Bilaga 1 till

09 833:60006

Remissutgåva 2014

R FM Skyddsreglemente CBRN Grunder R FM SkyddsR CBRN Grunder Remiss 2014

© Försvarsmakten

2

FÖRORD

C SkyddC förord

Senaste utgåvan av ett reglemente för grunder i skydd mot kemiska, biologiska,

radiologiska och nukleära stridsmedel, Skyddsreglemente för Försvarsmakten Grunder (SkyddsR F Grunder), gavs ut år 1978. Under 1990-talet började en stor omställning av

den svenska Försvarsmakten. Den initierades av en helt ny säkerhetspolitisk situation för Sverige till följd av det kalla krigets slut, det svenska EU-medlemskapet, transformeringen av Sveriges säkerhetspolitiska inriktning och Försvarsmaktens

förmågeutveckling.

Försvarsmaktens Skyddsreglemente CBRN Grunder utgår från att svenska förband ska kunna verka över hela konfliktskalan. Detta innebär även att skalan av CBRN hot är mer mångfacetterad än tidigare. Våra förband ska ha förmåga att överleva i en CBRN

miljö och kunna hantera de friktioner som uppstår oavsett om hotet eller händelsen kommer från avsiktlig såväl som från oavsiktlig användning, genom t.ex. olycka.

För att skyddsfunktionen skall ha effekt krävs att personal med CBRN kompetens bemannar olika delar inom CBRN–funktionen. Våra soldater och sjömän ska ha en

grundläggande CBRN skyddsförmåga. Staber ska vara organiserade med stabsofficer (-are) CBRN. För att åstadkomma funktionsledning dygnet runt vid insatser där CBRN

hot och risker förekommer, måste fler stabsmedlemmar utöver stabsofficer CBRN ha CBRN kunskaper så att staber och därmed CBRN funktionsledning kan utföras effektivt. Ovanstående åstadkoms genom kontinuerlig utbildning, övning och träning

vid förband, staber, skolor och centra. FM SkyddsR CBRN Grunder utgör ett viktigt fundament för förståelse för och

utveckling av CBRN skyddsförmågan vid FM. Denna remissutgåva är planerad att fastställas i slutlig utgåva under 2014 och skall tillämpas intill dess att den är utgiven.

Jan Demarkesse Chef för Totalförsvarets Skyddscentrum

3

Innehåll FÖRORD .............................................................................................................. 2

C SkyddC förord .............................................................................................. 2 Inledning ............................................................................................................... 6

Målgrupp och syfte .......................................................................................... 6 Skyddsreglemente CBRN Grunder .................................................................. 7

KAPITEL 1........................................................................................................... 8

1. Grunder........................................................................................................ 8 1.1. Definition av CBRN .......................................................................... 8

1.2. Strategiskt sammanhang .................................................................... 8 1.3. Försvarsmaktens uppgifter samt krav på CBRN förmåga ................. 9

CBRN-skyddskoncept .............................................................................. 10

Uppgifter inom Sverige ............................................................................. 11 Personal ..................................................................................................... 12

Organisation .............................................................................................. 12 Materiel ..................................................................................................... 13 Utbildning.................................................................................................. 14

KAPITEL 2......................................................................................................... 15 2. Effekter av CBRN hot och händelser ........................................................ 15

2.1. Kemiska stridsmedel........................................................................ 15 Klassificering ............................................................................................ 16 Utspridning ................................................................................................ 17

Verkan ....................................................................................................... 18 2.2. Biologiska stridsmedel..................................................................... 21

Utspridning ................................................................................................ 22 Verkan ....................................................................................................... 22 Toxiner ...................................................................................................... 23

2.3. Radioaktiva ämnen .......................................................................... 23 Joniserande strålning ................................................................................. 23

2.4. Nukleära stridsmedel, kärnvapen..................................................... 25 Användning och vapenbärare .................................................................... 25 Explosionstyper och verkansformer .......................................................... 25

KAPITEL 3......................................................................................................... 29 3. Insatsmiljö ................................................................................................. 29

3.1. Inledning .......................................................................................... 29

3.2. Fysisk miljö ..................................................................................... 30 Miljö- och hälsorisker ............................................................................... 30

Terräng och klimat .................................................................................... 31 Väderrapportering ..................................................................................... 36

3.3. Aktörer ............................................................................................. 37

Motståndaren ............................................................................................. 37 Civilbefolkningen och andra aktörer ......................................................... 38

KAPITEL 4......................................................................................................... 45 4. Grunder för skydd ..................................................................................... 45

4.1. Skydd ............................................................................................... 45

4.2. Utformning av CBRN skydd ........................................................... 45 Allmänt ...................................................................................................... 45

Målsättning ................................................................................................ 46 Graderad CBRN skyddsförmåga............................................................... 46

4.3. CBRN skyddsförmågor ................................................................... 47

4

Indikering .................................................................................................. 48

Informationshantering ............................................................................... 54 Fysiskt skydd............................................................................................. 65

Riskhantering. ........................................................................................... 69 Sjukvård och preventivmedicinska åtgärder. ............................................ 78

4.4. Beredskap och larm ......................................................................... 80

Allmänt ...................................................................................................... 80 Skyddsmaskregeln..................................................................................... 81

CBRN larm................................................................................................ 81 Bestämmelser för avlarmning ................................................................... 82

4.5. Skydd mot C-stridsmedel ................................................................ 82

Personliga skyddsåtgärder ......................................................................... 82 Skyddsåtgärder vid förband ...................................................................... 85

4.6. Skydd mot B-stridsmedel ................................................................ 91 Personliga skyddsåtgärder ......................................................................... 91 Skyddsåtgärder vid förband ...................................................................... 91

4.7. Skydd mot joniserande strålning ..................................................... 94 Personliga skyddsåtgärder ......................................................................... 94

4.8. Skydd mot kärnvapen ...................................................................... 95 Personliga skyddsåtgärder ......................................................................... 95 Skyddsåtgärder vid förband ...................................................................... 98

4.9. Räddnings- och röjningsstyrka ...................................................... 101 Uppgifter ................................................................................................. 101

Organisation och sammansättning .......................................................... 101 KAPITEL 5....................................................................................................... 103 5. CBRN Ledning........................................................................................ 103

5.1. Grundläggande förmågor ............................................................... 103 5.2. Planering ........................................................................................ 103

CBRN Planering...................................................................................... 105 Genomförande ......................................................................................... 106 Uppföljning ............................................................................................. 107

Utvärdering.............................................................................................. 108 5.3. Funktioner, förband och system .................................................... 108

Ledningsfunktionen................................................................................. 108 Personalfunktionen .................................................................................. 109 Underrättelsefunktionen .......................................................................... 109

Verkansfunktionen .................................................................................. 110 Logistikfunktionen .................................................................................. 111

Försvarsmedicin ...................................................................................... 111 Fältarbetsfunktionen ................................................................................ 112 Samverkansfunktionen ............................................................................ 112

Informationsfunktionen ........................................................................... 113 KAPITEL 6....................................................................................................... 114

6. CBRN och taktik ..................................................................................... 114 6.1. Allmänt .......................................................................................... 114

Konsekvenser av C-händelse .................................................................. 115

Konsekvenser av B-händelse .................................................................. 115 Konsekvenser av R-händelse .................................................................. 115

Konsekvenser av N-händelse .................................................................. 116 Konsekvenser av TIM-händelse .............................................................. 116

5

6.2. Taktiskt agerande ........................................................................... 116

Allmänt .................................................................................................... 116 Markstridskrafterna ................................................................................. 117

Marinstridskrafterna ................................................................................ 118 Luftstridskrafterna. .................................................................................. 119

Bilagor .............................................................................................................. 121

1. Ämnens fysikaliska och kemiska egenskaper ......................................... 121 2. Exempel på kemiska stridsmedel ............................................................ 137

3. Exempel på industrikemikalier. ............................................................... 140 4. Exempel på biologiska stridsmedel och toxiner...................................... 144 5. Exempel på radionuklider. ...................................................................... 147

6. Radiakberäkningar .................................................................................. 149 7. CBRN hotnivåer ...................................................................................... 152

8. CBRN skyddsnivå ................................................................................... 155 9. CBRN underrättelsebedömande (IPOE). ................................................ 157 10. Mall för order; Bilaga U, Operationer i CBRN miljö ............................. 159

11. Mall för stående order (SOP) för CBRN skydd. ..................................... 163 12. Mallar för CBRN rapporter ..................................................................... 166

13. Definitioner ............................................................................................. 170 14. Akronymer .............................................................................................. 171 15. Litteraturförteckning ............................................................................... 173

6

Inledning

Försvarsmaktens Skyddsreglemente CBRN Grunder beskriver för chefer och stabsmedlemmar på taktisk nivå grundläggande principer för planering, genomförande

och ledning av insatser där hot och/eller faror från avsiktlig eller oavsiktlig användning av kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära (CBRN) ämnen är bedömd eller

existerar. Reglementet gör det möjligt för chefer och stabsmedlemmar att identifiera behovet av nödvändiga CBRN skyddsförmågor. Tillämpning av reglementet underlättar för chefer att fatta beslut om lämpliga skyddsåtgärder före, under och efter en CBRN

händelse eller för att skydda sig vid ett CBRN hot.

Reglementet beskriver militära CBRN förmågor utvecklade i enlighet med fastställda krigsförbandsmålsättningar/-specifikationer där utgångspunkten är att svenska förband ska kunna verka i hela konfliktskalan. Utifrån ett doktrinärt perspektiv fokuserar

reglementet på nationella insatser eftersom förmågorna även ska kunna användas för stöd till samhället vid inträffade CBRN händelser. Likväl ska reglementets innehåll

kunna tillämpas vid internationella insatser under ledning av FN, EU eller NATO. I reglementet har försvarsmaktens tillämpning av NATO standard för CBRN funktionen inarbetats för att uppnå en nödvändig interoperabilitet.

Det primära målet för CBRN skyddsfunktionen är att förband ska kunna lösa ställda

uppgifter i en CBRN miljö, genom att kunna skydda sig mot effekterna och att kunna återhämta sig från konsekvenserna av en CBRN händelse. Försvarsmaktens CBRN skyddskoncept beskriver i tre enkla ord målsättningen med försvarsmaktens CBRN

skyddsförmåga; förhindra att förband drabbas av CBRN händelse, skydda personal från effekterna av CBRN händelse och återställa förbandens stridsvärde i syfte att upprätthålla handlingsfriheten.

Målgrupp och syfte

Målgruppen för detta reglemente är förbandschefer och stabsmedlemmar vid taktiska staber, utbildningsförband och studerande vid Försvarsmaktens skolor samt

Försvarshögskolan. Reglementet är försvarsmaktsgemensamt för användning inom mark-, marin- och luftstridskrafterna.

FM SkyddR CBRN Grunder utgör grunden för följande.

CBRN funktionsledning på taktisk nivå

förbandens CBRN verksamhet över hela konfliktskalan

stöd för utarbetande av förbands- och funktionsreglementen

utbildning och träning av förband

officersutbildning

stöd för organisations- och materielutveckling

FM SkyddsR CBRN Grunder tar sin utgångspunkt i att svenska förband ska kunna verka i hela konfliktskalan och särskilt i situationer där hot från CBRN ämnen förekommer vid:

försvar av Sverige

7

inom ramen för fredsframtvingande internationell insats

stabiliserande och fredsbevarande internationella insatser

insatser för att skydda och stödja det civila samhället

Det handlar om insatser såväl inom som utanför det svenska territoriet, såväl nationellt autonoma insatser som insatser inom ramen för internationell samverkan. Reglementet utgår från en hög sannolikhet att de konflikter vi kan möta har inslag av både oavsiktlig

och avsiktlig användning av CBRN vapen eller ämnen.

Skyddsreglemente CBRN Grunder

Detta reglemente utgör en grund för att skapa förståelse för skydd mot CBRN

stridsmedel och CBRN funktionsledning. Kapitel 1 beskriver vad CBRN är och dess strategiska sammanhang. Försvarsmaktens

uppgifter och krav på CBRN förmåga samt försvarsmaktens CBRN skyddskoncept.

Kapitel 2 beskriver aktuellt CBRN hot och effekterna av exponering från såväl CBRN stridsmedel som TIM.

Kapitel 3 avhandlar insatsmiljöns fysiska faktorer, såsom terrängen och klimatets påverkan på en CBRN händelse och olika aktörer som kan återfinnas i ett

operationsområde. Samverkan, totalförsvar och stöd till samhället avhandlas särskilt. Kapitel 4 beskriver utformningen av och de grundläggande CBRN förmågorna;

indikering, informationshantering, fysiskt skydd, riskhantering, sjukvård och preventiv medicinska åtgärder. I kapitlet utvecklas detta till skyddsåtgärder för soldat/sjöman och

förband. Kapitel 5 omfattar ledning av operationer i CBRN miljö. I detta kapitel beskrivs chefens

ansvar för CBRN funktionsledning och hur planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av insatser genomförs ur ett CBRN perspektiv. Övriga funktioners och

förbands delaktighet och stöd för CBRN skyddet avhandlas. Kapitel 6 avhandlar CBRN taktik och konsekvenser specifikt för respektive, mark-,

marin- och luftstridskrafterna.

8

KAPITEL 1

1. Grunder

1.1. Definition av CBRN

Ämnen eller substanser vars kemiska (hälsofarliga), biologiska (sjukdomsalstrande), radiologiska (joniserande) eller nukleära (klyvbara) egenskaper innebär en fara för

människor, djur, växter, egendom eller miljö. Ämnen kan hänföras antingen till massförstörelsevapen; CBRN vapen (CBRN

ämnen/stridsmedel), eller till sådana som används i industriellt syfte för tillverkning, framställning av energi, forskning, m.m.; TIM (Toxic Industrial Material), giftigt

industri material. Oavsett vad, så används akronymen CBRN sammanfattande för dessa båda grupper i

reglementet om det inte särskilt påtalas att TIM avses.

1.2. Strategiskt sammanhang

CBRN hot är en synnerligen speciell utmaning i krig och konflikter. De omvälvande,

destruktiva och förödande effekter som kan orsakas av CBRN vapen och ämnen gör att de särskilt måste tas i övervägande vid planläggning och genomförande av militära

insatser. Förebyggande aktiva och passiva CBRN skyddsåtgärd måste vidtas för att kunna genomföra militära operationer i CBRN miljö och för att minimera effekterna och konsekvenserna av en motståndares hot eller användning av CBRN vapen eller

ämnen.

Ett antal stater i världen kommer under överskådlig tid ha tillgång till förband, vapensystem och CBRN stridsmedel avsedda att användas i militära operationer. Några stater har även en uttalad doktrin för användning och övar årligen detta. Trots en bred

och allmänt erkänd regim av internationella avtal och överenskommelser, med förpliktelse för signerande stater att följa förbud om utveckling, lagerhållning, spridning

och användning av dessa stridsmedel, fortsätter man att utveckla och utplacera sådana vapen eller ämnen.

I andra delar av världen med uppblossande konflikter och skiftande politisk stabilitet, dit Försvarsmakten kan bli kallad för att delta i olika typer av insatser, där finner man

exempel på aktörer som efterforskar CBRN teknologi som medel för att kunna uppnå sina mål. Dessvärre underbyggs sådana processer av en teknologiskt transformerad och krympande värld med ökad tillgång till information via ex. vis internet eller annan

vetenskaplig sakkunskap världen runt. Samtidigt medför en utvidgad urbanisering och industrialisering i sådana områden ökade risker för olyckor och utsläpp med farliga

ämnen. I en sådan insatsmiljö kommer våra förband sannolikt vid olika tillfällen att utsättas för

CBRN hot och faror. Dessa kan vara rena CBRN vapen eller improviserade anordningar innehållande TIM. Våra förband kan också bli utsatta av sådana ämnen som resultat av

olyckor, miljörelaterade utsläpp eller som en följd av egen bekämpning. För överlevnad

9

och vidmakthållande av operativ förmåga, efter en CBRN händelse, krävs att

Försvarsmakten som ett minimum, kan vidta de skyddsåtgärder som behövs för att soldater/sjömän ska överleva och kunna mildra medicinska, miljöbetingade och

industriella hälsorisker vid en CBRN händelse. I planering och genomförande av operationer är det av avgörande betydelse att chefer

beaktar tänkbara CBRN hot och beslutar om lämpliga CBRN skyddsåtgärder i förebyggande syfte. Dessa ska regelbundet omvärderas för att säkerställa personalens

överlevnad och att förbandens handlingsfrihet vidmakthålls. Betydelsen av snabb mobilisering och spridd utgångsgruppering samt tillgång till CBRN enheter med kort insatstid är en viktig förmåga. Med avseende på planering och genomförande av

operationer bör behovet av en ökad civil-militär samverkan återspeglas i stående order, samordning och operationskoncept.

Illustration 1: CBRN–händelses ursprung. Illustratör: SkyddC

1.3. Försvarsmaktens uppgifter samt krav på CBRN förmåga

Försvarsmakten skall bidra till de övergripande militärstrategiska målen för vår säkerhet

genom att tillsammans med andra, försvara Sverige, upptäcka och avvisa kränkningar samt kunna bistå det övriga samhället och andra myndigheter vid behov.

Uppgifterna som ska lösas, såväl nationellt som internationellt, ställer krav på förband med förmåga till insatser med begränsad varaktighet – men också en stärkt förmåga att

kontinuerligt kunna bidra till långvariga såväl större som mindre insatser. Det ska även finnas kapacitet att kunna skydda individer, förband och system i en insats eller miljö med ökande hot och verkningar från CBRN vapen eller ämnen.

Försvarsmakten ska tillsammans med andra kunna skydda samhället och viktig infrastruktur, nationellt och internationellt, mot hot och/eller konsekvenser från CBRN

vapen och -ämnen. Oförutsägbarheten och variationen av hot och risker ökar.

CBRN ämnen

CBRN

stridsmedel TIM

CBRN

vapen CBRN IEDD

O lyckor,

sabotage

O avsiktlig bekämpning

CBRN händelse

10

CBRN-skyddskoncept 1

Försvarsmaktens CBRN skyddskoncept beskriver principen för skydd mot CBRN

stridsmedel eller ämnen och ska användas som vägledning av chefer på både taktisk och operativ nivå. Konceptet beskriver den inriktning som CBRN skyddet bör ha i olika skeden av en operation där hotet från CBRN vapen eller -ämnen blir överhängande.

Konceptet beskrivs med förhindrande, skyddande eller återställande inriktning.

Illustration nr 3. CBRN hotet hanteras genom förhindrande, skyddande och återställande inriktning.

Illustratör: SkyddC

Förhindra

Ett CBRN hot kan hanteras genom taktikanpassning varvid hot kan undvikas, minskas

(begränsas) eller elimineras. För att uppnå detta krävs tillgång till information och underrättelser som underlag för beslutsfattning. Därför måste CBRN funktionen ingå som en naturlig del i underrättelse-, verkans- och ledningsprocesserna.

Förberedelser för att kunna upptäcka, varna och rapportera, förstärka skydd för personal

och materiel, prognosticera riskområden, hantera konsekvenser av CBRN hot och/eller -händelser, ska så långt som det är möjligt prioriteras med hänsyn till aktuell uppgift och läge.

En väl underbyggd hot- och riskbedömning ska ligga till grund för beslutad CBRN hotnivå och CBRN skyddsnivå vid förbanden. Genom att tidigt inneha en god CBRN

skyddsförmåga så mildras effekterna från CBRN vapen. En CBRN attack ska kräva mer resurser än det relativa värdet av attacken.

Väl inarbetade rutiner, ordervägar och stående order som reglerar CBRN skyddet är också exempel på förebyggande åtgärder som ger förutsättning för att skyddande

åtgärder genomförs och vidtas i rätt tid. Chefer och övrigt befäl ska leda och genomföra övningar främst i skyddsmaterielens användning samt kontrollera vidtagna skyddsåtgärder. För det personliga skyddet är exempelvis tillpassning av den personliga

skyddsutrustningen - skyddsmask och C-strids/-skyddsdräkt - av störst betydelse. Sådana åtgärder ska regleras i stående order.

Alla förband skall alltid ha klara bestämmelser för:

varning och rapportering (sambandsvägar)

indikering och sanering

1 Systemutvecklingsplan CBRN. FM HKV 2011-12-06 01 600:67472

Förhindra

CBRN HOT

Skydda Återställa

HÄNDELSE

11

räddning, återhämtning och reorganisation samt

samverkan

Skydda

Ett effektivt och ändamålsenligt skydd är av vikt för att kunna hantera en inträffad

CBRN händelse. Skyddet utgörs bland annat av individuellt och kollektiva skydd, preventiv medicinskt skydd, varnings- och rapporteringssystem samt saneringsmateriel.

Tidigt och snabbt vidtagna skyddsåtgärder räddar liv, vidmakthåller stridsvärde och handlingsfriheten med förbanden. CBRN skyddet ska vara en naturlig del av förbandens

verksamhet och inkluderar allt från utrustning till taktiskt uppträdande. Vid en CBRN händelse ska strävan vara att enheter undviker att bli kontaminerade, men vid behov ska

uppgifter i eller passage av kontaminerade områden kunna genomföras. Effekterna av CBRN händelser kan till stor del göras mindre genom utbildning och övning samt effektivt upprätthållna varningssystem.

Återställa

Efter en CBRN händelse inriktas åtgärderna på att rädda liv och att åter göra förbanden användbara igen. Åtgärderna efter en CBRN händelse inbegriper omhändertagande av skadade, sanering av personal och gränssättande materiel, ersättning av mängdmateriel

samt återhämtning eller reorganisation. Återställande åtgärder ställer stora krav på tidig planering och samordning i första hand

av logistik och försvarsmedicinska resurser.

Uppgifter inom Sverige

Försvarsmaktens förband ska med bibehållet stridsvärde och bevarad handlingsfrihet

kunna verka i CBRN miljö vid alla typer av insatser. Att kunna agera offensivt i

CBRN miljö måste kunna hanteras av samtliga förband.2

Chefer på operativ och taktisk nivå ska kunna samordna, leda och tillgodose skyddet mot verkningar från CBRN vapen vid alla typer av insatser för alla deltagande individer,

förband och system. Förband skall kunna:

planera och samordna skydd mot CBRN händelser

upptäcka, identifiera och övervaka CBRN händelser

varna och rapportera vid CBRN hot eller -händelse

organisera och upprätthålla varnings- och alarmeringsfunktion

inrikta CBRN skyddet i olika skeden med förhindrande, skyddande eller återställande syften

samordna och leda utbildning, övning och kontroll av skyddet mot CBRN händelser

bistå med stöd till samhället vid CBRN händelser

2 Systemutvecklingsplan CBRN. FM HKV 2011-12-06 01 600:67472

12

Uppgifter utanför Sverige

Insatser som genomförs utanför Sveriges gränser kommer att genomföras enligt FN stadgans kapitel VI eller VII eller genom svenskt deltagande inom ramen för Europeiska

Säkerhets- och Försvarspolicyn (ESFP) i EU. Svenska förband ska kunna ingå i styrkeregister för FN, EU och NATO (inom ramen för NATO PfP) krishantering. Krishanteringsuppgifter med militärt inslag kan även komma att omfatta samverkan

med andra organisationer. CBRN uppgifter kommer i princip inte att skilja sig från de uppgifter som genomförs nationellt. För att nå de övergripande målsättningarna krävs

oftast en allomfattande ansats. 3

Personal

Organisatoriskt ska det finnas personal vid staber placerade på befattning som

stabsofficer CBRN (SO CBRN), med uppgift att vara funktionsföreträdare för CBRN skyddsfrågor. Med en minskad och bantad organisation vid staber har chefer generellt för få funktionsföreträdare för en verkningsfull funktionsledning. Därför måste fler av

stabspersonalen ha kunskaper utöver sin egen funktion för att ledningen ska kunna vara effektiv. En konsekvent och målinriktad fortbildning av stabspersonalen har därför hög

prioritet. Vid förband där funktionsföreträdare saknas, framförallt vid lägre förband så skall chef

avdela lämpligt befäl (ex vis C Stabstropp/-grupp) som CBRN befäl4. CBRN befälet ska var chefens stöd för CBRN skyddstjänsten vid förbandet.

Bemanning av staber med stabsofficer CBRN.

Stab Armén Flygvapnet Marinen

Operativ stab CBRN Stabsenhet

Taktisk stab ur CBRN Stabsenheten

Regional stab SO CBRN x 2

Brigad, flottilj (motsv) SO CBRN - -

Bataljon, division (motsv) SO CBRN SO CBRN SO CBRN, SkyO

Kompani, fartyg (motsv) C Stabsto/-grp

(CBRN befäl)

SO CBRN C Stabsto/-grp

(CBRN befäl), SkyO Illustration nr 2. Tabell, bemanning av staber med SO CBRN.

Organisation

Alla förband

Samtliga förband skall kunna organisera och utrusta observatörer/varnare och indikeringspatrull vid varje underavdelning. Varje förband skall kunna organiseras och

utrusta minst en grupp för fullständig personsanering av personal och taktisk sanering av prioriterad materiel och utrustning.

3 FM Militärstrategisk Doktrin 2011.

4 ATP-3.8.1 Vol III 0203

13

Saneringsgrupper

Vid logistikbataljon, flygbasbataljon och marinbas ska det finnas särskilda saneringsgrupper organiserade, utrustade och utbildade för sanering av både personal

och materiel. Saneringsgrupperna ska användas när saneringsbehovet är stort och krävande. Chef ska säkerställa att avlösning av personal finns, när saneringsuppgift är tidskrävande. Grupperna ska kunna samordna saneringsuppgift med CBRN kompaniet.

R3 förband

R3-förbandens (räddning, röjning, reparation) övergripande uppgift är att skapa förutsättningar för flygförbanden att fortsätta verka och reducera skadeverkningar på personal, materiel och anläggningar genom bl.a. åtgärder före, under och efter anfall

med CBRN vapen. Plutonen ska kunna samordna verksamhet med CBRN kompaniet.

CBRN kompani

CBRN kompaniet är en operativ resurs som på order från operativ chef kan stödja andra förband. CBRN kompaniet kan inhämta och bearbeta CBRN underrättelseuppgifter

genom rekognosering, kartläggning, provtagning och laboratorieanalys. Kompaniet kan utföra övervakning och sanering för att begränsa effekterna av CBRN händelser.

Kompaniet desarmerar och röjer ammunition laddad med kemiska eller biologiska stridsmedel (BCMD5). Kompaniet kan samordna och leda insatser med fler underställda CBRN enheter, nationellt som internationellt.

Hemvärnets CBRN plutoner

Hemvärnets CBRN plutoner kan genomföra CBRN rekognosering, kartläggning, övervakning och sanering. Plutonerna ska kunna lösa uppgifter vart som helst inom Sverige. Plutonerna ska kunna samordna verksamhet med CBRN kompaniet.

CBRN Stabsenhet

CBRN Stabsenhet är organiserade för att kunna stödja operativa och taktiska staber med planläggning och funktionsledning av skyddsfunktionen. Den bemannas av personal med CBRN kompetens och som kan bidra i arbetet inom underrättelse-, genomförande-,

planerings-, logistik-, samt utbildning/tränings-funktionerna. CBRN Stabsenhet svarar för att hålla kontakt med bakre expertstöd (reach-back) i form

av nationella specialister och experter på CBRN, TIM, miljö och hälsa samt medicin.

Materiel

All militär personal skall vara grundutrustade med en personlig skyddsutrustning

bestående av: skyddsmask, C-strids-/skyddsdräkt, medicinska motmedel, personsaneringsmedel samt indikeringsmateriel.

Samtliga förband har utrustningslistor (U-listor) med CBRN skyddsmateriel som ska fördelas på underavdelningarna.

5 Biological and Chemical Munitions Disposal

14

Grundlistor innehåller indikeringsmateriel för grundläggande CBRN förmåga och

behovsätts vid samtliga typförband. Materielen fördelas, förvaras och medförs av respektive enhet vid förbandet.

Förstärkningslista behovsätts enligt centrala direktiv från HKV. Materielen ger möjlighet till den högsta skyddsnivån för soldat/sjöman vid höjd beredskap.

Förbandschef kan bestämma om materielen medförs som en förbandskloss eller delas ut till personalen med hänsyn till hotnivå och transportutrymme.

Tilläggslistor innehåller kompletterande indikerings- och saneringsmateriel som behovsätts enligt centrala direktiv och förvaras centralt. Materielen medger att

förbanden kan lösa uppgifter vid de högsta hotnivåerna.

Stridskrafts-/förbandsspecifika CBRN utrustningslistor. Är speciellt utformade för enheter med stridskrafts-/förbandsspecifika uppgifter och förutsättningar, ex. vis marinens olika fartyg.

Utbildning

All militär personal skall ha en utbildning i skydd mot CBRN stridsmedel. Utbildningen genomförs som grundläggande CBRN-utbildning och omfattar kunskap

om hur soldaten/sjömannen ska kunna hantera en CBRN-händelse med bibehållen förmåga att lösa egen uppgift. Utbildning utöver grundläggande utbildning är

befattningsberoende. Gemensamt för CBRN-utbildning är att kunskapen måste befästas med träning och

övning. Olikheter mellan förbandstyper och i förbanden ingående enheters skilda förutsättningar att hantera CBRN-hot och händelser måste beaktas vid utbildning,

träning och övning. Utbildning, träning och övning ska anpassas utifrån förbandets KFM/KFS.

Målsättningen med utbildning, träning och övning är att förbandet ska uppfylla de krav som ställs för att bli godkänt som stående förband, såväl nationellt som internationellt.

Förbanden ska kunna evalueras i enlighet med kraven i ATP-3.8.1 volym III, CBRN Defence Standards for Education, Training and Evaluation.

15

KAPITEL 2

2. Effekter av CBRN hot och händelser

Effekterna av CBRN hot eller händelser kan indelas i fysiska och psykologiska effekter.

Till skillnad från många andra hot och händelser är de psykologiska effekterna av betydande karaktär och måste särskilt beaktas såväl vid förebyggande åtgärder som vid

åtgärder efter en händelse. Skälet är att CBRN hot i många fall upplevs som diffust eftersom det inte alltid märks att man blivit utsatt för CBRN ämne och att det kan dröja innan effekterna av en CBRN händelse visar sig. Vilket kan ge upphov till känslor av

oro, ängslan och rädsla hos personal som i sin tur medför att det upplevda hotet kan bli starkt överdrivet i jämförelse med det reella hotet.

Illustration nr 4: CBRN hot. Illustratör: Martin Ek

Bilden ska revideras!

2.1. Kemiska stridsmedel

Ofta kallar man kemiska stridsmedel för stridsgaser. De flesta idag aktuella kemiska stridsmedel är vätskor vid normala förhållanden. En viss mängd av ett vätskeformigt

ämne befinner sig dock alltid i gasfas. Både fasta ämnen och vätskor kan spridas ut i finfördelad form som aerosol. Aerosol

som inandats tas upp i kroppen analogt med gas som inandats. Kemiska stridsmedel som sprids ut som vätska, aerosol eller gas tas även upp via huden.

I princip sker inte upptag av fasta ämnen genom hud. Indirekt kan upptag ske via förgasning av fast ämne på huden samt via upplösning i svett eller hudfett.

16

Klassificering6

Kemiska stridsmedel kan klassificeras på olika sätt:

Beroende på flyktighet delas kemiska stridsmedel in i flyktiga respektive kvarliggande ämnen. Flyktiga ämnen verkar främst som gas eller aerosol medan de

kvarliggande framför allt utgör en risk vid direktkontakt med vätska.

Illustration nr 5: Exempel på klassificering av C-agens beroende på flyktighet vid 25ºC.

Illustratör: Peter Johansson, Faktasamling CBRN 2008

Beroende på verkansform hos människor delas kemiska stridsmedel in i dödande

eller prestationsnedsättande. Som prestationsnedsättande räknas ett ämne för vilket mindre än 1/100 av dödande dos orsakar funktionsoduglighet.

Illustration nr 6: Exempel på klassificering av C-agens beroende på giftighet.

Illustratör: Peter Johansson, Faktasamling CBRN 2008

Fördjupning om ämnens fysikaliska och kemiska egenskaper går att läsa om i bilaga 1.

Se även sammanställning över aktuella kemiska stridsmedel i bilaga 2.

6 FOI orienterar OM KEMISKA VAPEN - nummer 2, 2002

17

Utspridning

C-stridsmedel kan spridas med artilleri, raketartilleri (salvpjäs), minor, robotar och flyg. Flyginsatser kan ske med bomber, raketer och även genom direkt utspridning från spraytankar. Genom flygets och kryssnings-/markrobotarnas räckvidd kan motståndaren

använda C-stridsmedel var som helst inom ett operationsområde.

Ett flertal nervgaser lämpar sig dessutom för användning i s.k. binära vapen. Vapen där utgångsämnen lagras åtskilda för att först vid utspridningstillfället förenas och som då snabbt reagerar med varandra och bildar en giftig produkt. Binära vapen underlättar

lagerhållning, transport och en enklare och säkrare hantering.

Ur taktisk synvinkel kan motståndaren använda C-stridsmedlen som är kvarliggande eller flyktiga. Kvarliggande ämnen kan, beroende på temperatur, ligga kvar i terrängen

några timmar upp till flera veckor. Flyktiga ämnen från några minuter upp till timmar. I områden där motståndaren planlagt att verka med egna förband kommer inte

kvarliggande ämnen att användas. Kvarliggande ämnen kommer att användas där motståndaren vill tvingas oss till omfattande skyddsåtgärder och sanering.

Drivande C-moln kommer att uppstå vid alla insatser och kan vid större insatser,

beroende på väderlek, medföra att skadliga koncentrationer kan driva tiotals kilometer i vindbäringen. Flyktiga ämnen kan även användas så att C-molnet driver in över målet.

Eftersom nervgas är lukt- och färglös är larmning av våra egna förband i vindbäring av väsentlig betydelse.

Illustration nr 7: Beskrivning av den miljö som uppstår efter explosion av C-ammunition.

Markbeläggning är den vätskemiljö som bildas på marken. Observera! Varken primär- eller

sekundärmoln är vanligtvis synliga för ögat. Källa: Faktasamling CBRN 2008.

18

Verkan

Störst risk att bli förgiftad är via inhalation av gaser och aerosoler. Risker för upptag via hud eller ögon uppkommer när vi utsätts för stänk eller aerosol av vätskeformigt eller

fast ämne. Hur snabbt upptaget sker beror i första hand på antalet cellager som ämnena måste passera för att nå blodet. Av denna anledning går upptag via lungan snabbast, via mage-tarm därnäst och långsammast via huden. I lungorna är det bara två cellager som

skiljer den inandade luften från blodet medan det är åtskilliga cellager som ämnet måste passera innan det når blodet vid hudupptag.

Verkan bestäms i regel av följande:

koncentrationen i luften eller den mängd C-stridsmedel i vätskeform som träffat

kroppen

tiden under vilken C-stridsmedel andats in eller fått verka på huden

Höga koncentrationer som får verka under kort tid och låga koncentrationer som får

verka under längre tid kan vara lika farliga.

Nervgaser

Nervgaserna är synnerligen giftiga och verkar både via andningsvägarna och via huden. Människan är känsligast för förgiftning via lungorna och förgiftningssymptom kan

uppträda redan någon minut efter inandning. Låga koncentrationer ger stridsvärdesnedsättande skador medan måttliga till höga koncentrationer ger svåra till

dödliga skador. Nervgas i vätskeform tränger snabbt in i huden och någon yttre retverkan på huden

förkommer inte. När stridsmedlet väl trängt in i huden upptas det långsamt av blodet. I huden lagras således en depå av nervgas som kan leda till en utdragen symtombild även

om inledande symtom behandlats med motmedel. Det tar 15-30 minuter innan en förgiftning via huden leder till symtom7. Om nervgasen träffat ögon eller slemhinnor kommer symtomen snabbare.

Det första tecknet på att nervgas förekommer kan bli att personal får de första

symtomen på förgiftning. Var och en måste därför känna till dessa symtom. De första symtomen vid en lindrig förgiftning är:

sammandragning av pupillerna och synbesvär samt

tryck över bröstet och andnöd

De första symtomen visar sig inte alltid i denna ordning. Vart och ett av symtomen är dock en signal för att genast vidta skyddsåtgärder.

En hög koncentration medför att de första symtomen kommer snabbare och följs av mer markerade symtom såsom:

ökad salivavsöndring och dregling

svettning, kraftigt illamående och kräkningar

7 FOI orienterar OM, KEMISKA VAPEN - nummer 2, 2002

19

koliksmärtor, diarré samt kramper

Därefter blir den skadade medvetslös. Snabb hjälp kan dock rädda livet. Om

förgiftningen enbart skett genom huden (vätska), uppträder inte ögonsymptomen. Nervgasförgiftningar kan behandlas med medicinska motmedel. Autoinjektorn

innehåller ett effektivt motmedel – atropin och någon oxim, ex. vis. HI-6. Atropin är det klassiska motmedlet mot organiska fosforföreningar. Atropin binds till och blockerar receptorer för acetylkolin och hindrar därmed acetylkolinet från att

samlas vid receptorerna, vilket är resultatet av nervgasförgiftningen. Oximet angriper nervgasen direkt och reaktiverar enzymet acetylkolinesteras till

funktionsdugligt skick igen, vars uppgift är att bryta ner acetylkolinet. Autoinjektorn får enbart användas efter att en förgiftning skett. Effekten kan variera beroende på vilken nervgas som behandlas.

För preventivmedicinsk behandling finns motmedel i tablettform, ex. vis. pyrodistigmin.

Pyrodistigmin tillhör en grupp kemiska ämnen som binder till enzymet acetylkolinesteras. Reaktionen är omvänd d.v.s. att det hela tiden finns en reserv av fritt enzym i kroppen. Tabletterna är avsedd att intas endast i förebyggande syfte. Tablettens

effekt sätter in ½ - 1 timme efter att de första tabletterna intagits. Maximal effekt nås efter cirka 2 timmar och vidmakthålls om föreskriven dosering följs.

Order om inledande medicinering med motmedel ges av förbandschefen på rekommendation av stabsläkare. Nervgasförgiftade som överlever kan bli helt

återställda, men under en tid ofta uppvisa psykiska symtom, störningar i muskelfunktionen och allmän kraftlöshet.

Hudskadande

Hudskadande C-stridsmedel är inte så giftiga som nervgaser, men kan verka

prestationsnedsättande redan i små mängder. En oskyddad person som utsätts för låga koncentrationer i luften av hudskadande C-stridsmedel, kan bli skadad. Särskilt känsliga

är ögonen. Senapsgas ger inga omedelbara skador vid kontakt utan det kan ta timmar upptill ett

dygn innan symtom uppträder. Verkningar av senapsgas på hud yttrar sig initialt som rodnad och irritation. Tunna och fuktiga hudpartier är särskilt känsliga. Varmt väder

medför kraftigare och snabbare verkan än kallt väder. Senapsgas i gasform ger endast rodnad och sveda på huden och läker inom en vecka.

Om huden har träffats av vätska eller aerosol uppstår efter några timmar rodnad och irritation. Efter närmare ett dygn bildas stora spända och vätskefyllda blåsor. Dessa

brister lätt och svårläkta sår kan uppstå. Tiden för läkning är 1-3 veckor. Efter en kraftig beläggning med vätska blir huden efter ett dygn blek och hård.

Vävnaden inom detta område är död och efter omkring en vecka uppstår ett djupt och svårläkt sår. Det upptag som sker i kroppen kommer senare att leda till inre skador,

främst på blodbildande organ (benmärg), vilka i viss mån liknar de som kan ses efter en strålningsskada. Totalantalet vita blodkroppar är en viktig indikator på patientens överlevnadschans.

20

Ögonen är känsligare än huden och bara några minuters vistelse utan skyddsmask i luft

med hög koncentration av senapsgas i gasform kan ge ögoninflammation. Läkning är omkring en vecka för denna skada. Direkta droppar i ögonen ger svåra skador som

oftast leder till blindhet. Inandning av hudskadande C-stridsmedel kan leda till svår hosta och lunginflammation.

För senapsgasskadade inriktas behandling på att lindra symptom, förhindra infektion och underlätta läkning. Lokalbehandling av ögonskador är väsentligt. Skador i

luftvägarna behandlas symtomatiskt, med kortison och vid behov med antibiotika. Drabbad kommer att fortsatt vara infektionskänslig tills normal benmärgsfunktion återkommit. Hudskador efter senapsgas är svårbehandlade och kan ta flera månader.

Prestationsnedsättande

Prestationsnedsättande C-stridsmedel är ämne som ger tillfällig nedsättning av förmåga till kroppsarbete och tankearbete. Den koncentration som ger denna effekt är så låg att risken för dödliga skador är mycket liten. Till skillnad mot inkapaciterande ämnen som

kan ge dödliga skador.

Till prestationsnedsättande C-stridsmedel hänförs i första hand tårgaser, pepparspray och psykokemiska ämnen, ex. vis. BZ.

Prestationsnedsättande C-stridsmedel sprids som pulver eller vätska i aerosolform och kan tränga in i kroppen genom inandning, genom huden eller med förgiftad mat eller

dryck. Vissa ämnen ger omedelbart effekter som retning i ögon, näsa och svalg medan andra kan efter en halvtimme ge symtom i form av pupillutvidgning/-förstoring, muntorrhet och ökad hjärtfrekvens. Efter någon timme kan den skadade bli orolig,

desorienterad och ångestfull och få hallucinationer. Behandling kan kräva omkring en vecka.

Inkapaciterande ämnen

Nyproduktion av de klassiska C-stridsmedelen bedöms vara i avtagande med en ökad

kontroll regim från OPCW8. Istället har ett ökat intresse visats för ämnen med en hög inkapciterande förmåga, i vissa fall med dödlig utgång. Hitintills har de använts i

samband med terror- eller kidnappningssituationer men kan tänka utvecklas mot ett mer militärt användningsområde.

Industrikemikalier (TIC, Toxic Industrial Chemicals)

Skillnaden mellan industrikemikalier och kemiska stridsmedel är i vissa fall endast

syftet med användningen. Vissa av kemikalierna/produkterna utgör hälsorisker medan andra främst är källor till brand- och explosionsfara eller utgör hot mot miljön. Kvantitativt dominerar brandfarliga petroleumprodukter såsom diesel och bensin.

Se sammanställning över aktuella industrikemikalier i bilaga 3.

En särställning när det gäller förgiftningsrisker utgör gruppen toxiska kondenserade gaser. Ämnen som vid normalt tryck och temperatur är gasformiga kan för förvaring

och under transport trycksättas och/eller kylas så att de därmed föreligger i form av

8 Organisation for Probation of Chemical Weapons

21

vätska. Anledningen till att detta anses riskfyllt är att vätskan vid ett utsläpp snabbt

återgår i gasfas och höga koncentrationer av ämnet kan uppnås i gasmoln som driver iväg med vinden över stora avstånd.

Till de toxiska kondenserade gaserna hör bl.a. ammoniak (NH3), klor (Cl2) och svaveldioxid (SO2). Ett utsläpp av någon av dessa gaser kan innebära att så höga

koncentrationer uppnås att en individ som exponeras kan få dödliga skador. Ammoniak används vid tillverkning av konstgödsel och sprängämnen, som kylmedium och

lösningsmedel. Svaveldioxid används inom massa- och pappersindustrin samt vid livsmedelstillverkning som blek- och konserveringsmedel. Klor används främst vid tillverkning av PVC-plast, för klorering av vatten samt som blekmedel inom

pappersmassaindustrin.

Man kan vid ett utsläpp av dessa ämnen bli utsatt i tre olika former, som vätska, aerosol eller gas. Vid exponering för vätska uppkommer kyl- och frätskador på hud. Dessutom föreligger risk för ögonskador. Vätskeexponering kan enbart ske i omedelbar närhet av

ett kemikalieutsläpp. Risken att exponeras för gaser kan däremot, vid stora utsläpp, sträcka sig flera kilometer bort från en utsläppsplats.

Vid låga koncentrationer kan man vara symptomfri fram till några timmar upp till ett dygn efter exponeringen. Av denna anledning finns det risk att även en livshotande förgiftning till en början bagatelliseras.

Parameter Ammoniak Svaveldioxid Klor

Kokpunkt (ºC) - 33 - 10 - 34

Ångtryck vid 20ºC (kPa) 857 333 676

Densitetstal gasfas (luft=1) 0,6 2,3 2,5

Densitet vätskefas (kg/m3) 612 1386 1410

Löslighet i vatten (%) 35 17,7 0,7

Brännbarhetsområde (%) 16-27 - -

Flampunkt (ºC) - 68 - -

Luktgräns (ppm) 4 1-3 0,5

Lätta skador (EC50, ppm) * 500 15 15

Dödliga skador (LC50, ppm) * 5000 750 250

Hygieniskt gränsvärde (TGV, ppm) 50 5 1

Illustration nr 9: Tabell över de fysikaliska, kemiska och toxikologiska data för ammoniak, svaveldioxid,

klor och fosgen. * Värden för människa exponerad via inhalation under 30 minuter.

Källa: Faktasamling CBRN 2008.

2.2. Biologiska stridsmedel

Det är utomordentligt svårt att upptäcka ett angrepp med B-stridsmedel eller toxiner. Den första indikationen på ett sådant blir troligtvis ett stort antal insjuknanden eller en

oväntad sjukdomsbild. Vare sig man misstänker ett B-angrepp eller förgiftning med toxiner, så blir åtgärderna ungefär desamma som vid en naturligt uppkommen epidemi

eller sjukdom.

22

Insats av B-stridsmedel kan inte ske i omedelbar anslutning till ett anfall p.g.a. inkubationstiden. Insatser kommer därför att ske innan, sannolikt före eller i anslutning

till vår mobilisering. Skulle insatserna ske när vi redan är i konflikt kommer de att riktas mot djupet av vårt försvar, ledning, logistik, reserver, m.fl.

Se sammanställning över aktuella biologiska stridsmedel i bilaga 4.

Utspridning

B-stridsmedel kan spridas, i stor eller liten skala, öppet eller dolt, med sprayaggregat,

aerosolgeneratorer eller via utsprängning. Vid utspridning i luft eftersträvas en finfördelad aerosol av levande mikroorganismer i storlek 1-5 µm. Mikroorganismers

förmåga att motstå solljus (UV-strålning) och uttorkning påverkar effekten efter utspridning.

Verkan

Sjukdomsframkallande (patogena) mikroorganismer överförs till människan antingen direkt eller indirekt. Direkt överföring sker när smittämnet omedelbart överförs från en infekterad värd eller reservoar till en människa, t.ex. via beröring. Indirekt överföring

kan vara transport-, vektor- eller luft-buren. Transportburen överföring sker genom nedsmittat material såsom mat, vatten, kläder och föremål. Vektorburen överföring sker

när smittämnet bärs av en insekt eller ett djur (vektor) till en mottaglig värd. Luftburen överföring sker genom droppspridning i form av aerosoler (exempelvis nysningar eller hosta) till främst andningsorganen.

När patogena mikroorganismer överförs till människan tränger mikroorganismerna in i

kroppen via andningsvägarna, munnen och magtarmkanalen, övriga slemhinnor, ögon eller genom insektsbett och sår. Om en mikroorganism tränger in och förökar sig i människan (i inre organ och i vävnader) kan den vara, men behöver inte vara, skadlig.

När detta sker uppstår en infektion och de skador som mikroorganismen orsakar yttrar sig som sjukdom. Huruvida man blir sjuk eller inte efter att ha utsatts för smitta beror på

olika faktorer, bl.a. hur kraftigt angreppet varit, mikroorganismens virulens, eget immunförsvar eller om immunisering (vaccination) hunnit/kan vidtas.

