BakgrundSBUF är byggbranschens organ för gemensam utveckling och forskning.
Verksamheten avser främst att ekonomiskt stödja utvecklings- och
forskningsprojekt och att informera om de resultat som framkommer. SBUF:s
uppbyggnad och arbetssätt ger en bred förankring bland de cirka 4000
anslutna bygg- och installationsföretagen. De projekt som får stöd ger resultat
som direkt kan omsättas i det dagliga arbetet i företagen.
I dagens och morgondagens byggmarknad är nytänkande och stärkt
kompetens allt viktigare för företagens konkurrensförmåga. För SBUF är
yttersta målet att utveckla byggprocessen så att entreprenörer och installatörer
ges bättre förutsättningar att utnyttja forskning och driva utvecklingsarbete.
SBUF stöder innovationer, utvecklingsarbete och forskning, som är av brett
intresse för de anslutna företagen. SBUF:s verksamhet finansieras genom
avgifter från företagen, baserat på antalet yrkesarbetare. Genom att samverka
med andra finansiärer ser vi till att branschens gemensamma resurser för
utveckling och forskning ökar.
SBUF:s styrelse beslutar om vilka projekt som får stöd på grundval av
rekommendationer från ett eller flera av SBUF:s utskott. I styrelse och utskott
ingår representanter för arbetsgivare och arbetstagare.
SyfteInsatser för utveckling och forskning bär frukt först när resultaten omsätts i
bättre teknik, effektivare processer och mer ändamålsenliga produkter till nytta
för företagen och dess kunder. En viktig uppgift för SBUF är därför också att
verka för implementering av resultatet från de projekt som erhåller stöd.
SBUF är byggbranschens organ för gemensam utveckling och forskning.
Verksamheten avser främst att ekonomiskt stödja utvecklings- och
forskningsprojekt och att informera om de resultat som framkommer. SBUF:s
uppbyggnad och arbetssätt ger en bred förankring bland de cirka 4000
anslutna bygg- och installationsföretagen. De projekt som får stöd ger resultat
som direkt kan omsättas i det dagliga arbetet i företagen.
I dagens och morgondagens byggmarknad är nytänkande och stärkt
kompetens allt viktigare för företagens konkurrensförmåga. För SBUF är
yttersta målet att utveckla byggprocessen så att entreprenörer och installatörer
ges bättre förutsättningar att utnyttja forskning och driva utvecklingsarbete.
Trenden - antalet stölder ökar!Det stjäls som aldrig förr på svenska byggarbetsplatser. Maskiner och
utrustningar för ca 1,4 miljarder försvinner varje år enligt en nyligen genomförd
utredning. Mycket tyder på att en organiserad brottslighet ligger bakom större
delen.
Olika typer av stölderStölderna sker på såväl arbetsplatser och
maskindepåer som andra uppställnings-
platser. De begås inte enbart på grund av
dåligt skydd utan är ofta resultatet av
noggrant planerade och genomförda
aktioner. Denna organiserade brottslighet
drabbar i första hand byggentreprenörer och
maskinuthyrare men som en följd drabbas
även försäkringsbolag och i en förlängning
slutkunden.
Höga kostnaderAtt få grepp om den totala omfattningen är
svårt. Det är inte enbart det stulna som utgör
en kostnad. Även kringkostnader i form av
störningar i produktionen, extraarbeten mm,
som blir en följd av att det skett ett tillgrepp,
utgör en väsentlig del. Till det kommer att det
finns ett stort mörkertal till följd av höga
självrisker. Mycket som stjäls blir aldrig
anmält eftersom det upplevs som ett onödigt
arbete som inte ger något tillbaka.
Uppskattningsvis stjäls det för minst 1,4
miljarder kronor per år i landet. Det motsvarar
priset för ca 1000 småhus!
Eliminera möjligheternaDet finns all anledning att se över vilka
möjligheter som finns att förebygga stölder.
Den här foldern ger praktiska tips till
entreprenörer och uthyrare. Tipsen baseras
framför allt på erfarenheter från olika
arbetsplatser i landet.
SBUF INFORMERAR NR 02:27
Stoppa tjuven!Så här förebygger du stölder på bygget
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
2
Vad stjäls?I stort sett kan man säga att allt som kan stjälas från en arbetsplats stjäls. Vissa
stölder är frekventa medan andra endast utgör enstaka händelser.
Bygg - och arbetsmaskiner är den kategori som är mest stöldbegärlig. Även
inbyggnadsmaterial såsom vitvaror, dörrar och garderober stjäls, men i något
mindre omfattning. Den personliga verktygsutrustningen är mycket begärlig.
Speciellt är det eldrivna handmaskiner som är eftertraktade.
Byggnadsmaterial som gipsplattor, virke och parkett, liksom mobiltelefoner,
datorer, mätningsutrustningar etc. är också eftertraktade. Även bilnings- och
håltagningsutrustningar, elkablar, elcentraler, mattläggningsmaskiner liksom
VVS-installatörsutrustningar har stulits. Listan kan göras hur lång som helst.
Vad gäller anläggningsbyggen är det något annorlunda. Främst beroende på att
det är en annan typ av produktion, annan maskinpark, annat geografiskt läge
osv. Men även här är det maskinparken som är mest begärlig. Oftast är det
tyngre maskiner, t.ex. kompressorer, som stjäls. Andra utrustningar som
försvinner är fiberduk, mätutrustningar, vibratorer mm.
Vem stjäl?Det är inte lätt att få fram ett säkert svar på frågan vem som stjäl. Det
förekommer både interna och externa stölder, men det mesta tyder på att det är
den externa brottsligheten som klart dominerar.
Typ av stöldIbland kan det vara svårt att sätta gränsen för vad som är stöld. Om material
som ändå är över och skall slängas tas tillvara av någon, är det då en stöld?
Här finns en gråzon som kan vara svår att få grepp om och oftast är det just till
den som de interna tillgreppen kan hänföras.
Vad gäller de externa stölderna tyder mycket på att det är den organiserade
brottsligheten som dominerar. Det innebär att det ofta är fråga om rena
beställningsjobb, att man agerar i gäng och att det finns en avsättning för det
stulna.
Det förekommer också spontanstölder, dvs någon ger sig ut för att stjäla men
slumpen avgör vad det blir. Det förekommer också tillfällighetsstölder där någon
inte kan motstå frestelsen när tillfälle ges.
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
Något måste göras!”Vi måste hitta på något branschkollektivt.
För det här med stölder tar mer och mer av
våra pengar och mer och mer av vår tid.
Jag vet inte vad man ska göra. Det är
fruktansvärt jobbigt och obehagligt att ta
hand om allt kringarbete som kommer till för
att få ordning på produktionen igen efter en
stöld.”
Arbetsledare
Stort produktionsbortfall”Det är tungt när man kommer till
arbetsplatsen en morgon och verktygen är
borta och kanske också byggmaterial.
Produktionsbortfallet kan bli stort när det inte
finns verktyg och maskiner att arbeta med
utan man först måste åka i väg och köpa
nytt.”
Platschef
Känner inte igen alla ...”På vårt bygge är det just nu 150 man. Det är
svårt att känna igen alla. Det räcker att någon
tar på sig blåkläder, så tror man att han tillhör
bygget.”
Arbetsledare
Uppgivenhet?”Det är svårt att förhindra stölder i dag. Det
finns t ex bärbara rondeller, som går på
batteri, som enkelt sågar upp en
containervägg. Det finns armeringsklippare,
som också går på batteri, som är enkel att
bära med sig och klippa upp godkända lås
med.”
Platschef
Så här är det ...“I ett fall ställdes containrarna med maskiner
och verktyg till en ny arbetsplats ut på helgen
för att man skulle kunna börja arbeta direkt
på måndag morgon. Då var den redan
länsad. I ett annat fall ställdes en bil med
parkett, som kom sent på dagen, lastad på
arbetsplatsen. På morgonen hade det stulits
från lastbilen. I ett tredje fall blev hela
lastbilen stulen.”
Platschef
Många byggarbetsplatser utsätts för stölder och är svåra att skydda. Men det går att försvåra för tjuven!.
