren 2018. En utredning ska göras avseende om webbplatsen ska finnas

tillgänglig på andra språk utöver engelska.

Byggrättsutredningen (N2017:06) har i uppdrag att kartlägga kommunernas

möjligheter att säkerställa att befintliga byggrätter tas i anspråk i enlighet med

gällande detaljplaner. Om det finns behov av att förstärka kommunernas

möjligheter i detta avseende, ska utredaren lägga fram förslag som tillgodoser

behovet. Syftet med utredningen är att kommunerna i högre utsträckning än i

dag ska kunna säkerställa att i detaljplaner tillskapade byggrätter tas i anspråk

utan onödigt dröjsmål. Utredningen beräknas avsluta sitt arbete senast 31 maj

2018.

Privatpersoners upplåtelse av den egna bostaden är ett viktigt komplement till

den ordinarie bostadsmarknaden. Kommittén för modernare byggregler ska

bland annat undersöka hur byggregelverket kan underlätta en anpassning av

bostaden och stimulera till nyproduktion med en uthyrningsdel.

18 (85)

Utredningar och uppdrag

En utredare har haft i uppdrag att utvärdera systemet med kreditgarantier för

bostadsbyggande, vid behov föreslå hur dessa kan utvecklas för att skapa

förbättrade finansieringsförutsättningar för ny- och ombyggnad av bostäder

samt se över behovet av andra statliga verktyg med syfte att förbättra

finansieringsförutsättningarna (dir. 2017:1). Uppdraget redovisades i

december 2017 och betänkandet Lån och garantier för fler bostäder (SOU

2017:108) har remitterats.

Översiktsplaneringen ska utvecklas. En särskild utredare ska utreda och lämna

förslag på hur översiktsplaneringen kan utvecklas för att underlätta

efterföljande planering m.m. och hur dialogen mellan staten och kommunen

om fysisk planering i större omfattning ska kunna hanteras inom ramen för

översiktsplaneringen (dir. 2017:6). Delredovisningar ska göras i juni 2017 och

maj 2018 och slutbetänkande avlämnas i januari 2019.

En särskild utredare ska kartlägga kommunernas möjligheter att säkerställa att

befintliga byggrätter tas i anspråk i enlighet med gällande detaljplaner. Om det

finns behov av att förstärka kommunernas möjligheter i detta avseende, ska

utredaren lägga fram förslag som tillgodoser behovet. Syftet med utredningen

är att kommunerna i högre utsträckning än i dag ska kunna säkerställa att i

detaljplaner tillskapade byggrätter tas i anspråk utan onödigt dröjsmål.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2018.

Boverket ska beskriva konkurrenssituationen inom bygg- och

byggmaterialindustrierna i andra länder, särskilt inom EU, när det gäller

konkurrens och kostnadsutveckling inom bygg- och byggmaterialindustrierna,

i synnerhet med avseende på bostadsbyggandet. I uppdraget ligger också att

redovisa hur man i dessa länder verkar för en sund konkurrens inom sektorn.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den senast den 30

november 2018.

Särskilt om digitalisering

Arbetet med att ta fram grundkartor, detaljplaner och planbestämmelser har

blivit alltmer digitaliserat. Samtidigt saknas enhetliga standarder för detta

arbete, vilket bland annat leder till att möjligheterna att hantera

informationsflöden mellan myndigheter och att göra sammanställningar av

gällande detaljplaner är bristfälliga. Det är därför angeläget att sådana

standarder tas fram. För att skapa förutsättningar för det har regeringen

föreslagit en ändring i plan- och bygglagen som innebär att regeringen, eller

den myndighet som regeringen bestämmer, ska få meddela föreskrifter om

19 (85)

standarder för utformning av grundkartor, detaljplaner och planbeskrivningar

(prop. 2017/18:132). Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

Regeringen har gett Boverket i uppdrag att verka för en effektiv och enhetlig

tillämpning av plan- och bygglagen i digital miljö (N2017/07543/PBB). Det

innefattar främjandet av digital planerings- och bygginformation, standarder,

gränssnitt och informationsflöde mellan samhällsbyggandets aktörer.

Boverket ska vid behov lämna författningsförslag som innebär krav på digital

planerings- och bygginformation, standarder, gränssnitt och

informationsflöde mellan samhällsbyggandets aktörer. Regeringens

övergripande målsättning är en effektivare plan- och bygglag, som kan bidra

till ett ökat bostadsbyggande och en långsiktigt hållbar samhällsutveckling.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2020.

Regeringen har gett Lantmäteriet i uppdrag att under tre år med start 2018

driva en kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och

byggprocessen (N2017/07544/PBB). Målsättningen med uppdraget är att

bidra till en effektivare och mer enhetlig digitaliserad plan- och byggprocess,

vilket är en del i det övergripande målet att få till stånd fler bostäder.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2020.

20 (85)

4. Framsteg mot målen i Europa 2020-strategin

Medlemsstaterna har fastställt nationella mål inom samma områden som de

övergripande Europa 2020-målen med hänsyn till deras relativa utgångslägen

och nationella förutsättningar och i enlighet med nationella beslutsprocesser.

4.1 Sysselsättningsmålet

Sveriges nationella mål Att eftersträva en höjning av sysselsättningsgraden till väl över 80 procent för kvinnor och män i åldrarna 20–64 till år 2020. Höjningen ska främst ske i grupper med en svag förankring på arbetsmarknaden, såsom unga och utrikes födda, och genom att motverka långa perioder utan arbete. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män ska minska genom en ökning av kvinnors sysselsättningsgrad.

Diagram 1. Utvecklingen av sysselsättningsgraden för kvinnor och män 20–64 år i Sverige 2007–2017 jämfört med Europa 2020 målet för Sverige (väl över 80 %) samt för hela EU (75 %)

Källa: Statistiska centralbyrån, AKU.

70%

72%

74%

76%

78%

80%

82%

84%

86%

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Män Kvinnor Totalt Mål SE Mål EU28

21 (85)

Lägesbeskrivning

Sysselsättningsgraden för personer i åldersgruppen 20–64 år uppgick 2017 till

i genomsnitt 82 procent (80 procent för kvinnor och 84 procent för män).

Sedan 2007 har sysselsättningsgraden ökat med 1,7 procentenheter (2,7

procentenheter för kvinnor och 0,8 procentenheter för män). Sverige har med

undantag för år 2009 haft högst sysselsättningsgrad i EU under hela den

senaste tioårsperioden. Enligt Eurostat var sysselsättningsgraden 10

procentenheter högre i Sverige än genomsnittet i EU28 år 2016.

Utvecklingen i Sverige har under den senaste tioårsperioden varit särskilt stark

bland äldre (55–64 år) där sysselsättningsgraden har stigit med 6,4

procentenheter till 77 procent 2017. Även om särskilt ungdomar och utrikes

födda påverkades negativt av finanskrisen har sysselsättningsutvecklingen

sedan dess varit positiv. Totalt sett steg sysselsättningsgraden med 2,9

procentenheter till 45 procent för unga 15–24 år och med 3,2 procentenheter

till 70 procent för utrikes födda 20–64 år.

Det har tidigare tagit upp till tio år innan hälften av de nyanlända har etablerat

sig på arbetsmarknaden. Enligt den senaste årsstatistiken från SCB går det nu

snabbare. Nästan hälften, 48,5 procent, av dem som mottogs 2011 hade jobb

efter fem år. Bland nyanlända män var varannan, 49,3 procent, i arbete efter

tre år. För kvinnor tar det dock tio år innan minst hälften har arbete.

Regeringen har även infört ett arbetslöshetsmål som innebär att Sverige ska

ha lägst arbetslöshet i EU år 2020. Målet ska nås genom att antalet kvinnor

och män som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ökar.


Alla som kan jobba ska jobba

Sveriges regering satsar på att stärka insatserna inom arbetsmarknadsområdet

och nyanländas etablering. Anställningsstöden görs färre, enklare och mer

kraftfulla och ett nytt regelverk träder i kraft från och med den 1 maj 2018.

Fem anställningsstöd blir ett – Introduktionsjobb. Introduktionsjobb riktar sig

till personer som är långtidsarbetslösa eller är nyanlända. Introduktionsjobben

kan kombineras flexibelt med utbildning, både för att stärka den enskilda

individen och för att möta kompetensbehov hos arbetsgivare.

Alltför många personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt

arbetsförmåga står utan arbete. Samhall AB spelar en viktig roll för att

personer ska kunna få ett arbete om de har en funktionsnedsättning som

22 (85)

medför nedsatt arbetsförmåga och inte kan få ett jobb genom andra åtgärder.

Regeringen har beslutat att tillföra medel till bolaget för att fler personer ska

kunna få en anställning, förbättra möjligheterna att uppfylla det

arbetsmarknadspolitiska uppdraget och skapa fler övergångar till anställningar

utanför bolaget. För att stärka förutsättningarna för ökad sysselsättning och

förbättrat arbetsmarknadsdeltagande höjde regeringen i februari 2017 taket för

lönebidrag för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt

arbetsförmåga. Taket kommer även att höjas stegvis åren 2018, 2019 och

2020.

Sex av tio personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt

arbetsförmåga och som beviljats lönestöd (lönebidrag och skyddat arbete) är

män. Arbetsförmedlingen gjorde 2015 en fördjupad analys av

könsfördelningen avseende lönebidrag och fortsatta analyser och aktiviteter

ska genomföras i syfte att bidra till jämställdhet inom samtliga stödformer.

Regeringens satsningar på åtgärder för att fortsätta skapa ett hållbart

mottagande och en effektiv etablering av nyanlända har förstärkts. Som en del

av regeringens satsningar för att fler arbetslösa övergår till utbildning har

regeringen bland annat infört en utbildningsplikt som trädde i kraft den 1

januari 2018. Utbildningsplikten innebär att alla nyanlända som tar del av

Arbetsförmedlingens etableringsinsatser, och som bedöms vara i behov av

utbildning för att kunna komma i arbete, kan anvisas att söka och ta del av

utbildning.

Regeringen och vissa av arbetsmarknadens parter är överens om att s.k.

etableringsjobb bör införas. Etableringsjobben ska möjliggöra för nyanlända

och långtidsarbetslösa att få anställning hos en arbetsgivare som omfattas av

ett kollektivavtal om etableringsjobb. Etableringsjobb baseras på ett förslag

från arbetsmarknadens parter och kommer att innebära en helt ny modell för

att nyanlända och långtidsarbetslösa ska få en anställning. Syftet är att fler ska

etablera sig på arbetsmarknaden, samt att underlätta arbetsgivarnas framtida

kompetensförsörjning.

Etableringsperioden tenderar att vara särskilt utdragen för kvinnor, i synnerhet

för kvinnor med kort utbildning. Kvinnor tar också del av

arbetsmarknadspolitiska insatser i lägre utsträckning än män under tiden i

etableringsuppdraget. Arbetsförmedlingen arbetar utifrån en handlingsplan,

framtagen på uppdrag av regeringen, för att minska arbetslösheten bland

utrikes födda kvinnor.

23 (85)

Goda arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbetet för både kvinnor och

män

Regeringen har genomfört flera åtgärder för att stärka arbetet på arbetsmiljö-

området och förebygga utslagning från arbetslivet. Under 2018 genomförs en

halvtidsavstämning av regeringens arbetsmiljöstrategi.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap inrättas den 1 juni 2018. Myndigheten

ska samla och sprida kunskap och forskningsresultat om arbetsmiljö och

utvärdera arbetsmiljöpolitiken.

Regeringen genomför en treårig satsning på myndighetsgemensam kontroll

för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Åtta

myndigheter har fått uppdrag och medel för att utveckla ändamålsenliga och

effektiva metoder. Arbetsmiljöverket ska samordna metodutvecklingen och

samråda med arbetsmarknadens parter i syfte att utveckla former för att ta

tillvara deras kunskap och erfarenheter.

24 (85)

4.2 Utbildningsmålet

Sveriges nationella mål - Att andelen 18–24-åringar som har mindre är två års utbildning på gymnasial nivå och som inte heller deltar i någon form av studier ska vara mindre än 7 procent 2020. - Att andelen 30–34-åringar med minst två års eftergymnasial utbildning ska uppgå till 45–50 procent 2020.

Lägesbeskrivning

Andelen svenska 18–24-åringar utan minst tvåårig utbildning på gymnasial

nivå och som inte befinner sig i utbildning har ökat kontinuerligt sedan 2014

och uppgick 2017 till 7,6 procent (8,3 procent bland män och 6,9 procent

bland kvinnor), vilket är bättre än EU:s riktmärke. Ökningen jämfört med

2014 uppgår till knappt en procentenhet men Sverige uppnår ännu inte det

nationella målet på 7 procent.

Diagram 2. Andel svenska 18–24 åringar utan minst tvåårig utbildning på gymnasial nivå och som inte befinner sig i utbildning (2017)

Källa: Eurostat.

0

5

10

15

20

25

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Sverige totalt EU28 totalt Sverige kvinnor

EU28 kvinnor Sverige män EU28 män

Riktmärke 10%

25 (85)

Andelen 30–34-åringar som har minst två års eftergymnasial utbildning

uppgick 2017 till 51,1 procent (44,2 procent bland män och 58,5 procent bland

kvinnor), vilket ligger över både EU:s riktmärke och Sveriges nationella mål.

Diagram 3. Andel kvinnor och män 30–34 år med minst två års eftergymnasial utbildning (2017)

Källa: Eurostat.


Insatser för att fler ungdomar ska fullfölja en utbildning på gymnasial nivå

Regeringen har ett fortsatt fokus på att höja kunskapsnivån, förbättra

kvaliteten i undervisningen och öka jämlikheten i den svenska skolan.

Jämlikheten i skolan har dock försämrats över tid och skillnader i resultat

mellan skolor har ökat. Socioekonomiska faktorer har betydelse för resultaten

och regeringen har därför beslutat om en kraftig förstärkning av den statliga

finansieringen av förskoleklassen och grundskolan. Det statliga stödet, som

efter tre års infasning beräknas uppgå till 6 miljarder kronor per år, fördelas

till huvudmännen utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund. Regeringen

har även föreslagit att det ska anges i skollagen att huvudmännen för

förskoleklassen, grundskolan och gymnasieskolan aktivt ska verka för en

allsidig social sammansättning av eleverna på sina skolenheter.

0

10

20

30

40

50

60

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Sverige totalt EU28 totalt Sverige kvinnor

EU28 kvinnor Sverige män EU28 män

Riktmärke 40 %

26 (85)

Regeringen har även tillsatt en utredning om regional planering och

dimensionering av gymnasial utbildning. Syftet är bland annat att förbättra

tillgången till ett allsidigt och brett utbud av utbildningar av hög kvalitet, att

främja en likvärdig utbildning och minska segregationen i gymnasieskolan.

Regeringen fortsätter att genomföra insatser för att förbättra undervisningen

och studieresultaten för nyanlända elever. Skolverket har ett omfattande

uppdrag att genomföra systematiska insatser i syfte att stärka huvudmännens

förmåga att erbjuda nyanlända elever en utbildning av hög och likvärdig

kvalitet. Nyanlända elever som kommer i grundskolans senare årskurser är en

särskilt utsatt grupp. Regeringen lämnar därför flera förslag som syftar till att

nyanlända elever som kommer till Sverige i högstadiet ges bättre möjligheter

att nå behörighet till gymnasieskolans nationella program, bland annat ska

rätten till studiehandledning på modersmålet stärkas.

Regeringen vill även att fler ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasie-

utbildning och föreslår därför i propositionen En gymnasieutbildning för alla

(prop. 2017/18:183) en rad förbättringar för gymnasieskolan och

gymnasiesärskolan. Förslagen handlar till stor del om ett ökat fokus på

helheten i elevens utbildning och tydligare krav på introduktionsprogram.

Skolverket har fått i uppdrag att stödja huvudmän och rektorer att skapa bättre

möjligheter för elever på introduktionsprogram att gå vidare i gymnasieskolan

eller till annan utbildning. Därutöver avsätts 300 miljoner kronor per år 2018–

2020 till att stärka gymnasieskolans introduktionsprogram.

För att ge unga som varken arbetar eller studerar bättre förutsättningar att

återgå till studier och arbete tog regeringen 2015 fram strategin Vägar framåt

– strategi för unga som varken arbetar eller studerar och tillsatte en

samordnare för denna målgrupp. Samordnaren har bland annat haft i uppdrag

att främja samverkan kring insatser för unga som varken arbetar eller studerar

mellan olika aktörer på nationell, regional och lokal nivå samt lämna förslag

på framtida insatser. Samordnaren lämnade sitt slutbetänkande till regeringen

i februari 2018. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har fått i

uppdrag att ge ett fortsatt stöd till kommuner som arbetar med målgruppen

och att arbeta vidare med samordnarens förslag.

2017 infördes ett nytt rekryterande stöd, studiestartsstödet, som syftar till att

underlätta för personer med kort utbildning och stora utbildningsbehov att

studera på grundläggande eller gymnasial nivå och därigenom stärka deras

möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Deltagandet i studier med

studiestartsstöd ökar inte i den takt som beräknats i budgetpropositionen för

27 (85)

2018. Regeringen lämnar därför i vårbudgeten förslag på bland annat

informationsinsatser för att fler personer som är i behov av vuxenutbildning

ska kunna påbörja studier.

Insatser för att öka andelen med eftergymnasial utbildning

Regeringen genomför en satsning på ett kunskapslyft för att ge människor

ökad chans att utbilda sig och få ett jobb. Sammanlagt kommer kunskapslyftet

2021 att motsvara ca 100 000 platser inom yrkeshögskolan, regionalt yrkesvux,

folkhögskolan och universitet och högskolor. I satsningen ingår

samhällsviktiga högskoleutbildningar, bland annat ingenjörsutbildningarna

och läkarutbildningen.

4.3 Målet för ökad social delaktighet

Sveriges nationella mål Att öka den sociala delaktigheten genom att minska andelen kvinnor och män 20–64 år

som är utanför arbetskraften (utom heltidsstuderande), långtidsarbetslösa eller

långtidssjukskrivna till väl under 14 procent 2020.

Lägesbeskrivning

Andelen kvinnor och män 20–64 år som är utanför arbetskraften enligt

Sveriges nationella mål fortsätter att minska och uppgick 2017 till 11,4 procent

vilket är en minskning med 137 000 personer sedan 2010. Andelen kvinnor

och män i risk för fattigdom enligt den övergripande EU-indikatorn uppgick

år 2016 till 16,2 procent (17,3 procent bland kvinnor och 15,2 procent bland

män).

