sas institute sweden: reflektion & resultat 1, 2012

Reflektion 1 · 2012 · Magasin oM ledarskap, strategi och teknik från sas institute

”�Du�måste�börja�tvinga� tillbaka�framtidsperspek�tivet�i�verksamheten�igen�och�se�längre�fram�än�de�närmaste�två-tre�åren”

Magnus�Lindkvist,�trendspotter

Professor�Rehns�passion�för�friktion�–�ett�obekvämt�recept�på�kreativitet�|�Framtiden�har�knackat�på�dörren�–�nu�är�SAS�trainees�redo�för�verkligheten�|�Analys�av�kundinformation�ska� lyfta� flygbolaget� |� SGU� analyserar� grundvattnet� för� att� säkra� vårt� dricksvatten

2 | Reflektion & Resultat – nummer 1, 2012

Vd har ordet

Har ni tänkt på att stora förändringar smyger sig på. Plötsligt står man i ett helt nytt läge och tänker att hur kunde det där hända så fort. Så inser man att nog har tecknen funnits där, om man varit lite mer uppmärk-sam. Trendspottern Magnus Lindkvist visualiserade på SAS Forum hur förändringar smyger sig på så att man inte uppfattar dem. Han visade också hur vi har en ten-dens att överdriva avvikande beteende om vi bara titta på livet i en för snäv tidsrymd. Säsongsvariationer kan då tolkas som trendbrott. Det här ledde till eftertanke och nu när jag skriver detta i början av året inser jag att SAS Institute och jag själv kommer att stå på en helt ny plattform 2012.

Det är uppenbart att fler och fler vill lyfta blicken och se verkligheten med perspektiv. Vi vill inte vakna upp påkomna av att en förändring långsamt har förflyttat oss till en annan position. Istället vill vi kontinuerligt

kunna skilja normala upp- och ned-gångar från stora trendbrott. Statistik och möjligheten att göra prognoser har alltid varit en lösning för personer som intresserar sig för analys. Den nya trenden för oss är att vi ser en allt bre-dare efterfrågan. Under 35 år har SAS arbetat med att utveckla lösningar för

analytiskt beslutsstöd och helt plötsligt söker både nya typer av företag och nya roller svar på frågor som bara kan hämtas i informationsguldet. Att vaska fram det väsentliga har blivit affärskritiskt.

Vi står inför ett riktigt trendbrott i marknaden som vi måste möta. Därför kommer 2012 bli året då vi på riktigt kommer att organisera oss som ett nordiskt fö-retag. Det är den väg vi ser att vi måste gå för att ge en ökad service och för att stödja våra kunder med specifik expertis och affärsrådgivning. Jag tänker framförallt på kompetens inom riskområdet, kundutvecklingsarbete och frågor kring informationshantering och arkitektur.

För att lyckas behöver vi också bli fler. Vi växer så att det nästan bokstavligt knakar i väggarna på vårt kon-tor i Stora Frösunda Gård. Därför är första spadtaget taget för vår nya tillbyggnad som kommer att rymma ett större svenskt kontor med inflyttning 2013. Under hösten har vi nyanställt 30 personer i Sverige, vi hoppas kunna välkomna lika många till nästa år.

SAS Institute har en unik företagskultur som bygger på respekt. I tider av förändring är det min största utma-ning att säkerställa att den fina anda som finns kommer att bli ett fortsatt kännetecken för oss som arbetsgivare och leverantör. Magnus Khysing

reflektion & resultatSAS Institute AB, Stora FrösundaBox 609, SE-169 26 SOLNATelefon: 08-5221 70 00www.sas.com/sweden

Ansvarig Utgivare: Magnus Khysing, SAS InstituteRedaktör: Gisela Östlund, SAS InstituteProjektledare: Christina Bonnevier / Eva Gustin, Visible PR Layout, tryck och repro: Göteborgstryckeriet, Mölndal

oM sas instituteSAS Institute är ledande på beslutsstöd med avancerad analys. SAS Institute, även världens största privatägda mjukvaruföre-tag, omsatte 2010 2,43 miljarder dollar i 127 länder och har sedan 1976 erfarenhet av att utveckla verktyg och metoder som låter stora organisationer lära av sin historia, mäta och kommuni-cera pågående aktiviteter och inte minst att skapa insikt om framtiden. Världen runt har SAS Institute totalt gjort 50 000 kundinstallationer, bland annat i 93 procent av Fortune 500- företagen. I Sverige startade SAS Institute AB år 1986 och har i dag drygt 130 anställda på kontoret i Stockholm. Bland de svenska kunderna finns landets mest betydande företag och organisa-tioner. För mer information besök: www.sas.com/sweden

2. . . . . Ledare

3. . . . . Reportage Professor Rehns passion för

friktion – ett obekvämt recept på kreativitet

4-5 . . . Trendspotting Det är nu viktigare än

någonsin att göra långsiktiga analyser

6-8 . . . Nyhet och trend Aktiekurvor och twitter

går hand i hand

9. . . . . Nyhet Handelsstudenter får försprång på

arbetsmarknaden med statistiklösningar

10-11 . Nyhet Framtiden har knackat på dörren

– nu är SAS trainees redo för verkligheten

12-15 . Reportage Analys av kundinformation ska

lyfta flygbolaget

16-17 . Nyhet SGU analyserar grundvattnet för

att säkra vårt dricksvatten

18-19 . Reportage SAS Forum 2011 kombinerade

25-årsfirande med heta BI-nyheter

20. . . . Debatt Det fria vårdvalet är en valfrihet

med ögonbindel

Magnus Khysing VD SAS Institute

”�Nya�spadtag�en�symbol�för�vår�tillväxt”

Reflektion & Resultat – nummer 1, 2012 | 3

Professor�Rehns�passion�för�friktion–�ett��obekvämt�recept�på�kreativitetGlöm kreativitet utan svett och tårar. Och glöm mins-ta motståndets lag och gulligt räkmackesurfande fram till den bästa kreativa, innovativa lösningen. Kreativitet och innovationsprocesser är en kamp och modet att trampa runt i obekvämlighetszonen.

På Alf Rehns klingande och sjungande finlandssvenska känns definitionen på kreativitet väldigt definitiv och på intet vis motsägelsefull. Som professor i ”Företagets organisation och ledning” vid Åbo Akademi har han dessutom torrt på fötterna.

– Alltså, näringslivets organisationer vimlar av ledar-skap som omger sig med nickedockor. Det saknas frik-tion och vill de på riktigt gå in i framtiden gäller det att söka de tankar som är obekväma, opassande, otrevliga och problematiska, säger Alf Rehn.

Denne företagsekonomins ”enfant terrible” släppte för ett år sedan boken ”FARLIGA IDÉER – När det opas-sande tänkandet är din värdefullaste resurs”. Han har gjort sig känd som en av norra Europas mest utpräglade avvikare från den gängse normen av kreativitet i dess kramgoa gullighet.

– Jag älskar friktion. Kreativitet är svett, tårar och en ständig kamp mot sina egna begränsningar.

Vår hjärna går mestadels på sparlåga. Det är först när vi utsätts för hot eller obekväma situationer som aktivite-ten går från lathet till kamplystnad. Alf Rehns passion för friktion kommer då som en påpassligt omskakande defibrillator.

