BakgrundSBUF är byggbranschens organ för gemensam utveckling och forskning.

Verksamheten avser främst att ekonomiskt stödja utvecklings- och

forskningsprojekt och att informera om de resultat som framkommer. SBUF:s

uppbyggnad och arbetssätt ger en bred förankring bland de cirka 4000

anslutna bygg- och installationsföretagen. De projekt som får stöd ger resultat

som direkt kan omsättas i det dagliga arbetet i företagen.

I dagens och morgondagens byggmarknad är nytänkande och stärkt

kompetens allt viktigare för företagens konkurrensförmåga. För SBUF är

yttersta målet att utveckla byggprocessen så att entreprenörer och installatörer

ges bättre förutsättningar att utnyttja forskning och driva utvecklingsarbete.

SBUF stöder innovationer, utvecklingsarbete och forskning, som är av brett

intresse för de anslutna företagen. SBUF:s verksamhet finansieras genom

avgifter från företagen, baserat på antalet yrkesarbetare. Genom att samverka

med andra finansiärer ser vi till att branschens gemensamma resurser för

utveckling och forskning ökar.

SBUF:s styrelse beslutar om vilka projekt som får stöd på grundval av

rekommendationer från ett eller flera av SBUF:s utskott. I styrelse och utskott

ingår representanter för arbetsgivare och arbetstagare.

SyfteInsatser för utveckling och forskning bär frukt först när resultaten omsätts i

bättre teknik, effektivare processer och mer ändamålsenliga produkter till nytta

för företagen och dess kunder. En viktig uppgift för SBUF är därför också att

verka för implementering av resultatet från de projekt som erhåller stöd.

SBUF är byggbranschens organ för gemensam utveckling och forskning.

Verksamheten avser främst att ekonomiskt stödja utvecklings- och

forskningsprojekt och att informera om de resultat som framkommer. SBUF:s

uppbyggnad och arbetssätt ger en bred förankring bland de cirka 4000

anslutna bygg- och installationsföretagen. De projekt som får stöd ger resultat

som direkt kan omsättas i det dagliga arbetet i företagen.

I dagens och morgondagens byggmarknad är nytänkande och stärkt

kompetens allt viktigare för företagens konkurrensförmåga. För SBUF är

yttersta målet att utveckla byggprocessen så att entreprenörer och installatörer

ges bättre förutsättningar att utnyttja forskning och driva utvecklingsarbete.

Trenden - antalet stölder ökar!Det stjäls som aldrig förr på svenska byggarbetsplatser. Maskiner och

utrustningar för ca 1,4 miljarder försvinner varje år enligt en nyligen genomförd

utredning. Mycket tyder på att en organiserad brottslighet ligger bakom större

delen.

Olika typer av stölderStölderna sker på såväl arbetsplatser och

maskindepåer som andra uppställnings-

platser. De begås inte enbart på grund av

dåligt skydd utan är ofta resultatet av

noggrant planerade och genomförda

aktioner. Denna organiserade brottslighet

drabbar i första hand byggentreprenörer och

maskinuthyrare men som en följd drabbas

även försäkringsbolag och i en förlängning

slutkunden.

Höga kostnaderAtt få grepp om den totala omfattningen är

svårt. Det är inte enbart det stulna som utgör

en kostnad. Även kringkostnader i form av

störningar i produktionen, extraarbeten mm,

som blir en följd av att det skett ett tillgrepp,

utgör en väsentlig del. Till det kommer att det

finns ett stort mörkertal till följd av höga

självrisker. Mycket som stjäls blir aldrig

anmält eftersom det upplevs som ett onödigt

arbete som inte ger något tillbaka.

Uppskattningsvis stjäls det för minst 1,4

miljarder kronor per år i landet. Det motsvarar

priset för ca 1000 småhus!

Eliminera möjligheternaDet finns all anledning att se över vilka

möjligheter som finns att förebygga stölder.

Den här foldern ger praktiska tips till

entreprenörer och uthyrare. Tipsen baseras

framför allt på erfarenheter från olika

arbetsplatser i landet.

SBUF INFORMERAR NR 02:27

Stoppa tjuven!Så här förebygger du stölder på bygget

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

2

Vad stjäls?I stort sett kan man säga att allt som kan stjälas från en arbetsplats stjäls. Vissa

stölder är frekventa medan andra endast utgör enstaka händelser.

Bygg - och arbetsmaskiner är den kategori som är mest stöldbegärlig. Även

inbyggnadsmaterial såsom vitvaror, dörrar och garderober stjäls, men i något

mindre omfattning. Den personliga verktygsutrustningen är mycket begärlig.

Speciellt är det eldrivna handmaskiner som är eftertraktade.

Byggnadsmaterial som gipsplattor, virke och parkett, liksom mobiltelefoner,

datorer, mätningsutrustningar etc. är också eftertraktade. Även bilnings- och

håltagningsutrustningar, elkablar, elcentraler, mattläggningsmaskiner liksom

VVS-installatörsutrustningar har stulits. Listan kan göras hur lång som helst.

Vad gäller anläggningsbyggen är det något annorlunda. Främst beroende på att

det är en annan typ av produktion, annan maskinpark, annat geografiskt läge

osv. Men även här är det maskinparken som är mest begärlig. Oftast är det

tyngre maskiner, t.ex. kompressorer, som stjäls. Andra utrustningar som

försvinner är fiberduk, mätutrustningar, vibratorer mm.

Vem stjäl?Det är inte lätt att få fram ett säkert svar på frågan vem som stjäl. Det

förekommer både interna och externa stölder, men det mesta tyder på att det är

den externa brottsligheten som klart dominerar.

Typ av stöldIbland kan det vara svårt att sätta gränsen för vad som är stöld. Om material

som ändå är över och skall slängas tas tillvara av någon, är det då en stöld?

Här finns en gråzon som kan vara svår att få grepp om och oftast är det just till

den som de interna tillgreppen kan hänföras.

Vad gäller de externa stölderna tyder mycket på att det är den organiserade

brottsligheten som dominerar. Det innebär att det ofta är fråga om rena

beställningsjobb, att man agerar i gäng och att det finns en avsättning för det

stulna.

Det förekommer också spontanstölder, dvs någon ger sig ut för att stjäla men

slumpen avgör vad det blir. Det förekommer också tillfällighetsstölder där någon

inte kan motstå frestelsen när tillfälle ges.

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

Något måste göras!”Vi måste hitta på något branschkollektivt.

För det här med stölder tar mer och mer av

våra pengar och mer och mer av vår tid.

Jag vet inte vad man ska göra. Det är

fruktansvärt jobbigt och obehagligt att ta

hand om allt kringarbete som kommer till för

att få ordning på produktionen igen efter en

stöld.”

Arbetsledare

Stort produktionsbortfall”Det är tungt när man kommer till

arbetsplatsen en morgon och verktygen är

borta och kanske också byggmaterial.

Produktionsbortfallet kan bli stort när det inte

finns verktyg och maskiner att arbeta med

utan man först måste åka i väg och köpa

nytt.”

Platschef

Känner inte igen alla ...”På vårt bygge är det just nu 150 man. Det är

svårt att känna igen alla. Det räcker att någon

tar på sig blåkläder, så tror man att han tillhör

bygget.”

Arbetsledare

Uppgivenhet?”Det är svårt att förhindra stölder i dag. Det

finns t ex bärbara rondeller, som går på

batteri, som enkelt sågar upp en

containervägg. Det finns armeringsklippare,

som också går på batteri, som är enkel att

bära med sig och klippa upp godkända lås

med.”

Platschef

Så här är det ...“I ett fall ställdes containrarna med maskiner

och verktyg till en ny arbetsplats ut på helgen

för att man skulle kunna börja arbeta direkt

på måndag morgon. Då var den redan

länsad. I ett annat fall ställdes en bil med

parkett, som kom sent på dagen, lastad på

arbetsplatsen. På morgonen hade det stulits

från lastbilen. I ett tredje fall blev hela

lastbilen stulen.”

Platschef

Många byggarbetsplatser utsätts för stölder och är svåra att skydda. Men det går att försvåra för tjuven!.