Tabell 2. Andel kvinnor och män 20–64 år som är utanför arbetskraften (utom heltidsstuderande), långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Totalt 14,4 % 13,4 % 13,1 % 12,7 % 12,6 % 12,4 % 12,0 % 11,4%

Kvinnor 17,3 % 15,9 % 15,5 % 15,0 % 14,8 % 14,5 % 14,7 % 13,4%

Män 11,6 % 10,9 % 10,7 % 10,5 % 10,4% 10,3 % 9,4 % 9,4%

Källa: Eurostat och egna beräkningar.

28 (85)


Utöver nedan bedöms ett flertal reformer som tas upp under kapitel 4.1 och

4.2 ha stor bäring på det nationella målet för ökad social delaktighet.

Exempelvis lyfts ökad sysselsättning bland kvinnor och män under kapitel 4.1

och ökad jämlik inom skolan i kapitel 4.2. Nedan redovisas även insatser som

bedöms bidra till Europa 2020-strategins mål för social delaktighet.8

Statsbidrag till avgiftsfria lovaktiviteter

Regeringen satsar 200 miljoner kronor årligen under 2016–2019 på

sommarlovsaktiviteter som är avgiftsfria för barn i åldern 6–15 år. Under 2017

har samtliga kommuner rekvirerat medel. Den samlade bedömningen är att

medlen hittills bidragit till att uppnå syftet med bidraget; ge stimulans och

personlig utveckling, likabehandling, deltagande för olika kön, integrations-

främjande och skapande av nya kontaktytor.

Regering har även beslutat att under 2018–2020 satsa 250 miljoner kronor till

avgiftsfria aktiviteter för barn i åldern 6–15 år under övriga skollov.

Lovaktiviteterna kan ses som ett komplement till de fritidsaktiviteter som

kommunen tillhandahåller inom fritidshem och öppen fritidsverksamhet.

Syftet är bland annat att stimulera både flickors och pojkars deltagande, främja

integration, motverka segregation och skapa nya kontaktytor mellan barn med

olika social bakgrund.

Höjd riksnorm i försörjningsstödet för barn

Regeringen har fattat beslut om höjd riksnorm för 2018 med 200 kronor per

månad för barn och skolungdomar som går i gymnasiet. Genom påslaget

kommer de ekonomiskt mest utsatta barnfamiljerna också att få en del av den

höjda levnadsstandard som andra barnfamiljer får när barnbidraget och

studiebidraget höjs den 1 mars 2018.

Arbete mot hemlöshet

Regeringen har satsat 120 miljoner kronor per år i tre år för att stötta ideella

organisationer i deras arbete mot hemlöshet bland unga vuxna där psykisk

ohälsa kan vara en bidragande orsak till hemlösheten. Socialstyrelsen har också

fått regeringens uppdrag att fördela 25 miljoner kronor till de kommuner som

har högst antal personer i akut hemlöshet i landet 2018. Medlen ska förstärka

kommunernas arbete med att motverka hemlöshet och utestängning från

8 Europa 2020-strategins mål om social delaktighet är: Att främja social delaktighet, framför allt genom fattigdomsminskning, genom att sträva efter att åtminstone 20 miljoner människor ska komma ur en situation där de riskerar att drabbas av fattigdom och social utestängning.

29 (85)

bostadsmarknaden med fokus på att förbättra situationen för akut hemlösa

kvinnor och män.

Reformer riktade mot hushåll med låg ekonomisk standard

I januari 2018 har underhållsstödet åldersdifferentierats, vilket innebär att

stödet har höjts med 150 kronor per månad för barn som är 15 år eller äldre.

I januari 2017 och i mars 2018 har även beloppsgränserna för prövning av

nivån på bostadsbidraget till barnfamiljer höjts och kommer att höjas

ytterligare under en fyraårsperiod. Av de föräldrar som mottar bostadsbidrag

är 68 procent ensamstående föräldrar med barn, och av dessa är 85 procent

kvinnor och 15 procent män. Även umgängesbidraget till föräldrar som har

barnet tidvis boende hos sig höjdes i mars 2018.

Regeringen höjde i januari 2017 flerbarnstillägget för det tredje barnet inom

ramen för barnbidraget. I mars 2018 höjdes barnbidraget med 200 kronor per

barn och månad. Barnfamiljer, särskilt de med många barn, utgör en

förhållandevis stor andel av hushållen med låg ekonomisk standard. Genom

en höjning av flerbarnstillägget ges dessa familjer förbättrade ekonomiska

förutsättningar.

Förbättringar för minskad sjukfrånvaro

Regeringen har sedan 2015 arbetat med att genomföra åtgärdsprogram för

ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Det har lett till en ökad medvetenhet

och mobilisering bland olika aktörer och det kan nu konstateras att uppgången

av sjukfrånvaron har brutits.

För att uppnå en långsiktigt stabil och låg sjukfrånvaro har regeringen givit

Försäkringskassan i uppdrag att förstärka arbetet med att ge stöd till den

enskilde individen i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Vidare har

regeringen gett uppdrag till Socialstyrelsen och Försäkringskassan att arbeta

för förbättrat samarbete och dialog. Regeringen har även uppdragit åt

Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen att i samverkan vidta förstärkta

insatser för att underlätta sjukskrivnas återgång i arbete.

Förbättringar för pensionärer och höjd lägstaålder för uttag av allmän pension

En handlingsplan har tagits fram i syfte att åstadkomma mer jämställda

pensioner. Handlingsplanen innehåller bland annat en översyn av

grundskyddet inom ålderspensionssystemet. I december 2017 slöts en bred

politisk överenskommelse om långsiktigt höjda och trygga pensioner.

30 (85)

Överenskommelsen innebär bland annat att lägsta åldern för uttag av allmän

pension successivt ska höjas från nuvarande 61 år till 64 år till år 2026.

Funktionshinderspolitiken

Riksdagen beslutade den 30 november 2017 om ett nytt nationellt mål för

funktionshinderspolitiken och en ny inriktning för genomförandet av

funktionshinderspolitiken. Målet för funktionshinderspolitiken är att, med

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som

utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället

för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som

grund. Målet ska bidra till stärkt jämställdhet och till att barnrättsperspektivet

beaktas. Regeringen redovisade även ett antal åtgärder som syftar till att bidra

till det nationella målet för funktionshinderspolitiken, inom bland annat

arbetsmarknads- och utbildningsområdet.

Ökad jämlikhet och jämställdhet i hälsa samt tillgång till hälso- och sjukvård av

hög kvalitet

För att möjliggöra ett effektivare resursutnyttjande, ökad kvalitet och bättre

tillgänglighet genomför regeringen en omfattande strukturreform av hälso-

och sjukvården. Regeringen gör dessutom stora satsningar på att stärka

kompetensförsörjningen inom vården, vilket också syftar till att förbättra

tillgängligheten till vård. Under 2017 har regeringen beslutat om tre miljarder

kronor som ska gå till att stimulera goda förutsättningar för sjukvårdens

medarbetare.

4.4 Forsknings- och utvecklingsmål

Sveriges nationella mål - Att offentliga och privata investeringar i forskning och utveckling ska uppgå till ungefär 4 procent av BNP 2020.

Lägesbeskrivning

Sammantaget uppskattas statens investeringar och övriga offentliga

investeringar i forskning och utveckling (FoU) uppgå till 42,9 miljarder kronor

2017. Det motsvarar en andel av BNP på ca 0,98 procent vilket kan jämföras

med 2015 och 2016 när andelen uppgick till 0,94 procent respektive 0,95

procent. Företagens investeringar i FoU uppgick till 95,6 miljarder kronor

2015, vilket är en ökning med 9,6 miljarder kronor sedan 2013. Tillsammans

med offentliga avsättningar på 0,94 procent 2015 avsattes ca 3,24 procent av

BNP på FoU 2015.

31 (85)


År 2017 fördelades en tredjedel av de statliga medlen för forskning och

utveckling genom utlysningar via de forskningsfinansierande myndigheterna

Vetenskapsrådet, Vinnova, Formas, Forte, Rymdstyrelsen och

Energimyndigheten. Fördelning genom utlysningar leder till konkurrens och

höjer kvaliteten inom svensk forskning. De direkta medlen till universitet och

högskolor utgjorde 50 procent av den totala statliga finansieringen av

forskning och utveckling 2017. Regeringen har tillsatt en offentlig utredning

om den offentliga finansieringen och styrningen av svenska universitet och

högskolor som ska slutrapporteras i december 2018.

EU-SAM har uppdraget att samordna de statliga forskningsfinansiärerna i

finansieringen av partnerskapsprogrammen. Under 2017 uppskattas den

svenska finansieringen av partnerskapsprogrammen uppgå till 436 miljoner

kronor.

Sverige fortsätter att avsätta stora resurser för konstruktion av

forskningsinfrastruktur. Den europeiska spallationskällan (ESS) är sedan 2015

en så kallad ERIC (European Research Infrastructure Consortium). En

särskild nationell samordnare för ESS utsågs 2016 och arbetade under 2017

med en nationell strategi för ESS som ska presenteras under 2018.

Regeringens har i den forskningspolitiska propositionen (prop. 2016/17:50)

satt målbilden att forskningsresultat som tas fram med offentliga medel ska bli

omedelbart tillgängliga när de publiceras, inom ramen för principen att

forskare fritt får välja hur deras forskningsresultat ska publiceras. Detta ska

gälla både publikationer och forskningsdata senast 2026. För forskare ska

karriärvägarna göras tryggare och mer attraktiva och för att få en jämnare

könsfördelning bland professorer har ett nationellt mål formulerats; att 50

procent av de nyrekryterade professorerna år 2030 ska vara kvinnor.

I den forskningspolitiska propositionen föreslås att ett samordningssekretariat

inrättas för finansiering av internationellt forskningssamarbete utanför EU.

Sekretariatet ska samordna statliga forskningsfinansiärers internationella

samarbeten. Via sekretariatet tillförs 65 miljoner kronor fram till år 2020 för

gemensamma internationella forskningssamarbeten.

32 (85)

4.5 Klimat- och energimål

Sveriges nationella mål

Riksdagen har antagit klimat- och energipolitiska mål för år 2020, varav tre

också utgör Sveriges nationella mål inom Europa 2020-strategin:

– 40 procents minskning av utsläppen av växthusgaser jämfört med 1990. Målet gäller

för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter inom EU

(EU– ETS). Minskningen sker genom utsläppsreduktioner i Sverige och i form av

investeringar i andra EU-länder eller internationella krediter. Regeringens ambition är att

så långt som möjligt nå målen genom nationella insatser.

– Andelen förnybar energi ska 2020 utgöra minst 50 procent av den totala

energianvändningen.

– 20 procent effektivare energianvändning till 2020. Målet uttrycks som ett

sektorsövergripande mål om minskad energiintensitet med 20 procent mellan 2008 och

2020.

Sverige ska enligt EU:s ansvarsfördelning minska utsläppen av växthusgaser

med 17 procent till 2020 jämfört med 2005 och öka andelen förnybar energi

till 49 procent 2020.

Lägesbeskrivning

Målen för utsläppsminskningar och energieffektivisering bedöms som nåbara

med befintliga styrmedel. Målet om förnybart uppnåddes redan 2012.

Utsläppen av växthusgaser i den icke-handlande sektorn hade år 2016 minskat

med 30 procent jämfört med 1990. Det innebär att nivån för målet till 2020

redan har uppnåtts om utsläppsminskningar i andra länder nyttjas för de

kvarstående 10 procentenheterna. Regeringens ambition är dock att så långt

som möjligt nå målet med inhemska åtgärder. Utsläppen har minskat med 22

procent jämfört med 2005, vilket innebär att målet enligt EU:s

ansvarsfördelning redan har uppnåtts. Energi- och koldioxidskatterna samt

nedsättning och undantag av skatt för biobränslen har haft avgörande effekt

på att minska utsläppen från bland annat transportsektorn, fjärrvärme och

industrin i den icke-handlande sektorn.

Andelen förnybar energi i Sverige i förhållande till den slutliga energi-

användningen har ökat stadigt sedan början av 1970-talet och uppgick 2016

till 54 procent. Andelen förnybar energi ligger således över både Sveriges

33 (85)

åtagande till 2020 enligt direktivet om 49 procent, och över det nationella

målet om minst 50 procent andel förnybar energi till 2020. Bioenergi och

vattenkraft står för den största delen, men även värmepumpar och vindkraft

gav ett betydande bidrag.

När det gäller en effektivare energianvändning så har energiintensiteten

(räknad som kvoten mellan tillförd energi och BNP i fasta priser) minskat med

drygt 15 procent till och med 2016 jämfört med basåret 2008.


Åtgärder för minskade växthusgasutsläpp

Regeringen presenterade i budgetpropositionen för 2018 ytterligare

klimatsatsningar: ett bonus-malus-system för nya lätta fordon, bränslebytet

som främjar andelen förnybara bränslen samt en utökning av Klimatklivet

som är ett investeringsprogram för konkreta klimatinsatser. Dessa insatser

beräknas främst att påverka utsläppsutvecklingen efter 2020 men ändå att ha

en marginell effekt på utsläppen fram till år 2020. Regeringen har även inrättat

Industriklivet som ska stödja utvecklingen av klimatsmarta lösningar för att

minska industrins processrelaterade utsläpp för att nå målet om netto-noll

utsläpp senast år 2045 som gäller för verksamheter både inom och utanför

systemet för handel med utsläppsrätter inom EU.

Åtgärder för förnybar energi

Riksdagen godkände under 2017 ett nytt mål för elcertifikatsystemet om

ytterligare 18 TWh förnybar elproduktion till 2030. Detta genom en linjär

upptrappning från år 2022 med 2 TWh per år fram till och med 2030.

Regeringen införde 2009 ett investeringsstöd till den som investerar i solceller.

I vårändringsbudgeten för 2018 föreslår regeringen att ytterligare medel om

170 miljoner kronor tillförs för att förstärka investeringsstödet för solceller

och för att ge länsstyrelserna möjlighet att omhänderta och snabbare besluta

om ansökningar för detsamma. Ett stöd för de som investerar i energilagring

infördes 2016. Regeringen har successivt ökat stödet och för 2018 uppgår

satsningen till 1 145 miljoner kronor medan för 2019–2020 uppgår satsningen

till 975 miljoner kronor per år. När det gäller vindkraft har regeringen under

2018 gett Energimyndigheten i uppdrag att varje år fördela 70 miljoner kronor

i vindkraftspremier till Sveriges kommuner för öka antalet vindkrafts-

etableringar.

34 (85)

Regeringen har inrättat ett forum för smarta elnät, som har till uppgift att

främja utvecklingen för smarta elnät med verktyg som kan skapa en effektiv

elmarknad med aktiva kunder och som kan underlätta omställningen till ett

förnybart energisystem. För att underlätta anslutning av förnybar elproduktion

till elnätet och göra det möjligt att undanröja de problem med tröskeleffekter

som försvårar anslutningar infördes 2015 en ordning med förtida delning av

nätförstärkningskostnader (förordning 2015:213).

Åtgärder för energieffektivisering

Regeringen genomför ett flertal insatser för att driva på en effektiv användning

av energi. Energimyndigheten fick i augusti 2017 i uppdrag att ta fram

sektorsstrategier för energieffektivisering och presenterade i januari 2018

vilken sektorsindelning de valt att arbeta vidare för att tillsammans med

branschen ta fram strategier. Energimyndigheten har också fått i uppdrag att

inrätta ett program för energieffektivisering i industriföretag. Programmet

omfattar företag som genomfört en energikartläggning enligt lagen om

energikartläggning i stora företag. Företagen kan söka stöd för miljöstudier

eller merkostnaden för investering i energieffektiviseringsåtgärder. Satsningen

omfattar totalt 125 miljoner kronor och pågår mellan 2018 och 2020.

35 (85)

5. Europeiska struktur- och investeringsfonderna 2014–2020

Partnerskapsöverenskommelsen

Sverige har ingått en partnerskapsöverenskommelse som ska fungera som en

övergripande strategi och förbättra samordningen mellan de fyra Europeiska

struktur- och investeringsfonderna Europeiska regionala utvecklingsfonden,

Europeiska socialfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygds-

utveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden. Partnerskaps-

överenskommelsen har som främsta syfte att bidra till att uppnå Europa 2020-

målen och stärka EU:s och Sveriges konkurrenskraft. Överenskommelsen

syftar även till att främja synergier och undvika överlappning mellan fonderna

samt öka förutsättningarna för samordning med instrument på EU-nivå och

nationell nivå.

Partnerskapsöverenskommelsen har tagits fram i brett partnerskap med

berörda myndigheter och andra aktörer. Tillväxtverket, Rådet för Europeiska

socialfonden i Sverige och Statens jordbruksverk har genom ett

regeringsuppdrag, det så kallade fondsamordningsuppdraget, inlett ett

fördjupat samarbete kring fondgemensamma frågor. En av insatserna är att

inrätta nätverk för berörda aktörer inom en fondsamordningsgrupp. Fonderna

ska investera i projekt som alla verkar för att Sverige ska uppnå Europa 2020-

målen.

Investering för tillväxt och sysselsättning 2014–2020

Regionalfonden

Genomförandet av regionalfondens insatser påbörjades under 2015. Sverige

har lyckats väl med att omsätta tillgängliga resurser i konkret handling.

Närmare 60 procent av programmens sammanlagda budget var beviljad i

slutet av 2016, vilket motsvarar 4,7 miljarder kronor. Inklusive

medfinansiering har närmare 10 miljarder investerats i 407 gemensamma

utvecklingsprojekt i landet. Andelen beviljade medel i programmen indikerar

goda möjligheter att uppnå målen. Insatserna syftar till stärkt regional

konkurrenskraft och hållbar tillväxt. Utgångspunkten är att nationella och

regionala satsningar ska komplettera varandra och skapa mervärden inom den

regionala tillväxtpolitiken och verka för strukturförändrande insatser inom de

prioriterade områdena innovation, entreprenörskap och grön ekonomi.

Omkring 80 procent av de totala medlen om ca 16 miljarder kronor beräknas

därför att gå till dessa tre prioriterade områden. Övriga medel går

huvudsakligen till områdena informations- och kommunikationsteknologi

36 (85)

samt hållbara transporter. Totalt för alla nio program fördelas medlen

(inklusive medfinansiering) på följande områden:

- Innovation, forskning och teknisk utveckling – 4,5 miljarder kronor.

