Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60

Information@kau.se www.kau.se

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för omvårdnad

Mia Nilsson Emmeli Olsson

Sjuksköterskans ledarskap och dess inverkan på arbetsmiljön och

omvårdnadskvalitén - En litteraturstudie

The nurse’s leadership and its impact on work

environment and quality of nursing care - A literature study

Examensarbete 15 högskolepoäng Sjuksköterskeprogrammet

Datum/Termin: 091127/ T5

Handledare: Marie Jossebo

Anna Josse Eklund

Examinator: Rikard Eriksson

SAMMANFATTNING

Titel: Sjuksköterskans ledarskap och dess inverkan på arbetsmiljön och

omvårdnadskvalitén – En litteraturstudie The nurse’s leadership and its impact on quality of nursing care –

A literature study

Avdelning: Avdelningen för omvårdnad, Karlstads universitet

Kurs: Omvårdnadsforskningens teori och metod III - examensarbete,

15 hp, C-nivå

Författare: Mia Nilsson

Emmeli Olsson

Handledare: Marie Jossebo

Anna Josse Eklund

Sidor: 18

Nyckelord: sjuksköterskans ledarskap, arbetsmiljö, omvårdnadskvalité

Godkänd

Datum

_________________

Examinerande lärare

Sjuksköterskan är ledare för omvårdnadsarbetet samtidigt som hon/han är delaktig i

utförandet av omvårdnaden. Sjuksköterskans ledarskap består av förmågan att utifrån

patientens behov och medarbetarnas olika kompetens samordna omvårdnadsarbetet.

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans ledarskap och dess inverkan på

arbetsmiljön och omvårdnadskvalitén. Metoden var en litteraturstudie. Resultatet

baseras på tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2003 och 2009. Genom analys

av artiklarna framkom fyra huvudkategorier och sammanlagt fem

beskrivningskategorier. Huvudkategorierna är Utbildning och Utveckling,

Självförtroende och Självkännedom, Ledaren i arbetsgruppen med

beskrivningskategorierna Delaktighet, Tillgänglighet, Stöd, Motivation och

Engagemang samt huvudkategorin Kommunikation med beskrivningskategorin

Information. Viktiga egenskaper hos sjuksköterskan för gott ledarskap som framkom i

studien är; en öppen och tydlig kommunikation, förmågan att motivera och engagera

medarbetare i arbetsgruppen samt förmågan att få alla att vara delaktiga i

beslutsfattande och omvårdnadsarbetet. Det har också visat sig vara en betydande del i

ledarskapet att vara närvarande och tillgänglig för medarbetarna i arbetsgruppen.

Innehållsförteckning

Introduktion .................................................................................................................... 4

Omvårdnad ...................................................................................................................... 4

Omvårdnadskvalité ......................................................................................................... 4

Arbetsmiljö ...................................................................................................................... 4

Sjuksköterskans ledarskap ............................................................................................. 5

Syfte .................................................................................................................................. 5

Metod ............................................................................................................................... 6

Litteratursökning ............................................................................................................ 6

Inklusionskriterier ............................................................................................................. 6

Exklusionskriterier ............................................................................................................ 6

Datainsamling ................................................................................................................... 6

Urval ................................................................................................................................. 7

Urval 1 ............................................................................................................................... 7

Urval 2 ............................................................................................................................... 7

Urval 3 ............................................................................................................................... 7

Databearbetning .............................................................................................................. 8

Etiska överväganden ....................................................................................................... 8

Resultat ............................................................................................................................ 9

Utbildning och Utveckling ............................................................................................ 10

Självförtroende och Självkännedom ........................................................................... 10

Ledaren i Arbetsgruppen ............................................................................................. 10

Delaktighet ...................................................................................................................... 10

Tillgänglighet .................................................................................................................. 11

Stöd .................................................................................................................................. 11

Motivation och Engagemang .......................................................................................... 12

Kommunikation ............................................................................................................. 12

Information ...................................................................................................................... 13

Diskussion .................................................................................................................... 14

Metoddiskussion ............................................................................................................ 14

Resultatdiskussion ......................................................................................................... 14

Konklusion ..................................................................................................................... 16

Klinisk relevans och framtida forskning ..................................................................... 16

Referenser ..................................................................................................................... 17

Bilaga 1. Artikelmatris

4

Introduktion

Omvårdnad

Enligt Holmdahl (1997) har inte omvårdnaden en tydlig plats inom någon vetenskap utan

anses hamna någonstans mittemellan den objektiva naturvetenskapen och humanismen där

centralbegreppen är upplevelsen, förståelsen och individen. Omvårdnad ska enligt ICN:s

(International Council of Nurses) etiska kod för sjuksköterskor (2005) vara respektfull och

inte begränsas av ålder, hudfärg, trosuppfattning, kultur, handikapp eller sjukdom, kön,

sexuell läggning, nationalitet, politisk åsikt, ras eller social status. Sjuksköterskans

övergripande roll i omvårdnaden är att förebygga sjukdom, främja och återställa hälsa och

lindra lidande. Omvårdnad involverar patientens säkerhet, patientens rätt till

självbestämmande, respekt för patientens värderingar och upplevelse av situationen, därmed

är professionell bedömning en viktig komponent i omvårdnad som kräver en reflekterande

utövare (Austgard, 2008).

Omvårdnadskvalité

Redan för ca 2500 år sedan formulerades den Hippokratiska eden som innebär att aldrig

skada, om möjligt bota, ofta lindra och alltid trösta (Kristoffersen, 1998). Enligt Rosengren

(2008) så kan vårdkvalité definieras som en vårdaktivitet som syftar till att förbättra och

tillfredställa både verbalt och ickeverbalt utryckta behov hos patienter, att göra rätt saker på

rätt sätt och vid rätt tidpunkt. Omvårdnadskvalité kan ses utifrån teoretiskt perspektiv,

patientens perspektiv eller sjuksköterskans perspektiv. Det finns flera olika teoretiska

perspektiv på vad som anses vara god omvårdnad. En av de teoretiska modellerna är Virginia

Hendersons 14 punkter som innefattar allmänmänskliga behov som hon anser vara lika för

alla människor (Udén, 1998). Denna teori fokuserar på patientens egna upplevelser av hälsa

välmående och god omvårdnad. Sjuksköterskans roll blir då att hjälpa patienten uppnå hälsa

och välmående (Kirkevold, 2007). Ur patienters perspektiv har det identifierats önskemål

gällande en god teknisk vård, en god mellanmänsklig vård och tillfredställande

bekvämligheter i vårdmiljön (Kristoffersen, 1998). Omvårdnadskvalité utifrån patienters

perspektiv kan mätas med hjälp av frågeformulär som till exempel Kvalitet Ur Patientens

Perspektiv (KUPP) som är ett vetenskapligt utvecklat instrument och används inom kvalitets-

och förbättringsarbete och är lätt att använda och tolka (Wilde Larsson, Larsson, Starrin &

Larsson, 2009). Enligt Kristoffersen (1998) är bedömningen av omvårdnadskvalité komplex

och det är därför viktigt att utgå från flera olika perspektiv då patientens subjektiva

upplevelser bara utgör en del av synen på omvårdnadskvalité. Gällande sjuksköterskans

perspektiv på omvårdnadskvalité handlar det framför allt om att arbeta utifrån de lagar och

förordningar som finns. Enligt Svensk Hälso- och sjukvårdslag (HSL) (SFS 1982:763) som

sjuksköterskan ska arbeta utifrån, innefattar god omvårdnadskvalité att omvårdnaden ska

bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Riskförebyggande arbete mot vårdskador ska

utföras, omvårdnaden ska vara patientfokuserad och resurser utnyttjas på bästa sätt.