3

Hur går det till?Byggmaskiner, verktyg och annan utrustning finns alltid i varierande grad

tillgängliga på ett bygge. För dessa finns det en ständig risk för stöld. För övrigt

material finns det under byggets gång olika tidpunkter som är mer känsliga än

andra. Det gäller framför allt vid leveranser, mellanlagring och tiden före

inflyttning. Framför allt för den organiserade brottsligheten gäller följande.

Informationsinhämtning om arbetsplatsenSyftet är flerfaldigt. För det första måste tjuven få reda på när och var värdefullt

gods finns tillgängligt. För det andra måste tjuven veta hur han skall angripa

platsen på bästa sätt samt hur godset förvaras. För det tredje behöver tjuven

veta hur skyddet är uppbyggt och slutligen hur han kan transportera bort det

stulna. Här kan det förekomma att personal med anknytning till bygget är

inblandad. Det kan t.ex. vara någon leverantör, transportör eller anställd/UE.

Planering och anskaffning av utrustning för brottetDet finns flera sätt på vilket de anställda, medvetet eller omedvetet, kan vara

behjälpliga i informationsprocessen.

Det första är som direkt tipsare. Detta innebär att han talar om exempelvis när

maskiner och material finns tillgängliga och andra uppgifter som är till hjälp vid

brottet. I detta fall kan direkt ersättning utgå i någon form till tipsaren.

Ett annat sätt är där någon kriminell närmar sig någon som arbetar på ett bygge

och försöker få fram upplysningar. Här är uppgiftslämnaren omedveten.

Ett tredje sätt är att man sinsemellan pratar om bygget, t.ex. på puben, och att

någon avlyssnar samtalet.

Slutsatsen av detta är att alla som arbetar på ett bygge måste vara medvetna

om vilken betydelse informationsspridningen har för ett brott.

GenomförandeNär det gäller interna brott handlar det oftast om tillgreppsbrott och inte om

inbrott. Godset göms undan och hämtas vid ett senare tillfälle. Man bär ut det i

väskan eller under kläderna. I vissa fall kan man skicka ut det med någon man

känner t ex från transportfirma eller leverantör. Man tar ut det med egen bil.

När det gäller de externa tillgreppsbrotten så visar intervjuer med

arbetsplatspersonal att det är de vanliga metoderna för inbrott som används.

Tjuven knackar upp låssprintar och bryter upp dörrar och fönster med brytjärn.

Han använder skärbrännare där detta är lämpligt, t.ex. på bommar till containrar

eller vinkelslip för att gå igenom väggen. I mer våldsamma fall använder tjuven

bil för att slita bort en fönsterkarm eller en låsbom eller för att öppna en

vägbom. Frysmetoden används på lås och kätting, staket klipps upp.

Det finns också andra metoder, framför allt på öppna arbetsplatser såsom

vägbyggen där arbetet bedrivs över större ytor. Under rasten stannar tjuvarna

en bil, går ur och lastar t.ex. in ett dyrt mätinstrument och kör iväg oupptäckta.

Avyttring av godsetDet stulna godset avyttras på olika sätt, från att vara rena beställningsarbeten

till att det säljs på marknader. Klart är att en del avyttras utomlands. Det visar

inte minst erfarenheterna från södra Sverige, som upplevt en ökning i och med

att det forna Östeuropa har öppnat upp gränserna.

När?Det har visat sig att de flesta brotten äger rum efter arbetstidens slut, under

veckoslut och helger, under långledigheter och i viss mån under raster. De

känsligaste tiderna på dygnet är kl 16.00-20.00 och kl 04.00-06.00.

Pratat bredvid mun?I en berättelse framgår det tydligt att

personal från bygget måste vara inblandad.

”Flera av de anställda kom ifrån området

kring en viss mindre ort. De hade följt med

på ett antal byggen i länet. Flera byggen

drabbades av brott och starka indicier

pekade på att det var folk från och kring den

aktuella orten som genomfört stölderna. De

anställda tros inte vara direkt inblandande

vid själva stöldtillfället.”

Platschef

Vad gör man?”Man känner sig lite maktlös. Det hjälper inte

med larm. Tjuvarna går in ändå. Väktaren

kommer inte förrän tjugo minuter efter larmet

och då har tjuvarna hunnit iväg. På min förra

arbetsplats hade jag larmat direkt till ett av de

större vaktbolagen, men det blev inbrott

ändå. Enda lösningen är att skaffa en

schäferhund eller en vakt som går på

arbetsplatsen hela tiden.”

Platschef

Vad trött man blir ...”Vi byggde nyligen bostadshus med fyra

lägenheter i varje byggnad. Vi var klara och

hade bara färdigstädningen kvar när några

personer gick in och länsade köken på allt.

Skåp, diskbänkar, blandare, spishäll, spisfläkt

mm försvann. Dessutom hasade dom skåpen

på parketten, så vi fick byta ut den också. Det

här hände under en helg och tjuvarna var

inne i lägenheterna under både lördagen och

söndagen. När vi pratade med boende i

kvarteret intill berättade de att de sett flera

personer ’jobba’ inne i byggnaden. De trodde

att det var vi som var där, alltså att vi låg

risigt till och behövde jobba över. Vi

misstänker att det kan ha varit en insideraffär

eller i vart fall någon som vet hur byggnader

och installationer fungerar. Vattnet, som var

inkopplat, var t ex avstängt på rätt ställe.”

Platschef

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

4

Före etablering: Se över stöldskyddet!Det huvudsakliga arbetet görs före etablering. Någon gång i beredningsarbetet

kan det vara bra att besöka den nya byggarbetsplatsen för att få en helhetsbild

av den. Detta bör göras så att förutsättningarna blir tydliga och innan man tagit

beslut om utformning av etableringen.

Steg 1 - Grundläggande faktorer som påverkara) Vad skall byggas? När och hur?Det är viktigt att klarlägga vad som skall byggas och när i tiden olika aktiviteter

sker. Skriv ner alla slutsatser som dras! Förteckningen kan innehålla när i tiden

saker och ting inträffar och vad som då särskilt skall beaktas. Alltså:

• Vad som skall byggas. Enkel industrifastighet eller exklusivt hyreshus med

mycket stöldbegärlig material?

• När i tiden som maskinutrustning kommer.

• När i tiden som det finns särskilt eftertraktad maskinutrustning på plats.

• När olika underleverantörer anländer.

• När golv, vitvaror mm levereras.

• När annan begärlig utrustning levereras.

• När inflyttning sker.

• När känsliga perioder i övrigt finns.

b) Vilka förutsättningar finns internt?Klara ut vad som behöver göras. Avsikten är att inventera och klarlägga hur det

ser ut inför etableringen och vilka möjligheter som finns att förebygga brottslig

verksamhet. Platschefen bör också fundera över vem som skall göra olika

årgärder och om det finns hjälp inom eller utanför företaget. Alltså:

• Hur är byggkonjunkturen? Vad medför den för konsekvenser avseende

vilken personal som kan knytas till projektet samt vilka underentreprenörer

som är aktuella. Påverkar det maskinförsörjningen ur brottssynvinkel?

• Vad har företaget för regler som är av betydelse för brottsförebyggande

åtgärder såsom:

– företagets syn på olika brott? Var ligger ribban?

– vilka regler gäller för personalen för att få låna verktyg mm?

– finns regler för vad personalen får ta i form av spill och vad är att betrakta

som spill?

– finns regler för hur interna stölder skall hanteras?

Om företaget inte har några regler, har platschefen det? Eller behöver det tas fram?

• Vad är personalens syn på vad som är stöld/icke stöld?

• Finns adekvata ordningsregler för byggverksamheten?

• Vilken anda vill platschefen skall råda på arbetsplatsen? Finns den

formulerad och delgiven?

• Hur informeras personalen? Ges information på ett bra sätt och är det rätt

information?

• Tar platschefen med sig tillgångar från plats till plats i form av stängsel, larm mm?

• Finns principer för hur etableringen skall ordnas avseende, exempelvis

kontor, containrar, underentreprenörer, trafik, leveranser etc?

• Vilka begränsningar finns? Ex vilka kostnader för skyddet är försvarbara?

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

Vakter kan vara ett sätt ...

”Vår beställare har vakter som patrullerar

vissa tider i området för att förhindra stölder.

