svenska pedodontifÖreningens medlemsblad nummer 1...
TRANSCRIPT
BARNTANDLÄKARBLADET SVENSKA PEDODONTIFÖRENINGENS MEDLEMSBLAD
Nummer 1-2017 / Årgång 30 ISSN 2001-9483
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30
Innehåll
• Styrelsen • Sektionerna • Från redaktionen • Kalendarium • Nästa nummer • Ordföranden har ordet • Sektionerna rapporterar • Hälsovägledare i tandvården • Avhandlingsreferat - LKG • Vårmötet • ST-utbildning i Tromsø • International cleft congress • Kognitiv bettendeterapi • Stipendier att söka • Boktips • Debatt & Synpunkter • Blivande kollegor • Nya kollegor • Nyttiga länkar • Barntandvårdsdagar 2017
BARNTANDLÄKARBLADET
ISSN 2001-9483
Organ sedan 1989 för
Svenska Pedodontiföreningen
Swedish Society of Paediatric Dentistry Ansvarig utgivare: Georgios Tsilingaridis
Omslagsbild:
2
Nu är det för varmt för mig tycker Leo som ligger i gräset
och vilar. Bild tagen när han väntar på mig medans jag sitter
i trädgården i sommarstugan och försöker att passa in insänt
material på sidorna i detta nummer.
Har tagit ut kotletter ur frysen och funderar på att starta
grillen när jag klippt gräset. Leo är en 19 månader gammal
Sibirian Husky som tar det mesta av min fritid när jag inte
hjälper till med BTLB
trevlig sommar Jan
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30
Styrelse
Ordförande:
Georgios Tsilingaridis
Pedodonti Eastmaninstitutet,
Dalagatan 11
113 24 STOCKHOLM
Sekreterare:
Anne Hultgren-Talvilahti, Falun
Kassör:
Catarina Falk Kieri, UMEÅ
Övriga ledamöter:
Pernilla Lif Holgersson, Umeå
Tita Mensah, KARLSTAD
Susanne Brogårdh-Roth, Malmö
3
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30
Sektionerna
Norra sektionen:
Ordf: Åsa Hasselblad Larsson, Luleå
Sekr: Johanna Gyll, Umeå
Kassör: Theres Poulsen, Sundsvall
Ledam: Catarina Falk Kieri, Umeå
Anne Hultgren-Talvilahti, Falun
Södra sektionen:
Ordf: Danijela Toft, (Privat) Malmö
Kassör Sanja Coric, Kristianstad
Sekr: Juliane Kleber, Karlskrona
Ledam: Henrik Berlin, Malmö
Trifa Hedayati, Malmö
Östra sektionen:
Ordf: Maria Reventlid, Växjö
Sekr: Stina Ekström, Stockholm
Kassör: Ida Brännemo, Stockholm
Ledam: Tina Bergman, Västerås
Caroline Skutberg, Stockholm
Västra sektionen:
Ordf: Britta Sillén, Karlstad
Sekr: Marianne Rythén, Mölndal
Kassör Helén Isaksson, Jönköping
Ledam: Carolin Hafström, Göteborg
Nina Sabel, Mölndal
Lisa Jagers, Skövde
4
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30
Från redaktionen
5
Redaktionen inklusive Jan har återigen lyckats med
ett nytt, trevligt och intressant nummer.
Pedodontister är inte bara trevliga utan också
engagerade och kapabla skribenter. Tack för alla
fina bidrag om vårmötet, hälsovägledare, kongress-
resa till Indien, KBT mot tandvårdsrädsla och ST-
utbildning i pedodonti i Tromsö.
Hit till norr har värmen inte kommit än men de
flera timmar långa, ljusa solnedgångarna förgyller
kvällarna. Det blir aldrig riktigt mörkt, klockan är
nu 23.00 och solen studsar mot horisonten på väg
upp.
Redaktionen önskar er alla en underbar sommar.
Passa på att koppla av för att kunna möta hösten
med nya utmaningar.
Ren som sällskapade mig vid klinikbesök i vackra Vindeln.
Eva Leksell
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30
Kalendarium Konferenser och möten
•Nordiska NFHs 23:e konf. hålles i Reykjavik den 17–18 augusti 2017.
•Barntandvårdsdagar 28-29 september 2017, Conventum i Örebro.
•IAPD Kongress, 4-7 oktober 2017, Santiago, Chile
•Årsmöte Västra sektionen. 11 okt 2017, Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL)
•Rikstämma , 15-17 nov 2017, Stockholm
•SPF Vårmöte, 12-13 april 2018, Kiruna
•EAPD Kongress, 20-23 juni 2018, Lugano, Schweiz
•IADR 25-28 juli 2018, London England
•IADT 16-18 aug 2018, SanDiego USA
6
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30
Nästa nummer planeras till december 2017.
Material till detta nummer bör vara redaktionen
tillhanda senast den 10/11 2017.
Bidrag till tidningen insändes till Eva Leksell
Klicka på brevet
Materialet bör bifogas som bilaga i mail i RTF-
format eller som Word-fil. Redaktionen för-
behåller sig rätten att redigera och ev. korta ner
insända texter.
OBS! Text och bild ska skickas som separata bilagor.
Bilder bör vara i JPG-format med en upplösning
på minst 300dpi och en storlek på ca. 1280x1024
bildpunkter. Ange vem som har tagit bilden och
äger rättigheterna till bilden.
Nästa nummer
I nästa nummer:
• Barntandvårdsdagarna i Örebro
• NFH Reykavik
Skicka in redan nu om du har något som du vill
bidra med. Eller en rolig bild som du önskar att få
med.
Redaktionen
7
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30
Ordföranden har ordet
Ja, då har det snart gått sex månader på det nya året.
Man har svårt att förstå hur fort det har gått. Det
som känns bra är att nu börjar den varma delen av
året och så här sista helgen av maj med rekord-
värme känns helt fantastiskt!
Under 2017 har den förlängda avgiftsfria tand-
vården börjat och på vårmötet diskuterades hur det
ser ut i de olika delarna av landet. Vilken effekt
kommer den att få på den specialiserade barn-
tandvården men också på allmäntandvården?
I de flesta delarna i landet så arbetar pedodontin som
tidigare, dvs patienter tom 19 eller yngre remitteras.
I Stockholm så remitteras alla patienter från och med
20 år och i behov av specialisttandvård till pedo-
dontin, trots antalet pedodontister inte ökat. Detta
kan som konsekvens leda till att de barn som är i
behov av pedodonti inte får den hjälp de behöver i
rätt tid.
På samma sätt ser jag problematiken inom den
allmänna barntandvården att barn prioriteras bort för
att unga vuxna ska behandlas. Här måste vi som
förening utvärdera vilka konsekvenser har den för-
längda avgiftsfria tandvården fått och kommer att få.
Styrelsen kommer därför under hösten att på nytt
skicka ut specialistenkäten och det är av stor vikt att
alla klinikchefer fyller i den.
8
Nästa stora händelse innan sommaren kommer att
bli de nya specialiseringstjänstgöringsföreskrifterna
som kommer att komma på remiss när som helst.
Efter att ha arbetat med dessa förskrifter i 1,5 år så
tror jag det är dags att ta upp frågan om nationella
blockutbildningar inom pedodontin. Jag tror att det
kommer att finnas förutsättningar att jobba på detta
sätt för att kvalitetssäkra utbildningen oavsett vart
man går den.
I Stockholm så har hela barntandvården setts över i
en översyn. En viktig del som kommer fram i den
översynen är det interprofessionella samarbetet
mellan de olika tandvårdsyrkena. Idag så ser vi att
många tandhygienister arbetar med barntandvård
och undersöker, diagnosticerar och ibland risk-
bedömer.
Ett stort ansvar som jag tror även de själva tycker.
Vi vet också att tandhygienistutbildningen har lite
barntandvård i framförallt den tvååriga ut-
bildningen. Jag tycker att samarbetet mellan
tandläkare och tandhygienister bör utvecklas där
båda grupperna kan lära av varandra och där
samarbetet kommer till nytta för barnpatientens
tandhälsa.
Vidare så ser vi i Stockholm en kraftig ökning av
barnremisser till den specialiserade tandvården
på sju år så har remisserna ökat med 3000 remisser!
Liknande signaler kommer från flera delar av landet.
Trots detta så är vi i princip samma antal specialister
som arbetar ute på fältet. Etiologin till remissökn-
ingen är multifaktoriell, men en sak som oroar mig
mycket är ojämnheten i barnkompetens i allmän-
tandvården. Många som arbetar med barn vidare-
utbildar sig inte inom barntandvård, det de en gång
fick lära sig under grundutbildningen är den enda
utbildningen de har fått. Är ett krav på regelbunden
obligatorisk utbildning i barntandvård aktuellt?