Omvårdnadsarbetet innebär att sträva för jämlikhet och att patienter ska få vård inom rimlig

tid. Systematiskt kvalitetsarbete ska även utgå ifrån mätbara mål, omvårdnaden ska

dokumenteras och följas upp och vara väl förankrad hos alla medarbetare (SOSFS 2005:12).

Arbetsmiljö

Enligt Arbetsmiljölagen (SFS1977:1160) omfattar arbetsmiljön alla faktorer och förhållanden

i arbetet såväl fysiska, psykiska som sociala. Arbetsklimatet utgör en betydande del i

arbetsmiljön och grundar sig i att människor i arbetslaget kan lita på varandra (Kihlgren,

Johansson, Engström, Ekman, 2000). För att bidra till ett bra arbetsklimat är det viktigt att

5

kunna föra en öppen diskussion kring eventuella problem som uppstår på arbetsplatsen

(Kihlgren et al., 2000). Enligt McGillis Hall och Doran (2007) påverkar arbetsmiljö och

omvårdnadskvalité varandra. Detta innebär att om sjuksköterskan trivs med sin arbetsmiljö så

är hon/han mer benägen att ge en bättre omvårdnad och om sjuksköterskan upplever sig ge en

bra omvårdnad så trivs hon/han bättre på arbetet (McGillis Hall & Doran, 2007).

Sjuksköterskans ledarskap

Sjuksköterskans ledarskapsroll har under de senaste 20 åren blivit mer betydande i

omvårdnadsarbetet, men kunskap om ledarskapsrollen är fortfarande svagt utvecklad (Stanley,

2006b). Det finns nästan lika många definitioner på ledarskap som det finns personer som

försöker definiera ledarskapet (Stanley, 2006a). Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning

för legitimerad sjuksköterska (2005) ska sjuksköterskan ha förmåga att kunna planera och

samordna omvårdnadsarbetet utifrån patienters behov och medarbetarnas kompetenser.

Kunskaper angående gruppdynamik krävs för att kunna utveckla arbetsgruppen, stötta

arbetsgruppen i konflikthantering och problemlösning samt att kunna utvärdera arbetslagets

insatser. I ledarrollen ingår också att kunna motivera arbetslaget att arbeta för en

patientfokuserad omvårdnad. För att omvårdnaden ska utvecklas och förbättras är det viktigt

att sjuksköterskan är lyhörd för sina medarbetares åsikter och tar tillvara på dessa.

Sjuksköterskan ska genom forsknings- och utvecklingsarbete främja evidensbaserad

omvårdnad. Enligt Huber (2006) är ledarskap en förening av mänskligt engagemang och

kunskap om relationer som har sin grund i tillit, kommunikation, inspiration, handling och

samarbete. Rosengren, Athlin och Segersten (2007) anser att ledarskapet berör både den som

leder och de som blir ledda. Att som sjuksköterska få en förståelse för personalgruppens

uppfattningar kan leda till ett mer aktivt val angående ledarskapsmodeller och

ledarskapsteknik. I litteraturen diskuteras olika ledarskapsstilar inom omvårdnad, framför allt

transaktionellt ledarskap och transformellt ledarskap. Nilsson (2005) beskriver transaktionellt

ledarskap och transformellt ledarskap ur ett omvårdnadsperspektiv. Transaktionellt ledarskap

innebär att ledaren tillsammans med medarbetarna kommer överens om vad som behöver

göras i omvårdnaden och ledaren använder sig ofta av ett belöningssystem. Inom transformellt

ledarskap agerar ledaren som en visionär och genom karisma och motivation är ledaren en

modell som förmedlar visionen. Ledarskapsrollen är enligt Huber (2006) samt Sellgren,

Ekvall och Tomson (2006) viktig eftersom sjuksköterskan som ledare för omvårdnaden kan

främja gruppsammanhållning och därmed leda gruppen att nå gemensamma mål. Det är inom

sjukvården idag stort fokus på sjuksköterskans roll som vårdare, så ledarskapet hamnar ofta i

bakgrunden (Huber, 2006).

I dagens omvårdnadsarbete är varje sjuksköterska en ledare som använder sig av sin kunskap

och sina färdigheter för att säkerställa god omvårdnad och patientsäkerhet. På en

vårdavdelning varierar sammansättningen av personal vid varje nytt arbetspass. Detta innebär

att sjuksköterskan ofta har en ny sammansättning av personalgruppen att leda i

omvårdnadsarbetet och det ställs därmed höga krav på sjuksköterskan som ledare. Det verkar

som att sjuksköterskans ledarskap är en stor del av yrkesrollen och det är i relation till denna

yrkesroll en liten del av sjuksköterskeutbildningen. Sjuksköterskan är ledare för

omvårdnadsarbetet samtidigt som hon/han är delaktig i utförandet av omvårdnaden.

Författarna anser därmed att det är av stor vikt att studera om det finns ett samband mellan

sjuksköterskans ledarskap och omvårdnadskvalité och arbetsmiljö.

Syfte

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans ledarskap och dess inverkan på

arbetsmiljön och omvårdnadskvalitén.

6

Metod

Då denna studie är en litteraturstudie har litteratur som berör det utvalda ämnesområdet

granskats. Ett metodiskt arbetssätt som utgår ifrån Polit och Becks (2008) modell för

litteraturstudier har använts.

Formulera och definiera primära och sekundära frågeställningar

Välj sökstrategi (utvalda databaser, nyckelord)

Sök och identifiera potentiella referenser

Välj ut relevanta och passande referenser, sortera bort de irrelevanta

Läs utvalt material och identifiera nya referenser

Organisera referenser

Kritiskt granskande av referenser

Analysera och sammanställa material utefter teman eller kategorier

Skriv litteraturstudien

Litteratursökning

Inklusionskriterier

Inklusionskriterierna för studien var artiklar publicerade i vetenskapliga tidsskrifter mellan

januari 2003 och september 2009. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska, svenska, norska

eller danska.

Exklusionskriterier

Exklusionskriterierna för studien var reviewartiklar eller artiklar där patientgruppen varit

under 18 år.

Datainsamling

SweMed+ användes för att komma fram till relevanta MESH-termer att använda till

sökningar. Databaserna som användes för sökningar var CINAHL och PubMed. I CINAHL

användes sökorden nurs*, leadership, quality of nursing care, delegation of authority, health

care outcomes och quality of health care. Kombinationen leadership och quality of nursing

care gav 30 träffar, varav sex artiklar valdes ut till Urval 1. Kombinationen nurs*, leadership

och delegation of authority gav 137 träffar. Av dessa valdes sju relevanta artiklar ut.

Kombinationen nurs*, leadership och quality of nursing care gav 113 träffar och av dessa

valdes 29 artiklar ut till Urval 1. I PubMed användes sökorden health care outcomes,

leadership och quality of nursing care. Kombinationen health care outcomes och leadership

gav 186 träffar, varav tio artiklar valdes ut till Urval 1. Manuell sökning gjordes genom att gå

igenom referenser i artiklar, avhandlingar och uppsatser, vilket gav åtta träffar. Dubbletterna

visas bara i tabellen under Urval 1.