- Entreprenörskap – 5,1 miljarder kronor.

- Energieffektivisering och grön ekonomi – 2,9 miljarder kronor.

- Ökad tillgång till, och användning av Informations- och

kommunikationsteknik – 1,6 miljarder kronor.

- Hållbara transporter – 1,3 miljarder kronor.

- Tekniskt stöd – 0,6 miljarder kronor.

Europeiskt territoriellt samarbete 2014–2020

Samarbetsprogrammen är en del av EU:s sammanhållningspolitik vars syfte är

att genom gränsöverskridande samarbete stärka konkurrenskraften i EU:s

länder och regioner. Sverige deltar i totalt tretton olika samarbetsprogram.

Under 2015 fattades de första besluten. Samtliga län i Sverige är berörda av

minst ett av dessa program. Den totala omfattningen, inklusive EU-medel,

medel från tredjeland samt offentlig och privat nationell medfinansiering, av

de sex gränsregionala och tre transnationella programmen som Sverige deltar

i, uppgår totalt till ca 13,7 miljarder kronor. Programmens huvudsakliga

inriktning och avsatta medel, inklusive nationell medfinansiering är följande:

- Stärka forskning och innovation – 3,5 miljarder kronor.

- Skydd av miljön och hållbar användning av resurser– 2,3 miljarder

kronor.

- Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi – 1,6 miljarder

kronor.

- Öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag – 1,3

miljarder kronor.

- Främja hållbara transporter – 2,3 miljarder kronor.

- Arbetskraftens rörlighet och livslångt lärande – 0,9 miljarder kronor.

- Anpassning till klimatförändringar – 0,7 miljarder kronor.

- Tekniskt stöd och Institutionell kapacitet – 1,1 miljarder kronor.

Socialfonden

Inom målet investering för tillväxt och sysselsättning genomförs vidare det

svenska nationella socialfondsprogrammet 2014–2020. Programmet, som

omfattar ca 13 miljarder kronor varav ungefär hälften nationell

medfinansiering, ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och en

varaktigt ökad sysselsättning på lång sikt. En viktig utgångspunkt för

37 (85)

programmet är att det ska förstärka och utveckla den nationella

arbetsmarknadspolitiken och bidra till att nå Europa 2020-strategins

målsättningar. Insatserna syftar till att stimulera kompetensutveckling som

stärker individers ställning på arbetsmarknaden, förstärka kopplingen mellan

utbildning och arbetsliv, öka övergångarna till arbete bland personer som står

långt ifrån arbetsmarknaden, samt underlätta ungas etablering i arbetslivet och

deltagande i utbildning. EU:s sysselsättningsinitiativ för unga genomförs som

en del av det nationella socialfondsprogrammet. Initiativet ska komplettera

och utöka de befintliga arbetsmarknadspolitiska insatserna för unga i

regionerna Sydsverige, Norra Mellansverige och Mellersta Norrland.

Under 2017 beviljades 107 ansökningar inom socialfondsprogrammet, till en

total budget om ca 1,3 miljarder kronor. Sedan programmets start 2014 till

och med 2017 har totalt 367 projektansökningar beviljats och 67 procent av

programmedlen har intecknats. Genomförandet av socialfondsprogrammet

hade inledningsvis stort fokus på insatser riktade till unga, inklusive

sysselsättningsinitiativet för unga. Under 2018–2020 kommer insatser i

huvudsak att riktas mot nyanlända som saknar eller har kort utbildning och

som inte omfattas av Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Andra

prioriterade målgrupper är ungdomar med aktivitetsersättning, unga

utrikesfödda kvinnor 15–24 år, kvinnor med funktionsnedsättningar som

medför nedsatt arbetsförmåga som är 45 år och äldre samt långtidsarbetslösa

55 år och äldre.

Landsbygdsfonden

Landsbygdsfonden operationaliseras i Sverige genom Landsbygds-

programmet vars totala budget för programperioden 2014–2020 är ca 37

miljarder kronor. Dessa medel är fördelade på programmets prioriteringar på

följande sätt: Kunskap och innovation utgör programmets första prioritering

som är horisontell och som saknar egen budget. I stället ska innovation och

kunskapsöverföring främjas inom samtliga delar av program. Programmets

tyngdpunkt ligger liksom i föregående programperioder på ersättningar för

miljöinsatser. Därutöver har landsbygdsprogrammet för perioden 2014–2020,

liksom i föregående programperioder, en bred profil med åtgärder som på

olika sätt ska främja företagande på landsbygden, såväl inom som utanför

lantbrukssektorn, och insatser för att göra det enklare att bo och bedriva

verksamhet på landsbygden. Kunskapsöverföring och innovation är även

fortsatt viktiga prioriteringar i programmet.

38 (85)

Tabell 3. Landsbygdsprogrammets prioriteringar 2014–2020

Prioritering Andel av budget i procent

2. Jordbrukets konkurrenskraft 7,9

3. Livsmedelskedjan och djurvälfärd 4,2

4. Miljö 60,6

5. Klimat 1,6

6. Social inkludering och ekonomisk utveckling på landsbygden

21,8

TA-medel 4,0

Havs- och fiskerifonden

Havs- och fiskeriprogrammets tre övergripande mål som direkt kopplar till

Europa 2020-målen är följande:

- Öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag.

- Skydda miljön och främja en hållbar användning av naturresurserna.

- Främja sysselsättning.

Havs- och fiskeriprogrammets prioriteringar möjliggör stöd till utvecklingen

för ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart fiske och vattenbruk.

Regeringens förväntningar är att detta ger förutsättningar för tillväxt, stärkt

konkurrenskraft och ökad sysselsättning inom berörda näringar utan att

kompromissa med miljöskydd och en hållbar användning av naturresurserna.

Programmet omfattar ca 1,5 miljarder kronor och efterfrågan på stöd har varit

hög sedan programmet startat. Det har beviljats 365 ansökningar, om totalt ca

495 miljoner kronor, till och med december 2017.

Lokalt ledd utveckling

Lokalt ledd utveckling (LLU) har genomförts i alla fyra ESI-fonder genom

integrerade flerfondsstrategier, som Local Action Group (LAG) har tagit fram

och ansvarar för att genomföra. Lokalt ledd utveckling har skrivits in i tre

program: landsbygdsprogrammet (där LLU är en del av programmet), havs-

och fiskeriprogrammet (där LLU är en del av programmet) och regional- och

socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling (som finansieras av både

socialfonden och regionala utvecklingsfonden). Budgeten för Lokalt ledd

utveckling är ca 1,27 miljarder kronor (siffrorna avser endast EU-medel). Alla

fyra ESI-fonder avsätter medel för Lokalt ledd utveckling. Merparten, 80

procent, är dock medel från landsbygdsfonden.

39 (85)

6. Institutionella frågor och deltagande av berörda parter

6.1 Institutionella frågor

Sveriges nationella reformprogram för 2018 är i främst baserat på regeringens

förslag till åtgärder och reformambitioner i budgetpropositionen 2018 och

2018 års ekonomiska vårproposition. Vid framtagandet har hänsyn tagits till

den landsspecifika rekommendation som Sverige fick inom ramen för den

europeiska terminen 2017 och programmet återspeglar även de politiska

prioriteringarna i kommissionens årliga tillväxtöversikt som Europeiska rådet

ställde sig bakom den 22–23 mars 2018. Riksdagens finansutskott har

informerats om det nationella reformprogrammet. Under rådets behandling

av de landsspecifika rekommendationerna sommaren 2017 informerade och

samrådde regeringen med riksdagen vid ett flertal tillfällen.

6.2 Överläggningar med arbetsmarknadens parter

För att utveckla dialogen med arbetsmarknadens parter inom europeiska

terminen och den nationella beslutsprocessen har regeringen upprättat en

referensgrupp med företrädare för berörda departement i Regeringskansliet

och de centrala partsorganisationerna (Svenskt näringsliv, LO, TCO, SACO,

Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarverket) och Företagarna.

Referensgruppen träffas regelbundet vid strategiska tidpunkter under året för

att diskutera och samråda om genomförandet av strategin i Sverige. Som en

del av regeringens ambitioner att stärka delaktigheten i det EU-relaterade

arbetet har en ny arbetsform för samråden introducerats benämnd EU-sakråd.

Syftet med EU-sakråd är att på ett systematiskt sätt ta till vara på expertis i

olika sakfrågor inom det civila samhället och hos andra samhällsaktörer och

därmed öka kvaliteten i regeringens beslutsunderlag. Sedan 2017 års nationella

reformprogram färdigställdes har tre EU-sakråd om det nationella

genomförandet av Europa 2020-strategin ägt rum med företrädare för

parterna på tjänstemannanivå.

Statsministern har också tagit initiativ till möten benämnda EU-råd som en

del i regeringens arbete för stärkt delaktighet i EU-relaterade frågor. Vid

statsministerns EU-råd i oktober 2017 och i mars 2018 deltog representanter

för de centrala arbetsmarknadsorganisationerna på ordförandenivå.

Arbetsmarknadens parter har i likhet med tidigare år inbjudits att bidra med

texter till årets nationella reformprogram. I bilagan återfinns de underlag som

har inkommit från parterna och som redogör för exempel på det arbete

parterna bedriver i enlighet med strategins riktlinjer och målsättningar.

40 (85)

6.3 Lokal och regional förankring

En lokal och regional förankring av Europa 2020-strategins mål och

intentioner i det regionala och lokala tillväxtarbetet i Sverige är avgörande för

ett framgångsrikt genomförande. Regeringens nationella strategi för hållbar

regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020 innehåller prioriteringar för

den regionala tillväxtpolitiken under perioden 2015–2020 och är vägledande

för bland annat regionala utvecklingsstrategier, strukturfondsprogram och

andra relevanta strategier och program i det regionala tillväxtarbetet.

Den nationella strategin skapar tillsammans med de regionala utvecklings-

strategierna förutsättningar för ett ökat samspel mellan nationell och regional

nivå och ett mer effektivt och resultatinriktat tillväxtarbete. Regionala aktörer

bidrar därmed till genomförandet av Europa 2020-strategin utifrån sina

särskilda förutsättningar och prioriteringar inom ramen för det regionala

tillväxtarbetet. Den lokala nivån har, i ljuset av det kommunala självstyret i

Sverige, en central roll i att genomföra delar av de målsättningar som

regeringen har lagt fast, bland annat genom samverkan med den regionala

nivån i olika projekt och insatser i länet.

För att vidareutveckla dialogen mellan den nationella, regionala och lokala

nivån om frågor av betydelse för den regionala tillväxten har regeringen

inrättat ett Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.

Forumet består av en politisk del och en tjänstemannadel där respektive

gruppering träffar regeringen för dialog fyra gånger per år. Utgångspunkten är

att ett delat ansvar för genomförandet av den regionala tillväxtpolitiken mellan

regional och nationell nivå förutsätter en nära dialog och samverkan om

viktiga utvecklingsfrågor.

I bilagan återfinns även de underlag som inkommit från Sveriges Kommuner

och Landsting, som representant för den lokala och regionala nivån, och som

redogör för exempel på det arbete som där bedrivs i enlighet med strategins

riktlinjer och målsättningar.

6.4 Samråd med intresseorganisationer och civila samhällets

organisationer

Det finns idag en rad befintliga samrådsförfaranden, vilka även täcker frågor

som berör Europa 2020-strategin. Berörda intressenter ingår ofta i

referensgrupper inom utredningsväsendet och ges möjlighet att framföra

synpunkter på utredningsförslag genom remissförfarandet på sina respektive

områden. Det förekommer också att regeringen bjuder in till hearings för att

41 (85)

föra dialog kring specifika frågeställningar. Det förs vidare kontinuerliga

diskussioner inom olika samrådsorgan.

Efter önskemål om att utveckla dialogen med organisationer i det civila

samhället om genomförandet av Europa 2020-strategin ägde ett första

horisontellt samråd med det civila samhället rum hösten 2011. Detta arbetssätt

välkomnades av deltagarna och årliga samråd har därefter ägt rum. Den 8 mars

2018 inbjöds berörda organisationer till ett EU-sakråd om det nationella

genomförandet av Europa 2020-strategin. Berörda organisationer inbjöds

också att bidra med underlag till det nationella reformprogrammet som lyfter

fram goda exempel på hur det svenska civilsamhället bidrar till Europa 2020-

strategins genomförande i Sverige. Regeringskansliet fick efter EU-sakrådet in

underlag från Vetenskap & Allmänhet, Famna, Lika Unika, Folkbildningsrådet

och Europeiska ungdomsparlamentet. Underlagen återfinns i bilagan.

42 (85)

Bilaga med externa underlag till

Sveriges nationella

reformprogram 2018

43 (85)

Innehållsförteckning

1. Bidrag från arbetsmarknadens parter ........................................... 44

1.1 Inledning ........................................................................................................... 44

1.2 Kort om lönebildning i Sverige ..................................................................... 44

1.3 Exempel på parternas aktiviteter som bidrar till måluppfyllelsen av Europa 2020-strategin ........................................................................................... 44

1.3.1 Sysselsättning – 80 % av kvinnor och män 20–64 år ska arbeta ...... 44

1.3.2 Utbildning – Andelen elever utan gymnasiebetyg ska vara lägre än 10% ..................................................................................................................... 53

2. Bidrag från Sveriges Kommuner och Landsting – företrädare för den regionala och lokala nivån .......................................................... 55

2.1 Lokalt och regionalt arbete med Europa 2020-strategin ........................... 55

2.2 Regionala och lokala exempel på projekt som bidrar till att uppfylla Sveriges nationella mål .......................................................................................... 57

2.2.1 Sysselsättning, utbildning, social inkludering och minskad fattigdom ............................................................................................................................. 57

2.2.2 Klimatförändring och hållbar energiförsörjning ................................. 66

2.2.3 Forskning och utveckling ....................................................................... 68

3. Bidrag från organisationer i det civila samhället ............................ 71

3.1 Vetenskap och Allmänhet .............................................................................. 71

3.2 Lika Unika ........................................................................................................ 74

3.3 Folkbildningsrådet ........................................................................................... 77

3.4 Famna – riksorganisationens för idéburen vård och social omsorg ........ 80

3.5 Europeiska Ungdomsparlamentet ................................................................ 83

44 (85)

1. Bidrag från arbetsmarknadens parter

1.1 Inledning

De centrala arbetsmarknadsorganisationerna i Sverige – Landsorganisationen

(LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers

centralorganisation (Saco), Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och

Landsting (SKL) samt Arbetsgivarverket – ger i det följande exempel på

aktiviteter som vi menar bidrar till uppfyllelsen av målen för Europa 2020-

strategin.

Exemplen är inte en heltäckande redovisning utan ett urval. Några av dem

baseras på gemensamma överenskommelser med alla organisationerna medan

andra är överenskommelser mellan vissa av organisationerna. Övriga exempel

är ensidiga åtgärder från någon av de centrala arbetsmarknadsorganisationerna

och/eller deras medlemsförbund.

1.2 Kort om lönebildning i Sverige

Arbetsmarknadens parter har ansvar för lönebildningen på den svenska

arbetsmarknaden och värnar om partsautonomin. Grundläggande delar i

modellen är fackliga organisationer med hög organisationsgrad,

arbetsgivarparter med hög anslutningsgrad, en stark ställning för

kollektivavtalet, företrädare på arbetsplatserna med förhandlingsmandat samt

självständighet och oberoende från staten för arbetsmarknadens parter.

Självständigheten manifesteras bland annat av att den största delen av

arbetsmarknaden regleras av ett antal huvudavtal som har träffats på central

nivå mellan arbetsgivare och fackliga organisationer och som bland annat

reglerar förhandlingsordningen, ordning vid tvistemål och utvecklingsfrågor.

Det finns idag ca 680 centrala kollektivavtal om löner och allmänna

anställningsvillkor i Sverige.

1.3 Exempel på parternas aktiviteter som bidrar till måluppfyllelsen av

Europa 2020-strategin

1.3.1 Sysselsättning – 80 % av kvinnor och män 20–64 år ska arbeta

Integration av ungdomar på arbetsmarknaden

Yrkesintroduktionsavtal

Till grund för yrkesintroduktionsanställningar ligger kollektivavtal som

tecknas självständigt mellan parterna på arbetsmarknaden. Målgruppen för

avtalen är vissa ungdomar, långtidsarbetslösa personer och nyanlända

45 (85)

invandrare. Många av de befintliga avtalen omfattar i nuläget endast vissa

unga. Sannolikt kommer fler avtal öppnas upp även för långtidsarbetslösa och

nyanlända invandrare framgent. Avtalens konstruktion varierar mellan

branscherna men genomgående är att arbete kombineras med utbildning

(tiden i utbildning är begränsad till max 25 procent av arbetstiden).

Utbildningen kan antingen vara arbetsplatsförlagd eller tillhandahållas via

arbetsgivaren av extern utförare. Tiden i utbildning är inte lönegrundande.

Centrala överenskommelser om yrkesintroduktionsavtal har tecknats inom de

flesta branscher.

Etableringsjobb på väg – skyndsamt notifiering avgörande

Regeringen, LO, Unionen och Svenskt Näringsliv är överens om att s.k.

etableringsjobb bör införas. Utgångspunkten är att etableringsjobben ska vara

en satsning för att möjliggöra för nyanlända och långtidsarbetslösa att få

anställning hos en arbetsgivare som omfattas av ett kollektivavtal om

etableringsjobb. Satsningen ska leda till att nyanlända och långtidsarbetslösa

ges möjligheter att skaffa kunskaper och erfarenheter som efterfrågas på

arbetsmarknaden. Anställningen ska normalt kunna leda till en

tillsvidareanställning på heltid hos arbetsgivaren. Arbetstagaren ska ges

möjlighet att delta i SFI och annan kortare utbildning som arbetsgivaren och

arbetstagaren kommer överens om. Arbetsgivarens totala lönekostnad för

anställningen kommer att uppgå till 8 400 kronor per månad år 2019. Därtill

får arbetstagaren en skattefri statlig individersättning. Regeringens och

arbetsmarknadens parters avsikt är att externa aktörer ska stå för en väsentlig

del av matchningen till etableringsjobb. Arbetsmarknadens parter är överens

om att de ska inrätta en partssammansatt nämnd för tillämpning och

efterlevnad av förbundsavtal om etableringsjobb. Satsningen förutsätter att

inga hinder av statsstödsrättslig karaktär uppkommer.