3
Hur går det till?Byggmaskiner, verktyg och annan utrustning finns alltid i varierande grad
tillgängliga på ett bygge. För dessa finns det en ständig risk för stöld. För övrigt
material finns det under byggets gång olika tidpunkter som är mer känsliga än
andra. Det gäller framför allt vid leveranser, mellanlagring och tiden före
inflyttning. Framför allt för den organiserade brottsligheten gäller följande.
Informationsinhämtning om arbetsplatsenSyftet är flerfaldigt. För det första måste tjuven få reda på när och var värdefullt
gods finns tillgängligt. För det andra måste tjuven veta hur han skall angripa
platsen på bästa sätt samt hur godset förvaras. För det tredje behöver tjuven
veta hur skyddet är uppbyggt och slutligen hur han kan transportera bort det
stulna. Här kan det förekomma att personal med anknytning till bygget är
inblandad. Det kan t.ex. vara någon leverantör, transportör eller anställd/UE.
Planering och anskaffning av utrustning för brottetDet finns flera sätt på vilket de anställda, medvetet eller omedvetet, kan vara
behjälpliga i informationsprocessen.
Det första är som direkt tipsare. Detta innebär att han talar om exempelvis när
maskiner och material finns tillgängliga och andra uppgifter som är till hjälp vid
brottet. I detta fall kan direkt ersättning utgå i någon form till tipsaren.
Ett annat sätt är där någon kriminell närmar sig någon som arbetar på ett bygge
och försöker få fram upplysningar. Här är uppgiftslämnaren omedveten.
Ett tredje sätt är att man sinsemellan pratar om bygget, t.ex. på puben, och att
någon avlyssnar samtalet.
Slutsatsen av detta är att alla som arbetar på ett bygge måste vara medvetna
om vilken betydelse informationsspridningen har för ett brott.
GenomförandeNär det gäller interna brott handlar det oftast om tillgreppsbrott och inte om
inbrott. Godset göms undan och hämtas vid ett senare tillfälle. Man bär ut det i
väskan eller under kläderna. I vissa fall kan man skicka ut det med någon man
känner t ex från transportfirma eller leverantör. Man tar ut det med egen bil.
När det gäller de externa tillgreppsbrotten så visar intervjuer med
arbetsplatspersonal att det är de vanliga metoderna för inbrott som används.
Tjuven knackar upp låssprintar och bryter upp dörrar och fönster med brytjärn.
Han använder skärbrännare där detta är lämpligt, t.ex. på bommar till containrar
eller vinkelslip för att gå igenom väggen. I mer våldsamma fall använder tjuven
bil för att slita bort en fönsterkarm eller en låsbom eller för att öppna en
vägbom. Frysmetoden används på lås och kätting, staket klipps upp.
Det finns också andra metoder, framför allt på öppna arbetsplatser såsom
vägbyggen där arbetet bedrivs över större ytor. Under rasten stannar tjuvarna
en bil, går ur och lastar t.ex. in ett dyrt mätinstrument och kör iväg oupptäckta.
Avyttring av godsetDet stulna godset avyttras på olika sätt, från att vara rena beställningsarbeten
till att det säljs på marknader. Klart är att en del avyttras utomlands. Det visar
inte minst erfarenheterna från södra Sverige, som upplevt en ökning i och med
att det forna Östeuropa har öppnat upp gränserna.
När?Det har visat sig att de flesta brotten äger rum efter arbetstidens slut, under
veckoslut och helger, under långledigheter och i viss mån under raster. De
känsligaste tiderna på dygnet är kl 16.00-20.00 och kl 04.00-06.00.
Pratat bredvid mun?I en berättelse framgår det tydligt att
personal från bygget måste vara inblandad.
”Flera av de anställda kom ifrån området
kring en viss mindre ort. De hade följt med
på ett antal byggen i länet. Flera byggen
drabbades av brott och starka indicier
pekade på att det var folk från och kring den
aktuella orten som genomfört stölderna. De
anställda tros inte vara direkt inblandande
vid själva stöldtillfället.”
Platschef
Vad gör man?”Man känner sig lite maktlös. Det hjälper inte
med larm. Tjuvarna går in ändå. Väktaren
kommer inte förrän tjugo minuter efter larmet
och då har tjuvarna hunnit iväg. På min förra
arbetsplats hade jag larmat direkt till ett av de
större vaktbolagen, men det blev inbrott
ändå. Enda lösningen är att skaffa en
schäferhund eller en vakt som går på
arbetsplatsen hela tiden.”
Platschef
Vad trött man blir ...”Vi byggde nyligen bostadshus med fyra
lägenheter i varje byggnad. Vi var klara och
hade bara färdigstädningen kvar när några
personer gick in och länsade köken på allt.
Skåp, diskbänkar, blandare, spishäll, spisfläkt
mm försvann. Dessutom hasade dom skåpen
på parketten, så vi fick byta ut den också. Det
här hände under en helg och tjuvarna var
inne i lägenheterna under både lördagen och
söndagen. När vi pratade med boende i
kvarteret intill berättade de att de sett flera
personer ’jobba’ inne i byggnaden. De trodde
att det var vi som var där, alltså att vi låg
risigt till och behövde jobba över. Vi
misstänker att det kan ha varit en insideraffär
eller i vart fall någon som vet hur byggnader
och installationer fungerar. Vattnet, som var
inkopplat, var t ex avstängt på rätt ställe.”
Platschef
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
4
Före etablering: Se över stöldskyddet!Det huvudsakliga arbetet görs före etablering. Någon gång i beredningsarbetet
kan det vara bra att besöka den nya byggarbetsplatsen för att få en helhetsbild
av den. Detta bör göras så att förutsättningarna blir tydliga och innan man tagit
beslut om utformning av etableringen.
Steg 1 - Grundläggande faktorer som påverkara) Vad skall byggas? När och hur?Det är viktigt att klarlägga vad som skall byggas och när i tiden olika aktiviteter
sker. Skriv ner alla slutsatser som dras! Förteckningen kan innehålla när i tiden
saker och ting inträffar och vad som då särskilt skall beaktas. Alltså:
• Vad som skall byggas. Enkel industrifastighet eller exklusivt hyreshus med
mycket stöldbegärlig material?
• När i tiden som maskinutrustning kommer.
• När i tiden som det finns särskilt eftertraktad maskinutrustning på plats.
• När olika underleverantörer anländer.
• När golv, vitvaror mm levereras.
• När annan begärlig utrustning levereras.
• När inflyttning sker.
• När känsliga perioder i övrigt finns.
b) Vilka förutsättningar finns internt?Klara ut vad som behöver göras. Avsikten är att inventera och klarlägga hur det
ser ut inför etableringen och vilka möjligheter som finns att förebygga brottslig
verksamhet. Platschefen bör också fundera över vem som skall göra olika
årgärder och om det finns hjälp inom eller utanför företaget. Alltså:
• Hur är byggkonjunkturen? Vad medför den för konsekvenser avseende
vilken personal som kan knytas till projektet samt vilka underentreprenörer
som är aktuella. Påverkar det maskinförsörjningen ur brottssynvinkel?
• Vad har företaget för regler som är av betydelse för brottsförebyggande
åtgärder såsom:
– företagets syn på olika brott? Var ligger ribban?
– vilka regler gäller för personalen för att få låna verktyg mm?
– finns regler för vad personalen får ta i form av spill och vad är att betrakta
som spill?
– finns regler för hur interna stölder skall hanteras?
Om företaget inte har några regler, har platschefen det? Eller behöver det tas fram?
• Vad är personalens syn på vad som är stöld/icke stöld?
• Finns adekvata ordningsregler för byggverksamheten?
• Vilken anda vill platschefen skall råda på arbetsplatsen? Finns den
formulerad och delgiven?
• Hur informeras personalen? Ges information på ett bra sätt och är det rätt
information?
• Tar platschefen med sig tillgångar från plats till plats i form av stängsel, larm mm?
• Finns principer för hur etableringen skall ordnas avseende, exempelvis
kontor, containrar, underentreprenörer, trafik, leveranser etc?
• Vilka begränsningar finns? Ex vilka kostnader för skyddet är försvarbara?
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
Vakter kan vara ett sätt ...
”Vår beställare har vakter som patrullerar
vissa tider i området för att förhindra stölder.
