Samtalsrapporter Strategiskt samtal om kulturarvsfrågor 2011-03-16

Hur kan kulturarvsinstitutioner/organisationer arbeta för den kreativa näringen? Initiativtagare: Monica Modig Rauden Deltagare: Karin Ringblom, Lena Michaëlsson, Erica Månsson, Helen Hägglund, Sofie Magnusson, Linda Tranquist, Lars Palm, Anders Olsson, Hanna Michaëlsson Det viktigaste för vårt samtal: Hur kan vi göra för att få mer pengar till hantverkare? Hantverkslägret har hantverket som reser världen runt och lever på detta. Attraktiva produkter säljer sig självt. Kommunerna borde jobba mera för att slöjd och hantverk visas och säljs mera. Turistbyråerna ett ansikte utåt. Kvalitetsstämpel på produkter? Småländskt? Viktigt att vara tydlig med vilken arena som professionella och amatörer ska visa sig. Kan vi arbeta för en försäljning av kvalitativa hantverksprodukter?

Samordna resurser Initiativtagare: - Deltagare: - Det viktigaste för vårt samtal: ”Händernas kunskap” Småland - samordna resurserna – ett spjutbudskap som alla samlas kring. Kvalitetsstämpel på godkända produkter. Vi behöver en berättelse som vi kan arbeta.

Digitalisering, tillgänglighet, kunskapsförmedling Initiativtagare: Lennart Carlsson Deltagare: Iréne Karlsson, Elin Jonsson, Karin Ringblom, Mia Einarsdotter, Heidi Vassi, Martin Hansson, Anneli Welin, Christina Ekström Det viktigaste för vårt samtal: Samsök tjänster på nätet, till exempel sondera.se, kringla.se. Lokal/regional sökmotor med nationell koppling, samordnad kulturportal efterlyses! Alla ska hänga på! Jämför Blekinge, Skåne, Östergötland, kulturpark, kommuner, bibliotek, kulturaktörer, länsst. Något mer än att bara digitalisera. Mobil kommunikation, appar, länkar till ”pröva själv” verksamheter. Sociala medier som en väg för spridning av information, youtube, facebook. Blogg på kulturportalen, interaktivitet.

Mat & trädgård & ekologi som kulturarv Initiativtagare: Moa Michaëlsson Deltagare: Eva Åhman, Lena Michaëlsson, Helen Hägglund, Eva Holmström Sjödahl, Elin Jonsson, Hanna Michaëlsson Det viktigaste för vårt samtal: Att utveckla samarbete mellan lokala mathantverkare och odlare ännu bättre. Att synliggöra kulturarvet genom mat & trädgård. Integration och mångfaldsprojekt – att lyfta fram odling och mat från olika kulturer. En mångfald av kulturarv i ett mångkulturellt samhälle!

Moderna samhällets kulturarv - stadsplanering Initiativtagare: Heidi Vassi, Erica Månsson Deltagare: Lennart Johansson, Martin Hansson, Wirginia Bogatic, Sunny Sandström, Moa Michaëlsson, Hanna Michaëlsson, Iréne Karlsson, Elin Jonsson, Lena Wibroe, Lennart Carlsson Det viktigaste för vårt samtal: G-län gjort mycket – Modernismen, Kalla kriget, Danska arkitekter. Karlstad – digital stadsvandring – Värmlands museum Vilken är den moderna perioden? Varför uppmärksammas ett visst tema eller ämne? Varför skall vi arbeta med detta? Vilken roll har vi? Bibliotek och kommunledningen – touchskärm för stadsplanering, kommunicera Europas Grönaste Stad. Samtidsdokumentation på Kulturparken – ny policy på gång. Vad är kulturarv – husen, intervjuer, insamlade fotografier? Värendsvallen foto + bänkar sparas. Politisk fråga. Hur förmedlas allt som görs ut? Regionförbundet har en roll här. Synliggöra detta bättre. Oväntade ställen – bilder i matsal, Apoteken. Ta tillfället. - Marknadsföring - Ny digital teknik - Mer utbildning Konstlivets syn på oanvända miljöer i staden – mellanrummen. Hur nyttjas de för unga entreprenörer, konstnärer? Hur skapa delaktighet, vilka får synas? Kulturparken aktiva. Exempelvis museum Tyrolens festplats – engagemang, aktörer – en parameter för prioriteringar. Gender – vid insamling – vems visas? Männen underrepresenterade i kulturfrågorna. Stadsdelscentra – varje aktör får själva utveckla områden. Carl von Linné – vad gör vi kring detta kulturarv? Läget är nu. Det immateriella kulturarvet – hur gör vi, hur kan vi göra annorlunda? Hur skall processerna se ut? Dialog, internt, externt? - Ny utställningslokal - Ny insamlingspolicy Hur stärka aktörerna från regionen? Varför bevara minnen, öden? Självbilden av Småland – vilka får vara med i en process?

