samhällsekonomisk kostnads-intäktsanalys
DESCRIPTION
Samhällsekonomisk kostnads-intäktsanalys. Cost-Benefit Analysis Ett beslutsunderlag som syftar till att belysa nytta av och kostnader för en åtgärd för alla medborgare i ett samhälle. Hur ska beslutsunderlaget struktureras?. 1.Vilka personers nytta och kostnad ska räknas? - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
Samhällsekonomisk kostnads-intäktsanalys
• Cost-Benefit Analysis• Ett beslutsunderlag som syftar till att belysa
nytta av och kostnader för en åtgärd för alla medborgare i ett samhälle
Hur ska beslutsunderlaget struktureras?
• 1.Vilka personers nytta och kostnad ska räknas?• 2. Identifiera åtgärdens konsekvenser (identifiering)!• 3. Beräkna åtgärdens effekter under hela dess livslängd
(kvantifiering)!• 4. Beräkna ett penningvärde för alla effekter (värdering)!• 5. Diskontera nytta och kostnad och beräkna ett nuvärde
för varje projekt (diskontering till NNV)!• 6. Genomför en känslighetsanalys och ge
rekommendationer!
Kaldor-Hicks kriteriet
Genomför en åtgärd om de som tjänar på den i princip skulle kunna kompensera förlorarna och ändå ha det bättre än om ingenting görs.
Motiv:• Alla får del av förtjänsten i det långa loppet.• Den som förlorar en gång kan vinna en annan.• Praktiskt: Det räcker med att beräkna summan av
plus- och minuseffekter.
Att mäta nytta och kostnad
• Summan av betalningsvilja från alla som berörs mäter nyttan av en åtgärd.
• Kostnaden för en åtgärd mäts i termer av den nytta som går förlorad när resurser används här i stället för någon annanstans;
• kallas alternativkostnaden.
Samhällsekonomiska intäkter
• Antag ökad konsumtion till följd av det genomförda projektet
• En samhällsekonomisk kalkyl utgår från de berörda personernas egen uppfattning av effekterna av en investering.
• Värdet av konsumtionsökningen bestäms alltså av konsumenternas betalningsvilja.
Att mäta betalningsvilja
• På en perfekt fungerande marknad mäts betalningsviljan med hjälp av marknadens efterfrågekurva.
• Konsumentöverskott: Skillnaden mellan betalningsvilja och faktisk betalning.
• För nyttigheter som hålls tillgängliga utan avgift utgörs betalningsviljan av hela ytan under efterfrågekurvan.
Kvantitets förändringar…som inte påverkar priset- Utgå från marknadspriset
(Obs utbuds- resp efterfrågeöverskott geröver- resp undervärdering)
...som påverkar priset- Ta även hänsyn till förändringar av
konsumentöverskott.
Konsumentöverskottets förändring när priset varierar.
A
C B Efterfrågan
Pris
p* p1
q* q1 Kvantitet
Samhällsekonomiska kostnader
Antag att vårt projekt köper en insatsvara eller utnyttjar arbetskraft, kapital eller mark.
Avgörande fråga; Vad är alternativkostnadenVad händer om vi inte utnyttjar produktionsresursen
Pris opåverkatEx insatsvara;
om P=MCSAM (konk, ej skatt, ej ext eff..)
Så visar priset alternativkostnaden
Om P skilt från MC
Två fall
Trängs annan produktion undan eller ej
Exempel: negativ extern effekt
Vid undanträngning görs inga ytterligare utsläpp.
Det uppstår ingen mer kostnad än förlusten av nytta den gör i sin tidigare produktion. (som är p)
S
MCSAM
MCP
Producentöverskottets förändring när priset varierar.
Utbudc
b
Pris p1
p*
a
0 q* q1 Kvantitet
Producent-överskott
Tull, Arbetslösa mmVid köp från utländska företag utgå från projektets betalning till utlandet (tullen betalas av ftg till stat)
Arbetskraft; För sysselsatta eller om arbete finns
LÖN (inkl alla skatter!!)
Arbetslösa – alternativkostnad noll??
(Åtminstone 1 år)
Kommunen bygger en fabrik som tillverkar filtar
• Nyttan mäts som antalet tillverkade filtar multiplicerat med konsumenternas nytta av de extra filtarna. (Jmf stor – liten förändr)
• Ställs mot kostnaden för bygga fabriken.
Kommunen förbättrar en väg
• Nyttan mäts som lägre transportkostnader för den som utnyttjar vägen. (rörl kostn, tid, olyckor, miljö..)
• Ställs mot kostnaden för att bygga vägen. (resursåtgång!!)
d c
Nytt utbud
Efterfrågan
Utbud
Pris
p0
a
b
q0 q1 Kvantitet
Ex; vägförbättring och transportföretag
b c
aNytt utbud
Efterfrågan
Utbud
Pris
p0
p1
d e
q2 q0 q1 Kvantitet
Ex; vägförbättring och transportföretag, P ner
Hantering av skatter
• Problem 1: Ska man använda pris inklusive eller exklusive skatt?– Tumregel; räkna i ’konsumentpriser’.
• Problem 2: Skatter snedvrider relativpriset mellan beskattade och låg- eller obeskattade nyttigheter, fr.a. arbete vs. fritid.– Tumregel; räkna med att en skattekrona ’kostar’
mer än en krona!
Sunk Cost
En gjord investering som inte kan göras ogjord
Investeringen har ingen alternativ användning
Ex Hallandsås, skola som läggs ner
Transfereringar
Transfereringar i sig påverkar ej CBA:när överföringar mellan olika grupper i samhället, OBS dess snedvridande effekter
uppkommer både på cost o benefitsidan
Ex en tidigare arbetslös blir anställd
DiskonteringOm B o C inträffar vid olika tidpunkter diskontera till nuvärde
Ju högre diskonteringsränta desto mindre hänsyn till framtida effekter
Valet av diskonteringsränta kan påverka rangordningen mellan olika projekt
Osäkerhet
Kan hanteras på åtminstone två sätt.• Känslighetsanalyser; hur påverkas
kalkylresultatet av variationer i parameterantaganden?
• Riskkostnad; diskonteringsräntan kan behöva öka med en komponent som tar hänsyn till att framtiden är osäker.– Ger större tyngd åt ’nära’ effekter.
Effekter som inte kan kvantifieras eller värderas
• Kalkylen tvingar fram en strukturering av beslutsproblemet;– Exempelvis måste alternativen klargöras.
• Man kan försöka kvantifiera, även om man inte kan värdera;– Ger förståelse för vad som är stort eller smått.
• Värderade effekter kan adderas och ställas mot övriga effekter.– Reducerar problemets dimensionalitet.