Faktum är att byggarbetsplatser gärna drar
till sig skummisar eftersom man tror att det
medför en del provisoriska lösningar.”
Platschef
Bra skydd kan orsaka andraproblem ...
”Ett problem med att vi försöker göra det så
säkert som möjligt är att tjuvarna tar sig in på
annat sätt och därmed gör större åverkan.
Hos oss har t ex tjuvar sågat sig genom en
containervägg med vinkelslip.”
Platschef
En vanlig rast ...
”När killarna gick på rast lämnade de en
batteridriven slagborrmaskin och ett
laserinstrument på arbetsstället. När de kom
tillbaka efter rasten var utrustningen puts
väck. Någon hade alltså gått in på
arbetsplatsen under rasten och stulit
maskinerna. Man blir förbannad. Man skaffar
in nya maskiner, för killarna måste ju få
kunna arbeta vidare.”
Arbetsledare
På arbetstid ...
”Det har hänt att någon har gått in i
platskontoret under arbetstid och stulit en
dator, trots att personer suttit och arbetat i
rummen intill. Vi har beställt vajrar för att låsa
fast våra datorer nu.”
Arbetsledare
Upprepade stölder ...
”Vi har haft inbrott i de hus vi arbetar i och
blivit av med två stycken arbetsbänkar på
samma arbetsplats.”
Platschef
5
c) I vilket område ligger arbetsplatsen?Beroende på var arbetsplatsen ligger kan en bedömning göras om risken för
brott är stor eller liten. Om den egna erfarenheten är liten kan det vara klokt att
hämta in kunskap från t ex polis, vaktbolag, affärsidkare eller boende. I flera
städer finns det erfarenhetsmässigt en viss koppling mellan stöld just mot
byggarbetsplats och stöld/inbrott i allmänhet i ett område. Det behöver absolut
inte hända något i ett socialt belastat område, men risken är högre. Alltså:
• Hur ser områdets brottsprofil ut?
• Hur ser det ut i angränsande områden?
• Finns stöldaktiva gäng eller ligor i omlopp?
• Förekommer vandalism i omgivningen?
• Hur kan detta komma att förändras över tiden?
d) Hur ser närmaste omgivningen ut?Tänk igenom vilka åtgärder som kan vidtas för att försvåra tillträde till
arbetsplatsen och rörelser inom området av icke önskvärda fordon. Utnyttja
områdets geografi för placering av maskiner, containrar mm. Ta hänsyn till hur
förutsättningarna kommer att förändras under produktionstiden. Alltså:
• Fastställ arbetsplatsens storlek.
• Vad är det för omgivningar? Ödsligt, spridd bebyggelse, stad etc?
• Är området trångt eller kan man välja platser för containrar m.m. med
hänsyn till stöldskydd?
• Finns insyn på bygget från allmänhet eller andra?
• Vilka inbrytningsvägar för tjuven finns/kommer att finnas i fastigheten/
fastigheterna?
• Hur förändras bilden över dygnet? I en stad kan exempelvis områden som är
befolkade under dagen vara öde eller till och med tillhåll för ljusskygga
individer under natten.
• Hur är vägnätet till och från byggplatsen?
• Hur ser vägnätet ut inom byggplatsen?
• Hur är transportmöjligheterna med lastbil/pickup via vägar eller
omkringliggande terräng?
• Finns motionsslingor nära området som kan utnyttjas för transporter?
• Kan man komma till byggplatsen via angränsande hus eller tomter?
• Var kan avspärrningar ordnas?
• Var kan parkering för anställda ordnas?
• Omgivning i övrigt. Skolor, daghem, fritidsgårdar m.m. som medför att ett
skydd för tredje man bör byggas ut. Anpassa det till att också försvåra brott.
• Hur förändras förutsättningarna över tiden? Exempelvis genom att det sker
inflyttningar under byggtiden. Hur påverkar det avspärrningar och stängsel?
e) Kan omgivningen hjälpa till?Klarlägg vilka tillgångar som finns i närområdet, t.ex. boende i närliggande hus.
Ställ ett antal frågor: Var finns närmaste polis? Finns nattöppna mackar i
närheten? Finns någon företagarförening i området? Finns grannsamverkan
mot brott?
Det händer varje dag ...”Vi har råkat ut för olika sorters ingrepp i
containers för verktyg och maskiner. Det har
inte hjälpt med kraftiga bommar för dörrarna.
Det finns hydraulverktyg som kan klippa av
bommen. Vid ett tillfälle användes en
domkraft av den typ som bilbärgare använder
för att öppna dörrar på bilvrak. Domkraften
sattes bakom bommen och drog ut den
genomgående bulten – ca 100 mm i diameter
– rakt genom bommen.”
Platschef
... och varje natt ...
”Vi hade ett jobb på ett P-däck. En natt gick
tjuvar in och stal en stor bilmaskin, flera
mindre borrmaskiner, sticksåg, rondeller,
elsvets och till och med en hammare...
Tjuvarna bröt först upp några dörrar för att
komma in i P-däcket och sedan bröt de upp
vårt gallerbås där vi förvarade vår utrustning.
Antingen hade de varit inne på P-däcket
under dagen, då det normalt är olåst, och sett
var vi förvarade verktygen eller också räckte
det med att höra att vi bilade för att förstå att
det kunde finnas verktyg där.”
Platschef
Flera drabbas ...
”På Universeum råkade vi och några andra
entreprenörer ut för ett stort inbrott. Tjuvarna
gick in i fyra containers genom att skära upp
bommen som håller fast dörren och skära av
bultarna på mitten. Vi blev av med
småverktyg, maskiner och
avvägningsinstrument för ca 45 000 kronor.
Totalt stals grejer för några hundra tusen
kronor vid det inbrottet. Vi gjorde en
gemenam polisanmälan. Polisen kom ut till
arbetsplatsen och gick igenom vad som hade
hänt ordentligt, men vi har inte fått tillbaka
något av det som stals. Våra containers stod
lite skymda så tjuvarna kunde jobba ostört.”
Platschef
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
6
Steg 2 - Övervägandena) Plan för åtgärderAnvänd nu de slutsatser som dragits i steg 1. Meningen är att utifrån dem ta
fram en plan för nödvändiga åtgärder, planera in dem i tiden och nå rätt
skyddsnivå. Alltså:
• Vad finns det för alternativ? Lista dessa!
• Vilka möjligheter finns att bygga upp skyddet exempelvis i olika
kostnadsnivåer? Gör kostnadsberäkningar! Tänk på
- att det finns ett grundläggande skydd som alltid gäller. Räcker det?
- att platschefen skapar den anda som skall gälla.
- att företaget kanske har brottsförebyggande regler som skall följas.
- att en ökning av skyddet kan behövas under vissa skeden. Företaget kan
ta fram egna paketlösningar för detta enligt:
- Tilläggsnivå 1 (t.ex. särskilda åtgärder vid etablering).
- Tilläggsnivå 2 (t.ex. särskilda åtgärder vid dyrbara materialleveranser).
etc.
• Ta fram planen utifrån den möjliga brottsrisken. Grunda riskbedömningen på
vad som kan hända under vissa skeden.
- Nivå 1 (t.ex. liten sannolikhet och/eller små konsekvenser).
- Nivå 2 (t.ex. stor sannolikhet och/eller stora konsekvenser).
etc.
b) Bestäm vilket skydd som behövsEfter genomgång av alternativ är det nu dags att välja.
Bestäm hur omfattande skyddet skall vara och precisera vad det skall skydda
mot.
Steg 3 - Utforma skyddet
Upprätta en plan för vad som skall göras avseende brottsförebyggande
åtgärder, vem som skall göra vad och när det skall vara klart samt i vilken
ordning. Vissa frågor kan behöva kontrolleras t.ex. vilket vaktbolag som är mest
ändamålsenligt här. Sätt ansvarsfördelningen på pränt.
Exempel på punkter i planen kan vara:
• Platschefens övergripande normer.
• Regler för arbetet på arbetsplatsen och speciellt avseende stölder på denna.
• Anpassa etableringens planlösning för att minska möjligheterna till stöld.
Exempelvis placering av bodar och containers, avspärrning av vägar och
terräng, öppenhet för insyn av passerande, försvåra insyn för tjuven.
