snabbkartläggning/underlag för vidare arbete · 2015-10-29 · kompetensutveckling inom...

Göteborgsregionens kommunalförbund

Snabbkartläggning/Underlag för vidare arbete Göteborg 9 oktober 2015

Nyanlända barn/elever - Kartläggning av behovet inom kommunernas

utbildningssektorer/utbildningsförvaltningar (förskola-vuxenutbildning)

Under vecka 41 (5-9 oktober 2015) kartlade GR Utbildning kommunernas

utbildningssektorers/utbildningsförvaltningars behov gällande nyanlända barn/elever.

Fokus för kartläggningen var att få en bild av vad kommunerna upplever som de största

utmaningarna just nu, behovet av kompetensutveckling/fortbildning kring mottagande av

nyanlända flyktingar, rekrytering av yrkeskategorier som kan fylla en funktion kring

flyktingmottagande samt att sprida exempel på framgångsrikt arbete mellan

kommunerna. Kartläggningen är ett uppdrag från utbildningscheferna i kommunerna

inom GR och en del av GR:s Förbundsstyrelses uppdrag till GR om att samordna de

insatser som kan samordnas mellan kommunerna.

Respondenter var kommunernas representanter i Förskolenätverket,

Grundskolenätverket, Gymnasienätverket, Vuxenutbildningsnätverket,

Kvalitetsnätverket, SYV-nätverket, GRAA-nätverket, Nätverket för barn i behov av

särskilt stöd och Introduktionsprogramsgruppen inom GR. Samtliga kommuner

besvarade enkäten.

I denna rapport redovisas en översiktlig bild av kommunernas

utbildningssektorers/utbildningsförvaltningars största utmaningar och behov. Det

underlag GR har fått in från kommunerna har sammanfattats i den mån beskrivningarna

är likartade.

Resultatet av kartläggningen

1. Vilka 3 frågor/områden gällande mottagande av nyanlända flyktingar

innebär de största utmaningarna just nu i din kommun?

De utmaningar som lyfts fram flest gånger är

Bostäder och lokaler

o Boende för ensamkommande barn.

o Bostäder för anhörigfamiljer.

o Bemanning av boenden.

Skolplacering

o Att ha volymer i skola för mottagande

o Att få in eleverna i studier.

o Förbereda de mottagande skolorna på att ta emot och undervisa nyanlända

elever.

o Organisering, administration.

Kartläggning av elevernas kunskaper.

Organisation av "Välkomsten"/motsvarande.

Därefter beskrivs följande områden som utmaningar. Delvis är det faktorer som

återkommer under frågan angående rekryteringsbehovet då rekrytering av vissa

yrkeskategorier ses som en stor utmaning framöver.

Att rekrytera lärarpersonal med kort varsel eftersom behoven kommer snabbt.


Kompetensförsörjning. Rekrytering av personal med rätt kompetens och lärare

med kompetens/behörighet inom

o svenska som andra språk,

o kunskaps- och språkutvecklande arbetssätt,

o modersmålsstöd

o modersmålslärare med rätt kompetens

o studiehandledare med rätt kompetens – att erbjuda tillräckligt med

studiehandledning på modersmål

o språkstödjare med rätt kompetens

o SFI-lärare

Omhändertagande avseende trauma etc.

Samordningen inom kommunen gällande mottagande, mellan alla berörda parter,

d.v.s. olika aktörer/förvaltningar. Delarna gör helheten. Att få skolor att se

nyanlända som hela skolans ansvar.

Information om att de (nyanlända) kommer.

Samarbetet med arbetsförmedlingen.

Brist på god man.

Frågor kring betalningsansvar, samverkansfrågor och statsbidragsfrågor.

Inkluderingsinsatser, motivation - se och förstå att det finns andra vägar att gå än

nationellt program i gymnasieskolan.

Stödja alla skolor i arbetet med de nyanländas lärande (rektorer och pedagoger).

Få alla skolor, förskolor att se nyanlända elever som vilka elever som helst

Osäkerheten kring antalet/volymen.

Flexibiliteten: geografin och analfabetism vid skolplaceringar

2. Personal inom förskola

Vilket behov finns av kompetensutveckling/fortbildning när det gäller mottagande

av nyanlända barn/elever? Om behovet ser olika ut för olika yrkeskategorier:

ange behovet per yrkeskategori. Beskriv vad innehållet i kompetensutvecklingen

bör fokusera på.

Pedagoger:

o Språkutvecklande arbetssätt,

o Kunskap om andraspråksinlärning. Hur arbeta för att barn med ett

annat modersmål än svenska kan ges möjlighet att utveckla sin

förmåga att kommunicera på sitt modersmål.

Pedagoger och ledare:

o Handledning/Utbildning i bemötandet av flerspråkiga barn.

Kompetensutveckling för specifika modersmålsstödjare.

Kompetensutveckling och stöd till språkutvecklarna på förskolan.

Kulturkunskap - att möta människor från andra kulturer. Interkulturellt

arbete för all personal inom förskolan.

Omhändertagande avseende trauma. Hur möta ett barn som varit på flykt?

Kommunikation med hjälp av Ipads/samtalskartor.

Förhållningssätt och bemötande.

Kunskap om stöd i mottagandeprocesser.

Kunskap om vilka skyldigheter som föreligger för oss.

Handledning/utbildning i språkutvecklande arbetssätt.

Kartläggning.

Språk.


Allt som rör interkulturellt arbetssätt och språkutveckling. Hur kan en

pedagogisk verksamhet se ut när man tänker in modersmålsstöd i den

dagliga verksamheten.

3. Personal inom grundskola




bör fokusera på.

Lärare:

o Kompetensutveckling i svenska som andra språk,

o Andraspråksinlärning och kunskaps- och språkutvecklande

arbetssätt.

Modersmålslärare som saknar lärarutbildning:

o Grundläggande utbildning i svenska skolsystemet, läroplan,

kursplaner mm som ger en god grund.

Rektorer:

o Vikten av flexibla organisationer när skolan tar emot nyanlända

elever.

