Utbildningsnämnden Fakulteten för hälsa och samhälle 2018

SKRIVANVISNINGAR FÖR STUDENTER VID FAKULTETEN FÖR HÄLSA OCH SAMHÄLLE PETRI GUDMUNDSSON

1

FÖRORD Detta dokument har sitt ursprung i tidigare skrivanvisningar (Hellström 2007; Gudmundsson 2012) och följer till stora delar samma regler. Utifrån respons från studenter och lärare har en ny version utarbetats där resonemang nu förtydligats och förenklats i förhållande till föregående dokument. Den största skillnaden jämfört med tidigare dokument gäller hänvisning till referenser på Internet, vilket även till stor del påverkar hänvisning till PDF-dokument på Internet. Författaren vill rikta ett stort tack till de studenter och lärare vid fakulteten som efter förfrågan tagit sig tid att ge konstruktiva kommentarer och förbättrings-förslag i arbetet med dessa skrivanvisningar.

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 1INTENTION MED ANVISNINGARNA 3LAYOUT, TYPSNITT OCH FORMAT 3

Typsnitt och format 3Layout 4

Tabeller och figurer 4Innehållsförteckning 4

HÄNVISNING TILL OCH SAMMANSTÄLLNING AV REFERENSER 4Gemensamma formalia för Harvard och Vancouver 5

Källförteckning/Referenslista (REFERENSER) 5Referering till antologier 5Källmaterial från Internet 6Referering till lagar 7Citat 7Primärkällor och sekundärkällor 7

Harvardspecifika regler 7Referenslistans utformning 7Referenshänvisning i löpande text 8

Vancouverspecifika regler 9Referenslistans utformning 9Referenshänvisning i löpande text 9

Sällsynta typer av referenser 10Fotnoter och muntliga referenser 10Maskinvara och programvara 10

FLER EXEMPEL 10PROGRAM FÖR REFERENSHANTERING 11REFERENSER 12BILAGA 13

3

INTENTION MED ANVISNINGARNA Ett övergripande syfte med detta dokument är att utseende hos rapporter och uppsatser skrivna vid Fakulteten för Hälsa och samhälle ska vara enhetligt och korrekt samt att det ska gå att känna igen att en uppsats är skriven vid fakulteten. Pedagogiskt finns det dessutom viktiga poänger (Fernsten & Reda 2011). Dels att kunna följa en skrivmall eftersom detta alltid är fallet vid publicering i vetenskap-liga tidskrifter. Dessutom ska skillnader i utformning inte påverka granskningen eftersom innehållet väger tyngst, vilket endast kan uppnås om alla följer samma instruktioner till punkt och pricka. Själva Skrivanvisningarna är i sig ett korrekt exempel på hur såväl layout som hänvisningar och referenslista ska vara utformat. Hur skrivandet kommer igång och utförs är upp till författarna men ett sedan länge rekommenderat tillvägagångssätt är att utgå ifrån tre huvudsakliga processer (Backman 2008; Hayes & Flowers 1986): 1) Granskning och analys av befintliga texter i ämnet; 2) Val av eget innehåll och utformning utifrån egna reflektioner efter granskning och analys; 3) Producering av den egna texten.

LAYOUT, TYPSNITT OCH FORMAT Ett dokument med förinställda marginaler och rubrik- och textformat finns på universitetets hemsida (Malmö universitet 2017a), vilket även innehåller en del information om hur mallen används. På webbplatsen (a.a.) finns även ett dokument för Omslag och sidor för svensk respektive engelsk titelsida med abstrakt. Dessa finns även bifogade till detta dokument (Bilaga). Typsnitt och format Rubriktyper, typsnitt och format används korrekt i dessa skrivanvisningar för att exemplifiera. Vilka typsnitt och textformat som ska användas listas nedan (Tabell 1). Den s.k. brödtexten är den löpande texten. Om betoning av ord i brödtexten behöver göras ska alltid kursiv stil användas, inte understrykning eller fetstil. Det finns möjlighet till fyra nivåer av rubriker i arbetet, nämligen huvudrubriker, vilka är en typ av kapitelindelning, samt tre typer av underrubriker. Tabell 1. Typsnitt och format för olika typer av text.