Vårmötet i år lockade över 50 deltagare och temat
Juvenil protetik var väldigt uppskattat. Även inslaget
med aktuell forskning var väldigt bra, så det
kommer vi att köra vidare på. Mer om Vårmötet får
ni läsa om i ett separat reportage.
Vårmötet 2018 har vi i styrelsen börjat att planera
och vi tänkte att åka norrut, närmare bestämt till
Kiruna. Vi tänkte att det nu gått 16år sedan vi var
där så det är dags igen. Arbetstemat är multidiscipli-
närt omhändertagande av barn och ungdomar.
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30 9
Barntandvårdsdagarna i Örebro närmar sig så sprid
informationen i era landsting att jobbar man med
barntandvård är det denna utbildning man måste gå
under 2017, vi behöver er hjälp att nå så många
som möjligt. Föreningens ekonomi baseras på
denna kongress!
Jag vill avsluta med att önska er alla en riktigt
trevlig sommar och passa på att vila och njuta av det
fina vädret med era nära och kära!
Georgios Tsilingaridis
Sorunda, Stockholm
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30 10
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30
Sektionerna rapporterar
Rapport fran Södra sektionen
I skrivande stund tänker jag på vårmötet och hur
roligt och viktigt det är att träffa pedodontivänner
från olika delar av Sverige. Programmet var mycket
inspirerande och vi hade ju tur med vädret. Njöt av
den fantastiska maten, naturen och utsikten på
Yasuragi Hasseludden.
I södra sektionen har vi hunnit ha flera styrelse-
möten och arbetat intensivt med riksstämme-
programmet och sammanställning av forsknings-
rapporter till riksstämman i november 2017.
Vi har hållit årsmöte i Malmö den 17 maj. Kvällen
började med lite mat och mingel och sen pratade
Julia Davies, professor i oral biologi på Tandvårds-
högskolan i Malmö om ”Fluoranvändning inom
tandvården- var står vi idag?”
Fluorämnet lockade många och årsmötet var
välbesökt. Efteråt kände jag mig betydligt bättre
rustad att bemöta fluorkritiska föräldrar.
På årsmötet valdes en ny ledamot in i styrelsen, Trifa
Hedayati som till vardags arbetar på Centrum för
Specialisttandvård i Malmö, välkommen Trifa!
Önskar alla en härlig vår och sommar från södra
sektionens styrelse!
för Södra sektionen:
Danijela Toft
Ordförande
11
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30
Rapport från Västra sektionen
Senaste halvåret har vi haft lite lägre aktivitet här i
Västra Sektionen, efter fjolårets mer intensiva och
spännande period då vi hade Riksstämmans
program att planera och genomföra.
Vårvärmen har ju låtit vänta på sig men nu har jag
börjat tänka att det inte blir mera nattfrost i alla fall.
Bifogar en bild från en promenad i Stadsparken här
i Karlstad när magnolian var som vackrast.
Höstens årsmöte planeras till Norra Älvsborgs
Länssjukhus (NÄL) den 11 oktober och temat för
dagen blir ”Behandling av barn med cancer”.
Föreläsningen kommer att ingå i programmet för
ST.
Britta Sillén, ordförande
12
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30
Rapport från Norra sektionen
Under höstterminen valdes ny styrelse och
föreningsmöte under våren är satt till 17 maj.
Då kraftsamlas för göra sommarens upplaga av vårt
Barntandläkarblad och att prata Pedodonti i norra
Sverige
Bad på Norrbyskär söder om Umeå
Hälsningar
Åsa H Larsson,
ordförande Norra Sektionen
Rapport från Östra sektionen
Idag har vi strålande sol i Stockholm och det känns
som om våren äntligen har kommit för att snart
övergå i sommar. Körsbärsträden och plommon-
trädet står i full blom.
Årsmötet hölls i februari på Eastmaninstitutet och
professor Svante Twetman lät oss få följa sockrets
väg genom historien.
Mia-Mariana Penttinen och Maria Lundmark
avtackades efter förtjänstfullt arbete i styrelsen och
Tina Bergman och Caroline Skutberg hälsades
välkomna som nya styrelsemedlemmar.
I slutet på april hade den nya styrelsen sitt första
styrelsemöte och planerade för fullt för nästa
föreläsning som blir i höst. Även vårt kommande
ansvar för Barntandläkarbladet diskuteras. Vi
kommer att tillsätta en kommitté som ansvarar för
tidningen och Jan Berdén har sagt sig villig att åter
ställa upp och hålla i trådarna. Tack Jan!
Passar på att önska alla mycket sol och värme
framöver.
Hälsningar från hela styrelsen via
Maria Reventlid, Ordförande
13
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30
Hälsovägledare i tandvården – ett sätt att minska ojämlikheterna i tandhälsa?
Jag började min ST-utbildning med att varje måndag
arbeta med narkostandvård. Efter de här dagarna
kände jag ibland en viss tröstlöshet över att små barn
behöver sövas och få omfattande behandlingar för
en sjukdom – karies – som de ju under rätt förutsätt-
ningar aldrig behöver få. Att i övrigt friska barn
behöver sövas för karies är en signal om att vi inte
når fram till alla grupper i samhället med vårt
budskap om tandhälsa och prevention. Vi ser också
en polarisering där barn som lever i
socioekonomiskt utsatta områden har mångfalt mer
karies.
14
År 2015 och 2016 har jag fått Svenska Pedodonti-
föreningens stipendium för juniora forskare.
Stipendierna har använts för arbetet med mitt
forskningsprojekt om hälsovägledare i tandvården.
Ida Brännemo ST-tdl, doktorand, Avd för barn- och
ungdomstandvård, Karolinska institutet, Stockholm
Forskningsprojektet
Syftet med projektet är att i en randomiserad studie
utvärdera effekten av ett munhälsoprogram där
föräldrar till förskolebarn i socioekonomiskt svaga
områden får tillgång till specialutbildade hälso-
vägledare. De ska genom föräldrautbildning och
stöd öka kunskapen och verka för ett förändrat
beteende kring oral hälsa. Hälsovägledningen utgår
från förhållningsättet i Motiverande samtal (MI)
och sker efter ett personligt möte huvudsakligen
genom telefonkontakter ungefär var 14:e dag under
ett år.
Foto: LuxLucid AB
Foto: LuxLucid AB
Kontakten handlar utöver odontologiska råd mycket
om att locka fram den egna viljan till förändring och
skapa en positiv relation med familjen.
Förhoppningen är att stödet skall stärka föräldrarnas
egen förmåga och leda till en ökad insikt om barnets
tandhälsa. Den närmare kontakten mellan familjen
och tandvården kan också stötta familjen att gå på
planerade tandvårdbesök.
Munhälsoprogrammet vänder sig till föräldrar till
förskolebarn som behandlas under narkos för karies
(projekt 1) samt barn med grav karies innan 3 års
ålder (projekt 2).
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30 15
Det första projektet påbörjades under 2015 och det
andra planeras att starta under 2018. Interventionen
är tänkt som ett komplement till det befintliga
kariespreventionsprogrammet i landstinget och
kontrollgruppen får sedvanlig prevention.
Hälsovägledarna är fyra tandsköterskor som arbetar
med projektet en dag i veckan.
Tandsköterskorna har kulturella och språkliga
kunskaper inom svenska, engelska, arabiska, polska
och turkiska vilka är bland de största språken i våra
kariesriskområden i Stockholms läns landsting. Fler
språk kan tillkomma vid behov.
De har genomgått utbildning i hälsosamtal och får
kontinuerligt handledning av en psykolog.
Utöver kariesprogression som följs genom ICDAS
efter ett och två år undersöker vi genom enkäter
barnets livskvalitet relaterat till den orala hälsan.
Även föräldrarnas tandvårdsrädsla, förtroende för
tandvården samt stress och belastning i familjen
kartläggs.
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30 16
Vi hoppas att forskningsprojektet ska ge effekt i
form av färre kariesangrepp, färre akutbesök och
bättre livskvalitet hos barnet samt i förlängningen
minskad påfrestning i familjen.
Projekt 1
Det första projektet som vänder sig föräldrar till
friska förskolebarn som behandlas under narkos för
grav karies påbörjades hösten 2015. Vi planerar att
cirka 200 familjer kommer att erbjudas hälso-
vägledare.
Hittills har 74 familjer tackat ja till deltagande och
knappt hälften av dem kommer till sommaren 2017
vara klara med ettårsuppföljningen. Det är i
dagsläget för tidigt att kunna säga något om
effekten på karies men det är tydligt för oss att de
familjer som får hälsovägledning upplever det
positivt, som en extra trygghet på sitt eget språk.
Avslutningsvis vill jag återge en kommentar till en
av hälsovägledarna. Den kommer från en förälder
som fått hälsovägledning på sitt hemspråk under ett
år efter narkosen:
”Du var mitt ljus i mörkret, du förändrade vårt liv”.