Smittsamma sjukdomar

Flera större sjukdomsutbrott, exempelvis av fågel- och svininfluensan under senare år

har berott på att virus oavsiktligt spridits via djur och människor med allvarliga konsekvenser för drabbade individer. Varje år drabbas vi dessutom av regelbundet återkommande epidemier av influensa och vinterkräksjuka, båda orsakade av virus. I det

ena fallet kan befolkningen skyddas genom vaccinering, men i det andra fallet finns inget skydd att tillgå.

Den psykologiska effekten av omfattande epidemier (drabbar ett land och en stor del av befolkningen) eller pandemier (drabbar flera länder, världsdel och en stor del av

befolkningen) är betydande och det är möjligt att försvarsförmågan skulle minska i sådan utsträckning att en motståndare skulle kunna utnyttja situationen i det

sammanhanget och avsevärt minska sina egna insatser eller förluster.

23

Vid olyckor finns oftast en kännedom om vilket smittämne som är inblandat eller sjukdomsorsaken, vilket underlättar sjukvårdsinsatserna. Vid globala utbrott av

allvarliga smittsamma sjukdomar är det sannolikt, men det kan inte tas för givet, att varningssignaler från internationella larmsystem kan nå Sverige innan smittan, vilket i så fall skulle ge oss tid till förberedelser.

Smittsamma ämnen kan även härröra från medicinsk eller industriell verksamhet,

forskning eller tillverkning och benämns då som TIB, Toxic Industrial Biologicals.

Toxiner

Generellt intar toxiner en särställning då de omfattas av såväl B- som C-vapenkonventionen.

Toxiner är giftiga substanser som naturligt produceras av levande organismer, t.ex. bakterier, svampar, marina djur och växter. De kan också framställas i laboratorier

genom kemisk syntes eller biotekniskt.

Toxiner klassas som kemiska stridsmedel i de fall man använder sig av den kemiska substansen och som ett biologiskt stridsmedel om man sprider den toxinproducerande bakterien. Eftersom giftigheten kan varierar mycket så finns det toxiner som

klassificeras som dödande likväl som det finns sådana klassificerade som prestationsnedsättande stridsmedel.

Det mest effektiva sättet att sprida toxiner är i aerosolform eftersom de har störst effekt vid inandning. De kan även spridas via livsmedel och vatten. Att sprida toxiner via

vattenreservoarer ger dock sådana utspädningseffekter med för låga koncentrationer för att skador ska kunna uppnås. Många toxiner förstörs dessutom i klorerat vatten. Det bör

också nämnas att de flesta toxiner är instabila i basiska vattenlösningar och förstörs således lätt med vanliga saneringsmetoder.

Se sammanställning över aktuella toxiner i bilaga 4.

2.3. Radioaktiva ämnen

Joniserande strålning

Strålning från radioaktiva ämnen (TIR, Toxic Industrial Radioactives) används inom en rad samhällssektorer.

Exempel på sådana tillämpningar är:

energianläggning, kärnkraftverk

industriell mätning, t.ex. densitets-, tjockleks- och nivåmätning samt rökdetektion, brandvarnare

sterilisering för livsmedelshantering (inte tillåtet i Sverige)

cancerbehandling, medicinsk diagnostik samt sterilisering av utrustning vid sjukhus

i forskningssyfte

för utbildningsändamål

24

Strålkällor och radioaktiva material finns därför främst på sjukhus, vid industrier,

forskningsinstitut och universitet. De radioaktiva ämnen som huvudsakligen används är slutna strålkällor, d.v.s. det radioaktiva materialet är fast bundet eller inneslutet i en

icke-radioaktiv kapsel, men inom sjukvården och forskningen används även öppna strålkällor, oftast i form av radioaktiva vätskelösningar.

Radiologiska vapen och avsiktlig utspridning

De radiologiska vapen som fått mest fokus är det som sprider ut radioaktivt material

med hjälp av explosivämne, en så kallad smutsig bomb. De studier som gjorts på området visar att det är mycket svårt att vålla massdöd genom att detonera en smutsig bomb.

De radioaktiva material som är mest troliga att användas för smutsiga bomber finns i

utrustning för industriell radiografi, cancerterapi, industriella bestrålningsapparater för t.ex. sterilisering och termoelektriska generatorer.

Effekten från en sådan bomb beror på vilken typ och mängd av radioaktivt material man använder sig av och hur väl man lyckas sprida ut materialet med hjälp av

sprängladdningen. Utspridningen beror på i vilken form det radioaktiva ämnet föreligger. Antalet döda beror huvudsakligen på vilken sprängstyrka den konventionella sprängladdningen har – och inte i första hand på strålskador. Effekterna från en smutsig

bomb är därför huvudsakligen psykologiska och ekonomiska då man kan behöva evakuera och sanera stora områden som kontaminerats av det utspridda radioaktiva

materialet. Avsiktlig utspridning kan också göras i form av aerosol vilket förutsätter att materialet

finns i vätske- eller pulverform och med tillräcklig aktivitetsmängd. Andra sätt att vålla skada med hjälp av radioaktiva material är att kontaminera mat eller vattenreservoarer.

De flesta radioaktiva ämnen är dock inte vattenlösliga vilket försvårar sådan kontamination och materialet fastnar således lätt i filter eller ger en utfällning som har svårt att spridas vidare.

Utarmat uran (DU, Depleted Uranium)

Utarmat uran förekommer i vissa ammunitionsslag för att förbättra verkan och genomträngning av pansar. DU är kemiskt identiskt med naturligt uran och utsänder även låga strålningsnivåer av alfa, beta och gamma strålning. I hel och intakt

ammunition utgör DU kemiskt och radiologiskt ingen risk, men under stridsförhållanden utgör DU en risk för tungmetall förgiftning vid inandning eller efter

beröring. Vid penetration självantänder uranet och kontaminerar målet med ett gråsvart damm (stoft av tungmetall) som utgör risk.

En långvarig exponering för blottad DU metall kan orsaka onödig hudirritation. Därför bör personal undvika att samla på sig krigssouvenirer från slagfält. Som ren

säkerhetsåtgärd bör personal inte heller vistas närmare brinnande stridsfordon eller nedslag från flygplans ammunition, än 50 meter i vindriktningen. Personal inom 50 meters avstånd i vindriktningen bör använda skyddsmask. Personal som omhändertar

skadade stridsfordon bör vara informerade om riskerna och bära andningsskydd, överdragskläder och handskar innan man hunnit sanera fordonet.

25

Se sammanställning av exempel på radionuklider i bilaga 6.

2.4. Nukleära stridsmedel, kärnvapen

Användning och vapenbärare

I dag finns det kärnvapen som inte väger mer än en artillerigranat, vilket medger att konventionella vapenbärare som attackplan, raketer och artilleripjäser kan användas för insats. Teknik har även gjort det möjligt att variera laddningarnas sprängstyrka från

något kiloton till upp mot 100 megaton. Den enklaste uppdelningen av kärnvapen är strategiska eller taktiska kärnvapen.

Strategiska kärnvapen har stor sprängkraft, 100 kt – MT och är främst avsedd att användas mot motståndarens civila samhälle. Vapenbärare är strategiska bombplan,

interkontinentala robotar eller robotar baserade på ubåtar.

Taktiska kärnvapen har sprängstyrkor från något kiloton till några hundra kiloton och är avsedda att användas mot militära mål. Vapenbärare är artilleripjäser, artilleriraketer, markrobot, attackflyg och medeltungt bombflyg.

Insats kan ske som:

Enstaka insats: en kärnladdning används mot ett mål. Målet kan vara en viktig anläggning med hög skyddsnivå, t.ex. fortifikatoriskt skyddad stab eller flygbas.

Gruppinsats: flera laddningar sätts in mot samma måltyp som vid enstaka insats. Anledningen kan vara att målet är dåligt lokaliserat eller består av flera mål inom

samma område.

Massinsats: insats sker med många laddningar av varierande styrka och på så kort tid som möjligt. Antalet laddningar kan vara upp till ett femtiotal. Massinsats kan

även benämnas paketinsats och sätts in mot stora förband, t.ex. brigad.

Explosionstyper och verkansformer

Ytexplosion väljs mot mål med en hög skyddsnivå. Verkan erhålls främst genom

stötvåg i marken och kraterbildning. Explosionstypen medför dessutom ett kraftigt radiaknedfall som kan utsträcka sig miltals i vindriktningen. För att inte hindra egna

rörelser på marken undviker man därför ytexplosion. Luftexplosion kommer därför troligtvis vara den vanligaste använda explosionstypen. De dominerande verkningarna blir då värmestrålning, luftstötvåg och initialstrålning.

Verkan av en kärnvapenexplosion beror framför allt på laddningsstyrkan,

explosionshöjden och den energi som utvecklas. När denna energi når omgivningen uppstår de för kärnvapen karakteristiska verkansformerna. Verkansformernas egenskaper beror bl.a. på i vilken omgivning laddningen exploderar - i mark, i vatten, i

atmosfären eller ovan atmosfären. Redan under den första minuten har de direkta verkansformerna avgivits -

initialstrålning, elektromagnetisk puls (EMP), stötvåg och värmestrålning. Molnet växer i höjd och bredd för att nå sin maximala höjd efter ca 10 minuter. Yt- och luftexplosion kan betecknas som grundfallen. De skiljer sig inbördes främst vad gäller det radioaktiva

nedfallet.

Fördelningen av totala energin från explosion av en fissionsladdning i luft:

26

EMP < 0,01 %.

stötvåg 50 %

värmestrålning 35 %, inklusive bländande ljus

initialstrålning 5 %,

kvarvarande strålning 10 %,

BILD? Stötvåg

Stötvågen orsakas av de intensivt heta gasernas expansion vid extremt högt tryck i det växande eldklotet. Hälften av den, vid en luftexplosion frigjorda energin, verkar alltså i

form av en "stötvåg", som utbreder sig radiellt från explosionspunkten. Stötvågen utbreder sig i luft ungefär med ljudhastigheten, i mark något snabbare och i

vatten fem gånger så snabbt som i luft. Luftstötvågen upplevs som en orkanartad vindstöt och ger kraftig verkan på byggnader, master, stolpar och skog. Bakom

stötvågen uppstår ett undertryck som orsakar en betydligt svagare luftströmning tillbaks mot nollpunkten. Skador på människa uppstår genom "kastverkan" och av kringflygande föremål och splitter. Vid en under eller nära ytan explosion i vatten

uppstår en tsunamiliknande våg med liknande verkansformer som luftstötvågen.

Värmestrålning

En viktig skillnad mellan en nukleär och en konventionell explosion, är den stora andelen värmestrålning den förra orsakar. På grund av den enorma energiutvecklingen i

förhållandet till storleken på laddningsmaterialet utvecklas i en nukleär explosion oerhört höga temperaturer (flera tiotals miljoner grader), jämfört med några tusen grader

vid en konventionell explosion. Värmestrålningen avges i två tätt på varandra följande pulser. Den första som en

intensiv ljusblixt, som verkar genom bländning och den andra som en längre värme- och ljuspuls. Värmepulsen verkar genom antändning, pyrolys (förgasning), smältning,

materialförsvagning och förkolning. Ökande laddningsstyrka ökar värmestrålningens betydelse som verkansform i förhållande till de andra verkansformerna.

Initialstrålning och kvarvarande strålning

Beroende på förhållandena vid luft- och ytexplosion, är det praktiskt att indela den

joniserande strålningen i initialstrålning och kvarvarande strålning. Joniserande strålning har sitt ursprung från den överskottsenergi som frigörs från

atomkärnan som partiklar eller elektromagnetisk strålning med hög energi. Man brukar räkna med fyra slag av joniserande strålning; alfa, beta, gamma och neutron-strålning.

Alla slag av strålning har förmåga att skada eller döda kroppens celler genom att skapa joner då de passerar genom cellerna.

Initialstrålning är den joniserande strålning som utsänds under den första minuten. Då alfa- och betastrålning har väldigt kort räckvidd i luft, utgörs initialstrålningen i

praktiken av gammastrålning och neutroner. Kvarvarande strålning är den strålning som existerar efter den första minuten och omfattar då strålning från klyvningsprodukter och neutroninducerad aktivitet.

27

Explosionshöjden är av väsentlig betydelse, då det gäller den kvarvarande strålningens signifikans som verkansform. Vid explosioner vid eller nära ytan tillförs eldklotet

antänd och förångad materia från marken/vatten, som efter avkylning kommer att innehålla fissionsprodukter och andra radioaktiva vapenrester. Jord, damm, vatten och dylika partiklar sugs upp i svampmolnet från explosionsomgivningen. Dessa partiklar är

radioaktiva genom påverkan av neutronstrålningen (neutroninducerad aktivitet). De joniserande partiklarna i detta "stoftmoln", transporteras förr eller senare till

jordytan, de tyngre i explosionsområdet, de lättare följer med vindarna och sprids över stora ytor, där de under en tid avger joniserande strålning - radioaktivt nedfall.

Försvarsmakten har beslutat att genomgående använda riskrelaterade storheten dosekvivalent (Ht) med enheten Sivert (Sv) för angivande av stråldos, eller dos, därför

att den säkerställer att man inte underskattar risken för sena skador som en bestrålning kan ge upphov till. Enheten anges oftast med prefix, milli (mSv) som är en tusendels Sievert.

Vid mätning med persondosimeter anges dosen i persondosekvivalent (Hp [Sv]) och vid

mätning med strålskyddsinstrument anges dosen i miljödosekvivalent (H*[Sv]). Personal skall i första hand vara utrustad med persondosimeter. När doshastigheten anges så markeras med en punkt ovanför storheten, ex. Ḣp (Sv/h).

Strålningens påverkan på människan

En akut strålskada uppstår efter bestrålning av hela kroppen under kort tid, med doser kring 1Sv (1000 mSv). Det finns en stor variation hur individer reagerar på joniserande strålning. Under de första dygnen kan symptom med illamående, kräkningar och

aptitlöshet uppstå. Ju tidigare symptomen uppkommer och ju mer uttalade de är, desto sämre är prognosen.

Efter en period utan symptom (från några dagar till veckor) utvecklas strålsjuka med feber, infektioner och trötthet. Dödsorsaken är att nybildningen av celler i benmärg eller

tarm upphör. Produktionen av vita blodkroppar stannar av och infektionskänsligheten blir oerhört hög. Detta beror dels på kombinerade tarmskador som gör att vanligtvis

icke-sjukdomsalstrande bakterier kommer in i blodet och dels på ett nedsatt immunförsvar. Trombocyterna, som medverkar till att stoppa blödningar, minskar i antal. Små sår och blödningar i tarmen, munhålan och huden uppstår.

En människa som fått en dos av 3-5 Sv dör i regel inom tre till fyra veckor om ingen

behandling ges. Vid doser under 5 Sv påverkas främst nybildningen av vita blodkroppar och vid doser över 5 Sv påverkas tarmslemhinnan kraftigt. Den normala tarmförslitningen orsakar sår i tarmen till följd av den hämmade cellproduktionen. Ännu

högre doser verkar direkt på centrala nervsystemet (CNS) och orsakar snabb medvetslöshet och död inom några dygn.

BILD?

Strålningens påverkan på materiel

Joniserande strålning från kärnvapen, speciellt gamma- och neutronstrålning, kan ge

skador på materiel. Fotografisk film förstörs t.ex. redan vid mycket låga dos nivåer.

28

Optisk materiel är också känslig. Den snabba utvecklingen inom halvledarteknologin

mot mycket små, långt integrerade komponenter har medfört att elektroniksystem blivit känsligare för strålning.

Elektromagnetisk puls - EMP

I explosionsögonblicket utsänds mycket kortvågig eller högfrekvent röntgen- och

gammastrålning. Denna strålning orsakar ett mycket kortvarigt elektriskt fält. Det elektriska fältet når sitt maximala värde inom en hundradel av en mikrosekund, och

faller inom några mikrosekunder. Följaktligen uppstår också ett kortvarigt magnetfält - en elektromagnetisk puls. Dess storlek och form bestäms av intensiteten och tidsförloppet för den allra första delen av initialstrålningen.

Höghöjdsexplosioner i den starkt förtunnade luften på hög höjd i atmosfären, eller

utanför den (> 30 km), genererar en s.k. hög höjds EMP (HEMP). Den resulterande elektromagnetiska pulsen som träffar jordytan, täcker den del av jordklotet som kan ses från explosionspunkten, och är den enda verkansform som når jorden.

Effekter av EMP kan liknas vid de blixturladdningar som åska åstadkommer. Åska verkar lokalt medan verkningarna av HEMP kan vara landsomfattande. Konsekvenserna

av HEMP är förödande för det moderna samhället. Stor del av de funktioner vi dagligen tar för givna är i något led beroende av modern elektronik och datorisering, t.ex. system för övervakning, styrning och kommunikation och som skulle kunna störas eller sättas

ur spel.

29

KAPITEL 3

3. Insatsmiljö

3.1. Inledning

Det geografiska området för en insats – insatsområdet - bör ses som ett sammanhängande system – insatsmiljön. Insatsmiljön kan delas in i två huvudsakliga

delar: fysisk miljö och aktörer. Den fysiska miljön består av terräng, infrastruktur, klimatförhållanden och väder. Aktörer kan delas in på många olika sätt. I ett insatsområde påverkar den fysiska miljön och aktörer varandra på olika sätt. Det samma

kan sägas om olika aktörers påverkan på varandra. En aktör är inte per automatik att betrakta som en motståndare. Vid en insats blir våra egna förband en del av insatsmiljön

och påverkar därför både andra aktörer och den fysiska miljön. Begreppet fiende som har en koppling till ett krigstillstånd och finns med i vissa svenska lagar och förordningar används inte i detta reglemente.

Illustration nr 10: Insatsmiljön. Illustratör: MSS (MSR7)

Vid nationella insatser har vi en god kunskap om den fysiska miljön. Terrängen är

välkänd, infrastrukturen är möjlig att använda och vi kan genom utbildning och utrustning förbereda oss för det klimat och väder vi vet finns. Vid internationella insatser blir den fysiska miljön mer okänd vilket t.ex. ställer högre krav på vår förmåga

att inhämta underlag för att kunna värdera terrängen. Vid en nationell insats finns alltid civilbefolkningen och media med som aktörer.

Dessutom blir svenska myndigheter i form av t.ex. kommuner, länsstyrelser, landsting och polis viktiga aktörer. Vid internationella insatser finns troligtvis någon form av mer

mångfacetterad och komplex konflikt i botten vilket innebär att både reguljära och irreguljära styrkor kan vara aktörer i insatsområdet.

Uppgiftens innebörd blir inte begriplig förrän vi förstår den insatsmiljö vi verkar i. För att våra insatser inte skall motverka sitt syfte behöver val av medel och metoder bygga

på en djup förståelse för insatsmiljön. Detta betyder i sin tur att betydelsen av en väl fungerande underrättelsetjänst inte nog kan understrykas.

30

3.2. Fysisk miljö

Erfarenheter från militära operationer visar att en vidare omfattning av förekommande risker i insatsmiljön måste beaktas än enbart de klassiska CBRN stridsmedlen. I

begreppet CBRN inbegrips förutom TIM även de miljö- och hälsorisker som kan uppstå i ett insatsområde. CBRN funktionens ansvar för konsekvenshantering av olika händelser kan inte avgränsas med en skarp och tydlig gräns eftersom CBRN händelser

skapar både kortsiktiga och långsiktiga följdverkningar. Miljö- och hälsorisker finns till del beskrivna i detta reglemente. Inom NATO benämnt Environmental and Industrial

Health Hazard, EIHH.

Miljö- och hälsorisker

Vid insatser utomlands men även på eget territorium ska Försvarsmakten verka för att

förebygga negativ miljöpåverkan och potentiella hälsorisker. För insatser utomlands framgår det i MC 469 - NATO Military Principles and Policies for Environmental Protection och i STANAG 7141 - Joint NATO Doctrine for

Environmental Protection during NATO led Activities, ansvarsförhållanden och vad som ska göras.

Försvarsmakten ska även använda sig av metoder på plats som inte är skadliga för miljö eller hälsa. Detta regleras i Allied Joint Environmental Protection Publication, AJEPP-1

till -3.

Inom dessa finns det fyra steg att beakta:

Inhämta fakta genom miljörevision eller EBS (Environmental Baseline Study).

Upprätta ett miljöledningssystem.

Bedöma miljöpåverkan.

Utforska valmöjligheterna, ex. vis genom att titta på till exempel livscykelanalyser.

I EU direktiv 85/337 talas även om att analyser av miljöpåverkan ska göras. En EBS görs/ska göras av den som gör den initiala rekognoseringen i ett tilltänkt operationsområde. Detta för att säkerställa att man inte orsakar skada på den miljö man

kommer till, men också för att inte utsätta egen personal för hälsorisker när vi kommer till området. EBS är dessutom viktig som ett ”nollvärde” på hur platsen såg ut innan vi

kom dit, för att säkerställa att vi lämnar platsen i det skick vi fann den och att inga krav kommer att föreligga på ersättning för miljö- eller hälsoproblem som uppkommit efter att vi lämnat området.

Under tiden man vistas i området är det viktigt att man protokollför alla händelser, som

exempelvis dieselspill, så att man vet mängd, typ av ämne, plats, osv, när man ska avveckla verksamheten. Man måste även ha ett miljöledningssystem som minimerar risken eller konsekvensen av en händelse som löper under hela insatstiden.

EBS används igen vid avvecklingen då man bland annat tar kontrollprover på samma platser som i det initiala skedet för att se hur mycket vi har påverkat platsen med vår

närvaro. Denna EBS ska överlämnas till värdlandet eller annan övertagande nation. Konsekvenshanteringen av miljörisker delas mellan CBRN funktionen och

försvarsmedicin. Ansvarsområdet för respektive funktion avgörs av karaktären på händelsen och hur snabbt händelsen påverkar pågående operation. Mellan CBRN

31

funktionen och övriga funktioner råder alltid ett förhållande mellan graden av

ledningsansvar och graden av stöd. Vid snabba förlopp har CBRN funktionen huvudansvar och andra funktioner stödjer medan det omvända förhållandet gäller vid

långsamma förlopp. Gränsdragningen avgörs ytterst av chefens beslut om vilka risker förbandet kan tillåtas ta.

Illustration nr 11: Principiell bild som utvisar händelser där CBRN funktionen har huvudansvar.

Illustratör: SkyddC

Bilden ska revideras!

Terräng och klimat

Då våra svenska förband skall kunna verka både nationellt och internationellt kan våra

operationsområdens fysiska karaktär variera avsevärt. De operationsområden som vi tilldelas inom ramen för en internationell insats kan omfatta alla klimatzoner från

arktisk eller subarktisk till djungel eller öken. Värdering av terräng och klimat

Goda kunskaper om terrängen och vädrets påverkan på CBRN stridsmedel och motståndarens möjligheter att använda olika stridsmedel, är av stor betydelse för

förbanden för att kunna lösa sina uppdrag och därmed nå uppsatta mål. Exempel på faktorer som värderas utifrån CBRN synvinkel är:

Möjligheter till dold och skyddad förflyttning eller gruppering.

Lämpliga grupperingsområden för olika typer av förband.

Markbeskaffenhet.

Väderlek och klimatets påverkan på CBRN stridsmedel.

Motståndarens möjligheter och begränsningar utifrån terräng- och siktförhållanden.

CBRN

funktionens

ledningsansvar

Annan

funktions

ledningsansvar

Akuta

konsekvenser

som faktor av tid

Långsiktiga

konsekvenser

som faktor av tid

CBRN-stridsmedel

CBRN-vapen

CBRN-

spridningsutrustning

Bekämpning av CBRN-

resurser

Utsläpp Toxiska

Industriämnen

Miljö gifter

Långtids Exponering

Hygien

Vektorer

Akut ExponeringSjukdomar

CBRN

funktionens

ledningsansvar

Annan

funktions

ledningsansvar

Akuta

konsekvenser

som faktor av tid

Långsiktiga

konsekvenser

som faktor av tid

CBRN-stridsmedel

CBRN-vapen

CBRN-

spridningsutrustning

Bekämpning av CBRN-

resurser

Utsläpp Toxiska

Industriämnen

Miljö gifter

Långtids Exponering

Hygien

Vektorer

Akut ExponeringSjukdomar

32

Som ett av de inledande stegen i en terrängvärdering kan insatsområdet kategoriseras

utifrån terrängtyper som medför ett antal generella fördelar och nackdelar beroende på uppgift och typ av förband. Nedan följer en redovisning och beskrivning av de

terrängtyper som definierats inom ramen för insatser i CBRN miljö. Terrängtyper

Urban terräng - Vid planläggning måste särskild hänsyn tas till risker från industri-verksamhet där man hanterar farliga ämnen. Risker från TIM i urban miljö ökar med

antalet olyckor och dålig säkerhet vid transporter och industri. Initialt kan bebyggelse ge skydd vid direkt utspridning och nedfallande droppar, men kommer att förlänga effekterna av utspridningen. Gas och aerosol hålls kvar i sådana områden, speciellt vid

svaga vindar och instabil skiktning. I byggnader och fordon kommer effekten av drivande gas/aerosolmoln att bli fördröjd

på grund av det lägre luftombytet. Det tar längre tid för gasmolnet att tränga in i ett hus. Av samma skäl kommer gas att finnas kvar längre inomhus, när resten av molnet har dragit förbi. Därför är det av största vikt att man kan få information om när det är

riskfritt att börja vädra.

Illustration nr 12: Inläckning i byggnader och fordon. Källa: Faktasamling CBRN 2008.

Markytans beskaffenhet har betydelse för kontaktrisker. En torr, hård men porös yta

som asfalt eller betong ger mindre kontaktrisker. Eftersom mikroorganismer som sprids via aerosol kan avsättas på ytor, kan material, lokaler, livsmedel, foderväxter, vatten eller terräng vara smittfarliga långt efter det

egentliga angreppet. Vid t ex förflyttningar över exponerade ytor kan mikroorganismer virvlas upp och åter bli luftburna och på nytt orsaka infektioner.

Utan förstärkningsarbete klarar normalt inte byggnader stötvågen från en nukleär explosion. Källare, kulvertar och tunnlar erbjuder normalt bättre skydd än byggnader ovan mark. Värmestrålningen från en kärnexplosion kan orsaka omfattande bränder.

Byggnader erbjuder ett skydd mot radioaktivt nedfall och kan minska stråldosen personalen utsätts för. Radiologiska strålkällor med låg strålningsintensitet (nivågivare,

mätutrustning, etc.) kan utgöra risker i urban miljö. Betäckt och kuperad terräng – I betäckt och kuperad terrängen kan risker och hot från

CBRN ämnen variera mångfalt. I skog och kuperad terräng ökar vindens turbulens vilket medför större vertikal

utsträckning vilket hjälper till att späda ut ett moln. Om skogen är tät reduceras markbeläggningen och blir ojämn genom att nedfallande droppar fastnar i trädens kronor. Buskterräng kan däremot ge stora kontaktrisker.

I kuperad terräng kan dräneringsflöden, när kall eller varm luft strömmar ner från berg eller höjder, snabbt sprida kemiska och biologiska ämnen oväntat, särskilt vintertid.

33

Vilket kan orsaka relativt höga koncentrationer i dalgångar och slättlandskap nedanför

höjder och berg. I skog tränger endast en del av molnet in mellan träden medan huvuddelen passerar över

eller på sidan. Om däremot aerosolen sprids på marknivå kan molnet dröja kvar och ge effekt under längre tid. I dalar, sänkor och gropar kan aerosolen också dröja kvar sedan aerosolmolnet passerat. Gas och aerosol hålls kvar i dessa områden, speciellt vid svaga

vindar och instabil skiktning. Vegetation kan adsorbera en del gas och aerosol genom så kallad torrdeposition. På mjuk mark, gräs, mossa, sand eller snö kommer man lättare i

kontakt med kemiska ämnen som trängt in i underlaget. Effekter från en kärnvapenexplosion beror framför allt på laddningsstyrka och explosionshöjd. Kuperad terräng erbjuder normalt ett visst skydd mot de initiala

effekterna av en nukleär explosion. Verkan från stötvåg och värmestrålning kan avsevärt reduceras på läsida från nollpunkten. Luftstötvågen kan åstadkomma

omfattande trädfällning som försvårar framkomligheten. Hav eller sjö - Operationer i gränslandet mellan land och hav eller sjö får varierande

inverkan på bedömandet av risker och hot från CBRN ämnen. I tropiska och tempererade områden uppstår nästan dagligen land- eller sjöbris vid kusten.

Personal som blivit kontaminerad av hudskadande ämnen (senapsgas) kan i kontakt med salt- eller sötvatten få större skador. De meteorologiska förhållandena vid operationer i kustmiljö kan vara särskilt

gynnsamma för insats med biologiska ämnen mot mål på fastlandet. Spridning till havs ger stora riskområden.

Vattenstötvågen från en nukleär explosion kan orsaka betydande skada på utrustning till sjöss. Fartyg och kustnära infrastruktur kan skadas genom den tsunamiliknande våg som en explosion medför. Den reflektiva ytan som vatten utgör kan öka den värmestrålande

effekten från explosionen. Vatten kan utnyttjas för att avskärma strålkälla.

Subarktisk miljö – och subarktiska väderförhållanden påverkar effekten av kemiska ämnen genom en långsammare avdunstning vid kyla och att de blir svårare att indikera. Även skyddsutrustning och instrument kan fungera annorlunda och vara i behov av

särskild hantering vid stark kyla. Försiktighet ska iakttas av personal som stiger in i uppvärmda utrymmen då farliga ämnen som medförs in börjar förångas.

Kyla innebär större sannolikhet för stabil luftskiktning vilket ger större riskområden och kan skapa förutsättningar för kraftiga dräneringsflöden. Vid ett B-angrepp i kyla är det troligtvis mikroorganismer i sporform som sprids

eftersom sporer har förmågan att överleva kyla. Aktiviteten hos ett radioaktivt ämne påverkas inte normalt av kyla. Djupt snötäcke

ovanpå kontaminerad yta har en avskärmande effekt på strålning. Packad snö kan användas för att skärma av strålkällor.

Tropisk miljö - ställer de högsta kraven på individuell disciplin och fysisk status för att kunna upprätthålla god beredskap för skydd mot CBRN ämnen. De dominerande klimat

förhållandena i djungelmiljön är konstant hög temperatur, en mycket hög luftfuktighet och periodvis kraftigt regn. I tät djungel blåser det som regel mycket lite eller inte alls och de täta trädkronorna medför att solstrålar förhindras att nå marken.

Den höga temperaturen kan öka förångningen av ämnen och en ökad koncentration uppstår. Sekundärmoln från kemiska ämnen förblir oupplöst med anledning av den låga

vindhastigheten och skapar därigenom en molnmiljö med relativt högre koncentration

34

under en längre period. Hög luftfuktighet kan förvärra effekterna av hudskadande

ämnen. Djungelmiljön är mycket lämplig för att använda biologiska ämnen i. Värme, hög

luftfuktighet och skydd från UV-ljus underlättar för sjukdomsalstrande mikroorganismer att överleva efter utspridning. Bärandet av skyddsutrustning under längre tidperioder försvåras av hög temperatur och

luftfuktighet. I förbandets planering ska särskilda försiktighetsåtgärder (avfuktning och torrluftsförvaring) vidtas för att bevara CBRN skyddsutrustningen i användbart skick.

Öken - Dagtid varierar temperaturen från ca 30° till över 50°C. Nattetid faller temperaturen snabbt och når en mer gynnsam nivå för att få god effekt av en B eller C-

attack. Detta medför att risken för att utsättas för en B eller C-attack under natten eller tidig morgon bör övervägas vid operationer i ökenmiljö.

Värmen kan medföra att funktionaliteten och tillgängligheten för indikeringsutrustning påverkas, samt att åtgärder för att minska värmebelastningen kan behöva vidtas. Den ofta stoftbemängda miljön kan påverka indikeringsutrustningens driftsäkerhet och

indikeringsresultat negativt. Marken kan vara mycket porös, vilket innebär att ämnet lättare absorberas av marken.

När solen sedan börjar värma upp marken förångas ämnen och skapar därigenom risk vid inandning. Levande biologiska ämnen är ineffektiva vapen i ökenmiljön med dess höga

temperaturer och intensiva UV-ljus. Lämplig tidpunkt för en attack är nattetid när temperatur och luftfuktighet är mer normal.

Toxiner som är mer tåliga mot miljön i öken kan istället användas för sporformiga mikroorganismer. Ökenmiljön gör det svårt att konstruera skydd mot verkansformer från en

kärnvapenexplosion. Sanddyner kan ge skydd mot exponering från vissa verkansformer. I och med att vinden förflyttar sanden kan ett radiologiskt kontaminerat område snabbt

få en vidare spridning.

Illustration nr 13: Nedbrytnings tid för olika kemiska stridsmedel varierar beroende på

väderförhållanden. Källa: Faktasamling CBRN 2008

35

Klimatfaktorer

Följande väderfaktorer påverkar utspridning och utbredning från CBRN ämnen.

Vindriktning - är viktig utifrån vilka som bör varnas efter utspridning av CBRN ämnen. Med vindriktning avses den riktning det blåser från. Vindriktning anges som väderstreck, i grader eller i mils. Vindbäring avser den riktning det blåser mot.

Vindhastighet - Hög vindhastighet innebär kort passagetid vilket ger kort exponeringstid

och mindre skador men innebär även kortare förvarningstid för skyddsåtgärder. Solinstrålning (UV-ljus) - minskar mikroorganismers överlevnad och ökar avdunstning

från uppvärmda ytor.

Luftens temperaturskiktning – Luftens temperatur avtar i allmänhet med höjden. Om temperaturen sänks mer än 1°C per 100 m är atmosfären instabilt skiktad. Om temperaturen avtar mindre än 1°C per 100 m är atmosfären stabilt skiktad.

Instabil skiktning uppstår när markytan värms upp, ex. vis under varma, soliga dagar.

Eftersom kall luft är tyngre än varm, underlättar en sådan temperaturfördelning luftens omröring effektivt. Drivande C-moln uttunnas snabbt. Vid stabil skiktning, när temperaturen ökar med höjden – inversion – försvåras luftens

omröring. En stabil skiktning förutsätter en låg vindhastighet och leder till att drivande C-moln uttunnas relativt långsamt och kan i farliga koncentrationer utbreda sig över

stora områden. Denna typ är vanlig nattetid under sommarhalvåret samt dygnet runt under vinterhalvåret - framför allt i norra Sverige

Illustration nr 14: Skador från primärmolnet, beroende på vindhastighet och atmosfärens stabili tet.

36

Illustratör: Peter Johansson, Faktasamling CBRN 2008.

Marktemperatur - Hög temperatur ökar avdunstning. Vid låga temperaturer minskar avdunstning men effekterna kan ändå bli betydande vid inversion och stabil skiktning. Markbeläggning utgör kontaktrisk under längre tid vid låga temperaturer.

Relativ fuktighet - Låg relativ fuktighet minskar mikroorganismers överlevnad.

Nederbörd – Regn späder ut koncentrationen i moln genom tvättning. Kraftigt regn kan ge betydande koncentration av radioaktiva partiklar i markbeläggning. Snötäcke och is

kan täcka en markbeläggning så att avdunstning tillfälligt upphör.

Väderrapportering

Spridning av C-stridsmedel är starkt beroende av väderfaktorer. Hög temperatur och låg

fuktighet ger högre effekt än motsatt förhållande. Svag vind och stabila förhållanden ökar kvarliggningstid. Observationer av vädret på och nära platsen för C-insats utgör

tillsammans med aktuell väderprognos underlag för planering av skyddsåtgärder och sanering. Vid insats med B-stridsmedel är det sannolikt endast vid utspridning i aerosolform som

man behöver ta hänsyn till meteorologiska faktorer. När aerosol används är vinden och skiktningen avgörande för spridningen. Solstrålningen (UV) och låg fuktighet medför

hög avdödning på bakterier När det gäller insats med RN-stridsmedel är det troligen endast vid ytexplosion hänsyn behöver tas till aktuellt väder och väderutvecklingen dagarna efter insatsen

(vindriktning i aktuella höjdskikt).

Delgivning

METOCC (Försvarsmaktens Meteorologi- och oceanograficentrum) tillhandahåller vädertjänst stöd dygnet runt. Försvarsmeteorologer ingår i staber – från brigadstab och

högre staber - och i Mission Support Element, MSE, för stridsflyg- och helikopterförband. Vädersonderingsgrupper stödjer artilleriförband med väderunderlag

för skjutning och inmätning med sensorutrustning. METOCC ska kunna leverera följande väderrapporter:

CBRN CDR (Chemical Downwind Report).

CDR utsänds fyra gånger per dygn. Varje meddelande är giltigt för en 6 timmars period, som i sin tur är uppdelad i tre 2 timmars perioder. CDR används för att beräkna riskområden för kemiska, biologiska och radiologiska faror. CDR innehåller

information om gällande geografiskt område (anges i kvadrant), tidsnummer för observation (DTG) och periodens giltighet (6 h), storhet och enhet för värden,

vindriktning (-bäring [mot]), -hastighet, luftens skiktning (neutral, stabil, instabil), marktemperatur, relativ fuktighet, betydande väder fenomen samt molntäckning.

CBRN BWR (Basic Wind Report). BWR innehåller meteorologiska data om vindförhållanden, vindriktning (från) och

hastighet för ett antal luftlager upp till 30000 meters höjd. Varje luftlager numreras för

37

var 2000 meter. Används för att skapa riskområden efter ytexplosioner (kärnvapen)

samt för biologiska ämnen som sprids högre än 50 m över marken.

Samtliga rapporter är uppbyggda enligt ADatP-3 i enlighet med APP-119. Lokal väderrapportering

Lokalt väder ska i första hand användas vid utvärdering av C-insats. Lokalt väder ska på begäran kunna rapporteras från kompani till bataljon samt från bataljon till brigad enligt

nedan. Rapporten ska i regel innehålla följande: vindriktning (mot, ± 10 mils/50 grader),

vindhastighet (medel-, km/h), temperatur (luft-, ºC), relativ fuktighet (%), terräng typ (öppen eller betäckt), och väder (t ex uppehållsväder, molnigt, klart, nederbörd, dimma).

3.3. Aktörer

Motståndaren

Försvarsmakten kan i en väpnad konflikt möta motståndare som kan inrymmas inom

hela skalan från välutbildade reguljära förband utrustade med högteknologisk materiel till tillfälligt sammansatta friskaror och irreguljära förband. Beroende på var i världen och i vilken typ av konflikt så kommer en motståndares resurser och förmågor att skilja

sig åt.

Motståndaren styrs av sina syften och drivkrafter, vilket tillsammans med hur de uppfattar den situation de befinner sig i ligger till grund för hur de kommer att agera. Ett antal stater i världen har under överskådlig framtid tillgång till förband, vapensystem

och doktriner avsedda för operationer med understöd av CBRN vapen. Avskräckning har traditionellt fungerat krisdämpande mellan stater och reguljära militära

organisationer, exempelvis den situation som rådde under kalla kriget mellan NATO och Warszawapakten.

Sannolikheten för insatser med CBRN vapen mot Sverige vid en konflikt eller mot svenska intressen utomlands bedöms för närvarande låg, men kan inte helt bortses från.

Spridning och utplacering av nya CBRN vapen och sammanhörande teknikutveckling utgör alltjämt enligt FN, EU och NATO, ett av det allvarligaste världsomspännande säkerhetshotet trots att nya fördrag, avtal och protokoll ingåtts med syfte att begränsa

eller eliminera dem. Det finns återkommande exempel på aktörer som efterforskar CBRN teknologi som medel för att kunna uppnå sina mål. Dessvärre underbyggs sådana

processer av en teknologiskt transformerad och krympande värld med ökad tillgång till information via ex. vis internet eller annan vetenskaplig sakkunskap världen runt. Även icke-statliga aktörer kan framställa enklare CBRN vapen genom att använda sig av

giftigt industrimaterial, som traditionellt har sorterats utanför behovet av militär CBRN skyddsteknologi.

Samtidigt så underbyggs de här processerna av en utvidgad urbanisering och industrialisering. Infrastruktur som bör uppmärksammas är kärnkraftverk, inrättningar

9 STANAG 7149 NATO Message Catalouge, APP -11(C), 2009

38

för kärnenergi eller biologisk forskning, kommersiell kemikalietillverkning, olika slag

av gruvor, avfallsinrättningar, transportnätverk och kända anläggningar för produktion eller lager av kemiska, biologiska eller radiologiska ämnen som kan skadas genom

avsiktlig eller oavsiktlig handling samt transporter från dessa och som därigenom kan utgör en risk. Säkerhet (safety), miljö- och arbetarskydd kan även vara undermåligt kring sådan verksamhet, med svenska mått mätt.

Förmågan att använda massförstörelsevapen kommer sannolikt att spridas till ett större

antal stater och möjligen även andra aktörer. Ett skäl till detta är att massförstörelsevapen fortsatt kommer uppfattas som ett medel att upprätthålla strategiskt jämviktsläge vid konventionellt militärt underläge för någondera av

aktörerna. En trend i världen är därför ökat fokus på skydd mot massförstörelsevapen. Det kan således föreligga behov för Försvarsmakten att överväga en ökad förmåga i

skydd mot massförstörelsevapen.

Det blir betydligt svårare att förutsäga mål, tid och plats för en attack. En insats med

CBRN vapen får störst verkan när det träffar en oförberedd motståndare. Det är därför troligt att motståndaren inleder med ett överraskande anfall och helst kraftsamlat, där så

många typer av vapenbärare som möjligt används. Insatser kan komma att göras över hela ytan och i avgörande skeden av en konflikt. Behovet av underrättelseinformation och samverkan med andra aktörer eller

organisationer är viktigt.

Civilbefolkningen och andra aktörer

Totalförsvar och krisberedskap

Hot och risker kan nu och i framtiden påverka hela eller delar av det svenska samhället eller svenska intressen. Därför har Sverige ett totalförsvar som bygger på en helhetssyn

gällande hot, risker och samhällets krisberedskap samt att samhällets samlade resurser ska kunna användas i fred och krig. Totalförsvar är verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. I fred finns samhällets krisberedskap, där Försvarsmakten

med sina resurser har sin givna roll.

39

Illustration nr 15. Civilmilitär samverkan – en viktig del av Totalförsvaret. Foto: Lillemor Sandström,

SkyddC.

Begreppet totalförsvar är reglerat och definierat i lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap. Försvarsmakten samordnar beredskapsplanläggningen och den operativa planläggningen med motsvarande planläggning inom övriga delar av

totalförsvaret. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, samordnar på motsvarande sätt

det civila försvaret och har ett särskilt ansvar på central nivå för frågor av betydelse för avvägningen mellan civilbefolkning och militära behov av samhällets resurser. MSB har ett nära samarbete med Försvarsmakten för att civilt och militärt försvar ska kunna

samverka på ett effektivt sätt.

Samhällets krisberedskap

Samhällets krisberedskap syftar till att skydda befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet samt förmågan att upprätthålla grundläggande värden som demokrati,

rättssäkerhet och mänskliga rättigheter. Den grundläggande strukturen för samhällets krisberedskap baseras på den så kallade

ansvarsprincipen, vilket innebär att den som bedriver verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar även under krissituationer. Det innebär att myndigheterna eller andra aktörer själva ska ha en organisation som också är förberedd

för att klara av verksamheten vid en eventuell kris. MSB ansvarar för frågor i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret.

Planering och resursfördelning av krisberedskapen samordnas inom för närvarande följande sex samverkansområden:

Teknisk infrastruktur

Transporter

Farliga ämnen

Ekonomisk säkerhet

Geografiskt områdesansvar

40

Skydd, undsättning och vård.

Försvarsmaktens stöd till samhället

Försvarsmakten samarbetar i sitt dagliga arbete med många myndigheter och organisationer. Enligt särskilda författningar ska Försvarsmakten lämna stöd vid

räddningstjänst, civil verksamhet och till polisen vid bekämpning av terrorism. Hos Försvarsmakten finns ett flertal förband som kan lämna stöd vid en CBRN händelse. Begäran om stöd lämnas till vakthavande befäl (VB) i högkvarteret.

Allomfattande ansats – civil-militär samverkan

En allomfattande ansats ska inte jämställas med svenskt totalförsvar där det svenska militära försvaret och civilbefolkning samverkar och stödjer varandra för att lösa gemensamma uppgifter. Totalförsvar har en lång tradition och folkförankring, är

reglerat i lagar och förordningar. Det är en nationell lösning ursprungligen avsett för krig direkt mot Sveriges territorium.

Internationella insatsmiljöers många sammanlänkade problem, bredd av aktörer och ambitiösa mål ställer krav på en mer allomfattande ansats. Detta innebär att man har ett

mer långsiktigt perspektiv och en helhetssyn som omfattar diplomatiska, ekonomiska, militära, civila och humanitära delar av en konflikt. Det militära instrumentet utgör bara

en, om än viktig, del av ett större sammanhang. Allomfattande ansats har ingen exakt vedertagen definition, men handlar mindre om de instrument och resurser man använder, utan mer om de attityder och förhållningssätt man anammar gentemot

insatsen i sin helhet och mot övriga aktörer. I grunden behövs en samverkanskultur mellan en mångfald aktörer samt samordnade och samverkande insatser mot

gemensamma eller ömsesidigt stödjande målsättningar. Det finns därmed en stor skillnad mellan den form av civil-militära samverkan som här

avses och så kallade CIMIC (Civil-Military Co-operation). CIMIC är ursprungligen ett begrepp som används inom NATO omfattande de kontakter och den samverkan med

civilbefolkning aktörer som krävs till stöd för planering och genomförande av en militär operation. På nationell nivå kan jämförelse snarare göras med en utvecklad form av så kallad ordinarie myndighetssamverkan, vilken omfattar den samverkan som genomförs

mellan Försvarsmakten och övriga myndigheter. Anvisningar för samverkan finns beskrivna i FM förhandsutgåva Handbok Samverkan 2013. Den vänder sig till personal

på alla ledningsnivåer som i sitt arbete har gränsytor mot civila myndigheter och andra aktörer.

Samhällets samlade förmåga ska ses som en gemensam tillgång och vid problem som överstiger enskild myndighets förmåga tas nödvändiga kontakter med andra för att efter

bästa förmåga inom respektive myndighetsområde bidra till att kriser kan lösas på ett säkert och robust sätt.

Ansvarsprincipen

Varje aktör har sin unika beslutsprocess som bör beaktas inför och under samverkan.

Samverkan innebär i de flesta fall en dialog, för att i samförstånd komma fram till beslut. Genom att inleda samverkan med att fastställa en gemensam lägesuppfattning ökar möjligheter att kunna hantera en CBRN situation. Ansvarsprincipen utgör en

central punkt i det nationella krisberedskapssystemet vilket innebär att huvudansvaret

41

att agera vid en CBRN händelse tillkommer den som har ansvar för en verksamhet

under normala förhållanden också har motsvarande ansvar vid en kris- eller krigssituation.

Inom krisberedskapssystemet utgör risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) en central del. Dessa utförs av samtliga myndigheter inklusive länsstyrelser och kan ge den militära

chefen värdefull information. I beslutsstödsystemet Räddningstjänstens Integrerade Beslutsstöd (RIB) utgivet av

MSB framgår vilka resurser samhället förfogar över. I RIB finns kontaktuppgifter för myndighetssamverkan, bibliotek över farliga ämnen och simuleringsprogram. Utöver detta finns även samlade erfarenheter från verkliga CBRN händelser beskrivna.

