VÄXTLIGHET

Mer än någonting annat karakteriseras Ljungaviken av de stora tallarna. De reser sig mäktigt och högt över marken. Tallarna binder sanden i marken med sina rötter och gun-gar stadigt i vinden.

I Ljungavikens första etapper är det inte tallarna som dominerar på marken utan gräs, buskar och mindre lövträd. Man kommer inte att bo direkt i tallskogen, men man kommer att se ut över den. De talldungar som inte berörs av bebyggelse bevaras och blir karak-tärsfulla inslag i det omgivande parklandskapet. Trädens nästan sakrala uttryck förstärks genom “talltempel”, gestaltade rum i skogen för stillhet och eftertanke. Kanske finns där en plats i trädkronorna som man kan klättra upp till.

Gränsen mellan gårdsrum och det omgivande landskapet har lite olika karaktärer i de olika delarna. Ibland flyter naturen in på gårdarna, ibland är det häckar och murar som skiljer åt. Ibland skjuter ett trädäck ut över marken och bildar gräns.

VATTNET

I Sölvesborg är vattnet alltid närvarande. Staden sluttar ner mot Sölvesborgsviken och de många fontänerna porlar vid torgen. Genom att bygga bron till Ljungaviken ökar kontak-terna med vattnet ytterligare. Man kommer att kunna röra sig strax ovan vattenytan, njuta av de ljumma vindarna en solig sommardag. Men också piskas av vind och vågor under vinterkvällar. Då kan det vara skönt att stanna till en stund i något av de glasade vindsky-dden som finns på bron.

Bron sträcker sig över fritt vatten, landar tillfälligt på ett par öar för att till sist ta mark vid Ljungavikens strand. Innan man kommer fram till torget finns möjlighet att vika av från bron och stanna till en stund på någon av vassbryggorna. Väl framme på torget så möts man av ett strömmande vatten i en ränna i marken, ett drömmande ljud och en behaglig svalka under heta sommardagar.

LJUNGAVIKEN SÖLVESBORG

Det är ett djärvt och spännande grepp att spänna en bro över Sölvesborgsviken för att nå de vackra platserna på andra sidan vattnet. Där finns en fantastisk natur med höga tallar och ängsmarker. Platsen har fått namnet Ljungaviken och kommer att bli en ny attraktiv stadsdel för in-vånarna i Sölvesborg. Från sina hem i Ljungaviken kommer människor att kunna gå eller cykla över den nya bron, södra Sveriges tredje längsta! De får en nära och behaglig väg till centrum, till stationen, butiker, skolor och arbetsplatser.Och de som inte bor i Ljungaviken kommer att enkelt kunna cykla och vandra längs trev-liga vägar ut på Listerlandet med sin fina natur och de härliga badstränderna. På vägen kan de stanna till på torget i Ljungaviken och ta en fika.

BYGGNADER OCH GÅRDAR

Ljungaviken kommer att bli hem för många nuvarande och blivande Sölvesborgsbor. Där kommer barn växa upp, familjer utvecklas och äldre njuta av sina sista år. I Ljungaviken finns plats för många olika människor, både för de som bor där och alla som kommer på besök.

Det är platser som kan uppvisa en mångfald som blir de intressantaste, där flest män-niskor trivs. Allra bäst blir det med en blandning av bostäder och arbetsplatser. Säkert kommer några att både bo och arbeta i Ljungaviken, i sina hem eller i någon av de lokaler som kan erbjudas, kanske vid torget. Ljungaviken kan bli en stadsdel som lever under hela dygnet.

För att tilltala många olika människor så behövs även en mångfald av byggnadstyper. En del vill bo i egna hus, andra vill köpa en lägenhet, några vill hyra. Någon vill ha en egen täppa, medan andra vill ha så lite skötsel som möjligt.

Det är viktigt med identifikation, att kunna säga att man bor på tredje våningen i det gula tegelhuset med fönster av trä, eller har takterrassen i det rosa huset. Därför får inte enheterna vara för stora. En rik variation av byggnader skapar tilltalande gaturum, ger upphov till många samtal. Det sägs att människor är i behov av nya stimuli var fjärde sekund.