Faktum är att byggarbetsplatser gärna drar

till sig skummisar eftersom man tror att det

medför en del provisoriska lösningar.”

Platschef

Bra skydd kan orsaka andraproblem ...

”Ett problem med att vi försöker göra det så

säkert som möjligt är att tjuvarna tar sig in på

annat sätt och därmed gör större åverkan.

Hos oss har t ex tjuvar sågat sig genom en

containervägg med vinkelslip.”

Platschef

En vanlig rast ...

”När killarna gick på rast lämnade de en

batteridriven slagborrmaskin och ett

laserinstrument på arbetsstället. När de kom

tillbaka efter rasten var utrustningen puts

väck. Någon hade alltså gått in på

arbetsplatsen under rasten och stulit

maskinerna. Man blir förbannad. Man skaffar

in nya maskiner, för killarna måste ju få

kunna arbeta vidare.”

Arbetsledare

På arbetstid ...

”Det har hänt att någon har gått in i

platskontoret under arbetstid och stulit en

dator, trots att personer suttit och arbetat i

rummen intill. Vi har beställt vajrar för att låsa

fast våra datorer nu.”

Arbetsledare

Upprepade stölder ...

”Vi har haft inbrott i de hus vi arbetar i och

blivit av med två stycken arbetsbänkar på

samma arbetsplats.”

Platschef

5

c) I vilket område ligger arbetsplatsen?Beroende på var arbetsplatsen ligger kan en bedömning göras om risken för

brott är stor eller liten. Om den egna erfarenheten är liten kan det vara klokt att

hämta in kunskap från t ex polis, vaktbolag, affärsidkare eller boende. I flera

städer finns det erfarenhetsmässigt en viss koppling mellan stöld just mot

byggarbetsplats och stöld/inbrott i allmänhet i ett område. Det behöver absolut

inte hända något i ett socialt belastat område, men risken är högre. Alltså:

• Hur ser områdets brottsprofil ut?

• Hur ser det ut i angränsande områden?

• Finns stöldaktiva gäng eller ligor i omlopp?

• Förekommer vandalism i omgivningen?

• Hur kan detta komma att förändras över tiden?

d) Hur ser närmaste omgivningen ut?Tänk igenom vilka åtgärder som kan vidtas för att försvåra tillträde till

arbetsplatsen och rörelser inom området av icke önskvärda fordon. Utnyttja

områdets geografi för placering av maskiner, containrar mm. Ta hänsyn till hur

förutsättningarna kommer att förändras under produktionstiden. Alltså:

• Fastställ arbetsplatsens storlek.

• Vad är det för omgivningar? Ödsligt, spridd bebyggelse, stad etc?

• Är området trångt eller kan man välja platser för containrar m.m. med

hänsyn till stöldskydd?

• Finns insyn på bygget från allmänhet eller andra?

• Vilka inbrytningsvägar för tjuven finns/kommer att finnas i fastigheten/

fastigheterna?

• Hur förändras bilden över dygnet? I en stad kan exempelvis områden som är

befolkade under dagen vara öde eller till och med tillhåll för ljusskygga

individer under natten.

• Hur är vägnätet till och från byggplatsen?

• Hur ser vägnätet ut inom byggplatsen?

• Hur är transportmöjligheterna med lastbil/pickup via vägar eller

omkringliggande terräng?

• Finns motionsslingor nära området som kan utnyttjas för transporter?

• Kan man komma till byggplatsen via angränsande hus eller tomter?

• Var kan avspärrningar ordnas?

• Var kan parkering för anställda ordnas?

• Omgivning i övrigt. Skolor, daghem, fritidsgårdar m.m. som medför att ett

skydd för tredje man bör byggas ut. Anpassa det till att också försvåra brott.

• Hur förändras förutsättningarna över tiden? Exempelvis genom att det sker

inflyttningar under byggtiden. Hur påverkar det avspärrningar och stängsel?

e) Kan omgivningen hjälpa till?Klarlägg vilka tillgångar som finns i närområdet, t.ex. boende i närliggande hus.

Ställ ett antal frågor: Var finns närmaste polis? Finns nattöppna mackar i

närheten? Finns någon företagarförening i området? Finns grannsamverkan

mot brott?

Det händer varje dag ...”Vi har råkat ut för olika sorters ingrepp i

containers för verktyg och maskiner. Det har

inte hjälpt med kraftiga bommar för dörrarna.

Det finns hydraulverktyg som kan klippa av

bommen. Vid ett tillfälle användes en

domkraft av den typ som bilbärgare använder

för att öppna dörrar på bilvrak. Domkraften

sattes bakom bommen och drog ut den

genomgående bulten – ca 100 mm i diameter

– rakt genom bommen.”

Platschef

... och varje natt ...

”Vi hade ett jobb på ett P-däck. En natt gick

tjuvar in och stal en stor bilmaskin, flera

mindre borrmaskiner, sticksåg, rondeller,

elsvets och till och med en hammare...

Tjuvarna bröt först upp några dörrar för att

komma in i P-däcket och sedan bröt de upp

vårt gallerbås där vi förvarade vår utrustning.

Antingen hade de varit inne på P-däcket

under dagen, då det normalt är olåst, och sett

var vi förvarade verktygen eller också räckte

det med att höra att vi bilade för att förstå att

det kunde finnas verktyg där.”

Platschef

Flera drabbas ...

”På Universeum råkade vi och några andra

entreprenörer ut för ett stort inbrott. Tjuvarna

gick in i fyra containers genom att skära upp

bommen som håller fast dörren och skära av

bultarna på mitten. Vi blev av med

småverktyg, maskiner och

avvägningsinstrument för ca 45 000 kronor.

Totalt stals grejer för några hundra tusen

kronor vid det inbrottet. Vi gjorde en

gemenam polisanmälan. Polisen kom ut till

arbetsplatsen och gick igenom vad som hade

hänt ordentligt, men vi har inte fått tillbaka

något av det som stals. Våra containers stod

lite skymda så tjuvarna kunde jobba ostört.”

Platschef

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

6

Steg 2 - Övervägandena) Plan för åtgärderAnvänd nu de slutsatser som dragits i steg 1. Meningen är att utifrån dem ta

fram en plan för nödvändiga åtgärder, planera in dem i tiden och nå rätt

skyddsnivå. Alltså:

• Vad finns det för alternativ? Lista dessa!

• Vilka möjligheter finns att bygga upp skyddet exempelvis i olika

kostnadsnivåer? Gör kostnadsberäkningar! Tänk på

- att det finns ett grundläggande skydd som alltid gäller. Räcker det?

- att platschefen skapar den anda som skall gälla.

- att företaget kanske har brottsförebyggande regler som skall följas.

- att en ökning av skyddet kan behövas under vissa skeden. Företaget kan

ta fram egna paketlösningar för detta enligt:

- Tilläggsnivå 1 (t.ex. särskilda åtgärder vid etablering).

- Tilläggsnivå 2 (t.ex. särskilda åtgärder vid dyrbara materialleveranser).

etc.

• Ta fram planen utifrån den möjliga brottsrisken. Grunda riskbedömningen på

vad som kan hända under vissa skeden.

- Nivå 1 (t.ex. liten sannolikhet och/eller små konsekvenser).

- Nivå 2 (t.ex. stor sannolikhet och/eller stora konsekvenser).

etc.

b) Bestäm vilket skydd som behövsEfter genomgång av alternativ är det nu dags att välja.

Bestäm hur omfattande skyddet skall vara och precisera vad det skall skydda

mot.

Steg 3 - Utforma skyddet

Upprätta en plan för vad som skall göras avseende brottsförebyggande

åtgärder, vem som skall göra vad och när det skall vara klart samt i vilken

ordning. Vissa frågor kan behöva kontrolleras t.ex. vilket vaktbolag som är mest

ändamålsenligt här. Sätt ansvarsfördelningen på pränt.

Exempel på punkter i planen kan vara:

• Platschefens övergripande normer.

• Regler för arbetet på arbetsplatsen och speciellt avseende stölder på denna.

• Anpassa etableringens planlösning för att minska möjligheterna till stöld.

Exempelvis placering av bodar och containers, avspärrning av vägar och

terräng, öppenhet för insyn av passerande, försvåra insyn för tjuven.