Den gröna staden – mångkulturella staden – Barn i stan i Malmö som exempel, odling i stadsmiljö. Vem äger staden? Gender – mer kring kvinnorna runtomkring, till exempel runt Carl von Linné. Olika aktörers delaktighet – vad är framkomligt? - Medborgardialog - Programarbete - Även i övriga kommuner – Kultursamverkansmodellen kan vara ett verktyg. Entreprenörerna saknas idag. Varför är de inte inbjudna? Näringslivet bör delta i kulturfrågorna. Hur görs processen – utbilda tjänstemän i kulturnämnderna? Eventuellt kan Kulturparken ta bollen? Fundera mer. Kulturparken insamling – viktigt med dialog med kulturnämnderna. Malmö – industrifast projekt – grå ytorna, industriområden. Program för att hantera stadsplanefrågor - Procent för konst och kultur - Upplevelsevärden - Arkitektur/tävlingar

Skogslandskapets dolda kulturarv, Fossil åkermark – konflikt skogsbruk/markägare – lämningar, -kunskap och innehåll Initiativtagare: Heidi Vassi, Karin Hermansson Deltagare: Lars-Erik Svensson, RosMarie J Neckö, Margareta Krieg, Siv Wittengård, Martin Hansson, P-O Petersson Det viktigaste för vårt samtal: Utlandsboende, info till stugägare? – Turisterna, naturturism Unika lämningar – vända trenden. Inte utgå från problemet i stället något fantastiskt. Arrangemang – hbf föreningar, skogsvandringar Inte så kända lämningar. Dålig kunskap Täcker stora arealer – Kan man bruka ändå? Skogsutbildningar? Kursverksamhet – långsiktig verksamhet inte kampanj. Lyfta upp historieförmedlingen på internationell nivå. Kan användas av företagare. Utbilda guider. Berättarnätet Kronoberg – visualisera lämningarna på ett urval. Efter stormarna – förödelse Gärdesgårdar och vattendragen Svårt se sammanhangen. LRF, Södra, Vida, Sweaskog bör delta i kampanj Initiera vetenskapssamhället. Kulturparken gjort sammanställningar.

Ungdomar och kulturarvet Initiativtagare: Per Gustavsson Deltagare: Margareta Krieg, RosMarie J Neckö, Karin Ringblom, Christina Ekström, Gunnar Nordmark, Lena Michaëlsson, Sofie Magnusson, Karin Hermansson, Eva Holmström Sjödahl, Linda Tranquist, Zandra Axelsson, Lennart Carlsson Det viktigaste för vårt samtal: Identitetsskapande för unga människor (exempelvis Föreningen Hantverkslägret) Stor möjlighet att utveckla intresse med ”hantverksläger” (inte kopplat till de vuxnas värld) Ungdomar söker egna vägar. Ex ”geocaching” GPS koordonater till platser där man gömt något i en platsburk. Man skriver att man hittat och skriver även i en datablogg. Skapar egna berättelser kring skapande historier. Plantera ”frön” genom berättelser. Delaktighet och sammanhang. Jämför scouternas arbetssätt – att alla ska hjälpa till. Hur strukturerar man referenser och kulturarvet för ungdomar. Analysera det ”fulkulturarv” som bygger barriärer mellan generationer. Jobba med ”konstiga konstverk” och presentera dessa via nya sociala medier. Manga – bråk kring uttryck som väckarklocka. Fråga ungdomarna själva!

Hur tar vi vara på minnen, berättelser och hyst kunskap? UNESCOs deklaration om det immateriella kulturarvet? Initiativtagare: Per Gustavsson Deltagare: Hans-Christian Lofthus, Eva Åhman, Lennart Carlsson, Mia Einarsdotter, Karin Hermansson, Sunny Sandström, Elin Jonsson, Zandra Axelsson, Iréne Karlsson, Eva Holmström Sjödahl Det viktigaste för vårt samtal: Bra om vi kan få olika uppdrag, kulturpolitiska uppdrag så att alla inte gör samma. Exempelvis digitalisera och arkivera det immateriella kulturarvet. Gemensam plattform? Viktigt att inte bara samla utan visa det! Viktigt att det immateriella kulturarvet syns på agendan. Tyvärr är det inte så idag. Exempelvis Geocasting Berättarmuseet, Växjö Bibliotek Boktips som berättas på olika språk, Musikarkivet, lägga ut dans på hemsidan men hindras av upphovsrätt. Sagomuseet tar gärna ett regionalt ansvar för insamling och presentation av berättelser via nätet. Nyckelord: interaktivitet, socialt sammanhang. Samverka ”Fysiska kulturarvet” arkiv/bibliotek/museum/platser och inspirera till berättelse.