– Omge dig inte bara med ja-sägare. Se till att det finns människor som är lite annorlunda och som inte är lätta att tampas med.

Kan till och med bakåtsträvarna ha en plats i en kreativ innovationsprocess?

– Jo, det är till och med nödvändigt. Bakåtsträvare är väldigt viktiga i friktionen. Det behövs människor som ska övertalas, och bakåtsträvare är som en slipsten där du vässar din idé och innovation.

Att ha bra på fötterna inför framtidens beslut är en nöd-vändighet, till en viss gräns. Men sedan är det Alf Rehns käpphäst – friktionen – som ska ta vid.

– Det analysen hjälper dig med är att med hjälp av den enorma tillgången på verklighetsbaserade data ta reda på hur långt du kan gå i din existerande verksamhet.

Men gör inte analysverktygen till en snuttefilt, utan se analysen som en möjlighet att omkullkasta det du re-dan kan.

Enligt Alf Rehn finns det otaliga exempel genom historien där företag och personer tror sig kunna allt och att deras kunskap tar dem in i framtiden.

– Några tydliga exem-pel är musikbranschen som trodde sig ha kon-troll, men plötsligt dök Napster upp. Eller den amerikanska bilbranschen som överraskades av japanska bilbranschen. Det är ingen dygd att vara självgod. När du minst anar det kommer någon med ett nytt perspektiv och slår undan fötterna på dig.

”Jag�älskar�friktion.�Kreativitet�är�svett,�tårar�och�en�ständig�kamp�mot�sina�egna�begränsningar”


När Magnus Lindkvist beskriver en ny trend i vardande är det lätt att tro på vartenda ord. Den nästan två meter långe mannen flödar av kraftfulla och pricksäkra ord, stundtals provocerande eller överraskande.

Han är trendspanare och estradör i en och samma långa person. Dessutom prisad för sina konster och har stolt kunnat placera priset som ”Årets Talare 2009” i bokhyllan hemma.

Som trendspotter är han alltid på jakt efter riktnings-förändringar av betydelse, vare sig det handlar om det långa eller korta perspektivet. Och som hårt anli-

tad konsult och talare ham-nar han ofta på företag som törstar efter nästa trend och tendens.

– De företag som jag möter nu, är i en överlevnadsfas. De tror att jorden ska gå under i

någon sorts miljöbetonad finanskatastrof och reagerar mer instinktivt, berättar Magnus Lindkvist. Men nu är det viktigare än någonsin att lägga upp välplanerade strategier för att få tillbaka framtidsperspektivet.

De goda åren tillhör plötsligt en svunnen tid och fram-tiden ser kolsvart ut. Det är i den här negativa spiralen som Magnus Lindkvist önskar att företagen tar tillfäl-let i akt och gör långsiktiga analyser.

– Ja, du måste börja tvinga tillbaka framtidsperspek-tivet i verksamheten igen och se längre fram än de närmaste två-tre åren. Men tyvärr är det många som tror att det aldrig mer kommer att bli högkonjunktur igen…

Och sedan kommer högkonjunkturen, hur lätt är det då för dig att ta till ett ”vad-var-det-jag-sa”?

– Det finns en forskare som har gjort ett experiment på trendanalytiker. Det visade sig att de som var tvärsäkra hade fel om framtiden och de som var mer öppna för att de kanske hade fel, de hade lite mindre fel, säger Magnus Lindkvist med ett leende. Och det är ju inte för inte som jag skrivit boken ”Everything we know is wrong”. Där uppmanar jag folk att utgå från att alla trendspaningar är fel.

– Men man behöver inte vara trendspanare för att förstå att det alltid kommer en högkonjunktur efter en lågkonjunktur…

Om du på ett mer filosofiskt plan skulle beskriva ditt ar-bete som trendspanare, hur skulle det lyda?

– För mig handlar det om en frigörelse från nuet. Nuet innehåller ju alltid en massa märkliga tankar och upp-fattningar. Tänk om de som levde i nuet 1950 visste att det 50 år senare skulle finnas en gigantisk folkfest för homosexuella ute på gatorna. Hade en trendspanare sagt det då hade han blivit idiotförklarad och pryglad. Men i dag vet vi att en Pridefestival är ett utmärkt sätt att locka till sig kreativa människor.

När samtalet nu glider in på kreativitet plockar Magnus Lindkvist fram sin käpphäst, som för många provoce-rar och vänder upp och ner på begreppen.

– Det är fullkomligt idiotiskt av ett företag som letar efter kreativa människor att tänka 35-åringar. De har höga bostadslån, barn och vågar inte riskera något. En 70-åring däremot har avbetalda lån, utflugna barn och har provat på att misslyckas – och är en enorm kreativ kraft.

Och för att sammanfläta de mogna kreativa förmå-gorna med rätt typ av företag så har Magnus spanat in de små och fattiga bolagen, de som slåss mot regelverk, lagstiftare och lönsamhet.

– Ja, det är i de bolagen jag möter den största kreativite-ten. Inte i proppmätta storbolag, menar Magnus. Och egentligen borde företagsledningar jubla när lagstiftar-

Det�är�nu�viktigare�än�någonsinatt�göra�långsiktiga�analyser

Magnus lindkVist, trendspotter:

”�De�företag�som� jag�möter�nu,�är�i� en�överlevnadsfas”

”�Jag�försöker� uppleva�så� mycket�som� möjligt�i� verkligheten”

Reflektion & Resultat – nummer 1, 2012 | 5Reflektion & Resultat – nummer 2, 2011 | 5

na gör livet surt med nya regler och begränsningar, för det tvingar fram kreativiteten. Frihet är en av de sämsta förutsättningar för kreativitet, fantasi och innovation!

Hur tankar du själv in egna intryck, de som lägger grun-den till de futuristiska spaningarna?

– Genom immersiva upplevelser. Heter det så på svenska, förresten? Alltså, det handlar helt enkelt om att simma runt i själva upplevelsen. Som när jag var i Abu Dhabi träffade jag några muslimska kvinnor som ville bli egna företagare. Där slogs alla mina fördomar och icke-existerande föreställningar i kras, fullkom-ligen, berättar Magnus Lindkvist.

– Jag försöker uppleva så mycket som möjligt i verklig-heten. Därför försöker jag en gång i veckan äta lunch med en helt okänd person för att uppleva och betrakta det som annars bara blir hörsägen.

Så dina trendspaningar är alltså inte ett resultat av googlande, bloggläsande och slötittande på obskyra nyhetssändningar från främmande länder?

– Visst, det är bekvämt att sitta hemma framför datorn och TVn med en påse chips och matas med informa-tion som du väljer. Men det obekväma sättet är att inte fly, utan att övervinna sin eventuella sociala fobi och se verkligheten som den är.

– Jag ser information på samma sätt som vi såg på kost-cirkeln förr. Och det är en utmaning att ta till sig infor-mation på flera sätt för att inte bli felinformerad och få bristsjukdomar, slutar Magnus Lindkvist.

Så�håller�du�ett�lyckat�taltips från coachen:

• Det handlar om en stund där du får ta makten. Lek med formen så att du har kul. För har du kul så kommer andra att ha kul.

• Lägg inte för mycket vikt vid innehållet.

• Det har hållits för många dåliga tal i världen. Så fundera på – ska jag verkligen hålla tal. Och förvånansvärt ofta är svaret nej.

