remissammanställning, del 3 samråd om …remissammanställning, del 3 samråd om översiktsplan...

Stadsbyggnadskontoret Remissammanställning

Strategi och utveckling Dnr 2015-10143

Ulrika Egerö Sida 1 (157)

Tfn 08-508 26 799 2017-05-17

Stadsbyggnadskontoret

Fleminggatan 4

Box 8314

104 20 Stockholm

Telefon 08-508 27 300

[email protected]

stockholm.se

Remissammanställning, del 3 Samråd om översiktsplan för Stockholm

Privatpersoner

Läsanvisning

Nedan redovisas synpunkter från de privatpersoner som lämnat

yttranden till kontorets mejladress. I del 1 av

remissammanställningen finns inkomna yttranden från myndigheter,

grannkommuner samt kommunala nämnder och bolag. I del 2 finns

diarieförda inkomna yttranden från företag, föreningar och

organiserade grupper. Synpunkter från privatpersoner som lämnats i

kontorets dialogverktyg finns i dokumentet ”Synpunkter från

dialogverktyget för diarieföring”. Inlämnade synpunkter har i detta

dokument layoutats för att passa i stadens grafiska profil.

Dokumentnummer hänvisar till yttrandets nummer i diariet.

Synpunkterna redovisas i princip ordagrant, anpassade till

stadsbyggnadskontorets dokumentmall. Namn på personer som inte

är anställda i Stockholms stad samt bilder, längre citat ur

planförslaget och bilagor har tagits bort. För yttrandena i sin helhet

hänvisas till diariet, dnr 2015-10143. Diariet finns tillgängligt på

stadsbyggnadsexpeditionen i Tekniska Nämndhuset på

Fleminggatan 4.

Privatpersoner

Privatperson, Bromma

Dokument nr 64

Jag motsätter mig planerna på att förtäta våra stadsdelar och bygga

bort de få grönområden vi har kvar. Grönområden krävs för

rekreation samt för att bevara det lilla djurliv som finns kvar i

staden.

Privatperson

Dokument nr 66

Först några grundläggande generella tankar och undringar med

anledning av Översiktsplan Stockholm:

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 2 (157)

- Borde det inte vara en Översiktsplan Region Stockholm? När man

tittar på kartan så är de närmsta angränsande områdena näst intill

enklaver! Borde de inte vara i allra högsta grad integrerade i denna

plan?

- Borde inte planen på ett helt annat sätt visa en vision om att bättre

balansera arbetsplats, bostad och centrum - den gamla ABC-tanken?

- Vilka är de långsiktiga planerna för regionen? När har staden vuxit

färdigt? Ett Nedre Manhattan över hela regionen? Hur ser staden ut

när man nått balans mellan inflyttning och flykt från staden?

- Begreppen Strategiska, Taktiska resp Operativa mål med

korresponderande Planer, kan man skönja något av detta i

Översiktsplan? (Mål som kräver tillförsel av medel för att kunna

förverkligas till exempel genom nya skatter eller genom lån, mål

som kan förverkligas genom allokering av befintliga resurser resp

mål som skall förverkligas med hjälp av redan allokerade resurser!)

- Jag saknar en sammanhållen plan för hur man skall hantera den

situation som blivit resultatet av att man huvudsakligen skapat en

radiell, ekerformad, stad, där den huvudsakliga kommunala

kommunikationsapparaten syftar till att pumpa människor in i och

ut ur centrum! Industriområdena i Lunda och Kista på ömse sidor

om BostadsTensta!

- På sidan 4 under rubriken Sammanfattning anges en stor mängd

begrepp och uttryck som sen aldrig definieras i dokumentet! Några

exempel: 'socialt hållbart perspektiv', 'stadens konkurrenskraft',

'minska sociala skillnader', 'förbättringar och utveckling', 'hållbar

riktning', 'stadsutveckling', 'tät och sammanhållen', 'välfungerande

service för äldrevård', 'alla vill bo i en stad med täta och

sammanhållna stadsmiljöer', ... Hur skall man kunna ha samråd

kring en plan där inte ens de mest grundläggande begreppen

definieras? I efterhand kan de ansvariga beslutsfattarna lägga in

vilken tolkning som helst som bäst passar deras syften när man i

efterhand - efter flera år eller decennier - ser vad resultaten blivit

utifrån de 'samrådsbeslutade' planerna.

- Under rubriken 'Mål för stadsbyggandet' Med tanke på att mål

skall vara såväl styrande som mätbara för att vara meningsfulla så

bör rubriken ändras till 'Tankar och visioner ...'

- Under rubriken 'En växande stad' står '... God tillgänglighet ska ge

...' Det låter ju tjusigt men saknar allt innehåll eftersom inget

förtydligande av vad som avses anges! Seriöst?

- Under rubriken 'En sammanhängande stad' vore det intressant att

få reda på vilket underlag som lett till dessa imperativ! Finns denna

efterfrågan? Man reser till och från jobbet och vill helst att resan

skall gå så snabbt och smärtfritt som möjligt, helst med sittplats!

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 3 (157)

Hela stycket är tveksamt och oklart! Vad hoppas beslutsfattarna

skall hända? Vad finns det för grund för dessa förhoppningar?

- Nästa stycke om god offentlig miljö är om möjligt ännu mer

otydlig och obegriplig! Var finns dessa miljöer idag och vad

utmärker dem och var saknas dessa kvaliteer och vad utmärker

dem? Floskler som det nu är uttryckt!

- Samma vad gäller det fjärde sk målet. Eller hur? Läs igenom vad

ni skrivit och försök förstå själva vad ni menar - egentligen!

- I Stockholm råder å ena sidan bostadsbrist - hur det nu definieras -

och å andra sidan överkonsumtion av bostäder! 56 boende på 100

rumsenheter, knappt två rum per innevånare!

- Kan det vara Flyttskatten som till viss del är orsak till denna

snedfördelning av boendet?

- Var finns allt underlag till planförslaget? Statistik, intervjuer med

boende, bostadslösa, köande, kommunaltrafikerande, cyklister, ...

Hur andra städer löst de problem som skall attackeras med denna

plan? Paris, Barcelona, Rom, Amsterdam...

Översiktsplan sid 102 - 136

Här fortsätter den stadsdelområdesvisa genomgången av

förutsättningarna för "utvecklingsmöjligheter" i Staden Stockholm.

Varje stadsdel presenteras med antal innevånare per 31 dec 2015

samt en övergripande beskrivning av vad som karaktäriserar

stadsdelen, historiskt och idag!

Man använder uttryck som 'kulturhistoriska värden', 'närhet till

grönområden', 'bostadsbebyggelse', 'flerbostadshus',

'villabebyggelse', 'småhusbebyggelse', 'radhus', 'lamellhus',

'skivhus', 'punkthus', '(sluten) kvartersbebyggelse', 'lokala centrum',

'varierad', 'verksamheter', 'verksamhetsområde', 'tillgänglighet',

'smalhus', 'trädgårdsstad', 'villastad', 'stenstad', 'mångfald', 'sätta

prägel', 'komplettera', 'rutnätsplan', 'rutnätsstad', 'kvartersstad',

'stadsutveckling', 'institutioner', 'nav', 'nod', 'länka ihop', 'koppla

ihop', 'samband', 'sammanlänka', 'stärka', 'offentlig',

'stadsplanestruktur', 'stadsbyggnadskaraktär', 'tät', 'närhet', 'tillgång',

'målpunkt', ' besöksmål', 'miljonprogramsområde', 'är kvalité',

'fokusområde', 'grannskapsenhet', 'utbyggnadsstrategi', ... En hel del

av dessa förefaller floskellika!

Därefter beskrivs mindre delar av stadsdelsområdet -

stadsdelsområdets olika stadsdelar.

I den sista fjärdedelen (min del av redovisningen!) av

översiktsplaneförslaget redovisas följande stadsdelsområden:

- Hässelby-Vällingby

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 4 (157)

Närheten till vatten och Lövsta återvinningscentral tas upp.

Bergslagsvägen kan utvecklas på längre sikt.

- Bromma

Här kan mycket utveckling ske. Mer bostadshus, mer

kollektivtrafik, mer gång- och cykelstråk. Flexibla och

mångfunktionella parker skall välkomna fler människor. Lokaler för

verksamhet, service och kultur skall värnas - det är viktigt. Bromma

flygplats karakteriserar centrala Bromma.

De Geermoräner är av riksintresse. I Riksby behövs mer offentliga

rum. Traneberg har fått mer bostäder än man planerat för!? I

Blackeberg behövs mindre mötesplatser och bättre stråk för gående

och cyklister för att bättre koppla samman stadsdelarna.

Några klyschor: "När ny bebyggelse tillkommer är det också viktigt

att skapa plats för nya förskolor och skolor." "Stadsdelen behöver

också kompletteras med arbetsplatser, viss service och målpunkter

för kultur och idrott"

Och så vidare!

(Parentetiskt:

1) Jag har cyklat mycket mellan Brommaplan och centrala staden

och aldrig upplevt den korta sträckan vid Stora Mossens kiosk som

den besvärliga delen av turen! Däremot kan det bli stockningar vid

alla rödljus. Gäller hela sträckan! Har ni kommit fram till den

optimala bredden på en led där dubbelriktad cykeltrafik och

gångtrafik ska samsas om utrymmet? Gör ni trafikräkningar på

olika sträckor innan ni beslutar om utbyggnad/upprustning?

Engagerar ni cyklister som får lämna synpunkter på befintliga leder

och planer? Är ni säkra på att de ingenjörsmässiga ideerna stämmer

någotsånär med verkligheten där ute på cykelleden? Jag har vid

många tillfällen upplevt att välmenande ingenjörslösningar varit

kontraproduktiva så tillvida att man hoppar av cykelvägen och ner

på gatan för att det blir effektivare. Det kan man ju förhindra med

hjälp av staket - cyklisten blir än mer frustrerad över de lösningar

som erbjuds!

2) Jag har också cyklat året runt mellan Ulvsundaplan och Kista. De

mest irriterande ställena utefter den sträckan var vid bensinmacken

där de bilar som skall ut på Ulvsundavägen inte lämnar fri väg för

cyklister från endera hållen resp olika varierande ställen där sly till

och från minskat vägbredden till någon meter. Vid de smala

sträckorna nära Ulvsundaplan saktar man farten! Inga problem! Att

ta bort en busshållplats - fy skäms!)

Privatperson

Dokument nr 70

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 5 (157)

Den för samråd producerade översiktsplan för Stockholm är i

jämförelse med ÖP 99 undermålig innehållsmässigt och samtidigt

ytlig och svepande. Den bryr sig inte alls om de människor som

redan bor Stockholm som uppenbarligen enbart förväntas acceptera

en försämrad när-och boendemiljö.

Privatperson

Dokument nr 75

I översiktsplanen så nämns inte staden s ambition att bevara

kolonistugor med ett enda ord. I synnerhet syftar jag på den del av

översiktsplanens om berör Centrala Bromma. I programarbetet för

samma område så lyfts kolonistugornas kulturhistoriska värde fram

och vikten av att dessa bevaras. I översiktsplanens beskrivning av

Centrala Brommas karaktär så utesluts dock denna del. Här bör

självklart även nämnas att området karaktäriseras av

"kulturhistoriskt värdefulla koloniområden" och att planerad

intilliggande bebyggelse ska anpassas så att den passar in med

småskaligheten i koloniträdgårdarna.

Jag vill samtidigt passa på att fråga dig direkt via mail om varför

inte koloniträdgårdarnas kulturhistoriska värde lyfts fram i

Översiktsplanen och varför ni inte nämner att stadens ambition är

att bevara dessa? Jag tänker då i synnerhet på dem i Centrala

Bromma som är ett väsentligt inslag i landskapsbilden där. Är detta

någonting ni missat och som ni kommer lägga till?

Jag är glad att höra att ni vill lyfta fram stadens viljeriktning att

bevara koloniträdgårdar i Översiktsplanen.

Vad gäller delen om Centrala Brommas karaktär så behövs väl inte

mer utrymme än för att ordet "koloniträdgårdar" lyfts in i texten?

Alltså: "Centrala Bromma karaktäriseras av de stora

smalhusområdena, [koloniträdgårdar] och Bromma flygplats

verksamhet." Samt nån mening om det som t.ex. Länsstyrelsen

lyfter fram i sitt programyttrande om Centrala Bromma:

"Staden bör lägga vikt vid att bevara och utveckla områdets

särprägel genom att utforma tillkommande bebyggelse och

infrastruktur i samklang med koloniträdgårdsområdets

småskalighet.

Privatperson, innerstaden

Dokument nr 78+79+84

Synpunkter till översiktsplan för Stockholm. Jag tycker det är så

värdefullt att behålla grönområden och inte bygga nära Universitetet

eller Kräftriket. Om det byggs där så kommer lugnet och detta område

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 6 (157)

som en fridfull oas att försvinna för oss Stockholmare. Det kommer att

bli fullt med folk vid Brunnsparken och Stora skuggan, och dessa

platser kommer inte längre att vara en fristad av lugn och tystnad som

det är i nuläget om vi bygger bostäder för nära dessa platser. Istället

kan Hjorthagen, Värtan och området kring Rosten utnyttjas till att

bygga på. Förslag 2,Stockholm behöver fler badstränder. På sommaren

är den lilla sandstranden vid Brunnsiken vid kanotklubben helt

fullpackad. Därför behövs mer promenadstråk runt vatten med flera

sandstränder för Stockholmare att besöka på sommaren. Betydligt fler

badhus behövs i staden dessutom. Ett förslag är att bygga ett inomhus

bad bredvid Kampementsbadet, Även fler områden där hundar får gå

lösa behövs, då rastgården är alldeles för små för att hundar skall

kunna leka och motion.

Jag bor i Innerstaden och tycker att det vore fantastiskt om det kunde

byggas promenadstråk från Brunnsiken med små klippor och

sandstränder mot Ekhagen och framåt längs vattnet. Skulle också tycka

det vore toppen med promenadstråk med stränder så man kunde

promenera mot Bergshamra längs vattnet. Området vid Rosten och

Värtan skulle kunna bygga liknade som man har gjort vid Gåshaga på

Lidingö, eller Hammarbysjöstad, Restauranger, bostäder, bryggor, och

sandstränder lite blandat skulle göra dessa i nuläget trista platser till

Attraktiva mysiga områden.

Stockholm är omgiven av öar. Varför inte utnyttja fler öar att bygga

bostäder på. Sedan utöka kommunikationer med båttrafik som går från

öarna till innerstaden exempelvis Slussen och Nybrokajen. Detta skulle

kunna vara riktigt attraktivt för många att bo på en ö och göra

Stockholm unikt med fler bostäder på öarna runt staden!

1. Jag tycker att man kan utnyttja många av husen på Gärdet och

bygga på bostäder på taken på många av husen.

Detta är redan gjort på några hus vid Kampementsbadet och det

blev jättesnyggt!

2. Mer badhus och badstränder behövs i Stockholm!.

Man borde göra fler sandstränder vid Ekhagen och på så många

ställen som är möjligt i Stockholms Innerstad, då detta det verkligen

råder brist på badstränder för innerstadsborna

Även ett inomhusbad bredvid Kampementsbadet.

3. Värna om de gröna oaser vi har tex Djurgården.

Brunnsviken och området via Albano och Kräftrike får absolut inte

bebyggas, då detta är ett lugnt naturområde där vi innerstadsbor

söker lugn och ro.

Om vi bygger där så försvinner lugnet i området, och istället

kommer det att kännas som en förort, med alla människor som

kommer att vistas runt Brunnsviken.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 7 (157)

4. Fler större hundrastgårdar i innerstaden behövs!

5. Bygg ut färjetrafiken.

6. Bygg promenadstråk runt vatten i hela innerstaden

Privatperson, Solna

Dokument nr 82

Jag läste i DN angående hur MP partiet helst vill ha bort alla bilar i

staden. Det tycks saknas något bakom pannbenet på dess politiker

som vill styra utbyggnaden i framtiden. Är det ej meningen att man

ska kunna ha en bil i framtiden, är det bara politiker som ska glänsa

med dessa.

Jag föreslår att man tager bort deras tjänstebilar, så kan de cykla till

jobbet i framtiden. Det är ej en dag som man läser att stöldligor slår

sönder fina bilars fönster för att därefter stjäla dyrbar utrustning

som sedan skeppas över till öststaterna för att sättas in i tidigare

skrotade bilar.

Själv bor jag i en bostadsrättsförening 50 plus i Solna, här saknas

det dels garageplatser och gästparkeringar, på grund av att Solna

stad saknar ett krav på att det ska finnas en garageplats till varje

lägenhet som byggs. Det är väl självklart att man ska bygga så att

framtida generationer ska ha ett drägligt fungerande liv i framtiden.

Jag tycker att dagens politiker är verkligen ute och cyklar. Dom bör

åka till Kina för att se på deras folk som har som slutat cykla. Vi

lever ej i början av 19 hundratalet. Vakna upp och planera för en

kommande positiv framtid. Jag hade en morbror som var

statsminister Danmark, om han hade levat så hade han nog undrat

vad ni politiker sysslar med. Vakna upp innan det är försent.

Privatperson

Dokument nr 83

Våga bygga höghus, samtliga valda politiker måste våga jobba med

obekväma åtgärder, skärpning.

Som medborgare, har jag undrat, varför produceras det aldrig inne i

själva området, flervåningshus i dessa regioner, Äppelviken –

Högland – Ålsten – Smedslättten. Området har spetskompetens om

förändring, för att våga göra något kraftfullt i regionen, och att de

otroliga är, myllrar av arealer inne i hela regionen, bara att sätta

igång att bygga, i hela regionen saknar höghus med mängder av

våningsplan, jag vet att många, av beslutfattarna är boende i

området, att överklaga är deras yrke, de har kontroll på minsta

gångbuske som kappas, givetvis gäller de allt som har med att

bygga nya höga hus i området. Men som medborgare förstår jag

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 8 (157)

inte, hur feg får man vara som politiker, hör ofta från medborgarna,

tänk de som bor i området, får aldrig uppleva känslan av

medmänskliga deltagandet, med tonerna av olika språkkulturer, att

få umgås när man är ledig. Möta upp alla olika attityder om livet

och verklighetens vardag. Tänk att få uppleva mängder av höghus –

baracker – campingplatser i området, känslan nära till vattnet och

stranden, tryggheten att få umgås tillsammans i området, på kvällar

och helger vilken världsnyhets för världen, känslan att delta i den

sociala verklighetens som medborgare, tänk att få se detta förankras

i verklighet. Framför allt, vad ni kan förvekliga i verklighet, slippa

hålla masken, och det där med självskapade av eget arbetet med

möteshysteriet som bara förlänger dialogerna till ingenting,

självklart får alla en känsla, av att delta i programmet, men

verkligheten fodrar mer handlingskraft till medborgarna.

Framförallt måste ni förnyas i systemen, måste göras om, måste

leverera en arbetsplan med krav av resultat till medborgarna i

Sverige, man måste ut i verkligheten kan inte hela tiden skapa

arbete av möteshysteri, måste ut och arbeta i alla olika

arbetsområden för att inta inspiration. Fick gåshud när jag hörde att

det skulle byggas skyskrapa till antal åtta stycken inne i ovan

angivna områden, tyvärr vaknade jag till i drömmen, kommer aldrig

att hända, området är bevakat av de boende i området, i alla

bestämmande organisationer. Mormor har varit boende i Afrika i tio

år, hon var på besök, hon ville gärna se ett område som liknade en

djungel, mycket grönt och vatten bara låghus, med stora ängar. Åkte

förbi Högland och passerade Ålsten, samt Smedslätten, vi stannade

till vid en sittbänk vid vattnet, frågade vad tycks, mormor, hon såg

lycklig ut, så här är det i djungeln i de djupa skogarna, finns det

tigrar här, nä de är utrotade för länge sen. Mormor berättade att det

finns ett par stammar, långt in i djungel, som inte vill delta i

uppbyggnaden där alla ska ta sin del av de moderna medverkan,

som hela tiden tycker de kan andra få göra, får lite rysningar,

märkligt av samhälskänsla, hoppas att alla ska vara med, men det

känns som det är försent, bara för att ni är så otroligt fega.

Våga bygga: Fegisar

Privatperson

Dokument nr 85

Området runt Liljeholmskajen, Årstafältet, Årsta och Slakthusom-

rådet kommer att byggas ut kraftigt. Då är det viktigt att hålla ihop

de befintliga grönområdena mellan de olika delarna så att det gröna

inte snuttifieras.

I de befintliga grönområdena finns Årstaskogen som är på förslag

att bli naturreservat. Årstaskogen nyttjas flitigt av motionärer, cyk-

lister, friluftsfolk och inte minst Årstas förskolebarn och skolbarn. I

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 9 (157)

och med att det kommer många tusen nya innevånare i området är

Årstaskogen en av Stockholms viktigaste grönområden och måste

bevaras i sin helhet.

Årstafältet alla nya innevånare kommer alldeles säkert ha behov att

nå Årstaskogen. Idag finns ett grönt parkområde med cykelbanor

(ingår i Stockholms cykelnät) som går mellan Svärdlångsvägen och

Tavelsjövägen och som förbinder Årstafältet med Årstaskogen. Då

är det också viktigt att parkområdet inte bebyggs så att man skär av

den gröna förbindelsen med Årstaskogen.

Detsamma som ovan gäller även för de som kommer att bo på det

utbyggda Liljeholmskajen.

Slutligen vill jag bara tala om att all forskning idag visar att det är

oerhört viktigt för människors välmående att det finns sammanhåll-

na grönområden. Det är viktigt även för mångfalden av insekter,

fåglar och andra arter som vi faktiskt är beroende av.

Självklart är det viktigt att bygga bostäder åt medborgarna nu när

behovet är stort! Men, det ursäktar inte att bara bygga kvantitet,

man måste även bygga med omsorg om människans psykiska

välbefinnandet och där är naturvärden fundamentalt.

Privatperson, Hägersten

Dokument nr 86

Stockholm växer och förtätas. Bostäder byggs och folk flyttar in.

Min fråga är; Varför ska just Stockholm växa? För att vår huvud-

stad ska vara en tillväxtmotor och försörja resten av Sverige?

Min åsikt är att låta hela Sverige växa. Landsbygden dör ut och

många verksamheter läggs ned samt många blir utan jobb.

Jag vet att det är en politisk fråga och Stadsbyggnadskontoret gör

vad som ska göras.

När Stockholm växer som staden gör växer också bilismen. Det

sitter en person i varje bil och orsakar långa köer och försvårar

framkomligheten för busskollektivtrafiken i många timmar under

dygnet. Tyvärr så hjälper inte trängselsskatt och andra vägavgifter

så länge den enskilde medborgaren väljer ensamheten i sin bil. När

Stockholm växer, växer som sagt singelåkandet. Det verkar vara så

att i nuläget så byggs vår huvudstad genom bilismen som

tillväxtmotor i sig.

Mitt förslag är att Stockholm inte ska växa mer. Barnen behöver

minst 20-30 kvm. Inte 5-6 kvm. i framtiden. Förtätningen hämmar

deras utveckling. Däremot, om jag får bestämma hur Stockholm ska

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 10 (157)

växa. Riv alla köpcentrum och handelsplatser och bygg bostäder

där.

Bostäder som byggs ska ha garage och affärslokaler i samma

byggnad. Bygger man flera fastigheter i samma område ska det

finnas - sportbutik, sällanköpsvarubutik, matbutik, elbutik,

restaurang, café, föreningslokal, klädmodebutiker, möbelaffärer,

skobutiker, vitvarubutiker m.m.

På så sätt blir det enklare och vi får mer tid att vara hemma, bilar

slipper trängas på väg till och på parkeringarna vid köpcentrum -

och vi får mer tid för varandra.

Privatperson, Skärholmen

Dokument nr 115

Jag har haft tillfälle att tämligen ingående studera Stockholms

översiktsplan. Planen har presenterats på Skärholmens centrum den

18 november 2016, där ett antal pålästa tjänstemän gjorde sitt bästa

att redogöra för planens syfte. Jag pratade tämligen ingående med

tre av dem.

I Översiktsplan för Stockholm, Samrådsförslag, talar man om

- den centrala stadens attraktionskraft;

- satsningar som skall göras på fokusområden varav Skärholmen är

ett;

- viktiga mervärden som skapas genom stärkta lokala centrum,

utvecklandet av stadsgator och nya boendeformer, byggandet av

skolor och parker;

- att man skall undvika att försvåra genomförandet av framtida,

omfattande stadsbyggnadsinsatser.

I princip förstår jag mycket väl behovet av ett bostadsbyggande i

det större formatet. I synnerhet som de bostäder som finns inte

utnyttjas bättre än som nu är fallet. Likaså skulle byggandet av helt

nya stadsliknande förstäder kunnat göras, om man planerat i tid för

det.

Jag vill uppehålla mig vid några grundläggande, politiskt och

planeringsmässigt betingade, idéer som planen bygger på. Eftersom

jag bor i Vårberg, Skärholmen, tillåter jag mig att ta planens

effekter på detta, vårt område. Det blir, tyvärr, exempel på sådant

där man måste tänka om.

Min utgångspunkt är ett försvar av den bebyggelsetyp, som i hög

grad präglar Vårberg och hela Skärholmen.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 11 (157)

A. Vi som bor här är nöjda med boendemiljön. Därför är en

vidareutveckling av denna boendemiljö vad vi helst vill se.

1. Vi är kritiska till den försämring av trafiksäkerheten som

förslaget medför!

De trafikseparerade stråken av gång-cykel-biltrafik är nu en stor

tillgång. De är också planerade så att från ytterområdena går

gång- och cykelvägarna radiellt in mot centrum, kompletterade

med tvärgående stråk.

Att, som man nu tydligen planerar att göra, flytta ut gång- och

cykelbanorna i Vårbergsvägen, är en klar försämring. Alla, barn

och vuxna, får en sämre säkerhet i den fordonsblandade trafiken.

Det ställer sig svårt att förstå hur säkerheten ökar! Särskilt oroas

vi över barnens situation i den föreslagna trafikmiljön.

Ett belysande och avskräckande exempel på vad som kan

komma att hända är igensättningen av den passage under

Vårbergsvägen vid Gränsholmbacken. Denna igensättning

föranleds av byggandet av ett hus beläget alldeles intill eller

över gång- och cykelvägen på Vårbergsvägens södra sida, upp

mot backen. Gående hänvisas till ett övergångsställe på den 7

meter breda vägen! I Vårbergsvägen är trafiken ofta tät.

2. I den nuvarande bebyggelsen, som härrör från

miljonprogrammet, ligger husen på ett avstånd från varandra

som ger liten insyn, men god känsla av närhet till grannarna.

Bostadshusen är inplacerade i ett parkområde, typ engelsk park.

För delar av Vårberg är detta mycket tydligt.

Rummen mellan husen är grönområden. De vårdas efter bästa

förmåga. I t ex Svenska Bostäders område (mellan Skärholmen

och Vårberg) är dessa områden mycket vackra, välvårdade och

intressanta. Även Bostadsrättsföreningen Vårberg håller sitt

område i skick.

Vi motsätter oss den bebyggelse som nu planeras och som är av

en helt annan typ! Nu skall husfasaden ligga alldeles intill gatan.

Dessutom med annan liknande bebyggelse på andra sidan gatan.

Därmed skall en ”stadsgata”, eller ”stadsgatuliknande”, gata

uppstå, menar man. Fördelen med detta arrangemang förklaras

vara att tryggheten ökar då gatan förväntas bli livligt trafikerad

av fotgängare, cyklister och bilister som håller uppsikt över

störande element.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 12 (157)

Hur detta kan gestalta sig framgår tyvärr av planerna på

bebyggelse av naturområdet mellan Vårbergsvägen och

Vårbergstippen. Här skall 6- till 10-våningarshus resa sig.

Vårbergsvägen är en mycket trafikerad väg och när bebyggelsen

vid Söderholmsskolan är klar kommer trafikintensiteten att öka

ytterligare. Man bygger alltså lägenheter som blir hårt drabbade

av buller och luftföroreningar. Denna bebyggelseform planeras

sträcka sig utmed större delen av Vårbergsvägen från

backkrönet vid förskolan fram till Skärholmen (med ett avbrott

för Vårbergs sjukhus och Vårbergs idrottsplats).

Bristen på mark är troligen en förklaring till att man nu ändrar

konceptet för byggnation. Genom att placera husen alldeles intill

gatan vinns några m2. Men, som påtalats ovan, mycket förloras

samtidigt: bullernivån ökar (även inomhus) och att vistas utomhus

på gatusidan blir inget nöje; luftföroreningarna blir mer påträngande

och svårare att undvika; närheten till tät trafik ökar stressen;

gatubelysning och ljus från fordon ökar ljusreflexstressen både ute

och inne.

Det finns ingen anledning att driva igenom den form av bebyggelse

som Stockholms översiktsplan förutsätter för Vårberg och

Skärholmen!

B. I avsnittet En socialt sammanhållen stad står mycket som är

gott att läsa!

Här lyfts stadsutvecklingens betydelse för ”minskad segregation”

fram, dess möjlighet att skapa ”bra mötesplatser i rätt lägen”,

”delaktighet”, ”trygg och jämställd stadsmiljö” och dess möjlighet

att sätta ”fokus på barn och äldre”.

1. Segregation, i betydelsen att grupper av medborgare lever

åtskilda från varandra, förekommer i Skärholmen.

Möjligheterna till integration, i betydelsen att enskilda

människor inlemmas i arbets- och socialt – liv, likaså. Men

ingen stadsdel kan väl uppvisa så många olika nationaliteter.

Och var talas fler språk? Var kan man lika lätt hitta landsmän?

Var kan jag lika lätt hitta vänner med helt andra

uppväxtförhållanden, seder, bruk och yrkeskunnande? Var kan

barn och unga med olika familjeförhållanden, hudfärg och

språk, leka och undervisas tillammans?

Man måste ändå begripa att dessa förhållanden också skapar

stora möjligheter till integration och förståelse! Ingen

stadsbyggnadskonst i världen kan förbättra de möjligheter till

minskad segregation eller ökad integration som finns här.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 13 (157)

Det är svårt att tro att den bebyggelsetyp som nu lanseras skulle

ytterligare minska det vi kallar segregation. Människor med

resurser väljer bättre boendemiljöer än de man förstår kommer

att växa fram enligt planen, ”stadsgata”, tillämpad på

Skärholmen. Och det är människor med resurser som förmår

omge sig med levande, människovänliga, miljöer.

2. De bra mötesplatser som skissas i förslaget är den trafikerade

gatan, torget och affärscentrat. Det är mycket svårt att förstå hur

man tänker när den trafikerade gatan skall fungera som

mötesplats. Halva året är det dessutom alltför mörkt och kallt för

trivsamma, fördjupade möten människor emellan. I Vårberg

finns inget torg och den öppna plats som skulle kunna vara ett

torg är med nödvändighet en parkeringsplats i Vårbergs

centrum. Staden har gjort sig av med möjligheten att skapa en

mötesplats av denna karaktär eftersom staden inte äger Vårbergs

centrum.

Under sommartiden är Vårbergstippen en omtyckt grillplats.

Med den bebyggelse som nu genomförs (om inget oförutsatt

inträffar), kommer, med sin närhet till grill- och lekplatserna, att

göra dessa instängda, svårtillgängliga och otrivsamma.

Översiktsplanen saknar möjlighet till tillämpning i

Vårbergssammanhanget!

3. Delaktighet kan ta form då rådslag genomförs och uttalade

meningar respekteras och får erkännande. Ett stort problem är

att, i Skärholmen, förmågan och därmed viljan att artikulera sig

är uttalat låg hos en stor del av medborgarna, generellt sett.

Att delta i en rådslagsprocess eller ens i ett bostadsområdes

angelägenheter upplever många som svårt. Inga kända

bebyggelseformer kan råda bot på det. Hur skapas då en trygg

och jämställd stadsmiljö? Människor med tallang och resurser

bosätter sig inte i utarmade miljöer. Att freda de boendes

rättigheter till trivsamma och utvecklande miljöer försvåras.

Man måste se upp så att nya, snart förslummade, områden inte

byggs!

4. Barn och äldre behöver bostadsområden som präglas av omsorg

om livskvaliteten. Den försörjningsskapande delen av

befolkningen behöver stöd av samhället för att inte slita ut sig.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 14 (157)

Vi har en sådan god miljö i Vårberg, Skärholmen, i dag.

Föräldrar kan skicka sina barn till skola och aktiviteter på

trafiksäkrade gång- och cykelstråk. Oroliga anhöriga vet att de

äldre kan nå vårdcentraler och butiker, träffa vänner och

promenera, utan att jaga över gatornas övergångsställen.

Och vi vill se denna miljö utvecklad, inte avvecklad.

Jag vill slutligen än en gång uttrycka ett erkännande och goda

förhoppningar.

Denna Stockholms översiktsplan rymmer många goda intentioner!

Men samtidigt finner jag att tillämpningen på vår stadsdel,

Skärholmen, inger oro.

Vi bor i ett välutvecklat ytterstadsområde. Det har sin egen

stadskaraktär! Den liknar inte innerstadens konforma,

kvartersindelade, grönytebefriade, boendeytor. Det har den aldrig gjort.

Det var det inte meningen att den skulle göra det när den en gång

byggdes. Den byggdes för vanliga människor med vanliga människors

behov av bekväma bostäder, inramade i och med tillgång till

Mälardalens vackra natur.

Så vill med all säkerhet de flesta medvetna Skärholmsborna att deras

stadsdel skall fortsätta att utvecklas!

Två privatpersoner

Dokument nr 91

- Viktigt att bevara de grönstråk som finns genom Vällingby.

Förorten är unik på det viset att man kan gå eller cykla utan att

behöva passera gator och vägar.

Var rädd om parkmark och de lekplatser som finns för barnen!

Förtäta inte så att det går ut över dessa värden!

- Vi ser hur det förtätas i Vattenfallsområdet. Det är en sorglig syn

när nästan all mark fylls med hus. Vällingby parkstad skulle det

heta. Det är ett hån!

Var finns parkmarken? Detta område kommer att bli något helt

annat än resten av Vällingby, som präglas av grönstråk och ytor där

barn kan leka.

Otroligt sorgligt att man bygger så! Gör inte om det!

- Jag har inget emot att det uppförs modulhus för nyanlända som

fått uppehållstillstånd. Människor som ska integreras i vårt samhälle

ska inte bo vid sidan av, långt bort från andra människor och

affärer.

När vi var i paviljongen hörde jag folk klaga på planerna att bygga

modulhus. Det bästa vore naturligtvis om nyanlända integrerades i

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 15 (157)

vanliga bostadsområden, men modulhus kan vara en tillfällig

lösning.

De som hamnar där inledningsvis vill nog flytta så småningom när

det etablerat sig.

- Jag är bekymrad över situationen vid återvinningsstationen vid

Råcksta t-bana. Där dumpas allehanda avfall, flera gånger i veckan.

Alla bostadsområden borde åläggas att bygga miljöstugor så att

återvinning inte behöver ske på gator och torg. Det inbjuder till

dumpning.

- Där modulhus för nyanlända uppförs måste återvinningsproblemet

uppmärksammas så att de boende lär sig hur man gör med avfallet.

Annars kommer det att bli konflikter med omkringboende.

Privatperson

Dokument nr 92

Jag håller med om att befintlig bebyggelseområde bör kompletteras

med nya bostäder i Kista-Rinkeby. Specifikt så föreslår jag att

gällande detaljplan för Akalla VI (Akalla gård/Järvafältet) får mer

generösa regler så att man får bygga en våning till i de

radhus/parhus som finns i området samt att man får ha

tvåbostadshus eller två lägenheter i de radhus/parhus som finns.

Dessutom borde Stockholm stad erbjuda "verticle car parking" för

de boende i närområdet till förmånlig pris-vilket kräver inte så

mycket utrymme för bilparkering.

Privatperson, Johanneshov

Dokument nr 93

Med anledning av den betydelse som översiktsplanen avses ha

finner jag det av största vikt att vi som medborgare och

Stockholmare säger vad vi tycker om de mål och riktlinjer som det

sätter för Stockholms framtid. Här är några av mina iakttagelser och

mina åsikter om detta;

1. Det är uppenbart för mig att detta samrådsförslag egentligen

endast har ett enda prioriterat syfte, nämligen att tillse att

marknadskrafterna skall trigga bostadsbyggande inom

Stockholms stad. För att uppnå detta resultat är man bl.a. beredd

att göra följande;

2. Att låta bygga staden ännu tätare än vad den redan är (den

nionde tätaste i Europa + Ryssland).

3. Att låta staden växa inom sin nuvarande yttre gräns genom att i

första hand (nästan endast) förtäta i de redan mest gentrifierade

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 16 (157)

närförorterna. Alltså i de områden marknaden efterfrågar mest

och priset kvadratmeter blir som högst, avkastningen som bäst

för byggherren.

4. Att offra ett världsunikt stadsplanerings- och stadsbyggnadsarv

där bl.a. stadsträdgårdsmästaren Holger Blom satt sin unika

prägel i stadsbilden. I närförortsringen framträder ”den

demokratiska staden” som blev en reaktion på den täta

stenstaden som upplevdes/upplevs som auktoritär och

hierarkisk.

5. Att (med ett konstaterande) offra viktiga ekologiska

spridningsvägar även för naturreservat (exempelvis

Årstaskogen/Nackareservatet).

6. Att skövla några av de delar av de ”Gröna kilarna” som ligger

Stockholmarna närmast och lättillgängligast. (exempelvis

Hammarbyskogen)

7. Att inte offra några av de ytterst få partier av gammelskog som

många förskolor har tillgänglig på gångavstånd eller

stationsnära med tunnelbanenätet. (exempelvis

Hammarbyskogen)

8. Att acceptera utsläppsgårdar på mindre än en (1) kvadratmeter

per barn (exempelvis Årstadel) samtidigt som boverket

rekommenderar fyrtio till femtio (40-50) kvadratmeter per barn.

9. Att förvandla ett öppet och vackert kulturlandskap öppna för

alla att använda lite hur man vill efter behov och önskemål till

funktionsfixerade aktivitetsanläggningar som stänger ute

spontan lek och fritt friluftsliv. (exempelvis det som eventuellt

blir kvar av Nytorps Gärde)

10. Att genom kommunkonkurrens om byggherrarnas gunst kväva

påbörjade och efterfrågade bostadsbyggnadsplaner i

kranskommunerna, och på så vis stänga vägen till bostad för de

som har de största behoven men de sämsta ekonomiska

förutsättningarna. Något som särskilt drabbar hushåll med svag

ekonomi, svag ställning på arbetsmarknaden, exempelvis

utrikesfödda, i synnerhet då nyanlända men även studenter,

andra unga och äldre med låg pension.

11. Att riskera att ovanstående effekter även slår mot de förorter

med svagare marknadsläge i kommunen (Stockholms stad) och

där allmännyttan inte fått uppdrag att satsa.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 17 (157)

12. Att riskera att de mycket vällovliga exploateringar på redan

hårdgjorda ytor (exempelvis talrika parkeringar) som planeras i

Skärholmen, motsvarande i Farsta och Järvafältet/Kista

avstannar vid nästa lågkonjunktur eller när allmännyttan byggt

sitt.

13. Att de framsynta ambitionerna om en polycentrisk tillväxt

Stockholm över och bortom befintliga kommungränser med

oändliga variations- och utvecklingsmöjligheter så som det

formulerats i ”Regional utvecklingsplan för Stockholm” går

förlorade med en redan från början daterad centralistisk

stadsmodell som följd efter klassisk hierarkiskt mönster.

14. Att alieneringen mellan innerstad (innanför tullarna + förtätade

f.d. närförorter) och övriga förorter, de som trängts ut, de

utanför, övriga orter och landsbygd accentueras ytterligare. Att

den brustna förståelsen och förtroendet mellan ”de inkluderade”

och ”de exkluderade” blir omöjligt att återvinna.

Privatperson

Dokument nr 95

Några synpunkter vad jag vill framföra i relation till översiktsplanen

som kommer att styra hur staden skall byggas framöver ä, en plats

där vi ska leva tillsammans, både människor djur arter växter.

Jag vill att planen säkerställer grönområden, särskilt dem som inte

exploaterats eller förvandlats av den moderna stadsplaneringen

ännu.. såsom Hammarbyskogen. Denna skog är ett utmärk exempel

på plats som kommer att bli unik och viktig av flera skäl såsom för

dess lättillgänglighet samtidigt som området är utgör ekologiska

spridningsvägar och utför miljötjänster såsom att ta god hand om

dagvatten syresätta staden osv. Vill att översiktsplanen säkerställer

att framtidens barn kan uppleva gammelskog, oförvanskad miljö

med ett rikt växt, djur och artliv.

Detta är värden som inte går att få tillbaka om man inte skyddar

dem idag.

Privatperson, Aspudden

Dokument nr 94

De gröna stråken som ska hänga ihop skulle kompletteras och

förstärkas med fickparker som i Enköping. Alla vallfärdar till

Kungsträdgården när de japanska körsbärsträden blommar, liknande

upplevelser skulle kunna bjudas på runt om i stadsdelarna genom

fickparker med tydliga teman. T ex skulle man få en bambuskog i

Älvsjö, magnolior i Bredäng, perukbuskar och miskanthusgräs i Årsta,

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 18 (157)

exotiska tallar och ljung i Bandhagen. Rönnar med gula, rosa, vita bär

blir en lund där julrosor kan blomma om våren och engelsk vallmo på

sommaren.

Man kan då promenera mellan dessa små juveler med information på

nätet om vilka som är vackrast just den veckan. Tänk näsduksträdet i

Kew Gardens i London som alla väntar på ska blomma på våren. Man

följer med året från lökväxter till städsegrönt, alltid finns det något.

En snödroppsskog kanske? Tusentals snödroppar som får sprida sig i

en lundmiljö.

En plantering längs med ett gångstråk eller t o m en cykelbana kan bli

en upplevelse. Silverbladiga träd lyser och kunde kompletteras med

nävor och idegran som kontraster.

Små kompositioner som ger värde hela säsongen och inte tar någon

större plats.

Privatperson

Dokument nr 96

Ni vuxna tycker att dom lite större barnen (10-13) mest sitter inne

och håller på med datorn eller tv spel eller mobil och surfplatta.

Men vi har ju nästan ingenting att göra utomhus förutom en trasig

fotbolls plan. Alla tycker inte om att spela fotboll. jag är tio år och

bor på nybodahöjden nära Årstadalsskolan.

Här finns mest lekparker för 1,2,3,4,5,6 åringar.Jag undrar om ni

kunde bygga en skate park ovanför den där elstationen vid

sjöviksbaken nära Årstadalsskolan och någån och en streetplan där

man kan spela både fotboll och basket brevid skateparken.

Och ni skulle kunna sluta bygga bäbis parker överallt och bygga

grejer för oss lite större. För annars kommer vi ju bara sitta inne och

hålla på med datorer och tv spel och sånt så kan ni göra någånting

för oss också.

Det skulle vara väldigt kul och snällt av er att bygga det.Det hade

varit bra om ni kunde göra det om en månad eller på våren så det

blir av. Intresset av en skatepark och en streetplan är ganska stort

här och andra grejer för större barn för alla leker inte i lekparker

med gungor tråkiga klätterstälningar och sandlådor.Ett anat

önskemål från min sida och som skulle vara kul för almänheten är

en BMX racing bana någånstans i närheten alltså uppe vid

äventyrsparken den ligger nästan precis vid Årstatbron för där finns

många öppna ytor där ni inte behöver bygga småbarnsparker.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 19 (157)

Från en kille på tio årsåldern som vill ha något annat än

småglinsparker och att vuxna klagar på att man sitter för mycket vi

skärmen. För vad ska man göra istället för det gammla vanliga man

gjort att gå till fotbollsplanen till slut trötnar man lär er.


Dokument nr 101

Gamla Bromstensvägen genom Bällsta är redovisad som stadsgata

vilket är felaktigt. Gamla Bromstensvägen är en bostadsgata i ett

villaområde med busstrafik och ingenting annat. Föreslagen

markering skall därför utgå.

Beskrivningarna hur man vill förändra markanvändningen är

flummig och oprecis. Det är viktigt att redovisa hur man tänker sig

den tillkommande bebyggelsen. Tät stad med stort inslag av höghus

eller en gles stad med låg bebyggelse eller villaområde.

Det tänkta området vid Solvalla är inte lämpligt för bostäder med

hänsyn till närheten av travbanan. Hästallergi.

Bromma flygplats skall inte bebyggas varken med kontor eller

arbetsplatser utan skall vara kvar under överskådlig tid. Det måste

finnas lämpligare områden för ny bebyggelse.

Innanför tullarna är det lämpligt att bebyggelsen blir högre och

förtätas. Det är inte bara i förorterna som man kan tillåta 18

våningars hus, även i innerstaden kan man uppföra högre

fastigheter.

Boulevarder är ett främmande inslag i Stockholm och skall inte

genomföras.

Privatperson, Sundbyberg

Dokument nr 106

Jag är kolonist i Riksby koloniförening, området Riksby1:1 vilket

är beläget vid stadsdelen Riksby i Stockholm. Vår förening har ett

avtal om arrende som avser tjugofem år och upprättades med

Stockholm Stad att gälla från den 1 oktober 2013.Vår föreningens

verksamhet är ideell och har en lång historia av ett gott föreningsliv

för unga som gamla. Vår förening är klassad att bidra till

kulturhistoriskt värde som vi värnar mycket om. Koloniträdgårdar

har till sitt huvudsyfte att ge människor möjlighet till

trädgårdsodling av frukt och grönt men också att vara en

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 20 (157)

rekreationsplats såväl för de som är kolonister samt även för de som

besöker vårt område.

Jag inser liksom många andra att Stockholm behöver fler bostäder,

inte minst hyresrätter. Jag är medveten om den utmaning som det

innebär att bereda bostäder till alla de som ska bli nya stockholmare

och för de som idag bor i Stockholm men inte har en egen bostad. Vår förening klassas som en viktig del av kulturarvet och att

särskild uppmärksamhet ska ägnas dessa värden, enligt

Stadsmuseet. Jag ser att läsa i Länsstyrelsens yttrande om

planförslag Norra Riksby så är deras ståndpunkt följande:

”Länsstyrelsen ser positivt på att Staden avser att spara

koloniträdgårdsområden vid utbyggnad av Riksby. Området bör

inte ses som en begränsning i stadsutvecklingen, utan som en

möjlighet till en rikare stadsmiljö med tydlig identitet. Staden bör

lägga vikt vid att bevara och utveckla områdets särprägel genom att

utforma tillkommande bebyggelse och infrastruktur i samklang med

koloniträdgårdsområdets småskalighet”

I vårt område samt i den befintliga naturmarken finns

fornlämningar, flora samt fauna som är av riksintresse och ska tas

stor hänsyn till enligt min och många andras mening, t ex

Länsstyrelsen.