• Låsplan. Vad skall vara låst och med vilken typ av lås? Vem/vilka ansvarar

för låsning? Hur hantera maskiner och verktyg? När och hur skall de låsas

in?

• Hur inbyggnadsmaterial och vitvaror skall hanteras.

• Leveranser och förvaring. Vilka metoder skall utnyttjas exempelvis avseende

vitvaror och annan dyrbar utrustning? Kan ”just-in-time” tillämpas, dvs att

utrustning levereras för direkt montering?

• Skall speciella åtgärder vidtas inför raster, icke arbetstid, helger, semestrar?

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

Lämnade sprutan framme?”Målaren blev av med en spruta för

sprutmålning av tak i de lägenheter som vi

bygger om. Han lämnade sprutan, som

kostar ca 70 000 kronor, på arbetsstället.

Tjuvar tog sig en via en låst altandörr och

kunde sedan ta sig vidare till fler lägenheter

genom att gå ut i tamburen och bryta sig

genom entrédörrar”.

Platschef

Någon har varit här ...

”I helgen gick någon in i rörläggarens

container, men vi vet ännu inte om något har

försvunnit. När vi kom i morse var våra stora

strålkastare släckta, så vi förstod att någon

hade varit här. Vi hade reglat för och gömt

undan elen, men de hade varit där och dragit

ur kontakten.”

Platschef

Materialet låg lättåtkomligt

”Vi gjorde ett jobb för där vi blev av med

byggmaterial, virke, plyfa mm, för ungefär 15-

20 000 kronor. Troligtvis körde de in med bil

och släp, lastade på och körde i väg ostört.

Materialet låg ute, lättåtkomligt, på

arbetsplatsen. Med den självrisk vi har är det

inte lönsamt att rapportera, trots att man alltid

bör rapportera in allt.”

Platschef

Vi hade inte tänkt till

”På ett av våra projekt slog de till bland de

första dagarna och sedan en andra gång när

vi hunnit skaffa in nya verktyg och maskiner.

Där hade vi inte tänkt igenom tillräckligt när

det gäller skyddet. När vi hade larmat klarade

vi oss mycket bättre.”

Förrådsansvarig

Även skitiga arbetskläder ...

När de går in i bodar tar de allt de kommer åt

såsom microvågsugnar och kaffebryggare.

Det har t o m hänt att de tagit skitiga

arbetskläder. Jag fattar inte vad de ska

använda kläderna till.”

Platschef

7

• När och var skall larm användas? Typ av larm. Ansvar för larm.

• När och var över tiden skall vaktbolag användas? Utforma regler i samråd

med vaktbolaget. Vad de skall göra, vilket mandat att agera de har. Vilka

krav som ställs på dem.

• Förhållande till boende, polis och andra aktörer i närheten.

• Förändringar i skyddet över tiden.

• Övrigt.

Steg 4 - Ta beslut - åtgärda!Nu har en ordentlig genomgång gjorts. En bild av arbetsplatsen och den

närmaste omgivningen har skapats. Riskbedömning är gjord och en plan för hur

stöldskyddet har upprättats samtidigt som ansvarsfördelningen klarats ut. Nu är

det bara att verkställa!

Efter etablering: Se över stöldskyddetigen!Det är viktigt att planen hålls levande. Speciellt viktigt är att de grundläggande

reglerna följs. Stöldskyddsplanen följs upp och kontroller sker att den

fortfarande är ändamålsenlig. Förändringar beslutas fortlöpande.

När bygget är färdigt är det viktigt att göra en utvärdering över hur stöldskyddet

fungerat. Har det förekommit några stölder? I så fall

• hur kunde det ske?

• hade det på något sätt kunnat undvikas?

• hur skall man agera vid nästa bygge för att det inte skall hända igen?

Om allt fungerat och man klarat sig från stölder är det lika viktigt att konstatera

att man haft ett fungerande skydd. Spara stöldskyddsplanen och sprid kunskap

till kolleger.

Alla måste hjälpa till ...”Alla på bygget måste hjälpas åt att vara

vaksamma. Vi måste satsa mer pengar på

larm. Här har vi hellarmat vårt kontor för att

hindra stölder.”

Arbetsledare

Polisen hinner inte”Jag känner mig uppgiven. Polisen har inte

tid att ta hand om våra anmälningar. Effekten

är att vi i princip inte bryr oss om att anmäla

inbrotten längre.”

Platschef

Insiders är inblandade”Det är mycket som tyder på att det ibland är

insiders inblandade. Det rör sig ju många

människor på en arbetsplats. Det är

påfallande ofta som de bryter sig in i ’rätt’

container, alltså den container som innehåller

de mest eftertraktade grejerna.”

Förrådsansvarig

De har ögonen på oss”Det verkar som om de har ögonen på oss,

att de kollar in oss. Det är mer organiserat än

bara några ungar som jävlas. Nej, det är

betydligt mer organiserat.”

Förrådsansvarig

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

Se till att ha ett fungerande skydd under hela byggtiden.

8

Råd till entreprenörenNedan följer råd från platschefer och andra som någon gång under sitt yrkesliv

råkat ut för brottslig verksamhet. De delar på detta sätt med sig av sina

erfarenheter. Det innebär inte att alla förslag till åtgärder passar i alla situationer

men det finns en hel del tänkvärt att ta vara på.

FöretagetFöretagen bör ta större ansvar och stödja platscheferna på fältet. Det bör

formas en kultur mot brott som genomsyrar hela företaget. Det bör tydliggöras

vad som gäller för alla företagets arbetsplatser. Möjliga åtgärder:

• Etiska regler för hur företaget ser på brott och hur det agerar mot brott.

• Centrala metoder för analys av brott och skydd mot brott.

• Centralt stöd och rådgivning angående brottsförebyggande åtgärder.

• Plan för åtgärder inom ramen för ett heltäckande koncept.

• Proffsig handläggare, exempelvis en fd polis, som verkligen kan frågorna.

• Ställ upp punkter i en gemensam policy.

PlatschefenDålig anda och osäkerhet om vilka regler som gäller skapar en miljö där risken

för tillgreppsbrott ökar. Öka medvetenheten hos personalen och se till att alla

vet vad som gäller. Möjliga åtgärder:

• Skapa en god anda och påtala vikten av stöldskydd.

• Fasta regler och bra rutiner som efterlevs och följs upp.

• Ordning och reda ger många positiva effekter.

• Målsättning ”Inte en pryl skall tas”.

• Sätt upp polisanmälan på anslagstavlan. Visa därmed att nolltolerans gäller.

• Anmäl alla brott! Alla måste uppfatta att tillgreppsbrott tas på allvar.

• Personalen får ej ta med sig något från arbetsplatsen utan tillstånd.

AdministrationRutiner på arbetsplatsen skall vara tydliga och följas. När leveranser sker skall

mottagningskontroller genomföras. Vilka som får uppehålla sig på arbetsplatsen

skall vara känt av alla där. Osv. Möjliga åtgärder:

• Fotografera misstänkta bilar med (digital)kamera och kontrollera bilnumret

och ägare. Rådgör med polisen avseende resultatet.

• Följ upp okända bilnummer och se om de återkommer till arbetsplatsen.

• Inför kvittering av stöldbegärliga maskiner.

• Central/lokal upphandling av vaktbolag.

• Id-bricka skall bäras av alla. Följ upp användningen!

• Låt inte lastbil stå kvar på bygget över natten. Den kan då stjälas och

utnyttjas för transporter.

• Anpassa skyddet över tiden.

• Om en stöld inträffar, förbättra omedelbart skyddet. Ibland sker snabbt en ny

stöld efter återanskaffning.

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

”Jag jobbar på vårt förråd och har kontakt

med alla platschefer på alla byggen. När

platschefen har gjort sin APD-plan för ett nytt

projekt brukar vi gå igenom den tillsammans

och se efter hur säkerheten fungerar och om

den kan förbättras.”

”Efter en större stöld köpte vi ett larm med

deckare monterade på kritiska ställen i flera

lägenheter och en centralenhet. Efter det

klarade vi oss från stölder på det bygget.

Larm och bevakning. Bevakning och larm.

Bevisligen fungerar det bra.”