Magnus Lindkvist:

Utbildning: Handelshögskolan i Stockholm och University of California,

Los Angeles (UCLA).

Uppdrag, bland många: Medlem i amerikanska trendseminariet TED

(Technology, Entertainment & Design). Ansvarig för kursen ”Trendspotting”

på Stockholm School of Entrepreneurship.

Några titlar: Författare, civilekonom, futurolog, filmvetare.

Ett pris: Årets Talare i Sverige 2009.


TDC tar som det första företaget i Danmark med data från sociala nätverk i sina kampanjaktiviteter. I nära samarbete med SAS Institute analyserar telejätten påverknings- och handlingsmönster för att behålla kunderna.

”Vi har ett klart mål. Vi vill behålla våra kunder och vi förväntar oss att bli upp till 20 procent bättre på att se i tid vilka kunder som är på väg bort.”

Så beskriver avdelningschefen på TDC, Jesper Lylloff, ambitionerna bakom företagets nya storstilade IT-projekt. Bakgrunden till projektet är insikten att kun-der påverkar varandra och att kunskaper om vilka kun-der som påverkar vilka kan skapa en grogrund för exakt målinriktade kampanjaktiviteter som ger maximal effekt och förlänger kundens livscykel.

I och med det här projektet beträder TDC jungfrulig mark: Företaget är det första i Danmark som investerar i analytisk programvara som ger inblick i påverknings- och handlingsmönster bland företagets 1,3 miljoner privatkunder.

– I dag tittar vi på enskilda kunder. Längre fram vill vi också ställa in radarn på hur mycket värde det finns i nätverket runt omkring den enskilda kunden. Det betyder mer konkret att vi vill dela in kunderna efter vilka de ringer och skickar sms till, och hur de påverkar varandra inbördes i förhållande till val av abonnemang och köp av nya produkter, förklarar Jesper Lylloff.

Ambassadörer�smittar

– Beroende på om en kund är ambassadör med stort in-flytande på gruppens handlande, följeslagare eller bro-byggare mellan nätverk kan vi inrikta vår kontakt till både den enskilda kunden och gruppen, vilket är en helt ny angreppsvinkel inom kundvård och kvarhållande av kunder, säger han.

TDC har i flera år arbetat med churn prediction, där man med hjälp av analyser försöker se vilka kunder som är på väg bort. Men den här metoden saknar enligt Jesper Lylloff en viktig dimension, nämligen så kallat smittsamt bortfall, vilket är ett ganska allvarligt feno-men. Ett konkret fall från USA visar att en kund med ett stort nätverk kan dra med sig upp till 60 procent av sitt nätverk, om personen säger upp sitt abonnemang.

– Vi måste ta de här påverkningsmönstren på allvar och kan inte bara agera efter den enskilda kundens handlingar. Om vi kan ingripa proaktivt i en grupp där ambassadören är i riskzonen för att säga upp abonne-manget, kommer det ha stor inverkan på vårt slutresul-tat, säger Jesper Lylloff.

TDC�sätter�de�sociala�nätverken�

under�luppen


Tvillingar�skvallrar

Samtidigt med projektet med sociala nätverk håller TDC också på med en rad andra initiativ som ska op-timera vinsten från koncernens kampanjaktiviteter. TDC kör ungefär 430 enskilda kampanjer om året och även om de segmenteras, går kunderna ofta igen i de olika kampanjerna. Det är både dyrt och ineffektivt och kan i värsta fall ge bakslag.

– Med hjälp av analytisk programvara kan vi be-räkna vilka kampanjer som har störst effekt i förhållande till enskilda kunder. Men vi går också ett steg längre och tar med historiska data med fokus på att förutsäga kundreaktioner, grundat på kunskaper om hur ”tvillingkunder” har rea-gerat, säger Jesper Lylloff och förklarar:

– Man kan dela in kunder i fyra grupper: De som köper eftersom de deltar i en kampanj, de som kö-per i vilket fall som helst,

de som aldrig köper samt de som uttryckligen reage-rar negativt på kampanjerbjudanden. Varje grupp har särskilda egenskaper och när vi jämför den enskilda kunden mot dessa grupper får vi en mycket säker indi-kation på hur meningsfullt det är att driva kampanjen för den aktuella kunden, säger Jesper Lylloff som vill gå målinriktat efter de kunder som har gemensamma drag med dem som har reagerat positivt på TDCs tidigare kampanjer.

Han förväntar sig att minska antalet kontakter med upp till 25 procent om året tack vare den finmaskiga segmenteringen.

”�Vi�har�en�klar�förväntning�på�

att�investeringen�kommer�att�löna�

sig�och�att�vi�kommer�att�göra�en�kommersiell�vinst�på�det�här�

projektet”

TDC och SAS Institute

TDC drar i det här storstilade projektet nytta av rådgivning

och lösningar från SAS Institute, varav den ena – Custo-

mer Link Analysis – är helt ny på den danska marknaden.

Customer Link Analysis gör det möjligt att se hur kunder

påverkar varandra i sociala nätverk. I projektet ingår också

SAS Marketing Optimization och responsmodellering.

Affärslivet håller öronen öppna när det kvittras i de sociala medierna, men vad är det egentligen bra för? Fördelarna kommer först när man kan se sambanden mellan försäljningssiffror och vad det pratas om. Det kan man nu.

Handen på hjärtat: Hur seriöst ser din verksamhet på de sociala medierna? Är det i första hand en ny lek-plats för marknadsföringsavdelningen, som driver en Facebook-profil och håller koll på bloggar? Då kan det ju vara svårt att se det affärsmässiga värdet. Men det finns ett värde där, och nu kan du mäta det i kronor och ören.

– Den senaste trenden är att samköra sociala medier med försäljningsdata, aktiekurser, mätningar av kund-tillfredsställelse och liknande. Därmed kan verksam-heten se om det finns ett samband mellan det man talar om i de sociala medierna och utvecklingen av försäljningssiffror och aktiekurser, säger Bo Sannung, divisionschef på SAS Institute, som uppmanar oss att vidga vår radar utöver Facebook och Twitter. De digi-tala kanalerna omfattar även investerarwebbplatser med prognoser om verksamheten och branschen samt e-nyheter och diskussionsforum – alla ställen i nätets universum där din verksamhet kan exponeras.

– När du kan dokumentera att försäljningen sjunker lika snabbt som den negativa uppmärksamheten på Facebook stiger, eller att aktiekurvan skjuter uppåt samtidigt som din verksamhet får positiv uppmärk-samhet på en investerarwebbplats, kan de sociala me-dierna utnyttjas för att fatta affärsbeslut. Därmed blir de digitala kanalerna inte bara intressanta för mark-nadsföringsavdelningen, men även för ekonomiavdel-ningen, kundtjänst, försäljning – hela organisationen påverkas av hur människor pratar om den.

Mätningar�i�realtid

Nuförtiden är det få som underskattar vikten av de sociala medierna, men för de flesta är det fortfarande en djungel som man lätt går vilse i. Bo Sannung delar upp företagens användning av sociala medier i fyra faser (se separat ruta). De allra flesta befinner sig i den expe-rimenterande första fasen, där man i stora drag skaffar sig en överblick över omfattningen av positiva, nega-tiva och neutrala kommentarer om företaget.