Mina synpunkter gällande översiktsplanen ses nedan, med

utgångspunkt som aktiv kolonist och för det värde som

koloniträdgårdarna står för och gjort under ca 100 år.

- Om Stockholm ska vara en stad för alla med grön struktur

och ge förutsättningar för goda livsmiljöer anser jag att

koloniföreningarna utgör ett högt värde som ska tas stor

hänsyn till i ny översiktsplan(ÖP)Vår koloniverksamhet

bidrar till folkhälsa, sundhet, rekreation,

livsmedelsförsörjning och social gemenskap

- Vi bidrar även genom att lära nya generationer värdet av

föreningsliv och nyttan av ett hållbart ekologiskt

odlande/livsstil

- Vi bidrar med en trygg miljö att vistas i året runt, våra vägar

är inte lokalgator. På vinterhalvåret åks det skidor och dras

pulkor inom området. Låt våra vägar bli markerade som

gåfartsgator

- När jag läser delen grön och vattennära stad vill jag framföra

följande; vårt område är ett redan etablerat grönt område

som sköts helt av oss kolonister, en lunga i tätortsmiljö med

en otrolig rik biologisk mångfald. Vi har en artrikedom som

t ex över 80 st olika fruktträd som idag inte finns inom t ex

villaområdena i vårt närområde.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 21 (157)

- I vårt koloniområde finns rödlistade djurarter exempelvis

fladdermus, huggorm, liljekonvalj, gullviva, ek, ormvråk

och hackspett.

- De fruktträd vi har är en genbank som bör beaktas

- Jag läser även följande i ÖP;

Stockholms många natur- och kulturreservat och de

tätortsnära skogarna är en stor tillgång for avkoppling och

fritidsaktiviteter. Vi bidrar verkligen till detta med vårt

föreningsliv och öppna koloniområden samt vi kan bidra

ännu mer

- Vår särprägel i området som anses vara skyddsvärda

områden ska det visas stor hänsyn till när man planerar

- Vårt koloniområde bidrar och skapar kvalité för alla genom

sin tillgänglighet.

Sammantaget har Riksby koloniområden en betydelse för områdets

karaktär, luftkvalitet samt ekologiska, biologiska och

kulturhistoriska värden. Vår förening samt de intilliggande

koloniområden i Bromma är idag ansedda av Stockholm stad som

områden av kulturhistorisk miljö.

- Stor hänsyn till den naturmark som omgärdar vårt område,

där De Geermoräner finns i naturmark kring koloniområdet

vid Salix- och Malvavägen samt vid naturmark som gränsar

mot flygplats- och industriområdet samt ett stort antal

fornlämningar vid naturmark kring Salix- och Malvavägen.

Jag hoppas att man tar stor hänsyn vid fastställande av ny

ÖP med anledning av den redan antagna ”Grönare

Stockholm”. Jag förutsätter att beslut i en ny översiktsplan

följer de riktlinjer som finns i ” Grönare Stockholm” så som

det är menat att bevara grönområden, kulturarv mm.

- Jag anser att det ska byggas hållbara samhällen där redan

befintliga miljöer bevaras och som bidrar till stadens

kvaliteter detta kan göras genom att bibehålla den särprägel

som redan finns och bevara samt utveckla

föreningsverksamheten

Jag anser att Staden bör ha som avsikt att i nya översiktsplanen

beskriva vikten av att bevara koloniträdgårdarna i Bromma och

planera intilliggande bebyggelse i harmoni med den småskalighet

samt särprägel som våra koloniträdgårdar utgör.

Privatperson

Dokument nr 117

- alltför mycket ogenomtänkt förtätning som förstör Stockholms

kvalitéer, finns i planerna - besinna er annars försvinner en hel del

kvalité !

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 22 (157)

- större nya förstäder kan istället byggas som Vega vid nya

pendeltågsstationer och där gärna mycket tätt så naturen kring de

nya förstäderna kommer nära - helst på gångavstånd

- större nya städer kan byggas vid befintliga tomma eller nästintill

tomma pendeltågsstationer som tex Krigslida och där gärna mycket

tätt så naturen kring de nya förstäderna kommer nära

- ett tiotal nya pendeltågsstäder ger ca 250 000 nya bostäder och

underlag för markant högre turtäthet som möjliggörs m nya tunneln

Det är också viktigt att det som byggs blir vackert och harmoniskt.

-Ett tioårigt moratorium för platta tak/ gråa-vita-svarta hus behövs,

sedan tråkiga lådor i kalla färger tillåtits i alltför hög utsträckning i

många år - rena 60- talspastischer!

Mer fokus på att tillräckligt ned skolor byggs INNAN allt täcks med

bostäder, FÖR många missar med skolor som fattas nu!

Viktigt att Sthlm ser till att få fler simhallar, ishallar och bibliotek

så samma antal per capita uppnås som i mindre och medelstora

kommuner! Detta, som med skolor, INNAN allt täcks med

bostäder!

Privatperson Bromma

Dokument nr 124

Tacksam om mina synpunkter registreras och tas till underlag för

pågående planeringsarbete för hela Bromma. De nya stadsdelar eller

förtätningar som planeras berör framkomligheten av alla

fordonsslag inklusive fotgängare och cyklister och inte minst

kollektivtrafiken för mycket lång framtid.

Att placera nya hus nära befintliga gator omöjliggör utrymme för

bättre trafikplanering (ej troligt att nybyggda hus kommer att rivas

för att få bra trafiklösningar?) Det som byggs i Bromma påverkar

inte bara Västerort utan även den stora transit trafik till och från bla

E4 och E18.

Privatperson

Dokument nr 133

Får vi störa i julefriden.

Under perioden 8 december 2014 till den 6 mars 2015 genomförde

stadsbyggnadsnämnden ett ”Förenklat samråd om ett tydligare

förhållningssätt till kulturmiljövårdens riksintresseområden”. Syftet

har varit att få in synpunkter för att utveckla en handling, som ska

kunna ingå i processen med en uppdaterad översiktsplan.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 23 (157)

Stockholms Sjögård har allt sedan vårt första remissvar kring

översiktsplanering och regionplanering funnits på sändlistan. Denna

gång har så inte varit fallet. Vi har dessvärre också missat att notera

att samrådet genomfördes.

Det är givetvis inte bra och var det har missat vet jag inte. Därför

går även detta e-postmeddelande till Stadsbyggnadskontoret.

Stockholms Sjögård har dock bidragit till underlag för RUFS både

vad avser gällande plan och den reviderade plan som nu är under

arbete.

Jag har läst underlaget ytligt och kan konstatera att relationen

mellan tunga remissinstanser och det förslag som tagits fram av

Stadsbyggnadskontoret inte alltid är närvarande. Stockholms

Hamnar skriver i sin inlaga kring kulturmiljön att ”man välkomnar

att ett särskilt tema i promemorian fokuserar på Stockholm som

sjöfarts-, militär- och industristad och att det lyfts fram att kajerna

ska underhållas, bevaras och anpassas efter nya förutsättningar så

att Stockholm kan behålla och forstärka ett intensivt sjoliv.”

I det samrådsförslag som nu ligger ute vill staden enligt karta för

stadsutvecklingsmöjligheter förändra Masthamnen och området

kring masthamnen till ett område för blandad stadsbebyggelse. Det

går stick i stäv mot syftet med att bevara och utveckla

kulturmiljöerna och är dessutom på vanlig svenska ganska oklokt.

Det betyder i praktiken att Stockholms Stad förbereder ett agerande

som kräver ändringar i riksintressen och som är diametralt i relation

till Stockholms Hamnars uppfattning. Vidare kommer det att

påverka möjligheterna till miljöanpassad försörjning av staden och

utveckling av de kulturvärden som sjöfarten innebär för staden.

Det kommer också med all sannolikhet att påverka verksamheterna

på Beckholmen och de maritima verksamheter som levandegör

Kungliga Nationalstadsparken och som är nödvändiga för

skärgårdstrafiken, närsjöfarten och kulturfartygen. Viljan till

investeringar i varvsverksamheten och i utveckling av

kulturfartygens betingelser minskar radikalt om andra krav än

sjöfartens menligt får råda över dessa verksamheter.

Stockholms Sjögård har med näbbar och klor försvarat de maritima

värdena och under en räcka av år också nått framgång. Nu verkar

det som om nya vindar ska fylla seglen men tyvärr tycks inte dessa

leda mot det för oss uppenbara målet att förstärka Stockholms

maritima profil och attraktionskraft.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 24 (157)

Politiker och tjänstemän jobbar hårt med att ”sätta Stockholm på

kartan”. Det kanske är nödvändigt för oss navigatörer att visa att

Stockholm redan finns på kartan (sjökortet) och att alla dessa nya

värden också kan få plats utan att inkräkta på Stadens själ och utan

att skapa nya konflikter. Förändring kräver mod men bevarande

kräver hjältedåd och klokskap.

Låt oss hjälpa till med att påverka. Ingen är emot att förändra

Masthamnen så länge det får vara en hamn och så länge hamnens

inverkan på viktiga kulturvärden är positiva. Vi har nästan hämmat i

en situation där denna sanslösa skövling av stadens kulturvärden har

blivit ett adelsmärke för bristande kreativitet, samarbetsförmåga och

djup oförmåga att förstå sann utveckling. Se bara på Blasieholmen

där vi ska växla en ena kulturyttringen mot en annan i stället för att

utveckla båda!

Bifogas: Utsnitt samrådsförslag och läget vad avser Riksintresset.

Privatperson

Dokument nr 135

ÖP saknar ett helt kapitel. Stockholms värdebärande karaktärsdrag -

Riksintresset: Stockholms kajer - för allmänhetens upplevelser.

Det saknas ett helt kapitel om Nordens Venedig:

Stränderna och strandpromenaderna. Många världs/storstäder är

duktiga på att anlägga attraktiva kajer. Stockholm har endast några

kajer med färdig potential för allas nyttjande. Det tillkommer

eldrivna hjälpmedel för unga och äldre som bör ges utrymme.

Norra Hammarby och Södermälarstrand är ok men hela Söder kan

ges samma medborgarvänliga status, med lättutnyttjade

stränder/kajer.

Några kajbroar finns vid Söder och i Farsta (Magelungen). Utred

"kajernas Stad". Hur kan Södermalm förses med kajer för

gående/rullande medborgare i samverkan med båttrafik för privat

och allmänt bruk?

Internationella båttrafikens restriktioner vid kajer är ej belysta. Hur

nyttja Masthamnen? Sid 69 vattentummen värnas å tillgängliggörs,

men Var, Hur, Varför..Visionen saknas.Sid 80 idrott å friluftsliv för

Alla. Bör utvecklas särskilt gällande kaj å vattenområden

Skickat utan att finna något om nyttjande/möjliggöra kajer för

allmänheten.

Tex att kunna njuta runt hela Södermalm på gediget välskött

underlag, för gående å åkande. I kombination med nyttjandet från

sjösidan med angöringar?..

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 25 (157)


Dokument nr 137

Flera av oss boende på Sigurdsvägen i Nockeby kommer att lämna

in en gemensam skrivelse om översiktsplanen för Stockholm. Vi

boende på en av fastigheterna på Sigurdsvägen vill även lämna

följande synpunkter:

- Den nya översiktsplanen öppnar för förändrad användning av

fastigheter som redan idag är bebyggda med bostadshus. Vi

motsätter oss bestämt denna typ av förändring. Vi begär att

Trädgårdsstadens karaktär bevaras och att man ej rör de sedan länge

befintliga bostäderna ( de flesta byggda när Trädgårdsstaden

skapades på 1930-talet). Därför begär vi att förslaget till ny

översiktsplan ändras så att fastigheter med befintliga bostadshus

samt Nockebyskogen (se nedan) inte ingår i det område som "kan

kompletteras med bostäder, service, verksamheter ..." eller "där

större strukturförändrgar föreslås".

- Vi begär att Nockebyskogen (d.v.s. skogen mellan

Sigurdsvägen/Brålunden/Svanhildsvägen och Djupdalsvägen

respektive Gustav III:s väg) bevaras helt intakt. Den gamla skogen

har ett värde i sig och är även mycket väsentlig för att separera

bebyggelse från olika tidsperioder med en grön kil. Detta är ett väl

fungerande sätt att låta olika stadsdelar och områden bevara sin

ursprungliga karaktär. Skogen är dessutom boplats för vilda djur

och sällsynta fåglar vilket gör den ett unikt stråk i ett villaområde.

Det vore mycket olyckligt att förstöra detta.

- Istället för att röja undan existerande bostäder och orörd natur

föreslår vi att ni bygger på närliggande områden som redan är delvis

exploaterade men på ett dåligt sätt. Ett exempel är det ängsliknande

området nedanför Nockebyskogen mellan Gustav III:s väg och

Drottningholmsvägen. Här kan man lätt förtäta med ett stort antal

bostäder som ej stör natur eller omgivande bostäder. Ett annat

exempel är att bygga bostäder på det stora området där

vattenreningsverket ligger om detta skall flyttas (vilket finns i

planerna för framtida Stockholm). En mängd bostäder kan byggas

utan intrång på andra fastigheter och naturområden. Slutligen kan

man överdäcka tunnelbanespåret mellan Brommaplan och

Ängbyplan och på ytan bygga bostäder längs med Bergslagsvägens

södra sida. Dessa är bara några exempel inom vårt närområde som

kan generera väldigt många fler bostäder än vad ett rivande av

befintliga bostäder och skövling av fina skogsområden skulle ge.

Sammanfattningsvis förstår vi och stödjer tanken att Stockholm

måste förtätas för att ge plats för mer människor. Men vi begär att

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 26 (157)

detta sker på ett sätt som ej förstör värdefull natur och

välfungerande bostäder som redan finns. Det finns mycket gott om

möjlighet som framgår av exemplen ovan att förtätningen sker på

ett sätt som passar oss alla.

Privatpersoner, Bromma

Dokument nr 139+149

För kännedom: I ett separat dokument har vi även tillsammans med

femton ytterligare familjer/fastighetsägare boende längs

Sigurdsvägen i Bromma lämnat gemensamma och snarlika

synpunkter.

Vi som meddelar dessa synpunkter bor på en fastighet på

Sigurdsvägen i Bromma.

Våra fastigheter ligger inom det områdes om Stockholms Stads

nya/föreslagna Översiktsplan benämner:

”Stadsutvecklingsområde komplettering( Stora

stadsutvecklingsmöjligheter) innebärande att området ”kan

kompletteras med bostäder, service, verksamheter…”

Vidare nämns att ”Inom området kan finnas delar där större

Strukturförändringar föreslås”.

Vi vill protestera och invända mot den föreslagna Översiktsplanen

på tre huvudsakliga punkter (1/3)

1. Att Översiktsplanen förefaller lägga grunden för förändrad

användning av fastigheters om redan i dag är bebyggd a

med bostäder:

a) Kartan” Stadsutvecklingsmöjligheter” har ritats på ett sådant sätt

att de lilafärgade markeringarna (”Stadsutvecklingsområde

komplettering”) inkluderar områden som redan är bebyggda

med bostäder:

b) Detta måste rimligtvis betyda att Stockholms Stad avser eller i

alla fall vill ha möjligheten att förändra det befintliga

beståndet av bostäder.

c) Detta skulle i så fall innebära att Stockholms Stad avser eller vill

skaffa sig den tydliga möjligheten att expropriera den bostad

vi redan bor i för att ersätta dem med något annat (mest

sannolikt då flerfamiljshus), vilket vi självfallet motsätter oss

Vi vill protestera och invända mot den föreslagna. Översiktsplanen

på tre huvudsakliga punkter (2/3)

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 27 (157)

2. Att Översiktsplanen lägger grunden för ett fortsatt Skövlande av

de grönområden som gör Bromma unikt

a) Kartan innehåller förslag på exploatering av mängder av

grönområden, inte bara i vår närhet:

b) Om Översiktplanen och andra förtätningsprojekt obehindrat får

genomföras ser vi bland annat följande

problem:

i. Att gröna promenadstråks om används flitigt försvinn er

ii. Att skogsområdens om skyddar boende från partiklar och avgaser

tas bort

iii. Att Trädgårdsstaden förlorar sin karaktär då fler våningshus

byggs tätt inpå villor och prejudikat sätts för att bygga bort övriga

gröna lungor

iv. Att trafiken ökar och tvingas ut på Trädgårdsstadens smågator

Vi vill protestera och invända mot den föreslagna. Översiktspalnen

på tre huvudsakilga punkter (2/3, forts)

2. Att Översiktsplanen lägger grunden för ett fortsatt skövlande av

de grönområden som gör Bromma unikt

c) Några kommentarer till hur området används i dag

Förutom att vara ett populärt promenadstråk används skogspartierna

flitigt av skolor och förskolor samt för barn- och

ungdomsverksamhet. Några exempel (där vi markerat platserna i

bilden o van):

a. Olovslundsskolan går varje fredag, året om, till skogen

ovanförreningsverket på GustavI II:s väg, med sina tre

förskoleklasser för undervisning och att äta sin medhavda

matsäck. Även andra årskurser i denna och andra skolor

(Kristofferskolna, Höglandsskolan m fl) använder skogen flitigt

för idrotts- och annan undervisning.

b. Scoutverksamhet (med klubblokal uppe i Brålunden)

c. Ur ett barnperspektiv är backen nedanför reningsverket på

Gustav III:s väg numera den enda som inte sandas vintertid och

därför en väldigt populär pulkabacke och samlingsplats när

vädret tillåter.

d. Ängen nedanför Gustav III:s väg används bland annat för

hundkurser, fotboll och uteträningsgrupper.

e. Skogsstråket mellan Sigurdsvägen och Djupdalsvägen är en

uppskattad väg för många närliggande förskolor på utflykt,

skolbarn och hundägare. Parken i Brålunden är populärt

utflyktsmål för många dagmammor och förskolor nära och

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 28 (157)

längre bort – ännu populärare tidigare när parken hade staket

runtom, då även tvillingföräldrar från hela kommunen reste hit.

Efter en mindre upprustning har dock staketet lämnats med

stora gluggar så denna fördel finns inte längre.


på tre huvudsakliga punkter (3 / 3).

3. Översiktsplanen bör föregås av en öppen analys/utredning av

Stockholm Stad, där förlorade värden med en omklassning/förtätad

bebyggelse ställs mot tillkommande värden.

När individuella fastighetsägare ansöker om bygglov för enklare

modifieringar av husen( t ex takkupor) avslås detta

ofta då området innehåller K-märkta fastigheter och med att

villabebyggelsen beskrivs ha stora kulturhistoriska värden:"

Bebyggelsen är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk,

miljömässig eller konstnärlig synpunkt”. Översiktsplanen antyder

nu jättelika ingrepp i vår närmiljö, och hela tiden föreslås nya

förtätningsprojekt. En heltäckande analys är rimligen därmed

befogad!

Andra relaterade synpunkter är bland annat att:

i. Bromma redan bidrar med mer än 2 gånger Stockholms –snittet

per capita vad gäller "andel nybyggnation”

ii. Det är rimligt att bevara” årsringsprincipen" d vs at t separera

bebyggelse från olika tidsperioder med en grön kil.

iii. Staden bör värna sociala/rekreativa värden- bl a barns möjlighet

till säker väg till skolan - (smitvägar genom villastaden)

iv. Skog utgör hälsovärden utöver vad som redan nämnts kring

”avgasbarriärer”

v. Infrastrukturen är redan i dag kraftigt underdimensionerad in mot

Stockholm inte minst med avseende på vägtrafik. Gamla Bromma

är en veritabel ”trafikinfarkt” och kommer inte att klara

befolkningsökningen genom föreslagen förtätning med en skäligt

god logistik.


på tre huvudsakliga punkter (3 / 3)

Vi yrkar explicit att:

1. Ingen omklassning skall ske i ”Översiktsplanen” av redan

bebyggda fastigheter längs Sigurdsvägen (dvs att inga

förändringar görs i det lila området som beskrivits på sida

4), tills en heltäckande öppen utredning med

konsekvensanalys genomförts( enligt sid 7 ovan).

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 29 (157)

2. Inga nuvarande bostadsfastigheter på Sigurdsvägen,

Drakstigen, Djupdalsvägen, GustavI IIs väg eller i

Brålunden exproprieras eller i övrigt påtvingas en

förändring av hur dessa fastigheter är bebyggda i dag. Ingen

marktilldelning eller annan exploatering tillåts i

Grönområden och promenadstråk inom det för närvarande

lilamarkerade området som vi refererar till på sidorna 3, 4

och 6 ovan.

3. Ingen marktilldelning eller annan exploatering tillåts i

Grönområden och promenadstråk inom det förnärvarande

lilamarkerade området som vi refererar till på sidorna 3, 4

och 6 ovan.

4. Att våra synpunkter diarieförs.

Var kan man då bygga?( 1/2)

Vi är fullt medvetna om de stora utmaningar som politiker och

tjänstemän ställs inför kopplat till Storstockholms

Befolkningstillväxt och lång ifrån alla bostadsprojekt är olämpliga.

Vi vill därför ge några övergripande kommentarer och förslag kring

var det kan vara lämpligt att bygga bostäder:

1. I stället för att förtäta Stockholms Stad med sina unika

närförorter, driv i stället frågor om tunnelbanor till och samarbeten

med exempelvis Täby, Täby Kyrkby, Vallentuna, Ekerö och

Nacka/Tyresö där ENORMA mängder mark finns till

förfogande. Det är fullständigt orimligt att Stockholms Stad och

Bromma skall förtätas till oigenkännlighet på grund av

befolkningsökningens om rör hela Storstockholm/Stockholms

Län. Länets tillväxt är en nationell angelägenhet och inte enbart en

fråga för Stockholms Stad att lösa, och alla människor kan helt

enkelt inte bo i närförort.

Var kan man då bygga?( 2/2)

2. Det förefaller vara ett starkt politiskt tryck på förtätning just i

Bromma samt att konsekvent driva/tillåta byggande av

flerfamiljshus bland befintliga äldre villakvarter.

Om det absolut ÄR nödvändigt att bygga mer bostäder i just gamla

Bromma (vilket vi då inte tycker), försök då att göra det

på ett sätt som inte förstör områdets unika karaktär:

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 30 (157)

- Bygg på grönområden som redan är ”förstörda” av de t höga

trafikflödet (t ex Nockeby Backe är ett stort men än då ganska

vettigt projekt, liksom idén att bebygga tomten snett mitt emot där

kommunen (?) har ett upplag för ris och grus)

-Bygg INTE i grönområden som ligger nära/skulle förstöra andra

bostadsområden (t ex idén att bygga hundratals lägenheter i de

sammanhängande naturstråken längs

Västerled

- Täck över eller gräv ner tunnelbana och övrig trafik, t ex vid

Brommaplan. Om man exempelvis gräver ner tunnelbanan

från Brommaplan till Ängbyplan frigörs massor av mark för

bebyggelse längs med Bergslagsvägens södra sida –utan att

försämra området jämfört med dagens situation där det gür

tunnelbanespår ovan jord

-Utan att gå in på huvudfrågan om Bromma Flygplats vara eller

icke vara – runt flygplatsen finns mängder av lokaler för företag,

lager, garage mm som skulle kunna ligga i ytterförort utan problem.

Jämför exempelvis med Hammarby Sjöstad som till stor del

utgjordes av Lugnets industriområde tidigare.

- Solvalla: Det är orimligt att en enorm yta som används så pass

sällan ligger i närförort. Att bebygga Solvalla med bostäder

skulle sannolikt vara jämförbart med de volymer som diskuteras för

Bromma Flygplats.

Två privatpersoner, Södermalm

Dokument nr 141

Vårt yttrande rör enbart förslaget att utreda Ringvägen på

Södermalm för större sammanhängande nybebyggelse.

Sammanfattning

1. Utred inte bebyggelse PÅ Ringvägens, Stockholms enda

boulevards, centrala körfiler. Ta bort detta förslag ur

översiktsplanen! Men utred gärna förtätning VID

Ringvägen!

2. Om bebyggelse PÅ Ringvägen ändå beslutas att utredas – sänk

exploateringen så att den nya

bebyggelsen anpassas till Stockholms sedan länge rådande

stadsbyggnadsprinciper och så att boendekvaliteten i befintlig

bebyggelse inte försämras!

3. Om sådan utredning beslutas, gör den fort, så att de ekonomiska

och miljömässiga

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 31 (157)

konsekvenserna för boende och övriga Södermalmsbor klargörs och

oro kan bytas mot vetskap.

Yttrande

Översiktsplanen föreslår att Ringvägen skall utredas ”för större

sammanhängande bebyggelse” (ÖP

s 119). Stockholmshem har redan påbörjat denna utredning, vilket

presenterats i media (bl.a. DN, se illustration nedan). Vi har samlat

våra synpunkter under fyra olika rubriker – Egenintresset,

Allmänintresset, Stadsutveckling, Promenadstaden.

1 Egenintresset

Exploatering av körfilerna mitt på Ringvägen medför kraftig

förtätning och kan leda till ökad service för boende i närområdet.

Detta kan upplevas positivt. Vi som bor längs boulevardens norra

sida får med Stockholmshems idé till exploatering avgörande

försämringar av boendekvaliteterna avseende framför all ljus, men

även avseende buller och grönska. Solinfallet kommer att begränsas

avsevärt, särskilt i de nedre våningarna, trafikbullret kommer

avsevärt närmare husfasaderna, samtliga befintliga alléträd tas bort.

Vi vill därför arbeta för att undvika en sådan exploatering eller

påverka den mot en anständig nivå. I såväl nya som befintliga

bostäder måste enligt vår mening grundläggande boendekvaliteter

uppnås/bibehållas.

2 Allmänintresset

Är Ringvägen en barriär eller en rumslig tillgång för Södermalm?

Både och. Och därutöver en effektiv kommunikationsled för buss,

bil, cykel. Gående kan uppleva Ringvägen som en barriär eftersom

man för att gå över gatan måste vänta på grön gubbe vid ett av de

talrika övergångsställena. Ambulans-tuten är frekventa och

bussarna många. Stadsliv! Detta stadsliv levs i ett generöst, vackert

krökt, trädbevuxet gaturum. Ringvägen är ett av Södermalms

viktigaste karaktäristika och en unik tillgång för Söder och

Stockholm. Ljuset förändrar gaturummet över dagen. Dess norra

sida är sommartid solbelyst genom lindarnas bladverk.

Uteserveringarna dyker upp så fort vårljuset anländer. Koltrasten

och talgoxen väsnas!

(Två bilder ingår i yttrandet)

Ringvägen föreslås i ÖP sid 136 ”..omvandlas till stadsgata med ny

blandad bebyggelse, längs hela sträckan eller på delsträckor ...…

utformas som ett attraktivt offentligt rum med en framkomlig och

säker stadstrafik med gång, cykel och bil.” Om man med detta

menar att Ringvägens centrala körfält ska bebyggas och att den

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 32 (157)

nuvarande boulevarden ska ersättas av två trånga (hårt trafikerade)

körfiler samt mycket smalare, skuggigare trottoarer än idag, då kan

man med fog tala om vilseledande beskrivning! Med en sådan

utveckling kommer inget attraktivt offentligt rum, så som ÖP

beskriver det på s 57 - ”väl gestaltade och belysta torg, gator,

parker, stråk, lekplatser ….. ” att finnas kvar. Tvärtom, det

offentliga rum som idag finns, och som stämmer helt och fullt med

ÖP:s beskrivning, kommer att ödeläggas. Hundratals etablerade

lindar kommer att tas bort, förutsättningarna för uteserveringar och

flanerande likaså. Om Ringvägen kan undvaras som trafikled, bör

den därför göras om till ett vackert, tryggt parkstråk a la High Line i

New York!

Boulevarden Ringvägen, Stockholms enda riktiga boulevard är inte

klassad som riksintresse, till skillnad från samtliga esplanader på

Östermalm. Är detta en klassfråga? Varför kan man annars tänka

sig att utplåna stadsdelens enda och storslagna motiv från

Lindhagens plan, planen som hade ambitionen att skapa en sundare,

vackrare stad - med förebild från Wien och Paris? Idag sker många

angrepp på Stockholms rumsliga kvaliteter. Vi måste anpassa

staden för befolkningstillströmningen. Men vi får inte kasta ut

barnet med badvattnet! Det som attraherar kan lätt förstöras.

Allmänintresset måste värnas med hjälp av politiska beslut!

3 Stadsutveckling

I flera av de större stadsutvecklingarna runt innerstaden har en

bärande idé varit en sammanhållande esplanad genom den nya

stadsdelen. Detta skapar en dubbelsidig kvalitet för de boende som

på ena sidan av sin bostad har ett rymligt ljust trädbevuxet gaturum,

på andra en skyddad grön gård. Bättre än i den populära innerstaden

till och med. Exempel är Hammarby Sjöstad som blivit klokt

exploaterad med rimliga hushöjder och ljusa stadsrum, förvisso med

vattenkontakt som unik förutsättning. Hagastaden är Hammarby

Sjöstads motsats. Hagastadens rekordhöga exploatering räddade en

hopplös ekonomi orsakad av de höga kostnaderna för överdäckning

m.m. Med Hagastaden införs i Stockholm en extrem

stadsgestaltning med förebilder utanför Skandinavien och Europa.

Manhattan har nämnts som förebild för annorlunda stadskvaliteter

där boendet inte längre är huvudsaken. De traditionella luft-och

ljus-idealen har i Hagastaden övergetts - de som infördes för att

garantera anständiga boendekvaliteter i det stadsbyggande som

utvecklades under det sena 1800-talet. Stadsmuren i Wien revs på

1800-talet för att åstadkomma luft och ljus i den täta staden, och

ersattes av den magnifika institutionskantade Ringstrasse.

Boulevarden Ringvägen föreslås i ÖP tvärtom ersättas med en

stadsmur, av bebyggelse denna gång. Kan även de boende i

Hammarby Sjöstad vänta sej samma utveckling med

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 33 (157)

hårdexploatering av sin fina esplanad? Vi vill inte se några fler

nyexploateringar som Hagastaden innan den nu aktuella

exploateringen har utvärderats och befunnits godtagbar!

4 Promenadstaden

Den förra översiktsplanens ambitioner att skapa en stad för gående

och cyklister skall enligt samrådsmaterialet ersättas av en ännu

”ambitiösare” översiktsplan i dessa avseenden. Flera av

promenadstadens eftersträvade kvaliteter förefaller totalt obeaktade

i Stockholmshems förslag. En nybebyggelse med lägre

exploateringsnivå i samklang med den befintliga staden skulle dock,

kanske, kunna utformas att stämma med idén om promenadstaden.

Medeltidens och 1700 talets gatumått på 11-14 m, från början

anpassat för 2 - 3-våningsbebyggelse övergavs vid det sena 1800-

talets befolkningsexplosion. Staden byggdes i stället ut med nya, 18

meter breda gator och 5 våningars bebyggelse. Detta gav ljuset

möjlighet att nå ner på gatan och anständiga bostadsförhållanden

kunde åstadkommas. Detta Stockholmskoncept bör enligt vår

mening fortsatt tillämpas, för att säkra de stadsbyggnadskvaliteter

som klokt och medvetet utvecklats under århundraden.

Dessutom: Om idén ändå beslutas kvarstå i ÖP - genomför

utredningen snabbt, så att oron kan stillas/bekräftas hos berörda.

Två privatpersoner, Bromma

Dokument nr 142

Flera av oss boende på Sigurdsvägen i Nockeby lämnar in en

gemensam skrivelse om översiktsplanen för Stockholm. Vi, som bor

på en fastighet på Sigurdsvägen vill också lämna följande

synpunkter:

- Den nya översiktsplanen öppnar för förändrad användning av

fastigheter som redan idag är bebyggda med bostadshus. Vi

motsätter oss bestämt denna typ av förändring. Vi begär att

Trädgårdsstadens karaktär bevaras och att man ej rör de sedan länge

befintliga bostäderna, de flesta byggda när Trädgårdsstaden

skapades på 1930-talet och tidstypiska. Därför begär vi att förslaget

till ny översiktsplan ändras så att fastigheter med befintliga

bostadshus samt Nockebyskogen (se nedan) inte ingår i det område

som, enligt den översiktsplan som nu är på samråd, "kan

kompletteras med bostäder, service, verksamheter ..." eller "där

större strukturförändringar föreslås".

- Vi begär vidare att Nockebyskogen (d.v.s. skogen mellan

Sigurdsvägen/ Brålunden/Svanhildsvägen och Djupdalsvägen

respektive Gustav III:s väg) bevaras intakt. Den gamla skogen har

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 34 (157)

ett värde i sig och är även mycket väsentlig för att separera

bebyggelse från olika tidsperioder med en grön kil. Detta är ett väl

beprövat och fungerande sätt att låta olika stadsdelar och områden

bevara sin ursprungliga karaktär. Skogen är dessutom habitat för

bl.a. större hackspett (fridlyst!), rådjur, rävar och grävlingar. Det är

rätt fantastiskt att kunna bo mitt i en storstad och ändå ha

direktkontakt med vilda djur. Förstör inte detta är ni snälla.

- Istället för att röja undan existerande bostäder och orörd natur

föreslår vi att ni bygger på närliggande områden som redan är delvis

exploaterade men på ett dåligt sätt. Ett exempel är ”ängen” nedanför

Nockebyskogen mellan Gustav III:s väg och Drottningholmsvägen.

Här kan man lätt förtäta med ett stort antal bostäder som ej stör

natur eller omgivande bostäder. Slutligen kan man däcka över

tunnelbanespåret mellan Brommaplan och Ängbyplan och på ytan

bygga bostäder längs med Bergslagsvägens södra sida. Dessa

exempel inom vårt närområde kan generera väldigt många fler

bostäder än vad ett rivande av befintliga bostäder och skövling av

fina skogsområden skulle ge.

Sammanfattningsvis förstår vi och stödjer tanken att Stockholm

måste förtätas för att ge plats för fler människor. Men vi begär att

det sker på ett sätt som inte förstör värdefull natur och väl

fungerande bostäder som redan finns. Lyfter man dessutom blicken

utanför det omedelbara närområdet och de exempel vi gett ovan

finns det mycket gott om möjligheter att förtäta inom olika områden

i Storstockholm på sätt som är skonsamma för både människa och

miljö.

Slutligen begär vi att dessa synpunkter diarieförs och är tacksamma

för återkoppling om diarienummer.

Privatperson, Gröndal

Dokument nr 144

Jag är väldigt positiv till den förtätning av stadsdelen som skett

under de senaste åren. Ett flertal fina bostadshus har tillkommit som

ytterligare vitaliserar en redan varierad och trevlig del av söderort.

Jag är fortsatt positiv till Gröndals utveckling inte minst runt mina

kvarter på Fregattvägen men har några synpunkter på kartan som

illustrerar stadsutvecklingsmöjligheter i området.

Under rubriken " Stadsutvecklingsområde-Komplettering (stora

stadsutvecklingsmöjligheter)" finns ett område utritat på kartan som

sträcker sig från kvarteren runt fregattvägen i söder till

ekensbergsvägen och bryggvägen i norr, samt från lövholmsvägen i

öster till mörtviken i väster.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 35 (157)

Både i sydlig nordlig och östlig riktning från fregattvägen betraktat

kan jag se hur stadsdelen skulle kunna förtätas på ett sätt som skulle

vara gynnsamt för hela området om det gjordes på ett genomtänkt

sätt.

I västlig riktning tror jag däremot att ny bebyggelse skulle vara

oerhört problematisk och medföra en påtaglig försämring av

upplevelsen av området.

Där fregattvägen slutar finns idag en plats på klipporna som

används flitigt både av boende i området och av besökare från hela

närområdet.

Platsen fungerar med sin storslagna utsikt över mörtviken och

mälaren och sitt soliga läge som Gröndal-Liljeholmen-Aspudden

områdets motsvarighet till skinnarviksberget på södermalm.

Under hela sommarhalvåret pågår dagligen grillfester, picknickar,

yoga, motionsaktiviteter och solbadande på platsen. Platsen är också

ett nav för motionärer som följer slingan längst mälaren runt

vinterviken och rävudden.

Platsens betydelse som vattennära rekreationsområde kommer med

ytterliggare förtätning sannolikt att bli än mer betydande än vad den

är idag.

Just på grund utav kvaliteterna med ett soligt läge och en storslagen

utsikt är jag övertygad om att många byggbolag kan se en chans att

skapa dyra bostäder för ett fåtal på bekostnad av den gemensamma

kvaliteten som skulle gå förlorad.

Där har ni ett ansvar att tydligt sätta ramar för en hållbar utveckling

av Gröndal och hela Liljeholmsområdet då den här platsen är helt

unik, och borde studeras utifrån grön infrastruktur och rekreativa

kvaliteter snarare än ett område med förtätningsmöjligheter.

Jag förstår att i översiktsplanen är inte enskilda stadsdelar studerade

i detalj och att strandskyddet sannolikt redan fredar platsen och hela

området längst vattnet vid mörtviken men kände att det var viktigt

att dela med mig av mina upplevelser och erfarenheter av hur

området används idag och kan komma att användas även i

framtiden. Jag är övertygad om att just den här frågan har stor

betydelse för en hållbar utveckling av Gröndal som håller hög

kvalitet.

Privatperson

Dokument nr 50

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 36 (157)

Jag ser att ni vill få in synpunkter på byggandet vid Nytorps Gärde

mellan Björkhagen och Kärrtorp. Jag tror att jag talar för de flesta i

området när jag säger att vi inte vill ha något byggande alls.

Nytorps Gärde är redan en fantastisk rekreationsplats för många

människor, jag ser dagligen motionärer som joggar runt där - inte

minst många äldre - folk flanerar och filosoferar där, och glada barn

som leker med drake och springer runt på den härliga ytan.

På vintern åks det skidor i spår, och på sommaren har många lagt ut

filtar med picknick-korg och lyssnar på musikspelare medan de

grillar. På våren är det ett stort valborgsfirande på gärdet av

scouterna, med lotterier och livemusik på en liten scen.

Luftballonger lyfter och landar på gärdet till allas stora förtjusning.

Vi njuter varje dag av att se solen gå ner vid Globens siluett och av

den öppna vackra platsen. I somras hade Parkteatern en fantastisk

föreställning på platsen, helt gratis.

Att privatisera gärdet med hus och bilvägar vore ett stort hån mot

alla som bor där och som älskar stället. Det behövs inte ”utvecklas”,

gärdet är underbart som det är, och det används redan nu av

människor i alla åldrar.

Tre privatpersoner

Dokument nr 151

Vårt remissvar utgår från behovet av att förtydliga stadens

ambitioner för en kvalitativ utemiljö för barn och det utmynnar i

konkreta förslag till kompletteringar av planförslaget.

Barns plats i staden Samrådsförslaget till Översiktsplan för

Stockholm (ÖP) framhåller fyra mål. En växande stad, en

sammanhängande stad, god offentlig miljö och en klimatsmart och

tålig stad. I inget av dessa mål lyfts barnens livsmiljö fram. Under

det första framhävs Stockholm som tillväxtmotor för landet, och

därmed betydelsen av att göra staden attraktiv för företag och att

dessa kräver fler bostäder och bättre infrastruktur. Under det andra

framhålls att barriärer mellan stadsdelar måste byggas bort så att

människor med olika bakgrund kan mötas i vardagen. Under det

tredje målet betonas målet att skapa en god livsmiljö med

funktionsblandning i alla stadsdelar. Här nämns dock skolor. Under

målet en klimatsmart och tålig stad framhålls en effektiv

markanvändning och ett fossilbränslefritt Stockholm.

Vi menar att det behövs ett femte mål: Barn ska ges plats i staden.

Här tar vi inte upp en kritik av de övergripande utgångspunkterna

eller målen, utan diskuterar enbart vad ÖPs mål och inriktning kan

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 37 (157)

få för konsekvenser för barns livsmiljö. Samrådsförslaget

föröversiktsplanen utgår från visionen att Stockholm är en ”stad för

alla” (dvs. även för barnen) och att stadsbyggandet ska utvecklas ur

ett socialt hållbarhetsperspektiv. Målbilden

innefattar skapandet av ”goda livsmiljöer” där staden skriver att

”förskolor och skolor är särskilt angelägna” och att det är en

självklar del av stadsutvecklingen att tillräcklig mark avsätts för nya

skolor och förskolor (s 19). ÖP ska vara ett kraftfullt redskap som

kan bidra till att styra utvecklingen i denna riktning.

Vi anser dock inte att planförslaget utgör ett kraftfullt redskap för

att uppnå dessa goda ambitioner för barns utemiljö. Flera delmål

och etappmål behöver tas fram och skarpare

”planeringsinriktningar” behöver utarbetas. Detta framgår också av

den miljökonsekvensbeskrivning som bifogas planen. 2 På

Plattformsdagarna i Malmö 7–8 december – lanserad som Sveriges

största workshop om hållbar stadsutveckling samlades 350

deltagare. Där antogs som det första kravet: Barn ska ges plats i

staden. Det handlar om en stad som främjar barns hälsa, sociala

förmågor och allsidiga utveckling.

I ÖP konstateras att det föds många barn i Stockholm. Vi vill betona

att detta ställer inte bara krav på bostäder utan också på att

utemiljön byggs så att barns behov av lek och rörelse tillgodoses,

såväl genom att bygga bra gårdar till förskolor och skolor som att

bygga goda lekplatser och parker, lokaler för fritidsaktiviteter och

trygga trafikmiljöer.

En översiktsplan ska redovisa olika intressen och förhålla sig till hur

olika intressen kan tillgodoses och tydliggöra om det råder

konflikter och i så fall vilka. Det är bra att ÖP skriver in att

förskolor och skolor ska vara i fokus och att barns behov ska

prioriteras tidigt i planeringen, men det sker glidningar i

språkbruket från prioritering till fokus, att särskilt beaktas eller att

särskilt uppmärksammas. Vi efterlyser tydligare skrivningar om

vilka prioriteringar detta medför för markanvändningen och

riktlinjer. I Boverkets ”Gör plats för barn och unga! En vägledning

för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans

utemiljö” (2015) hänvisas till PBL där det står: ”I översiktsplanen

ska kommunen redogöra för hur man tänker tillgodose allmänna

intressen enligt 2 kap. PBL, exempelvis tillgång till samhällsservice

och tillgång till parker, grönområden samt lämpliga platser för lek,

motion och annan utevistelse”. I ÖP för Stockholm framkommer

inte hur man ska göra för att tillgodose allmänna intressen som

platser för lek och utevistelser för barn.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 38 (157)

Men i ÖP framhålls att utbyggnaden av förskolor, skolor och annan

service ses som en ”grundläggande utmaning” genom konkurrensen

om mark och att sådana verksamheter därför måste säkerställas

tidigt i planeringen. Vi vill betona att det råder en svårlöslig konflikt

mellan en tät och effektiv markanvändning och barns behov av en

god livsmiljö. I synnerhet som en förtätning av stadsmiljön i alla

delar av Stockholm är en utgångspunkt. En tät och sammanhållen

stad med effektiv markanvändning är återkommande nyckelord i

ÖP. Staden har ett ansvar att inte låta bostadsbristen ursäkta en

undermålig utemiljö för våra barn. Om inte barns behov av en god

utemiljö skrivs in som en ovillkorlig prioritering i ÖP är det stor

risk att stadsbyggandet även i fortsättningen försummar

utbyggnaden av en offentlig miljö som tillgodoser barns behov.

Särskilt som ÖP framhåller att en ÖP med tydliga mål ger möjlighet

att arbeta med generella detaljplaner och att det innebär större

flexibilitet i detaljplanen och mindre detaljstyrning av gestaltningen

(sid. 33). Men när och av vem ska kvalitetskrav ställas för svaga

allmänna intressen som t.ex. barnens? Vi har sett hur utemiljön

kring skolor och förskolor har försummats gång på gång i nybyggda

områden, som i Årstadal och Norra Djurgårdstaden och nu senast i

en ännu inte beslutad strukturplan för Lövholmen, trots att

Stockholm har ett handlingsprogram som föreskriver att

barnkonventionen ska genomsyra staden verksamheter. Det påpekas

i ÖP att barns behov ska tas hänsyn till tidigt i planeringen (sid 55)

Vi vill återigen understryka hur viktigt detta är och efterlyser

tydligare skrivningar om vilka prioriteringar detta medför för

markanvändningen och riktlinjer. I Boverkets ”vägledning för

planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans

utemiljö framhålls att rimliga mått är: 30m2 per barn i grundskolan

och 40m2 per barn i förskolan och minst 3000m2 för en

förskolegård (se Boverket 2015:1; Boverket rapport 2015:8

faktaruta 10. Se även PBL 8 kap. 9 § andra stycket, 10 § och 11 §)

Vägledningen handlar om gårdar på marknivå med växtlighet,

förskolegårdar på takterrasser är inte fullgoda alternativ.

Det vi ser i många nybyggda områden i Stockholm idag är förskolor

med s.k. utsläppsgårdar vilket innebär ytterst små inhägnader på

trånga mörka bostadsgårdar. Strukturplanen för Lövholmen antyder

att förskolegårdar inom detta område just kommer att bli sådana,

dvs. små och belägna på mörka, icke solbelysta gårdar med föga

utrymme för grönska och lek. För att belysa bristerna i stadens

hantering av barns utemiljö vill vi peka på Årstadal. Stadens

rekommendation för förskolgårdar i stadsdelen

Liljeholmen/Hägersten är 10 kvadratmeter per barn, byggda

förskolor i Årstadal har 7 kvadratmeter och planerade förskolor i

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 39 (157)

Årstadal har 4,3 kvadratmeter. (Exploateringskontoret Stockholms

stad enligt Svd 8/2 2016). Den planerade skolan i Årstadal,

Sjöviksskolan, kommer att få en gård med 4,5 kvadratmeter per

barn. Detta ska jämföras med Boverkets riktlinjer. Stockholms stads

utredning ”Här leker vi” tyder på att de barn som går på förskolor

med utsläppsgårdar sällan kommer ut. ( föredrag av Lisa Klingwall

på BUBs seminarium på Alnarp Den 23 november 2016) Stora

barngrupper och låg bemanning gör att personalen inte sällan saknar

möjlighet att gå iväg med barnen för att komma till platser som

lämpar sig för utelek. För att betona allvaret i vår kritik vill vi peka

på att det råder stor enighet bland forskare om betydelsen av bra

lek--‐ och utemiljöer i närheten av bostaden och på gårdarna runt

förskolor och skolor för barns hälsa, utveckling och välbefinnande.

Så här skriver miljöpsykologen Maria Nordström

(http://www.slu.se/maria--‐i--‐nordstrom 2016): ”Stadsplanering ur

ett barnperspektiv uppmärksammar det faktum att barn behöver

plats och utrymme i sin närmiljö och att frågan om plats och

utrymme för barn är avgörande för deras utveckling och livskvalitet.