7

Tabell 1 Databassökning i Cinahl

Sökning Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3

1 Nurs* 148 374

2 Leadership 8152

3 Quality of nursing

care

2209

4 Delegation of

authority

313

5 Health care outcomes 92

6 Quality of health care 11 333

7 3 AND 2 30 6 (3)*

8 2 OR 4 AND 1 137 7 1

9 1 AND 2 AND 3 113 29 (3)* 5 3

Totalt 39 6 3

* dubbletter

Tabell 2 Databassökning i Pubmed

Sökning Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3

1 Healthcare outcomes 2596

2 Leadership 8123

3 Quality of nursing

care

11220

4 1 AND 2 186 12 (2)* 2 2

5 2 AND 3 558

Totalt 10 2 2

*=dubbletter från CINAHL

Urval

Urval 1

Titel och abstrakt lästes igenom gemensamt i samtliga artiklar som verkade relevanta i

sökningar med under 200 träffar. Artiklar som inte uppfyllde tidigare nämnda urvalskriterier

valdes bort. Till Urval 2 gick 49 artiklar i databassökningarna samt åtta artiklar från manuella

sökningar vidare.

Urval 2

I Urval 2 har båda författarna läst igenom samtliga 57 artiklar från Urval 1. Av dessa gick

endast de artiklar som ansågs passa studiens syfte vidare till Urval 3. Flera av artiklarna

ansågs inte passa studiens syfte, några var inte forskningsstudier utan reflekterade forskarnas

egna åsikter eller visade sig vid närmare granskning vara litteraturstudier. Till Urval 3 gick 14

artiklar varav sex artiklar från den manuella sökningen vidare.

Urval 3

De 14 artiklarna från Urval 2 granskades med hjälp av tillhandahållna protokoll (Avdelningen

för omvårdnad, 2004) för granskning av vetenskapliga kvantitativa och kvalitativa artiklar. De

artiklar som inte innehöll etiskt ställningstagande, samt de artiklar som brast på flera punkter i

metodbeskrivningen valdes bort. Kvar till resultatanalys var tio artiklar varav fem artiklar var

från manuell sökning.

8

Databearbetning De slutliga artiklarna som ingick i studien lästes först individuellt vid upprepade tillfällen,

understrykningar och anteckningar gällande relevant data gjordes under tiden. Efter noggrann

individuell granskning av artiklarna så diskuterades resultaten i flera omgångar gemensamt

för att inte förbise relevant data samt för att undvika misstolkning av resultaten. Fynden i

artiklarnas resultat bearbetades genom att sammanställa data med gemensamt innehåll.

Successivt utformades kategorier som överensstämde med studiens syfte. Dessa kategorier

övervägdes noggrant för att innehållet inte skulle överlappa varandra.

Etiska överväganden.

Enligt Forsberg och Wengström (2003) är det viktigt att göra vissa etiska överväganden i

litteraturstudieprocessen. Kontroller utfördes för att fastställa att studien har fått godkänt av

etisk kommitté eller att etiska överväganden gjorts på annat sätt. Alla artiklar som ingår i

studien har redovisats och ska arkiveras på säkert sätt i tio år. Engelska artiklar översattes

noggrant och citat från originalartiklar användes.

9

Resultat

I studien har tio artiklar använts, varav sju kvalitativa och tre kvantitativa. Av dessa artiklar

var fyra stycken från Storbritannien, tre svenska, två belgiska och en från Finland. I två av

artiklarna har ledarskapsutbildning använts som intervention. Flera av artiklarna tar upp

faktorer som påverkar sjuksköterskans ledarskapsroll och olika ledarskapsstilar. Andra

artiklar har fokus på ledarskapsrollen och hur denna påverkar arbetsmiljön och

omvårdnadskvalitén. Genom analys av artiklarna har flera huvudkategorier och

beskrivningskategorier framkommit. Huvudkategorierna är Utbildning/Utveckling,

Självförtroende/Självkännedom, Ledaren i arbetsgruppen med beskrivningskategorierna

Delaktighet, Tillgänglighet, Stöd och Motivation/Engagemang samt Kommunikation med

beskrivningskategorin Information. Inom varje kategori presenteras hur dessa faktorer

inverkar på arbetsmiljö och omvårdnadskvalité.

Figur 1. Faktorer i sjuksköterskans ledarskap som inverkar på arbetsmiljö och

omvårdnadskvalité.

Sjuksköterskans

ledarskap Utbildning

Utveckling

Självförtroende

Självkännedom Ledaren i

arbetsgruppen

Kommunikation

Delaktighet Motivation

Engagemang

Stöd

Tillgänglighet

Information

Inverkan på

arbetsmiljö och

omvårdnadskvalité

10

Utbildning och Utveckling Ett bra ledarskap baseras på kunskaper angående omvårdnadsarbetet, men även kunskaper om

mellanmänskliga relationer och grupprocesser (Rosengren et al., 2007; McIntosh & Tolson,

2008). Personlig utveckling och utbildning är därför en viktig del i utvecklandet av

ledarskapsrollen (Rosengren et al., 2007; Dierckx de Casterlé, Willemse, Verschueren och

Milisen, 2008; Vesterinen, Isola, & Paasivaara, 2009). Dierckx de Casterlés et al. (2008)

belgiska studie visar att ledarskapsutbildning bidrar till en större självinsikt hos ledaren.

Studien visar också att utvecklandet av ledarskapsrollen är en ständigt pågående process i

interaktion mellan ledare och medarbetare. Alleyne och Jumaas (2007) studie indikerar att

utbildning stärker ledaren i sin roll vilket bidrar till en förbättrad omvårdnadskvalité. Med

detta menar de att genom utbildning kan ledaren utveckla sin förmåga till öppet tänkande och

därmed skapa möjlighet att kunna identifiera nya lösningar på problem som kan uppstå på

arbetsplatsen. Dierckx de Casterlés et al. (2008) studie visade också att utbildning leder till ett

stärkt ledarskap som i sin tur leder till en mer strukturerad arbetsmiljö. Ledaren blir också

genom utbildning mer aktiv i fortsatt utveckling av ledarskapsrollen (Alleyne & Jumaa,

2007).

Självförtroende och Självkännedom

Dierckx de Casterlé et al. (2008) fann att det är viktigt att kunna kritiskt granska sin egen

förmåga och kunna se sina egna styrkor och svagheter för att få ökad självkännedom som i sin

tur leder till ett mer effektivt ledarskap. Flera studier tar upp vikten av självförtroende och

självkännedom hos ledaren som en grund för ett bra ledarskap och det är viktigt att utveckla

sig själv för att stärka självkännedomen och självförtroendet (Dierckx de Casterlé et al., 2008;

Vesterinen et al., 2009). Om inte sjuksköterskan har bra självförtroende och känner sig trygg i

sin yrkesroll kan detta leda till att hon/han inte vågar ta upp eventuella brister i

omvårdnadsarbetet, vilket i sin tur leder till en försämrad arbetsmiljö och omvårdnadskvalité

(Attree, 2007).

”raising concerns would depend on individuals, the level of the nurse, how strongly

they felt it was unacceptable and how assertive and confident they were in

themselves to be able to raise it” (Attree, 2007, s 395).

Ledaren i arbetsgruppen

Delaktighet

Ett gott ledarskap innebär att själv vara delaktig och ha förmåga att involvera andra i

omvårdnadsarbetet (Nilsson, Hertting, Pettersson & Theorell, 2005; Rosengren et al., 2007;

McIntosh & Tolson, 2008; Dierckx de Casterlé et al., 2008). Rosengren et al. (2007) utförde

en studie på en svensk vårdavdelning och identifierade en vanlig uppfattning bland personalen

att ledaren ska ha förmågan att få alla att fokusera på omvårdnadsarbetet. I samma studie

ansåg informanterna även att en god ledare bör kunna skapa en positiv arbetsmiljö,

gruppsammanhållning och därigenom ett förbättrat omvårdnadsarbete. Vesterinen et al.