Studentmedarbetare

Det finns sedan många år kollektivavtal om så kallade studentmedarbetare

inom privat, kommunal och statlig sektor. Avtalet i privat sektor avser

fastighetsbranschen. Avtalen ser olika ut men riktar sig till personer som

studerar vid universitet, högskola eller eftergymnasial utbildning och avser

kvalificerat arbete med en tydlig koppling till pågående studier. Anställning

utgörs av en tidsbegränsad anställning av olika längd, allt från terminsvisa

anställningar (SKL) till maximalt fyra terminer (staten) med en veckoarbetstid

som uppgår till i genomsnitt högst 10 till 15 timmar per vecka. För den

anställde ger avtalet möjlighet att arbeta med kvalificerade arbetsuppgifter och

underlättar övergången mellan studier och arbetsliv. Arbetsgivaren får

möjlighet att ta tillvara kompetens hos universitets-, högskole- eller

46 (85)

eftergymnasialt studerande och får samtidigt en chans att visa upp

verksamheten för att kunna locka till sig kompetent arbetskraft. Parterna har

arbetat fram informationsmaterial för spridning till arbetsgivare och lokala

arbetstagarorganisationer.

Introduktionsjobb

Tidigare gällande kollektivavtal för arbetstagare i traineejobb kommer att

upphöra i praktiken då de övergår i Introduktionsjobb fr.o.m. 1 maj 2018.

Regeringen har tagit beslut på att reformera systemet för de subventionerade

anställningarna och inför ett nytt stöd – Introduktionsjobb. I och med att

introduktionsjobb tillkommer försvinner de tidigare stöden gällande

instegsjobb, särskilt anställningsstöd, förstärkt särskilt anställningsstöd,

Traineejobb välfärd och Traineejobb brist.

Introduktionsjobb riktar sig till personer som är långtidsarbetslösa eller

nyanlända. Regeringen menar att instegsjobb, riktat till nyanlända istället kan

ta del av introduktionsjobb. Introduktionsjobben kommer att få ett tak för

lönesubventionen vid en bruttolön på 20 000 kr i månaden.

Subventionsgränsen i introduktionsjobben blir 80 procent och ett enhetligt

handledarstöd införs. Det nya stödet ska kunna kombineras flexibelt med

utbildning, både för att stärka den enskilde liksom för att möta

kompetensbehov hos arbetsgivare. Introduktionsjobben kommer att införas

under våren 2018, men tak- och subventionsnivåer i de befintliga stöden

höjdes under hösten 2017.

Nya och bredare rekryteringsvägar

Svenska kommuner, landsting och regioner kommer att behöva öka antalet

anställda med knappt 200 000 personer fram till 2026, om inga förändringar

sker, därutöver förväntas cirka 300 000 medarbetare gå i pension under

perioden. Antalet pensioneringar är dock färre än i SKL:s tidigare prognos.

Behovsökning och pensionsavgångar fram till 2026 summeras till 508 000

personer. Störst är behovsökningen inom äldreomsorg och gymnasieskola.

Arbetsgivarna har möjligheter att påverka den framtida

kompetensförsörjningen genom att förändra och utveckla arbetssätt,

organisation och bemanning. Genom satsningen Sveriges Viktigaste Jobb

(SVJ) har SKL identifierad nio strategier för att klara

rekryteringsutmaningarna; att bredda rekryteringen och använda

kompetensen rätt är några av lösningarna. Det handlar om att ta tillvara

kompetens hos nyanlända, personer med funktionsnedsättning och bryta

normer för kön. SKL fortsätter med det arbetet i samarbete med de fackliga

organisationerna och andra aktörer, myndigheter och intresseorganisationer

47 (85)

genom en förstudie, ”Fler vägar in”, finansierad av Europeiska socialfonden.

Syftet är att skapa hållbara och gemensamma strukturer och strategier för

breddad rekrytering till välfärdssektorn.

Sveriges kommuner och landsting/regioner anordnade 2017 cirka 85 000

feriejobb för ungdomar som ska börja eller studerar på gymnasiet. Dessa

feriejobb är många ungas första kontakt med arbetsmarknaden och ger många

värdefulla erfarenheter och referenser inför framtiden. SKL vill nu bidra till

att utveckla feriejobben så att fler ungdomar kan få en möjlighet till ett

feriejobb och att fler arbetsgivare kan vara med och bidra samtidigt som de

själva får en möjlighet att marknadsföra sig själva och sin bransch. I detta

arbete ingår SKL:s satsning Sveriges viktigaste jobb där feriejobben är en väg

att marknadsföra jobb inom kommuner och landsting/regioner.

Under året kommer arbetet fortsätta med att lyfta fram

yrkesintroduktionsavtalen som en möjlighet för kommuner att kunna

rekrytera och samtidigt utbilda ungdomar som är intresserade av att arbeta

inom den kommunala sektorn. SKL:s arbete med gymnasieavbrott är fortsatt

pågående i projektet Plug In 2.0 och kommer ha ett ännu större fokus på att

utveckla metoder inom gymnasieskolan som motverkar avbrott.

Vägledning för ungdomar

Saco ger årligen ut ett antal skrifter på temat studieval och studier. I första

hand riktar de sig till elever som snart ska avsluta sina gymnasiestudier. Dessa

skrifter är ”Välja yrke”, en faktabok om högskoleyrken som ges ut varje höst,

”Framtidsutsikter” om arbetsmarknadsprognoser för ett urval av

högskoleyrken på fem års sikt, ”Konsten att välja utbildning” som ger tips och

studievalsinspiration och ”Hur pluggar du”, en inspirerande guide till effektiv

studieteknik. Via www.saco.se/studieval kan man göra personlighetstest, få

planeringsstöd och ställa yrkesrelaterade frågor. Saco Studentmässor anordnas

varje år i Stockholm och Malmö. På mässorna finns representanter för svenska

och internationella utbildningsanordnare, framtida arbetsgivare och flera

myndigheter och organisationer (inklusive Sacos förbund) som är specialister

på de yrkesgrupper de representerar. Saco genomför också

kompetensutvecklingsprogram för studievägledare där Sacos

medlemsförbund delar med sig av sin kunskap om högskoleyrken.

Samverkan och kvalitetssäkring.

Att gymnasieskolan håller hög kvalitet och relevans är avgörande för att elever

ska kunna skaffa sig sitt första jobb eller få en bra övergång till vidare studier.

För företagen är kompetensförsörjningen en av de allra största utmaningarna.

http://www.saco.se/studieval

48 (85)

Därför är många branscher i hög grad involverade i olika arbeten som syftar

till att öka kvaliteten och relevansen i gymnasieskolan. Exempel på sådant

engagemang är att de ledande företrädarna för svenska arbetsgivar- och

arbetstagarorganisationer inom industrisektorn sedan 2004 bedriver arbetet

med Teknikcollege. Idag finns 26 regioner med nära 150

Teknikcollegecertifierade utbildningsanordnare och över 2000

samverkansföretag från norr till söder. Inom byggindustrin finns möjligheter

för gymnasieskolor med bygg- och anläggningsprogrammet att ansöka om en

kvalitetsmärkning. Skolor som uppfyller kriterierna bedöms ha förutsättningar

att ge grundläggande yrkesutbildning som uppfyller byggbranschens krav och

blir branschrekommenderade. Liknande upplägg finns inom VVS med

konceptet ”förstklassig skola”.

Integration av utrikes födda på arbetsmarknaden

Snabbspår för nyanlända

Syftet med snabbspåren är effektivare vägar in på arbetsmarknaden för

nyanlända som har utbildning eller yrkeserfarenhet som efterfrågas i Sverige.

Alla snabbspår riktar sig till yrken där det finns stora

kompetensförsörjningsbehov. Snabbspåren handlar om att synliggöra och ta

vara på kompetensen hos nyanlända tidigare och innebär att parterna

tillsammans med Arbetsförmedlingen kommer överens om en kedja av

insatser. Den kan innehålla yrkeskompetensbedömning, yrkessvenska och

kompletterande arbetsmarknadsutbildningar. Ett snabbspår kan innebära att

man att gör flera insatser parallellt, till exempel kombinerar yrkessvenska,

praktik och validering. Arbetsförmedlingens uppdrag är att samordna

snabbspåren och genomföra överenskomna insatser, tillsammans med

arbetsmarknadens parter.

Det har hittills förhandlats fram 14 olika överenskommelser om snabbspår

mellan arbetsmarknadens parter och Arbetsförmedlingen för en mängd olika

yrken; kockar, lastbilsförare, legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården

(läkare, sjuksköterskor, tandläkare, apotekare/receptarier), lärare och

förskollärare, målare, styckare och slaktare, tekniker och ingenjörer inom

fastighetsbranschen, tjänstemän inom byggsektorn, byggingenjörer,

distributionselektriker och ingenjörer inom el-branschen, samhällsvetare,

inklusive ekonomer och jurister, socionomer/socialt arbete, djursjukskötare

och arbeten inom träindustri.

Vad gäller snabbspåret för lärare och förskollärare så har totalt 985 personer

påbörjat arbetsmarknadsutbildningen som ges vid sex lärosäten sedan starten

april 2016 och fram till 16 februari 2018. Nu har 510 personer slutfört

49 (85)

utbildningen, 390 personer är i utbildningen. 85 personer har gjort avbrott i

utbildningen.

Under 2017 sökte arbetsmarknadens parter medel för särskilda främjande-

och utvecklingsinsatser för att påskynda nyanlända invandrares etablering på

arbetsmarknaden. Flera olika partsgemensamma insatser genomfördes med

dessa medel, som sammantaget uppgick till 35 miljoner kronor, t ex utreda

behov av stöd till målgrupperna inom snabbspåren, utveckla

kompetenskartläggning, utveckla kommunikationsinsatser, utveckla och

tillgängliggöra stödinsatser. Budgeten för främjandemedel, liksom

ansökningarna från parterna, har ökat för varje år sedan införandet. För 2018

är anslaget för främjandemedel 55 miljoner kronor, och i dagsläget (mars)

återstår 6 miljoner kronor att söka. Nytt för i år är att parterna kan söka

främjandemedel för aktiviteter som rör förstärkning av kunskaper i svenska.

Inom den statliga sektorn har Arbetsgivarverket tillsammans med OFR/S, P,

O, Saco-S och Seko och Arbetsförmedlingen utvecklat snabbspår för

samhällsvetare, ekonomer, jurister och djursjukskötare. Under 2017 har 33

personer påbörjat en snabbspårsrelaterad insats inom djursjukskötarspåret.

Inom samhällsvetarspåret passerade 38 personer under året varav 28 av dessa

också kom ut på praktik på myndigheter och 2 fick moderna beredskapsjobb.

Rådet för integration i arbetslivet

Svenskt Näringsliv, SKL, Arbetsgivarverket, LO, TCO och Saco driver

tillsammans Rådet för integration i arbetslivet (Ria). Rådet syftar till att stödja,

följa upp och vidareutveckla arbetet för integration i arbetslivet. Ria arbetar

för ett arbetsliv som tar vara på varje människas kvaliteter oavsett etnisk

bakgrund och som är fritt från diskriminering. Ria publicerade under år 2017

rapporten ”Snabbspår in i arbetslivet?” som tittade närmare på snabbspår för

lärare och förskollärare, ingenjörer och för kockar. Rådet kan se att allt inte

fungerar lika bra, men att snabbspåren ändå är värda att utveckla. Samverkan

är ett bra sätt att bättre matcha branschernas kompetensförsörjningsbehov

med nyanländas kompetens. Ria ser att de kan vara en arena för

erfarenhetsutbyte mellan arbetsmarknadens parter som arbetar med

snabbspår. Oktober 2017 och mars 2018 anordnade Ria en Utbytesworkshop

för engagerade i snabbspår. Snabbspår var också tema för ett seminarium Ria

arrangerade under Almedalsveckan där bland annat arbetsmarknadsminister

Ylva Johansson deltog. Ria har också under 2017 träffat de statliga

utredningarna Arbetsmarknadsutredningen och Mottagandeutredningen.

Diskussionerna fokuserade på hur utredningarnas kommande förslag kan

bidra till ett effektivt och snabbt arbetsmarknadsdeltagande för asylsökande

50 (85)

och nyanlända. Samtliga Rias aktiviteter finns samlade på

www.integrationiarbetslivet.se.

Moderna beredskapsjobb inom staten

Statliga myndigheter har fått i uppdrag från regeringen att genom

tidsbegränsade, så kallade moderna beredskapsjobb, anställa personer som

står långt ifrån arbetsmarknaden. Moderna beredskapsjobb är statliga

anställningar med lägre kvalifikationskrav och med arbetsuppgifter som idag

inte utförs alls eller i otillräcklig omfattning. Eftersom parterna redan 2013

slöt det särskilda villkorsavtalet VASA, som syftar till att underlätta

anställningar som främjar allmänna arbetsmarknads-, social- och

sysselsättningspolitiska mål, kunde arbetet med de moderna

beredskapsjobben inledas direkt när uppdraget trädde ikraft i januari 2017.

Målsättningen är att de moderna beredskapsjobben ska omfatta minst 5 000

personer år 2020; i januari 2018 var det 1066 personer anställda.

Praktik i staten

Regeringen har uppdragit till flertalet myndigheter att under 2016–2018 ställa

praktikplatser till förfogande åt Arbetsförmedlingen och ta emot

arbetssökande och personer med funktionsnedsättning samt nyanlända

arbetssökande för praktik. Arbetsgivarverket, Statskontoret och

Arbetsförmedlingen har fått särskilda ansvar inom ramen för regeringens

uppdrag och har fördjupat sitt samarbete. Arbetsgivarverkets uppdrag är att

inom sitt ansvarsområde svara för sådan information, rådgivning och

utbildning som myndigheterna behöver. Arbetsgivarverkets webbplats samlar

relevant information, oavsett vilken av de tre myndigheterna som är ansvarig.

Webbsidan fungerar som en mötesplats och informationskälla för de som

söker en statlig praktikplats och för medlemmar som har en praktikplats att

erbjuda. Webbsidans innehåll utvecklas också i samverkan med medlemmar

som bidrar med inspiration och kunskap om att vara en mottagande

myndighet och med praktikanter som berättar om sina erfarenheter. Den

webbaserade handledarutbildningen som tagits fram har varit uppskattad och

information om utbildningen har under året skett via möten och utskick.

Under året har också arbetet handlat om att möta medlemsrepresentanter vid

olika medlemsmöten för att förankra, diskutera och sprida goda exempel vad

gäller mottagande av praktikanter.

Mentorsprogram

Flera Saco-förbund har mentorsprogram för nyanlända akademiker. I

programmen paras en nyanländ akademiker ihop med en professionskollega.

Målen för den invandrade akademikern är att utöka det professionella

http://www.integrationiarbetslivet.se/

51 (85)

kontaktnätet och att få ett ökat självförtroende i karriärarbetet.

Arbetsgivarverket driver sedan 2016 ett mentorprogram för nyanlända

akademiker. Syftet är att underlätta nyanländas etablering på arbetsmarknaden

och integration i samhället. Nyanlända akademiker sammanförs med personer

från statliga myndigheter med yrkesområden som matchar de nyanländas

kompetenser. Mentorerna har sedan i uppgift att under sex månader stötta

och vägleda sina adepter inom deras respektive kompetensområde såväl som

i den statliga tjänstemannarollen.

Nyanlänt Företagande

Sveriges största företagsorganisation Företagarna driver sedan hösten 2015

programmet Nyanlänt företagande (NF) i samverkan med bland andra

Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och det ökande antalet kommuner och

Länsstyrelser där verksamheten bedrivs. Programmet syftar till att ge

nyanlända med erfarenheter av företagande och entreprenörskap rätt

förutsättningar för att bli framgångsrika och hållbara företagare i Sverige.

Deltagarna lär sig grunderna i att driva företag i Sverige och får stöd av erfarna

mentorer som själva är etablerade företagare. Företagarnas lokalföreningar

arrangerar workshops dit deltagare, mentorer och andra relevanta aktörer

bjuds in och där NF-företagarna kan presentera och få feedback på sina

affärsidéer och de mest brännande utmaningarna samt skaffar sig kontakter

av såväl affärs- som social karaktär. Målet med verksamheten är att nyanlända

ska lära sig de specifika egenheter det innebär att driva företag i Sverige.

Därmed underlättas integrationen på arbetsmarknaden genom egenanställning

och eget företagande.

Trygghetsfonden TSL – en ny verksamhetsmodell för en arbetsmarknad i förändring

TSL är en omställningsförsäkring som hjälper arbetare i privat sektor till nytt

jobb och samtidigt underlättar för arbetsmarknadens parter att hantera

förändringar på den svenska arbetsmarknaden. Från och med den 1 november

2017 arbetar TSL, Trygghetsfonden Svenskt Näringsliv LO, efter en ny

verksamhetsmodell som möjliggör ett förstärkt stöd till uppsagda genom

kortare yrkesutbildnings- och valideringsinsatser.

Trygghetsfonden TSL är bildad av Svenskt Näringsliv och LO. TSL har till

uppgift att se till att en person som blivit uppsagt snabbt skall få en ny

sysselsättning. Meningen är att arbetet skall påbörjas snabbt, det vill säga att

deltagaren inte skall behöva vänta onödigt lång tid för att få stöd i

omställningsarbetet.

52 (85)

Integration av individer med svagare anknytning till den reguljära arbetsmarknaden

Särskilt villkorsavtal inom staten för vissa tidsbegränsade anställningar

Inom den statliga sektorn finns sedan 2013 ett särskilt villkorsavtal för vissa

tidsbegränsade anställningar. Avtalet reglerar anställningsvillkoren för de

anställningar om högst 12 månader som arbetsgivaren bedömer kan motiveras

inom ramen för en arbetsmarknadspolitisk målsättning, dvs. tidsbegränsade

anställningar av personer som omfattas av arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Avtalsvillkoren har utformats för att arbetsgivaren vid beslut om en sådan

anställning ska ha större möjlighet att forma anställningen utifrån den enskilde

arbetstagarens behov av stöd, utveckling och erfarenhet. Genom avtalet tar

parterna ett gemensamt ansvar för att tillhandahålla relevanta

anställningsvillkor för de arbetstagare som avtalet kan tillämpas på. Individer

kan genom en sådan anställning få arbetslivserfarenhet och därmed en ökad

anställningsbarhet. Med anledning av den särskilda satsningen ’Moderna

beredskapsjobb’ har parterna på det statliga området öppnat upp det särskilda

villkorsavtalet från och med 1 jan 2017 så att avtalet för sådana anställningar

medges en anställningstid upp till 24 månader.

Jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden

Jämställdhetsintegrering

Webbportalen www.jämställ.nu är en nationell resurs för jämställdhet och

jämställdhetsintegrering. På portalen finns fakta och nyheter om jämställdhet,

praktiska exempel och konkreta verktyg för jämställdhetsintegrering.

Jämställ.nu drivs idag som en unik samverkanssatsning mellan Nationella

sekretariatet för genusforskning, länsstyrelserna, Svenska ESF-rådet, Sveriges

Kommuner och Landsting och VINNOVA.

Omställning

Omställningsavtal

De första trygghetsavtalen, eller omställningsavtalen, tecknades på 1970-talet

då tjänstemän för första gången blev uppsagda och arbetslösa i större

utsträckning. Under årens lopp har avtal tecknats för nya avtalsområden och

befintliga avtal har omförhandlats. Majoriteten av de anställda på svensk

arbetsmarknad omfattas av omställningsavtal. Sådana avtal avser att underlätta

för anställda som blivit eller riskerar att bli uppsagda att få hjälp till nytt arbete

genom aktivt omställningsarbete och ekonomiska förmåner vid uppsägning

på grund av arbetsbrist. Parterna på den svenska arbetsmarknaden har

omställningsavtal på såväl privat, statlig som kommunal sektor. Sverige är

unikt i och med att arbetsmarknadsparterna på detta sätt tar ansvar för så stor

del av aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

http://www.jämställ.nu/

53 (85)

Inom den statliga sektorn finns sedan 2015 två omställningsavtal som utifrån

ett helhetsperspektiv stödjer en effektiv omställning i den statliga sektorn. Det

är dels ”Avtal om lokala omställningsmedel” vars syfte är att stärka det

proaktiva omställningsarbetet hos respektive arbetsgivare, dels ”Avtal om

omställning” som reglerar villkoren för det individuella stöd som arbetstagare

kan ta del av vid uppsägning på grund av arbetsbrist eller när en tidsbegränsad

anställning om minst två år löper ut. Även för Svensk Scenkonst,

Teaterförbundet och Sveriges Yrkesmusikerförbund finns sedan början av

2015 nya avtal för omställning och karriärväxling för konstnärliga yrken. Det

är ett omfattande stöd till anställda som behöver byta yrke efter sin

konstnärliga karriär.

SKL/Pacta har med Svenska Kommunalarbetareförbundet,

Akademikeralliansen, Vision, Akademikerförbundet SSR, Vårdförbundet och

Fysioterapeuterna med flera förhandlat fram ett tillägg med två nya bilagor om

tidig lokal omställning (TLO-KL) till omställningsavtalet KOM-KL. De

överenskomna ändringarna ska tillämpas under en försöksperiod på tre år,

2017–2019. Innan periodens slut ska en partsgemensam utvärdering göras.

Införandet av TLO-KL innebär att lokala omställningsmedel tillgängliggörs

till tidiga omställningsåtgärder med huvudsyfte att undvika framtida

uppsägningar på grund av arbetsbrist men även vid rehabilitering. Det ges en

möjlighet för alla arbetsgivare att avropa 0,3 procent av lönesumman för

berörda organisationer, till lokala omställningsåtgärder under perioden 2017–

2019.

1.3.2 Utbildning – Andelen elever utan gymnasiebetyg ska vara lägre än

10%

Minskade gymnasieavbrott och Plug In 2.0

Det ESF-finansierade projektet Plug In, som sedan 2012 letts av Sveriges

kommuner och landsting (SKL) i samarbete med åtta regioner och drygt 70

kommuner, kommer att avslutas vid årsskiftet 2018. Under den första

projektperioden (2012–2015) identifierades fem framgångsfaktorer i arbetet

med att motverka studieavbrott. När Plug In 2.0 startade 2015, som en direkt

fortsättning av den första projektomgången var huvudfokus att utveckla,

implementera och sprida dessa framgångsrika metoder.

Sysselsättning för ungdomar inom KAA

Tydliga framsteg kan ses hos projektdeltagare inom det kommunala

aktivitetssanvaret (KAA), där sysselsättningsgraden ökat markant. Andelen

utan sysselsättning har minskat från 64 procent före medverkan i Plug In till

54 (85)

10 procent efter insatsen. Många deltagare har gått vidare till andra studier

eller övergått till arbete. Utvecklingen är likartad för både killar och tjejer.

SKL kommer att bygga vidare på de erfarenheter och den kunskap som byggts

upp under Plug In genom att inrätta ett kunskapscentrum kring studieavbrott.

Detta för att möta fortsatta behov av och stötta det lokala arbetet med att

förebygga studieavbrott och verka för skolnärvaro. Gällande förebyggande

arbete på flera nivåer kring PlugInnovation samt kring andelen studieavbrott

i projektet Plug In 2.0 se vidare i mer detaljerad information i SKL:s bidrag till

NRP från lokal och regional nivå.

55 (85)

2. Bidrag från Sveriges Kommuner och Landsting – företrädare för

den regionala och lokala nivån

2.1 Lokalt och regionalt arbete med Europa 2020-strategin

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, medlemsorganisation för Sveriges

alla kommuner, landsting och regioner, delar i stort bilden som kommissionen

ger i landrapporten för Sverige om den svenska ekonomins möjligheter och

utmaningar för hållbar tillväxt och sysselsättning.

Sveriges kommuner, landsting och regioner står inför ökande kostnader för

att finansiera välfärden de kommande åren. Landstingen och regionerna

planerar stora investeringar i form av sjukhusbyggen och investeringar i

kollektivtrafik och infrastruktur. Kommunerna står inför investeringar i för-,

grund-, och gymnasieskolor, äldreboenden samt idrottsanläggningar, för att

möta välfärdsbehoven till följd av den demografiska utvecklingen. De

kommunala och landstingskommunala verksamheterna behöver ett ökat

fokus på bland annat användandet av ny teknik, nya arbetssätt och fokus på

förebyggande vård för att hantera det gap som annars kan uppstå mellan

kostnaderna och intäkterna för att finansiera välfärden. Insatser krävs även för

att få fler i arbete och för förbättrad integration.9

Kommunernas, landstingens och regionernas verksamhet utgör ca 20 procent

av Sveriges BNP, 70 procent av den offentliga konsumtionen och sektorn

sysselsätter 25 procent av den arbetande befolkningen, drygt en miljon

svenskar. Europa 2020-strategin berör flera politikområden som kommuner,

landsting och regioner ansvarar för i Sverige. I detta sammanhang betonas att

för de regioner och landsting som har det regionala tillväxtansvaret ingår det i

deras grunduppdrag att arbeta med och driva många av de frågor som lyfts

upp inom strategin. Även majoriteten av kärnverksamheterna hos Sveriges

290 kommuner har en tydlig koppling till målen inom Europa 2020-strategin.

Vikten av långsiktig och sammanhållet tillväxts- och utvecklingsarbete

Europa 2020-strategin har satt en trovärdig och ändamålsenlig ram för de

europeiska struktur- och investeringsfonderna och bidragit till att fokusera

insatser i medlemsstaterna. SKL anser att de europeiska struktur- och

investeringsfonderna inte enbart tillför stora ekonomiska resurser, utan även

ett mer strukturerat arbetssätt för att bemöta identifierade problembilder och

utmaningar med satsningar som utnyttjar de regionala styrkorna och

9 Ekonomirapporten, oktober 2017 https://webbutik.skl.se/sv/artiklar/ekonomirapporten -oktober-2017.html

56 (85)

möjligheterna. Detta arbetssätt präglar numera genomförandet av i stort sett

all politik på lokal och regional nivå.

Många av Sveriges kommuner, landsting och regioner har integrerat

målsättningarna i Europa 2020-strategin i sina utvecklingsplaner,

verksamhetsplaner och årsbudgetar, och det finns ett strategiskt

uppföljningsarbete kopplat till dessa. SKL och våra medlemmar vill därför se

en fortsättning på Europa 2020-strategin, med en ny sammanhållen

sysselsättnings- och tillväxtstrategi utifrån ledorden smart, hållbar och

inkluderande, som blir styrande för prioriteringarna i kommande program och

fonder. En efterföljande strategi bör ha ett holistiskt hållbarhetsfokus, ett

tydligt jämställdshetsperspektiv och de sociala frågorna bör lyftas högre upp

på den europeiska agenda. Att en kommande strategi ligger i linje med Agenda

2030 och de globala målen är både rimligt och relevant.

De europeiska struktur- och investeringsfondernas betydelse för

strategins genomförande

SKL och våra medlemmar ser att sammanhållningspolitiken kan bidra till att

bemöta de utmaningar som EU-kommissionen konstaterar i sin landrapport

för Sverige 2018. Sammanhållningspolitiken är EU:s viktigaste instrument för

att minska regionala skillnader och skapa tillväxt, sysselsättning och social

inkludering i alla EU:s regioner. Mot bakgrund av de slitningar man upplever

inom EU idag, är en stark sammanhållningspolitik än mer central än tidigare.

Genom sammanhållningspolitiken länkas kommuner och regioner samman

med det europeiska projektet och ger EU legitimitet på lokal och regional nivå.

De europeiska struktur- och investeringsfonderna ger förutsättningar för våra

medlemmar att arbeta med långsiktiga satsningar för att skapa regional

utveckling, tillväxt och sysselsättning. Struktur- och investeringsfonderna

bidrar framför allt till ett starkt innovationsklimat, kluster och tillgång till

forskningsresurser för näringslivet. Utöver forsknings- och

innovationssatsningar finansieras insatser vad gäller energiomställning,

klimatanpassning och bredbandsutbyggnad. Politiken bidrar också till att

motverka utanförskap och skapa social sammanhållning, bland annat genom

att få unga och utrikesfödda i sysselsättning och genom att stärka individers

förmåga till omställning på arbetsmarknaden.

Sammantaget skapar sammanhållningspolitiken bättre förutsättningar för

kommuner, landsting och regioner att bidra den nationella måluppfyllelsen av

Europa 2020-strategin och bidrar till att bemöta de utmaningar för hållbar

57 (85)

sysselsättning och tillväxt som kommissionen pekar ut i landrapporten för

Sverige. Sammanhållningspolitiken skapar även förutsättningar för satsningar

i linje med de målsättningar och principer som ställs upp i den europeiska

pelaren för sociala rättigheter.

2.2 Regionala och lokala exempel på projekt som bidrar till att

uppfylla Sveriges nationella mål

Utöver att Sveriges kommuner, landsting och regioner, i det ordinarie arbetet,

på flertalet vis bidrar till måluppfyllelsen pågår det även en mängd olika projekt

och initiativ på lokal och regional nivå som syftar till att uppfylla Europa 2020-

strategins mål, för smart, hållbar och inkluderande tillväxt. De exempel som

redovisas här är enbart ett axplock av de många goda exempel på

framgångsrikt arbete som finns från olika delar av landet. Urvalet fokuserar i

år på de projekt som adresserar några av de utmaningar som kommissionen

pekar ut i sin landrapport över Sverige för 2018, med ett särskilt fokus på

integration och inkludering.

2.2.1 Sysselsättning, utbildning, social inkludering och minskad fattigdom

Kommissionen poängterar i landrapporten för Sverige att trots att Sverige ligger bäst till i

EU när det gäller sysselsättning och under EU genomsnittet gällande den totala

arbetslösheten finns stora utmaningar på arbetsmarknaden så som etablering av lågutbildade

och migranter från länder utanför EU på arbetsmarknaden och att minska det betydande

sysselsättningsgapet för kvinnor födda utanför EU. Den relativt höga

ungdomsarbetslösheten i vissa grupper lyfts också fram. De svenska kommunerna,

landstingen och regionerna spelar en avgörande roll både som arbetsgivare och beställare och

utförare av välfärdstjänster för att hantera dessa utmaningar. Många kommuner, landsting

och regioner bedriver projekt finansierade via den europeiska socialfonden, ESF, för att

skapa sysselsättning, social inkludering och bidra till förbättrad integration.

Plug In

Det ESF-finansierade projektet Plug In, som sedan 2012 letts av SKL i

samarbete med åtta regioner och drygt 70 kommuner, kommer att avslutas vid

årsskiftet 2018. Under den första projektperioden (2012–2015) identifierades

fem framgångsfaktorer i arbetet med att motverka studieavbrott. När Plug In

2.0 startade 2015, som en direkt fortsättning av den första projektomgången

var huvudfokus att utveckla, implementera och sprida dessa framgångsrika

metoder.

58 (85)

Förebyggande arbete på flera nivåer

PlugInnovation, är ett kunskapsnav som utvecklats inom projektet för att

samla, generalisera och sprida den kunskap som projektet genererar kring

studieavbrott. I de fallstudier som Pluginnovation genomfört i nio lokala

delprojekt har det blivit tydligt att effektivt förebyggande arbete behöver ske

på individnivå, organisationsnivå och systemnivå parallellt. Denna tre-stegsmodell

utgör en ram för de insatser som genomförts inom Plug In 2.0. Den omfattar

både en bred ”hela skolan-ansats” och särskilt riktade stödinsatser till elever

som visar på riskbeteende i olika grad.

Andelen studieavbrott i projektet

Tio procent av deltagarna i Plug In 2.0 har gjort aktiva studieavbrott under

projekttiden. Det är något lägre än det nationella genomsnittet på

introduktionsprogrammen, och högre än genomsnittet på nationella program.

Det är dock svårt att direkt jämföra resultaten med de nationella uppgifterna

om studieavbrott eftersom både mätsätten och populationen skiljer sig åt. Plug

In vänder sig till elever som valts ut just för att de bedöms vara i riskzonen för

att göra avbrott. Risken för aktiva studieavbrott kan alltså antas vara större

bland dessa än bland genomsnittet nationellt. Mot bakgrund av det kan därför

10 procent studieavbrott ses som ett bra resultat.

Sysselsättning för ungdomar inom KAA

Tydliga framsteg kan ses hos projektdeltagare inom det kommunala

aktivitetssanvaret (KAA), där sysselsättningsgraden ökat markant. Andelen utan

sysselsättning har minskat från 64 procent före medverkan i Plug In till 10

procent efter insatsen. Många deltagare har gått vidare till andra studier eller

övergått till arbete. Utvecklingen är likartad för både killar och tjejer.

SKL kommer att bygga vidare på de erfarenheter och den kunskap som byggts

upp under Plug In genom att inrätta ett kunskapscentrum kring studieavbrott.

Detta för att möta fortsatta behov av och stötta det lokala arbetet med att

förebygga studieavbrott och verka för skolnärvaro.

Blekinges unga lyfter, BUL 2.0, Region Blekinge

Blekinges Unga Lyfter, BUL 2.0, är ett samverkansprojekt mellan Region

Blekinge, kommunerna i Blekinge och Arbetsförmedlingen, som

medfinansieras av ESF under 2015–2017. Projektet har vidareutvecklat det

tidigare framgångsrika arbetet som gjorts inom den så kallade

Blekingemodellen där aktörer i länet samarbetat över geografi-, system- och

59 (85)

organisatoriska gränser för att erbjuda ungdomar/unga vuxna en väg in och

flera vägar ut till hela Blekinges arbetsmarknad.

Projektet har inkluderat 2500 unga män och kvinnor i åldern 16–24 år. Målet

har varit att alla ungdomar ska gå vidare till studier, praktikplats, arbete eller

starta egen verksamhet. Resultatet av projektet är att kommunerna i Blekinge

har kunnat samla hjälp och vägledning för unga vuxnas framtid och

arbetsmarknad under ett gemensamt paraply där det i varje kommun har

bildats ett så kallat Navigatorcentrum med alla berörda myndigheter samlade.

Jobbtorget 2.0, Helsingborgs stad

Jobbtorget 2.0 är ett ESF-projekt inom sysselsättningsinitiativet för unga.

Genom projektet ska fler ungdomar ges möjlighet att etablera sig på

arbetsmarknaden, starta eget företag eller påbörja reguljära studier. Vidare ska

projektet bidra till en ökad mobilitet bland de arbetssökande i Skåne nordväst.

Arbetsmarknadsförvaltningen i Helsingborgs stad är projektägare. Övriga

partners är Arbetsförmedlingen i Helsingborg samt kommunerna i Båstad,

Åstorp, Ängelholm och Höganäs. Målet med projektet är att öka individens

egenförsörjningsgrad.

Jobbtorget ska fungera som ett torg, där de unga själva väljer och bestämmer

vad de behöver och tillsammans med en coach lägger upp en individuell plan.

Genom projektets individuella stödform ska social utestängning och

fattigdom minska bland utsatta ungdomar, sysselsättningen ska öka och

utbildningsnivån förbättras. Utifrån metoden Motivation 3.0 och

arbetsmarknadscoachning utgår man från det egna ansvaret och den inre

motivationen hos deltagarna, ger dem möjlighet att vara delaktiga i att skapa

och utveckla verksamheten och ha makt över sin situation. Hittills har

projektet resulterat i att drygt 250 ungdomar har fått jobb och drygt hundra

ungdomar har påbörjat studier.

Kvalitetssäkrad inkludering i vård- och omsorg (KIVO-C), Uppsala län

Projektet KIVO-C, som genomförs med finansiering från ESF under perioden

2016–2019 grundar sig på det stora framtida rekryteringsbehovet inom vård-

och omsorgssektorn. Under projektet ska språkstödjande strukturer och

metoder utvecklas för att möjliggöra en breddad rekrytering inom vård- och

omsorg samt ta tillvara på utlandsfödda personers kompetens. Projektet

genomförs i samarbete med Uppsala kommun, andra kommuner i länet,

Arbetsförmedlingen, Komvux, Kommunal, Vård- och omsorgscollege i

Uppsala och arbetsgivare inom vård- och omsorgssektorn.

60 (85)

I projektet ingår utbildning av språkombud och inkluderingshandledare som

ska förbättra språkkunskaperna hos redan anställda, studerande, praktikanter

med flera. Målet är utbildning och sysselsättning för minskad social

utestängning samt för att klara rekryteringsbehovet inom sektorn.

En väg in, Hedemora

En väg in är ett treårigt projekt finansierat av Asyl, - migrations- och

integrationsfonden, AMIF, som pågår till 31 oktober 2019. Projektägare är

Hedemora kommun och samverkanspartners är Röda Korset, Almi

GävleDala, IUC Dalarna, Länsstyrelsen, Hedemora Näringsliv och Falun

Borlänge-regionen. Projektet riktar sig till dels nyanlända och asylsökande och

dels till arbetsgivare, tjänstepersoner inom den offentliga förvaltningen och

allmänheten.