Kvantitet är med andra ord en fråga om kvalitet för barn.

För att barn ska kunna lära sig att gå, springa och röra sig behöver

de utrymme. Impulsen att sätta igång att röra sig – att pröva sina

ben – utlöses av att barnet börjar röra sig och samtidigt upptäcker

att det finns plats där det kan röra sig. Rörelseimpulsen och

platsutrymmet är sammankopplade i barnets upplevande och

erfarenhet. Utan tillgången till plats i termer av fysiskt utrymme blir

barns utveckling allvarligt negativt påverkad. Rörelse är

grundläggande för individens utveckling och är en förutsättning för

att individen ska kunna lära känna sina egna resurser liksom

omgivningens karaktär och villkor.” Stockholm stad var en av ett

fåtal remissinstanser som gick emot Boverkets förslag till riktlinjer

för forskole--‐ och skolgårdar, var orsaken att barns behov av goda

utemiljöer inte kan prioriteras i förhållande till

exploateringsintressena? I stadens nybyggda bostadsområden ser vi

hur barnens behov av god utemiljö gång på gång kommit till korta

då en hög exploatering med en hög och tät bebyggelse släppts fram.

Om staden i avvägningen mellan olika intressen inte tar kunskapen

om utemiljöns betydelse för barns utveckling som sin utgångspunkt

kommer staden således att medvetet ge förutsättningar för en miljö

som kan få katastrofala konsekvenser för barns hälsa, utveckling

och välbefinnande.

Privatperson, Bagarmossen

Dokument nr 153

Jag känner oro över att vi lever över planetens gränser, att

segregeringen i samhället ökar och att det sociala kapitalet minskar.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 40 (157)

Översiktsplanen är ett instrument, bland flera, som kan bidra till att

vi i Stockholm vänder den utvecklingen

Sammanfattning

Ansatserna i förslaget till översiktsplan är mycket bra men jag

tycker att det på många ställen brister i konkretion av de idéer till

hållbar social och ekologisk utveckling som planen bygger på.

Några viktiga frågor saknas också helt i planförslaget.

Sammanfattningsvis anser jag att:

- De fyra målen för stadsbyggande saknar

omvärldsperspektiv.

- Det behövs målsättningar för hur planen kan bidra till ett

klimatsmart Stockholm när det gäller byggprocessers och

byggmaterials klimatpåverkan samt förutsättningar för en

hållbar konsumtion i staden.

- Det behövs mer konkretiseringar av vilka ekosystemtjänster

som är viktiga att tillvarata och hur översiktsplanen kan

stärka utveckling och bevarande av dem.

- Det behövs mer utvecklade beskrivningar av hur

översiktsplanen kan bidra till att öka en integrering av

sociala, ekologiska och kulturella värden.

Målen för stadsbyggandet saknar omvärldsperspektiv

Jag saknar kopplingar och referenser till nationella mål, t.ex.

folkhälsomålen, jämställdhetsmålen, miljömålen och friluftsmålen.

De finns nämnda i konsekvensbeskrivningen, men jag anser att det i

översiktsplanen behövs beskrivningar av hur målen för

stadsbyggandet bidrar till de nationella målen. Planen skulle också

kunna beskriva hur den bidrar till de globala hållbarhetsmålen i

Agenda 2030.

De fyra målen som anges i planen skulle behöva kompletteras med

mål om hur staden ska samspela med omvärlden. Exempelvis är det

viktigt att planeringen av transporter i staden stödjer en hållbar

utveckling av transporter till och från staden. Det är också viktigt ge

förutsättningar för att stadens och invånarnas konsumtion utvecklas

hållbart, så att den inte påverkar omvärlden negativt varken i ett

regionalt eller globalt perspektiv.

Klimatsmart och socialt hållbart byggande

Klimatpåverkan från byggprocesser och produktion av

byggmaterial, särskilt stål och betong, är väsentlig. Enligt

beräkningar från IVA och Sveriges Byggindustrier1 står den

påverkan för ungefär lika stora utsläpp som underhåll och

1 Klimatpåverkan från byggprocesser. IVA-M 449, 2014.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 41 (157)

uppvärmning av husen under sin livstid (50 år). Klimatpåverkan kan

minskas väsentligt genom klimatsmarta val av byggnadsmaterial,

framför allt genom att bygga mer i trä. Planen behöver därför ha

som målsättning att hus i trä ska utgöra en stor del av

nybebyggelsen. Växjö och Falun är exempel på städer som antagit

policyer för trähus och som borde kunna inspirera utvecklingen i

Stockholm.

Småskalig elproduktion med solceller skulle kunna ge väsentliga

bidrag till stadens energiförsörjning. Översiktsplanen bör ha tydliga

ambitioner för lokal elproduktion i såväl nybyggda som existerande

byggnader.

Motverkan av segregering är mycket viktigt för att den sociala

hållbarheten ska utvecklas positivt. Stadsbyggandet kan därför inte

ske enbart inom ramarna för marknadsförutsättningarna, vilket

också i konsekvensbeskrivningen bedöms vara till nackdel för

resurssvaga grupper. Översiktsplanen behöver vara tydlig med att

det behövs en stark politisk styrning av byggande, byggformer och

upplåtelseformer för att bidra till en socialt hållbar utveckling. Nya

former av byggprocesser med större inslag av delaktighet från

boende bör prövas i delar av bostadsbeståndet. De bygg-

gemenskaper som utvecklats i Hamburg skulle kunna vara en

inspirationskälla.

Hållbar konsumtion

Svenskarnas konsumtion och livsstilar ger upphov till alldeles för

stora utsläpp av klimatpåverkande gaser. Vårt ekologiska fotavtryck

är alldeles för stort i förhållande till vad planeten klarar av.

Transporterna ska kunna ske så energieffektivt som möjligt.

Utrymme för utveckling av en cirkulär ekonomi måste finnas i

staden. Reparationstjänster av olika slag ska finnas lättillgängliga.

Det kan t.ex. innebära att lokala centra med småbutiker och

småföretagare stimuleras i förhållande till stora köpcentra. En mer

fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och ökad insamling

av matavfall är också viktiga medel för en ökad cirkulär ekonomi.

Översiktsplanen bör beskriva hur den bidrar till att vår konsumtion

blir mer hållbar.

Ekosystemtjänster

Det är bra att bevarande och utveckling av ekosystemtjänster nämns

på flera ställen i planförslaget. I stora delar saknas dock

preciseringar av vilka ekosystemtjänster som avses och hur dessa

ska tillvaratas. Jag anser att det ska finnas en tydlig beskrivning i

planen vilka ekosystemtjänster som är viktiga att tillvarata och på

vilket sätt det ska göras.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 42 (157)

Integrera olika sociala, ekologiska och kulturella värden

Planen beskriver på flera ställen viktiga värden som ska tillvaratas

och utvecklas, men det brister i kopplingen mellan dem. Planen

skulle kunna ta upp hur man kan skapa sociala gemenskaper kring

stadsodlingar, och där stärka integration mellan människor med

olika bakgrund. Exempel borde också finnas på hur man kan

integrera mötesplatser för äldre, barn och människor med

funktionsvariationer med ekologiska och kulturella värden – kanske

i gamla kulturmiljöer eller kring trädgårds- och hönsskötsel.

Samlokaliseringar av hundrastgårdar, utegym, lekplatser och caféer

kan vara andra idéer som ger nya mötesplatser för människor..

Delaktighet

Planen anger på flera ställen att ambitionen är att öka medborgarnas

delaktighet i planeringsprocesser och utveckling av staden. Det är

en god ambition men jag vill instämma i analysen i

konsekvensbeskrivningen om att metoderna för dialog och

delaktighet måste utvecklas för att inkludera så stor del av stadens

invånare som möjligt. Det bör anges i planen att det behövs stora

resurser för att utveckla metoder för delaktighet, men att vinsten i

form av tillit och socialt kapital kan bli mångdubbelt större.

Privatperson

Dokument nr 154

Jag vill i mina synpunkter framhäva behovet av att bevara och

utveckla grönområden för människors välbefinnande, och

understryka vikten av att grönområdenas höga prioritet följer med

även i den mer detaljerade planeringen.

Grönområden och den gröna infrastrukturen ger oss många viktiga

ekosystemtjänster. I vårt svenska miljömålssystem anges bland

annat i ett av etappmålen att ” Senast år 2018 ska betydelsen av

biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt

kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska

avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och

skäligt.”, vilket detta dokument kan ses som underlag för dylika

beslut. Vidare anges i flera av miljömålen att alla ekosystemtjänster

ska vara vidmakthållna. (http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/)

Barn och framtida generationer är viktiga att ha i åtanke när beslut

fattas som ger verkningar för lång tid framöver. T.ex. anges det i

Barnkonventionen, och en riktlinje är att ”Barn och ungdomars

förutsättningar och krav på oplanerade och föränderliga miljöer

bejakas”. Ett av de värdebegrepp som används i Sociotopkartan är

Lek, där vikten av naturmark poängteras.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/


Dnr 2015-10143

Sida 43 (157)

(bygg.stockholm.se/PageFiles/907885/HH-BH_Omradesanalys_42-

58.pdf) Många studier visar på vikten av att ha lättillgängliga

grönområden och oplanerade miljöer för barns utveckling och

välmående, och att det är viktigt att detta perspektiv tas med. (se

t.ex. http://www.svd.se/vi-bygger-miljoer-vi-kommer-att-angra)

Tillgängligheten till grönområden för människor har även visat sig

ha viktiga, positiva samhällsekonomiska effekter. De kan t.ex.

förebygga sjukdom och hjälpa till en bättre rehabilitering, vara ett

kostnadseffektivt sätt att rena stadsluft etc. (Se bl.a.

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S02697491140023

95, http://www.diva-

portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A741822&dswid=9379,

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/trad-renar-stader-1)

I underlaget skrivs det, för områdena som är mest relevanta för mig

och min familj i vår vardag, att ”De gröna sambanden /…/samt

mellan Årstaskogen och Hammarbyskogen kan stärkas” (s.128).

Detta tolkar jag, samt utifrån vad miljöbedömningen säger om att

miljöeffekterna kommer vara begränsade, att skogsområden som

dessa är högt prioriterade i översiktsplanen. Samtidigt är detta

områden som är markerade som ”Stadsutveckling - komplettering”,

där stora stadsutvecklings möjligheter finns. Det vill säga att det

kan bli många avvägningar och kompromisser mellan olika

intressen inom området. Jag vill med mina synpunkter understryka

vikten av att grönområdenas höga prioritet följer med även i den

mer detaljerade planeringen. Referenserna i texten ovan

understryker varför det är så viktigt.

Privatperson, Högdalen

Dokument nr 157

Personligen tycker jag att det är en bra plan med ambitiösa riktlinjer

(ex. minskade förflyttningar med bil och satsningar på

kollektivtrafik).

s.41: Har dock fastnat på en paragraf på s.41. Där står det

motstridiga uttalandet att staden ska prioritera genomförandet av

förbifart Stockholm samt Citybanan. Lite motstridigt mot riktlinjen

och dessutom ligger detta mer på landstingets och statens

ansvarsområden.

s.43: Koppla samman stadsdelar med trygga och attraktiva

parkstråk (gröna kilar). Det låter också bra men behöver

förmodligen finansiering även för vår stadsdelsförvaltning EÅV.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

http://bygg.stockholm.se/PageFiles/907885/HH-BH_Omradesanalys_42-58.pdf

http://bygg.stockholm.se/PageFiles/907885/HH-BH_Omradesanalys_42-58.pdf

http://www.svd.se/vi-bygger-miljoer-vi-kommer-att-angra



http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A741822&dswid=9379

http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A741822&dswid=9379

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/trad-renar-stader-1


Dnr 2015-10143

Sida 44 (157)

s.44: Fortfarande nämns vision 2030 som inte längre är aktuell

eftersom vision 2040 har antagits. Jag antar att detta har hängt med

från starten på arbetet med ÖP.

Även målen är ambitiösa med 140 000 nya bostäder till 2030 med

hållbart och miljöeffektivt bostadsbyggande. Bra!

s.78: Är bilden på tidplanen aktuell fortfarande eller borde den

korrigeras?

Vad gäller EÅV så tycker jag att det ska inarbetas konkreta mål för

fler arbetsplatser.

s.70-71: Där har ju Högdalen tagits med som "tyngdpunkt". Det

låter bra!

Privatperson

Dokument nr 158

Efter att jag besökt paviljongen vid Brommaplan i höstas och tagit

del av Översiktsplanens gemensamma delar samt avsnittet om

Bromma, där jag bor, sammanfattar jag mina huvudsakliga

synpunkter i följande:

1. Hur ska visionen om ett sammanhållet och hållbart Bromma

uppnås? Jag begär att staden tar ett tydligt ansvar för

stadsplaneringen för att stoppa den negativa utveckling som

varit så påtaglig under två decennier. Översiktsplanen måste bli

ett styrdokument som motverkar ett alltmer segregerat

Stockholm med stora och snart oöverstigliga klyftor. Detta

åstadkoms inte genom att enbart förtäta och försämra miljön i

befintliga områden med flerfamiljshus som planen ser ut i

Bromma.

2. Vart finns ett nytänkande i Översiktsplanen? Jag önskar en mer

nytänkande plan med tydliga ambitioner och direktiv om att

överdäcka hela eller delar av den så kallade tunnelbanan, så att

mark kan frigöras och den nuvarande barriären mellan

stadsdelar minimeras.

3. Vem äger totalansvar för miljökonsekvenserna vid

Brommaplan? Jag begär att Stockholms stad nu öppet redovisar

de totala miljökonsekvenserna för området kring Brommaplan

med alla de planerade/diskuterade byggnationerna (Grammet,

byggnationer vid nuvarande Reningsverket, i Åkeshov och

Åkeslund). Det vill säga faktabaserade analyser för hur de

totala byggnationerna kommer att påverka trafik, buller- och

luftföroreningar i området och för de som idag bor i fastigheter

som inte byggts enligt dagens standard.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 45 (157)

Hur ska visionen om ett sammanhållet och hållbart Bromma

uppnås?

Ur ett internationellt perspektiv är Stockholm en mycket segregerad

stad. En utveckling som uteslutande gått i negativ riktning de

senaste 20 åren. I artiklar i ämnet blir det också tydligt att Bromma

är en av de stadsdelar som verkligen sticker ut i negativ

bemärkelse.

Översiktsplanen beskriver med ord en vision om en sammanhållen

och hållbar stad, att minska sociala skillnader och utanförskap samt

öka delaktighet och dialog. Detta lyfts gång på gång i texterna. Det

beskrivs också att det finns allt större kunskaper om hur

stadsbyggandet kan bidra till en socialt hållbar utveckling. En

blandning av bostadstyper, lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer

eftersträvas i stadens alla delar. Det gynnar integrationen och är

viktigt för att skapa en sammanhållen stad.

Utifrån detta är det olyckligt att de 4 delarna i planens

utbyggnadsstrategi, som sammanfattar stadens vilja att

konkretisera visionen, helt saknar trovärdiga konkreta mål och

mätinstrument för hur ambitionen om en sammanhållen stad ska

uppnås. Det finns en stor risk att hela visionen plottras bort när

ansvaret för fortsatt arbete överlåts på aktörer som inte behöver ta

hänsyn till stadsplanering i stort utan möjligtvis ser till tillgänglig

markyta, byggaktörernas behov eller en eventuell röststark

folkopinion.

Jag har fått veta att politiker i Köpenhamns stad beslutar om hur

varje stadsdel ska vara sammansatt. Kan inte garantera att det är

sant men det skulle kunna förklara varför man i Köpenhamn hör om

omoderna hus med dusch i korridorerna som ligger vägg i vägg med

lyxrenoverade bostadsrätter. I Stockholm har de flesta omoderna

kvarter jämnats med marken och allmännyttan har sålts ut i alla

attraktiva lägen. Istället för en omväxlande och dynamisk stad som

Köpenhamn med alla slags innevånare, även i innerstaden, har vi i

Stockholm fått en segregerad stad med reservat som alltmer liknar

”gated communities”. I Bromma delas stadsdelen i dagligt tal upp i

ett Fin-Bromma och ett Ful-Bromma.

För den som till äventyrs inte vet vad som är vad, rekommenderar

jag att studera Översiktsplanens karta för

stadsutvecklingsmöjligheter. Områden utan färgmarkering för

planerade byggnationer är Fin-Bromma och i stort sett samtliga

röda och violetta områden ligger inom Ful-Bromma. Enstaka

projekt som hitintills planerats inom Fin-Bromma blir i det närmast

alltid stoppade. En groda på villovägar sägs ha satt hinder för ett

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 46 (157)

55+ boende i Nockeby. Och ett planerat projekt i Västerled

stoppades av en Facebookgrupp som samlade en opinion mot

byggplanerna dit till och med MP-politikern Cecilia Obermüller

anslöt sig (mot sin partilinje) varpå byggplanerna stoppades?! Båda

projekten skulle varit välkomna bidrag till stadens vision om en

sammanhållen stad.

Det här en krass verklighet i Bromma och utan konkreta

styrdokument kommer ingenting av Översiktsplanens ord om en

mer sammanhållen stad att förverkligas.

Jag begär därför att staden tar ett tydligt ansvar för

stadsplaneringen för att stoppa den negativa utveckling som varit

så påtaglig under två decennier. Översiktsplanen måste bli ett

styrdokument som motverkar ett alltmer segregerat Stockholm med

stora och snart oöverstigliga klyftor. Detta åstadkoms inte genom

att enbart förtäta och försämra miljön i befintliga områden med

flerfamiljshus som planen ser ut i Bromma.

Hitintills har stadens ambition att öka delaktighet och dialog i

stadsbyggandet lämnat mycket övrigt att önska i Bromma. Att detta

skulle ändras i och med Översiktsplanen är dessvärre helt otroligt.

Vart finns ett nytänkande i Översiktsplanen?

Stockholms stad borde aktivt driva en utveckling där stadens mark

utnyttjas mer effektivt utan att, som nu, huvudsakligen göra det på

bekostnad av nödvändiga naturvärden eller befintlig bebyggelse.

Med en överdäckning av tunnelbanans gröna linje västerut skulle

bostäder kunna byggas ovanpå, tunnelbanan gå under jord (vilket

skulle bidra positivt till resenärernas komfort då vi skulle slippa

kyla, regn och värmeböljor) och attraktiva, viktiga naturområden

sparas. Dessutom skulle det förenkla förflyttning mellan stadsdelar,

eftersom spåren idag fungerar som en barriär som hindrar just detta.

På ett enda ställe i texten står det överdäckning av vägar som ett

exempel, men detta är inget som de lokala aktörerna kommer att

driva eller föreslå utan ett direktiv från Stockholms stad.

Jag önskar en mer nytänkande plan med tydliga ambitioner och

direktiv om att överdäcka hela eller delar av den så kallade

tunnelbanan, så att mark kan frigöras och den nuvarande barriären

mellan stadsdelar minimeras.

Vem äger totalansvar för miljökonsekvenserna vid

Brommaplan?

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 47 (157)

Planen beskriver att det nationella miljökvalitetsmålet för frisk luft

är en utgångspunkt för stadens arbete. Miljöbalken specificerar

miljökvalitetsnormer för olika former av luftkvalitet och den fysiska

planeringen får inte leda till att dessa gränsvärden överskrids.

Stadsmiljöer ska utvecklas så att det inte uppstår olägenheter med

hänsyn till människors hälsa med hänsyn till buller, luft, eller

vattenföroreningar.

Trots detta står det sen i Översiktsplanen att utformningen av

byggnader kan ha viss påverkan på luftkvaliteten, främst vid de

gator och vägar där luftkvaliteten redan idag är dålig.

Analyserna som tidigare presenterats inom områdesplaneringen för

Bromma har tyvärr inte redovisat ett totalt sammanhang utan enbart

del för del och utan aktuell fakta. I återkoppling om pågående

planer (Grammet, Centrala Bromma med flera) har boende ställt

frågor och efterlyst fakta om den påverkan som de olika projekten

har på vår befintliga miljö, vad gäller buller- och luftföroreningar

samt trafik. Vid varje tillfälle har tjänstemännen duckat för frågorna

om de överhuvudtaget svarat i svepande ordalag.

Jag begär att Stockholms stad nu öppet redovisar de totala

miljökonsekvenserna för området kring Brommaplan med alla de

planerade/diskuterade byggnationerna (Grammet, byggnationer vid

nuvarande Reningsverket, i Åkeshov och Åkeslund). Det vill säga

faktabaserade analyser för hur de totala byggnationerna kommer

att påverka trafik, buller- och luftföroreningar i området och för de

som idag bor i fastigheter som inte byggts enligt dagens standard.

Miljöbalken och det nationella miljökvalitetsmålet för frisk luft

måste väl omfatta alla och inte enbart de som kommer bo i de

nybyggda fastigheterna?

Privatperson

Dokument nr 163

Bebyggelse i norra delen av Rålambshovsparken (R)

R har kontinuerligt under de senaste 70 åren berövats stora ytor

genom stora som små ingrepp som isolerat kan te sig harmlösa. När

man idag betraktar ingreppen sammantaget och objektivt så ser man

att mycket parkmark är tagen i anspråk och förvandlad till ett

”virrvarr” av asfalterade körvägar, parkeringsplatser, stigar,

grusplaner och gångvägar. På kartan ser det ganska oskyldig ut men

i verkligheten finns inte mycket kvar av sammanhängande grönytor.

Den oproportionerligt stora Rålambsleden med dubbla filer och

parkeringsplatser skar ett stort sår igenom parken, vägen till

Smedsudden skär tvärs igen parken, vägen diagonalt genom parken

och Boulebars banor i grus, allt sammantaget tar enormt stora

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 48 (157)

grönytor i anspråk. Jag vill med det här fästa er uppmärksamhet på

att inte fortsätta med att via bebyggelse nagga parken mer i

kanterna. Ge R en chans att överleva.

PLANEN BYGGER PÅ ETT FELAKTIGT ANTAGANDE

BETRÄFFANDE R GRÄNSER. Citat från boken Stockholmsliv

som utgavs första gången 1949-51.

"Norr Mälarstrand har under 1940-talet fått en komplettering i

Rålambshovsparken som med sina stora vida grässlänter är en del

av det gröna band som skall sträcka sig tvärs över

Kungsholmslandet, från Tranebergsbrons landfäste till Västerbron.

En friluftsteater av klassisk typ har lagts ett stycke från

Rålambshovsstranden och från de övre platserna har man ett nytt

Stockholmsperspektiv för ögonen, Norr Mälartstrands huskulliser

till vänster och rätt fram Mälarens vatten med Riddarholmen som en

mjukt tonad fond".

Jag saknar samspel och visioner. Samspelet i människors behov av

rekreation i nutid och för framtida generationer. Visioner och

förebilder såsom London och New York. Där skulle aldrig en sådan

park som R få förfalla och plottras sönder. Varför inte bejaka det

luftrum och vackra som finns och inte förstöra den vackra infarten

till Stockholms Stadshus. Varför kan man inte se det vackra och

utveckla det istället för att förstöra den lilla yta som finns kvar av

ursprunget. När staden skall byggnadsförtätas på grund av det stora

bostadsbehovet så är behovet av gröna lungor viktigare än någonsin.

Att människor i en växande stad med förorter skulle sluta söka sig

till parken är inte i fas med tiden och invånarnas behov.

Ponera att parkens norra yta bebyggs med hus utmed och på

Rålambsleden. Då måste vägen flyttas och igen nagga parken. Så

uppdagas det t.ex. att det inte finns någon möjlighet för transporter

av farligt gods in till staden centrum. Och då måste vägen flyttas

ännu en bit in i parken för ett säkerhetsavstånd på 18 meter. Så här

kommer det att fortsätta, med nya oförutsedda behov och regler som

innebär ytterligare ingrepp i parken. Då kommer man inom en snar

framtid kalla den en ”kil” och så är R snart ett minne blott.

Privatperson

Dokument nr 164

1. Bakgrund

Vi kolonister i Riksby koloniförening kommer att drabbas hårt om

Stadsbyggnadskontorets programförslag av Norra Riksby1 som

presenterades februari 20162 , drivs igenom. I översiktsplanen3 som

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 49 (157)

Stadsbyggnadskontoret nu presenterar, och som inbegriper hela

Stockholmsområdet, är det möjligt att göra olika tolkningar

avseende Riksbys framtid. Anledningen är luddiga formuleringar.

Den ena tolkningen som kan göras av de luddiga skrivningarna är

positiv. Den ger uttryck för att Stadsbyggnadskontoret faktiskt tagit

hänsyn till alla remissvar som kommit in och som pekat på problem

och utmaningar med området. Dock sägs inget av detta uttryckligen.

Den andra möjliga tolkningen ger uttryck för att

Stadsbyggnadskontoret inte alls lyssnat på remissvaren utan har för

avsikt att fortsätta enligt lagt programförslaget från februari 2016.

2. Förvaltningsrättens dom av översiktsplanen

Förvaltningsrätten har redan dömt ut översiktsplanen. Trots att det

skett anser jag att Stadsbyggnadskontoret bör återkomma med svar

på de frågor jag formulerar i den här skrivelsen. Jag vill försäkra

mig om att mina synpunkter, liksom övrigas remissvar, tagits i

beaktande.

3. Jag kräver svar från Stadsbyggnadskontoret

När jag läser den nya översiktsplanen är det ett luddigt och

svävande dokument jag tar del av. Jag kräver därför att politiker och

tjänstemän ska ta sitt ansvar och i detalj presentera:

vad begreppet ”samråd” betyder för er i arbetet med området

Norra Riksby

redogöra för konsekvensanalyser av såväl programförslaget

som översiktsplanen

presentera vad ni väljer att ta hänsyn till respektive inte ta

hänsyn till i remissvaren på programförslaget

dessutom kräver jag att kommunikationen genomgående

från och med nu ska formuleras utifrån klarhet, tydlighet och

transparens så att vi medborgare förstår exakt vad ni menar.

I den här skrivelsen presenterar jag avslutningsvis två möjliga

tolkningar av två ”luddigheter” i översiktsplanen.

4. Jag kräver klarhet, tydlighet och transparens från

Stadsbyggnadskontoret

Översiktsplanen gör det möjligt att göra olika tolkningar av vad som

kommer att ske med Riksby koloniområde. Programförslaget andas

otydlighet och projektledaren uttrycker saker som inte finns

formulerade i dokumentet. Av de här skälen kräver jag att luddiga

formuleringar ersätts med klartext och tillgängligt språk och att det

som Stadsbyggnadskontoret planerar för också ska skrivas ut i text i

de dokument som produceras (alternativt med hänvisning till

ytterligare information på webbplatsen). Jag kräver att Stockholms

stad följer lagen om klarspråk och skriver så att vi medborgare

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 50 (157)

begriper vad som står i förslagen och slipper göra olika tolkningar

av texters innehåll. Offentlig sektor bör utgöra goda exempel och

kommunicera med tydlighet, transparens och öppenhet. Det här är

mina minimikrav avseende de texter som beskriver Riksbys framtid.

5. Jag kräver ytterligare svar från Stadsbyggnadskontoret

Av demokratiska skäl är det viktigt att politiker och tjänstemän

redogör för de krav jag ställer i de tre punkterna nedan.

5.1 Redogor for begreppet ”samråd”

Jag kräver att ansvariga politiker och tjänstemän beskriver hur ni

arbetat med innehållet i begreppet ”samråd” specifikt i området

Norra Riksby. Vad betyder ”samråd” för er? Och kan ni försäkra

oss medborgare om att ni tagit hänsyn till synpunkter från

remissinstanser, sakägare, allmänhet och intressegrupper på

programförslaget? Riksby koloniområde är inte ens nämnt i

översiktsplanen trots att det är ett område med såväl unik

kulturhistoria som unika djur- och naturaspekter. Många med mig

upplever att i hanteringen av Riksby koloniområde har begreppet

”samråd” varit något av ett spel för gallerierna för

Stadsbyggnadskontoret. Om ni anser motsatsen, redogör för det.

5.2 Redogör för samtliga konsekvenser i programförslaget och

översiktsplanen

Jag kräver dessutom att Stadsbyggnadskontoret ska beskriva vilka

konsekvenserna blir för oss kolonister – vi som kommer att drabbas

hårt av den planerade byggnationen i Bromma – vid genomförandet

av förslaget. Hur ser konsekvenserna ut i era analyser? Hur ser

ritningar ut över huvudgator och lokalgator i området? Hur kommer

ni att hantera kulturminnen såsom stadsplanelagt område med

arkitektritade stugor och trädgårdar? Hur ser ert resonemang ut

kring ”skövlande” av 170 stugor och trädgårdar med en snart

hundraårig historia? Hur kommer ni att hantera frågor som rör miljö

och natur? De här frågorna har det frekvent skrivits om i

remissvaren. Stadsbyggnadskontoret måste presentera sina

konsekvensanalyser och även presenterar svar på hur de här

frågorna ska hanteras.

5.3 Redogör för vilka remissvar ni tagit hänsyn till och vilka ni valt

att inte ta hänsyn till

Mitt sista krav är att Stadsbyggnadskontoret ska redogöra för vilka

synpunkter i remissvaren som ni valt att ta hänsyn till och vilka ni

valt att inte ta hänsyn till. I det här kravet ingår även att ni bör ge

argument för varför ni valt att ta, eller inte ta, hänsyn till

synpunkterna.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 51 (157)

Det här kravet går tillbaka på det demokratiska ”samråds”-

begreppet. Om samråd ska ha en reell betydelse så krävs det en rejäl

återkoppling till medborgarna.

6. Exempel på ”luddiga” skrivningar i översiktsplanen

Här presenterar jag två ”luddiga” utdrag från översiktsplanen.

6.1 Utdrag ur oversiktsplanen ”Bromma utvecklingsmojligheter”,

sid 108

”I norra delen av Riksby och kring Brommaplan finns mycket stora

möjligheter till stadsutveckling för Inkom till Stockholms

stadsbyggnadskontor - 2017-01-08, Dnr 2015-10143 4 bostäder,

verksamheter och service. Komplettering med nya skolor, förskolor,

ytor för idrott och kultur samt nya offentliga rum behöver

tillkomma när stadsdelen växer.”

6.2 Utdrag ur oversiktsplanen ”Mojliga framtida forbindelser”, sid

65

”Tvärförbindelse Västerort

En del av en fullt utbyggd Huvudstaled från Pampas till

Drottningholmsvägen och Bergslagsvägen som kan avlasta delar av

huvudvägnätet i Västerort. Eventuell tunnel från

Drottningholmsvägen och Bergslagsvägen under Brommaplan

vidare till Huvudstabron. Stödjer stadsutvecklingen i Alvik.

”Kapacitetsstark kollektivtrafik till Bromma flygplats och vidare

västerut En attraktiv och kapacitetsstark kollektivtrafik till nordväst

via Bromma flygplats, ett framtida stadsomvandlingsområde efter

2038.”

7. Möjliga tolkningar av de två utdragen

De två ”luddiga” citaten ovan öppnar upp för två tolkningar. En

positiv och en negativ.

7.1 Positiv tolkning

Den positiva tolkningen av texten är att ”norra delen av Riksby” är

platsen för dagens Bromma flygplats. Således betyder det att

Stadsbyggnadskontoret övergett tanken på att bygga på området för

och omkring Riksby koloniområde. Dock står detta inte skrivet

explicit någonstans.

En annan skrivning är ”kapacitetsstark kollektivtrafik” som skulle

kunna tolkas som att tunnelbana kommer att byggas från

exempelvis Hagastaden till Bromma flygplats och vidare mot Ekerö

och Vällingby. Det här skulle i så fall innebära att mitt krav i mitt

remissvar på en fungerande infrastruktur innan byggnation kan

starta fått gehör.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 52 (157)

7.2 Negativ tolkning

Min andra tolkning av de luddiga citaten från översiktsplanen är att

politiker och tjänstemän inte alls tagit någon hänsyn till vad

remissvaren sammantaget har sagt utan att de fortsätter enligt

programförslaget. Att nuvarande programförslag för Norra Riksby

har brister påvisar så gott som alla remissvar. Bristerna förtydligas

med emfas av Länsstyrelsen.

Det framgår inte någonstans i översiktsplanen att politiker och

tjänstemän tagit i beaktande de konsekvenser programförslaget

innebär för djur, natur och kulturhistoria i Riksby.

Jag befarar att byggnation av bostäder på platsen för Riksby

koloniområde fortfarande är gällande. Av den anledningen lyfter jag

åter igen de synpunkter som jag lyft tidigare och som lyfts från

andra instanser, eftersom de inte har något som helst förtydligande

sedan programförslaget och eftersom inget sägs heller i

översiktsplanen:

7.2.1 Minst 170 kolonistugor försvinner

Det nuvarande programförslaget med breda huvudgator och

lokalgator genom Riksby koloniområde – som är ett stadsplanelagt

koloniområde med arkitektritade stugor och trädgårdar från 30-talet

– innebär att minst 170 kolonistugor och trädgårdar försvinner.

Vid möte med Stadsbyggnadskontorets projektledare för Norra

Riksby, den 11 oktober 2016, informeras vi kolonister om att planen

med huvudgator och lokalgator ligger fast. I översiktsplanen står det

ingenting skrivet om detta. Jag kräver att en så avgörande

konsekvens för Riksby koloniområde ska uttryckas i skrivelser och

att politiker och tjänstemän visar att ni tar ansvar fullt ut för att

koloniområdet kommer att stympas i olika steg. Jag kräver även att

detta ska skrivas i översiktsplanen om så är fallet.

Jag har utifrån programförslagets förslag manuellt mätt samtliga

gator i Riksby koloniområde, något som gett vid handen att inte

bara ett stort antal kolonistugor försvinner – minst 170 st – utan

även SALK tennisbanor och flera bostadshus utefter

Kvarnbacksvägen.

6.2.2 Utrotning av fridlysta djur

I den i stort sätt orörda naturen runt Bromma flygplats finns

fridlysta djur – bland annat fladdermöss, hackspett, huggorm och

groddjur. Kommer de här djuren att fångas in och flyttas till annan

plats? I så fall, hur kommer det att gå till och vart ska de flyttas?

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 53 (157)

Eller kommer staden att söka tillstånd för att utrota dem? Har

ansökan i så fall redan skickats in?

6.2.3 Gravplatser från järnåldern förstörs

Det finns flertalet gravplatser från järnåldern och de Geermoräner

som ligger orörda sedan inlandsisens framför runtomkring hela

Riksby koloniområde. Vilken hänsyn politiker och tjänstemän tagit

till detta i planeringen av Norra Riksby framgår inte av

översiktsplanen. Jag kräver att detta förtydligas?

6.2.4 Bostäder ska byggas på förorenad mark

Enligt den karta som finns med i Länsstyrelsen remissvar planeras

byggnaderna vid nuvarande golfbana/gamla landningsbana. Dessa

kommer att byggas på ej fast mark (sjöbotten). Den här marken är

dessutom kraftigt förorenad. Självklart kommer det här att innebära

betydligt högre byggkostnader än ”normalt”.

Var kommer hyran att landa för de framtida hyresgästerna som

dessutom får utsikt och buller från Bromma flygplats? Vilka har råd

med, och vilka är villiga att bo under de här förutsättningarna? En

jämförelse kan göras med kvarteret Basaren på Kungsholmen som

Stockholms Kooperativa Bostadsförening (SKB) ska bygga (SKB

erbjuder rimliga hyror, de är inga profitörer). Man startar med

hyggliga byggförutsättningar avseende stabil mark, framdraget el

och vatten, existerande gator och fullt utbyggd kollektivtrafik. Här

kommer en hyra för 4 rok att ligga på mellan drygt 19.000-knappt

23.000 kr/månad.4

6. Avslutning

Jag avslutar där jag började: Vi kolonister i Riksby koloniförening

kommer att drabbas hårt av den

förändring som nuvarande programförslag beskriver och den

negativa läsningen av texten i översiktsplanen

avseende Norra Riksby. Det är av den anledningen viktigt att ni –

politiker och tjänstemän

– svarar på de krav jag ställer på Stadsbyggnadskontoret i den här

skrivelsen:

Luddiga formuleringar ska ersättas med klarspråk och klartext.

Stockholms stad ska följa lagen om klarspråk och skriva så att vi

medborgare förstår vad ni menar och avser att göra så att vi

slipper göra olika tolkningar.

Texterna om Riksbys framtid ska andas tydlighet, transparens

och öppenhet.

Redogör för hur ni värnat om och använt er av begreppet

”samråd” i området Norra Riksby.

Redogör för er konsekvensanalys. Min egen konsekvensanalys

säger att minst 170 stugor och trädgårdar kommer att försvinna i

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 54 (157)

Riksby koloniområde, som är ett stadsplanelagt koloniområde

med arkitektritade stugor och trädgårdar från 30-talet, i samband

med att de nya huvudgatorna och lokalgatorna ska dras fram. Jag

har mätt med måttband på varje gata i Riksby koloniområde.

Redogör för vilka remissvar ni tagit hänsyn till och vilka ni valt

att inte ta hänsyn till inför lanseringen av den luddiga

översiktsplanen. Det är viktigt – av demokratiska skäl – att ni

presenterar ett svar på den här frågan då vi ju bjudits in att lämna

in kvalificerade synpunkter i formen av remissvar på ett lagt

förslag.

Redogör för hur ni hanterar utrotning av fridlysta djur samt

hanterar gravplatser från järnåldern och unika de Geermoräner

från inlandsisens framfart. De här frågorna lyser med sin

frånvaro genom programförslaget och översiktsplanen.

Bostäder ska byggas på förorenad mark vid Bromma flygplats –

redogör för hur det ska gå till väga med bygget och ange vilka

hyresnivåer ni planerar för.

Jag ser fram emot att ta del av era svar på mina frågor som

presenterats här.

Privatperson

Dokument nr 165

Jag bidrar med mina synpunkter på samrådsförslaget av Stockholms

nya översiktsplan i egenskap av arkitekt.

I. Otydlighet gällande språk och innehåll

Texten är många gånger otydlig i att göra skillnad på vad som är

beskrivning, underbyggd analys, påståenden eller politisk ambition.

Det gör det svårt för läsaren att förhålla sig till materialet, vilket i

praktiken försvårar för ett givande samråd. På många ställen görs

påståenden som skulle behöva källhänvisning och en del påståenden

är så generella att de förlorar sin mening.

Det finns exempelvis många påståenden av den här typen:

”Stockholm är en av världens mest uppkopplade städer. Detta

bidrar till en jämlik stad och gynnsam social, miljömässig och

ekonomisk utveckling” (sid 13)

Jag finner den språkliga osäkerheten provocerande. Det är alldeles

för många ”skulle kunna”, ”finns möjlighet till” och ”på längre sikt

kan det vara möjligt att”. Byt hellre ut dessa formuleringar mot

”skulle vilja”, ”har ambition att” och ”kommer aktivt arbeta för”.

Politiker bör våga ha ambitioner och stå för dem.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 55 (157)

Jag tycker de alltför allmänna beskrivningarna och ambitionerna är

problematiska då de förenklar komplexa frågor och duckar för

konflikter. Stadsplanering handlar till stor del om konflikter och

prioriteringar för att hantera dessa. Dessa bör komma allmänheten

tillkänna.

II. Satsa på förtätning i villaområden

Under rubrik ”Områden där kompletteringar kan prövas” står:

”Utvecklingsmojligheter finns även i villastadsdelar, där tätheten

kan okas längs centrala stråk och kollektivtrafiknära lägen” (sid

28)

Under kapitlet ”Spånga-Tensta” står: ”Bromstensvägen, Spånga

kyrkväg och Duvbovägen skulle på längre sikt kunna omvandlas till

stadsgator kantade med ny blandad bebyggelse” (sid 101)

Här antyder kommunens politiker att de kan vara öppna för att

förtäta i villaområden. Men språket är alltför vagt. Med uttryck som

”kan prövas” och ”skulle på längre sikt kunna” gör det otydligt vad

politikerna egentligen föreslår? Om det ska kunna ske någon

förtätning av villaområden krävs ett politiskt uppdrag för att initiera

ett aktivt planarbete.

Jag, och fler med mig, menar att staden i stor omfattning bör

revidera gamla detaljplaner och tillåta ökade byggrätter där så är

lämpligt. Genom underutnyttjat markanvändande finns särskilt stor

potential för bostäder och förnyat stadsliv i kommunens

villaområden. En förtätning av småhusområden skulle bidra till alla

fyra av översiktsplanens huvudmål 1. fler bostäder, 2. en tät och

sammanhängande stad, 3. mer levande stadsliv och 4. minskade

utsläpp. Det skulle också innebära en ny marknad för

byggemenskaper och små aktörer, något som översiktsplanen också

efterlyser. Därför är det märkligt att förtätning av villaområden inte

förs fram som ett starkt allmänintresse. (Läs mer i rapporten

”Mellanstaden - strategi för hållbar stadsutveckling”,

www.mellanstaden.se)

III. Sätt stopp för kommunens missbruk av markpolitiken

Under stycket ”Aktiv markpolitik för högre stadskvalitet” står: ”En

aktiv markpolitik och nya arbetssätt kan stimulera en större

mångfald av aktörer i stadsutvecklingsprojekten, ge möjlighet till en

större variation av byggnadernas gestaltning och tydliggöra hur

byggbranschens aktorer kan bidra till en hållbar utveckling” (sid

33)

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

http://www.mellanstaden.se/


Dnr 2015-10143

Sida 56 (157)

Och sedan: ”Det finns goda forutsättningar for en kvalitetsdriven

markpolitik”

Detta stycke låter påskina att kommunen har en aktiv och

kvalitetsdriven markpolitik, medan så är inte fallet. Den nya

markpolicyn som togs fram 2015 av sittande majoritet gör tydligt att

staden fortsätter inslagen väg av passiv marknadsstyrd markpolitik.

Stockholm stad säljer 50% av sin mark genom den så kallade

Stockholmsmodellen, trots att denna modell är högst kontroversiell

och enligt min mening strider mot helhetsperspektiv och en

demokratiskt transparent planering. Stockholmsmodellen leder till

sämre byggprojekt, ger fördel till stora aktörer och dess

godtycklighet öppnar upp för personliga påtryckningar och

korruption.

Min tolkning är att kommunens politiska majoritet, liksom

föregående majoritet, använder sig av markförsäljning (ca 3

miljarder per år) som kassako för kommunens andra satsningar och

för att hålla skatterna fortsatt låga. Enligt min mening bör

markpolitiken istället användas som styrmedel för maximalt god

stadsbyggnad och som garant för hög kvalitet i byggandet.

En aktiv och demokratisk markpolitik bör vara transparent och

proaktiv. Detta går att uppnå om kommunen med god

framförhållning offentliggör sina planerade markanvisningar och på

vilka kriterier de kommer anvisas. Givetvis bör kvalitet i byggandet

stå som kriterium. Långsiktighet och tydlighet är viktigt för att

underlätta nya företagsetableringar i regionen. Betalning för mark

bör ske först efter antagen detaljplan för att på så sätt minska den

ekonomiska risken för byggherren. Sen betalning leder dessutom till

ökad konkurrens och släpper in fler små och medelstora aktörer.

”Nya bostadsformer kan också vara en byggemenskap där en grupp

privatpersoner blir sin egen byggherre” (sid 41)

Att översiktsplanen endast omnämner byggemenskapernas enorma

potential till stadsbyggande på detta lättvindiga sätt är illa. I en tid

där försäljningspriser på bostadsrätter ligger ungefär det dubbla i

relation till byggkostnad och där det som byggs håller historiskt sett

mycket låg kvalitet, är det enda rimliga att politiker tillåter invånare

att ta eget initiativ till byggande. Det skulle minska hushållens lån

och risker, sänka boendekostnader och höja kvaliteten av det

byggda. Det blir tydligt att politiken inte värdesätter vikten av ett

demokratiskt entreprenörskap. Dagens markpolitik utestänger i

princip alla små aktörer, inklusive medborgarinitiativ.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 57 (157)

IV. Strategi för rimliga bostadspriser och boendekostnader

Jag finner det problematiskt att kommunens politiker inte adresserar

överpriserna på bostadsmarknaden utan endast konstaterar:

”Stockholmarnas bostadsefterfrågan och de marknadsmässiga

förutsättningarna för byggande är i dagsläget goda för i princip

alla stadens delar” (sid 34)

Istället borde kommunens politiker ta fram en strategi för hur

planeringen kan bidra till sänkta boendekostnader i

Stockholmsområdet, så att staden på riktigt kan leva upp till sitt

motto ”Ett Stockholm för alla”. Dessutom finns en överhängande

risk för att en priskrasch inträffar på bostadsmarknaden inom de

närmsta åren, vilket skulle äventyra projektet om 140.000 nya

bostäder. Detta adresseras inte heller.

V. Kritik av användning av begreppet täthet

På många ställen i dokumentet nämns att Stockholm ska bli en

”tätare och mer sammanhängande stad”. Detta skulle behöva

klargöras. Översiktsplanen behöver blir mer specifik vad som anses

vara en rimlig täthet. Hög exploatering ger god avkastning för

markägare och byggherrar, men täthet är inte en kvalitet i sig. Att

okritiskt förespråka täthet i översiktsplanen kan ge stöd för oseriösa

byggherrar som vill tvinga igenom alltför hög exploatering. Alltför

hög exploatering ger upphov till bristande dagsljus in i bostäderna

(BBR går ej att uppfylla) och gårdarna blir alltför små och mörka.

Detta ser vi exempel på i många av Stockholms pågående

byggprojekt, exempelvis Hagastaden. På lång sikt leder detta till

ökad ohälsa, särskilt hos den del av befolkningen som spenderar

mycket tid hemma. Lycka till med det fortsatta arbetet!

Privatperson, Kungsholmen

Dokument nr 166

Synpunkt översiktsplanen 2015-10143 - Vad händer med

koloniområdena

Översiktsplan för Stockholm hänvisar till "Vision 2040- Ett

Stockholm för alla" , som för övrigt inte fastslagits regelrätt enligt

dom i Förvaltningsrätten, vilket gör detta samråd mycket märkligt.

Hur som haver, är 1 av de 4 utgångspunkterna att ”Erbjuda ett rikt

utbud av idrott, kultur och fritid” men absolut ingenstans nämns

koloniområden som finns runt om i Stockholm vilket är ytterst

oroande.

I ”Grönare Stockholm Dnr 171-1292” nämns inte koloniområden

heller vilket också är ytterst oroande.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 58 (157)

Att vara kolonist är en del av stadens kulturarv som ger ett friskare

uteliv med ett föreningsliv av odling som gemensam nämnare

oavsett bakgrund. Områdena är öppna, inbjudande även för

promenerande att njuta av växtprakt i forma av fruktträd, bärbuskar,

grönsaker och blommor samt tid för samtal mellan kolonist/flanör.