• Låsplan. Vad skall vara låst och med vilken typ av lås? Vem/vilka ansvarar
för låsning? Hur hantera maskiner och verktyg? När och hur skall de låsas
in?
• Hur inbyggnadsmaterial och vitvaror skall hanteras.
• Leveranser och förvaring. Vilka metoder skall utnyttjas exempelvis avseende
vitvaror och annan dyrbar utrustning? Kan ”just-in-time” tillämpas, dvs att
utrustning levereras för direkt montering?
• Skall speciella åtgärder vidtas inför raster, icke arbetstid, helger, semestrar?
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
Lämnade sprutan framme?”Målaren blev av med en spruta för
sprutmålning av tak i de lägenheter som vi
bygger om. Han lämnade sprutan, som
kostar ca 70 000 kronor, på arbetsstället.
Tjuvar tog sig en via en låst altandörr och
kunde sedan ta sig vidare till fler lägenheter
genom att gå ut i tamburen och bryta sig
genom entrédörrar”.
Platschef
Någon har varit här ...
”I helgen gick någon in i rörläggarens
container, men vi vet ännu inte om något har
försvunnit. När vi kom i morse var våra stora
strålkastare släckta, så vi förstod att någon
hade varit här. Vi hade reglat för och gömt
undan elen, men de hade varit där och dragit
ur kontakten.”
Platschef
Materialet låg lättåtkomligt
”Vi gjorde ett jobb för där vi blev av med
byggmaterial, virke, plyfa mm, för ungefär 15-
20 000 kronor. Troligtvis körde de in med bil
och släp, lastade på och körde i väg ostört.
Materialet låg ute, lättåtkomligt, på
arbetsplatsen. Med den självrisk vi har är det
inte lönsamt att rapportera, trots att man alltid
bör rapportera in allt.”
Platschef
Vi hade inte tänkt till
”På ett av våra projekt slog de till bland de
första dagarna och sedan en andra gång när
vi hunnit skaffa in nya verktyg och maskiner.
Där hade vi inte tänkt igenom tillräckligt när
det gäller skyddet. När vi hade larmat klarade
vi oss mycket bättre.”
Förrådsansvarig
Även skitiga arbetskläder ...
När de går in i bodar tar de allt de kommer åt
såsom microvågsugnar och kaffebryggare.
Det har t o m hänt att de tagit skitiga
arbetskläder. Jag fattar inte vad de ska
använda kläderna till.”
Platschef
7
• När och var skall larm användas? Typ av larm. Ansvar för larm.
• När och var över tiden skall vaktbolag användas? Utforma regler i samråd
med vaktbolaget. Vad de skall göra, vilket mandat att agera de har. Vilka
krav som ställs på dem.
• Förhållande till boende, polis och andra aktörer i närheten.
• Förändringar i skyddet över tiden.
• Övrigt.
Steg 4 - Ta beslut - åtgärda!Nu har en ordentlig genomgång gjorts. En bild av arbetsplatsen och den
närmaste omgivningen har skapats. Riskbedömning är gjord och en plan för hur
stöldskyddet har upprättats samtidigt som ansvarsfördelningen klarats ut. Nu är
det bara att verkställa!
Efter etablering: Se över stöldskyddetigen!Det är viktigt att planen hålls levande. Speciellt viktigt är att de grundläggande
reglerna följs. Stöldskyddsplanen följs upp och kontroller sker att den
fortfarande är ändamålsenlig. Förändringar beslutas fortlöpande.
När bygget är färdigt är det viktigt att göra en utvärdering över hur stöldskyddet
fungerat. Har det förekommit några stölder? I så fall
• hur kunde det ske?
• hade det på något sätt kunnat undvikas?
• hur skall man agera vid nästa bygge för att det inte skall hända igen?
Om allt fungerat och man klarat sig från stölder är det lika viktigt att konstatera
att man haft ett fungerande skydd. Spara stöldskyddsplanen och sprid kunskap
till kolleger.
Alla måste hjälpa till ...”Alla på bygget måste hjälpas åt att vara
vaksamma. Vi måste satsa mer pengar på
larm. Här har vi hellarmat vårt kontor för att
hindra stölder.”
Arbetsledare
Polisen hinner inte”Jag känner mig uppgiven. Polisen har inte
tid att ta hand om våra anmälningar. Effekten
är att vi i princip inte bryr oss om att anmäla
inbrotten längre.”
Platschef
Insiders är inblandade”Det är mycket som tyder på att det ibland är
insiders inblandade. Det rör sig ju många
människor på en arbetsplats. Det är
påfallande ofta som de bryter sig in i ’rätt’
container, alltså den container som innehåller
de mest eftertraktade grejerna.”
Förrådsansvarig
De har ögonen på oss”Det verkar som om de har ögonen på oss,
att de kollar in oss. Det är mer organiserat än
bara några ungar som jävlas. Nej, det är
betydligt mer organiserat.”
Förrådsansvarig
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
Se till att ha ett fungerande skydd under hela byggtiden.
8
Råd till entreprenörenNedan följer råd från platschefer och andra som någon gång under sitt yrkesliv
råkat ut för brottslig verksamhet. De delar på detta sätt med sig av sina
erfarenheter. Det innebär inte att alla förslag till åtgärder passar i alla situationer
men det finns en hel del tänkvärt att ta vara på.
FöretagetFöretagen bör ta större ansvar och stödja platscheferna på fältet. Det bör
formas en kultur mot brott som genomsyrar hela företaget. Det bör tydliggöras
vad som gäller för alla företagets arbetsplatser. Möjliga åtgärder:
• Etiska regler för hur företaget ser på brott och hur det agerar mot brott.
• Centrala metoder för analys av brott och skydd mot brott.
• Centralt stöd och rådgivning angående brottsförebyggande åtgärder.
• Plan för åtgärder inom ramen för ett heltäckande koncept.
• Proffsig handläggare, exempelvis en fd polis, som verkligen kan frågorna.
• Ställ upp punkter i en gemensam policy.
PlatschefenDålig anda och osäkerhet om vilka regler som gäller skapar en miljö där risken
för tillgreppsbrott ökar. Öka medvetenheten hos personalen och se till att alla
vet vad som gäller. Möjliga åtgärder:
• Skapa en god anda och påtala vikten av stöldskydd.
• Fasta regler och bra rutiner som efterlevs och följs upp.
• Ordning och reda ger många positiva effekter.
• Målsättning ”Inte en pryl skall tas”.
• Sätt upp polisanmälan på anslagstavlan. Visa därmed att nolltolerans gäller.
• Anmäl alla brott! Alla måste uppfatta att tillgreppsbrott tas på allvar.
• Personalen får ej ta med sig något från arbetsplatsen utan tillstånd.
AdministrationRutiner på arbetsplatsen skall vara tydliga och följas. När leveranser sker skall
mottagningskontroller genomföras. Vilka som får uppehålla sig på arbetsplatsen
skall vara känt av alla där. Osv. Möjliga åtgärder:
• Fotografera misstänkta bilar med (digital)kamera och kontrollera bilnumret
och ägare. Rådgör med polisen avseende resultatet.
• Följ upp okända bilnummer och se om de återkommer till arbetsplatsen.
• Inför kvittering av stöldbegärliga maskiner.
• Central/lokal upphandling av vaktbolag.
• Id-bricka skall bäras av alla. Följ upp användningen!
• Låt inte lastbil stå kvar på bygget över natten. Den kan då stjälas och
utnyttjas för transporter.
• Anpassa skyddet över tiden.
• Om en stöld inträffar, förbättra omedelbart skyddet. Ibland sker snabbt en ny
stöld efter återanskaffning.
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
”Jag jobbar på vårt förråd och har kontakt
med alla platschefer på alla byggen. När
platschefen har gjort sin APD-plan för ett nytt
projekt brukar vi gå igenom den tillsammans
och se efter hur säkerheten fungerar och om
den kan förbättras.”
”Efter en större stöld köpte vi ett larm med
deckare monterade på kritiska ställen i flera
lägenheter och en centralenhet. Efter det
klarade vi oss från stölder på det bygget.
Larm och bevakning. Bevakning och larm.
Bevisligen fungerar det bra.”