Typ av text Typsnitt Stil Storlek (p) Tryckstil Brödtext Times New Roman Normal 12 Gemener Huvudrubrik Arial Black a Normal 16 VERSALER Underrubrik 1 Arial Fet 12 Gemener Underrubrik 2 Arial Kursiv 12 Gemener Inskjuten rubrik Times New Roman Fet 12 Gemener Tabell & Figurtext b Times New Roman Kursiv & Normal 10-12 Gemener Fotnoter Times New Roman Normal 10 Gemener

p=punkter; a Obs! Inte Arial med fetstil; b Figurtexter inuti en figur kan ha annat format. Avstavning kan användas men manuell kontroll måste göras före slutlig inlämning så att författarna försäkrar sig om att endast korrekt avstavning används. Förkortningar får användas men då sparsamt och motiverat. I svenska akademiens ordlista (SAO) finns förslag på hur kända förkortningar skrivs (Svenska Akademi-

4

en 2006), till exempel t.ex. som ska skrivas just t.ex. och inte t ex. Ibland kan även andra ord behöva förkortas men de ska då förklaras första gången den används, vilket gjordes i detta stycke för SAO. Layout Marginalerna upptill respektive nedtill ska vara 2 cm. Till höger och vänster om såväl brödtext som tabeller och figurer ska marginalen vara 3,5 cm. Således ska allt innehåll i arbetet respektera dessa marginaler. Radavståndet i löpande text ska genomgående vara enkelt (1.0, inte 1.15) och all text vänsterjusterad. I samband med rubriker och som styckedelare ska en tom rad infogas, i samma format som brödtext (Tabell 1). Efter huvudrubrik ska en tom rad infogas medan det före ny huvudrubrik ska finnas två tomma rader, undantaget huvudrubriken REFERENSER (och eventuella BILAGOR), då dessa alltid finns överst på ny sida. Före underrubriker ska en tom rad infogas medan brödtexten som följer ska börja utan tom rad. För att dela på stycken i brödtext används en tom rad. Tabeller och figurer1 Utöver att tabeller och figurer måste respektera marginalerna gäller även följande. Tabeller och figurer numreras i den ordning de kronologiskt presenteras i arbetet (Tabell 1, Tabell 2 etc. respektive Figur 1, Figur 2 etc.). Både tabeller och figurer ska vara självförklarande, vilket innebär att förkortningar som använts i tabell eller figur måste förklaras i denna även om förklaringar gjorts även i brödtexten. En tabell eller figur får inte delas på två sidor eller placeras med stor textfri yta före eller efter. Det måste i brödtexten finnas hänvisning till tabell eller figur. Tabell. Direkt ovanför en tabell ska finnas en för innehållet passande rubrik efter det inledande kursiverade Tabell X. Om förkortningar används och ej förklaras i tabellen, ska dessa förklaras direkt under tabellen. Se även Tabell 1 sid. 3. Figur. För figurer gäller samma som för tabell med skillnaden att både figurrubrik och förklaringar av förkortningar ska finnas under figuren (se Figur 1 på sid. 8). Innehållsförteckning Innehållsförteckningen infogas efter omslagssida, titelsidor med abstrakt och eventuellt förord. Huvudrubrik och Underrubrik 1 ska finnas, medan Underrubrik 2 och 3 kan vara överflödigt. Typsnitt i innehållsförteckningen ska vara likt eller mycket likt Skrivanvisningarnas innehållsförteckning.

HÄNVISNING TILL OCH SAMMANSTÄLLNING AV REFERENSER Referering i en vetenskapligt skriven text är viktig för att enkelt kunna kritiskt granska och bekräfta påståenden som görs av en författare. Det grundar sig i att all vetenskaplig kunskap ska vara transparent, möjlig att kontrollera och upprepa av andra samt i slutändan pålitlig. Ofta används vetenskaplig kunskap i förlängning-en i sammanhang där de påverkar människors liv, vilket ställer höga krav på tydlighet och noggrannhet i alla delar av forsknings- och publiceringsprocessen.