Anvisningar för civil-militär samverkan framgår av Handbok Civil-Military Co-

Operation 2005. Den ger vägledning till personal som arbetar i utlandstjänst. En viktig skillnad att beakta är att samverkanspartner på den internationella arenan många gånger har en egen agenda. Det är därför viktigt att identifiera dessa och finna förhållningssätt

samt att vara uppdaterad på de regelverk som gäller i insatsområdet inför ett samverkansmöte. Regelverken kan vara omfattande och innehålla både nationell- och

internationell lagstiftning, mandat, regler och förhållningssätt för insatsen. Vid samverkan är det av vikt att beakta kulturella och demografiska förhållanden, genom att visa vänlighet och fasthet kan effekt nås vid samverkan. Grundsynen för samverkan ska

vara resultatinriktad. Beakta och värdera behovet av naturvetenskaplig språkkompetens hos medföljande tolk.

Samverkan med olika organisationer utgör en viktig grundsten i kartläggningen av CBRN situationen i ett operationsområde. Tabellen nedan beskriver informationsbehov som är allmängiltiga för CBRN funktionen.

Vad Anteckningar

Samhällsstruktur Järnvägar, hamnar, flygplatser för risktransporter,

Infrastruktur Kärnkraftverk, eltillförsel. Räddningstjänst, saneringsresurser, medicinska resurser.

Endemisk situation i

operationsområdet

Med all sannolikhet har flera organisationer varit verksamma i

området under en lång tid.

Industri, depå eller lageranläggningar.

Lokalisering och verksamhet, är de i drift eller nerlagda, vilka ämnen hanteras? Volym eller vikt. Säkerhetskultur på företaget?

Föroreningsgrad Hur ser miljön ut kring industriområden, vattendrag, avfallshantering,

m.m.? Kan kontrolleras med provtagning.

Transporter av farligt gods

Kartläggning av transportmönster. Vilka ämnen transporteras och i vilka mängder? Analysera säkerhetskulturen vid transporter.

Utmärkning?

Resurser Vilka CBRN resurser finns i regionen, är dessa omedelbart gripbara och vilken förmåga har dessa?

Kriminella element Analysera de olika kriminella elements intressesfär. Är det fråga om

explosiva ämnen eller CBRN ämnen?

Terrorism Analysera aktörers intressesfär, förmåga och medel. Är det fråga om tillgång till eller användning av explosiva ämnen, CBRN ämnen eller TIM?

Säkerhetskultur Den generella säkerhetskulturen ute i operationsområdet. Följs lagar och regler? Hur ser myndighetsstrukturen ut? Hur ordnas bevakning?

Rådande Personal som har varit på plats länge får efter en tid en bra uppfattning

42

väderförhållanden om vädrets variationer.

Illustration nr 16. Områden att avhandla under samverkan om aktuell CBRN situation med

organisationer eller myndigheter vid internationella insatser. Illustratör: SkyddC

Begrepp

Begrepp har olika betydelse beroende på vilken miljö de hanteras i, det är ett faktum både nationellt och internationellt. I skissen nedan framgår de nationella

blåljusmyndigheternas zonindelning vid CBRN händelse.

Illustration nr 17. Svenska blåljusmyndigheters organisering av insats plats. Illustratör: MSB (SRV

SRArib), Stefan Jönsson, 2008.

Betydelser av olika nationella begrepp och definitioner framgår av Rikstermbanken. Här

samlas information om begrepp, förkortningar och deras definitioner från olika aktörer. Rikstermbanken är åtkomlig via Internet. Förband ska särskilt uppmärksamma att

metoden för lägesangivningar kan variera. I militär verksamhet har Försvarsmakten valt att följa NATO standarder för att uppnå

interoperabilitet på de flesta områdena. Vad gäller NATO begrepp och definitioner på CBRN området så hänvisas till slutet av reglementet. Se bilaga 14.

Beredskap och larm

Flertalet myndigheter, med tydlig roll i det svenska krisberedskapssystemet, har i

grunden jourberedskap dygnet runt. Den tjänsteman som har beredskap benämns Tjänsteman i Beredskap (TiB). Kontakt tas normalt via SOS-alarm. Endast ett fåtal

myndigheter har sin TiB på myndighetens stabsplats vid grundberedskap. Normalt har blåljusmyndigheter en omedelbar beredskap över ytan. Beredskapen är koncentrerad till befolkningscentra. På flera platser finns det dessutom enheter med både

specialkompetens och specialutrustning inom CBRN området. För militära chefer och förband är det viktigt att ta reda på de lokala förutsättningarna.

43

I syfte att varna civilbefolkningen inom ett geografiskt område används Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA). VMA sänds ut via SOS-alarm och med tyfonlarm

i våra större tätorter. VMA kan även distribueras via Sveriges Radio (SR) och Sveriges Televisions (SVT) sändningar. I framtiden kan det tillkomma andra möjligheter för att kunna larma.

Avgörande för att hantera en CBRN händelse är att varnings- och alarmeringsrutiner

mellan förband, högre chef och regional myndighet fungerar utan tidsfördröjning. För att uppnå detta måste kraft läggas på att i samverkan fastställa gällande lokala och regionala rutiner.

Samverkansområde Farliga ämnen.

Nedan följer några exempel på myndigheter och deras resurser inom samverkansområdet farliga ämnen (SOFÄ).

Kustbevakningen (KBV)

Fartyg med personal för transporter och släckinsatser vid bränder i skärgårdsområden

och kustnära områden samt vid fartygsbränder kan ställas till krishanteringssystemets förfogande. Vidare har Kustbevakningen resurser och kompetens vad gäller miljö-räddning till sjöss. Kustbevakningsflyget kan i samverkan med kommuner och andra

myndigheter även användas i samband med större olyckor och extraordinära händelser.

Folkhälsomyndigheten, m.fl.

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), statens livsmedelsverk (SLV) och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har ett samarbete som heter Forum för

beredskapsdiagnostik (FBD). Tanken med detta samarbete är att kunna utnyttja varandras resurser vid svår B-påfrestning. Central fältepidemiologisk grupp (CFG) är en

stödresurs med ett 30-tal specialister för att inom 1-2 dygn kunna stödja hantering av snabbt uppkomna kriser inom smittskyddsområdet.

Totalförsvarets forsknings institut (FOI)

FOI är enda myndighet som kan ta emot prover med okänt innehåll (såväl C, B och R

som E). Myndigheten ingår tillsammans med andra myndigheter i laboratorienätverket (LRN).

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM)

Strålsäkerhetsmyndigheten upprätthåller och leder en nationell organisation för

expertstöd vid olyckor och andra allvarliga händelser med radioaktiva ämnen. I organisationen ingår myndigheter, universitet och företag som enligt avtal med Strålsäkerhetsmyndigheten upprätthåller en beredskapsorganisation, säkerställer den

egna personalens kompetens och håller nödvändig utrustning insatsberedd. Organisationen förfogar över en stor mängd utrustning för strålningsmätningar för

användning både i fält och på laboratorium. Strålsäkerhetsmyndighetens beredskapshåller viss utrustning för strålningsmätning samt en mindre mängd personlig skyddsutrustning för radiologiska och nukleära händelser.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

44

För närvarande förfogar MSB över särskilda nationella förstärkningsresurser, främst

skydd för och bekämpning av farliga ämnen såsom oljeskydd, bekämpning av kemikalieolyckor, sanering och indikering, samt skydd för och bekämpning av

naturolyckor såsom översvämningsskydd och skogsbrandbekämpning. Till dessa kommer resurser för internationella humanitära insatser som också kan användas som nationell förstärkning. Dessa resurser tillsammans med MSB:s särskilda

förstärkningsresurser finns i den samlade nationella resursdatabasen RIB – Resurs. De nationella förstärkningsresurserna vid olyckor med farliga ämnen omfattar för

närvarande fem oljeskyddsdepåer samt sex kemenheter, fyra saneringsenheter och tre indikeringsenheter. Indikeringsenheterna är under uppbyggnad och därför inte fullt operativa. Till detta kommer samverkansavtal med ett antal större kemiindustrier om

stöd vid olyckor med farliga ämnen. Dessutom finns ett 10-tal kemkoordinatorer, dessa har dock i nuläget ingen operativ uppgift utan ska endast stödja kommunerna i det

förebyggande arbetet. De nationella förstärkningsresurserna vid naturolyckor omfattar för närvarande utrustning för översvämningsskydd och skogsbrandbekämpning. Därutöver förfogar MSB över ett antal elverk som kan sättas in under elavbrott vid

hårda stormar. Den myndighetsgemensamma informationstjänsten för allmänheten, www.krisinformation.se, kan i samband med en extraordinär händelse förstärkas med en

telefontjänst, som t.ex. i samband med pågående pandemi. Vidare arbetar MSB med att utveckla en funktion som stöd till drabbade människor i samband med en katastrof.

Tullverket

Tullverket har tre gränsskyddsgrupper med CBRNE-förmåga placerade i landet.

Förutom uppgifter inom gränsskyddet skall dessa kunna lösa andra uppgifter enligt överenskommelse med MSB eller andra myndigheter samt medverka i räddningstjänst enligt LSO. Grupperna är mobila med avancerad indikerings- och analyskapacitet

45

KAPITEL 4

4. Grunder för skydd

4.1. Skydd

Skydd - syftar till att genom såväl tekniska som taktiska, passiva och aktiva åtgärder - skapa förutsättningar för ökad överlevnad, uthållighet och möjligheter till verkan, så att

eget och överordnat mål kan uppnås. Skydd omfattar alla de åtgärder som vidtas för att enskilda och förband ska undgå

upptäckt och bekämpning, oavsett vilken typ av medel motståndaren använder. Det är därför väsentligt att våra förband och soldater har en organisatorisk skyddsförmåga.

Förutom detta krävs förmåga att vidmakthålla vilja och moral vid våra förband. Force Protection (FP) - är det begrepp som används och avser alla de åtgärder som bör

vidtas för att reducera sårbarhet för personal, förband, materiel, anläggningar och verksamhet från hot och risker med syfte att bevara handlingsfrihet och operativ styrka

för att därigenom bidra till insatsens framgång. Där ingår CBRN skydd som en förmåga för att minska (begränsa) hot och/eller effekterna av avsiktlig eller oavsiktliga CBRN händelser, av miljöförstöring eller andra risker.

Skydd eller FP kan inte hanteras separat eller isolerat utan skall vara en integrerad del i

alla typer av planer. Åtgärder för skydd mot CBRN ska alltid regleras i en stridsplan. För ökad överlevnad och handlingsfrihet, särskilt när insatser genomförs i påfrestande miljöer, behöver CBRN skyddsåtgärder och förmågor vara flexibla, rörliga, snabbt

tillgängliga och uthålliga.

4.2. Utformning av CBRN skydd

Allmänt

CBRN kompetens skall finnas i alla typer av förband. Från individuell förmåga i grundläggande CBRN kunskaper och färdigheter att hantera personlig skyddsutrustning,

medicinska motmedel, varna och rapportera och vidta förebyggande åtgärder, till att i förband ha en kollektiv förmåga i CBRN taktik och ledning, varning och rapportering, övervakning, kartläggning, kollektivt skydd och kapacitet att återställa förband efter

CBRN händelse.

Vid bataljonsstab (motsv.) och högre stab finns befattningar för funktionsansvarig stabsofficer CBRN. På stabsnivån under (kompani/fartyg) ska lämpligt befäl avdelas som CBRN funktionsansvarig.10 Alla med uppgift att stödja sina chefer i ledning av

CBRN funktionen vid respektive förband. Övriga funktioner i staber stödjer stabsofficer CBRN i sin respektive funktion med att föreslå och avdela resurser för CBRN skyddet.

10

ATP-3.8.1 Vol III 0203

46

Målsättning

Målsättning med CBRN skyddet är att förekomma CBRN händelser, skydda soldater och sjömän från effekterna av CBRN händelse, så att förband kan fullfölja sina

uppgifter och bevara handlingsfriheten. En CBRN händelse utan hänsyn till uppkomst, har generellt en betydande effekt på en militär operation och en förbandschefs stridsplan. Verksamhet i CBRN miljö påverkar i första hand en operations tempo,

logistik, informationstjänst och ställer särskilda krav på underrättelsetjänsten.

Alla förband ska under en längre tidsperiod kunna hantera hot eller oförutsedda händelser med minimal påverkan på förbandet. Skyddet ska omfattas av ett kvalitativt individskydd bestående av skyddsmask, dräkt, medicinska motmedel, sanering- och

indikeringsmateriel, ett förbandsspecifikt skydd bestående av en effektiv förmåga till informationshantering och lägesuppfattning, ledning samt varning och rapportering.

Utformningen av CBRN skyddet ska ge en hög tillgänglighet på förband och chefer handlingsfriheten att kunna anpassa skyddet utifrån uppgift och hotbild.

Graderad CBRN skyddsförmåga

CBRN skyddet utformas enligt principen graderad CBRN skyddsförmåga. Principen utgår från att förbandens skyddsförmåga ska vara i paritet med hotbild,

uppgift och en avvägning mellan vidtagna skyddsåtgärder och risktagning.

Graderad CBRN skyddsförmåga kräver att förbandschefen inför och under pågående operation kontinuerligt gör hot- och riskbedömningar i avsikt att kunna öka eller minska förbandens skyddsnivå. Detta regleras genom anpassning och tilldelning av materiel och

utrustning, vilket kräver en långsiktig logistisk planering och framförhållning. Kan även regleras genom förstärkning med förbandsresurser i insatsområdet, varvid

medvetna prioriteringar måste göras utifrån tillgängliga resurser. Bas- och uppgiftsanpassad förmåga utgör tillsammans de krav på förbandets CBRN

skyddsförmåga som finns beskrivet i krigsförbandets målsättnings och specifikations dokument (KFM/KFS).

Basförmåga är den lägsta CBRN skyddsförmåga som ett förband kan ha. Den består av individskydd och delar av det förbandsspecifika skyddet. Med basförmåga kan de lägsta

hotnivåerna och oförutsedda händelser hanteras. Syftet med förmågan är att hantera individens överlevnad.

Uppgiftsanpassad (UA) förmåga måste förbanden inneha för att kunna hantera CBRN hot och händelser under en längre tidsperiod. Anpassas utifrån hot- och

riskbedömningar, regleras med förändring i hot- och skyddsnivåer samt med tilldelning av materiel.

Förstärkt förmåga uppnås först när Försvarsmaktens gemensamma CBRN resurser utnyttjas för att förstärka förband eller staber i ett insatsområde.

47

Illustration nr 18. Principen för graderad CBRN skyddsförmåga

Illustratör: Martin Ek (rev SkyddC)

Bild ska revideras Nivån på CBRN skydd anpassas under en insats, för förbandet som helhet liksom för

enskilda enheter inom förbandet, beroende på uppgifter och hotbild. Anpassning är ett viktigt karaktärsdrag i utformningen av en gemensam skyddsförmåga.

4.3. CBRN skyddsförmågor

CBRN skyddet innehåller följande CBRN förmågor och uppdelas allmänt i fem specifika förmågeområden. Uppdelningen är föranledd på grundval av NATOs CBRN

policy som reglerar doktrin, förmåga, metod, organisation och träning. De fem förmågeområdena är kortfattat beskrivna nedan och avhandlas mer i detalj i

följande avsnitt i reglementet.

Indikering (DIM, Detection, Identification and Monitoring). Genom indikering upptäcks och karaktäriseras CBRN händelser, identifieras ämnen och risker, påvisas förorenade områden och övervakas förändringar.

Informationshantering (IM, Information Management). Informationshantering åsyftar hantering av alla former av CBRN relaterad information i våra lednings- och

beslutsstödsystem. De används för att samla, bereda, lagra och sprida CBRN information i syfte att kunna utvärdera data om bedömda hot och risker; planera

användning och hantering av DIM system; rapportera händelser; prognosticera risker; urskilja och varna såväl militära förband som civilbefolkning i riskzon; bidra med sammanställd CBRN information till gemensam lägesbild (COP11); leda CBRN förband

11

Common Operation Picture

UA-

förmåga

Förstärkt

förmåga

Bas-

förmåga

UA-

förmåga

Förstärkt

förmåga

Bas-

förmåga

48

och andra enheter; hantera hot och händelser; planera och administrera användning av

fysiskt skydd, medicinska motmedel och övrigt medicinskt stöd.

Fysiskt skydd (PP, Physical Protection). Fysiskt skydd ger personal och verksamhet i anläggningar, fartyg, fordon och tält möjlighet att överleva en CBRN händelse och att fortsatt verka i en CBRN miljö.

Riskhantering (HM, Hazard Management). Riskhantering ska begränsa verkan från

CBRN hot och faror. Riskhantering åsyftar de förebyggande åtgärder som kan vidtas före en CBRN händelse inträffat och de åtgärder som vidtas för att ta kontroll över händelseutvecklingen vid en inträffad CBRN händelse; undvikande av kontaminerade

områden, övervaka vidare spridning av kontamination, kontroll och administration av individuell dosimetri, samt sanering.

Sjukvård och preventivmedicinska åtgärder (MedCM, Medical Countermeasures and Support). Förmåga till preventivmedicinska åtgärder som ska minska skadeeffekterna

från CBRN ämnen och säkerställa behandling och evakuering av sårade och döda. Behandling och evakuering av konventionellt sårade och döda i en CBRN miljö ska

även kunna omhändertas enligt dessa regler.

Indikering

Allmänt

Indikeringens primära syfte är att varna för ohälsosamma koncentrationer av CBRN ämnen i luft, på mark eller materiel, så att personal hinner vidta lämpliga skyddsåtgärder i rätt tid.

Indikering är det övergripande begreppet för all verksamhet som syftar till att upptäcka

(detektera), identifiera och övervaka en oavsiktlig eller avsiktlig användning, utsläpp av och risker från CBRN relaterade ämnen. Direkta observationer kan endast verifieras genom indikering som kan påvisa närvaro, typ av ämne och koncentration.

Indikering utförs för att skapa beslutsunderlag för fler skyddsåtgärder eller annan

verksamhet som skall vidtas. Sker på order eller på misstanke om att CBRN stridsmedel förekommer. Skäl för sådan misstanke kan vara då indikationer enligt skyddsmaskregeln föreligger.

Indikering utförs av avdelad observatör (varnare) eller patrull (indikerings-) och

genomförs inom ett område, längs en väg eller vid objekt (punkt). Indikering ska inte göras mer omfattande än absolut nödvändigt med hänsyn till taktisk situation och pågående verksamhet, då indikering är resurs- och tidskrävande.

Indikeringsresultat ska om möjligt alltid verifieras av två av varandra oberoende indikeringar och tekniker (instrument, papper, rör eller brickor).

Indikeringsresultat ska alltid bokföras, i databas, på karta eller i särskild förteckning eller översikt. Högre chef och underställda förband skall informeras om

indikeringsresultat och CBRN miljöns utbredning och omfattning.

Skyddsmaskregeln

49

Har C- eller B-stridsmedel använts utan föregående varning ska skyddsmaskregeln

tillämpas. All personal handlar enligt skyddsmaskregeln med iakttagande av symptom, sinne eller spridning.

Symptom innebär om man utan känd anledning får svårigheter att se tydligt, eller

tryckkänslor över bröstet, eller andnöd.

Sinne innebär att det förekommer misstänkt lukt, vätska eller rök.

Spridning innebär att man observerar utspridning av vätska eller rök från flygplan, missiler eller efter explosioner.

Soldat/sjöman vidtar följande åtgärder kopplat till skyddsmaskregeln:

Håll andan och ta på skyddsmask.

Ge larm inom förbandet.

C-indikering

För indikering av C-stridsmedel i gas- och/eller aerosolform används varnings- och

indikeringsinstrument eller manuell indikeringsutrustning. Luftindikering utförs som regel i brösthöjd. Vid kvarliggande C-stridsmedel bör luftindikering ske i lä och nära beläggning. Har typ av C-stridsmedel inte fastställts tidigare sker luftindikering först för

nervgas. Om terrängen är överskådlig kan avståndsindikeringsinstrument användas upp till några kilometer.

För indikering av C-stridsmedel i vätskeform används indikeringspapper i första hand, då det ger den största säkerheten i indikeringsresultat. Markindikering bör genomföras

inom någon timme efter att beläggning konstaterats, eftersom markytor snabbt suger upp vätskedroppar. I vintermiljö ställs särskilda krav på kunskap för att indikering ska

kunna verifieras. C-indikering ska kunna besvara någon eller några av följande frågor:

Finns C-stridsmedel eller andra farliga kemikalier i området?

Finns det farlig gas eller aerosol i luften?

Finns det farlig vätska på mark eller materiel?

Vilket ämne har använts?

Indikering kan indelas i två fall med avseende på förberedelser.

Förberedd C-indikering

Utförs på order innan utspridning har skett och innebär att indikeringspapper eller varningsinstrument placeras ut på lämpliga platser (ytor) på t ex personlig utrustning, fordon, fartyg, inom ett område (t ex flygbas), längs en väg eller vid objekt (t ex pjäs,

befästning). Detta kan vara det enda sättet att verifiera förekomsten av kvarliggande C-stridsmedel eftersom vissa C-stridsmedel snabbt absorberas eller avdunstar.

En förberedd indikering bör avläsas så fort som möjligt efter en bekämpning för att få reda på om C-stridsmedel använts. Förberedd indikering med indikeringspapper kan

enbart påvisa C-stridsmedel som vätska eller aerosol. Det är alltid en fördel att förbereda indikering inom ett område eller på en plats som skall övervakas, oavsett

vilken utrustning som kan användas.

50

Direkt C-indikering

Direkt indikering sker med hjälp av manuell indikeringsutrustning eller -instrument. Syftet med den direkta indikeringen är att fastställa om C-stridsmedel finns i luften eller

på marken (flyktigt/kvarliggande), vilken verkan det har (dödande/prestationsnedsättande).

Direkt indikering kan göras som punktindikering; mätning på en eller flera platser i ett geografiskt område, eller som avståndsindikering; på avstånd mäta koncentrationer av

ett ämne i gasfas. För övervakning av större områden finns behov av automatiserade och nätverksbaserade

indikeringssystem med förmåga att i nära realtid upptäcka, insamla och utvärdera sensordata och distribuera varnings-/ riskområden till förband. För närvarande pågår

integrering och implementering av sådant system på bataljonsnivå (SLB CBRN AVR, automatiskt varnings- och rapporteringssystem).

När gaslarm (C-larm) getts inom eget förband eller att misstanke finns om att förbandet utsatts för en attack med C-stridsmedel avläser observatören förberedd indikering och

påbörjar luftindikering utan order för att om möjligt fastställa vilken typ av C-stridsmedel som använts.

Indikeringen avbryts på order, t ex när

varningsinstrument larmar eller manuell indikeringsutrustning visar omslag

larm eller omslag inte har erhållits på indikeringsutrustning och indikeringen upprepats efter 10, 20 och 30 minuter

För att fastställa kontamineringens ungefärliga omfattning vid förbandet utsänds

indikeringspatrull (-er) med ledning från avläst förberedd indikering. Områden som konstateras kontaminerade märks ut med C-varningsskylt (motsv).

B-indikering

B-indikering kan idag endast utföras av specialiserade CBRN förband och har i

dagsläget en annan innebörd än C- och R/N- indikering. Vid misstänkt användning av B-stridsmedel är det önskvärt att så snabbt som möjligt kunna identifiera smittämnet för att specifika medicinska motåtgärder kan sättas in tidigt. Helst bör smittämnet kunna

identifieras innan sjukdom hunnit brutit ut.

I dagsläget finns så kallade trigger-/varningsinstrument som använder fysikaliska principer för att varna om det biologiska innehållet i luften ändras med avseende på antal, storlek, form, fluorescens eller ämnessammansättning. Denna varning kan

användas för att öka den individuella skyddsnivån och för att starta en provtagning. Om direktvisande trigger-/varningsinstrument finns till hands bör det användas

kontinuerligt. Vid larm tas luftprov, antingen automatiskt eller manuellt. Provet transporteras vidare till biologiskt laboratorium för analys. I dagsläget finns förutom

biokemiska metoder även ett flertal immunologiska och genetiska metoder framtagna för indikering/identifiering av mikroorganismer.

51

Det är viktigt att förhindra smittspridning på ett tidigt stadium och att kartlägga varifrån

smitta eller sjukdom kommer ifrån, så att lämpliga skyddsåtgärder och behandling kan sättas in. En god bevakning av distributionsvägar och produktionskällor för vatten och

livsmedel är det bästa sättet att motverka avsiktliga B-anfall/-sabotage. Regelbunden kontroll av hygien och livsmedel genom provtagning och analys, är ett sätt att förhindra smittspridning.

R/N-indikering

Mätning av joniserande strålning kan indelas i två kategorier, dosimetri och indikering. Vid dosimetri mäter man den aktuella doshastigheten, eller den ackumulerade dosen som en vistelse i strålningsmiljö gett upphov till. Vid indikering mäter man intensiteten

av strålningen vid olika tidpunkter eller platser. Vid CBRN kompaniet kan även strålningens energier bestämmas och nuklider identifieras.

Vid mätning av dos (persondosekvivalent i mSv) används persondosimeter och vid mätning av doshastighet (miljödosekvivalent i mSv/h) används intensimeter. Personal

skall i första hand vara utrustad med persondosimeter.

Om kärnladdningsexplosion iakttagits från ett förband skall förbandets observatör (varnare) utföra fortlöpande indikering tills man konstaterar (eller orienterats om) att explosionen inte följs av radioaktivt nedfall. Omedelbart efter explosionen skall

persondosimeter och intensimeter avläsas och rapporteras. I bataljonsstab (motsv) uppskattas därefter förbandets initiala dos.

Om nedfall konstateras (instrumentutslag erhålls) upprepar observatören mätning med omkring 10 minuters mellanrum tills doshastigheten börjar avta. Behövs ytterligare

mätning sker det enligt förbandschefens bestämmande.

Vid bataljonsstab (motsv) och högre stab förs en sammanställning över erhållna doser vid förbanden. Sammanställningen används för överslagsberäkningar av doser, som personal kan väntas få eller fått vid vistelse i eller vid passage genom område med

kvarvarande strålning.

Innan indikeringspatrull sänds ut ska förbandschef bedöma storlek av den dos patrullen kan ådra sig. Indikering av område utförs på platser som lätt går att känna igen och endast i de områden som måste beträdas för att uppgiften ska kunna lösas. Indikering av

väg utförs på plats eller avstånd som anges i varje särskilt fall. RN-varningsskylt sätts upp 50 meter (minimum 20 meter) hitom gräns till kontaminerat

område efter nedfall från kärnvapen med högre doshastighet än 10 mSv/h (se skillnad vid indikering av radioaktivt industrimaterial). Varningsskylt kompletteras vid behov med särskild post.

Indikering i områden med höga strålintensiteter, större än 1000 mSv/h bör ske endast i

undantagsfall. Indikering av industrikemikalier

De vanligaste förekommande riskkemikalierna kan detekteras med försvarsmaktens indikeringsinstrument. Se närmare respektive instrumentbeskrivning.

52

För andningsretande gaser, t ex. ammoniak, klor, svaveldioxid och fosgen, är

retningströskeln avsevärt lägre än de skadliga doserna. Det vill säga att symptom och sinne (skyddsmaskregeln), som lukt och retningar i näsa, ögon och hals kan i många fall

användas som indikatorer. Om uppgiften är att ta reda på vilka kemikalier som släppts ut eller använts kan och bör

så många instrument och metoder som möjligt användas. Det är inte säkert att respektive metod entydigt kan säkerställa vad det kan vara, men tillsammans kan de

användas för att utesluta många kemikalier. I de flesta fall kommer ett utsläpp att snabbt vara övergående och det kan vara svårt att i

efterhand detektera några spår av utsläppt ämne. Det är då viktigt att utifrån terräng och väderlek avgöra var man ska söka, ex vis i sänkor, gropar, vätskepölar, byggnader eller

där kvarvarande gas kan finnas. Att spåra källan, utsläppspunkt, är av vikt för att kunna få mera specifika svar på vilket ämne som använts. Provtagning och analys kan vara den yttersta utvägen för att slutligen kunna få svar.

Indikering av sjukdomsframkallande mikroorganismer

De nationella mikrobiologiska laboratorierna, Smittskyddsinstitutet, SMI och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA är viktiga från beredskapssynpunkt då de kan erhålla en överblick över läget nationellt som internationellt och tidigt slå larm om epidemier.

Det kan vara utomordentligt svårt att upptäcka en avsiktlig eller oavsiktlig utspridning av patogena mikroorganismer, annat än vid en olycka där man i efterhand kan

kontrollera ett händelseförlopp. Det är viktigt att förhindra smittspridning på ett tidigt stadium och att kartlägga varifrån

smitta eller sjukdom kommer ifrån, så att lämpliga skyddsåtgärder och behandling kan sättas in. En god bevakning av distributionsvägar och produktionskällor för vatten och

livsmedel är det bästa sättet att motverka en avsiktlig utspridning. Regelbunden kontroll av hygien och livsmedel genom provtagning och analys, är ett sätt att förhindra smittspridning.

Indikering av radioaktivt industrimaterial

Det enda sättet att verifiera uppskattad eller misstänkt joniserande strålning är genom indikering med intensimeter eller dosimeter. Vid en misstänkt händelse med TIR är snabb indikering av största vikt för att kunna bedöma konsekvenserna. En intakt

punktkälla ger ofta högre dos än en utspridning och kan vara direkt farlig vid kortare avstånd. Om möjligt så utförs även indikering med avseende på α- eller β-strålning.

Effekterna från en utspridning blir huvudsakligen av psykologisk och ekonomisk art, då man kan behöva evakuera och sanera större områden från det utspridda joniserande materialet. RN-varningsskylt sätts upp vid gräns till område med högre doshastighet än

0,002 mSv/h. Varningsskylt kompletteras vid behov med särskild post.

Indikeringsuppgifter

CBRN bevakning (CBRN Surveillance) utförs för att upptäcka användning eller utsläpp av CBRN relaterade ämnen inom ett område. De flesta förband och enheter kan utföra

bevakning men med olika kapacitet. Bevakning utförs av flera enheter i samverkan genom systematisk visuell observation, kontroll av förberedd indikering och/eller

mätning med varningsinstrument. Bevakning utförs av observatör/varnare eller

53

indikeringspatrull. Om utrustning finns tillhands kan även avståndsindikering eller

automatiskt varnings- och rapporteringssystem användas.

CBRN rekognoscering (CBRN Field Reconnaissance) utförs för att fastställa gränserna och omfattningen av kontaminerade områden och klarlägga riskerna för passage av dessa. De flesta förband och enheter kan utföra rekognoscering men med olika

kapacitet. Bevakning utförs av flera enheter i samverkan genom systematisk kontroll av förberedd indikering och mätning med indikeringsinstrument. Förutom mätdata är det

viktigt att tillvarata visuell information som symptom på människor, djur, växter och övriga observationer som ex vis lukt. Rekognosering utförs i regel av tillfälligt sammansatt indikeringspatrull (ev. med indikeringsfordon).

Särskild CBRN objektsrekognoscering (Sensitive Site Reconnaissance) innebär

rekognoscering av specifika områden, platser eller anläggningar av intresse. Insamlad teknisk och vetenskaplig information sammanställs i databas. Utförs av specialiserade CBRN förband.

CBRN kartläggning (CBRN Survey) innebär indikering av misstänkta kontaminerade

områden, platser eller anläggningar för att fastställa omfattning, risker och gränser. Insamlad teknisk och vetenskaplig information sammanställs i databas. Kartläggning utförs av specialiserade CBRN förband. Provtagning kan ingå i CBRN kartläggning,

alternativt vara det som genomförs därefter. Kartläggning efter misstänkta B-händelser kan enbart göras genom provtagning och analys.

CBRN övervakning (CBRN Monitoring) kan genomföras kontinuerligt eller periodvis av område, plats eller anläggning.

CBRN provtagning (CBRN Sampling). Vid CBRN händelse med okänt ursprung, är

verifiering av ämne en nyckelfaktor för att kunna fatta besluta om vilka fortsatta åtgärder som ska vidtas. I vissa situationer krävs då provtagning och analys for att erhålla korrekt CBRN information. Order om provtagning ges av lägst bataljonschef.

Provtagning delas in i två olika nivåer; taktisk eller forensisk provtagning, baserat på

syftet med uppgiften. Taktisk provtagning genomförs för att verifiera indikeringsresultat och skapa ett bättre beslutsunderlag för chefer. Taktisk provtagning kan efter utbildning utföras på lägsta taktiska nivå.

Forensisk provtagning genomförs av CBRN-specialister för att finna juridiska hållbara

bevis för att ett ämne spridits eller släppts ut samt, i bästa fall, vem som gjort detta. För att ingen tvekan ska råda om äktheten i analysresultaten måste provtagningsdesign, transport av prov och slutligen analyser alltid genomföras enligt kvalitetssäkrade

metoder. Transport av prover kan antingen genomföras av Försvarsmakten eller av

transportföretag. Analys av prover kan genomföras av Försvarsmaktens mobila CBRN-analyslaboratorier eller av annat anvisat laboratorium.

Forensiska bevis ska alltid verifieras av en oberoende tredje part och med allmänt vedertagna vetenskapliga metoder. Därför ställs krav på att kedjan från provtagning till

transport och analys ska vara obruten och följa kvalitetssäkrade metoder. För att påvisa att så skett, är noggrann dokumentation väsentlig, då den i ett senare skede kan utgöra

54

juridiskt bevis. Det är också viktigt att iaktta forensisk medvetenhet, det vill säga

betrakta händelsen som ett brott intill motsatsen är bevisad. Forensisk provtagning ska genomföras.

Informationshantering

CBRN informationshantering är en väsentlig del i alla militära stabers planeringsprocess. CBRN informationshantering omfattar metodisk

informationsinhämtning; utfärdandet av kritiska varningsmeddelanden; utbyte av CBRN information; reach-back förmåga; analys, lagring, bearbetning och tillhandahållande av CBRN bedömningar och råd för operativ planering före, under och efter CBRN

händelser. CBRN informationshantering inbegriper även funktionen CBRN varning och

rapportering (CBRN V&R). CBRN informationshantering genomförs i tre spår och sammanhang;

CBRN funktionsledning,

CBRN varning och rapportering samt

samverkan och samordning med militära och civila, lokala och regionala myndigheter och organisationer.

En detaljerad beskrivning av förbandets CBRN funktionskedjan, organisation,

ansvarsförhållanden, resurser och procedur skall finnas i förbandets stående order (SOP).

CBRN funktionsledning

En effektiv ledning och uppföljning (C2) av aktuell CBRN situation upprätthålls genom

att integrera CBRN informationshanteringen i den gemensamma operativa lägesbilden (COP12) i staben. Det är väsentligt att CBRN information snabbt och säkert kan kommuniceras till över-, under- och sidoordnade staber och till lokala och regionala

civila myndigheter och organisationer.

I FMLS TS finns programsystem (t.ex. SWECCIS med CBRN-modul13, SLB med CBRN AVR14, CBRN Analysis15) med nödvändiga gränssnitt och kopplingar mot funktioner för lägesinformation (-bild), lednings- och beslutsstöd samt underrättelser,

information, logistik och försvarsmedicin.

12

Common Operation Picture

13 SWECCIS med en särskild funktions area (FAS) för CBRN. Ingår i uppdraget för FMLS TS.

14 Stridsledningssystem bataljon med funktioner för CBRN automatisk varning och rapportering.

15 Beslutstödssystem för varning och rapportering som ingår i SWECCIS och till del i SLB CBRN AVR.

55

Illustration nr 19. CBRN funktionskedjan. Illustratör: SkyddC

I varje stab på alla nivåer skall det finnas personal med CBRN kompetens. Kravet på staber på lägre taktisk nivå är att det finns minst en befattning för en SO CBRN. I högre

taktiska och operativa staber bör antalet utökas med två till fyra SO CBRN. Deras uppgift är att bidra med CBRN specifik kunskap till chefer och ska vara fullt integrerade i planeringsprocessen och i chefers beslutsprocess. De ska också leda framtagandet av

stabens CBRN underrättelseberedning (IPOE16). 17

CBRN varnings och rapporterings (V&R) funktion skall finnas organiserad och etablerad på alla stabs-/ledningsnivåer. CBRN V&R uppgifter och ansvar ska inte förväxlas med den vanliga funktionsledningen eller stabsplaneringsprocessen.

CBRN varning och rapportering, CBRN V&R

Chefer och staber på alla nivåer har behov av att kunna bedöma verkan från CBRN händelser på planer och beslut med snabb, riktig och utvärderad CBRN information. CBRN V&R är den procedur som används för att varna och rapportera CBRN händelser

i funktionskedjan mellan staber och förband. Proceduren koordineras mellan fyra

16

Intelligence Preparation of the Operational Environment

17 ATP-3.8.1 Vol I Chapter 4

HKV

INSS

CBRN ACC

LEDS

MR

CBRN ZCC

ROL

CBRN CC

Insatsförband

CBRN SCC/källa

Insatsförband

CBRN SCC/källa

Central nivå

Myndigheter

och aktörer

Regional nivå

Myndigheter

och aktörer

Lokal nivå

Kommuner och

aktörer

TS

CBRN CC

CBRN Funktionsledning

Varning och rapportering

Samverkan och samordning

56

fastställda stabsnivåer (roller) och finns reglerad i ATP-3.8.1 volym 118. En detaljerad

beskrivning finns i ATP-4519.

Syftet med CBRN V&R är:

Rapportera och utbyte av information om alla CBRN händelser.

Prognostisering och varningar om riskområden vid CBRN händelser.

Evaluering av CBRN information så att bedömningar kan göras av inverkan på

pågående verksamheter.

Utbyte av CBRN information mellan över-, under- och sidoordnade militära förband

samt civila lokala och regionala myndigheter och organisationer. CBRN rapportinsamlingscentra avdelas för följande nivåer:

CBRN ACC (Area Control Centre): Utgörs av HKV Insatsstab, INSS, dvs. den högsta

militära stab som leder det nationella försvaret av Sverige. Området som ACC ansvarar för utgörs av svenskt territorium. Har fyra CBRN ZCC underställda sig. Rapporterar till C LEDS.

CBRN ZCC (Zone Control Centre): Är en geografisk indelning och är ett mindre

avdelat område av ACCs område. Utgörs på svenskt markterritorium av de fyra militära regionerna och dess staber. Har ett eller flera CBRN CC och ett antal CBRN källor under sig. Rapporterar till CBRN ACC. För svenskt havsterritorium ansvara

marintaktisk stab, MTS för.

CBRN CC (Collection Centre): Är knutet till förband och förbandets avdelade operationsområde (ex. vis är det en brigad så ansvarar dess CBRN CC för brigadens område). Kan ha ett eller flera CBRN SCC och ett antal CBRN källor under sig.

Rapportera till det CBRN ZCC i vars område man befinner sig i för tillfället.

CBRN SCC (Sub Collection Centre): Kan upprättas om behov finns. Är knutet till förband och ansvarar för det förbandets avdelade operationsområde (ex. vis är det en stridsgrupp så ansvarar dess SCC för stridsgruppens område). Har ett antal CBRN källor

under sig. Rapportera till det CBRN CC (ZCC) de är underställt.

CBRN källa (Source Level): DUC utgör CBRN källa och rapporterar antingen till ett CBRN CC/SCC eller ZCC (hemvärn/fristående förband/marina stridskrafter). Här finns varnare/observatör, indikeringspatruller och övriga sensorer. Här sker den första CBRN

informationsinsamlingen som ligger till grund för de olika rapporterna.

Ansvarsfördelning till rollerna.

CBRN ACC

Koordinera verksamheten för alla CBRN ZCC inom svenskt territorium.

Jämföra, klarlägga och lägga ihop CBRN-rapporter dvs. kvalitetssäkra CBRN rapporter.

Fastställa officiellt serienummer på CBRN händelser.

18

CBRN Defence on Operations ATP-3.8.1 Volume 1, January 2010, NATO Standardization Agency (NSA)

19 ATP-45(D) Warning and Reporting and Hazard Prediction of Chemical, Biological, Radiological and Nuclear Incidents (Opera-

tors Manual), May 2010, NATO Standardization Agency (NSA)

57

Utvärdera alla CBRN händelser inom landet.

Utbyta information med civila och militära myndigheter både inom och utom landet.

Genomföra taktisk utvärdering av CBRN situationen inom och utom landet.

Följa upp och ha en övergripande lägesbild av CBRN-läget i landet.

Se till att väderleksprognoser distribueras till alla nivåer.

CBRN ZCC

Koordinera verksamheten för CBRN CC och ev. CBRN källor i eget område.

Utbyta information med angränsande CBRN ZCC och med CBRN ACC.

Ta emot, jämföra, lägga ihop och utvärdera rapporter om CBRN-incidenter.

Dra slutsatser avseende kontaminering och riskområden som blir följden av en CBRN-händelse.

Producera och sprida varningar och rapporter enligt SOP.

CBRN CC

Koordinera verksamheten för underställda/underlydande CBRN SCC/källor, förband.

Utbyta information med angränsande CBRN CC och med CBRN ZCC.

Ta emot, jämföra, lägga ihop och utvärdera rapporter om CBRN-incidenter.

Dra slutsatser avseende kontaminering och riskområden som blir följden av en

CBRN-händelse.

Producera och sprida varningar och rapporter enligt SOP.

Sätta lokalt serienummer som gäller till dess att man får ett officiellt serienummer

från CBRN ACC.

CBRN Källa

Koordinera verksamheten för underställda/underlydande förband.

Rapportera CBRN-händelser till CBRN CC/SCC (ZCC) och berörda sidoordnade förband.

Producera och sprida varningar och rapporter (förenklad metod) enligt SOP.

Sprida riskområden till underställda/underlydande förband.

Krav på rollerna

För samtliga roller gäller att de måste ha tillräckligt med personal, utrustning och utbildning för att uppfylla kraven.

CBRN ACC och CBRN ZCC

Rapportera fientlig användning av CBRN vapen så fort som möjligt (CBRN-1)

enligt SOP.

Klarlägga, sammanställa och utvärdera data från andra ACC, ZCC eller myndigheter

(CBRN-1, CBRN-2 och CBRN-5).

Snarast sända CBRN varningar till angränsande staber och myndigheter då ett

riskområde sträcker sig utanför deras ansvarsområde.

Utbyta CBRN information med andra myndigheter.

Organisera och koordinerar varnings och rapporterings funktion inom respektive ansvarsområde (landet eller militär region)

Sända rapporter till högre staber eller berörda myndigheter.

58

CBRN CC

Rapportera fientlig användning av CBRN vapen så fort som möjligt (CBRN-1) enligt SOP.

Klarlägga, sammanställa och utvärdera data från källa och andra CC (CBRN-1, CBRN-2 och CBRN-5)

Beräkna riskområden enligt detaljerad metod inklusive omräkning vid förändring som föranleds av omslag i väder (CBRN-3).

Sprida riskområden till underlydande/underställda förband.

Leda indikerings åtgärder inom eget område.

Analysera, sammanställa och sprida indikeringsresultat (CBRN-4 och CBRN-5).

Sammanställa och sprida CBRN-6 rapporter både uppåt och nedåt.

Utbyta CBRN information med andra militära enheter och civila myndigheter.

CBRN källa

Rapportera fientlig användning av CBRN vapen så fort som möjligt (CBRN-1)

enligt SOP.

Omedelbart rapportera en CBRN händelse till CC (CBRN-1/-4).

Varna underlydande/underställda förband enligt förenklad.

Sprida fastställt riskområde då det anländer från CC (CBRN-3).

Rapportera indikeringsresultat till CC (CBRN-4).

På uppmaning rapportera detaljerad information om en händelse (CBRN-6).

CBRN rapporter

CBRN Varning och rapportering bygger på huvudsakligen 6 olika rapporter:

CBRN 1 – Observatörens rapport av en CBRN-händelse innehållande basfakta.

Rapporten skapas normalt på förbandsnivå.

CBRN 2 – Utvärderad och fastställd data från en eller flera CBRN 1 rapporter.

Rapporten skapas normalt av CBRN SCC/CBRN CC.

CBRN 3 – Rapport för varning över beräknade riskområden efter en CBRN-

händelse. Rapporten skapas normalt av CBRN SCC/CBRN CC

CBRN 4 – CBRN Indikeringsrapport. Rapporten skapas normalt på förbandsnivå.

CBRN 5 – Rapport över CBRN-kontaminerade områden. Rapporten bygger oftast

på flera CBRN 4. Rapporten skapas normalt av CBRN SCC/CBRN CC.

CBRN 6 – Rapport för att delge detaljerad information om en CBRN händelse som

inte framgår av CBRN 1 - 5. Rapporten kan skapas av alla roller i CBRN varnings och rapporteringskedjan.

CBRN rapporter ska säkerställa att viktig data om CBRN-händelser och farliga områden

når berörda i tid och skall betraktas som tidskritisk information. Enligt ATP-45 skall CBRN-rapporter normalt klassificeras som öppen information, dock kan rollerna i varnings och rapporteringskedjan tillhöra olika säkerhetsdomäner.

En CBRN rapport består av ett så kallat set (motsvarar rad) som namnges ALFA,

BRAVO, osv, t. ex ALFA Incident Serial Number och BRAVO Location of Observer and Direction of incident.

Varje set består av flera olika fält t ex så består set BRAVO av två fält, platsen för observatör och riktning till händelsen. För rapporter som skall bearbetas av olika

datasystem är det noga reglerat vad som får matas in i de olika fälten, s.k. legal entries.

59

Detta är inte specifikt för CBRN utan gäller för all meddelandehantering inom NATO

och regleras av APP20-11. Vid manuella bearbetningar får all information under ett set bilda en mening och måste inte delas upp i fält21.

Nedanstående bild visar ett exempel på en CBRN 1 rapport som beskriver en attack med C-stridsmedel där ett flygplan har släppt två stycken bomber med nervgas.

Illustration nr 21. Exempel på CBRN-1 rapport. Illustratör: NATO, ATP-45

För närvarande är de svenska direktiven att rapporter inom bataljon (motsv) får utformas enligt ordinarie rapporteringsrutin (t ex enligt 7 S eller via SLB) och att

rapporterna omarbetas att följa strukturen enligt ATP-45 vid bataljonsstab (motsv). ATP-3.8.1 volym III ställer kravet att förband skall kunna rapportera enligt ATP-45.

20

Allied Procedural Publication

21 ATP-45(D) Annex C C01.1 h

BRAVO /34VDR630778 //

DELTA /171231ASEP2011/171236ASEP2011 //

FOXTROT / 34VDR631775 / EE //

GOLF / OBS / AIR / 1 / BML / - //

INDIA / AIR / NERV / NP / - / - //

MIKER / - / - //

TANGO / FLAT / WOODS //

60

Illustration nr 22. Exempel på CBRN-1 rapport med samma innehåll enligt 7S och ATP-45

För att underlätta CBRN rapportering på förbandsnivå inom bataljon (motsv) finns mallar som beskriver vad som skall rapporteras. Mallarna är anpassad efter svenska

förhållanden. Vissa set och fält är borttagna då innehållet i dessa inte är nödvändiga i den initiala riskhanteringen av händelsen. Rapporteringsmallarna framgår av bilaga 12.

Hur rapporteringen skall ske skiljer sig mellan olika förband och skall inarbetas i respektive förbands SOP.

Rapporternas väg.