Delrapport forskningsprojekt
Titel forskningsprojekt: Aktiv hälsostyrning, en
telefonbaserad intervention för att förebygga
kariesutveckling hos förskolebarn.
Ida Brännemo ST-tdl, doktorand, Avd för
barn- och ungdomstandvård, Karolinska institutet,
Stockholm
E-post: [email protected]
Handledare:
Georgios Tsilingaridis med dr/ötdl, Avd för barn-
och ungdomstandvård, Karolinska institutet/
Specialiserad barntandvård Eastmaninstitutet,
Stockholm.
Göran Dahllöf prof/ötdl, Avd för barn och
ungdomstandvård, Karolinska institutet, Stockholm
Margaret Grindefjord odont dr/ötdl, specialiserad
barntandvård, Eastmaninstitutet, Stockholm
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30 17
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30
Avhandlingsreferat
Den 9 december 2016 försvarade jag min
avhandling ”Children with orofacial clefts –
dental caries and health-related quality of life"
vid Linköpings Universitet.
Läpp-, käk-, gomspalt (LKG) är en vanlig miss-
bildning och varje år föds det mellan 150–200 barn i
Sverige med någon form av LKG. Ökad karies-
förekomst har setts i flera studier hos barn och
ungdomar med LKG.
18
Barn med LKG har ett avvikande utseende och i
vuxen ålder är många missnöjda med sitt utseende.
Barnen får ofta besvär med öron, hörsel och tal.
Utseende och tal är viktiga faktorer när det gäller
livskvalitet. Barn med LKG utsätts dessutom för
många undersökningar och behandlingar.
Sammanlagt har 139 barn med LKG (80 5-åringar
och 59 10-åringar) och 313 kontrollbarn (144 5-
åringar och 169 10-åringar) undersökts.
International Caries Detection and Assessment
System (ICDAS-II) användes för att diagnostisera
karies. Emaljdefekter registrerades som hypo-
mineralisation eller hypoplasi. Mängden biofilm
(plack) undersöktes med modifierat Quigley-Hein
Index.
Frågeformulär gällande kostvanor, munhygien-
vanor och fluoranvändning besvarades. Saliv
analyserades avseende buffringskapacitet, sekre-
tionshastighet, mängden laktobaciller och mutans-
streptokocker.
Cariogram användes för att uppskatta kariesrisk.
Hälsorelaterad livskvalitet undersöktes med hjälp av
KIDSCREEN-52 och stressvaret skattades med
hjälp av koncentrationen av kortisol i saliv under ett
dygn vid tre olika mättillfällen.
5-åriga barn med LKG hade signifikant ökad
kariesförekomst (36 % respektive 18 %) och
kariesfrekvens (1,2 dmfs respektive 0,9 dmfs) i
jämförelse med jämnåriga kontrollbarn. Hos 10-
åringar hittades ingen signifikant skillnad mellan
barn med LKG och kontrollbarn gällande
kariesförekomst (47 % respektive 38 %) och
kariesfrekvens (0,7 DMFS respektive 0,5 DMFS).
Barn med LKG hade högre förekomst av
emaljdefekter, sämre munhygien och ökad halt av
laktobaciller.
Undersökning med Cariogram visade på en ökad
kariesrisk hos barn med LKG.
Barn med LKG hade i förhållande till kontrollbarnen
en likvärdig hälsorelaterad livskvalitet och
jämförbar koncentration av stressrelaterad
kortisolnivå i saliv.
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30 19
Avhandlingen visar att förskolebarn med LKG har
en ökad kariesförekomst jämfört med andra
jämnåriga barn. Barn med LKG har ökad förekomst
av emaljdefekter, sämre munhygien, och ökad halt
av laktobaciller i saliv jämfört med barn utan LKG.
Barn med LKG är inte mer stressade än barn utan
LKG och de har en likvärdig hälsorelaterad
livskvalitet i jämförelse med jämnåriga barn.
Barn med LKG har en hög kariesrisk och
förebyggande vård bör erbjudas tidigare än idag.
Vi föreslår att en strukturerad kariesrisk bedömning
görs rutinmässigt på alla barn med LKG för att ge
bästa möjliga prevention och vid behov orsaks-
inriktad kariesbehandling.
Anna Lena Sundell, Odontologiska Institutionen i
Jönköping.
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30 20
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30
Vårmötet Protetikspecialist Anne Lindunger gav oss basen för
protetiska lösningar inom Barn och Ungdoms-
tandvård och delade med sig av sitt mångåriga
arbete på Eastmans protetikavdelning, ett av
ledorden är att se till att få ordentligt med retention
så att inte t.ex. kronor, onlays etsbroar lossnar. Det
ska vara som att skjuta in en byrålåda när etsbroar
ska sättas på plats.
21
Vårmötet började för tillresande med snö- och
hagelbyar i ett relativt kylslaget Stockholm under
onsdagskvällen.
Kollegor från Tromsö i norr till Skåne i söder hade
samlats för en lättare måltid tillsammans: Salma-lax
i sashimi form till förrätt och sedan kalvkött med ris
till varmrätt smakade alldeles utmärkt.
Torsdagmorgon sken solen på oss och än fler
samlades för att ordentligt börja mötet.
Hon rekommenderar att man använder etsbroar
som är genomborrade (Rochette?) för att underlätta
när broar ska tas bort för ev. mer permanenta
ersättningar. Hennes erfarenhet är god med etsbroar
som förstahandsalternativ i underkäkens front. En
av svårigheterna med protetik är de olika bettfel
som kan begränsa möjligheterna till en god terapi,
te.x. djupbett. En stor variation av olika temporära
lösningar visades upp- hon slog ett slag för "KG-
vingen" som ska göras så den sitter lite i spänn.
Anne pratade sig varm för preprotetisk ortodonti
för att få till bästa resultat och avslutade med "Den
bästa protetiska terapi är den som aldrig blir av"-
dvs den man slipper att göra.
Kristoffer Andersson berättade för oss om hans
forskningsarbete om Osteogenesis Imperfekta och
kopplingen till Dentinogenesis imperfekta. Det finns
4 olika former av osteogenesis imperfekta, de
nedärvs olika och är i grunden en kollagendefekt på
gennivå för COL1A samt COL1B.
Han tackade för vårt samarbete runt om i landet med
att bidra med patienter till hans studier. Det har
kommit ett förslag om ny indelning avseende
Dentinogenesis imperfekta: Dentin Dysplasi typ 1,
Dentin Dysplasi typ 2. Dentinogenesis Imperfekta
ligger då under typ 2.
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30 22
Forskningtimman:
Shervin Shavanaz
pratade kort om sin
avhandling om KBT i
barntandvården, han
rekryterar nu ytterligare
patienter till framtida
internetbaserade KBT-
forskning och lämnade
ut rekryteringslappar.
Deras analys av anmälningsbenägenheten hos
tandvårdspersonal och anmälningar från andra
instanser visar att det är flera anmälningar per
familj/barn.
Vi kan vara initiativtagare till SIP- en Samordnad
Individuell Plan. Detta är en samverkansplattform
för socialtjänst-vård och skola som gör att man tar
ett helhetsgrepp om det enskilda barnets behov. Om
upprepade uteblivanden pga förälders försummelse
gör att barnet ej får vård- kan då någon person från
kommun/skola gå in och stödja.
Dessa planer följs upp till barnets olika behov
tillgodosetts. Obehandlad karies hos utsatta barn är
försummelse till motsatsen bevisats enligt Therese.
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30 23
Therese Kvist som gav oss uppmaningen att
fortsätta anmäla barn som far illa och att de
anmälningar vi skickar gör skillnad.
Gunilla Pousette Lundgren gav oss en uppdatering
om det avhandlingsarbete hon gjort för barn med
Amelogenesis Imperfekta och permanent kron-
terapi.
En grundlig genomgång av Amelogenesis imper-
fektas olika former och genetisk nedärvning
inledde hon med. Emax som porslinsmaterial är
bästa alternativet enligt henne och hon råder oss att
påbörja tidigt med kronterapi om patientens besvär
är stora. Ett digert material med nästan 300 kronor
satta hos patienter fr 9 års ålder.
Hon har gjort alla behandlingar i konventionell
Pedodontimiljö- endast en av patienterna sövdes.
Efter djupintervjuer av psykolog i en av studierna så
framkom att besvärsgraden för många av dessa
patienter är större än vi tror, en likställde ilnings-
problematiken med samma smärta som att bryta
armen.
Hälsningar fr Åsa
Övertandläkare Åsa Hasselblad Larsson
Odontologiskt Kunskapscentrum i norr
Specialisttandvården
901 85 Umeå
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30 24
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30 25
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30
Specialistutbildning i Pedodonti – typ Tromsø
Universitetsklinikken (UTK) där studenterna får sin
kliniska grundutbildning och Tannhelsetjenestens
Kompetansesenter for Nord Norge (TkNN) som är
Fylkets specialistklinik och där specialist-
utbildningen av pedodontister och ortodontister sker.
