session 23 5 lidestam

Björn LidestamIBL

Linköpings universitet

Det svenska körprovet ur

kognitivt perspektiv

116 trafikinspektörers skattningar (enkät)12 trafikinspektörers utsagor (intervju)

1. Överensstämmelse mellan teori och praktik (2005–2007)

2. Förslag till åtgärder

3. Förslag till studie

Det svenska körprovet ur

kognitivt perspektiv

l Taktisk planering

a Arbetsminne

e Inhibition

b Automatisering

j Risktagande

h Normer och social påverkan

i Personlighet

g Motivation

c Avsökning

d Fokuserad uppmärksamhet

m Tillämpning av trafikregler

f Intresse för bilkörning

k Strategisk planering

n Hastighet

o Manövrering

p Placering

q Trafikbeteende

r Uppmärksamhet

a bcd

ef g

h

ij

kl

m

bcde fgh

i

j

k lm

ab cdef

ghi

jk l

m

a bcdef

gh

i jk

lm

ab cd

ef gh ijk lm

10 20 30 40 50 60 70 80 90

a

Riskmedvetenhet

no q rp

10 20 30 40 50 60 70 80 90

a b cdef gh ij

k

lm

M

M

M

M

M

Teoretiska begrepp

Bedömningsområden Riskmedvetenhet

M = %

M = %

Begrepp från forskning Begrepp från körprovet

n Hastighet

o Manövrering

p Placering

q Trafikbeteende

r Uppmärksamhet

a bcd

ef g

h

ij

kl

m

bcde fghj

lm

ab cdef

ghi

jk l

m

a bcdef

gh

i jk

lm

ab cd

ef gh ijk lm

a

Riskmedvetenhet

no q rp

10 20 30 40 50 60 70 80 90

a b cdef gh ij

k

lm

M

M

M

M

M

M =

l Taktisk planering

a Arbetsminne

e Inhibition

b Automatisering

j Risktagande


i Personlighet

g Motivation

c Avsökning





ik10 20 30 40 50 60 70 80 90

Teoretiska begrepp


M = %

%


l Taktisk planering

a Arbetsminne

e Inhibition

b Automatisering

j Risktagande


i Personlighet

g Motivation

c Avsökning





n Hastighet

o Manövrering

p Placering

q Trafikbeteende

r Uppmärksamhet

a bcd

ef g

h

ij

kl

m

bcde fgh

i

j

k lm

ab cdef

ghi

jk l

m

a bcdef

gh

i jk

lm

ab cd

ef gh ijk lm

10 20 30 40 50 60 70 80 90

a

Riskmedvetenhet

no q rp

10 20 30 40 50 60 70 80 90

a b cdef gh ij

k

lm

M

M

M

M

M

Teoretiska begrepp


M = %

M = %


n Hastighet

o Manövrering

p Placering

q Trafikbeteende

r Uppmärksamhet

Riskmedvetenhet

Riskmedvetenhet h j i k g m (27%)

Exekutiv förmåga d e a (15%)Kapacitet för taktisk körning b l (14%)Buskörning utan koll f –c (9%)

Attityd och norm j i h k g a e (29%)

Avsökning och beslutsfattande c d m l b (18%)Intresse f (10%)

Bred koll l c m b (18%)Fokusering e a d (18%)Eftertanke k f h g (15%)Sensation seeking j i (14%)

Exekutiv förmåga och stil c e d b l a (25%)Attityd och personlighet j g i (16%)Inordna sig under regler m h (12%)Buskörning f –k (9%)

Påverkar inte e d j c g k a m i (36%)Attityd, körstil h f (10%)Kapacitet för taktisk körning l b (9%)

Motivation och kapacitet att undvika risk d g e k (19%)

(64%)

(55%)

(63%)

(56%)

(65%)

(83%)

(63%)

Avsökning och taktik c l b (19%)Samspel i trafiken i h j a (16%)Intresse och regeltillämpning f m (9%)

l Taktisk planering

a Arbetsminne

e Inhibition

b Automatisering

j Risktagande


i Personlighet

g Motivation

c Avsökning





Teoretiska begrepp Bedömningsområden Riskmedvetenhet


r Uppmärksamhet


j Risktagande

i Personlighet


g Motivation



Syntes – avancerat q r n (52%)

Grunder o p (31%)

n Hastighet

o Manövrering

p Placering

q Trafikbeteende

r Uppmärksamhet

Riskmedvetenhet

Exekutiv förmåga d e a (15%)

Buskörning utan koll f –c (9%)







(64%)

(55%)

(63%)

(56%)

(65%)