Målet är att utveckla nya hållbara metoder och verktyg för nyföretagande,

etablering genom praktik eller arbete samt attitydförändring för att hjälpa nya

svenskar i Hedemora, oavsett kön, ut i arbete och företagande.

Projektet vill underlätta det sociala och yrkesinriktade nätverksbildandet för

arbetsgivare och arbetstagare, göra det enklare för arbetsgivare och

arbetstagare att hitta varandra, motverka befintliga hinder och skapa bästa

möjliga förutsättningar för integration. En viktig förutsättning för att uppnå

målen är att arbeta utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. I

förlängningen vill En väg in motverka rasism och diskriminering samt stärka

integrationen i samhället.

Ett exempel på en insats inom projektet är kompetensutveckling inom

jämställdhet och integration för samtliga anställda inom Hedemora kommun.

Under åtta tillfällen erbjöds Hedemora kommuns anställda och

förtroendevalda möjligheten att delta i en utbildning inom jämställdhet och

integration. När utbildningen var slut hade drygt 1 000 personer av 1 300

anställda, deltagit i utbildningen. Utbildningen genomfördes av En väg in

tillsammans med Länsstyrelsen i Dalarnas EU-projekt ”Jämställt hela tiden”

som även det medfinansieras av ESF. Nästa steg i arbetet är att tillsammans

med Länsstyrelsen i Dalarna lansera ett material för arbetsplatsträffar för

fortsatt arbete med jämställdhet och integration, samt lansera en

webbutbildning med fokus på fördomar och bemötande.

61 (85)

E-resurs, Örebro kommun

Som många andra kommuner i Sverige vill Örebro kommun åstadkomma en

bättre integration och öka företagandet. Därför har kommunen tagit fram en

ny modell, en så kallad tvärfunktion, som kan arbeta med entreprenörskap och

företagande inom förvaltningen för utbildning, försörjning och

arbetsmarknad. Denna tvärfunktion har arbetsnamnet E-resurs och syftar till

att säkerställa att förvaltningen kan använda entreprenörskap och företagande

som ett verktyg för att öka integrationen och minska utanförskapet.

Kommunen har sedan tidigare framförallt förlitat sig på två olika vägar för att

lösa dessa frågor: studier och anställningar. E-resurs ska öppna en tredje väg:

entreprenörskap och företagande.

Projektet, som medfinansieras av ESF, har som övergripande mål är att

etablera en struktur där entreprenörskap och företagande är ett realistiskt

försörjningsalternativ - ett alternativ som leder till sysselsättning och

egenförsörjning för förvaltningens brukare. Målet är att fler företag startas av

målgrupper som inte annars hade startat företag.

Integration Halland, Halland

Integration Halland är ett samverkansprojekt med de halländska kommunerna

Falkenberg, Halmstad, Hylte, Kungsbacka, Laholm och Varberg tillsammans

med Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen och Region Halland. Projektet

medfinansieras av ESF och pågår från 1 september 2015 till 30 juni 2018.

Integration Halland syftar till att förbättra, förstärka och komplettera det som

redan görs inom ramen för nyanländas etablering. Projektets övergripande

syfte och mål är att bidra till att korta vägen till utbildning och/eller anställning

för nyanlända kvinnor och män samt bidra till att öka andelen nyanlända som

efter att ha deltagit i etableringsinsatser övergår till utbildning och/eller

anställning. Dessa övergripande syften ska uppnås genom insatser inom

förändringsområdena innovativ metodutveckling för att stödja projektdeltagarnas

etableringsprocess och individuella måluppfyllelse, bättre samordning av resurser från privat

sektor, offentlig sektor och den så kallade tredje samhällssektorn, arbete för en

jämställd arbetsmarknad samt gemensamt lärande. Alla aktiviteter utvecklas från

respektive kommuns lokala kontext men lärdomar sprids och tas tillvara i alla

aktiviteter genom lärandenätverk på alla nivåer mellan alla kommuner och

regionala myndigheter i Halland.

62 (85)

YFI, Stockholms stad

YFI är ett samverkansprojekt mellan vuxenutbildningen, SFI och

yrkesgymnasier i Stockholms stad samt med en rad branschföretag inom

byggbranschen, restaurangbranschen och inom äldreomsorgen, som

medfinansieras av ESF. YFI syftar till att förkorta vägen till arbete genom att

utveckla en integrerad språk- och yrkesutbildning riktad till målgruppen vuxna

utrikesfödda. Bakgrunden till projektet är att det idag tar för lång tid för

vuxenstuderande utan yrkesutbildning att komma ut i arbetslivet. Genom att

integrera språk- och yrkesutbildningarna i en sammanhängande utbildning vill

YFI effektivisera och förkorta den här processen.

YFI baseras på Yrkesutbildning med integrerad språkutbildning och riktar sig till

deltagare med grund- alternativt gymnasieskolebakgrund. Deltagarna erbjuds

utbildningar inom tre branschspår: kock, undersköterska och bygg. Ett av

målen med projektet är att ta fram ett arbetssätt där andraspråkslärare och

yrkeslärare samarbetar från första dagen i utbildningen. Yrkesfokus ger

språkutbildningen ett konkret slutmål och ger lärarna möjlighet att sätta upp

delmål som eleven upplever som möjliga att uppnå. En verklighetsanknuten

språkutbildning med fokus på slutmålet - en yrkesutbildning och ett jobb - är

motiverande för vuxna andraspråkselever. Från början till slut är

yrkesutbildning och arbete den röda tråden.

Efter projektets avslut kommer cirka 160 personer i målgruppen ha erhållit

formell yrkeskompetens, tiden mellan kursstart på SFI och egen försörjning

kommer att reduceras samt ett större utbildningsutbud för målgruppen att

kunna erbjudas.

Sfi – Klara, färdiga, gå, Umeå kommun

Sfi – Klara, färdiga, gå! är ett projekt i tre steg som har som huvudmål att hjälpa

kortutbildade nyanlända personer tillägna sig det svenska språket mer effektivt

samt att underlätta inträdet på arbetsmarknaden och in i egen försörjning.

Projektet som löper under perioden 2016–2018 medfinansieras av ESF.

Projektet fick 2017 utmärkelsen European Language Label. De tre orden i

projektets namn symboliserar också tre steg för att nå projektets mål:

1. Klara: breddad ämnesintegrerad undervisning på Sfi:s studieväg 1 med

svenska, matematik, omvärldskunskap, arbetsmarknad, hälsa,

jämställdhet, kreativa och fysiska aktiviteter – för att skapa en grund.

Målet är att öka deltagarnas kunskaper inom nämnda ämnesområden,

förbättra den allmänna fysiska och psykiska hälsan hos deltagarna och

reducera sjukfrånvaro, samt medvetandegöra deltagarna om kvinnors

63 (85)

och mäns lika värde genom en konkret jämställdhetsfokus. Stort fokus

ligger på att eleverna inte bara ska lära sig i klassrummet utan med alla

sinnen under utflykter och studiebesök. Det är skillnad på att

exempelvis i en bok titta på gran och tall jämfört med en utflykt i

skogen, där man kan använda sig av både känsel, lukt och smak. Fokus

ligger även på deltagarnas egna berättelser, som ofta kommer fram

under ett studiebesök samt i klassrummet då besöket följs upp och

efterarbete sker.

2. Färdiga: arbetsträning sommartid på vandrarhem, kafé och odlingar

samt under läsåret på olika platser för de deltagare som känner sig redo.

Här sker även kontinuerlig uppföljning och stöttning även utåt mot

arbetsplatsen.

3. Gå: deltagarna är redo att lämna projektet för fortsatta studier, eller för

arbete/praktik. Målet är att deltagarna ska vara utrustade med

nödvändiga ”verktyg” inför arbetslivet i Sverige, både teoretiskt och

praktiskt.

Nyanländ Drivkraft, Torsås kommun

I det ESF-finansierade projektet Nyanländ Drivkraft arbetar Torsås kommun

med att stärka möjligheterna för nyanlända med någon form av

uppehållstillstånd att komma närmare arbetsmarknaden. Genom Nyanländ

Drivkraft vill kommunen förbättra möjligheterna för nyanlända att komma

närmare arbetsmarknaden vilket i sin tur skapar förutsättningar för ett

framgångsrikt integrationsarbete. Om projektet når sitt mål kommer

nyanlända kunna känna framtidstro och förhoppningsvis vilja stanna och

kunna bygga sin framtid i landsortskommunen, vilket kommer att bidra till

den lokala arbetsmarknaden.

Projektet utgår från den så kallade Torsåsmodellen som innebär att

kommunen kan erbjuda flera olika möjligheter för individen att närma sig

arbetsmarknaden. Utgångspunkten i modellen är arbete med individuell

vägledning och individuell handlingsplan för att kunna ge varje individ den

kompetens och erfarenhet som hen efterfrågar. Att öka kompetensen hos

nyanlända utifrån individuella behov är en förutsättning för att de ska kunna

komma ut på den öppna arbetsmarknaden. Med detta arbetssätt kommer

möjligheterna för den nyanlände att integreras i samhället och etableras

arbetsmarknaden att stärkas och därmed också öka chanserna att individen

kommer att bosätta sig i kommunen. Samtidigt kommer arbetsmarknaden att

kunna dra nytta av den nyanländes kompetens.

64 (85)

Torsåsmodellen bygger på att flera aktörer samverkar för att dess olika insatser

ska komplettera varandra på ett optimalt sätt. Kommunen menar att nyckeln

för en landsortskommun som Torsås är att långsiktigt bygga upp ett arbetssätt

där hela kommunen bidrar till att förbättra situationen och etableringen, inom

privat, ideell och offentlig sektor. Flera olika insatser, som kan matchas mot

individuella behov, är framgångsfaktorn i detta arbetssätt.

Projekt CHANGE, Jönköpings län

CHANGE är ett kompetensutvecklingsprojekt, med finansiering från ESF,

som riktar sig till personal i länets kommuner och deras samverkansaktörer.

Projektets övergripande mål är att i Jönköpings län bidra till utvecklingen av

ett samhälle som är inkluderande och fritt från diskriminering. Målet är att

mångfald ska ses som en tillgång och att förmågan hos nyanlända och

utrikesfödda flickor, pojkar, kvinnor och män tas tillvara och stärks för ett

ökat deltagande i samhällslivet och en snabbare etablering på

arbetsmarknaden.

Genom att öka kunskapen, utveckla färdigheter och förändra förhållningssätt

hos medarbetare i länet som i sitt arbete på olika sätt möter nyanlända och

utrikesfödda, syftar projektet till att stärka kommunernas integrationsarbete.

Kompetenshöjningen är en del i att stärka kommunernas och

samverkansaktörernas organisatoriska förmåga att arbeta mer strategiskt för

ökad integration. Projektet bidrar till ett lärande kring vilka metoder som

fungerar samt erfarenhetsutbyte och delande av innovativa lösningar, vilket

förväntas bidra till utveckling av de berörda verksamheterna Ökat nätverkande

främjar möjligheter till en förstärkt samordning vilket i sin tur ytterligare

stärker effektiviteten i kommunernas och samverkansaktörernas arbete.

Integrationskompetens, Örebro kommun

Örebro kommun vill förbättra sina insatser för en mer framgångsrik etablering

och möta utmaningen med att arbetslösheten är större bland utrikesfödda, och

speciellt de nyanlända med utomeuropeisk bakgrund, än hos övriga

medborgare, och har därför startat det tvååriga projektet Integrationskompetens,

som medfinansieras av ESF.

Syfte och mål med projektet är att på ett bättre sätt koordinera insatser i

mottagningen så att nyanlända tidigare kan komma ut i arbetslivet. Satsningar

på kompetensutveckling av de olika personalkategorier som dagligen möter

nyanlända har identifierats som en nyckel för att stärka integrationen och

skapa ett mer effektivt mottagande av nyanlända. Verksamhetsöverskridande

65 (85)

utbildningar ska ge personalen en gemensam kunskapsgrund som förbättrar

förutsättningarna för samarbete mellan verksamheterna samt att medarbetare

får ökad förståelse för sin egen roll i integrationsarbetet. Bedömningen är att

målgruppen nyanlända skulle få ett bättre mottagande om de olika

förvaltningarna bättre kände till varandras uppdrag, ansvar och vilka insatser

som erbjuds.

Ett antal områden har identifierats där kommunen bör erbjuda

förvaltningsövergripande kompetensutveckling: utbildning i interkulturell

kompetens, utbildning i migrationsprocessen, utbildning i bemötande genom

motiverande samtal, kommunikation på lätt svenska, kommunikation med

personer som ej kan läsa och skriva och utbildning i att arbeta med tolk samt

utbildningar med fokus på hälsa, inklusive förbyggande arbete genom tidig

upptäckt, traumamedeveten omsorg och HBTQ diplomering. För att

utbildningsinsatserna ska implementeras i ordinarie verksamhet är ett förslag

är att erbjuda kortare utbildningarna till all personal. Ett mindre antal från

varje förvaltning ska även erbjudas mer omfattande utbildning för att i sin tur

bli utbildare med ansvar för att säkerställa att kompetensutvecklingen fortgår

efter avslutat projekt.

Odling och gröna miljöer för hälsa, Härryda kommun

I Härryda kommun bedrivs ett projekt som medfinansieras av Leader, inom

jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, för att ta fram ett arbetssätt

kring odling och gröna miljöer inom vården och omsorgen i samverkan med

företag, kommuner, brukar- och intresseorganisationer, utbildning och

forskning och andra med intresse för odling. Huvudsyftet är att skapa ett

hållbart arbetssätt kring trädgård och odling på äldreboenden inom vård och

omsorg och daglig verksamhet inom funktionshinder för ökad hälsa och

välbefinnande både för den enskilde och personalen.

Projektet ska bidra till kunskap och ökad medvetenhet om hållbar odling och

lokalt producerad mat och att använda det odlade i tillagningen på boendena

för ökad attraktivitet och delaktighet för de boende. Ett samarbete med

vuxenutbildningen och svenska för invandrare, SFI, kommer att ske genom

att en del av praktiktiden förläggs till odlingsmiljöerna samt till ett boende för

nyanlända där köksträdgårdar kommer att byggas upp. Erfarenheterna från

projektet sammanställs i en manual för hur odling kan ske inom vården och

omsorgen. Manualen skall kunna användas av både offentliga och privata

äldreboenden för att integrera gröna aktiviteter i den ordinarie verksamheten.

66 (85)

Ung Kraft Arena, Sundsvall

Ung kraft är ett samarbete mellan Sundsvalls kommun, Arbetsförmedlingen,

Försäkringskassan och Landstinget Västernorrland, som medfinansieras av

ESF. Projektet vänder sig till unga i åldrarna 18–29 år, som har psykisk ohälsa

eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Målet är att deltagarna ska

upptäcka och uppleva nya möjligheter samt få en chans att närma sig arbete,

studier eller praktik.

Projektet syftar till att utveckla en anpassad arena för att möta en målgrupp

som står långt ifrån arbetsmarknadsåtgärder, arbete och studier. Arenan

kommer att möjliggöra en plats för deltagare att växa i och träna på så att de

får de rätta förutsättningarna för att kunna komma i arbete eller studier och

bryta sitt utanförskap.

2.2.2 Klimatförändring och hållbar energiförsörjning

Sverige har satt ambitiösa nationella energieffektiviseringsmål och mål för en hållbar

energiförsörjning för 2020. Kommissionen konstaterar i landrapporten att Sverige ligger bra

till gällande den nationella måluppfyllelsen för utsläpp av växthusgaser samt andel förnybar

energi men att ytterligare ansträngningar behövs för att uppfylla de vägledande nationella

målen gällande energieffektivisering. På flera håll i landet bedriver kommuner och regioner

projekt finansierade av den europeiska regionalfonden, ERUF, för att bidra till den svenska

måluppfyllelsen om energieffektivisering och förnyelsebar energi.

Coach för energi och klimat

Projektet, som medfinansieras av ERUF, Coacher för energi och klimat (CEK) ska

stötta små och medelstora företag med låg energianvändning i att

energieffektivisera. Stödet innebär att kommuner i Sverige kan ansöka om

bidrag till Energimyndigheten för coacher i sin kommun/region. Tanken är

att stödet ska spridas i hela landet och coacherna finns för närvarande

i omkring 130 kommuner. Projekttiden för coacherna är 2017–2019.

I projektet kombineras enskild coachning med gruppföreläsningar och

erfarenhetsutbyten mellan företag. Coachen gör en genomgång av företagets

energianvändning Därefter tas förslag fram på åtgärder med potential till

minskad energianvändning. I nästa steg går coachen och det aktuella företaget

igenom hur de föreslagna åtgärderna kan genomföras. Målet är att företagen

ska sänka sina energikostnader, förbättra lönsamheten och minska sin

klimatpåverkan.

https://twitter.com/intent/tweet?url=http://www.energimyndigheten.se/nrp/coacher-for-energi-och-klimat/

https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=http://www.energimyndigheten.se/nrp/coacher-for-energi-och-klimat/

67 (85)

Cleantech TIPP, Helsingborgs stad

Helsingborgs stad, energibolaget Öresundskraft och avfallsbolaget NSR deltar

i Interreg-projektet Cleantech TIPP, som också inkluderar partners från flera

östdanska och skånska kommuner. Projektet löper till och med 2019.

Cleantech TIPP syftar till att främja utvecklingen av innovativa lösningar

genom att förbättra samspelet mellan efterfrågan från det offentliga med

marknadens utbud av lösningar. Projektet innebär att aktörer i offentlig sektor

i både Danmark och Sverige söker innovativa lösningar inom avfall, industriell

symbios och klimatanpassning.

Projektet ska stimulera innovationsprocesser och på en konkret nivå

underlätta upphandlingar så att de stämmer överens med kommunernas

visioner för nya hållbara lösningar samtidigt som det förbättrar företag och

andra organisationers möjlighet till utveckling och marknadsföring av nya

hållbara lösningar. Målet är att bidra till hållbar omställning, behovsdriven

offentlig efterfrågan samt näringslivsfrämjande genom ökad efterfrågan på

innovation.

Minskad klimatpåverkan från plast inom kommunal verksamhet,

Uppsala kommun

Plasten är ett av våra största miljöproblem. För att minska användningen av

plast och plastens klimatpåverkan driver Uppsala kommun tillsammans med

de större kommunerna i Östra Mellansverige (Linköping kommun,

Norrköping kommun samt Eskilstuna kommun), akademi och näringsliv ett

projekt med finansiering från ERUF, som syftar till att fram nya krav vid

upphandling för att stimulera utvecklingen av biobaserad plast och alternativa

produkter.