Det är viktigt att en så enkel rapporterings väg eller - kedja som möjligt organiseras då

det inte enbart är personal med CBRN utbildning som kommer att hanterar detta på olika nivåer. Viktigt är att se till att det inte sprids för många rapporter i systemet, då det till sist kan

bli svårt att hålla reda på vilka rapporter som rör vad. En strukturerad rapporterings metod måste inarbetas. Man måste även här väga in vilka tekniska hjälpmedel och

sambandsmedel det finns på de olika ledningsnivåerna och förbanden. Det är viktigt att en fastställd och beprövad metod används som fungerar likadant oavsett om man har tillgång till SLB eller SWECCIS.

Nedan redovisas förslag på hur rapportkedjan och vilka rapporter som används på de olika ledningsnivåerna kan fungera.

Rapportering vid CBRN källa.

Enligt nedan genomförs larm och rapportering på källnivå, bataljon och lägre förband,

där den stora massan av personal finns och där det måste vara enkelt. Larm

Vid en CBRN-händelse är det viktigt att larm och varning sänds ut snabbt och att det sänds ut över ett talnät (radio) så att så många som möjligt hör. Larm sänds på enklaste

sätt och inleds alltid med ”GAS” eller ”RADIAK” beroende av vilket ämne det gäller. Exempel på larm från pluton till närmaste förband: - Alla Sigurd från Adam Sigurd! GAS, Gaslarm!

CBRN-1 och CBRN-4 rapporter.

Larm skall inte förväxlas med den CBRN-1 eller CBRN-4 rapport som sedan följer. Larm kompletteras med en CBRN-1 då man iakttagit utspridningen eller en CBRN-4 då man inte har någon observation, utan första indikationen på att något inträffat är ett

varningsinstrument som larmar eller att man upptäcker omslag på en förberedd indikering. CBRN-1 och -4 rapporter behöver på källnivå inte ställas upp i ett särskilt

format utan behöver endast innehålla viss information. Rapporterna sänds lämpligast via DART, motsv. eller via SLB om förbandet har detta. I enklaste form duger ”7 S”.

61

Exempel på CBRN-1 och CBRN-4 rapport från CBRN källa.

CBRN-1 CBRN-4

- Från Adam Sigurd! - Från Adam Sigurd. DTG231300BMAJ2013! DTG231300BMAJ2013!

Vid namnet STENSOFFAN! Vid namnet STENSOFFAN! Artillerield, direkt C-anfall! Drivande C-moln!

Indikeringspapper 104 visar gult omslag! Vind mot norr!

C-varningsinstrument LCD i G-mode visar 4 block! Vind mot norr!

Illustration nr 23. CBRN-1 och -4 rapport enligt metod 7-S.

Sagesman anger från vem rapporten sänts. Stund skall anges med DTG dvs. datum, klockslag, tidszon, månad och år när händelsen

inträffade. Om möjligt komplettera med DTG för händelsens slut. DTG får inte förväxlas med det tidsnummer som automatiskt genereras vid sändning med DART.

Ställe, platsen för händelsen, anges med UTM (MGRS). Kan kompletteras med observationsriktning och egen position, om den skiljer sig från platsen för händelsen. Styrka, ange typ av vapenbärare, utspridningssätt och antal. Vid TIM händelse anges om

möjligt ämne eller lukt, utseende eller märkning, UN-nummer. Slag, vilken typ av indikeringsutrustning som använts och indikeringsresultat. Symptom kan även vara tecken på CBRN händelse. Vindriktningen anges som vind mot aktuellt

väderstreck för kemiska ämnen, som vind från för strålande ämnen.

Rapporteringsflöde.

Vid en CBRN-händelse skickar alla drabbade förband direkt en CBRN-1 eller en 7 S-rapport till högre stab. Den högre staben sammanställer och omarbetar rapporten till en

CBRN-2 rapport som skickas vidare till sidoordnade och högre staber.

Illustration nr 24. CBRN-rapportvägar.

Illustratör: NATO STANDARDIZATION (NSA), översättning Peter Arnesjö, SkyddC

62

CBRN-2 rapporten sammanställs och omarbetas av brigadstab motsvarande till en

CBRN-3 rapport. Den innehåller den första beräkningen av riskområde och skickas tillbaka ut till underställda förband och till högre chef. De underställda förbanden varnar

i sin tur sina underställda i riskzon med CBRN 3-rapporten.

Illustration nr 25. CBRN-rapportvägar.

Illustratör: NATO STANDARDIZATION (NSA), översättning Peter Arnesjö, SkyddC

För att fastställa gränser för det exakta beläggningsområdet skickar förbanden ut indikeringspatruller. Resultatet från deras indikering skickas in till högre stab i en

CBRN-4 rapport. Staben bearbetar data utifrån de inkomna CBRN-4 rapporterna och fastställer ett

riskområde som delges de underställda, sidoordnade och överordnade förband i en CBRN-5 rapport.

63

Illustration nr 26. CBRN-rapportvägar.

Illustratör: NATO STANDARDIZATION (NSA), översättning Peter Arnesjö, SkyddC

Riskområden

Tillverkning av riskområden vid en CBRN händelser kan göras i tre olika metodnivåer:

Förenklad metod, manuellt eller med datorstöd utarbetat riskområde utifrån de första inkomna larmen. Endast väderdata från aktuell två timmes period används.

Riskområden tillverkade enligt förenklad metod skall alltid kompletteras med riskområden tillverkade med detaljerad metod. Syftet är att snabbt skapa underlag för vilka förband och enheter som måste varnas.

Detaljerad metod, manuellt eller med datorstöd utarbetat riskområde. Väderdata från flera tvåtimmars perioder används. Riskområden tillverkade med detaljerad

metod kan vara både större och mindre än riskområden tillverkade med förenklad metod.

Utökad metod, med datorstöd utarbeta komplexa riskområden för detaljerad uppföljning.

Riskområde enligt förenklad metod, BC-ämnen

Man skiljer mellan två olika fall vid tillverkning av riskområden.

Fall 1: Vid vindhastigheter upp till eller lika med 10 km/h blir riskområdet cirkelformat.

Fall 2: Vid vindhastigheter över 10 km/h blir riskområdet triangelformat.

Illustration nr 27. Förenklat riskområde för BC-stridsmedel och TIC. Källa: SkyddC

Den lilla cirkeln i riskområdet benämns utsläppsområde.

64

Storleken på utsläppsområdet beror på om det är fråga om TIC, C- eller B-stridsmedel;

utsläppsområdet har radien 1 km för TIC och 2 km för C- och B-stridsmedel.

Riskområdet för fall 1 har radien 3 km för TIC och 10 km för C- och B-stridsmedel. I fall 2 ersätts radien av avståndet 3 respektive 10 km längs med vindbäringen från utsläppsområdet.

Vid okänt utsläppsområde görs alltid ett cirkulärt riskområde oavsett vindhastighet, med

centrum för platsen av observationen eller indikering. För TIC med radien 3 km och för C-stridsmedel med radien 10 km och för B-ämnen 50 km.

R-ämnen

För strålkällor varierar riskområdet beroende på typ av strålkälla, se ATP-45.

Riskområdet utformas och fastställs av CBRN CC eller CBRN SCC. Vid indikering av okänd källa utformas riskområdet cirkulärt med radien 2,5 km.

N-ämnen

Förenklat riskområde för radioaktivt nedfall efter en kärnladdningsexplosion varierar i

storlek beroende på kärnladdningens styrka och vindhastighet uppe i atmosfären (kräver CBRN väder) och utformas normalt av CBRN CC eller CBRN SCC.

Avlarmning

CBRN ZCC har rätten att fastställa när en tidigare CBRN händelse inte längre utgör en

CBRN fara, baserat på aktuella mätningar. Rättigheten får inte delegeras längre ner än till CBRN SCC.

Övriga rapporter

MIR (Missile Intercept Report). Rapporten innehåller data som sedan kan omräknas till

riskområden om missilen haft en kemisk stridsdel eller från kärnladdning som inte detonerat.

STRIKWARN (Friendly Nuclear Strike Warning). En rapport för att varna egna och allierade förband innan användandet av kärnvapen.

HAZWARN (Hazardous Material Release Warning to Friendly Forces). En rapport för att varna inför möjliga större TIM-utsläpp.

CBRN SITREP (inte att förväxla med CBRN-6 rapport), CBRN situationsrapport för

summering av CBRN aktiviteter kopplat till aktuella CBRN händelser och planering. Syftet med rapporten är att delge chefer och staber på alla nivåer den allmänna CBRN situationen inom aktuellt område. När rapporterna skall skickas och rapportens innehåll

regleras i förbandets SOP.

CBRN väderprognos

Vid tillverkningen av riskområden (CBRN-3) behövs utöver beskrivning av händelsen (CBRN-2) dessutom CBRN väderprognoser för aktuella områden. Dessa är mer

detaljerade än vanliga väderprognoser och beskriver vädret i tvåtimmars intervall. CBRN väderprognos skall skickas ut 4 gånger per dygn (var 6:e timme) av METOCC.

65

Fysiskt skydd

Fysiskt skydd förbättrar möjligheterna att överleva i en CBRN miljö, men reducerar förbandens operativa förmåga. Chefer måste ha förståelse för förbandens sårbarhet i

CBRN miljö och de begränsningar som vidtagna skyddsåtgärder medför, till att förbanden kan lösa anbefallda uppgifter. Fysiskt skydd indelas i:

Personligt skydd (IPE) som tillgodoser individuellt skydd i CBRN miljö med skyddskläder - C-skyddsdräkt eller C-stridsdräkt - och personlig skyddsutrustning -

skyddsmask, filter, m.m.

Kollektiva skydd (COLPRO) i anläggningar eller system utrustade med

luftfiltreringsanläggning och slussar som medger att personal kan utföra arbete och vila utan risk i CBRN miljö.

Skydd av utrustning och materielsystem som organisation och effektbestämmande (OE) materiel från kontaminering och behov av efterföljande sanering. All OE-materiel som riskerar att kontamineras ska kunna övertäckas, maskeras, spridas ut

eller på annat sätt skyddas.

Personligt skydd, IPE.

All personal ska vara utrustad med personlig skyddsutrustning22 som består av skydd för andningsvägar, medicinska motmedel, saneringsmedel och C-stridsdräkt/-

underställ23. Kemskyddsdräkt och burna lufttuber finns tillgängliga för bättre skydd för CBRN specialister i CBRN miljö.

Illustration nr 28: Personlig skyddsutrustning - C-stridsdräkt 08 och skyddsmask 90. Illustratör. FMV

2008

Chefer ska vara medvetna om påverkan på prestationsförmågan av buren

skyddsutrustning, i all verksamhet. Höjd kroppstemperatur med risk för uttorkning, begränsat synfält samt sämre talkommunikation är begränsningar som följer användning av skyddsutrustning. Även den psykologiska effekten av buren personlig

22

Skyddsutrustning 90C, M8560-101230

23 C-stridsdräkt 12, M7376-830000 eller C-stridsdräkt 90, M7376-750000 alternativt C-underställ 98, M7376-740000

66

skyddsutrustning påverkar den maximala tid som individen rimligtvis klarar av att

arbeta i en CBRN miljö.

För att vidmakthålla stridsvärdet hos personalen ska avlösningar med perioder av arbete och vila inplaneras med hänsyn till taktiskt läge och uppgift. Beräkningar av prestationsförmågans försämring vid bärandet av full IPE kan studeras närmare i ATP-

65. Chef fastställer skyddsnivå för personlig skyddsutrustning som ska användas i en given situation.

CBRN skyddsnivåer framgår av bilaga 8.

Den personliga utrustningens alla ingående delar har en begränsad och olika lång skyddstid, särskilt beroende på om den bärs frekvent. Chefer måste säkerställa att

underställd personal alltid har tillgång till fullgott skydd. Ersättning av personlig skyddsutrustning ska baseras på förbrukning. Filter, handskar,

sockar och dräkter är de artiklar som bedöms förbrukas mest. Trasiga utrustningar ska omedelbart ersättas. Mängder och tillgång till ersättningsutrustning är en av de

viktigaste frågorna för logistikfunktionen att lösa. Storleksbeställning av ersättningsutrustning är viktigt, illasittande personlig skyddsutrustning ger inte optimalt skydd.

Vakuumförpackade CBRN stridsdräkter i förpackning bryts först på order om

användning. Dräktens skyddsförmåga kan nedgå efter en tids användning beroende av nötning och nedsmutsning. Viktigt är att fastställa vilka bestämmelser för hygientvätt som gäller för den typ av dräkt som tilldelats. Olika bestämmelser för användning efter

tvätt gäller för olika dräkter.

Fältuniformsystem 90 ger endast ett kortvarigt skydd mot C-stridsmedel i aerosol- eller vätskeform. Skyddstiden förlängs avsevärt om flerskiktsprincipen tillämpas. Om klädseln förstärks med underkläder, tröja, regnkläder eller skalplagg blir skyddet

avsevärt bättre. En förstärkt klädsel ger även ett bättre skydd mot B- och R/N-stridsmedel.

Personlig identifikation vid bärandet av personligt skydd

Identifikationen ska utformas så att det är enkelt att se vem som är vem och vilken

befattning man har. Identifikationen kan utgöras av ex. vis tejp som fästs på uniform, stridväst eller skyddsmaskfilter. På identifikationen ska man kunna utläsa följande:

Namn (kan även vara befattnings-/anställningsnummer)

Officersnivå (grad eller OF 1-9/OR 1-9)

Nationalitet (enligt tre bokstavs ISO kod [STANAG 1059])

Blodgrupp (anges inte nationellt)

SWE O Rh POS

OF 2 P. ERIKSSON

67

Illustration nr 29. Exempel på utmärkning personlig utrustning. Illustratör: SkyddC

Kollektiva skydd, COLPRO.

Ett kollektivt skyddssystem medger för chefer att balansera behovet av skydd mot kravet av att kunna upprätthålla tempot i operativt verksamhet. Syftet med kollektiva

skyddssystem är att kunna utföra oavbruten operativ verksamhet utan den psykologisk och fysiologisk belastning som kommer av en utökad användning av personlig

skyddsutrustning. Kollektiva skyddssystem ger ett fullgott skydd i CBRN molnmiljö och kan även,

beroende på design och placering, motstå direkt kontaminering. Gemensamt för kollektiva skyddssystem är att de arbetar med övertryck i kombination med CBRN

filter. Fast kollektivt CBRN skydd kan förekomma i olika former av fortifikatoriska

anläggningar, framförallt hos lednings- och sensorförband, men även i folkskyddsrum. Anläggningar kan också vara utrustade med stötvågsskydd och EMP-skydd.

Mobilt kollektivt CBRN skydd finns ex. vis i marinstridskrafternas fartyg och båtar samt inom markstridskrafternas stridsfordon och stridsvagnar. Mobila lednings- och

sensor plattformar kan vara utrustade med kollektiva skyddssystem. Funktionen och den tekniska utformningen är integrerad i plattformarna. Mobilt kollektivt skydd kan även

inneha EMP-skydd. CBRN skyddstält, COLPRO, är ett flyttbart ersättnings- och kompletteringssystem till

de fasta och mobila kollektiva skyddsutrymmen. Tälten kan utnyttjas för ledning, vård av skadade eller vila. CBRN skyddstälten behovsätts enligt centrala direktiv.

Illustration nr 30. CBRN Skyddstält 07/T. Foto: FMV, 2007

68

Chefer måste vara medvetna om kollektiva skyddssystems begränsningar och

användning i CBRN miljö. I sådan miljö måste all personal före inträde till kollektivt skyddat utrymme antingen passera en saneringsstation eller kontamineringskontroll.

Ytterkläder och utrustning lämnas i särskild förvaringszon. Logiskt med detta så bör chef avdelad särskild personal för assistans och skötsel av drift, tillträde, sanering och övervakning av t. ex CBRN skyddstält.

När kollektiva skyddssystem körs i skyddsdrift måste antalet personal med tillträde

begränsas, bland annat för att undvika en oavsiktlig invändig kontaminering av det skyddade utrymmet. Detta måste särskilt beaktas vid misstanke om att personal kan vara smittad av biologiska stridsmedel. För skydd mot joniserande strålning kan skyddet

ökas om CBRN skyddstält placeras inomhus, grävs ned eller förses med jordvallar runt om. CBRN filter kan ha ett begränsat skydd mot höga koncentrationer av ämnen som

tränger undan syre och vissa industrikemikalier. I varje förbands CBRN skyddsplan ska det tydlig framgå vilka tidsintervaller som gäller

för byte av CBRN filter för att därmed säkerställa skyddsfunktionen på systemet. Driften och underhållet av det kollektiva skyddssystemet påverkas av insatsmiljön.

Detta medför att byte av filter och andra underhållsåtgärder kan styras av andra faktorer än de som CBRN ämnen vanligtvis utgör. Funktionskontroll och tillsyn genomförs i samband med normala underhållsrutiner. Systemen aktiveras i enlighet med

förbandschefens beslut eller vid beordrad ökning av CBRN skyddsåtgärder.

Skydd av utrustning och materielsystem

All utrustning och materiel, som är organisations och effekt (OE) bestämmande, måste vara utformad så att om den blir kontaminerad ska personal eller besättning iförd

personlig skyddsutrustning och efter utförd taktisk (minimala) sanering kunna hantera den för att fortsätta uppgiften.

Utrustning och materiels härdighet mot effekter från CBRN vapen eller ämnen kan förstärkas genom att använda effektiva tekniska metoder eller identifierad bäst praxis.

Kontamination och penetration av ytan på utrustning eller materiel kan undvikas eller

reduceras genom att den skyddas av byggnader, täcks över med kemiskt resistent material (presenning, plast) och att dörrar, fönster och luckor hålls stängda och tätade.

Verkan av EMP och övrig elektronisk störning (TREE) på utrustning kan reduceras om utrustning som inte används stängs av eller kopplas ifrån, in- och utgående kablar dras

så kort som möjligt, antenner tas ner eller kortas. Elektronisk utrustning som måste användas bör jordas och förses med överspänningsskydd.

69

Riskhantering.

Riskhantering ska begränsa verkan från CBRN hot och risker. Riskhantering åsyftar de förebyggande åtgärder som kan vidtas före en CBRN händelse inträffat och de åtgärder

som vidtas för att ta kontroll över händelseutvecklingen vid en inträffad CBRN händelse; undvikande av kontaminerade områden, övervaka vidare spridning av kontamination, kontroll och administration av individuell dosimetri, samt sanering.

Grunden för riskhanteringen är den CBRN riskbedömning som alltid genomförs som en

naturlig del i planering för insatser. Kärnan i riskhanteringsprocessen är medvetna beslut om avvägning mellan värdet av uppgiftens lösande, vad det kostar att minska identifierade risker och vilka risker beslutsfattaren är beredd att ta för att uppgiften ska

lösas.

Genom att använda Försvarsmaktens gemensamma riskhanteringsmodell får en beslutsfattare fram bedömd risknivå. Den bedömda risknivån är en grov generalisering av verkligheten, grundad på en serie bedömningar gjorda av människor som i det flesta

fall tvingats använda bristfällig information. Resultatet är således inte en vetenskapligt validerad sanning. Detta är något som aldrig får glömmas bort. Se vidare kapitlet 5 om

CBRN ledning. Vidta riskförebyggande åtgärder

Grundprincipen för riskhantering är att lägga kraften på förhindrande skyddsåtgärder innan en CBRN händelse inträffar. Risken för att personella och materiella förluster

inträffar kan inte alltid undvikas i krig och konflikter. Om risker helt ska undvikas kommer det att påverka operationers genomförande i tid och resultat. Förhindrande åtgärder genomförs för att minska risken för att förbandet blir föremål för

en CBRN attack och mildra effekterna av en CBRN händelse. En sådan åtgärd kan ex. vis. vara att eliminera motståndarens specifika CBRN vapensystem eller lager med

CBRN ammunition genom egen bekämpning. Vid sådan bekämpning måste konsekvenserna beaktas i planeringen.

Övertäckning.

Fortifikatoriska skydd, byggnader, stridsfordon och fartyg erbjuder det bästa skyddet

mot alla former av verkan från CBRN vapen eller ämnen. Men alla typer av övertäckning är bättre än inget alls. Enkla splitterskydd, presenningar, skyddsplast eller endast kamouflagenät kan reducera risk för kontaminering.

Kamouflera, dölja, sprida och vilseleda.

En strikt tillämpning av teknik för kamouflage, döljande, spridning och vilseledning gör att förbanden undviker att bli upptäckta och föremål för bekämpning.

Sprinkling.

Fartyg och båtar försedda med sprinklersystem eller annan möjlighet att väta däck och

överbyggnad ska vid ökat CBRN hot väta skrov, däck, överbyggnader och master med vatten och hålla det så, för att reducera CBRN kontamineringen.

Övertryck.

70

Militära anläggningar, stridsfordon och fartyg utrustade med kollektiva skyddssystem

ska vid ökat CBRN hot köra sådana i skyddsdrift. Gemensamt för kollektiva skyddssystem är att de arbetar med övertryck i kombination med CBRN filter.

Redundans.

Verkan från CBRN stridsmedel kan minimeras om chefer i planering alltid avdelar

reserver. Avdelade reserver ökar chefens handlingsfrihet. Reserv kan utgöras av tid, terräng, materiel och personal, men måste alltid planeras. Principen kan användas på

alla nivåer. Undvikande.

När det är möjligt ska chef överväga att placera, gruppera eller flytta avgörande resurser, reserver eller förråd utanför räckvidden från taktiska CBRN vapen vid ökat

CBRN hot. Ha uppsikt över risker.

Den mest effektiva skyddsåtgärden är att så långt det är möjligt undvika faran och risken av att bli kontaminerad. Det förebygger eller undanröjer behovet av andra

åtgärder, men är inte lätt att uppnå eftersom krav på operativ verksamhet ändå kan resultera i oundviklig exponering av trupp. Åtgärder för att undvika faror och risker avhandlas nedan.

Utmärkning av riskområden

Kontaminerade markområden, anläggning, utrustning eller upplag märks ut så att de kan undvikas. Skyltar fästs i midjehöjd med varningen vänd ut från området med avstånd i sida om 10 till 50 meter beroende på terrängens beskaffenhet och fullt synliga på 50

meters avstånd. Svenska skyltar är identiska med de av NATO fastställda. På skyltarnas baksida anges information om farans innebörd.

Illustration nr 31. CBRN-varningsskyltar. Illustratör: FMV

Planering och kontroll av förflyttningar

Förbandschef ska utifrån taktisk situation planera så att truppförflyttningar och

trupprörelser sker utefter vägar och rutter som förhindrar att enheter hamnar i kontaminerade områden. Genom att kontrollera och förebygga förflyttningar kan riskerna för att sprida kontamination utanför kontaminerade område minskas.

Kontaminerade enheter ska innan förflyttningar saneras för att undvika spridning.

Omgruppering och utrymning

All rörlighet inom ett kontaminerat område eller anläggning måste minimeras och strikt kontrolleras. Förbandschef måste noga analysera konsekvenserna av en omgruppering

eller utrymning av det kontaminerade området eller anläggningen. Personal kan söka sig till rena partier av området eller betjäna en anläggning med minst antal personal.

71

Avlösningar och rotation av enheter i kontaminerat område eller för att betjäna en

kontaminerad anläggning kan vara en annan lösning. Beslut om omgruppering (utrymning) fattas av lägst bataljonschef (motsv).

Spridningskontroll

Åtgärder vidtas för att fysiskt begränsa kontaminering och inte låta den spridas till rena

områden och därigenom utöka riskområdet. När riskområde har identifierats, beordrar förbandschef åtgärder för att begränsa dess expansion. Spridning av risker minskas

genom inneslutning (avgränsning) av område, begränsning av truppförflyttningar och - rörelser, avdelade restriktionsområden och reglerad avfallshantering.

Indikering.

Ett av chefens viktigaste beslutsunderlag är en detaljerad kartläggning av

kontamineringens lokalisering, karaktäristik (ämne) och möjlig varaktighet (kvarliggningstid).

Begränsa spridning

Förband som förflyttas ut ur ett riskområde ska genomgå kontroll för att fastställa om saneringsbehov föreligger och saneras om den taktiska situationen tillåter det.

Förflyttningen av kontaminerade enheter utanför riskområdet ska regleras och kontrolleras. Förband och civilbefolkning utanför riskområdet varnas. Endast förband som har avgörande uppgifter kan tillåtas att förflytta sig in i eller passera genom

kontaminerat område, om det motiveras av ett taktiskt behov.

Restriktionsområden

I område med möjliga risker från CBRN ämnen kan det finnas behov av att inrätta restriktionsområde. Grunden för att inrätta ett restriktionsområde kan vara att passage

eller vistelse i området är olämpligt eller farligt och medför krav på att särskild skyddsutrustning medförs. Genom inrättande av restriktionsområden skapas ett

kontrollförfarande varigenom exponering begränsas och uppföljning förenklas. Exempelvis så kan kontakten mellan friska och sjuka begränsas för att förhindra överföring av sjukdom genom isolering eller karantän. Sådana restriktionsområden

samordnas med regionala myndigheter (MR staber, länsstyrelse, kommuner).

Avfallshantering

Farligt avfall från sanering kan fortsätta utgöra ett hot för våra förband, lokal civilbefolkning och miljön tills det blir korrekt omhändertaget. Kontaminerat eller

smittsamt material, inkluderat avfallsprodukter från sanering samt kontaminerade kvarlevor ska kunna samlas upp, förvaras och märkas i avvaktan på slutlig hantering.

Saneringsplatser ska kunna återställas efter genomförd sanering. Riktlinjer och bestämmelser utarbetas för att säkerställa en ansvarsfull avfallshantering. Kontaminerat saneringsvatten bör samlas upp när så är möjligt och omhändertas enligt bestämmelser

för hantering av farligt avfall. Kontaminerat saneringsvatten får inte släppas ut direkt i dagvattenbrunnar, avloppsnät eller öppna vattendrag.

72

Exponeringsanvisningar

Grundprincipen är att personal inte i onödan ska exponeras av CBRN ämnen, i enlighet med ALARA principen (As Low as Reasonably Achievable). I vissa fall kan operativa

omständigheter kräva, för uppgiftens lösande, att förbandschefen måste utsätta sin personal för faror från CBRN ämnen och då ska risker och konsekvenser vara känd av personalen. Förbandschefen ska kunna balansera behovet av verksamhet i riskområden

med behovet av omsorg om personalen. När en CBRN attack eller utsläpp av TIM har skett ska förbandschef säkerställa att underställda enheter är medvetna om vilka aktuella

risker som föreligger. Förbandschef ska klargöra för underställda CBRN skyddsmaterielens begränsningar och vilka eventuella kompletterande skyddsåtgärder som krävs.

Vid en CBRN händelse kommer förbandschefen att behöva omfattande information för

att kunna utforma en plan och fatta beslut. Läget och karaktären på ett TIM-objekt eller en aktörs CBRN förmåga kan utgöra chefens avgörande informationsbehov (CCIR, Commander’s Critical Information Requirenments). För att ge förbandschefen en

heltäckande bild inför verksamhet i eller invid ett riskområde bör personal med kompetens inom underrättelser, CBRN, försvarsmedicin, logistik, kommunikationer,

juridik, politik, civil – militär samverkan och miljö involveras. Riktlinjer för C/B-exponering

All exponering från kemiska och biologiska ämnen bör dokumenteras24. Ämne, exponeringstid och hur exponeringen skett är viktiga parametrar vid en uppföljning av

händelsen. Medicinskt protokoll eller journal upprättas i bataljonsstab och högre stab efter exponering vid bekräftad förekomst av kemiska och biologiska ämnen. Medicinsk uppföljning krävs med omedelbar regelbundenhet från exponeringstillfället av

biologiskt ämne till att beräknad inkubationstid uppnåtts.

Riktlinjer för R/N-exponering

I förbandets stående order ska information om gränsvärden för dos och doshastighet för den dagliga verksamheten och för nödsituationer framgå samt hur dessa följs upp.

Förbandschef ansvarar för registrering och uppföljning av personalens individuella stråldoser, så att inte fastställda gränsvärden överskrids. I bataljonsstab och högre stab

upprättas stråldostablå över underställda förband. Exponering för joniserande strålning registreras genom användning av person- eller

gruppdosimeter. Om gruppdosimeter används ska kontroll göras om registrerad stråldos är att anse som medianvärde inom gruppen. All exponering från joniserande strålning

utöver den normala bakgrundsnivån ska registreras i medicinska journaler. Dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning25.

I regel är risken för akut strålskada försumbar i alla grundnivåer. De faktorer som har störst betydelse för riskerna i grundnivån är sena och ärftliga skador samt fosterskador.

24

Arbetsmiljöverkets föreskrifter för kemiska och mikrobiologiska arbetsmiljörisker 25 Strålskyddsmyndighetens föreskrift , SSMFS 2008:51.

73

Gravida kvinnor bör inte delta i verksamhet som medför högre doser än vad som anses

godtagbart för civilbefolkningen som helhet.

För planerad verksamhet i fred gäller följande dosgränser:

Kategori A, personer i verksamhet med joniserande strålning, max 100 mSv under 5

år och 50 mSv under enstaka år.

Kategori B, övriga, 6 mSv per år och max 1 mSv per vecka. Hit räknas

försvarsmaktens personal i allmänhet.

Kvinnor ska vid graviditet omplaceras till arbetsuppgifter som inte är förenade med joniserande strålning. Om inte omplacering kan ske skall arbetet planeras så att den

ekvivalenta dosen till fostret blir så liten som möjligt och att det är osannolikt att dosen till fostret överstiger 1 mSv.

Vid bestrålning nödlägen gäller nedanstående.

Sådant arbete får bara utföras av frivillig om stråldos beräknas överskrida 50 mSv

för effektiv dos.

Kvinnor i fertil ålder får bara delta om de själva kan utesluta att de är gravida.

En räddningsinsats som kan medföra att den effektiva dosen överstiger 100 mSv får

endast utföras i livräddande syfte och av personer som har god vetskap om insatsens strålrisker.

Dosgränser vid operationer som genomförs inom ramen för NATO/PfP.

Militära operationer inom ramen för en stabiliserande operation under FN eller NATO

kan innebära att i fred fastställda dosgränser kan komma att överskridas. Beslut om att få överskrida gällande dosgränser i fred fattas av C INSS.

Tabell nedan visar dosgränser (Radiation Exposure State Category, RES) vid Non-Article 5 Crises Response Operations, (CRO) för NATO.

Den svenska kategori A motsvaras av 1B, kategori B av 1A. I nödlägen skulle en svensk kontingentschef kunna fatta beslut om att även 1C används.

Total

ackumulerad dos

Dosgräns

(RES) Rekommenderade åtgärder

0 - 0.5 mSv 0 Rutin övervakning

0.5 - 5 mSv 1A Individuell dos registrering Påbörja särskild övervakning (indikering)

5 - 50 mSv 1B

Individuell dos registrering

Påbörja kartläggning av strålning och fortsatt övervakning

Prioritera uppgifter Inför dos kontroll som åtgärd vid operationer

50 - 100 mSv 1C

Individuell dos registrering Uppdatera kartläggning och fortsatt övervakning

Fortsatt dos kontroll Utför endast uppgifter för att förhindra risker eller

avvärja faror med hänsyn till uppdrag, radiologisk risk eller total risk.

100 - 250 mSv 1D Individuell dos registrering Uppdatera kartläggning och fortsatt övervakning

74

Fortsatt dos kontroll

Utför endast livräddande uppgifter eller uppgifter som medger att insatser kan fullföljas. Medicinsk uppföljning av personal

250 - 750 mSv 1E

Individuell dos registrering

Uppdatera kartläggning och fortsatt övervakning Fortsatt dos kontroll

Utför endast livräddande uppgifter eller uppgifter som medger att insatser kan fullföljas. Medicinsk uppföljning av personal

Illustration nr 32. Tabell som visar dosgränser vid genomförande av stabiliserande operationer. Källa:

ATP-3.8.1 Vol 1 2010 NATO STANDARDIZATION (NSA)

Dosgränser vid beredskap och krig.

Innan en chef beordrar verksamhet i kontaminerat område ska alltid värdet av att

uppgiften löses mycket noga vägas mot de strålskador som kan uppstå hos insatt personal. Innan verksamhet beordras ska förväntad dos vid uppgiftens lösande uppskattas, varvid

möjligheterna till avlösning av insatta enheter beaktas, dvs. om den uppskattade dosen genom avlösningar kan fördelas på fler enheter. Detta bör eftersträvas även då förväntad

dos understiger 500 mSv. Övergång till en högre dosgräns får endast ske om den avsedda verksamheten bedöms

så viktig att ett högre skadeutfall kan accepteras och om inte uppgiften kan lösas på den lägre risknivån genom att ytterligare resurser för avlösning tillförs. Bedömningen i båda

dessa hänseenden görs av högre chef (C INSS, eller delegerad underställd chef).

Total ackumulerad dos

Dosgräns (RES)

Taktisk betydelse på förband

0 (ingen exponering) R 0 Ingen

0 - 750 mSv R 1 Upp till 1 % av LI *

750 - 1250 mSv R 2 Upp till 5 % av LI *

> 1250 mSv R 3

Fler än 5 % av LI * Ökar med ökad dos. Enheter kommer sannolikt

inte vara i stånd att kunna lösa sammansatta uppgifter och vara förhindrad att delta i insatser.

Illustration nr 33: Tabell utvisande dosgränser under beredskap och i krig. Källa: ATP-3.8.1 Vol 1 2010

NATO STANDARDIZATION (NSA)

* Latent Ineffektivitet (LI): anger den lägsta dos vid vilken ett förband och dess personal

blir;

stridsodugliga (< 25 %) inom 6 veckor efter exponering, följt av tillfrisknad eller

död, eller

prestationsförmågan nedgår (25-75% användbar) inom 3 timmar efter exponering

och förblir så intill tillfrisknad eller död. Högre doser inom R 3 kan leda till följande:

75

2000-2500 mSv. Mer än hälften av personalen akut strålsjuka inom några timmar.

Omkring hälften i behov av sjukvård. Cirka 5 % dödsfall.

2500-3000 mSv. Nästan alla strålsjuka och i behov av sjukvård. Cirka 10 %

dödsfall.

Mer än 3000 mSv. Symptom kan uppträda inom en timme. 50 % dödsfall eller fler

inom 6 veckor.

En stråldos som erhålls under lång tid förväntas allmänt ge en lägre akut verkan än om samma dos erhållits under relativt kort tid. För den sammanlagda dosen under tidsperioder upp till två dygn används dock samma riskbedömning, oavsett om dosen

erhållits till stor del inom någon timme eller fördelats på annat sätt under dessa två dygn.

Sanering

Om skyddsåtgärder inte är effektiva och exponering från CBRN ämne med efterföljande

kontaminering är oundviklig, blir sanering nödvändig. Sanering är en process för att säkerställa att personal, utrustning, anläggning och områden blir ren från kontaminering

och återanvändbar igen. Det åstadkoms genom att absorbera, neutralisera, oskadliggöra eller avlägsna kemiska eller biologiska ämnen och radiologiskt material. Sanering av personal prioriteras normalt före utrustning eller anläggning.

Förbandschef ska tillämpa följande principer för sanering:

Så snart som möjligt. Ju tidigare en sanering påbörjas desto mindre ämne hinner absorberas i hud eller materiel. Det gör att effekten av sanering blir bättre, vilket kan

spara liv och minimerar behovet av ytterligare insatser.

Bara det som är nödvändigt. Sanering kräver mycket resurser och tar lång tid. Det

innebär att bara den utrustning som är absolut nödvändig för fullföljandet av en uppgift bör saneras. Detta gäller i ett initialt skede. I ett längre tidsperspektiv kan dock andra prioriteringar behöva göras.

Så nära det kontaminerade området som möjligt. Saneringen genomförs så nära det kontaminerade området som det taktiska läget tillåter, både för att minimera

spridningen av kontamination och för att låta bli att flytta personal och utrustning som är viktig för operationen.

Enligt prioritering, militära resurser bör saneras enligt av chef fastställd prioriteringsordning så att de resurser som behövs för att genomföra saneringen optimeras.

Miljöhänsyn, bör övervägas vid all sanering. Vid rekognoscering av saneringsplatser bör markbeskaffenhet, närhet till vattendrag eller dagvatten, kanaliserande terräng,

och bebyggelse kontrolleras.

Sanering kan antingen vara passiv eller aktiv, beroende på det brådskande behovet i rådande operativ eller taktisk situation.

Passiv sanering

Passiv sanering, så kallad naturlig sanering eller vädring, innebär nedbrytning,

förångning (avdunstning), utspädning eller avdödning under inverkan av naturligt förekommande processer (sol, vind, nederbörd). Naturlig sanering kan behöva ske av utrustning som är mycket känslig för aktiv sanering eller som kan avvaras temporärt.

76

Aktiv sanering

Aktiv sanering utföras genom att avlägsna, förstöra eller avskärma giftigt, smittsamt eller strålande ämne.

Metoder

Med mekaniska metoder som att borsta, torka, skaka, piska, skölja, spola eller ta bort

ytlager kan ett ämne avlägsnas men inte göras ofarligt. Med hjälp av kemiska metoder kan man antingen lösa upp (tvätta bort) eller hetta upp (förånga/avdunsta) ett mer

kvarliggande ämne. Radioaktiva ämnen saneras med mekaniska metoder och måste oftast upprepas för att

uppnå acceptabla strålningsnivåer. Nivåer måste bestämmas utifrån strålning och aktuellt läge.

Kemisk eller biokemisk metod avser att bryta ner strukturen av ett ämne i syfte att eliminera eller reducera dess giftighet. Kemiska ämnen förstörs genom oxidation,

reduktion, fotolys, hydrolys eller pyrolys. Genom att tillföra saneringsämne/-vätska, UV-ljus eller värmebehandling så bildas oftast en mindre farlig kemisk förening.

För biologiska ämnen förstörs ämnets celler genom UV-bestrålning eller användning av kemiska desinfektionsmedel. Värmebehandling kan leda till kemisk modifiering eller förstöring av ämnets molekyler.

Oftast genomförs sanering som en kombination av både mekanisk och

kemisk/biokemisk metod och med följande ambitionsnivåer. Omedelbar sanering utförs utan order, individuellt och omedelbart efter konstaterad

kontaminering. Saneringen utförs av all personal och bör utföras inom 15 minuter efter kontaminering. Vid fortsatt verksamhet i kontaminerad miljö måste i regel sanering

upprepas. I radioaktiv miljö, under nedfall, bör den upprepas var 15 minut. Taktisk sanering genomförs för att reducera kontaktrisker samt minimerar

sekundärspridning så att operationell förmåga kan vidmakthållas. Taktisk sanering utförs på order av lägst plutonchef och i grupperingsområde. Den bör föregås av

kontamineringskontroll genom besiktning och indikering. Personal tar inte av sig buren utrustning eller kläder. Materiel som sanerats kan alltjämt utgöra inandnings- och beröringsrisker vid hantering varför personal under de närmast påföljande dygnen kan

behöva bära skyddsutrustning vid hantering av materielen. Taktisk sanering måste som regel upprepas vid fortsatt verksamhet i kontaminerad miljö.

Utförlig sanering syftar till att reducera nivån av kontaminering för personal, utrustning och arbetsområden till nivå som gör det möjligt att den personliga skyddsutrustningen

kan reduceras eller tas av utan att den operationella förmågan reduceras. Den utförs på order av lägst kompanichef och helst med stöd av speciella saneringsenheter i icke

kontaminerad miljö. Har en omfattande kontaminering skett kraftsamlas förbandets saneringsresurser till en plats. Här görs en prioritering av vad som är viktigt att aktivt sanera. För personal som inte haft tillgång till UA-skydd bör sanering vara utförd inom

en (1) timme efter angreppet för att reducera riskerna från symptom på nervgasförgiftning.

77

Återställande sanering görs endast då utrustning som temporärt eller permanent skall

tas ur bruk. Saneringen genomförs så att inga restriktioner eller risker föreligger för att transportera, underhålla, reparera eller använda utrustningen. Genomförs även för

utrustning och materiel som ska tas hem till sitt ursprungsland efter internationella operationer. Återställande sanering är en utmanande process beroende på ämne som ska saneras och som kan innebära att utrustning måste demonteras för att fås ren eller

skrotas.

Sanering av TIM

För sanering av TIM är ovan beskrivna metoder och ambitionsnivåer även giltiga. Behovet och graden av sanering kommer att variera avsevärt beroende på ämnets

karaktäristik vad avser giftighet, smittsamhet eller strålning.

Sanering av skadade

Chef skall överväga vilka evakueringsresurser (fordon, flyg, fartyg och personal) som finns för skadade i en CBRN miljö. Hindrande skyddsutrustning, klimat,

arbetsbelastning och ansträngning kommer att reducera effektiviteten hos de inblandade i evakueringen. Yttersta strävan ska vara att begränsa kontaminering av transporter och

spridning av kontaminering, varför patienter kan behöva saneras före avtransport. Saneringsplats för kontaminerade skadade bör därför om möjligt upprättas i nära anslutning till plats för förbandsplats.

Saneringsplats

Plats för sanering bör väljas med hänsyn till vindriktning, närhet till civila, ytavrinning till öppna vattendrag eller dagvattenbrunnar, väldränerad mark och grundvattendjup.

Användning av vatten

Den kvalité på vattnen som krävs för sanering är beroende av vilken typ

av saneringsämne, saneringsutrustning och den taktiska situationen. Beroende på saneringsutrustningens beskaffenhet kan vattenkvalitén vara avgörande för systemets funktion och personalens säkerhet. Där så är möjligt bör vatten av från kommunalt

vattendistributionsnät användas vid sanering av personal och personlig skyddsutrustning. Saneringsvatten för fordon, utrustning, infrastruktur och terräng

behöver inte vara av samma kvalité. Kontaminerat saneringsvatten bör samlas upp när så är möjligt och omhändertas enligt bestämmelser för hantering av farligt avfall. Kontaminerat saneringsvatten får inte släppas ut direkt i dagvattenbrunnar, avloppsnät

eller öppna vattendrag.

78

Sjukvård och preventivmedicinska åtgärder.

Förbandets hälso- och sjukvårdsorganisation ska, förutom att kunna bedriva sjukvård i samband med CBRN händelser, också utgöra ett stöd vid stabsarbete på alla nivåer vid

planering av CBRN skyddsåtgärder. Genom att involvera medicinsk personal tidigt i planeringsprocessen så skapas möjligheter att analysera risker ur ett medicinskt perspektiv och att förbereda sjukvårdsorganisationen.

Koncept för utbildning och arbete med hälso- och sjukvård i CBRN miljö samt riktlinjer

för omhändertagande återfinns i NATO STANAG AMedP-6 (C) volym I–III, AMedP-7 (D), AMedP-8 (C) samt AMedP-26. Dessa anvisningar bör följas för att uppnå en tillräcklig lägstanivå av kompetens och metoder för att omhänderta skadade vid en

CBRN händelse. Härigenom uppfylls också de krav som kan ställas på svenska förband vid deltagande i en internationell operation.

Vid omhändertagande av kombinationsskadade måste beaktas att kombinationsskada, dvs. traumatisk skada i kombination med påverkan av kemiskt ämne, infektion eller

strålning ofta försämrar prognosen avsevärt. Detta är viktigt att ta hänsyn till i varje situation. I den fortsatta texten avses med begreppen skadade eller patienter, alla

individer, oavsett om det rör sig om en traumatisk skada, kombinationsskada eller CBRN skada.

Planering

Under planering av nya insatser såväl som vid det fortlöpande planeringsarbetet under

pågående insatser ska CBRN hotbilden regelbundet analyseras och beaktas ur en medicinsk synvinkel.

Följande punkter ska ägnas särskild uppmärksamhet:

Uppföljning av i området förekommande CBRN hot, inkl. transporter av farliga

ämnen, naturligt infektionspanorama samt eventuella civilbefolkning produktionsanläggningar för kemikalier och radiologiska ämnen.

Ta ställning till behov och eventuell användning av medicinskt profylax, inklusive vaccinationer.

Analysera utbildningsbehov och genomföra kompletterande utbildning inom sjukvård och preventivmedicin.

Se över behov och vidta nödvändiga kompletteringar avseende saneringsutrustning

samt sjukvårdsförnödenheter, inklusive medicinska motmedel.

Ett tillförlitligt medicinskt underrättelseunderlag är en förutsättning för att

möjliggöra en god planering.

Organisation

Sjukvårdsorganisationens resurser anpassas för varje insats efter aktuell hotbild. Det

gäller personal, kompetens, sjukvårdsförnödenheter samt personell och materiell förmåga till sanering av skadade. Här ska också kraven på förmåga i de olika sjukvårdsnivåerna beaktas. För att möjliggöra en anpassad sjukvårdsorganisation krävs

att sjukvårdspersonal är delaktig i planeringsarbetet och kontinuerligt uppdateras om eventuella CBRN hot. Förutom sjukvårdsresurser finns också preventivmedicinska

resurser i form av miljö- och hälsoskyddsinspektör samt veterinär. Dessa har en viktig roll i såväl det förebyggande arbetet som i att utreda inträffade händelser på alla nivåer.

79

I vårdkedjan används de internationellt vedertagna begreppen Role 1 – 326. Dessa

representerar olika nivåer av sjukvårdsförmåga.

Förmågor

Hälso- och sjukvårdspersonal ska inneha nödvändig kompetens inom CBRN området. Utöver ordinarie verksamhet inom hälso- och sjukvårdsområdet krävs särskilda

förmågor för omhändertagande och vård av skadade av CBRN stridsmedel.

Hälso- och sjukvårdspersonalen ska upprätthålla följande förmågor:

Genomföra bedömning om ett scenario kan misstänkas vara en CBRN händelse.

Under beaktande av regler gällande strålskydd och med användning av egen eller tillförd skyddsutrustning kunna arbeta i en kontaminerad miljö.

Med användning av egen eller tillförd skyddsutrustning kunna genomföra omhändertagande av skadade som kan utgöra en smittorisk.

Med såväl enkla medel som tillförd specifik materiel kunna genomföra sanering av

egen personal samt sanering av skadad.

Kunna omhänderta samt behandla skadade i såväl kontaminerad som ren miljö.

Med såväl enkla medel som tillförd specifik materiel kunna genomföra åtgärder för

att förebygga smittspridning. Role 1-enheter används i allmänhet på ett sätt som medför att de riskerar att

kontamineras i samband med CBRN händelser. Det krävs därför en förmåga att kunna utföra akut omhändertagande av skadade i kontaminerad miljö. Personalen måste

därmed vid behov ha tillgång till och kunna agera iförd skyddsutrustning. Med stöd av tillförda resurser ska sanering av skadade kunna genomföras. Role-1 har inte resurser för att vårda skadade, så efter akut omhändertagande och sanering ska de kunna

transporteras vidare till högre vårdnivå.

Role 2-enheter ska normalt vara grupperade på ett sätt som medför att risken för kontamination i samband med CBRN händelser minimeras. Role 2-enheter ska dock efter tillförsel av nödvändiga resurser kunna sanera skadade samt omhänderta och vårda

dessa under en begränsad tid.

För Role 3-enheter är förutsättningarna normalt sådana att skadade som når denna nivå redan är sanerade och bör inte utgöra någon risk ur ett CBRN perspektiv. Dock ska planeringen medge att sanering kan ske även på denna nivå med hjälp av tillförda

resurser. Skötsel och behandling av kontaminerade skadade kommer att variera beroende av

taktisk situation och typ av kontaminering. Därför ska varje medicinsk enhet ha en CBRN plan som kan sättas i verket omedelbart. Omhändertagandet av kontaminerade

skadade kommer att behöva spridas på flera förbandsplatser eftersom skadade inte kan vänta på sanering. Alla medicinska enheter ska därför ha en lämplig mängd medicinska motmedel och saneringsmateriel för behandling av kontaminerade patienter vid sin

förbandsplats.