Trots att byggnaderna har en individualitet så hålls de samman genom att de var och en har en ganska lågmäld ton. De står inte och skriker till varandra utan håller samman genom val av material och uttryck.

För att skapa en stor variation är det viktigt att inte varje enhet blir för lång. Längs en stadsgata som man uppfattar som trevlig byter fasaderna karaktär kanske var tjugonde meter. Det är så de flesta av våra städer är byggda, inte minst Sölvesborg! Ett sätt att uppnå variationen kan vara att dela upp tomterna i mindre enheter, eller låta detaljplanen reglera karaktären.

Genom att skapa gårdsrum som komplement till de tydliga gaturummen uppnår man både en önskvärd täthet, samtidigt som man får en sekvens av rumsligheter, från det offentliga till det halvoffentliga och privata. Möten med de okända sker på gatorna där bostadsentré-rna finns medan gårdarna öppnar för möten med grannar på uteplatser och odlingsytor.

Materialmässigt håller sig byggnaderna i en lågmäld färgskala med olika naturmaterial där materialens egna färger utgör basen i färgskalan. Det är främst olika sorters tegel, puts och trä i fasaderna. På taken ligger lertegel eller papp.

GATURUM, RÖRELSER OCH PARKERING

De flesta boende och besökare kommer till Ljungaviken från öster eller från väster. Med bil kommer man från öster via den nya tillfartsvägen. Där färdas man i den vackra höga tallskogen och kan ana Ljungavikens hus mellan stammarna. När man närmar sig torget möts man av två trevliga gavlar som blir nästan som en port. Snart ser man torget, först genom en glasad bottenvåning och sedan öppnar sig det sluttande torget mot väster och Sölvesborgsviken.

Längs med huvudgatan reser sig gatufasaderna som tydliga väggar, men där finns öpp-ningar in mot de ljusa grönskande gårdarna. På ena sidan av gatan finns träd planterade och mellan träden plats för bilar. Bostadsentréerna vänder sig mot gatan och skapar liv och rörelse.

Huvudgatan kröker och öppnar sig mot den lägre bebyggelsen i sydost. Där finns utblick-ar mot parken i områdets mitt med lekplatser och bollplan.

Parkering sker längs med gatorna, inne på gårdarna, i bottenvåningarna på några av husen och på de större parkeringsplatserna. Radhus- och villaägare ställer bilarna på sina tomter. Parkeringsytorna har beläggning av armerat gräs eller grus för att minimera mäng-den dagvatten som måste tas om hand.

Som gående och cyklist kommer man till Ljungaviken främst på bron från staden. Redan när bron tar mark så möter man en stenmur, ett av de kraftfulla stråk som utgör spår från det förslutna men också nutida spår för de som cyklar och går.

MURAR

Stenmurarna har visserligen inget formellt skydd men är viktiga att bevara eftersom de är en betydelsefull länk till det förflutna. Murarna bär spår av människors hårda arbete, av äldre tiders gränser mellan olika markägare. Kilometer efter kilometer har man byggt på murarna. Stenar har lagts på stenar, lyfta ur marken och burna av armar. Mossa har tagit fäste på stenarna. Insekter och djur har sökt skydd i skrymslen. De utgör ett tidsspår, en struktur som byggnader och trafikanter får vika undan för.

Murarna har raka, tydliga, starka riktningar, en kontrast till de nya gatornas organiska for-mer. Murarnas riktning är huvudsakligen östvästlig, men några även i nordsydlig. I väster går en av murarna ner till brofästet och leder upp till torget. Den muren leder se-dan vidare mot öster till sjöarna och vidare ut mot stränderna vid havet. Mot söder leder en av murarna mot golfbanan. I norr kan det stråket förlängas till kommande etapper.

Gående och cyklister rör sig längs med murarnas ena sida på grusade stigar. De blir till lättorienterade, lättfattliga stråk genom Ljungaviken på väg till torget, badet, lekplatsen, golfbanan.