(2009) studerade uppfattningar om ledarskapsstilar och fann också att flera deltagare i studien

anser det ingå i ledarskapsrollen att skapa gruppsammanhållning men också en arbetsmiljö

där medarbetarnas likheter och olikheter accepteras och respekteras. En känsla av

gruppsammanhållning kan i sin tur leda till upplevelse av ökad delaktighet i

omvårdnadsarbetet och därmed en ökad omvårdnadskvalité (Nilsson et al., 2005; Milisen,

Abraham, Siebens, Darras & Dierckx de Casterlé, 2006). Cook och Leathard (2004) samt

Alleyne och Jumaa (2007) beskriver den effektiva ledaren som en person som har förmågan

att uppfatta signaler från sina medarbetare, respektera sina medarbetare och därmed se till

både individernas och arbetsplatsens bästa. Om ledaren kan ta tillvara på individuella

11

egenskaper och kompetenser och ser detta som en tillgång kan det leda till ökad

omvårdnadskvalité, då kompetensen används där den bäst behövs (Sellgren et al., 2006;

Alleyne & Jumaa, 2007; Rosengren et al., 2007; Vesterinen et al., 2009). Sellgren et al.

(2006) undersökte vad chefer och underordnade anser vara viktigt i sjuksköterskans

ledarskapsroll. Studien identifierade att det fanns önskemål från underordnade om att ledaren

ska ha tillit till sin personal och låta dem vara med i beslutsfattandet. Vesterinen et al. (2009)

identifierade den så kallade demokratiska ledaren som har tillit till sin personal och låter dem

planera och utföra omvårdnadsarbetet mer självständigt. Detta innebar att ledaren diskuterade

och tog beslut tillsammans med personalen, vilket ledde till ett ökat engagemang i

omvårdnadsarbetet.

”I think NC1 has got a very good leadership style and that is about being inclusive

and bringing people on board” (McIntosh & Tolson, 2009, s 224).

I Nilssons et al. (2005) studie diskuterades att ledaren bör lita på sin personal så att de kan

vara med och bestämma angående omvårdnadsarbetet. Samtidigt identifierades en rädsla från

ledare att personal som ville ha tydliga riktlinjer skulle bli frustrerade om det ställdes krav på

dem att ta egna beslut. Det är därför viktigt att ledaren har förmågan att kunna balansera

mellan att ge personalen frihet och ha kontroll över omvårdnadsarbetet.

Tillgänglighet

Att som ledare vara närvarande och tillgänglig för personalen har i flera studier visat sig vara

en viktig faktor för att skapa gruppsammanhållning och tillit till ledaren (Cook & Leathard,

2004; Rosengren et al., 2007; Attree, 2007; McIntosh & Tolson, 2008; Vesterinen et al.,

2009). Informanterna i Rosengrens et al. (2007) studie anser det vara en förutsättning för hög

omvårdnadskvalité att ledaren är närvarande både fysiskt, psykiskt och socialt. Detta innebär

att som ledare vara närvarande i omvårdnadsarbetet och tillgänglig för personalen vid behov

av stöd och hjälp. Denna form av närvaro och tillgänglighet hos ledarens anses bidra till ökat

samarbete, mindre splittringar i arbetsgruppen samt en positiv arbetsmiljö.

”Leadership….it is not about tasks –it´s about that presence, that ability to inspire

and motivate others” (McIntosh & Tolson, 2008, s 224).

“…but the daily contact, to work around the patients, a little chat about how to do

things, and you sit down and have a cup of coffee and a break, were you can talk

about problems at work. I think that type of presence is important to leadership”

(Rosengren et al., 2007, s 526).

Stöd

Cook och Leathard (2004), Nilsson et al. (2005), Alleyne och Jumaa (2007) samt Vesterinen

et al. (2009) identifierade vikten av att som ledare stödja personalens egen utveckling. I

studien utförd av Nilsson et al. (2005) beskrev informanterna ledarskapet som inspirerande

och stöttande för arbetsgruppen. Ledaren sågs som en källa till uppmuntran både för att kunna

använda och fördjupa sin kunskap. Det var även viktigt att ledaren visade att hon/han brydde

sig om personalen och fanns till hands för att därigenom stödja arbetsgruppen. Vesterinen et

al. (2009) fann i studien, utförd på fem finska sjukhus, uppfattningen om att det bör ingå i

ledarens roll att stötta personalen både i arbetslivet och i privatlivet, då privata angelägenheter

kan komma att påverka arbetet.

12

”My door is always open and I´m ready to listen to their personal sorrows. I think it

is important because the situation of one´s personal life affects one´s work, too”

(Vesterinen et al., 2009, s 506.)

Deltagarna i Dierckx de Casterlés et al. (2008) studie menar att en stöttande arbetsmiljö där

personalen känner sig uppskattad leder till en större möjlighet att utvecklas både personligt

och professionellt, vilket i sin tur leder till ett effektivare omvårdnadsarbete och en ökad

omvårdnadskvalité. Genom att gynna denna utveckling kan personalen få möjlighet att se nya

lösningar och ta självständiga beslut (Cook & Leathard, 2004; Dierckx de Casterlé et al.,

2008; Vesterinen et al., 2009). Den effektiva ledaren kan bidra till en bra och trygg

arbetsmiljö genom att kunna stötta arbetsgruppen i oförutsedda och oangenäma situationer på

ett professionellt sätt (Rosengren et al., 2007).

Motivation och Engagemang

Förmågan att motivera och engagera arbetsgruppen i sina arbetsuppgifter är en viktig faktor

för ett bra ledarskap (Cook & Leathard, 2004; Nilsson et al., 2005; Rosengren et al., 2007;

Dierckx de Casterlé et al., 2008; McIntosh & Tolson, 2008; Vesterinen et al., 2009). I

studierna identifierades flera olika tillvägagångssätt för att motivera och engagera

arbetsgruppen i omvårdnadsarbetet. Ledaren kan genom sitt eget engagemang och sin

entusiasm influera arbetsgruppen att bli mer engagerad i omvårdnadsarbetet (Rosengren et al.,

2007). Ledarskapet handlar också till stor del om att föregå med gott exempel, ledaren bör

själv agera utefter de riktlinjer han/hon har satt upp (Alleyne Jumaa, 2007; McIntosh &

Tolson, 2008). Cook och Leathard (2004) samt Dierckx de Casterlé et al. (2008) identifierade

att det är viktigt att engagera arbetsgruppen för att främja kreativitet vilket leder till nya

förbättrade sätt för personalen att utföra sitt arbete. Cook och Leathard (2004) samt Milisen et

al. (2006) fann att kreativitet hos ledaren är viktigt för att hon/han ska kunna se nya lösningar

på problem och förmedla dessa lösningar till personalen. Cook och Leathard (2004)

undersökte personlighetsdrag hos den effektiva kliniska ledaren. I denna studie framkom det

att en effektiv ledare kan förbättra omvårdnadskvalitén genom att ta sig tid att förstå

omvårdnadssituationer ur olika perspektiv och därigenom kan ledare och arbetsgrupp hitta

nya lösningar på problem.

”if they haven´t got great facilitative skills I think they are dead in the water really

because they have no authority over many of the people they try to work with.