26

ATP-3.8.1 vol I, 1103.

80

Sanering av patienter tjänar tre syften; skydda patienten från absorbering av ytterligare

kontaminering, skydda omhändertagande medicinsk personal och övriga patienter samt förhindra spridning av kontaminering. Vid saneringsplats sorteras och prioriteras den

skadade av medicinsk personal beroende på om skadan behöver kirurgisk eller medicinsk behandling före sanering. Merparten av en sanering kan utföras genom att avlägsna kläder och fotbeklädnad innan patienten tas in för behandling. Vid

omhändertagande av avlidna gäller i princip samma riktlinjer. Beslut om avvikelser i detta fall bör hanteras i samverkan med högre chef.

Läkemedel

Läkemedelssatser för preventiva åtgärder samt omhändertagande av CBRN skadade och

kombinationsskadade utarbetas inför varje militär insats. Förbandschef har till ansvar att fördela, medicinera och följa upp så att truppen har preventivt grundskydd.

Truppen kan utrustas med nervgasmotmedel för akut omhändertagande vid en förgiftning och profylaktiska medicinska medel mot kemiska stridsmedel, vars

behandling får bäst verkan om läkemedlet hinner intas och får tid att börja verka innan exponering sker. För skydd mot biologiska stridsmedel kan det i speciella fall vara

nödvändigt med vaccinering av vissa personalkategorier. För akut behandling används antibiotika. Vid behandling av akuta strålskador kan medicinska medel intas för att hindra eller lindra effekterna från strålning. Beslut om och när medicinering i

profylaktiskt syfte ska påbörjas tas av högre chef på rekommendation av stabsläkare.

Smittskydd

När smittsamma sjukdomar förekommer bör tidiga och fortlöpande restriktionsåtgärder övervägas för att förhindra spridning av sjukdomen till andra förband och

civilbefolkning. När det finns misstankar om att en enhet har utsatts för en biologisk händelse ska en noggrann medicinsk utredning startas för att fastställa antalet individer

som är eller kan komma att bli berörda. Tills det biologiska ämnet blivit identifierat måste varje utsatt individ, inte bara de smittade, separeras från övriga. Om det visar sig att det är frågan om ett överförbart smittämne ska det behandlas som en potentiell källa

till ytterligare sjukdomsspridning.

4.4. Beredskap och larm

Allmänt

Särskilda beredskapsgrader och därtill kopplade åtgärder finns inte inom CBRN skyddsfunktionen. Beredskap ska istället ses utifrån bedömd CBRN hotnivå och vilken

uppgift förbandet har. Chefen har därefter att besluta om vilken CBRN skyddsnivå personalen bör ha och vilka skyddsåtgärder som ska vidtas vid förbanden. Reglementet ger förslag på riktlinjer när sådana skyddsåtgärder bör vidtas.

CBRN hotnivå och skyddsnivå kan vara skiljaktiga inom ett operationsområde.

Bemyndigande delegeras till underställda chefer, lägst kompanichef, att kunna höja eller sänka nivåerna inom deras respektive ansvarsområde, AOR.

Analys bör ske lokalt utifrån hot, risker, förbandens sårbarhet i aktuell situation och skyddsförmåga. Högre chefs rekommendationer beaktas. Bedömningen görs enligt

81

fastställd riskhanteringsmodell och med stöd från SO CBRN som kan ge

rekommendationer. Kombinerat med fakta från övriga stabsmedlemmar är det därefter möjligt för chefer att fatta beslut om lämplig CBRN hot- och skyddsnivå och hur

riskerna ska hanteras. En klar åtskillnad ska göras mellan hot från CBRN vapen och sådana hot som kan

räknas till TIM. Båda bör övervägas vid planering och genomförande av operationer, men det behöver inte innebära samtidigt och till samma nivå.

CBRN hotnivåer framgår av bilaga 7 och CBRN skyddsnivåer av bilaga 8.

Skyddsmaskregeln

Skyddsmaskregeln ska tillämpas när:

CBRN hotnivån bedömts till MEDEL (GUL); en statlig eller icke-statlig aktör har identifierats både ha kapacitet och intention att bekämpa militära förband och andra

mål eller att det finns en förhöjd risk för utsläpp av TIM med anledning av den industriella infrastrukturens förfall och/eller en försämring av säkerheten (security).

C- eller B-stridsmedel har börjat användas.

Order om tillämpning av skyddsmaskregeln ges av lägst bataljonschef. Ordern bör ges

samtidigt som CBRN hotnivån MEDEL (GUL) beordras. När skyddsmaskregeln gäller är flyglarm att jämställa med gaslarm (C-larm).

CBRN larm

Om motståndaren anfaller – fortsätt stridsuppgiften.

Larm metoder

Larm är standardiserade inom NATO och tillämpas vid svenska förband. Vid insatser tillsammans med andra nationer är det viktigt att information om fastställda

varningssignaler tränger ut till samtliga förband och enheter.

Chef fastställer exakt hur larmning skall ske och dokumenteras i förbandets SOP. Larmning kan ske på flera olika sätt t ex med siren, radio eller signaler:

Med radio används blixtmeddelande (FLASH) som bryter all annan sändning. Meddelandet användas bara när larm skickas inom förbandet eller

operationsområdet.

Med ljudsignaler upprepade korta ljudstötar (drillande) på siren (en sekund på, en

sekund av, osv.) eller upprepade mycket korta signaler på signalhorn i fordon eller upprepade slag mot metall (sjungande ljud).

Med visuella signaler, triangel i svart färg på vit botten (flagga/lakan) eller med

signalpatron NBC Larm, M4744-101201 (vitt-rött-vitt ljus 5s, visselsignal 6s), som skjuts med signalpistol.

Muntliga larm, GAS! GAS! GAS! Är vedertaget av många nationer, dock kan nationella alternativ förekomma. Används för att ge larm om kemiska eller

biologiska ämnen. RADIAK! RADIAK! RADIAK! eller på engelska FALLOUT! FALLOUT! FALLOUT! Används för att ge larm vid radiologiska faror.

82

I SLB CBRN AVR genereras ett preliminärt riskområde på kartbild som visas på

bildskärmen med ett blinkande varningsmeddelande från aktuell sensor.

Bestämmelser för avlarmning

Förbandschef ger order om avlarmning. Innan ordern ges skall tillstånd ha erhållits närmast högre chef som har mandatet att fastställa när en CBRN händelse inte längre utgör en fara.

Vid fellarmning inom eget förband får lägst kompanichef eller chef fristående förband

ge order om avlarmning om det genom bekräftat indikeringsresultat konstaterats att CBRN stridsmedel inte har använts eller att utsläpp av TIM inte har förekommit.

Utformning av avlarmning

Följande tillämpningar gäller för svenska förband:

Order ges om FARAN ÖVER! eller på engelska ALL CLEAR!

Visuella signaler tas ner.

Oavbruten siren med stadig ton eller signalhorn i minst 30 sekunder (NATO en minut).

4.5. Skydd mot C-stridsmedel

Personliga skyddsåtgärder

Skydd mot C-stridsmedel inriktas främst på följande:

Skydd av andningsvägar och hud.

Medicinska motmedel, dels för att höja motståndskraften (profylaktiska medel), dels

för att häva verkningar av en förgiftning.

Indikering för att fastställa närvaron, typ av C-stridsmedel och beläggningens

omfattning.

Sanering för att avlägsna eller förstöra C-stridsmedel som utgör beläggning och kan

orsaka skador. Skyddsåtgärderna används i tillämplig grad även mot industrikemikalier.

Förebyggande skyddsåtgärder

Kontrollera personliga skyddsutrustning och medför den i enlighet med beordrad skyddsnivå.

Ta på skyddsmasken och gör funktionskontroll genom att hålla för filtret samtidigt med en kraftig inandning. Åtgärda eventuellt in läckage. Skägg och hår hålls så kort att skyddsmasken sluter tätt till ansiktet.

Kontrollera medicinska motmedel, autoinjektor monteras. Vid minusgrader förvaras autoinjektor varmt, i t.ex. höger byxficka.

Klädseln förbättras (förstärks) enligt flerskiktsprincipen. I enlighet med beordrad skyddsnivå bärs C-strids/skyddsdräkt.

Fyll på dricksflaskor.

Fäst förberedd indikering på personlig utrustning.

83

Åtgärder vid direkt C-anfall

Skydd tas på samma sätt som vid artillerield eller flyganfall. Strävan ska vara att söka skydd under täckning. Personal i fordon, fartyg handlar enligt anvisningar för respektive

fordons- respektive fartygstyp. För övriga gäller:

Håll andan - ta skydd under täckning för att undvika vätska.

Ta på skyddsmasken (kontrollera tillpassning).

Sanera bar hud med personsaneringsmedel och skölj med vatten.

Ta på handskar, hjälm och huva, om C-stridsdräkt, motsv. bärs.

Stanna kvar i skydd tills anfallet eller vätskeregnet upphör.

Om motståndaren anfaller – fortsätt stridsverksamheten. Skyddsmask tas av först på order. Om motståndaren anfaller på nära håll utan skyddsmask kan skyddsmasken tas av utan order, men var uppmärksam på symtom för nervgasförgiftning.

Åtgärder efter C-anfall

Vilka skyddsåtgärder som måste vidtas efter ett C-anfall beror i första hand om vätskebeläggning förekommer eller inte. De viktigaste åtgärderna enskild soldat vidtar är:

Stanna kvar i skydd, på plats där marken inte är C-vätskebelagd.

Utför omedelbar sanering av:

Bar hud som kan ha träffats av vätska eller aerosol,

Vätska eller aerosol som syns på uniform och utrustning,

Eget eldhandvapen, utrustning och stridsställning (motsv.) – de delar, där

kontaktrisker föreligger.

Avläs förberedd indikering, sök samband med närmaste chef, rapportera.

Ge skadade kamrater första hjälpen.

Genomför taktisk sanering på särskild order.

Första hjälpen

Ett C-anfall kan medföra att ett förband på kort tid får ett stort antal skadade. Var och en måste därför snabbt kunna ge sig själv eller andra första hjälpen.

Vid nervgasförgiftning är de viktigaste åtgärderna att ge medicinska motmedel och konstgjord andning. Autoinjektion ges så snart man upptäcker symptom på förgiftning.

Gör på följande sätt:

Ta bort säkringen, sätt den färgade delen mot utsidan av låret.

Tryck hårt mot toppen av injektorn tills utlösning sker. Håll kvar injektorn i 5

sekunder. Dra ut nålen.

Den begagnade autoinjektorn stoppas därefter ned i höger benficka.

Visar någon på så svåra symptom på nervgasförgiftning (t.ex. kramper eller medvetslöshet) att denne inte kan hjälpa sig själv, ges första hjälpen enligt följande:

Kontrollera att den skadades skyddsmask sitter rätt.

84

Ge en autoinjektion med den skadades egen autoinjektor. Den begagnade

autoinjektorn stoppas därefter ned i den skadades högra benficka.

Utför omedelbar sanering av bar hud och uniform på den skadade med

personsaneringsmedel.

Injektion kan även ske i någon annan stor muskel, t.ex. sätesmuskeln eller i överarm. Lindriga symptom på nervgasförgiftning hävs vanligen av en autoinjektion. En känsla

av torrhet i munnen och lättare andning är tecken på att dosen motmedel är tillräcklig och att den börjat verka. Om man inte blir bättre inom 10 minuter tas ytterligare en injektion. Mer än två injektioner av motmedel ska inte ges av andra, än av

sjukvårdspersonal.

Om andningen blir svag eller upphör måste den skadade – förutom eventuellt ytterligare injektion – ges konstgjord andning. Beroende på var den skadade befinner sig, kan andningshjälp ges med konstgjord andning (mun-mot-mun) eller med andningsapparat.

I C-belagt område kan endast konstgjord andning ges med andningsapparat. Åtgärderna måste genomföras så snabbt som möjligt. Den skadade ska därefter snarast tas om hand

av sjukvårdspersonal. Symptom på senapsgasförgiftning kommer tidigast efter några timmar. Sanering måste

dock sättas in snabbt. Skador behandlas av sjukvårdspersonal. Motåtgärder för cyanväteförgiftning omfattar i första hand omedelbar konstgjord

andning. Sanering behövs i regel inte. C-stridsmedel som träffat ögonen sköljs så snabbt som möjligt med vatten, från t.ex. dricksflaskan.

Vid transport av skadade ska kontakt med belagd utrustning undvikas. Den skadade

lyfts med bårmatta/-nät, transportsäck eller i skyddsplast. Bårar täcks med skyddsplast. Åtgärder vid förflyttning eller verksamhet i C-belagt område.

I första hand ska strävan vara att undvika all verksamhet i kontaminerade områden. Om förflyttning eller verksamhet i kontaminerat område måste genomföras, bör förband

med kollektivt skyddade fordon företrädesvis användas. Före inträde i det belagda området så noteras tiden, så att skyddstid för personlig skyddsutrustning inte överskrids.

Följande åtgärder vidtas:

Ta på C-stridsdräkt och skyddsmask. Gummistövel används som fotbeklädnad. Kontrollera tillpassning.

Fordon ses över, CBRN filter kontrolleras, känslig materiel täcks över. På fordon

som saknar kollektivt skydd stängs ventilation och friskluftsintag.

Kontrollera förberedd indikering.

Vid all förflyttning bör vägar, stigar och hård obevuxen mark användas. Platser där

vätska eller missfärgning av växtlighet iakttas ska undvikas. Buskar och högt gräs bör även undvikas. Terrängkörning i låg vegetation, buskar och sly, bör undvikas. Vid

uppehåll inom kontaminerat område bör personal stanna kvar i fordon. Strid genomförs så länge det är möjligt från fordon som vagnsstrid.

85

Sedan det kontaminerade området passerats utför personal snarast omedelbar sanering.

Taktisk sanering utförs på order av lägst plutonchef och med hänsyn till taktiskt läge. Fordon bör om möjligt spolas med vatten. Det minskar riskerna för skador vid den

fortsatta hanteringen av fordonen. Åtgärder vid drivande C-moln

Drivande C-moln kommer alltid att uppstå vid utspridning och avdunstning av C-ämnen. Det kan även uppstå vid sanering när det sker med varmt vatten eller ånga.

Drivande C-moln kan bestå av både gas och aerosoler. Drivande C-moln kan förflytta sig över stora ytor beroende på ämne, väderlek och klimat. Det kan uppträda överraskande om man inte fått någon förvarning.

Vid gaslarm (C-larm) vidtas följande åtgärder:

Håll andan - ta på skyddsmask. Kontrollera tillpassning.

Fortsätt med uppgiften.

Under tid som C-molnet passerar bör personal vistas i skydd (ex. vis, tält, fordon, hus), där koncentrationen blir lägre än i det fria. Sedan C-moln passerat, kontrolleras om

behov finns av sanering, innan skyddsmask tas av på order. Om C-molnet inte gett upphov till någon beläggning, bör ändå vädring av utrustning och platser ske, som ex. vis. klädsel, fordon och stängda utrymmen, där gas eller aerosol kan dröja sig kvar.

Skyddsåtgärder vid förband

Förebyggande skyddsåtgärder

Allmänt

Förebyggande åtgärder vidtas utifrån fastställd aktuell CBRN hotnivå och den taktiska situation som förbandet befinner sig i. Chefer på operativ och taktisk nivå ska utifrån

uppgift och hotbild kunna anpassa CBRN skyddet med bibehållen hög tillgänglighet på förbandet.

Om förebyggande skyddsåtgärder vidtas begränsas skadorna vid en CBRN händelse. Möjligheter till skydd i olika terräng ska utnyttjas. Strävan skall vara att undgå upptäckt.

Chef och övrigt befäl ska genomföra övningar samt leda och kontrollera personalens skyddsåtgärder. För det personliga skyddet är tillpassningskontroll av skyddsmask och C-stridsdräkt av störst betydelse. Det ska vara reglerat i förbandets stående order.

Val av terräng

Gruppering i betäckt terräng minskar risken för upptäckt. Vid direkt C-anfall ger den ett visst skydd mot vätskebeläggning eftersom den delvis fastnar i trädens beklädnad och större delen av ett drivande C-moln passerar ofta över eller på sidan av betäckt terräng.

Fördelning av skyddsmateriel

Tilldelad skyddsmateriel fördelas på förbandets underavdelningar. Vanligtvis fördelas

indikeringsmaterielen på underavdelningar medan övrig C-skyddsmateriel, t.ex. saneringsutrustning, medförs centralt, beroende på transportresurser vid förbandet.

Vid staber som har programvaran CBRN Analysis ska den finnas åtkomlig för varning och rapportering samt prognostisering.

86

Förberedelser för larmning

Vid förbandet hålls ständig passning av förbandets tal-/datanät och om möjligt även av

SR sändningar (VMA) för att få orienteringar om inträffade CBRN händelser. Varnare/observatör avdelas enligt gällande stående order. Åtgärder för larmning av egna underavdelningar samt sidoordnade och överordnade förband kontrolleras.

CBRN varnings och rapporteringsfunktion organiseras enligt gällande stående order.

Förberedelser för indikering och sanering

Förberedd markindikering förbereds med att placera ut indikeringspapper på väl synliga platser inom respektive underavdelnings grupperingsplats, stridsställning eller längs

planlagd marsch- eller framrycknings väg. Fordon förses med indikeringspapper fastsatt på motorhuv, vindruta eller annan lämplig plats. Vid fasta anläggningar ordnas

förberedd markindikering bl. a. vid in- och utgångar. Indikeringspatruller jämte avlösningar avdelas. Indikeringspatrull bör ingå i rekognosceringstrupp.

Utrustning för taktisk sanering ska finnas förberedd vid förbandet. Vid förflyttning bör utrustningen finnas lätt tillgänglig. Saneringsplatser för fullständig sanering av personal

och materiel rekognosceras och förbereds. Skydd för personal och materiel

I förebyggande syfte kan personal ges profylaktiska medicinska medel. Stridsfordon, fartyg och fasta anläggningar ger ett relativt gott skydd mot CBRN vapen,

beroende på verkansform. Huvuddelen av stridsfordon, fartyg och fasta anläggningar är idag utrustade med kollektiva CBRN filteranläggningar. Tillfälligt (provisoriskt) skyddade utrymmen kan beredas i vanliga fastigheter efter lite förberedelser. I övriga

fall fås i allmänhet det bästa skyddet i stridsvärn med täckning. Vid grupperade förband bör så stor del av materielen som inte omedelbart används

förvaras i skydd eller övertäckas. För att undvika risker från större TIM utsläpp från identifierade industrier, lager, depåer,

m.fl, så ska chef upprätta en säkerhetszon med minst 1 (en) kilometer radie omkring aktuellt objekt. Är TIM ämnet känt, kan ERG användas för att mer noggrant fastställa

det exakta säkerhetsavståndet omkring objektet. Det avlysta området bör bara undantagsvis beträdas. Vidare så ska chef undvika att tillfälligt gruppera mobila enheter inom 3 kilometers radie runt kända TIM objekt och permanent eller stadigvarande

förlägga camp eller läger inom 11 kilometer radie runt ett TIM objekt. Förband inom dessa säkerhetsradier ska vara utrustade med sin personliga skyddsutrustning.

Flygrestriktion införs över sådant område med minst 150 meters flyghöjd för passage. Chef kan besluta om andra säkerhetszoner efter att en detaljerad kartläggning och bedömning av TIM objektets tekniska säkerhetsnivå utförts av CBRN specialister/andra

experter.

Skydd av livsmedel och vatten

Som förebyggande åtgärd bör alltid livsmedel ompackas till lättsanerade emballage, t.ex. plastpåsar eller kartonger, som förvaras i skydd och under täckning. Stora

förpackningsenheter eftersträvas. Vattentäkter, t.ex. brunnar täcks över om möjligt.

87

Förberedd markindikering ordnas vid livsmedelsupplag, vid vattentäkter och på

livsmedelsfordon. Tillagning av livsmedel ska ske i skydd.

Plan för räddning och reorganisation

För att verksamhet snabbt ska kunna återupptas efter en CBRN händelse, ska åtgärder för räddning och reorganisation planläggas.

Dessa åtgärder omfattar främst:

Omhändertagande av skadade och sjukvårdstransporter.

Fullständig sanering av personal.

Ersättning av materiel.

Återhämtning och återförande av personal.

För räddning och reorganisation kan förbandet komma att understödjas av särskild

räddnings- och röjningsstyrka (RR-styrka). Vissa förband kan komma att ingå i eller utgöra räddnings- och röjningsstyrka. Exempel på organisering av räddnings- och röjningsstyrka framgår av kapitel 4.8.

Åtgärder vid direkt C-anfall

Allmänt

Om motståndaren anfaller – fortsätt stridsuppgiften.

Ge larm (C-larm) inom eget förband. Observatör/varnare avläser förberedd indikering och påbörjar luftindikering.

Sedan larm (C-larm) getts inom eget förband och C-anfall konstaterats, varnas omgående närmaste förband i vindbäringen och överordnad chef.

Rapporter, CBRN-1 och CBRN-4 enligt kapitel 4.3 IM, sänds snarast till högre chef.

Indikering genomförs enligt kapitel 4.3 DIM. Indikering kan kompletteras med provtagning på order från lägst bataljonschef.

Personal sätts in för att lösa stridsuppgiften eller att delta i räddningsarbetet. Återför personal i största möjliga utsträckning till egna enheter (grupp, pluton, osv).

Utför taktisk sanering av materiel och utrustning. Materiel som måste avtransporteras för sanering samlas ihop. Begär understöd med sanering av personal och materiel hos

högre chef. Fullständig personsanering bör ha utförts inom 1-3 timmar efter angreppet. Omgruppering genomförs på order av lägst bataljonschef.

Räddning och reorganisation

Efter direkt C-anfall inriktas åtgärder på att rädda liv och att göra förbandet stridsberett

igen. Skadad personal omhändertas och sänds bakåt till förberedd sanerings- och

samlingsplats. Där ges första hjälpen för skadade. Om omedelbar sanering och taktisk sanering inte hunnit utföras ska bar hud saneras och vätska avlägsnas vid samlingsplatsen.

88

Följande principer tjänar som ledning vid skadebedömning:

Lätt skadad; förgiftad med lindriga syn- och andningsbesvär. Lätt skadad behandlas eventuellt med extra nervgasmotmedel, fullständig sanering, vila och hålls under

uppsikt m h t återkommande symtom.

Svårt skadad; personal som trots två injektioner inte blir bättre och personal med

kombinationsskada (förgiftning och sårskada). Samtliga med dålig prognos. Svårt skadad behandlas med extra nervgasmotmedel, konstgjord andning och livshotande

blödningar stoppas. Riktlinjer för avlägsnande av skyddsutrustning

Efter genomförd sanering och saneringskontroll får lättnader i skyddsutrustning ske. Detta bestäms av förbandschef efter samråd med förbandets CBRN befäl. Beroende på

typ av utförd sanering och resultat av denna kan lättnader i skyddsutrustningen och anpassning av skyddsnivån ske. Efter genomförd sanering kan restriktioner för hantering av utrustning, teknisk tjänst och logistik kvarstå under viss tid. Det är av

största vikt att restriktionerna är kända för att undvika skador på personal.

Utan föregående sanering får lägst kompanichef ger order om att ta av skyddsmask om det har konstaterats (efter indikering) att kemiska stridsmedel inte har använts eller att utsläpp av industrikemikalier inte har förekommit. Innan ordern ges ska tillstånd ha

erhållits inhämtats från närmst högre chef.

För att tillstånd skall kunna ges, efter ett direkt C-anfall eller efter ett utsläpp av industrikemikalier, skall nedanstående punkter vara uppfyllda:

Beläggning inte kan påvisas med markindikering och att uppvärmning av marken inte medföra att risker som tidigare indikerats inte återkommer. Risk för detta finns

när marken och underlaget är poröst.

Luftindikering som utförts på minst tre olika lågt belägna platser vid varje pluton

inom kompaniet inte ger utslag.

Innan plutonchef (motsv) rapporterar att platsen är fri från C-stridsmedel bör denne

personligen förvissat sig om att mark- och luftindikering visat på att luften är fri och inga synliga tecken på C-stridsmedel finns.

Åtgärder vid förflyttning eller verksamhet i C-belagt område

Förbandschef fastställer genom indikering områden med ingen eller ringa beläggning.

Det taktiska läget och tillgången på indikeringsresurser avgör noggrannheten i indikeringen. Om möjligt söks alternativa vägar. Förflyttning bör starta tidigast en timme efter utspridning eftersom beröringsriskerna minskar med tiden från utspridning.

Förbandschef orienterar personalen om uppgiften och kontrollerar att skyddsutrustning

tas på, om möjligt intas nervgasmotmedel i förebyggande syfte. På fordon stängs fönster luckor och ventilation, kollektiva CBRN filter kontrolleras, last och känslig utrustning täcks över.

Chef avdelar indikerings- och saneringspatrull som utgår för att kartlägga

beläggningssituation längs marschvägen och förbereda plats för taktisk sanering av fordon och materiel efter förflyttning.

89

Före inträde till belagt område så noteras tiden, så att skyddstid för personlig

skyddsutrustning inte överskrids. Vid uppehåll i belagt område bör personal stanna kvar i fordonen. Strid genomförs från fordon som vagnsstrid.

Sedan det C-belagda området passerats utför personal snarast omedelbar sanering. Taktisk sanering utförs på order av lägst plutonchef och med hänsyn till taktiskt läge.

Fordon bör om möjligt spolas med vatten. Det minskar riskerna för skador vid den fortsatta hanteringen av fordonen. Skyddsutrustningen tas av först på order.

Behov av ytterligare sanering eller byte av skyddsutrustning framställs till högre chef innan förflyttning, annars så snart behov identifieras.

Åtgärder vid drivande C-moln

Utsätts förbandet överraskande för drivande C-moln agerar förbandet enligt skyddsmaskregeln.

Nås förbandet av förvarning om drivande C-moln som larm (C-larm) eller orientering från drabbat förband eller högre chef agerar förbandet enligt följande:

Skyddsutrustning tas på i god tid innan C-molnet väntas nå förbandet.

Verksamheten fortsätter.

Luftindikering påbörjas och upprepas var tionde (10) minut.

Har inte C-stridsmedel påvisats efter 30 minuter ska chefen ta ställning till följande:

Har förvarning getts, rapporteras det negativa indikeringsresultatet och

luftindikeringen fortsätter i avvaktan på högre chefs order.

Har förvarning inte getts, rapporteras det negativa indikeringsresultatet och

förbandschefen avgör själv om indikeringen ska fortsätta.

Förband under förflyttning gör halt och tar på skyddsutrustning. Luckor, fönster och ventilation stängs. Marschen fortsätter och luftindikering utförs om möjligt. Larmning och rapportering genomförs enligt 4.3 IM.

Riktlinjer för avlägsnande av skyddsutrustning

Lägst kompanichef ger order om att ta av skyddsmask om det har konstaterats att kemiska stridsmedel inte har använts eller att utsläpp av industrikemikalier inte har förekommit. Innan ordern ges ska tillstånd ha erhållits inhämtats från närmast högre

chef.

För att tillstånd skall kunna ges, efter ett direkt C-anfall eller efter ett utsläpp av industrikemikalier, skall nedanstående punkter vara uppfyllda :

Luftindikering som utförts på minst tre olika lågt belägna platser vid varje pluton inom kompaniet inte ger utslag.

Innan plutonchef (motsv) rapporterar att platsen är fri från C-stridsmedel bör denne personligen förvissat sig om att mark- och luftindikering visat på att luften är fri och

inga synliga tecken på C-stridsmedel finns.

90

Under den närmaste timmen efter det att skyddsmasken tagits av ska skärpt

uppmärksamhet ägnas åt eventuella förgiftningssymptom.

91

4.6. Skydd mot B-stridsmedel

Personliga skyddsåtgärder

För skydd mot B-stridsmedel är följande speciellt viktigt:

God personlig hygien.

God hygien och disciplin vid hantering av vatten och livsmedel.

Skärpt uppmärksamhet på tecken som kan tyda på utspridning.

Väl tillpassad skyddsmask.

Skyddsåtgärderna används i tillämplig grad även vid smittsamma sjukdomar. Förebyggande skyddsåtgärder

Förebyggande skyddsåtgärder mot B-stridsmedel genomförs i likhet med de som görs för C-stridsmedel.

Åtgärder vid B-anfall

Endast i undantagsfall kan man räkna med få sådan information att det går att fastställa

att B-anfall pågår.

De viktigaste åtgärderna vid förvarning om aerosolanfall är:

Ta på skyddsmask.

Ta skydd inomhus, i tält, fordon, e d och stanna i skydd så länge som möjligt.

Skyddsmask tas av först på order. Vid förvarning om spridning via förnödenheter ges anvisningar i varje särskilt fall.

Anvisningarna utarbetas av i samverkan mellan SO CBRN, logistik och försvarsmedicin.

Åtgärder vid förflyttning eller verksamhet i smittat område.

De viktigaste åtgärderna vid förflyttning eller vistelse i smittat område är:

Ta på skyddsmask vid dammbildning. Kollektiva CBRN skydd driftsätts. På fordon

som saknar kollektivt skydd stängs ventilation och friskluftsintag.

Förflyttning bör ske så att inte markbeläggning dammar upp. Avstånd mellan trupp

eller fordon anpassas med hänsyn till markbeskaffenhet.

Efter förflyttningen utförs på order taktisk sanering av förbandsutrustning och

personlig utrustning. Skyddsmask tas av först på order. Fullständig personsanering genomförs på särskild

order. Tvätta bar hud. Undvik nära kontakt med utomstående tills smittfaran är över.

Skyddsåtgärder vid förband

Förebyggande skyddsåtgärder

Allmänt

92

Skyddsåtgärderna inriktas i första hand på att hindra att smitta drabbar personal via mat

och dryck, i andra hand ska frisk förhindras att smittas av redan smittade. Dessutom bör man genom bevakning försvåra anfall med aerosoler.

Fördelning av skyddsmateriel

Smittreningsmateriel bör förvaras samlad på ett ställe inom förbandet.

Förberedelser för larmning

Vid förbandet hålls ständig passning av förbandets talnät och om möjligt även av SR sändningar (VMA) för att få orienteringar om inträffade CBRN händelser. Varnare/observatör avdelas enligt gällande stående order. Åtgärder för larmning av egna

underavdelningar samt sidoordnade och överordnade förband kontrolleras. CBRN varnings och rapporteringsfunktion organiseras enligt gällande stående order.

Förberedelser för sanering

Utrustning för taktisk sanering ska finnas förberedd vid förbandet. Vid förflyttning bör

utrustningen finnas lätt tillgänglig. Saneringsplatser för fullständig sanering av personal och materiel rekognosceras och förbereds.

Skydd för personal och materiel

Bevakning av vattentäkter ordnas för att försvåra sabotage.

Hygien vid förband övervakas kontinuerligt. Vid grupperade förband bör så stor del av materielen som inte används förvaras i skydd

eller övertäckas. Förberedelser vidtas för isolering av sjuka.

Skydd av livsmedel och vatten

God personlig hygien vid matlagning och utspisning, rengöring av matkärl och

förvaringsutrymme för mat och dryck samt redskap och utrymmen för tillredning av föda är av avgörande betydelse.

Som förebyggande åtgärd bör alltid livsmedel ompackas till lättsanerade emballage, t.ex. plastpåsar eller kartonger, som förvaras i skydd och under täckning. Stora

förpackningsenheter eftersträvas. Vattentäkter, t.ex. brunnar täcks över om möjligt. Åtgärder vid B-anfall

Åtgärder vidtas enligt personliga skyddsåtgärder.

Åtgärder efter B-anfall

Åtgärder efter (förmodat) B-anfall omfattar:

Larmning och rapportering enligt 4.3 IM.

Förberedelser för provtagning. Prover tas av CBRN specialister. Åtgärder görs för

att skydda provtagningsställe mot direkt solljus i första hand.

Sanering påbörjas utan order vid enheter där livsmedelshantering sker. Övrig

sanering utförs på bataljonschefs order.

Skyddsmask som tagits på, tas av först på order av högre chef.

93

Omgruppering får ske först på order från högre chef.

Isolering av sjuka förbereds.

Åtgärder vid förflyttning eller verksamhet i smittat område

Smittat område får beträdas eller lämnas, först på order av lägst bataljonschef.

Förband som vistas i smittat område avlöses endast då taktiskt läge fodrar eller medger en avlösning. Avlösning förbereds enligt anvisning av högre chef. Avlösande förband

understöds främst med skyddsmateriel, resurser för smittrening och läkemedel. Medicinska motmedel ges i förebyggande syfte, då så är möjligt. Taktisk sanering förbereds. Åtgärder vidtas för att förbandet inte ska sprida smitta

vidare.

94

4.7. Skydd mot joniserande strålning

Personliga skyddsåtgärder

Skydd mot joniserande strålning inriktas mot följande:

begränsa verkningarna från strålning och radioaktiv förorening.

mätning av dos och doshastighet

sanering

Förebyggande skyddsåtgärder

Förebyggande skyddsåtgärder mot joniserande strålning genomförs i likhet med de som görs för C-stridsmedel. Tilldelad dosimeter funktionskontrolleras (kalibreringsintervall

vart tredje år, att två punkter blinkar i teckenfönstret, att bakgrundsstrålningen efter några dagar har ökat med 0,01 mSv).

Viktigt är att bar hud inte exponeras eller kontamineras av radioaktiva ämnen, förstärk klädseln enligt flerskiktsprincipen.

Ett objekts skyddsförmåga, avskärmning – transmissionsfaktorn – anger förhållandet mellan doshastighet i skydd och utanför skydd (utan eller bakom avskärmning), dvs. hur

stor del av strålningen som tränger in i skyddet (eller genom det skärmande materialet). Ett dåligt skydd kan oftast med enkla medel förstärkas (t ex med sand eller jord). Transmissionsfaktorn för vissa objekt framgår av bilaga 6.

Transmissionsfaktorn kan beräknas enligt följande formel:

Transmissionsfaktorn = Doshastighet i skydd/Doshastighet utanför skydd

TF = Ḣ*inne/Ḣ*ute

För att kunna räkna ut säkerhetsavstånd till en radioaktiv källa eller beräkna doshastigheten för en sådan kan man använda avståndslagen.

Avståndslagen kan formuleras: Strålningens doshastighet är omvänt proportionell mot kvadraten på avståndet.

Detta innebär att om man fördubblar avståndet till den radioaktiva källan minskar doshastigheten till en fjärdedel, tredubblar man avståndet minskar doshastigheten till en

niondel osv.

Ḣ*1 x a1

2 = Ḣ*2 x a2

2 Ḣ*1/Ḣ*

2 = (a2/ a1) 2 Ḣ*

1 = doshastigheten på avståndet a1

Ḣ*2 = doshastigheten på avståndet a2

Det är viktigt att man sätter in rätt värde på rätt ställe dvs. att avstånd och dosrat kommer från samma ställe.

Mätning av joniserande strålning

95

Joniserande strålning av alfa, α- eller beta, β- typ är ytterst svårt. Stor noggrannhet

måste läggas på mätteknik, användning av intensimeter och mätprober för att kunna upptäcka denna strålning.

Första hjälpen

Kontaminerade persedlar avlägsnas och bar hud tvättas noggrant med tvål och vatten.

Vid strålskador hjälper inte första hjälpen. De första symtomen visar sig inte förrän efter några timmar. Likartade symtom kan dessutom uppstå av andra orsaker, endast läkare

kan avgöra vilken behandling som fordras. Åtgärder vid radioaktiv kontaminering

Om det radioaktiva ämnet är synligt eller dimmoln förekommer:

Ta på skyddsmask (skyddsmask tas av först på order).

Uppsök skydd eller ta ut säkerhetsavståndet.

Kontrollera och avläs dosimeter.

Utför taktisk sanering på order.

Åtgärder vid förflyttning eller verksamhet i kontaminerat område.

Förflyttning eller verksamhet i R-belagt område bör undvikas. Notera tiden för inträde i

det belagda området, så att dosen hållas på en så låg nivå som möjligt. Som gräns räknas vanligen där doshastigheten uppmäts till högst 0,002 mSv/h. Gräns

utmärks med särskild R-varningsskylt och sådan skylt får endast passeras efter tillstånd.

Följande skyddsåtgärder vidtas:

Täckande klädsel (tät klädsel) och skyddsmask kontrolleras. Bär regnkläder – om

läget medger det - då underlättas sanering.

Fordon ses över, CBRN filter kontrolleras, känslig materiel täcks över. På fordon

som saknar kollektivt skydd stängs ventilation och friskluftsintag. Vid fordonsmarsch anpassas hastighet och avstånd så att dammbildning undviks.

Ta på skyddsmask om dammbildning uppstår. Utför omedelbar sanering vid behov.

Vid uppehåll välj plats som ger det bästa skydd. Vid behov upprepas omedelbar sanering var 15 – 30 minut.

Så snart det området lämnats utför om behov finns, omedelbar sanering eller taktisk sanering på order.

4.8. Skydd mot kärnvapen

Personliga skyddsåtgärder

Skydd mot kärnvapen inriktas mot följande:

begränsa verkningarna av stötvåg, värmestrålning, initialstrålning och radioaktivt

nedfall

mätning av dos och doshastighet

sanering

96

Förebyggande skyddsåtgärder

Förebyggande skyddsåtgärder mot kärnvapen genomförs i likhet med de som görs för C-stridsmedel. Tilldelad dosimeter funktionskontrolleras (kalibreringsintervall vart

tredje år, att två punkter blinkar i teckenfönstret, att bakgrundsstrålningen efter några dagar har ökat med 0,01 mSv). Viktigt är att bar hud inte exponeras för värmestrålning, förstärk klädseln enligt

flerskiktsprincipen.

Åtgärder vid kärnladdningsexplosion

Skydd tas som vid artillerield eller vid flyganfall. Finns värn, dike, grop e d inom högst ett par stegs avstånd, tar man skydd där, annars på den plats man befinner sig.

För personal i det fria, vilken överraskas av det intensiva ljusskenet, gäller följande:

Blunda och ta omedelbart skydd på platsen. Fortsätt blunda i 10 sekunder.

Skydda bar hud, ansikte, nacke och händer mot värmestrålningen.

Släck eventuell brand i kläder genom att kväva lågorna (rulla på marken).

Stanna kvar i skydd tills splitter slutat falla.

Personal ombord, som befinner sig på däck eller observerar ljusskenet, tar skydd på samma sätt som personal i det fria. Finns inte utrymme för skydd på durk eller däck tar man stöd sittande mot skott eller annat föremål.

Fordonsförare stannar fordonet och tar skydd i fordonet så lågt som möjligt för att

undgå splitter från eventuella glasrutor. Personal i stridsfordon sitter kvar, tar spjärn med fötterna och pressar ryggen mot lämpligt stöd.

Åtgärder efter kärnladdningsexplosion

En kärnladdningsinsats kan följas av luftlandsättningar, anfall med pansar förband,

artillerield eller C-anfall. Nödvändig stridsberedskap måste upprätthållas. Om motståndaren anfaller – fortsätt stridsverksamheten.

De viktigaste åtgärderna är:

Orientera dig! Terrängen kommer att se helt annorlunda ut än före explosionen.

Kontroller dosimeter eller avläs intensimeter. Stigande värden kan tyda på nedfall.

Ta på skyddsmask om nedfall är synligt.

Hjälp kamrater med första hjälpen.

Ställ iordning ditt vapen, ammunition, fordon, fartyg och övrig utrustning.

Sök samband med närmaste chef, prova radioförbindelser.

Utför omedelbar sanering av bar hud och personlig utrustning. Kontrollera täckande klädsel (tät klädsel).

För materiel i skydd eller täck över den vid synligt nedfall.

På order genomför taktisk sanering.

97

Första hjälpen

Första hjälpen efter kärnladdningsexplosion omfattar, chockbehandling och omläggning av brännskador och mekaniska skador. I kombination med chock kan även mindre

skador eller brännskada vara livshotande. Brännskador ska skyddas mot infektion med skyddsförband. Brännskador (brännblåsor)

ska inte vidröras med händerna eller infekterade föremål. Om brännskador uppstått under klädespersedlar får dessa inte tas av.

Vid strålskador hjälper inte första hjälpen. De första symtomen visar sig inte förrän efter några timmar. Likartade symtom kan dessutom uppstå av andra orsaker, endast läkare

kan avgöra vilken behandling som fordras.

Åtgärder före ett radioaktivt nedfall

Om förvarning (orientering) fås om ett kommande radioaktivt nedfall vidtas följande åtgärder:

Förbered skydd under täckning mot både nedfall och strålning. Skyddsgropar och

värn förstärks med luckor.

I hus tas skydd i källarvåningar eller centralt i mitten av byggnaden.

Täckande klädsel (tät klädsel) och skyddsmask kontrolleras.

På order uppsök skydd och dra för täckning. I fordon, fast anläggning och ombord

stäng luckor, dörrar, m.m. enligt instruktion.

Ett objekts skyddsförmåga– transmissionsfaktorn – kan beräknas enligt tidigare. Ett dåligt skydd kan oftast med enkla medel förstärkas (t ex med sand eller jord). Transmissionsfaktorn för vissa objekt framgår av bilaga 6.

Vid höga doshastigheter är det oftast fördelaktigast att stanna kvar i skyddet några

timmar. Då skyddet kan lämnas är det nödvändigt att snabbt komma ut ur det belagda området (hög marschberedskap). Vid låga doshastigheter kan schemalagd vistelse utanför skyddet tillämpas.

Åtgärder under och efter radioaktivt nedfall

Om nedfallet är synligt eller dimmoln förekommer:

Ta på skyddsmask (skyddsmask tas av först på order).

Ta skydd under täckning och stanna kvar i skydd tills annan order ges.

Kontrollera och avläs dosimeter.

Avlägsna täckningen när nedfallet slutat. I skyddsgrop och värn o d skrapas om möjligt bottenskiktet av och kastas utanför värnet. Likaså görs med ytskiktet på

kanter och skyddsvallar (motsv).

Utför omedelbar sanering sedan nedfall slutat. Sanering utförs före inpassering till

skyddsrum (motsv), fordon, fartyg o d. Om risk finns att radioaktivt nedfall kommer i kontakt med bar hud, utförs omedelbar sanering minst varje 15 – 30 minut.

Utför taktisk sanering på order.

98

Åtgärder vid förflyttning eller verksamhet i radiakbelagt område.

Vid förflyttning eller verksamhet i radiakbelagt område bör förflyttning ske med kollektivt skyddade fordon med låg transmissionsfaktor (pansar). Notera tiden för

inträde i det belagda området, så att dosen hållas på en så låg nivå som möjligt. Som gräns för beläggningsområde räknas vanligen den gräns där doshastigheten

uppmäts till högst 10 mSv/h. Område utmärks med särskild N-varningsskylt och sådan skylt får endast passeras efter tillstånd.

Följande skyddsåtgärder vidtas:

Täckande klädsel (tät klädsel) och skyddsmask kontrolleras. Bär regnkläder – om

läget medger det - då underlättas sanering.

Fordon ses över, CBRN filter kontrolleras, känslig materiel täcks över. På fordon

som saknar kollektivt skydd stängs ventilation och friskluftsintag. Vid fordonsmarsch anpassas hastighet och avstånd så att dammbildning undviks.

Ta på skyddsmask om dammbildning uppstår. Utför omedelbar sanering vid behov.

Vid uppehåll i radiakbelagt område välj plats som ger det bästa skydd, ex vis

källare. Vid behov upprepas omedelbar sanering var 15 – 30 minut.

Så snart det belagda området lämnats utför förnyad omedelbar sanering och taktisk

eller fullständig sanering på order.

Skyddsåtgärder vid förband

Förebyggande skyddsåtgärder

Allmänt

Om förebyggande skyddsåtgärder vidtas begränsas skadorna vid en N händelse.

Möjligheter till skydd i olika terräng ska utnyttjas. Strävan skall vara att undgå upptäckt. Chef och övrigt befäl ska genomföra övningar samt leda och kontrollera personalens skyddsåtgärder. För det personliga skyddet är tillpassningskontroll av skyddsmask och

förstärkning av klädseln av störst betydelse. Det ska vara reglerat i förbandets stående order.

Val av terräng

Gruppering i betäckt terräng minskar risken för upptäckt. Betäckt terräng ger även

skydd mot värmestrålningen från en kärnladdningsexplosion likväl som densamma kan orsaka omfattande bränder och blockeringar som kan vara svåra att tränga igenom.

Gruppering i anslutning till naturliga brandhinder, t.ex. vattendrag, ökar möjligheterna till skydd.

Fördelning av skyddsmateriel

Tilldelad skyddsmateriel fördelas på förbandets underavdelningar.

Dosimetrar ska i största möjliga utsträckning, så långt det räcker, fördelas ner på individnivå, men med minst en dosimeter per grupp. Vid förband som tilldelats registreringsenhet och CBRN Analysis ska dessa finnas tillgängliga hos staben för

stråldosregistrering och prognostisering.

Förberedelser för larmning

99

Vid förbandet hålls ständig passning av förbandets talnät och om möjligt även av SR

sändningar (VMA) för att få orienteringar om inträffade N händelser. Varnare/observatör avdelas enligt gällande stående order. Åtgärder för larmning av egna

underavdelningar samt sidoordnade och överordnade förband kontrolleras. CBRN varnings och rapporteringsfunktion organiseras enligt gällande stående order.

Förberedelser för indikering och sanering

Observatör/varnare och indikeringspatruller jämte avlösningar avdelas.

Indikeringspatrull bör ingå i rekognosceringstrupp. Personal som tidigare erhållit hög stråldos bör inte utnyttjas för indikeringsuppgift. Utrustning för taktisk sanering ska finnas förberedd vid förbandet. Vid förflyttning bör

utrustningen finnas lättillgänglig. Saneringsplatser för fullständig sanering av personal och materiel rekognosceras och förbereds.

Skydd för personal och materiel

I förebyggande syfte kan personal ges profylaktiska medicinska medel.

Stridsfordon, fartyg och fasta anläggningar ger ett relativt gott skydd mot N vapen, beroende på verkansform. Huvuddelen av stridsfordon, fartyg och fasta anläggningar är

idag utrustade med kollektiva CBRN filteranläggningar. Tillfälligt (provisoriskt) skyddade utrymmen kan beredas i vanliga fastigheter efter lite förberedelser. I övriga fall fås i allmänhet det bästa skyddet i stridsvärn med täckning.

Vid grupperade förband bör så stor del av materielen som inte omedelbart används förvaras i skydd eller övertäckas. Lös materiel surras. Sambandsmateriel skyddas mot

EMP och sambandsreserver avdelas. Skydd av livsmedel och vatten

Som förebyggande åtgärd bör alltid livsmedel ompackas till lättsanerade emballage, t.ex. plastpåsar eller kartonger, som förvaras i skydd och under täckning. Stora

förpackningsenheter eftersträvas. Vattentäkter, t.ex. brunnar täcks över. All tillagning av livsmedel ska ske i skydd.

Plan för räddning och reorganisation

För att verksamhet snabbt ska kunna återupptas efter en N händelse ska åtgärder för

räddning och reorganisation planläggas. Dessa åtgärder omfattar främst:

Omhändertagande av skadade och sjukvårdstransporter.

Fullständig sanering av personal.

Ersättning av materiel.

Återhämtning och återförande av personal.