Nu kan man, med hjälp av analytisk programvara, gräva lite djupare och studera hur dessa kommentarer fördelar sig enligt olika parametrar. Man kan även sam-köra informationen med annan data, som till exempel aktievariabler. Eftersom mycket av informationen är offentlig, blir det samtidigt enklare att hålla ett öga på

Aktiekurvor�och�twitter�går�hand�i�hand


konkurrenterna. Bo Sannung ger en demonstration av hur programvaran snabbt gör en analys av kommen-tarerna om en internationell detaljhandelskedja i de sociala medierna.

Programvaran arbetar dygnet runt och tar därför tem-pen i realtid. Inom loppet av ett par sekunder skapas graferna som visar att kommentarerna om kedjan är till

Var befinner sig din verksamhet på utvecklingskurvan?

1. Den experimenterande fasen. Verksamheten lyssnar på: Positiva och negativa kommentarer i de sociala medierna

2. Den interagerande fasen. Verksamheten tar del i dialogen och svarar på bloggar

3. Den integrerande fasen. Kategorisering av kommentarerna, tilldelning av ansvar om vem som svarar på vad, fastställande av procedurer

4. Den värdeskapande fasen. Samkörning och analys av data från sociala medier med för- säljningsdata, aktiekurser, mätningar av kundtillfredsställelse, m.m.

”Det�ökade�fokuset�på�kundupplevelser�gör�att�det�i�dag�inte�bara�handlar�om�

hur�bra�ditt�varumärke�är,�utan�även�om�hur�du�agerar�gentemot�dina�kunder”

90 procent positiva eller neutrala, och att de resterande 10 procenten är förknippade med image och kultur. Programvaran avslöjar även från vilka digitala kanaler kommentarerna kommer ifrån och jämför detta med enskilda avsändares betydelse, så att verksamheten inte fokuserar på dem med flest anhängare, utan på dem med mest inflytande. Med ett enda klick kan man dessutom dokumentera att en massiv ökning av posi-tiva produktkommentarer i januari följdes av en mot-svarande ökning av kedjans aktiekurs. De två kurvorna följer varandra sida vid sida – utan avvikelser.

Kundupplevelsen�i�centrum

– Det är få som är så avancerade i sin analys av sociala medier, men som en stor och väletablerad verksamhet kommer man inte att slippa undan mycket längre till. Inom loppet av de kommande tre åren kommer det att ske en kraftig utveckling inom detta område, säger Bo Sannung, och han berättar att intresset för detta har exploderat under de senaste sex månaderna.

– Förra året vid den här tiden pratade vi fortfarande bara om mätning med företagen. Nu har vi fem-sex fall med avancerad analys igång bara i Danmark, och utom-lands händer det ännu mer.

– Det är bra att mäta och svara på bloggar, men det ska-par inget affärsmässigt mervärde. Det ökade fokuset på kundupplevelser gör att det i dag inte bara handlar om hur bra ditt varumärke är, utan även om hur du agerar gentemot mot dina kunder. De sociala medierna skapar en total öppenhet över hela leveranskedjan och därför måste företagen ta dem på djupaste allvar och integrera dem i verksamheten, säger Bo Sannung.


Foto�Lasse�Lychn

ell

Handelsstudenter�får�försprång�på�arbetsmarknaden�med�statistiklösningarAffärsanalys och statistik är viktig kunskap för fram-tidens beslutsfattare. Både näringslivet och samhället behöver bli bättre på att analysera och förutse skeen-den i omvärlden. Det är något som Handelshögskolan i Stockholm tagit fasta på och i dag har de nära 2 000 studenterna numera tillgång till en serie statistik- och analysprogram i sin undervisning. Därigenom ska de stå rustade för att möta marknadens behov av analy-tisk kompetens och erfarenhet.

Dagens arbetsmarknad är tuff och förutsättningarna förändras snabbare än någonsin. För att en högskole-examen ska kunna ge en väg in i näringsliv och organi-sationer tittar många högskolor och universitet på nya vägar att anpassa utbildningarna till arbetsmarkna-dens krav.

Handelshögskolan i Stockholm har länge varit känt som en plantskola för framtidens beslutsfattare. Högskolans före detta studenter återfinns på många olika befattningar runt om i samhället.

− Många gör en internationell karriär. Vissa får till och med sitt första jobb utomlands. Många blir också en-treprenörer. Vi anpassar våra utbildningar efter mark-nadens behov samtidigt som vår undervisning grundar sig på aktuell forskning inom våra ämnen. Det pedago-giska upplägget baserar sig på ett akademiskt och kri-tiskt tänkande. För den som ska leda och driva ett före-tag är det viktigt att kunna strukturera problemen. Där är statistik och analys viktiga kompetenser, säger Dan Magnusson, CIO på Handelshögskolan i Stockholm.

Statistik är en nödvändig komponent i både akademis-ka och praktiska verksamheter, för att sätta upp hypo-teser, testa mot dem och verifiera dem.

”�Bråkdelen�av�en� sekund�kan�göra�hela�skillnaden�på�en�god�eller�en� dålig�affär.”

− Därför är det viktigt för våra studenter att lära sig använda moderna analysprogram. Det kan ge dem ett försprång på arbetsmarknaden, säger Dan Magnusson.

− Våra forskare har haft tillgång till SAS Institutes statis-tik- och analysprogram i mer än tio år. Nu har program-men utvecklats så att de även kan användas av våra stu-denter utan egentliga utbildningsinsatser. Tanken är att alla våra kursansvariga ska kunna använda statistik- och analyslösningarna i undervisningen, fortsätter han.

Dan Magnusson ser många områden där kunskap om statistiska metoder är centralt i dag, till exempel för dem som ska följa marknadstrender. Han berättar att i dag består exempelvis många handlarteam av högt kva-lificerade matematiker och programmerare, förutom aktiemäklare.

− Bråkdelen av en sekund kan göra hela skillnaden på en god eller en då-lig affär. Det är långt ifrån handlaren från förr, säger han.

Inom utbildningarna på Han dels-högskolan i Stock holm finns nästan 2 500 personer. Förutom de nära 2 000 studenterna är cirka 500 fors-kare verksamma på skolan, inklusive doktoranderna.

Statistik- och analysprogrammen samt har nu instal-lerats i datorsalarna och Handelshögskolan sätter upp en servermiljö där studenterna kan ladda ned program-men till sina egna datorer.

− Tanken är nu att våra statistik- och analyslösningar blir en del i den grundläggande statistikundervisning, avslutar Dan Magnusson.


Framtiden� har�knackat� på�dörren�

–�nu�är�SAS� trainees�redo�

för�verkligheten

SAS Institute växer så det knakar på den svenska marknaden. Det vackra huvudkontoret i Stora Frösun-das slottsmiljö bågnar av trycket och nya lokaler växer nu fram i parken för att svälja ännu fler medarbetare.Under 2011 ökade antalet anställda från 100 till 130 för att möta behovet inom Business Analytics, det område som växer kraftigt inom västvärlden.

Framtiden knackar på den stora trädörren i Stora Frösunda och då är det också självklart att det är just framtiden som öppnar. Och det är också därför SAS Institute har startat traineepro-grammet SAS Business Analytics Academy. Traineeutbildningen erbjuds också partnerföretagen Accenture, EDB och Cap Gemini.

