session 56 till koglin

Cykelplanering – en fråga om makt och politik

Till KoglinFM Kulturgeografi, Doktorand

Lunds universitet / LTH / Inst. för Teknik och samhälle / Trafik & väg / Till Koglin

Program för kunskaps- och kompetensuppbyggnad rörande den Hållbara och Attraktiva Stadstrafiken

Vid Institutionen för Teknik och samhälle Lunds universitet

HASTA


Omfattning

Tre delprojekt:

1. Utveckling av indikatorer för hållbara transporter i staden

2. Strategier för ökat och säkrare cyklande och gående

3. Hastighetsanpassning i tätorter

Besättning: åtta seniora forskare, tre doktorander

Sponsorer: VINNOVA, SKL, Vägverkets skyltfond


Cykelplanering – ett doktorandprojekt


MetodKvalitativ metod:• Observationer och deltagande observationer

• Djupintervjuer med cykelplanerare, trafikchefer, trafikdirektörer och politiker

• Insamling av relevant material kring cykling och cykelplanering

Kvantitativ metod:• Enkätstudie bland invånare


Varför planera för cykeltrafik?• Minska olycksrisken för cyklister

• Alla medborgares behov ska vara inkluderade i trafikplaneringen inte bara de som ha bil

• En stad med bra planerade cykelstråk och en bra infrastruktur för cyklister leder ofta till en hög andel cyklande

• Många cyklister bra för miljön, stadens attraktivitet, hälsa …

• För att skapa ett jämställt och rättvist transportsystem ska cyklisters behov inte exkluderas


Trafikplanering genom tiderna

Början av 1900-talet:•Förtätning•Funktionsblandning•Plats för fotgängare och cyklister

1920-1940:•Modernismens intåg i planering•Funktionalismen (Le Corbusier)•Modern trafik, dvs. biltrafik prioriteras•Separering av funktioner•Separering av trafikslag


Forts.

Sedan 1940:•I Sverige: SCAFT och miljonprogrammet

•I England: Traffic in Towns (Buchanan)

•Linkande i andra länder

•Ideal från modernism/funktionalism

SCAFT präglade trafikplanering ända fram tills idag


Lite mer om SCAFT• PROBLEM: bilar krockar med

bilar, fotgängare och cyklister

• LÖSNING: bygg ett system så att de olika trafikslagen i princip aldrig behöver interagera


Separering

Differentiering


Resultat av SCAFT

• En självgenererande struktur

• Tvingar fram konstiga rörelsemönster

• Ger ökad mobilitet, men inte ökad tillgänglighet

• Gång och cykel ses som säkerhetsproblem


Trafikplanering idag

• SCAFT och liknande idéer präglar trafikplanering än idag

• Cyklister ses ofta som problem – ”Cyklister ska uppföra sig!”, ”Cyklister bryter mot regler!”

• Ofta bristande infrastruktur för cyklister

• Man tänker ”hållbart” och menar kollektivtrafik eller miljöbil


Hur ser det ut i Stockholm och Köpenhamn?


Köpenhamn och Stockholm

16,2 % av alla resor görs med cykel i Danmark9,3 % av alla resor görs med cykel i Sverige

Köpenhamn:•Invånare: ca. 530 000•Andel resor med:

- Bil: 28%- Cykel: 31%- Gång: 26,8%- Kollektivtrafik: 13,9%

Stockholm:•Invånare: ca. 840 000•Andel resor med:

- Bil: 28%- Cykel: 4,9%- Gång: 32% - Kollektivtrafik: 28%

Källa: Resvanundersökning Sverige 2005 och Danmark 2006


Bra exempel på cykelplanering från Köpenhamn

• Bra parkeringsmöjligheter nära kollektivtrafik

• Säkra cykelparkeringar


Bra exempel på cykelplanering från Köpenhamn forts.

• Bra och säkra cykelbanor• Egna trafikljus (prioriterad

framför biltrafiken


Bra exempel på cykelplanering från Köpenhamn forts.

• Cykel prioriteras framför biltrafiken genom cykling mot enkelriktad mm


Dåliga exempel på cykelplanering från Stockholm

• Ingen plats för cyklister• Små cykelfält där bilar

parkerar


Dåliga exempel på cykelplanering från Stockholm forts.

• Hinder på cykelfält• Dålig markering


Dåliga exempel på cykelplanering från Stockholm forts.

• Hinder av biltrafiken


Hur kan bilderna tolkas?

• Fysisk planering skapa olika maktrelationer

• Motoriserad trafik få mer makt i Stockholm än i Köpenhamn

• Cyklister marginaliseras mer i Stockholm än i Köpenhamn

• Cykelplanering är mer genomtänkt i Köpenhamn än i Stockholm


Varför är det så olika?

• Beslutsfattare

• Planerare driva olika frågor

• Organisationen av trafikplanering

• Historisk utveckling

• Stockholm fokus på kollektivtrafik, Köpenhamn fokus på cykeltrafik


Varför är det så olika? – Resultat från intervjuer forts.

• Olika attityder bland medierna

• Olika folkopinioner

• Olika politiska ställningstagande


Vad kan då sägas om maktrelationer?

• Olika faktorer påverkade utfallet av cykelplanering

• Maktrelationer man kan observera:– Politiska beslut– Planerings beslut– I trafiksituationer

• Maktrelationer man inte kan observera:– Sociala strukturer (status, social situation mm)– Ekonomiska strukturer (lobby mm, ex. årets lobbyist 2001

Lars-Göran Tannerfors för bilindustrin)– Kulturella strukturer (cykelkultur mm)


Avslutning

• Maktrelationer mellan motorister och cyklister inbyggda i infrastrukturen

• Olika maktrelationer leder också till olika planeringsperspektiv

• Maktrelationer präglade av strukturer– Ekonomiska– Kulturella– Sociala

• Krävs medvetenhet om maktrelationer och påverkan av infrastrukturen


För övrigt…..

Det finns inga GC-trafikanter

det finns fotgängare och det finns cyklister

session 56 till koglin

Documents