För räddning och reorganisation kan förbandet komma att understödjas av särskild

räddnings- och röjningsstyrka (RR-styrka). Vissa förband kan komma att ingå i eller utgöra räddnings- och röjningsstyrka. Exempel på organisering av räddnings- och

röjningsstyrka framgår av kapitel 4.8. Åtgärder efter kärnladdningsexplosion

Personal handlar enligt personliga skyddsåtgärder.

100

Förbandet görs stridsberett så snabbt som möjligt. Har svåra skador ådragits krävs omfattande åtgärder för att rädda liv och reorganisera förbandet. Vid omfattande

blockeringar och bränder kan högre chef beordra att området utryms. Rapportering efter anfall är särskild vikt för att kunna uppskatta skadeläget. Därför bör

sambandsläget snarast kontrolleras efter kärnladdningsexplosion. Dosimetrar och indikeringsinstrument avläses.

För att underlätta uppskattning av kärnladdningens styrka ska vinkeln på molnets bredd mätas 5 minuter efter explosionen och höjdvinkeln till molnets bas och/eller topp mätas 10 minuter efter explosionen.

Efter en kärnladdningsexplosion kommer många att drabbas av psykiska chocktillstånd.

Förbandschef vidtar i anslutning till vägar och stråk åtgärder för att omhänderta personal som kommer från skadeområdet. Svårt skadade ges första hjälpen och sänds till därefter till förbandsplats. Lätt skadade ges nödvändig behandling.

Personal ska, om så bedöms, genomgå saneringskontroll och därefter eventuellt saneras. Taktisk och fullständig sanering utförs om så krävs.

Personal återförs i största möjliga utsträckning till egna enheter och ges striduppgift eller insätts i räddnings- och röjningsarbete.

Efter inträffad kärnladdningsexplosion rapporterar förband i enlighet med kapitlet 4.3 IM (CBRN-1, CBRN-4). I bataljonsstab (motsv) uppskattas därefter den totala

initialdos, som förbandet erhållit. Radiakberäkningar genomförs enligt bilaga 6. Stråldostablå upprättas i bataljonsstab och högre stab.

Åtgärder vid radioaktivt nedfall

Order ges till underställda enheter genom meddelandet – RADIAK! Skydd! Sänds

med företrädesrätt, FLASH, på talnät. Orienteringar om nedfallets utbredning avlyssnas på talnät.

Före väntat radioaktivt nedfall indelas om möjligt förbandet i avlösningar så att verksamhet som är nödvändig kan bedrivas. Observatör/varnare avlöses ofta (var 30

minut).

Under nedfall ska förbandets personal vistas i skydd. Personal i stridsfordon stannar kvar i fordonen. Har förbandet dåligt skydd med dålig täckning så utför personalen

omedelbar sanering var 15-30 minut, så länge nedfallet pågår.

Indikering utförs inom grupperingsområde och längs planlagda förflyttningsvägar

alternativt på platser eller avstånd som anges i varje särskilt fall.

Innan indikeringspatrull sänds ut måste chef beräkna den totala dos som patrullen

kan komma att erhålla under uppdraget. Alla indikeringsresultat rapporteras till och sammanställs i bataljonsstab. Sammanställningen (radiakkarta) ska användas för

överslagsberäkningar av doser, som personal förväntas få eller har fått i område med kvarvarande strålning. Med hjälp av uppmätt eller beräknad dos uppskattas personalens förmåga att fortsatt lösa sina stridsuppgifter. Radiakberäkningar enligt

bilaga 6. Vid bataljonsstab förs sammanställning över förbandens mottagna stråldoser.

101

I regel stannar förbandet kvar i skydd till nedfallet slutat och omfattning klarlagts. Först

därefter kan man överväga om en omgruppering ut ur beläggningsområdet är nödvändig. Beslut om omgruppering fattas av lägst bataljonschef (motsv).

Åtgärder vid förflyttning eller verksamhet i radiakbelagt område.

Vid förflyttning eller verksamhet i radiakbelagt område bör förband med en hög skyddsnivå (pansar) företrädesvis användas. Före inträde i belagt område ska förbandets

totalt erhållna dos beräknas. Radiakberäkningar utförs enligt bilaga 6. Chefer ska notera tiden för inträde i det belagda området, så att doser för personalen kan hållas på en så låg nivå som möjligt.

Som gräns för beläggningsområdet räknas vanligen den linje där doshastigheten

uppmäts till högst 10 mSv/h. Området utmärks med särskild N-varningsskylt. Sådan skylt får passeras endast efter tillstånd.

Vid fordonsmarsch anpassas hastighet och avstånd så att dammbildning undviks.

Ta på skyddsmask om dammbildning uppstår och utför omedelbar sanering vid

behov.

Vid uppehåll i radiakbelagt område väljs platser som ger det bästa skyddet, ex vis

källare. Vid behov upprepas omedelbar sanering var 15 – 30 minut.

Så snart det belagda området lämnats utförs förnyad omedelbar sanering och taktisk

eller fullständig sanering genomförs på order.

4.9. Räddnings- och röjningsstyrka

Uppgifter

Inom varje förband av bataljons storlek avdelas normalt en räddnings- och röjningsstyrka (RR-styrka). Uppgifterna för RR-styrka är främst att ta hand om skadad

personal efter ett angrepp med kemiska stridsmedel eller kärnvapen. Utöver sjukvård och sjuktransporter kan uppgiften innebära rekognosering, indikering, sanering, brandbekämpning, röjning av vägar och grupperingsplatser samt strid mot fientlig

marktrupp. RR-styrka sätts in då ordinarie resurser inte räcker till för att antalet skadade ska bli

omhändertagna i tid. Order ges av bataljons- eller brigadchef. Om förbindelser bryts mellan högre chef och chef för RR-styrka, sätter dennes chef på eget bedömande in styrkan.

RR-styrkan ska i första hand lösa uppgifter inom eget förbands ansvarsområde och i andra hand användas inom angränsande förbands områden. På högre nivå organiseras

RR-styrkor för att kunna förstärka lägre förbands organisation.

Organisation och sammansättning

Organisation och sammansättning av RR-styrkan beror på vilken hotbild som råder och vilka stridsmedel som bedöms bli insatta. Styrkan består dock minst av en

ställföreträdande kompanichef, ledningsresurser, CBRN rekognoseringsresurser, sjukvårdsresurser och transportresurser. Beroende av bedömt behov kan fältarbetsresurser i form av maskiner och ammunitionsröjning, bevaknings- och

ordningsresurser samt specialiserade CBRN resurser ingå.

102

103

KAPITEL 5

5. CBRN Ledning

5.1. Grundläggande förmågor

Chefer leder den militära verksamheten med stöd av staber. Till deras förfogande finns ett antal medel i form av funktioner, system, förband och metoder som ska användas för

att skapa olika förmågor. Dessa förmågor kallas de grundläggande förmågorna, vilka består av ledning, information/ underrättelser, verkan, rörlighet, uthållighet och skydd.

Det är ledningens roll att inrikta mot vad som är väsentligt att uppnå i olika situationer och därmed skapa förmågor som tillgodoser behoven. För att åstadkomma detta måste

förband och system samordnas i det aktuella läget mot ett gemensamt mål. Det är ett gemensamt ansvar för alla chefer, stabsmedlemmar och funktionsföreträdare att använda de medel och metoder som krävs för att ge hög samlad effekt.

Illustration nr 36: CBRN ledningsprocessen. Illustratör: Martin Ek

5.2. Planering

Ledning utgår från chefens lägesuppfattning och är den planering, det genomförande och den uppföljning som fortlöpande krävs för att nå avsett slutläge. Chefen utövar ledning genom att inrikta, samordna, följa upp och utvärdera den

verksamhet som fortlöpande krävs för att nå uppställda mål.

104

En genomtänkt plan är grunden för ett effektivt genomförande. Varje plan grundar sig

på antaganden, bedömningar och prognoser av ett framtida tillstånd, eftersom planering till sin natur hanterar en framtid där alla faktorer, av naturliga skäl, inte på förhand är

kända. Underlag för antaganden kommer bland annat ur underrättelsebedömandet. Underrättelsebedömandet ökar situationsförståelsen och bidrar därmed till ökad hastighet i planering och beslutsprocessen.

Olika planeringsmetoder används beroende på ledningsnivå och hur mycket tid som

disponeras. På Strategisk och operativ nivå används i regel NATO/EU Operational Planning Process (OPP), och planerar sker enligt anvisningar i Comprehensive Operations Planning Directive (COPD). Vid planering på lägre ledningsnivåer och då

mindre tid för planering disponeras på grund av t ex en efterhandssituation bör IPUT (Integrerad Planering Under Tidspress) som metod väljas.

Planering initieras i regel av ett uppdrag från högre chef eller stora förändringar i läget. Oavsett vilken metod som valts för planeringen, bör denna innehålla vissa

grundläggande moment. Så tidigt som möjligt ska slutläget fastställas, det vill säga hur det ska se ut när uppdraget är löst.

Illustration nr 37: Planeringens grundläggande moment. Illustratör: SkyddC

Produkter av planering är att chef med stöd av stabsofficer CBRN ansvarar för att

utarbeta och ta fram:

CBRN underrättelseberedning av insatsmiljön (CBRN IPOE, Intelligence

Preparation of the Operational Environment),

CBRN riskbedömning,

Order, ex. vis. förberedande order (WO), fragmenterad order (FragO),

operationsorder/- plan (OPLAN/OPORDER, bilaga U; Operationer i CBRN-miljö), samt

Stående order/stabsorder, SOP CBRN.

Utgångsvärden

Överväganden

BeslutUppföljning, utvärdering

Analys av uppdraget

105

CBRN Planering

CBRN planering består av följande steg:

CBRN underrättelseberedning av insatsmiljön (CBRN IPOE). CBRN IPOE är en process, inordnad i den gemensamma underrättelseberedningen, för staben att

identifiera och besvara chefens prioriterade underrättelsebehov (PIR) och utgör ett första steg för att planering och utveckling av CBRN skydd. Framgår av bilaga 9.

Resultatet från ovan ligger till grund för CBRN riskbedömning som baseras på motståndarens mest troliga handlingsalternativ och övriga olycksrisker, som ex vis

industri och miljörelaterade risker (TIH/EIHH). Det viktigaste resultatet av riskbedömningen är att fastställa aktuell CBRN hotnivå och skyddsnivå för förbandet(-

en).

Riskhantering ska alltid ingå som en naturlig del i planering för insatser. Kärnan i

riskhanteringsprocessen är medvetna beslut om avvägning mellan värdet av uppgiftens lösande, vad det kostar att minska identifierade risker och vilka risker beslutsfattaren är

beredd att ta för att uppgiften ska lösas. Genom att använda Försvarsmaktens gemensamma riskhanteringsmodell får en beslutsfattare fram bedömd risknivå. Den bedömda risknivån är en grov generalisering av verkligheten, grundad på en serie

bedömningar gjorda av människor som i det flesta fall tvingats använda bristfällig information. Resultatet är således inte en vetenskapligt validerad sanning. Detta är något

som aldrig får glömmas bort. Försvarsmaktens gemensamma riskhanteringsmodell är indelad i följande fem steg.

1. Fastställa grundvärden Chefsansvar

2. Konkretisera och bedöma hoten Stabsanalys 3. Identifiera, skydda och bedöma sårbarheter Stabsanalys 4. Bedöma risken Stabsanalys

5. Riskhanteringsbeslut med plan för uppföljning Chefsansvar

Riskbedömningen ska ligga till grund för utveckling av förslag till CBRN skydd för aktuell operation. I förslaget utvecklas åtgärderna och planer för CBRN skyddet. I detta arbete ingår även att utveckla en CBRN uppföljningsplan med beslutstillfällen.

Alla förband ska ha klara bestämmelser för:

lämplig CBRN hotnivå och skyddsnivå,

larmning och rapportering,

lämplig beredskap för indikerings- och saneringsenheter,

räddning, återhämtning och reorganisation och

samverkan med övrigt totalförsvar

Utformning av order; förberedande order, fragmenterad order, operationsorder/- plan

och till förbandets stående order/stabsorder. Mallar för FragO och bilaga U till operationsorder/-plan framgår av bilagorna 10 och 11.

106

Grundläggande ansvar för chef på alla nivåer:

Vid all planering, identifiera de förhållanden som kan äventyra genomförande av ett uppdrag i en CBRN miljö.

Genomför sårbarhetsbedömning av egen CBRN förmåga, mot bakgrund av hot och motståndarens möjligheter och nytta av att använda CBRN vapen mot civila eller

militära mål. Fastställ CBRN hotnivå.

Samordna med civila myndigheter och organ, arrangemang som kan förhindra och

om nödvändigt, mildra och hantera konsekvenserna av en CBRN händelse.

Utför egen omfallsplanering i den operativa planläggningen för att skapa tillräckliga

och lägliga CBRN skyddsförmågor i händelse av att motståndaren tidigt använder CBRN vapen.

Formulera prioriterade CBRN underrättelsebehov (PIR) och chefens övriga kritiska

CBRN informationsbehov (CCIR) och vidta förebyggande CBRN skyddsåtgärder för att förhindra eller minimera verkan från en CBRN händelse.

Sörja för att all underställd personal, även icke-kombattanter, har lämplig CBRN utrustning och CBRN träning, för deras överlevnad och verkan i CBRN miljö.

Samordna kapacitet av tillgängliga CBRN indikeringssystem, utfärda bestämmelser om CBRN skyddsnivåer, upprätta ett CBRN varning och rapporterings nätverk för

att säkerställa varning i rätt tid vid CBRN händelser och prioritera saneringens genomförande och resurser.

Utfärda bestämmelser om nationellt – (CBRN ACC), regionala – (CBRN ZCC),

eller förbandsbundna CBRN rapportinsamlingscentra (CBRN CC/SCC).

Genomförande

Planeringen övergår till genomförande i samband med att uppdrag – i form av order – ges till underställda chefer.

Order

Order utgår från genomförandeplanen och utformas på ett sätt så att underställda chefer

ges möjlighet att agera enligt uppdragstaktikens grunder. Order ska nå mottagaren så tidigt att denne hinner göra nödvändiga förberedelser. Order

ges efterhand och kan ges muntligt, grafiskt eller skriftligt. Processen får aldrig fördröjas genom att invänta fullständigt skriftligt dokument innan delgivning. Alla order

som ges bör dock i efterhand dokumenteras i sammanfattande skriftlig order. För att höja beredskapen och snabba upp förloppet, bör förberedande order ges. Denna ska minst innehålla uppgift om uppdragets natur och tidigaste tidpunkt för aktivering.

Samordning genom befäl

Genom samordning möjliggörs enhetlig inriktning av verksamheten och ett effektivt utnyttjande av disponibla resurser. Chefen samordnar verksamhet, så att det klart framgår vem som har ansvar för olika områden och verksamheter i olika skeden. Chefen

samordnar verksamheten mellan underställda chefer och förband genom befäl. Uppgifter, lednings- och lydnadsförhållanden samt indelning hos underställda kan

ändras för att målet ska nås. Samordning genom befäl, avseende bl. a lednings- och lydnadsförhållanden och geografiskt ansvar, regleras i order.

107

Uppgiften att genomföra viss samordning kan delegeras till underställd chef med

områdesansvar.

Genomförandet indelas i följande processer:

Kontinuerligt genomförda hot- och riskbedömningar baserade på sammanställning

och bearbetning av information från samtliga underrättelsekällor. CBRN funktionen deltar i underrättelseberedningen av insatsmiljön.

Hantera risker genom att avväga de åtgärder som krävs för att minska CBRN risker med gällande taktiska krav och behov. Riskhantering kräver ett aktivt och

fortlöpande avvägningsarbete.

Anpassa skyddsnivå genom att etablera gemensamt krav på utrustningsregel med hänsyn till rådande hot och risker inom operationsområdet samt fördelning av resurser för att alla funktioner och förband ska erhålla tillräckligt hög skyddsnivå

inom det geografiska ansvarsområdet.

Prioritera resurser för kvalificerat CBRN skydd till funktioner och förband som utgör den egna tyngdpunkten eller är gränssättande för uppdraget. Skapa flexibilitet

genom modulärt och funktionellt allsidigt sammansatt organisation samt genom att kunna frigöra resurser för att svara upp mot snabbt förändrade hot och risker.

Uppföljning

Uppföljning måste genomföras kontinuerligt i syfte att kontrollera att anbefalld och pågående verksamhet leder mot uppsatta mål och vid behov anpassa genomförandet till faktiskt läge.

Det är chefens skyldighet att anpassa verksamheten så att målet uppnås – inte att till varje pris följa utarbetad plan.

Syftet med uppföljning är att ge underlag för när delar av planen ska verkställas eller konstatera om och när förutsättningar för planerad verksamhet ändrats så att åtgärder

måste vidtas. För att chefen ska få rätt beslutsunderlag i så god tid som möjligt, ska uppföljningen kraftsamlas mot de för planen särskilt viktiga beslutstidpunkterna och

verifiera de mest avgörande antagandena. Uppföljning kan också genomföras i syfte att identifiera behov av att återställa stridsvärdet.

Den kontinuerliga processen med att följa motståndaren, övriga aktörer, pågående

CBRN händelser och bedöma risker är avgörande för att behålla handlingsfriheten och stridstempot. Efter bekräftad indikering är det viktigt att nå bekräftad identifiering för att kunna vidta fortsatta åtgärder. Att avdela resurser för att bevisa tidigare

indikeringsresultat och att minst nå bekräftad identifikationsnivå är viktigt för att kunna göra fortsatta riskprognoser, anpassa skyddsåtgärder samt omhänderta skadad personal i

närtid. Resurser för att genomföra CBRN rekognosering och CBRN övervakning är avgörande för att kunna följa upp utvecklingen. Enheter som måste kvarstanna i riskområdet eller

det blivande riskområdet ska ha resurser för att genomföra CBRN övervakning på plats.

108

På längre sikt kan det vara avgörande att säkerställa forensiska bevis, särskilt vid

förekomst av CBRN stridsmedel. Denna provtagning och analys kräver resurser från CBRN förband och att ackrediterat laboratorium kan användas.

Utvärdering

Genom uppföljning inhämtas underlag för att kunna genomföra taktik- och teknikanpassning.

En utvärdering av sådant underlag ska genomföras fortlöpande och grundas på taktiska, tekniska och organisatoriska erfarenheter samt på egna framgångar eller motgångar. Att ex. vis leda och omsätta utvärdering genom att analysera effekten av aktörers bruk

av eller hot med CBRN vapen och TIM samt påföljande CBRN skyddsåtgärder på kommande operationer.

Utvärdering bidrar till att skapa förståelse för vad som uppnåtts samt vilka medel och metoder som är mest verksamma för att uppnå resultat. Härigenom förbättras

förutsättningarna att lyckas med kommande uppdrag. Resultatet av en utvärdering kan leda till taktik-, organisations- eller teknikanpassning för att nå bättre effektivitet.

Taktik-, organisations- och teknikanpassning bidrar till att ständigt utveckla såväl enskildas som hela förbands förmåga samt ökar viljan att ta initiativ. All tillgänglig tid

ska tas tillvara för utbildning på alla nivåer. När Försvarsmakten formaliserar och implementerar utvärderingsresultat blir dessa en del av den så kallade beprövade

erfarenheten.

5.3. Funktioner, förband och system

Begreppet funktion beskriver i operativa sammanhang en övergripande företeelse eller

verksamhet som alla – eller huvuddelen av våra förband oavsett förbands typ – måste kunna hantera. Funktion är i många sammanhang synonymt med begreppet tjänstegren. Funktioner återfinns vid organiserade staber och förband. De företräds av viss del i

staben, stabsofficer eller av förbandsenhet.

De funktioner som redovisas nedan exemplifierar ett antal funktioner, förband och system som är viktiga utifrån ett CBRN perspektiv och som varje stabsofficer CBRN har ett ansvar för att samordna CBRN verksamhet med.

Ledningsfunktionen

Ledning är den planering, genomförande och uppföljning som krävs för att nå uppställda mål. Ledningssystem utgörs av chefer, staber, stabs- och sambandsförband,

sambands- och informationssystem. Doktriner och reglementen, taktik och ledningsmetoder är andra viktiga faktorer som definierar ledningsfunktionen.

För att stödja chef med ledning och samordning krävs staber med CBRN kompetens. Alla bataljonsstaber och högre staber ska vara organiserade med stabsofficer (-are)

CBRN. Vid operativ och högre taktisk stab organiseras särskild CBRN Stabsenhet (CBRN cell).

109

För huvuddelen av försvarsmaktens organiserade staber innebär det, för att åstadkomma

funktionsledning dygnet runt vid insatser med CBRN hot och faror, att fler stabsmedlemmar utöver stabsofficer CBRN måste ha CBRN kunskaper om staben ska

kunna fungera. Detta åstadkoms med kontinuerlig utbildning och övning i stabernas egen regi.

För CBRN ledning är ett upprättat och kontrollerat sambands- och informationssystem av yttersta vikt för insatser i CBRN miljö. I vissa situationer är det väsentligt att skydd

och redundans av sambandsresurser säkerställs för CBRN ledning från lägsta taktiska nivå till den högsta operativa ledningen. Tidskritisk rapportering av data vid CBRN händelser får inte fördröjas för delgivning och distribution av varningar och

riskområden till berörda förband eller civilbefolkning. Särskilda förbindelser för överföring av sensordata och information med stort innehåll kan krävas för samband till

expertstöd (reach-back). Viktigt är att gränssnitt och metod för överföring av CBRN information mellan olika sambandssystem eller systemprogram på olika nivåer säkerställs. Särskild vikt läggas på hur rapportering och larm ska vidarebefordras till

civila instanser på regional och lokal nivå vid samverkan.

Personalfunktionen

Personalfunktionens uppgift är att vidmakthålla, återställa eller öka förbandens

stridsvärde. Åtgärder inom personaltjänsten skall bl. a. ge underlag för bedömning av stridsvärdet vid egna förband efter CBRN händelser. I samverkan med försvarsmedicin

upprätta plan för registrering av exponering från CBRN risker, omhändertagande och sanering av stupade, koordinering med civila myndigheter om CBRN och miljöhälsorisker.

Underrättelsefunktionen

Underrättelsefunktionen ansvarar för tillhandahållandet av korrekta och relevanta CBRN relaterade underrättelser i tid för beslut. I likhet med andra funktionsområde

krävs en kombination av underrättelse- och CBRN specialister för att etablera en godtagbar lägesbild och kunskapsnivå avseende CBRN förhållandena i

operationsområdet. Arbetet bedrivs i ett ständigt upprepande cykliskt förlopp bestående av planering, inhämtning, bearbetning och delgivning.

Med stöd från stabsofficer CBRN, tar funktionen fram behov och krav på chefens avgörande informationsbehov (CCIR) samt de prioriterade underrättelsebehoven (PIR)

som inriktar sig på motståndarens situation, vilja och förmåga att använda CBRN vapen. Funktionen samlar in information och utvärderar vilka klimatfaktorer som är gynnsamma för angrepp med CBRN vapen, inklusive risken för såväl avsiktligt som

oavsiktligt utsläpp av TIM.

Inhämtning av information sker genom att använda tillgängliga metoder, discipliner och källor och är således inte enbart ett ansvar för CBRN funktionen. Detektion, Identifiering och Monitorering (DIM) är en av förmågorna för inhämtning av CBRN

information. DIM tillgodoser behovet av indikering, identifiering och uppföljning av CBRN händelse. Tillsammans med andra sensorer och källor kan en god lägesbild

avseende CBRN situationen upprättas. Underrättelse- och spaningsförband kan bidra till

110

lokalisering och identifiering av motståndarens CBRN förband, vapenbärare och

verksamhet.

Bearbetning av inhämtad information genomförs koordinerat mellan underrättelse- och CBRN funktionen. CBRN funktionen har i första hand ansvar för bearbetningen och utvärdering av inhämtad CBRN information, klimatfaktorer och geografiska områden

för att fastställa motståndarens vilja och förmåga till att använda CBRN vapen, samt egna och allierades svagheter gentemot aktörers CBRN förmåga.

Säkerhetstjänstfunktionen

Den militära säkerhetstjänstens uppgift är att klarlägga den säkerhetshotande

verksamhet som berör Försvarsmakten och att åstadkomma skydd mot denna. Säkerhetshotande CBRN verksamhet kan vara kriminalitet, terrorism eller sabotage.

Säkerhetsförband kan medverka i inhämtandet av CBRN information och säkerhetsunderrättelser kopplat till säkerhetshotande verksamhet. Militärpolisförband

kan användas för öppen inhämtning av CBRN information samt ytövervakning. Framförallt kontroll av rörelser inom beslutade restriktionsområden. Nationella

skyddsstyrkor, hemvärn, skyddar och bevakar viktiga objekt, men kan också lösa vissa CBRN uppgifter som ytövervakning. Flyg- och marinbasförband ska innehålla egen CBRN förmåga för skydd och bevakning av flygbas respektive marinbas.

Verkansfunktionen

Funktionen indirekt bekämpning består av indirekt eld från artilleri och granatkastare, insatser med flyg samt telekrig. Den indirekta bekämpningen är ett medel för understöd

till markförband, men kan användas självständigt eller stödja andra för att bekämpa eller påverka prioriterade mål. Närvaron av våra indirekta bekämpningsförband kan ha en

indirekt återhållande effekt på motståndaren. Artilleribataljonen har hög kapacitet att lokalisera olika typer av indirekta

utskjutningsanordningar, t.ex. markrobot. Underrättelser kan användas för varning och alarmering av förband som uppträder i området för bedömd nedslagspunkt.

Luftvärnsförband har förmåga till luftrumsövervakning och luftmålsbekämpning. Förbanden understödjer genom att skydda från flyg- och missilbekämpning.

Underrättelser kan användas för varning och alarmering av förband och civilbefolkning som riskerar bekämpning.

Verkansprocessen (Targeting)

Åtgärder som omfattar bekämpning av motståndarens CBRN kapacitet, såsom

produktionsanläggning, lager och depåer, vapensystem eller spridningsutrustning beslutas normalt på strategisk och operativ nivå. Förband på taktisk nivå kan dock ingå i

operativ chefs bekämpningsplan för denna typ av uppgifter. Bekämpning av motståndarens CBRN kapacitet bör initieras i verkansprocessen för att säkerställa framgång och överblicka konsekvenserna av en sådan åtgärd. Val av

verkansmedel är avgörande för att undvika oönskade konsekvenser.

Oavsiktlig verkan

111

Chef ansvarar för att CBRN eller TIM objekt som bedöms vid bekämpning ge oönskade

konsekvenser på stridsplanen hanteras i verkansprocessen. Genom att belägga objekt och områden i nära anslutning till dessa med restriktioner eller förbud kan risken för

oönskade konsekvenser minskas. Vid bekämpning av mål där invisning och verkansverifiering inte kan observeras av egen personal och där risk finns att utsläpp av farliga ämnen sker, ska förebyggande skyddsåtgärder vidtas och varning till egna

förband och civilbefolkning skickas ut. Detta gäller såväl direkt som indirekt bekämpning.

Logistikfunktionen

Logistikfunktionen syftar till att möjliggöra vår förbandsverksamhet genom att

upprätthålla den uthållighet och tillgänglighet på system som insatsen kräver. En väl planlagd och genomförd logistik bidrar till ett gott stridsvärde och god uthållighet hos

våra förband. Operationer i CBRN miljö innebär större påfrestningar än vanligt på logistikfunktionen,

och kräver mer utöver det vanliga behovet av underhåll. Dessutom kan ömsesidigt understöd bli nödvändigt, detta gäller särskilt när det råder stora skillnader i CBRN

skyddsförmåga mellan förband. Nyckelfaktorer för logistikfunktionen är, planläggning och förberedelser för:

Skydd av förnödenheter och logistikresurser vid en CBRN händelse.

Transporter till försörjningspunkter och logistikbaser efter en CBRN händelse.

Ledning och uppföljning av förnödenhetstransporter i områden med CBRN risker.

Ersättning av förbrukad CBRN skyddsmateriel och kontaminerad mängdmateriel.

Ökad förbrukning av vatten för sanering och förtäring.

Omhändertagande av farligt avfall, kontaminerad utrustning och kvarlevor.

Samordna med övriga funktioner om prioriterade behov av sanering och evakuering

av kontaminerad skadade, materiel, förnödenheter och logistikbaser.

Samverka om stöd med resurser från samhället, värdnation eller lokala aktörer i

insatsområdet.

Försvarsmedicin

Försvarsmedicin har som uppgift att minimera individens behov av sjukvård genom

förebyggande åtgärder. Vårdresultat ska motsvara vad den svenska civilbefolkning sjukvården kan erbjuda.

Försvarsmedicin är indelad i fyra områden, förebyggande hälso- och sjukvård benämnt preventivmedicin, medicinska underrättelser (MedUnd) samt medicinskt

omhändertagande, inklusive sjuktransporter (MEDEVAC) samt medicinsk rehabilitering med djursjukvård.

Preventiv medicin ska omfatta allmänna hygienåtgärder bl.a. immunisering samt skadeförebyggande åtgärder som epidemiologisk övervakning. Särskild plan förfärdigas

för omhändertagande, behandling, isolering och evakuering av CBRN skadade och döda. Planen ska syfta till att strukturera det medicinska omhändertagande och balansera resursbehovet.

112

Det medicinska omhändertagande av CBRN skadade kommer att vara ett dilemma eftersom det kommer att handla om prioritering av vårdresurser. Det är viktigt att det

framgår av planen vilken prioritering av behandling, sanering, evakuering och isolering av skadade som skall göras. Av planen bör framgå hur hantering av kontaminerade kvarlevor ska ske och metoder för begravning.

MedUnd ska kunna stödja med informationsinsamling och analys av insatsområdet före,

under och efter en insats. Detta avser såväl den medicinska hotbilden (förekomst av infektionssjukdomar, miljömedicinska hot, giftiga djur och växter m m) som den medicinska förmågan och kapaciteten hos motståndaren och övriga aktörer (IO, GO,

NGO) i området.

Sjukvårdsförband finns organiserade i nivåerna Role-1, Role-2 och Role-3. Role-1 enheter finns organiserade vid varje bataljon och kan under en insats bli direkt utsatt för effekterna från en CBRN händelse. Detta innebär att medicinsk personal kan

behöva utföra sina arbetsuppgifter i kontaminerad miljö och ska därför vara utbildade och utrustade för detta.

Role-2 enheter bör grupperas utanför områden som riskerar att kontamineras, varför förmågor för sanering och behandling samt vård i kollektiva skydd (COLPRO) ska finnas tillgängligt på dessa platser. I försvarsmakten är Role-2 organiserade i sjukvårds-

förstärkningskompani samt sjukhuskompani. Försvarsmakten har inga egna Role-3 enheter utan dit räknas civila vårdinrättningar.

Fältarbetsfunktionen

Fältarbeten syftar till att förändra terräng och infrastruktur för att öka vår egen rörlighet,

fördröja eller begränsa motståndarens rörlighet samt förbättra våra egna förbands eller systems verkan, uthållighet eller överlevnad.

Utifrån ett CBRN perspektiv är förmågor syftande till att upprätthålla rörlighet och skydd av stor vikt. Fältarbetsförband har förmåga att beräkna infrastrukturers bärighet

och förbättra skydd. Förbanden har även förmåga att röja, reparera, underhålla och bygga förbindelser. Motorredskap – med eller utan splitterskydd – samt

ingenjörsbandvagnar ingår i förbanden för dessa uppgifter. En prioriterad CBRN uppgift kommer att vara att iordningställa saneringsplatser. Röjning, övertäckning eller avskärmning av CBRN stridsmedel är andra exempel. Fältarbetsförband kan bistå med

EOD27 och IEDD28.

Samverkansfunktionen

Funktionens syfte är att utgöra chefens medel för att genomföra samverkan med de aktörer – militära och civilbefolkning – som påverkar lösandet av en militär uppgift

under en aktuell insats. Stabens uppgift är även att koordinera aktörerna för att nå uppsatta militära målsättningar (både inom insatsen och tillsammans med nationella

civila aktörer). Denna samordning sker främst genom samverkan.

27

Explosive Ordnance Disposal 28

Improvised Explosive Device Disposal

113

I förbandets underavdelningar organiseras samverkansenheter. De kan bestå av en till flera samverkansbefäl, med kompetens att kunna samverka, förhandla (med eller utan

tolk) och/eller inhämta underlag till staben. Dessa samverkansenheter ska kunna verka enskilt, eller samlat beroende på förbandschefens och uppgiftens behov. Funktionen civil-militär samverkan koordineras med underrättelse- och informationsfunktionen

inom aktuell insats.

Informationsfunktionen

Massmedia är ofta den viktigaste kanalen för att nå ut med korrekt information om

pågående militära insatser. Press- och informationstjänsten ska informera – så snabbt som omständigheterna kräver – korrekt och trovärdigt så att mottagaren ska kunna

skapa en god bild av genomförd verksamhet. Genom väl genomförd press- och informationstjänst kan ett gott stridsvärde och högt förtroende för förbandet, insatsen samt Försvarsmakten behållas. Detta gäller oavsett om konfliktsituationen går från fred

till kris och krig. I dagens digitala miljö är varje enskild soldat en informationsbärare och

informationsspridare, oavsett regelverk och order. Varje försök att bortse från detta riskerar att skada insatsens trovärdighet.

114

KAPITEL 6

6. CBRN och taktik

6.1. Allmänt

För att nå ett militärt avgörande krävs i regel lokal överlägsenhet. Kraftsamling, överraskning, handlingsfrihet, vilseledning och stridsekonomi är andra viktiga taktiska

grundprinciper. Grundprincipernas inbördes betydelse kan inte rangordnas. Ibland är de samverkande, ibland motverkande. En lyckad överraskning kan innebära bevarad handlingsfrihet. Omvänt kan en för länge bevarad handlingsfrihet medföra att tillfällen

där möjlighet till en utvecklad kraftsamling går förlorad. En felaktigt genomförd kraftsamling kan påverka stridsekonomin. I strid måste vi ta kalkylerade risker. Chef

ska vara medveten om och ta de risker som krävs för att lösa uppgiften. Försvarsmaktens förband ska med vidmakthållen stridsekonomi och bevarad

handlingsfrihet kunna verka i CBRN miljö vid alla typer av operationer. Att kunna

agera offensivt i CBRN miljö måste kunna hanteras av samtliga förband.

Förbandens CBRN skydd ska omfattas av ett individskydd och en effektiv förmåga på förband till informationshantering och lägesuppfattning, ledning samt varning och

rapportering. I all verksamhet skall dessutom alltid riskhantering (skyddande och återställande åtgärder) övervägas, om det värsta inträffar, men måste planeras vid

offensivt agerande. Alla situationer där risk finns för kontaminering ska undvikas, men i vissa situationer kan sådana risker behöva tas för att inte tappa tempo, kunna behålla initiativ, utnyttja framgång eller att överraska. Förmåga att agera offensivt och kapacitet

för sanering av både personal och materiel måste kunna hanteras av förband.

Utformningen av skyddet ska ge förbandschefer på operativ och taktisk nivå handlingsfrihet att inom korta tidsförhållanden kunna anpassa skyddet utifrån uppgift och hotbild med en hög tillgänglighet på förbanden.

För att förband ska kunna fullfölja de vanliga taktiska doktrinerna i en CBRN miljö

krävs en utvecklad stridsteknik, system och metoder som i allt väsentligt underlättar för hur förbanden kan lösa sina uppgifter. Den viktigaste grunden för detta är en fortlöpande genomförd utbildning. CBRN skyddsfunktionens uppgift är att understödja

chefer i detta.

Förutom specifika åtgärder för skydd mot CBRN vapen, bör alla förband utnyttja utspridning av förband, maskering och skenåtgärder, terräng, bebyggelse, mörker, dålig sikt, rök och vilseledning för att undgå upptäckt och bekämpning. Genom att dessutom

iaktta ljud-, ljus-, signal- och termisk disciplin kan riskerna minskas ytterligare.

Den första användningen av CBRN vapen av en motståndare kan vara förväntad, om en ordentlig CBRN underrättelsebedömning har blivit genomförd och planering och förberedelser vid förbanden har utförts på rätt sätt.

Med en bekräftad första användning av CBRN vapen i operationsområdet har en tröskel

passerats, som gör att karaktären på den pågående konflikten påtagligt kommer att

115

förändras. En omvärdering av de strategiska och operativ målen blir nödvändig att

genomföras av högre chef.

Nya direktiv utarbetas till taktiska chefer för fortsatt verksamhet, att antingen:

Fortsätta uppdraget enligt tidigare.

Fortsätta uppdraget enligt tidigare, men med förändrade mål för att minimera verkan från CBRN händelsen.

Uppdraget avbryts på grund av att skadorna blir så omfattande att det inte går att fortsätta.

En motståndares användning av CBRN vapen eller ett betydande utsläpp av TIM i operationsområdet kommer sannolikt innebära ett intensivt medieintresse, ha betydande

inverkan på civilbefolkningen och orsaka betydande politiska konsekvenser.

Konsekvenser av C-händelse

Förband som stannar kvar i eller nära riskområdet av en C-händelse kommer att behöva

bära C-skyddsutrustning under en längre tidsperiod. Det innebär en betydande förlust av operativ förmåga enligt följande:

För personal i skyddsutrustning försämras fysisk och psykisk prestationsförmåga.

Lokalt reducerad rörlighet och handlingsfrihet med förband på grund av

kontaminerade områden och resurser.

Lokal begränsning i användning av markoperativa resurser.

Resurskrävande sanering av prioriterad utrustning och ansträngd logistikkedja.

Konsekvenser av B-händelse

Till viss del kommer operativ förmåga att nedgå hos förband som stannar kvar i eller

nära riskområde för biologisk smitta. Det förorsakar behov av att:

Använda skyddsutrustning under längre perioder med ökad fysisk och psykologisk

arbetsbelastning som följd.

Utföra regelbunden hälsokontroll av personal.

Öka hygienkontroller och skydd av livsmedel och vatten.

Införa restriktioner för områden och användning kontaminerad utrustning.

Sanera prioriterade resurser.

Förhindra smittspridning genom isolering av områden och personal.

Konsekvenser av R-händelse

Till viss del kommer operativ förmåga att nedgå hos förband som stannar kvar i eller nära riskområde för joniserande strålning. Det kan förorsaka behov av att:

Bära skyddsutrustning inom riskområden.

Psykologisk arbetsbelastning ökar.

Införa restriktioner för vistelse och transporter i riskområde.

Hantering av exponering från joniserande strålning och rotering personal.

Upprätthålla frekvent och regelbunden hälsokontroll av personal.

Sanera prioriterade resurser

116

Konsekvenser av N-händelse

I området av en kärnladdningsexplosion kommer förbandens operativa förmåga att vara allvarligt försvagad. Förlust av personal och utrustning, behov av att rädda och hjälpa

skadade, röja blockerade vägar och släcka bränder, kommer avgjort att begränsa förbandens stridsförmåga. Det kommer även att uppstå behov av att avdela resurser för att stödja civilbefolkningen.

Vid en yt-/markexplosion uppstår ett radioaktivt nedfall som starkt kommer att begränsa

rörligheten inom ett operationsområde under lång tid. Behov av sanering och schemalagd verksamhet med uppföljning av personalens stråldoser begränsar handlingsfriheten.

Konsekvenser av TIM-händelse

Om strider sker i områden med TIM-objekt, speciellt sådana med stora lager eller depåer, behöver riskerna för oavsiktliga skador och utsläpp bedömas. Övergivna

industriområden och lagerlokaler erbjuder ofta idealisk gruppering för logistikförband, men behöver kontrolleras för alla former av TIM före användning. Särskilt när

utrymmena ska användas för förläggning av personal. Om förband inte har den skyddsförmåga som krävs för att hantera TIM, ska förband

undvika att gruppera vid eller i närhet av sådant riskobjekt, om inte resurser i form av CBRN utrustning, specialister eller civila resurser kan tillföras.

6.2. Taktiskt agerande

Allmänt

Vårt taktiska agerande kan principiellt karaktäriseras till fem olika typfall, utifrån hur

motståndaren använder CBRN vapen och ämnen: Direkt anfall med CBRN stridsmedel. Kan ske med alla typer av stridsmedel och även

med TIM i form av IED. Även en olycka med TIM och ett efterföljande större utsläpp kan ge konsekvenser som ett direkt anfall.

Passage/verksamhet i molnmiljö. Berör framför allt C-stridsmedel och TIC, men kan även vara aerosoler med B-ämne eller radioaktivt nedfall.

Verksamhet i smittat område. Berör framför allt smittsamma sjukdomar men även B-

stridsmedel. Passage/verksamhet i kontaminerat område. Berör samtliga stridsmedel och TIM.

Verksamhet i område med punktkälla. Berör i första hand TIM och då speciellt

joniserande strålning.

117

Markstridskrafterna

Största och troligaste CBRN hotet mot markstridskrafterna finns i kanaliserande terrängavsnitt och förbandskoncentrationer i ett insatsområde samt vid ledningsplatser

och logistikplatser i de bakre områdena. Försörjningslinjer och uppmarschområden kan vara särskilt utsatta. Våra understödsförband är viktiga mål vid motståndarens anfall.

Hotet kan även variera i olika skeden av en konflikt. I inledningen av en konflikt där en motståndare vill uppnå ett psykologiskt övertag är det troligt att CBRN vapen används

vid förbekämpning. När vi koncentrerar och samlar våra förband till områden ex. vis. inför anfall, kan CBRN vapen användas för att eliminera våra stridskrafter. Ett annat tillfälle kan vara när motståndaren vill vinna tid för att reorganisera sina förband för

motanfall. Oväntad och snabb urdragning av motståndarens förband från stridslinjen kan vara tecken på förstående insatser av CBRN vapen. Motståndaren kan även använda

CBRN vapen för att uppväga ett underläge av konventionella stridskrafter. Utspridning

Utspridning av förband ned till kompani skall alltid praktiseras i syfte att undvika identifiering och samfälld bekämpning. Det kan vara nödvändigt att tilldela större

områden än normalt för att lösa en uppgift. I ett större område ges möjligheter till fler alternativa framrycknings-, omgrupperings- och underhållsvägar samt anfallsterräng som inte är kontaminerad eller har lägre grad av kontamination.

Användning av låglinje kan vara olämpligt om användning av kemiska eller biologiska

stridsmedel har skett, detta gäller även industrikemikalier. I låglinje kan det bli höga koncentrationer och ämnena kan ligga kvar under lång tid – särskilt vid svag vind. Val av grupperingsområde kan även påverkas av befintliga TIM-objekt.

Reserver

Vid all verksamhet i CBRN miljö uppstår tidsförluster som främst beror på:

skyddsutrustningens fysiologiska belastning,

indikerings- och saneringsbehov,

psykologiska faktorer samt

skadeutfall.

Det kan tvinga oss att anpassa syftet med uppgift eller använda flera förband i ett avlösningsförfarande. Om förband med enbart grundskydd utsätts för bekämpning med ex. vis. C-stridsmedel, krävs ofta en omfattande och tidig sanering. Förband med en

högre skyddsnivå, kan då användas för att fullfölja uppgiften. Uppgiften kan endast lösas under begränsad tid i kontaminerade områden. Uthålligheten kan ökas genom

avlösning inom förbandet eller med annat förband med uppgiftsanknutet skydd. Våra stridsfordonsförband har kollektivt skydd varvid passage eller anfall genom

kontaminerat område kan ske för att överraska eller att inte tappa tempo. Att hålla stridskontakt med motståndaren kan vara en anledning till att undgå vidare bekämpning.

Utbildning

Effekter av CBRN stridsmedel ställer stora krav på logistik och försvarsmedicin.

Framförallt sanering, omhändertagande och evakuering av skadade.

118

Förutsättningar för överlevnad och återhämtning är bl. a.

god personlig färdighet hos alla soldater,

snabb insats av räddnings- och röjningsstyrkor samt

förmåga vid förband och förbandsplatser att behandla CBRN skadade.

Olikheter mellan förbandstyper och i förbanden ingående enheters skilda förutsättningar

att hantera CBRN hot och händelser utgör en särskild utmaning. Översyn och granskning av respektive enheter och förbands sårbarheter och möjliga åtgärder för att begränsa dessa bör analyseras i syfte att skapa en gemensam skyddsnivå.

Den viktigaste grunden för skydd mot CBRN stridsmedel är en fortlöpande genomförd

utbildning med befintlig och efter hand tillkommande skyddsmateriel.

Marinstridskrafterna

Största och troligaste CBRN hotet mot de marina stridskrafterna finns när fartyg och

båtar finns i hamn eller inomskärs i skärgårdsmiljö. Hamnar och marina baser är platser som löper större risk, särskilt när stridsenheterna finns på dessa platser. Vid passage av sund eller kanaler är platser där motståndare med enkla medel kan utföra attacker med

mindre båtar eller gömda explosiva laddningar med CBRN ämnen.

Amfibieförbanden har att ta hänsyn till både marin- och marktaktisk miljö. Beakta följande situationers ökade utsatthet:

vid flottbesök i hamnar, passage genom sund eller kanaler och vid bunkring

vid bordning av främmande fartyg

omhändertagande och förvar av misstänkta personer och materiel på det egna

fartyget

användning av sensorer och redskap i vatten där det föreligger risk för CBRN ämnen eller TIM

dykning och dykföretag i vatten där det föreligger risk för CBRN ämnen eller TIM

Spridning eller ombasering

Sårbarheten hos fartyg och båtar är som störst i hamnmiljö och inomskärs i

skärgårdsmiljö. Omgrupperingar av basförband samt ombasering av fartyg och båtar mellan fasta och tillfälliga hamnområden kan behöva göras ofta.

Fasta sensorer

Fast installerade varningssystem och sensorer tillsammans med lednings- och

beslutsstödsystem skapar ökat handlingsutrymme. Sprinkling

Fartyg och båtar försedda med sprinklersystem ska vid hot om CBRN kontaminering väta skrov, däck, överbyggnader och master med vatten och hålla det så, för att reducera

CBRN kontamineringen. En av vatten blöt yta reducerar till stor del möjlighet för CBRN ämnen och partiklar att penetrera in i material och tränga in i skarvar, förband och genomföringar och underlättar en efterföljande sanering.

119

Citadell

Fartyg och båtar kan vara försedda med ett kollektivt skydd. Citadellet möjliggör

vistelse utan skyddsmask inombords. Fartyg och båtar kan härigenom passera CBRN miljö med driftsatt citadell utan att få in farliga ämnen i fartyget eller båten. Personal på däck passerar in och ut ur citadellet via CBRN sluss eller saneringsstation. Ett fartygs

citadell definieras som en grupp av utrymmen vilka kan förbindas inom en gemensam gastät gräns, med övertryck av filtrerad luft.

Sanering

Om fartyget blir attackerat med svårflyktigt stridsmedel måste fartygschefen snabbt

bestämma vilken typ av sanering som ska företas. Aktiv sanering är tids- och personalkrävande. Ämnen i vätskeform sugs snabbt upp av färg i skeppsbord och

däcksbeläggning, vilket innebär att sanering måste påbörjas omgående för att bli effektiv.

På grund av detta bör följande alternativ övervägas, med hänsyn till taktisk situation:

begränsad (anpassad) taktisk sanering till vitala funktioner uppe på fartygsdäck

passiv sanering, avvakta tills ämnet avdunstat till så låga nivåer att vistelse och beröring är säkert

En tillfredsställande nivå av taktisk sanering kan troligtvis uppnås genom en

kombination av både aktiv och passiv sanering. Så, även om beröringsriskerna reducerats, kommer en del av kontamineringen att finnas kvar, vilket innebär att verksamhet på fartygsdäck måste genomföras med IPE påtagen tills en slutlig sanering

genomförts eller att riskerna försvunnit helt. Kontaminerat fartyg manövreras upp mot vind för att så liten del av fartyget som möjligt drabbas av molnmiljö.