Författarnas Småland Initiativtagare: Christina Ekström Deltagare: Alexandra Nylén, Våge Virdhall, Lena Wibroe, Gunnar Nordmark, Anneli Welin, Lennart Johansson Det viktigaste för vårt samtal: Författarmuseum eller centrum för det fria ordet för en samordning av både gamla och nutida författare (Elin Wägner, Vilhelm Moberg, Pär Lagerkvist). Även andra författare som skrivit om Småland, varför finns vissa kvar i medvetandet och andra inte? Digitalisera visa i ny teknik, ex 4d. Locka även unga. Fysiska aktiviteter för barn. Det fria ordet! Fokusera på och betona den starka traditionen av berättande och bygga varumärke. Sight kopplad till platser och berättelser (Alexandra) Kopplat till plats, e-bok, digitalisering. Samverkan saknas. Koppla till Berättarnätets arbete.

Hur ser ni på deltagande och deltagarprocesser i er verksamhet? Initiativtagare: Alexandra Nylén Deltagare: RosMarie J Neckö, Anneli Welin, Lisa Öberg, Karin Hermansson, Helen Hägglund, Monika Modig Rauden Det viktigaste för vårt samtal: Många arbetar med deltagande men inte alltid (oftast inte) efter en strategi. En del skiljer inte ut/definierar inte arbetet som deltagande men i praktiken handlar det om det. Alla eniga om att det är en viktig och aktuell fråga Växjö kommun gav exempel med sin sommarblogg som lyckats engagera ungdomar. Synen på delaktighet kan vara lite av en generationsfråga, så väl inom en institution/organisation som hos allmänhet. För många av oss handlar delaktighet om att rubba på rollerna och vända perspektiven. Det handlar bland annat om att bryta envägskommunikation och skapa interaktiva möjligheter. Vi talade om vikten av att nå nyckelpersoner/ambassadörer för att nå nya och specifika målgrupper. Hemslöjden påtalade en typ av delaktighet där ledaren blivit mindre viktig och där deltagarna själva driver och drivs av sin passion. Vi talade om vikten av kvalitet i deltagandeprocesser. Det krävs mycket förberedelser och inte minst utvärderingar så att man kan ta lärdom och skapa en tydlig erfarenhetsbank. Vi noterar att sätten att engagera sig/delta verkar vara i förändring. Det blir allt vanligare med tillfälliga projektgrupper som i viss mån ersatt det långsiktiga engagemanget i föreningar. Engagemang och deltagande verkar numera i högre grad knutet till enstaka frågor/arrangemang/projekt som löper under en kortare period. Inte minst kommunerna ser detta i ansökningar om bidrag.

Hur hittar vi balans mellan turism och medborgare när det gäller kulturarvsfrågor och besöksmål? Initiativtagare: Alexandra Nylén Deltagare: Karin Hermansson, Lisa Öberg, Per Gustavsson, Hans-Christian Lofthus, Siv Wittengård, Olof Thedin, Zandra Axelsson Det viktigaste för vårt samtal: Det kanske inte är ett problem att hitta balans? Vi är inte säkra. Vi talar om vikten av att entreprenör och t ex kulturinstitution/ organisation strävar efter att inte fjärma sig från varandra. Det kan ibland vara svårt att jämka ihop olika behov och ideal. Samtidigt finns det en stor potential (precis som Peter Aronsson påpekade) i kombinationen av fiktion och fakta. Det finns en risk att kulturens betydelse/nytta/framgång enbart mäts i besöksantal. Det finns andra kvalitativa framgångar som kan vara svårare att mäta än just besöksantal men som långsiktigt sett kan vara minst lika viktiga för en region. När kultur främst ges en regionalekonomisk uppgift finns risk att den anpassar sig efter kravet att skapa ”attraktion” till regionen. Vart tar då kritiken vägen? Peter Aronsson talade också om betydelsen av motstridigheter när det gäller kulturhistoriska besöksmål. Vi talade om vikten av att förankra satsningar (t ex besöksmål) i det lokala så att de inte blir som en främmande fågel. Vi kan se flera platser i regionen där en tydlig kombination av utbud för turism och lokalt/regionalt boende kan kombineras, t ex Kronobergs slottsruin, Huseby.