Som boende och promenerande på Kungsholmen uppskattar jag

verkligen den lilla oas, kulturskatten av kolonistugor som finns

utmed Karlbergskanalen. MEN VAD HÄNDE med ljusinsläppet

och avståndet mot närmsta nya bostadshus - helt OFÖRLÅTLIGT.

Den hänsyn som togs till det området var att man inte rev det.

Jag och min familj är dessutom kolonister i Bromma så jag ser med

enorm stor oro att koloniområdena runt om i Stockholm är hotade

eftersom ni valt att inte nämna dessa kulturskatter som befrämjar

folkhälsan!

Dessutom så är koloniområdena en fungerande miljö med olika

nationaliteter, yrkesbakgrunder och varierande åldrar för

Storstockholms alla kommuner, en mångfasetterad blandning och

skulle kunna vara ett bra exempel för det som så önskvärt skrivs och

eftersträvas att överbrygga i Översiktsplanen

Den ökande boendesegregationen får till följd Att människor

med olika bakgrund och socioekonomiska förutsättningar

tenderar att möta varandra alltmer sällan i vardagen, vilket

i sin tur minskar tilliten och den ömsesidiga förståelsen.

Finner det ytterst märkligt att koloniområden inte nämns

överhuvudtaget i Översiktsplanen!

Mitt intryck blir således att här ligger en dold agenda i markjakten!

Tyvärr finns det exempel på denna jakt av mark och brist på

bostäder även resulterar i brister i utförandet. Ifrågasätter starkt om

detta är början på så kallad tät och sammanhållen stadsutbyggnad.

Det är med dubbla känslor jag ser hur:

*Kungsholmen nordvästra "hörn" har hanterats. Byggandet på

Jehanders gamla industritomt, har blivit ett snyggt representativt

sten/betong kvarter men bitvis är det för TRÅNGT för att man

planerade FÖR MÅNGA bostäder.

*Ulvsunda Slottpark där det byggdes ett exkluderande

radhusområde bakom ett jätteplank som arkitektoniskt inte passar in

i omgivningen. Här kunde det blivit fler bostäder i mer passande

kostym!

*pågående bostadsprojekt Klädesvägen vid Brommaplan ser ut att

tappat ramarna. Jättebra att nyttja Arlas gamla tomt men så blir det

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 59 (157)

galet, här har man åter igen byggt trångt och närheten till

tunnelbanan ställer en frågande.

Så för att knyta ihop säcken i jakten på ”STEN-STADSDELAR” så

behövs även stadens koloniområden få finnas kvar att betrakta som

”sociotopisk”-park med grönstruktur och folkhälsostatus i ett

GRÖNT perspektiv.

Privatperson, Södermalm, kolonist i Riksby koloniområde

Dokument nr 169

Jag har följt översiktsplanearbetet sedan i mars 2016 och skickade i

april 2016 in mina synpunkter på det förslag som då låg. Jag bad om

att få svar på ett antal synpunkter och förslag, men jag har fortsatt

inte hört något. Den 10 januari går tiden ut, för att lämna in

synpunkter på det samrådsförslag som just nu är ute på remiss.

Då de delar som rör Norra Riksby är svåra att överblicka och få en

tydlig förståelse av vad som egentligen sägs, önskar jag än en gång

framföra det jag skickade över i april, men ännu inte fått något svar

på. Den brist på tydlighet i förslaget skapar en stor osäkerhet och

oro för mig som kolonist.

1. Vad kommer att hända med området?

2. Vilka konsekvenser får det för mig och andra kolonister i

området?

3. När kommer det att hända?

4. Hur ser den fortsatta samrådsprocessen ut?

Jag vill framföra min synpunkter på programmet och har valt att

utveckla dem utifrån:

1. Stadshusmajoritetens statement om ”Hela Stockholm ska

leva”.

2. Miljöpartiets i Stockholms statement om att ”Grönområden

är viktiga”.

3. Regionkontorets statement om Gröna kilar – länk mellan

stad och natur

1. Hela Stockholm ska leva

I lokalsamhället finns starka krafter för att utveckla staden. Staden

ska jobba tillsammans med medborgare, föreningar och sociala

företag som är viktiga aktörer för att ta till vara den kraft som finns

i lokalsamhället. Stockholmarnas inflytande över sin närmiljö ska

förstärkas. Stadsplaneringen ska ta sin utgångspunkt i, att tidigt i

planprocessen, lyssna på stockholmarnas synpunkter, till exempel

genom att pröva omvänd planprocess.

(Klipp från det gemensamma dokumentet Stockholm – en jämlik och hållbar stad sid 5/17)

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 60 (157)

KOMMENTAR - PROCESS

Det är positivt att majoriteten i Stadshuset nu vill jobba tillsammans

med medborgare, föreningar och sociala företag. Jag hoppas

innerligt att Koloniföreningarna kommer att bli djupt involverade i

arbetet när det gäller hur programmet påverkar koloniområdena, så

att de historiska, miljömässiga, praktiska och inte minst

hälsomässiga kunskaper vi kolonister har tas om hand.

Det är bra att planarbetet nu är ute på remiss, det är bra att fler ska

få möjlighet att bo i Stockholm utan att hamna i en karusell av 2a-

handkontrakt och ockerhyror m.m.

2. Grönområden är viktiga

Alla i Stockholm ska ges förutsättningar för en hållbar boendemiljö.

Staden ska säkerställa bästa möjliga förutsättningar så att antalet

nya bostäder kan öka kraftigt de kommande åren. Miljöpartiet vill

att det byggs 150 000 bostäder fram till och med 2030, främst

yteffektiva flerbostadshus på redan exploaterad mark så att

närnatur inte ska försvinna. Om grönområden bebyggs ska de

ersättas så att ekologiska värden och möjlighet till rekreation inte

försämras.

(Klipp från Miljopartiet Stockholm hemsida ”Stockholm behover fler bostäder”.)

KOMMENTAR OCH FÖRSLAG - GRÖNOMRÅDE

Riksby koloniområde etablerades under 1930-talet, med i projektet

var arkitekten Ragnar Östberg som också tillfört staden Stockholms

Stadshus, Riksbron och Sjöhistoriska museet. Syftet då och idag var

och är att ge storstadsbor en närbelägen möjlighet att ha ett

överkomligt alternativ till boendet i stan (ref. fokus på att bygga

yteffektivt), att odla, att njuta, en träffpunkt för vänner och familjer,

men också ett sätt att tänka kring gemensamt ansvar och en

gemensam idé. Allt detta ligger i linje med vad som idag är på

agendan när det gäller vårt eget miljöansvar, hälsoproblem och hur

vi uppmanas att ändra vår kosthållning som ett viktigt bidrag för att

uppnå satta miljömål och en långsiktigt förbättrad hälsa.

Ser man till Brommaplan och de grönområden, tränings- och

fritidsmiljöer som finns i direkt anslutning, så kan man konstatera

att Riksby koloniområde och övriga koloniområde är de närmaste

grönområde som erbjuds. Och döma av antalet som joggar,

promenerar och bara njuter av området, tystnaden och det

ursprungliga precis som jag göra så inser man snabbt att det vore

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 61 (157)

ohyggligt tragiskt att förändra denna miljö som vi nutidsmänniskor

behöver.

Förslag: Då nuvarande programförslag innehåller ett antal större

ingrepp på min och många andras kolonimiljö och dess

förutsättningar, men även stadens kulturarv så föreslår jag att

Stadsbyggnadskontoret väsentligt ändrar i programmet. Istället för

genomfartsleder mitt i området och angrepp på skogsmiljöer som

medför att många kolonistugor måste rivas, så hittar man lösningar

som gör området till den ”oas” som vi nutidsmänniskor och

kommande generation behöver. Hela området görs om till ett

rekreationsområde för återhämtning, där nuvarande koloniområde

är basen, men kompletteras med nya odlingslotter, motionsspår,

utomhusgym och möjligheter för småföretag att bygga upp koncept

som rör odling, hälsa och välbefinnande. Jag är övertygad om att en

sådan satsning skulle innebära en framtidsmodell för Stockholm och

andra tätbefolkade huvudstäder. Stockholmstad blir rollmodell!

3. Gröna kilar – länk mellan stad och natur

Kunskap och klokt samspel ska göra naturen än mer tillgänglig för

stadsbon. Bette Malmros från Regionplanekontoret om de gröna

kilarnas värden.

Stora sammanhängande grönområden är viktiga för den biologiska

mångfalden, för det historiska arvet och för kvaliteten på

upplevelser. Det som lockar besökarna mest är dock tystnaden,

rofullheten och utblickarna. De gröna kilarna har särskilda

kvaliteter – tysta områden, natur- och kulturmiljövärden, säger

Bette Malmros. Hon menar att vi måste slå vakt om kilarna, bevara

och samtidigt utveckla dem. Utveckling innebär ökad tillgänglighet,

anläggningar och förändrad skötsel. Det faktum att regionens

invånare ökar, ställer krav inte bara på nya bostäder utan även

tillgång på tätortsnära natur av god kvalitet. Ett klokt samspel

mellan stad och natur kan bidra till ökad attraktivitet för hela

regionen och minskad konflikt, menar hon. Det gröna och vattnet

kan bli än mer tillgängligt. Så länge vi utvecklar det på rätt sätt,

samverkar och har ett långsiktigt tänkande.

(Klipp från stockholmsregionen en tidning från regionkontoret Nr

3/ 2010.)

KOMMENTAR – REGIONENS GEMENSAMMA

UTVECKLING

Bromma ligger nära Sundbybergs- och Solnakommun och

Stockholm har en egen plan för Bromma flygplats.

Sundbybergs kommun har expanderat kraftigt under de senaste

åren, liksom Solna. Stockholms stad har en långsiktigt plan för att

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 62 (157)

bebygga Bromma flygplats. Området är tättbebyggt och vad gäller

Sundbyberg och Solna så framstår det som att planerade och

behovsanpassade rekreationsområden/ oaser i vardagen saknas. Då

avståndet främst mellan Bromma och Sundbyberg är korta så skulle

min föreslagna programändring ovan, stödja regionens syn på hur

kommuner i länet gemensamt säkerställer gröna kilar, istället för att

bygga ett begränsat antal nya lägenheter i Riksbykoloniområde,

Sammanfattningsvis menar jag att förslaget måste ändras, så att

berörda koloniområden bevaras utifrån miljö, hälsa, mångfald och

ett unikt kulturarv. Ett modernt samhälle behöver en sammanhållen

och hållbar stadsutveckling där koloniområdena och vi kolonister är

en viktig del. Vi kolonister är goda företrädare i arbetet att skapa ett

långsiktigt hållbart samhälle.

Jag tar emotser tacksamt svar på min inlaga/synpukter!


Dokument nr 170

Vad jag förstår föreslås vårt bostadsområde klassas om till sk

”Stadsutvecklingsområde – komplettering” (dvs kan kompletteras

med bostäder, serviceverksamheter” – ”Inom området kan finnas

delar där större strukturförändringar föreslås”.) – På översiktsplanen

är denna kategori lilafärgad.

Yrkande: Jag anser att Sigurdvägen och dess omgivande fastigheter

inte ska inkluderas i det område som klassas

”Stadsutvecklingsområde – komplettering”

Motivering:

1) Sigurdsvägen är redan fastighetsindelad och till 100%

bebyggd på samma sätt som stora delar av sk

trädgårdsstaden. Har svårt att se hur en ”komplettering” ska

kunna ske utan väldigt stora ingrepp i vår

boendemiljö/stadsmiljön.

2) Gatan och området ”trädgårdsstaden” innehåller K-märkta

fastigheter (vår bl a) och villabebyggelsen har av kommunen

hittills beskrivs av ha stora kulturhistoriska värden.

"Bebyggelsen är särskilt värdefull från historisk,

kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig

synpunkt”. Ändringsförslaget kommer utan förvarning och

står i strid med tidigare ståndpunkt.

3) Omöjliggör den viktiga ”årsringsprincipen" dvs att separera


4) Gröna kilen utgör dessutom en viktig ”skyddsbarriär” mot

avgaser och vägpartiklar. Viktig ur hälsoaspekt intill

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 63 (157)

högtrafikerade/stillastående Drottningholmsvägen.

5) Bristande infrastrukturförutsättningar – Exvis vägnätet in

mot Stockholm från väster via Brommaplan/Alvik utgör en

veritabel trafikinfarkt redan idag.

6) Utbyggnadstakt av bostadsbebyggelse är för Bromma enligt

uppgift redan högre än Stockholmssnittet trots att det utgör

ett närområde (per capita).

7) Stor risk för försämrad säkerhet för skolbarn i trafiken –

genom att bilister i ködesperation väljer smitvägar genom

”trädgårdsstaden” där riskerna redan är stora med dålig

visibilitet.

Stockholm stad har således hittills uttryckt att området i sin

nuvarande utformning har stora värden och där bebyggelsen är

”särskilt värdefull”. Detta ställningstagande har skapat

förväntningar hos de som investerat i området att Stockholm

stad valt att långsiktigt värna om denna stadsmiljö. Med detta

som grund känns det befogat att en planändring där

Sigurdsvägen omklassas enligt förslaget bör föregås av en

heltäckande öppen utredning av Stockholm Stad, där förlorade

värden med en omklassning/förtätad bebyggelse i ett ”redan

100% bebyggt område” ställs mot tillkommande värden och där

synpunkter inhämtas hos närboende både som underlag till

utredningen men också i analysen av utredningens resultat.

Detta för att öka möjligheten till välgrundade

planändringsbeslut samt för att säkerställa huruvida de påtalade

negativa konsekvenserna, där punkterna 1-7 bara utgör ett

axplock vägs upp av tillkommande värden – Konsekvensanalys,

Samhällsekonomiska effekter mm. Viktigt för att Stockholm

stads legitimitet att samhällsutvecklingsplanerna vilar på sakligt

grundade och beslut i tätt samråd med medborgarna (där

berörda fått möjlighet att bidra i analysen).

Två privatpersoner, Bromma

Dokument nr 171

Bakgrund

Vi har tagit del av kommunens turnerande utställning och den

tryckta versionen av planen, ca 130 sidor.

Avgränsning

Synpunkterna i denna skrivelse är avgränsade till det färglagda

område i Översiktsplanens karta som utgörs av delar av

Nockeby/Åkeslund/Olovslund. Området består idag huvudsakligen

av obebyggd yta invid sträckningen utmed Gustav III:s väg men

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 64 (157)

även av kvarter av befintlig bebyggelse. Det aktuella området är på

kartbilden färgat med violett färg.

Översiktsplanens beskrivning

”Område med blandad stadsbebyggelse där omfattande

komplettering föreslås. Området kan kompletteras med bostäder,

service, verksamheter, gator, parker, kultur och idrottsytor. […]

Inom området kan finnas delar där större strukturförändringar

foreslås”.

Synpunkter

Vi vill ge följande synpunkter på planen, vad avser just det nämnda

området. Vi inser att området utmed Gustav III:s väg, efter de att

kraft- och avloppsledningar fått ny dragning, lämpar sig relativt väl

för bebyggelse, även om trafikbuller från och Drottningholmsvägen

torde få stor påverkan för de boende. Vi ser dock med oro på att i

Översiktsplanen öppna upp för eventuella avsikter att göra ingrepp

även i de befintliga bostadskvarteren utmed Sigurdsvägen och i de

skogsområden som omger Brålunden samt sträcker sig mellan

Djupdalsvägen och Sigurdsvägen hela sträckningen till Västerled.

Den mycket allmänt hållna beskrivningen av innebörden av färgen

gör det svårt som utomstående att värdera och ta ställning till

förslaget. Våra kontakter med företrädare för Stockholms Stad har

dock lett till slutsatsen att synpunkter ändå välkomnas.

1) Angående skogsområdet mellan Gustav III:s

väg/Djupdalsvägen och Sigurdsvägen

Vi protesterar mot eventuella avsikter att tillåta bebyggelse i

skogsområdet

Den så kallade Nockebyskogen norr och öster om Brålunden

utgör ett viktigt stråk av grönområde. Genom den

sammanhängande skogsmarken leder ett väl använt

promenadstråk från Nockeby kyrkväg till Västerled och vidare

mot Ålsten. Området och stigen nyttjas av boende, joggare,

hundägare och förskolebarn. Skogen har rikliga förekomster av

de Geermoräner och flyttblock. Passagen genom skogsområdet

utgör en del av ett betydligt större, väl planerat, system av

liknande skogsstråk mellan villakvarteren i Nockeby och Ålsten

m fl områden som möjliggör längre skogspromenader inom

stadsdelen.

Det är vår åsikt att det vore ytterst olyckligt att genom

byggnation stänga av framkomligheten i den nu

sammanhängande skogen och bryta det samband som dessa

promenadstråk utgör.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 65 (157)

2) Angående förändring av kvarter med befintlig bebyggelse

Vi protesterar mot eventuella avsikter att förändra bebyggelsen i

befintliga villakvarter

Det sätt som färgläggningen på kartan

”Stadsutvecklingsmöjligheter” har gjorts antyder att staden vill

ha möjlighet att förändra bebyggelsen i det befintliga beståndet

av villafastigheter. Som ägare till en fastighet inom det färglagda

området motsätter vi oss detta. Förutom de egendomsrättsliga

frågor som är uppenbara i sammanhanget, motsätter vi oss

tanken att bryta den homogenitet i villabebyggelsen som utgör en

av den så kallade Trädgårdsstadens bärande idéer och signum. På

samma sätt som Stockholms Stad eftersträvar att bevara

skönhets- och historiska värden i innerstaden finns det stora skäl

att bevara de välplanerade villamiljöer i stadens förorter som har

introducerats av tidigare generationer av stadsplanerare.

3) Generellt angående tillvägagångssättet med färglagda kartor

Vi inser behovet av att åstadkomma enkelhet i åskådliggörandet

av en komplicerad sak som en översiktsplan. Färgläggningen av

kartan är en sådan metod. Det är också i nuläget fråga endast om

ett förslag vilket staden har bjudit in medborgarna att ge

synpunkter på. Men icke desto mindre kan kartor av denna typ få

stor betydelse för enskilda.

Vi frågar oss vilken seriositet det ligger bakom gränsdragningen

för färgläggningen. Är markeringen gjord med en verklig avsikt

att markera exakt de områden/fastigheter som kan tänkas blir

berörda, eller är det endast en färgläggning som har lagts ut med

stort godtycke? Se t ex kvarteren utmed Djupdalsvägen söder om

Gustav III:s väg. Varför är bara en del av kvarteren på östra

sidan markerade? Och varför endast del av Djupdalsvägen västra

sida till Västerled? På liknande sätt är det en märklig gräns för

färgläggningen i Åkeshov (kring Gurlitavägen och Ekebyvägen).

Denna fråga är av intresse bland annat eftersom färgläggningen

förstås riskerar att lägga en våt filt över potentiella

fastighetsaffärer. Projekttiden fram till beslut om planen är 2-3

år; tidshorisonten för planen är ytterligare 25-30 år.

Konsekvenserna av genomförandet kommer att råda i 100 år och

mer därtill. Hur ska hugade spekulanter till fastigheter som är

belägna inom färglagda områden tolka saken? Vilken

information ska man som säljare ge i frågan? Hur ska

fastighetsmäklare agera?

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 66 (157)

Färgmarkeringen skapar helt enkelt osäkerhet och oro bland

berörda. Det må så vara att stadens planerare kan hävda att alla

delar av staden på sikt kan bli föremål för förändring. Vi

ifrågasätter ändå huruvida det har beaktats hur mycket upprörda

känslor som kan väckas. Med andra ord, har tillräcklig möda

lagts på avgörandet av hur färgläggningen ska göras innan kartan

har publicerats?

Privatperson, Östbergabo

Dokument nr 184

Undertecknad har tagit del av Samrådsförslag till ny översiktsplan

för Stockholm. Inledningsvis anges det lokala perspektivet som

viktig källa till information och dialog i uppdateringsarbetet av

översiktsplanen som levande strategiskt styrdokument för

Stockholm. Som Östbergabo vill jag därför framföra följande:

Förslaget redovisar tydligare än nu gällande översiktsplan de

utmaningar, nya kunskaper och trender som utgör underlag till

behovet av uppdatering av översiktsplanen med fokus på en ”Stad

för alla” vare sig man bor, arbetar, studerar, besöker, åker eller

promenerar där. Det är bra att samtliga stadsdelsområden ges eget

utrymme med områdesvisa utvecklingsmöjligheter.

Vad jag dock har invändningar mot är följande:

I den nu gällande översiktsplanen anges som stadsutveckling för

Älvsjö, jag citerar, ” Även sambanden mot en framtida ny stadsdel

på Årstafältet (min understrykning) kan utvecklas med ny

kollektivtrafik och minskade barriärer.”

I avsnittet för Årstafältet framgår, ” Byggandet av Södra länken,

pendeltågsstationen vid Årstaberg och tvärbanan har gjort att

Årstafältet fått ett mer centralt och attraktivt läge i centrala

Stockholm. Stadens inriktning är att en ny stadsdel ska utvecklas.” ”

Under 2008 har staden genomfört en arkitekttävling för att belysa

möjligheterna att utveckla Årstafältet till en ny stadsdel med en stor

park i världsklass.” ” En ny stadsdel på Årstafältet ska bli en ny nod

i centrala Stockholm.” ” En central fråga i planeringen är att koppla

samman den nya stadsdelen på Årstafältet med omkringliggande

bostads- och verksamhetsområden.”

I avsnittet för Enskede-Årsta och Vantör anförs, ”

Stadsutvecklingsområden som Söderstaden, Årstafältet och

Årstaberg planeras som blandade stadsdelar, vilket ger en förbättrad

tillgång till handel, service, kultur och kontor samt bidrar till fler

arbetsplatser i Söderort.”

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 67 (157)

Text om stadsdelarna Johanneshov och Årsta anger följande. ”

Stadsdelarna Johanneshov och Årsta ligger nära både Årstaviken

och Södermalm”. ” Här är utvecklingen av Årstastråket

(Johanneshovsvägen och vidare ner mot Valla torg) viktig. Stråket

ska kompletteras med ny stadsbebyggelse och väver samman ett

flertal av stadens nya stadsdelar (min understrykning) till en

kontinuerlig stadsväv – från Hammarby Sjöstad, Gullmarsplan–

Söderstaden via Årstastråket till Årstafältet och vidare upp mot

Årstaberg, Årstadal och Liljeholmen.

Ingenting av här citerade angivelserna om nya stadsdelar finner jag

så klart beskrivet någonstans i samrådsförslaget. Detta faktum gör

att en nyfiken läsare vill ställa fråga om vilka nya stadsdelar som

planeras. Vid förfrågan till stadens tjänsteman under

utställningsturnen 2016, såväl i Älvsjö som i Globen, besvarades

min fråga om införande av nya stadsdelar att det inte finns några

planer eller beslutade uppdrag på detta.

Med stöd av bifogade karta från stadens lantmäteri får jag därför

anföra att det såväl i nu gällande översiktsplan som i det nu

upprättade samrådsförslaget till förnyad översiktsplan för

Stockholm, felaktigt anges att Årstafältet ligger i stadsdelen Årsta.

Årstafältet är sedan mitten av 1980-talet, då det senast beslutades

om stadsdelarnas gränser i staden, en del av stadsdelen Östberga.

Det kan inte vara tillfredställande att det i en översiktsplan

förekommer sådana felaktigheter.

Av bifogade karta framgår klart att Östbergas gräns följer den

gångväg som skiljer bebyggelsen vid Sandfjärdsgatan i Årsta från

Årstafältet som är en del av stadsdelen Östberga. (Kartfil med

lantmäteriets karta bifogas då nedan inklistrade karta ej uppvisar

rätt storlek).

Med stöd av ovanstående vill jag också framföra att även

föreliggande samrådsförlag redovisar dessa felaktigheter. Redan i

inledningen till beskrivningen av Enskede-Årsta och Vantörs

utvecklingsmöjligheter anges att:

Stadsutvecklingsområden som Söderstaden, Årstafältet och

Årstaberg planeras som blandade stadsdelar.

I text för stadsdelarna Årsta och Johanneshov anges följande.

Inom stadsdelarna ligger tre större stadsutvecklingsområden;

Söderstaden, Årstafältet och Årstaberg. Dessa tre

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 68 (157)

utvecklingsområden kopplar ihop de här delarna av staden till en

sammanhållen och tät stadsbebyggelse.

Stadsdelsutvecklingsområdet Årstafältet ligger i Östberga varför

liknande text bör tillföras texten för stadsdelen Östberga, som

exempel:

Årstafältet ska utvecklas till en tät och varierad stadsdel med

bostäder med olika upplåtelse- och bostadsformer, skola, förskola,

service och parker. En ny stadspark skapas som kompletterar och

binder samman omkringliggande grönområden och stadsdelar.

Omvandlingen av Årstafältet är en förutsättning för att koppla

samman Östberga med kringliggande stadsdelar, vilket bland annat

kommer att leda till förbättrad tillgång till park- och

rekreationsområden. En ny stadspark skapas som kompletterar och

binder samman omkringliggande grönområden och stadsdelar.

Antalet stadsdelsutvecklingsområden för stadsdelarna Årsta och

Johanneshov ändras till två där så fordras.

Som ett alternativ till ovan anförda kan samtliga

stadsdelsutvecklingsområden med tillhörande text från respektive

stadsdelar redovisas under egen rubrik under förutsättning att det

klart framgår att Årstafältet är en del av stadsdelen Östberga och

inte Årsta.

Det ger då om möjligt en desto tydligare bild av ambitionen att

Söderstaden, Årstafältet och Årstaberg utvecklas till att ingå i en ny

modern samlad ytterstad från tidigare ganska anonym förortstillvaro

inom stadsdelsområdet Enskede-Årsta och Vantör.


Dokument nr 185

Jag fick i slutet av förra året mig tillskickad de förändringar i

översiktsplanen som Stockholm stad planerar att göra. Jag

reagerade då STARKT på hur dessa var utformade. Jag noterar att

staden vill öppna för bebyggelse i Nockebyskogen. Detta relativt

lilla grönområde är något vi och många andra familjer uppskattar

något oerhört där våra barn har tillgång till en grön oas i den övriga

bebyggelsen. Vi är en familj som nu i några år har bott i Bromma

med småbarn. Vi lämnade innerstaden så vi inte ansåg att det var en

sund och trygg miljö för barnen. I vårt sökande av bostad fastnade

vi för Nockeby och närheten till Nockebyskogen som en starkt

bidragande orsak. Barnen älskar skogen och nyttjar den väldigt

mycket. Vi blir bestörta, besvikna och ledsna när vi ser att staden

vill öppna upp för bebyggelse i denna skog. Vi är starkt kritiska till

att bebygga detta område och då det skulle ta bort mycket av

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 69 (157)

karaktären i området. En bebyggelse skulle helt ta bort möjligheten

för barn i området att på ett enkelt sätta ha tillgång till naturen. Utan

Nockebyskogen skulle vi vara tvungna att med bil åka för att få

uppleva naturen, något inte kan vara tanken när man bor i en förort.

Vi tycker att Bromma redan idag är överexploaterat där husen ligger

väldigt tätt och naturområden är ovanliga. Att som politiker i detta

läge ytterligare begränsar barns möjlighet att vistas i natur tycker vi

är under all kritik. Redan idag är belastningen på vägarna stort i

området. Barn har har idag svårt att på egen hand ta sig till skolan

då trafiken är så pass tät i området. Här måste politikerna svara på

vilket sätt detta ska förbättras? Vi ser även att barnomsorgen i

området är mycket belastat med stora förskolegrupper, mycket över

snittet för staden. Ni som politiker har här ett stort ansvar och detta

har ni inte uppfyllt enligt oss föräldrar. Vi är också starkt

ifrågasättande till hur mycket bebyggelse som Nockebyskogen

skulle kunna ge upphov till och om detta verkligen är ekonomiskt

och moraliskt försvarbart. Skogen ligger som en kil mellan rader av

hus. Skogen är backig och det är en relativt stora nivåskillnader då

skogen ligger in en backe med mycket berg. En nybyggnation anser

vi skulle vara svårt att göra så detta skulle passa in i området övriga

karaktär.

Bromma har under senare år bebyggts mycket och vi anser att

denna nybebyggelse måste mogna och utvärderas innan beslut om

nya hus kan tas. Ni, som politiker, har ett stor ansvar inför framtida

generationer i hur ni agerar i denna fråga. Vi har i Stockholm

historiskt sett många fall där politiker tagit förhastade beslut vid

byggnationer. Vi uppmanar er att inte göra samma misstag utan

även tänker på ert politiska eftermäle och framtida generationer. Vi

hoppas och tror att ni tar till oss våra åsikter och avstyr dessa

förändringar av Nockebyskogen som vi alla i Bromma älskar.


Dokument nr 187

Bällstavägen är idag hårt trafikerad av alla fordonsslag, bilar,

bussar, lastbilar, traktorer, sopbilar speciellt morgon mellan 06-09

samt em mellan 15-18.30. Några hinder finns som skapar extra köer

och det är busshpl som är ute i gatan vilket ger totalstopp för alla

fordon och problem därmed även för bussar då köerna växer.

Mittrefugen som är upphöjd och med anvisningsskyltar hindrar

omkörningar och försvårar plogning vintertid. Bällstavägen skulle

gå att göra lite bredare nästan hela vägen mellan Islandstorget och

Sundbyberg och därmed skapa bättre framkomlighet för alla fordon

och inte minst bussarna!

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 70 (157)

Nyligen genomförd stora ombyggnad i höjd med flygfältet har inte

någon relevans! Mycket få cyklister nyttjar den mycket breda

cykelbanan. Gångbanan nyttjas nästan aldrig utan de använder

cykelbanan. Låt gärna dessa fina ambitioner vara vägledning för

hela Bällstavägen men inte som för denna sträckning på bekostnad

av smalare gata och mycket trång passager vid övergångsstället!

Vägbro över Ulvsundaleden är för smal och möjliggör ej filkörning

på ett bra sätt. Vid planerade nya bostadsområden vid Solvalla blir

det ökad trafik varvid till- och påfarter vid bron behöver ses över.

Nyligen byggda ramper till vägkorsningar och infarter längs

Bällstavägen skapar extra köer och försvårar till- och utpasseringar.

Önskvärt att de tas bort!

Området vid Annedal är en flaskhals där trafikflödet kan förbättras.

Se över totala markutrymmet mellan huskropparna och nyttja det

bättre för alla fordon, fotgängare och cyklister. Undvik i pågående

stadsplanering att bygga hus så nära befintliga väga och gator

att det inte ges möjlighet till bra framkomlighet av alla

fordonsslag och anpassning för framtida behov och med utökad

kollektivtrafik.

(Därutöver innehåller yttrandet ett förslag till ny trafiklösning vid

Ulvsundaplan)

Två privatpersoner

Dokument nr 196

1) Översiktsplanen som medborgarna kan ta del av är inte neutralt

utformat. Den liknar en 140 sidor lång sälj-drapa. Man har

konsekvent använt positivt laddade ord (och bilder) för att

”sälja” in sin idé. Man säger samma sak om och om igen, vilket

ger ett intryck av att det är propaganda snarare än viktig

samhällsinformation. Det skadar det demokratiska samhället.

Det enda som konkret framkommer i översiktsplanen är att man

ska göra förorterna mer tätbebyggda. Man talar också om den

”gröna” staden, men man har ingen definition av vad man menar

med grön: det kan lika gärna handla om några planterade buskar

som att behålla befintliga naturområden. Å andra sidan talar den

stora utbyggnaden för att man omöjligtvis kan behålla sina

naturområden eftersom de är de områden som går att bygga på.

Staden bör inte använda Översiktsplanen som underlag för

samråd med medborgarna, utan utforma ett annat, betydligt mer

neutralt sammansatt material.

2) Staden anför den växande staden som argument för förtätningen.

I sitt ordval väljer man att alltid se detta som positivt. Eventuella

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 71 (157)

bieffekter av den växande staden kallar man för ”utmaningar”,

ett ord som också idag är positivt laddat. Men de planer man har

idag kommer inte att räcka, inte om staden ständigt kommer att

växa. Till slut är alla små gröna plättar bebyggda. Vad ska man

göra då? Borde man inte, för att vara konsekvent i sitt

resonemang om den växande staden, den positivt växande

staden, tänka större, tänka annorlunda? Måste man inte börja

bygga på höjden då, eftersom markutrymmet är begränsat?

Staden är inkonsekvent i sitt resonemang i förhållande till de

konkreta planer man lagt fram. Om bostäder är prio ett så

bebygg t ex Gärdet med skyskrapor. Ta bort Bromma flygfält

och bygg skyskrapor där också. De större sammanhängande

naturområdena som finns måste redan idag skyddas i

reservatsform.

3) Staden talar om att man ska bygga för att skapa en

sammanhållen stad, och bygga bort segregerande element. Man

talar till och med om att den förtätade förorten kommer att föra

människor ur olika samhällsklasser närmare varandra. Men man

ger inga konkreta exempel på hur det i verkligheten kan ske.

Vad man dock gör, är att konsekvent förtäta i de delar som

består av hyreshus där bor många med relativt låga inkomster

bor. Man säljer ut attraktiva områden till företag som bygger

bostadsrätter eller radhus. Man säger att man ska bygga för

studenter och för personer med låga inkomster, men man gör det

inte. Däremot bygger man för de med höga inkomster. De

konkreta exempel som redan finns idag, visar på att Stockholms

stad inte jobbar på att minska segregationen. Istället gör man

tvärtom.

4) Man anför det allmännas bästa när man kör över boende som

protesterar mot förtätningen. Men vem är ”det allmänna”? Allt

fler boende blir påverkade. Tillhör inte de ”det allmänna”? I

Översiktsplanen står ”den centrala stadens attraktionskraft ska

användas som en resurs för hela Stockholm. Det innebär bland

annat satsningar på att skapa täta stadsdelar i områden kring

stadskärnan och låta staden växa successivt utåt”. Många

människor som bor i förorten upplever inte den centrala staden

som attraktiv. Många gillar förorten precis som den är. Vem är

det som har tolkningsföreträdet för vad som är attraktivt eller

inte? Förorten som den är idag, med sina gröna kilar, och sin

”otäta” bebyggelsen är en tillgång för många människor. Det är

människors hembygd, ett kulturellt arv. När staden väljer att gå

in att förändra detta, och också förändra vad som är attraktivt

eller inte, kan det faktiskt ses som ett övergrepp. Man tar ifrån

människor sådant som är viktigt för dem. Så där som erövrande

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 72 (157)

makter i krig gör mot människor. Stockholms stad borde tänka

om, och bry sig om sina medborgare, inte bara de som kommer

till staden, utan också de som redan bor här, ibland sedan

generationer tillbaka.

Privatperson, Gubbängen

Dokument nr 198

Jag bor i Gubbängen och vill i första hand ta upp frågor som rör den

stadsdelen. Det föreslås i planen att Gubbängen och Hökarängen på

sikt ska byggas ihop genom att Lingvägen görs om till ”stadsgata”

med hus på ömse sidor. Bebyggelsen ska ”integreras” med

sportfältet. Men nej, nej, rör inte Gubbängsfältet! Det är illa nog

med den planerade servicebebyggelsen nedanför Söderledskyrkan

och det nya tunnelbanespåret som ska dyka upp ur underjorden och

skärma av ytterligare vid den befintliga bron. Gubbängsfältet i dess

nuvarande form har oerhört stor betydelse för en mängd aktiviteter.

Där händer alltid någonting. Mest känd är väl den stora

handbollscupen med tusentals deltagare, men det är verksamheter

igång nästan alltid. Under skoltid utnyttjas området dagarna i ända

för lekar och tävlingar av kringliggande skolor både i Gubbängen

och Hökarängen. Och där springer motionärer och där rastas hundar

och där ligger folk och solar, kort sagt ”vardagsrekreation”. Ibland

är det loppis. Och hundskola, nyårsfyrverkerier och cirkus. Ju mer

bebyggelsen förtätas runt om fältet, desto viktigare är det att den

fria ytan bevaras.

Gubbängsfältets stora värde för landskapsbilden behöver ju

knappast diskuteras. Skönhetsrådet har t.ex. motsatt sig att det nya

tunnelbanespåret tillåts skärma av sikten och istället förordat tunnel

nästan ända fram till Gubbängens station. Men fältet och

kringliggande skogsbryn är viktigt också från ekologisk synpunkt.

Det ingår ju i ett långt sammanhängande grönstråk och har därmed

stor betydelse för växt- och djurlivet. Friytor kan också komma att

behövas vid översvämningar om klimatet förändras, och inte minst

som reservområde för framtida, ännu okända behov. Dessutom är ju

ytorna längs Lingvägen helt olämpliga att bebygga om hänsyn tas

till kraftledningen och till det starka trafikbullret både från

tunnelbanan och Lingvägen. Vad gäller planen i övrigt vänder jag

mig emot att marknaden tycks få styra bebyggelseutvecklingen i

Stockholms centrala delar och att översiktsplanen helt tycks ha

anammat detta system.

Politiker och tjänstemän verkar genast ställa upp när byggföretagen

lagt under sig mark och vill förtäta och bygga på höjden. I takt

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 73 (157)

därmed stiger bostadskostnaderna till astronomiska höjder och

staden blir alltmera segregerad – de kapitalstarka samlas i

innerstaden medan de resurssvaga måste söka sig utåt. Det blir

ingen jämlik stad. Den blir också alltmer barnovänlig när friytorna

krymper och skol- och dagisbarnen hänvisas till skuggiga

utsläppsgårdar och blåsiga tak. Jag är också kritisk till

trafiklösningarna. Cykelleder verkar vara det allena saliggörande.

Alltmedan kaoset i centrum blir allt värre. Bland planhandlingarna

finns dock en bilaga kallad Framkomlighetsstrategier, upprättad

2012. I kapitlet Övergripande strategi talas om ett vägnät som leder

bort stora trafikströmmar, och ett framtida åtgärdspaket innehåller

bl.a. en östlig förbindelse över Saltsjö- Mälarsnittet. Detta borde

prioriteras nu, inte i en obestämd framtid. En östlig förbifart har ju

diskuterats i över hundra år, och redan runt 1930-1940 fanns

konkreta förslag som dock tyvärr inte fullföljdes. Det är dags nu.

Privatperson, Enskede

Dokument nr 201

Tunnelbanesystemets förbättringar är av stor strategisk betydelse

för Stockholms utveckling.

Det förslag som nu är under genomförande och som innebär att linje

19 skärs av från centrallinjen Skanstull-Medborgarplatsen-Slussen-

Gamla stan kommer att betraktas som ett stort misslyckande i

framtiden.

Jag har lämnat in förslag till SL om att linje 19 behålls med

nuvarande sträckning, men med glesare trafik på sträckan

Sockenplan-T-Centralen samtidigt som den "Nya Blå Linjen" byggs

enligt SL:s förslag. Mitt förslag innebär dock att det inte behövs

någon ny underjordisk tunnelbanestation vid Gullmarsplan, dvs en

besparing på flera miljarder kr som kan användas till andra

angelägna förbättringar av tunnelbanesystemet.

Mitt förslag innebär endast att det behövs en ny växelanläggning

vid Sockenplan, men den kostnaden täcks ju väl upp av besparingen

genom den "onödiga" stationen vid Gullmarsplan.

Jag bifogar mina yttranden till SL angående Linje 19:s framtid.

Två privatpersoner, Gröndal

Dokument nr 202

Vi bor för närvarande på just Fregattvägen, och vi vill kort framföra

våra åsikter kring den fina utkiksplatsen från Fregattvägens klippor

med utsikt över Mörtviken. Dessa klippor befinner sig längst ut på

Fregattvägen, runt husnummer 87. Denna plats är en tillflyktsplats

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 74 (157)

för många personer, även boende utanför Fregattvägen tar sig till

dessa klippor både sommar och vinter - för grillkvällar, picknick

eller bara för att se den fina himlen bland klippornas lummiga miljö

och det stilla vattnet över Mörtviken. Det är en otroligt lugn och

fridfull plats som uppskattas av många individer, såväl människor

som rådjur.

Då vi själva använder denna plats flitigt, finner vi det väldigt

sorgligt om den skulle bli bortbyggd, då den definierar

Fregattvägens fridfulla stämning och är en del utav gatans identitet

och karaktär.

Privatperson, Södermalm

Dokument nr 204

Ringvägen

Eftersom jag är boende på Södermalm handlar mina synpunkter i

första hand om Södermalm och jag börjar med idén att bygga på

Ringvägen.

I förslaget till Översiktsplan sägs att: °Större sammanhängande

bebyggelse kan utvecklas, framför allt vid Skanstull, längs

Ringvägen och Söder Mälarstrand.” Att säga att kan utvecklas låter

som det redan är klart att det är möjligt innan förslaget har

behandlats i detaljplan.

I underlaget till planen ingår, vad jag förstår, fortfarande,

Riksintresssen enligt Miljöbalken. Där sägs att: ”I det sena 1800-

talets stadsplanestruktur ingår esplanadsystemet med dess

inramning av praktfulla bebyggelsemiljöer.” Ringvägen är en del av

esplanadsystemet, den fanns med i Albert Lindhagens ursprungliga

planförslag för Södermalm från 1866, där den kallades Södra

Esplanaden. Tanken att bygga en ringformad boulevard på

Södermalm är t.o.m. äldre. Redan i Wallström och Rudbergs förslag

från år 1864 fanns en bred trädplanterad boulevard på Södermalm

med . De planerade dubbla trädraderna har genomförts t.ex. vid

korsningen med Hornsgatan, men inte längs hela gatan. Lösningen

borde ju vara att äntligen fullfölja denna gröna vision, inte att

förstöra det som finns. Det känns motsägesfullt att man nu skall

utplåna Söders stora boulevard, som utgör en viktig del av

stadsplanemönstret, och samtidigt föreslår att infartslederna skall

byggas om till boulevarder. För inte så länge sedan satsade staden

att förstärka Lindhagensgatan som esplanad och fullfölja

trädplanteringen. Varför denna skillnad i synen på Ringvägen och

Lindhagensgatan? Har inte i själva verket Ringvägen en större

betydelse för att binda samman olika delar av Södermalm och som

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 75 (157)

en utgångspunkt för stadsplanemönstret än Lindhagensgatan har för

Kungsholmen.

I tidningarna har redovisats ett förslag till bebyggelse, som innebär

att byggnader innehållande c:a 1000 – 1500 lägenheter uppförs på

Ringvägens mittremsa. Att ställa ut några enstaka byggnader på

Ringvägen skulle ha resulterat i en olyckligt splittrad stadsbild.

Ambitionen att skapa en sammanhängande bebyggelse blir dock

svår att genomföra t.ex. korsningen med Götgatan där utrymme

behövs för bl.a. busstrafiken.

Den nuvarande trädplanterade boulevarden ersätts, i det redovisade

förslaget, med två 14 meters gator. Jag tror inte att det finns någon

14 meters gata i Stockholm som är trädplanterad. Förslaget kommer

följaktligen att i första hand gå ut över den grönskan, träden och

planteringarna. Grönska är viktig ur många aspekter; för

luftkvaliten, för återhämtning efter sjukdom. Per Enarsson vid

Miljöförvaltningen uttalar i FOKUS REGION STOCKHOLM i dec.

2016 att: ”grönytor fyller en funktion i en växande och hållbar stad.

de kan bland annat dämpa buller, infiltrera dagvatten och gynna den

biologiska mångfalden samtidigt som de utgör ytor för rekreation”.

Det är knappast en god ide att minska den befintliga grönskan i

innerstaden om man har ambitionen att förbättra miljön.

När förslaget presenteras i tidningarna framförs ett antal argument

för det. Förslaget sägs ge ”en trivsam förtätad innerstadsstämning”.

Den visade bebyggelsen föreslås bli högre än normalt i innerstaden,

9-11 våningar i stället för 7 våningar. ”Förtätad” innerstadskänsla

ska kanske tolkas som att det blir mycket tätare än i resten av

innerstaden. Om man uppför 9-11 våningars hus vid en 14 meter

bred gata så blir det mörkt, solen kommer knappt att nå ner ens på

sommaren och många lägenheter kommer att få insyn. Är det det

som menas med trivsamt? Vi vet ju nu att människor behöver få

dagsljus för att inte bli deprimerade och för att bilda D-vitamin.

Ringvägen kallas en ”en barriär” och ”bred överdimensionerad väg”

– För mig är inte Ringvägen en barriär utan en gata med

stombussarna som binder samman stora delar av staden. På en gata

som bara är 14 meter bred är det risk att de kommer att fastna i

köer. SL har ju försökt att snabba på stombussarna med olika

medel. Det står också att i översiktsplanen att kapaciteten och

framkomligheten för stombusslinje 4 bör förbättras. Det här

förslaget går ju stick i stäv mot dessa ambitioner. På Ringvägen kör

ju också ambulanserna till Södersjukhuset. Om en ambulans fastnar

i köer på de smala föreslagna gatorna är det ännu allvarligare än att

bussarna gör det, liv kan riskeras. Det står i planen att: ”Stadens

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 76 (157)

gaturum skall utformas för att vara framkomliga, säkra, tillgängliga

och attraktiva.”

Det är också svårt för mig att förstå att en mur av bebyggelse som är

betydligt högre än omgivningen skulle vara mindre barriär än en

trädplanterad gata. Det är ju faktiskt svårare att gå eller se igenom

ett hus än att gå över en gata.

”Att ta sig över Ringvägen är som att ta sig över en motorväg” sägs

vidare. Ingenstans i ”Förslaget till Översiktplan” har jag hittat

någon uppgift om hur mycket trafik som finns på Ringvägen. Det

borde väl vara viktigt att veta innan planen uttalar att det ”kan”

byggas där. Att göra om Ringvägen till två 14-metersgator skulle

visserligen kunna innebära att trafiken minskar, vilket naturligtvis

är positivt, men stor del är säkert kvar, eftersom det finns få

alternativa gator. En del trafik kommer förmodligen att spridas till

omgivande gator. Hornsgatan har redan nu problem med partiklar

och borde väl inte ta mer trafik. Bostadsgatorna omkring kommer

att bli mer bullerstörda, men det kanske ingår i en förtätad

innerstadsstämning.

Dessa argument är förmodligen inte det verkliga skälet till att bygga

på Ringvägen utan bostadsbristen. Målet är ju att bygga 140 000

lägenheter till 2030 och då blir det antagligen acceptabelt att bygga

på platser man annars inte borde ha valt .

Om man, som det verkar, bortser från esplanadernas riksintresse, så

finns det då andra och lämpligare ställen i innerstaden att bygga på.

Valhallavägen öster om Odengatan är 70 meter bred. Där finns

följaktligen mycket bättre plats att bygga och samtidigt spara

träden. Valhallavägen är 3 km lång, nästan lika lång som

Ringvägen, så man bör kunna få plats med minst lika många

bostäder där. Även Strandvägen är betydligt bredare än Ringvägen.