They have no management function over those people, so if they can´t encourage

them, motivate them, enthuse them, make them want to help – then they are not

going to get anywhere.” (McIntosh & Tolson, 2008, s 224).

McIntosh & Tolson (2008) identifierade också vikten av att som ledare kunna engagera och

uppmuntra sina medarbetare till strategiskt och kritiskt tänkande för att uppnå ett effektivt

omvårdnadsarbete och därmed en bättre omvårdnadskvalité.

Kommunikation

Det är viktigt att sjuksköterskan i kommunikationen med arbetsgruppen använder sig av ett

språk som är lätt att förstå och ta till sig (McIntosh & Tolson, 2008). Flera faktorer som bidrar

till en bra kommunikation inom arbetsgruppen identifierades i de olika studierna. Enligt

informanterna i Dierckx de Casterlés et al. (2008) studie är ömsesidig respekt en betydande

del i kommunikationen vilket innebär att ledare och medarbetare bör lyssna på varandras

åsikter för att tydliggöra överenskommelser gällande omvårdnadsmål. McIntosh och Tolson

(2008) utvärderade nyligen tillsatta rådgivare för sjuksköterskor i ledarposition på

vårdavdelningar i Skottland och hur deras roll överensstämde med tranformellt ledarskap. Det

13

framkom att det var viktigt för ledaren att ha en ödmjuk inställning i kommunikationen med

medarbetare för att få medarbetarna delaktiga i omvårdnadsarbetet. Detta visade sig vara

speciellt viktigt under förändringsarbete för att undvika oro i arbetsgruppen. Milisen et al.

(2006) och Nilsson et al. (2005) identifierade att omvårdnadskvalité kräver ett bra samarbete

både inom den egna yrkesgruppen och mellan olika yrkeskategorier, vilket baseras på öppen

dialog gällande omvårdnadsarbetet. Dierckx de Casterlé et al. (2008) identifierade också att

kommunikationen blev mer effektiv när ledaren var tydlig och direkt i sin kommunikation

med medarbetare. Detta innebär att ledaren bör vara tydlig i att uttrycka omvårdnadsmål,

omvårdnadsåtgärder och vilka krav som ställs på arbetsgruppen för att få en mer strukturerad

arbetsmiljö och därigenom ett mer effektivt omvårdnadsarbete (Alleyne & Jumaa, 2007;

Dierckx de Casterlé et al., 2008). Sellgren et al. (2006) identifierade önskemål från

underordnade att ledaren ska vara både öppen i sin kommunikation samt tydlig i att uttrycka

omvårdnadsmål och förväntningar på personalen för att arbetsgruppen ska kunna ge bästa

möjlig omvårdnad. Kommunikationen har också en inverkan på arbetsmiljön då det visade sig

att en öppen kommunikation kan motverka skuldbeläggning och utpekande av syndabock på

arbetsplatsen (Attree, 2007; Vesterinen et al., 2009). Rosengren et al. (2007) fann att en bra

arbetsmiljö är en viktig faktor för att säkra god omvårdnadskvalité.

”If you have a good working environment it will soon benefit the patients”

(Rosengren et al., 2007, s 526).

Dierckx de Casterlé et al. (2008) fann att efter genomförd ledarskapsutbildning hanterade

ledaren konflikter bättre genom öppen kommunikation i stället för att som tidigare undvika

dem. Om ledaren inte kan hantera konflikter har det i längden visat sig kunna leda till en

sämre omvårdnadskvalité (Attree, 2007). Det visade sig även vara viktigt att ledaren ger

respons på utfört omvårdnadsarbete för att personalen ska kunna utvecklas och därmed kunna

ge en tillfredställande omvårdnad (Rosengren et al., 2007).

Information

Information visade sig vara viktig vad gäller länken mellan patienten, sjuksköterskan och

arbetsgruppen. Det är viktigt att alla delges information om patientens behov och önskemål

för bästa möjliga omvårdnad (Cook & Leathard, 2004; Rosengren et al., 2007; Alleyne &

Jumaa, 2007; Vesterinen et al., 2009). Flera studier visade att omvårdnadskvalitén förbättras

när informationen är tydlig och tillgänglig dygnet runt, både genom skriftlig dokumentation

och verbal kommunikation (Cook & Leathard, 2004; Milisen et al., 2006; Sellgren et al.,

2006; Rosengren et al., 2007; Dierckx de Casterlé et al., 2008; Vesterinen at al., 2009).

” It can be supposed that communication, where the patient receives a clear-

cut place, has an impact on patient care. I think patient care certainly profits

by enhanced communication…” (Dierckx de Casterlé et al., 2008, s 760).

14

Diskussion

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans ledarskap och dess inverkan på

arbetsmiljön och omvårdnadskvalitén. Genom analys av vald litteratur har flera

huvudkategorier och beskrivningskategorier framkommit. Självkännedom och självkänsla har

visat sig vara viktiga egenskaper hos sjuksköterskan som ledare. Detta har visat sig vara en

förutsättning för att förmedla trygghet till personalen och därmed inge tillit. Det är viktigt att

som ledare vara tillgänglig för personalen och närvarande på alla plan. En ledare bör kunna

engagera och motivera arbetsgruppen, vilket kan göras genom att visa eget engagemang i

arbetet. Detta har visat sig leda till en högre omvårdnadskvalité. Tydlig kommunikation spelar

en central roll genom hela omvårdnadsarbetet. Arbetsgruppen ska vara delaktig i planeringen

av omvårdnaden för att bli mer motiverade och därmed kunna ge en bättre omvårdnad.

Metoddiskussion

I databaserna söktes artiklar publicerade 2003 och framåt. Detta gjordes för att identifiera så

aktuell forskning som möjligt inom området. Detta kan ha lett till att äldre relevant forskning

inom området missats och resultatet kanske hade blivit annorlunda om även äldre artiklar

hade inkluderats i studien. I sökningar i databaserna CINAHL och PubMed användes i första

hand MESH-termer som hämtades från SweMed+. Där inte relevanta MESH-termer hittades

användes i stället sökord från tidigare litteratur som överensstämde med syftet för studien. För

omvårdnadskvalité identifierades tre olika sökord, health care outcomes, quality of health care

och quality of nursing care, som alla användes för att eventuellt relevanta artiklar inte skulle

förbises. I Urval 1 föll många artiklar bort då de inte var forskningsartiklar utan mest speglade

forskarnas egna tyckanden. Inom detta ämne framkommer inte så mycket forskningsgrundat

resultat, men mycket tankar och åsikter. För att säkerställa att irrelevanta artiklar inte kom

med i studien läste författarna i Urval 2 artiklarna var för sig och diskuterade sedan

tillsammans huruvida artiklarna passade studiens syfte. I Urval 3 granskades artiklarna enligt

granskningsmall. Artiklar som inte innehöll etiskt ställningstagande samt de som hade stora

brister i metodbeskrivningen föll bort efter granskningen. Här var författarna ganska hårda i

sin bedömning för att säkerställa vetenskaplig kvalité. Flera av artiklarna som valdes ut riktar

framförallt in sig på sjuksköterskor i chefspositioner. Steget mellan undersköterskor och

chefen kan ju antas vara längre än steget mellan undersköterskor och sjuksköterskor. Detta

kan ha påverkat resultaten från de studierna, då chefen har mera makt och en annan position

än den verksamma sjuksköterskan inom vården. Resultatet anses ändå ha relevans för

sjuksköterskan som ledare inom den kliniska omvårdnaden eftersom flera egenskaper som

framkommit är viktiga för alla ledare oavsett nivå. I databearbetningsfasen diskuterade inte

författarna några fynd gällande kategorier förrän artiklarna lästs igenom noggrant individuellt.