”Vid nyproduktion kan man släpa med sig
verktygsdragvagnar och då har man bättre
kontroll på verktygen. Däremot är det svårt
att ha med sig sådana vagnar vid
ombyggnader”.
Jan Djärf, F O Peterson & Söner
Rolf Larsson, Thage Anderssons
Lolo Ramsing, F O Peterson & Söner
9
InformationInformera om stölder i samband med byggstart och sedan vid behov vid
arbetsplatsmöten. Det är viktigt att företagets grundläggande normer och regler
för att motarbeta stölder är väl kända och att man lever upp till dem. Mot den
bakgrunden är information om stöldskyddet värt omsorg vid byggstart och
sedan fortlöpande. I information inbegrips också att oönskad information inte
läcker ut. Möjliga åtgärder:
• Skriv ner reglerna och ge dem som information till personalen.
• Lämna regelbunden information avseende skydd mot brott.
• Inför tystnadsplikt för all personal avseende leveranser, förvaring och annan
information som kan initiera stölder.
LåsningBra och godkända lås är ett grundläggande skydd vid låsning av hus, våningar,
kontor, containrar, bodar mm. Låsning genomförs också vid de allra flesta
arbetsplatser, men kvaliteten på låsen och omfattningen av lås är inte alltid
tillräcklig. Möjliga åtgärder:
• Lås in arbetskläder. De kan utnyttjas som kamouflage.
• Ordning och reda med låsningen. Vem som ansvarar skall vara tydligt.
• Följ upp vem som har nycklar. De har en tendens att förkomma.
• Om verktygsvagnar utnyttjas bör de alltid låsas vid rast. Vid arbetets slut
låses de in i exempelvis container.
• Maskiner och annan dyrbar utrustning låses in i container varje dag.
• Datorer låses in i kassaskåp. Bärbara kan tas med hem. Fasta datorer
förvaras i väl låsta utrymmen.
• Använd godkända lås/hänglås alltefter värde/risk.
• Använd brytskydd på dörrar.
LarmAnvänd larm. De kan tas med från bygge till bygge. Tänk på att det är bättre
med ett enklare och pålitligt larm än ett mera sofistikerat som falsklarmar.
Möjliga åtgärder:
• Placera dyrbar utrustning inomhus med larm.
• Larm med sensor i container, bodar m.fl. platser.
• Falsk telefonplint med nedgrävd kabel som lockbete för att tjuven skall tro att
han klipper larmet.
• Dra larmkabeln inuti höljet för elkabeln.
• Använd ljudlarm där detta kan vara effektivt d v s på sådana platser där det
finns någon som kan reagera eller i trånga utrymmen där det blir svårt att
uthärda.
• Använd rörliga larm. Få personer skall känna till var larmen är placerade.
Placeringen ändras ofta. Vaktbolaget meddelas i ett sent skede.
• Larm till larmcentral under icke arbetstid.
• Överväg tysta larm. Syftet är då att kunna fånga tjuven och därigenom
förhindra upprepade stölder. Det kräver att vaktbolag är snabbt på plats.
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
”Containers ska alltid vara låsta, även under
arbetstiden. Öppna containers drar till sig
tjuvar som om de vore flugor. Det räcker att
containern är öppen och att man själv står på
den andra sidan så går tjuven in och tar
handverktyg.”
”Vi har köpt ett trådlöst larm som går via
GSM. Det består av en centralenhet – en
liten väska med GSM telefonkort – och 68
detektorer som sätts upp med
kardborreband. Till detta har vi kopplat ett
abonnemang hos en larmcentral med
bemanning dygnet runt. Om någon bryter sig
in går inbrottslarm. Om någon rycker ner,
eller flyttar på en detektor går ett
sabotagelarm. Alla detektorer är trådlösa.
Väskan går på elektricitet, men med batteri
som reservkraft. Om elen bryts larmas det
direkt. Var femte minut stäms alla detektorer
av automatiskt och larmar om någon detektor
saknar kontakt. Det här systemet har
fungerat jättebra på min nuvarande
arbetsplats. Vi hade med oss larmet redan
vid etableringen. Detektorerna flyttar vi sedan
runt allteftersom husen växer fram och
alltmer värdefulla delar monteras in. Vi har
insett att det finns mycket kunskap hos
larmbolagen som kan utnyttjas.”
Håkan Pålsson, BESAB
Ralph Gustafsson, Skanska
10
Råd till entreprenören (forts.)KamerorKameraövervakning kan vara effektiv, men fordrar tillstånd av länsstyrelse, vilka
har olika praxis i olika delar av landet. Det är integritetskänsligt och omgärdas
därför av bestämmelser. Det kan vara bra i förebyggande syfte. Man ser vilka
som rör sig i området, man upptäcker falsklarm, man kan läsa av bilnummer
mm.
Om man utnyttjar larm kan man med fördel utnyttja kombinationsfördelar.
Stängsellarm kan t.ex. vara effektivt om det kombineras med kamera-
övervakning för att kontrollera vad som orsakar larmet. Vidare kan man ställa in
larmet så att belysningen ökar till max när det går.
ContainrarContainrarna måste ägnas speciell uppmärksamhet. En öppnad container
innebär ofta tillgång till en stor mängd dyrbar utrustning. Det gäller att om
möjligt försvåra alla försök att ta sig in i den och göra det svårt att ta reda på
vad som finns i containern. Möjliga åtgärder:
Låsbommar till containrar är sårbara. Här kan man överväga användning av
annan låstyp, t.ex. inbyggda/skyddade lås. Det finns olika alternativ på
marknaden:
• Ett lås tillverkat i rostfritt stål med invändigt låsbomsystem. Det utvändiga
ovala låshuvudet låser öppningshandtaget. Låscylindern är i Stöldklass 3.
Låsen kan utrustas med elektroniskt nyckelsystem.
• Låset är monterat med flytande fasthållning över springan mellan dörrarna.
Infästningarna på låset är inkapslade och helt skyddade mot åverkan. Det
går ej att borra eller såga i låset då det är specialhärdat och därför är även
nedfrysning utesluten.
Andra åtgärder som kan vidtas är
• Stifta dörrar så att det inte lönar sig att skära av gångjärnen eller att slå ut
sprintar.
• Vänd containrarna med dörrarna mot varandra vid längre uppehåll i arbetet.
• Skydda containrar genom att ställa tunga maskiner m.m. framför dem.
• Sätt upp bommar på tillfartsvägar så att containrar inte kan nås med bil.
• Se till att containrarna är väl belysta.
Inventering/märkningHyrda maskiner med detaljfakturor hjälper till att hålla koll både på kostnader
och att maskinerna finns. Märk alla maskiner som köps in direkt med kraftig
spritpenna på plasten. Det går inte ur så lätt.
ÖvervakningAnlita vaktbolag till att svara för övervakningen och använd deras expertis till att
utforma skyddet. Möjliga åtgärder:
• Bara skyltning. Är visserligen avsedd som varning till tredje man, men kan
även hindra vissa stölder.
• Ställ krav på vaktbolaget. Var aktiv och upprätta en kravspecifikation.
Vaktbolag tycker att det är bättre med en platschef som vet vad han vill.
• Följ upp genom kontroller hur vaktbolaget utför sitt arbete.
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
”Det säkraste är att låsa in allt stöldbegärligt i
containers med godkända lås. Vår erfarenhet
är alltså att det effektivaste är att ta in allt så
att det inte syns. Förrådstält är ingen idé att
låsa, de skär upp tältduken i stället, vilket är
en ren åverkan. Då är det bättre att ha tälten
olåsta och bara förvara sådant som inte är
stöldbegärligt.
Containers med godkända lås. Brytkåpa över
låset och bommen. Manskapsbodar med
bom över dörren, galler för fönstren och
datorer mm i säkerhetsskåp med kodlås.
Persiennerna ställda så att det går att titta in i
boden och se att inget stöldbegärligt står
framme. Ja, det här är några tips.”
”Vi har haft mycket stölder förut. Nu har vi
blivit mycket noggrannare med att alltid,
alltid, alltid ta med handverktyg,
handmaskiner och mätinstrument in under
rasten och låsa efter oss. På våra större
maskiner tar vi bort allt stöldbegärligt. Över
natten ställer vi alltid alla större maskiner väl
synliga.”