Där borde finnas plats att bygga på kajen och behålla trädallén.

Tänk vad attraktivt med bostäder med utsikt över Nybroviken och

med uteserveringar i bottenvåningen!! Billiga hyresbostäder där

borde väl dessutom motverka segregationen. Det är i alla fall bättre

att pröva dessa platser innan Ringvägen bebyggs. Att starta

byggande på Ringvägen samtidigt som Slussen byggs om, kommer

ju att innebära kaos inte minst i busstrafiken.

Övriga synpunkter på Södermalm

Planen talar om att förstärka grönsambanden samt att Södermalm är

omgärdat av vatten och att det är en uppskattad kvalitet. Planen

innehåller ett förslag om att bygga på Södermälarstrand. Det bör då

ske så att promenadsråket behålls och kontakten med vattnet inte

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 77 (157)

förloras. Även bebyggelse vid Masthamnen och vi Stadsgårdsleden

diskuteras. För bebyggelsen inte skall störas av trafiken blir det

kanske nödvändigt att däcka över leden. Det skulle vara positivt om

det i samband med detta kunde skapas ett gångstråk. Det talas också

om att förstärka förbindelserna mellan Hornstull och Liljeholmen,

men det är oklart hur det är tänkt att ske. Bebyggelse på den gamla

bron är förmodligen omöjligt., den skall ju vara öppningsbar. En ny

bro på kajnivå? Den måste ju i så fall öppnas oftare. Det diskuterade

höghuset gör ju inget för att förbättra förbindelserna.

När antalet bostäder skall växa och bebyggelsen förtätas bör gröna

ytor vårdas och nya komma till. Då är det absurt att stora ytor nära

vattnet, som har varit park, tas upp av att förvara båtar på vintern.

En verksamhet som kan sägas vara motsatsen till liv i staden. Vissa

ytor är t.o.m. stängda och otillgängliga även på sommaren. En

båtklubb försvarade tidigare det med att man använde så giftiga

färger så att ytorna inte var lämpliga för rekreation på sommaren.

Nu har ju sådana båtfärger länge varit förbjudna. Dessa ytor borde

användas för rekreation i synnerhet nu när befolkningen förväntas

öka och grönytor tas i anspråk (t.ex. i Rosenlundsparken har ett stort

antal träd fällts) och uppläggningen flyttas till mindre centrala

områden. Ett skäl som på den tiden framfördes för att

båtuppläggningen skulle ligga centralt var att det skulle vara lätt att

komma dit och måla om båtarna. Moderna plastbåtar kräver numer

inte så mycket arbete med skrapning mm. I en annan stad har jag

sett båtarna transporteras till ett nedlagt industriområde som ju var

passande för denna sorts verksamhet. Eventuellt skulle de nedlagda

spåren kunna användas.

En tät stadsdel

Södermalm beskrivs som delvis en tät rutnätsstad. Jag har uppfattat

att det finns ett mål om att skapa en tät stad. Det är svårt att utläsa

vad det konkret kommer att innebära för stadsdelen. Vilka kvarter

anses inte tillräckligt täta som de är, utan anses behöva förtätas. Det

som skiljer Södermalm från t.ex. Östermalm är variationen i ålder

på byggnader och stadsplanemönster. Här finns allt från småskalig

trähusbebyggelse på Åsöberget, krokiga gator med 1700-talshus

mellan Götgatan och Mosebacke till de senaste områdena Södra

Station och Norra Hammarbyhamnen. Nu är vad jag förstår

Byggnadsordningen avskaffad. Vad innebär det? Vilka av dessa

befintliga stadsplanemönster anses tillräckligt täta? Vilka har ett

värde att bevara i sig t.ex storgårdskvarteren kring bl.a.

Allhelgonakyrkan eller funkiskvarteren söder om Ringvägen eller

Bergsundsstrand? Är förtätning önskvärd överallt?

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 78 (157)

Jag tror att många av dem som bor på Södermalm inte är medvetna

om att det redan i Översiktsplanen ges riktlinjer för att det kan

tillkomma bebyggelse i deras kvarter och att det är nu man skall

höra av sig. Inte ens jag som har hållit på länge med sådana frågor

känner mig säker på vad konsekvenserna kommer att bli. Kan t.ex.

Södra Stationsområdet anses vara tillräckligt tätt? Det byggdes för

att ha samma täthet som de äldre delarna av innerstaden. Vad är f.ö.

tätheten tänkt att ge för goda effekter. Kommer människorna som

bor där bli friskare och lyckligare? Det är ärligare att säga att syftet

är att skaffa bostäder till den ökande befolkningen och att det

förmodligen kommer att innebära försämringar för dem som bor

där. En sak har jag lärt mig från ett otal samrådsmöten, de flesta

som bor i ett område gör det därför att de trivs i området och

uppskattar just de egenskaper som området har. Jag bor vid

Södermalmsallen därför att jag vill bo vid en bred, trädplanterad

gata utan biltrafik. Jag tycker naturligtvis att det är en positiv

upplevelse som fler borde bli delaktiga av. Staden bör gå vidare

med att göra fler gator till gågator. Naturligtvis med de boendes

samtycke. Det är nedlåtande att säga att de som protesterar mot

något gör det av en allmän rädsla för förändringar. Hela

planförfarandet med samråd, bygger på att de som bor i ett område

och känner till det, framför konsekvenser av planförslag som staden

kanske inte är medveten om. Förslaget till Översiktsplan innehåller

ett stycke om att delaktighet skall vara grund för stadsutveckling.

Låt oss hoppas det blir så.

Det betyder inte att jag inte tror att det kan göras förbättringar i

stadsdelen. En minskning av trafiken är nödvändig för miljöns

skull, men det borde inte ske genom att minska det gröna. Det är

bättre att sker genom att staden satsar på särskilda busskörfält och

nya cykelbanor, som man har börjat med. I planen finns ett kapitel

om Trafik och mobilitet. Där uttalas att stomlinjerna bör prioriteras

med egna kollektivkörfält och att det skall bli enklare och säkrare

att cykla. Specifikt för Södermalm står att framkomligheten för

stomlinje 4 bör förbättras. Då bör man inte vidta åtgärder i motsatt

riktning som att bebyggelsen på Ringvägen skapa gator som inte ger

plats för kollektivkörfält.

Privatperson, Vasastan

Dokument nr 205

Stockholm stad presenterar högt satta mål i aktuell översiktsplan.

Det är bra! Det är dock svårt att förstå HUR dessa mål ska nås. Och

jag vill mena att tillvägagångssättet är det som påverkar mig, som

boende, mest. Jag som skriver bor i hyresrätt i innerstan, är 64 år

och har just slutat arbeta, älskar staden som jag är uppvuxen i, har

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 79 (157)

landställe som jag också älskar och som det behövs bil för att kunna

ta sig till. Översiktsplanen ger inte någon vägledning kring hur

planen ska förverkligas. Min oro, baserad på beslut och politikers

uttalande under året som just avslutats, är att innerstadsbor får axla

ett stort ansvar för de förändringar som krävs. Eller annorlunda

uttryckt --‐ drabbas mer än andra och att ni lägger skuld på den som

bor i innerstaden, framförallt de som har bil. På sommaren har ni t

ex skapat fler gågator. Trevligt, tycker jag. Begränsningen för

innerstadsbor blir dock stor. Parkeringsplatser försvinner och

emellanåt blir det för livligt på gatan och därmed svårt att sova.

Minska inte utrymmet för bilar i stan genom att skapa gågator utan

att ni också minskar införseln av bilar till stan. Fördela ”besvären”

mer lika mellan innerstadsbor och inkommande personer med bil.

Om det finns en vision om en bilfri stad så släng den! Lansera

istället en ”oljebränslefri” stad och en ny syn på bilen. Jag uppfattar

att det finns ett önsketänkande om att innerstadsbor kan avstå bil.

Detta är orimligt och jag hoppas ni lägger de tankarna ”på hyllan”.

Jag är, som sagt, bilägare och har kört s k miljöbilar i 15 år, först två

etanolbilar (och jag körde hela tiden på etanol!) och nu en

bränslesnål dieselbil av mindre modell. Bättre kan det bli men

kostnaden för en ren el--‐bil är än så länge högre än min ekonomi

klarar av. Dessutom saknas laddningsmöjligheter för mig som bor i

hyreshus och inte har råd med garage (3500:--‐/månad var senaste

budet, dock utan laddningsmöjlighet).

Utifrån mina behov finns än så länge inget bra alternativ till att äga

en bil själv. Min bil parkeras på gatan där jag bor. Allt jag gör inom

tullarna och strax utanför tar jag mig till genom att gå, åka buss eller

t--‐bana. Bilen tar jag till vårt landställe, 11 mil bort, dit inga

kommunala färdmedel fungerar. För detta betalar jag trängselskatter

vid in och utfart. De vardagsförmiddagar då jag och min man åker

till landet möts vi av kilometerlånga bilköer in mot stan. Varför ska

denna s k rörliga trafik prioriteras? Varför är det tillåtet att ta bilen

till stan om det finns kommunala färdmedel? Vet ni överhuvudtaget

vilka som smutsar ner luften mest i stan? Är det innerstadsbornas

bilar eller den inkommande trafiken? Jag har tidigare bott utanför

innerstan och kan konstatera att innerstadsbor inte skjutsar sina barn

till skola eller barnomsorg. De går eller cyklar. Utanför t ex Adolf

Fredriks skola finns det inte en kö med bilar för leverans eller

hämtning av barn på mornar respektive eftermiddagar. Till skillnad

mot den livliga biltrafik jag sett två gånger om dagen vid en skola

nära Sockenplan där jag tidigare rörde mig dagligen

Stadens nya parkeringsbestämmelser ska ”förbättra

framkomligheten” säger Daniel Helldén i en debattartikel i DN

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 80 (157)

(27/12 2016). Bilar som vill fram, oavsett om de köar eller rullar

sprutar ut avgaser. Bilar som står parkerade gör vanligen inte det,

eftersom motorn är avstängd. För mig, som medborgare, finns ingen

logik i resonemanget och ni får ursäkta – det blir för betungande att

läsa översiktsplan, framkomlighetsstrategier och andra dokument

som tas fram. Till sist ett önskemål om att ni slutar hetsa omgivning

gentemot innerstadsbor genom att påstå att våra p--‐platser är

subventionerade! Visst det är billigare per timme att betala

boendeparkering. Platser för 26 respektive 15:--‐/timme har aldrig

varit tänkt för dem som behöver stå i 24 timmar eller mer.

Retoriken ni har leder endast till splittring mellan innerstadsbor och

andra. Retoriken skapar antipati gentemot dem som bor i innerstan

och jag undrar varför ni tycker det är okay att skapa detta trista

klimat? Den typen av retorik – att hetsa grupper mot varandra –

tillhör framförallt ett annat parti som tyvärr också finns i Riksdagen

numera. Denna retorik gör att jag tar avstånd till den/det parti som

står bakom.

Några frågor/synpunkter, delvis sammanfattande --‐ Visionen/målen

för boende med bil i innerstan ska ses över och göras realistisk. --‐ Hur stor andel av gatans och garagens parkerade bilar är

boendeparkerare/bilar som ägs av innerstadsbor? --‐ Hur stor andel

av den rörliga trafiken är bilar ägda av innerstadsbor respektive

privatbilar med ägare som bor utanför stan? --‐ Finns det kunskap

om hur ofta innerstadsbor använder bilen INNE i stan? Min bil

rullar aldrig inom tullarna. Den används endast för resor ut från

stan. --‐ Varför är det tillåtet att ta bilen till stan om det finns

kommunala färdmedel? Begränsa möjligheten/gör det

svårare/dyrare att köra in i Stockholms innerstad för den som bor på

annan plats. Begränsa privatbilismen in i stan! --‐

Vet ni överhuvudtaget vilka som smutsar ner luften mest i stan? Är

det innerstadsbornas bilar eller den inkommande trafiken? --‐ Fler

gågator kräver mer begränsning av utifrån kommande biltrafik. -

Sluta att hetsa omgivningen mot oss som bor i stan genom att säga

att våra bilar står på ”subventionerade” parkeringsplatser! Det är en

retorik som mer passar partier som gärna ställer grupper mot

varandra.

Privatperson

Dokument nr 206

Jag är intresserad av lägenheter.


Dokument nr 215

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 81 (157)

Synpunkter översiktsplanen 2015-10143

Översiktsplanen (nedan kallad ÖP) har sin tydliga utgångspunkt i

den innerstadsromantiska trend som råder just nu. Överallt där

exploatering planeras antas det tillföra urbana värden och

stadsmässiga kvaliteter. Innerstadens nackdelar, som ökad trängsel,

ökat buller, nedskräpning och kriminalitet nämns inte alls.

Medborgarplatsen och Stureplan är med sitt folkliv mångas

idealbild av stad men är också Stockholms våldsammaste platser.

Ett rikt stadsliv och trygghet är inte synonymer som ÖP tycks utgå

ifrån.

Tanken att omvandla vägar till s.k. stadsgator och stadsboulevarder

har ett tydligt inslag av innerstadsromantik som utgår ifrån en ledig

befolkning som flanerar och promenerar mellan butiker och caféer.

Så ser inte verkligheten ut. Idén att omvandla vägar till stadsgator

kommer på sin höjd att ge bostäder i bullerutsatta lägen.

Att Stockholm är en växande stad vet vi men att ÖP har som uttalat

mål att staden ska växa är fel. Att Stockholm ska växa är inget

självändamål.

ÖP:s positiva inställning förtätning måste nyanseras. Förtätning och

exploatering antas i ÖP bidra med positiva värden men nackdelarna

tas inte upp. Tex trängselfrågan är redan nu ett problem och de

lösningar som ÖP presenterar kommer inte att ge önskad effekt.

Avståndet mellan två punkter blir inte heller kortare för att det står

nya hus längs vägen. Tänk också på att mark kan vara olämplig för

bostadsbebyggelse. Den kan vara bullerutsatta områden, sank mark

eller platser med risk för översvämning. Att marken idag anses ha

ett högre värde överväger inte de problem som kan uppstå för

framtida boende.

Ytterstaden och förorternas positiva värden verkar väga lätt i ÖP.

Alla längtar inte efter innerstad. Lugn och ro, grönska och

trädgårdar är positiva värden att bevara. Många av förorterna

planerades och byggdes med närhet till grönska som ett uttalat mål.

Samma grönska som i den föreslagen ÖP kallas barriärer som ska

bygga bort. Den sammanhängande stad som ÖP har som mål

kommer i verkligheten inte att förändra människors vanor. De

kommer inte mötas för att det byggs hus på de gröna fält de

trångbodda nu har som sina extra vardagsrum. Förorterna är ett

samspel mellan landskap och bebyggelse där bebyggelsen hela tiden

underordnas landskapet. Detta måste beaktas även i framtiden. Låt

det sammanhängande nät av grönska som är typiskt för Stockholm

vara kvar.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 82 (157)

Tex planeras Rinkeby och Bromsten att byggas ihop. Den gröna

remsa som skiljer dessa områden åt är väldigt smal. Om integration

mellan stadsdelarna ska uppnås gör en fotbollsplan mer nytta är nya

hus. Grönområden och gleshet är inte detsamma som tomrum.

Dessa andningshål tillför istället ett mervärde för de som bor där.

ÖP presenterar en övertro på sammanhängande stad och strategiska

samband som därför bör strykas. Vidare finns också en övertro på

att bygga ihop stadsdelar skulle minska sociala problem.

Arbetslöshet, bristande utbildning och bristande språkkunskaper

löses inte genom att bygga ihop stadsdelar. Motivet att bygga ihop

stadsdelar är uppenbart istället att få exploatera nya områden. När

grönområden hyllas som populära rekreationsområden på ett ställe i

ÖP men på ett annat beskrivs som barriärer är det en friskrivning för

att få bebygga dem. Grönområden brukar betraktas som

inkluderande, inte som barriärer. Stockholm behöver inte vara en

sammanhängande stad i det fysiska avseende som ÖP menar. Det är

idag lätt att ta sig mellan olika stadsdelar men de socioekonomiska

skillnaderna måste minska men det sker inte genom exploatering

med innerstaden som ideal.

ÖP vill motverka segregation genom att blanda hustyper och

upplåtelseformer i alla stadsdelar. I grunden är det bra men ÖP bör

ta större hänsyn till de som redan bor på en plats så att inte

villabebyggelse riskerar att trängas med höghus som granne. ÖP vill

använda det kraftiga bostadsbyggandet för att bygga en tät och

sammanhållen stad där nya värden tillförs. Men ÖP säger inget om

vilka värdet det är utan det opreciserade begreppet "nya värden" blir

bara ett sätt att kunna motivera hög exploatering.

ÖP verkar se bostadsbyggandet som en lösning på alla problem utan

att förklara hur. Det framstår mer som att exploatering är

huvudmålet och sen används andra argument för att motivera det.

Hur kan tex bostadsbyggande förstärka attraktiva naturområden?

Kollektivtrafik och kommunikation

ÖP säger att många bor inom gång eller cykelavstånd till sina

arbeten. Ännu fler gör det inte. ÖP måste utgå ifrån dessa

människor som dagligen använder andra färdmedel, tex

kollektivtrafiken.

ÖP:s ambition att placera kollektivtrafikens hållplatser och

bytespunkter där det finns goda förutsättningar för stadsliv är helt

fel. De ska istället placeras för att optimera människors resande.

Kollektivtrafiken är till för att människor ska kunna ta sig till och

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 83 (157)

från olika platser inte ett medel för att få till det stadsliv ÖP

uppenbarligen vurmar för över allt annat. En ny pendeltågsstation

vid Solvalla är ingen bra ide eftersom det kommer att förlänga

restiden för de som börjar och avslutar sin resa längre ut. Det är då

bättre att ha tät och pålitlig busstrafik från närliggande stationer.

Det är också flexiblare och billigare då det inte kräver en lika stor

infrastruktursatsning.

Att gatuutrymmet ska användas effektivt är en bra tanke men den

måste utgå från det faktum att biltrafiken i en växande stad kommer

att öka. De begränsningar som görs för bilar kommer bara att skapa

köer eftersom folk inte slutar åka bil bara för att det blir

besvärligare, speciellt inte när kollektivtrafiken dessutom redan är

överbelastad. De sitter hellre i kö.

Arlanda flygplats nämns som ett viktigt nav för Stockholm och att

utvecklingen av denna är högt prioriterad. Flygplatsen ligger i

Sigtuna och kan därför inte betraktas som en självklarhet för

Stockholms kommun. ÖP bör ange att Bromma flygplats ska vara

kvar. Den är kanske inte så viktig för Stockholmarna men väldigt

viktig för övriga landets tillgänglighet till Stockholm.

Grönområden och miljö

Ambitionen i ÖP om livskraftig grönstruktur och rik biologisk

mångfald är i grunden bra, om det efterlevs. Men ÖP är väldigt

otydlig i sin formulering kring grönområden. ÖP säger sig vilja

utveckla parker och naturområden samt ta tillvara kvaliteterna i det

gröna samtidigt som ÖP är öppen för att grönområden bebyggs. De

beskrivs dels som rekreationsområden som värderas högt av

stockholmarna och som viktiga för naturliv och den biologiska

mångfalden. Men också som barriärer som ska byggas bort. Det är

återigen en friskrivning så att vad som helst kan tillåtas. ÖP måste

ta större hänsyn till grönområden och inte komma med oklara

formuleringar om att de kommer "ibland att tas i anspråk för ny

bebyggelse". Det är alltsammans så generellt skrivet att vad som

helst kan rymmas inom ÖP. Det behöver förtydligas vad som

faktiskt ska bevaras och vad som inte ska det.

Beskrivningen av nya parktyper när besökstrycket ökar måste

konkretiseras. Vad "nya parktyper" är beskrivs inte. Är det parker

med konstgräs och hårdgjorda ytor? Det verkar mer vara ett sätt att

kunna kalla vad som helst för en park.

ÖP måste slå fast att park-, skol- och idrottsytor måste få tillräckligt

utrymme. Formuleringarna i förslaget om att dessa kan samutnyttjas

riskerar att leda till att daghem och skolor får alltför små ytor till sitt

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 84 (157)

förfogande eftersom de förväntas använda allmänna parker. Då kan

konflikter uppstå mellan skol- och idrottsaktiviteter och privata

aktiviteter och rekreation. Det är redan idag ett problem med för

små ytor och förslaget i ÖP kommer att fortsätta på den vägen.

När det gäller kajer bör ÖP ta större miljöhänsyn vid exploatering

av stränder. Strandpromenader och bad i all ära men fiskar, fåglar

och annat liv i och nära vatten måste skyddas. ÖP bör ta starkare

ställning för dessa naturvärden.

ÖP ska ta hänsyn till klimatförändringar men ingenstans står det att

förtätning och därmed ökade hårdgjorda ytor blir ett problem vid

ökad nederbörd.

Samhällsfunktioner och idrott

Att den stora efterfrågan på bostäder riskerar att medföra att andra

samhällsfunktioner inte byggs ut presenteras som ett framtida

problem i ÖP. Det sker redan nu och ÖP bör formuleras därefter.

ÖP säger att Stockholm de senaste åren satsat på flera nya

idrottshallar, nya konstgräsplaner och upprustning av befintliga

idrottsplatser. Vad som inte nämns är att samtidigt har idrottshallar

rivits för att ge plats åt bostäder, tex badmintonhallarna i Spånga

vilket lett till att flera ungdomar slutat spela badminton. ÖP måste

här vara tydligare på att befintlig verksamhet måste få möjlighet att

vara kvar när nya bostäder planeras. Det går inte att lämna makten

till byggbolagen för de har bara ett ekonomiskt vinstintresse.

Kulturhistorisk bebyggelse, stadens karaktär och gestaltning

Att ÖP väljer att se kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som en

resurs är bra precis som ambitionen att fortlöpande identifiera och

säkerställa kulturmiljöns värden. Men det behövs tydligare

skrivningar om skydd av kulturhistoriska byggnader och platser.

Likaså behövs formuleringar om att den kulturhistoriska kunskapen

ska respekteras. Det räcker inte med att ha kunskapen, den måste

användas också. Idag respekteras inte denna kunskap och mängder

av kulturhistoriska byggnader har rivits. Det här måste den nya ÖP

tydlig sätta stopp för. 4

Texten om stadens karaktär och gestaltning är också för otydligt

formulerad och med friskrivningar som gör att vad som helst kan

tillåtas. Det står att "ny bebyggelse och tillägg i befintliga miljöer

ska ges hög arkitektonisk kvalitet genom väl genomarbetade och

konsekventa karaktärsdrag avseende skala, proportioner,

fasadkomposition, form och volym samt materialval, färgsättning,

detaljeringsnivå och konstnärliga värden". Där måste det tydligare

framgå att ny bebyggelse ska anpassas till den befintliga genom

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 85 (157)

form och skala. I den nuvarande texten står inget om vad

konsekventa karaktärsdrag är. Det kan tolkas som att de nya

byggnaderna bara behöver förhålla sig till varandra och inte till

befintlig bebyggelse. Det finns också en friskrivning om att

"enstaka nya byggnader och nya byggnadsdelar kan också ges ett

självständigt uttryck". Eftersom det inte tydlig talas om vad

"enstaka nya byggnader" betyder så kan varje byggherre bygga

okänsliga tillägg och alltför höga hus med hänvisning till att de

bygger ett enstaka hus. Med tanke på hur slappt

stadsbyggnadspolitiken sköts så kommer det också med all

sannolikhet att tillåtas. ÖP måste därför innehålla tydligare

formuleringar om att ny bebyggelse ska anpassas och ta stor hänsyn

till den befintliga.

Arbetsplatser i Söderort

ÖP vill satsa på fler arbetsplatser i Söderort för att jämna ut

arbetsplatsernas fördelning. Det är en ambition som staden haft

länge men där det praktiska arbetet går i rakt motsatt riktning. Vid

tex Telefonplan står ett kontorshus inför ombyggnad till

studentbostäder. ÖP får inte bara fokusera på att bygga nya

arbetsplatser i Söderort utan måste också formuleras så att de

befintliga blir kvar. ÖP tar upp de stora infrastruktursatsningarna

som tex Citybanan, Ostlänken och Förbifart Stockholm och säger

att dessa kommer att ge Globen/Slakthusområdet, Söderstaden och

Hammarby Sjöstad bättre förutsättningar. De är alla relativt centrala

områden strax utanför Stockholms innerstad. Det är ett tydligt

exempel på ÖP:s innerstadsfixering när resten av Söderort glöms

bort när arbetsplatsers placering diskuteras. Arbetsplatser måste

också finnas ännu längre söderut i Stockholm annars är ÖP:s

ambition ingenting värd.

Bostadsbrist och marknadskrafter

ÖP säger att de som drabbas värst av bostadsbristen är de med små

ekonomiska resurser. Det stämmer men staden verkar inte ta hänsyn

till detta. I princip all nyproduktion, även av kommunala

hyresrätter, är att betrakta som dyr och renovering av

hyreslägenheter medför stora hyreshöjningar. ÖP är alltså bara en

samling ord.

ÖP anser att marknadsläget ska användas som hävstång för

stadsutvecklingen och att attraktiva områden kan ha en hög takt i

bostadsbyggandet medan mindre attraktiva områden måste ha en

lägre takt. Det är ett feltänk från stadens sida. Resonemanget

kommer att skapa en än mer polariserad och segregerad stad om

marknadens aktörer får fritt spelrum att bygga där de kan tjäna mest

pengar. Det kommer innebära att de flesta nya bostäder blir dyra

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 86 (157)

och att ekonomiskt svaga grupper trängs undan. Staden borde

istället ha styrkan att motstå marknaden eftersom det till stora delar

är den som skapat den bostadssituation vi har idag. Marknaden är

inte lösningen på problemet, marknaden är problemet.

Riskkällor i stadsmiljön

ÖP nämner att stadens övergripande målsättning är att förebygga

risker och minimera sannolikheten för oönskade händelser. Med

"oönskade händelser" får antas allvarliga olyckor men det bör

framgå tydligare i ÖP vad som avses. Att ambitionen finns att

förebygga risker, olyckor och att utforma bebyggelse i riskområden

på ett säkert sätt är naturligtvis bra men även här är ÖP otydlig och

öppnar för bostäder i farliga lägen.

Det är direkt obehagligt med formuleringar som att "det är

nödvändigt med en avvägning av rimligt skydd mot olycksrisker

med hänsyn till andra mål för en lämplig och hållbar

samhällsutveckling" och "åtgärder vidtas så att konsekvenserna av

en eventuell olycka blir acceptabla". Det öppnar upp för bebyggelse

i olämpliga och farliga områden. När avvägningar ska göras brukar

exploatering oftast väga tyngre. ÖP måste slå fast att bebyggelse i

farliga områden inte ska tillåtas men om så inte sker måste ÖP

istället tydligt precisera vad "acceptabla konsekvenser" innebär. Det

är rimligt att redan innan det sker en olycka veta vad staden anser är

rimligt i antal döda och allvarligt skadade människor när

bebyggelse skett på en riskfylld plats.

Medborgarinflytande

ÖP:s mål om generella detaljplaner gör att medborgarinflytandet

minskar när detaljplanerna blir flexiblare. Den enskilde

medborgaren får då svårare att se vad ett enskilt projekt innebär. De

eftersträvade snabbare planprocesserna riskerar också att minska

kvaliteten i projektens genomförande. Staden har enligt ÖP

ambitionen att Stockholmarna ska vara delaktiga i

stadsutvecklingen och att deras engagemang tas tillvara. Det är bara

ord som inte har med verkligheten att göra. Ett exempel är

nyproduktionen i Rosenlundsparken på Södermalm. Det är ett av de

mest överklagade byggena på senare tid med genomförs i sin helhet

i alla fall. Så mycket var det engagemanget värt.

Otydliga formuleringar

Det är ett genomgående problem med ÖP att den är så generellt

skriven att allting ryms inom den. Det gynnar marknadsintressen

som vill exploatera på medborgarnas bekostnad och gör det lätt att

åsidosätta de miljöambitioner som trots allt finns inskrivna i ÖP.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 87 (157)

Formuleringarna om stadsutvecklingsområden och områden där

komplettering kan göras är så skriven att den tillåter allting,

överallt. Ingen plats i Stockholm lämnas orörd. Att öka tätheten i

villastadsdelar motsäger också ÖP:s ambition att stadsdelars särart

ska bibehållas.

ÖP är alltför otydligt formulerad när det står att det liv och de

aktiviteter som redan finns på en plats ska respekteras när ny

bebyggelse tillkommer. Eftersom texten även innehåller

formuleringar om att hänsyn också ska tas till de behov nya

inflyttade personer förväntas ha innebär det en friskrivning som gör

att vad som helst kan göras utan hänsyn till de och det som redan

finns på platsen.

Vidare är ÖP så vagt formulerad att den kan tolkas till vad som

helst. Ett exempel är stycket om att grönområden ska bevaras men

kan bebyggas. ÖP måste konkretiseras.


Dokument nr 217

Vi ser många styrkor i strategierna och satsningarna i

översiktsplanen (ÖP).

Men det finns en brist i beskrivningen av respektive stadsdel. Denna

brist är svårhanterbar för oss, boende på Södermalm, eftersom vi

endast har den mycket korta och vaga beskrivningen av stadsdelen

att utgå ifrån när vi granskar dokumentets Södermalmsdel.

Hur ska de strategier som tas upp i ÖP konkretiseras i planen för

respektive stadsdel?

Kreativitet och innovationer kan bidra med nytänkande.

Användandet av det aktiva föreningslivet och civilsamhället i

processen.

Utveckling av mötesplatstypologier och se till att det finns olika

typer av mötesplatser, platser för aktivitet och

rekreation. Tillgänglighet till rekreationsområden.

Utvecklade barn- och äldreperspektiv.

Grönstruktur i staden och utveckling av ekosystemtjänster, både

för rekreation och för ökad biologisk mångfald.

Förhållandet till stadens vattenrum, hur de kan tillgängliggöras

och användas som transportvägar.

Utifrån vad ska varje tillägg motiveras i sitt förhållande till

staden som helhet.

Som boende på Södermalm ser vi en styrka i de generella strategier

som läggs fram för en utvecklad stadsbyggnad men ett behov av att

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 88 (157)

de konkretiseras i ÖP. Annars föreligger en risk att ÖP ej stödjer ett

nydanade planarbete för Södermalm.

När vi tittar på plankartan ser vi att flera av parkområdena som de

vid Eriksdalslundens koloniområde, området söder om

Rackarbacken och delar av Tantolunden är streckat och kan komma

att kompletteras med bebyggelse. Vi vill gärna att dessa områden

utvecklas till mer tillgänglig parkmark, aktiveras för

ekosystemtjänster och främjar rekreation samt utvecklas som

aktivitetsstråk.


Dokument nr 223


”Stadsutvecklingsområde – komplettering” (dvs kan kompletteras


delar där större strukturförändringar föreslås”. ) – På

översiktsplanen är denna kategori lilafärgad , se

Yrkande: Jag anser att Sigurdsvägen och dess omgivande

fastigheter inte ska inkluderas i det område som klassas

”Stadsutvecklingsområde – komplettering”

Motivering:

1) Sigurdsvägen är redan fastighetsindelad och till 100% bebyggd

på samma sätt som stora delar av sk trädgårdsstaden . Har svårt att

se hur en ” komplettering ” ska kunna ske utan väldigt stora ingrepp

i vår boendemiljö/stadsmiljön.

2) Gatan och området ”trädgårdsstaden” innehåller K - märkta

fastigheter (vår bl a) och villabebyggelsen har av kommun en hittills

beskrivs av ha stora kulturhistoriska värden. "Bebyggelsen är

särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller

konstnärlig synpunkt”. Ändringsförslaget kommer utan förvarning

och står i strid med tidigare ståndpunkt.






5) Bristande infrastrukturförutsättningar – Exvis vägnätet in mot

Stockholm från väster via Brommaplan/Alvik utgör en veritabel

trafikinfarkt redan idag.


uppgift redan högre än Stockholmssnittet trots att det utgör ett

närområde (per capita).

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 89 (157)

7) Stor risk för försämrad säkerhet för skolbarn i trafiken – genom

att bilister i ködesperation väljer smitvägar genom

”trädgårdsstaden” där riskerna redan är stora med dålig visibilitet.



”särskilt värdefull”. För vår fastighet har värdet från Stockholm stad

varit så unikt att vi tvingats att ansöka om bygglov för att vi skulle

få lägga om taket med nytt tegel och byta våra avloppsrör inne i

fastigehten mot nya i plast. Vi ansökte om bygglov och beviljades

lov för dessa 2 åtgärder men ålades att ta Stockholm stads val av

takbeläggning. Detta ställningstagande har skapat förväntningar hos

såväl oss som de övriga som investerat i området att Stockholm stad

valt att långsiktigt värna om denna stadsmiljö. Med detta som grund

känns det befogat att en planändring där delar av Sigurdsvägen

omklassas enligt förslaget bör föregås av en heltäckande öppen

utredning av Stockholm Stad, där förlorade värden med en

omklassning/förtätad bebyggelse i ett ”redan 100% bebyggt

område” ställs mot tillkommande värden och där synpunkter

inhämtas hos närboende både som underlag till utredningen men

också i analysen av utredningens resultat. Detta för att öka

möjligheten till välgrundade planändringsbeslut samt för att

säkerställa huruvida de påtalade negativa konsekvenserna, där

punkterna 1-7 bara utgör ett axplock vägs upp av tillkommande

värden – Konsekvensanalys, Samhällsekonomiska effekter mm.

Viktigt för att Stockholm Stads legitimitet att

samhällsutvecklingsplanerna vilar på sakligt grundade och beslut i

tätt samråd med medborgarna (där berörda fått möjlighet att bidra i

analysen).

Vi som bor i området är noga med att underhålla och utveckla våra

fastigheter kontinuerligt. På vår egen fastighet har vi under hösten

2016 genomfört en utvändig total renovering då fastigheten återfick

sina ursprungliga färger på tak (omläggning nödvändig och färg och

material enligt tidigare bygglov), fasad, dörrar och fönster. Vi

planerar även att renovera samtliga blyinfattade fönster och

renovera de ursprungliga fönsterluckor som vi förvarat men inte

haft möjlighet att renovera tidigare. Vi förvärvade vår fastighet

1987 av dödsboet efter de ursprungliga ägarna och är således 2:a

ägare till denna fastighet.

Att fortsätta renovera och underhålla en byggnad i det lila området

som är under expropriationshot blir enbart en stor kapitalförstöring.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 90 (157)

De fastigheter som ligger inom lila området kommer högst

sannolikt att bli ”pest smittade” vid en eventuell försäljning med

lägre priser på grund av osäkerheten om vad Stockholms Stad vill.

Under den utställning som visades på Brommaplan 14-15/11-16 var

jag på plats och frågade Er personal om varför det lila området

dragits som kartan visar. Vi fick då svaret att ”det var inte så vi

menade, det skall inte tolkas som vi ritat, med flera väldigt

undfallande formuleringar”. På en direkt rak fråga svarade man ”nej

Stockholms Stad kommer nog inte att vilja expropiera era

fastigheter”. Rita om det lila området eller var tydlig med vad

Stockholms Stad menar. Önskar Stockholms Stad expropiera våra

fastigheter inom det lila området så klargör detta

Privatperson

Dokument nr 224

Bebyggelse i norra delen av Rålambshovsparken (R)

Det är mycket glädjande att Stockholm väljer att ta fram en ny

översiktsplan över staden.

Förhoppningsvis kommer man att arbeta med samma mål som

tidigare stadsplanerare haft när det gäller t.ex. Norr Mälarstrand och

Rålambshovsparken.

Att bevara en stads profil och karaktär kräver både kunskap och

känslighet.

Naturligtvis växer staden och fler bostäder behövs men Stockholms

Parkprogram är en utmärkt grund för kommande tankar.

Att en växande befolkning har stort behov av grönytor är välkänt

också internationellt.

Det kan märkas tydligt i Rålambshovsparken som ofta är överfull

vackra dagar.

Om den gröna kil som stadsarkitekterna en gång hade som vision

skulle naggas på vore det katastrofalt för Stockholm.

Där ingår även Konradsbergsparken som en förlängning av

Rålambshovsparken med lummigare grönska. Även denna används

flitigt.

Kungsholmens befolkning växer och kommer i framtiden att behöva

ännu mer grönytor att vistas på. Annars riskerar vi en ”sardinburk”

med slitna grönytor som ingen har någon glädje av.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 91 (157)

Stockholms viktiga stråk längs vatten som Norr Mälarstrand och

Strandvägen är en stolthet för staden och ett signum som klåfingriga

arkitekter borde respektera.

Framför de K-märkta husen på Strandvägen har förhoppningsvis

ingen planerat att bygga (det finns ju en smal remsa längs kajen) så

varför skall man över huvud taget tänka sig att bygga framför de K-

märkta husen på Norr Mälarstrand?

Floras kulle i Humlegården kan ju bli nästa offer?

Kvarteret Snöflingan har blivit ett bra tillskott till bostadsbeståndet

vid Rålambshov och smält in bra i stadsbilden men har ju också

bidragit med fler besökare/brukare av parken.

Enligt de planförslag jag kunde se vid besök på utställningen finns

det andra delar av Kungsholmen där man kan kombinera nya

bostäder med bevarad grönyta på ett bra sätt.

Om man satsar på bra kollektivtrafik och låter staden växa också

utåt så får man säkert en gladare och friskare befolkning som kan

vara stolta över sin stads särprägel.

Det går just nu en våg av restaurering över Europa av flera städer.

Frankfurt har valt att återskapa sitt centrum av staden som det såg ut

före bombningarna under kriget. Efter kriget byggdes där av

”nyskapande arkitekter” moderna byggnader som nu skall rivas för

att bygga upp de gamla husen efter de gamla ritningarna.

Befolkningen i Frankfurt önskade så, bara vissa arkitekter och

”intellektuella” var emot. Kulturarvet och önskan att behålla sin

stads särprägel vann!

Stockholm skall inte se ut som New York….Stockholm skall ha sin

vackra särprägel men förnyas och utvecklas i sin stil.

Förresten skulle ingen komma på tanken att bygga i Central Park.

Förhoppningsvis kan en väl genomtänkt översiktsplan förhindra

”klåfingriga arkitekter” att i framtiden få ogenomtänkta infall.


Dokument nr 225


”Stadsutvecklingsområde –komplettering” (dvs kan kompletteras


delar där större strukturförändringar föreslås”. ) – På

översiktsplanen är denna kategori, se lilafärgad nedan.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 92 (157)

Yrkande: Jag anser att Sigurd s vägen och dess omgivande

fastigheter inte ska inkluderas i det område som klassas

”Stadsutvecklingsområde – komplettering” Motivering:

1) Sigurdsvägen är redan fastighetsindelad och till 100% bebyggd

på samma sätt som stora delar av sk trädgårdsstaden . Har svårt att

se hur en ” komplettering ” ska kunna ske utan väldigt stora ingrepp

i vår boendemiljö/stadsmiljön.

2) Gatan och området ”trädgårdsstaden” innehåller K - märkta

fastigheter (vår bl a) och villabebyggelsen har av kommun en hittills

beskrivs av ha stora kulturhistoriska värden. "Bebyggelsen är

särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller

konstnärlig synpunkt”. Ändringsförslaget kommer utan förvarning

och står i strid med tidigare ståndpunkt.


bebyggelse från olika tidsperiodermed en grönkil.




5) Bristande infrastrukturförutsättningar – Exvis vägnätet in mot

Stockholm från väster via Brommaplan/Alvik utgör en veritabel

trafikinfarkt redan idag.


uppgift redan högre än Stockholmssnittet trots att det utgör ett

närområde (per capita).

7) Stor risk för försämrad säkerhet för skolbarn i trafiken – genom

att bilister i ködesperation väljer smitvägar genom

”trädgårdsstaden” där riskerna redan är stora med dålig visibilitet.



”särskilt värdefull”. För vår fastighet har värdet från Stockholm stad

varit så unikt att vi tvingats att ansöka om bygglov för att vi skulle

få lägga om taket med nytt tegel och byta våra avloppsrör inne i

fastigheten mot nya i plast. Vi ansökte om bygglov och beviljades

lov för dessa 2 åtgärder men ålades att ta Stockholm stads val av

takbeläggning.

Detta ställningstagande har skapat förväntningar hos såväl oss som

de övriga som investerat i området att Stockholm stad valt att

långsiktigt värna om denna stadsmiljö. Med detta som grund känns

det befogat att en planändring där delar av Sigurdsvägen omklassas

enligt förslaget bör föregås av en heltäckande öppen utredning av

Stockholm Stad, där förlorade värden med en omklassning/förtätad

bebyggelse i ett ”redan 100% bebyggt område” ställs mot

tillkommande värden och där synpunkter inhämtas hos närboende

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 93 (157)

både som underlag till utredningen men också i analysen av

utredningens resultat.

Detta för att öka möjligheten till välgrundade planändringsbeslut

samt för att säkerställa huruvida de påtalade negativa

konsekvenserna, där punkterna 1-7 bara utgör ett axplock vägs upp

av tillkommande värden – Konsekvensanalys, Samhällsekonomiska

effekter mm. Viktigt för att Stockholm Stads legitimitet att

samhällsutvecklingsplanerna vilar på sakligt grundade och beslut i

tätt samråd med medborgarna (där berörda fått möjlighet att bidra i

analysen).

Vi som bor i området är noga med att underhålla och utveckla våra

fastigheter kontinuerligt. På vår egen fastighet har vi under hösten

2016 genomfört en utvändig total renovering då fastigheten återfick

sina ursprungliga färger på tak (omläggning nödvändig och färg och

material enligt tidigare bygglov), fasad, dörrar och fönster. Vi

planerar även att renovera samtligablyinfattade fönster och renovera

de urspungliga fönsterluckor som vi förvarat men inte haft

möjlighet att renovera tidigare. Vi förvärvade vår fastighet 1987 av

dödsboet efter de ursprungliga ägarna och är således 2:a ägare till

denna fastighet.

Att fortsätta renovera och underhålla en byggnad i det lila området

som är under expropriationshot blir enbart en stor kapitalförstöring.

De fastigheter som ligger inom lila området kommer högst

sannolikt att bli ”pest smittade” vid en eventuell försäljning med

lägre priser på grund av osäkerheten om vad Stockholms Stad vill.

Under den utställning som visades på Brommaplan 14-15/11-16 var

jag på plats och frågade Er personal om varför det lila området

dragits som kartan visar. Vi fick då svaret att ”det var inte så vi

menade, det skall inte tolkas som vi ritat, med flera väldigt

undfallande formuleringar”. På en direkt rak fråga svarade man ”nej

Stockholms Stad kommer nog inte att vilja expropiera era

fastigheter”. Rita om det lila området eller var tydlig med vad

Stockholms Stad menar.

Önskar Stockholms Stad expropiera våra fastigheter inom det lila

området så klargör detta omgående.

Privatperson, Vasastan

Dokument nr 228

Tyvärr har det blivit så att Rinkeby har blivit mycket isolerat, det

var tal om att det skulle gå spårbunden trafik (tvärbana) sträckan

Rinkeby-Kista men det blir inget av vad jag förstår. Det borde

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 94 (157)

verkligen förstärkas Rinkeby-Kista, Rinkeby-Sundbyberg och

Rinkeby-Tensta, inte Rinkeby-Bromsten som föreslås. Det finns så

gott som ingen utvecklingspotential i Rinkeby beroende på

befolkningssammansättningen, det finns helt enkelt inte pengar hos

hushållen för att handla mer i butiker och restauranger, det gäller att

förbättra möjligheterna att resa till och från Rinkeby.

Det som hindrar och delar Stockholm är att det är olika kommuner,

reser man till Rinkeby passerar man både Solna och Sundbyberg,

det borde ske en integrering mellan kommunerna. Kan inte

Stockholm ta hand om Rinkeby kanske Sundbyberg kan!

När det gäller Vasastan är det så att stora vägar med biltrafik delar

stadsdelen, E18, Sveavägen, Odengatan etc. Hagastaden ligger

inklämd och det finns nog inte potential för fler bostadshus än som

nu är planerat med tanken på de få grönområden i närheten och

otillgängligheten till dessa på grund av biltrafiken.

Jag önskar offentliga möten t ex på biblioteken med presentation av

Översiktsplanen istället för det kringresande sällskap som nu i höst

rest runt i staden. Det vill säga presentationer i form av

föreläsningar med möjlighet att ställa frågor.

Två privatpersoner, Kungsholmen

Dokument nr 230

140 000 bostäder föreslås byggas åren 2010—2030.

Befolkningsökning från 928 000 till 1.300 000 invånar år 2040.

Ökning med ca 370 000 person, ca +40 %. Lika mycket som ett nytt

Malmö.

I Vällingby-Hässelby bor f.n. ca 72 600 invånare. I Farsta ca

55 700. Varför planera/tillåta en sådan enorm inflyttning? Likvärdig

med 5-6 st nämnda förorter.

Anser att i så fall skall 5 st nya förorter typ Vällingby med

spårbunden trafikförbindelse byggas i utkanterna. Alternativt i

närliggande kommuner.

Ersätt ert samrådsförslag med regionalt samråd. Innehållande

massor av nya arbetsplatser och höga hus. Som i Kista t.ex. Finns

behövlig arbetskraft tillgänglig? Och bostäder åt dem? För varje år

är Sthlm innerstad och infarts-utfarts-vägar alltmer en stillastående

bilparkering. Ännu värre kaos skapas. Ambulanser kommer

svårligen fram med levande patienter t.ex. Allra bäst på sikt är att

utlokalisera företag och arbetsplatser från innerstaden.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 95 (157)

Bygg längs pendeltåg/Roslagsbanan. T.ex. kring Åkersberga finns

gott om byggbar mark. Dito om T-banan förlängs från Skarpnäck

mot Tyresö och Haninge. Och liknande ytterligare områden finns

gott om.

Betr. VA-systemen i befintliga bebyggda områden dimensionerades

avloppsledningarna från början med en viss överkapacitet. Som nu

oftast tagit slut. Speciellt vid allt oftare framtida skyfall. Och p.g.a.

bebyggelseförtätning. Pumpstationerna för avlopp på t.ex.

Kungsholmen har alldeles för låg kapacitet. Föroreningarna hamnar

i Mälaren runt om. S.k. bräddning. Summa 233 000 ton år 2014

enbart för Kungsholmen. Motsvara innehållet i en super-

oljetankbåt. Ofattbar mängd. I nästan alla avlopp samlas dagvatten

med avlopp från hushåll och verksamheter. T.ex. sjukhusbakterier?