I korsningspunkterna mellan murar och stråk uppstår intressanta mötesplatser. Där mu-rar korsar de nya gatorna gör murarna avtryck i asfalten genom en gatubeläggning av natursten som markerar övergångarna och sänker farten.

Nya murar avviker från de gamla i utförande och material. Nya murar kan utföras med stenar i olika storlekar som ligger i ståltrådsburar, så kallade gabionmurar.

mot sjöar och hav

utblickar

mot golfbana

mot stadenmot nya etapper

PARKER

Parkrummet i de inre delarna av Ljungaviken får en tydlig karaktär av böljande landskaps-park med huvudsakligen naturligt förekommande lövträd. Här skapas en serie av gröna rum som förbinds med varandra och med de privata trädgårdarna.

De gamla murarna utgör både en länk till, och en gräns mellan, parkens olika rum. I den västra delen av parken finns en dagvattendamm längs med gångvägen. Den har en vat-tenyta som kan tillåtas växa i storlek eller bli nästan helt torrlagd, beroende på mängden nederbörd. Dit leds vattnet från taken och delvis från gatorna. I den östra delen av parken anläggs en lekplats för stora och små. Där finns gungor, sandlådor och klätterställningar. Det är där barnen i Ljungaviken samlas och föräldrar kny-ter kontakt med varandra.Söder om en av murarna finns en mindre bollplan där man kan spela fotboll och bränn-boll. Murarna är en del av parken där barn kan klättra, där man kan sätta sig en stund för ett samtal, eller bara vila en stund längs med gångvägen.

spår

förgå dca 3mca 3m

förgård2,5m

gång &cykel

2,5mparkering

mellanträd

5,8mkörbana

1,5mgångför ård

ca a 3mförg

2gång &

yk

2,5mparkering

mellanträd

2,5mgångp

mel anträ

5,8mkörbana

ca 6mförgård med plats för bil

Gatusektion skala 1:200Gatusektion skala 1:200

dagv

atte

ndam

mar

odling

gammal murfärist

gammal mur

gam

mal

mur

gam

mal

mur

gammal mur

damm

uteplatser

odling

trädgårdar

trädgårdar

cyke

lhus

ÅV

ÅV

cyke

lhus

ÅV

förråd

uteplatser

utsiktstorn

fågeltorn

spänger

väderskydd

spänger

vassgömsle

vassgömsle

�skebrygga

cykelparkering

bollplan

fruktlund

bärbuskar

picknickäng

lekdunge

lekskog

lek

uteplatser

uteserveringar

svampskog

torghandelvattenspel

uteplatser

uteplatser

utep

lats

er

shared space

shared space

förråd

förråd

lek

lekplats

grillplats

stig tillkommandeetapper

gatu

park

erin

g

gatupar

kerin

g

förträdgård

ar

grillplats

parkeringsiktlinje

parkering

parkeringgarage

garage

parkering

parkeringnya låga murar

nya låga murar

parkering

parkering

parkering

park

erin

g

odling

trädäc

k

trädäc

k

träd

äck

trädäc

k

träd

äck

träd

äck

uteplatser

trädgårdar

trädgårdar

förgård

köksträd-gård

dagvattendamm

talltempel

be�ntliga tallar

be�n

tliga

talla

r

BRO MOT CENTRUM

TALLRIDÅ

BETESMARK

UTVIDGADEBETESMARKER

VASS

VASS

VASS

MO

T GO

LFKL

UBBE

N

GÅNG- OCH C

YKELVÄG

TALLSKOG

PARK

TORG

KOMMANDE ETAPP

MOT SJÖAR

MOT SJÖAR

KOMMANDE ETAPPKOMMANDE ETAPP

TALLSKOG

TALLRIDÅ

B

A

C

D

E

I

I

I

I

I

I

II/III

II/III

II/III

II/III

IV/V

IV/V

IV/V

IV

IV

IV

IV

IV

IV

IV

III/IV

III/IV

III/IV

III/IV

II

II

I/II

I/II

I/II

I/II

II

II

II

II

II

IIII

III/IV

IV/V

N

0 10 20 30 40 50

spårvass tallridå ny betesmark huvudgatagård gård dagvatten/vass park kommande etapplindholmen

