Andning

Vi andas för att få in syre i kroppen och för att göra oss av med koldioxid.

I andningen aktiveras näshåla, bihålor, svalget, luftstrupen, luftrören, de mindre luftrören och lungblåsorna. Hela transportsträckan ner till lungblåsorna har som funktion att värma, rena och fukta inandningsluften.

Varje minut andas vi 12-14 gånger. Ett spädbarn andas cirka 50-60 gånger på samma tid som vi gör.

En andning består av följande fyra faser: ventilation (in- och utflöde av luft), gasutbyte (syrgas och koldioxid mellan blod och alveolerna), tranport av syrgas och koldioxid till och från cellerna samt reglering av ventilationen. I lungorna tas syret upp av något som kallas

lungblåsor, lungblåsorna sitter tillsammans i små klasar. Lungblåsorna är omgivna av små blodkärl, där tas syret upp och åker ut i blodomloppet och där avges också koldioxid, lungblåsorna är som små ’’hämta och lämna stationer’’. Det finns flera miljoner lungblåsor i lungorna.

InandningUnder en inandning så måste muskler i kroppen arbeta. Våra huvudsakliga inandningsmuskler är mellangärdet/diafragman och revbensmusklerna. Dessutom hjälper halsmusklerna och bröstmusklerna till.

AndningstaktEn normal inandning i vila är på cirka 500 ml. Vid större andetag kan totalt cirka 4000 ml inandas i ett andetag.

Andningens takt styrs av andningscentrummet i hjärnan. Takten påverkas av hur mycket koldioxid (CO2) det är i blodet, kroppens temperatur, musklerna och senornas spänningsgrad samt de egna känslorna.

UtandningUnder en utandning behövs inget muskelarbete. Musklerna slappnar av för att släppa ut luften. Men om du forcerar en utandning så aktiveras bukmusklerna och revbensmusklerna.

En normal utandning i vila är på cirka 500 ml. Därefter kan du endast cirka 1000 ml andas ut i ett andetag. Detta innebär att det alltid finns luft kvar i lungorna. Ju äldre du blir, desto mer luft stannar kvar eftersom andningsmusklerna blir svagare och bröstkorgen blir stelare. Men om du konditionstränar regelbundet kan detta bromsas.

Av William Andersson, Tobis Hägg, Jonna Carlsson, Emil Rausfält

Blodomlopp

Blodet transporterar syre och olika näringsämne till cellerna. Det transportera avfall och koldioxid till lungorna sen andas man ut det. Hjärtat får blodet att cirkulera.

Blod omloppet kan delas in i två olika kretslopp. I det lilla kretsloppet pumpas blodet från högerhjärthalva till lungorna där det lämnar koldioxid och hämtar syre. I det stora kretsloppet hämtar näringsämne från tarmarna och sen transporteras det till alla celler. Näringsämnena kan lagras i levern och skadliga ämnen avgiftas där också. I njurarna rensas blodet från avfall. Sen kissar man ut det.

Retledningssystemet får hjärtat att slå. Hjärtat ligger mellan lungorna och det är en ihålig muskel som är uppdelad i fyra rum. Två förmak och två kammare. Höger och vänster kammare drar ihop sig samtidigt och pumpar ut blodet i lungartären och aorta. Segelklaffar mellan förmak och kammare stängs när kamrarna pumpar ut blodet i artärerna. Klaffar mellan kammare och artärer heter fickklaffar. Dem öppnas när kamrarna pumpar ut blodet och stängs när kamrarna vilar och fylls med nytt blod från förmaken. Först pumpas blodet ut i artärer som delas up i små kapillärer, det syrefattiga blodet transporteras till back i venerna. Kapillärerna är tunnare än hårstrån. Kapillärerna har mycket tunn vägg, och därför kan syre, koldioxid och näringsämnen passera genom väggen. I lungornas kapillärer kommer syre in i blodet och koldioxid lämnar blodet. Blodet pumpas först ut i artärerna som är kroppens största blodkärl. Kapillärerna transporterar syre och näringsämne till cellerna, de har så tunna väggar att det kan gå igenom. Dessutom är de så små att de nästan når ut till alla celler. Venerna transporterar tillbaka syrefattigt blod tillbaka till lungorna där de sedan hämtar upp nytt syre.