Pedagoger:

o Kunskap om andraspråksinlärning, språkutvecklande arbetssätt.

o Stöd till rektorer att organisera undervisningen.

Elevhälsan:

o Kontakter med Vg-regionen, gemensamma riktlinjer för

hälsobedömningar.

Alla pedagoger:

o Språk- och kunskapsutveckling i teori och praktik.

o Normer och värden, referensramar och kulturteori.

o Tala, läsa, skriva och lyssna i ett flerspråkigt perspektiv.

Alla pedagoger och ledare:

o Språkutveckling på första- och andraspråket.

o Sambandet mellan kognitiv och språklig utveckling.

o Planering och bedömning i relation till ämnesöverskridande

språkundervisning.

Alla pedagoger:

o Kompetensutveckling i språk- och ämnesövergripande undervisning.

”Alla lärare är språklärare”.

Modersmålslärare och personal som ska utföra kartläggningen:

o Kunskap om den kommande obligatoriska kartläggningen för

nyanlända.

Kunskap om och organisering av studiehandledning.

Våra skyldigheter. Vad ska/bör vi göra.

Kulturkunskap - att möta människor från andra kulturer. Allt om

interkulturellt arbetssätt/förhållningssätt.

Omhändertagande avseende trauma.

Användning av Ipads/datorer/telefoner i arbetet med barnen.

Bemötande.

Språkutvecklande arbetssätt.

Stöd i mottagandeprocesser.


Implementering av Kartläggningsmaterialet från Skolverket (januari 2016)

samt riktlinjerna.

Språk -studiestöd på modersmål

Språkutvecklande ämnesundervisning i alla ämnen. Svenska språket

utvecklas genom ämnen.

4. Personal inom gymnasieskola




bör fokusera på.

Lärare som arbetar på IM-SPR;

o Interkulturell kommunikation.

Lärare:

o Kompetensutveckling i svenska som andra språk,

andraspråksinlärning och kunskaps- och språkutvecklande

arbetssätt.

Modersmålslärare som saknar lärarutbildning:

o Grundläggande utbildning i svenska skolsystemet, läroplan,

kursplaner mm som ger en god grund.

Ämneslärare:

o Kartläggning av de nyanländas kompetens.

Elevhälsopersonal:

o Traumakompetens.

Samtliga pedagoger:

o Kompetensutveckling i svenska som andarspråk.

Kunskap om och organisering av studiehandledning.

Kulturkrockar och fördomar mellan eleverna. Den höga stressnivån leder

till spänningar när grupperna blir allt större och den personliga kontakten,

bekräftandet av varje enskild elev minskar. Hur minska stress och ångest

och öka motivation och framtidstro.

Mottagandeprocesser.

Kartläggningskompetens.

Bemötande.

Språk, Studiestöd på modersmål

5. Personal inom vuxenutbildning


av nyanlända elever? Om behovet ser olika ut för olika yrkeskategorier: ange

behovet per yrkeskategori. Beskriv vad innehållet i kompetensutvecklingen bör

fokusera på.

Utbildning till studiehandledare på modersmål.

Interkulturell kommunikation.

Att utbilda samtalsledare som ska driva samhällsorientering för nyanlända

elever.

Kompetensutveckling gällande trauman och möta elever i kris.

Validering av kunskaper på sfi-nivå, grundläggande och gymnasialnivå.

Stort behov av språkstöd.


Kompetensutveckling inom analfabetisering (fler lågutbildade som kommer

nu).

Bakgrundskunskap och information om de länder som nyanlända kommer

från (kultur, politik, religion mm).

Lärare inom allmänna ämnen behöver kompetensutveckling kring

andraspråksinlärning.

30-poängskurs i SFI för pedagoger.

Bemötande och kartläggning.

Språk- studiestöd på modersmål.

SFI: hur arbeta med t ex språkpraktik för att underlätta snabbare

etablering.

6. Personal inom mottagningsteam/motsvarande


av nyanlända barn/elever? Beskriv vad innehållet i kompetensutvecklingen bör

fokusera på.

Kompetensutveckling i att handleda och i att vara rådgivande åt kollegor

på de skolor som tar emot eleverna efter sin tid på mottagningsenheten.

Omhändertagande avseende trauma. Hur möta ett barn som varit på flykt?

Kommunikation med hjälp av Ipads/samtalskartor.

Lagstiftning angående vad som gäller för t.ex. socialtjänst.

Kartläggningsprocesser.

Samverkan i övergångar till hemskola.

All personals bemötande och utvecklande av eleverna.

Ny forskning kring mottagande.

Språkutvecklande arbetssätt.

Handledning för att kunna sprida sina kunskaper och erfarenheter av

mottagande ut i kommunen.

Fortbildning i olika myndigheters arbete med nyanlända för att få en

helhetsbild kring eleven.

Handledning för att kunna bearbeta svåra introduktionssamtal.

Kunskap om nationell styrning och stöd (Eventuellt kommande krav på

kommunerna fr.o.m. årsskiftet.)

Lärare på mottagningsenhet: ökad kompetens i att läsa elevens behov för

att kunna ge det stöd som behövs. Nära samarbete med elevhälsa och

socialtjänst. Mer kompetens kring trauma. Kartläggning av kompetenser

hos eleven.

Studiehandledare skulle behöva utbildning i just studiehandledning,

pedagogik, uppdraget som studiehandledare. Fokus ska alltid vara på

eleven och elevens bästa.

Bakgrundskunskaper om de länder som personerna kommer ifrån.

7. Personal inom studie- och yrkesvägledning


av nyanlända elever? Beskriv vad innehållet i kompetensutvecklingen bör fokusera

på.

Kunskap kring validering av olika yrkeserfarenheter och vem/vilka som

erbjuder detta.

Språkkompetenser.


Mottagandet av nyanlända; kartläggning och validering. Hur går man

tillväga och vad behövs när det gäller validering av betyg och annan

dokumentation som eleverna kan ha med sig.

Validering av yrkeskunskaper som ungdomar har med sig från sina

hemländer, ta tillvara den kunskapen

Språkkunskaper.

Vägledningskunskap.

