svenska skrivregler
DESCRIPTION
* Talspråk och skriftspråk * Skrivregler * Styckeindelning * Särskrivning * Konjunktioner * SkiljeteckenTRANSCRIPT
Skrivkonsten
Svenska skrivregler
Innehåll:
Talspråk och skriftspråk
Skrivregler
Styckeindelning
Särskrivning
Konjunktioner
Skiljetecken
Talspråk och skriftspråk
Talspråk:
Det första språket vi lär
oss.
Vissa ord som bara används
i talat språk.
Va ere ru säjer?
Skriftspråk:
Lär vi oss när vi lär oss läsa
och skriva.
Många ord stavas
annorlunda än de uttalas.
Vad är det du säger?
Talspråk
Vissa ord som bara används i talat språk, t.ex.
Dialektord
Svordomar och andra ”fula” ord
Slangord/modeord.
Vi är ganska slarviga när vi pratar, t.ex.
Vi säger inte ut hela ordet
Vi pratar så snabbt så vi sväljer vissa bokstäver.
Vi kan förstå varandra ändå pga. miner, gester och vi kan fråga om vi inte förstår.
Skriftspråk
Det blir enklare för den som ska läsa om vi håller oss till
reglerna för skriftspråket.
Den som läser ser bara texten, inte dina gester eller miner.
Reglerna för skriftspråket gäller inte riktigt i SMS och på
chatten.
SMS och chatt är mittemellan tal- och skriftspråk.
Uppgifter
Diskutera med din bordsgranne:
o Ge exempel på ord som vi bara använder när vi talar.
o Är det viktigt att skilja mellan talat och skrivet språk? Varför
eller varför inte?
o Tror ni att språket som används i t.ex. SMS och chatt i
framtiden kommer att påverka det skrivna språket? Hur i så
fall?
Skrivregler
Det finns många regler för hur man ska göra när man skriver
en text.
Ofta märker vi inte att vi kan reglerna förrän någon bryter
mot dem.
Det är viktigt att hålla sig till konventionerna när man skriver
en text, annars kan det bli helt hopplöst att läsa!
Skrivreglerna handlar om:
o Styckeindelning
o Särskrivning
o Skiljetecken
Styckeindelning Stycken gör texten luftigare och mer lättläst.
Man börjar på nytt stycke när man börjar berätta om något nytt som ska hända eller tänkas.
Det finns två sätt:
1. Nytt stycke markeras med blankrad = en tom rad mellan varje stycke
Gör så här: tryck ENTER två gånger
2. Indrag = varje stycke utom det allra första börjar en bit in på raden.
Gör så här: markera raden, högerklicka, välj ”stycke”, klicka fram 0,5 på första raden).
Uppgifter
Logga in med ditt användarnamn och lösenord, och öppna
boken Svenska Direkt.
Läs texterna på s.299-300.
Diskutera frågorna till uppgift 10 med din bordsgranne:
A) Vilken skillnad är det mellan de två texterna?
B) Vad händer med en text om du inte styckeindelar?
C) Vad händer med en text om du styckeindelar för ofta?
D) Hur vet du när det är dags att styckeindela? Har du några
knep?
Särskrivning
När ett sammansattord felaktigt skriv som två eller flera ord.
1. Man skriver isär substantiv och adjektiv i ett sammansatt
ord: sjuk sköterska istället för sjuksköterska.
2. Man skriver isär sammansatta ord som sätts ihop med –s:
övergångs ställe istället för övergångsställe.
Läs texten högt så hör du om det är ett ord eller flera!
Särskrivning
Det har blivit allt vanligare de senaste 20 åren.
Fler unga människor särskriver.
Det är vanligare att man särskriver långa ord.
Varför?
1. Inflytande från engelskan – de skriver inte ihop ord.
2. Påverkan från rättstavningsprogram i dator och mobil –
som inte har alla sammansatta ord inlagda, men som ofta
har de var för sig inlagt.
3. Bindestreck – när vi lär oss skriva i skolan får vi ofta lära
oss att skriva bindestreck mellan de sammansatta orden.
Uppgifter Diskutera med din bordsgranne:
o Titta på exemplen. Vad är det egentligen som någon vill sälja eller köpa?
Exempel:
1. Sjö nära tomt till salu
2. Sjönära tomt till salu
3. Köpes: två kassaskrin
4. Köpes: två kassa skrin
Gör övningen ”Skriva ihop eller isär” på Espresso
Konjunktioner
Konjunktioner binder samman ord i meningar.
Många korta meningar blir hackigt att läsa.
Konjunktioner skapar flyt.
De vanligaste konjunktionerna är:
och, men, eller, om, att, eftersom, då, medan, innan, förrän, när.
Uppgifter
Gör övningen ”Hitta alla konjunktioner” på Espresso
Gör övningen ”Fyll i konjunktioner” på Espresso
Interpunktion
Interpunktion = användande av skiljetecken.
”Interpunktionen är de stygn som håller språkets tyg
samman.”
