skog & industri nr 4 -11

s&is k o g & i n d u s t r i

svenskt trä nytt varumärke

kilometerskatten åter aktuell

ryska virkestullar kan snart sänkas

peter svedberg, Hr-specialist, stora enso skutskär:

”undviker man dialog får man aldrig till en förändring.” s 5

s 3

s 9

s 14

nummer 4 2011 en tidning om papper, massa ocH trä från skogsindustrierna

industrivänGustav Fridolin (MP) om skogens nyckelroll i gröna ekonomin

träpriset innovativt och lekfullt är de nya trenderna s 11

erik

må

rten

sso

n

aktuellt

nummer 4 2011skog & industri

2

i www.svenskttra.se www.swedishwood.com

Leif Brodén, Södras koncern- chef, på ett seminarium vid utdelandet av årets Marcus Wallenberg-pris.

»Att bygga hus med trä-stomme är tre gånger så effektivt för att minska koldioxidutsläppen som att göra biodiesel av vedråvaran.«

citatet

nytt varumärke lanserar träsvenskt trä är den svenska sågverksindustrins nya ansikte mot omvärlden.

– vi samlar nu all vår marknadsföring inom trä, träprodukter och träbyggande under varumärket svenskt trä, säger Bertil stener, direktör svenskt trä på skogsindustrierna.

Syftet med Svenskt Trä är att sprida infor-mation och ge inspiration till ökad användning av trä i Sverige och på utvalda marknader utomlands.

– Namnet Svenskt Trä speglar den kunskap och bredd vi har när det gäller marknadsföring av trä i vår verksamhet säger Bertil Stener.

Ny sajt laNseradSajten www.svenskttra.se, som lanserades i oktober, gör det lättare än tidigare att hitta information om allt som rör trä och träbyggande.

– Här får våra målgrupper, oavsett om de är arkitekter eller hemmasnickare, en över blick av våra tjänster och aktiviteter, förklarar Charlotte Apelgren, projektledare Svenskt Trä.

När det gäller storskaligt trä- byggande, såsom flerbostadshus, broar, sporthallar och liknande, vänder sig Svenskt Trä till politi-ker, byggherrar, entreprenörer, arkitekter och konstruktörer. På webbplatsen länkas det bland annat till Träbyggnadskansliet, TräGuiden och Träpriset. Här finns också information om limträ och annat som hör till det yrkesmässiga byggandet.

ByGGBeskrivNiNGarAndra viktiga målgrupper är verksamma inom privatmark- naden – konsumenter som bygger om och renoverar hemma samt hantverkare och byggfackhandel. För dessa aktörer finns till exem-pel serien med 48 byggbeskriv-ningar lättillgänglig på Svenskt Träs webbplats.

– I samtliga fall handlar det om att lyfta fram trä som ett konkurrenskraftigt, miljövänligt och hållbart material, säger Bertil Stener.

Svenskt Trä är en del av skogs industrierna och samarbetar också med trä och möbelföretagen, tmF, bland annat vad gäller Träbyggnadskansliet. Svenskt Trä, som i internationella sammanhang heter Swedish Wood, har även samarbete med skogs- och träorganisa tioner i andra länder och deltar i kam-panjer som Wood for Good i Eng-land och Bois.com i Frankrike. I sin bearbetning av de japanska och kinesiska marknaderna agerar Svenskt Trä genom det europeiska nätverket European Wood. t

Charlotte apelgren

Bertil stener

joh

An

Ard

efo

rsSundbyberg får höghus i tränu Byggs stockholmsregionens första höghus helt i träkonstruk- tioner. Vid strandparken i sund-byberg ska fyra trähus med åtta våningar byggas. det första ska stå klart våren 2013. husen är ritade av Wingårdh arkitekter, lett av sveriges mest kände arkitekt Gert Wingårdh. Bygg-herre är Folkhem som tillsammans med martinsons står för kon-struktionen i bland annat limträ.

de senaste tio åren har trä-byggnation i högre hus ökat i sverige. år 2000 var marknads-andelen 1 procent, i dag är den ungefär 15 procent. fördelen med träbyggnation är många – både för ekonomi och miljö. Bland annat kortare byggtider med upp till 80 procent och sänkta koldioxidutsläpp med 85 procent i byggskedet.

inflyttning 2013.

Åländskt skogs- bolag miljösatsarålands största vidareföräd-lare av timmer och massaved, aB skogen, har tagit fram en ny miljövänlig skyddsbehandling för virke. skyddsmedlet har testats yrkesmässigt i mer än tio år och har visat sig effektivt mot biologiska problem som alger, mögel, blånad och insekter.

läs mer på www.skogen.ax

Nu samlar skogsindustrierna all sin marknadsföring av trä, träprodukter och träbyggnad under ett och samma varumärke.


3

stor satsning på jobbtillväxt i skogenFör att stimulera jobbtillväxten inom skogsnäringen vill regeringen årligen satsa 20 miljoner kronor från 2012 till 2015 – totalt 80 miljoner kronor.

Satsningen ingår i Skogsriket, den handlingsplan för skogs- näringen som landsbygdsminister Eskil Erlandsson lanserade på Trädagen under Skogsnärings-veckan i våras.

Regeringen ser en stor poten tial i skogen. Förutom traditionella produkter som massa, pappers- och träprodukter kan skogen ge bränsle, kläder, mat, rekreation och mycket mer. De pengar som sätts av i 2012 års budget ska bland annat användas till att stärka innovationskraft en och höja kompetensen, vilket väntas öka exporten och ge nya jobb.

– Regeringens satsning är mycket välkommen. Skogen är viktig för omställningen till ett

hållbart samhälle och är av vital betydelse för landets ekonomi, sysselsättning och välfärd, , säger Marie S. Arwidson, VD skogsindustrierna.

– Inte minst har skogsindustrin en stor regional betydelse.

sPäNNaNde skedeHon pekar också på att svensk skogindustri nu är inne i ett spännande skede, där många nya avancerade produkter med högt förädlingsvärde utvecklas och träbyggnationen ökar:

– Regeringens mål ligger därför helt i linje med branschens egna ambitioner, konstaterar hon.