Detta gjordes för att inte påverka varandras analys av resultaten.

Resultatdiskussion

I denna studie identifierades utveckling och utbildning som viktiga faktorer för ett gott

ledarskap och att ledarskapet utvecklas i interaktion med medarbetare (Rosengren et al., 2007;

Alleyne & Jumaa, 2007; Dierckx de Casterlé et al., 2008; Vesterinen et al., 2009). Detta

överensstämmer med Kihlgrens et al. (2000) påstående att ledarskapet utvecklas i mötet med

andra människor, via kontakter och i relationer till andra människor. Denna litteraturstudie

hittar inget direkt samband mellan erfarenhet och gott ledarskap. I studien identifierades dock

utveckling som en viktig faktor för ett gott ledarskap och denna utveckling kan tänkas ske

genom erfarenhet. Många andra egenskaper har också framkommit som viktiga för

ledarskapet och det kan antas att sjuksköterskan kan fungera som en bra ledare även utan

erfarenhet.

15

Denna litteraturstudie identifierar självförtroende och självkännedom som viktiga egenskaper

hos sjuksköterskan som ledare (Attree, 2007; Dierckx de Casterlé et al., 2008; Vesterinen et

al., 2009). Även Kristoffersen (1998) beskriver självförtroende och självkännedom som en

nödvändighet i omvårdnadsarbetet, då detta anses förmedla trygghet och inge förtroende till

resten av arbetsgruppen. Om ledaren tror på sig själv och har känslan av att bemästra olika

situationer kan det även antas att det gör det lättare för ledaren att ta itu med konflikter och

eventuella problem på arbetsplatsen. Stanley (2006b) menar också att om ledaren har god

självkännedom så blir det lättare att inge förtroende och därmed stärka ledarskapet och tilliten

till ledaren. Det kan anses att en sjuksköterska kan ha bra ledaregenskaper även utan ett bra

självförtroende, men utan självförtroende kanske hon/han inte vågar stå för sina åsikter fullt ut

och fungera i ledarskapsrollen.

En annan viktig faktor som framkom var delaktighet, vilket innebär att sjuksköterskan som

ledare bör tänka på att involvera arbetsgruppen i beslutsfattande (Nilsson et al., 2005; Sellgren

et al., 2006; Rosengren et al., 2007; McIntosh & Tolson, 2008; Dierckx de Casterlé et al.,

2008; Vesterinen et al., 2009). Resultatet visade också att ledaren bör kunna balansera mellan

frihet och kontroll i omvårdnadsarbetet (Nilsson et al., 2005). Denna gräns kan vara svår för

ledaren att se då frihet/ansvar uppfattas på olika sätt av olika individer. Ledaren måste då ha

förmågan att känna av hur mycket frihet/ansvar eller kontroll varje individ i gruppen vill ha.

Denna litteraturstudie identifierade att en viktig uppgift hos ledaren var att kunna engagera

och motivera arbetsgruppen (Cook & Leathard, 2004; Nilsson et al., 2005; Rosengren et al.,

2007; Dierckx de Casterlé et al., 2008; McIntosh & Tolson, 2008; Vesterinen et al., 2009).

Ledaren kan göra detta genom att visa eget engagemang, uppmuntra kreativitet och personlig

utveckling hos personer i arbetsgruppen. Detta fynd överrensstämmer med Stanleys (2006a)

studie, där flera informanter identifierade kliniskt ledarskap med att visa entusiasm, stödja och

vägleda sina medarbetare och hjälpa dem att se nya lösningar. Även Kihlgren et al. (2000)

påvisar denna egenskap som viktig hos ledaren, för om ledaren brister i denna uppgift så kan

det bidra till minskad arbetstillfredsställelse och därmed försämrad omvårdnadskvalité. Det

kan antas att personalen även utan engagemang och motivation kan utföra sina sysslor korrekt

men omvårdnadsarbetet kan då uppfattas av patienten som kallt och mekaniskt. Därmed kan

det utifrån patientens perspektiv uppfattas som sämre omvårdnadskvalité.

De i litteraturstudien framkomna kategorier överensstämmer till stor del med de egenskaper

som återfinns inom den transformella ledarskapsstilen som beskrivs av Nilsson (2005) som

karisma, vision samt förmågan att motivera och inspirera. Dock anser McIntosh och Tolson

(2008) att ledarskapet innefattar mycket mer än de egenskaper som ingår i tranformellt

ledarskap. Detta skulle då kunna innebära att det inte räcker att hålla sig till en ledarskapsstil

utan i stället kombinera olika typer av stilar beroende på situation. Nilsson (2005) delar denna

uppfattning då det anses att det mest effektiva ledarskapet ett integrerat ledarskap där flera

ledarskapsstilar används. Samtliga artiklar som använts i litteraturstudien tar upp att

ledarskapet påverkar omvårdnadskvalitén (Cook & Leathard, 2004; Nilsson et al., 2005;

Milisen et al., 2006; Sellgren et al., 2006; Alleyne & Jumaa, 2007; Attree, 2007; Rosengren et

al., 2007; Dierckx de Casterlé et al., 2008; McIntosh & Tolson, 2008; Vesterinen et al., 2009)

men det är svårt att beskriva exakt hur. Ledarskapet verkar handla om en mycket komplex

sammansättning av olika egenskaper som alla var för sig och tillsammans har en inverkan på

det slutliga omvårdnadsresultatet. Denna litteraturstudie beskriver ledarskapet och dess

positiva effekter på arbetsmiljö och omvårdnadskvalité. Genom denna beskrivning kan det

antas att dåligt ledarskap kan ha en negativ effekt både på arbetsmiljön och på

16

omvårdnadskvalitén. Dessa negativa effekter kan visa sig genom att personalen känner sig

omotiverad i omvårdnadsarbetet samt att kommunikationen brister och detta kan i sin tur leda

till att patienten inte längre hamnar i centrum för omvårdnadsarbetet.

Studierna som använts i resultatdelen har utförts i olika länder. Detta kan ha haft inverkan på

resultatet då vårdorganisationerna och sjuksköterskans roll inte ser likadan ut i alla länder. Till

exempel så är det i Storbritannien en mer hierarkisk struktur på vårdavdelningarna jämfört

med Sverige. I Storbritannien finns olika nivåer för sjuksköterskor och endast sjuksköterskor

på de högre nivåerna fungerar som ledare i omvårdnadsarbetet, medan verksamma

sjuksköterskor i Sverige alltid är ledare för omvårdnadsarbetet under sitt arbetspass. Denna

skillnad i vårdorganisationen kan ha haft en inverkan på resultat där syftet var att beskriva

ledarskapet.

Konklusion

Ledarskapet är en stor del i sjuksköterskans yrkesroll. Det har visat sig att utbildning,

utveckling, självförtroende och självkännedom är viktigt för att stärka sjuksköterskan i

ledarskapsrollen. Ledaren i arbetsgruppen bör kunna engagera, motivera och få alla delaktiga

i omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskan som ledare bör också vara tillgänglig och fungera som

ett stöd för sina medarbetare. Det har även visat sig att sjuksköterskan genom tydlig

kommunikation och tillgänglig information kan främja ett fungerande omvårdnadsarbete.