”Skiljetecknen är språkets trafiksignaler; de talar om när vi
ska sakta ned, lägga märke till något, ta en omväg eller
stanna.”
”Interpunktionen föser ihop ord och meningar, håller andra
åtskilda. Interpunktion ger dig vägledning om hur du ska läsa,
på samma sätt som noter vägleder en musiker hur han ska
spela.”
Interpunktion
”Punkterna ger andrum åt den som läser högt och rådrum för
den som läser tyst, och också den som blott lyssnar kan tack
vare tätare avslutningstonfall och längre pauser, som
interpunktionen framtvingar, lättare ta till sig innehållet.”
Den som läser högt får möjlighet att andas.
Den som läser tyst får möjlighet att tänka.
Den som lyssnar får möjlighet att förstå innehållet.
Version 1
Käre John,
det var länge sen du skrev till mig. Och det känns så hemskt.
Fel! Otäckt! Efter allt vi upplevt tillsammans. Måste vi glömma
det som varit? Jag saknar dig (inte en gång har jag legat med en
annan)! Så omtänksam, rar och sexig, aldrig äcklig eller
påträngande. Som du är ingen annan. Kan bara älska dig.
Låt mig vara din
Jane
Version 2
Käre John!
Det var länge sen. Du skrev till mig, och det känns så hemskt
fel, otäckt, efter allt vi upplevt… Tillsammans måste vi glömma
det som varit! Jag saknar dig inte. En gång har jag legat med en
annan – så omtänksam, rar och sexig. Aldrig äcklig eller
påträngande som du är. Ingen kan bara älska dig.
Låt mig vara!
”Din” Jane
Skiljetecken
Stor bokstav
Punkt
Komma
Kolon
Utropstecken
Frågetecken
Apostrof
Citattecken
Bindestreck
Uppgift
Hitta felen i meningen:
Anna’s salami pizza é goare än nisse’s.
Svar:
Annas salamipizza är godare än Nisses.
Vi använder inte apostrof för att uttrycka genitiv i svenskan.
Salamipizza är ett sammansatt ord.
Vi skriver ut hela ordet när vi skriver, é goare är talspråk.
Nisse är ett namn och ska ha stor bokstav.
Stor bokstav I början av en mening
T.ex. Vi ska åka båt på lördag.
I personnamn
T.ex. Jag heter Susanna Bertilsson.
Vid geografiska egennamn
T.ex. Roslagen, Norrtälje.
Vid byggnader och anläggningar
T.ex. Grindskolan, Sportcentrum.
Vid organisationer, föreningar, klubbar, tidningar och tidskrifter
T.ex. Norrtelje Tidning, Riala GoIF.
Vid varumärken
T.ex. Adidas, Volvo.
Uppgifter
• Logga in med ditt användarnamn och lösenord, och öppna
boken Svenska Direkt.
• Läs de två texterna på s.296.
o Gå igenom texten på egen hand och leta efter felen med stor
och liten bokstav. Skriv om texten på datorn.
o Jämför din text med din bordsgrannes. Har ni gjort lika?
Varför eller varför inte?
Punkt.
Används efter påståenden.
T.ex. Idag lärde jag mig jättemycket på svenskan.
Uppgifter
o Logga in med ditt användarnamn och lösenord, och öppna
boken Svenska Direkt.
o Läs de två texterna på s.295.
o Diskutera med din bordsgranne:
A) Beskriv skillnaderna mellan de två texterna.
B) Vad händer med en text om du inte sätter punkt?
C) Vad händer med en text om du sätter punkt för ofta?
D) Hur vet du när det är dags att sätta punkt? Finns det något
knep?
Komma,
Komma = grekiska, avskuren bit.
1. Vid uppräkningar: mellan sådant man räknar upp men inte
före det sista ”och” som står innan det sista i uppräkningen.
T.ex. Helena, Therese, Susanna och Anosh.
Om kommat kan ersättas med ”och/eller/men” är det rätt!
Komma,
2. När två fullständiga meningar (huvudsatser) binds ihop av
en konjunktion.
T.ex. Anosh ville spela pingis, men han hade inget
racket.
Susanna är lärare i svenska, och hon undervisar klass 7.
Man får inte sätta punkt istället för komma!
Då kallas det för satsradning
och det är irriterande att läsa!
Komma, 3. Då ett utrop börjar.
T.ex. ”Jösses, vad Anosh är bra på pingis!”
4. Vid tilltal.
T.ex. ”Här får du min uppsats, Susanna”.
5. Efter repliker
T.ex. ”Att vara eller inte vara”, sa Hamlet
-Att vara eller inte vara, sa Hamlet
Men inte när replikerna slutar med frågetecken eller utropstecken!
T.ex. ”Att vara eller inte vara?” frågade Hamlet
- Att vara eller inte vara? frågade Hamlet
Komma,
6. Vissa kommatecken kommer i par.
T.ex. Jag tycker, i alla fall när vi har rast, att det är kul i
skolan.
Om det som står mellan kommatecknen kan utelämnas, utan
att meningen låter konstig, är det rätt!