Kunskap om olika möjligheter att vägleda de äldre eleverna om vilka

möjligheter som finns när de är sent anlända. Att vägleda nyanlända elever

så att tidigare kunskap och erfarenhet kan tas till vara.

Kulturkunskap - att möta människor från andra kulturer

Omhändertagande avseende trauma.

Hedersproblematik.

Hur kan man stödja ungdomar med väldigt lite skolgång bakom sig att

hitta möjliga utbildningar och möjlighet till arbete?

UHR/Valideringsutbildning.

Bemötande.

Bakgrundskunskaper om de länder som personerna kommer ifrån.

8. All personal inom utbildningssektorn/förvaltningen


av nyanlända barn/elever? Beskriv vad innehållet i kompetensutvecklingen bör

fokusera på.

Hur bygga beredskap vid stora ökningar.

Hur hela kedjan ser ut när det gäller mottagande och vad som gäller i form

av resurser, stöd etc.

Språkkompetenser.

Kulturkunskap - att möta människor från andra kulturer. Interkulturell

kommunikation. Interkulturell kompetens för att på ett positivt sätt arbeta

runt de frågor som kommer att uppstå. Kunskap hos alla

personalkategorier om vanliga kulturkrockar och hur de kan undvikas,

viktigt att tänka på vid tolkningsföreträde för de personalkategorier som

använder sig av det i sitt uppdrag.

Att arbeta med främst barn som har traumatiska upplevelser samt helt

andra erfarenheter avseende undervisningsmetoder, etc.

Hur ser lagstiftningen kring mottagande av nyanlända ut, vilka

skyldigheter har vi som kommun. Vem ansvarar för vad och exempel på

hur organisation av mottagande se ut.

Omhändertagande avseende trauma etc.

Regelverk och ansvar: vad gäller och vem ansvarar för vilka insatser.

Samverkansfrågor: Det är viktigt att barnet/ungdomen kommer i studier

omgående men ofta blir det fördröjning pga för lite information, mycket tid

läggs på att söka tillstånd att ta in elever på skola som inte är anvisade vår

kommun och eftersom det är olika förvaltningar (socialtjänsten samt

utbildningssektorn) så är informationsflödet inte alltid optimalt.

Vad gäller angående bidrag/sökbara statliga ersättningar, riktlinjer

förskola/skola enligt statlig styrning.

Juridiska och ekonomiska spörsmål, ansvarsfrågor mellan kommuner.

Utbildning för elevhälsans professioner kring posttraumatisk stress och

utredningar för ev. särskoleplacering.


Språkutvecklande arbetsätt och bemötande.

Aktuell forskning kring flerspråkighet. Undervisningen bör vila på forskning

och beprövad erfarenhet.

Språk- och kunskapsutveckling i teori och praktik.

Språkutveckling på första- och andraspråket.

Sambandet mellan kognitiv och språklig utveckling.

Organisationen kring de nyanlända, hur optimerar man den?

Generell information kring bemötande och möjligheter till stöd.

All personal skulle behöva få den utbildningar/konferenser som Skolverket

anordnar just nu kring nyanländas lärande. Det handlar om ansvar,

organisation, genomförande, inkluderande arbete, kartläggning etc.

Kunskap om nyanländas villkor.

9. Rekryteringsbehov inom olika yrkeskategorier

Vilket rekryteringsbehov finns i din kommun för att ni ska kunna arbeta med

mottagande av nyanlända barn/elever på ett bra sätt? Ange yrkeskategori som

saknas eller skulle behöva utökas i omfattning. Ange även hur mycket

nyrekrytering/utökning som skulle behövas inom respektive yrkeskategori

(ungefärlig uppskattning).

Framförallt behov av

lärare i svenska som andraspråk

modersmålslärare

studiehandledare

Andra befattningar där det finns behov av rekrytering är

Studie- och yrkesvägledare.

Ämneslärare med SVA-kompetens.

Studiehandledare med pedagogisk utbildning.

Kvalificerade studiehandledare som kan göra kartläggning på modersmål.

Lärare IM-Språk.

SFI-lärare med bred kompetens och lärarlegitimation.

Modersmålsstöd.

Lärare med läs- och skrivinlärningskompetens i att utbilda analfabeter.

Skolsköterskor och skolkuratorer.

Behöriga lärare med rätt språkkompetens (dari, persiska, arabiska,

somaliska, tigrinja) samt boendestödjare med samhällsinformationsansvar.

Personal och lärarkompetenser med flerspråkighet.

Specialpedagoger med inriktning mot flerspråkighet.

Förskollärare som jobbar på ett interkulturellt sätt, med fokus på

flerspråkighet som kompetens.

Personal som pratar elevernas modersmål.

Personal som kan tjänstgöra på boende för ensamkommande, gode män,

socialpedagoger, fritidspedagoger.

Boendeassistenter.

Tolkar.

Samtalsledare för samhällsorientering.


10. Exempel på framgångsrikt arbete med mottagande av nyanlända

flyktingar

Göteborg

Har en kartläggnings/bedömningsenhet som tar emot alla nyanlända, dag ett är

rektor på respektive skola rektor för eleven. Ca 4 veckors tid på Välkomsten.

Pedagoger och skolsköterska.

Kungsbacka

Mediakampanjer, byggt upp samhällsorientering.

Istället för introduktionsklasser har vi valt att arbeta för att eleverna ska bli

direktintegrerade på hemskolan i sin klass. För att säkerställa att alla barn/elever

får ett likvärdigt mottagande har vi ett introduktionsteam som stödjer och

handleder förskolor och skolor i mottagandet. Genom detta arbete byggs kunskap

upp hos pedagogerna i verksamheten. Det består av socialpedagog,

specialpedagog, lärare i svenska som andraspråk och studiehandledare i olika

språk. Teamet stödjer och handleder i allt från inskrivningssamtal, kartläggningar,

planering av elevens studier, uppföljningar, knyter samverkan mellan

studiehandledare och berörda lärare, t ex ämneslärare. Teamet initierar också till

samverkan med andra aktörer som t ex fritid (så att eleverna kan få prova

på/börja på någon fritidsaktivitet) samverkan med boenden för ensamkommande,

etc. Arbetar helt enkelt för att få till en samverkan mellan olika berörda parter.