Det är i glesbygd som den högsta andelen direkt syssel-satta i skogsindustrin finns – i skogslänen i Norrland, i västra Svealand samt i östra Götaland

(se karta). – Jag

är glad att re-gering-en nu satsar 80 miljo-ner kronor för att sätta fart på min vision om Skogsriket, som skapar förutsättningar för nya arbetstillfällen med anknytning till skog och bidrar till ekono-misk utveckling på landsbyg-den, säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson. t

Billerud planerar modern kolmila –tekniken att tillverka grön olja är samma som när man hade kol-milor förr i tiden och fick fram tjära.

det säger Anders snell, affärs-utvecklare hos Billerud, till folk-bladet apropå företagets planer att bygga en anläggning för att framställa olja ur avverknings-rester och stubbar vid bruket i skärblacka. först när det kommit besked om eU-bidrag fattar Billeruds styrelse ett definitivt beslut. i så fall kan en anläggning börja byggas 2013 och olje- produktion komma igång 2015.

miljoner skogskubikmeter så stor är den årliga tillväxten i svenska skogar. Av tillväxten avverkas 80 miljoner skogs-kubikmeter, det vill säga två tredjedelar. skogsbeståndet ökar alltså med 40 miljoner skogskubikmeter varje år.

siffran

källa: riksskogstaxeringen, skogsstyrelsen

den svenska basindustrins energisamarbete, skgs, har sedan den 1 september en ny ordförande, lkaB:s Vd Lars-eric Aaro. Basindustrin står för mer än en tredjedel av sveriges exportintäkter och sysselsätter direkt och indirekt 400 000 personer. Lars-eric Aaro fram-håller att basindustrin är helt beroende av en stabil energipolitik och konkurrenskraftiga elpriser.

– Att den svenska basindustrin vidareförädlar el med låga koldi- oxidutsläpp gör inte bara sverige till vinnare, utan är också bra ur ett globalt klimatperspektiv, säger Lars-eric Aaro.

Ny ordförande i SkGS

120

Regeringen avsätter 80 miljoner kronor till 2015

Marie s. arwidson

eskil erlandsson

12

3

4

5

6

7

8

9

10 11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

fakta jobb i skogsindustrin Leif åBjörnsson

LäS Mer

På www.skogsindustrierna.org finns en interaktiv karta som visar var skogsindustriernas medlemsföretag ligger.

1. Västernorrland 30 %2. Värmland 23 %3. norrbotten 23 %4. Gävleborg 22 %5. dalarna 22 %6. kalmar 20 %7. halland 19 %

8. Västerbotten 19 %9. jämtland 17 %10. jönköping 14 %11. östergötland 11 %12. kronoberg 11 %13. örebro 10 %14. Blekinge 9 %

15. skåne 8 %16. Uppsala 8 %17. Gotland 7 %18. Västra Götaland 6 %19. stockholm 4 %20. Västmanland 3 %21. södermanland 2 %

Skogindustrins andel av länets industrianställda (2009)

källa: sCB

i de län som är orangefärgade på kartan utgör skogsindustrin:20 −30 % av direkt sysselsatta i industrin

25 −45 % av industrins produktionsvärde

21 −46 % av industrins förädlingsvärde

12

3

4

5

6

7

8

9

10 11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21


4

XXX

en osäker framtid kräver anpassningsförmåga och ställer krav på moderna avtal. därför har skogsindustrierna ringat in områden som särskilt viktiga i årets avtalsrörelse – den globala konkurrensen, arbetstidens förläggning samt företagsnära lönebildning.

Skogsindustrin har majoriteten av sin försäljning och sina konkurrenter utanför Sverige. Det globala konkurrensläget är därför avgörande för vilka kostnadsnivåer den svenska skogsindustrin klarar av:

– Vi är i ett mycket osäkert läge. Minskar den globala efterfrågan, måste de svenska exportberoende industriföretagen se över sitt kostnadsläge. Annars står vi inför en situation som vi inte vill se. Löneavtalen måste vara anpassade till ett scenario med klart minskad efterfrågan. Övriga parter på arbetsmarknaden måste därför förstå industrins förutsättningar och normerande roll i avtalsrörelsen, säger Per Hidesten, vice

VD och förhandlingsdirektör på skogs industrierna.

verksaMheteN avGörGunnar Norbäck, förhandlare och avtals-ansvarig på Skogsindustrierna, anser att verksamhetens krav måste avgöra förlägg-ningen av den ordinarie arbetstiden:

– Företagen måste därför, utan krav på lokal överenskommelse, kunna bestämma när arbetet ska utföras, naturligtvis kombinerat med en förutsägbarhet för den anställde. Företagen och dess kunder har över tid varierande behov och krav, exempelvis tillfälliga svängningar i efterfrågan.

avtal för framtiden

lönebildning ett av tre viktiga områden i avtalsrörelsen

Gunnar Norbäck

Perhidestenav GuNilla mild NyGReN

foto patRik luNdiN

5nummer 4 2011skog & industri

Han poängterar också vikten av företags-nära lönebildning utifrån företagens för- utsättningar och individens förmåga. Det centralt framförhandlade löneutrymmet innehåller oftast en lokal del som är för-delningsbar på befattnings- och individ-nivå. Om den lokala delen fortsätter att endast vara en mindre del av löneutrymmet blir den verkningslös för företaget och de anställda, enligt Gunnar Norbäck:

– En bra företagsnära lönebildning tar hänsyn till befattning, individens förmåga och utförande. Där företagsnära lönebild-ning har införts i branschen har det slagit väl ut. t

avtal för framtiden

lönebildning ett av tre viktiga områden i avtalsrörelsen

– vi har varit noga med att tala om vilka förväntningar vi har på alla med-arbetare, säger anne-Marie Wimark, löneansvarig, och Peter svedberg, hr-specialist vid stora enso skutskär.

stora enso i skutskär går mot individuell lön

stora enso i skutskär arbetar sedan tre år med en ny lönestruktur. enligt en lokal facklig överenskommelse ges individuella löner i den mån det är möjligt inom ramen för rådande avtal. resultatet är ökad produktivitet och en bättre dialog mellan chefer och medarbetare.

Grunden i det förändringsarbete, som kallas kompetensutvecklingsprojektet, var att utgå från hur vi vill belöna de anställda, berättar HR-specialist Peter Svedberg och Anne-Marie Wimark, löne-ansvarig på bruket:

– Vi är alla olika. Även om vi har samma befattning och har jobbat i lika många år, är det inte säkert att vi presterar lika. Vi ställde oss frågan om det är rättvist att två som presterar olika ändå ska få lika lön.

Svaret blev nej.Samtidigt är det svårt att utforma en

modell för företagsnära lönebildning med rådande avtal. Det finns inte mer utrymme än de lokala potterna tillåter. Men det är ändå ett steg i rätt riktning, att gemensamt ta ansvar för företagets framtid, tycker Peter Svedberg.