I höstas kom den första kullen trainees. Sex unga tjejer och killar med olika bakgrund, men med det gemen-samt att de brinner för Business Intelligence och ser kraften i analysen. Efter ett halvår reflekterar nu Micael Engström, Emanuel Ährlin, Johanna Wikström, Jacob Mårdfelt, Sofie Björk och Viktor Zaunders över sin för-sta tid på SAS Institute som trainees.

– Just nu längtar jag efter att delta i ett projekt – på rik-tigt, säger Johanna Wikström. Det har varit ett helt un-derbart första halvår och utan att överdriva kan jag säga att jag längtat till måndagarna. Nu känner jag mig redo för skarpt läge.

Det unga gänget har under hösten fått tid att varsamt skolas in i SAS Institutes metodik och företagskultur. I vår väntar skarpa projekt för de hungriga sex.

– På förra företaget jag jobbade kas-tades jag ut till kund på en gång och skulle bli ”faktureringsbar” innan jag ens visste vad jag sysslade med. Det var jobbigt och kändes väldigt fel, berättar Jacob Mårdfelt. Men på SAS är det hu-mant och avspänt, och vad jag förstår ingår det i vår företagskultur.

– Ja, det märktes inte minst på den första intervjun jag gjorde innan jag antogs till traineeprogrammet, säger Viktor Zaunders. Det var en grym intervju där cheferna satt helt avspända och fick mig att känna mig fullstän-digt lugn och trygg.

Rekryteringen av trainees startade våren 2011 och från början var det tänkt att fyra trainees skulle anställas i

”�Just�nu�längtar� jag�efter�att�delta�i�ett�projekt�–� på�riktigt”

”Trots�att�vi�mer�eller�mindre� kommer�direkt�ifrån�skolbänken�

känns�det�inte�som�att�glappet�mellan�skola�och�yrkesliv�är�särskilt�stort”


höstas. Men ganska snart utökades skaran till sex per-soner.

– SAS insåg att de skulle behöva trainees även för affärs-området Risk, berättar Emanuel Ährlin som tillsam-mans med Micael Engström har utbildningsprofiler som passar bättre på riskområdet.

Vägarna fram till traineeutbildningen på SAS Institute har varit väldigt olika för de sex. Studier på högskolor och universitet med varierande inriktningar och på olika orter ledde dem fram till rekryteringsprocessen i våras.

– Trots att vi mer eller mindre kommer direkt ifrån skolbänken känns det inte som att glappet mellan sko-la och yrkesliv är särskilt stort, säger Sofie Björk, som läste datateknik på KTH i Stockholm och avslutade ut-bildningen med examensjobb i Frankrike. Det hakar i varandra, och att sitta på skolbänken hos SAS är en helt annan sak. Här skolas vi varsamt in i det vi ska arbeta med när vi äntligen ska jobba i riktiga projekt.

Alla sex är medvetna om att Business Analytics är hett och en framtidsinriktning. Men hur det används i prak-tiken var höljt i dunkel. Deras första tid på SAS Institute har skingrat dimmorna. Och därmed har de också fått en större inblick i vad SAS Institute står för, liksom SAS partners.

Trots att deras utbildningar i stort tangerat SAS Institutes verksamhet var knappast SAS ett företag som existerade medvetandet.

– Nej, jag kände inte till företaget, och ändå är det ett av världens största mjukvaruföretag, säger Micael Engström. När jag berättade för mina studiekompisar att jag skulle börja som trainee på SAS så var det ingen som visste vad SAS Institute var för typ av företag.

– Eftersom vi är studenter med just deras profil tycker jag det borde vara angeläget för SAS att synas lite mer mot studenter, påpekar Jacob Mårdfelt.

Nu är det alltså arbete i mer skarpt läge som väntar de sex traineeanställda. Och alla sex har målet inställt på att bli skarpsynta analytiker, leda projekt och utveckla nya produkter på SAS Institute. För helst av allt vill de att traineeprogrammet ska leda fram till ett jobb på arbets-platsen som den senaste åren utsetts till Sveriges bästa arbetsplats.

– Vi har pratat sinsemellan och det var någon av mina traineekompisar som nästan tyckte det var lite jobbigt eftersom det redan nu kändes som om man hittat rätt jobb direkt. Bättre betyg på en traineeutbildning kan man väl knappast få, säger Micael Engström.

”�Här�skolas�vi�varsamt�in�i�det�vi�ska�arbeta�med�när�vi�äntligen�ska�jobba�i�riktiga�projekt”


Varje år reser 25 miljoner med Scandinavian Airlines. Genom att på ett intelligent sätt utnyttja informationen om dessa människor ska flygbolaget förverkliga sina högtflygande ambitioner att förvandla sitt erbjudande till en standardprodukt. Efter en längre tids nedgång med röda siffror är bolaget i balans igen och den nya koncernchefen strävar efter excellens.

– Vi ska förvalta det arv som tidigare sparplaner har gett oss. Nu är vi ett flygbolag koncentrerat kring vår kärnverksam-het och vi har sålt av det perifera. Vi har sänkt kostnaderna så att vi kan konkurrera effek-tivt. Det var helt rätt väg att gå. Men hur ska vi bygga vidare på den här

nya grunden? Vart ska vi åka? Det är den frågan som strategin 4Excellence besvarar, säger Scandinavian Airlines koncernchef Rickard Gustafson.

Målet är att Scandinavian Airlines (SAS) ska ha bran-schens högsta värden för nöjda kunder och medarbe-tare år 2015. Ambitionen är att ligga i topp i den skan-dinaviska transportbranschen. Kunder, medarbetare, aktieägare och hela Skandinavien ska tycka att SAS är fantastiskt.

– Vi fokuserar både på intäkter och på kostnader. Vi fortsätter med kostnadsbesparingarna och släpper inte på bromsen när det gäller den punkten. Men vi kan inte spara oss ur krisen, så vi trycker på gaspedalen också. Vi släpper alltså inte alla hämningar när det gäller kostnaderna och vi expanderar försiktigt. När vi ex-panderar ska vi göra det med lönsamhet, säger Rickard Gustafson.

Sex procent fler säten, fler flygningar på befintliga rutter och på interkontinentala rutter, som nyöppnade Oslo-

New York och kommande Köpenhamn-Shanghai, är led i expansionen mot 2015.

Ny�kultur

Övergången från rollen som VD för Codan, med bas i Köpenhamn, till Scandinavian Airlines, med bas i Stockholm, har varit positiv för den skandinaviska svensken som nyligen lanserade sin första strategiplan för SAS i Norge. Rickard Gustafson har stort förtroen-de för flygbolagets produkt. Han är väl förtrogen med den som kund eftersom han själv har hundratusentals kilometer i det skandinaviska luftrummet bakom sig.

Koncernchefen känner att han har bemötts med välkomnande och för-ändringsvilja i organisa-tionen. Verksamheten har avtal med 35 olika fackföreningar och det sätter sin prägel på bo-laget, vilket inte är ne-gativt sett ur Richard Gustafssons perspektiv. Fackföreningarna är integrerade i bolagets strategiprocess och medarbetarnas engage-mang yttrar sig i laganda och stolthet. På längre sikt vill han gärna modernisera samspelet med fackförening-arna och övervinna historiska spänningar.