Vid bräddning. Före förtätad byggnation måste väl nuvarande usla

pumpkapacitet ersättas med helt ny, som med marginal uppfyller

vad alla föreslagen nybyggnation kräver.

Bef. parker och grönområden absorberar väldigt mycket av

nederbörden. Försämras bedrövligt mycket med flera tak och asfalt.

Att byta VA-ledningar efter förtätad byggnation är betydligt svårare

och dyrare. Kan även medföra onödiga folkhälsoproblem.

Innerstaden är ett lagstadgat RIKSINTRESSE. Vilket tenderar att

förstöras alltmer. Liksom vårt behov av bra boendemiljö, som tas

tillvara bedrövligt illa. Är trenden att bygga lika fult som t.ex.

Stholm Waterfront med sina spretande fula ”armeringsjärn” i skyn?

Sthlm innerstad är en kulturskatt med ovärderligt skönhet. En av

världens vackraste städer. Har varit?! Hur påverkas framtida

turismintresse om skönheten byggs sönder?

I översiktsplanen för Kungsholmen-Stadshagen nämns ”skivhus”

bl.a. Men inget om flera kulturminnesmärkta byggnader i södra

delen av S:t Görans sjukhus. Vilka i pågående detaljplaneförslag för

Stadshagen föreslås rivas och ersättas med 5 stora höga

byggnadsschabrak. Enl. Dp 1999-07401-5 2003-03-28 ingår S:t

Görans sjukhus gemensamhetsanläggningar med bostadshus på

Bågljusvägen. Max 6 bostadsvåningar tillåtes som skydd för

Finsens hus. Föreslagna 8 sjukhusvåningar motsvara ca 11

bostadsvåningar på samma avstånd från Finsens hus – skyddskrav –

. Till stor del. Förefaller tydligt att tidigare Sthlm SBN- o.

fullmäktigebeslut underkänns av dem som utfärdat

samrådsförslaget. Mycket underligt!

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 96 (157)

Behovet av vårdbyggnader för multisjuka omnämns ej i

översiktsplanen. Bör kunna byggas på södra sjukhusområdet.

Liksom äldreboende. I lägre hus. Sjukhusutbyggnad bör ske

nordväst ut mot framtida patientunderlaget Enl. samma princip som

Karolinska i Solna resp. Huddinge många år. Alla markbaserad

bilparkering föreslås sprängas/grävas ned före annan byggnation

tillåtes sättas igång.

Privatperson, Hagsätra

Dokument nr 231

Jag vill börja med att säga att förslaget är lät att läsa.

Eftersom jag bor i Ormkärr, så har jag några synpunkter på sid 128

och 129.

s. 128

Det vore önskvärt med tunnelbana från Hagsätra till Älvsjö om det

nu inte blir en pendeltågstation i Rågsved. Det behövs ekodukter

både mellan västra och östra Älvsjöskogen samt över järnvägen

mellan Rågsveds friområde och Högdalstopparna. Högdalstopparna

är inte nämnda i samband med grönområden.

s. 129

Det står inget om att öka antalet arbetsplatser i Rågsved och

Högdalen. Kompletteringsbebyggelse är ett förrädiskt ord.


Dokument nr 250

Tyvärr är det en mycket vag och kort beskrivning över vad som

skall kunna ske i framtiden på Södermalm.

De övergripande målen, som är mycket väl avvägda och väl skriv-

na, borde kunna appliceras litet mer i detalj, för att vi som boende

skall kunna göra en bedömning hur Södermalms framtid är tänkt.

Södermalm har ju under en lång tid varit föremål för många

nybyggnationer och det inverkar på stadsdelen både positivt och

negativt, då det är många människor motsvarande en mindre stad

som bor i stadsdelen. Det som utmärkt sig är att platser för

idrott/fritid för barn minskar och det är långa resvägar utanför

tullarna för barn att kunna idrotta, spontanidrott finns det inte längre

så stor plats för.

Det nya i ÖP föreslagna bostäderna/kontoren mellan broarna i

Skanstull tar också de bef idrottsområdena i anspråk, badminton/

tennis ser ut att försvinna i de planer som finns nu. Är nästa steg att

bygga helt eller delar av stråket längs Årstaviken utan att ta hänsyn

att det är ett av de mest frekventa promenad/friluftsområdena på

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 97 (157)

Södermalm?

Fria grönytor ses som möjliga exploateringar och istället utformas

tillrättalagda mindre parker, grönstråket genom Södra station är

fortfarande efter 30 år ett sorgligt kapitel, det är mycket slitage med

många människor på allt mindre ytor.

Den nya exploateringen i kv Plankan är ytterligare exempel, likaså

parken innanför Magnus Ladulåsgatan, som nu byggs. Vid Nytorget

finns också planer på exploatering.

Att det skall byggas nya bostäder är självklart, men jag anser att

man tar för litet hänsyn till stadens karaktär och årsringar,

tidstypiska stadsplaneideal behandlas inte alltid med den respekt

man skulle vilja, utan alla ”tomma ytor” kommer ifråga för framtida

byggnation oavsett om det är lämpligt eller ej. Långsiktighet

efterfrågas för bra bostadsmiljöer inte bara kortsiktiga lösningar,

som sen inte går att reparera.

Det senaste i raden är den föreslagna bebyggelsen på Ringvägen,

som finns summariskt antydd i ÖP. Ringvägen har sitt

stadsplaneideal från Ringstrasse i Wien, där den kantas av officiella

byggnader i ett parkstråk. På ”fattiga Södermalm” blev det istället

bostäder och parker mellan Renstiernas gata och Zinkensdamm.

Skulle en miljö med bostäder mitt på Ringvägen och med breddade

lokalgator på ömse sidor ge ”ett tillskott till det offentliga rummet”?

Det är mycket tveksamt. Man tillskapar stadboulevarder på nya

platser och tar bort existerande – varför? Utveckla istället

Ringvägen med plantering i mitten med paviljonger/kiosker som

förstärker parkutrymmet, det är ett mycket mer trivsamt alternativ

för att utveckla stadsrummet, jämför Karlavägens och Strandvägens

alléer.

Att sortera upp trafik är en sak, men med tanke på den trafik som

redan finns där och kommer att finnas med det utbyggda

Södersjukhuset och dess ambulanser, är det inte välbetänkt.

Sen kan man också i ÖP ana att Tantolunden och parken längs

Årstaviken har utmärkts med ”streck” som anger ”område där

komplettering kan ske beroende på stadens stadsbyggnadsmål” –

betyder det exploatering och därmed ännu färre fria grönytor?

Jag bejakar verkligen de övergripande mål som är föreslagna i ÖP

med god offentlig miljö, grön och vattennära stad och också att lyfta

upp och ta hänsyn till stadens karaktär och gestaltning.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 98 (157)

Privatperson

Dokument nr 257

1. Klimataspekter

Det sägs i ÖP att Stockholm skall vara fossilfritt. Däremot nämns

inte en lika stor källa till klimatutsläpp nämligen byggnationer.

Enligt IVA:s rapport står byggnationer för lika stora klimatutsläpp

som alla personbilar. Ett nybyggt hus har inte betalat av sin

"klimatskuld" förrän efter 50 år.

https://www.iva.se/globalassets/rapporter/ett-energieffektivt-

samhalle/201406-iva-energieffektivisering-rapport9-i1.pdf

Byggnader i Stockholms innerstad som bara är ca 40 gamla har

börjat rivas och fler sådana rivningar planeras. Några ingående

kalkyler över vilka klimateffekter dessa projekt ger tycks inte vara

av intresse. IVA konstaterar generellt att detta kan bero på

okunskap hos beslutsfattarna. Internationellt har begreppet "The

greenest buildning is the one already built" vunnit alltmer terräng.

IVA skriver: "Beräkningar indikerar att den totala klimatpåverkan

från byggprocesser i Sverige uppgår till cirka 10 miljoner ton

koldioxidekvivalenter per år, fördelat på cirka 4 miljoner ton på

husprojekt och 6 miljoner ton på anläggningsprojekt. Det är i

samma storleksordning som utsläppen från alla personbilar Sverige,

och mer än vad alla lastbilar och bussar genererar.

Inom projektet har en särskild studie genomförts som tittar på

klimatbelastningen i byggprocessen (uppströms) relativt

användningen (nedströms) i ett flerfamiljshus av betong. Den

analysen pekar på att klimatbelastningen är lika stor i

byggprocessen som vid drift av huset under 50 år, då

energiförsörjningen baseras på en "nordisk elmix" och ett svenskt

genomsnitt för fjärrvärme. Därför är det viktigt att byggprocessen

får en ökad uppmärksamhet i klimatarbetet."

ÖP bör innehålla utförliga riktlinjer för hur denna klimatpåverkan

ska kunna begränsas.

2. Sjöfarten

Stockholm är en skärgårds- och sjöfartsstad och vattenvägarna är en

stor tillgång för turism och självfallet en nödvändighet för

passagerar- och godsbefordran. Politisk enighet tycks råda om att

pendelbåttrafiken ska utökas. Försörjningen av den ökande

befolkningen i Stockholmsregionen kräver hamnkapacitet som kan

hantera olika typer av gods samt omfattande lokala, regionala och

internationella passagerarströmmar med åtföljande transporter.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 99 (157)

Länsstyrelsen skriver i rapport 2005:17 ”Riksintresset Stockholms

Hamn”: Det är viktigt för den totala verksamheten i Stockholms

Hamn och för skyddet av riksintresset att även hamndelar som inte

omfattas av riksintresset kan behålla den verksamhet som finns där

nu och som i vissa delar även förväntas öka. Dessa hamndelar

utgör även ett viktigt inslag i hamnmiljön”

Trots detta behandlas sjöfarten ofta styvmoderligt och glöms inte

sällan bort. Kajer och hamnområden tas alltmer i anspråk för annan

verksamhet än sjöfart och rederier hyser oro för utvecklingen

samtidigt som sjöfarten ökar, både den regionala och lokala samt

kryssningstrafiken. Ett aktuellt exempel är det planerade Nobel

Center på Blasieholmen där de lokaler som använts av den lokala

sjöfarten och ett marinserviceföretag planeras att rivas - mot bl.a.

Sjöfartsverkets, Turistföreningens, skärgårds- och

kollektivtrafikföreningars vilja såsom den uttryckt i remissvar.

Stockholms Hamn konstaterar i rapporten "Kajstrategi för

Stockholms hamnar" antagen av kommunfullmäktige i juni 2015 att

ett Nobel Center på Blasieholmen dessutom sannolikt skulle

innebära färre kajplatser för den rörliga sjöfarten - därtill kommer

de nämnda rivningarna. Därefter har från stadens sida allt gjorts för

att bortförklara och försöka säga emot hamnens slutsats i rapporten.

ÖP bör innehålla klara och utförliga riktlinjer för hur de

restriktioner för markanvändningen som hamnen och

hamnverksamheten föranleder ska beaktas vid

lämplighetsprövningen i plan- och bygglovsärenden.

Sex privatpersoner

Dokument nr 259

Positiva möjligheter?

Översiktsplanen är vag och saknar konkreta anvisningar för vad

som ska ske i olika delar av staden och vad konsekvenserna blir för

varje stadsdels egen karaktär. Allt avgörs egentligen i kommande

dokument som ännu inte finns, t ex Stockholms nya

Byggnadsordning. Om man så vill är det därför möjligt att tolka

översiktsplanen positivt. Det går att utföra det mesta som diskuteras

i översiktsplanen på ett bra sätt. Problemet är att det lika väl kan

utföras illa. Att låta innerstaden växa utanför de gamla tullarna kan

vara en konsekvent utvidgning av stadens mest uppskattade

stadsdelar och ge en tät bebyggelse med förutsättningar för ett vitalt

stadsliv. Komplettering av bebyggelsen i centrala delar av de yttre

förorterna och en jämnare fördelning av arbetsplatser, inte minst

mellan norr- och söderort, kan också ge förutsättningar för en både

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 100 (157)

rättvisare och effektivare stad. Att ta bort barriärer och binda

samman avskilda enklaver med nya gatustråk kan ge en mer

sammanhållen stadsbygd utan att ta bort möjligheterna till gröna

kilar och parker.

Det finns inget som direkt hindrar att detta genomförs med hänsyn

till de befintliga närförorternas särart, bebyggelse med hus i park.

Översiktsplanen möjliggör att kompletteringen till ny innerstad

främst utförs med tillägg på impediment och trafikområden som kan

omvandlas till nya attraktiva stadsgator.

Översiktsplanen möjliggör att den gamla och nya innerstaden byggs

ut med malmarnas nuvarande karaktär som rättesnöre, medan högre

byggnader koncentreras till landmärken utmed trafiknoderna runt

staden samt som förstärkningar i de förorter som utvalts för

särskilda satsningar. I de utvalda förorterna är det möjligt att kluster

av skyskrapor skulle kunna skapa lokala tillväxtcentra som

komplement till stadskärnan, förutsatt att man har kontroll på vad

man skuggar och hur lokalklimatet påverkas. Översiktsplanen

möjliggör också att ytterområden utanför tillväxtförorterna kan

utföras som en lägre och intimare upplaga av innerstaden, kanske

med nya inslag av småhus. Allt detta öppnar för en möjlig, mycket

positiv utveckling.

Ett villkor för det är att demokratin fördjupas i de kommande

detaljplane- och bygglovsprocesser som översiktsplanen ska leda

fram till. Det är nödvändigt att ta in allmänhetens synpunkter i god

tid, innan planeringen har gått för långt så att ingenting längre går

att ändra.

Men översiktsplanen måste också kompletteras med mer detaljerade

handlingar för att goda avsikter ska kunna genomföras. En viktig

insats är att uppdatera stadens nya Byggnadsordning. Om det görs

med kunskap och känsla för Stockholms inneboende värden och

omsorg om stadens invånare, då kan översiktsplanen vara det första

steget mot en positiv framtid där den levande staden står i fokus.

Acceptera visionen om den levande staden

Den levande staden finns idag och frodas på delar av Stockholms

malmar. Där har den bitit sig fast och överlevt tidigare svåra

perioder av hårdhänt och okänslig planering, likt ett livskraftigt

virus i en fientlig miljö. Den levande staden är häpnadsväckande

tålig och kommer säkert att överleva de slag som riktas mot den

även i dagens planering, men någonstans finns det en gräns för hur

stora sår den kan uthärda. Den levande staden är inte förenlig med

drömmen om att bo i en villa på landet och arbeta i en skyskrapa i

stadens absoluta centrum. Den levande staden är inte heller förenlig

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 101 (157)

med drömmen om ett evigt tonårsliv i maximalt exploaterade

byggnadskomplex utan grönytor, med byggnadshöjder som lägger

gårdar och gator i ständig slagskugga.

Den levande staden låter solen nå ned till marken och är rik på

upplevelser genom en blandning av gator och torg, gröna gårdar och

parker, verksamheter och människor. Den levande staden rymmer

varierade stadsrum i en skala från privat till halvprivat och

offentligt, den rymmer varierade gaturum från breda trädplanterade

huvudstråk till vindlande smågator som anpassas till terrängen. Den

levande staden välkomnar alla åldrar och livssituationer och är en

rik uppväxtmiljö för barn. Den levande staden är stolt över sin

egenart och sin historia och visar respekt för de insatser och det

arbete som har utförts av tidigare generationer. Den levande staden

vårdar sina kulturminnen och monument och låter dem inte

förstöras eller profaneras av kortsiktiga vinstintressen. Den levande

staden bygger vidare på sina naturgivna förutsättningar och skapar

sin skönhet genom spänningen mellan de öppna vattenrummen och

öarna med sina förkastningsbranter och åsryggar. Den levande

staden bygger vidare på det magiska mötet mellan sirliga

byggnader, vattenytor, kajer, trädplanteringar och grönskande

strandpartier, med broar som löper fritt i luften över sunden mellan

stadsdelarna och ger öppna samband mellan de storslagna rymderna

över Riddarfjärden och Saltsjön.

Den levande stadens byggnader är utformade för att upplevas av

människor som går eller dröjer sig kvar på platsen, fasaderna är

uttrycksfulla och har en detaljering som gör att man upptäcker mer

när man betraktar husen närmare. Balkonger ger tillträde till

gaturum och gårdsrum direkt från bostäderna och kompletterar

marknivån med fler platser för stadslivets gemensamma skådespel.

Gröna gårdar skymtar genom portar och mellanrum. Vid stråk som

har förutsättningar för ett flöde av människor byggs markplanen

med pelarstommar så att de kan utvecklas till lokaler som berikar

gatan, med kommersiell eller offentlig service, caféer, butiker,

restauranger. Vid noder och knutpunkter skapas platser och parker

av olika slag för möten och samvaro. Där så är möjligt öppnar sig

bebyggelsen för utblickar över vatten och vyer. Det är det bästa i

stadens egen levande tradition som förs vidare i nya tillägg och nya

stadsdelar.

Den levande staden är den mest hållbara, klimatsmarta och

ekonomiskt bärkraftiga staden, som behåller sin attraktionskraft

över mycket lång tid och inte låter sig förvanskas av destruktiva

dagsländor.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 102 (157)

Men det finns förutsättningar som måste uppfyllas för att

utvecklingen ska kunna bli positiv. Om staden i praktiken utlämnas

åt en hänsynslös exploatering kommer alla goda föresatser att gå om

intet och stora värden förstöras för mycket lång tid framåt. När

innerstaden byggs ut får man inte förledas till överexploatering.

Man måste utgå från den levande europeiska staden, såsom den

uttrycks i malmarnas hävdvunna bebyggelsemönster,

byggnadshöjder och täthet. Torg och parker, gröna gårdar, allmänna

institutioner och möjlighet att lägga affärslokaler i bottenvåningarna

måste ingå i planeringen, annars blir tätheten bara ett alibi för att

hänsynslöst utnyttja bristen på bostäder. Det finns moderna

instrument för att i förväg analysera rörelsemönstren i en ny

bebyggelse. Man kan identifiera var det kommer att bli stråk och

noder där det finns underlag för restauranger, caféer och butiker. På

motsvarande sätt kan man enkelt, redan i tidiga skeden se hur

bebyggelsen ska utformas för att medge att solens strålar når ned till

viktiga platser på gator och gårdar, åtminstone under hela

sommarhalvåret.

Acceptera inte den föreliggande verkligheten: visionen om den

imiterade staden, den urbana tundran

Att genomföra en ytterligare förtätning av den redan täta

innerstaden är en känslig fråga som kräver både finess och stor

respekt för Stockholms grundläggande karaktär, kulturarv och

klimatförutsättningar. Detsamma gäller innerstadens utvidgning.

Det är inte översiktsplanen i sig som är problemet, utan den

praktiska tillämpning som redan är verklighet i stadens planering.

Det vi ser idag är en stadigt ökande beredvillighet till oreflekterad

och osjälvständig imitation av mönster och modeflugor från städer

med helt andra grundförutsättningar. Det är inte ett recept för

framåtskridande utan för tillbakagång. När staden förlorar sina

grundläggande kvaliteter och sin särart, då förlorar den också sin

attraktion för både boende och besökare. I förlängningen hotas även

de allt viktigare besöksnäringarna. Det är en stor del av stadens och

medborgarnas ekonomi som ligger i stöpsleven när okänsliga

politiker och exploatörer vill förvandla Stockholm till en ointressant

kopia av hårt exploaterade städer på helt andra breddgrader.

För stadens ekonomer är det kanske en självklarhet att varje

investering i byggnader i Stockholm är en post på stadens

pluskonto, inte minst om det är pengar som kommer in utifrån.

Tydligen kan man idag räkna hem en vinst på att riva fungerande

äldre byggnader och ersätta dem med nya, högexploaterade

komplex av stålskelett och betongbjälklag, med stereotypa

plåtfasader. Frågan är hur långt fram i tiden den kalkylen har

bärighet? För närvarande råder i alla fall ett mycket hårt tryck på

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 103 (157)

exploaterings- och stadsbyggnadspolitiken, från fastighetsägare och

byggföretag som ser en chans till goda affärer. Och då är det många

som vill vara med och få del av vinsterna. En hel kör har vuxit fram

som hyllar exploateringsivern som ett uttryck för modernitet med

inspiration från tätbyggda platser som man vill imitera. Till och

med ordet klimatsmart har dammats av i detta råbarkat

vinstmaximerande sammanhang.

Det är naturligtvis frestande att underlätta för inte minst utländskt

kapital att investera i fasta byggnader och anläggningar i

Stockholm. På kort sikt leder det till att staden blir rikare. Men om

investeringen medför att man profiterar på förstörelse av centrala

värden för stadens invånare, då har man snarare landat i ett tillstånd

av kolonial utsugning. Den positiva tillförseln av kapital måste

styras så att den också får långsiktigt positiva effekter och inte

motsatsen. Det kräver kunskap och förståelse för stadens

grundläggande förutsättningar och kulturvärden. Idag är det

uppenbarligen en bristvara, något som får mycket allvarliga

konsekvenser. Genom det kommunala planmonopolet är det stadens

politiker som har initiativet. De är valda för att tillvarata

medborgarnas långsiktiga intressen, men just nu går utvecklingen åt

fel håll.

Som medborgare måste man kunna kräva att stadens beslutsfattare

känner till att jorden är en glob och att Stockholm ligger på den 60:e

breddgraden, där klotet börjar plattas av mot nordpolen. Skuggorna

blir långa och om man bygger för högt och tätt kommer solen inte

att nå ned till marken. Ett av stockholmarnas främsta och mest

hälsobefrämjande gratisnöjen är att gå ut i gathörnen och njuta av

vår- eller höstsolens värmande strålar. Det kommer snart att vara ett

minne blott i stora delar av staden.

Det går inte att bygga på samma sätt i Stockholm som i dagens

populära förebilder, som New York på 40:e breddgraden eller

Shanghai på 30:e breddgraden, inte utan att det får stora

konsekvenser. Bygger man lika högt och tätt i Stockholm skapas

stora områden med permanent slagskugga året om, ett slags urban

tundra där gaturummen blir djupa, blåsiga, iskalla klyftor som

aldrig värms av solen. Vem vill bo i en sådan stad och vem vill åka

dit på besök?

De enda som har något att vinna är de exploatörer som kan sälja i

tid och flytta sitt kapital vidare till nästa stad där man förväxlar

överutnyttjande med framåtskridande. För stadens invånare återstår

den urbana tundran, i fullkomlig avsaknad av skönhets- och

trivselvärden. Och minnet av en vacker stad som blev utlämnad till

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 104 (157)

förstörelse, under entusiastiska utrop om ”modernitet”, ”sätta på

kartan” och ”klimatsmart”, fastän den verkliga sanningen är att man

uppnår den absoluta motsatsen i alla dessa aspekter. För att citera

Olle Adolphsson: ”Och sen sitter vi där och hurrar och tycker

skjortan är trång!”

Den här utvecklingen pågår redan på många olika håll. Man låter

hela Cityområdet jäsa som en amöba, genomskuren av djupa

gatuschakt. Ambitionen är tydlig att införa samma hushöjder på

resten av malmarna. De överstora dimensionerna på nytillskotten

Waterfront och Nobelhuset är inga olycksfall i arbetet. Det är hus

som används som medvetna murbräckor, för att höja alla nivåer.

När de nya byggnaderna närmast vattnet har etablerats med en

större skala än tidigare, blir det lättare att därefter höja allt som

ligger innanför dem. Den urbana tundran kommer att breda ut sig.

Alla medel är tillåtna. Man tillåter rivning av konstfulla 1800-

talshus, som ersätts med odetaljerade plåtbyggnader. Det är en

upprepning av 1960-talets svåra misstag då man rev hela stadsdelar

och ersatte de äldre byggnaderna med en stum motorvägsarkitektur.

Det ligger en viss ironi i att man lanserar ”promenadstaden” och

talar om att reducera biltrafiken i samma andetag som man river de

byggnader som är utformade för ett stadsliv till fots, som byggdes

för att vara fondväggarna till vardagslivets teater. I stället uppförs

stumma byggnader utan nyanser, som är avsedda att ses på små

illustrationer, på stort avstånd eller när man passerar i hög hastighet

– motorledernas egen arkitektur.

Eftersom avsikten är att allt ska höjas, tillåter man nya byggnader

att bryta stadens skala varhelst det blir en tomt tillgänglig.

Resultatet kommer att vara förödande för stadsbilden. Ännu är

Stockholms innerstad en sammanhängande, klassisk europeisk stad

av stort värde, med en bebyggelse i balans med sina

klimatförutsättningar. En i stora drag enhetlig takfotsnivå följer

terrängen och sampelar med monument och kyrkspiror som sticker

upp över hustaken som accenter i mycket medvetet valda lägen. När

nya klumpiga byggnadskroppar börjar sticka upp lite här och där

utan någon ordning eller eftertanke förvandlas staden från ett

konstverk till ett oattraktivt diagram över fastighetsvärdet och

tillgången till för stunden tillgängliga byggplatser. Om den

utvecklingen får fortsätta kommer Stockholm att bli som vilken

slumpexploaterad stad som helst i Tredje världen, en ointressant

plats som man kanske besöker en gång men sedan aldrig återvänder

till så länge man kan undvika det.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 105 (157)

Den långsamt framvuxna gamla sirliga stadens möte med vattnet

och grönskan utmed kajer och stränder är en omistlig del av

Stockholms själ. Om det mötet byggs bort bakom nya platta fasader

av plåt och glas, då går också en avgörande del av stadens själ

förlorad.

Det är intressant att iaktta hur argumentationen för den nuvarande

obehagliga utvecklingen ser ut, den hämtas ofta från

överexploaterade städer och stadsdelar på sydligare breddgrader.

Att man har överexploaterat på andra ställen används som argument

för att göra likadant här, utan hänsyn till människornas väl och ve

och utan kunskap om effekterna på lokalklimatet på den 60:e

breddgraden. Man romanticerar fullbyggda kvarter med höga hus,

helt utan gröna gårdar och med långa gångavstånd till närmaste

park. Det är en stad för arbete och konsumtion, men inte för

stadsliv.

I några överbefolkade städer i världen har bristen på kvarvarande

obebyggd mark lett fram till nya idéer om att komplettera platta

hustak med små trädgårdar, odlingar och barnstugor samt att skapa

vertikala grönytor på fasaderna. Odlingar på taken är bra om man

först får bukt med luftföroreningarna. Vertikala grönytor är bra om

man över huvud taget får dem att överleva mer än en säsong, men

inte om de tillåts motivera att man bygger bort nödvändiga friytor

på marken. Trädgårdar på tak är bra så länge de inte blir argument

för att bygga bort riktiga torg, parker och trädgårdar på marken.

Barnstugor högt uppe på taken är däremot ett obehagligt felgrepp

som utlämnar barnen till exploatering i stället för att bygga en

människovänlig stad. En stad som bygger bort hänsynen till barnen

är en döende stad.

Det pågår en utveckling åt fel håll som måste stoppas. Nya tillägg

måste inriktas på kvalitet i stället för kvantitet och nytillskotten

måste regleras i enlighet med stadens egen karaktär och

grundläggande förutsättningar. Den nya översiktsplanen är ett

nödvändigt första steg där dessa krav måste skrivas in.

Trafik, kollektivtrafik, klimatanpassning och risktagande

I översiktsplanen redovisas olika pågående och planerade projekt

för utbyggd trafikförsörjning, men med en mindre grad av inlevelse.

Planen ser ut att handla främst om områdena mellan spår och

trafikleder. Det är kanske förståeligt med tanke på de komplicerade

processer som styr byggandet av vägtrafik och kollektivtrafik. Men

det lämnar också flera olösta problem som måste tacklas förr eller

senare. Och ju längre man väntar desto dyrare blir det.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 106 (157)

Ambitionen att stänga av Gamla stan för genomfartstrafik (utom för

gående, cyklister, bussar, taxi och utryckningsfordon) är redan

fastlagd av Stockholms stad sedan flera år tillbaka. En allmän

minskning av genomfartstrafiken i innerstaden är också nödvändig

om det ska gå att uppnå klimatmålen och kraven på renare luft.

Dessa målsättningar måste finnas i översiktsplanen.

Trafikleden Östlig förbindelse mellan Norra och Södra länken

kommer av allt att döma att byggas oavsett vad det finns för skilda

åsikter om saken. Om trafiken mellan sydost- och nordostsektorerna

kommer att kunna ta den närmaste vägen måste det i sig också

underlätta ett bilfritt Gamla stan och en minskad genomfartstrafik

genom innerstaden. Även denna förutsättning för den nya

trafikleden borde införas i översiktsplanen. I förlängningen måste

även Centralbron kunna rivas.

Sedan 2015 har de fyra länsstyrelserna runt Mälaren givit

rekommendationer om lägsta grundläggningsnivåer vid vatten

utmed Mälarens stränder. Stockholms län har utgivit motsvarande

rekommendationer för byggande inom länet utmed Östersjön.

Länsstyrelsernas rekommendationer är en milstolpe i Stockholms

och Mälardalens anpassning till de pågående klimatförändringarna

och det måste vara en självklarhet att de ska införas som krav i den

nya översiktsplanen.

Det är inte särskilt uppmuntrande att Slussensprojektets kajnivåer

och nya slussportar samt överströmningströskeln vid T-banestation

Gamla stan ligger långt under länsstyrelsernas lägstanivåer och

därmed inte uppfyller några rimliga krav på klimatanpassning. Men

det är ju snarare ett skäl till att rätta till felen än att låtsas som att de

inte finns. En översiktsplan värd namnet kan inte bortse från de

grundläggande kraven på klimatsmart byggande.

Nu pågår ett stort risktagande med Mälaren som dricksvattenresurs,

eftersom skyddet mot Saltsjön är för lågt för att ge varaktig säkerhet

mot stigande havsvattenstånd. Det är också ett stort risktagande med

tunnelbanan, som riskerar att slås ut genom att vatten rinner ned i

tunnlarna mot T-centralen när vattenståndet stiger i Mälaren. Delar

av röda, gröna och blå linjerna, nästan hela den nya Nackabanan

och större delen av den nya pendeltågtunneln riskerar att

vattenfyllas. Spårtråget som kan översvämmas också är en

spärrdamm som bryter genom Mälarens vatten. Spärrdammen borde

lyda under dammsäkerhetsbestämmelser och skyddas mot

dammbrott. Att så inte sker är också ett stort risktagande. Vill det

sig illa är det människoliv som står på spel.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 107 (157)

Vid den föreslagna bussterminalen i Katarinaberget är det lika illa

ställt, men här är det brandsäkerheten som är under all kritik.

Räddningstjänstens angreppsvägar är så få och glesa att människor

löper stor risk att bli lämnade helt utan hjälp om en buss fattar eld.

Elden kan snabbt sprida sig mellan de tätt uppställda bussarna. Det

kan snabbt bli för farligt för att tillåta brandmännen gå in i

bergrummet.

En översiktsplan värd namnet måste ha en strategi för att undanröja

hot mot stadens grundläggande funktioner och människors liv och

hälsa.

Det finns en lösning på dessa problem som genast borde införas i

översiktsplanen, byggandet av en ny tunnelbana under Söderström.

Det har visat sig att tunnelbanebron över Söderström är huvudorsak

till att vattnet kan stiga så högt i Mälaren så att tunnelbanan själv

kan översvämmas vid station Gamla stan. Bron är grundlagd i en

hög vall under vattnet och vallen skapar turbulens i utloppet vid

höga flöden, så att vattnet stiger 60 cm högre än normalt. Det ger

också onödigt höga vattenstånd med översvämningsrisker i hela

Mälardalen. En ny tunnelbanetunnel kan byggas som en by-

passlösning från Skanstull till Tegelbacken utan att störa

tunnelbanetrafiken. När lösningen är klar kan bron med sin vall och

stationen vid Gamla stan rivas. Då försvinner den enda punkt där

tunnelbanan riskerar översvämning från Mälaren och i

förlängningen blir det möjligt att riva Centralbron. Bussterminalen

kan då byggas på kajnivån i stället för djupt nere i berget, man byter

kommersiella ytor mot säkerhet för resenärer och bussförare. Staden

har tidigare uttalat målsättningen att Centralbron ska bort, det måste

också införas i översiktsplanen. Vad är översiktsplanen annars till

för, om den inte tar upp viktiga målsättningar för framtiden?

56 privatpersoner, Bromma

Dokument nr 270

Vi motsätter oss att området vid Gustav III:s väg och

Nockebyskogen i Bromma utsätts för omfattande komplettering på

det sätt som markerats på kartan. Området är redan i praktiken

fullbebyggt, och parkmarken ingår som en integrerad del i

Trädgårdsstaden.

Området kan inte bebyggas mer (”omfattande komplettering”) utan

kraftigt negativa effekter för oss boende och kringboende, c:a 100

villor är markerade i området. Det kan inte råda något tvivel om att

planerna rimligen måste omfatta rivning av existerande bebyggelse

då östra delen av området redan är närmast fullbebyggd. Området är

felaktigt beskrivet som ett område med blandad stadsbebyggelse när

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 108 (157)

de enda husen som inte är villor, undantaget Brålunden och

Nockebytorg i områdets ytterkant, är Bromma reningsverks

servicebyggnad och ett tillfälligt daghem som saknar bygglov (se

bilaga, diarienummer 2016-19305). I dokumentet ” Områden av

riksintresse för kulturmiljövården i Stockholms län (AB län) enligt

3 kap 6 § miljöbalken” är småhusområdet Olovslund är klassat som

riksintresse för kulturmiljövården. Många av husen i det markerade

området är klassade som ”gula” vilket betyder att förändringar inte

kan göras hur som helst, att då bygga upp en närmast ny stadsdel i

den omedelbara närheten verkar inte rimligt.

Den beskrivna nya bebyggelsen skulle komma att ligga i direkt

anslutning till Nockebyskogen med omfattande moränryggar/de

Geermoräner. Det är moräner som klassats som riksintresse. Se

utdrag från Peder Knape och Mattias Jansson rapport, OMRÅDE

AV RIKSINTRESSE FÖR NATURVÅRD I STOCKHOLMS

LÄN; ”Området är av stort geologiskt och geomorfologiskt värde.

En sådan samling av väl utformade De Geer-moränryggar är

synnerligen värdefull, inte minst på grund av närheten till

universitets institutioner och skolor. För geovetenskapen är

mellanrummen mellan moränryggarna lika viktiga som själva

ryggarna.

Flyttblocken spelar också en viktig av traktens kvartära

geomorfologi. Nockebyskogen utgör en nyckellokal när det gäller

att tolka och studera unga förkastningar.

Åkeslund

Inom ett område av parkkaraktär finns två partier med ett stort antal

block. Det största, som är spräckt i två delar, har brutits loss från

den intilliggande hällen och ställts på högkant, så att den av

inlandsisen slipade och räfflade ytan nu står vertikalt och är vänd

mot söder. Den intilliggande hällen är delvis uppsplittrad i stora tätt

liggande block.

Nockebyskogen

I detta område finns ett av de få och bästa exemplen på en ung

förkastning och dess försvinnande i laterala sprickor. Denna

förkastningslinje bär vittnesbörd om rörelser i jordskorpan sannolikt

betingade av inlandsisens tillbakadragande för ca 10 000 år sedan.

Lokalen har stort värde för att förstå och tolka berggrundens

geofysiska egenskaper och beteende. Även i Nockebyskogen finns

moränryggar. Där kan effekterna av rörelserna i jordskorpan

studeras genom påverkan på ändmoränlinjerna. Området har således

mycket stort vetenskapligt och pedagogiskt värde.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 109 (157)

Anmärkningar: Bromma-moränerna ingår i Länsstyrelsens

naturvårdsprogram (objektnummer 80.03). Området berör område

av riksintresse för kulturminnesvård nr K AB 118, Olovslund.”

Då skogen består av hundraårig gammal blandskog har den ett högt

miljövärde, framförallt ur ekosystemtjänsteperspektiv, Den är bl.a.

en viktigt spridningszon, och till och med fortplantningszon, för

fridlysta groddjur, däribland förmodligen den EU-skyddade

jättesalamandern då ett av de största bestånden av jättesalamandern

finns i Olovslundsdammen ca 100 meter från Nockebyskogen. Då

jättesalamandern rör sig inom en radie av 1 km ligger hela

skogsremsan inom jättesalamanderns potentiella habitat.

Nockebyskogen binder samman övriga gröna korridorer med

Judarnreservatet vilket är betydelsefullt för djurs och växtlighetens

spridning.

”I Stockholms Miljöprogram 2012-2015 står ”Stadsbyggandet

bör.ta hänsyn till förutsättningar för biologisk mångfald och

ekosystemtjänster. Även i ”Promenadstaden Översiktsplan för

Stockholm” lyfter man fram vikten av att “Värna och utveckla

stadens ekologiska infrastruktur...kärnområden, spridningszoner och

buffertzoner ska värnas och utvecklas.. Förlorade ekologiska värden

av särskild betydelse ska kompenseras.”

Nockebyskogen med anslutande äng bidrar även med stora

hälsovärden, både för stressreduktion men framför allt som

skyddsbarriär mot avgaser och vägpartiklar i luften.

Drottningholmsvägen är hårt trafikerad idag med cirka 20 000

fordon per dygn och som förväntas öka till cirka 30 000 fordon år

2035. Försvinner skogen ökas spridningen av avgaser och

vägpartilar in i närliggande bostadsområden.

Ängen mellan Drottningholmsvägen och Gustav III:s väg kan efter

utbyggnaden vid Brommaplan förväntas få en allt större betydelse

som grönområde för boende vid Brommaplan och

djurlivet/ekosystemet. Ängen används redan idag flitigt av både

allmänheten och idrottsföreningar för både spontan och organiserad

idrott då tillgången på anläggningar är ytterst begränsad. Försvinner

ängen minskas möjligheterna till rekreation och idrott ytterligare.

Med den redan beslutade nybyggnation i Bromma, bl.a. ytterligare

4200 beslutade nya bostäder vid Brommaplan, och längre ut i

Västerort, samt öppnandet av Förbifart Stockholm 2023 (Söderorts

bilister kommer ta vägen över Brommaplan till Solna/Sundbyberg

enligt Trafikverket) kommer trycket på Brommaplan och

Åkeshovsvägen att öka dramatiskt till ohållbara nivåer. Att i det

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 110 (157)

läget ytterligare öka antalet bostäder vilket kommer generera fler

bilar (att tro att dessa hushåll endast skall gå, cykla eller åka

kommunalt är naivt) kommer skapa ytterligare tryck på en redan

mycket ansträngd infrastruktur i området.

Vi anser också att planen utgör ett hot mot Trädgårdsstaden då

skogar och gröna ytor försvinner. Med tanke på hur bebyggelsen på

nya Brommaplan har utformats kan man befara att de hus som

kommer byggas kraftigt kommer att avvika från befintliga villor

gällande antal våningar vilket utgör ett ytterligare hot mot

Trädgårdsstaden. Marken på en stor del av det område som

markerats är upphöjt över omgivningen och byggnation där kommer

dels att skugga villaområdet, dels att dominera områdets utseende

dvs. det går inte att bygga där utan att helt förta områdets karaktär.

Bilagor; 1) Undertecknare Besvär Uppdatering av Promenadstaden

2) DeGeer-moräner-nockebyskogen-NRO01021 3) Besvär

förlängning tillfälligt bygglov Åkeshov 4) Karta över området

Privatperson

Dokument nr 273

Vill ha med denna artikel som ett av svaren på Översiktsplan för

Stockholm, samrådsförslag Skickar denna artikel för kännedom om

vad som skrivs om ett maktspel bakom exploateringen.

(En länk till Svenska Dagbladet bifogas meddelandet)

Tre privatpersoner

Dokument nr 276

Översiktsplanen är alltför generaliserad för att kunna fungera som

styrdokument i plan- och byggärenden. Den ger intryck av att ha

utformats för att inte ligga i vägen för exploateringsprojekt,

samtidigt som den vill påverka befolkningen att tänka på ett för den

nuvarande förtätningsvågen positivt sätt. Denna onyanserade

produkt är på intet sätt objektiv.

Förtätning framställs som något självklart och positivt, ju tätare

desto bättre, ju mer folk desto bättre på liten yta och ju snabbare det

går desto bättre. Här borde man stanna upp och tänka efter: en stad

ska naturligt växa fram i sin egen takt, bebyggelse ska uppföras

genomtänkt och med varsam hand. Infrastrukturens utveckling ska

gå hand i hand med den övriga stadens.

I stället försvinner naturmark och tillrättalagda parker ersätter - i

bästa fall. Större arealer tätortsnära natur skövlas och de närboende

ska vara glada över en liten park. Annars förutsätts dessa vara

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 111 (157)

egoister. Kulturhistoriskt värdefulla miljöer förändras, fördärvas

och förlorar sin identitet, både i inner- och ytterstad. Detta är ett

irreversibelt förlopp. Det behövs en nationell och lokal strategi för

befolkningstillväxt och bebyggelse ur ett hållbarhetsperspektiv för

både människan och den övriga naturen.

Grönområden med naturvärden får inte exploateras. Nya områden

med skyddad natur samt nya kulturreservat för värdefulla områden

bör inrättas. Stockholm med både inner- och ytterstad är en unik

pärla, stockholmarnas hembygd och Sveriges huvudstad, vars

identitet inte får gå förlorad för framtiden.


Dokument nr 278

Först skulle jag vilja påpeka att jag är positiv till förtätning av

stadsdelen, om det görs på rätt sätt. Längs med Fregattvägen från

Lövholmsvägen och fram till Essingeleden tror jag att det skulle

vara positivt med fler bostäder på båda sidor vägen för att på så sätt

binda samman Fregattvägen med Gröndal. Även efter Essingeleden

på den norra sidan vägen fram till den befintliga bebyggelsen skulle

det kunna fungera bra med ett eller ett par hus. Jag tror också att det

skulle vara bra med mer bebyggelse längst Gröndalsvägen som idag

kan kännas lite otrygg på natten.

Jag tycker bestämt inte att området längst vattnet vid Mörtviken

borde bebyggas då det är en väldigt fin och levande miljö. Vid

Bryggvägen håller man på att bygga just vid vattnet, men den

miljön var ju bara kontor och industri tidigare. Mörtvikens

strandområde har en helt annan karaktär. Klipporna vid

Fregattvägens slut har också en stor betydelse för många i området

då utsikten därifrån är fantastisk. Klipporna borde absolut inte

bebyggas, eller få sin utsikt förstörd av annan bebyggelse! Däremot

skulle man gärna kunna rusta upp lite på platsen.

Privatperson, Karlshamn

Dokument nr 279

Stockholm är en angelägenhet inte bara för de som bor I

kommunen. Stockholm är också nästan lika viktig för de som bor I

den övriga staden, dvs de närliggande kranskommunerna som I

första hand är Solna, Sundbyberg, Nacka, Lidingö och kanske

Danderyd. Jag bor I Karlshamn och menar att Sveriges huvudstad är

en viktig angelägenhet även för oss Blekingar, eller kort sagt:

Stockholm är ett riksintresse!

Jag har och har haft många tankar om Stockholms utveckling under

decennierna. En slutsats jag kan dra är att det går på rätt håll även

om det som vanligt I fråga om fysisk planering tar tid. Det som jag

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 112 (157)

ville för 30 år sedan, går I stort att läsa I nuvarande förlag till ÖP

och det lär ta ytterligare 30 år innan det är genomfört. Alltså, det ni

som stadsplanerare drömmer om kommer ni aldrig att få se I

verkligheten (om ni inte är väldigt unga).

Mycket är bra I samrådsförslaget men jag har valt ut några

synpunkter som jag tycker är extra viktiga att förmedla till er.

Stockholms stad är bara en del av Stockholm.

Vad är Stockholm? Det kan man ju fråga sig och ha olika meningar

om gränsen går vid tullarna, kommungränsen, tätortens gräns, SL:s

räckvidd eller länsgränser m.m.

Jag vill I detta fall mena att tätorten Stockholm inklusive

Sollentua/Upplands Väsby är Stockholm med dryga 1,6 miljoner

invånare.

Men det viktiga I mitt rubricerade påstående är att översiktsplanen

inte omfattar Solna, Nacka, Lidingö, Sundbyberg och Danderyd

som så tydligt är en del (eller borde vara) av tätorten. Vad beträffar

Solna och även Sundbyberg ligger de som "öar" mitt I Stockholm

vilket ur min synvinkel skulle göra ett ÖP-arbete svårt och

bristfälligt och riskera att skada trovärdigheten då dessa kommuners

egna ambitioner inte kan representeras I Stockholms ÖP. Även

Nackas utveckling torde ha stor påverkan på Sthlm. De ytterligare

kommuner jag nämnt är de två halvautonoma Danderyd och

Lidingö som nog egentligen skulle ha legat I någon glesbygdsände.

Nu råkar dessa kommuner ligga I tätorten Stockholm och bedriver

till skillnad från Solna, Sundbyberg och Nacka en till synes en

bebyggelsepolitik I kontrakurs mot Sthlm och tar föga regionalt

ansvar. Att riva Lidingöbron och Stocksundbron för att visa dessa

kommuner "öga mot öga/tand mot tand" tycker jag är ett

synnerligen oseriöst förslag. Att däremot på sikt få en

översiktsplanering att införliva även dessa kommuners markareal I

Stockholms tror jag är ett bra sätt att få staden I balans I framtiden.

Kort sagt: Jag hoppas att det är sista gången jag får se en ÖP som

bara omfattar Stockholms kommun.

Strävan efter ett Stockholm I geografisk balans.

Stockholm har en möjlighet att växa I alla väderstreck, vilket många

städer inte har. Jag tycker att det finns många fördelar att sträva

efter en sådan bebyggelsestruktur. Stadens centum blir en mittpunkt

och inte en ändhållplats, det innebär kortare avstånd till centrum,

det möjliggör en homogen stad som kan visa sina "årsringar", det

ger ett incitament för ringleder (tänk inte bara bilar nu) med ökad

sammanlänlkning och sammanhålling som följd. I Stockholms fall

skulle det också innebära att staden expanderar österut vilket ger ett

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 113 (157)

landskap med mycket vatten och andra kända boendekvaliteter.

Även här behövs en planering som går över kommungränserna.

Ett alltför drastiskt sätt att påskynda en sådan omstrukturering är att

splitta Stockholm I 14 kommuner där varje stadsdel blir sin egen

kommun. Ett aningen mindre oseriöst förslag är att åtminstone

Skärholmen, Hässelby-Vällingby, Spånga-Tensta och Rinkeby-

Kista inte längre ska ingå I Stockholms kommun. Jag tycker dock

att tätorten Stockholm skulle kunna ha ett långtgående samarbete

för sin framtida bebyggelseutveckling utan att behöva ta till

metoder som får negativa konsekvenser I en annan ände.