Teamet går kontinuerligt på utbildning kring allt som rör nyanlända barn och

elever.

Alla nyanlända tilldelas fyra timmar studiehandledning på sitt modersmål och

erbjuds modersmålsundervisning. Fyra timmar studiehandledning har resulterat i

att nyanlända elever har fått en högre studietakt, klarar att få godkända betyg i

flera skolämnen på kort tid (ca 6 mån). Att eleverna är integrerade i ordinarie

klass har resulterat i att eleverna lär sig svenska snabbt. Vi börjar också märka av

en attitydförändring hos de lärare som ska undervisa nyanlända elever: de förstår

vikten av kartläggningarna, planeringen av elevens studier samt närmare

samarbete med studiehandledare. Teamet har varit igång i snart två år och

mycket har hänt på den tiden, men vi är inte helt framme än, men fortsätter

envist med arbetet. Kan också tillägga att arbetet drivs i projektform och vi har

två forskare från Borås högskola som följer projektet och ska till våren 2016

skriva en slutrapport på vårt projekt.

Tjörn

Vi startade tidigt ett nätverk för de tre förvaltningarna BoU, soc, KoF som träffas

kontinuerligt och informerar varandra om nuläge, organisation mm. Vid vissa

tillfällen har även civilsamhället bjudits in som Kyrkan, Röda korset mm.

Kungälv

Vi håller på att bygga en Välkomst och plockar goda exempel från närliggande

kommuner.

Stenungsund

Yrkesutbildningar med språkstöd (inom Vuxenutbildningen).

Se vår Välkomst: Enheten för Flerspråkighet som täcker alla elever från 6 till 18

år.


Lerum

Start Lerum för mottagande av nyanlända barn. Start Lerum utgör en

stödfunktion inom Sektor lärande i samverkan med Sektor stöd och omsorg, med

uppdrag att samordna mottagningen av nyanlända barn och elever till förskola,

grundskola och gymnasieskola. Start Lerum ska ge eleverna ett likvärdigt

mottagande och utbildning samt hela familjen en god grund för integrering i

samhället.

Mölndal

Vi har riktlinjerna för Mölndals stad Skolförvaltning. För arbetet med dessa och

hela vår organisation på modersmålsenheten har vi fått priset ”European language

label” av Skolverket och EU. Modersmålsenheten i Mölndal fick ”utmärkelsen för

sitt sätt att främja språkutveckling hos de flerspråkiga barnen och eleverna. De

har byggt en ny organisation för att lyfta fram vikten av elevernas rätt till

modersmål, studiehandledning och svenska som andraspråk. De har också

utvecklat ett nära samarbete med biblioteket där inte bara eleverna går utan

också föräldrarna inbjuds. Detta har medfört en stor efterfrågan på böcker och

modersmålsbiblioteket lånar nu ut tusentals (böcker).

För att ytterligare arbeta med språket på ett stimulerande sätt finns ”språkväskor”

på 36 olika språk som innehåller böcker, spel och CD-skivor som eleverna får låna

hem. Man har också satsat på speciella språkutvecklare, som finns på varje enhet

på förskolan, för att fokuserar på flerspråkighet i samverkan med övriga

pedagoger.

Samarbetet mellan svenskalärare och modersmålslärare har stärkts genom att

organisationen möjliggör att lärarna kan arbeta tillsammans inom olika teman,

t.ex. sagor och på så sätt styrka barnen och elevernas modersmål och svenska.

Modersmålslärarna tillhör lärgrupper och utvecklingsgrupper där de träffas och får

möjlighet till kompetensutveckling inom olika områden, såsom t.ex. skollagen,

lgr11 och betyg och bedömning. Mellan träffarna möts man via nätet. Man har

också byggt upp en digital plattform där gemensamt material inom olika områden

finns att tillgå.

Modersmålenheten har alltså genom sitt arbete på flera olika sätt stärkt elevernas

lärande, utvecklat samarbetet mellan olika lärargrupper och byggt upp sin

organisation så att barnen och eleverna ska utveckla både sitt modersmål och

svenska som andraspråk.

http://www.molndal.se/download/18.2d9c88a114e03c690f319f70/143625232573

5/Riktlinjer+nyanl%C3%A4nda+fastst%C3%A4llda+SKF+rev+juni+2015.pdf

Partille

Inte göra det speciellt utan så normalt som möjligt kopplat till alla verksamheter.

Kungälv

Inskrivning i skolan direkt och placering i klass. Bemötande viktigt. Se möjligheter

och ingjuta hopp. Vänklass som språkintroduktionselever träffar regelbundet och

gör schemabrytande aktiviteter tillsammans med.

http://www.molndal.se/download/18.2d9c88a114e03c690f319f70/1436252325735/Riktlinjer+nyanl%C3%A4nda+fastst%C3%A4llda+SKF+rev+juni+2015.pdf

http://www.molndal.se/download/18.2d9c88a114e03c690f319f70/1436252325735/Riktlinjer+nyanl%C3%A4nda+fastst%C3%A4llda+SKF+rev+juni+2015.pdf


Inspel från plattformsdeltagare och chefsnätverk på Välfärd som rör skolan

Hur skolgång för ungdomar i gymnasieåldern kan underlättas när de har fått PUT.

Till exempel upplägget kring IM Språkintroduktion eftersom dessa utbildningar

inte är sökbara varken i Sverige eller inom GR utan bygger på en individuell

studieplan.

Vilken interkommunal ersättning som ska betalas ut mellan kommunerna om det

skrivs avtal på individnivå (lång och krånglig hantering).

Hur pengarna för skolgången från staten ska räcka och om de kan komma tillbaka

snabbare än de gör idag.

Hur ungdomarnas eventuella betyg ska valideras/värderas när de söker t ex till

gymnasieskolan via vår antagning, men där det enligt regelverket är rektor som

ska avgöra vilken nivå de ligger på.

Att skolan får göra ganska många insatser kring integrationen som kanske inte

täcks av pengarna som går till skolan. De finns kanske i kommunen men skolan

uppmärksammas inte tillräckligt.