(83%)

(63%)


l Taktisk planering

a Arbetsminne

e Inhibition

b Automatisering

j Risktagande


i Personlighet

g Motivation

c Avsökning







r Uppmärksamhet

a Arbetsminne

e Inhibition




Kapacitet för taktisk körning b l (14%)


Grunder o p (31%)

n Hastighet

o Manövrering

p Placering

q Trafikbeteende

r Uppmärksamhet

Riskmedvetenhet


Kapacitet för taktisk körning b l (14%)







(64%)

(55%)

(63%)

(56%)

(65%)

(83%)

(63%)


l Taktisk planering

a Arbetsminne

e Inhibition

b Automatisering

j Risktagande


i Personlighet

g Motivation

c Avsökning







r Uppmärksamhet

l Taktisk planering

b Automatisering

Kapacitet för taktisk körning b l (14%)Buskörning utan koll f –c (9%)



Grunder o p (31%)

n Hastighet

o Manövrering

p Placering

q Trafikbeteende

r Uppmärksamhet

Riskmedvetenhet



Buskörning utan koll f –c (9%)







(64%)

(55%)

(63%)

(56%)

(65%)

(83%)

(63%)


l Taktisk planering

a Arbetsminne

e Inhibition

b Automatisering

j Risktagande


i Personlighet

g Motivation

c Avsökning







r Uppmärksamhet

c Avsökning


Buskörning utan koll f –c (9%)Kapacitet för taktisk körning b l (14%)


Grunder o p (31%)

n Hastighet

o Manövrering

p Placering

q Trafikbeteende

r Uppmärksamhet

Riskmedvetenhet









(64%)

(55%)

(63%)

(56%)

(65%)

(83%)

(63%)

Samspel i trafiken i h j a (16%)Intresse och regeltillämpning f m (9%)

l Taktisk planering

a Arbetsminne

e Inhibition

b Automatisering

j Risktagande


i Personlighet

g Motivation

c Avsökning







Riskmedvetenhet

e Inhibition

g Motivation



Motivation och kapacitet att undvika risk d g e k (19%)Avsökning och taktik c l b (19%)


Grunder o p (31%)

n Hastighet

o Manövrering

p Placering

q Trafikbeteende

r Uppmärksamhet

Riskmedvetenhet








(64%)

(55%)

(63%)

(56%)

(65%)

(83%)

(63%)

Avsökning och taktik c l b (19%)

Intresse och regeltillämpning f m (9%)

l Taktisk planering

a Arbetsminne

e Inhibition

b Automatisering

j Risktagande


i Personlighet

g Motivation

c Avsökning







Riskmedvetenhet



Samspel i trafiken i h j a (16%)


Grunder o p (31%)

n Hastighet

o Manövrering

p Placering

q Trafikbeteende

r Uppmärksamhet

Riskmedvetenhet









(64%)

(55%)

(63%)

(56%)

(65%)

(83%)

(63%)


l Taktisk planering

a Arbetsminne

e Inhibition

b Automatisering

j Risktagande


i Personlighet

g Motivation

c Avsökning







Riskmedvetenhet





Grunder o p (31%)

n Hastighet

o Manövrering

p Placering

q Trafikbeteende

r Uppmärksamhet

Riskmedvetenhet









(64%)

(55%)

(63%)

(56%)

(65%)

(83%)

(63%)



l Taktisk planering

a Arbetsminne

e Inhibition

b Automatisering

j Risktagande


i Personlighet

g Motivation

c Avsökning







Riskmedvetenhet

Intresse och regeltillämpning f m (9%)Samspel i trafiken i h j a (16%)


Grunder o p (31%)

n Hastighet

o Manövrering

p Placering

q Trafikbeteende

r Uppmärksamhet

Riskmedvetenhet









(64%)

(55%)

(63%)

(56%)

(65%)

(63%)


Grunder o p (31%)


l Taktisk planering

a Arbetsminne

e Inhibition

b Automatisering

j Risktagande


i Personlighet

g Motivation

c Avsökning







n Hastighet

q Trafikbeteende

r Uppmärksamhet

Syntes – avancerat q r n (52%)(83%)

n Hastighet

o Manövrering

p Placering

q Trafikbeteende

r Uppmärksamhet

Riskmedvetenhet









(64%)

(55%)

(63%)

(56%)

(65%)

(63%)


l Taktisk planering

a Arbetsminne

e Inhibition

b Automatisering

j Risktagande


i Personlighet

g Motivation

c Avsökning








Grunder o p (31%)(83%)

Grunder o p (31%)

1. Överensstämmelse mellan teori och praktik

a. Högre ordningens kognition är avgörande

– Uppmärksamhet, trafikuppförande, hastighet – skattades högst– Uppmärksamhet och erfarenhet – nämndes spontant i flertalet intervjuer– Högre ordningens kognition förklarade mest varians (52%) i PCAmedan ”grundläggande färdigheter” i form av manövrering och placering skattades betydligt lägre och förklarade 31% av variansen.