1 I begreppet Figur inkluderas diagram och bild, vilket innebär att endast begreppet Figur används.

5

Forskningsprocessen bör avslutas med publicering, vilket inom ramen för denna skrivelse sker i form av en rapport, en uppsats eller ett examensarbete. De krav som ställs på refereringen i löpande text är alltså viktiga. Därför ska påståenden som görs, i så stor utsträckning som möjligt, ha stöd i annan pålitlig litteratur och således ha en tillhörande referens, vilken i texten anges så att det inte går att missförstå vad den syftar på. Likaså ska det i referenslistan finnas all information kring referensen som tveklöst gör det möjligt att hitta just den källa som använts. Därför utformas i olika tidskrifter noggranna regler för utformning av text och referering, så även för publikationer vid Hälsa och samhälle. Ansvaret för att skrivreglerna åtföljs har författaren. Harvard- och Vancouversystemet är två vanliga system för att hänvisa i löpande text och ange hur referenserna kan sammanställas. Båda är möjliga att välja inom ramen för dessa skrivregler men kursansvariga har rätt att bestämma att endast ett av systemen ska användas inom ramen för en specifik kurs. Vanligen anses att det är enklare att hålla rätt ordning på referenserna i Harvardsystemet, vilket pedago-giskt därför kan vara motiverat att använda för ovana, medan texten kan uppfattas som lättare att läsa i Vancouversystemet. Därutöver kan tradition inom ett ämnes-område göra att det är vanligare att använda det ena systemet. För övrigt värderas inte olikheterna hos systemen, utan vikt läggs vid korrekt och konsekvent hanter-ing. Om det är relevant att inom en specifik kurs använda annat referenssystem, exempelvis Oxfordsystemet, kan detta förekomma. För skrivregler till andra system hänvisas till länkar på bibliotekets hemsida (Malmö universitet 2016b). Skrivanvisningarna har Harvard som referenssystem. Därför finns de referens-exempel som står under rubriken ”Vancouverspecifika regler” inte i referenslistan. Gemensamma formalia för Harvard och Vancouver Många formalia kring hänvisning och utformning av referenslista är gemensamma för båda systemen, medan några är olika. Likheterna gäller framför allt referens-listans utformning, där det endast är ordningen som skiljer sig (bokstavsordning enligt Harvard respektive numrerat kronologiskt enligt Vancouver). Källförteckning/Referenslista (REFERENSER) I tabell 2 visas innehåll och format på olika typer av referenser och hur dessa utformas i Referenslistan. Om en referens har flera författare ska samtliga skrivas ut i referenslistan. Här ska inte et al.2 eller m.fl. användas. Referenslistan ska placeras sist i arbetet på ny sida med rubrik REFERENSER och inte delas upp i kategorier efter typ av källa (dock ska eventuella bilagor komma efter referenslistan, varje bilaga på ny sida). Referering till antologier En antologi är ett skriftligt verk som består av en samling kapitel med olika för-fattare, sammanställt av en eller flera redaktörer (se även Tabell 2). Hänvisning ska ske till primärkälla i så stor utsträckning som möjligt, vilket i referenslistan innebär att kapitlets författare står först och deras namn även används i löpande text. Om hänvisning sker till olika kapitel i samma antologi, räknas alltså dessa som olika referenser i såväl referenslista som i löpande text. 2 Et al. är förkortning för latinets et alia 'och andra'. Uttrycket används främst för att ange att en vetenskaplig skrift har fler författare än de(n) som skrivs ut (Nationalencyklopedin 2012).

6

Tabell 2. Nödvändigt innehåll och format i Referenslistan. Bok Efternamn Förnamnsinitialer, (Publiceringsår) Boktitel. Förlagsort, Förlag. Exempel Forman S G, (1993) Coping skills interventions for children and adolescents.

San Fransisco, Jossey-Bass.

Antologi a Efternamn Förnamnsinitialer, (Publiceringsår) Kapiteltitel. I: b Efternamn Förnamnsinitialer, (Eds eller Red.) Antologititel (Utgåva). Förlagsort, Förlag.

Exempel Hall L E, (1968) Another view of nursing care and quality. I: Straub M, Parker K, (Eds) Continuity of patient care: The role of nursing (2nd edition). Washington, The Catholic University of American Press.

Tidskrifts-artikel c

Efternamn Förnamnsinitialer, (Publiceringsår) Artikeltitel. Tidskriftsnamn, årgång eller volym, sidor.d

Exempel Åkerlund B M, Norberg A, (1985) An ethical analysis of double blind conflicts as experienced by care workers feeding severely demented patients. International Journal of Nursing Studies, 22, 207-216.

Lag/FF Lag, Nr:Nr. Exempel 1 Exempel 2

Arbetsmiljölagen, 1977:1117. Statens offentliga utredningar, 2001:52 Välfärdstjänster i omvandling.

Internet Författare eller ansvarig, (Publiceringsår eller hämtningsår) Titel på dokument eller på webbsidan. >Domännamn e < Filformat f (Hämtningsdatum)

Exempel 1 Exempel 2

Malmö högskola, (2013) Strategisk plattform 2020. >http://www.mah.se< PDF (2017-12-31) WHO, (2012) Life expectancy at birth. >http://gamapserver.who.int< HTML (2012-01-27)

