1

En bättre sits– en bred och långsiktig process

för Stockholm-Mälarregionens transportsystem

Maria Nimvik Stern, Mälardalsrådet

2

1. Resultatet av En bättre sits

2. Varför startade En bättre sits?

3. En bättre sits – design och struktur

4. Processen i En bättre sits

5. Några lärdomar

En presentation i fem delar

3

Kort om Mälardalsrådet

• Ideell organisation, bildad 1992

• Medlemmar är 56 kommuner och 5 landsting i Stockholms, Uppsala, Örebro, Västmanlands och Södermanlands län

• Storregional mötesplats

4

Vad står namnet för?

”Processen ska ge Stockholm- Mälarregionen en bättre sits…

…för lastbilschauffören, för tågpendlaren, för resenären i bil, för den rullstolsburne, för barnet i vagnen

- ja, kort sagt en bättre sits för alla fem län och storregionen. Både på hemmaplan och i den internationella konkurrensen.”

5

1. Resultatet• Gemensamma

transportpolitiska mål

• Integration med Stockholms-överenskommelsen

• Unikt dokument december 2007 – gemensam prioriteringslista för vägar och järnvägar

• Gemensam systemanalys

• En mer sammansvetsad Stockholm-Mälarregion

6

2. Varför startade En bättre sits?

• Uppenbara behov av samverkan för bättre infrastruktur i regionen

• Knepiga institutionella förutsättningar, många aktörer

• Goda erfarenheter i andra regioner

• Etablerade kontakter sedan tidigare

7

• 3 Regionförbund

• 5 Landsting

• 5 Länsstyrelser

• 65 Kommuner (genom Mälardalsrådet)

• 5 Grannlän

• MÄLAB (representerar trafikhuvudmännen)

• SL

• Vägverket

• Banverket

• Luftfartsstyrelsen

• Sjöfartsverket

• LFV Arlanda/Bromma

• Regionplane- och trafikkontoret

(Stockholms läns landsting)

Många aktörer – ingen ensam ägare

8

3. En bättre sits – design och struktur

• Konsensus i en politisk process

• Förankring och öppenhet

• Gränsöverskridande arbetsformer

• Kunskapsutveckling och lärande

• Eldsjälar!

Stråk Nordväst

Stråk SydvästStråk Syd

Stråk Nord

9

Organisation

Mälardalsrådets kansli

Lilla tjänstemanna-gruppen

-Länstrafikansvariga

-Regionplanekontoret

Temagrupper

Stora tjänstemanna-gruppen

-Länstrafikansvariga

-Regionplanekontoret

-Statliga trafikverk

-Experter

-Länstrafiken

Processledning

Stråkgrupper

Samlad politikergrupp

(öppna möten)

Stråkpresidie-gruppen

NordNord-väst

Syd-väst

Syd

Mälardals-rådet

Haga Forum

Riksdagsrepresenterade politiska partier

10

4. Processen i En bättre sitsMålsättningar på längre och kortare sikt

Gemensam målbild 2030 → klar 2006

Gemensam prioritering inför statliga infrastruktursatsningar 2010-2021 → klar 2007/2008

Kommunikation

Hög kvalitet på underlag

Proffsiga arrangemang

Organisation

Informell struktur som formades efter hand

Olika mötesformer utvecklades

Stormöten (förankring)

Stråkgrupper (studiecirklar)

Presidiemöten (prioriteringar)

Haga Forum (acceptans)

11

Värdering ur ett helhetsperspektiv

En fullständig uppslutning motsvarar 1,0. Alla värden över noll visar positiv övervikt

12

5. Några lärdomar

• Oprövade grepp öppnar nya möjligheter för samverkan

• Identifierade, komplexa problem med stor räckvidd och flera aktörer = hög motivator

”Ett oerhört svårt jobb. Är rätt imponerad över att vi rott det i land. Förståelsen och acceptansen för hela regionen blir ständigt större i hela Stockholm-Mälarregionen.”