Prioriterad FråGaPå tjänstemannasidan har den här typen av lönestruktur funnits längre. Acceptansen är också generellt högre i den gruppen, ofta finns en större vana att bli individuellt bedömd.

På kollektivsidan finns ett traditionellt motstånd, tror Peter Svedberg. Men brukets ledning ser mervärdet i det som på Stora Enso Skutskärs Bruk kallas kompetens-utvecklingsprojektet. Stödet därifrån är en viktig markering att det här är en prioriterad fråga.

Kompetensutvecklingsprojektet handlar inte bara om lönen, utan lika mycket om att utveckla medarbetarna och deras

kompetens. Det finns tre kompetens- områden: Yrkeskompetens, som speglar medarbetarens roll och arbetsuppgift; verksamhetskompetens, som utgör grundeni vad det innebär att vara anställd på bruket samt social kompetens med sju olika kriterier som handlar om prestation och samarbete.

– Vi ville få igång diskussioner kring hur man ser på sitt arbete, ömsesidiga förväntningar och mål. Vi diskuterade kring det faktum att vi faktiskt är olika, vi jobbar olika och vi presterar olika, säger Peter Svedberg.

Till en början fanns ett starkt motstånd från vissa på kollektivsidan. Den allmänna inställningen var att företaget nu på ett enkelt sätt skulle hitta en ursäkt att säga upp dem man ville bli av med.

– Det har varit många tuffa diskussioner, men vi har också varit noga med att vara tydliga, sätta bra mål och tala om vilka förväntningar vi har på alla medarbetare. Annars är modellen verkningslös.

Inom ramen för projektet har man också hittat några anställda som inte vill komma längre i sin roll, men då öppnar sig nya möjligheter att söka andra vägar i stället för att gå kvar.

ett Nytt sätt att arBetaCheferna på bruket har fått ta ett större ansvar för att kommunicera förväntningar och mål jämfört med tidigare, vilket i stora delar blivit ett nytt sätt att arbeta för dem.

– De har fått stöd i att hantera utmanande samtal samt mer kunskap om lagar och avtal. Kunskap ger styrka. När man känner till vad som gäller blir man trygg i sin roll och det hjälper i den här typen av tuffa samtal, konstaterar Anne-Marie Wimark.

– Undviker man dialog får man aldrig till en förändring. Tar man tag i svåra frågor förbättras dialogen och leder någonvart. I dag har vi en bra dialog med de lokala facken. Bara det faktum att vi pratar om för- och nackdelarna med den här typen av lönestruktur är ett framsteg. Vi försöker hitta lösningar tillsammans, i stället för att bara stå låsta i varsin ring-hörna, säger Peter Svedberg. t

vi diskuterade kring det faktum att vi faktiskt är olika, jobbar olika och vi presterar olika.

Peter svedBerG, hr-sPeCialist, stora eNso


6

iNteRvJuN

till och med på områden där vår forskning leder till nya innovationer sker industrialiseringen på annat håll, till exempel i våra grannländer tyskland och danmark.

I sin senaste bok Människor och maskiner* beskriver Gustav Fridolin industrin

som en positiv utvecklingsmotor och en framtidssektor. Industrin är den verkstad där mänsklig kreativitet och arbete ska hjälpa oss att lösa många av världens stora problem, som klimatkris, jobbkris och finanskris.

När Skog & Industri frågar varför han – miljökämpen och språkröret – har denna positiva syn på industrin ger han två svar, ett privat och ett politiskt.

Det privata svaret handlar om uppväxten:

– Jag kommer från Vittsjö som ligger i en skånsk småföretagarregion. Där har jag sett vad industrier kan betyda för hela samhället och för människors känsla av att göra något viktigt.

Det politiska svaret handlar om en samhällstrend:

– Vi har gått från ett läge där industriintresse och miljöintresse stod i motsatsställning till ett helt nytt läge där dessa intressen i stor utsträckning sammanfaller.

Bara BörjaNDenna ökade samsyn på miljö- och klimatfrågorna är en bra början, men ändå bara en början. Gustav Fridolin menar att den omställning av samhället som vi står inför är lika omvälvande som den industriella revolutionen för tvåhundra år sedan. Skillnaden är att omställningen nu sker i grön riktning – och att den måste gå mycket snabbare.

Sverige har bra förutsättningar för att gå i bräschen, inte minst genom

Gröna industrivisoner

gustav fridolin, språkrör, Mp

att Gustav fridolin, språkrör för miljöpartiet de gröna, har en vision om ett samhälle byggt på en grön ekonomi är allmänt bekant. men att industrin har en nyckelroll i den visionen är kanske mer överraskande. av aNdeRS thoRéN foto eRik mÅRteNSSoN

Gör riksdagsman och tillsammans med åsa romson språkrör för miljö-partiet de gröna.BakGruNd Utbildad folk- högskole lärare och fil. kand. med inriktning på mel-lanösternkunskap vid stockholms universitet. har bland annat arbe-tat som journalist och senast som lärare på Lidingö folkhögskola, som drivs av svenska missionskyrkan. riksdagsman 2002–2006 och nu sedan 2010. ålder 28 årBor i stockholm och i skånska VittsjöFritid nybliven pappa och har därför fullt upp med familjen.Favoritträd för en stressad, skånsk själ i exil är det få saker som slår en bokskog i nyutslagen grönska.

guStav fridoLin

skogsnäringen och de andra gröna näringarna. Men de förutsättning-arna utnyttjas inte alls som de borde, menar Gustav Fridolin.

– Sverige ligger definitivt inte främst vad gäller framväxten av nya gröna industrigrenar, som skapar jobb och framtidstro. Till och med på områden där vår forskning leder till innovationer sker industrialiseringen av dessa idéer på annat håll, till exempel i våra grannländer Tyskland och Danmark.

tydliGa sPelreGlerNäringslivet och politiken får gemen-samt ta på sig ansvaret för denna tröghet, anser han. Vad politiken kan göra handlar till exempel om investeringar i gemensam forskning, stöd till demonstrationsanläggningar för ny teknik, till morgondagens ny bostadsbyggande och en upp-rustning av miljonprogrammets föråldrade bostäder. Men det handlar också om att politiken ska ge tydliga och långsiktiga spelregler på miljö- och energiområdet, så att företagen vågar investera.