a Kapitelförfattare; b Redaktör(er), förkortas Eds på engelska och Red. på svenska; c Om artikeln publicerats i tidskrift som endast publiceras elektroniskt kan undantagsvis information om volym/ nummer/sidor saknas, då skrivs den information som anges; d om artikel inte hunnit publiceras i tryckt form anges istället för sidnummer ”elektroniskt tillgänglig innan publikation” efter tidskrift-ens namn och avslutningsvis ”(hämtningsdatum)”; FF-författning; e motsvarar internetadressen fram till första snedstrecket. Ska ej vara blå, understruken eller hyperlänk; f filformat anges som filändelsen, t.ex. PDF, DOC, eller HTML om informationen endast visas på hemsida. Källmaterial från Internet En referens räknas som källa från Internet om materialet inte publicerats i någon annan form som går att hänvisa till på annat sätt. Det går nuförtiden att hitta mängder av dokument och källmaterial på Internet. Detta måste dock inte innebä-ra att materialet ska räknas som en referens från Internet, vilket t.ex. gäller veten-skapliga artiklar publicerade i tidskrifter. Dessa går att få tag i på Internet men ska inte refereras till med webbadress (ej heller s.k. PMID eller doi-nummer) eftersom de publicerats genom en tidskrift (se Tabell 2). Liknande kan också gälla för annat material som går att finna via Internet, t.ex. lagar och förordningar eller flera publikationer i PDF-format från Socialstyrelsen. Mycket av det material som enbart finns publicerat på Internet räknas i vetenskap-liga sammanhang som mindre pålitligt eftersom det ofta är mindre kontrollerat samt är en lättändrad färskvara. Var därför kritisk till om en källa från Internet verkligen är lämplig eller om den kan ersättas av en annan, mer pålitlig källa. Sociala medier. Fenomenet Sociala medier som uppkommit på Internet innehåll-er mycket information som numera används inom vetenskap på olika sätt. Det innebär att inte nödvändigtvis att informationen är mer pålitlig, men att hänvisnin-gar behöver göras även till denna typ av källor. Vid referering hanteras dessa käll-or som andra källor från Internet. Tänk dock på vilka etiska lagar och principer som kan vara kopplade till informationen du hänvisar till, så att du inte bryter dessa.

7

Referering till lagar En lagtext är alltid en källa i sig själv, oavsett var den har hittats. Källan är alltså inte internet eller författningssamlingen, även om informationen kan nås där. Det är också viktigt att ange vilken paragraf som avses. Första gången hänvisning till en lag görs så ska hela namnet på lagen skrivas ut men därefter är det oftast moti-verat att använda en förkortning (dock ej förkortat i referenslistan). Exemplifierat i nedanstående citat:

”I Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:773 (HSL) presenteras grunderna för hälso- och sjukvårdsorganisationen. Det framgår av 3§ ’Varje landsting ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget’, vilket ansvar landstinget har att erbjuda vård och behandling för de som bor i landstinget.” (Gudmundsson 2012, sid. 7)

Det kan finnas andra typer av källor som påminner om lagar, t.ex. en motion till riksdagen. I dessa fall uppmanas att göra så likt referering till lagar som möjligt. Citat Ett kortare eller längre citat kan vara motiverat om det utgör ett särskilt stöd för resonemanget som förs i texten eller ger en säreget god beskrivning. Citat omges alltid av citationstecken. Förutom referens ska då sidnummer också tillfogas i samband med citatet. Kortare citat inkluderas i brödtexten medan längre citat med fördel kan få utgöra ett eget, något indraget stycke (se exempel ovan, vilket är något modifierat för att även innehålla citat i citat). Om ett citat innehåller ett citat inramas detta i sin tur av detta tecken: ’. Om citatet är från en avidentifierad intervjuperson, vilken är en del av den studie som det aktuella arbetet behandlar (t.ex. examensarbete), kan det med fördel kursiveras. Primärkällor och sekundärkällor Vid hänvisning i rapporter, uppsatser och vetenskapliga publikationer är det viktigt att alltid hänvisa till primärkällan, alltså den källa som är ursprunget till just den kunskap eller argument som beskrivs. Dessa primärkällor används såklart sedan som källor och argument i senare publikationer. I senare publikationen blir då den första källan inte ny kunskap, utan en grund till den nya kunskapen (vilket är ett exempel på det sätt som vetenskaplig kunskap växer genom att bygga vidare på tidigare kunskap). Det händer i undantagsfall att det svårt att få tag i en primär-källa (om den t.ex. är väldigt gammal) eller att det är mer relevant att hänvisa till primärkällan genom det sammanhang som den beskrivs i en sekundärkälla. Om en hänvisning till en primärkälla behöver göras genom en sekundärkälla, ska detta framgå i löpande text genom att i ord beskriva detta tillsammans med sekundär-källan inom parentes (för Harvard) eller klammer (för Vancouver). (Ex: Tidigare skrivanvisningar (Hellström 2007) diskuterar även rekommendationer publicerade av Bjerstedt.) I referenslistan anges dock endast sekundärkällan. Harvardspecifika regler För Harvard gäller förutom de systemgemensamma reglerna nedanstående anvisningar, vilka även delvis exemplifieras i Figur 1. Referenslistans utformning Referenserna ska ordnas i bokstavsordning med avseende på första författarens efternamn. För referenser utan enskilda författare blir ordningen efter begynnelse-bokstaven på myndigheten, lagens eller webbsidans författare. För att rätt referens ska hittas i både referenslista och löpande text måste efternamn (eller motsvaran-de) användas konsekvent i båda.