I dagsläget orsakar verksamheterna i de största kommunerna i regionen Östra

Mellansverige koldioxidutsläpp på cirka 4 000 ton per år enbart genom sin

användning av olika engångsprodukter. Genom att bli tuffare kravställare vid

upphandlingar och hitta alternativ till många av de fossila plastprodukter som

dagligen används i kommunernas verksamheter kan den negativa påverkan på

miljö och klimat minskas. Genom dialog med akademi och

tillverkningsindustri avser kommunerna bland annat att hitta alternativ till

plastprodukter och stimulera utvecklingen av biobaserad plast.

Civitas Eccentric, Stockholm stad

Civitas Eccentric är ett projekt inom ramen för det EU-finansierade Civitas-

initiativet. Projektet innefattar flera olika delprojekt som syftar till att minska

68 (85)

de negativa konsekvenserna av stor bilanvändning och främja hållbara

transporter. Madrid, München, Stockholm, Åbo samt Rusa i Bulgarien

genomför liknande åtgärder i sina respektive städer och utbyter erfarenheter

och jämför framgångar och motgångar för att utröna framgångsfaktorer för

de olika åtgärderna. Madrid är koordinator för projektet.

I Stockholm deltar sju parter – staden, KTH samt fem företag. Syftet är bland

annat minskade koldioxidutsläpp och hållbar energiförbrukning genom att till

exempel öka användningen av el-cyklar och förbättrad laddinfrastruktur till

elfordon. Projektet ger även möjlighet för demonstration av ny fordonsteknik,

kombinera mobilitetstjänster och att testa nya metoder för att bevaka

beläggning på parkeringsplatser. Projektet belyser åtgärder som kan

genomföras i stadsnära periferiområden i de fem städerna. I Stockholm har

stråket Hammarby sjöstad – Årsta – Liljeholmen utsetts till testområde där

några av delprojekten kommer att koncentreras.

2.2.3 Forskning och utveckling

Kommissionen konstaterar i landrapporten över Sverige att Sverige inte nått upp till det

nationella FoU-målet på 4 procent. Kommissionen menar att ekonomins konkurrenskraft

och innovationsförmåga kan hållas tillbaka av bland annat på grund av bristande utbud

av högkvalificerade personal inom naturvetenskap och ingenjörsvetenskap, framförallt inom

IKT. På FoU- och IKT-området har satsningar gjorts på lokal och regional nivå främst

via den europeiska regionalfonden, ERUF.

Digital SME, Västra Götalandsregionen

I Västra Götalandsregionen finns många små och medelstora företag inom

industrin och den industrinära tjänstesektorn med medarbetare i stort behov

av digital kompetens. Inom ramen för projektet Digital SME har bland annat

ett projekt, som medfinansieras av ESF, vilket riktar sig mot medarbetarnas

kompetensutveckling och ett projekt med inriktning på små och medelstora

företags digitala omställning, med medfinansiering från ERUF, sjösatts.

Företagen behöver kännedom om de möjligheter som digitaliseringen ger

samt en strategisk plan för digitalisering av sin verksamhet. Medarbetarna

behöver utbildning för att stärka sin ställning på en allt mer digitaliserad

arbetsmarknad. För att kunna erbjuda allt detta till företag och individer i hela

regionen har Göteborgs Tekniska College (GTC) inlett ett nära samarbete

med fyra Industriellt utvecklingscentrum (IUC) i regionen (Sjuhärad, Väst,

Skaraborg och Halland).

69 (85)

Det övergripande målet med projekten är att industriella SME ska öka eller

bibehålla sin konkurrenskraft, stärka sin lönsamhet och stå starka i en allt

hårdare global konkurrens. Projektet vill bidra till att svensk industri tar det

digitala ledarskapet.

Även om industrin i Västra Götalandsregionen och Region Halland håller hög

klass avseende tillverkning och kvalitet så finns en stor förbättringspotential

avseende att effektivisera verksamheten genom digitalisering, för att bli ännu

mer konkurrenskraftiga. Den samlade bilden tillverkningsindustrins SME:s är

att det behövs större investeringar i IT för att skapa mervärde och för att

kunna arbeta mer med kunskapsorienterad IT. IT behöver förändras från att

vara en lågprioriterad nödvändighet till att vara del av företagens

värdeskapande. För att kunna göra det behövs IT-strategiska kunskaper,

sammanhållna investeringar och inte minst ökade kunskaper i hur

digitaliseringen kan användas inom fler områden än verksamhetskritisk och

administrativ IT.

Den del av Digital SME som finansieras av ESF avser att kompetensutveckla

2577 anställda i 100 små och medelstora företag inom industri och

industrinära tjänstesektorn i Västra Götaland och Halland. Den övergripande

målsättningen är att stärka individens digitala kompetens och därigenom

stärka deras ställning på arbetsmarknaden. Vidare avser projektet stärka

underrepresenterade gruppers arbetsvillkor och öka antalet kvinnor inom

tillverkningsindustrin. Som en effekt av det kommer även företagens digitala

kompetens att öka.

ASSAR Industrial Innovation Arena, Västra Götalandsregionen

ASSAR Industrial Innovation Arena är en plattform för kunskapsutbyte med

nationella och internationella företag, kunskapsnoder och institut.

Initiativtagare till satsningen är Gothia Innovation AB, Högskolan i Skövde,

Industrial Development Center West Sweden AB. Volvokoncernen och

Volvo Car Corporation. Projektet finansieras av ERUF, Västra

Götalandsregionen, Skaraborgs Kommunalförbund och Skövde Kommun.

Målet med satsningen är att etablera en världsledande integrerad fysisk och

virtuell utvecklingsmiljö för forskning, teknikutveckling, innovation och

utbildning i Skövde. ASSAR kommer att bli en fysisk mötesplats och en

utvidgning av Gothia Science Park. Arenans syfte är att stöda forskning,

underlätta och utveckla samverkan mellan olika aktörer, bidra till utveckling

av tillverkningsindustrin och ökat tillflöde av kunskap och kompetens till

70 (85)

industrin, samt att skapa kunskapsuppbyggnad med regional och nationell

förankring. Mer specifikt för tillverkningsindustrin är syftet att ASSAR bland

annat ska bidra till att stärka konkurrenskraften och lönsamheten för

Skaraborgs tillverkande industriföretag med fokus på små och medelstora

företag.

En nationell kulturarvsinkubator, Region Gotland

Riksantikvarieämbetet har tillsammans med Region Gotland, Uppsala

Universitet och Science Park Gotland startat projektet som medfinansieras av

ERUF och pågår fram till våren 2021. Syftet är att under tre år testa en

inkubator som ska stimulera innovation och entreprenörskap kopplat till

Kulturarvssektorn och med digital inriktning. Arkiv, bibliotek, museer och

kulturmiljö är beroende av innovativa och sofistikerade lösningar för att

bevara, utforska, tillgängliggöra och förmedla en mångfald av kulturarv, trots

detta är det nuvarande utbudet av tjänster och produkter begränsat.

Genom att sammankoppla offentliga intuitioners behov, forskning och

expertis inom myndigheten med innovatörer och blivande entreprenörer är

målet att nya digitala tjänster ska testas och lanseras. Det kan handla om allt

ifrån tjänster som gör det enklare för allmänheten att uppleva och förstå

kulturarvet till tekniska lösningar som underlättar museernas arbete med att

digitalisera och tillgängliggöra sina samlingar.

71 (85)

3. Bidrag från organisationer i det civila samhället

3.1 Vetenskap och Allmänhet

Vetenskap & Allmänhet, VA, är en ideell förening vars ändamål är att främja

öppenhet och dialog mellan forskare och det omgivande samhället. För att

uppnå ändamålet arbetar vi för att åstadkomma samtal i nya former mellan

allmänhet och forskare och för att öka samverkan mellan forskare och det

omgivande samhället. Vi utvecklar också ny kunskap genom

attitydundersökningar och studier. Föreningen bildades för 16 år sedan och

har i dag ett 80-tal medlemsorganisationer, som exempelvis myndigheter,

högskolor, företag, folkbildningsorganisationer och forskningsfinansiärer.

Verksamheten finansieras av medlemsavgifter, projektmedel samt ett bidrag

från regeringen (Utbildningsdepartementet).

Inledningsvis vill vi uppmärksamma det faktum att de totala FoU-

investeringarnas andel av Sveriges BNP minskar, och att vare sig Sverige eller

EU kommer att nå de uppsatta målen i Europa 2020-strategin. FoU-

investeringar är avgörande för Sveriges möjligheter att även i framtiden vara

en framstående kunskapsnation, så utvecklingen är oroande, även om de

offentliga investeringarna är fortsatt starka. I Sveriges nationella

reformprogram för 2017 saknas uppgifter om de minskande privata FoU-

investeringarna. VA skulle ha önskat ett mer utvecklat resonemang och

potentiella åtgärdsförslag. I sammanhanget kan nämnas ett initiativ från

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, att skapa ett årligt FoU-index

över näringslivets FoU-investeringar för att bättre kunna följa utvecklingen.

VA:s verksamhet kopplar till flera av Europa 2020-strategins överordnade

mål, såsom målet om social delaktighet och målet om utbildning. Forsknings- och

utvecklingsmålet är det som allra främst står i fokus. Vi vill ge exempel på

verksamheter som VA bedriver och som vi menar bidrar till att uppnå målen.

VA-barometern

Sedan 2002 genomför VA en årlig attitydundersökning bland den svenska

allmänheten om synen på och förtroendet för forskare och vetenskap. Vi har

under åren bland annat frågat om inom vilka områden befolkningen anser att

det bör satsas statliga forskningsmedel. Vi har också frågat om intresse för och

självupplevd kunskap om forskning. VA-barometern är ensam i sitt slag i

Sverige och ger värdefulla data om hur allmänheten ser på forskning. Det finns

en politisk samsyn om värdet av stora offentliga investeringar i forskning och

72 (85)

utveckling, och det är givetvis viktigt med allmänhetens stöd för en sådan

politisk prioritering.

Medborgarforskning

Sedan tio år tillbaka samordnar VA varje år ett ”massexperiment” som en del

av vetenskapsfesten ForskarFredag, som i sin tur är den svenska delen av

Europeanz Researchers’ Night. I massexperimentet inbjuds skolklasser i hela

landet att samarbeta med forskare. 2017 års massexperiment Nyhetsvärderaren

genomfördes i samarbete med forskare vid Uppsala universitet. Totalt deltog

6 000 högstadie- och gymnasieelever i projektet, som gick ut på att utveckla

och testa ett verktyg för att undersöka vilka nyheter som syns i ungas

nyhetsflöden och lära elever källkritik i digitala medier. Genom

massexperimenten, som är exempel på medborgarforskning, får eleverna delta

i riktig forskning, och bidra till att utveckla ny kunskap. Resultaten återförs till

skolorna i form av populärvetenskapliga rapporter. Flera av tidigare års

massexperiment har också resulterat i vetenskapliga publikationer och

presenterats vid vetenskapliga konferenser.

VA medverkar även i bygget av en nationell webbportal som ska bli en resurs

och en knutpunkt för medborgarforskning med råd och riktlinjer, liksom en

sammanställning över aktuella projekt. Portalen är ett samarbete mellan

Göteborgs universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Umeå universitet

och VA.

March for Science

Förra året samordnade VA den svenska delen av den globala manifestationen

March for Science. Hela 80 organisationer stödde initiativet i Sverige och 2 500

personer deltog i manifestationen i Stockholm. Under 2018 planeras för en

fortsättning: en kampanj för att öka kunskapen bland svenska politiker och

allmänheten om vad vetenskap är, hur forskning går till, hur olika

forskningsrön kan värderas och varför forskningsbaserad kunskap behövs

som beslutsunderlag och för en positiv samhällsutveckling. Målet är att

vetenskapliga fakta ska lyftas fram mer än tidigare när politiska förslag

debatteras under valåret 2018.

Ansvarsfull forskning och innovation, RRI

VA arbetar även med Ansvarsfull forskning och innovation, RRI, som har en

viktig roll i Horisont 2020, EU:s ramprogram för forskning och innovation.

RRI innebär att alla berörda involveras i forskning och innovation för att

resultaten ska bli så användbara, godtagbara och hållbara som möjligt. Under

73 (85)

2017 startade tre EU-finansierade projekt med VA som partner; dessa

kommer under flera år att arbeta för att föra forskning och samhälle närmare

varandra, och åstadkomma förändring i forskande och

forskningsfinansierande organisationer.

Påverkansplattform för ökat svenskt deltagande i Horisont 2020

VA koordinerar en nationell påverkansplattform: Påverkan, samverkan,

medverkan – en plattform för större svenskt genomslag i SwafS som samlar ett femtiotal

svenska organisationer, forskningscentrum och enskilda forskare från olika

samhällssektorer. Plattformen riktar sig specifikt mot Horisont 2020:s

delprogram Science with and for Society, SwafS, men eftersom en av H2020:s

horisontella dimensioner är RRI, som i sin tur är en bärande del av SwafS-

programmet, har plattformen även verksamhet som rör Horisont 2020:s

övriga delar. Utöver RRI läggs särskilt fokus på science education, open access/open

science, gender equality, ethics och public engagement. Aktiviteterna i

påverkansplattformen är riktade mot såväl europeisk som svensk nivå.

Samtliga svenska påverkansplattformar finansieras av Vinnova och syftar till

att göra Sverige mer aktivt i det europeiska forskningssamarbetet och öka det

svenska deltagandet i Horisont 2020.

74 (85)

3.2 Lika Unika

Lika Unika (webb: www.likaunika.org) är en federation som verkar för

mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning i Sverige.

Medlemsförbund är: Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB), Hörselskadades

Riksförbund (HRF), Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar

(RBU), Neuroförbundet, Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) och

Synskadades Riksförbund (SRF). Vi arbetar dagligen med opinionsbildning

och påverkan för att Sverige ska leva upp till FN-konventionen om rättigheter

för personer med funktionsnedsättning, som samtidigt är en konvention som

EU har ställt sig bakom. Lika Unika driver också på det svenska arbetet med

Agenda 2030 som syftar till att skapa samhällen som är ekonomiskt, socialt

och ekologiskt hållbara.

Som Världsbanken underströk under FN-förhandlingarna om det som

resulterade i Agenda 2030, så kan hållbarhetsmålen bara uppnås om personer

med funktions-nedsättning inkluderas. Därför är det självklart för oss att det

svenska reform-programmet för Europa 2020 och EU:s arbete med strategin

kopplas till Agenda 2030, med ett tydligt funktionshinderperspektiv. Däri

ligger också vikten av att samhället utformas med utgångspunkt från den

mänskliga mångfalden. Det kräver universell utformning och att alltid ta

hänsyn till tillgänglighet och användbarhet, såväl fysisk tillgänglighet som till

information och kommunikation.

I det sammanhanget vill Lika Unika betona att det är angeläget att Sveriges

insatser som läggs fast i det nationella reformprogrammet också tar sin

utgångspunkt i EU:s sociala pelare, punkt 17:

Inkludering av personer med funktionsnedsättning

Personer med funktionsnedsättning har rätt till inkomststöd som säkerställer ett värdigt liv,

tjänster som hjälper dem att delta på arbetsmarknaden och i samhället samt en arbetsmiljö

som är anpassad till deras behov.

De tre måldokumenten med Agenda 2030, reformprogrammet och den

sociala pelaren har alla ett tydligt MR-perspektiv som förutsättning för en

hållbar utveckling. Det måste också få genomslag i det svenska arbetet med

Europa 2020.

Agenda 2030, mål 4: Säkerställa en inkluderande och likvärdig

utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla

Det krävs förstärkta insatser om målet om en inkluderande och likvärdig

utbildning ska kunna nås. Det handlar inte minst om att förbättra

http://www.likaunika.org/



75 (85)

förutsättningarna för elever med funktionsnedsättning att få sin

utbildningsgrund inför det fortsatta livet. Idag visar uppföljningar att andelen

personer mellan 16 och 64 år som har eftergymnasial utbildning är 34 procent

för personer med funktionsnedsättning. För övriga befolkningen är andelen

46 procent.

Trots utbildningsklyftorna upplever många elever att det brister i stöd och

anpassningar och att tillgängligheten fortfarande behöver förbättras. Idag

inskränks rätten för många elever med funktionsnedsättning att välja skola,

exempelvis genom att inte beviljas skolskjuts till annan skola än den

kommunen är beredd att acceptera.

I Myndigheten för delaktighets enkät Rivkraft framkommer bristande

tillgänglighet som ett avgörande hinder för utbildningen, som svårigheter att

förflytta sig, höra i undervisningssituationer och tillgodogöra sig

undervisningsmaterial. Uppföljningen från myndigheten lyfter också fram

bristen på teckenspråkig personal i skolan som ett hinder för döva elever att

få en god utbildning.

En förutsättning för att ge alla elever bra förutsättningar att nå skolans mål är

att det finns ett tydligt funktionshinderperspektiv i skolpolitiken, något som

vi idag upplever är helt frånvarande i många sammanhang. Lika Unika arbetar

utifrån en särskild skolplattform för att elever med funktionsnedsättning ska

få jämlika förutsättningar som andra i skolan. Full tillgänglighet och delaktighet,

God och lärande skolmiljö och Elevfokus-Alla barn är olika är tre angelägna rubriker

i skolplattformen, liksom rätten för en elev att välja en utbildning i en särskilt

anpassad skola för att kunna tillgodogöra sig utbildningen.

Agenda 2030, mål 8. Verka för varaktig, inkluderande och hållbar

ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga

arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och

personer med funktionsnedsättning, samt lika lön för likvärdigt arbete.

Målet ska ses mot bakgrund av att arbetslösheten är högre bland personer med

funktionsnedsättning. Samtidigt är samhällets åtgärder nästan helt inriktade på

att med lönestöd, genom företaget Samhall eller genom praktikplatser hos

myndigheter öka sysselsättningen bland våra medlemsgrupper. Med

utgångspunkt i Lika Unikas rapport ”Se förmågan” arbetar vi intensivt för att

få genomslag för värderingsförändringar i svensk politik: Det måste vara

självklart att se till meriter, kompetenser och erfarenheter hos personer med

funktionsnedsättning som söker arbete.

76 (85)

Det svenska reformprogrammet måste utgå från människors förmågor.