Industrins invändning är förstås att flera av de förslag som Miljöpartiet lägger fram på miljö-, energi- och transportområdet hotar företagens konkurrenskraft. Då är det knappast läge för offensiva investeringar i utveckling av nya produkter, nya processer eller nya gröna verk - samheter.

– Att vi är oense i vissa frågor är en naturlig del av det politiska spelet. Men många industriföreträdare instämmer i att det varit bra för

Sverige att vi haft tuffa miljöregler, som lett till miljöanpassade och energieffektiva processer.

Gustav Fridolin menar att en del av de stora och nödvändiga satsning-arna på teknik och på nya energi-system måste göras av samhället. Sådana investeringar har i många fall högre risk, en del blir lönsamma tekniksprång, andra blir kanske felsatsningar.

– Så måste det vara och det största felet vi som politiker kan göra är att luta oss tillbaka och inte göra någon-ting. Då blir vi helt beroende av den teknik som växer fram i andra länder.

När det gäller skogsindustrin roll i den framtida gröna ekonomin är Gustav Fridolin övertygad om att den blir betydelsefull. Bruken och sågverken kommer att utvecklas för att på ett ännu mer effektivt sätt ta hand om och förädla skogsråvaran, med miljö- och klimatanpassningen som en drivkraft.

– Men utöver de traditionella produkterna får vi säkert se nya material och bränslen växa fram. Till exempel tror jag mycket på bioraffinaderierna och deras nya fordonsbränslen. Bio baserad plast är


7

också ett område med stor potential, och det finns mycket mer som man kan göra utan att inkräkta på andra miljöintressen, säger han.

skilda uPPFattNiNGarPå centrala områden som transporter, miljö och energi har skogsindustrin och Miljöpartiet skilda uppfattningar. Skogsindustrin anser att kilometer-skatten får negativa effekter på glesbygd, sysselsättning och klimat. Bland annat kan kostnaden för transporter av skogsbränsle bli orimligt höga.

Gustav Fridolin använder hellre begreppet lastbilsskatt:

– En förutsättning för lastbils- skatten är att den differentieras, så den inte slår mot de transporter där det inte finns alternativ. Det är ett sätt

att finansiera viktiga infrastruktur-satsningar samtidigt som det styr över godstransporter till järnväg, där det är möjligt.

Miljöpartiet vill att kärnkraften i Sverige ska avvecklas snabbt med början omedelbart. Hur ska då skogs-industrin får elenergi till konkurrens-kraftiga priser?

– Genom att bygga ut förnybar energi, vilket också är en stor möjlig-het för skogsnäringen. Att lita till kärnkraftsreaktorer som står stilla när elen behövs som bäst är knappast bra för industrin. Att tro att mycket dyra investeringar och tidskrävande investeringar i ny kärnkraft skulle vara lösningen är att lura sig själv, säger Gustav Fridolin.

Ytterligare en fråga där Miljö-

partiet och skogsindustrin har olika syn är IMO:s regler om sänkta utsläpp av svavel från sjöfarten i Östersjön. Skogsindustrin anser att den allvarligt skadar företagens konkurrenskraft på exportmarknaderna.

Men Miljöpartiet vill återinföra det bidrag för utsläppsminskande teknik på fartyg som den rödgröna riksdags-majoriteten införde för cirka tio år sedan. De regeringar som vill skapa arbetstillfällen och exportmöjlig-heter bejakar ny teknik i stället för att motarbeta den, menar Gustav Fridolin:

– Utveckling är bara jobbigt för dem som klamrar sig fast vid det gamla. t* Boken människor och maskiner har Gustav fridolin skrivit tillsammans med Ulf Bodach söderström, 2011.

– skogsnäringen kommer att spela en viktig roll i omställning till en grön ekonomi som ska vända den negativa klimatut-vecklingen. stora möjligheter öppnas, men det betyder också att alla inblan-dade har ett mycket stort ansvar, säger Gustav Fridolin.

”utveckling är bara jobbigt för dem som klamrar sig fast vid det gamla.”


8

NotiSeR

två år i rad har godstrafiken på svensk järnväg periodvis stått stilla till följd av exceptio-nellt kalla vintrar med mycket snö. för skogsindustrin har störningarna inneburit kraftigt försenade leveranser med förluster av både pengar och förtroendekapital som följd.

trots trafikverkets insatser förra vintern, som bättre sam-planering, fler snörröjningslok och en särskild funktion kallad snögeneral, fortsatte proble-men. Vi frågar jan Pettersson, ansvarig trafikverkets verk-samhetsområde trafik järnväg:

vad gör ni för att snökaoset inte ska upprepas i vinter?

– Vi har skaffat ännu fler snö-röjningslok och snöskydd samt in-stallerat ännu fler växelvärmare och fler staggropsvärmare. det låter ungefär som förra året. Har ni tagit några nya grepp?

– Vid spårområdena i stock-holm testar vi en ny utrustning. i hela landet har vi röjt sly och trädsäkrat för att undvika att snötyngda grenar hänger ner på spåren. dessutom har vi satt in 440 personer som kan hoppa in vid plötsliga snö- och köldproblem.Har ni blivit bättre på samordning och styrning?

– Varje vecka ska vi ha avstämningsmöten med operatörer och entreprenörer om vad som kan komma att hända de kommande dagarna och vad som för tillfället är mest prioriterat. Vid särskilt svåra situationer har vi utökat den operativa ledningen. t

sNökaos iGeN?

hallå där...JAN PETTERSSON, TRAFIKVERKET

Brios Nya trätåG metro railway set har blivit utnämnt till årets Leksak av svenska Leksaks-branschen. det är sjätte gången som Brio vinner sedan tävlingen startade 1961. i år fick trätåget även pris i finland och tyskland.

den vinnande leksaken är ett tunnelbanesystem med allt från skjutdörrar till tunnelbanekarta.