Tänk på var du sätter kommat!
Jämför:
Anna, jag saknar dig, inte bara din kropp.
Anna, jag saknar dig inte, bara din kropp.
Rakblad använder jag, inga håriga ben är sexiga ben.
Rakblad använder jag inga, håriga ben är sexiga ben.
Kolon:
7. Kolon föregås nästan alltid av fullständig mening.
8. Kolon annonserar vad som komma skall: exempel,
upprepning, understrykning, förklaring.
9. Kolon lägger tillrätta det föregående påståendet.
T.ex. Susanna lär eleverna allt hon kan: användningen av
punkt, komma, kolon, utropstecken och frågetecken.
Semikolon;
DET BEHÖVER VI INTE I SVENSKAN!
Utropstecken! Talar om att du särskilt vill framhålla innehållet i en mening.
Används:
Efter spontana utrop, t.ex. ”Jösses!”
Efter hälsningar, t.ex. ”Hej!”
För att skapa dramatik, t.ex. ”Detta är inte Drottningholm, detta är Grindskolan!”
För att betona vikten av något, t.ex. ”Ni behöver verkligen lära er skrivreglerna!”
Vid uppmaningar, t.ex. ”Stäng locken på datorerna!”
Vid önskningar, t.ex. ”Om vi ändå hade rast!”
Vid en retorisk fråga, t.ex. ”Hur har ni kunnat glömma förhöret!”
Frågetecken?
Talar om att du ställer en fråga i texten.
Används efter direkta frågor.
Jämför:
Vad ville du med henne?
Vad? Ville du? Med henne?
Apostrof’ Används runt citat inom citat, t.ex. ”Susanna sa ’Det är viktigt att
lära sig skrivreglerna’, på lektionen.”
Används bara vid genitiv om det finns risk för missförstånd.
Genitiv = ägande, uttrycks med –s, t.ex. Susannas bok.
Jämför:
1. Robbans fru Maggan är elakare än Anders.
2. Robbans fru Maggan är elakare än Anders’.
Är Maggan elakare än Anders?
Är Maggan elakare än Anders fru?
Citattecken”” Citattecken kommer i par
Citattecken används:
o Runt citat och repliker, t.ex. ”Var tysta nu!” sa Susanna.
o Runt namn på fartyg och titlar, t.ex. ”Svenska Direkt”, ”Vasa”.
o Runt öknamn och smeknamn, t.ex. ”Sanna”.
o För att dra uppmärksamhet till ett visst ord, t.ex. Nu ska vi lära oss om ”citattecken”.
o Runt främmande eller mindre vanliga ord, t.ex. Citattecken är en del av ”interpunktionen”.
o När något är ironiskt menat, t.ex. Skrivreglerna är väldigt ”lätta”.
o Istället för att skriva så kallade, t.ex. Regler är ”normer”.
Bindestreck-
Används i vissa sammansättningar där bindestrecket ersätter ”och”.
Jämför:
”blågrön” = färgnyans
blå-grön = blå och grön
Används vid dubbelnamn, t.ex. ”Lars-Åke”.
För att markera att en orddel som är gemensam för flera ord är
överhoppad, t.ex. ”spanska- och svenskalärare”.
Parentes ( )
Används för att lägga till information eller förklara.
T.ex. Susanna (som också kallas ”Sanna”) är lärare.
Om det som står i parentesen kan utelämnas (utan att
meningen låter konstig) är det rätt!
Hakparentes [ ] används som parentes inom en parentes.
Ellips…
Ellipsen används när man utelämnar ord, exempelvis i ett
citat.
T.ex. ” Interpunktionen […] håller språket[…] samman”
Ellipsen används för att markera tvekan eller en avbruten
tankegång.
T.ex. ”Nej… eller… ja…”
Kursivering
Kursivering är som en understrykning.
De kan användas till:
Att markera titlar på böcker, tidningar, låtar, filmer, t.ex. ”Vi
använder boken Svenska Direkt”.
Att betona vissa ord, t.ex. ”Ni är verkligen duktiga!”.
Att markera utländska ord och fraser, t.ex. ”Susanna sa: Muy
bien! till oss.”
Uppgifter
Diskutera med din bordsgranne:
o Tänker du mycket på regler när du skriver? Varför eller
varför inte?
o Tycker du att det är någon regel som är särskilt svår att
komma ihåg eller särskilt svår att följa?
Gör övningen ”Fyll i skiljetecken” på Espresso
Stegring i skiljetecknens styrka
Hon stack kniven i honom utan att tveka en sekund.
Hon stack kniven i honom, utan att tveka en sekund.
Hon stack kniven i honom – utan att tveka en sekund.
Hon stack kniven i honom. Utan att tveka en sekund.
Hon stack kniven i honom.
Utan att tveka en sekund.
Källor
Söderberg, Cecilia &
Eriksson, Lisa, (2009).
Svenska Direkt.
Truss, Lynne & Halldinger,
Lena, (2003, 2006) Komma
rätt, komma fel, och komma
till punkt.