Det kan vara intressant för oss att starta ett nätverk för personer i skolan som

möter såväl ensamkommande som unga asylsökande som kommer med anhöriga.

Vi har tidigare haft ett sådant nätverk för ledare i skolan, men det lades ner efter

att de allmänna råden hade funnits ett tag i mitten på 2000-talet. Kanske dags nu

igen.

Överenskommelse angående skolgång för ensamkommande barn, framför allt i

grundskolan, som placeras i annan kommun, exempelvis när en kommun öppnar

ett boende i en annan kommun. Ansvar och ersättningar behöver regleras.

Vi öppnade i somras med kort varsel ett boende i en kranskommun och när vi

kontaktade skolan i berörd kommun ville de inte ta emot barnen

(grundskoleelever). Vi drog inte frågan så långt eftersom vi av flera skäl gjorde en

omflyttning så det bara blev gy-ungdomar kvar på boendet och de reste in till vår

stad så det blev aldrig något skarpt läge. Däremot känns det viktigt att det

fungerar utan diskussion framöver så barnen kommer till skolan.

Svårigheten i det här fallet var nog att det inte handlade om något eller några

enstaka barn utan det rörde sig om ca 20 barn och det var förstås väldigt många

för en kommun med ett mindre mottagande. Finns det en överenskommelse så är

det förstås jättebra, men då skulle vi behöva se den så vi vet vad vi ska förhålla

oss till. Det gäller i första hand asylsökande barn och unga, där skollagen inte

reglerar var de ska gå i skolan. För elever med PUT är det folkbokföringsadressen

som styr och sedan blir det då köp och sälj i vanlig ordning.

Skolfrågor är särskilt viktiga att samverka kring. Det är viktigt att det uppbådas

solidaritet med framförallt Mölndal och Göteborg från övriga GR kommuner. Det

är väl också viktigt att informera och prata om att vi kommer att etablera

boenden i kranskommunerna, vilket kräver samverkan av nödvändighet.

Hur arbeta strategiskt med kompetensförsörjning (t ex socionomer,

modersmålslärare och studiehandledare på modersmålet).

Göteborgsregionens kommunalförbund 2016-10-16

Mottagande av nyanlända barn/elever –

Pågående insatser och förslag till kommande åtgärder

Insatser som pågår eller kommer igång under de närmaste veckorna De åtgärder och insatser som redan pågår eller kommer att startas/erbjudas inom den

närmaste perioden är

1. En fördjupad behovsinventering är gjord under vecka 41. Inventeringen fokuserade på kommunernas utbildningssektorers/utbildningsförvaltningars behov av

nischad kompetensutveckling, rekryteringsbehov, framgångsrika exempel med goda resultat mm. Respondenter var representanterna i befintliga nätverk: Förskola,

Grundskola, Gymnasieskola, Vuxenutbildning, Kvalitet, Barn-i-behov, SYV, GRAA och

Introduktionsprogramsgruppen.

2. SFI - GRINT – vad ger goda resultat? Redo att vidta konkreta åtgärder tillsammans med kommuner och fristående aktörer

3. Yrkesutbildning med språkstöd intensifieras. Fem yrkesutbildningar med språkstöd,

exempel integrations/boende assistent, start januarui

4. Workshop/erfarenhetsutbyte: Workshop för nyckelpersoner på

modersmålsenheter. Större konferens för erfarenhetsutbyte kring nyanländas skolgång. (december)

5. Utbildningar: Ordna nischade yrkesutbildningar för kompetenser som behövs för att

ta hand om nyanlända (till exempel boendestödjare, modersmålsstödjare).

Förslag till åtgärder/insatser efter kartläggning av kommunernas behov Utifrån ovan nämnd behovsinventering har ledningsgruppen för GR Utbildning tagit fram

följande förslag till insatser som ska presenteras och hanteras via Utbildningschefsnätverket. Förslagen utgår ifrån sex perspektiv på stöd och/eller

kompetensutveckling till kommunerna. Avslutningsvis presenteras tankar kring påverkan

och finansieringsmöjligheter.

1. Rikta frågor till nätverk Ordförandena för nätverken får uppdraget att aktualisera flyktingsituationen i samband

med nätverksmötena, sekreterarna får uppdraget att sammanställa underlag från

mötena. Underlaget kan utgöra aktuell information om kommunernas behov i arbetet med kommande insatser.

Inom GR Utbildnings nätverk och grupper har bland annat följande aspekter lyfts och

behandlats kopplat till nyanlända barn/ungdomar.

Möta kommande lagförändringar om Utbildning för nyanlända elever –

mottagande och skolgång (Prop. 2014/15:45)

Mångkulturell vägledning och hur studie- och yrkesvägledare arrbetar med vägledning av elever med annan bakgrund

Nyanländas skolgång Placering av barn och ungdomar inom regionen och samordning av placering

Kartläggning av nyanlända


Stöd och riktlinjer kring validering av kunskap samt bedömning av utländska

betyg Läromedel och digitala verktyg för elever med annat modersmål än svenska

Snabbare etablering på arbetsmarknaden

2. Konferenser Konferens för Modersmålsenheter - chefer, nyckelpersoner och lärare/dec

Konferens gällande Nyanlända - Skolchefer, skolledare och nyckelpersoner.

3. Kursutbud/Kompetensutveckling Det kommer att erbjudas ett tjugotal olika kompetensutvecklingsinsatser under 2016 med fokus nyanlända. Utbudet bygger på inventeringen som gjorde i nätverken oktober 2015.

De kurser som redan är klara och kommer att erbjudas under våren 2016 är exempelvis

Att organisera nyanlända elevers lärande (Anna Gunnevik)

Hur kan det upplevas för människor från ett överlevnadssamhälle att komma till

en välfärdsstat? (Per Brinkemo)

Nyanlända elevers språkutveckling (Tore Otterup)

Vardagsrelaterad alfabetisering (Camilla Nilsson)

En kurs kring traumatiserade barn kommer att erbjudas och föreläsaren är

vidtalad (Tomas Sjödin).