Kundfokuseringen är enligt Richard Gustafsson det allra viktigaste verktyget för att skapa framtidens star-ka skandinaviska flygbolag. Det handlar om att bygga starkare kundrelationer, öka försäljningseffektiviteten och att vinna en högre andel av kundernas resande. Den tekniska utvecklingen skapar nya möjligheter för flyg-bolaget och han är redo att gå mycket längre i utnyttjan-det av tillgängliga data.

Analys�av�kundinformation�ska�lyfta�flygbolaget

Ny�SAS-CHeF�exPANDeRAR�FöRSiKTiGT

”�Jag�upplever�att�vi�har�en�stark,�inarbetad�kultur�som�utnyttjar� data�som�under-lag�för�affärs- mässiga�beslut”

”�När�vi�ska�tala�om�lösningar�med�våra�kunder�måste�vi�ha�säljare�som�förstår�kundinformationen”


– Vi släpper alltså inte alla hämningar när det gäller kostnaderna och vi expanderar försiktigt. När vi expanderar ska vi göra det med lönsamhet, säger Rickard Gustafson på Scandinavian Airlines.

Foto�av�Rick

ard�Gu

stafson:�


25�miljoner�individer

– Vi måste utnyttja all ny information. Flygresan blir i allt högre grad en standardprodukt och med hjälp av information kan vi ge våra kunder ett mervärde. Vi ska anpassa oss bättre och bli mer personliga och individu-ella. Vi har 25 miljoner resenärer varje år. Vi kan inte ha ett personligt förhållande till var och en av dem, men med all ny kundinformation från mobiltelefoner, web-ben, vår kundtjänst och från transaktioner i vardagen kan vi komma mycket nära. Jag ser det som en stor möj-lighet för oss, säger Rickard Gustafson, som är impone-rad över bolagets analytiska kultur.

Dataanalys bidrar till bolagets position som ett av värl-dens punktligaste flygbolag och Rickard Gustafson har upplevt fördelarna med ett effektivt dataunderlag vid beslut om prissättning, val av rutter, lönsamhetsanaly-ser och mycket mer.

– Jag kommer från en dataintensiv kultur i försäkrings-branschen, som drivs av statistik. Men Scandinavian Airlines står sig fint i den jämförelsen. Vi har mängder av källor och datapunkter och jag upplever att vi har en stark, inarbetad kultur som utnyttjar data som under-lag för affärsmässiga beslut, säger han.

Den stora potentialen ligger enligt Rickard Gustafson i att förstå vad som är värdefullt för den individuella kunden.

– Dataanalys är en extremt viktig del av vår kundfoku-sering. När vi ska tala om lösningar med våra kunder måste vi ha säljare som förstår kundinformationen. Vi måste veta vilka destinationer som är viktiga för kunden. Vi måste veta var kundens egna kunder finns. Baserat på den informationen kan vi leverera trans-portlösningar och inte bara sälja säten till våra kunder.

Punktligast�i�världen

SAS Flygbolaget ligger i världstoppen när det gäller punktliga avgångar och ankomster. Också på marknivå ligger flygbolaget i topp med Fast Track för snabb sä-kerhetskontroll, incheckning online och effektiv ser-vice. Även själva kundmötet är en styrka.

– Till min stora glädje får vi ett gott betyg för våra kon-takter med kunderna. Våra medarbetare uppfattas som duktiga och kompetenta. Förbättringarna ska nu ske inne i flygplanen. Nya plan, nya stolar och en ny look kan ge nöjdare kunder och förhöja kundernas intryck, säger Rickard Gustafson.

I det fortsatta arbetet med kundupplevelsen hämtar SAS inspiration från andra verksamheter och bran-scher. Rickard Gustafson anser att det är viktigt med

”Vi�har�25�miljoner�resenärer�och�vi�kan�ju�inte�ha�ett�personligt�förhållande�till�var�och�en�av�dem.�Men�med�all�ny�kundinformation�från�mobiltelefoner,�webben,�vår�

kundtjänst�och�från�transaktioner�i�vardagen�kan�vi�komma�mycket�nära�ett�personligt�förhållande”


Scandinavian Airlines SAS-lösning

Scandinavian Airlines BI Portal är det fullständiga nam-

net på den outtömliga källa av rapporter och data som

Scandinavian Airlines samlar in om flygplanens punktlighet,

kundnöjdhet, lönsamhet, omkostnader och mycket mer. Över

2 000 medarbetare får information från det underliggande

datalagret, medan ett något mindre antal personer inom

ledningen och analytiker själva går in och skapar kunskap i

systemet. 22 system matar in data, däribland reservations-

systemet RESAID, trafiksystemet TRAF, intäktsystemet,

SAPs tidsregistrering, Eurobonus-systemet och många fler.

Ledningsinformationen hanteras av ett analytiskt team

från avdelningen ”Decision Support” som har ett fast, nära

samarbete med SAS Institute.

ödmjukhet och att hämta inspiration utanför det egna kunskapsområdet. Han framhåller att innovation ofta uppstår när man utnyttjar erfarenheter från andra verksamheter.

Snabba�beslut

Den nya strategin har utvecklats av en intern strate-gigrupp. Användningen av externa strategikonsulter har medvetet begränsats. Fyra strategiska motorer ska tillsammans ge resultat: Commercial Excellence, Sales Excellence, Operational Excellence och People Excellence. Strategin innebär bland annat ett starkt fo-kus på att arbeta med lean-principer. Rickard Gustafson ser en mer effektiv produktion både som en stor möjlig-het och en nödvändighet.

Även ledningen av med-arbetarna ska förbättras. Rickard Gustafson tänker särskilt fokusera på dem som arbetar ute i flygpla-nen. En chef har mellan 100 och 200 medarbetare i cockpit och kabin och de är av självklara anledningar utspridda över hela världen när de arbetar. De är alltså för det mesta utom räckhåll och ur koncernchefens perspektiv är det ett skäl att strategiskt fokusera på led-ningen av dessa medarbetare.

– Jag ser också ett behov av att göra våra beslutsproces-ser kortare och mindre styrda. Pendeln har svängt från hög decentralisering till centralisering och nu tror jag att det är dags att den svänger tillbaka igen. Vi måste bli lite snabbare på att anpassa oss och vi ska reagera snab-bare. Tydliga mål och en noggrann definition av uppgif-ten är vägen framåt. Och så bär det av!

”�Nu�ska�vi�förvalta�det�arv�som�tidigare�sparplaner�har�gett�oss”


SGU�analyserar�grundvattnetför�att�säkra�vårt�dricksvatten�

Vatten är en av våra viktigaste naturtillgångar och vårt viktigaste livsmedel. För att säkra tillgången på bra dricksvatten är det viktigt att övervaka grundvattnet och hur det påverkas av klimatförändringar och andra miljöhot. Sveriges geologiska undersökning (SGU) är ansvariga för detta arbete som utförs genom aggrege-ring och analys av insamlad miljöinformation.

Närmare hälften av vårt svenska dricksvatten utgörs av grundvatten eller så kallat konstgjort grund-vatten, det vill säga vatten från sjöar, älvar och åar som filtrerats genom grusavlagringar. För att kunna behålla vår goda försörjning av dricksvatten behövs information och kunskap om grundvattennivåer och kemi.

Ansvaret för detta ligger i Sverige på SGU – en expert-myndighet för frågor om berg, jord och grundvatten.