–en traditionell leksak som möter vårt moderna samhälle på ett helt nytt sätt. detta är kreativ lek som utvecklar barns fantasi, säger torsten Liljeberg, jury-medlem för årets leksak 2011 till norra skånes tidningar. t

eNliGt eN Ny undersökning från Livsmedelsverket är kartong det smartaste valet bland livsmedels-förpackningar för den som bryr sig om klimatet. i studien slås fast att en förpacknings viktigaste uppgift är att skydda sitt innehåll

och ge god hållbarhet. något som i sin tur minskar

klimatpåver-kan. Ladda ner

och läs under-sökningen www.slv.

se/sv/grupp3/Rapporter/mat-och-miljo

trätåg är årets leksak

papper bäst för klimatet

internetjätten är en klimatbovruNt 1,5 MiljoNer toN kol-dioxidekvivalenter. så stort är internetjätten Googles koldioxid- utsläpp. det är lika mycket som fn:s totala verksamhet eller 50 procent mer än hela den svenska massa- och pappers-industrin, som under 2010 hade ett samlat utsläpp på 1 miljon ton koldioxid ekvivalenter. koldioxid-ekvivalenter eller Co2e är ett mått på utsläpp av växthusgaser och deras olika förmåga att bidra till global uppvärmning.

det var i september i år som Google avslöjade sitt så kallade

klimatfotavtryck. från Google försvarar man sig med att före-tagets datorhallar konsumerar 50 procent mindre energi än industrigenomsnittet. företa-get hävdar också att de egna molnbaserade tjänsterna, som Gmail, kan minska utsläppen jämfört med traditionella alter-nativ där kunderna driver egna servrar. men trots att företaget anstränger sig att hålla nere sin energiförbrukning, gör den snabba tillväxten att Googles klimatavtryck ständigt ökar. t

Källa: Miljöaktuellt, Skogsindustrierna

de stiCker ut i mängden bland alla de skal till iphones som finns på marknaden. ingen glittrig plast eller neonfärgad gummi. nej, Lazerwood har valt riktigt trä i sina skal. ett lika stilrent som miljövänligt alternativ. skalen tillverkas i bland annat valnöt, körsbär och björk och det finns en rad olika mönster – i relief, intarsia och liknande – att välja på. twww.lazerwood.com

trä på din iphone

Google släpper ut stora mängder växthusgaser.

fakta kilometeRSkatteN

något samlat, konkret förslag till en kilo-meterskatt för tunga transporter finns inte för närvarande. dock har socialdemo-kraterna, Vänsterpartiet, miljöpartiet och sverigedemokraterna i olika sammanhang föreslagit eller uttalat sig för en sådan skatt. eU-kommissionen har föreslagit en europeisk kilometerskatt och det förslaget diskuteras under hösten.Det var 2004 som ett förslag om

kilometerskatt på tunga transporter först presenterades i den transport-

politiska propositionen. Efter några års intensiv debatt lades förslaget på is på grund av bristande politisk förankring.

Nu är frågan uppe till diskussion igen. Partierna i den rödgröna oppositionen har på olika sätt föreslagit att en kilometerskatt ska införas i Sverige, även Sverigedemokraterna har visat sig vara positiva till en sådan.

– Vi vill ha någon form av kilometerskatt, säger Tony Wiklander, representant för sverigedemokraterna i trafikutskottet.

Han anser inte att denna inställning inne-bär någon omsvängning för partiet.

– Vårt parti har inte uttalat sig om detta i någon större omfattning tidigare. En parti-kollega intervjuades i samband med valet och berättade då att vi inte ser något miljö-skäl till en kilometerskatt. Detsamma gäller

nu. Vi betraktar inte miljön som någon bärande motivering för en kilometerskatt. Däremot finns det konkurrensskäl som talar för.

Från Sverigedemokraternas sida är det omsorgen om de svenska åkerierna som styr ställningstagandet.

– Åkarna har en väldigt tuff situation, med konkurrens från utländska aktörer. Vi anser att kilometerskatten skulle jämna ut skillnaderna, säger Tony Wiklander, som dock helst vill se ett gemensamt skatteupp-lägg för hela Europa.

euroPeiska riktliNjerEU-kommissionen presenterade i slutet av mars i år ett förslag till riktlinjer för

hannes Carl Borg

tony Wiklander

det parlamentariska läget gör att frågan om kilo-meterskatt har aktualiserats igen. Skogsindustrin oroas över att skatten skulle försämra branschens konkurrenskraft. av aNNeli kamliN foto tetRa imaGeS

källa: trafikanalys

Transportmedel vid landtransporter i Sverige 2009 (tonkilometer)

6 000

5 000

4 000

3 000

1 000

1 000

0flisrund-

virketrä- varor

Pappermassa

järnvägLastbil


9

kilometeRSkatt

Ny fart för vägskatt

kilometerskatten är åter aktuell. Men det finns inget konkret för-

slag och oppositionspartiernas argument skiljer sig avsevärt.

10 nummer 4 2011skog & industri

kilometeRSkatt

vi betraktar inte miljön som någon bärande motivering för en kilometerskatt. däremot finns det konkurrensskäl som talar för.

toNy WiklaNder, riksdaGsledaMot (sd)

ett framtida enhetligt europeiskt transport-område i en så kallad vitbok. I visionerna om framtida transporter ingår en euro-peisk obligatorisk kilometerskatt, vilket den svenska regeringen motsatt sig. Vitboken kommer att diskuteras i Europaparlamentet under hösten.

Inom Sverigedemokraterna vill man ha undantag i kilometerskattreglerna för de delar av landet, där det saknas alternativ till transporter på väg.

– Hur ett sådant undantag skulle se ut, kan vi inte redogöra för i detalj, säger Tony Wiklander.

Även socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet har uttryckt sig i liknande termer – de vill ha någon form av undantag.

– Dessa formuleringar är mycket positiva, men ingen förespråkare för kilometerskat-ten vill eller kan förklara hur undantagen skulle fungera i praktiken, säger Hannes Carl Borg, näringspolitisk rådgivare på skogsindustrierna.

– Såväl Miljöpartiet som Socialdemokrater-na har i sina budgetförslag redan intecknat ett stort överskott från kilometerskatten. Detta förutsätter en hög skattenivå med få undantag och ett kontrollsystem som är enkelt och billigt. Vi har väldigt svårt att se hur man förenar detta med undantag för en av Sveriges största transportanvändare, som vår bransch är.

MissGyNNar reGioNerInförandet av en kilometerskatt skulle inne-bära att transporter beskattas utifrån hur långa sträckor som körs. Argumenten för skatten är att den skulle motverka externa effekter som vägslitage, trängsel, buller och utsläpp.

– Problemet är att detta kraftigt skulle missgynna vissa regioner och branscher. Det är dessutom inte avståndet för transpor-terna som påverkar klimatet utan storleken på utsläppen. Konkurrenssituationen för åkarna skulle heller inte påverkas av en kilo-meterskatt, säger Hannes Carl Borg.

– Skogsindustrin är helt beroende av lastbil, trots att vi ständigt ökar andelen tågtransporter, fortsätter Hannes Carl Borg, det går ju ingen järnväg ut i skogen.