Utifrån dialog med kommuner kan ytterligare kompetensutvecklingsinsatser under 2016 utvecklas och anpassas efter specifika behov.

För information så har följande kurser erbjudits i GR Utbildnings kursutbud under hösten

2015 Flera språk i förskolan - teori och praktik

Flerspråkighet och språkstörning

Språk, text och lärande - om att lyfta lärandet för både elever och lärare

Skolgång för nyanlända - rätten till utbildning och innehållet i utbildningen

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med nyanlända för maximal

utveckling hos varje individ

Som nämns ovan erbjuds från och med januari 2016 även yrkesutbildningar med

språkstöd för personer som inte har svenska som modersmål samt utbildning

yrkesutbildning till boendeassistent för ensamkommande barn.

4. Justering nätverk med anledning av extraordinärt läge

GR Utbildning bedömer att nuvarande nätverksorganisation kan ses över och att några grupper och/eller nätverk kan friställas från sitt uppdrag under en period framöver i syfte

att möjliggöra kraftsamling kring de nätverk som har tydligast koppling till frågan om nyanlända barn/elever.

Eventuellt finns behov av upprättande av ytterligare nätverk eller att befintliga nätverk

omdefinieras för att möta uppdrag kring mottagande, bedömning och placering av nyanlända. Exempelvis kan det bli aktuellt med ett nätverk för ansvariga för mottagande

av nyanlända i skolan och/eller chefer för modersmålsundervisning. Tillsättandet av nytt eller ombildning av befintligt nätverk blir i sådant fall en fråga för GR Utbildnings

Utbildningschefsnätverk att ta ställning till.


5. Kompetens Pröva modell för nyanlända vuxna med lärarutbildning

Kontakt med AF om att pröva möjligheten att hitta former för anställning av nyanlända vuxna med lärarutbildning. Ex genom att undervisa elever som tala samma språk. Vid

sidan av undervisningen kan kompetterande utbildning och validering ske.

Studenter på lärarhögskolan

kontakt tagen med LUN För dom som studerar på lärarutbildningen kan det ges möjlighet att hjälpa till i skolan

utanför studietid, läxläsning, resurs mm

Pensionerade lärare tillbaka in i skolan Kontakt tas med personalchefsnätverket för att se möjligheterna till kartläggning inom

GR avseende pensionerade lärare.

6. Processtöd riktat direkt till kommun Systematiskt kvalitetsarbete kopplat till nyanlända elever

Systematiskt kvalitetsarbete handlar om att utveckla och förbättra skolans arbete. I arbetet med nyanlända ställs delvis andra krav på verksamheten, och man

behöver tänka och agera specifikt utifrån denna grupps förutsättningar när det handlar om att tydliggöra elevernas upplevelse av utbildningen och övriga

aspekter som är viktiga för verksamhetens kvalitet. I denna process kan

Pedagogiskt Centrum erbjuda processledning och stödmaterial.

Undervisning kopplat till elever med svenska som andraspråk

Elever som inte har svenska som modersmål behöver mötas på ett kompetent

sätt av alla lärare. Processtöd och kompetensutveckling inom området kan både handla om ett språkutvecklande arbetssätt för alla lärare, eller en mer riktad

insats till lärare som arbetar extra mycket med nyanlända elever.

Hur skapas effektiv samverkan inom skolan kopplat till nyanlända elever

Nyanlända elever behöver ofta ha kontakt med många funktioner inom skolan – lärare, specialpedagoger, skolsköterka, kurator, studie- och yrkesvägledare och/eller andra

nyckelpersoner. För att samarbetet ska fungera väl krävs en förståelse för elevernas situation och en god samverkan. Processtöd inom området kan handla om en allmän

kompetenshöjning för berörda grupper och/eller hjälp att strukturera samverkan.

7. Utredning, administrativa ingångar GR Utbildning kan genomföra kartläggningar av organisationer kopplat till nyanlända.

8. Påverkan och extern finansiering Strategiskt påverkansarbete med relevanta externa aktörer pågår för närvarande med fokus på flykting/nyanlända perspektivet. Syftet är att säkerställa att de

resurser/finanseringsmöjligheter som finns att tillgå inom ramen för bland annat EUs

strukturfonder riktas rätt så att de kan användas till de behov som nu har inventerats inom GRs alla sakpolitiska områden. Exempelvis pågår dialog med Sekretariatet för

Strukturfondspartnerskapet kopplat till EUs strukturfonder.

För att den typ av påverkansarbete som nu har initierats ska ge långsiktiga effekter har

GR har i samråd med Göteborgs stad (inom ramen för överenskommelsen om EU-

Göteborgsregionens kommunalförbund samverkan) och Sekretariatet för strukturfondspartnerskapet, SFP, säkerställt att det

kommer att ske en fortsatt dialog om identifierade behov kopplat till möjligheterna inom EUs fonder och program. Det innebär bland annat att frågan om prioriteringar och

finansieringsfrågor kommer att förstärkas inom ramen för den Strategiska samordningsgruppen inom VGRs Kompetensplattformsarbete. Gruppen representeras av

tjänstemän från delregionerna/KF och VGR och träffas 2-4 gånger/år. Gruppen har sedan

tidigare uppdrag att ta fram förslag för årliga prioriteringar och finansieringsfrågor samt omvärldsbevakning, samordning och erfarenhetsutbyte. Arbetet

för gruppen samordnas av VGR. Representanter från delregionerna förankrar och samordnar frågorna inom sin delregion. Gruppens arbete återkopplas till Västgruppen

som bereder ärenden till VGRs samverkansorgan Beredningen för hållbar Utveckling (BHU).