Olle Lindén, Peab
Mathias Nilsson, SBS Entreprenad
Dubbla lås på containern kan vara en bra lösning.Ett kraftigare lås på natten och ett enklare somanvänds dagtid.
11
LeveranserVar uppmärksam på felleveranser. Det förekommer särskilt ofta i områden som
har flera byggen på gång i relativ närhet. Chaufförerna kan vara tidspressade
och när de kommer fram är de bara intresserade av att lossa lasten och
fortsätta. Möjliga åtgärder:
• Tillse att bara de som har rätt att attestera leveranser gör det.
• ”Just in time” -leveranser minskar exponeringstiderna för begärligt gods.
• Mellanlagra hos en leverantör som redan har ett gott skydd och transportera
i lagom mängder successivt.
• Mängda lägenheter så att bara det som går åt finns på arbetsplatsen under
en arbetsdag.
• Låt exempelvis vitvarufirman installera lägenhetsvis strax före inflyttning.
• Korta lagringstiden på bygget så mycket som möjligt.
TransporterEn akilleshäl för brottslingen är transportmöjligheterna. Han är tvungen att ha
med sig en lastbil eller åtminstone en pickup ända fram till platsen. Det gäller att
försvåra hans möjligheter till detta. Möjliga åtgärder:
• Blockera tillfartsvägar.
• Spärra transportvägar.
• Inre stängsel runt känsliga områden.
• Försvåra rörelser med bil vid tillfartsvägar och inom området genom att sätta
upp bommar eller ställa tunga maskiner, cementblock eller dylikt.
• Området stoppas för biltrafik så långt bort som möjligt.
• Ordna parkeringsplatser avskilt från bygget.
• Linjera staket och uppställningsplatser för tyngre maskiner med betongskrot
så att de inte går att dras ut genom ett uppklippt stängsel.
FörtroendeUtnyttja alla de lokala tillgångar som finns. Satsa på att göra bygget känt som
något positivt i området och skapa därmed en god relation till boende, andra
företag och polis.
• Kontakta polisen vid etablering och upprätta former för samarbete.
Platschefen bör informera om känsliga perioder. Polisen i sin tur kan
informera om hotbilden och om fortlöpande förändringar i den.
• Försök att få polisen att då och då köra igenom området i närheten.
• Ta kontakt med eventuell företagarförening i omgivningen. Det kan finnas
möjlighet att dela kostnader för t.ex. ronder.
• Kontakta boende, folk som rör sig regelbundet, renhållningspersonal,
parkeringspersonal etc. Ha öppet hus för att informera. Allt med avsikt att få
så många som möjligt att rapportera misstänkta tjuvar etc.
• Etablera bra samarbete med polisen vid anläggningsbyggen så att de hjälper
till mot vandalism, flyttade vägmärken och buskörning på nyanlagda vägar
m.m.
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
”Vi brukar montera in vitvaror dagen före
inflyttning för att minimera stöldrisken.
Leveransen kommer direkt före
monteringen.”
”Mitt bästa råd är att skaffa larm. Larm
hjälper mot det mesta. Vi har t ex inte haft
något inbrott i larmade containers. Just nu
använder vi mobila detektorer, ett system
som fungerar upp till 200 meter. Vi larmar f n
kontoret och fem till sju containers. När vi
kommer längre fram i projektet flyttar vi in
detektorerna i trapphusen eller andra
lämpliga platser. Larm medför vissa
kostnader, men fördelen är att dessa
kostnader är kända och att larm ger inget
produktionsbortfall. Stölder ger ju både
okända kostnader och produktionsstopp.”
Lars Johannesson, JM
Lars Holmström, PNB Väst
Ralph Gustafsson, Skanska, visar en centralenhet för trådlöstlarm.
12
Råd till uthyrarenUthyrning sker till företag och enskilda personer. Risken för stöld uppstår främst
vid två tillfällen, nämligen när ett för uthyraren nytt företag söker kredit eller vill
hyra och när ett gammalt välkänt företag byter ägare/styrelse.
Skaffa kännedom om kundenInför uthyrning måste man skaffa sig en god kännedom om kunden. Det är
därför helt i sin ordning att vidta de åtgärder man finner vara lämpliga för att
säkerställa detta. En seriös kund har förståelse för det. Tänk på att en
legitimationshandling kan vara stulen eller förfalskad, så var noggrann vid
kontrollen.
• Begär alltid att få se godkänd legitimation (Se “Svenska identitetshandlingar
godkända av banker och posten”, producerad av Svenska Bankföreningen i
samarbete med bl.a. Rikspolisstyrelsen, Vägverket och ett antal företag).
• Kontrollera legitimationen ordentligt vad avser äkthet (se broschyr ovan),
foto (likhet) och namnteckning. Vid behov kontrollera med polis, Vägverket
eller vederbörligt kortföretag.
• Notera SIS-nummer och/eller personnummer eller ta en kopia av
legitimationen. Kontrollera personnumret.
• För företag, begär företagets registreringsnummer eller helst kopia på
registreringsbeviset där bl.a. styrelse framgår.
• Ta reda på företagets adress, telefonnummer, faxnummer och mobilnummer.
Var särskilt uppmärksam då• det ej finns fast telefon eller fax.
• telefonnumret är hemligt.
• kunden är i tidsnöd.
• c/o- eller boxadress uppges.
Är kunden behörig?
När det gäller företag är det av grundläggande betydelse att den som vill hyra
har rätt att företräda företaget vid affären. Det gäller därför att kontrollera
hans/hennes behörighet. Möjliga åtgärder:
• Ingår personen i företagets styrelse? (Erhålls via kreditupplysningsföre-
tagen, Patent- och registreringsverket PRV eller registreringsbeviset).
• Är personen VD eller har annan befattning som gör honom/henne behörig?
• Har personen fullmakt av något slag?
• Arbetar personen vid uppgivet företag?
• Skall personen utföra arbete åt uppgivet företag?
• Vid behov ta kontakt med företaget. Ge inte upp förrän tillfredsställande svar
erhållits.
Var särskilt uppmärksam då• styrelsen har bytts och det inte finns uppgifter om detta hos PRV.
• det inte går att träffa den person som uppges som referens.
• uppgivet företag är ovetande om personen ifråga.
• det visas en generalfullmakt. Den kan i och för sig vara riktig, men behöver
kontrolleras noga både vad avser äkthet och bakgrund.
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
Hyr inte ut till okända
Nya och för oss okända företag gör ofta rätt
för sig till en början. De hyr små maskiner,
betalar ordentligt och lämnar tillbaka
maskinerna i tid. Sedan hyr de allt dyrare
utrustning. Efter ett tag hyr de flera större
maskiner och försvinner spårlöst. Företaget
byter ägare och styrelse och sätter in s k
målvakter. Det här gör att det är svårt för
polisen att hitta fram till rätt personer. Se
därför noga upp med den här typen av
kunder.”
Maskinuthyrare
Vi kontrollerade för dåligt
“Vid ett tillfälle ringde en kund och beställde
en stor kompressor. Han bad att få den
levererad till en viss adress. Vi körde ut
kompressorn. Pappersarbetet klarades ut
och kunden lastade över kompressorn på en
annan lastbil. Han sa att den skulle direkt i
väg till ett blästringsjobb på en annan
arbetsplats. Sedan dess har vi inte sett
kompressorn, värderad till 150 000 kr.
Företaget har vi heller aldrig sett mer.
Naturligtvis var vår kontroll alldeles för dålig.”
Maskinuthyrare
Kompressorn hittades iFinland
”En kompressor – en helt ny modell - stals på
en arbetsplats. Två dagar senare hittades
den i Finland. En uppmärksam säljare från en
leverantör visste att den modellen inte fanns i
Finland. Inom en vecka hade vi fått tillbaka
kompressorn.”
Maskinuthyrare
Olja läckte ur container
”I Helsingborgs hamn höll man på att lasta en
container på ett större fartyg – då råkade
containern hamna snett och det började
sippra ut olja. De sänkte ner containern och
öppnade dörren. Där fanns en större samling
kompressorer, generatorer och andra
maskiner. Genom den här upptäckten kunde
en större stöldhärva nystas upp.”