TkNN och UTK är en del av Troms Fylke medan
IKO är en del av UiT Norges Arktiske Universitet.
Jag är anställd av universitetet och är ansvarig för
den teoretiska delen av pedodontiutbildningen både
26
Specialistutbildningen i Pedodonti, sådan den
genomförs i Tromsø, har stora likheter med den
svenska utbildningen. Den har till stora delar
byggts upp av Claes-Göran Crossner och det har
har ända sedan starten varit svenska, kliniska
handledare: Eva Edblad, Inger Jönsson och nu
Carina Norberg. Utbildningen är treårig, har 70
procent klinisk tid och avslutas med muntlig
examination där de utvalda (10 i den norska
utbildningen) fallen diskuteras och ett
examensarbetet presenteras.
Hittills har tre pedodontister utbildats i Tromsø, två
av dem arbetar kvar på pedodontiavdelningen och
en är knuten till universitetet i Tromsø men gör sin
phd-utbildning i Oslo. Just nu har vi bara en
kandidat under utbildning, men hoppas kunna
engagera ytterligare en från denna höst.
Specialistutbildningen sker på Tannbygget där
också grundutbildningen av tandläkare och
tandhygienister är placerad. Tannbygget har tre
avdelninger: Instituttet for Klinisk Odontologi
(IKO) där alla vetenskapligt anställda finns,
i grund- och i specialistutbildningarna. Carina Norberg
är anställd av Fylket och då ansvarig för den kliniska
delen av specialistutbildningen.
I Norge så är de tandläkare som går specialist-
utbildning inte anställda av universitetet eller av Fylket
så i flera specialiteter bekostar tandläkaren själv sin
utbildning. Det finns möjlighet att teckna avtal med
Fylken som då betalar ‘stipend’ i form av en
förhållandevis låg lön mot att den blivande specialisten
binder sig att under ett antal år arbeta i Fylket.
När det gäller pedodonti så bekostar ‘Helse og
Omsorgsdepartementet’ utbildningen med en ambition
att få flera pedodontister ute i Fylkena. Det går dock
trögt med att få ut pedodontister i områden utanför de
stora städerna. Inte minst gäller det Nord-Norge där
långa avstånd till specialist-klinikerna gör att det än
mer angeläget att få flera specialister i områden som
Nordland och Finnmark.
Intresset för pedodonti är dock lågt bland många
Fylkes-ansvariga och utbyggnaden går långsamt. Men,
de kliniker som startar upp får ganska snart lång kölista
på remitterade patienter. Jag tror att många känner igen
detta scenario från uppbygg-naden av pedodontin i
Sverige?
När det gäller pedodontiutbildningen så finns det skill-
nader i jämförelse med den svenska modellen. De
veckovis återkommande seminarierna, som många
svenska utbildningar har, har här till stora delar bytts ut
mot seminarieveckor där alla norska specialistkandidater
i pedodonti - och deras handledare - träffas på någon ort
för att under 5 dagar ha föreläsningar med inbjudna
föreläsare.
Det är ett upplägg som har fungerat mycket bra och som
är mycket uppskattat av såväl kandidater som
handledare. Jag har inom den utbildningen varit på
seminarieveckor i bland annat Røros, Asker, Sommarøy,
Bergen och Hafjell.
Bilden från Sommarøy med Ivar Espelid, Monty
Duggal och jag själv – nybadad!
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30 27
En stor fördel med dessa arrangemang är inte minst
den sammanhållning och det nätverk som åter-
kommande möten skapar för såväl kandidater som
handledare.
Vid seminariet på Sommarøy, som förutom före-
läsningar även innehöll fjällpromenader, norrsken
och salta bad i Ishavet, så deltog flera svenska ST-
tandläkare och en svensk handledare.
Samling på stranden på Sommarøy.
Under det senaste året har Ivar Espelid i Oslo, Marit
Slåttelid Skeie i Bergen och jag byggt upp ett
program med gemensamma videoseminarier som
hålls varannan vecka från Oslo, Bergen eller
Tromsø. Med tanke på de långa avstånden mellan
framförallt Tromsø och de andra utbildnings-
institutionerna så är detta ett bra initiativ. Tekniken
har inte alltid varit perfekt, men det fungerar trots
det mycket bra.
Det finns även skillnader mellan de norska
pedodontiutbildningarna. Att Fylket har ansvar för
den kliniska utbildningen i Tromsø innebär att det är
god tillgång på pasienter med varierande behov av
behandling. Så är det inte i Oslo eller Bergen där
utbildningarna t.ex. saknar både patienter som
behöver kirurgisk behandling och handledare som
kan handleda sådan behandling. Det innebär att
kandidaterna här i Tromsø får en god utbildning i
kirurgi, vilket de inte får i vare sig Bergen eller
Oslo.
Vi arrangerade därför under våren en kirurgivecka i
Tromsø, för alla som är under pedodontiutbildning,
med föreläsningar och med kliniskt arbete både på
fårkäkar och på patient. Ett uppskattat bidrag i den
pedodontiutbildning som de norska kandidaterna får.
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30 28
Till hösten kommer alla kandidater samt några
handledare och tidigare utbildade pedodontister att
delta i Pediatrik-kursen i Stockholm som Georgios är
ansvarig för. Det svensk-norska samarbetet är på många
plan levande och uppskattat.
Hur är det då att arbeta i Tromsø? Jag känner mig
lyckligt lottad som har fått denna möjlighet att arbeta
och att leva i Tromsø. Det går knappast en dag utan att
jag på väg till arbetet njuter av den fantastiska naturen
och alla de fjäll som omsluter staden. Sedan erbjuder
naturen stora möjligheter till friluftsliv. Detta inte minst
nu, när snön fortfarande finns kvar, värmen och solen
har återkommit och midnattssolen är på plats om en
knapp vecka. Får du chansen så tveka inte!
Att arbeta i Tromsø ger många möjligheter!
Vy på väg till arbetet. Bron går mellan Troms-øya och
fastlandet. Det vita taket som lyser i bilden sitter på
Ishavskatedralen som ligger på fastlandet.
.
Golfströmmen håller vattnet öppet hela året. Bilden från
Kvaløya med Tromsøn i bakgrunden.
Skidspåret som startar 100 meter från min bostad och som
jag utnyttjar så ofta jag kan.
Med hälsningar från Tromsø och Christer Ullbro
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30 29
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30
International cleft congress – Think, Treat and Teach
30
Här kommer en berättelse från en lärorik och
spännande resa till en internationell spaltkongress i
Chennai, Indien.
Jag började resan från ett kallt och blåsigt Tranås i
början av februari och efter mer än ett dygn på
resande fot landade jag tidig morgon i ett varmt
Chennai. Precis utanför flygplatsens säkerhets-
kontroll väntade Agneta Marcusson, som varit min
huvudhandledare under min forskarutbildning.
Resan till Indien började vi planera redan 2011 då
jag påbörjade mitt forskningsprojekt och nu, 6 år
senare, var målet nått; nybliven doktor på kongress
i Indien för att presentera forskningsresultat.
Från Chennai tog vi oss med buss till
Mahabalipuram, ett av Indiens mest besökta turist-
områden.
Området finns på UNESCO:s världs-arvslista på
grund av de många templen och skulpturerna.
På kongressen var vi över 1 000 deltagare från hela
världen. Första dagen lyssnade jag på Nicola
Rumsey, Kristin Billaud Feragen, Nicola Marie
Stock och Martin Persson när de föreläste om olika
aspekter kring psykosocial anpassning hos
individer med läpp-, käk- och gomspalt (LKG).
Senare under kongressen fick jag möjlighet att
diskutera hälsorelaterad livskvalitet med dem
personligen och det var särskilt spännande då jag
själv har refererat till deras artiklar i en av mina
artiklar. Tidigt andra kongressdagen hade jag en
kort muntlig presentation om just denna artikel.
Operation Smile och Smile Train var två av de
största sponsorerna för denna kongress. De hade
finansierat resa och kongressavgift för deltagare
från länder med begränsade ekonomiska resurser.
Jag lyssnade på Esther Njoroge, Smile Trains vice
ordförande och regionchef för Afrika, som
berättade att många barn med spalt i Afrika dör på
grund av undernäring för att det saknas kunskap om
hur man matar barn med spalt. Det mest
häpnadsväckande föredraget jag lyssnade på var
Michael Carstens fallpresentationer om injektion
med kroppsegna vaskulära celler från fettdepåer för
att påskynda vaskularisering och sårläkning. Visst
skulle det vara bra om man kunde använda kropps-
eget fett till att påverka sårläkning och vasku-
larisering. Kostnaden för detta är låg och finns
tillgängligt för de flesta. Jag passade också på att
lyssna på Scandclefts representanter. Det är ju alltid
intressant att höra hur bra resultat av behandlingen
vi har i Skandinavien.