Fler kopplingar mellan nord och syd och fler "noder" I staden

Jag nämner ovan stadens centrum som en mittpunkt men jag menar

för den skull inte att det ska finnas bara ett centrum I en storstad

som Stockholm. Platser som jag tycker har extra högt strategiskt

värde att bebygga är I första hand: Tomteboda spårområde, Albano,

Sickla med omnejd, Krysset pendeltåg/tunelbana söder om

Högdalen, Älvsjö, Årstaberg och sydvästra Kungsholmen för att

nämna några.

För att ge dessa och fler noder möjlighet att utvecklas behöver det

närapå monopolistiska stråket T-centralen - Slussen få fler

"konkurrerande" alternativ. I min tunnelbaneplan 2010-2060 finns

även en bil- och tunnelbanetunnel mellan Valdemarsuddee och

Finnboda, en tunnelbanelinje TC-Zinkensdamm I samma tunnel

under Riddarfjärden som sträckningen Rådhuset-Mariatorget. Även

en tunnelbaneförbindelse på Essingeleden mellan Kristineberg och

Midsommarkransen samt en tvärbana Bredäng-Lovön-Bromma.

Kort sagt: Fler kommunikationsvägar mellan norra och södra

Stockholm är viktigt för tätortens utveckling.

Civilisera Stockholms "skambälte"

Det som I flera fall har kallats "Stockholms skambälte" är den

barriär som sträcker sig från Västra skogen till Ropsten. Här finns

Essingeledens ogästvänliga trafikmastodonter, ett jättestort

järnvägsspårområde, ett område bestående av Karolinska institut

och sjukhus, en barriärskapande begravningsplats, E4-an, en

otillgänglig Hagapark, Albano ingemansland, och

nationalstadsparken. Ett bälte som sätter stopp för ett nytt liv norr

om tullarna. Nu håller dock Hagastaden på att läka ett av de sår som

bältet har skavt. Men jag vill se mer! Dra Essingeleden I tunnel

mellan Karlbergskanalen och Haga Norra, riv broarna på land, flytta

spårområdet till Rosersberg, bygg stad mellan Vasastaden och

Huvudsta (Solna, jag vet!), förtäta runt Karolinska, gör

begravningsplatsen till en park med gravstenar I, dra

arenastadstunnelbanan via Frösunda och Hagaporten, där en 10

hektar avlång skyskrapestad på östra sidan längs E4 mellan Haga

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 114 (157)

Södra och Haga Norra trafikplats. Med en tunnelbanestation I denna

stadsdel skulle Hagaparken ge Stockholmarna det som Central Park

ger vissa andra. Bygg stad norr om Roslagstull och uttnyttja

Albanos gynnsamma kollektivtrafikläge genom en maximal

exploateringsgrad som vänder sig även till allmänheten. Mellan

Albano och Ropsten har jag också en önskan om viss bebyggelse

men här känns det som att banka huvudet I väggen. Dock bör

nämnas att jag vill att den inre tvärbanan från Sthlm TC via

Hagastaden, passerar detta område.

Bygg ihop Kista med Stockholm.

Att bygga på Järvafältet var en ide från 1900-talets första halva.

Lika brilliant som dåtidens ide om nedre norrmalm (NOT). Dock

har Kista blivit den plats I Stockholm som kanske har haft störst

betydelse stadens utveckling. Kista ligger fortfarande så långt ifrån

Stockholm så att jag (och sannolikt många utländska besökare)

tycker att det känns som två olika städer. Avståndet mellan städerna

är gigantiskt I termer om att bygga ihop dem till en stad. Visst

kunde man önska att Kista låg närmre men det ligger där det ligger,

liksom Stockholm gör. Utöver Frösunda, Ulriksdal, Järvastaden,

Ursvik och Silverdal behövs nog även ovan nämnda Haga Port plus

Sörentorp, Kymlinge och Läderbacka. Dessa ligger inte I

Stockholms kommun och är dessutom för mycket för en ÖP som

sträcker sig till 2040. Här behövs nog några decennier till, även om

översiktsplaneringen för Stockholm I framtiden gäller hela tätorten.

Gaturum och Parkrum.

Jag tycket att det viktigt att en stad är publik. För en besöksstad som

Stockholm är det extra viktigt. Jag vet inte om ni arbetar med detta I

tematiska tillägg men jag har identifierat några stråk som ja skulle

vilja delge (I prioriterad ordning): Klarakopplet långt in I Solna

kommun, fortsättning Lindhagengatan I bro till Huvudsta alle och

sedan raka vägen för att ansluta sig till Landsvägen I Sundbyberg.

Rörstrandsgatan till Pampas Marina, Karlbergsvägen till

Armegatan, Hela Solnavägen, Norrtull - Haga norra, Roslagstull -

Universitetet, Hela Lidingövägen, nytt gaturum från TV-huset och

ut på frihamnspiren, Slussen - Masthamnen, Kvarnholmsvägen,

Sockenvägen, Liljeholmsbron och hela Hägerstensvägen,

Rålambsvägen, Drottningholmsvägen Alvik - Nockeby,

Bergslagsvägen Bromma - Blackeberg samt flera nya stråk när

Bromma bebyggs.

Parker kan upplevas som barriärer eller som otrygga områden eller

som områden där socioekonomiskt utsatta grupper samlas. Jag har

en ide om långsmala parker I kvartersstaden som förbättrar stadens

luft- och bullermiljö, inte så stora att de upplevs som otrygga eller

skapar barriärer mellan olika bebyggelseområden. Kanske att de ska

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 115 (157)

placeras som ekrar mot områdets nav. De kan även förbinda olika

naturområden som en grön väg för djur- och växtliv. Exempelvis

tänker jag mig en parkremsa med en bredd på 50 - 100 meter som

slingrar sig från Ladugårdsgärdet upp till Stora skuggan eller läns

Igelbäcken från Ulriksdal upp till Järva Disc Golf Park. Apropå det

senare måste jag här nämna den parken som är anlagd på

Granholmstoppen. Där ligger europas (eller kanske världens) bästa

discgolfbana och samtidigt en av Stockholms vackraste parker. Var

rädd om den!

Även om Stockholm är en stad med mycket vatten vill jag att ni tar

hand om dagvattnet och gör vattenspeglar och våtmarker så ofta

möjlighet ges!

Nya öar

I Riddarfjärden skulle en ny ö ha byggts för 50 år sedan. Den ön

(plus Klarakopplet) hade kunnat samla de nybyggnationer som

istället fick ersätta de gamla historiska byggnaderna på nedre

norrmalm och bespara oss det trauma som omdaningen av

Klarakvarteren medförde. OK, det går inte att backa bandet men det

går fortfarande att bygga "Riddarön". De tunnelbyggen som

kommer att pågå inom de närmaste decennierna har med råge

material I rena massor för att bygga Riddarön. Denna ö ligger mitt I

riddarfjärden och har breda kanaler mot Kungsholmen,

Riddarhomen och Södermalm. Ett flertal broar förbinder ön norr-

och österut medan de broar sm är mot Södermalm har en betydligt

högre segelfri höjd eller är öppningsbara (alt. färjor). Riddarön få en

egen tunnelbanestation där två linjer passerar. (se "Fler kopplingar

mellan nord och syd…")

Riddarön ska vara tätt bebyggd och ha en långsmal park på

diagonalen.

Nästa nya ö ligger nordväst om Lindhagen och knyter samman

Lindhagen med Huvusta alle (se Gaturum…) men också med

Tomteboda/Västra skogen/Pampas där jag vill se väldigt mycket ny

stad (se stycket om skambältet) som liksom den nya ön blir tät stad.

Sista nya ön bland mina förslag finns I Årstaviken, söder om

Södersjukhuset. Även denna har tät bebyggelse och tunnelbana

(Älvsjölinjen). Ingen plats för park men bro mot Årsta holmar samt

mot Årstaskogen.

Slutkläm.

Slutligen vill jag säja att jag tycker att samrådsförslaget är jättebra,

trots mina tillägg :)

När jag däremot tar del av Stockholms lokaltrafiks planering blir jag

ofta mörkrädd.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 116 (157)

Varför låter man inte tunnelbanan till Nacka utgå från Slussen nu

när den ändå byggs om?

Att bygga mellan Kungsträdgården och Sofia ör dyrt, ger en väldigt

djup station, missar en station på Djurgården och uteblir som

draghjälp till en östlig förbindelse. Så tokigt!

Tunnelbana till Barkarby? Bygga en stad så långt från Stockholm?

Visst är det bra med Stockholm Väst och koppling med Kista men

jag ser det ändå som ett negativt utslag på en stad där många olika

kommuner driver sina intressen utan den gemensamma planeringen

som skulle vara att föredra eftersom det är en stad, en tätort.

Gula linjen till Arenastaden? Här finns det en viktig tanke som SL

helt missat. Visst ska Arenastaden ha en egen tunnelbanestation,

men den ska inte ligga vid Solna P-station utan vid

arenan/köpcentret om det ska vara någon mening. Hagastaden har

de iag greppat (puh!) men sedan bör stationerna vara Haga Port (se

Skambältet), Frösunda, Arenastaden, Järvastaden, (Sörentorp),

Silverdal, occh Helenelund (med Kistamässan och nytt

stadsutveckingsområde). Det här är enligt min mening den

viktigaste tunnelbaneutbyggnaden eftersom den besöker platser som

snart är färdigbyggda.

Tvärspårväg mellan Masmo och Flemingsberg?? Det låter som

"stora tågrånet" I vilda västern :) Jag vet inte vad jag ska tro om

SL…

men den dagen de får för sig att bygga tunnelbana till Gotska

Sandön.. Då vet jag vad jag ska tro om SL !!

Varför tar jag upp detta med Er? Jo, jag tycker att det är så viktigt

att kommunikationer samplaneras med nya utvecklingsområden, I

synnerhet när det handlar om en så kostnadskrävande investering

som tunnelbana. Här måste ni gå hand I hand.

Det finns också många bra kollektivtrafiklägen som inte utnyttjas.

Jag tänker framförallt på tunnelbanestationer längs den gröna linjen,

som Ängbyplan, Åkeshov, Stora mossen, Sockenplan, Stureby,

Svedmyra, Skogskyrkogården och Tallkrogen. Här skulle jag vilja

se en mycket tuff detaljplanering (med stöd av Översiktsplanen). I

stationsnära lägen måste man kunna riva egnahem-hus (de är väl

långt ifrån utrotningshotade) för att fler ska kunna bo centralt. En

ökad byggrätt skulle kunna ge de som äger dessa fastigheter bra

betalt för att kunna sälja till en exploatör som river och bygger nytt.

Kanske att Plan- och bygglagen behöver ändras så att även

domstolarna gör nya tolkningar. Jag tänker på allmänna respektive

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 117 (157)

enskilda intressen I publika lägen (som Sockenplan ändå får anses

vara). Jag tänker på om berörda sakägare kan vara närboende

grannar eller om detta ska ses som jäv. Jag tänker på vem som är

klagoberättigad osv.

Kort sagt : kör hårt I dåligt utnyttjade kollektivtrafiklägen och

försök att påverka lagstiftningen så att fler får tillgång till er vackra

stad Stockholm!

Två privatpersoner, Vasastan

Dokument nr 283

Vi har noterat på att det byggts flera höga hus i Stockholm och

förorter de senaste åren, och reagerat på att det i översiktsplanen

beskrivs att mer hög bebyggelse planeras, bl.a i nya Hagastan.

Riktiga blåshål bildas längs de nya höga husen, vinden kan inte

passera över utan pressas fram längs gatorna. Vidare skapar de höga

husen slagskuggor i omgivningen när solen står lågt på vintern.

Därför är det viktigt att lämna utrymme mellan husen. Äldre

förortsbebyggelse som kring Brommaplan, i Riksby-området i

Abrahamsberg och i t.ex Vällingby är goda exempel på hur öppna

ytor och husnära skogspartier har skapat goda boendemiljöer.

Av liknande skäl är det viktigt att bevara koloniområdena i Riksby,

Bromma. Områdena är idag klassade som parkmark och de

självbyggda funktionalistiska kolonistugorna är i princip en

förlängning av det jämngamla, riksintressanta och likaledes

självbyggda funktionalistiska småhusområdet i näraliggande Norra

Ängby.

I Stockholms stads samrådsförslag för Norra Riksby förra året med

D-nr 2010-20840 föreslogs bl.a att tre bussgator ska dras genom

Riksby koloniområde, dela upp det i osammanhängande isolerade

delar och innebära fällning av äppelträn som är minst 80 år gamla.

Det vore bättre att dra de nya bussgatorna runt, utanför

koloniområdet, och att även utöka området med ytterligare

kolonilotter som rekreationsplatser för de boende i Norra Riksbys

planerade bostadsområde. Trädgårdsodling skapar ett kitt mellan en

mångfald av människor, unga som gamla, och ger möjlighet att på

nära håll följa årstidernas skiftningar i naturen. Likaså ger det

livsutrymmen för otaliga nyttodjur och växter, och rekreation och

återhämtning för kolonister, närboende och besökande. Det varnas

ofta för att Stockholms barn är alltför stillasittande, Riksbys

koloniområde är idag nästan bilfritt och ger möjlighet till cykling

och kreativ lek för områdets och näraliggande områdens barn.

Forskning har visat att vistelse i gröna miljöer har en

hälsofrämjande inverkan på oss människor, natur ger en känsla av

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 118 (157)

lugn och avkoppling som ger möjlighet till återhämtning i dagens

prestationsinriktade samhälle.

Två privatpersoner, Hammarbyhöjden

Dokument nr 287

Vi är en familj boende invid Nytorps gärde på Paternostervägen. Vi

är starkt kritiska till de byggnadsplaner som finns. Vårt första skäl

är för att byggandet inte kommer syfta till att lösa en akut

bostadsbrist utan främst sänka livskvalitet för boende i området. De

ca 20 000 namnunderskrifter mot byggandet talar sitt tydliga språk

om vad majoriteten av de boende tycker. Vi menar alltså att det ej

löser den bostadsbrist som behöver lösas akut och behöver

fokuseras och satsas pengar på, nämligen billiga bostäder, helst

hyesrätter. Att istället lägga pengar på att skapa nya dyra bostäder

som dessutom säker livskvaliteten avsevärt för de boende i området

(som dessutom bekostar detta med sina skattepengar) är mycket

tragiskt.

I den översiktsplan som finns anges att man ska skapa en

gångfartsgata på gärdet. Alltså kommer det bli möjligt att framföra

bil där. Detta tycker vi kommer sänka säkerheten på gärdet för barn.

Samtidigt säger man att man ökar säkerheten på gärdet genom att

bebygga det och på så vis minska möjligheten för kriminalitet/bus

att pågå där på kvällar och nätter. MEn att samtidigt införa

möjligheten att köra bil på gärdet är motsatsen till att öka

säkerheten på gärdet. Som det är nu kan barn röra sig fritt på gärdet.

Gärdet som är unikt i och med att det är ett stort öppet område där

man kan röra sig fritt. Detta är enormt värdefullt för alla boende i

området, speciellt för barn och pensionärer som kanske inte kan ta

sig så långt bort som till nackareservatet. Att bebygga gärdet är inte

att lösa ett problem med kriminaliteten, det är att fösa bort den

någon annanstans.

Det har visats i många studier att tillgång till parker och

grönområden i sina omgivningar är det man värdesätter högst när

man beskriver sin boendemiljö. Att bygga bort stora delar av ett

unikt område som nytorps gärde framstår därför som destruktivt.

Att bygga så som det beskrivs på Nytorps Gärde kommer att vara

negativt för barnen som rör sig på gärdet och de är i dagsläget är

väldigt många. Barn behöver varierad uppvuxen natur med stora

ytor att röra sig fritt på (se artiklarna http://www.svd.se/bygg-for-

barn--lar-av-hamburg-och-berlin och http://www.svd.se/de-tankte-

inte-pa-barn-nar-de-byggde) annars bygger man in hälsoproblem

och konflikter. Att bygga bort detta som det görs i den nya planen är

destruktivt och omodernt.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

http://www.svd.se/bygg-for-barn--lar-av-hamburg-och-berlin

http://www.svd.se/bygg-for-barn--lar-av-hamburg-och-berlin

http://www.svd.se/de-tankte-inte-pa-barn-nar-de-byggde

http://www.svd.se/de-tankte-inte-pa-barn-nar-de-byggde


Dnr 2015-10143

Sida 119 (157)

En annan anledning att skydda gärdet är att det ligger i en dalsänka

och sålunda samlar mycket vatten. Att ta bort växtlighet som sugen

upp stora mängder vatten och dämpar luftföroreningar är illa se

artikel .

Vi hoppas att staden tänker om angående detta för att istället bygga

en modern, barnvänlig, och miljövänlig promenadstad.


Dokument nr 288

Mina synpunkter är följande;

- Området består av K-märkta fastigheter samt området i sig har en

unik miljö som bör bevaras. Det är få städer i Sverige med denna

områdeskaraktär och att hitta denna miljö i en huvudstad är

fantastiskt.

- Hur ska förtätning av området med tanke på kommunikationer

planeras? Kommunikationerna fungerar dåligt idag med långa köer i

rusningstrafik samt trängsel på tunnelbana/buss. Planera först så att

kommunikationerna till och från vårt område fungerar innan

ytterligare bebyggelse planeras.

- Idag rör sig mycket barn och ungdomar i området (dagis,

skolor,fritidsaktiviteter). En förtätning av området gör att trafiken

på dessa smala gator ökar olycksrisken.

- Miljön påverkas negativt för invånare och besökare. Grönområde

behövs och ökar vårt välbefinnande och ger en bättre livskvalité,

gäller alla åldrar, ung som gammal.

- Bevara vårt område som det är idag d v s ett område som passar

och är attraktivt för alla åldrar.

- Planerad tunnel (flytt av Vattenverket utmed

Drottningholmsvägen), påverkar redan området

Privatperson, Lidingö

Dokument nr 289

Bygg många bostäder

Den framtid vi bygger bör vara ekologiskt, socialt och ekonomiskt

hållbar. Långsiktigt hållbar med hänsyn till många kommande

generationer. Och med tanke på alla människors lika värde. Välfärd,

fred och frihet. För alla. I Stockholm. Och i hela regionen.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 120 (157)

Kollektivtrafiken i Stockholmsregionen går mer och mer på förnybar

energi. Vindkraft, solel och biogas byggs ut. Särskilt effektiv och

bekväm är spårburen elektrisk trafik. Den är mycket bättre än bilar för

klimatet på planeten, för luftkvaliteten i staden och för välfärden och

trafiksäkerheten.

Kollektivtrafiken är bra också för människor som inte kan eller vill

köra bil. Mer medkänsla med dem som har det svårt. Alla människor

ska enligt FN:s deklaration om mänskliga rättigheter ha rätt att delta i

samhällslivet. Alltså även om man är sjuk eller funktionshindrad. Det

är bra socialt, demokratiskt och ekonomiskt för hela samhället. Fler

gamla kommer ut i samhället och bidrar till spridning av olika

livserfarenheter. Och yngre människor integreras i samhället. Fler

markområden i staden kan användas till bostäder i stället för till

parkeringsplatser och vägar. Med en tätare stad behöver vi inte resa så

långt.

Kollektivtrafiken har stor oanvänd kapacitet i lågtrafiktid mitt på

dagen, mellan kl nio och femton, på kvällar och helger. Extrakostnaden

för att använda den kapaciteten är mycket låg men nyttan och glädjen

är för många människor mycket stor. Turtäthet en kan öka och ännu

fler människor väljer då att åka kollektivt. Vinsten blir extra stor för

alla dem som slipper äga en egen bil. Och för samhället en stor

ekonomisk vinst. Men god ekonomi är ett medel – det är inte målet.

Färre bilister gör att framkomligheten ökar för hantverkare och andra

som måste åka bil och komma fram på ett bestämt klockslag. Och en

del vägar och parkeringsplatser blir onödiga. Där kan fler bostäder

byggas. Och den samhällsekonomiska vinsten blir stor. Och så

småningom kan kanske flera grupper av människor få avgiftsfri

kollektivtrafik. Välfärden för äldre och andra kan samtidigt förbättras

även på andra sätt.

Jag vill att staden verkar för att förbättra kollektivtrafiken i främst

lågtrafiktid. Med förnybar energi. Och det är bra att zongränserna är

borttagna. Köerna är ändå inte så stora längre bort från stadens

centrum. Attraktiva gångvägar och cykelvägar vore bra. Vi bör tänka

på hela regionens framtid, inte bara på Stockholms stad. Cityspårvägen

från Ropsten till centralen bör helst vara färdig när nya lilla

Lidingöbron är färdig. Östlig förbindelse bör byggas för spårburen

trafik – inte för bilar. Förbifart Stockholm senareläggas – många

direktbussar kan istället gå på Essingeleden. Mer tillgänglighet för alla

– även för dem som inte kan eller vill köra bil. Gods kan i större

utsträckning köras på spårburna vagnar. Kanske på natten.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 121 (157)

Bebyggelsen, både gammal och ny bör anslutas till fjärrvärme, som

bör använda förnybar energi, solvärme på många tak, och spillvärme

från många verksamheter. Även fjärrkyla behövs.

Solpaneler för elproduktion bör finnas på många tak. Tak på många

befintliga hus kan byggas om för detta och samtidigt kan en eller två

inskjutna takvåningar byggas på. Fossila bränslen och kärnkraft bör

avvecklas snabbt . Byggnader bör vara mer energieffektiva och gärna

byggda av trä. Också för att minska hela samhällets sårbarhet. Bl a vid

elavbrott.

Stor hänsyn bör tas till miljöer med gamla träd, biologisk mångfald

och högt upplevelsevärde och vistelsevärde för människor. Bl a

Nationalstadsparken. Glöm inte den gamla TV-eken.

Vi bör bygga staden också med tanke på de av FN beslutade 17 globala

utvecklingsmålen och med hänsyn till de av regeringen nu beslutade

åtta säkerhetsmålen ( DN 2017 - 01 - 08 ). Vi bör förebygga risker och

sårbarhet i samhället. Konflikter och katastrofer skall förebyggas –

icke förorsakas.

Privatperson, Skärholmen

Dokument nr 293

ALLMÄNT

Förbifart Stockholm omintetgör möjligheten att nå miljömålen,

både i landet, regionen och kommunen/staden.

Förbifart Stockholm urholkar ekonomiska förutsättningarna för en

god kollektivtrafik. Önskade och nödvändiga förbättringar i

kollektivtrafiken hindras.

Detsamma gäller ”Östlig förbindelse”, såsom den nu presenteras.

Jag hänvisar till yttrande insänt av Arbetsgruppen Rädda

Grimstaskogen, ARG, som utvecklar detta närmare i sin skrivelse.

FOKUS SKÄRHOLMEN

(inklusive Bredäng, Sätra, Skärholmen, Vårberg)

Man säger sig vilja utveckla Skärholmenområdet och det är

vällovligt. Men man missar tyvärr både syftet och sättet som

människor lokalt sedan lång tid tillbaka vill utveckla sina stadsdelar.

Som aktiv i dåvarande ”ytterstadssatsningen” i Sätra på slutet av

1990-talet och med samarbetet mellan aktiva i samtliga fyra

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 122 (157)

stadsdelar i Skärholmens stadsdelsnämndsområde, är det knappast

någon nyhet att stadsdelarna har stor bostadspotential. Gång på

gång har jag och andra påmint om detta. Det som börjat hända är än

så länge inte så mycket ett resultat av kommunens agerande.

Kommunen borde vara mycket mer aktiv och lyssna både på boende

och stadsdelsnämnden i Skärholmen. Underifrånperspektivet måste

tas till vara.

Det är sorgligt att höra ”Projekt Skärholmsvägen” bedömas som för

stort för att jobba med. Det som nu händer är att återigen till stor del

samma mindre kompletteringsbebyggelse är på tapeten – förra

gången för ca 10 år sedan. Då inventerades byggbara tomter och

hustak m m och värderades utifrån flera parametrar. Samma sak

tycks ske igen, nu bara med nytt namn, nya tjänstemän och delvis

andra presentationssätt. Men det är fortfarande inget radikalt grepp,

inga långsiktiga visioner. Det duger inte att säga att det som kom

fram genom gräsrötternas förslag var för stort!

Gör en heltäckande och seriös planering för att flytta

Skärholmsvägen och bebygga hela sträckan. Självklart måste det

ändå bli etapper inom detta, men att inte ens våga se till helheten är

ett svek mot boende, som känner sina stadsdelar. Utan

helhetsgreppet blir det bara samma duttande som tidigare och man

riskerar också att förstöra värdefulla små park- och naturområden,

som behöver bevaras nära bebyggelsen. Inkom till Stockholms

stadsbyggnadskontor - 2017-01-10, Dnr 2015-10143 2 Det sägs på

sid 125 i detta ÖP-förslag: ”Genom att fortydliga torgbildningarna

och koppla centrum mot omgivande gator och gröna promenader

kan Bredäng och Sätras centrum stärkas”

Detta är rent nonsens!

Målsättningen ska vara att samtliga stadsdelar ska få mer bostäder,

och även lokaler, så att varje centrum får stabilare underlag på sina

egna villkor. Tanken med byggande på Skärholmsvägen är inte i

första hand att knyta ihop stadsdelarna och att knyta de övriga till

Skärholmen. Sammanbindningen genom byggande på

Skärholmsvägen är en sekundär effekt av hur de byggbara

markområdena ligger. Men huvudsyftet är inte att bygga ihop

stadsdelarna sömlöst.

Jag hänvisar återigen till det som Ytterstadssatsningens aktiva

sammanfattade i april1997 beträffande önskad flytt av

Skärholmsvägen. Se kopierad bilaga, sid 4(4)

En sak som nu påbörjats av Fortum är kulvertering av

kraftledningen, vilket är en förutsättning för att på ett bra sätt kunna

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 123 (157)

flytta Skärholmsvägen och detta ingick i det som snabbutreddes

redan hösten 1997 inom ytterstadssatsningen.

Kommunikationsläget är gott genom tunnelbanestation i varje

centrum och även bussar. Men Spårväg syd behövs ändå och är

mycket angelägen för att få en bättre tvärförbindelse.

Planering och byggande av SpårvägSyd hör till det som är mycket

angeläget och hör till denna viktiga satsning på Sätra och

Skärholmen med omnejd. Den bästa lösningen är också att

spårvägen dras i den nuvarande Skärholmsvägen, inte på andra

sidan om E4/E20. Att spårvägen dröjer riskerar medföra att den

bästa sträckningen med tiden blir svår att alls genomföra särskilt i

Skärholmen. De illa genomtänkta bussramperna från Förbifart

Stockholm är t ex ett försvårande hinder för en god angöring med

spårvägen och den i och för sig välkomna moskén har inte en bra

tänkt trafiklösning, som kommer bli mycket farlig för

gångtrafikanter och cyklister samt försvårar tyvärr för

spårvägsdragning.

Cyklandet ska uppmuntras, då behövs både bättre och tydligare

cykelstråk i stadens alla delar och inte minst bra och väl tilltagna

cykelparkeringar. Som exempel kan jag nämna att det vid Sätra

centrums västra sida i slutet av 1990-talet fanns 60 cykelplatser på

torget och dessa var alltid fulla. Inom Ytterstadssatsningen

kalkylerade vi med ett behov av ökning till 90 platser. Detta

genomfördes inte, och när det så småningom kom nya cykelställ

hade dessa reducerats och cyklandet minskade tyvärr radikalt. Det

kommer att ta tid att bygga upp något liknande igen, men man bör

ändå försöka uppmuntra till ökat cyklande

Vid Skärholmen är tillgången på cykelställ ännu sämre än i Sätra.

Och i Stockholm city är behovet av cykelställ långt större än det

som erbjuds.

Mycket av det jag skrev i yttrande över ÖP i september 2009 är

fortfarande relevant, så jag bilägger stora delar som bilaga på

följande 4 sidor. Jag hänvisar särskilt till sista sidan som

sammanfattar syftet med önskad flytt av Skärholmsvägen.

Privatperson

Dokument nr 294

Positivt ni tar fram en ny översiktsplan. Men vad synd att ni missar

så mycket. Här kommer mina synpunkter på översiktsplanens

samrådsförslag.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 124 (157)

Framsidan

Låt oss börja med den. Ja, jag förstår att det är en lek med ordet

översiktsplan och den geografiska avgränsningen av Stockholms

kommun. Det hade dock inte hindrat er från att göra den lite mer

rättstavad. ”Översikstplan” går det att utläsa. Mitt första enkla tips -

byt plats på sista n och a och justera storleken. Grundformen blir

den samma men det blir enklare att läsa. Samma kan ni göra med s

och t rakt ovanför. Då hade den blivit rättstavad och ändå haft

samma grafiska form.

Den digitala dialogen

Ni har haft en bra närvaro ute i stadsdelarna med dialogpaviljongen,

men det känns som att ni lagt krutet av budgeten för

kommunikation/dialog där och nästan helt glömt bort internet och

den digitala sidan. Dialogpaviljongen är ju inte billig, så det är

förståeligt om ni valde prioritera det. Men den digitala satsningen?

Ett webbformulär med lite generiska alternativ att fylla i ålder och

kön om jag önskar? Och så lite statistik som plockas ur det som

skickas in. Har ni helt glömt bort de geografiska webbverktyg som

ni själva har? Varför har ni inte använt ert 3D-team och deras

kompetens för att använda de verktyg som Stockholms stad har köpt

in. Det hade varit ett strålande tillfälle att använda dialogverktyget

via Cityplanner. Där hade ni kunnat visa hela 3D-modellen över

kommunen och draperat in den med alla olika delar i ÖP-förslaget.

Då hade ni till och med fått synpunkter som ni vetat vilken plats den

berör. För jag gissar att ni fått in en del synpunkter av typen ”bygg

där eller där” ”där leker barnen” osv. Visst, om personen vill så har

den fyllt i kön så då kan ni visa statistik på det, men ni kommer inte

kunna få information om vilken plats personen avser. En stor miss

helt klart att ni inte använder er egen kompetens. Jag kan finna två

olika skäl till det - antingen att ni inte haft tid, eller inte velat

använda dem. För om ni visat översiktsplanen som 3D-modell hade

betydligt fler kunnat ta den till sig digitalt, när de suttit hemma en

kväll och haft tid över. Nu har enda alternativet varit att läsa ett

otroligt långt PDF-dokument. Det främjar inte deltagandet om ni

gör det svårt för människor att delta. Ett allmänt intresse borde i

detta sammanhanget vara att se till att så många som möjligt ges

möjlighet att i första hand ta till sig informationen och i andra hand

enkelt kunna lämna synpunkter.

Ni har också helt misslyckats med att driva en aktiv dialog via

sociala medier. Ni har gjort 17 inlägg för att pusha översiktsplanen

på er Facebook-sida ”Stadsutveckling Stockholm”. Via Twitter

använde ni taggen #ÖPSthlm. Men ni verkar inte ha låtit era

kommunikatörer ta fram en faktisk handlingsplan för hur ni skulle

använda de sociala medierna. Att bara skriva om samma sak (alla

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 125 (157)

inlägg har mer eller mindre samma länk och bara lite olika

information om var dialogpaviljongen var nästa gång) ger inte

interaktion. Synd att ni inte använde de sociala medierna själv.

Exempelvis hade ansvariga kunnat gå in och ta en direkt dialog

inför öppen ridå. När någon använt taggen #ÖPSthlm har ingen från

SBK eller Stockholms stad svarat. Inte valt agera. Varför ens

använda en egen tagg om ingen bevakar och för en aktiv dialog med

den?

Reklamfilmen på stadsbyggnadsdialog.se

Jag förstår att ni genom reklamfilmen som finns på hemsidan för

dialogen har försökt fånga in alla olika ”typer” av människor. Ni

avslutar den ju med ”Stockholm. En stad för alla.” Jag förstår att ni

inte kan ta med allt på 105 sekunder, me ni hade kunnat göra den

lite längre för att undvika en del klassiska, och rätt vanliga, missar.

Exempelvis så är det enbart sommarmiljöer som visas upp när det är

utomhus. Inte direkt en regnig höstdag eller snörik vinterdag. Fast

ja, några höstfärgade löv flimrar förbi vid ett klipp från Hötorget.

Men ja, Stockholm är ju en sommarstad… eller hur var det nu med

den havererade snöröjningen när snöstormen kom mot slutet av

2016? Ni missar att visa Stockholms fantastiska sidor under OLIKA

delar av året. Av människorna som ni väljer att visa så är det

faktiskt en grupp ni missat.

Ja, ni har med de idrottande tjejerna, pensionärerna, de glada barnen

som leker, miljöbilder från innerstaden och från ytterstaden, de

hälsosamma cyklisterna, de kulturutövande barnen, de vin

(alkohol?) drickande festsugna unga vuxna,

kollektivtrafikresenären, de med andra kulturella rötter än den

stereotypiskt svenska, den kreativa skaparen osv. Förstår mycket väl

om ni inte vill visa upp bilisten, men nej, de är inte de jag tänker att

ni missat. De är de med ett funktionshinder som ni missat. Varför

låter ni inte de synas?

Syftet med filmen är ju att visa att Stockholm är en stad för alla. Ni

har inte haft någon begränsning i hur långt filmklippet måste vara

när ni publicerar det på er egen youtube-kanal. Så ni hade kunnat

gjort den lite längre och fått med alla.

Kommentit vähemmistöistä

On kiusallista, että et mitenkään oli lyhyt tietoa muilla kielillä kuin

ruotsiksi sivuilla. Tukholman pitäisi olla kaupunki kaikille? Kolmen

neljän sivun PDF yleiskuva siitä, mitä suunnitelman tarkoittaa

suurin in vähemmistökielten ollut tarpeeksi.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

http://stadsbyggnadsdialog.se/


Dnr 2015-10143

Sida 126 (157)

(Översättning: Det är pinsamt, att det inte överhuvudtaget fanns

kortfattad information på något annat språk än svenska på

(hem)sidorna. Ska Stockholm vara en stad för alla? En tre till fyra

sidors PDF hade varit tillräckligt för att ge en generell bild av vad

planen medför.)

Vision, mål och styrdokument

På sid 15 nämner ni bostadsmålet med 140.000 bostäder till 2030.

Var kommer det ifrån? Vem har tagit det och varför är det så

viktigt? Varför är det exakt den siffran. Ni ger INGEN förklaring

till detta i översiktsplanen och verkar ta det som en förutsättning att

alla ska veta. Varför är siffran inte 150.000? Det intressanta med

denna siffra är att det är den som ska pytsas ut i de olika

stadsdelarna, som ni förklarar under lokala förutsättningar. Men

ingen förklaring hur. Det finns dokument hos er där ni räknat på hur

många bostäder som kan ut i varje stadsdel, varför tar ni inte med

det? Det hade varit ett tydligt underlag som fått boende i stadsdelar

att förstå vad som händer genom planen.

Då en översiktsplan syftar till att visa kommunens intentioner med

användningen av mark och vatten hade det varit ypperligt att

använda dokumentet för att ge förklaringar till de som ska styra

förändringarna.

Samtidigt måste ni ge oss en uppföljning. Målet om 140.000

bostäder har repeterats i några år nu, så det måste ju ha byggts några

bostäder sedan det kom. Hur många är kvar då att bygga innan?

Varför inte göra en hemsida som kan heta stockholm2030, där ni

räknar ner och sammanfattar offentlig information från ert eget

kontor? Oj, då hade vi skapat en kontinuerligt levande översiktsplan

och inte ett statiskt PDF-dokument som blir statiskt dagen efter

antagande av KF.

Mål för stadsbyggandet

Ni listar en mängd fina mål, men jag kunde inte utläsa konflikter,

som att vissa saker måste stå tillbaka för andra. Åter igen tillbaka

till styrdokumentens 140.000 bostäder. Som ni uttrycker er så

verkar det vara möjligt att uppfylla alla mål utan konflikter. Ordet

konflikt går inte ens att hitta i hela dokumentet vid en snabb

sökning. Men ska 140.000 bostäder in på en begränsad yta (som ju

kommunen de facto är) så innebär det att konflikter kommer uppstå

mellan olika intressen. Ett sammanhängande parknät ska finnas

samtidigt som ett nätverk av stadsrum. Men vilket ska gå för det

andra när det blir intressen? Hade varit otroligt berikande för

politikerna och allmänheten om detta hade tydliggjorts i planen. Att

planen visat en vilja och riktning.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 127 (157)

Ni måste också tänka på formuleringarna. Exempel från sid 55 och

planeringsinriktning nr 2 för en socialt sammanhållen stad:

"Mötesplatser och stråk i staden ska prioriteras där den byggda

miljön bidrar till barriäreffekter som hindrar utbyte mellan

stadsdelar och invånare med olika bakgrund och förutsättningar”.

Meningen slår en kullerbytta och är svår att tyda. Och kom ihåg, vi

ska ju skriva så det är enkelt att förstå i offentliga dokument. Det

går att tolka den som att där det är barriärer där ska vi göra stråk

och mötesplatser, som om barriärer är något bra. Förslag på bättre

formulering ”Med hjälp av nya mötesplatser och stråk ska de

barriäreffekter, som hindrar utbyte mellan stadsdelar och invånare

med olika bakgrund och förutsättningar i den byggda miljön,

minskas och långsiktigt tas bort.”

På samma sida måste jag fråga vad planeringsinriktningen ”ökad

delaktighet och inflytande från stockholmare ska ge tydlig riktning i

planeringen”. Översiktsplanen ger ju redan riktningen. Och vad

menar ni med delaktighet och inflytande? Den tidigare förklarande

texten om delaktighet på sidan 54 berör inte vad det faktiskt innebär

med exempelvis inflytande. Hur ser politikerna på detta? Inflytande

betyder ”möjlighet att påverka” (enligt SAOL), men hur ska

möjlighet att påverka hanteras av den demokratiska ordning vi har

med folkvalda politiker. Samtidigt står det att ”… ska det liv och de

aktiviteter som redan finns på olika platser respekteras”. Politikerna

beslutar, men vad menas med ”respekteras”? "Ja, vi lyssnade på er

och ni fick säga vad ni tyckte men nu gör vi så här”. Innebär det här

en ansats från Stockholms stad att anamma en mer deliberativ

planeringsprocess jämfört med den toppstyrda modell som använts

tidigare? Om så är fallet är det bra. Om så inte är fallet så borde det

framgå tydligare vad som menas med delaktighet.

De lokala förutsättningarna

Tyvärr så är redovisningarna av samtliga stadsdelar mest en

beskrivning av hur de är och vad som KAN göras. Det går inte att

framläsa någon vilja vad Stockholms stad vill göra i dem. Det skrivs

sida upp och sida ner om vad som kan skapas (ex: ”stora

möjligheter att skapa..”), men inte vad ni vill skapa. Ett av de få

exemplen på när foten sätts ner är när det står att

expansionsmöjligheterna för S:t Görans sjukhus ska värnas. Ett

annat är när det står att Sjöängsskolans möjligheter att expandera

ska värnas i Liseberg & Örby slott. Beskrivningarna av

stadsdelarna, vilket det mer är att likna vid nu då stora delar av

texterna enbart beskriver nuläget, hade passat bättre samlat i en

bilaga till planen. Då hade översiktsplanens huvuddokument kunnat

kortas ner betydligt och kraftsamlat på det viktiga – vad ni VILL

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 128 (157)

göra. Var tar de 140.000 bostäderna vägen? De har ju försvunnit

från planens början.

Apropå att ni ibland belyser intressen som ska värnas, de få gånger

ni gör det, så blir följdfrågan – måste det göras på en sådan

detaljeringsgrad i en översiktsplan? Att enskilda skolor lyfts fram?

Det är snarare något som borde belysas i exempelvis fördjupningar

översiktsplanen, vilket är ett vedertaget och väl använt

planeringsverktyg bland många av landets kommuner.

Översiktsplanen ska ha den stora riktningen och visionen.

Det hade varit ytterst önskvärt om översiktsplanen faktiskt satte ner

foten och gav en tydlig riktning, än att beskriva en mängd

alternativ. Ett tydligt exempel är hur ni skriver om Skanstull på

sidan 119: ”Skanstull kan på sikt utvecklas till en tät och mer

mångfunktionell…”. Varför inte våga sätta ner foten och säga

SKA? Det hade då kunnat skrivas som ”Skanstull SKA på sikt

utvecklas”. Då hade vi börjat snacka om en översiktsplan som

fokuserar framåt med en vilja. Vilket den tyvärr inte gör i det sätt

den är formulerade på nu.

Pågående större projekt som är i ett genomförande borde beskrivas

som just det, då planen har ett övergripande perspektiv och inte ska

redovisa vart enda litet detaljplaneprojekt. Som exempel kan vi lyfta

texten för stadsdelsområdet Hjorthagen. Där står det att läsa:

”Möjligheter för stadsutveckling inom Hjorthagen finns främst

kring Husarviken och Ropsten…” Stora delar av Husarviken är inte

möjlig att utveckla för den är redan bebyggd, eller syftar texten på

att det ska planläggas för nya bostäder inom den delen som redan är

bebyggd? Det som inte är bebyggt håller redan på att detaljplaneras.

Detta är bara ett exempel för att peka på ett behov av en

omformulering av texterna. Det känns tyvärr som att ni hastat fram

dem.

Sid 115: Kartan som visar Hagastaden är fel. Det område som är

utmärkt är enbart området för DP1 inom Hagastaden. Rimligtvis

borde hela området, vilket inkluderar område för DP2 (Norrtull) och

DP3 vara med i området.

Sid 119: Ikonen och uttrycket ”På Södermalm anläggs två nya

tunnelbanestationer…” Här slinter ni. ”På Södermalm” syftar på

ön/malmen/holmen/stenen i vattnet Södermalm och inte den

geografiska avgränsningen stadsdelen. T-banestationerna Sofia och

Hammarby kanal är de som finns INOM stadsdelen. På Södermalm

hamnar bara en ny station – Sofia.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 129 (157)

Kartan

Här måste ni tänka om. Legenden visar en liten diffus ruta under

rubriken ”Område där komplettering kan prövas”. Detta är

mörkgröna horisontella streck mot en grön yta. Det står också att

komplettering i dessa områden ska prövas mot stadens

stadsbyggnadsmål. Detta lager är utlagt över väldigt stora delar av

det som också är grönt av en annan anledning – att det är naturmark.

Det är också otroligt snarlikt ett annat lager på kartan, nämligen

”Stockholms gröna infrastruktur”. Ni kanske inte har sett det, men

genom att ni har utformat kartan som ni har, så pekar nu ut det som

möjligt att pröva komplettering i ett flertal natur- och kulturreservat,

nationalstadsparken och världsarv. Exempelvis så finns de små

mörkgröna strecken i Grimstaskogen, Skogskyrkogården och hela

Nationalstadsparken. Den finns även utlagd över flera större

grönområden utanför innerstaden. Hur ska vi veta om detta är

område där ni ”kan” (än en gång..) pröva komplettering, eller om

det är ett viktigt grönområde.

Då översiktsplanen kommer att vara vägledande för den framtida

planeringen så är det av yttersta vikt att den är TYDLIG. Genom

detta så kan ni finna en frihet i att pröva bebyggelse lite hur som

helst i dessa områden. Är det er tanke? Kartan borde tydligt visa var

ni se möjligheter till förtätning och var ni vill låta naturen vara. Ja,

det kan vara en miss att detta GIS-lager syns överallt, men kartan är

det som visar er vilja med markanvändningen. Det hade varit

betydligt bättre om de områden som ni funnit lämpliga för

komplettering hade varit markerad med en tydlig färg i stället.

Exempelvis orange, som inte hade förväxlats med någon av de

andra färgerna på kartan. Det hade också rimmat ihop med att

komplettering är något som sker till ett område där det redan finns

något. Att bygga i Grimstaskogen är ju inte att se som en

komplettering, då det inte finns någonting där idag. Och vad är det

för komplettering som ska ske i Skogskyrkogården? Om ni har en

tanke – visa den tydligt då och låt inte kartan ge upphov till

möjligheter till feltolkningar.

Exempelvis så pekas allt grönområde mellan Fagersjö/Farsta och

Gamla Enskede ut som möjligt för komplettering? Innebär det att

områdena kan kompletteras med bebyggelse som främjar naturen

och det gröna (exempelvis grillplatser, vindskydd, toaletter) eller ser

ni det som en möjlighet att bebygga delar av dem bostadshus för att

kunna nå era bostadsmål?

Trafiklederna som kan omvandlas till stadsboulevarder. Här är ni

otydliga då ni enbart visar på vägytan, men i arbetet kring dessa

stråk täcker större ytor. Exempel: Örbyleden. Här har ni planer på

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 130 (157)

att även bebygga delar av de grönområden som finns även längs

med trafikleden den dagen det blir aktuellt, men genom att på kartan

bara visa själva vägytan så verkar det som att ni vill bevara de gröna

längs med lederna? Är det så? Om det inte är så borde ni förtydliga

områdena. Varför efterfrågar jag denna detaljeringsnivå? Jo, ni har

ju pekat ut enskilda verksamheters behov av expansionsmöjligheter

etc.

Vad saknas i förslaget till översiktsplan

Det nämns inte ett ord om hur Stockholms stad tänker möta behovet

av höghastighetsjärnvägar i Sverige. Detta är något som det

förhandlas om på nationell nivå och inget är beslutat, men då

översiktsplanen visar på flera andra projekt och tankar som inte är

beslutade borde det även finnas några ord om detta. Hur har

exempelvis Stockholms stad tänkt hantera behovet av fler

järnvägsspår dedikerat för enbart höghastighetsjärnväg om behovet

uppstår? Ska detta ske i en tunnel under hela kommunen, eller i

marknivå? Eller är det Stockholms stads avsikt att

höghastighetsjärnvägen stannar vid kommungränsen och därefter

slussas resenärerna in till Stockholm C?

Privatperson, Fruängen

Dokument nr 295

Vill härmed lämna in några av mina synpunkt på förslaget till

uppdaterad Översiktsplan för Stockholms stad (med samrådstid 10

november 2016–10 januari 2017)

1) I Översiktsplanen kan man läsa ..”Klimatutmaningar för

stadsbyggandet Den pågående globala uppvärmningen påverkar

miljon, ekonomin och människors välbefinnande over hela världen”

Min Kommentar: Vikten av grönområden och bostadsnära natur är

inget som jag ser förs fram som något centralt och viktigt i

Översiktsplanen !!! Både WWF och Boverket påtalar att

grönområden och bostadsnära natur har en oerhört stor betydelse ur

miljösynpunkt och för en hållbar framtida stad, Jag kan inte i

översiktsplanen se att detta är något man för fram som viktigt och

betydelsefullt som man tar hänsyn till !!! se utdrag ifrån WWFs

skrift nedan ;

WWF (Världsnaturfonden) skriver i sin rapport ”Grönare städer –

Framtidens städer” (utgiven 2015) - ”Nu krävs politisk

handlingskraft för att skydda och bevara grönområden i och

omkring städer där bristen på mark egentligen inte är problemet

utan att de mest lönsamma exploateringslägena kolliderar med

viktiga grönområden. - Genom att värdera urban grönska kommer

vi att få bättre förutsättningar för att dämpa effekterna av

framtidens klimatforändringar”. Grönområden renar luften,

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 131 (157)

dämpar buller, mildrar effekter av oväder och värmeböljor

samtidigt som de bidrar till att skapa ett behagligt klimat i staden.