Maskinuthyrare
13
Kan kunden ekonomiskt fullfölja sina åtaganden?För många företag, särskilt nybildade och mindre, är styrelsens och de ledande
personernas vandel avgörande för om man skall hyra ut eller inte. Samma
gäller för enskilda personer och enskilda företag. Detta är en viktig punkt och
det gäller att skaffa sig kunskap för att kunna göra en korrekt bedömning.
Till hjälp finns PRV, skattemyndigheten och kronofogdemyndigheten. Alla har
skyldighet att lämna ut uppgifter enligt offentlighetsprincipen och de har i vissa
fall särskilda telefontjänster för detta. Vidare finns kreditupplysningsföretag och
andra företag som arbetar med förvarning. Här gäller det att välja det som
passar bäst för syftet och väga det mot kostnaderna.
Tänk på att kontrollera hela styrelsen och de ledande personerna om dessa inte
ingår. Gå till botten med undersökningen och sluta inte förrän svaren är
tillfredställande. Möjliga åtgärder:
• Ta reda på om företaget har betalningsanmärkningar/skuldsaldo. Har
åtgärder skett från kronofogdens sida nyligen?
• Ta reda på om boksluten kommit in i rätt tid till PRV.
• Ta reda på om styrelsen/ledningen har betalningsanmärkningar. Har
åtgärder skett från kronofogdens sida nyligen?
• Ta reda på om styrelseledamöterna tidigare varit engagerade i företag som
hamnat på obestånd.
• Ta reda på om styrelseledamöterna har inkomster.
• Ta reda på om företagsinteckningarna har ökat på senare tid.
• Ta reda på om företagets kapital sjunker.
• Ta reda på om företaget saknar hela eller del av styrelsen?
Var särskilt uppmärksam då• icke tillfredställande svar på ovanstående frågor lämnas.
• täta och/eller omfattande styrelseförändringar gjorts.
• ett gammalt stabilt företag byter ägare.
• revisorn avgått på egen begäran.
• styrelseledamot avgått kort tid efter inträdet.
Regler och rutinerFör att få genomslag måste ovanstående åtgärder tillsammans med annat
inarbetas i regler och rutiner för hur uthyrarna skall handha kundkontakterna.
Dessa måste delges och hållas levande. Nedan framgår exempel på sådant
som kan behöva regleras utöver ovanstående åtgärder. Hur förfares vid
• undertecknande av hyreskontrakt.
• limit till kunder.
• stopp/spärr av kundnummer.
• säkerhet/deposition.
• hävning av avtal.
• ej återlämnade hyresmaskiner.
• kreditbevakning.
• uppföljning av gamla kunder, förändringar.
• anstånd med betalning.
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
Följ din intuition
”Det är viktigt att våga följa sin intuition när
man möter en ny kund. En polis, som har
utrett många fall, berättade för oss att i nio
fall av tio har uthyraren känt att något varit fel
vid uthyrningstillfället. Polisen förklarade att
uthyraren själv ofta känner sig skyldig av det
skälet.”
Maskinuthyrare
En känd brottsling ringde
”En dag ringde en person till en av våra killar
och bokade upp en elgenerator. Han skulle
hämta den strax efter. Precis när samtalet var
slut kom vår kille på att det var en känd
brottsling som hade gjort beställningen. Det
blev en hastig diskussion om hur vi skulle
klara ut den här situationen. När kunden kom
sa vi att vår kille hade gått för dagen, så
maskinen kunde inte lämnas ut. Vid en
branschträff samma kväll berättade vi om vad
som hade hänt. Påföljande dag blev tre av de
närvarande företagen uppringda av samma
person som ville hyra samma typ av
elgenerator. Man kunde svara nej och
förhindrade därmed sannolikt att brott
begicks.”
Maskinuthyrare
Fallet lades ner ...
”I april hämtade en person en
bergborrmaskin och en kompaktgrävare av
oss. Han legitimerade sig i sitt eget namn och
sa sig tillhöra ett större entreprenadföretag.
När detta företag fick fakturan ringde de oss
och förklarade att de inte alls hyrt
utrustningen. Vi gjorde vissa efterforskningar
och upptäckte att samma person hade
försökt hyra på liknande sätt hos några
kollegor i branschen. Vi polisanmälde
bedrägeriet. Sedan dröjde det mer än en
månad innan anmälan skrevs ut av polisen. I
mitten av augusti fick vi besked från
polismyndigheten att förundersökningen lagts
ner! Trots att vi hade namn, personnummer
och även telefonnummer till bedragaren
ansåg polisen att ’fortsatt förundersökning
förväntas ej leda till att brott kan styrkas’. Det
här är ju ett hån mot oss... Vi överväger nu
att gå vidare med ärendet.”
Maskinuthyrare
14
Råd till uthyraren (forts.)Vid kontakt med okända kunder gäller vaksamhet och att man har satt upp
regler och rutiner som är avpassade för sitt syfte. Många uthyrare vittnar om att
erfarna uthyrare ofta intuitivt känner på sig när något är fel även om de inte kan
säga direkt vad det är.
Kontrollera utländska medborgareSverige är medlem av EU och tillämpar det s.k. Schengenavtalet. Det har fått till
följd att det inte är helt ovanligt att det kommer in en utländsk kund som vill
hyra, få kundnummer eller skaffa sig kredit. Att kontrollera en sådan kund är inte
helt enkelt, men här följer några förslag.
• GränspolisEn kund från ett EU-land kan mer eller mindre fritt resa mellan EU-länderna.
Enligt ett särskilt nordiskt avtal gäller detsamma inom Norden. Inget särskilt
uppehålls- eller arbetstillstånd krävs.
För personer från länder som söker EU-medlemskap erfordras inget
uppehållstillstånd under de första tre månaderna. Om arbete skall utföras
erfordras dock alltid arbetstillstånd. Man skall alltid kunna kräva uppvisande av
ett stämplat pass och arbetstillstånd. Har de inte sådana är det en kraftig
varningssignal.
Personer från länder utanför EU skall alltid ha en ankomststämpel i sitt pass.
De skall alltid ha uppehållstillstånd och om de skall arbeta i Sverige skall de ha
ett arbetstillstånd. Det är inte troligt att personer vill hyra maskiner utan att ha
ett arbete, varför arbetstillstånd i princip alltid skall kunna uppvisas. Om de inte
har ovan nämnda tillstånd och stämpel i passet avrådes från uthyrning och/eller
krediter.
• MigrationsverketMigrationsverket hjälper till att kontrollera utländska medborgare i Sverige
beträffande uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Huvudkontoret finns i
Norrköping men det finns lokala kontor i större svenska städer såsom
Stockholm, Göteborg och Malmö.
• Utländsk beskickningEn kompletterande metod för kontroll av utländska medborgare är att ta kontakt
med den konsulära avdelningen vid landets ambassad och be dem om hjälp
med kontroll av personer med pass från det aktuella landet. Ambassaderna är
ofta hjälpsamma, men har inte alltid så stora resurser. Det är få länder som har
så öppna personalkontrollsystem som Sverige har och få länder har liknande
personnummersystem som Sverige vilket kan göra det svårt att få hjälp.
• Andra kontrollerMan bör be kunden lämna referenser från och/eller adresser till nuvarande
arbetsgivare, tidigare arbetsgivare och arbetsplatsen. Kunden bör också kunna
uppge sin adress i Sverige, eventuellt eget företags registreringsnummer,
bankkontakter, var och till vad uthyrningsobjektet skall användas. På så vis kan
uthyraren göra en del egna kontroller per telefon.
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
Bedrägerier via bolag”Senaste veckan har vi blivit av med en truck
– bolaget har försvunnit spårlöst – och sånär
även en bobcat. Det ryktas att bobcaten var
till salu, men vi lyckades återta den. I båda
fallen var bolagen ganska nya som kunder
hos oss och deras rating/riskklass var OK.
Men ratingen hade manipulerats hos
kreditupplysningsföretagen via dolda
målvakter. Det här är ett stort problem för
oss. Hur ska vi skydda oss?”