8

Referenshänvisning i löpande text För korrekt referering måste efternamn och årtal för referensen anges. Det kan ske genom att båda står inom parantes, i anslutning till just de faktauppgifter eller påståenden som referensen anger (Backman 2008) eller genom att namnet skrivs in på ett naturligt sätt i meningen, med endast årtalet inom parentes, vilket Backman (2008) också anger. I de fall en referens har två författare så skrivs båda dessa med ”&”-tecken mellan när hänvisningen görs helt inom parentes, respektive ”och” mellan när de nämns som en del i själva meningen, det sistnämnda då endast följt av årtalet inom parentes (exemplifierat i föregående stycke). Om referensen har fler än två författare ska m.fl. användas om arbetet skrivs på svenska och et al. om arbetet skrivs på engelska. I löpande text anges författares efternamn utan initialer och inom paren-tes separeras flera referenser med semikolon ”;” (Backman 2008; Mattsson & Örtenblad 2008)” och skrivs i bokstavsordning (och i årtalsordning vid flera referenser till samma författare, senast publicerat först). För att läsaren ska kunna hitta rätt referens i referenslistan måste det referensnamn (första författarens efternamn, myndighet etc.) som anges i löpande text också vara det som anger ordningen i referenslistan. Om hänvisning i ett stycke behöver göras till samma referens två (eller fler) gånger i följd används (a.a.3) i arbeten på svenska och (ibid.4) i engelska. I nytt stycke eller efter sidbrytning behöver namn och årtal anges igen.

Figur 1. Exempel på referering i brödtext och referenslista med Harvard. 3 a.a. står för ”anfört arbete” och har samma innebörd som engelskans ibidem (ibid.) 4 ibid. motsvarar ”samma text” och anger innebörden ”samma text jag nyss hänvisade till”.

BAKGRUND Parabener är syntetiskt framställda estrar som har använts som konser-veringsmedel för att förhindra tillväxt av bakterier och andra mikrober i mat, kosmetika och läkemedel i cirka 50 år. Parabener förekommer i flera former, de vanligaste är etylparaben, metylparaben, butylparaben och pro-pylparaben. Studier visar att parabener kan binda in till östrogenets alfa- och betareceptorer och förhindrar därmed att de egentliga hormonerna kan binda in (deCatanzaro & Shaw 2009). Parabener kan troligtvis minska östrogenets effekter (Ashby m.fl. 1998). Det har också påvisats att para-bener kan vara inblandade i bröstcancerfall då de kan öka celltillväxten hos cancerceller (deCatanzaro & Shaw 2009). Östrogen är ett samlingsnamn för östradiol, östron och östriol som påver-kar framförallt den kvinnliga karaktären och menstruationscykeln. De olika hormonernas koncentrationer i blodet förändras under cykelns gång och är som lägst precis innan och under menstruation (Bjålie m.fl. 2006). Östradi-ol, som kommer studeras i studien, har nästan uteslutande av de tre, högst biologisk påverkan hos ickegravida kvinnor som inte kommit in i meno-pausen (Bjålie m.fl. 2006; Lindstedt 2003). Tabell 1 visar referensintervallen för menstruationscykelns olika faser. Här finns även värden för kvinnor som använder p-piller. På grund av att de olika värdena, som beror på p-pilleranvändning, skiljer sig anmärknings-värt så valdes kvinnor med p-piller bort i studien.

Undersökningar visar att människor dagligen utsätts för cirka 76 mg av olika parabener per dag. Exponeringen kommer, dock inte uteslutande, från basprodukter i en makeup som till exempel foundation och concealer, ansiktskrämer, deodoranter, bodylotions och solkrämer (deCatanzaro & Shaw 2009). Ett intressant exempel visar att en helkroppssmörjning av en lotion som innehåller två procent butylparaben ökar koncentrationen butylparaben i serum till cirka 135 µg per liter efter tre timmars expo-nering. Tjugofyra timmar senare hade koncentrationen sjunkit men låg ändå på 18 µg per liter (a.a.).