Längdsektion skala 1:1000

spår

c b

e d

TORGET

Vi har valt att ge torget en stark egen identitet som i sigsjälvt kan bli en attraktion som drar folk till Ljungaviken. Vi vill tillföra Sölvesborg en ny sorts offentlig plats; en naturlig mötesplats i gränslandet mellan stad och natur. Spåren från det tidig-are landskapet; tallskogen och de gamla stenmurarna tillåts samexistera sida vid sida med uteserveringar och torghandel. Vi har valt att arbeta med fem huvudele-ment som bildar ramarna för torgets liv och funktioner:

GolvetTorgets golv består av ett svagt sluttande plan av natursten. Smågatsten och häl-lar i olika färgnyanser och ytbearbetningar formar ett mönster inspirerat av Lister-landets upprutade odlingslandskap. Ytorna reflekterar ljuset på olika sätt och får torget att skifta uttryck beroende på väder och tid på dygnet. Den sluttande ytan förstärker platsens riktning mot vattnet och mot det gamla Sölvesborg samtidigt som det skapar ett behagligt västerläge. Den svaga lutningen på 2,5% är fullt tillgängligt även för rörelsehindrade. Golvet breder också ut sig över intilliggande gata och skapar ett gåfartsområde enligt principen om Shared Space, där alla trafikslag samsas på lika villkor.

SoltrappanDet sluttande planet rätar upp sig mot torgets norra vägg och skapar en plan hylla utmed fasaderna med plats för till exempel uteserveringar. Den förbinds med tor-gytan via en stor trappa i bästa solläge med utsikt över allt som pågår på torget. Här skapas en stor mängd informella sittplatser varifrån man också har uppsikt över den närliggande lilla upphöjda scenen. Trappan växer gradvis upp ur det sluttande golvet och hyllan är därför tillgänglig och i nivå med övriga torget i dess östra delar.

VattenspeletEtt vattenspel i form av en stiliserad bäckfåra som rinner mot Sölvesborgsviken ger en känsla av vatten och svalka till torget. Vattenspelet är något upphöjt i förhållande till torgets golv men har samma lutning. Det ger vattnet liv och por-lande rörelse som ytterligare förstärks genom att botten kläs med mjukt rundade kullerstenar. Till skillnad från många av Sölvesborgs mer klassiska fontäner blir detta ett vattenspel som inbjuder till plask och lek där man kan svalka fötterna el-ler anordna barkbåtstävlingar. Vattenspelet avgränsar också den öppna torgytan mot det gång- och cykelstråk som går genom området.

NaturskärvornaGränsen mellan natur och stad försvagas genom att tallskogen tillåts vandra in på torget. Torgets golv bryts upp med oregelbundna, upphöjda skärvor av natur, avgränsade av cortenstål. I dessa placeras tallar från platsen och marken plant-eras prydnadsgräs; förädlade sorter av de gräsarter som finns i området idag. På detta sätt bryts det stora rummet upp i mindre platser utan att förlora sin helhet. Sittbänkar i både sol och skugga placeras i anslutning till skärvorna.

StenmurenDen befintliga stenmuren är ett spår från historien som tillåts leva kvar på torget. Den skapar en tydlig riktning och bildar en naturlig avgränsning mellan torg och angöringstrafik på den södra sidan. Där öppningar i muren görs markeras dess tidigare läge med en särskild markbeläggning.

a

vattenspelad

shared spaceangöring torgyta

utkragandebyggnadsdel

GC-bro mot centrum

GC-

väg

scen

torghandel uteservering

uteservering

lokaler

soltrappa

sittplatser

be�ntlig mur

bostäder

bostäder

cykelparkering

+3.75

+3.75

+4.00

+4.00

2.52+

+3.45+3.36

+3.45

+3.36

+3.36

+2.52

+1.90

+1.90

spår0 5 10 15 20

+4.00+2.40

+3.36

1. Stolparmaturer2. Belysning av träd3. Glimmande ljus i vattenspelet4. Belysning på fasad5. Belysning under utkragning

Torgsektion skala 1:200

spår