Han hävdar att kilometerskatten skulle göra en stor del av skogstransporterna olönsamma.

– Det är en glesbygdsskatt. t

sCa skoG:

skatt som slår hårt på en gången kilometerskatt skulle slå hårt på en gång. det menar thomas Hedlund, chef för logistik nord inom sCa skog, där transporterna utgör den största enskilda delen av produktkostnaden.

– På längre sikt finns intressanta möjligheter att göra våra transporter effektivare, till exempel ”En Trave Till”-pro-jektet för fler lass på samma lastbil. Dessa lösningar kan bli bra komplement till dem vi har, men det kommer att ta tid. En kilometerskatt skulle däremot slå hårt på en gång, säger Thomas Hedlund, chef för Logistik Nord inom sCa skog.

För SCA Skog står transporterna för den största enskilda delen av produktkostnaden.

– Det har talats om att kilometerskatten skulle bli 14 kronor per mil. På den nivån

skulle kostnaderna för att transportera vår råvara in till industrierna öka med 87 miljoner kronor, vilket motsvarar 10 procent.

– Det naturliga är ju att förespråka en övergång till järnvägstransporter. För vår del kör vi redan närmare hälften av råvaran på tåg. Vi jobbar på att få över en större andel till järnväg, men det är svårt att få plats på spåren.

Ofta transporteras också skogsråvaran korta sträckor.

– Snittavståndet från skogen till våra järnvägsterminaler är sex mil. Sådana korta sträckor kör man inte på järnväg. Där är det helt ofrånkomligt att använda lastbil, och järnvägen finns som bekant inte överallt. Sjöfrakt är knappast aktuellt heller.

läGre kostNader ute i euroPaPå SCA finns en oro för hur konkurrens-situationen skulle påverkas av en kilometerskatt.

– Ett ton papper som skickas till kunder i centrala Europa från Sverige har totalt sett dubbelt så hög fraktkostnad som samma produkt från någon av våra konkurrenter ute i Europa, säger Thomas Hedlund. t

thomashedlund

om kilometerskatten införs kan det komma att öka sCa:s kostnader för transporter till

bruken med 10 procent.foto: sCA


11

Att miljötänkandet slagit igenom märks på att fler passiv-hus och green buildings finns bland bidragen. Några så kallade trädhus visar på en spännande lekfull trend.

Över huvud taget tycker Tina Wik att 2012 års tävling ger många exempel på de stora möjligheter som finns inom träbyggande och att materialets spännvidd har utnyttjats bättre:

– I gestaltningen finns allt från det exakta till det naturnära och sensuella.

Bland bidragen finns fortfarande många funkisinspirerade hus och en hel del som målats med svart slamfärg.

– Men nyare grepp finns också, konstaterar Tina Wik. Bland de nominerade ser vi till exempel Villa Pumpekällhagen, som har tryckimpregnerats med linolja och Copper Hill Mountain Lodge, som har blästrats. Och nyfunkisen är inte allenarådande. Limnologen är snarare inspirerat av 1970-talet med redovisade konstruktioner, Villa Nilsson är minimalistiskt medan Solbrinken Ordinary House har ett samtida uttryck.

En sak står dock helt klar:– Borta är den nostalgiska röda stugan med vita knutar. Tina Wik, som är arkitekt, professor i restaureringskonst vid Konsthög-

skolan och slottsarkitekt för Örebro Slott, tycker att kunskapen om hur man använder trä har ökat.

– Det märks i allt från fasadbehandling till detaljer som hyllor, fönsterkarmar och rumsavskiljare. Dessvärre tycks inte denna kunskap vara lika stor när det gäller storskaliga byggnader. Det är fortfarande en stor övervikt av bidrag i kategorin villor och fritidshus. Tina Wik tycker att det är tråkigt att det inte kommit in fler bidrag i de andra kategorierna.

– Byggentreprenörerna vill hellre köra på i gamla invanda spår, trots att det är både billigare och miljövänligare att bygga i trä. Politisk vilja finns på sina håll, som i Växjö och Sundsvall, men generellt sett har byggentreprenörerna för stort inflytande inom storskaligt byggande. t

tio av 225 bidrag har blivit nominerade till 2012 års träpristävling. och kvaliteten i tävlingen är högre än tidigare år, tycker årets juryordförande tina Wik som även satt i juryn 2008, då träpriset delades ut förra gången. av tove GylleNStieRNa foto Åke e:SoN liNdmaN

tRa- pRiSetinnovativt och lekfullt är trenden

2

1

tina Wik

liSta pÅ NomiNeRade BidRaG, se nästa sida


12

tRäpRiSet

i 2012 års tävling delas bidragen in i tre kategorier, där de bästa nomineras, men bara ett bidrag får Trä- priset i form av en stor guldhäst, en prissumma på 100 000 kronor samt en bronsplakett att fästa på byggnaden. Den 15 mars tillkännages priset vid en ceremoni på Hotel Rival i Stockholm, då den stora guldhästen och delpriser, i form av mindre guldhästar, delas ut.

Själva bronsplaketten delas ut av H.M. Konung Carl XVI Gustaf på invigningen av av Skogsnäringsveckan, den 17 april på Norra Latin i Stockholm.

3

4

5

tio objekt nominerade

noMinerade kateGoRi: flerbostadshus, grupphusområden, kedje- och radhusBilder, se föregående sida

1. PumPkälleHagen, Viskafors, Borås Arkitekt: olle nylander, nylander Arkitekter2. limnologen, Växjö Arkitekt: ola malm, Arkitektbolaget

kateGoRi: lokaler och anläggningar3. CoPPer Hill mountain lodge, åre Arkitekt: richard tegnér/AiX Arkitekter,

Bohlin Cywinski jackson4. arkitekturskolan i umeå

Arkitekt: Lennart sjögren/White Arkitekter, henning Larsen

5. treeHouse Hotel: mirrorCuBe, Blue Cone, tHe Birds nest oCH tHe CaBin, harads, Boden

Arkitekter: tham Widegård, sandellsandberg, inredningsgruppen och Cyrén & Cyrén

kateGoRi: villor och fritidshus6. villa nilsson lerBerget, Gamla Lerberget,

skåne Arkitekt: fredrik Almlöf / fredrik Almlöf Arkitektur

& form7. solBrinken ordinary House, saltsjö-Boo Arkitekt: katarina Lundeberg /in Praise of shadows

Arkitektur8. one tonne liFe, hässelby Arkitekt: martina Wahlgren, Wingårdh Arkitekter9. slävik 1:17, Bohuslän Arkitekt: mats fahlander, fahlander Arkitekter skogssauna, tomtebo, Gävle Arkitekt: Bengt Carlsson/meter Arkitektur

Göteborg

10.