Ett förändrat klimat får stor betydelse för tillgången till grundvatten. Stigande temperaturer och mer neder-

börd fram till nästa sekelskifte gör att grundvatten-nivåerna kommer att öka i vissa delar av landet och samtidigt minska i andra. Det visar forskning från som SGU genomfört tillsammans med SMHI och Uppsala universitet.

– I delar av Götaland och i östra Svealand kan grund-vattenbildningen minska med över 20 procent. För - utom mindre tillgång till dricksvatten kan sänkta grundvattennivåer orsaka problem med saltvatten-inträngning till grundvattnet, säger Bo Thunholm, hydrogeolog (geolog med grundvattensinriktning) på SGUs avdelning för mark och grundvatten.

För sydöstra Sverige som förväntas få rikligare grund-vatten ökar förstås tillgången till dricksvatten, men sam-tidigt ökar också risken för markskred, översvämningar och markens förmåga att rena vattnet minskar. För att kunna hantera dessa scenarier är det avgörande att ha uppdaterad information om grundvattennivåerna.

– Vi tar hand om den information som samlas in inom den nationella och regionala miljöövervakningen av grundvatten. Som datavärd för miljöövervakningen

Foto:�esko�Daniel

”ett�förändrat�klimat�får�stor�betydelse�för�tillgången�till�grundvatten”


kvalitetskontrollerar, lagrar, tillgängliggör och arkive-rar vi denna miljöinformation, säger Bo Thunholm.

SGU har observatörer som åker ut och mäter grund-vattennivåer manuellt och rapporterar in i systemet. Det finns även några automatiska övervakningar. Resultatet av övervakningen av grundvattennivån publiceras varje månad i ett nyhetsbrev. I nyhetsbrevet finns bland annat kartor, som tagits fram med hjälp av en automatiserad analyslösning. Dessa åskådliggör hur grundvattennivån ser ut i olika delar av landet.

– Vi kör samma procedur varje månad. Det sker helt automatiskt. Med hjälp av en enkel form av varians-analys som genererar sannolikhetsvärden skapas över-skådliga kartor. Nyhetsbreven läses av organisatio-ner, fastighetsägare och andra ute i landet som vill ha information om hur grundvattnet påverkas. Genom att dubbelklicka på en ikon kommer det fram tabeller för den som vill ha djupare information, berättar Bo Thunholm.

Förutom grundvattennivån övervakar SGU den kemis-ka sammansättningen av grundvattnet.

SGU gör sina mätningar i opåverkade områden, ofta långt ute i skogen. Genom att jämföra med SGUs mät-resultat kan konsulter, kommuner, trafikverket och andra myndigheter få en indikation på om föränd-ringar på andra ställen i landet har naturliga orsaker.

SGUs mätningar av grundvattnets kvalitet är en del av arbetet för att nå det nationella miljökvalitetsmålet. Arbetet är också nära kopplat till EUs direktiv för vat-ten och skydd för grundvatten.

– Vi sammanställer och bevakar också information om vatten kvaliteten i vattentäkter och vattenverk, som kommer från kom-

munerna. Även detta ar bete är kopplat till EUs vatten-direktiv och informationen sam las i Vattentäktsarkivet, säger Bo Thunholm.

Bo Thunholm ser insamlingen och analysen av grund-vatteninformationen som en betydelsefull komponent för att politiker och andra beslutsfattare ska kunna följa utvecklingen på miljötillståndet i landet.

– Analyserna ger viktiga underlag för politiska beslut och för planeringen av miljöprioriteringar, avslutar han.

SGUs grundvattenmätningar

Förutom grundvattennivån mäter SGU ett antal kemiska

parametrar i grundvattnet, exempelvis:

Alkalinitet • Arsenik • Bly • Försurningspåverkan •

Kadmium • Klorid • Nitrat • Zink

”Analyserna�ger�viktiga�underlag�för�

politiska�beslut”

SGUs�mätningar�av�grundvattnets�kvalitet� är�en�del�av�arbetet� för�att�nå�det�nationella�miljökvalitetsmålet.�Arbetet�är�också�nära�kopplat�till�eUs�direktiv�för�vatten�och�skydd� för�grundvatten.�


SAS�Forum�2011kombinerade�

25-årsfirande�med� heta�Bi-nyheter

2011 fyllde svenska SAS Institute 25 år. Födelsedags-barnet firades i samband med höstens SAS Forum tillsammans med kunder och partners på München-bryggeriet i Stockholm. Dagen innehöll allt från heta tekniknyheter och spännande kundpresentationer till 80-talsglittrig underhållning.

Varje höst anordnar SAS Institute konferensen SAS Forum för kunder och partners. 2011 sammanföll konferensen med SAS Institutes 25-årsdag. Den 22 september samlades över 500 deltagare på anrika München bryggeriet på Södermälarstrand. Därför kom pletterades konferensens tema ”Agera i realtid – navigera mot framtiden” också med ett bakåtblickan-de 80-talstema, som en tribut till året 1986 då SAS Institutes svenska bolag bildades.

Dagen inleddes med ett föredrag av framtidsforskaren och trendspanaren Magnus Lindkvist.

– Magnus Lindkvist var ett naturligt val när vi satte ihop programmet. Han blev utsedd till Årets talare och passar med sin blandning mellan vetenskapsmannens intellekt och stå-upp-komikerns vassa tunga perfekt vid ett sådant här tillfälle, säger Gisela Östlund på SAS Institute, projektledare för SAS Forum.

Under dagen presenterades sedan de senaste nyheterna inom analytiskt beslutsstöd inom fem parallella spår. En stor nyhet var att SAS Institute för första gången kunde visa upp nya generationens beslutsstöd SAS 9.3, vilket innebär ett helt nytt sätt att arbeta. På SAS Forum gavs en förhandstitt på tekniska funktioner för bättre prestanda och integration samt nya visuella gränssnitt som gynnar användarvänligheten.

Ett flertal av SAS Institutes kunder höll också föredrag om hur de förvandlar information till affärsvärde med hjälp av avancerad analys.

• Försäkringsbolaget If berättade om sitt kundinsikts-arbete för att kundanpassa sin verksamhet.

• Scandinavian Airlines delade med sig av sina erfaren-heter av att bygga upp ett beslutsstödskompetenscen-ter.

• Även Ericsson berättade om uppbyggnaden av ett support- och kompetenscenter som stöd för en ny, global efterfrågeprocess.

Georgios Gakios, utvecklare på 3, Torbjörn Furn, samt Mattias Ernryd, utvecklare, och Stefan Foussianis, affärsanalytiker, på 3. Telekomoperatören 3 använder sedan några år SAS Institutes beslutsstödsplattform i sin verksamhet. ”Det var trevligt att vara med om SAS 25-årsfirande. Jag lyssnade bland annat på före-dragen om den nya versionen 9.3, som verkar ha flera nya intressanta funktio-ner”, säger Georgios Gakios.

Per Gogstad, Tomas Estlander representerar Årets Kund If Skadeförsäkring, Henrik Serlow, Johan Langgren Canestrini kommer från Årets Partner Know IT. Här får de sina utmärkelser på scenen av SAS Institutes VD Magnus Khysing.

Efter dagens föredrag bjöds på italiensk buffé och gästerna lät sig väl smaka.


• Upplands Lokaltrafik gav en inblick i hur de utnyttjar trafik- och passagerarinformation för att öka servicen till resenärerna och effektivisera trafiken.