REFERENSLISTA Ashby J, Odum J, Parker J, Routledge E, Sumpter J, (1998) Some alkyl hydroxy benzoate preservatives (parabens) are estrogenic. Toxicology and Applied Pharmacology, 153,12-19. Bjålie J, Haug E, Sand O, Sjaastad Ö, Toverud K, (2006) Människokroppen. Oslo, Liber. deCatanzaro D, Shaw J, (2009) Estrogenicity of parabens revisited: Impact of parabens on early pregnancy and an uterotrophic assay in mice. Reproductive Toxicology, 28, 26-31. Lindstedt G, (2003) Endokrinologi och biogena aminer. I: Nilsson-Ehle P, (Red.) Klinisk kemi i praktisk medicin. Lund, Studentlitteratur.

9

Det händer att samma författare har skrivit flera verk under samma år, vilket t.ex. McMillan och Weyers lyckats med (2010a; 2010b). De behöver då skiljas åt gen-om att a, b, c etc. anges efter årtalet, vilket då även måste göras i referenslistan. Vancouverspecifika regler För Vancouver gäller, förutom de systemgemensamma reglerna, nedanstående anvisningar, vilka till viss del även exemplifieras i Figur 2. Referenslistans utformning För utformningen av referenslistan enligt Vancouver gäller att referenserna numreras och placeras i den ordning de kronologiskt används första gången i arbetet. Referenshänvisning i löpande text För korrekt referering ska referenshänvisningen göras genom att numret för referensen placeras inom klamrar [1]. Det arbete som refereras till först får nummer 1 [1] och behåller detta nummer genom resten av arbetet. Nästa referens får således nummer två [2], därefter följer nummer tre [3] etc. Detta innebär att om en tidigare använd referens ska användas som referens igen, så ska den behålla det nummer den fick vid första refereringstillfället. Det är vanligt att hänvisning från flera olika referenser används till ett påstående eller någon fakta. Om dessa referenser har intilliggande nummer ska bindestreck mellan dem användas, t.ex. [1-2] eller [3-6], annars används ett komma utan mellanslag, t.ex. [1,4,12] eller en kombination [2-3,5,7-10].

Figur 2. Exempel på referering i brödtext och referenslista med Vancouver. När en refererad författares namn skrivs in som en del av en mening i löpande text anges författarens efternamn utan förnamnsinitialer, följt av klammer med referensnumret. I de fall en referens har två författare skrivs båda dessa med ”och”

BAKGRUND Obesitas, även kallat kraftig övervikt/fetma, är i vår tid ett av de största hälsohoten och kan liknas en global epidemi då det inte görs skillnad på varken folkslag, ålder eller kön. I fetmans spår ligger det ökad risk för olika sjukdomstillstånd, däribland kardiovaskulär sjukdom, Typ-2 diabetes, osteoartrit, sömnapné och cancer [1]. För att ställa diagnosen fetma, mäts förutom BMI (eng. body mass index) även om individen befinner sig inom riskgrupper vad gäller t.ex. midjemått, kroppsfördelning samt den samlade metabola riskprofilen [1]. Enligt World Health Organisation – WHO [2] definieras fetma som BMI över 30 kg/m2. Dock bör tilläggas att det finns muskulösa individer med BMI över 30 kg/m2 som inte ska klassificeras som feta. I samband med BMI-granskning mäts midjemåttet då bukfetma anses vara en av de farligaste typerna av fetma, både gällande kvinnor och män [1]. Gränsvärdet, för en ökad risk att drabbas av metabola komplikationer ligger ≥94 cm för män och ≥80 cm för kvinnor [1]. Behandling av fetma styrs av individens behov samt av vad som anses orsaka fetman såsom ärftlighet, energibalans, fysisk inaktivitet, kostsammansättning m.m. [1]. De två vanligaste behandlings-metoderna är att ställa om sin kost och öka fysik aktivitet [3-5]. Om individen tar tillräcklig tid i anspråk för att nå sin målvikt har dessa metoder visat sig fungera men avhoppsfrekvensen är hög [4]. Ett alternativt redskap till de ovan beskriva metoderna är KBT – kognitiv beteende terapi, vilket bygger på att försöka förändra tankar, känslor och beteende kring födointag och livsföring. Effekten av denna metod allena har dock varit svår att granska då den sker i samband av kostomställning, fysisk aktivitet och/eller läkemedels behandling [6].

REFERENSER 1.  Lönnqvist F, (2007) Fettceller, fettväv och kroppssammansättning.

I: Lindroos A-K, Rössner S, (Red) Fetma: Från gen- till samhällspåverkan. Lund, Studentlitteratur.

2.  WHO, (2009) BMI classification. >http://apps.who.int< HTML (2009-09-05)

3.  Lantz H, Peltonen M, Ågren L, Torgerson J S, (2003) Intermittens vs on-demand use of a very low calorie diet; a randomised 2–year clinical trial. J Intern Med, 253(4), 463-71.