Här är jag tillsammans med de barntandläkare som var med
på kongressen
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30 31
Men vi hann se en del av Mahabalipuram också. Vi tog en
tuk-tuk och åkte runt i den ”lilla” staden. Vi handlade te,
kryddor och kläder i de små ”affärerna”.
Under kongressveckan deltog jag i en diskussion
kring ämnet ”Karies hos barn med LKG”. Vi
barntandläkare jämförde kariessituationen i olika
delar av världen. Jag berättade om vår studie där vi
har sett en ökad kariesförekomst hos 5-åriga barn
med LKG jämfört med jämnåriga barn även i
Sverige, där kariesprevalensen är låg. Vi
diskuterade riskfaktorer och jag fick möjlighet att
visa våra resultat där vi har sett att barn med LKG
har en sämre munhygien och ökad förekomst av
laktobaciller i saliv.
Jag hoppas att denna diskus-sion ska fortsätta och
redan nu har jag blivit inbjuden att presentera vårt
arbete på en världskongress.
Huvudhandledaren i min doktorandutbildning,
Agneta Marcusson, deltog också i kongressen. Hon
presenterade mig för några indiska kollegor och vi
diskuterade skillnader och likheter i svensk och
indisk tandvård men vi diskuterade också möjlig-
heterna att göra något gemensamt vetenskapligt
projekt.
Vilken upplevelse! En mycket välordnad och
intressant kongress men det mest spännande var att
få se och uppleva en liten, liten del av Indien. Alla
vänliga människor, korna, ljuden, lukterna och
smakerna. Jag åker gärna tillbaka till Indien för att
se och uppleva ännu mer!
Anna Lena Sundell, pedodontiavdelningen,
Odontologiska Institutionen i Jönköping.
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30 32
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30
Kognitiv beteendeterapi
Mitt engagemang som psykolog i tandvården
började år 1998. Under många år erbjöd jag vuxna
med tandvårdsrädsla kognitiv beteendeterapi (KBT).
Det goda resultatet av behandlingen fascinerade
både mig och patienterna som upplevde en stark
glädje.
Men det uppstod också en sorg hos patienterna. En
sorg över att de under många hade lidit av en fobi
som med rätt metod var behandlingsbar.
33
Shervin Shahnavaz
Patienterna önskade att de redan som barn hade fått
KBT och hade sluppit allt det lidande, tandbesvär
och kostnader som rädslan hade orsakat. På detta
sätt fick jag uppdraget av vuxna med tandvårds-
rädsla att erbjuda barn och ungdomar KBT i
tandvården. Jag fick möjligheten att göra detta i
samarbete med pedodontister och tandsköterskor på
Easmaninstitutet 2006-2011.
Vi som arbetade med detta upplevde ett starkt
behov av att vetenskaplig pröva och utvärdera
KBT som jag då erbjöd tillsammans med
pedodontister. Detta behov förstärktes i samband
med arbetet med min bok om Tandvårdspsykologi
2012, som gjorde mig ännu mer medveten om
kunskapsluckorna kring evidensbaserade psyko-
logiska behandlingar för barn och ungdomar i
tandvården.
I november 2011, tack vare min huvudhandledares
öppenhet och starka engagemang kunde jag bli den
första psykologen som någonsin har blivit
registrerad på Institutionen för Odontologi vid
Karolinska institutet. Mitt arbete med avhandling
Kognitiv beteendeterapi för barn och ungdomar
med tandvårdsfobi kunde påbörja.
Shervin tillsmmans med sin huvudhandledare Prof Göran
Dahllöf (KI)
Vi planerade och genomförde tre studier. Första
studien var en kvalitativ studie, där barn och
ungdomar (7-19 år) med tandvårdsfobi som hade
genomgått KBT (hos psykolog i samarbete med
pedodntister) och barnens föräldrar intervjuades per
telefon (n=12).
Vi ville undersöka hur deltagarna upplever KBT i ett
tandvårdssammanhang. Detta kändes viktigt för att
få med barn/ungdomar- och föräldraperspektivet
med i vårt arbete från början.
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30 34
Analysen av intervjuerna (tematisk analys) visade
att undersökningsdeltagarna upplevde ett positivt
perspektivskifte (hos barn och ungdomarna) i rela-
tion till tandvården. KBT leder enligt deltagarna till
reducerad rädsla samt ökad trygghet och hanter-
barhet (bemästra) av tandvården. Under behand-
lingens gång upplevs tandvården som allt mindre
hotfullt. Den gradvisa exponeringen som KBT
innebär, ökade känslan av kontroll och autonomi,
terapeutiska alliansen med psykologen och tand-
vårdsteamet, tillgång till copingsstrategier är bland
de faktorer som leder till den positiva förändringen
och perspektivskiftet. En tonåring berättade till
exempel: ’
”Den (KBT) får en att sätta rädslan i andra perspektiv och
få ett annat sätt att kontrollera situationen. Och det tror jag
är viktigt, att man kan uppleva samma rädsla fast på ett
annat sätt och inse att det faktiskt inte är så farligt. För det
fungerar faktiskt väldigt bra!”
Med studie 2 ville vi gå vidare och vetenskapligt
pröva behandlingseffekten av KBT genom en
randomiserad kontrollerad studie (RCT) som
jämför KBT med en kontrollgrupp där sedvanlig
behandling inom pedodonti ingick (inskolning,
lustgas, pre-medicinering och narkos).
30 barn och ungdomar (7-19 år) inkluderades i
studien. Barn och ungdomar i KBT-gruppen
genomgick en manualbaserad behandling som
bestod av 10 sessioner/timmar hos psykolog.
Behandlingen enligt KBT bestod av psykoedukation
för såväl barn och föräldrar, successiv exponering
för tandvårdsprocedurer, hemövningar, coping-
strategier såsom kontrollerad andning och av-
spänningsövningar, utbildning kring smärthan-
tering, kommunikationsträning samt vidmakthåll-
ande och återfallsprevention.
Besök hos tandläkare på pedodontiklinik parallellt
med psykologbesök startade efter session 6.
Utvärderingar för både KBT och kontrollgruppen
skedde efter 12 veckor samt 1 år efter behandlings-
start.
Huvudmåttet var beteendetest, BAT (antalet moment
som barnet klarar av i tandvården enligt en
standardiserad test). Skillnaden mellan medelvärdet
för KBT-gruppen (16.8) och kontrollgruppen (11.4)
var signifikant vid uppföljningen (P<0.01).
Resultatet visade på en stark behandlingseffekt för
KBT (1.9 enligt Cohen´s D) vid 1-års-
uppföljningen.
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30 35
Analys av inom-grupps-effekter visade på att även
kontrollgruppen hade en statisk signifikant
förbättring på BAT men inte klarade av den
kliniska signifikantnivån som innebar att deltagaren
kan hantera intraoral injektion . Resultatet utifrån
de sekundära utfallsmåtten var förenliga med
ovannämnda och visade bland annat att 91% i
KBT-gruppen jämfört med 25% i kontrollgruppen
var diagnosfria (uppfyllde inte kriterierna för
diagnosen tandvårdsfobi) vid ett-års-uppföljningen.
Nivån av tandvårdsrädsla enligt CFSS-DS-skalan
minskade i bägge grupperna men mest i KBT-
gruppen. Nivån av självkometens (self-efficacy)
enligt SEQ-SP ökade enbart i KBT-gruppen.
Med studie 3 ville vi gå vidare och påbörja
skapandet av en evidensbaserat psykologisk
behandling som är mer tillgänglig än face to face
KBT för barn och ungdomar med tandvårdsfobi (8-
15 år). Utifrån våra erfarenheter och kunskaper från
studierna 1 och 2 skapade vi en internetbaserad
variant av KBT (IKBT). Samma behandlingsinslag
som fanns i studie 2 ingick även i IKBT men
istället för att träffa psykologer live hade patienter
och föräldrar kontakt med sin psykolog via ett
patientsäkert meddelandesystem.
Deltagarna hade dessutom tillgång till behandlings-
texter, utbildningsfilmer och videofilmer som visade
olika procedurer i tandvård på en internetplattform
med personlig inloggning. Vi skickade också ett
övningspaket med olika instrument som ingår i
tandvård hem till deltagarna. Detta tillsammans med
noggranna anvisningar om hur övningarna på ett
säkert sätt skulle kunna ske hemma i närvaro av
deltagarens förälder. Behandlingslängden var 12
veckor lång och IKBT bestod av 12 moduler/kapitel.
Besök hos tandvårdsteam (i allmäntandvården eller
vid pedodontiklinik) var planerad parallellt med
IKBT efter session 6. Denna studie var en öppen
studie (N=18) där utfallsmåtten användes före, efter
och vid ett-års-uppföljning.