En vuxen människa har ungefär 4-6 liter blod i kroppen. Blodet består av olika delar blodplasma, det är en vattenlösning av salter och proteiner. Blodplättarna är inte hela celler utan bara delar av celler som saknar cellkärnor. De gör att blodet kan stelna. Det finns vita och röda blodkroppar De vita blodkropparna specialiseras på olika saker. De röda blodkropparna är de som transporterar syre, hemoglobin och koldioxid. De röda blodkropparna får sin färg från hemoglobin.

blodgrupp är en särskild typ av molekyl på blodcellernas (blodkropparnas) yta. Molekylen är ett antigen, alltså en molekyl som känns igen av kroppens immunförsvar. Det olika sorters grupper som till exempel A, B, AB och 0. De som tillhör blodgrupp A kan bara ta emot och skänka blod till dem inom sin grupp. Samma gäller B. De med blodgrupp AB kan ta emot blod från alla grupper. De med 0 kan bara skänka till alla men kan inte ta emot blod från någon blod grupp. Om man får blod från en annan blodgrupp kan man dö för att blodet klumpas ihop.

Av Lucas Strid, Oliver, Peggy och Anton

Cellen är kroppens byggsten och kan ofta leva själva. Du består av ett par 100 olika sorters celler: muskelceller, nervceller, fettceller, blodceller, benceller, lungceller och hjärtceller är några av dem. Varje sekund dör miljontals celler i kroppen, samtidigt som andra delar sig och ersätter de som dött.Cellerna har olika livslängder. En del celler i tarmen dör efter bara några dagar, hudcellerna efter bara några veckor, röda blodkroppar efter tre till fyra månader, medans de flesta nervceller lever med oss hela livet. När likadana celler slås ihop bildas en vävnad. Några vävnader som vi har i kroppen är muskel-, fett-, nerv och benvävnad. Tillsammans bygger de olika vävnaderna upp kroppens organ, tex hjärna, skelett, lungor mm.Det finns celler som inte kan kontrollera sin celldelning, Cancer celler. De delar sig fast de inte behöver det, och då bildas en klump av alla cancerceller och det bildar då en tumör. Den kan sedan sprida sig och bilda nya tumörer i kroppen. För att alla kroppens celler ska samarbeta och jobba ihop måste dom ha kontakt med varandra, det fungerar genom signalämnen som går igenom små blodkärl. Hela tiden skickas dessa signaler det kan vara allt från att cellen ska tillverka ett visst ämne eller att den ska dela sig snabbare. Alla celler består av Cellmembran, det funkar som hud runt cellen och skyddar cellens kontakt med omgivningen. Cellplasma det är en trögflytande vätska som innehåller vatten salter och proteiner. Energiverk det är här förbränningen sker. Reningsverk, här tas koldioxid upp och töms ut från själva cellen. Proteinfabrik den tillverkar proteiner . Och en cellkärna som styr allting.

Bild 1: Innehållet av en cell. Bild 2: Cancer celler.

Cellandning: I cellerna händer det hela tiden en massa olika kemiska reaktioner. En av dom är cellaningen. Det som sker är att cellen omvandlar druvsockret och syret till koldioxid+vatten. Då frigörs även energin i druvsockret och ger då cellen den energi som den behöver för att leva.

Huden: Huden är

kroppens största organ som väger 5 kg. Huden skyddar kroppen mot sol och håller värme och vätskebalansen i kroppen. Det finns 3 olika lager hud. Först kommer överhuden, som är ett tunt men effektivt skydd. Längst ut i överhuden finns hornlagret som skyddar mot stötar och gör huden nästan vattentät. Läderhuden som är i mitten är starkt och smidigt. Det finns också gott om blodkärl, nerver och känselkroppar i läderhuden. Underhuden som är det innersta lagret lagrar fett. Det lagrade fettet bildar ett isolerade lager som skyddar mot stötar och kyla. Feta personen har tjockare underhud än smala personer.

Vanliga hudproblem som t.ex. akne bildas när gångar från talgkörtlar täpps igen av hornämne. När de går hål finnen töms lite var ut på grund av att det har bildats små varhärdar från insidan. Eksem är ett annat vanligt problem. Eksem orsakas av en inflammation som gör att huden blir röd och kliar. En vanlig orsak till allergiskt eksem är nickelallergi. Använder du smycken som innehåller nickel finns det en risk att du drabbas.

För mycket sol kan orsaka hudcancer och den svåraste formen av hudcancer kallas malignt melanom. Den har blivit allt vanligare, troligen beroende på alltför mycket solande. Malignt melanom kan utvecklas i de pigmentceller som skapar födelsemärken, ”leverfläckar”, på huden. Om ett födelsemärke börjar växa, klia, blöda eller ändra färg ska du kontrollera det hos en läkare. Malignt melanom drabbar nästan bara vuxna.