Dessa faktorer tillsammans har visat sig bidra till en förbättrad arbetsmiljö och en ökad

omvårdnadskvalité.

Klinisk relevans och framtida forskning

Denna studie visar att ett gott ledarskap är grunden för en bra arbetsmiljö och hög

omvårdnadskvalité. Det är därför viktigt att stärka sjuksköterskan i sin ledarskapsroll så att

hon/han som ledare kan förkovra sig i sin roll och därmed förbättra omvårdnadskvalitén och

arbetsmiljön. Utbildning av blivande sjuksköterskor, verksamma sjuksköterskor och chefer

angående ledarskapet kan därmed leda till en bättre omvårdnad för patienterna. Mer forskning

inom området behövs för att få ytterligare klarhet i utvecklandet av ledarskapsrollen och dess

inverkan på arbetsmiljön och omvårdnadskvalitén. Forskning behövs angående ledarskap

både för att se effekter av gott ledarskap men också för att se vilka konsekvenser ett dåligt

ledarskap kan ha på arbetsmiljön och omvårdnadskvalitén.

17

Referenser

Alleyne, J. & Olawale Jumaa, M. (2007) Building the capacity for evidence-based clinical

nursing leadership: the role of executive co-coaching and group clinical supervision for

quality patient services. Journal of Nursing Management, 15, (2), 230-243.

Attree, M. (2007). Factors influencing nurse decisions to raise concerns about care quality.

Journal of Nursing Management, 15, (4), 392-402.

Austgard, K. I. (2008). What characterises nursing care? A hermeneutical

philosophical inquiry. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22, (2), 314-9

Avdelningen för omvårdnad. (2004). Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och

metod III – examensarbete, 15 hp (kurskod: OMGC21, rev 2009-08-19. Karlstad:

Karlstads universitet.

Cook, M.J. & Leathard, H.L. (2004). Learning for clinical leadership. Journal of Nursing

Management, 12, (6), 436-444.

Dierckx de Casterlé, B., Willemse, A., Verschueren, M. & Milisen, K. (2008). Impact of

clinical leadership development on the clinical leader, nursing team and care-giving

process: a case study. Journal of Nursing Management, 16, (6), 753-63.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:

Natur och Kultur.

Holmdahl, B. (1997). Sjuksköterskans historia från sjukwakterska till omvårdnadsdoktor.

Stockholm: Liber.

Huber, D. L. (2006). Leadership and Nursing Care Management. Philadelphia: Elsevier

Kihlgren, M., Johansson, G., Engström, B. & Ekman, S-L. (2000). Sjuksköterskan, ledande

och ledare inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

Kirkevold, M. (2007). Omvårdnadsteorier: analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur.

Kristoffersen, N. J. (1998). Allmän omvårdnad: Profession och ämnesområde - utveckling,

värdegrund och kunskap. Stockholm: Liber.

McGillis Hall, L., & Doran, D. (2007). Nurses perceptions of hospital work environments.

Journal of Nursing Management, 15, (3), 264-273.

McIntosh, J. & Tolson, D. (2008). Leadership as part of the nurse consultant role: banging the

drum for patient care. Journal of Clinical Nursing, 18, (2), 219-27.

Milisen, K. Abraham, I. Siebens, K. Darras, E. & Dierckx de Casterlé, B. (2006) Work

environment and workforce problems: A cross-sectional questionnaire survey of

hospital nurses in Belgium. International Journal of Nursing Studies, 43, (6), 745-754.

Nilsson K. (2005). Att vara chef och ledare för omvårdnadsarbete. Lund: studentlitteratur.

Nilsson, K., Hertting, A., Pettersson, I-L. & Theorell, T. (2005). Pride and confidence at

work: potential predictors of occupational health in a hospital setting. BMC Public

Health 5:92.

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2008). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for

Nursing Practice. Philadelphia: J.B.Lippincott Company.

Rosengren, K., Athlin, E. & Segersten, K. (2007). Presence and availability: staff conceptions

of nursing leadership on an intensive care unit. Journal of Nursing Management, 15,

(5), 522-9.

Rosengren, K. (2008). En hälso- och sjukvårdsorganisation i förändring – från distanserat till

delat ledarskap (Dissertation series no. 5). Jönköping: Högskolan i Jönköping.

Sellgren, S., Ekvall, G. & Tomson, G. (2006). Leadership styles in nursing management:

preferred and perceived. Journal of Nursing Management, 14, (5), 348-355.

SFS 1977:1160. [elektronisk]. Arbetsmiljölagen. Tillgänglig:

http://www.av.se/lagochratt/aml/ [2009-11-11].

18

SFS 1982:763. (Uppdaterad 2009:430). [elektronisk]. Hälso- och sjukvårdslagen. Tillgänglig:

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1982:763. [2009-10-15].

Socialstyrelsen. (2005). [elektronisk]. Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.

Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-

105-1_20051052.pdf. [2009-10-14].

SOSFS 2005:12. [elektronisk]. Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och

sjukvården. Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2005-

12/documents/2005_12.pdf [2009-11-11].

Stanley, D. (2006a). In command of care: clinical nurse leadership explored. Journal of

Research in Nursing, 11, (1), 20-39.

Stanley, D. (2006b). In command of care: toward the theory of congruent leadership. Journal

of Research in Nursing, 11, (2), 132-44.

Svensk sjuksköterskeförening, (2005). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Genéve:

International council of nurses.

Udén, G. (1998). Kvalitetssäkring i omvårdnad: olika perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Vesterinen, S., Isola, A. & Paasivaara, L. (2009). Leadership styles of Finnish nurse managers

and factors influencing it. Journal of Nursing Management, 17, (4), 503-509.

Wilde Larsson, B., Larsson, G., Starrin, B. & Larsson, M. [elektronisk]. ImproveIT.

Tillgänglig: http://www.improveit.se/lang-se/menuPage.htm?page=kupp. [2009-10-14].

Bilaga 1. Artikelmatris 1(5)

2007

Storbritannien

Alleyne, J.

Olawale Jumaa, M.

Building the

capacity for

evidence-based

clinical nursing

leadership: the

role of

executive co-

coaching and

group clinical

supervision for

quality patient

services.

Journal of

Nursing

Management

Att genom

ledarskapsutbildning

underlätta för

sjuksköterskor att

sammanlänka

ledarskapsteorier med

klinisk verksamhet och

att förbättra

omvårdnadskvalitén.

Identifiera, skapa och

utvärdera effektiva

processer för samarbete

så att sjuksköterskors

kapacitet för kliniskt

beslutstagande blir

förbättrat.

Kvalitativ

Fallstudie

n=8

6 sjuksköterskor

2 doktorander

Intervention:

Clinical Nursing

Leadership

Learning and

Action Process

(CLINLAP).

Ledarskapsutbildning visade sig

underlätta informanternas kapacitet

att förbättra omvårdnadskvalitén.

Genom olika tekniker, verktyg,

metoder och ramar ökade

informanternas självförtroende i att

prestera. CLINLAP leder till att

förändringar i omvårdnadsarbetet blir

mer hanterbara.

2007

Storbritannien

Attree, M. Factors

influencing

nurse decisions

to raise

concerns about

care quality.

Journal of

Nursing

Management

Undersöka faktorer

som påverkar

sjuksköterskans beslut i

att ta upp problem på

arbetsplatsen

Kvalitativ

Grounded theory

Semi-strukturerade

intervjuer

n=142

sjuksköterskor

Rädsla för vedergällning, stämpling

och skuldbeläggning för att ta upp

problem samt rädsla för att ingen

förbättring skulle ske var faktorer

som identifierades som hinder för att

ta upp problem. Att ta upp problem

sågs som hög risk till låg nytta.