Huvudutfallsmåttet var en bildbaserad version av
beteendetest där barn och föräldrar utifrån foto-
grafier på olika situationer som ingår i tandvården
tog ställning till huruvida barnet skulle kunna klara
av situationen.
Resultatet visade på en stark inom-grupps
behandlingseffekt (1.4 enligt Cohen´s D) och såväl
statiskt (p=0.001) som kliniskt signifikant framsteg
för deltagare enligt huvudmåttet.
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30 36
Resultatet utifrån de sekundära utfallsmåtten visade
bland annat att 53% av patienterna var helt
diagnosfria (uppfyllde inte kriterierna för diagnosen
tandvårdsfobi) vid ett-års-uppföljningen. Andra
utfallsmått som ingick mätte nivån av:
tandvårdsrädsla (CFSS-DS), självkometens (self-
efficacy), föräldrarnas självkompetens för att hjälpa
sina barn med tandvårdsrädsla samt deltagarnas
negativa tankar i tandvården. Vid jämförelsen av
resultaten före och efter behandlingen samt före
behandlingen och vid ett års-uppföljningen visade
deltagarna på statiskt signifikant framsteg gällande
samtliga av dessa mått.
Slutsatser
Våra studier visar att kognitiv beteendeterapi leder
till stärkt förmåga att klara av olika moment i
tandvården och stärkt självkompetens samt
reducerad tandvårdsrädsla hos barn och ungdomar
med tandvårdsfobi. Sedvanliga behandlingar mot
tandvårdsrädsla i barntandvården förbättrar också
barn och ungdomars förmåga att hantera
tandvården och minskar rädslan men effekten är
inte kliniskt signifikant.
Dessa barn och ungdomar klarar i mycket mindre
utsträckning än de som fått KBT av t.ex. intraoral
injektion utan sedering, de blir också i mycket
mindre utsträckning befriade från diagnosen
tandvårdsfobi samt inte utvecklar självkompetens i
jämförelse med barn som fått KBT. Självkompetens
är viktig därför att den kan vara en viktig faktor för
vidmakthållande av behandlingseffekten och
långsiktiga resultat.
Det finns en omfattande litteratur som konstaterar att
KBT är en effektiv behandling mot specifika fobier
och KBT rekommenderas som förstahandsval vid
behandling av fobier av både SBU och social-
styrelsen.
Vår randomiserade kontrollerade studie av KBT
bekräftar denna slutsats. Studien visar på att KBT är
tillämpbart och kan erbjudas i tvärdisciplinära team
bestående av psykolog, pedontister, tandläkare och
tandsköterskor. KBT har en stark behandlingseffekt
och borde tillgängliggöras i tandvården för alla barn
och ungdomar med tandvårdsfobi i landet.
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30 37
Fler RCT-studier genomförda av andra forskarteam
i barntandvården som tillämpar vår behandlings-
manual för KBT är dock önskvärt. Resultatet av vår
IKBT-studie är lovande.
Det visar att IKBT som är lättare att tillgängliggöra
för barn och ungdomar i hela landet jämfört med
face to face KBT kan generera starka
behandlingseffekter.
RCT-studier krävs dock för att kunna vetenskapligt
säkerställa denna effekt. Vårt forskarteam har
startat en sådan studie som pågår. Barn och
ungdomar och deras föräldrar från hela landet kan
anmäla sig till studien via länken
ki.se/dentmed/KBT, där även information för
tandvårdspersonal finns.
Vår ambition med detta och andra projekt vi
planerar är att öka barn och ungdomars tillgång till
evidensbaserade psykologiska bedömnings och
behandlingsmetoder i barn och ungdoms-
tandvården.
Shervin Shahnavaz
Huvudhandledare:
Göran Dahllöf, professor (KI)
Bihandledarna:
Margaret Grindefjord, odontologi dr.
(Eastmaninstiutet). Erik Hedman och Viktor Kaldo,
psykologer och docenter (KI) och Lotta
Reuterskiöld, psykolog, fil. dr, Stockholms
universitet).
Opponent: Magnus Hakeberg, professor (Göteborgs
universitet)
Betygsnämndsmedlemmar:
Tiril Willumsen, professor (Oslo Universitet), Ulla
Wide Boman, psykolog och docent (Göteborgs
universitet) samt Louise von Essen, psykolog och
professor (Uppsala universitet).
Länk till min avhandling finns på:
Ki.se/people/shesha
Anmälan till pågående studie:
Ki.se/dentmed/kbt
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30 38
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30
Stipendier att söka
Stiftelsen Barntandvårdsdagars
stipendium för nyblivna specialister i
pedodonti
Stipendium på 5000 kronor att användas till resa för
deltagande i kurs eller vetenskaplig kongress med
intresse för specialister i pedodonti.
Stipendiet kan sökas av tandläkare som under det
senaste året erhållit bevis på specialistkompetens i
pedodonti av Socialstyrelsen.
Resan skall genomföras inom en tvåårsperiod efter
stipendiets erhållande. Det åligger stipendiaten att
inom tre månader efter resans genomförande skriva
en reserapport för publicering i Barntandläkarbladet.
Till ansökan skall bifogas bevis om specialist-
behörighet samt den sökandes curriculum vitae.
Stipendiet utdelas i samband med Svenska Pedo-
dontiföreningens Årsmöte.
39
Sista ansökningsdag är den 1 september.
Ansökningshandlingar och stadgar för stipendierna
finns på hemsidan www.spf.nu eller kan rekvireras
från ordföranden
Stiftelsen Barntandvårdsdagars
stipendium för forskning och utveckling
Stipendium på 10000 kronor för forskning och
utveckling inom barn - och ungdomstandvården.
Stipendiet kan sökas av alla inom tandvården som
arbetar med barn och ungdomar och kan utdelas till
en eller flera personer.
Stipendiet utdelas i samband med Barntandvårds-
dagarna.
Det åligger stipendiaten att lämna rapport av forsk-
nings- eller utvecklingsprojekt till Stiftelsen Barn-
tandvårdsdagar samt för publicering i Barntand-
läkarbladet
Årets Pedodontistudent
De odontologiska fakulteterna utser varje år Årets
pedodontistudent vid respektive fakultet.
Utmärkelsen utgörs av ett års medlemskap i IAPD,
vilket också medför ett års prenumeration på
föreningens tidskrift International Journal of
Paediatric Dentistry. Information har skickats till
respektive fakultet.
Arvid Syrrists rese- och forsknings-
stipendium
Rese- och forskningsstipendium på 10.000 kronor
ur Arvid Syrrists fond för Internationellt sam-
arbete. Stipendiet kan sökas av medlemmar i
Svenska Pedodontiföreningen och kan utdelas till
en eller flera personer.
Stipendiet utdelas i samband med Svenska
Pedodontiföreningens Årsmöte vid Riksstämman
Det åligger stipendiat att lämna reseberättelse
alternativt forskningsrapport till Svenska Pedo-
dontiföreningen för publicering
i Barntandläkarbladet.
Svenska Pedodontiföreningens stipendium
för juniora forskare
Stipendium instiftat av Svenska Pedodontiför-
eningen 2010 för att stimulera unga forskare och
därmed främja vetenskaplig forskning, utbildning
och utveckling inom barntandvård förklaras härmed
till ansökan ledigt.
Stipendiet kan sökas av medlem i Svenska Pedo-
dontiföreningen som är inskriven som doktorand
men som ännu inte har disputerat.
Stipendiet utdelas i samband med Barntand-
vårdsdagarna.
Det åligger stipendiaten att lämna rapport av
forsknings- eller utvecklingsprojekt för publicering i
Barntandläkarbladet.
www.spf.nu
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30 40
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30
Boktips
Världens värsta tandläkare
av David Walliams
Tolvårige Alfie hatar att gå till tandläkaren. Han
har inte varit där på flera år och hans tänder är i så
dåligt skick att de snart kommer att trilla ut.
Så dyker det upp en ny tandläkare i den lilla staden,
som delar ut godis och verkar tycka väldigt mycket
om barn. Samtidigt börjar märkliga saker hända. I
stället för en peng från tandfen ligger det vidriga
saker under huvudkudden när barnen tappat en
tand. En fladdermusvinge, sniglar, kackerlackor,
larver.
Alfie och hans kompis Gabz verkar vara de enda
som inte är helt förtrollade av den nya tandläkaren.
De bestämmer sig för att ta reda på vad hon
egentligen är ute efter, och Alfie sätter sig i
tandläkarstolen för första gången på flera år. Det
skulle han aldrig ha gjort....
Tandläkaren samlar nämligen på barns tänder och
vad Alfie kommer vara med om är spännande
läsning tillsammans med barn eller barnbarn.
David Walliams är komiker, skådespelare och författare – i
Sverige kanske mest känd som ena halvan av humorduon i
Little Britain, tillsammans med Matt Lucas.