Skelettet: Skelettet består av mer än 200 ben som tillsammans utgör en femtedel av kroppen totala vikt. Skelettet ger kroppen stadga och ger kroppens inre organ så som hjärna, hjärta och lungor ett bra skydd. Skelettet lagrar många viktiga mineraler

som t.ex. kalcium och fosfat. Ifall kroppen behöver mineralerna kan den transportera dem mellan skelettet och blodet.

Skelettet är uppbyggt av olika sorters ben som t.ex. stora rörben som finns i armar och ben och små rörben som finns i händer och fötter, platta ben som finns bland annat i skallen, skulderbladen, bröstet och bäckenet. Ett annat exempel är tärnings formade ben som finns i vrister och handlovar, och kotor i ryggraden är ett exempel på oregelbundet formade ben.

I kroppen finns det leder som gör att vi kan röra på benen i kroppen. I leden finns de smörjvätska som kallas ledvätska som gör att ledytorna lätt glider mot varandra. Runt lederna sitter starka band som kallas ledband eller ligament som håller ihop benen. T.ex. om du vrickar foten är de ledbandet som går sönder och foten blir svullen, ibland kan ledbandet vara starkare än benet då händer det att benet går sönder istället. I ryggraden har vi ett 30tal olika ryggkotor som bär upp och stadgar kroppen. Mellan kotorna finns små diskar som jämnar ut trycket och som gör att man kan böja och vrida ryggen.

Muskler: Hälften av kroppsvikten består av muskler som innehar förmåga att dra ihop sig, vilket gör att vi kan röra oss. De finns tre olika sorters muskler i vår kropp. Skelettmuskler som styrs av vår egen vilja. De finns mer än 600 skelettmuskler i vår kropp. Glatta muskler finns i magsäcken och tarmarna och hjälper oss att pressa fram maten utan att vi märker de. Glatta muskler kan reglera blodtrycket i blodkärlets väggar genom att öka eller minska blodkärlens tjocklek. Hjärtmuskeln drar ihop sig utan att vi behöver tänka på det. Hjärtat styrs av ”automatiska” elektriska signaler i muskelväggarna. Vi kan inte kontrollera de glatta musklerna eller hjärtmuskeln med vår vilja.

Skelettmuskler som böjer en led kallas böjmuskler, medans de som sträcker muskeln kallas sträckmuskler. De två musklerna samarbetar med varandra hela tiden, för när den ena spänns så slappnar den andra av. För att våra rörelser ska bli mjuka och exakta samarbetar olika muskler hela tiden. Till och med när vi är stilla arbetar flera muskler tillsammans. Någon har räknat ut att när vi försöker se sura ut använder vi 72 muskler, men bara 14 muskler när vi ser glada ut.

En skelettmuskel består av många muskelfibrer som har samlats i buntar. Varje fiber är en enda muskelcell som är mindre än 0,1 mm bred. I varje muskelcell finns det ett par tusen tunna proteintrådar som kan dra ihop sig. På så sätt dras hela muskelcellen ihop och hela muskeln spänns. Kondition är ett mått på hur länge våra muskler orkar arbeta. Det beror främst på hur mycket syre de kan ta upp från blodet. När vi tränar hårt så behöver musklerna mer än hundra gånger så mycket syre som när vi vilar. Det är därför vi andas häftigare och hjärtat slår snabbare när vi anstränger oss.

Erika, Jesper, Pontus, Sebastian 9A

Immunförsvaret.Immunförsvaret ska hjälpa oss att skydda oss från bakterier, virus, mikroorganismer och svamp.

Om samma virus och bakterier angriper igen så minns immunförsvaret det och reagera snabbare och starkare.

Immunförsvaret har ett inre och yttre försvar, om bakterier eller virus lyckas ta sig förbi det yttre försvaret då börja det inre försvaret att aktivers och om det går förbi det inre försvaret då blir det en infektion.

Vita blodkroppar = försvara oss mot virus och bakterier.

Röda blodkroppar = transportera syre och koldioxid m.m

Sättet att spridas kallas överföras. Förkylning och andra smittsamma sjukdomar överfars av direkt kontakt och inre kontakt.

I andra länder överförs det också av mat, vatten för människorna kisar och bajsa och slänger vad som helst där och insekter.

Malaria överförs av insekter ”mygg”.

vårt immunsystem spelar roll för människans hälsa och överlevnad.

hålla sig frisk och bättre: Äta sunt, Motionera, hygien, undvika tobak /alkohol, vaccinera sig, Dricka mycket vätska, Vädra ut rum. Lyssna på kroppen, den säger till om du behöver vila.