”Vid nyproduktion kan man släpa med sig

verktygsdragvagnar och då har man bättre

kontroll på verktygen. Däremot är det svårt

att ha med sig sådana vagnar vid

ombyggnader”.

Jan Djärf, F O Peterson & Söner

Rolf Larsson, Thage Anderssons

Lolo Ramsing, F O Peterson & Söner

9

InformationInformera om stölder i samband med byggstart och sedan vid behov vid

arbetsplatsmöten. Det är viktigt att företagets grundläggande normer och regler

för att motarbeta stölder är väl kända och att man lever upp till dem. Mot den

bakgrunden är information om stöldskyddet värt omsorg vid byggstart och

sedan fortlöpande. I information inbegrips också att oönskad information inte

läcker ut. Möjliga åtgärder:

• Skriv ner reglerna och ge dem som information till personalen.

• Lämna regelbunden information avseende skydd mot brott.

• Inför tystnadsplikt för all personal avseende leveranser, förvaring och annan

information som kan initiera stölder.

LåsningBra och godkända lås är ett grundläggande skydd vid låsning av hus, våningar,

kontor, containrar, bodar mm. Låsning genomförs också vid de allra flesta

arbetsplatser, men kvaliteten på låsen och omfattningen av lås är inte alltid

tillräcklig. Möjliga åtgärder:

• Lås in arbetskläder. De kan utnyttjas som kamouflage.

• Ordning och reda med låsningen. Vem som ansvarar skall vara tydligt.

• Följ upp vem som har nycklar. De har en tendens att förkomma.

• Om verktygsvagnar utnyttjas bör de alltid låsas vid rast. Vid arbetets slut

låses de in i exempelvis container.

• Maskiner och annan dyrbar utrustning låses in i container varje dag.

• Datorer låses in i kassaskåp. Bärbara kan tas med hem. Fasta datorer

förvaras i väl låsta utrymmen.

• Använd godkända lås/hänglås alltefter värde/risk.

• Använd brytskydd på dörrar.

LarmAnvänd larm. De kan tas med från bygge till bygge. Tänk på att det är bättre

med ett enklare och pålitligt larm än ett mera sofistikerat som falsklarmar.

Möjliga åtgärder:

• Placera dyrbar utrustning inomhus med larm.

• Larm med sensor i container, bodar m.fl. platser.

• Falsk telefonplint med nedgrävd kabel som lockbete för att tjuven skall tro att

han klipper larmet.

• Dra larmkabeln inuti höljet för elkabeln.

• Använd ljudlarm där detta kan vara effektivt d v s på sådana platser där det

finns någon som kan reagera eller i trånga utrymmen där det blir svårt att

uthärda.

• Använd rörliga larm. Få personer skall känna till var larmen är placerade.

Placeringen ändras ofta. Vaktbolaget meddelas i ett sent skede.

• Larm till larmcentral under icke arbetstid.

• Överväg tysta larm. Syftet är då att kunna fånga tjuven och därigenom

förhindra upprepade stölder. Det kräver att vaktbolag är snabbt på plats.

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

”Containers ska alltid vara låsta, även under

arbetstiden. Öppna containers drar till sig

tjuvar som om de vore flugor. Det räcker att

containern är öppen och att man själv står på

den andra sidan så går tjuven in och tar

handverktyg.”

”Vi har köpt ett trådlöst larm som går via

GSM. Det består av en centralenhet – en

liten väska med GSM telefonkort – och 68

detektorer som sätts upp med

kardborreband. Till detta har vi kopplat ett

abonnemang hos en larmcentral med

bemanning dygnet runt. Om någon bryter sig

in går inbrottslarm. Om någon rycker ner,

eller flyttar på en detektor går ett

sabotagelarm. Alla detektorer är trådlösa.

Väskan går på elektricitet, men med batteri

som reservkraft. Om elen bryts larmas det

direkt. Var femte minut stäms alla detektorer

av automatiskt och larmar om någon detektor

saknar kontakt. Det här systemet har

fungerat jättebra på min nuvarande

arbetsplats. Vi hade med oss larmet redan

vid etableringen. Detektorerna flyttar vi sedan

runt allteftersom husen växer fram och

alltmer värdefulla delar monteras in. Vi har

insett att det finns mycket kunskap hos

larmbolagen som kan utnyttjas.”

Håkan Pålsson, BESAB

Ralph Gustafsson, Skanska

10

Råd till entreprenören (forts.)KamerorKameraövervakning kan vara effektiv, men fordrar tillstånd av länsstyrelse, vilka

har olika praxis i olika delar av landet. Det är integritetskänsligt och omgärdas

därför av bestämmelser. Det kan vara bra i förebyggande syfte. Man ser vilka

som rör sig i området, man upptäcker falsklarm, man kan läsa av bilnummer

mm.

Om man utnyttjar larm kan man med fördel utnyttja kombinationsfördelar.

Stängsellarm kan t.ex. vara effektivt om det kombineras med kamera-

övervakning för att kontrollera vad som orsakar larmet. Vidare kan man ställa in

larmet så att belysningen ökar till max när det går.

ContainrarContainrarna måste ägnas speciell uppmärksamhet. En öppnad container

innebär ofta tillgång till en stor mängd dyrbar utrustning. Det gäller att om

möjligt försvåra alla försök att ta sig in i den och göra det svårt att ta reda på

vad som finns i containern. Möjliga åtgärder:

Låsbommar till containrar är sårbara. Här kan man överväga användning av

annan låstyp, t.ex. inbyggda/skyddade lås. Det finns olika alternativ på

marknaden:

• Ett lås tillverkat i rostfritt stål med invändigt låsbomsystem. Det utvändiga

ovala låshuvudet låser öppningshandtaget. Låscylindern är i Stöldklass 3.

Låsen kan utrustas med elektroniskt nyckelsystem.

• Låset är monterat med flytande fasthållning över springan mellan dörrarna.

Infästningarna på låset är inkapslade och helt skyddade mot åverkan. Det

går ej att borra eller såga i låset då det är specialhärdat och därför är även

nedfrysning utesluten.

Andra åtgärder som kan vidtas är

• Stifta dörrar så att det inte lönar sig att skära av gångjärnen eller att slå ut

sprintar.

• Vänd containrarna med dörrarna mot varandra vid längre uppehåll i arbetet.

• Skydda containrar genom att ställa tunga maskiner m.m. framför dem.

• Sätt upp bommar på tillfartsvägar så att containrar inte kan nås med bil.

• Se till att containrarna är väl belysta.

Inventering/märkningHyrda maskiner med detaljfakturor hjälper till att hålla koll både på kostnader

och att maskinerna finns. Märk alla maskiner som köps in direkt med kraftig

spritpenna på plasten. Det går inte ur så lätt.

ÖvervakningAnlita vaktbolag till att svara för övervakningen och använd deras expertis till att

utforma skyddet. Möjliga åtgärder:

• Bara skyltning. Är visserligen avsedd som varning till tredje man, men kan

även hindra vissa stölder.

• Ställ krav på vaktbolaget. Var aktiv och upprätta en kravspecifikation.

Vaktbolag tycker att det är bättre med en platschef som vet vad han vill.

• Följ upp genom kontroller hur vaktbolaget utför sitt arbete.

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

”Det säkraste är att låsa in allt stöldbegärligt i

containers med godkända lås. Vår erfarenhet

är alltså att det effektivaste är att ta in allt så

att det inte syns. Förrådstält är ingen idé att

låsa, de skär upp tältduken i stället, vilket är

en ren åverkan. Då är det bättre att ha tälten

olåsta och bara förvara sådant som inte är

stöldbegärligt.

Containers med godkända lås. Brytkåpa över

låset och bommen. Manskapsbodar med

bom över dörren, galler för fönstren och

datorer mm i säkerhetsskåp med kodlås.

Persiennerna ställda så att det går att titta in i

boden och se att inget stöldbegärligt står

framme. Ja, det här är några tips.”

”Vi har haft mycket stölder förut. Nu har vi

blivit mycket noggrannare med att alltid,

alltid, alltid ta med handverktyg,

handmaskiner och mätinstrument in under

rasten och låsa efter oss. På våra större

maskiner tar vi bort allt stöldbegärligt. Över

natten ställer vi alltid alla större maskiner väl

synliga.”