Åsa H Larsson
41
SÅ LÄR DU DIG ARABISKA PÅ 7 DAGAR
Av Moder Mothanna och Andreas Nilsson
Hur kan vi som svenskar hjälpa till i
flyktingkrisen? För Andreas Nilsson har en nyckel
varit språket. Under ett besök i Egypten lärde han
sig några hälsningsfraser på arabiska.
Hemma i Boliden kunde han använda det lilla han
kunde och hälsa på araber på ICA eller i bussen.
Många blev förvånade, de hade aldrig träffat någon
svensk som försökte prata arabiska.
Genast blev man ”som en av dem”. Språket öppnade
upp människor…
Och hemma i Boliden träffade han Moder
Mothanna, den ”misstänkte terroristen” som greps i
Boliden i höstas men sedan släpptes som oskyldig.
Han bor fortfarande kvar i Boliden ,har just fått
uppehållstillstånd och drömmer om att utbilda sig
till läkare så småningom.
Tanken med den här boken, som kom ut 2016 på
Boliden Media förlag, är att fler ska kunna engagera
sig i integration genom att lära sig arabiska. Att man
ska få hjälp att skapa lite fler konversationer i
vardagen, i kön, i affären eller på bussen. När man
tilltalar någon på sitt hemlands språk visar man ju
också ett intresse för personen i fråga .
Den här boken har Moder Mothanna skrivit till-
sammans med Andreas Nilsson, som är språklärare i
Boliden .Genom gemensamma bekanta lärde de
känna varandra och Moder tog sig an uppgiften att
lära honom arabiska.
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30 42
Ur lektionerna föddes sedan den här gemensamma
iden att skriva en bok.
Andreas själv har rest mycket och hans språk-
intresse har också gjort att han alltid försökt lära sig
lite av de språk han möter på sina resor för att
lättare få kontakt med ortsbefolkningen. Men när
Andreas och Moder började titta på vad det fanns
för litteratur, då det gällde att lära sig arabiska,
upptäckte de att det mesta var anpassat för resor
eller universitetsstudier. Det saknades helt enkelt en
enkel bok för att hjälpa svenskar att kommunicera
med araber om vardagen. Och en bok skriven med
latinska bokstäver för att läsaren inte skulle behöva
lära sig det arabiska alfabetet först.
Nya idéer poppade upp under skrivprocessen och
till slut blev det en bok med sju kapitel.. I boken
ingår bl.a hälsningsfraser, frågor om ålder, familj
och intressen. Till hjälp finns även glosor, övningar
och ordlistor.
Boken är dessutom skriven på syrisk dialekt. Det
finns många olika dialekter inom arabiskan, men
eftersom många av våra nyanlända kommer från
Syrien skrev man boken utifrån det behovet. Men
alla som talar arabiska kommer att förstå eftersom
det i grund och botten är samma språk.
Sammanfattningsvis, en välkommen bok för alla,
inte bara de som arbetar med nyanlända, utan för
alla som vill engagera sig i integration och ett
positivt bemötande.
Viktigt att tänka på är dock att denna snabbkurs inte
på något sätt kan ersätta kvalificerad tolkhjälp vid
behandlingar, utan att den ska ses som en möjlighet
att välkomna och visa intresse för våra nyanlända i
det dagliga livet.
Två stolta författare
Kjerstin Widman
Bitr. övertdl. Pedodonti Umeå
.
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30 43
Smärta och smärtbehandling hos barn och
ungdomar, red. S. Lundeberg och G L Olsson.
Intressant och lärorik läsning för oss inom
tandvården med andra yrkesgruppers, (såsom
anestesiologer, neurologer, barnläkare och sjuk-
sköterskor, fysioterapeuter, beteendemedicinare
och psykologer), perspektiv på smärta och smärt-
behandling hos barn och ungdomar
Tandläkaryrket handlar till stor del om att
förebygga och eliminera smärta. Behandlingen
innebär ofta att så kallad ”procedursmärta”
uppkommer.
Med lokalanestesi och moderna läkemedel ska all
tandbehandling kunna vara smärtfri. Tyvärr upplever
inte patienterna det alltid så. Mycket kan upplevas
som obehagligt och smärtsamt. Trots att patienten
fått ta del av alla resurser i form av exempelvis
narkos så kan patienter uppleva att det varit det
värsta de varit med om likaväl som patienter som
egentligen aldrig behövt odontologisk behandling
kan vara tand-vårdsrädda.
Tandläkarprofessionen har med en mängd forskning
försökt reda ut hur patienter i olika åldrar bör
bemötas och behandlas för att undvika tand-
vårdsrädsla. Därför tillför inte de kapitel i boken
som avhandlar procedursmärta så mycket för oss
utan här tycker jag odontologisk litteratur är bättre.
Den neurofysiologiska kunskapen om smärtan ökar
exponentiellt. Första kapitlet i boken ger en bra,
lättillgänglig och kliniskt tillämpbar uppdatering för
oss inom tandvården. Även detta kapitel poängterar
det centrala i bemötandet och vår förmåga att skapa
positiva förväntningar för att lindra patientens
besvär genom att försöka arbeta så att patienter ges
verktyg att försöka stimulera sina smärtinhiberande
nerv-signaler. Odontologin har bidragit med
framstående forskning även här. Bland annat skiljer
sig fort-
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30 44
-ledningen och omkopplingen av smärt-signaler
från kranialnervsinnerverat område såsom ansikte
och munhåla från övriga kroppens.
Det mest givande kapitlet är enligt min mening det
av Gunnar L Olsson, kallat ”Langvarig smärta hos
barn och ungdomar”. Författaren kan ge kliniska
exempel som bottnar i en lång klinisk erfarenhet
och uppföljning i samarbete med psykologer.
Utredning, uppföljning, behandling och bemötande
av barn och familjer som lever med exempelvis
smärta, tinnitus, nedstämdhet eller oro utan att det
finns något ”organiskt” som kan behandlas.
Med kognitiv beteendeterapi kan perspektivskifte
och acceptans (utan resignation) åstadkommas.
Återigen genom samtalet, interaktivt med patienten,
kanske i form av smärtskola.
Psykiatriska aspekter av långvarig smärta är också
intressant och viktigt för oss att känna till, bland
annat växelverkan personlighet och långvarig
smärta. Fysioterapeutens kapitel, bland annat om
samtalet med barnet för att så småningom kunna
påverka smärtbeteendet var givande.
Eva Leksell
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30 45
Sommarkänsla från sydspetsen av Sverige 26 maj 2017
Foto Jan Berdén
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30
Debatt och synpunkter Riktlinjer till allmäntandvården: tidbok för
inskolning av barn.
Det bör finnas en tidbok på varje allmäntand-
vårdsklinik där tandläkaren kan boka ett barn för
vänjning och inskolning till tandvårdssituationen.
Gärna hos en tandsköterska med intresse och
förmåga att förstå och tala med barn. När jag arbetat
som pedodontist på olika håll i Sverige har jag
förstått att det är något som kan tappas bort och
något vi pedodontister måste bevaka vid konsulta-
tioner och egentligen i alla våra kontakter med
allmäntandvården.
Ett barn i behov av någon form av sedering bör få
minst ett helst två sådana besök innan sedering och
innan remiss till pedodontist. (Förutom en
tandläkare som tar sig tid att lyssna och förstå.)
All evidens talar för att det är väl investerad tid.
Eva Leksell
Arbetstider för pedodontister:
Kan konstatera att landstingen inte alltid följer de
avtal som tjänstetandläkarna slutit med SKL.
Har sedan tidigare minne av att heltidsmåttet för
pedodontister är 39tim per vecka och inte 40 timmar.
Kollade då upp detta via TT och hittade då på sidan
15 punkt 5a i avtalet (HÖK T) följande:
” För tandläkare vid sjukhus för psykiatrisk vård och
vårdinrättningar för psykiskt utvecklingsstörda
liksom för tandläkare med anställning som särskilt
inrättats för att tillgodoseende av tandvård åt enbart
förskolebarn samt från behandlingssynpunkt svår-
hanterliga barn utgör den ordinarie arbetstiden i
genomsnitt 39 timmar per helgfri vecka”
Hoppas att alla är medvetna om detta!!!
Jan Berdén
46
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30
Blivande kollegor (ST-tandläkare)
Vi frågade våra blivande kollegor följande?
1. Var går du och när blir du klar pedodontist?
2. Har du någon/några dolda talanger?
3. Vad skall du göra i sommar?
Här följer svar:
Lilly Moazzami
1. Örebro, beräknar ta examen 2020
2. Tycker att det är riktigt skoj att spela tv-spel på
retrokonsoler. Jag är rätt bra på Super Mario
från 80-talet.
3. Jobba och ha semester. Kommer att hålla
semestern så oplanerad som möjligt eftersom
vardagen är så strikt schemalagd annars.