Som lite vaccinera man sig mot röda hund, mässling, stelkramp, påssjuka och kikhosta sjukdomar så man inte kan får de för man kan blir jätte sjuk av det om man får det, så det är bara för sitt eget bästa att man gör de. Man är då Immun mot sjukdomarna och kan inte får det, tex med vattenkoppar har man fått det en gång så kan man oftast inte får det igen men det kan hända att man får det igen om man inte har haft över 15 koppor, man får oftast vatten koppor när man är liten.

Om man har en allergi så räknas det som en sjukdom, alla som har någon sorts allgeri har en sjukdom.

Medfödd immunbirst har brister på b-cell och T-celler, T och B celler samarbete med varandra. De människor som har immunbristsjukdom har ökad infektionskänslighet än vad vi människor som inte har en immunbristsjukdom, vi regera inte lika mycket som dom som har en immunbristsjukdom. om man har brist på b-cell har därmed sämre försvar mot bakterieinfektion, T-cellen är ett försvar mot bakterie, virus och svamp. Och om man har brist på T-celler då blir man också mer mottaglig för virus och svampinfektioner. Sjukdomens svårighetsgrad variera och beror på hur stor del av immunförsvaret är nedsatt. Om man har en svår immunbrist sjukdom så måste man tillföra gammaglobuline .

Man kan bota bakterier med medicin, men med virus kan man inte bota, det får kroppen själv tar hand om.

Av: Venus

Matspjälkningen – vad maten är till för och hur det går till när den förbrukas.

Steg 1 : Man stoppar in maten i munnen och sen så tuggar man och då spjälkas maten i sönder med hjälp av tänderna mekaniskt och sen så sköter enzymerna den kemiska delningen. I spottet som finns i munnen så finns det enzymer som heter Amylas. Amylas tar sönder kolhydrater som tex. bröd, ris och pasta.

Steg 2 : Sen går maten ner igenom matstrupen och där är det inte så mycket som händer så det kan man inte skriva så mycket mer om än att det åker ner där igenom till matsäcken som är nästa steg.

Steg 3 : Nu har maten kommit till matsäcken och här sönderdelas maten ännu en gång både mekaniskt och kemiskt med hjälp av enzymerna fast är heter de pepsin inte amylas. Pepsin tar sönder proteiner som tex. Kött, fisk och ägg. Här tar också saltsyran ( HCl ) döda på bakterier som har kommit ner i magen. Sen kommer vi till nästa steg och det är tolvfingertarmen.

Steg 4 : Nu är vi i tolvfingertarmen och där blandas galla från gallblåsan och sen bukspott från bukspottkörteln. Och det är galla som tar sönder fettet. Sen går det vidare till tunntarmen.

Steg 5 : Nu har vi kommit till tunntarmen. Tunntarmen är ca 6 meter lång. Tunntarmen är så tunn att små molekyler kan gå igenom skinnet i tunntarmen. Och sen till blodet med näringsämnena som sen förs med blodet till alla våra 100 000 miljarder celler som man har när man är vuxen .Sen går vi vidare till tjocktarmen.

Steg 6 : Nu är vi i tjocktarmen och här tas all vätska upp. Sen händer det inte mer här i denna tarmen.

Steg 7 : Och nu försvinner de delarna som är kvar av maten ut genom ändtarmen. och detta är matens väg genom kroppen. Hela denna processen tar ca 24 timmar från det man äter tills det kommer ut.

Det här används maten till.

Maten används som bränsle till våra celler och sen ger den oss energi så vi kan klara dagen.

I maten så finns det olika grupper av närings källor, man behöver lite av varje och det är därför man ska äta enligt tallriksmodellen. För att kroppen ska må bra så behövs det proteiner,kolydrater,fett,mineral ämnen,vitaminer och vatten.

Kohlhydrater finns bland annat i potatis,bröd,pasta och frukt.

Proteiner finns bland annat i kött,fisk,ägg och mjölk.

Fett finns bland annat i alla levande djur,oljor och mejeri produkter.

Vitaminer och mineraler finns i lite allt möjligt.

De som är vegetarianer behöver något som ersätter kött,fisk för att de ska kunna må bra och då får de äta svamp och sojaböner. Men de får också äta mycket mer än de ”vanliga människorna” för fisk och kött innehåller mycket mer proteiner än svamp och sojaböner.

Kolhydraterna ger cellerna energi så de kan bygga vidare.

Fett ger också energi men det skyddar också våra organ mot kyla och värme.

Proteinerna behövs för att cellerna ska kunna bygga de är cellernas byggstenar.

Vitaminer och mineraler behövs för benstommen och blodet.

Har du tillräkligt av alla dessa saker så mår du bra.