Olle Lindén, Peab

Mathias Nilsson, SBS Entreprenad

Dubbla lås på containern kan vara en bra lösning.Ett kraftigare lås på natten och ett enklare somanvänds dagtid.

11

LeveranserVar uppmärksam på felleveranser. Det förekommer särskilt ofta i områden som

har flera byggen på gång i relativ närhet. Chaufförerna kan vara tidspressade

och när de kommer fram är de bara intresserade av att lossa lasten och

fortsätta. Möjliga åtgärder:

• Tillse att bara de som har rätt att attestera leveranser gör det.

• ”Just in time” -leveranser minskar exponeringstiderna för begärligt gods.

• Mellanlagra hos en leverantör som redan har ett gott skydd och transportera

i lagom mängder successivt.

• Mängda lägenheter så att bara det som går åt finns på arbetsplatsen under

en arbetsdag.

• Låt exempelvis vitvarufirman installera lägenhetsvis strax före inflyttning.

• Korta lagringstiden på bygget så mycket som möjligt.

TransporterEn akilleshäl för brottslingen är transportmöjligheterna. Han är tvungen att ha

med sig en lastbil eller åtminstone en pickup ända fram till platsen. Det gäller att

försvåra hans möjligheter till detta. Möjliga åtgärder:

• Blockera tillfartsvägar.

• Spärra transportvägar.

• Inre stängsel runt känsliga områden.

• Försvåra rörelser med bil vid tillfartsvägar och inom området genom att sätta

upp bommar eller ställa tunga maskiner, cementblock eller dylikt.

• Området stoppas för biltrafik så långt bort som möjligt.

• Ordna parkeringsplatser avskilt från bygget.

• Linjera staket och uppställningsplatser för tyngre maskiner med betongskrot

så att de inte går att dras ut genom ett uppklippt stängsel.

FörtroendeUtnyttja alla de lokala tillgångar som finns. Satsa på att göra bygget känt som

något positivt i området och skapa därmed en god relation till boende, andra

företag och polis.

• Kontakta polisen vid etablering och upprätta former för samarbete.

Platschefen bör informera om känsliga perioder. Polisen i sin tur kan

informera om hotbilden och om fortlöpande förändringar i den.

• Försök att få polisen att då och då köra igenom området i närheten.

• Ta kontakt med eventuell företagarförening i omgivningen. Det kan finnas

möjlighet att dela kostnader för t.ex. ronder.

• Kontakta boende, folk som rör sig regelbundet, renhållningspersonal,

parkeringspersonal etc. Ha öppet hus för att informera. Allt med avsikt att få

så många som möjligt att rapportera misstänkta tjuvar etc.

• Etablera bra samarbete med polisen vid anläggningsbyggen så att de hjälper

till mot vandalism, flyttade vägmärken och buskörning på nyanlagda vägar

m.m.

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

”Vi brukar montera in vitvaror dagen före

inflyttning för att minimera stöldrisken.

Leveransen kommer direkt före

monteringen.”

”Mitt bästa råd är att skaffa larm. Larm

hjälper mot det mesta. Vi har t ex inte haft

något inbrott i larmade containers. Just nu

använder vi mobila detektorer, ett system

som fungerar upp till 200 meter. Vi larmar f n

kontoret och fem till sju containers. När vi

kommer längre fram i projektet flyttar vi in

detektorerna i trapphusen eller andra

lämpliga platser. Larm medför vissa

kostnader, men fördelen är att dessa

kostnader är kända och att larm ger inget

produktionsbortfall. Stölder ger ju både

okända kostnader och produktionsstopp.”

Lars Johannesson, JM

Lars Holmström, PNB Väst

Ralph Gustafsson, Skanska, visar en centralenhet för trådlöstlarm.

12

Råd till uthyrarenUthyrning sker till företag och enskilda personer. Risken för stöld uppstår främst

vid två tillfällen, nämligen när ett för uthyraren nytt företag söker kredit eller vill

hyra och när ett gammalt välkänt företag byter ägare/styrelse.

Skaffa kännedom om kundenInför uthyrning måste man skaffa sig en god kännedom om kunden. Det är

därför helt i sin ordning att vidta de åtgärder man finner vara lämpliga för att

säkerställa detta. En seriös kund har förståelse för det. Tänk på att en

legitimationshandling kan vara stulen eller förfalskad, så var noggrann vid

kontrollen.

• Begär alltid att få se godkänd legitimation (Se “Svenska identitetshandlingar

godkända av banker och posten”, producerad av Svenska Bankföreningen i

samarbete med bl.a. Rikspolisstyrelsen, Vägverket och ett antal företag).

• Kontrollera legitimationen ordentligt vad avser äkthet (se broschyr ovan),

foto (likhet) och namnteckning. Vid behov kontrollera med polis, Vägverket

eller vederbörligt kortföretag.

• Notera SIS-nummer och/eller personnummer eller ta en kopia av

legitimationen. Kontrollera personnumret.

• För företag, begär företagets registreringsnummer eller helst kopia på

registreringsbeviset där bl.a. styrelse framgår.

• Ta reda på företagets adress, telefonnummer, faxnummer och mobilnummer.

Var särskilt uppmärksam då• det ej finns fast telefon eller fax.

• telefonnumret är hemligt.

• kunden är i tidsnöd.

• c/o- eller boxadress uppges.

Är kunden behörig?

När det gäller företag är det av grundläggande betydelse att den som vill hyra

har rätt att företräda företaget vid affären. Det gäller därför att kontrollera

hans/hennes behörighet. Möjliga åtgärder:

• Ingår personen i företagets styrelse? (Erhålls via kreditupplysningsföre-

tagen, Patent- och registreringsverket PRV eller registreringsbeviset).

• Är personen VD eller har annan befattning som gör honom/henne behörig?

• Har personen fullmakt av något slag?

• Arbetar personen vid uppgivet företag?

• Skall personen utföra arbete åt uppgivet företag?

• Vid behov ta kontakt med företaget. Ge inte upp förrän tillfredsställande svar

erhållits.

Var särskilt uppmärksam då• styrelsen har bytts och det inte finns uppgifter om detta hos PRV.

• det inte går att träffa den person som uppges som referens.

• uppgivet företag är ovetande om personen ifråga.

• det visas en generalfullmakt. Den kan i och för sig vara riktig, men behöver

kontrolleras noga både vad avser äkthet och bakgrund.

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

Hyr inte ut till okända

Nya och för oss okända företag gör ofta rätt

för sig till en början. De hyr små maskiner,

betalar ordentligt och lämnar tillbaka

maskinerna i tid. Sedan hyr de allt dyrare

utrustning. Efter ett tag hyr de flera större

maskiner och försvinner spårlöst. Företaget

byter ägare och styrelse och sätter in s k

målvakter. Det här gör att det är svårt för

polisen att hitta fram till rätt personer. Se

därför noga upp med den här typen av

kunder.”

Maskinuthyrare

Vi kontrollerade för dåligt

“Vid ett tillfälle ringde en kund och beställde

en stor kompressor. Han bad att få den

levererad till en viss adress. Vi körde ut

kompressorn. Pappersarbetet klarades ut

och kunden lastade över kompressorn på en

annan lastbil. Han sa att den skulle direkt i

väg till ett blästringsjobb på en annan

arbetsplats. Sedan dess har vi inte sett

kompressorn, värderad till 150 000 kr.

Företaget har vi heller aldrig sett mer.

Naturligtvis var vår kontroll alldeles för dålig.”

Maskinuthyrare

Kompressorn hittades iFinland

”En kompressor – en helt ny modell - stals på

en arbetsplats. Två dagar senare hittades

den i Finland. En uppmärksam säljare från en

leverantör visste att den modellen inte fanns i

Finland. Inom en vecka hade vi fått tillbaka

kompressorn.”

Maskinuthyrare

Olja läckte ur container

”I Helsingborgs hamn höll man på att lasta en

container på ett större fartyg – då råkade

containern hamna snett och det började

sippra ut olja. De sänkte ner containern och

öppnade dörren. Där fanns en större samling

kompressorer, generatorer och andra

maskiner. Genom den här upptäckten kunde

en större stöldhärva nystas upp.”