Slutsats: Körprovet mäter komplexa förmågor, och må så göra eftersom riskmedvetande är komplext.

b. Stor variation i hur trafikinspektörer uttrycker sig om praktiskt formella begrepp

– Vad som är viktigt hos en bilförare– Definitioner av begrepp– Relationer mellan begreppen

Slutsats: Resultaten tyder på variation i kunskap – som kan medföra att körprov bedöms olika beroende på hur körbeteende tolkas.

Övriga teoretiska begrepp som skattades högt:Automatisering (LaBerge, 1990; Matthews et al., 2000; Michon, 1979, 1985)

Taktisk planering (Janssen, som hänvisas till i Michon, 1979, 1985; se även Brouwer & Fasotti, 1997; Wickens & Hollands, 2002)

Tillämpning av trafikregler (Brouwer & Fasotti, 1997; Parker et al., 1995; Parker, Manstead, Stradling, & Reason, 1992)

Risktagande (cf. target risk, Wilde, 1982)

Fokuserad uppmärksamhet (Cohen, 2003; Duncan, 1999)Personlighet (Matthews et al., 2000; Näätänen & Summala, 1974)

c. Avsökning är en bra indikator för riskmedvetenhet

– Högst skattat av alla teoretiska begrepp, både för riskmedvetenhet och för bedömningsområdena– Kräver inte omfattande slutsatser om kognitiva processer– Nämndes spontant i intervjuer och associerades där med riskmedvetenhet, uppmärksamhet, och planering

– Bäst ekologisk och prediktiv validitet– Observerbart beteende som styrs direkt av uppmärksamhet, som i sin tur styrs av riskmedvetenhet

Slutsats: Avsökning är viktigt i både teori och praktik.

2. Förslag till förbättringar av körprovsverksamheten

a. Ordbok för praktiskt formella begrepp

Tydliga och enhetliga definitioner i lättillgänglig form. Kan ingå som kurslitteratur och examineras, vilket bör öka överensstämmelsen mellan trafikinspektörer.

b. Intervjudel i körprovet

Minskar risken för felaktiga slutsatser om perceptuella och kognitiva processer. Slutgiltig bedömning baseras på sammanvägd bedömning av körbeteende och intervjusvar. Körprovet blir ett inlärningstillfälle för aspiranten.

c. Utveckla och implementera avsökningstest

Komplement till körprovet samt diagnostiskt prov på trafikskolor (jfr. brittiska hazard perception test). Apparatur: körsimulator med sikt i alla riktningar och kamera för att registrera ögonrörelser, så att blickmönster och fixationstider kan mätas i förhållande till körbeteende.Möjliggör slutsatser om vad föraren uppmärksammat eller inte, och utskrift av dessa objektiva mått kan strax därefter användas som underlag för en kort diskussion om hur föraraspiranten tolkat kritiska situationer.

3. Förslag till studie

Syfte: Finna mätbara prediktorer för trafiksäker körning

Nytta: Förbättring av körprovet, förarutbildningen, samt utbildningen och fortbildningen av trafikinspektörer

Design: Longitudinell tvärsnittsstudie

Metod: Slumpvis utvalda föraraspiranter testas med testbatteri för att mäta förmodat viktiga egenskaper före körprovet.

Under körprovet bedömer trafikinspektörerna hur föraraspiranterna presterar i riskmedvetenhet, bedömningsområdena och vissa praktiskt formella och teoretiska begrepp (t.ex. avsökning, automatisering, erfarenhet och taktisk planering) i kvantifierade mått på på en graderad skala.

De som får godkänt körprov följs sedan upp under några år genom att de skriver dagbok över sin körning. Körsträcka, incidenter och nära incidenter registreras.

Efter avslutad registrering kan slutsatser dras om vilka egenskaper och bedömningar från körprovet som har störst inverkan på körbeteende och olycksrisk.

Tack till

Trafikmedicinska rådet, Vägverket

Anna Lundqvist

Lina Persson

Jerker Rönnberg

Henrik Söderqvist

Per-Olof Nilsson

Rita Restrup

Hans-Yngve Berg

Lars Englund

session 23 5 lidestam

Automotive