4.  Stern L, Iqbal N, Seshadri P, Chicano K L, Daily D A, McGrory J, Williams M, Gracely E J, Samaha F F, (2004) The effects of low-carbohydrate versus conventional weight loss diets in severely obese adults: one-yeare follow-up of a randomized trial. Ann Intern Med, 140(10), 778-85.

5.  Poirier P, Després J P, (2001) Excercise in weight management of obesity. Cardiol Clin, 19(3), 459-70.

6.  Melin I, (2007) Kognitiv beteendeterapi i behandling av fetma. I: Lindroos A K, Rössner S, (Red) Fetma: Från gen- till samhällspåverkan. Lund, Studentlitteratur.

10

mellan, följt av klammer med referensnummer. Om referensen har fler än två författare ska m.fl. eller et al. användas, följt av klammer med referensnummer. Sällsynta typer av referenser Det finns några typer av referenser som är ovanligt förekommande men kan komma ifråga. En sådan skulle kunna vara att referera till Bibeln, Koranen eller andra litterära verk som är uppbyggda på liknande sätt. Dessa ska ur referens-hanteringssynpunkt hanteras som antologier så långt det är möjligt, frånsett att sidhänvisning ersätts av kapitel och vershänvisning. Fotnoter och muntliga referenser Fotnoter kan användas, dock inte som refereringsmetod (undantaget om relevant för specifik kurs) utan som annan typ av förklaringar eller mindre men motiverade utvikningar. Läsandet underlättas av fotnoter, om dessa används på rätt sätt. Muntliga referenser anses enligt dessa skrivregler inte vara tillräckligt pålitliga för att listas i referenslistan utan ska hänvisas till som fotnoter. Maskinvara och programvara När en beskrivning av använd metod görs i ett vetenskapligt arbete, såsom uppsats eller examensarbete, ska även de apparater eller program som använts nämnas. Poängen med detta är att de läsare som vill använda metoden eller vill kontrollera resultaten, ska kunna göra detta på exakt samma sätt. Därför är det nödvändigt att ange exakt vad apparaten eller programvaran heter men även företagets namn samt i vilken stad och i vilket land detta företags huvudkontor finns. Dessa fakta skrivs inom parentes direkt efter att apparaten eller mjukvaran nämns första gången. Det kan t.ex. handla om att dataanalys gjorts i SPSS (IBM SPSS Statistics 20, IBM, New York, US) eller att du använt en ultraljudsapparat (iE33 xMatrix, Philips Healthcare, Andover, US) med en X5-1 transducer. Observera att denna typ av hänvisning inte räknas som referens och inte heller ska återfinnas i referenslistan. Ett alternativt sätt att redovisa dessa fakta är i en fotnot.

FLER EXEMPEL Även om dessa skrivanvisningar i sig utgör exempel på hur skrivanvisningarna följs, så kan det behövas fler exempel. För detta hänvisas till de exempel som hängivna studenter utformat till perfektion, vilka finns att hämta genom Malmö universitets elektroniska databas för publicering (Malmö University Electronic Publishing – MUEP), där både studenter och personal har möjlighet att publicera akademiska rapporter och artiklar. Eftersom skrivanvisningarna följs i framtida examensarbeten kommer dessa att bli ytterligare exempel framöver. Exemplen finns listade på samma sida där Skrivanvisningarna och skrivmallar finns att hämta (Malmö universitet 2017a). Biblioteket på Malmö universitet har också tagit fram information och länkar till information om referenshantering till såväl Harvard och Vancouver, som till APA och Oxford (Malmö universitet 2017b). De två senare påminner till viss del om Harvard-stilen. Länkarna till Harvard och Vancouver kan vara värdefulla för att se fler generella exempel på hur hänvisning till olika typer av källor.

11

PROGRAM FÖR REFERENSHANTERING Det finns numera referenshanteringsprogram som kan hjälpa till att både hålla ordning på referenser i brödtext respektive referenslista samt för att få rätt format på olika typer av referenser. Malmö universitet erbjuder programmet RefWorks (ProQuest LLC, Ann Arbor, US) kostnadsfritt. Instruktioner och support finns via länk på bibliotekets hemsida (2017c). I vissa ordbehandlingsprogram finns också inbyggda funktioner för referenshantering vilket kan användas i samma syfte. Inbyggda mallar för just den referenshantering som Hälsa och samhälles Skriv-anvisningar (Gudmundsson 2016) anger finns ännu inte utvecklat för något referenshanteringsprogram. I det fall det utvecklas sådana kommer det att anslås på hemsidan där Skrivanvisningarna finns (Malmö universitet 2017a). Lycka till!