Maskinuthyrare

13

Kan kunden ekonomiskt fullfölja sina åtaganden?För många företag, särskilt nybildade och mindre, är styrelsens och de ledande

personernas vandel avgörande för om man skall hyra ut eller inte. Samma

gäller för enskilda personer och enskilda företag. Detta är en viktig punkt och

det gäller att skaffa sig kunskap för att kunna göra en korrekt bedömning.

Till hjälp finns PRV, skattemyndigheten och kronofogdemyndigheten. Alla har

skyldighet att lämna ut uppgifter enligt offentlighetsprincipen och de har i vissa

fall särskilda telefontjänster för detta. Vidare finns kreditupplysningsföretag och

andra företag som arbetar med förvarning. Här gäller det att välja det som

passar bäst för syftet och väga det mot kostnaderna.

Tänk på att kontrollera hela styrelsen och de ledande personerna om dessa inte

ingår. Gå till botten med undersökningen och sluta inte förrän svaren är

tillfredställande. Möjliga åtgärder:

• Ta reda på om företaget har betalningsanmärkningar/skuldsaldo. Har

åtgärder skett från kronofogdens sida nyligen?

• Ta reda på om boksluten kommit in i rätt tid till PRV.

• Ta reda på om styrelsen/ledningen har betalningsanmärkningar. Har

åtgärder skett från kronofogdens sida nyligen?

• Ta reda på om styrelseledamöterna tidigare varit engagerade i företag som

hamnat på obestånd.

• Ta reda på om styrelseledamöterna har inkomster.

• Ta reda på om företagsinteckningarna har ökat på senare tid.

• Ta reda på om företagets kapital sjunker.

• Ta reda på om företaget saknar hela eller del av styrelsen?

Var särskilt uppmärksam då• icke tillfredställande svar på ovanstående frågor lämnas.

• täta och/eller omfattande styrelseförändringar gjorts.

• ett gammalt stabilt företag byter ägare.

• revisorn avgått på egen begäran.

• styrelseledamot avgått kort tid efter inträdet.

Regler och rutinerFör att få genomslag måste ovanstående åtgärder tillsammans med annat

inarbetas i regler och rutiner för hur uthyrarna skall handha kundkontakterna.

Dessa måste delges och hållas levande. Nedan framgår exempel på sådant

som kan behöva regleras utöver ovanstående åtgärder. Hur förfares vid

• undertecknande av hyreskontrakt.

• limit till kunder.

• stopp/spärr av kundnummer.

• säkerhet/deposition.

• hävning av avtal.

• ej återlämnade hyresmaskiner.

• kreditbevakning.

• uppföljning av gamla kunder, förändringar.

• anstånd med betalning.

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

Följ din intuition

”Det är viktigt att våga följa sin intuition när

man möter en ny kund. En polis, som har

utrett många fall, berättade för oss att i nio

fall av tio har uthyraren känt att något varit fel

vid uthyrningstillfället. Polisen förklarade att

uthyraren själv ofta känner sig skyldig av det

skälet.”

Maskinuthyrare

En känd brottsling ringde

”En dag ringde en person till en av våra killar

och bokade upp en elgenerator. Han skulle

hämta den strax efter. Precis när samtalet var

slut kom vår kille på att det var en känd

brottsling som hade gjort beställningen. Det

blev en hastig diskussion om hur vi skulle

klara ut den här situationen. När kunden kom

sa vi att vår kille hade gått för dagen, så

maskinen kunde inte lämnas ut. Vid en

branschträff samma kväll berättade vi om vad

som hade hänt. Påföljande dag blev tre av de

närvarande företagen uppringda av samma

person som ville hyra samma typ av

elgenerator. Man kunde svara nej och

förhindrade därmed sannolikt att brott

begicks.”

Maskinuthyrare

Fallet lades ner ...

”I april hämtade en person en

bergborrmaskin och en kompaktgrävare av

oss. Han legitimerade sig i sitt eget namn och

sa sig tillhöra ett större entreprenadföretag.

När detta företag fick fakturan ringde de oss

och förklarade att de inte alls hyrt

utrustningen. Vi gjorde vissa efterforskningar

och upptäckte att samma person hade

försökt hyra på liknande sätt hos några

kollegor i branschen. Vi polisanmälde

bedrägeriet. Sedan dröjde det mer än en

månad innan anmälan skrevs ut av polisen. I

mitten av augusti fick vi besked från

polismyndigheten att förundersökningen lagts

ner! Trots att vi hade namn, personnummer

och även telefonnummer till bedragaren

ansåg polisen att ’fortsatt förundersökning

förväntas ej leda till att brott kan styrkas’. Det

här är ju ett hån mot oss... Vi överväger nu

att gå vidare med ärendet.”

Maskinuthyrare

14

Råd till uthyraren (forts.)Vid kontakt med okända kunder gäller vaksamhet och att man har satt upp

regler och rutiner som är avpassade för sitt syfte. Många uthyrare vittnar om att

erfarna uthyrare ofta intuitivt känner på sig när något är fel även om de inte kan

säga direkt vad det är.

Kontrollera utländska medborgareSverige är medlem av EU och tillämpar det s.k. Schengenavtalet. Det har fått till

följd att det inte är helt ovanligt att det kommer in en utländsk kund som vill

hyra, få kundnummer eller skaffa sig kredit. Att kontrollera en sådan kund är inte

helt enkelt, men här följer några förslag.

• GränspolisEn kund från ett EU-land kan mer eller mindre fritt resa mellan EU-länderna.

Enligt ett särskilt nordiskt avtal gäller detsamma inom Norden. Inget särskilt

uppehålls- eller arbetstillstånd krävs.

För personer från länder som söker EU-medlemskap erfordras inget

uppehållstillstånd under de första tre månaderna. Om arbete skall utföras

erfordras dock alltid arbetstillstånd. Man skall alltid kunna kräva uppvisande av

ett stämplat pass och arbetstillstånd. Har de inte sådana är det en kraftig

varningssignal.

Personer från länder utanför EU skall alltid ha en ankomststämpel i sitt pass.

De skall alltid ha uppehållstillstånd och om de skall arbeta i Sverige skall de ha

ett arbetstillstånd. Det är inte troligt att personer vill hyra maskiner utan att ha

ett arbete, varför arbetstillstånd i princip alltid skall kunna uppvisas. Om de inte

har ovan nämnda tillstånd och stämpel i passet avrådes från uthyrning och/eller

krediter.

• MigrationsverketMigrationsverket hjälper till att kontrollera utländska medborgare i Sverige

beträffande uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Huvudkontoret finns i

Norrköping men det finns lokala kontor i större svenska städer såsom

Stockholm, Göteborg och Malmö.

• Utländsk beskickningEn kompletterande metod för kontroll av utländska medborgare är att ta kontakt

med den konsulära avdelningen vid landets ambassad och be dem om hjälp

med kontroll av personer med pass från det aktuella landet. Ambassaderna är

ofta hjälpsamma, men har inte alltid så stora resurser. Det är få länder som har

så öppna personalkontrollsystem som Sverige har och få länder har liknande

personnummersystem som Sverige vilket kan göra det svårt att få hjälp.

• Andra kontrollerMan bör be kunden lämna referenser från och/eller adresser till nuvarande

arbetsgivare, tidigare arbetsgivare och arbetsplatsen. Kunden bör också kunna

uppge sin adress i Sverige, eventuellt eget företags registreringsnummer,

bankkontakter, var och till vad uthyrningsobjektet skall användas. På så vis kan

uthyraren göra en del egna kontroller per telefon.

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

Bedrägerier via bolag”Senaste veckan har vi blivit av med en truck

– bolaget har försvunnit spårlöst – och sånär

även en bobcat. Det ryktas att bobcaten var

till salu, men vi lyckades återta den. I båda

fallen var bolagen ganska nya som kunder

hos oss och deras rating/riskklass var OK.

Men ratingen hade manipulerats hos

kreditupplysningsföretagen via dolda

målvakter. Det här är ett stort problem för

oss. Hur ska vi skydda oss?”