• Ica visade hur de med hjälp av prognostisering ser till att få rätt vara till rätt butik i rätt tid.

• Finansinspektionen talade om hur de motverkar eko-nomisk brottslighet med hjälp av analys.

• Scania beskrev hur de använder fordonsinformation i utvecklingen av fordon och tjänster.

• Socialdepartementet berättade om sin uppföljning av genomförda reformer.

Moderatorn och komikern Jan Bylund avrundade da-gen med ett föredrag kring vikten av att ge varandra beröm, av att lära känna sig själv och av att våga ställa dumma frågor. Det underhållande anförandet möttes av många igenkännande skratt från publiken. Positiv och negativ feedback är något som en stå-upp-artist får direkt vid sina framträdanden, men som vi andra får och ger alldeles för sällan. Jan Bylund framförde det skrämmande faktumet att 70 procent av allt beröm vi får under en livstid får vi före fem års ålder – något som kan vara värt att tänka på.

Efter intagande av italiensk buffé och dessert var det dags för att utlysa Årets Kund och Årets Partner. Representanter från If Skadeförsäkring och Know IT fick kliva upp på scen och ta emot priser av SAS Institutes VD Magnus Khysing.

Kvällen fortsatte med underhållning av gruppen Flashback till kända discolåtar från 1980-talet och kvällens 80-talshöjdpunkt blev Bröderna Herreys. De nu medelålders bröderna dök upp i färgglada skjortor och guldaktiga gympaskor och gick lös med Diggi-loo-Diggi-ley från Melodifestivalen 1984 – en värdig avslut-ning på en fullspäckad dag.

Jenny Söderberg, Ylva Andersson och Lars Tynelius på SAS Institutes partner Infotrek. ”SAS Forum var ett genomtänkt och bra genomfört arrangemang, med hög nivå på presentationerna och föredragen. Dessutom är det här väldigt bra lokaler”, säger Lars Tynelius, som arbetar med generell konsulting på SAS-lösningar inom telekom- och försäkringsbranschen.

Jan Bylund (th), som var moderator för eventet, presenterar talaren Russ Cobb (tv). Russ Cobb är ansvarig för Global Product Marketing inom SAS Institute och för samarbetet mellan SAS Institute och Accenture.

Framtidsforskaren Magnus Lindqvist trollbinder publiken med sitt föredrag om hur man med rätt redskap och inspiration kan få innovativ kraft ur det oförutsägbara.

1980-talet kom tillbaka i full prakt när Bröderna Herreys dök upp på scen. Louis, Richard och Per framför Diggi-loo-Diggi-ley, vinnarlåten från Melodi-festivalen 1984.

Valfrihetsreformen inom vården har fått genomslag i hela landet. Vi har makten att välja vilken vård vi vill ha, men ännu inte medlen för att kunna göra ett bra val. Landstingen som sitter på den sakliga och relevan-ta informationen måste förbättra tillgängligheten för medborgarna för att vårdvalet ska kunna förverkligas.

Myndigheterna har överlämnat en fullmakt till med-borgarna att välja vårdgivare. Men fortfarande väljer vi med ögonbindel. En rapport som Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet offentliggjorde nyligen visar att landstingens infor-mation har tydliga brister. Patienterna har därför små möjligheter att aktivt jämföra skillnader i kvalitet och utbud mellan olika vårdalternativ.

Den senare tiden har många informationssajter star-tats av såväl nationella organisationer och myndigheter som av privata eller ideella organisationer. Dessa sajter bygger oftast på officiell statistik alternativt möjlighe-ter för befolkningen att tycka till själva. Problemet är dock att kedjan för att få in jämförbar information är lång. Varje sjukvårdshuvudman (landsting/region) be-stämmer själv vilken information som respektive vård-givare ska leverera till landstinget.

Lagen om valfrihet ställer inga formella krav på att in-formationen ska vara enhetlig över landet eller redovi-sas öppet. Däremot stod det i lagrådsremissen att ”landsting ska se till att brukarna eller in-vånarna får fullödig informa-tion om systemet och om samt-liga utförare som brukaren kan välja mellan. Informationen ska vara saklig, relevant, jäm-förbar, lättförståelig och lätt-tillgänglig”. Om valfriheten ska bli verklig måste landsting och regioner se till att uppfylla dessa krav.

Saklig innebär neutral och underbyggd. Olika miss-nöjessajter där befolkningen får gå in och ge tummen upp eller ner lever inte upp till detta krav. De enda som har tillgång till saklig information är landstingen som tar in informationen från källan där det faktiska mötet mellan vården och patienten sker, det vill säga från kas-sasystem, journalsystem, telefonmätningar och kvali-tetsmätningar.

Att informationen ska vara relevant ställer krav på att den speglar det aktuella läget. Mycket av den offent-liga statistiken samlas antingen in enstaka gånger per år eller möjligen vartannat år. Samtidigt gör den öka-de konkurrensen att nya vårdcentraler kan etableras

respektive läggas ned under ett år. Det medför att den officiella statistiken, som kan vara upp emot två år gammal, blir irrelevant.

För att något ska vara jämförbart krävs att innehållet i tjänsterna är detsamma. Att varje landsting har rätt att utforma sina egna vårdvalsmodeller försvårar natio-nella jämförelser. Inom Stockholms läns landsting ser parametrarna för vårdvalet till exempel inte likadana ut som på de flesta övriga håll i landet.

När det gäller lättförståelig information tycker jag att många förenklar så mycket att det går ut över faktainne-hållet. När glada och sura gubbar eller trafikljusfärger-na rött, gult och grönt används utan att kriterierna re-dovisas ger det inte en rättvisande bild av verkligheten.

Det sista kravet att informationen ska vara lättillgäng-lig innebär att samma information ska vara tillgänglig för alla på lika sätt. I dag har de absolut flesta landsting en väldigt tydlig kommunikationsstrategi som handlar om information i tryck, på nätsidor och per telefon. Samtidigt byggs nationella sjukvårdsrådgivningskana-ler, som 1177. Samma information måste göras tillgäng-lig via alla dessa kanaler.

Trots att vi fått makten att välja vilken vård vi vill ha har vi medborgare små möjligheter att jämföra olika vård-alternativ om landstingen inte lever upp till de ställda

kraven på saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig information.

Lösningen är att landstingen, som sitter på den sakliga och relevanta informationen, kommunicerar denna via sina egna befintliga kanaler. Det finns goda exempel – så-

som Stockholm läns landsting som redan 2007-2008 började publicera jämförande statistik på Vårdguiden och Västra Götalandsregionen, VGR, som tidigt bör-jade tillgängliggöra information för de vårdproduce-rande aktörerna – men ännu brister det på de allra flesta håll i landet.

Fler på såväl landsting och regioner måste ta dessa frå-gor på allvar för att se till att vi som medborgare kan få den information som behövs för att vi ska kunna göra ett kunskapsbaserat vårdval. Heléne Spjuth

Det�fria�vårdvalet�är�en valfrihet�med�ögonbindel

Heléne Spjuth, affärskonsult på SAS Institute och tidigare

hälso- och sjukvårdsanaly-tiker inom landstingsvärlden

”informationen�ska� vara�saklig,�relevant,�jämförbar,�lättförståe�lig�och�lättillgänglig”

sas institute sweden: reflektion & resultat 1, 2012

Documents