13

6

7

8

9

10


14

Förhandlingarna mellan ryssland och Wto är inne i slutskedet. ett ryskt medlemskap i världshandelsorganisationen kan bli klart inom en snar framtid, något som skulle innebära en sänkning av de ryska tullarna på virke.

I förhandlingarna om ett WTO- medlemskap har de ryska virkestullarna varit en stöte-sten, inte minst för de nord-europeiska länderna. Tullarna infördes från rysk sida 2007 i syfte att stimulera utländska investeringar till ökad för-ädling inom landet samt för att stärka den ryska skogsindustrin. Tullarna har inte lett till några nämnvärda investeringar och dessutom har exporten minskat kraftigt.

För att få WTO-medlemskap har Ryssland åtagit sig att sänka tullarna rejält. De nya lägre tullnivåerna införs först när medlem-skapet är klart.

Arvid Svanborg är virkeschef vid korsnäs. Han välkomnar den ryska sänkningen.

– Vi är beroende av import, främst när det

gäller lövmassa till vår kartongtillverkning. Och vi tar vårt virke från Östersjöområdet. Även om vår import från Ryssland i dag är väldigt liten så är det bra för den svenska skogsindustrin i stort att tillgången på virke till rätt pris ökar i närområdet.

iNGeN sNaBB oMsväNGNiNGHan tror inte att de ryska eftergifterna kommer att leda till någon snabb omsväng-ning för Korsnäs virkesimport.

– Våra krav på certifiering och spårbarhet gör att vi arbetar långsiktigt med vår virkes-försörjning. I dag importerar vi främst från Baltikum där vi har bra kontroll och funger-a nde kanaler för att säkerställa en stabil virkesförsörjning.

När det gäller Ryssland vill Arvid Svanborg vänta och se.

– Om WTO-medlemskapet skapar en stabilitet och långsiktiga spelregler för det ryska virket kommer vi säkert att handla mer med Ryssland i framtiden, säger han.

Enhetsrådet Ulf Eriksson vid kommerskollegium har haft god insyn i förhandling-

arna om virkesfrågan. Han påpekar att ett hinder för den framtida handeln kan bli de kvoter som är ett resultat av förhandlingarna med EU. När det gäller gran- och tallvirke sänks inte tullarna rakt av utan bara inom en bestämd importkvot. Licenser för den som vill importera och tillstånd för varje kontrakt kommer att krävas av de ryska myndigheterna.

–Under alla omständigheter blir det krångel att handla med Ryssland. Det blir ett väl byråkratiskt system. Om det sedan leder till att de svenska företagen blir mindre angelägna att handla ryskt virke återstår att se, säger Ulf Eriksson. t

thomAs ekenBerG

det är bra för den svenska skogsindustrin i stort att till-gången på virke till rätt pris ökar i närområdet.

arvid svaNBorG, virkesCheF, korsNäs

ulf eriksson

rysslaNd har FörhaNdlat om inträde i Wto sedan 1993.

– ryssland är i dag världens i särklass största ekonomi utanför Wto och de många aspekterna av en rysk Wto-anslutning har tagit lång tid att förhandla, säger

magnus Collett, departementssekreterare vid ud. som jämförelse kan nämnas att kinas förhandlingar om medlemskap tog över 15 år.

tullNivåer eN stötesteNVilka har varit de stora stötestenarna?

– tullnivåerna för varor och tjänster, i synner-het för fordonsindustrin, skogsindustrin och jordbrukssektorn.

Vilka hinder kvarstår? – förhoppningen är att kunna anta ryssland

som ny Wto-medlem vid Wto:s minister-

konferens i mitten av december. detta förut-sätter att det tekniska arbetet i arbetsgruppen kan avslutas i november samt att frågan om Georgiens invändningar får en lösning.

Vilka frågor har varit viktiga för sverige?– de ryska investeringsreglerna för fordons-

industrin samt inte minst de ryska export-tullarna på virke. men sverige har inte förhandlat på egen hand utan eU-kommissionen har förhandlat för hela eU som ett gemensamt handelsblock.

t

lång väg motWto-medlemskap

Magnus Collett

de ryska virkestullarna kan sänkasryssland införde importtullar på virke 2007. För att få Wto-medlemskap har ryssland åtagit sig att sänka tullarna rejält. här är hamnen i vladivostok.


15

NotiSeR

skog & industri ges ut av skogsindustrierna. tidningen kommer ut fyra gånger per år och vänder sig till politiker, beslutsfattare, opinionsbildare och media samt företrädare för skogsindustrin.

adress Box 55525, 102 04 stockholm telefon 08-762 72 60 adressärenden [email protected] [email protected] Webbplats www.skogsindustrierna.organsvarig utgivare Lotta Larson, skogsindustrierna Produktion kung & Partnerstryck åtta45omslagsfoto erik mårtensson

FörNyBar eNerGi är hett. i höst har flera scenarier presenterats av miljörörel-sen med målbild att det svenska energi-systemet ska vara helt förnybart till 2050.

för mig är utgångspunkten självklar, det finns ingen som är bättre på förnybar energi än den svenska skogsindustrin. den energi vi använder i dag är till mer än 93 procent biobaserad, vi har en nollvision för användandet av fossil energi i processerna. Vi i producerar också förnybar energi. Under 2010 producerade industrin drygt 6 tWh biokraft, och till 2020 finns planer på att öka produktionen med ytterligare 1,5 tWh. Vi levererar också värme, cirka 2 tWh i dag, potentialen är minst det dubbla. skogsindustrin kan i framtiden också bli en stor biodrivmedelsproducent.

iNGeN orsak till oro kan man då tycka. skogsindustrin är redan basen i det svenska förnybara energisystemet och vår position ser ut att bli starkare. men vår industri är elintensiv, vi använder cirka 21 tWh el årligen, 16 procent av hela sveriges elanvändning. en framtida helt förnybar elproduktion kan bli kostsam. Vem betalar för nätutbyggnaden som kommer att krävas och investeringarna i förnybar elproduktion som krävs? hur stor blir elnotan för industrin?

en trygg och säker elförsörjning till konkurrenskraftiga priser är en förutsätt-ning för skogsindustrin. och investeringar i skogsindustrin är en förutsättning för det förnybara energisystemet. kan dagens politiker hitta lösningen på denna utma-ning? t