MISSIV Utbildningsgruppen

2015-11-05

ÄRENDE 4 Till

Utbildningsgruppen

Förslag om

Att ansöka om återcertifiering som Teknikcollegeregion under perioden

2017-2021

Göteborgsregionen står inför en ny certifieringsomgång om att erhålla status som återcertifierad Teknikcollegeregion. Certifieringsperioden löper över fem år med

självvärdering till granskningskommittén efter två år och med årliga verksamhetsberättelser, statistikuppgifter och regional kvalitetsuppföljning som krav. Det

regionala Teknikcollegerådet ansvarar för att kvalitetsuppföljningen genomförs i de lokalt

certifierade collegen. Föregående ansökan beviljades i november 2011. Göteborgsregionen genomförde en självvärdering 2014 med återkoppling vid ett

självgranskningsmöte 2014-03-10. Underlag från självgranskningen samt beskrivning av arbetet inom Teknikcollege Göteborgsregionen 2014 bifogas i särskild handling, bilaga 1.

Teknikcollegeprocessen bygger på partssamverkan, där varje part finansierar sina

kostnader för det regionala arbetet med kvalitetssäkring av aktuella utbildningar inom teknik och industriteknik samt inom el-automation och datorteknik inom

gymnasieutbildning, vuxenutbildning och YH-utbildning.

För att stödja processen kring ett regionalt Teknikcollege föreslås Utbildningsgruppen

besluta om att ansöka om att återcertifieras som Teknikcollegeregion under perioden 2017-2021.

Utbildningsgruppen föreslås besluta

att ansöka om att återcertifieras som Teknikcollegeregion under perioden 2017-2021

att uppdra åt utbildningschefen att verka för att en regional ansökan om återcertifiering

kommer till stånd.

Göteborg 12 oktober

Bengt Randén

Utbildningschef /Johanna Redelius

Processledare Teknikcollege

1

Bilaga 1

150930

Teknikcollege Göteborgsregionen (TCGR)

– Rapport inför ansökan om återcertifiering 2017-2021

1. Bakgrund

Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög

teknisk kompetens är avgörande för svensk tillväxt. Företagen är i behov av skickliga

medarbetare som har kvalificerad utbildning, både på gymnasial och också eftergymnasial

nivå. För att öka andelen sökande till tekniskt inriktade utbildningar på olika nivåer, har

industrins parter tillsammans engagerat sig för att utveckla Teknikcollege.

Teknikcollege är en kvalitetsstämpel på utbildningar där kommuner, utbildningsanordnare

och företag samverkar för att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade

utbildningar. Genom ett nära samarbete med regionens företag utformas innehållet i

utbildningar så att det passar industrins framtida behov.

Teknikcollegecertifierade utbildningar har granskats och kvalitetssäkrats utifrån tio kriterier

som teknik- och industriföretag tagit fram. Både gymnasiala och eftergymnasiala utbildningar

kan certifieras.

2. Parterna bakom Teknikcollege

Bakom konceptet står Industrirådets aktiva medlemsorganisationer, parter i samverkan:

Teknikföretagen, IF Metall, Livsmedelsföretagen, Trä- och

Möbelföretagen, Industriarbetsgivarna, IKEM – Innovations- och kemiindustrierna, GS

Facket, Sveriges Ingenjörer, Grafiska Företagen, SLA-Skogen samt Unionen. Dessa

organisationer är de som driver Teknikcollegekonceptet tillsammans med Riksföreningen

Teknikcollege och de 26 certifierade regioner i Sverige.

3. Politiskt uppdrag inom GR

Utbildningsgruppen beslöt 070510 att, tillsammans med utbildningscheferna i

Göteborgsregionen, lämna en regional intresseanmälan och så småningom en ansökan till

Industrirådets - Industrikommittén om att ingå i Teknikcollegekonceptet.

Ansökan beviljades för tre år och Göteborgsregionen certifierades i april 2008 som den första

storstadsregionen i landet. I dagsläget är 26 regioner certifierade. Över 143 godkända enskilda

utbildningsanordnare är certifierade.

4. Parterna inom Teknikcollege Göteborgsregionen

Parterna i Teknikcollege Göteborgsregionen är:

Teknikföretagen

IF Metall

Unionen

http://www.teknikforetagen.se/

http://www.ifmetall.se/

http://www.li.se/

http://www.tmf.se/

http://www.tmf.se/

http://www.industriarbetsgivarna.se/

http://www.ikem.se/

http://www.gsfacket.se/

http://www.gsfacket.se/

http://www.sverigesingenjorer.se/

http://www.grafiska.se/

http://www.sla-arbetsgivarna.org/skogen

http://www.unionen.se/

2

Business Region Göteborg


5. Goda förutsättningar för TCGR

Samverkansavtal gällande samtliga utbildningar inom gymnasieskolan

Samverkansavtal kring en viss del vuxenutbildning

Yrkesvux hanteras av GR

ESF-projekt som drivs via GR

Upphandling av vuxenutbildning

Strukturerad samverkansorganisation

Regional processledare och lokala processledare

Kvalificerade yrkesutbildningar/Yrkeshögskola

6. Teknikcollegerådet inom GR

Teknikcollegerådet sammanträder 6 gånger per år. Arbetslivet är i majoritet och innehar

ordförandeposten. Dokumentation finns under www.grkom.se/teknikcollege

Deltagare i rådet är:

Namn Företag/Organisation

Göteborgs certifierade college

Jan Johansson GTG/GTC

Johan Bengtsson GTG

Katarina Boric Volvo Car Corporation

Svante Boström YRGO

VAKANT

Mona Ericsson Områdeschef Lindholmen

Jens Kultje Processledare, Lindholmen

Moa Wennström Midroc Europé

Sheila Galt Chalmers

Håkan Cardfelt Rektor, Polhemsgymnasiet

Ann Malmberg SKF tekniska gymnasium

Johannes Appeby SKF Sverige AB

Kungälvs certifierade college

VAKANT

Stenungsunds certifierade college

Anders Thelander Ordförande, Borealis AB

Gunilla Forssell Rektor, Nösnäsgymnasiet

Kungsbacka certifierade college

Björn Winblad Rektor, Elof Lindälvsgymnasiet

Pernilla Öhberg Processledare, Elof Lindälvsgymnasiet

VAKANT

3

Kerstin Uddenberg Yrkeshögskolan, Kungsbacka

Cecilia Ericsson Rektor, Aranäsgymnasiet

Alingsås certifierade college

Tomas Johansson Framtiden Alingsås

Patrik Bredberg Rektor, Alströmergymnasiet

Jarl Silander Alströmergymnasiet

Övriga rådsmedlemmar

Stina Johansson Vuxenutbildningen, Göteborgs Stad

Kenneth Ardehed GRVux

Cecilia Hamilton Arbetsförmedlingen

Malin Blomqvist Chalmers

Helene Wikström VolvoCars

Kajsa Dahlsten och Stina Olén Västsvenska handelskammaren

B-O Hertz Ericsson

Parterna

Christer Skogsberg Teknikföretagen

Karin Ingelhag BRG

Malin Rosén IF-metall

Pierre Svensson Unionen

Ordförande

Anders Thelander Borealis AB

Processledare

Johanna Redelius GR

7. Aktuell statistik

• 7 godkända college

• 2 ev. blivande college

• 52 inriktningar på gymnasieprogram mot teknik och industri

• Gymnasieskolan 1879 elever är fördelade på: IN 67 kvinnor och 554 män, TE 285

kvinnor 765 män, EE 9 kvinnor 196 män

• 14 YH-utbildningar inom teknik och industri

• 1396 deltagare vuxenutbildning och YH-utbildning

• Tillkommer ett antal utbildningsplatser i form av uppdragsutbildning

8. Identifierade vinster med certifieringen av Teknikcollege Göteborgsregionen

Vinster för skolan:

* Nya uppdrag, förändrat innehåll, inbyggd kompetensutveckling, nya arbetsuppgifter, bättre

resursutnyttjande, uppdaterad utrustning

* Ekonomi, kontaktnät – samverkan, mm. TC certifiering ger nya kvalitetssäkrade uppdrag

* Arbetssätt utvecklas

* Utvecklat nätverk (TC), externa resurser, nya uppdrag/uppdragsbeskrivning för lärare

4

Vinster för företag och branscher:

* Långsiktighet – utveckling av de anställdas kompetens

* Behovsanpassade utbildningar, flexibel ”nära” utbildning

* Brett utbud av utbildningar (inom Teknikcollege)

* Deltar i utformningen av YH-utbildningar

* Utbildning till vettiga priser

Vinster för deltagarna:

* De anställda i företagen – får möjlighet till personlig relevant utbildning, även med

möjlighet till betyg eller intyg

* Eleven ser ”stegen” i utbildningen från gymnasiet till yrkeslivet

* Eleven får kvalitativt uppdaterad utbildning med nära företagskontakter (med möjligt till

arbete)

* Eleverna får kvalitetssäkrad utbildning, Teknikcollegemärkt

Vinster för samhället:

* Tydliga kvalitetssäkrade utbildningar

* Den samlade kompetensnivån höjs

* Regionen kan erbjuda välutbildad, anställningsbar arbetskraft, vilket gynnar tillväxt och

attraktion

* Bra resursutnyttjande med samverkande utbildningsanordnare

9. Riksföreningen Teknikcollege

Samtliga parter, certifierade regioner och lokala teknikcollege är medlemmar i föreningen

Teknikcollege Sverige. Medlemmar betalar en medlemsavgift beroende på roll och storlek.

Föreningen har en webbsida, där samtliga regioner presenteras; www.teknikcollege.se,

föreningen har även skapat en TCportal där samtliga inom TC kan hämta information,

dokument samt ta del av andra regioners, utbildningar samverkan. Föreningen har även skapat

en fjärde modul av Skolverkets webbaserade handledarutbildning som knuten till

teknikcollege och berör området teknik och industri.

Vid årsmötet 2014 valdes en av TCGR-rådets medlemmar in i styrelsen för föreningen;

Anders Thelander Borealis AB.

11. Inför återansökan under år 2016, certifieringsperiod 2017-2021 – Nuläge och

kommande åtgärder

Den 31 december 2016 går TCGR:s certifieringsperiod ut och det är möjligt att ansöka om

återcertifiering som teknikcollegeregion för ytterligare fem år. Som tidigare nämnts har

TCGR genomgått en självvärdering och ett självgranskningsmöte med granskningskommittén

utifrån TCGR kvalitetsarbete utifrån Industrirådets riktlinjer. Industrirådets

granskningskommitté för Teknikcollege har som uppgift att inför ägarna av varumärket

fastställa att samtliga kriterier för Teknikcollege uppfylls. Kriterierna säkerställer processen

för att ständigt utveckla Teknikcollege samt säkerställer utbildningarnas kvalitet gentemot

elever, lärare och företag.

De åtgärder som lyfts fram av granskningskommittén i syfte att förbättra och vidareutveckla

arbetet med Teknikcollege i Göteborgsregionen är bland annat omfattningen på och innehållet

i processledarens uppdrag samt att utvecklingsområden bör identifieras och beskrivas i en

utförligare och konkretare progressionsplan/handlingsplan. Processarbetet och kopplingen

mellan lokal och regional styrgruppen samt vikten av näringslivets medverkan på samtliga

http://www.teknikcollege.se/

5

nivåer inom TCGR. Detta kommer bland annat att innebära att omfattningen på

processledarens uppdrag kommer att behöva utökas. De åtgärder som lyfts fram i

självgranskningen som önskvärda att genomföra kommer att beaktas och beskrivas i ansökan

om återcertifiering.

12. Återgranskningsprocess

Processen går till så att varje lokalt teknikcollege skickar sin ansökan utifrån specifika

riktlinjer till TCGR. De lokala delarnas beskrivningar/ansökningar bildar ett underlag för den

regionala ansökan som lämnas till Industrirådet. I det fall den regionala styrgruppen anser att

det finns så allvarliga brister i en lokal ansökan att de inte kan stå för den, så lämnas den

utanför återansökan. Finns det endast tveksamheter lämnas den särskilt till

granskningskommittén för besök. Styrkor och förbättringsområden i de lokala delarna ska

framgå av den regionala ansökan. Därefter planeras ett återgranskningsbesök. I dagsläget har

övriga parter har ställt sig bakom en återcertifieringen av TCGR.

snabbkartläggning/underlag för vidare arbete · 2015-10-29 · kompetensutveckling inom...

Documents