12

REFERENSER Backman J, (2015) Rapporter och uppsatser. Lund, Studentlitteratur. Fernsten L A, Reda M, (2011) Helping Students Meet the Challenges of Academic Writing. Teaching in Higher Education, 16(2), 171-182. Gudmundsson P, (2012) Skrivanvisningar för studenter vid fakulteten för Hälsa och samhälle. >www.mah.se< PDF (2016-03-14) Hayes J R, Flowers L, (1986) Identifying the organization of writing processes. I: Gregg L W, Steinberg E R, (Eds) Cognitive processees in writing. Hillsdale, Erlbaum. Hellström L, (2007) Anvisningar för skrivande studenter. Handfast handledning för studenter som skriver rapporter och examensarbeten. >www.mah.se< PDF (2016-03-14) Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:773. Malmö universitet, (2017a) Dokument och mallar HS. >www.mau.se< HTML (2017-12-31) Malmö universitet, (2017b) Skriva referenser. >www.mau.se< HTML (2016-04-11) Malmö universitet, (2017c) Referenshantering med RefWorks och Endnote. >www.mau.se< HTML (2017-12-31) Mattsson P, Örtenblad A, (2008) Smått och gott: om vetenskapliga rapporter och referensteknik. Lund, Studentlitteratur. McMillan K, Weyers J, (2010a) Så lyckas du med essäer och inlämningsuppgifter. Harlow, Prentice Hall. McMillan K, Weyers J, (2010b) Så lyckas du med uppsatser och rapporter. Harlow, Prentice Hall. Svenska Akademien, (2006) Svenska akademiens ordlista över svenska språket. Stockholm, Norstedts Akademiska Förlag.

13

BILAGA Bilaga. Layout och typografi för omslagssida samt titelsidor med abstrakt på svenska respektive engelska.

Bilaga

Examensarbete i [t ex omvårdnad] Malmö universitet 61-90 hp [vid magister 91-120 hp] Hälsa och samhälle Program [t ex Sjuksköterskeprogrammet] 205 06 Malmö Månad Årtal

HUVUDTITEL EVENTUELL UNDERTITEL FÖRFATTARE 1 (FÖRNAMN EFTERNAMN) FÖRFATTARE 2

Arial Black 22-28 p VERSALER

Arial 18 p VERSALER

Arial 18 p, VERSALER Bokstavsordning efternamn

Arial 10 p

Tomt, d.v.s. ej Handledare. Den/de får i stället, om så önskas, nämnas i Förord.

Observera att användningen av Malmö universitets logotype är reglerad och måste ske med rätt färg, text och proportioner (se Grafisk manual Malmö universitet).

1

HUVUDTITEL EVENTUELL UNDERTITEL FÖRFATTARE 1 FÖRFATTARE 2 Författare 1/Efternamn, Initial förnamn och Författare 2/Efternamn, Initial för-namn. Huvudtitel. Undertitel. Examensarbete i (huvudämne) 15/30 högskole-poäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för (namnet på Institutionen), Årtal. Abstrakt är en kort sammanfattning av examensarbetets bakgrund, centrala frågeställningar eller problem samt de viktigaste resultaten av arbetet. Eftersom abstraktet oftast är det första som läses av den som söker efter texter som producerats inom universitetet eller inom forskning, är det viktigt att verkligen fånga in det mest centrala i arbetet. Abstrakt får högst omfatta en halv textsida. Nyckelord: Här skriver du ett antal viktiga nyckelord (5-7) som kan användas för att söka ditt arbete. Dessa nyckelord skrivs i alfabetisk ordning med komma mellan orden.

Arial Black 20-26 p VERSALER

Arial 18 p VERSALER

Arial 18 p, VERSALER Bokstavsordning efternamn

Brödtext, Times New Roman 12 p. Vissa delar kursivt.

2

MAIN TITLE POSSIBLE SUBTITLE AUTHOR 1 AUTHOR 2 Author 1/Surname, Initial(s) of forename(s) and Author 2/ Surname, Initial(s) of forename(s). Title. Subtitle. Degree project in (main subject) 15/30 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of (name of Department), Year. Abstract is a short summary of the background, central queries or aims and the main results of the report. Since the abstract is the first contact other researchers get with your report, it is important to include the most essential parts of the report. The abstract must not cover more than half a page an must contain the same information as the abstract written in Swedish. Keywords: Five to seven important keywords in alphabetic order with commas as punctuation marks.

Arial Black 20-26 p CAPITALS

Arial 18 p CAPITALS

Arial 18 p, CAPITALS Alphabetical order surname

Body matter, Times New Roman 12 p. Some parts in italics.