Luftstridskrafterna.

Luftstridskrafterna verkar genom central ledning och delegerat genomförande. Den övergripande principen för ledning av flygstridskrafterna är insatsledning direkt mot

krigsförbanden. Ledningsförmågan spänner över nationell och internationell verksamhet, hela förmågebredden och hela beredskapsskalan. Tillgängliga resurser är begränsade, främst avseende personal, varför varje förändring av uppgift eller

beredskapsgrad kräver tydlig prioritering.

CBRN hotet mot luftstridskrafterna är generellt störst när flygplanen står på marken vid en flygbas. Eftersom flottiljer/flygbaser samt stridsledningsanläggning (STRIL) omfattar en stor yta med en komplex infrastruktur medför detta att den är lätt att

upptäcka och utgör därmed ett lätt åtkomligt mål för en attack med CBRN vapen eller subversivt angrepp med CBRN ämnen.

Övertäckning

CBRN skyddet vid luftstridskrafterna inriktas på att i första hand klara av att varna

personalen vid anläggningar och flottiljer/baser för att därmed kunna köra anläggning i skyddsdrift samt vid behov slussa. Vid flottiljer/baser kunna föra undan, ställa in i skydd eller övertäcka flygplan, fordon och utrustning. Flygbas/STRIL-bataljonerna ska

120

även ha förmågan att verka i CBRN miljö för att därmed kunna lösa sina

huvuduppgifter.

Sensorer

Fasta installerade och mobila sensorer kopplade till varningssystem vid flygbaser och förband tillsammans med lednings- och beslutsstödsystem skapar ökat

handlingsutrymme.

Spridning och ombasering

Flygstridskrafternas ledningsfilosofi är spridning för att erhålla verkan. Spridning krävs för att kunna verka med luftförsvaret i hela landet.

Flygbas/STRIL bataljonsstaben ska kunna leda och larma lägre förband, före, under och

efter CBRN händelse. Flygbas/STRIL bataljonen ska kunna lösa såväl strids- och betjänings- uppgifter i lågintensiv (LLR) RN-miljö samt i BC-molnmiljö. STRIL anläggningar som drabbas av vätskemiljö vid C-angrepp, övergår i skyddsdrift

samt slussning. Alternativt taktisk sanering för att medge fortsatt lösande av huvuduppgift för att slutligen vid behov utrymma och samt avspärra.

De delar av flygbasen som drabbas av vätskemiljö vid C-angrepp utryms normalt och spärras av. Sanering av den del av flygbasen som är vätskebelagd avvägs mot det

taktiska behovet och möjligheterna till ombasering av flygförband eller omgruppering av basförbandet. Basbataljonen ska kunna ta emot och hantera kontaminerade

luftfarkoster från andra flygbaser.

121

Bilagor

1. Ämnens fysikaliska och kemiska egenskaper

Artikel av Claes Forsgren, MSB (SRV), för utbildning i räddningskemi. 1999

För att kunna fatta rätta beslut vid en CBRN händelse eller en olycka med farliga ämnen och föremål så är ämnenas egenskaper ett viktigt beslutsunderlag.

De kemiska och fysikaliska egenskaperna för ett farligt ämne kan hämtas från olika informationsbaser t ex ERG, RIB, farligt gods kort, skyddsblad, varuinformationsblad

etc. Man skall komma ihåg att angivna värden som redovisas kan gälla rena ämnen om inget annat anges. Tekniska produkter som hanteras kan innehålla föroreningar eller

tillsatsämnen som påverkar de fysikaliska och kemiska egenskaperna.

Smältpunkt och kokpunkt Ett ämne kan uppträda i olika former, aggregationstillstånd. Dessa tillstånd är fast,

flytande och gasform. Gränserna mellan dessa tillstånd utgörs av smält- och kokpunkten.

Vi kan definiera smältpunkten som den temperatur när ett ämne övergår från fast ämne till vätska. Omvänt kan smältpunkten ibland kallas för stelningspunkt eller fryspunkt

när en vätska övergår till fast form. Kristallina ämnen har en exakt punkt där fas omvandling sker medan amorfa ämnen, ämnen som inte uppvisar ett ordnat

molekylarrangemang, har en gradvis fas omvandling. Kokpunkt definieras som den temperatur då ett ämne övergår från vätska till gas. Om

ämnet övergår från gas till vätska kallas detta att ämnet kondenserar. Då kallas kokpunkten för kondensationspunkt istället. En gas vid en vätskeyta kallas också för

ånga. Observera att det inte är någon skillnad mellan gas och ånga. Det är mera ett sätt att uttrycka sig.

I luft kan även aerosoler förekomma. Aerosoler är partiklar som är mindre än 0,1 mm som håller sig svävande i luften. De består av fasta partiklar (rök) eller små

vätskedroppar (dimma). Vissa ämnen kan övergå från fast till gasform utan att smälta och bli flytande. När ett ämne på detta sätt ”hoppar över” ett aggregationstillstånd kallas det att ämnet sublimerar. Kolsyra är exempel på ämne som sublimerar.

122

Illustration 40. Aggregationstillstånd. Illustratör: Claes Forsgren, MSB

Ett ämne kan ha annan temperatur än omgivningen vilket man måste ta hänsyn till.

Fenol under transport är ett exempel på ett sådant ämne. Det transporteras i tankbilar uppvärmt till ca 44° C. Smältpunkten är 41° C, så vid ett utflöde så kommer fenolen att

stelna. Detta är naturligtvis helt avgörande för val av begränsningsmetoder. I vissa fall anges att ett ämne sönderdelas istället för att ett värde på kokpunkten anges.

Vid sönderdelning spaltas ämnet upp i sina beståndsdelar och andra ämnen bildas. Dessa ämnen kan vara giftigare eller brandfarligare än utgångsämnet.

Det som påverkar ett ämnes kokpunkt är dess ångtryck. Vid kokpunkten är ett ämnes ångtryck lika med det tryckt som atmosfären utövar på jordytan (ca 100 kPa). Därför

kan gasblåsor bildas i en vätska.

Det som grovt kan uppskattas med hjälp av smält- och kokpunkt är riskavståndet. Det är normalt sett mängden avgivna gaser som bestämmer riskavståndet. Vid smältpunkten avges ofta små mängder gas vilket ger ett litet riskavstånd medan det över kokpunkten

avges stora mängder gas som kan ge stora riskavstånd. Observera att även andra egenskaper som till exempel ämnets giftighet också har stor betydelse för riskavståndet

även om ångtrycket är lågt. Vatten som släckmedel kan vara olämpligt om kokpunkten för ett ämne är över 100° C.

Vattnet kan orsaka kraftig ångbildning och över kokning. Definition

Smältpunkten är den temperatur då ett ämne övergår från fast ämne till vätska och kokpunkten är den temperatur då ett ämne, vid atmosfärstryck, övergår från vätska till

gas (ångblåsor uppstår i vätskan).

123

I fast fas är molekyler

bundna till varandra, men rör på sig, vibrerar. Det är först vid absoluta

nollpunkten, -273,16° C som de är stilla. Ett fast

ämne har bestämd form och volym. Exempel på fasta ämnen är pulver,

damm och aerosoler.

I vätska är molekylerna inte fast bundna utan

glider runt varandra.

Dock är bindningskrafterna så stora att molekylerna

håller sig nära varandra. Ett flytande ämne har

bestämd volym men inte bestämd form. Till vätskefas hör vätska,

kondenserad gas och aerosol.

I gasfas är molekylerna fria från varandra. Om

de innesluts kommer de

att fylla ett utrymme helt, kollidera med varandra och med

kärlets väggar. En gas har varken bestämd

form eller volym. Ångor betecknas sådana gaser som härrör från ämnen

som vid normal temperatur är vätskor.

Illustration 41. Ett kemiskt ämnes olika faser. Illustratör: Claes Forsgren, MSB

Densitet

Densiteten anges i vikt per volymenhet, kg/m3 eller g/cm3. Äldre benämning på densitet är täthet eller specifik vikt. Densiteten varierar med temperaturen, därför anges

densiteten alltid vid en viss temperatur, oftast vid 20º C. Vatten, med densiteten 1000 kg/m3, används som referens.

En blandning av olika ämnen kan förändra sin sammansättning och därmed sin densitet då de ingående ämnena har olika kokpunkter och densitetsvärden. Efterhand som de

avdunstar förändras densiteten. Densitet kan användas för att uppskatta hur ett ämne sprider sig i grundvatten och på

ytvatten samt vid invallning, över pumpning eller uppsamling. Ämnen som har en densitet lägre än vatten kommer att flyta ovanpå vattenytan och är därmed möjlig att

länsa och ämnen som har högre densitet kommer att sjunka. Dock har vattnets strömförhållande och temperaturskillnad stor betydelse för kemikaliers rörlighet. Ämnen med densitet mellan 950 - 1050 kg/m3 påverkas under

dessa förhållanden, så det kan vara svårt att avgöra om ämnet kommer att flyta eller sjunka.

124

Vid invallning har densiteten betydelse. Om en tung vätska ska invallas, kan

påfrestningarna bli stora på invallningen. Används en vattenfylld slang, finns risk att den flyter upp ovanpå vätskan och ett okontrollerat utflöde sker.

Vid uppsamling kan vätskans tyngd påverka uppsamlingskärlet negativt. Uppsamlingskärl av presenningsväv eller motsvarande material klarar normalt tyngden

av vatten. En risk finns för att kärlet rämnar om en tyngre vätska samlas upp i kärlet. Hänsyn måste tas till detta så att kärlet inte fylls fullt upp.

Vid spridning i grundvatten finns risk att ett ämne med högre densitet än vatten och låg löslighet kan sjunka till botten i grundvattenfickor. Där kan ämnet långsamt förorena

grundvattnet under lång tid.

Definition Densitet är lika med kvoten av massa och volym för en viss mängd av ett ämne.

Ångtryck I ett fast ämne eller i vätska rör sig molekylerna med en viss bestämd medelhastighet beroende på temperaturen. I gas rör sig molekylerna mycket hastigt och är fria från

varandra. I vätska så blir hastigheten mindre av bindningskrafternas verkan. I fasta ämnen rör sig molekylerna ytterst lite beroende på att de binder sig till varandra. Det är

först vid den absoluta nollpunkten (-273,16° C eller 0 Kelvin) som rörelserna upphör helt.

Vid ytan på ett ämne så kommer en del av molekylerna att släppa från ytan när de rör på sig och försvinna upp i luften (övergå till gasform). Ju varmare ämnet är, ju fortare rör

sig molekylerna och fler övervinner bindningskrafterna vid ytan. Molekylerna kommer då att skapa ett visst tryck uppåt vid ytan. Detta tryck kallas för

ångtryck, mättnadstryck eller ett ämnes partialtryck. En del molekyler kommer att gå åt motsatt håll. De fångas upp av vätskeytan och återgår till vätskeform, de kondenserar.

125

Illustration 42. Ångtryck. Illustratör: Claes Forsgren, MSB

Vid varje vätskeyta eller fast ämne finns alltså ett visst tryck. Trycket består dels av ämnets ångtryck och dels av luftens partialtryck. Atmosfärstrycket är summan av dessa

tryck (ca 100 kPa). Om ämnets ångtryck är 0 kPa, så är luftens partialtryck vid ämnets yta 100 kPa. Om ämnets ångtryck ökar till 50 kPa så motverkar det atmosfärstrycket vid ytan och luftens partialtryck minskar till 50 kPa. Vid ångtrycket 100 kPa så har ämnets

ångtryckt övervunnit luftens partialtryck som blir 0 kPa och ämnet kan koka.

När ämnets partialtryck ökar så minskar luftens partialtryck och tvärtom. Ångtrycket för ett ämne varierar med temperaturen. Ångtrycket kan beskrivas med en ångtryckskurva.

126

Illustration 43. Ångtryckskurva. Illustratör: Claes Forsgren, MSB

Genom att följa kurvan i figuren så kan man avläsa ämnets ångtryck (partialtryck) på

ångtrycksaxeln. I figuren så är kokpunkten för ämnet markerad med röd streckad linje. I informationsbaser kan man oftast läsa ut ett ämnes ångtryck vid en viss temperatur samt dess smältpunkt och kokpunkt. Utifrån detta kan man grovt bestämma ett ämnes

ångtryck vid olika temperaturer genom att interpolera.

Ångtrycket kan användas för att bedöma riskavstånd vid gas spridning. Ju högre ångtryck desto mer gas avgår från ämnet vilket ger större riskavstånd. Om man jämför ångtrycket för kondenserad (vattenfri) ammoniak vid 20°C som är ca

850 kPa med ångtrycket för 25 % vattenlöslig ammoniak som är ca 49 kPa så betyder detta naturligtvis mycket för riskavståndet.

Om ett ämne löser sig i vatten så minskar normalt sett ämnets förmåga att avge gas eller ånga. Likaså kan ett ämnes bindningsförmåga i jord påverka avångningen. En stark

bindning i jord reducerar avångningen.

Illustration 44. Riskavstånd beroende av aggregationstillstånd. Illustratör: Claes Forsgren, MSB.

Om tätning av en tank eller liknande skall göras är det lämpligt att titta på ämnets ångtryck. Ett ångtryck över 200 kPa kan försvåra en tätning med normal materiel. En annan metod kan då vara lämplig att överväga.

Vid pumpning med en sugande pump så är vätskans densitet och ångtryck avgörande

för pumpens sug kapacitet. Detta beror på att luftens partialtryck används för att trycka upp vätskan till pumpen. Lufttrycket klarar i praktiken av att trycka upp vatten (vars ångtryck är ungefär 3 kPa vid +20º C) ca 8 meter. Om ett ämne med samma densitet

som vatten (1000 kg/m3) men med ett ångtryck på 50 kPa ska pumpas så klarar

127

lufttrycket bara att lyfta ämnet 4 meter. Detta innebär också att en vätska med ett

ångtryck över 100 kPa inte går att pumpa med en sugande pump.

Sughöjden är omvänt proportionell mot ämnets densitet. Ju högre densitet, desto lägre sughöjd. Sughöjden kan vid en given temperatur beräknas med formeln:

Hs = 80(100-P)/r

Hs = Sughöjden i meter P = Ångtrycket i kPa r = Densiteten i kg/m3

Ångtrycket har också betydelse vid spridning i mark. Ju högre ångtryck desto större är

övergången till gasfas före, under och efter nedträngning i markytan. Föroreningen i marken blir alltså lägre. Här finns en risk att ett flyktigt ämne som sprids med grundvattnet och är lättare än vatten kan avge gaser långt från olycksplatsen. Dessa

gaser kan om de tränger upp i en byggnad koncentreras och bli farliga.

Vid val av släckmedel så bör ångtrycket vid rådande temperatur kontrolleras. Ett ämne som har ett ångtryck på över 50 kPa kan vara svårsläckt med skum och att vid säkring mot brand med skum så kan det vara nödvändigt att kontrollera skumtäckets täthet med

en explosivimeter.

Observera att ett ämnes temperatur inte alltid är densamma som omgivningens temperatur. I en tank med en vätska där omgivningens temperatur varierar under dygnet så kommer inte vätskans temperatur att förändras i samma grad.

Definition

Ångtrycket eller mättnadstrycket är det tryck som råder vid en vätska eller ett fast ämnes yta, vid en viss temperatur.

Flyktighet och mättnadskoncentration I vissa informationsbaser anges begreppet flyktighet. Flyktighet är nära besläktat med ångtryck. Flyktighet anges ofta i grova mått som mycket lättflyktig, lättflyktig, flyktig

och svårflyktig. Dock så är det mera exakt att ange i någon koncentrationsenhet, till exempel i mg/m3.

Enheten mg/m3 visar att det är ett mått på en koncentration som anges. Denna koncentration kan kallas för mättnadskoncentrationen. Den beror på ämnets ångtryck och molekylmassa.

Ångtrycket är som beskrivet beroende av temperaturen och därför kan man beräkna

flyktigheten med hjälp av allmänna gaslagen. Ft = (Mp)/(RT)

F = Flyktighet (g/m3)

t = temperatur i °C M = ämnets molmassa (g/mol)

128

p = ämnets ångtryck vid t° C (Pa)

R = allmänna gaskonstanten 8,314 J/K mol T = temperaturen i Kelvin (ºC + 273,15)

Den fysikaliska processen kan beskrivas i tre faser. I ett slutet rum finns en skål med ett ämne (vätska eller fast ämne). Trycket i rummet är konstant, likaså temperaturen i

ämnet och luften och det finns vätska i skålen i alla faserna.

I första fasen när skålen med ämnet ställs in så finns inga molekyler av

ämnet i luften. På grund av molekylernas rörelse frigörs ett antal

molekyler per tidsenhet. Denna hastighet är konstant för en viss given temperatur. Pilarna visar detta flöde.

I fas 2 finns det ett visst antal molekyler

i luftrummet. I denna fas transporteras lika många molekyler upp i luftrummet som under fas 1. Men eftersom det finns

molekyler i luften sker också en transport av molekyler tillbaka till

ämnets yta. Den hastigheten beror på antalet molekyler i luftrummet. I fas 2 så ökar antalet molekyler i luftrummet

och då ökar också antalet molekyler som återgår till ämnet.

I den tredje fasen har antalet molekyler i luftrummet blivit så stort att antalet

molekyler som transporteras tillbaka till ämnet är lika stort som det antal som

lämnar ämnet. Ett jämviktsläge har uppstått. Mättnadskoncentrationen och mättnadstrycket är uppnått. Tiden det

tar för olika ämnen att uppnå det läget varierar.

Illustration 45. Mättnadskoncentrationen. Illustratör: Claes Forsgren, MSB

Beroende på ångtrycket vid rådande temperatur så kommer en viss bestämd mängd molekyler att kunna finnas i rummet.

Koncentrationen kan beräknas med följande formel:

Mättnadskoncentrationen i volym % = p(100)/p1

129

p = Ämnets ångtryck

p1 = Lufttrycket 100 kPa

Dietyleter har ett ångtryck vid 20° C på 59 kPa. Om lufttrycket sätts till 100 kPa så ger ovanstående formel en mättnadskoncentration på 59 vol. %. Vi ser att ångtrycket i kPa

vid olika temperaturer direkt kan översättas till mättnadskoncentrationen i vol. %. I informationsbaser är därför mättnadskoncentrationen ofta inte angiven.

Vid utsläpp i ett slutet utrymme där mättnadskoncentrationen är nådd kan bedömning av brandfara göras genom att jämföra med brännbarhetsområdet för ämnet. Genom att

multiplicera antalet vol. % med 10000 så erhålls värdet i ppm. Jämförelse med gränsvärden för giftighet kan då ske.

Utomhus kan mättnadskoncentrationen aldrig uppnås då molekylerna alltid transporteras bort från vätskeytan.

Definition

Mättnadskoncentration är den maximala koncentration av gas som kan uppkomma i ett slutet system vid en given temperatur och ett givet tryck. Uttrycks i volym % gas i luft.

Viskositet

I en vätska finns ett visst inre motstånd mot att flyta ut. Detta motstånd kallas för viskositet och kommer från latinets viskos som betyder trögflytande. Man kan beskriva detta motstånd med en bägare fylld med vatten. Om man sätter

ytskiktet i rörelse så fortplantas rörelsens riktning ner i vätskan. Ju längre ner man kommer desto lägre blir hastigheten men samma riktning på rörelsen behålls.

Friktionskraften mellan närliggande skikt kan beskrivas med hjälp av den dynamiska viskositeten (h) som i SI-enheter mäts i newtonsekunder per kvadratmeter (Ns/m2). En

äldre enhet som ofta används är centipois (cP), där 1 cP = 0,001 Ns/m2. En annan benämning på dynamisk viskositet är absolut viskositet.

I kinematisk viskositet (n), som brukar anges i informationsbaser för räddningstjänst, tas dessutom hänsyn till vätskans densitet. SI-enheten är m2/s, men kinematisk viskositet

uttrycks ofta i mm2/s eller centistok (cSt), där 1 cSt = 1 mm2/s = 10-6 m2/s. I vissa informationsbaser är det dock den dynamiska viskositeten som finns angiven (ofta i cP).

För att omvandla till kinematisk viskositet i cSt dividerar man värdet i cP med vätskans densitet i g/cm3.

Illustration 46. Viskositet. Illustratör: Claes Forsgren, MSB

130

Viskositet används i räddningsinsatser för bedömning av hur ett ämne sprids i marken

samt vid pumpning. Jämförelse görs med viskositeten för vatten som är 1 cSt vid 20° C.

Beakta att viskositeten är temperaturberoende, ju högre temperatur desto lägre viskositet, det vill säga vätskan blir mer lättflytande vid uppvärmning. Jämför med motorolja där fabrikanterna försöker att jämna ut skillnaderna i viskositet för kall-

respektive varmolja.

Vid spridning i mark i den omättade zonen så kräver lättflytande ämnen snabba åtgärder för att spridningen skall begränsas. Dessa tränger snabbt ner i marken. Efterhand som ett ämne löser sig (späds ut) i vatten kommer viskositetens betydelse att minska. Ämnen

med hög viskositet tränger långsammare ner och det finns bättre tid till att fatta beslut om begränsningsåtgärder som till exempel möjlighet att gräva och schakta bort

förorenad mark. Påverkan på pumpar kan vid ämnen med hög viskositet vara påfallande. Pumpens

normala kapacitet kan drastiskt minska. Bland annat kan man tvingas till att minska varvtalet på pumpen så att den kan "gripa tag" i vätskan. Det kan till och med vara

omöjligt att pumpa ett mycket trögflytande ämne. Viskositetsvärdet ligger alltså till grund för val av pump typ samt kapacitetsbedömning vid pumpning. Man kan generellt säga att ämnen med en viskositet på mer är 600 cSt

ställer speciella krav på pumpar och under 100 cSt så påverkar viskositeten inte pumpvalet.

Definition Viskositet anger det inre motstånd som en vätska har mot att flyta.

Brännbarhetsområde, flampunkt och termisk tändpunkt Flampunkt har störst betydelse vid bedömning av brandfarlighet. Den anger den lägsta

temperatur vid vilken ett ämne avger gaser i sådan omfattning att de är antändbara. Vid flampunkten avges gaser som i vol. % motsvarar den undre brännbarhetsgränsen

(UB). Vid UB är alltså gas-luftblandningen antändbar. Ju lägre flampunkten är desto brandfarligare är ämnet.

Brand kan uppstå även om rådande temperatur understiger flampunkten. Detta beror bland annat på att ämnet kan innehåller föroreningar eller att ångor från ämnet t ex kan

"rinna" till lägre belägna utrymmen och ansamlas så att idealisk blandning uppstår. Vid bedömning av brandfara skall en säkerhetsmarginal på 10º C användas. D.v.s. om flampunkten är +30º C så bedöms ämnet vara brandfarligt redan vid +20º C.

Flampunkten används vid klassificering av brandfarlighet.

Definition Flampunkt eller antändningstemperatur är den lägsta temperatur vid vilken ett brännbart ämne bildar gas i sådan koncentration i luften att blandningen kan antändas,

d.v.s. blandningen har nått undre brännbarhetsgräns.

131

Brännbarhetsområde eller explosionsområde beskriver inblandning av gas i luft. Det

anger hur mycket gas det måste finnas i luften för att en brännbar miljö skall kunna bildas. Det är endast mellan UB och den övre brännbarhetsgränsen (ÖB) som en

gas-luftblandning kan brinna. Under UB är blandningen för mager (det finns för lite bränsle) och över ÖB är den för fet (det finns för mycket bränsle).

Gas-luftblandningen förbränns inte snabbare eller lättare ju mer brännbar gas som finns i blandningen utan förbränningshastigheten förändras enligt ett mönster som är olika för

olika gasblandningar. De flesta gasblandningar beter sig så att förbränningshastigheten ökar med stigande koncentration tills en topp nås. Därefter avtar förbränningshastigheten med stigande koncentration. En brännbarhetskurva kan

beskrivas. I toppen på kurvan krävs det minst energi för att antända eller upprätthålla förbränning.

En gas-luftblandning som inte är brännbar kan bli det om den värms upp.

UB sjunker med ökad temperatur eftersom mindre energi åtgår för att

antända blandningen. Ju högre temperatur en gas-luftblandning har desto större blir brännbarhetsområdet.

Trycket kan också påverka brännbarhetsgränserna. Ett högre tryck

än normalt flyttar den övre brännbarhetsgränsen uppåt. Den undre brännbarhetsgränsen påverkas inte

nämnvärt.

Illustration 46. Brännbarhetsområde.

Illustratör: Claes Forsgren, MSB

132

Illustration 47. Brännbarhetsområde. Illustratör: Claes Forsgren, MSB

Definition

Brännbarhetsområde eller explosionsområde är det område angivet i volymprocent inom vilket en blandning av brännbar gas och luft kan antändas.

Ett brännbart ämne kan spontant antända om temperaturen i ämnet är tillräckligt hög

och syre finns närvarande. Molekylerna har då uppnått sådan hastighet att när molekylerna kolliderar med varandra så går de sönder (sönderdelas). Värme har utvecklats och antändning kan ske. Ämnet har nått sin självantändningstemperatur eller

som det också kallas termisk tändpunkt. Det är vid denna temperatur syre reagerar med det brännbara ämnet. Det behöver alltså inte tillföras någon källa för att antändning skall

ske. Ett ämne som inte är uppvärmt kan, vid ett läckage, träffa en het yta som värmer upp

ämnet till den termiska tändpunkten och brand kan uppstå. Om ämnet vid läckaget är finfördelat så sjunker den termiska tändpunkten och antändningsrisken ökar. Sänkning

av den termiska tändpunkten kan då ske med 100C.

Definition Termisk tändpunkt eller självantändningstemperatur är den lägsta temperatur då ett ämne antänds av sig självt utan att någon yttre brand källa finns närvarande.

Löslighet Ämnen kan lösa sig mer eller mindre i andra ämnen, lösningsmedel. Detta gäller både

fasta, flytande och gasformiga ämnen. Lösningar är homogena blandningar. Det vill säga att de ingående ämnena är blandade med varandra men har inte förändrats kemiskt

133

och de kan särskiljas igen. Ingen kemisk reaktion mellan ämnena har ägt rum. De

ingående ämnena har alltså kvar sina respektive egenskaper.

En lösning kan vara gasformig vilket luft är ett exempel på. Luft är ju en blandning av kväve, syre, ädelgaser, vattenånga och koldioxid. Mässing, koppar och zink, är en fast lösning. Sprit är ett exempel på en vätskeformig lösning som består av vatten och

etanol.

I informationsbaser är det vatten som är lösningsmedlet, om inget annat anges, när lösligheten för ett ämne är angiven.

Temperaturen har stor betydelse för lösligheten. För fasta och flytande ämnen som är lösta i vätskor så ökar lösligheten oftast då temperaturen stiger och för gaser lösta i

vatten minskar lösligheten med temperaturhöjning. En viss mängd av ett lösningsmedel klarar att lösa en viss mängd av ett ämne vid en

bestämd temperatur. Lösningen är då mättad och kallas ibland för koncentrerad lösning. Tillförs mer av ämnet så förblir överskottet olöst. När inte mättnadsgraden har nåtts

kallas lösningen för utspädd. Mättnadsgraden kan aldrig nås i till exempel vattendrag och sjöar på grund av att

vattenomsättningen är för stor. I informationsbaser är lösligheten bestämd vid en

temperatur på 20C om inget annat är angivet.

Det som främst har betydelse för ett ämnes förmåga att lösa sig i ett lösningsmedel är

dess polaritet. Vatten är ett polärt ämne. Det betyder att vattenmolekylen har en laddningsförskjutning som innebär att en plus och en minus pol kan definieras i molekylen. Molekyler med dessa egenskaper kallas för dipoler. Ämnen med

motsvarande laddningsförskjutning är lättlösliga i vatten.

Ett exempel är etanol i vatten, båda är polära ämnen. Olja är däremot inte polärt, det finns inga uttalade poler och

följaktligen kan inte olja lösas i vatten vilket är allom bekant. Oljan kan dock

lösas sig i ett annat icke polärt ämne som till exempel bensin. ”Lika löser lika” är en välkänd devis i dessa

sammanhang.

Vattenmolekyler är polära

och kan kallas för dipoler

Illustration 48. Dipoler. Illustratör: Claes Forsgren, MSB

Löslighet brukar uttryckas i viktsprocent men även uttryck som blandbar (100 vikt %), lättlöslig (> 10 vikt %), måttligt löslig (1 - 10 vikt %), svårlöslig (0,01-1 vikt %) eller

nästan olöslig (< 0,01 vikt %) med flera uttryck kan förekomma. Här bör instruktion för aktuell informations bas konsulteras.

134

Lösligheten för ett ämne bör kontrolleras om ämnet har läckt ut i ett vattendrag och

länsning skall användas som begränsningsmetod. Länsning kräver för det första att densiteten är lägre än för vatten samt att lösligheten understiger 10 %. Är dessa kriterier

uppfyllda kan länsning vara en effektiv åtgärd. Vid begränsning av ett utsläpp av gas kan vatten vara en effektiv metod att fånga upp

gasen med. För att insatsen ska vara effektiv krävs att lösligheten är minst 10 vikt %. Det är viktigt att så små droppar som möjligt erhålls då dessa sammantaget ger en stor

yta som kan fånga upp gasen och lösa den. Beakta att vattenlösningen kan påverka människa och miljö. Det kan bli nödvändigt att omhänderta vattenlösningen. Vid tvättning av gasmoln bör vattenmängden inte vara lägre än 1000 l/min.

Lösligheten kan också ge upplysning om val av släckskum vid släckning av vätskeytor.

Polära vätskor, helt lösliga i vatten, kräver AR-skum för att effektiv släckning eller säkring skall erhållas. Redan vid en 10 % inblandning av en polär vätska i en icke polär vätska, som till exempel alkohol i bensin, så kan AR- skum krävas för säker släckning.

Sanering av kem dykare och materiel kräver ett bra lösningsmedel för att en godtagbar

saneringseffekt skall kunna erhållas. Är ämnet som skall saneras bort polärt så räcker oftast vatten som saneringsmedel. Om ämnet inte är polärt bör ett annat lämpligt saneringsmedel än vatten användas. Upplysning om detta kan fås i informationsbaser

där det ofta är angivet vilket lösningsmedel som ämnet är lösligt i.

Vid spridning i mark har även lösligheten en stor betydelse. Ju mer lösligt i vatten desto snabbare sprids ämnet i marken då det följer det vatten som finns i marken. Helt vattenlösliga ämnen transporteras med vattnets hastighet i marken medan mindre lösliga

ämnen binder sig mer eller mindre till markens partiklar. Förorening av grundvatten ökar om ett ämne är lättlösligt.

Ämne som akut bedöms som olösligt kan lägga sig i fickor i marken eller vattenansamlingar och långsamt förorena under lång tid. I det längre perspektivet kan sådana ämnen sägas ha en viss löslighet.

Definition

Löslighet avser den maximala mängd av ett ämne som kan lösas i ett lösningsmedel vid en bestämd temperatur och för gaser även vid ett bestämt tryck.

Gasers tyngd

Inte bara fasta ämnen och gaser har en viss bestämd densitet utan även gaser har en specifik vikt. Denna vikt brukar anges som gasens densitetstal, relativ ångdensitet eller gastäthet. Densitetstal ställs i jämförelse med luftens medelmolekylvikt som är 28,96

g/mol. Detta värde är lika med densitetstal 1. Gaser som är lättare än luft har ett densitetstal under 1 och tyngre gaser följaktligen ett densitetstel som är över 1. Ämnen

med densitetstal på 0,9 - 1,25 sägs följa luftens rörelser. Densitetstalet beräknas genom att dividera ämnets molekylvikt med luftens

medelmolekylvikt.

Ammoniak (NH3) väger 17,03 g/mol. Detta dividerat med 28,96 ger densitetstalet 0,6. Ammoniak är alltså lättare än luft.

135

Densitetstalet är viktigt vid bedömning av hur gaser sprider sig. Tunga gaser kan till exempel ansamlas i brunnar, diken etc. där koncentrationen kan öka. Giftigheten eller

brännbarheten kan där bli högre. På sikt kommer gaser som släpps ut att helt blanda sig med omgivande luft. Detta sker på grund av diffusionseffekten. Molekylernas egenrörelser gör att de förflyttar sig och därigenom blandas med omgivande luft. Här

har gasens vikt ingen betydelse utan gasmolekylerna fördelar sig jämnt i rummet.

Två olika gaser befinner sig i

separata behållare utan

förbindelse med varandra. Ingen

yttre påverkan på gaserna finns.

Ventilen har öppnats och

gaserna börjar blandas, kallas

fysikaliskt för diffusion, med

varandra på grund av

molekylernas egenrörelse. Även

om dom rör sig i snitt 500 m/s

så kommer de inte så långt eftersom de ständigt krockar

med varandra.

Efter en viss tid har gaserna

blandats homogent.

Molekylernas vikt hos

respektive gas har i detta fall

ingen betydelse båda gaserna

kommer att jämt fördela sig i

hela rummet.

Illustration 49. Gasers blandning. Illustratör: Claes Forsgren, MSB

I akutskedet har vikten på gasen betydelse för hur den sprids vilket ligger till grund för

bland annat indikering.

Det som dock har större betydelse är temperaturen på gasen i förhållande till omgivningen. Är gasen kall kommer den att ”rinna” utefter markytan oberoende om densitetstalet är högre än 1. Gasen kommer dock relativt snabbt anta samma temperatur

som omgivningen men närmast utflödeskällan inverkar temperaturen på gasen starkt. Ju kallare gasen är desto längre tid tar det för gasen att blandas med omgivande luft.

Förekommer det aerosol, små vätskepartiklar, i gasen så är de alltid tyngre än luft. Även detta förhållande påverkar spridningen närmast källan. Aerosol bildas bland annat vid

utflöde från kondenserade gaser.

Rörelser i luften ökar naturligtvis hastigheten för gasen att blandas med luften. Densiteten på gasen har i det fallet en begränsad inverkan. Har ämnet ett högt ångtryck krävs det större turbulens för att gasen skall spädas ut än om ångtrycket är lågt.

Definition av densitet: Beskriver hur tung en gas eller ånga är i förhållande till luft.

För att kunna bedöma risker, hur resurser skall utnyttjas med mera så måste oftast flera fysikaliska, kemiska och toxikologiska data sammanvägas. De yttre förhållandena som

väder och vind är dessutom viktiga parametrar. Det är inte alltid säkert att ett ämne har samma temperatur som omgivningen. Regnar det så kan detta betyda att helt nya risker

kan uppträda om ämnet är vattenreaktivt.

136

Uppställningen nedan kan användas som exempel på vilka data som är viktiga vid bedömning av olika risker eller bedömning av om föreslagna åtgärder är lämpliga.

Släckmedel

kokpunkt

ångtryck

löslighet

Brandfara

flampunkt

brännbarhetsområde

termisk tändpunkt

mättnadskoncentration

densitetstal

Giftighet

hygieniska

gränsvärden

förnimbarhetsgräns

mättnadskoncentration

Spridning

smält- och kokpunkt

ångtryck

flyktighet

densitet

viskositet

löslighet

densitetstal

Sorption

kokpunkt

ångtryck

densitet

viskositet

Länsning

kokpunkt

densitet

viskositet Pumpning

densitet

viskositet

ångtryck

Tätning, Invallning

smältpunkt

densitet

ångtryck

Personsanering

löslighet

viskositet

137

2. Exempel på kemiska stridsmedel

Kemiskt ämne, CAS nr,

Symbol

Utseende

Molekylvikt

(g/mol)

Densitet

(g/cm3)

Kokpunkt (ºC)

Smältpunkt (ºC)

Ångtryck

(mm Hg)

Löslighet i

vatten (%)

Flyktighet

(mg/m3)

Fysiologisk verkan

Tid till symptom

NERVGASER

Tabun 77-81-6

GA

Färglös (gulbru

n) vätska

162,1 1,073 247 - 50 0,07 10 600 Påverkar CNS.

Inandning: 1-5 min

Hud: 30-60 min

Sarin

107-44-8 GB

Färglös

vätska

140,1 1,089 147 - 56 2,9 ∞ 16400 Påverkar

CNS.

Inandning:

1-5 min Hud: 30-60 min

Soman

96-64-0 GD

Färglös

vätska

182,2 1,022 167 - 42 0,3 2 3100 Påverkar

CNS.

Inandning:

1-5 min Hud: 30-60

min

Cyclosarin 329-99-7

GF

Färglös vätska

180,2 1,120 92 (vid 10 mm

Hg)

<-30 0,06 2 600 Påverkar CNS.

Inandning: 1-5 min

Hud: 30-60 min

VX 50782-69-9

VX

Färglös (gul)

vätska

267,4 1,008 300 -39 0,0007 3 (∞ <

9,5º C)

15 Påverkar CNS.

Inandning: 1-5 min

Hud: 30-60 min

ALLMÄNFÖRGIFTANDE OCH HUDSKADANDE

138

Cyanväte 74-90-8

AC

Färglös vätska

29,93 0,7 26 -15 100 84000 Allmänförgiftande,

påverkar CNS.

Några minuter

Senapsgas

505-60-2 HD

Färglös

(blekt gul)

vätska

159,1 1,27 227 14 0,11 0,06 610 Hud

skadande 200 mg

min/m3

4-6 timmar

Kvävesenapsgas 555-77-1 HN-3

Mörk vätska

1,21 230 - 4 0,16 120 Hud skadande

4-6 timmar

Lewisit 541-25-3 L

Mörk vätska

207,3 1,87 196 sönderfaller >

190

ca -18 Olöslig 4480 Hud skadande

Några minuter

PRESTATIONSNEDSÄTTANDE

3-kinuklidinyl-benzilat 6581-06-2

BZ

Vitt fast

ämne

Svårlöslig

Påverkar CNS.

15-60 minuter

Kloracetofenon 532-27-4

CN

Fast ämne

1,32 247 59 0,07 105 Irriterar ögon och

andningsorgan

Omedelbart

Ortoklorbensylidenmalo

nonitril -

CS

Fast

ämne

96 0,7 0,004 Irriterar

ögon och andningsorg

an

Omedelbart

139

Illustration 50. Tabell över kemiska stridsmedel. Illustratör: SkyddC

Dibens(b,f)-1,4-oxazepin -

CR

Fast ämne

1,2 0,007 Irriterar ögon och

andningsorgan

Omedelbart

Pepparspray, Oleoresin

capsicum -

OC

Fast

ämne

Irriterar

ögon och andningsorg

an

Omedelbart

140

3. Exempel på industrikemikalier.

Tabellen ska revideras i enlighet med kemiska stridsmedel

CAS

#

UN

#

ERG

# Kemikalie

IFT-40 toxicitet

rangordning

Huvudsaklig

risk

Fysikaliskt

tillstånd

Antal

producerande länder

Sannolikhet Risknivå

55-63-0 3343 113 Nitroglycerin,

(mindre känslig)

3 Instabil Fast 18 Sannolik Mkt hög

risk

55-63-0 3064 127 Nitroglycerin 3 Instabil Vätska 18 Sannolik Mkt hög

risk

56-38-2 1967 123 Paration, kondenserad

4 Giftig Gas 6 Trolig Mkt hög risk

71-43-2 1114 130 Bensen 4 Giftig Vätska 47 Trolig Mkt hög risk

74-82-8 1971 115 Metan - Lättantändlig Gas 16 Sannolik Mkt hög risk

74-84-0 1035 115 Etan - Lättantändlig Gas 14 Trolig Mkt hög

risk

74-85-1 1962 123 Etylen - Lättantändlig Gas 50 Sannolik Mkt hög

risk

74-86-2 1001 116 Acetylen 1 Lättantändlig Gas 68 Sannolik Mkt hög risk

74-89-5 1061 118 Metylamin (vattenfri)

3 Lättantändlig Gas 21 Trolig Mkt hög risk

74-90-8 1051 117 Vätecyanid 4 Lättantändlig Vätska 13 Trolig Mkt hög risk

74-98-6 1978 115 Propan,

kondenserad

- Lättantändlig Gas 35 Sannolik Mkt hög

risk

75-01-4 1086 116P Kloretylen (vinyl

klorid)

2 Lättantändlig Gas 36 Trolig Mkt hög

risk

141

75-15-0 1131 131 Koldisulfid 2 Lättantändlig Vätska 20 Trolig Mkt hög

risk

75-21-8 1040 119P Etylenoxid 3 Lättantändlig Gas 30 Trolig Mkt hög

risk

75-28-5 1969 115 Isobuten 1 Lättantändlig Gas 18 Trolig Mkt hög risk

75-50-3 1083 118 Trimetylamin, (vattenfri)

2 Lättantändlig Gas 21 Trolig Mkt högrisk

75-56-9 1280 127P Metyloxiran (propylen oxid)

3 Lättantändlig Vätska 21 Trolig Mkt hög risk

106-97-

8

1011 115 Butan, ren 1 Lättantändlig Gas 34 Trolig Mkt hög

risk

106-98-

9

1012 115 but-1-ene - Lättantändlig Gas 20 Trolig Mkt hög

risk

106-99-0

1010 116P buta-1,3-diene 2 Lättantändlig Gas 32 Trolig Mkt hög risk

107-13-1

1093 131P Akrylnitril 4 Giftig Vätska 21 Trolig Mkt hög risk

108-95-2

2821 153 Fenol, lösning 4 Giftig Vätska 29 Trolig Mkt hög risk

115-07-

1

1077 115 Propen, ren - Lättantändlig Gas 44 Sannolik Mkt hög

risk

115-11-

7

1055 115 2-metylpropen 1 Lättantändlig Gas 17 Trolig Mkt hög

risk

124-40-3

1032 118 Dimetylamin, vattenfri

3 Lättantändlig Gas 20 Trolig Mkt hög risk

124-40-3

1160 132 Dimetylamin, lösning

3 Lättantändlig Vätska 20 Trolig Mkt hög risk

143-33- 1689 157 Natrium cyanid 4 Giftig Fast 19 Trolig Mkt hög

142

9 risk

151-50-8

3413 157 Kalium cyanid 4 Giftig Fast 11 Trolig Mkt hög risk

630-08-0

1016 119 Kolmonoxid 4 Lättantändlig Gas 22 Trolig Mkt hög risk

1333-

74-0

1049 115 Väte - Lättantändlig Gas 58 Trolig Mkt hög

risk

7647-

01-0

1789 157 Saltsyra 4 Giftig Vätska 65 Sannolik Mkt hög

risk

7647-01-0

1050 125 Väteklorid, vattenfri

4 Giftig Gas 65 Sannolik Mkt hög risk

7664-39-3

1052 125 Fluorväte, vattenfri

4 Giftig Gas 28 Trolig Mkt hög risk

7664-93-9

1830 137 Svavelsyra 4 Giftig Vätska 65 Sannolik Mkt hög risk

7664-

93-9

2796 157 Svavelsyra, gas

(>30%)

4 Giftig Vätska 65 Trolig Mkt hög

risk

7697-

37-2

1796 157 Salpetersyra

(>40%)

3 Giftig Vätska 55 Sannolik Mkt hög

risk

7719-12-2

1809 137 Fosfor triklorid 4 Giftig Vätska 13 Trolig Mkt hög risk

7783-06-4

1053 117 Svavelväte 2 Lättantändlig Gas 17 Sannolik Mkt hög risk

10025-87-3

1810 137 Fosforyl triklorid 4 Giftig Vätska 17 Trolig Mkt hög risk

25167-

67-3

1011 115 Butan - Lättantändlig Gas 7 Trolig Mkt hög

risk

1336-

21-6

2672 154 Ammoniak,

flytande

4 Giftig Vätska 44 Möjlig Hög risk

143

7726-

95-6

1744 154 Brom 4 Giftig Vätska 13 Möjlig Hög risk

7782-

50-5

1017 124 Klor 2 Giftig Gas 66 Sannolik Hög risk

50-00-0 1198 132 Formaldehyd, lösning

3 Giftig Vätska 56 Trolig Hög risk

75-44-5 1076 125 Fosgen 3 Giftig Gas 9 Trolig Hög risk

Illustration 52. Tabell över de 10 vanligaste och till volym mest producerade industrikemikalierna. Illustratör: SkyddC

144

4. Exempel på biologiska stridsmedel och toxiner

Sjukdom Inkubationstid (dygn)

Varaktighet (dygn)

Smittdos Låg: 1-103

Medel: 104- 106

Hög: > 107

Sekundär smitta, människa till

människa

Dödlighet, obehandlad

Låg: < 5 % Måttlig: 5-50 %

Hög: 50-90 % Mkt hög: > 90 %

LUFTBURNA SMITTÄMNEN

Antrax, mjältbrand (lungformen) Bacillus anthracis

2-7 3-5 Medel Ringa Hög

Brucellos, undulat-/Maltafeber Brucella abortus, B. melitensis, B. suis

3-30 21≥ 365 Medel Ringa Låg

Difteri Corynebacterium diphteriae

2-7 7-70 ? Ringa Hög

Harpest, tularemi (lungformen)

Francisella tularensis

2-10 14-21 Låg Stor Måttlig

Lassafeber Lassavirus

7-17 ? ? Ringa Hög

Meningit, hjärnhinne- inflammation

Neisseria meningitidis

2-3 1-14 ? Ringa Hög

Pest (lungformen) Yersina pestis

2-3 1-2 Låg Stor Hög

Papegojsjuka (psittakos)

Chlamydia psittaci

7-15 1-30 Låg Ringa Måttlig

Q-feber Coxiella burneetii

14-21 7-21 Låg Ringa Måttlig

Smittkoppor, variola

Variola major

8-20 (12) 7-21 Låg Stor Hög

145

VATTEN OCH FÖDOÄMNESBURNA SMITTÄMNEN

Campylobakter

Campylobacter jejuni

1-7 5-10 Medel Ringa Låg

Dysenteri, rödsot Shigella dysenteriae

2-5 5-14 Låg Stor Måttlig

E. coli (EHEC) Enterohemorrhagiska Escher-chia coli

2-6 7-14 Låg Ringa Låg

Epidemisk gulsot (hepatit A) Enterovirus

10-40 35-42 Låg Ringa Låg

Kolera Vibrio cholerae

2-3 7-14 Hög Ringa Hög

Salmonella

Salmonella enteritidis

1-2 1-4 Hög Ringa Låg

Tyfoidfeber Salmonella typhi

7-21 14-28 Låg Stor Hög

INSEKTSBURNA SMITTÄMNEN

Böldpest

Yersinia pestis

2-7 14-21 Låg Ringa Måttlig

Ebola, marburger Filovirus

5-10 5-16 Medel Ringa Måttlig

Fläcktyfus

Rickettsia prowazekii

6-15 21-28 Låg Ringa Måttlig

Gula febern Flavivirus

2-6 7-10 Låg Ringa Måttlig

Harpest, tularemi

Francisella tularensis

2-10 14-21 Låg Ringa Låg

Denguefeber Flavivirus

5-10 3-14 Medel Ringa Låg

Krim-Kongo HF 3-12 5-21 Medel Ringa Hög

Rift Valley Feber (RVF) 3-5 2-14 Medel Ringa Låg

146

Venezuelansk hästencefalit (VEE) Alphavirus

5-15 3-5 Låg Ringa Låg

TOXINER

Botulinustoxin Clostridium boutlinum

6-36 h 3-180 - - Hög

Ricin Timmar Dygn - - Hög

Saxitoxin Minuter-1 h Minuter-48

h

- - Mkt hög

Stafylokock-enterotoxin typ B, SEB Staphylococcus aureus

1-6 h 24 h - - Låg

Illustration 51. Tabell över biologiska stridsmedel, smittsamma sjukdomar och toxiner. Illustratör: SkyddC

147

5. Exempel på radionuklider.

Nuklid29 Namn Halveringstid Huvudsaklig emission

Sönderfalls- hastighet

Alfa Beta Gamma Neutron L (1/h)

Co-60 Kobolt 5.27 år X X 1.50E-05

Cs-137 Cesium 30.00 år X X 2.64E-06

Ir-192 Iridium 73.80 d X X 3.91E-04

Am-241 Americium 432.20 år X X X 1.83E-07

Se-75 Selen 119.80 d X X 2.41E-04

Sr-90/Y-90 Strontium/Yttrium 28.79 år X 2.75E-06

U-235+ Uran 7.00E+08 år X X X 1.13E-13

Pu-238 Plutonium 87.70 år X 30 9.02E-07

Pu-239 Plutonium 24000.00 år X 30 3.30E-09

Pu-240 Plutonium 6570.00 år X 30 X 1.20E-08

C-14 Kol 5734.00 år X 1.38E-08

P-32 Fosfor 14.62 d X 1.98E-03

P-33 Fosfor 25.30 d X 1.14E-03

Cl-36 Klorid 3.00E+05 år X 2.64E-10

Cr-51 Krom 27.70 d X 1.04E-03

Co-57 Kobolt 271.80 d X 1.06E-04

Co-58 Kobolt 70.80 d X 4.08E-04

Ga-67 Gallium 78.30 h X 8.85E-03

Mo-99/ Tc-99m

Molybden / Teknetium

65.90 h X X 1.05E-02

Cd-109 Kadmium 453.00 d X 6.38E-05

29

Nuklider markerade med ett + visar att även dotterprodukter sannolikt kan indikeras.