Maskinuthyrare

Se upp med okända kunder”Vi måste nog höja ribban och inte släppa

större maskiner till nya eller okända kunder

utan att noga kontrollera med

kreditavdelningen först. Vi ska syna varje

styrelseledamot och suppleant och försöka

läsa mellan raderna hur det förhåller sig.”

Maskinuthyrare

Bygga upp nätverk”Se till att bygga upp ett nätverk med kollegor

från andra företag så att ni kan dela med er

av de dåliga erfarenheterna och berätta om

aktuella händelser. Samma bedragare går ju

ofta på flera företag samtidigt.”

Maskinuthyrare

Tjuven kommer tillbaka”Har tjuvarna varit här en gång, kommer de

ofta tillbaka två veckor senare. De vet att vi

har skaffat in nya maskiner då.”

Maskinuthyrare

15

Videoövervakning i kombination med ett vaktbolag är en bralösning för exempelvis förråd eller depå.

SamarbetspartnersPå byggarbetsplatsen kan alla företag hjälpas åt att förebygga stölder. Exempel

på externa samarbetspartners är polis, vaktbolag, försäkringsbolag och boende

i området.

PolisSamarbetet med polisen varierar från inget alls i vissa fall till bra i andra fall. Det

finns en uppgivenhet hos många platschefer över polisens små resurser. Vid ett

tillfälle kunde polisen inte ens komma ut till bygget och stoppa en pågående

stöld.

Många platschefer väger inte ens in hjälp från polisen då de planerar

etableringen och stöldskyddet för ett nytt projekt. Men det finns några exempel

på platschefer som aktivt drivit på ett samarbete med polisen och fått ett positivt

stöd. Ett gott råd är att utöka samarbetet med polisen.

VaktbolagDet finns ett stort antal vaktbolag, från stora multinationella till mindre lokala.

Valet av vaktbolag styrs av vilket förtroende platschefen har för de olika

bolagen.

Vaktbolagen har stor kunskap och erfarenhet som kan utnyttjas vid planeringen.

Här finns en stor förbättringspotential.

I de fall som vaktbolag anlitas verkar kraven många gånger vara oklart ställda.

Platscheferna bör alltså ställa tydligare krav.

FörsäkringsbolagFörsäkringsbolagen anger självrisker och sätter gränser för försäkringsbelopp

och påverkar därigenom det brottsförebyggande arbetet i byggsektorn. De höga

självriskerna ger effekten att de flesta mindre stölderna aldrig rapporteras.

Samarbetet mellan försäkringsbranschen och byggbranschen kan och bör

utvecklas. Båda parter har ett gemensamt intresse i att reducera problemen

med stölderna.

Grannar till byggetNästan alla byggen har grannar. Håll dessa informerade om vad som ska

byggas och hur tidplanen ser ut. Informera också om t ex vilka kvällar och

helger som ni arbetar och inte arbetar. Den här typen av samarbete har

förhindrat många brott och hade kunnat förhindra ytterligare brott om

potentialen utnyttjats fullt ut.

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

Hur gör man enpolisanmälan?Det finns flera sätt att polisanmäla brott :

Besök på polisstation

Det säkraste sättet är att personligen

besöka polisen. Var beredd på att det

tyvärr kan ta tid.

Telefon

När du ringer till polisens växel i Västra

Götaland kopplas du till TAM,

telefonanmälningsmottagningen, som

skriver din anmälan. I andra regioner finns

motsvarande funktioner.

Internet eller fax

Anmälan kan också göras via internet eller

fax. Men polisen berättar att det ibland kan

ta lång tid innan anmälan skrivs ut.

Se nästa sida för information om vad en

anmälan bör innehålla.

En tydlig skyltning hjälper till att uppmärksamma att inte alla har rätt att befinna sig på arbetsplatsen.

Kaptensgatan 3, SE–114 57 StockholmTel: +46 8 665 35 60, Fax: +46 8 24 97 80Internet: www.sbuf.se, Email: info@sbuf.se

SVENSKA BYGGBRANSCHENS UTVECKLINGSFONDThe Development Fund of the Swedish Construction Industry

16

Vad skall en polisanmälan innehålla?Generellt kan sägas att en polisanmälan ska innehålla alla kända

omständigheter som kan bidra till att brottet klaras upp. Det är viktigt att ta del i

anmälan så att brottsrubriceringen blir riktig.

• MålsägandeAnge alltid målsägandens/företagets korrekta namn och organisationsnummer

• PostadressMålsägandens postadress anges liksom telefonnummer/fast och mobil, fax

• AnmälareAnge anmälarens namn och titel/befattning, telefonnummer (även mobil).

• Brott/händelseBeskriv i korta ordalag brottet. Till exempel: Stöld av traktorgrävare frånbyggarbetsplats i samband med inbrott.

• Datum och tidpunkt för brottetAnge datum och tidpunkt för brottet så noggrant som möjligt.

• Platsen för brottetUppge gatuadress om sådan finnes. Beskriv annars platsens belägenhet. Till

exempel: Rivningstomten omedelbart väster om gamla bryggeriet, stadsdelenÖsterudd, Byggstads kommun.

• OmständigheterBesvara följande frågor: Vem ansvarade för det tillgripna? Vilka interna regler

gäller för förvaring och tillsyn? När användes det senast? Var förvarades det?

Särskilt förvaringsutrymme? Låst, olåst. Vem hade tillgång till? Vem hade

nycklar? Vem upptäckte tillgreppet?

• SpårFinns synliga spår, klippta lås, verktygsspår, spår efter fordon etc.? OBS!

Skydda spåren tills de säkrats av polis! Dokumentera gärna med foto.

• IakttagelserFöreligger tidigare iakttagelser av misstänkta personer, fordon etc.

• VittnenOm något vittne finns ange namn, adress och telefon nummer, även mobil,

arbetsplats eller uppehållsplats.

• Tillgripet godsAnge fabrikat, registrerings- och tillverkningsnummer, typbeteckning, årsmodell/

tillverkningsår, färg, kapacitet etc.

Ange om det finns speciella kännetecken såsom defekter, spår efter

ombyggnad, reparationer o dyl.

Ange det tillgripnas värde i nypris alternativt dagsvärde och om moms ingår.

• FörsäkringsbolagAnge aktuellt försäkringsbolag.

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

○

BakgrundPå initiativ från FoU-Väst och med

finansiering från Svenska Byggbranschens

Utvecklings Fond (SBUF) har en studie om

stölder på byggarbetsplatser genomförts.

Studien är föranledd av att många

entreprenörer upplever att stölderna på

byggarbetsplatserna har ökat väsentligt

under senare år. Därför har det känts

angeläget att få en uppfattning om

omfattningen av stölderna och framför allt att

samla goda idéer om hur man kan förebygga

att de inträffar.

Studien har genomförts av Svenska Protec.

I en projektgrupp har förutom Svenska Protec

ingått Tidermans, F O Peterson & Söner,

Skanska och Sveriges Byggindustrier. Ett

flertal andra entreprenörer har bidragit med

uppgifter och ställt upp i intervjuer.

Mer informationResultaten från studien finns dokumenterad i

“Stoppa tjuven! Brott och brottsförebyggande

åtgärder”, FoU-Väst RAPPORT 0201 (200:-/

st exkl. moms). Den kan beställas av

Sveriges Byggindustrier, Region Väst,Ekmansgatan 1, 411 32 Göteborg, tel. 031-

708 41 00, fax 031-708 41 99 eller

www.bygg.org.

Rapporten innehåller många fler tips utöver

de som nämns i denna folder och

rekommenderas för dem som vill få fler idéer

till förebyggande åtgärder och motiv till att

genomföra dessa.

Det går också bra att kontakta Sune

Almqvist, Tidermans, tel. 031-51 34 40 eller

Pär Åhman, Sveriges Byggindustrier, tel.

031-708 41 04 för ytterligare information.

Kraftiga galler för alla fönster i bodarna är ett självklart skydd.

Kom ihåg!...att anmäla alla brott. Ju mer kunskap som

samlas om stölder desto bättre och

effektivare åtgärder kan sättas in.

...att ge fullständig information. Se till att få

med all relevant information. Använd

checklistan till vänster som stöd.

...att skriva tydligt. Polisen får ofta svårlästa

handskrivna förteckningar över stulna

maskiner.