Maskinuthyrare
Se upp med okända kunder”Vi måste nog höja ribban och inte släppa
större maskiner till nya eller okända kunder
utan att noga kontrollera med
kreditavdelningen först. Vi ska syna varje
styrelseledamot och suppleant och försöka
läsa mellan raderna hur det förhåller sig.”
Maskinuthyrare
Bygga upp nätverk”Se till att bygga upp ett nätverk med kollegor
från andra företag så att ni kan dela med er
av de dåliga erfarenheterna och berätta om
aktuella händelser. Samma bedragare går ju
ofta på flera företag samtidigt.”
Maskinuthyrare
Tjuven kommer tillbaka”Har tjuvarna varit här en gång, kommer de
ofta tillbaka två veckor senare. De vet att vi
har skaffat in nya maskiner då.”
Maskinuthyrare
15
Videoövervakning i kombination med ett vaktbolag är en bralösning för exempelvis förråd eller depå.
SamarbetspartnersPå byggarbetsplatsen kan alla företag hjälpas åt att förebygga stölder. Exempel
på externa samarbetspartners är polis, vaktbolag, försäkringsbolag och boende
i området.
PolisSamarbetet med polisen varierar från inget alls i vissa fall till bra i andra fall. Det
finns en uppgivenhet hos många platschefer över polisens små resurser. Vid ett
tillfälle kunde polisen inte ens komma ut till bygget och stoppa en pågående
stöld.
Många platschefer väger inte ens in hjälp från polisen då de planerar
etableringen och stöldskyddet för ett nytt projekt. Men det finns några exempel
på platschefer som aktivt drivit på ett samarbete med polisen och fått ett positivt
stöd. Ett gott råd är att utöka samarbetet med polisen.
VaktbolagDet finns ett stort antal vaktbolag, från stora multinationella till mindre lokala.
Valet av vaktbolag styrs av vilket förtroende platschefen har för de olika
bolagen.
Vaktbolagen har stor kunskap och erfarenhet som kan utnyttjas vid planeringen.
Här finns en stor förbättringspotential.
I de fall som vaktbolag anlitas verkar kraven många gånger vara oklart ställda.
Platscheferna bör alltså ställa tydligare krav.
FörsäkringsbolagFörsäkringsbolagen anger självrisker och sätter gränser för försäkringsbelopp
och påverkar därigenom det brottsförebyggande arbetet i byggsektorn. De höga
självriskerna ger effekten att de flesta mindre stölderna aldrig rapporteras.
Samarbetet mellan försäkringsbranschen och byggbranschen kan och bör
utvecklas. Båda parter har ett gemensamt intresse i att reducera problemen
med stölderna.
Grannar till byggetNästan alla byggen har grannar. Håll dessa informerade om vad som ska
byggas och hur tidplanen ser ut. Informera också om t ex vilka kvällar och
helger som ni arbetar och inte arbetar. Den här typen av samarbete har
förhindrat många brott och hade kunnat förhindra ytterligare brott om
potentialen utnyttjats fullt ut.
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
Hur gör man enpolisanmälan?Det finns flera sätt att polisanmäla brott :
Besök på polisstation
Det säkraste sättet är att personligen
besöka polisen. Var beredd på att det
tyvärr kan ta tid.
Telefon
När du ringer till polisens växel i Västra
Götaland kopplas du till TAM,
telefonanmälningsmottagningen, som
skriver din anmälan. I andra regioner finns
motsvarande funktioner.
Internet eller fax
Anmälan kan också göras via internet eller
fax. Men polisen berättar att det ibland kan
ta lång tid innan anmälan skrivs ut.
Se nästa sida för information om vad en
anmälan bör innehålla.
En tydlig skyltning hjälper till att uppmärksamma att inte alla har rätt att befinna sig på arbetsplatsen.
Kaptensgatan 3, SE–114 57 StockholmTel: +46 8 665 35 60, Fax: +46 8 24 97 80Internet: www.sbuf.se, Email: [email protected]
SVENSKA BYGGBRANSCHENS UTVECKLINGSFONDThe Development Fund of the Swedish Construction Industry
16
Vad skall en polisanmälan innehålla?Generellt kan sägas att en polisanmälan ska innehålla alla kända
omständigheter som kan bidra till att brottet klaras upp. Det är viktigt att ta del i
anmälan så att brottsrubriceringen blir riktig.
• MålsägandeAnge alltid målsägandens/företagets korrekta namn och organisationsnummer
• PostadressMålsägandens postadress anges liksom telefonnummer/fast och mobil, fax
• AnmälareAnge anmälarens namn och titel/befattning, telefonnummer (även mobil).
• Brott/händelseBeskriv i korta ordalag brottet. Till exempel: Stöld av traktorgrävare frånbyggarbetsplats i samband med inbrott.
• Datum och tidpunkt för brottetAnge datum och tidpunkt för brottet så noggrant som möjligt.
• Platsen för brottetUppge gatuadress om sådan finnes. Beskriv annars platsens belägenhet. Till
exempel: Rivningstomten omedelbart väster om gamla bryggeriet, stadsdelenÖsterudd, Byggstads kommun.
• OmständigheterBesvara följande frågor: Vem ansvarade för det tillgripna? Vilka interna regler
gäller för förvaring och tillsyn? När användes det senast? Var förvarades det?
Särskilt förvaringsutrymme? Låst, olåst. Vem hade tillgång till? Vem hade
nycklar? Vem upptäckte tillgreppet?
• SpårFinns synliga spår, klippta lås, verktygsspår, spår efter fordon etc.? OBS!
Skydda spåren tills de säkrats av polis! Dokumentera gärna med foto.
• IakttagelserFöreligger tidigare iakttagelser av misstänkta personer, fordon etc.
• VittnenOm något vittne finns ange namn, adress och telefon nummer, även mobil,
arbetsplats eller uppehållsplats.
• Tillgripet godsAnge fabrikat, registrerings- och tillverkningsnummer, typbeteckning, årsmodell/
tillverkningsår, färg, kapacitet etc.
Ange om det finns speciella kännetecken såsom defekter, spår efter
ombyggnad, reparationer o dyl.
Ange det tillgripnas värde i nypris alternativt dagsvärde och om moms ingår.
• FörsäkringsbolagAnge aktuellt försäkringsbolag.
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
BakgrundPå initiativ från FoU-Väst och med
finansiering från Svenska Byggbranschens
Utvecklings Fond (SBUF) har en studie om
stölder på byggarbetsplatser genomförts.
Studien är föranledd av att många
entreprenörer upplever att stölderna på
byggarbetsplatserna har ökat väsentligt
under senare år. Därför har det känts
angeläget att få en uppfattning om
omfattningen av stölderna och framför allt att
samla goda idéer om hur man kan förebygga
att de inträffar.
Studien har genomförts av Svenska Protec.
I en projektgrupp har förutom Svenska Protec
ingått Tidermans, F O Peterson & Söner,
Skanska och Sveriges Byggindustrier. Ett
flertal andra entreprenörer har bidragit med
uppgifter och ställt upp i intervjuer.
Mer informationResultaten från studien finns dokumenterad i
“Stoppa tjuven! Brott och brottsförebyggande
åtgärder”, FoU-Väst RAPPORT 0201 (200:-/
st exkl. moms). Den kan beställas av
Sveriges Byggindustrier, Region Väst,Ekmansgatan 1, 411 32 Göteborg, tel. 031-
708 41 00, fax 031-708 41 99 eller
www.bygg.org.
Rapporten innehåller många fler tips utöver
de som nämns i denna folder och
rekommenderas för dem som vill få fler idéer
till förebyggande åtgärder och motiv till att
genomföra dessa.
Det går också bra att kontakta Sune
Almqvist, Tidermans, tel. 031-51 34 40 eller
Pär Åhman, Sveriges Byggindustrier, tel.
031-708 41 04 för ytterligare information.
Kraftiga galler för alla fönster i bodarna är ett självklart skydd.
Kom ihåg!...att anmäla alla brott. Ju mer kunskap som
samlas om stölder desto bättre och
effektivare åtgärder kan sättas in.
...att ge fullständig information. Se till att få
med all relevant information. Använd
checklistan till vänster som stöd.
...att skriva tydligt. Polisen får ofta svårlästa
handskrivna förteckningar över stulna
maskiner.