Sjuksköterskor saknar självförtroende

i att rapportera problem.

Bilaga 1. Artikelmatris 2(5)

Publikationsår

Land

Författare

Titel

Tidsskrift

Syfte Metod/Urval Resultat

2004

Storbritannien

Cook, M.J.

Leathard, H.L.

Learning for

clinical

leadership.

Journal of

Nursing

Management

Att identifiera

personlighetsdrag hos

den effektiva kliniska

ledaren

Kvalitativ

Grounded theory

Intervjuer

/observation

n= 12

sjuksköterskor i

ledarroll

Identifierade fem attribut hos

effektiva kliniska ledare.

”Creativity”, ”Highlighting”,

”Influencing”, ”Respecting”,

”Supporting”. Effektiva kliniska

ledare använde sig av

transformational ledarskapsstil och

förbättrade därmed omvårdnaden.

2008

Belgien

Dierckx de

Casterlé, B.

Willemse, A.

Verschueren, M.

Milisen, K.

Impact of

clinical

leadership

development on

the clinical

leader, nursing

team and care-

giving process:

a case study.

Journal of

Nursing

Management

Att utforska

mekanismen bakom ett

ledarskapsutvecklingsp

rogram och dess

inverkan på den

kliniska ledaren,

arbetslaget och

omvårdnadsprocessen.

Kvalitativ

Fall-studie

n=17 från olika

yrkeskategorier på

avdelningen.

Ledarskapets utveckling är en

ständigt pågående process mellan

ledaren och medarbetarna. Den

ledande sjuksköterskan blev mer

effektiv inom områden som

självkännedom, kommunikation,

prestation och omvårdnadsmål.

Arbetslaget gynnades genom att ett

effektivt ledarskap gav en effektiv

kommunikation, större ansvar och

tydliga arbetsuppgifter. Förbättrat

kliniskt ledarskap verkade också

influera patient- centrerad

kommunikation, kontinuitet i

omvårdnaden och samarbete mellan

olika yrkeskategorier.

Bilaga 1. Artikelmatris 3(5)

Publikationsår

Land

Författare

Titel

Tidsskrift

Syfte Metod/Urval Resultat

2005

Sverige

Nilsson, K.

Hetting, A.

Pettersson, I-L.

Theorell, T.

Pride and

confidence at

work: potential

predictors of

occupational

health in a

hospital setting.

BMC Public

Health

Att identifiera och

analysera

förutsättningarna för en

hälsosam arbetsmiljö.

Kvalitativ

Temaintervjuer

(n=17)

Ledarskapet kunde tolkas som

transformellt ledarskap p.g.a. vision,

delegering, motivation, bekräftande,

stödjande och en lösningsorienterad

attityd. Det dagliga arbetet

inkluderade inlärningstillfällen och

främjade ett arbetsklimat som

karaktäriserades av tillit,

gruppsammanhållning och ett

professionellt förhållningssätt.

2008

Storbritannien

McIntosh, J.

Tolson, D.

Leadership as

part of the nurse

consultant role:

banging the

drum for patient

care.

Journal of

Clinical Nursing

Att utvärdera nyligen

introducerade

rådgivare för

sjuksköterskor vars roll

var att stärka

ledarskapet och säkra

omvårdnadskvalitén.

Rådgivarens roll

jämfördes med

egenskaperna hos

”transformational”

ledarskap.

Kvalitativ

Semistrukturerade

intervjuer (n=4)

samt fokusgrupp

intervjuer (n=3).

Rådgivarna använde strategier som

överensstämde med egenskaperna hos

”transformational” ledarskap.

Ledarskapsprocesser innefattade

utvecklandet av den kliniska blicken,

att agera som medlare, att få kontroll

över förändringsarbete.

Ledarskapstekniker inkluderade att

vara ödmjuk men bestämd i

kommunikationen med medarbetare.

Intervjuerna visade vikten av social

kompetens och intellektuella

prestationer för att uppnå önskade

resultat.

Bilaga 1. Artikelmatris 4(5)

Publikationsår

Land

Författare

Titel

Tidsskrift

Syfte Metod/Urval Resultat

2006

Belgien

Milisen, K.

Abraham, I.

Siebens, K.

Darras, E.

Dierckx de

Casterlé, B.

Work

enviroment and

workforce

problems: A

cross-sectional

questionnaire

survey of

hospital nurses

in Belgium.

International

Journal of

Nursing Studies

Att undersöka

sjuksköterskors

uppfattning gällande

arbetsmiljö,

personalfrågor,

omvårdnadskvalité,

arbetstillfredsställelse

och beslutsfattande.

Kvantitativ

Frågeformulär

n=9638

Flera stressmoment gällande

sjuksköterskans yrkesroll

identifierades.Viljan att vara en

kompetent utövare av omvårdnad

visade sig vara hög, men

sjuksköterskan upplevde

begränsningar i arbetsmiljön. Dessa

begränsningar för att kunna ge god

omvårdnad var ledarskapskvalité,

otillräcklig bemanning, tidspress och

stress.

2007

Sverige

Rosengren, K.

Athlin, E.

Segesten, K.

Presence and

availability:

staff

conceptions of

nursing

leadership on an

intensive care

unit.

Journal of

Nursing

Management

Beskriva personalens

uppfattningar gällande

sjuksköterskans

ledarskapsroll.

Kvalitativ

Fenomenografisk

metod

n=10

Resultatet visade att uppfattningarna

om sjuksköterskans ledarskap

handlade om att vara närvarande och

tillgänglig i det dagliga arbetet, stödja

omvårdnadsarbetet, ge respons på

utfört arbete, förbättra

omvårdnadsarbetet både individuellt

och som grupp. Transformational

ledarskapsstil verkade

överensstämma med personalens syn

på ledarskapet där kommunikation är

grunden för starkt ledarskap.

Bilaga 1. Artikelmatris 5(5)

Publikationsår

Land

Författare

Titel

Tidsskrift

Syfte Metod/Urval Resultat

2006

Sverige

Sellgren, S.

Ekvall, G.

Tomson, G.

Leadership

styles in nursing

management:

preferred and

perceived.

Journal of

Nursing

Management

Att undersöka vad

chefer och

underordnade anser

vara viktigt i

sjuksköterskans

ledarskapsroll. Samt att

undersöka

underordnades åsikter

angående chefers

prestationer.

Kvantitativ

Frågeformulär

n=334

(66 chefer och

268 underordnade)

Resultatet visade att det upplevda

ledarskapet inte överensstämde med

det önskade ledarskapet, framför allt

gällande instruktioner samt relation

till personalen. Personalen önskade

tydligare instruktioner och att chefen

visar tillit och möjliggör delaktighet.

2009

Finland

Vesterinen, S.

Isola, A.

Paasivaara, L.

Leadership

styles of Finnish

nurse managers

and factors

influencing it.

Journal of

Nursing

Management,

Att undersöka

chefssjuksköterskors

uppfattning av deras

ledarskapsstilar och

faktorer som påverkar

dem.

Kvalitativ

Intervjuer

n=13 sjuksköterske

chefer

Fem kategorier av ledarskapsstilar

identifierades: visionär, vägledande,

involverande, demokratisk och

befallande. Faktorer som influerade

ledarskapsstilen var: tidigare ledare,

egna värderingar, information,

samarbete, arbetsguppen och

utbildning.