30 Röntgenstrålning med låg energi

148

In-111 Indium 2.80 d X 1.03E-02

I-123 Jod 13.30 h X 5.21E-02

I-125 Jod 59.40 d X 4.86E-04

I-131 Jod 8.00 d X X 3.61E-03

Ba-133 Barium 10.70 år X 7.39E-06

Pm-147 Prometium 2.60 år X X 3.04E-05

Eu-152 Europium 13.20 år X X 5.99E-06

Yb-169 Ytterbium 32.00 d X X 9.03E-04

Tm-170 Tulium 128.60 d X X 2.25E-04

Au-198 Guld 2.70 d X X 1.07E-02

Tl-201 Tallium 72.90 h X 9.51E-03

Po-210 Polonium 128.40 d X X 2.25E-04

Ra-226+ Radon 1600.00 år X X X 4.95E-08

Dep U+ Utarmat uran 4.50E+09 år X X X 1.76E-14

Cm-244 Curium 18.10 år X 30 X 4.37E-06

Cf-252 Californium 2.64 år X 30 X 3.00E-05

Nat U+ Naturligt uran 4.50E+10 år X X X 1.76E-15

Th-232+ Torium 1.40E+10 år X X X 5.65E-15

Ra-226+ Radon 1600.00 år X X X 4.95E-08

K-40 Kalium 1.30E+09 år X X 6.09E-14

29 Nuklider markerade med ett + visar att även dotterprodukter sannolikt kan indikeras.

30 Röntgenstrålning med låg energi

149

6. Radiakberäkningar

Ska omarbetas i enlighet med ATP-45!

Transmissionsfaktor, TF Med hjälp av teoretiska beräkningar och praktisk mätning kan olika objekts

skyddsförmåga, transmissionsfaktorn, TF, bestämmas. TF anger hur stor del av strålningen som tränger in i objektet och definieras enligt nedan:

TF = Doshastighet i skydd, Ḣ*

inne/ Doshastighet utanför skydd, Ḣ*ute

TF är alltid mindre än 1.

Exempel på några vanliga transmissionsfaktorer. Objekt Initialstrålning Kvarvarande strålning

Skyddsrum källare 0,05 0,001* Skyddsrum friliggande 0,1 0,02 Flervåningshus våning 0,3 0,05

Flervåningshus källare 0,1 0,01 Tegelvilla våning 0,7 0,2

Tegelvilla källare 0,3 0,03 Trävilla våning 0,8 0,4 Trävilla källare 0,4 0,05

Skyddsgrop 0,2 0,1 Värn med splitterskydd 0,05 0,005 Lastbil 1,0 0,6

Pansrat fordon 0,9 0,4 Stridsvagn 0,5 0,1

Flygplan 1,0 0,6 Robotbåt 1,0 0,8

*Transmissionsfaktor avseende kvarvarande strålning för skyddsrum kan i verkligheten vara avsevärt

mindre än 0,001 men det torde sakna praktisk betydelse. Dos ifrån inträngande strålning torde vara

försumbar i jämförelse med dos från radiakstoft som följer med hår, kläder, skor o d på inslussad personal

in i skyddet.

Korrelationsfaktor; CF (Skyddsfaktor, PF)

Omvänt kan korrelationsfaktorn, CF, bestämmas för teoretisk beräkning och praktisk mätning av strålning utanför skyddet. För att få fram korrelationsfaktorn, så gör man en

mätning utanför skyddet och en mätning i skyddet och sen sätter man in värdena i formeln nedan:

CF = Doshastighet utanför skydd, Ḣ*ute/ Doshastighet i skydd, Ḣ*

inne

CF är alltid mer än 1

150

Då man har fastställt korrelationsfaktorn för det aktuella skyddet kan man sen göra

resterande indikeringar i skydd. För att sedan få reda på doshastigheten utanför skydd multiplicerar man det i skydd uppmätta värdet med korrelationsfaktorn.

Avståndslagen För att kunna räkna ut säkerhetsavstånd till en punktkälla eller beräkna doshastigheten

för en punktkälla kan man använda avståndslagen. Avståndslagen kan formuleras: Strålningens doshastighet är omvänt proportionell mot

kvadraten på avståndet.

Detta innebär att om man fördubblar avståndet till strålkällan minskar doshastigheten till en fjärdedel, tredubblar man avståndet minskar doshastigheten till en niondel osv.

Ḣ*1 x a1

2 = Ḣ*2 x a2

2 Ḣ*1/Ḣ*

2 = (a2/ a1) 2

Ḣ*1 = doshastigheten på avståndet a1

Ḣ*2 = doshastigheten på avståndet a2

Det är viktigt att man sätter in rätt värde på rätt ställe dvs. att avstånd och dosrat kommer från samma ställe.

Anta att det finns en strålkälla i punkten S. All den strålning, som passerar genom rutan på 1 meters avstånd, kommer då att fördelas på en fyra gånger så stor yta på det dubbla

avståndet, 2 meter. Strålningens intensitet kommer alltså att vara 2 x 2 = 4 gånger lägre på dubbla avståndet.

Illustration nr 53: Strålningsnivån är omvänt proportionell mot kvadraten på avståndet. Illustratör:

Magnus Linde, P 7.

S

151

Ökas avståndet tre gånger till 3 meter, kommer strålningen att fördelas på en 3 x 3 = 9

gånger större yta. Doshastigheten ändras alltså i proportion till kvadraten på avståndsändringen. Ökas avståndet 10 gånger minskas alltså strålningsnivå 10 x 10 =

100 gånger. På samma sätt ökar strålningsnivån om avståndet till strålkällan minskas. Anta att

strålningsnivån på 1 meters avstånd från en liten strålkälla är 1 µSv/h. På 1 millimeters avstånd är strålningsnivån då 1000 x 1000 = 1000000 µSv/h = 1 Sv/h. Även om

strålningsnivåerna är låga på 1 meters avstånd, är de mycket höga intill strålkällan. Tänk på detta vid all hantering av radioaktiva ämnen. Använd alltid fjärrverktyg, om strålkällan inte är skärmad.

152

7. CBRN hotnivåer

Hotnivån baseras på riskbedömning av sannolikheten för utsläpp genom olyckshändelse, vådabekämpning och medvetet utsläpp eller en attack. En klar

distinktion skall göras mellan det hot som CBRN vapen utgör och det som ett TIM utsläpp kan vara upphov till. Med industriell infrastruktur avses kärnkraftverk, inrättningar för kärnenergi eller

biologisk forskning, kommersiell kemikalietillverkning, olika slag av gruvor, avfallsinrättningar, transportnätverk och kända anläggningar för produktion eller lager

av kemiska, biologiska eller radiologiska ämnen som kan identifieras. TIM hotnivåerna kan kompletteras med TIC, TIB eller TIR. Exempel: - TIM/LÅG/TIR!

Illustration nr 54. Tabell CBRN och TIM hotnivåer. Illustratör: SkyddC

Förslag på CBRN-skyddsåtgärder vid olika CBRN-hotnivåer

Hotnivå LÅG

Förband

Övertäckning av materiel planeras.

Enheter som skall ingå i räddnings- och röjningsstyrkor organiseras.

Kollektiva skydd tillgängliga i underhållskedjan.

CBRN/TIM hotnivå

Hotnivå Sannolikhet Beskrivning

LÅG

Osannolik

eller

tvivelaktig

En stat eller icke statlig aktör har identifierats att möjligen ha

förmåga eller intentioner att bekämpa militära förband eller enskild.

Det finns dock inga indikationer på att göra bruk av förmågan som

möjligtvis innehas.

TIM-utsläpp kan inte helt uteslutas trots att den industriella

infrastrukturen och säkerhetsnivån är god.

MEDEL Möjlig

En stat eller icke statlig aktör har identifierats inneha förmåga och

intentioner att bekämpa militära förband eller enskild.

Det råder förhöjd risk för utsläpp av TIM med anledning av den

industriella infrastrukturens förfall och/eller försämring av säkerheten

(security).

SIGNIFIKANT Trolig

En stat eller icke statlig aktör har identifierats ha förmåga och

intentioner att bekämpa militära förband eller enskild, och kommer

troligen att försöka attackera i närtid.

Utsläpp av TIM kan ske med kort förvarning med anledning av dålig

industriell infrastruktur och/eller otillräcklig säkerhet (security).

HÖG Sannolik

En stat eller icke statlig aktör har identifierats ha förmåga och

intentioner att bekämpa militära förband eller enskild, och kommer

troligen att försöka attackera inom en preciserad tidsperiod och/eller

mot ett specifikt mål.

Det råder omedelbar risk för TIM uts läpp, utan förvarning, med

anledning av skador på industriell infrastruktur och/eller brist på

säkerhet (security).

153

Stab

Allmänt:

Kontroll av förbandets SOP.

Hotnivå MEDEL

Enskild soldat

Skägg och hår ska hållas så kort att skyddsmasken sluter tätt.

Kontrollera märkningen av skyddsutrustningen (Nationalitet, namn, grad)

Specifikt C-stridsmedel:

Förberedd indikering fästs på uniformen.

Förband

Övertäckning av material förbereds.

CBRN-skyddsutrustning kontrolleras och fördelas på underavdelningarna.

CRN-varnare utplaceras.

Larmning förbereds.

Skyddsåtgärder före, under och efter CBRN-insats övas.

Saneringsplatser för fördjupad sanering av personal rekognoseras.

Kollektiva skydd förbereds. Specifikt C-stridsmedel:

Förberedd indikering iordningsställs, t ex fordon, vägknutpunkter. Specifikt B-stridsmedel:

Förstärk resurser för hygien och tvättbyte. Specifikt R/N- stridsmedel:

Strålskydd rekognoseras.

Stab

Riktlinjer för verksamhet i CBRN-miljö utarbetas.

Stabens åtgärder före, under och efter CBRN-insats övas.

Exponeringsregistrering förbereds.

Räddnings- och röjningsstyrka övas.

Räddnings- och röjningsstyrka intar lämplig marschberedskap.

Hotnivå SIGNIFIKANT

Enskild soldat

Personlig utrustning, som inte bärs, förvaras under täckning.

Dricksflaskan hålls fylld med vatten och förvaras så att vattnet inte fryser.

Medicinska motmedel intas på order.

Förband

CRN-rekognoseringspatruller avdelas.

Saneringsplatser för fördjupad sanering av personal förbereds.

Materiel, livsmedel, m.m. placeras i skydd och täcks över.

Förbandets vattenbehållare hålls fyllda.

154

Kollektiva skydd upprättas.

Vilande personal skall om möjligt befinna sig i täckt skydd.

Kompani (självständig pluton) upprätthåller ständig passning på anbefallda

sambandsmedel – utnyttjas tråd skall radiosamband kunna upprättas inom 1 minut.

För befästningsanläggning eller fartyg gäller föreskrifter i särskild instruktion för anläggningen eller fartyget.

Specifikt R/N- stridsmedel:

Kroppsskydd (förstärkning av klädsel) ordnas enligt kompanichefs

bestämmande.

Materiel och lösa föremål säkras, binds fast eller grävs ner.

Stab

Plan som reglerar övergång till verksamhet i CBRN-miljö utarbetas.

Översyn av logistikplaneringen för säkerställande av förnödenhetsförsörjningen

samt förmågan att kunna hantera en masskadesituation.

Hotnivå HÖG

Enskild soldat Specifikt R/N- stridsmedel:

Personal som måste vistas i det fria bär förstärkt klädsel.

Bländningsrisken – framförallt nattetid – beaktas genom att man i största möjliga utsträckning avskärmar synfältet från himlen, då blinkreflexen inte ger

något skydd i exponeringsögonblicket. Förband

Kollektiva skydd aktiverade. Specifikt R/N- stridsmedel:

Endast verksamhet som är nödvändig pågår och då med minsta möjliga personal. Övrig personal och materiel ska befinna sig i skydd.

Elektronisk utrustning (sambands-, data- och radarmateriel) som inte är EMP-skyddad, används i minsta möjliga utsträckning enligt högre chefs bestämmande

(SOP). Materiel som inte används skyddas genom att antenn-, tråd- och elkraftanslutningar kopplas ur. Plåtklädda utrymmen ska i största möjliga

utsträckning utnyttjas som skydd för elektronisk utrustning. Strävan ska vara att alltid jorda materielen.

På stridsfordon binds antenner ned om kravet på samband medger detta.

Utrustning spänns fast. Drivmedelsbehållare förvaras om möjligt i skydd.

I motorfordon vevas fönster ner.

Stab

Räddnings- och röjningsstyrkas rekognoseringsomgång intar hög marschberedskap.

155

8. CBRN skyddsnivå

Strävan ska vara att endast behöva bära den CBRN skyddsutrustning som utifrån riskbedömning är nödvändig. Chef skall anpassa CBRN skyddsnivån för förbandet i

förhållande till rådande CBRN hotnivå, taktiskt läge, förbandets uppgift och bedömd risk.

En för hög intagen skyddsnivå kommer att sänka förbandets tempo och med tiden soldatens prestationsförmåga, men förbandet kommer troligen att överleva en attack. I

det omvända förhållandet kommer förbandets rörelsefrihet och chefens handlingsfrihet att vara större, men risken för skador ökar vid en attack.

Genom en kontinuerlig riskbedömning och anpassning av skyddsnivå, kan chefen flexibelt utnyttja förbandet. Genom att låta förbandets underavdelningar inta olika

skyddsnivåer kan chef upprätthålla tempo och handlingsfrihet.

Tilldelning av alternativt C-skyddsdräkt/-stridsdräkt/-underställ är i grunden två per soldat eller sjöman, varav en medförs av soldat/sjöman (stridspackning motsv.) och den andra transporteras i förbandets logistikkedja.

Högre chef fattar beslut om tilldelning, som kan skilja beroende på förbandets uppgifter och om förbandet har tillgång till kollektiva skydd.

Skyddsnivå Skyddsmask Skyddsdräkt Skyddssockor/-stövlar Skyddshandskar PDF

NOLL Medförs Medförs i

trosspackning

Medförs i tross-

packning

Medförs i

stridspackning

ETT Medförs buren Medförs i

stridspackning

Medförs i strids-

packning Medförs burna 1

TVÅ Medförs buren Påtagen Medförs i strids-

packning Medförs burna 1,2

TRE Medförs buren Påtagen Påtagna Medförs burna 1,2

FYRA Medförs buren Påtagen Påtagna Påtagna 1,2

Påtagen Påtagen Påtagna Påtagna 1,5/2,5

Illustration nr 55. CBRN skyddsnivåer och prestationsförsämringsfaktor. Illustration: SkyddC

Anmärkning:

Tillägget - Skyddsmask på! - kan beordras oberoende av vilken skyddsnivå som tidigare beordrats.

Beroende på läge och vilken uppgift som förbandet genomför, kan chef efter riskbedömning göra tillägget, Jacka öppen! eller Jacka av! vid skyddsnivåerna 2, 3 eller

4. Tillägget ska användas när värmestress är påtagligt. Vilket innebär att jackans blixtlås

öppnas eller att jackan tas av och medförs på enklaste sätt. Med C-underställ är det svårare att utföra, eftersom det är tänkt att bäras under fältuniformen.

ATP-65, The Effect of Wearing CBRN Individual Protection Equipment on Individual and Unit Performance During Military Operations, ger vägledning om hur

prestationsförmågan påverkas, av att bära CBRN skyddsutrustning, för såväl soldat/sjöman som på enhetsnivå.

156

Prestationsförsämringsfaktor (PDF): Varje förband står och faller med den enskilde soldatens/sjömannens prestationsförmåga. En individuell försämring kommer att beröra förbandet som helhet. Förbandets förmåga kommer att påtagligt försämras beroende på

förändrat uppträdande och chefers utmattning. Planläggare kan uppskatta den tid det tar att utföra de flesta uppgifter iklädd CBRN skyddsutrustning, genom att multiplicera

tiden som normalt behövs för att fullborda en uppgift med passande PDF. Med komplett CBRN skyddsutrustning påtagen: Soldater/sjömän iklädd komplett

CBRN skyddsutrustning kommer att behöva 1.5 gånger så lång tid att utföra de flesta uppgifter (PDF = 1.5).

Beslutsfattande och utförande av precisionsuppgifter blir mer tidsödande än normalt och den tid som under normala förhållanden beräknats för slutförande, bör multipliceras med 2.5 (PDF = 2.5).

Med delar av CBRN skyddsutrustningen påtagen: När personal är iklädd CBRN

skyddsutrustning i CBRN skyddsnivåerna 2, 3 eller 4, kommer de att behöva 1.2 gånger så lång tid för att kunna utföra uppgifter (PDF = 1.2).

För mer detaljerade beräkningar bör ATP-65 studeras. Här tar man även hänsyn till typ av uppgift, terräng, väder, behovet av vätska, behovet av avlösning/rast/vila.

Exempel: Ett luftvärnsförband skyddar en flygbas. Under en fientlig flygattack skall förbandet

normalt kunna oskadliggöra 60 % av den attackerande styrkan (60 % träffsannolikhet). Emellertid så är flygbasens personal iklädd komplett IPE på grund av C-attacker mot närbelägna enheter.

Hur stor blir försämringen av förbandets träffsannolikhet med komplett IPE?

Komplett IPE ger PDF = 1.5, så försämringen av träffsannolikheten motsvarar 1/1.5 = 0.67 (67 %),

d.v.s. 0.67 x utförande utan IPE.

Träffsannolikhet utan IPE = 60 %. Försämrad träffsannolikhet = 0.67 x 60 % = 40 %

Om en flygattack mot flygbasen engagerar 20 flygplan, så kan luftvärnsförbandet förväntas oskadliggöra:

Utan IPE = 20 x 60 % = 12 flygplan.

Med komplett IPE = 20 x 40 % = 8 flygplan.

157

9. CBRN underrättelsebedömande (IPOE).

Denna bilaga utgöra en vägledning hur staber och SO CBRN tillsammans med

underrättelsepersonal bör genomföra CBRN underrättelsebedömning.

CBRN underrättelsebedömningsprocessen är det stabsverktyg som hjälper till att identifiera chefers prioriterade CBRN underrättelsebehov och är första steget i högre chefs planeringsprocess.

CBRN underrättelsebedömningen är en kontinuerlig process som identifierar

motståndarens förmågor, planer och verksamhet. Underrättelsebedömmandet bör inbegripa en analys av motståndarens möjligheter och begränsningar att använda CBRN vapen; dess ledning, kontroll och tillvägagångssätt för användning och indikatorer på

avsikten att använda CBRN vapen.

CBRN underrättelsebedömningen innefattar:

Utvärdering hot och risker

Utvärdering av operationsområdet

Terränganalys

Utvärdering av väder och klimat

1. UTVÄRDERING AV HOT OCH RISKER.

Stab och SO CBRN bedömer förbandets(-ens) sårbarhet för CBRN risker genom att utföra följande:

a. Utvärdera hotet. Bedöm sammansättning, disposition, förmåga och intention hos

motståndaren.

b. Bedöm sårbarheten. Sårbarheten bedöms mot CBRN vapen och anordningar. 1) Fastställa om motståndaren har förmåga, genom att undersöka industriell och

militär infrastruktur, tillgång till utgångsämnen, möjlig lagring och anläggningar med dubbla användningsområden.

2) Fastställ art och effekt från kemiska, biologiska eller radiologiska vapen eller

anordning som troligast kommer att användas och vad som är värsta fallet. 3) Fastställ/värdera motståndarens troliga kärnvapenstyrka.

4) Fastställ motståndarens troliga taktik för användning. 5) Identifiera motståndarens policy för användning. 6) Identifiera motståndarens förmåga för vapensystem, leveranskapacitet.

c. Fastställ förekomsten av TIM: 1) Identifiera och dokumentera känd kemisk industri med tillverknings och

lagrings möjligheter av kemiska ämnen. 2) Identifiera och dokumentera alla industriella och medicinska inrättningar där

det är möjligt att inneha, producera and bearbeta biologiska ämnen.

3) Identifiera och dokumentera inrättningar som förestår joniserande strålande ämnen eller utrustning.

2. UTVÄRDERING AV OPERATIONSOMRÅDE.

158

Fastställ operations- och intresseområde och genomför en fördjupad utvärdering av miljön: a. Topografi/väderlek,

b. Befolkning, c. Politisk/socioekonomisk och kulturell analys,

d. Infrastruktur, e. Insatsregler, rättsliga restriktioner och religiösa hänsyn, f. Civil beredskapsplanering,

g. Ekonomi, h. Standard.

3. TERRÄNGANALYS.

Terrängen analyseras för att bestämma dess militära betydelse och hur den vill inverka på operationer i en CBRN miljö.

4. UTVÄRDERING AV VÄDER OCH KLIMAT.

Detaljerad väderinformation såsom temperatur, luftfuktighet, vindhastighet, vindriktning, nederbörd och stabilitet krävs för att beräkna verkningarna från

användning av CBRN vapen eller anordningar.

159

10. Mall för order; Bilaga U, Operationer i CBRN miljö

1. ORIENTERING.

Bör omfatta information om CBRN skydd som inte tas upp i den allmänna ordern och

vars innehåll behöver ytterligare fördjupas.

a. Motståndaren. Refererar till underrättelsebedömandet.

(1) Intention. Politisk och militär, relevanta för aktuell uppgift. (2) Offensiva CBRN förmåga och/eller aktivitet.

(3) Förband, vapensystem, räckvidd, aktuell verksamhet. (4) Motståndarens CBRN doktrin (övergripande) och användande på taktisk

och operativ nivå, baserat på mest troliga handlingsalternativ.

b. Egna förband. Egna förbands CBRN skyddsförmåga.

(1) Specialiserade CBRN skyddsresurser. Förband eller enheter som har till uppgift att understödja de specialiserade enheterna (ex. ingenjörsenheter, logistik).

(2) Alla förband och enheter som har resurser för att lösa specifika CBRN uppgifter (indikering, sanering).

(3) Medicinska förmågor/resurser. (4) CBRN informationsläge och utbildningsnivå i insatsområdet. (5) Allierades och civilbefolknings CBRN skyddsförmågor, inkluderande

allierades exponeringsriktlinjer och dos uppföljning.

c. Underställda och understödjande förband. (1) Underställda eller understödjande CBRN skyddsförmågor till/från

förbandet.

(2) Förändrad förbandsorganisation under operationens genomförande.

d. Klimat. Slutsatser baserade på klimatets inverkan på ämnens flyktighet och den fysiska belastningen skyddsutrustning medför.

2. UPPGIFT

Förhindra användandet av CBRN vapen och skydda förbanden vid CBRN händelser med syfte att kunna slutföra uppdrag med bibehållen handlingsfrihet och rörlighet.

3. GENOMFÖRANDE

a. Koncept för CBRN skyddsåtgärder. Hur CBRN skydd integreras i operativ

verksamhet. (1) Inriktning för CBRN skydd.

(2) Skedesvisa riktlinjer.

b. CBRN uppgifter. Detaljerade CBRN uppgifter.

(1) Uppgifter till CBRN förband.

160

(2) Särskilda CBRN uppgifter till övriga förband (ex spaning, ingenjörer, helikopter).

(3) Uppgifter till stödförband (ex logistik, sjukvård, militärpolis).

(4) Allmänna CBRN uppgifter till övriga förband i operationsområdet.

c. Meteorologi. Hur meteorologisk data ska distribueras, källor och uppdateringar.

d. Samordning.

(1) Reglering av tider. Tider som har direkt härledning på CBRN skyddsförmåga.

(2) Indikering, identifiering och övervakning (DIM). (a) CBRN informationsbehov, särskilt första användning av CBRN

vapen.

(b) Utse enheter för CBRN observatörer och CBRN indikering. (c) Provtagning. Reglera vem som beordrar provtagning, vem genomför

provtagning, vem ansvarar för provtransport (inkl säkerhetsskydd) och vem analyserar prover.

(3) Varning och rapportering (IM).

(a) Reglera struktur och organisation för varning och rapportering, inklusive sjukdomsrapportering, särskilt vid första användning av

CBRN vapen. (b) Åtgärder vid stor förekomst av falska indikeringsresultat. (c) Utmärkning av kontaminerade områden.

(4) Skydd (PP). (a) Riktlinjer för avtagande av skyddsmask och lättnader i klädsel. (b) Riktlinjer för driftsättning av kollektiva skydd i fordon, fartyg eller

anläggning. (c) Prioritering av användning och anvisning för driftsättning av

flyttbara kollektiva skydd. (d) Tillägg för flygande/sjögående personal.

(5) Riskhantering (HM).

(a) Förebyggande åtgärder som ex. vis övertäckning, dölja, sprida ut förband och vilseledning.

(b) Säkerhetskontroll och inneslutande av platser med CBRN/TIM risker.

(c) Samverkan med lokal räddningstjänst.

(d) Bevakning av förbandsförflyttningar och rörelser längs planlagda MSR vid CBRN händelse (spridningskontroll).

(e) Restriktionsområden för att hindra spridning av smitta eller kontamination.

(f) Riktlinjer för kontroll av exponering från joniserande strålning. Dos

och TIH uppföljning av enskild såväl som för förband/enheter. (g) Verksamhetssäkerhet vid exponering för joniserande strålning.

(h) Sanering. (1) Taktisk sanering. När, vad (prioriteringar), hur, var och vem. (2) Fullständig sanering. När, vad (prioriteringar), hur, var och

vem. (3) Återställande sanering. När, vad (prioriteringar), hur, var och

vem. (4) Avfallshantering, förbrukningsmateriel och vatten.

161

(i) Röjning av CBRN ammunition. (6) Medicinska åtgärder.

(a) Riktlinjer för preventiv medicinsk behandling och

förnödenhetssörjning av medicinska artiklar. (b) Riktlinjer för behandling nervgasskadade och lagring av medicinska

motmedel. (c) Evakuering och transport av skadad personal som är kontaminerad.

(7) Media. Mediahantering vid CBRN händelse.

4. UTHÅLLIGHET

a. Allmänt

(1) Referera till ADMIN/LOG ORDER.Inriktning av förnödenhetsförsörjning, transporter och platser samt övrig relevant

information. (2) Skedesvisa riktlinjer. (3) Stöd till/från samhället.

(a) Vilka resurser eller stöd från samhället kan påräknas. (b) Hur begäran av stöd från samhället ska ske.

(c) Begränsningarna.

b. Skyddsutrustning

(1) Riktlinjer för distribution av CBRN skyddsutrustning. (2) Personlig skyddsutrustning (IPE). Anvisning om hantering, underhåll

och tillgänglighet.

(3) Flygande personals fysiska skydd. Anvisning om hantering, underhåll och tillgänglighet.

(4) Förstärknings- och tilläggsutrustning. Anvisning om hantering, underhåll och tillgänglighet.

(5) Förbandsspecifik utrustning. Anvisning om hantering, underhåll och

tillgänglighet. (6) Förbrukningsmateriel. Anvisning om hantering, ersättning och

tillgänglighet.

c. Vatten.

(1) Inriktning av vattenförsörjning. (2) Riktlinjer för vattenförbrukning.

d. Livsmedel. Riktlinjer för livsmedelshantering i kontaminerad miljö.

e. Försvarsmedicin (1) Referera till medicinsk underbilaga för anvisningar om preventiv

medicinsk behandling, evakuering och transport av skadad och död personal.

(2) Riktlinjer för hantering av miljö- och hälsorisker.

5. LEDNING

a. Platser

162

(1) CBRN ledningsstruktur (2) Lydnadsförhållanden

(3) Saneringsplatser

b. Ledningssystem (1) Varning och rapporteringssystem

(a) Organisation och platser för CBRN rapportsammanställningscentra i

operationsområdet. (b) Anvisning för utformning av CBRN rapporter

(c) Lokalt/officiellt incident serienummersystem (d) Väderrapporter

(2) Sambandssystem

(a) Anvisning för vilka nät som används för varning och rapportering. (b) Anvisning för uppkoppling och samordning för att kunna genomföra

varning och rapportering utan dröjsmål. (3) Informationssystem

(a) Anvisning för varningsmeddelande om första användning av CBRN

vapen. (b) Sensorsystem. Anvisning för användning av CBRN AVR.

(4) CBRN konferenser. Mötestider, platser och deltagande. (5) Lösen eller kodord. (6) EMP skyddsåtgärder.

163

11. Mall för stående order (SOP) för CBRN skydd.

1. INLEDNING

Denna bilaga utgör en vägledning för vad som bör innefattas i stående order för CBRN

skydd. Områdena listade nedan innefattar huvuddelen av åtgärder av CBRN skydd före, under och efter en CBRN händelse.

2. SAMORDNING

a. Ansvar. Uppdelning och tilldelning av ansvar för CBRN skydd vid förband och staber (funktioner, uppgifter).

b. Organisation. Klarlägg organisation och bemanning för att åstadkomma ett

effektivt CBRN skydd på alla nivåer. c. Utrustning. Ansvar för tilldelning och försörjning med CBRN skyddsutrustning.

3. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

a. CBRN utrustning: (1) Försörjning och tilldelning av CBRN tilläggs- och

förstärkningsutrustning (utrustningslistor). (2) Tilldelning av saneringsresurser och bestämmelser för sanering av

prioriterade materielobjekt.

(3) Reserver för att ersätta skadad utrustning. b. CBRN hotnivåer och skyddsnivåer:

(1) Betydelse av olika CBRN hotnivåer och larm. (2) Ansvar och tillvägagångssätt för höjning och sänkning av CBRN

hotnivå.

(3) Vägledning hur CBRN IPE bärs vid varje hotnivå. (4) Vägledning om hur ändringar i bärandet av CBRN IPE görs.

c. Elektroniskt skydd. Anvisningar för skydd av elektronik och kommunikationssystem mot EMP, TREE och atmosfärisk jonisering orsakade av effekter från kärnvapen.

d. Förebyggande riskhantering: (1) Anvisningar för maskerande, döljande, övertäckande och vilseledande

åtgärder och begränsning av elektronisk och termisk strålning, för att undgå upptäckt och bekämpning med CBRN vapen.

(2) Anvisningar för förstärkning av det fysiska skyddet mot effekter från

CBRN vapen (fältarbeten, kollektiva skydd, m.m.). (3) Anvisningar för sprinkling av fartyg och båtar samt för att minimera

personal ute på väderdäck. e. Indikering.

(1) Anvisning för utplacering och samordning av varnare och observatörer,

indikering och larm, övrig CBRN utrustning, så att CBRN incidenter upptäcks vid första händelse.

(2) Anvisning för när periodisk eller kontinuerlig CBRN övervakning ska ske.

f. Varning och rapportering.

164

(1) Anvisningar och metod för varning och rapportering, sambandsvägar, utrustning och reserver.

(2) Anvisning för utformning av olika CBRN rapporter

(3) Incident serienummersystem g. Medicinskt skydd.

(1) Tillvägagångssätt och administration vid vaccination av personal. (2) Hygienstandard och rutiner för övervakning av distribution, förvaring

och tillredning av livsmedel och vatten.

(3) Bestämmelser och administration vid användning av CBRN profylax. h. Kollektiva skydd. Bestämmelser för användning och driftsättning av COLPRO.

4. OMEDELBARA ÅTGÄRDER VID CBRN HÄNDELSE.

a. Utformning av larm. (1) Vem är berättigad och under vilka omständigheter kan larm ges.

(2) Vem är berättigad och under vilka omständigheter kan avlarmning göras. (3) Anvisning för larmmeddelande vid första användningen av CBRN

vapen.

b. Skydd. (1) Omedelbara åtgärder vid larm.

(2) Personliga skyddsåtgärder (3) Förbandets skyddsåtgärder

c. MEDEVAC. Tillvägagångssätt och prioritering vid omhändertagande och

evakuering av CBRN skadade. d. Rapportering. Anvisning om sambandsvägar, sambandsmedel och företrädesrätt

för initiala CBRN rapporter.

5. ÅTGÄRDER EFTER CBRN HÄNDELSE

a. Varning och rapportering

(1) Översikt av de CBRN rapporter som ska användas. (2) Vägledning om förbindelser och företrädesrätt som ska användas för

CBRN rapporter.

(3) Översikt om uppgift för CBRN rapportsammanställningscentra. b. CBRN rekognoscering.

(1) Tillvägagångssätt för att beordra uppgifter, orientering och samordning av CBRN rekognoscering.

(2) Vägledning om genomförandet av CBRN rekognoscerings uppgifter.

(3) Lydnad/ansvar för CBRN rekognoscerings resurser. c. Identifiering.

(1) Ansvar och tillvägagångssätt för identifiering av CBRN ämnen. (2) Ansvar och tillvägagångssätt vid start av SIBCRA uppdrag.

d. Hälsokontroll.

(1) Ansvar och tillvägagångssätt för övervakning av personalens hälsa och rapportering om sjukdomar uppkomna från sena effekter av CBRN

ämnen, i synnerhet biologiska ämnen. (2) Ansvar och tillvägagångssätt för insamling och analys av

sjukdomsrapporter samt smittspårning och diagnostik av ämne.

e. Anvisningar för journalnotering av information om personalens exponering från CBRN ämnen.

165

f. Medicinskt skydd. (1) Anvisning för användning av antibiotika och vaccin. (2) Anvisning för administration av profylaktiska och medicinska

nervgasmotmedel. (3) Anvisning för upprätthållande av personalens hygien.

(4) Anvisning för övervakning av livsmedels- och vattenhantering för rening, desinficering och avfallshantering.

g. Röjning och räddningsstyrka. Anvisning för organisation, ledning, beredskap

och uppgifter för RR-styrka. h. Riskhantering. Anvisning för;

(1) Att undvika risker genom: (a) Utmärkning och markering av riskområden dag och natt. (b) Kontroll av förflyttningar, in i och ut ur riskområden.

(c) Färdplanering för att undvika kontaminerade områden och identifiering av säkra vägar.

(d) Omgruppering av enheter till rena områden. (2) Kontroll av riskernas utbredning genom;

(a) Reglering av förflyttningar av kontaminerade enheter och

utrustning i aktuellt område. (b) Inneslutning av risker.

(c) Isolering av sjuka och restriktioner för förflyttningar inom aktuellt område.

(d) Hantering av förorenat avfall, förbrukningsmaterial och

spillvatten från sanering. (3) Exponerings kontroll genom;

(a) Ansvar och metoder för att se till att all exponering för risker

hålls vid ALARA och att konstaterad exponering rapporteras likformigt.

(b) Ansvar och metoder för utrustning och användning av dosimetrar, beräkning av dosgränser och hantering av exponering för joniserande strålning för all personal.

(c) Ansvar och metoder för registrering och arkivering av dosimetervärden för all personal.

(d) Planläggning och tillvägagångssätt för avlösning av förband och utrustning i kontaminerade områden.

(4) Sanering:

(a) Ansvar för beslut om vilken typ av aktiv eller passiv sanering som ska utföras.

(b) Ansvar för leverans och kontroll över saneringsmedel, arbetskraft, utrustning och kontroll over avfallshantering.

(c) Användning av lokalt improviserade och civila saneringsresurser.

(d) Ansvar för specialiserad saneringsutrustning. i. Försvarsmedicin. Anvisning angående;

(1) Behandling av personal med både CBRN skada och konventionell skada i CBRN miljö.

(2) Sanering av skadade.

(3) Skydd (IPE, COLPRO) av skadade i CBRN miljö. (4) Isolering av smittsamt sjuka.

(5) Evakuering av skadade och döda ur operationsområdet.

166

12. Mallar för CBRN rapporter

CHEM

CBRN 4 CHEM (Indikeringsrapport)

FRÅN

TILL

DTG

QUEBEC Plats för indikering:

ROMEO Indikeringsinstrument:

Mätområde (G/H/CWA/ m.fl):

Mätvärde

SIERRA Tidpunkt för mätning:

GENTEXT Övrigt:

CBRN 1 CHEM (Observatörens händelserapport)

FRÅN:

TILL:

DTG:

BRAVO Plats för observatör:

och riktning till händelse: ☐grader ☐mils

DELTA Starttid för händelsen:

Sluttid för händelsen:

FOXTROT Plats för händelsen:

☐Förmodad ☐Konstaterad

GOLF Kvalité på rapport: ☐Observerad ☐Misstänkt

Vapenbärare/transport: Antal:

Typ av vapen/behållare: Antal:

Storlek på utsläpp (TIC):

☐Litet (< 200 l/kg) ☐Medium (> 200 l/kg ≥ 1500 l/kg)

☐Stort (>1500 l/kg ≥ 50000 l/kg) ☐Extra stort (> 50000 l/kg)

INDIA Utsläppshöjd: ☐Luft ☐Mark ☐Okänt

Typ av ämne/UN nummer:

Flyktighet: ☐Flyktig ☐Kvarliggande ☐Förtjockad ☐Okänd

Indikeringsinstrument:

Mätområde (G/H/CWA/ m.fl):

Mätvärde:

MIKER Typ av utsläpp (TIC):

Status av utsläpp (TIC): ☐Kontinuerligt ☐Ett enskilt moln ☐Sprejande

GENTEXT Övrigt:

167

BIO

CBRN 1 BIO (Observatörens händelserapport)

FRÅN

TILL

DTG

BRAVO Plats för observatör:

och riktning till händelse: ☐grader ☐mils

DELTA Starttid för händelsen:

Sluttid för händelsen:

FOXTROT Plats för händelsen:

☐Förmodad ☐Konstaterad

GOLF Kvalité på rapport: ☐Observerad ☐Misstänkt

Vapenbärare/transport: Antal:

Typ av vapen/behållare: Antal:

Storlek på utsläpp (TIB):

☐Litet (< 1 kg) ☐Medium (> 1 kg ≥ 10 kg)

☐Stort (> 10 kg ≥ 100 kg) ☐Extra stort (> 100 kg)

INDIA Utsläppshöjd : ☐Luft ☐Mark ☐Okänt

Typ av ämne/UN nummer:

Flyktighet: ☐Flyktig ☐Kvarliggande ☐Förtjockad ☐Okänd

Indikeringsinstrument:

Mätområde:

Mätvärde:

MIKER Typ av utsläpp (TIB):

Status av utsläpp (TIB): ☐Kontinuerligt ☐Ett enskilt moln ☐Sprejande

GENTEXT Övrigt:

CBRN 4 BIO (Indikeringsrapport)

FRÅN

TILL

DTG

QUEBEC Plats för indikering:

ROMEO Indikeringsinstrument:

Mätområde:

Mätvärde:

SIERRA Tidpunkt för mätning:

GENTEXT Övrigt:

168

RAD

CBRN 1 RAD (Observatörens händelserapport)

FRÅN

TILL

DTG

BRAVO Plats för observatör:

och riktning till händelse: ☐grader ☐mils

DELTA Starttid för händelsen:

Sluttid för händelsen:

FOXTROT Plats för händelsen:

☐Förmodad ☐Konstaterad

GOLF Kvalité på rapport: ☐Observerad ☐Misstänkt

Vapenbärare/transport: Antal:

Typ av vapen/behållare: Antal:

Storlek på utsläpp (TIR):

☐Litet (Bevis på utspridning/oskadad behållare)

☐Medium (Eld eller exponerad källa)

☐Stort (Explosioner och eld/skadad behållare)

INDIAR Typ av källa: ☐Reaktorbränsle ☐Använt reaktorbränsle ☐Industri

☐Medicinskt ☐Militärt ☐Avfall

Isotop/UN nummer:

Typ av strålning: ☐Alfa ☐Beta ☐Gamma ☐Neutron ☐Blandat

☐Okänt

Indikeringsinstrument:

Mätvärde:

MIKER Typ av utsläpp (TIR):

Status av utsläpp (TIR): ☐Kontinuerligt ☐Ett enskilt moln ☐Sprejande

GENTEXT Övrigt:

CBRN 4 RAD (Indikeringsrapport)

FRÅN

TILL

DTG

QUEBEC Plats för indikering:

ROMEO Typ av strålning: ☐Alfa ☐Beta ☐Gamma ☐Neutron ☐Blandat

☐Okänt

Indikeringsinstrument:

Mätvärde:

SIERRA Tidpunkt för mätning:

GENTEXT Övrigt:

169

NUC

CBRN 1 NUC (Observatörens händelserapport)

FRÅN

TILL

DTG

BRAVO Plats för observatör:

och riktning till händelse:

☐grader ☐mils

DELTA Starttid för händelsen:

Sluttid för händelsen:

FOXTROT Plats för händelsen:

☐Förmodad ☐Konstaterad

GOLF Kvalité på rapport: ☐Observerad ☐Misstänkt

Vapenbärare/transport: Antal:

Typ av vapen/behållare: Antal:

HOTEL Typ av explosion: ☐Luft ☐På ytan ☐Under ytan ☐Höghöjds ☐Okänd

JULIET Flash to bang : sekunder

LIMA Molnets bredd 5 minuter efter explosion:

☐grader ☐mils

MIKE Vinkeln till molnets topp höjd 10 min efter explosionen:

☐grader ☐mils

Vinkel till molnets bas 10 min efter explosionen:

☐grader ☐mils

GENTEXT Övrigt:

CBRN 4 NUC (Indikeringsrapport)

FRÅN

TILL

DTG

QUEBEC Plats för indikering:

ROMEO Typ av strålning: ☐Alfa ☐Beta ☐Gamma ☐Neutron ☐Blandat

☐Okänt

Indikeringsinstrument:

Mätvärde:

SIERRA Tidpunkt för mätning:

GENTEXT Övrigt:

170

13. Definitioner

Kompletteras i slutlig version

171

14. Akronymer

Förkortning Betydelse Engelsk betydelse

ALARA Princip för att erhålla så låg

exponering av personal för CBRN ämnen som möjligt

As Low as Reasonably

Achievable

BCMD Ammunitionsröjning av biologiska och kemisk ammunition.

Biological and Chemical Mu-nitions Disposal

CBRN Kemisk, Biologisk, Radiologisk, Nukleär

Chemical, Biological, Radiological, Nuclear

CBRN ACC CBRN rapportinsamlingscentral på nationell nivå

CBRN Area Control Centre

CBRN ZCC CBRN rapportinsamlingscentral

på regional nivå

CBRN Zone Collection Centre

CBRN CC/SCC CBRN rapportinsamlingscentral på högre förbands nivå

CBRN Collection Centre/ Sub Collection Centre

CBRN Källa CBRN rapportinsamlingscentral

på lägre förbands nivå

CBRN Source Level

CBRN SITREP CBRN Situationsrapport CBRN Situational Report

CCIR Chefens avgörande informationsbehov

Commander’s Critical Information Request

CIMIC Civil-militär samverkan Civil-Military Cooperation

DIM Indikering, identifiering och

övervakning

Detection, identification and

monitoring

EIH Miljö och industriella risker Environmental and Industrial Hazards

EMP Elektromagnetisk puls Electromagnetic pulse

EOD Ammunitionsröjning Explosive Ordnance Disposal

FragO Fragmenterad order Fragmentation Order

HAZWARN TIM-varning Hazardous Material Release Warning To Friendly Forces

HM Riskhantering Hazard Management

IEDD Röjning av improviserade

explosiva anordningar

Improvised Explosive Device

Disposal

IM Informationshantering Information Management

IO Internationella hjälporganisationer International Organisations

IPOE Underrättelseberedning av insatsmiljön

Intelligence Preparation of the Environment

LLR Låg nivå strålning. Low Level Radiation

MedCM Medical Countermeasures and

Support

MIR Missilbekämpningsrapport Missile Intercept Report

MSR Försörjningsled Main Supply Route

OE Organisations och effektbestämmande, ex. vis. mtrl

OPLAN Operationsplan Operational Plan

172

Förkortning Betydelse Engelsk betydelse

OPORD Operationsorder Operational Order

OPCW Organisationen för övervakning av

kemvapenkonventionen, CWC, med säte i Haag.

Organisation of Prohibition of

Chemical Weapons

PDF Prestationsförsämringsfaktor, för

beräkning vid bärande av IPE

Performance Degradation

Factor

PIR Prioriterade underrättelsebehov Priority Intelligence Requirements

SIS Sambands- och

informationssystem

Communication and Infor-

mation Systems, CIS.

SOP Stående order och/eller stående stabsorder

Standard Operating Procedure

STRIKWARN Varning om allierad nukleär insats Friendly Nuclear Strike Warning

TIB Toxiskt biologiskt material Toxic Industrial Biological

TIC Toxiskt kemiskt material Toxic Industrial Chemicals

TIH Toxiska industriella risker Toxic Industrial Hazards

TIM Toxiska industriella material Toxic Industrial Materials

TIR Toxiskt radiologiskt material Toxic Industrial Radiological

WO Förberedande order Warning Order

173

15. Litteraturförteckning

Svenska dokument FOI orienterar om; Kemiska vapen – hot, verkan och skydd 2002.

FOA orienterar om; Biologiska vapen 1995. FOA orienterar om; Kärnvapen 1990.

Förhandsutgåva Handbok samverkan 2013. Förhandsutgåva Reglemente för markoperationer 2010. Handbok Försvarsmaktens gemensamma riskhanteringsmodell 2009.

Metodhandbok Ledning Bataljon Grunder 2004. Militärstrategisk doktrin 2011.

Skyddsreglemente för försvarsmakten Grunder 1978. Skyddsreglemente för försvarsmakten Stab 1991. Strålsäkerhetsmyndighetens förskrifter om grundläggande bestämmelser för skydd av

arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning 2008.

NATO dokument AJP-3.8 Allied Joint Doctrine for CBRN Defence 2012. AJP-3.14 Allied Joint Doctrine for Force Protection 2007.

ATP-3.8.1 CBRN Defence on Operations 2010. ATP-45 Warning and Reporting and Hazard Prediction of CBRN Incidents (Operators

Manual) 2010. Informationsdatabaser

RIB bibliotek; Ämnens fysikaliska och kemiska egenskaper, MSB 2009 Faktasamling CBRN, MSB, FOI, FM 2008.