Av : Den bästa gruppen Saturnus.

Nervsystemet och hjärnanNervsystemet får allt att fungera. Det är uppbyggt av nervceller som tillsammans bildar ett nätverk som skickar och tar emot meddelanden i kroppen. Nervcellerna består i sin tur av cellkroppar med en mängd tunna nervtrådar. Nervtrådar kan ge svaga elektriska impulser som kallas nervimpulser. Impulserna kommer in till cellkroppen genom inåtledande nervtrådar och ut genom utåtledande nervtrådar. När nervtråden tar slut delas den upp i mindre trådar som tar kontakt med andra celler. Detta kallas synapser. Ifall nästa cell är en muskelcell drar den ihop sig av impulsen. Ifall det istället är en nervcell kan det startas en ny impuls där. En nervcell kan ha kontakt med tusentals andra celler och på såsätt bildas ett avancerat signalsystem.

I nervsystemet finns också hjärnan och ryggmärgen. Hjärnan och ryggmärgen kallas för det centrala nervsystemet. Nerverna i kroppen går till ryggmärgen och hjärnan detta kallas för det perifera nervsystemet. De nerverna som går ut ifrån hjärnan skickar impulser till kroppens organ, de ger också ut order till musklerna så att vi kan röra oss. Det finns också nervimpulser som leder till hjärnan. Som t ex impulser ifrån ögonen som tolkas i hjärnan.

Delar av nervsystemet styrs inte av våran egen vilja. Det kallas för det självständiga nervsystemet . Det styr bland annat hjärtslag, blodkärlens muskler, rörelse i magen och tarmar.

I vår hjärna sitter medvetandet, själslivet, dina tankar, känslor och minnen. I hjärnan sitter mer än hundra miljarder nervceller som gör dig till den du är. Hjärnan skyddas av skallbenet och hjärnhinnor. Hjärnan behöver mycket blod och därför ser alltid kroppen till att hjärnan får blod först. Hjärnan delas in i storhjärnan, lillhjärnan oh hjärnstammen. I storhjärnans yttre del, hjärnbarken finns alla nervkroppar. Det är det som skiljer oss ifrån andra djur. Med hjälp av nervkropparna som vi kan tänka, minnas och bli

medvetna om allt vi ser och hör. Storhjärnan är uppdelat i höger och vänster hjärnhalva. De har lite olika uppgifter men samarbetar hela tiden. I den bakre delen av hjärnan sitter lillhjärnan den kontrollerar våran balans. Hjärnstammen sitter i den nedre delen av hjärnan. Där sitter viktiga kopplingar för nerver mellan hjärnan och ryggmärgen. Ryggmärgen är a: 45cm lång kanal som ligger skyddad av ryggradens kotor. Ryggmärgen är en omkopplingcentral för impulser till och från hjärnan. Här sitter också snabbkopplingar till våra reflexer.

Hjärnan är indelad i fyra lober: Pannlob, Hjässlob, tinninglob och nacklob. I hjärnbarken finns grupper av nervceller som bildar ett hjärncentra. Ett hjärncentrum är specialiserat på olika områden som rörelsecentrum och syncentrum.

Man kan både undersöka och ha många olika sjukdomar i hjärnan t.ex. Dyslexi, DAMP/ADHD och epilepsi. Hjärnan kan drabbas av många olika störningar t.ex. läs- och skrivsvårigheter, dyslexi. Men ändå så har många högt begåvade människor dyslexi.hyperaktivitet eller DAMP och ADHD betyder att man har svårigheter att kunna vara stilla och koncentrera sig. Händer oftast för barn men blir oftast bättre i tonåren.Detta kan även behandlas av läkemedel.Epilepsi beror på att nervceller i en del av hjärnan plötsligt blir över aktiva så det blir kortslutning i hjärnan. Dessa anfall kan leda till medvetslöshet eller kramper under några minuter. Det ser otäckt ut men är oftast ofarligt. Epilepsi kan behandlas med läkemedel som minskar riskel för anfall.Sedan finns det ju huvudvärk och hjärnskakning men de är oftast ofarliga och beror sällan på någon sjukdom. Men den allvarligaste hjärnsjukdomen är stroke. Detta drabbas oftast av de äldre som beror på att en blod propp eller någon blödning är i något blodkärl. Om rörelsecentrat blir skadat kan man bli förlamad i den ena kroppshalvan, om språkcentrat blir drapat så kan talförmågan minskas och man för svårt att prata. De som drapas ofta av stroke kan få hjälp av en sjukgymnast och kan återfå en del av funktionerna som skadats.