Begreppet ”nedsatt arbetsförmåga” måste fasas ut. I stället måste vi motverka

de barriärer som utestänger, exempelvis informationsbrister, förutfattade

meningar och fördomar. Hjälpmedel och anpassningar måste fungera och den

arbetslivsinriktade rehabiliteringen återupprättas. Offentliga arbetsgivare

måste vara förebilder i att anställa personer med funktionsnedsättning i sina

ordinarie verksamheter. Det är samtidigt ett åtagande för Sverige eftersom

FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har

en sådan artikel.

Europa 2020 kan vara en motor i arbetet för en smart och hållbar tillväxt. Det

kräver precis som Agenda 2030 ett tydligt funktionshinderperspektiv. Det är

förutsättningen för allas delaktighet och för att ingen ska lämnas utanför.

77 (85)

3.3 Folkbildningsrådet

Folkbildningsrådet är en ideell förening med vissa myndighetsuppdrag givna

av riksdagen och regeringen. Folkbildningsrådets uppdrag är att fördela

och följa upp statsbidraget till studieförbund och folkhögskolor. Vi har även

ett uppdrag att utvärdera om statens bidrag till folkbildningen uppfylls.

Folkbildningsrådet har tre medlemmar som tillsammans representerar svensk

folkbildning. De tre medlemmarna är:

- Studieförbunden i samverkan - representerar de tio studieförbunden

- Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) - representerar de folkhögskolor

som har landsting och regioner som huvudmän.

- Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) - representerar de

folkhögskolor som har folkrörelser och andra organisationer som huvudmän.

Totalt finns det 154 folkhögskolor och 10 studieförbund. Folkbildningen

engagerar stora delar av den vuxna befolkningen varje år. Sammantaget deltog

drygt 1,1 miljoner personer i folkhögskolornas långa kurser och

studieförbundens cirklar och annan folkbildningsverksamhet under 2017.

Folkbildningen bidrag till Europa 2020-strategin

Folkbildningen gör en betydelsefull insats för Europa 2020-strategins

prioriteringar samt Sveriges mål inom strategin. I Sverige har regeringen satsat

stort på folkbildningen med bland annat 5000 nya deltagarplatser under 2018.

Detta är ett erkännande av den viktiga roll folkbildningen spelar för att erbjuda

vägar till utbildning och arbete samt för att ge möjlighet till fördjupning av

intressen och kultur i hela landet. Det ska dock poängteras att situationen i

Sverige står i stark kontrast till övriga Europa där anordnare av

vuxenutbildning överlag lider av bristande finansiering.

Folkbildningen är en av förutsättningarna för att en hög bildnings- och

utbildningsnivå ska kunna upprätthållas i Sverige. Studieförbund och

folkhögskolor tillför samhället hundratusentals tillfällen till studier och

bildning varje år. En av folkhögskolans stora styrkor är det stärkande och

studiemotiverande arbetet. Folkhögskolorna ger deltagarna lust att lära mer,

och mod och kapacitet studera vidare. Studiemotiverande folkhögskolekurs är

ett framgångsrikt exempel.

Folkbildningen är en viktig kraft för ett demokratiskt samhälle och fungerar

som ett kitt som håller samman, stärker och utvecklar det svenska samhället

och demokratin. Folkbildningen är dessutom en helt avgörande för att

tillgängliggöra olika former av kultur i hela Sverige.

78 (85)

Vägar mot arbete och studier för de som står längst från utbildning och

arbetsmarknad

Folkbildningsverksamheten i Sverige bedrivs huvudsakligen inom ramen för

det statliga folkbildningsanslaget, men även med annan finansiering i form av

uppdrag och projekt.

Studiemotiverande folkhögskolekurser (3 mån) riktar sig till arbetssökande

som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskola. Ungefär 40 procent av

deltagarna i folkhögskolans studiemotiverande kurser studerar vidare inom

folkhögskolan vilket betyder att de studiemotiverande kurserna lyckas med att

motivera och skapa vägar framåt för de som står längst från utbildning och

arbetsmarknad.

Från folkhögskolans allmänna kurs går drygt 3 200 deltagare vidare från

folkhögskolan till högskolan varje år. Under 2017 utfärdade folkhögskolorna

1 796 intyg om grundläggande behörighet för studier vid högskola, och 419

behörigheter för studier vid yrkeshögskola. Det visar att folkhögskolan är en

viktig väg till vidare studier. Inte minst bland de grupper och individer som

står allra längst från arbetsmarknad och utbildning.

Många deltagare får erfara att bli sedda och lyssnade på i folkhögskolan och i

kombination med en positiv studiemiljö skapar detta ett bättre självförtroende

och stärkt tro på den egna förmågan att studera och lyckas. I förlängningen

skapar en sådan utveckling bättre förutsättningar för att våga ta steget till

vidare studier

Folkbildning för ett Sverige som håller samman

Folkbildningen är en viktig infrastruktur för demokrati och bildning och för

att bygga tillit och gemenskap som förutsättning för vårt demokratiska

samhälle. Inom folkbildningen samlades under 2017 drygt 1,1 miljon deltagare

i olika åldrar, av olika kön och med olika bakgrund, förutsättningar och

erfarenheter. Den omfattande verksamhet som pågår varje dag året om, de

hundratusentals människor som man för samman i samtal, ger studieförbund

och folkhögskolor unika förutsättningar att bidra till att stärka, stabilisera och

utveckla demokratin.

För många av folkbildningens deltagare sker lärandet ihop med människor

som man känner eller delar erfarenheter och intressen med. I sådana

sammanhang fungerar folkbildningen sammanbindande; den stärker

deltagarnas identitet och därmed också deras självkänsla. Sammanhållningen

79 (85)

inom cirkeln eller kursen fungerar som ett stöd som ger deltagarna kraft att

öppna sig mot samhället.

Att lyckas med unga i utanförskap och utrikes födda är avgörande för såväl

social samanhållning och stabilitet som för ökad sysselsättning. Utbildning är

en nyckelåtgärd för att förebygga arbetslöshet och det utanförskap som

riskerar att drabba dem som står utanför arbetslivet. Detta gäller inte minst

individer med funktionsnedsättningar och utlandsfödda som har svårt att

etablera sig på arbetsmarknaden. Här fyller folkbildningen en unik roll.

Ser vi till EU-nivån är det tydligt att de senaste åren präglats av snabbt växande

sociala och politiska spänningar i många av EU:s medlemsländer. Detta har

lett till att främlingsfientliga och icke-demokratiska rörelser har fått fotfäste.

Samtidigt söker sig allt fler människor till EU-länder för skydd undan krig och

konflikter i andra delar av världen. Demokratin och sammanhållningen i

samhället utmanas och sätts under press både i Sverige och i andra EU-länder.

Här har vuxenutbildning och folkbildningen en viktig roll att spela såväl när

det gäller utbildning och arbetsmarknad som när det gäller att sprida

humanistiska och demokratiska förhållningsätt. Det är därför av stor vikt att

finansieringen till sektorn är långsiktig och på en tillräcklig nivå för att uppnå

de mål för livslångt lärande och bildning som finns inom det europeiska

samarbetet och utrycks i Europa 2020 strategin.

80 (85)

3.4 Famna – riksorganisationens för idéburen vård och social omsorg

Famna är en medlemsorganisation för aktörer inom idéburen välfärd. Det är

stiftelser, ideella föreningar, ekonomiska föreningar och aktiebolag som drivs

utan vinstsyfte. För närvarande har Famna drygt 75 medlemmar.

Europa 2020

Idéburna välfärdsverksamheter bidrar på många sätt till EU:s 2020-strategi

och till Sveriges nationella mål. Strategin sammanfattas med: Smart, hållbar

tillväxt för alla. Liknande ledord präglar idéburen välfärd, som innefattar

socialt stöd, omsorg, vård, utbildning och sysselsättning.

Sveriges nationella mål handlar bland annat om sysselsättning, delaktighet och

trygghet samt jämlik kunskapsskola.

Arbetsliv, sysselsättning – insatser och åtgärder

Idéburna organisationer arbetar med att stärka grupper som har svag

förankring på arbetsmarknaden och att öka den sociala delaktigheten genom

minskad arbetslöshet.

- Sociala företag. Kugghjulet är ett projekt som drivs av Famna för att

stärka sociala företag, för en långsiktig och hållbar arbetsmarknad som

inkluderar även svaga grupper på arbetsmarknaden, t.ex. personer med

språksvårigheter eller funktionsnedsättningar.

- Vård, omsorg och IT, eHälsa och digital arbetsmiljö. Ett dussin

idéburna företag arbetar med att utveckla den digitala kompetensen

hos vård-och omsorgspersonal. Vårdsektorn är inom IT ett

underutvecklat område, med personalgrupper som varit eftersatta i IT-

utvecklingen, främst kvinnor. Med denna eHälsosatsning ökar

kompetensen hos individer. De får ökad anställningsbarhet och blir

attraktiva på arbetsmarknaden. Arbetsplatserna förnyas.

Många idéburna organisationer och företag är inriktade på sysselsättning och

social delaktighet för unga människor, exempelvis Reningsborg, som har

secondhandbutiker, ungdomsgård, läxhjälp och undervisningsstöd med syfte

att stödja unga vuxna att få behörighet till högskola och universitet. Delar av

verksamheten fungerar även som arbetsträning, en väg in i arbetslivet.

Råd och hjälp för att individer ska kunna arbeta och vara delaktiga i samhället:

Mobilitetscenter i Göteborg har kompetens kring funktionsnedsättning och

bilkörning, med bland annat bilanpassning. BOSSE Råd, Stöd och Kunskapscenter

81 (85)

liksom LaSSe Brukarstödcenter ger råd och utvecklingshjälp åt människor med

funktionsnedsättning. IFS/CS driver verksamheten Steg för Steg, där

personer med psykisk funktionsnedsättning, erbjuds arbete, sysselsättning och

studier. Mo gård har verksamhet för döva och personer som har dövblindhet

med ytterligare funktionshinder. Associerat finns även Nationellt

kunskapscenter för dövblindfrågor.

Trygghet, ökad delaktighet, mot segregation och klyftor – insatser och

åtgärder

Stadsmissionerna, Skyddsvärnet – anno 1910 liksom Skyddsvärnet Göteborg är

exempel på organisationer som arbetar med stöd åt ekonomiskt svaga hushåll,

hemlösa, flyktingar, kvinnor, barn, unga och verkar aktivt för integration, med

inriktning bl.a. på personer som varit straffade eller på andra sätt hamnat

utanför samhällsgemenskapen.

Kvinnojourerna Unizon, Ersta Diakoni, Unga Kvinnors Värn, med flera, ger stöd

åt kvinnor, agerar mot våld och otrygghet, och ger skydd åt kvinnor och barn.

- Idéburna organisationer ger både direkt stöd åt utsatta, och parallellt

agerar som opinionsbildande röst åt svaga, påverkar politik och

samhälle samt hjälper individer med kontakter gentemot myndigheter.

Jämlik kunskapsskola – insatser och åtgärder

Flera Famnamedlemmar driver utbildningar, till exempel:

Stadsmissionen i Stockholm har övertagit delar av en skolkoncern som gått i

konkurs. Sociala Missionen driver gymnasieskola. Valjeviken är folkhögskola,

rehabiliterings-, kurscenter samt sport- och friskvårdsanläggning. Här finns

kursdeltagare både med och utan funktionsnedsättningar. Famna och många

och av medlemsorganisationerna bedriver utbildningar och

utvecklingssatsningar för grupper som i andra sammanhang skulle ha svårt att

hitta lämplig skola. Listan kan göras lång men för att nämna några:

Dormsjöskolan driver utbildningar för pojkar med neuropsykiatriska

funktionshinder och psykosociala svårigheter. HVB-hemmet Guldfällen som

samarbetar med Novalisgymnasiet.

Famna samarbetar också med Idéburna skolors riksförbund som samlar dryga

50-talet idéburna friskolor.

Hur kan det nationella arbetet inom Europa 2020-strategin stärkas?

- Flexiblare upphandlingsregler – likt dem som finns i andra EU-länder

82 (85)

- Ramlag för IOP – idéburet offentligt partnerskap – för bättre

samarbetsformer

- Uppdelning av all nationell statistik i tre sektorer, offentligt, privat och

idéburen sektor.

- Stöd till forskning om idéburen välfärd och dess roll i samhället

83 (85)

3.5 Europeiska Ungdomsparlamentet

Europeiska Ungdomsparlamentet (EUP) Sverige är en partipolitiskt och

religiöst obunden ungdomsorganisation som finns representerad över hela

landet. EUP är den perfekta plattformen för unga européer som vill bygga ett

europeiskt nätverk, utveckla sin kunskap kopplat till europeiska frågor samt

stärka sin roll i civilsamhället. EUP Sveriges vision är ett Sverige där unga får

möjlighet att bilda sin egen uppfattning om europeiska frågor och engagera

sig i samhällsfrågor i en oberoende, interkulturell, kreativ och fördomsfri miljö

genom formellt och icke-formellt lärande. EUP Sverige är det självklara

alternativet för att engagera sig i Europafrågor och finns genom ungas egen

organisering i alla Sveriges städer. Organisationen är en del av det

internationella nätverket European Youth Parliament (EYP) som grundades

1987 och i dagsläget finns i 40 länder. Inom det internationella nätverket

anordnas årligen runt 600 event som totalt samlar 35,000 deltagare. I Sverige

deltar cirka 40 skolor och 160 elever per år.

Europeiska Ungdomsparlamentet är en organisation vars verksamhet bidrar

till informellt lärande. Vi gör detta genom att anordna konferenser där

ungdomar genom en välprövad, interaktiv metod får diskutera och möta

problem genom simulationer av europaparlamentets arbetsprocedur.

Erfarenheten av att delta på dessa konferenser ersätter inte formell utbildning,

men kan på flera sätt vara ett komplement till den. Framförallt är vår

uppfattning att vår verksamhet bidrar till ökat engagemang, kopplat till den

undervisning som bedrivs på gymnasiet, samt öppnar upp för intresse och

motivation att studera på efter-gymnasial nivå. Detta på grund av att det

många gånger kan krävas komplement till katederundervisning för att skapa

en uppfattning om det som står i läroböckerna. Genom att delta i vår

verksamhet får elever möjlighet att skapa sig en konkret förståelse för

parlamentarism, beslutsfattande och hur en lagstiftande intuition fungerar. Att

få lära genom aktivt deltagande, bidrar för många till en konkret känsla för hur

samhället fungerar.

Europeiska ungdomsparlamentet bidrar även till ökade kunskaper kopplat till

den samhällsvetenskapliga undervisning som bedrivs på gymnasiet och

förbättrar språkkunskaper - främst inom engelska. De lärare som är

engagerade och involverade i vår organisation menar att de ämnen som

diskuteras under våra konferenser, på flera områden, möter de mål som

redogörs för i läro- och undervisningsplaner för gymnasieskolan.

84 (85)

Det viktigaste med vår verksamhet är att den drivs helt av ungdomar. Som

medlem i vår organisation öppnas möjligheterna upp för att anordna och

projektleda konferenser eller andra event, sitta med i en regional styrelse och

utveckla kunskaper kopplat till föreningsliv. Vi är övertygande om att det finns

många olika arenor för kunskapsinlärning och att vår organisation stimulerar

den inlärning som sker i skolan. Dels tack vare att deltagarna får applicera sin

kunskap i ett konkret sammanhang, men även öva på att samla in, analysera

och diskutera aktuella ämnen tillsammans med andra.

Det är därför vår uppfattning att Europeiska Ungdomsparlamentet genom sin

verksamhet bidrar till att förbättra utbildningsnivån, motverkar att elever i

förtid avbryter sin skolgång, samt ökar chanserna för vidare studier hos de

som deltar. Vi tror att den informella kunskap vår verksamhet bidrar till ökar

chanserna för att de gymnasieelever som deltar ska vilja slutföra sin

gymnasieutbildning. Ur ett långsiktigt perspektiv är vi därför med och bidrar

till ökad social delaktighet och minskad arbetslöshet.

Övergripande bidrar Europeiska Ungdomsparlamentet till målen i Europa

2020-strategin genom det informella lärande som kompletterar

katederundervisningen, samt konkretiserande av det som står i läroplanen för

gymnasiet - kopplat främst till undervisningen i samhällskunskap. Genom vår

verksamhet strävar vi även efter ökade fackkunskaper i olika ämnen, då de

ämnen som diskuteras på våra konferenser alltid är av högaktuell karaktär.

Deltagarna får diskutera och skriva resolutioner inom bland annat

jämställdhet, klimat, juridik, utifrån samma procedur som sker i det faktiska

Europaparlamentet. Vi är därför övertygade om att vi på flera sätt bidrar till

Sveriges mål på klimat- och energiområdet. Förutom att de elever som deltar

får möjlighet att diskutera klimatmålen, ges ofta även i uppgift att reflektera

kring utsläpp och förnybar energi. Utöver det tror vi att en förhöjd

utbildningsnivå i samhället leder till att medvetenheten kring dessa frågor ökar.

Vi ser ett stort engagemang på dessa områden som vi är glada att få stimulera.

Vidare är en av de viktigare punkterna, i vår mening, det kontaktnät som

skapas eleverna emellan. Både inom Sverige och internationellt. Genom att bli

en del av ett nätverk som utgörs av 40 länder, både inom EU och utanför,

skapas möjligheter att diskutera och utbyta erfarenheter som i framtiden kan

leda till värdefulla samarbeten. Vår uppfattning är att ökade kunskaper om det

europeiska samarbetet leder till förhöjt intresse att intressera sig för

gränsöverskridande frågor.

85 (85)

Vi tror att nyckeln till ökad social inkludering och förbättrat klimat, som delar

av Sveriges mål kopplat till Europa 2020-strategin bygger på kontaktnät och

samarbete. Vi är glada att kunna bidra till det genom den verksamhet vår

organisation bedriver.

Vi tror att det nationella arbetet som berörs av Europa 2020-strategin kan

stärkas genom informellt kunskapsbyggande och ökat föreningsengagemang.

Det är viktigt att understryka att kunskapsinhämtande som bidrar till förhöjd

utbildningsnivå kan ske i flera olika rum och inte endast i klassrummet. Vi

skulle vara glada att mer specifikt lyfta de frågor som tas upp i

reformprogrammet med våra medlemmar och vi öppnar gärna upp för ett

samarbete med Utbildningsdepartementet.

sveriges nationella reformprogram 2018 · svenska modellen förutsätter ordning och reda på...

Documents