Förnybar energi – vår paradgren

liNa PalM enerGidirektör, [email protected]

ledaRe

eN MåNdaGsFörMiddaG i september bjöd skogsindustrierna tillsammans med hol-men och södra in till skogsexkursion i trakten av kolmården. de inbjudna var miljömåls-beredningens deltagare. syftet var att visa hur skogsbruket kan öka naturvärdet i både avsättningarna och i den brukade skogen. skogsbruket uppmanade samti-digt beredningen att involvera skogsbruket

och skogsägarna i arbetet med miljömålen. miljömålsberedningen är en parlamentariskt sammansatt beredning som ska lämna för-slag till regeringen om hur de 16 miljökvali-tetsmålen kan nås. Beredningen ska utveckla förslag till miljöstrategier som ska innehålla etappmål, styrmedel och åtgärder. förslaget om markanvändning ska lämnas senast den 15 juni 2014. t

Politiker På ProMeNad

2012 års skogs- näringsvecka invigs den 17 april i närvaro av h.m. konung Carl XVi Gustaf.

årsmöte hålls den 17 april och trädagen den 18 april på norra Latin i stockholm. Boka in dagarna och håll utkik efter mer information på skogsindustriernas webbplats www.skogsindustrierna.org t

deN 23–24 NoveMBer arrangeras för 49:e året i rad trämarknadsdagarna i karlstad på elite stadshotellet. ingen anmälan krävs och seminarierna är gratis. i år handlar det bland annat om träbyggande i västra sverige, om streckkoder för byggvaruhandeln och om marknadsutvecklingen i frankrike. På efter-middagen blir det utdelning av träteknologi-priset 2011. Priset delas ut av skogsindustri-erna och ntt till bästa examensarbete som behandlar träteknologi. Läs mer på www.skogsindustrierna.org t

hitta medlemmarna via digital karta

Boka in Skogsnäringsveckan

trämarknadsdagar i karlstad

eN diGital karta som visar skogsindustri-ernas medlemsföretags utbredning, position och produkter finns nu på skogsindustriernas webbplats. samtliga massa- och pappers-bruk, sågverk och företag som arbetar med vidareförädling av träprodukter, samt övriga skogsindustriföretag finns markerade på kartan. en faktaruta om respektive företag visar basfakta om produkter och volymer för tillverkningen. informationen visas tillsam-mans med kontaktuppgifter på ett över-skådligt sätt. för mer detaljerad information om varje företag finns även hänvisning till företagens respektive webbplatser. Läs mer på www.skogsindustrierna.org t

fred

rik

sCh

Lyte

r

här får Miljömål sberedningen veta hur skogsbruket ökar

naturvärdet i skogen.

duelleN

Posttidning BRETUR:SkogsindustriernaBox 55525102 04 Stockholm

ulRika JaRdfelt vd, SveNSk fJäRRväRme

alBiN aNdeRSSoN eNeRGiSamoRdNaRe, SödRa

den så kallade tpa-utredningen föreslår att alla som vill ska kunna sälja fjärrvärme via fjärrvärme-näten. detta innebär att inte bara dagens fjärrvärmeproducenter, som nu också är nätägare, utan även andra aktörer kan sälja värme via näten. till exempel får industrin en större möjlighet att sälja sin restenergi till kunder som vill värma upp sina småhus. av tove gyllenstierna

1. vad tycker du om tpa-utredningens förslag att fjärrvärmemarknaden ska avregleras?2. vilka blir de stora vinnarna/förlorarna om en avreglering sker på alla nät i sverige?3. Hur ser du på potentialen i outnyttjad restenergi från industrin?

”alla blir vinnare”

Bra idé att slopa fjärrvärmemonopolet?

1. Vi är inte klara med vår analys än. Utredningens förslag är både otydligt och ofullständigt, vilket gör det svårt att sia om konsekvens-erna. Fjärrvärmemarknaden behöver utvecklas för att möta kunders och samhällets krav på effektiv, trygg och miljövänlig uppvärmning. En

förändring måste stärka fjärr-värmens bärande idé – att ta till vara energi som annars går till spillo. Omreglering kan vara en modell, men inte enligt det bristfälliga förslag som lagts.

2. Det kan finnas vinster med en omreglering. Men utifrån det förslag som lagts är det, som sagt, svårt att avgöra konsekvenserna. Det finns många oklarheter och det är tveksamt om de uttalade för-väntningarna på både bättre miljö, ökad valfrihet och lägre pris kan uppfyllas med utredningens förslag. 3. Sverige är ett av de länder i världen som är bäst på att använda industrins restvärme. Det kan vi göra tack vare väl utbyggda fjärrvärmenät. Forskning har visat att vi trots det nästan skulle kunna fördubbla användningen. Men det är inte enkelt – ingen vill ha högre priser eller lägre leveranssäkerhet, så vi efterlyser en utredning som utformar ett regelverk för anslutning av spillvärme, med utgångspunkt i de fram-gångsrika exempel som redan finns.t

1. Ett klockrent förslag som tar bort mycket av ineffektivitet och därmed den höga pris - nivå som finns i dag på fjärr-värme. Till exempel byggs eller planeras på flera orter nya fjärrvärmepannor även om grannkommunens sopför-bränning/industri kyler bort värme, vilket självklart höjer fjärrvärmepriset. Med avregle-ringen blir det konkurrens om att leverera värmen, vilket sänker priserna, höjer effekt-iviteten och fjärrvärmens attraktivitet. 2. Solklart blir alla vinnare! Industrin får avsättning för värme till ett konkurrens-kraftigt pris, kunderna får billigare värme på grund av konkurrens och fjärrvärme- bolagen får en ökad marknads- andel då avregleringen ökar fjärrvärmens konkurrens-kraft mot andra uppvärm-ningsalternativ. Förlorare blir endast de monopol som inte kan fortsätta lägga ut kostnad-erna för felinvesteringar på fjärrvärmekunderna.

3. Uppskattningsvis är potentialen större än vad alla historiska bedömningar visat. Antagandet baseras på att när en avreglering införs och potentialen i fjärrvärmemark-naden går upp för industrin, kommer även mängden tillgänglig värme att öka. Energieffektiviseringar för att få fram hetvatten blir lönsammare och ledningar i stället för fjärrvärmepannor kommer att byggas.t

”Bristfälligt förslag”

skog & industri nr 4 -11

Documents