Lilly
•
•
•
47
Kristoffer Emgård
1. Tandvårdshögskolan i Malmö. Beräknad
examen hösten 2019.
2. Har en förmåga att komma ihåg väldigt
många olika snapsvisor. Spelar ukulele och
har gröna fingrar.
3. Skriva på ST-fall Men mjukstartar
sommaren tillsammans med Bamse i
Grekland. Under två veckor
”sommarjobbar” jag hemma som byggare,
då det ska fixas med vår gamla villa i
Kristianstad. Källaren ska rensas, renoveras
och inredas. En vecka spenderar vi
förhoppningsvis tillsammans med släkten i
familjens sommarstuga på Bjärehalvön, och
så ska jag försöka hinna vila lite mellan
varven ocksa…
Camilla K Göransson
1. Jag går min utbildning i Malmö, har min
kliniska tjänst i Halmstad och bor i Växjö.
Planerad examen hösten 2016
2. Jag gillar att fotografera
3. Jag ska umgås med familjen, vi ska campa på
öland, och gå på bröllop i Gävle
Kristoffer och Camilla
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30 48
Nyblivna specialister Johanna Gyll
Så här glad är man när man
klarat sin examen
Johanna heter jag och är nybliven pedodontist från
Umeå. Examen tog jag den tredje mars 2017. Den
där känslan över att äntligen bli färdig är svår att
beskriva, det känns samtidigt overkligt och helt
underbart. Examensdagen var en riktig ego-boost
kryddad med en hel del nervositet. Extern
examinator var Biniyam Wondimu från Karolinska
institutet. Tack Biniyam för fin dag och mycket
givande diskussioner kring mina fall.
Att det skulle bli Pedodonti just för mig var ingen
självklarhet. När jag började min tandläkarbana i
Småland för 10 år sedan tyckte jag just barn-
tandvård var svårt och utmanande. Svårt just för att
det ställde extra höga krav på mig som behandlare
på alla möjliga sätt. Åren rullade på jag lärde mig
det tekniska och mycket i det kliniska arbetet förlöt
på i rutin. Då var det barnen som fortfarande gav
mig utmaningar och samtidigt arbetsgläjde. När jag
blev ombedd att söka till en ST-tjänst i Pedodonti
hade jag själv inte tänkt tanken att det var det här
som skulle fånga mitt hjärta. Så här tre år senare
kan jag berätta att det är just så, jag har världens
roligaste jobb och är så tacksam att jag fick den här
möjligheten.
Det har varit tre mycket lärorika, roliga och
slitsamma år. Hur mycket jag har lärt mig under de
här åren går inte att mäta men ett som är säkert är
att den här resan gör man inte ensam. Ett stort tack
till mina teoretiska handledare Kjertin Carlstedt och
Pernilla Lif Holgersson och mina kliniska hand-
ledare Carin Pilebro och Eva Leksell som har stöttat
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30 49
och hjälpt mig på vägen. Ett stort tack vill jag också
skicka till käkkirurg Carina Lundqvist har handlett
mig i oralkirurgiska tekniker och stöttat mig i att
vidareutveckla den oralkirurgiska verksamheten på
Pedodontikliniken under min ST-tid. Ett arbete som
efter examen kommer att ta mycket av mitt
engagemang och kliniska tid.
Efter examen kommer jag att fortsätta att jobba på
Pedodontikliniken i Umeå som övertandläkare för
att tillsammans med mina kollegor fortsätta driva
och utveckla barntandvården för barnens bästa. Jag
hoppas också att jag kommer att få chansen att
vidareutvecklas både i den kliniska vardagen men
även inom forskning och ledarskap. Men innan jag
hoppar på nästa utmaning i livet ska jag har
ordentligt med fritid med familjen.
Johanna
Anna-Karin Nilsson
Hej!
Jag heter Anna-Karin och jag är nyligen färdig
pedodontist!
Här är jag tillsammans med min examinator Margaret
Grindefjord och min handledare Helén Isaksson
Jag gick min grundutbildning till tandläkare i
Göteborg där jag blev klar januari 2007. Efter
studierna bar det av till Jönköping där jag arbetat
fram till nyligen. Först som allmäntandläkare på en
centralt belägen klinik och det var där mitt intresse
för barntandvård väcktes. Jag märke att behand-
lingarna på barn och tandvårdsrädda fungerade bra
och jag gick lustgasutbildning 2009. Kliniken låg
också i samma byggnad som specialisttandvården
som det var enkelt att komma i kontakt med.
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30 50
Christer Ullbro som då var klinikchef på
Pedodonti-avdelningen kom till min klinik och
hjälpte mig med ett par enklare kirurgifall och på
den vägen är det. Jag fick därefter möjlighet att få
en halvtidstjänst på Pedodonti-avdelningen och fick
sedan en ST-tjänst.
ST-tiden var intensiv, lärorik och oftast väldigt
rolig! Det hände mycket under de här åren, både på
kliniken och privat. Första halvan av utbildningen
hade jag Christer Ullbro som teoretisk handledare
och efter att han slutade tog Helén Isaksson över.
Jag fick också en dotter under min utbildning och
sista året arbetade jag deltid. Men till slut blev jag
klar! Som extern granskare och examinator hade
jag Margaret Grindefjord som hjälpte till att göra
min examensdag till en rolig dag och fint avslut på
mina år i Jönköping. Jag saknar inte det konstant
dåliga samvetet som jag hade, att jag kanske borde
läsa fler artiklar etc, däremot kan jag sakna alla
fantastiska kollegor som jag haft under åren.
Efter examen arbetar jag som pedodontist i Borås.
Det är en lite mindre, men mycket trevlig klinik!
Närheten till övriga specialiteter och sjukhuset är
också väldigt bra.
På fritiden är det fullt upp med husbygge, planering
och val, mycket val som skall göras! Så det är vi
mitt uppe i nu. Förhoppningsvis blir det inflytt i
slutet av sommaren, tillbaka till min hemstad
Ulricehamn.
Med en 2-åring hemma är det full fart från tidig
morgon och när det hinns med tycker vi mycket om
att vara ute i naturen, till exempel att plocka bär och
svamp och att vandra. Eller bara påta och fixa i
trädgården eller baka. Sitta still gör vi sällan även
om jag ibland kan längta efter att krypa ner i soffan
och läsa en deckare. Resa och upptäcka nya platser
ligger också varmt om hjärtat. Det har blivit lite
mindre av den biten sedan vår dotter kom men vi
försöker att hitta nya resmål som även passar henne.
Anna-Karin
Här är jag tillsammans med min dotter på skidtävlingar i
vintras, Världscupen i Ulricehamn.
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30 51
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30
Nyttiga länkar
• SPF (Swedish Society of Paediatric Dentistry)
• IAPD (International Association of Paediatric Dentistry)
• EAPD (European Academy Of Paediatric Dentistry )
• IADR (International Association of Dental Research)
• FDI (Federation Dentaire Internationale)
• IADH (International Association for Disability and Oral Health)
• NFH- Sverige
• NFH- Danmark
• Dental Traumaguide
52
Var? Conventum, Örebro
När? Torsdag 28 – fredag 29 september
Program:
Moderator: Göran Stegersjö, tandvårdsdirektör Örebro län
”Utsatta barns och ungas röster” Fredrik Malmberg, Barnombudsmannen
”Tandvårdsrädsla –Kommunikation” Od. Dr. Annika Gustafsson och docent Kristina Arnrup
”Tillämpning av internetbaserad KBT för behandling av tandvårdsrädsla i barntandvården” Med. Dr. Sherwin Shahnavaz
”Hur kan vi bemöta smärta hos patienterna - varför smärtskattning och hur smärtbehandla?” Od. Dr. Larisa Krekmanova
”Konsten att hantera besvärliga människor” Morgan Alling
”Hälsa och välbefinnande hos tandvårdspersonal” Od. Dr. Annika Gustafsson och HR-konsult Eva Nyqvist
”Stress - orsaker, uppkomst och hur vi kan praktiskt arbeta för att lättare hantera stress” Psykolog Carina Svensson
Mer information och anmälan: http://www.spf.nu Sista anmälan 170818.
Mötet med ömtåliga barn
-rädsla, smärta, stress
och kommunikation
Välkomna till
Barntandvårdsdagar 2017
Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30
Hjälp
Hej! Denna hjälpsida är för att underlätta ditt sökande i denna digitala publikation. Lycka till! Jan
”Tidningen” är uppbyggd som en serie av bildsidor anpassade för att läsas pa skärmen. (1024x768 punkter alt
1280x1024 punkter)
All text som är grön och understruken som den här är en klickbar länk till antingen en sida inom tidningen en
sida på nätet eller någonting annat.
Inom publikationen hittar du en del olika knappar med olika funktioner.
Denna knapp tar dig till innehållsförteckningen
Denna knapp till hjälpsidan
Denna knapp till nästa sida
Denna knapp till föregående sida
54