Urban grönska är därför avgörande för hur hållbara städer

utvecklas.”

2) Stadsstrukturen och de tekniska systemen ska vara

välfungerande och tåliga så att staden kan möta klimatförändringar

och andra påfrestningar. Vidare påtalas i Översiktsplanen

att “Stockholms stad ska vara en stad for alla “

Min kommentar: Viktigt att staden får behålla sin gröna närmiljö!

- Boverket påtalar i sin skrift ”Bostadsnära natur - inspiration &

vägledning till kommunerna” - att de små och bostadsnära gröna

ytorna är viktiga platser för möten mellan generationer och olika

grupper i samhället som därmed bidrar till social sammanhållning

och integration. Vidare varnar Boverket för att kommunerna i sin

iver att bygga bostäder i attraktiva lägen förtätar våra städer så till

den grad att man glömmer bort att behovet av gröna platser för

möten, rekreation och lek är det samma som tidigare. Här drabbas

alla men särskilt barn, handikappade och äldre som ofta har svårt att

ta sig till alternativa grönområden. Jag kan inte i översiktsplanen

se att detta är något man för fram !!

3) Förtätning framhålls generellt i Översiktsplanen som det

enda alternativet för en hållbar framtid när nya bostäder

behöver byggas.

Min Kommentar: I debatten pekas på att man har något färre bilar

bland boende i Stockholms innerstad vilket i sin tur skulle vara ett

argument för att man kan minska bilresandet om städerna förtätas

ytterligare. )

Forskning pekar dock på att detta är en skev och förenklad bild av

verkligheten. Snarare är det de miljöval som olika grupper och

individer väljer som är avgörande för hur energiförbrukning ser ut

än hur tätt människorna bor. Om man ser till utsläpp och energi

förbrukning som helhet så lever inte människorna i innerstaden mer

miljövänligt än andra mindre tätbefolkade delar av staden. Man

reser till lantställen, till shoppingcentra, till platser som ligger

utanför staden, till allt som inte ryms i den täta staden. (kritik och

ifrågasättande mot den täta (stor)stadens påstådda hållbarhet förs

bland annat fram av hållbarhetsforskarna Karin Bradley och Pernilla

Hagbert ifrån Chalmers och KTH, liksom miljöforskare från

Chalmers, KTH och Stockholm Environment Institute)

Om bilresandet och energi nivåer ska kunna minskas handlar det då

verkligen om att betonglägga grönområden och förtäta utan

urskillning till andra miljöaspekter? Är inte frågan snarare hur man

driver en stadspolitik som inte gynnar bilen och där fokus läggs på

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 132 (157)

en väl utbyggd, snabb, bekväm och effektiv kollektivtrafik samt

miljövänliga transportmedel ?

Att bostäder behöver byggas är en självklarhet men är det inte dags

att inse och acceptera att Stockholm inte kan förtätas hur mycket

som helst utan att människorna i staden far illa ? Vill vi framstå

som staden som förstörde sin miljö ?

4) I Översiktsplanen att läsa om Mark och miljö vid

bostadsbyggande

Min kommentar: Finns inte uppgifter om generella

markbedömningar i planerade utbyggnadsområden i

översiktsplanen. Flera av berörda områden har varit kärr eller

vattenflöden på 1950-talet och flera av dalgångarna är gamla

sjöbottnar. Om det är lätt eller kostsamt att bygga handlar om

kunskapen utifrån om pålningsarbeten är nödvändiga eller inte.

Förhoppningsvis görs en markundersökning innan samråd sker inför

detaljplaner så att kalkyler för nybyggnation av områden och

förtätningar blir rimliga för de boende. .

5) Översiktsplanen saknar hänsyn till och fokus på miljö och natur

aspekter generellt !!!

Min kommentar: En inventering av artbeståndet av vilt bör också

ske på planerade områden- Den bostadsnära naturen är mycket

viktig har forskning visat vg vårt djurlivs och faunas fortbestånd

och mångfald !!

6) I översiktsplanen kan man läsa - Den centrala stadens

attraktionskraft ska användas som en resurs för hela Stockholm. Min kommentar: Skapa i stället nya bärkraftiga stadsdelar som kan

tillgodose kommunikation, kommunal service och försörjning. Det

syns inte i planen hur samverkan ska ske med grannkommunerna

och omgivande städer i Mälardalen Av underlaget framgår att det

saknar samsyn och samproduktion med SL. Var och en verkar leva

sitt eget liv. För att få ett fungerande samhälle måste byggnation

och kollektivtrafik samordnas.

Privatperson, Gärdet

Dokument nr 296

Att gå igenom samrådsförslaget digitalt är en ren pina med alla

störande bilder som dyker upp och stör textflödet. Texten mellan

bilderna är ofta av marknadsföringskaraktär. Jag antar att det är

Stockholms handelskammare som stått för de flesta av flosklerna.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 133 (157)

Östlig förbindelse förekommer endast en gång i huvuddokumentet

och då är den presenterad som ”En trafiktunnel med kapacitetsstark

kollektivtrafik under Saltsjön som binder samman söder och norr

samt kopplar ihop Norra och Södra länken och sluter därmed

väringen runt Stockholm”. Det är exakt så som Handelskammaren

hela tiden redovisat denna led.

Om denna penningslukande och trafikgenererande led som kräver

enorma uttransporter av bergmassor och risker för vattensänkningar

i Nationalstadsparken fortfarande skall finnas kvar i planeringen

måste åtminstone den korrekt beskrivas som infartsled till

Stockholms innerstad eftersom den efter Saltsjöpassagen skulle

ligga där.

Jag vet inte om ”Framkomlighetsstrategin” från november 2013

ingår i nuvarande samrådsmaterialet men där finns mycket mer av

samma vara.

Personligen tycker jag att nu måste Österleden eller

Östligförbindelse, eller vad den för tillfället kallas, slutgiltigt

plockas bort från alla planering för Stockholms del. Den har redan

slukat mycket stora belopp i tidigare utredningar och Vägverket har

redan en gång bedömt att det inte var värt att gå vidare med den.

Med hänsyn till klimatutvecklingen under de 32 åren sedan

Österledskonsortiet med Skanska i spetsen lanserade den med

drömmen om en sammanhängande stenstad mellan Frihamnen och

Norrtull borde den nu vara helt obsolet.

Jag har försökt se vad som händer med Loudden som enligt Stadens

tidigare löften skall frigöras för bostadsbyggande 2019 men jag har

inte hittat något om detta i huvuddokumentet. Det är inte vettigt att

en ytmässigt stor oljehamn med en mycket liten omsättning

åtminstone under de senaste 10 åren fått blockera en omfattande

bostadsbebyggelse i nära anslutning till fantastisk natur.

Vid utbyggnad av bostadsbebyggelse på Loudden anser jag att

också Frihamnen skall omvandlas för bostadsändamål och att den

reguljära kryssningstrafiken där bör delvis kunna flyttas till nya

Värtapiren. De stora kryssningsfartygen med sina utsläpp både till

luft och vatten kan då få lägga till i någon uthamn som Nynäshamn.

När det gäller kraftledningsnätet anges att ”Stockholms Strom är ett

samarbetsprojekt mellan olika parter som syftar till att skapa ett

driftsäkert och robust stam- och regionnät i regionen genom att

ändra ledningsdragningen från luftburna ledningar till

markforlagda”.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 134 (157)

Problemet är att det i vissa delar tar alldeles för lång tid. Vid

utgången av 2000 gick koncessionen för dåvarande Birka Näts 220

kV nät ut. Regeringen beslut 2004-01-29 att lämnat Fortum ett

tillfälligt tillstånd till utgången av 2008 att behålla och använda de

delar av 220 kV friledningarna mellan Värtan – Danderyd och

Värtan – Järva som ligger inom nationalstadsparkens gränser. Det är

8 år sedan ledningarna skulle ha mark eller tunnelförlagts men

ledningarna hänger där än.

Jag återkommer med synpunkter när det finns en konkretare version

av översiktsplan att kommentera.

Privatperson

Dokument nr 297

Vi lever sedan 50-talet i ett av världens biltätaste samhällen. Detta

bilberoende är mer och mer ohållbart av en rad miljö-, klimat- och

resursskäl. Att bryta upp bilsamhället påbörjas lämpligen i

storstäderna där det är enklast och billigast att satsa på andra sätt att

ta sig fram. Därför måste arbetet med Förbifart Stockholm

omedelbart avbrytas och planerna på Östlig förblindelse skrinläggas

eftersom de bygger fast oss i ett ännu större bilberoende.

Inbesparade pengar kan ge oss världens kanske bästa kollektivtrafik

och goda villkor för cyklister och fotgängare.

Detta underlättas om staden och regionen byggs så tät som möjligt.

Detta försvåras av fortsatt satsning på massbilismen, den stora

utspridaren.


Dokument nr 302

Stockholm växer och avsaknad av bostäder är väldigt stort. Frågan

är hur kan staden växa utan att Stockholms charm och skönhet

försvinner. En av Stockholms stora rikedom är naturen och de gröna

områdena som är en motvikt till den dagliga stressen och vardagens

krav.

Detta är en anledning till därför jag har valt att bo i Gröndal. På

fregattv finns det vid vändplanen klippor med utsikt mot Mörtviken

som är ett mötesplats för dem som bor på Fregattvägen. På

sommaren kommer människor spontant för att grilla, sola, koppla

av. Barnen och ungdomar använder platsen för att leka, springa,

umgås. Det blir ett naturligt mötesplats med tanke på att de flesta

lägenheterna är små vilket gör att man inte kan ta emot många

personer i lägenheten. Klipporna blir som ett extra rum, en

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 135 (157)

möjlighet att ta emot kompisar, släkt, ha barnkalas mm Utöver vi

som bor på Fregattv är klipporna en naturlig plats för rådjuren.

Den är platsen är mycket värdefull för alla som bor i Gröndal och

när ensamhet , psykisk ohälsa blir mer och mer ett påtagligt

problem i vårt samhälle är det viktigt att behålla de platser som

bidrar till gemenskap och som är ett naturligt mötesplats där

människor kan umgås med varandra.

Privatperson

Dokument nr 303

På sidan 130 skriver ni att det är angeläget att utveckla

bebyggelsens möte med Årstaskogen. Håller inte med - låt skogen

vara så fri från bebyggelse som möjligt för att öka rekreationsvärdet

m.m.

Bygg bara i kanterna på Årstafältet. Bygg på överdäckning på

Huddingevägen. Sänk vägar bitvis för att skapa bryggor till

omgivande stadsdelar o arbetsområden.

Snälla - kan ni inte sluta med uttrycket Capital of Scandinavia.

Måste reta slag på presumtiva turister i grannländerna. Skrytsamhet

är väl inget som ska karaktärisera Stockholm. Sånt kan sluta illa.

Får se hur det går för SAS mot Norwegian. Kanske som för Nokia

mot Apple. Bästa att satsa på att göra staden bra istället.

Privatperson, Aspudden

Dokument nr 304

1. Se till att det verkligen byggs ordentliga kvartershus med

centrumfunktioner när det förtätas i villaområdena i

Aspudden och att det inte byggs enstaka mindre punkthus.

Aspudden ligger nära innerstaden och har ett antal

villatomter bara ett stenkast från tunnelbanan. Med dagens

bostadsbrist är det sorgligt att t ex den närmsta tomten till

tunnelbanan används som en privat lastbilsparkering.

Dessutom bör det finnas åtminstone en restauranglokal samt

kontorslokaler i dessa hus.

2. Se till att det inte bara byggs bostäder i området utan att det

även tillkommer butiks-, kontors, och restauranglokaler.

Aspudden har i dag en brist på dagbefolkning vilket gör att

restaurangerna och butikerna har svårt att få det att gå i hop.

Den viktigaste orsaken till detta är att det inte finns några

arbetsplatser i området.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 136 (157)

3. Se till att bygga bostäder och kontor längs Vallfartsbacken

och i korsningen

Vallfartsvägen/Cedergrensvägen/Bäckvägen. I och med den

nya skolan i området finns det bara positiva effekter av att

skapa ett stråk från Aspudden via skolan till

Midsommarkransen och Telefonplan. Fler boende och

arbetande i närområdet kring skolan kommer bidra väldigt

mycket till en fungerande social miljö.

1. De som bäst bibehåller ordning och reda är närvaron

av människor. De finns folk som är rädda för att

skolungdomar kommer stöka i området och det finns

visst fog för att enstaka ungdomar utan vuxna i

närheten i en för övrigt rätt död miljö kan lockas till

att passa på att klottra eller mobba. Men i en ständigt

levande miljö med folk som passerar upprättshålls en

trivsammare och tryggare miljö lättare.

2. Otrygghet handlar också om trafiken. Med dagens

glesa bebyggelse längs Bäckvägen i området lockas

bilisterna till att öka hastigheten. Sträckan upplevs

som en transportsträcka. Det är bara vetskapen om

att gatan kan komma att korsas av folk som

egentligen får en bilist att sakta ner. Och på

motsvarande sätt är det den upplevda bredden av

gata samt grönområden längs gatan som får bilisten

att öka farten.

Alltså bör vi av trafiksäkerhetsskäl bebygga tätt intill

vägarna så mycket som möjligt så att vi skapar

känslan av intim gatumiljö.

4. Bygg bostäder i den långa skogsslänten mellan

Hägerstensvägen och

Bäckvägen/Fastlagsvägen/Bokbindarvägen.Från Aspudden

hela vägen bort mot Axelsberg och Hägerstensåsen.

Denna slänt ligger i norrläge och används väldigt lite

eftersom den är kall och skuggig. Bor man i

Aspudden/Örnsberg går man istället till

Vinterviken/Aspuddsparken. Bor man uppe på Åsen går

man istället söderut till skogsslänten längs hela området.

Här finns det gott om mark med nära tillgång till

tunnelbanor. Bebyggelse här skulle även skapa stråk mellan

folket uppe på åsen och de nere i dalen.

Det har länge varit svårt att bygga i backar då det finns

tillgänlighetsregler som stoppar branta backar. Men

samtidigt är det ofta så att folk uppskattar bebyggelse i

backar. Vi älskar Mariaberget, Pettersbergsvägen, branta

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 137 (157)

byar vid Medelhavet, Lissabon, Porto osv.

Här behöver staden se över om det ändå inte går att utnyttja

fler skogspartier i norrläge till att främja den sociala miljön.

5. Bygg ett bilgarage i berget under Främlingsvägen med infart

från Kilabergsvägen samt gångtunnel till entré vid

Pilgrimsvägen/Härbärgesvägen. På så sätt kan man minska

boendeparkeringen i området rejält och även göra

kontorslokaler i Vallfartsbacken mer attraktiva för företag.

6. Plantera träd längs mittrenen på Hägerstensvägen hela vägen

från Kilabergsvägen upp till Axelsberg och minska

filbredden så mycket det går för att ge utrymme åt en minst

fyra meter bred cykelbana. Öppna sen avspärrningen vid

Axelsberg. Syftet med träden och de smalare filerna är att

tvinga ner farten till ett minimum. På så sätt blir inte

sträckan lika lockande för förbipasserande trafik. Men

samtidigt öppnar man flödet av folk mellan stadsdelarna

vilket gynnar handeln. På köpet får vi en grönare gatumiljö.

7. Förslaget med träd längs mittrenen bör kunna genomföras på

väldigt många bredare gator och vägar i staden. Tanken är

att tvinga bilförarna till att minska hastigheterna rejält

utifrån deras egna riskbedömning. När de inser att de själva

kan skadas rejält ifall de kör på ett träd i mer än 20 km i

timmen kommer de sakta ner vilket inte alltid sker när de

riskbedömer utifrån vilken skada de kan åstadkomma andra.

I dag är många väldigt säkra i sina bilar ända upp i rätt höga

farter så länge de bara kör på människor. Men så fort det

dyker upp fysiska hinder som husväggar och träd sänker de

definitivt hastigheterna.

Privatperson, Bandhagen

Dokument nr 311

- Högdalstopparna bör utvecklas som ett rekreationsområde

eftersom det idag används mycket som det för promenader och

motion. Man bör poängtera att flera olika grupper skall kunna

använda topparna. En sådan skrivning saknas. Ambitionen att

utveckla Högdalstopparna har varit på tapeten i många år men

ingen har drivit frågan, kanske det kan lösas om området får en

passus i översiktsplanen.

- Det saknas ett utvecklingsområde grönt samband mellan

Rågsveds friområde över Högdalstopparna vidare till skogen

öster om Högdalens industri-område samt vidare till

Majroskogen (=Hanvedenkilen). Man kan med fördel utveckla

det sambandet med en eller flera ekodukter för att förstärka det

ekologiska och det rekreativa sambandet i Hanvedenkilen.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 138 (157)

- Likaså saknas utvecklingsområde grönt samband mellan

Rågsveds friområde mot Farstanäset samt från Rågsveds

friområde via Magelungsvägen till Älvsjöskogen.

- Rågsveds friområde har i sin mitt ett företagsområde, det

området är helt felplacerat ur buller och rekreationsperspektiv,

det bör avvecklas om detta står inget i Översiktsplanen. Betyder

det att Stockholms stad anser att företagsområden skall vara

placerade mitt ute i naturen? Det bör man inte tycka.

- Årstafältet bör utvecklas som park/rekreationsområde i sin

helhet och bebyggelse bör läggas på den nu nedlagda länken

samt i anslutning till tvärbanans hållplats. Staden gör ett

strategiskt misstag som minskar grönområdet samtidigt som

man vill bygga ännu mer bostäder i Söderort i anslutning till

Årstafältet. Det kommer att vara för lite plats för alla

människors fritid och rekreation i förlängningen kommer det att

vara till nackdel för människors hälsa.

- I Enskede-Årsta-Vantör som helhet byggs får många bostäder i

förhållande till arbetsplatser. T. ex. Områdena kring

Högdalen/Bandhagen får snarast karaktären av "sovstad" än

levande stad. --‐

- Ytterligare lokaler för idrott och kultur saknas i området i stor

utsträckning. Bättre då att skriva att idrott och kultur "ska"

stärkas än "kan" stärkas (sid. 129)

Privatperson, Östermalm

Dokument nr 313

Programarbetet för city bör fullföljas innan fler beslut om

detaljplaner fattas. Funktionsblandning med bostäder, kultur och

kommunal service är viktigt. Stor hänsyn ska tas till Stockholms

skyline. Ökning av hushöjden bör begränsas. Rivning av byggnader

bör undvikas. För att få liv under dygnets alla timmar måste

bostäder i City byggas. I Västra City bör hälften av bebyggelsen

bestå av bostäder. Gärdesfältet bör inte aktiva kopplingar bebyggas

i kanten

Tre privatpersoner, Bromma

Dokument nr 314

Begrepp och definitioner :

fbN – Föreslagen fastighetsbildning norr om Baldakinen, markerad

” N ” i bild.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 139 (157)

fbO – Föreslagen fastighetsbildning ost om Baldakinen, markerad

”O” i bild.

fbV – Föreslagen fastighetsbildning väst om mBaldakinen,

markerad ”V” i bild.

SSM – Stockholms stadsmuseum

SSBK – Stockholms stadsbyggnadskontor

Inledning

Baldakinen 1 och 2 tillhör en grupp om totalt fyra konstnärsvillor

med vidbyggda ateljéer uppförda av Stockholms stad 1950 – 1952.

De välgestaltade villorna, ritade av Sven Markelius, bildar en

mycket karaktäristisk enhet känsligt utplacerad i en omgivning av

tidstypiska smalhus. Villorna och angränsade smalhus är av

Stockholms stadsmuseum klassade som särskilt värdefull

bebyggelse och skyddas av 3 kap 10§, 12§ och 13§ plan- och

bygglagen.

Vi inser till fullo stadens behov att exploatera mark för

nyproduktion av lägenheter. Vi förstår också de avvägningar mellan

resultat (antal lghter) och negativ påverkan på befintlig miljö som

måste göras och att uppgiften är speciellt delikat vid förtätning av

väl etablerade miljöer.

Vi har i grunden en positiv inställning till stadens ambitioner att

upprusta och utveckla Bromma, men understryker att detta inte

innebär ett förutsättningslöst stöd för generell exploatering.

Tvärtom ställer vi, i det generella fallet, en försiktig fråga om de

boende verkligen förstått planernas magnitud och i motsvarande

mån engagerat sig i samråd mm.

Med detta sagt, och med yttersta respekt för arbetets komplexitet,

väljer vi att här enbart lämna synpunkter på vår absoluta närmiljö,

ett område där vi tror oss kunna bidra med djupare och mer

genomtänkta synpunkter.

Inledningsvis konstaterar vi en besvikelse över hur

programförslaget ensidigt tycks prioritera kvantitativa mål över

hänsyn till områdets särskilt värdefulla och känsliga natur. Kanske

har projektgruppen valt att lägga ett offensivt ”worst-case” förslag

för att se hur detta mottas? I alla händelser ser vi hur

programförslaget – om det fullt ut genomförs – i allt väsentligt

ödelägger de värden ett förtätningstillskott tänks dra fördel av.

Resultatet riskerar bli en överlastad och karaktärslös miljö - illa

planlagd för både nuvarande och tillkommande boende.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 140 (157)

Vi vill därför i positiv anda lämna motiverade yrkanden till små,

men viktiga, justeringar av planförslaget, samt dessutom redan nu

föra fram vår syn på kritiska villkor inför framtida detaljplan,

markanvisning etc. Vi vill heller inte utesluta kommentarer till delar

av förslaget där vi ställer oss positiva. Våra synpunkter kan säkert

uppfattas som subjektiva partsinlagor, men sett ur ett

närmiljöperspektiv har vi strävat efter sakliga synpunkter som äger

en lokal objektivitet.

Avslutningsvis förvånas vi över hur plan för Åkeshovshöjden kan

lyfts ur sitt sammanhang vad gäller avveckling av reningsverket

samt Stockholms ströms arbete med omplanering mot 400 kV

ringnät. Kanske finns goda skäl till detta, men vi betonar vikten av

en bibehållen helhetssyn på hela Åkeshov inklusive, men inte

begränsad till, påverkan på miljö och hälsa, säkerhet, infrastruktur,

service, kommunikationer och hållbarhet.

Yrkanden

Undertecknade yrkar:

i. att fastighet fbO undantas från byggnation och att detta område

skyddas som naturmark.

ii. att norra delen av fastighet fbV ej bebyggs, utan istället

reserveras för kommunalt förvaltad, trygg och upplyst, gång

och cykelförbindelse samt att användas för öppen, belyst

boendeparkering. Vi ställer oss alltså positiva till skrivningen

om behov gångväg tvärs genom kvarteret i programförslaget s

34.

iii. Vi motsätter oss inte att fbN bebyggs under förbehåll att

parkeringsmöjligheter mm tillgodoses i enlighet med yrkande

ii. Vidare yrkar vi att fastställd plan redan nu reglerar känslig

anpassning av gestaltning, volym och välbalanserad höjd på

uppförda byggnad(er). Vi ser fördel i att fastigheten förskjuts

mot norr, dels för att möjliggöra flera våningsplan med

bibehållen absolut höjd, dels för att göra plats för t ex ordentlig

trottoar, källsortering, lekpark, infarter och övriga

gemensamma ytor samt slutligen för att respektera befintlig

bebyggelses landskapsanpassning.

iv. I händelse fbO och/eller fbV bebyggs i strid mot synpunkter

ovan yrkar vi att planerna redan nu föreskriver mycket

restriktiva begränsningar vad gäller byggnadernas höjd, volym

och avstånd till angränsande fastigheter. Baldakinen 1 och 2 är

fastighetsbildningar av äldre typ med tomtgräns i husliv och vi

betonar därför vikten av att fastighetsbildningarna fbO och fbV

sker i nära samråd med oss.

v. I händelse staden väljer att fullt ut exploatera mark i vår

närmiljö enligt föreslagen plan finner vi det rimligt att

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 141 (157)

Stockholms stadsmuseums klassning av Baldakinen 1 och 2

omprövas. Vi föreslår även att SSBK och SSM ges i uppgift att

säkerställa en konsistent och motsägelsefri syn på

byggnadsskydd för instanser rymda inom Stockholms stad.

Motivation

Ateljevillornas särskilda värde ur kulturhistorisk, miljömässig och

konstnärlig synpunkt.

Vi förutsätter att ateljevillornas unika värden är väl kända för

utredarna, men vill ändå påminna om några formuleringar

kulturmiljöenheten, SSM använder i ett broschyrmaterial.

Sammanfattningsvis vänder vi oss alltså starkt mot att husgruppen

med konstnärsvillorna splittras av bebyggelse och förlorar sin

landskapsanpassning.

Parkering

Parkeringssituationen är redan idag erkänt oacceptabelt. Byggherrar

undflyr ansvar och åligganden med märkliga hänvisningar till att

lägenheterna vänder sig till unga som i första hand cyklar.

Snörmakarvägen tål inte fler lägenheter utan att potentiellt farligt

kaos utbryter. Förtätningen därför balanseras enligt i) samtidigt som

parkeringsmöjligheter bereds enligt ii). Vår åsikt är att Pplatserna

bör reserveras de boende i området.

Biltrafik

Snörmakarvägen och Knypplerskevägen belastas redan nu av stor

trafik. Vägarna används som smitvägar och genomfartsförbud

respekteras inte ens av bilskolorna. Vi ser att områdets vägnät helt

enkelt inte är dimensionerat, och aldrig var avsedd för, den ökade

trafik full förtätning skulle innebära. Förutom buller och avgaser

finns även oro för olyckor med barn och framkomlighet för

utryckning. Även vid lägre förtätningsgrader bör en översyn av

genomfartsrestriktioner och gatuparkering göras.

Kommunikationer

Utbud av allmänna kommunikationsmedel måste naturligtvis

proportioneras mot ökande boendetryck. En tvärförbindelse enligt

yrkande ii) stärker där närhet via planerad passage till buss och T-

banenät.

Fornlämning

Vi påminner om att fbO innehåller en dokumenterad fornlämning.

Vad gäller övrig mark vill vi inte utesluta att ytterligare fynd kan

göras, men litar till att utredarna har tillgång till undersökningar

som säkerställer detta.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 142 (157)

Djurliv

fbO och fbV har ett mycket rikt djurliv, med speciellt stora

förekomster av grodor och paddor samt ett fantastiskt fågelliv med

stora bestånd av t ex nötskrikor och arter av hackspett. Djuren är

mycket beroende av den orörda naturmark fbO och fbV erbjuder

och detta talar för att områdena skonas.

Naturmark

fbV och fbO bildar tillsammans med övrig parkmark ett

sammanhängande område med orörd och genuin naturmark.

Området rymmer förutom djurliv även en rik naturlig flora med

såväl liljekonvaljer och sippor som ädla träd. Marken fungerar

dessutom som viktigt rekreationsområde för boende. Och var

bygger barnen annars en röd koja?

Vi refererar också till en av de tyngsta konklusionerna i SBKs enkät

om centrala Bromma/Riksby: Behåll grönområden!

Barnanpassning

Åldersfördelningen bland de boende har idag en extremt låg andel

barn, till stor del troligtvis orsakat av ett lägenhetsbestånd som f. n.

starkt domineras av tvårumslägenheter. Snedfördelningen leder till

att miljön uppfattas svårt barnfattig som i sin tur bromsar

utveckling.

Det är vår förhoppning att att området nu kan utvecklas mot en

större andel barnfamiljer. Förutom styrning mot större lägenheter,

infrastruktur och samhällsservice vill vi i sammanhanget speciellt

lyfta vikten av en ansvarsfull trafikplanering och bevarande av

områdets självklara naturområde inklusive fbV och fbO. För att

bryta utvecklingen tror vi att miljön i alla aspekter måste uppfattas

som barnvänlig.

Ljudlandskap

Vi ser även fbV, fbO och anslutande naturmark som en kritisk

faktor i ljudlandskapet. Akustisk effekt av skogspartier är komplex,

men det är uppenbart att detta kupolformade område, med rik

vegetation och beväxta markförhållanden med hög ytråhet i

huvudsak bidrar med akustisk absorption och

diffraktion/diffusering, dvs i sammanhanget önskvärda effekter.

Tillskott av kringliggande bebyggelse norr om Snörmakarvägen kan

visserligen blockera omgivande buller, medan släta fasader i

skogsdungen introducerar problem med reflektion, speciellt

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 143 (157)

eftersom de omgärdande fasadsträckningarna sinsemellan antas ha

öppningar på betydligt mer än tre meters bredd.

Lamellhusen vid Snörmakarvägens östra och norra sida är mycket

starkt exponerade av buller från både tung trafik och spårväg, en

kombination där upplevd störning ökar. Det är därför vitalt att dessa

hus kan ha en tyst sida mot nuvarande dunge. Vidare finns visat att

den socio-akustiska effekten av bullerstörning minskas av naturljud

som fåglar, vind i trädkronor etc. Utredarna har säkert tillgång till

expertis som kan bekräfta ovanstående, eller - viktigare – via

simulering eller annan metod kvantifiera påverkan på områdes

ljudlandskap.

Luftmiljö

Skogsdungen inkl. fbV och fbO kallas ibland för vår ”gröna lunga”.

Vi förstår att den syresätter och renar vår närmiljö från

föroreningar, även om vi inte känner till exakt hur stort mätbart

bidrag den ger. Man kan också spekulera att närheten till

naturdofter, på liknade sätt som naturljud, kanske har en positiv

effekt på upplevd luftmiljö. I alla händelser har tidigare planer att

bygga i ”gröna lungan” väckt lokal opinion/aktioner som ju tydligt

visar hur högt de boende värderar denna oas.

Privatperson, Bagarmossen

Dokument nr 322

Övergripande

Mål för stadsbyggandet (sida 6): Det är märkligt att målen inte

rymmer ett ord om hållbarhet som ledord för stadens utveckling! Vi

står idag inför stora utmaningar att bygga en hållbar framtid,

ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Denna utmaning finns inte med

bland stadens mål. Vi har även nationella och lokala miljömål för

att hjälpa till att utvecklas i rätt riktning. De lyser också med sin

frånvaro.

"En översiktsplan ska, enligt bestämmelserna i plan- och bygglagen

(PBL), ge vägledning och stöd i beslut om användningen av mark-

och vattenområden samt hur den byggda miljön ska utvecklas och

bevaras." (citat från sidan 7 i ÖP-dokumentet). Ur PBL: 4

§ Kommunen ska i översiktsplanen redovisa sin bedömning av hur

skyldigheten att enligt 2 kap. ta hänsyn till allmänna intressen vid

beslut om användningen av mark- och vattenområden kommer att

tillgodoses. Bland allmänna intressen torde till exempel ingå

hushållning med mark- och vattenområden. Det är inte lätt att ur

ÖP-förslaget se hur planen bidrar till hushållning med dessa. se

även nedan.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 144 (157)

En stads utveckling bör bygga på en långsiktigt hållbar

utvecklingsstrategi inom de ramar som sätter gränser för

utvecklingen. En kortfattad genomgång av möjligheter och

begränsningar bör därför vara på sin plats i ett målkapitel för att

visa att stadens framtida utveckling baseras på en gedigen grund. I

dessa delar bör bland annat den planerade utvecklingen relateras till

kommunens ekologisk bärkraft och liknande begrepp som innefattar

resurstillgång inom kommunens gränser. I dagens samhälle är det

minst sagt märkligt att den kommun som vill vara landets ledande

inte har med sådana aspekter. En hållbar utveckling byggs inte

genom att utelämna grundläggande faktorer av största betydelse för

en hållbar framtid. Översiktsplanen som trots allt ligger till grund

för kommunens framtida utveckling kan idag inte längre utelämna

sådana aspekter. En planering som inte baseras på grundläggande

hållbarhetskriterier kan numera inte längre betraktas som seriös.

"En växande stad": Redan idag konsumeras och förändras det

lokala landskapet på ett irreversibelt sätt och det framtida lokala

landskapet blir något helt annat än det som fanns innan stadens

stora expansion startade under 1900-talet. Det behövs helt andra och

avsevärt skonsammare byggnadsmetoder för att trygga de

återstående delarna av ännu ej förstörda bergspartier på vilka staden

till stora delar är byggd. Dagens sätt att bygga är så långt ifrån

hållbart man kan komma. Om ekologiska hänsyn också skulle vägas

in i planeringen är det mindre troligt att staden skulle växa på det

sätt som beskrivs i översiktsplanen.

"En sammanhängande stad": Staden är redan idag

sammanhängande och delvis unik med sina, dessvärre snabbt

krympande, gröna lungor, så viktiga för folkhälsan. De aktuella

modeorden om att "Stockholm ska vara en sammanhängande stad,

där det är naturligt att röra sig mellan olika stadsdelar och besöka

nya platser." leder till en stadsmiljö som saknar ekologiska per-

spektiv och skapar ohälsosamma livsmiljöer för invånarna. Det vill

säga Stockholm blir en stad bland alla andra metropoler i stället för

att vara den gröna ledstjärna som staden borde vara samtidigt som

hela ursprungslandskapet byggs sönder och bort, helt emot

samhällets strävan att åstadkomma ett långsiktigt hållbart samhälle.

Stockholm ligger i ett unikt sprickdalslandskap, mindre lämpat att

bygga en stad på. De naturliga förutsättningarna försvårar

byggandet av en sammanhängande stad. Avstånden mellan

stadsdelarna är dock fortfarande överkomliga, även till fots, och det

är inte särskilt svårt att röra sig mellan stadsdelarna. Att bygga

samman dem med hus tar bort de grönområden som invånarna

behöver för livsförbättrande och -uppehållande ekosystemtjänster.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 145 (157)

Det förbättrar inte möjligheterna till att röra sig i grön, omväxlande

terräng i för att må bra. Trottoarer och trånga gatumiljöer ökar inte

folkhälsan. Att bygga ett sammanhållet Stockholm leder endast till

att alla ekologiska tjänster måste erhållas från andra delar av landet,

eller utlandet och staden byggs på en utveckling som går så långt

ifrån en hållbar stad som det är möjligt. Enligt vår gällande

planlagstiftning skall kommunerna planera sin utveckling utifrån

förutsättningarna i den egna kommunen och inte på en utveckling

som baseras på att andra ska stå för resurserna. Stockholm lever

redan idag över sina tillgångar. Om alla på jorden levde som vi

svenskar skulle vi behöva mer än fyra jordklot för att försörja oss.

Det är dags att hållbarhetsfrågorna får en större tyngd och mer

utrymme i planerna.

Vart tog den hållbara utvecklingen vägen?

Det är sorgligt att återigen behöva få uppleva att hållbarhetsaspekter

inte ryms i stadens planering. Dessa frågor, om några, är i dagsläget

bland de absolut viktigaste för samhällsutvecklingen såväl lokalt,

regionalt som nationellt och internationellt. Det är sorgligt att staden

inte kan hantera dem bättre.

Stockholm är helt beroende av extern matproduktion för sin

försörjning, en sårbarhet som inte minskar genom att staden

planerar att växa ännu mer. Varje människa kräver i genomsnitt

4000 m2 för sin årliga matförsörjning. Stockholm har ingen egen

matproduktion "från grunden". Staden behöver 3712,5 km2

jordbruksmark för att producera den behövliga maten för invånarna

(928 122 inv. (2016-06-30 enligt Wikipedia). Kommunens markyta

är 187,16 km2 vilket, om det var jordbruksmark skulle kunna

producera mat för 46 790 invånare. För stadens matförsörjning

behövs redan idag en jordbruksmarksyta som är nästan 20 gånger

större än stadens egen markyta. För det framtida Stockholm krävs

ännu mer extern mark frör att producera maten. För varje

tillkommande invånare ökar stadens behov av externa, produktiv

jordbruksmark och detta behov läggs över på andra utan att dessa

tillfrågas. Med en befolkningstillväxt på upp mot 15 000 personer

per år krävs en årlig ökning av matproducerande jordbruksmark på

60 km2. Var har staden denna mark? Härtill kommer att Sverige

idag bara klarar av att förse sina invånare med ungefär 75 procent

av matbehovet. Vi lägger alltså över bördan även på andra nationer.

Hur hållbart är det? Med klimateffekter kan många idag produktiva

jordbruksområden i flera områden utomlands få kraftigt minskad

produktion. Vi bygger alltså in en ökad sårbarhet om vi fortsätter att

växa okritiskt.

Dags för nya, hållbara byggmetoder

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 146 (157)

Som nämnts tidigare ovan bygger vi dessutom merparten av våra

byggnader och även infrastruktur på ett i många stycken destruktivt

sätt. Vi spränger i stort sett bort berggrund för varje nytt hus, för

varje väg, för stora delar av kraftledningarna och vattenledningar

m.m. Vi skapar ett väldigt annorlunda, sargat framtida landskap

som inte kan återställas. Vi spränger in oss i berghällar och skapar

upp till 7 våningar höga vertikala stup (t.ex. i Liljeholmen), helt

omotiverat, utan tanke på hur berghällarna kommer blir i framtiden

när byggnaderna tjänat ut. Som exempel kan nämnas att i förorten

Bagarmossen är cirka 17 procent av arealen idag söndersprängd för

byggnader och infrastruktur. Det genomsnittliga avståndet mellan

centrum på spränghål är ungefär 55 meter. Fria, "orörda" markytor

mellan hålen är bara genomsnittligt cirka 30 m breda. Hur stora ytor

naturmark lämnar detta byggnadssätt orört? Stadsdelen anses ändå

vara en ganska glesbebyggd stadsdel och ändå har allt detta hänt på

bara cirka 60 år! Var finns hållbarhetsperspektivet och det

långsiktiga tänkandet? Med de utbyggnadsplaner som översikts-

planen rymmer kommer hur mycket att finnas kvar orört? Finns det

någon strategi för vilka områden som ska lämnas intakta och

tillräckligt stora och sammanhängande så att de kan rymma

fungerande naturliga livsmiljöer och ekosystemtjänster i en framtid?

Ska allt garanteras oss av grannkommunerna? De följer ju

Stockholm och förstör landskapet på liknande sätt även om de

ligger lite efter. Dagens sätt att bygga och påverka landskapet liknar

i stort sett att skjuta med hagelgevär. Ingreppen sker nästan

slumpartat och över hela landskapet med korta avstånd mellan de

olika fysiska ingreppen. Inga större partier lämnas orörda. Var finns

den genomtänkta planeringen och värnandet om förutsättningar för

framtida generationers förhållanden att kunna nyttja landskapet?

Vilka planer för att behålla det unika sprickdalslandskapet i

Stockholm ryms i Översiktsplanen? Har staden överhuvudtaget

funderat på problematiken? Var, och hur stora ska grönytorna få

vara för att fungera som livsmiljöer för våra vilda grannar, för att

fungera som ekosystem, och för att kunna utvecklas vidare på det

ursprungliga landskapets förutsättningar utan att detta blir helt

söndersprängt och förändrat så att de lokal förutsättningarna inte

längre finns kvar?

"En klimatsmart och tålig stad" (sida 6)

"Stockholm ska vara en klimatsmart stad, där effektiv

markanvändning och transporteffektiv stadsstruktur bidrar till ökad

tillgänglighet och begränsad resursförbrukning."

Kommentar/frågor: Den effektiva markanvändningen, är det

densamma som den som beskrivs här ovan? Vari ligger det

effektiva med att för all framtida förändra landskapet och

förutsättningarna för att ta sig fram genom det? Titta till exempel i

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 147 (157)

de delar av Årsta där det byggs som mest nu, titta i Hagastaden och

på många andra ställen där berghällarna inte längre finns kvar utan

har skjutits bort. Vad gör staden med det unika

sprickdalsslandskapet och varför? Det går att bygga på berg utan att

förstöra bergen. Det kräver dock nya och hållbara lösningar. Varför

tas inte sådana fram? Så länge staden bygger vidare som idag så är

det mycket långt kvar till det hållbara samhället!

Idag byggs dessutom husen mestadels med/av betong.

Cementframställning står för ungefär fem procent av

koldioxidutsläppen på jorden och innebär dessutom att kalkberg

måste brytas för att göra cement. Därtill kommer att krossade

bergmassor måste användas som "bulkmaterial" i betongen. Detta

leder till ytterligare irreversibel söndersprängning av miljön. Hur

går det ihop med "klimatsmart och effektiv markanvändning"?

"Stadsstrukturen och de tekniska systemen ska vara välfungerande

och tåliga så att staden kan möta klimatförändringar och andra

påfrestningar." Även denna del ryms i problematiken ovan. För ett

mer skonsamt byggande kan helt nya lösningar behöva tas fram. Att

spränga ned allt är inte en hållbar lösning, kanske kan uppfattas som

så i ett kortare perspektiv men definitivt inte i ett längre perspektiv.

De samlade effekterna av ett sådant byggsätt blir ett mycket

ogästvänligt framtida landskap med förändrade

grundvattenegenskaper och helt ändrade förutsättningar för den

framtida miljön. Vad kommer framtidens generationer att säga om

stadens sätt att bygga? "Hur tänkte de?"

Utbyggnadsstrategins fyra delar:

Sida 7."Staden ska tillvarata den långsiktiga

stadsutvecklingspotentialen för att säkerställa en hållbar

utveckling." Kommentar: De ovan framförda synpunkterna visar

tydligt att stadens utveckling förefaller långt ifrån hållbar. För att nå

en sådan utveckling måste de ekologiska perspektiven tillmätas

betydligt större vikt som underlag för planeringen. Staden har inte

heller visat att den tänkta utvecklingen faktiskt ens kan rymmas

inom vad som kan kallas långsiktigt hållbart. Perspektivet som

planen bygger på verkar inte vara baserad på en ordentligt

genomförd analys som rymmer samtliga de tre benen i

hållbarhetssammanhang: en ekologisk, social och ekonomisk

hållbarhet. Det är uppenbart att den ekologiska dimensionen är

starkt, nästan helt, frånvarande. De framgår inte heller hur väl en

hållbar social dimensionen återspeglas. Helt klart har en ekonomisk

dimension varit starkt överrepresenterad i planen.

Stark befolkningstillväxt (sida 11)

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 148 (157)

Stockholm är en relativt liten storstad i ett internationellt perspektiv.

Det glöms dock ofta bort att stadens läge och fysiska och

ekologiska förutsättningar är ganska annorlunda än flertalet andra

storstäder. Vi lever på gränsen till Arktis, produktionssäsongen är

kortare, och förutsättningarna är inte jämförbara. Att då tro att

staden har samma förutsättningar att växa som mer sydligt belägna

städer är en missuppfattning. Staden saknar dessutom lokala och

regional förutsättningar att försörja invånarna med livsmedel.

Stockholms län kan bara producera mat till omkring 10 procent av

länets innevånare utifrån tillgänglig mark. Staden är därför

beroende av produktion på andra håll. Det ekologiska perspektivet

saknas uppenbart i dessa frågor. Staden har därtill ett läge, till stor

del på öar, vilket inte heller underlättar utbyggnad av goda

kommunikationer. Dessa naturgivna begränsningar återspeglas dock

inte i huvuddragen av översiktsplanen.

Hur de negativa effekterna på landskapet av en stark

befolkningstillväxt ska hanteras belyses inte i planen.

Stockholms karaktär

Med ett skärgårdslandskap som grund har Stockholm successivt

vuxit fram och fått sin särprägel. Starka landskapselement, som de

höga norrvända förkastningsbranterna, grusåsen, fjärdarna och

strömmarna, utgör centrala förutsättningar för stadens utveckling.

Inte med ett ord nämns att stadens utbyggnad idag och sedan mer än

100 år bygger på en radikal omstöpning av det särpräglade

landskapet. Förkastningsbranterna, de av inlandsisen slipade

berghällarna och en del andra karakteristiska inslag är idag bara en

spillra av det tidigare landskapet. Den fortsatta

samhällsutbyggnaden har accelererat förstörelsen av landskapet och

dess särprägel är snart bara historiskt. Nästan varenda bergknalle är

idag fylld av stora sår, märkligt utsprängda stup med mera som gör

att karaktären nästan gått förlorad. Brunkebergsåsen är nästan helt

borta, förkastningsbranterna mot Mälaren och Saltsjön är

söndersprängda och sprängningarna söker sig längre och längre ut i

periferin med en rasande fart. Hållbart samhällsbygge???.

Sidan 15 Vision 2040 - ett Stockholm för alla

1. Erbjuda hållbart byggande och boende

Det är sorgligt att behöva se att staden inte planerar för ett hållbart

byggande. Merparten av de byggnader som för närvarande byggs

och som med största sannolikhet kommer att byggas byggs med

metoder som är irreversibla och permanent förstör och förändrar

landskapet i staden. Det behövs ett radikalt annorlunda sätt att

bygga för att nå det hållbara byggande som staden säger sig vilja

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 149 (157)

åstadkomma. Se tidigare kommentarer. Det är märkligt att staden

fortfarande förlitar sig på ohållbara byggmetoder.

2. Göra det enkelt att leva miljövänligt

Väldigt lite i översiktsplanen antyder hur stadens befolkning ska

leva miljövänligt. Så länge staden planerar för fortsatt ökat

fotavtryck på omvärlden utan att resurser finns inom stadens

gränser är det tveksamt att miljövänligheten blir särskilt mycket

bättre. Det är visserligen så att stadens invånare beräknas ha en

något lägre resursförbrukning an folk boende "på landet". Likafullt

klarar staden inte av luft- och bullerkvaliteter, att ge barn trygga,

gröna närområden, att klara Ramdirektivets miljökvalitetsnormer

för de vattenområden som tar emot stadens utsläpp och att skapa

mer mänskliga och ekologiskt rika närmiljöer med den

befolkningsutveckling som staden planerar för. Den ekologiska

dimensionen är alltför frånvarande i översiktsplanen. Resandet

mellan bostäder och arbetsplatser måste generellt bli mycket lägre

för att bli ordentligt hållbart.

En växande stad (sida 18)

Kommentar: Det är intressant, och samtidigt dessvärre

skrämmande, att staden har så stark tillit till en fortsatt växande

stad. Det finns inte visat vetenskapligt att städer är långsiktigt

hållbara under en ständig tillväxt. Spelreglerna och resurstillgången

må skilja sig åt mellan olika storstäder. Enligt ekologiska

grundprinciper, som till exempel begreppet bärkraft, är en

kontinuerlig tillväxt något som inte är hållbart. Det finns ett tak för

tillgänglighet och nyttjande av de resurser som tillväxten baseras på.

Enligt grundidéerna med PBL ska planeringen ske utifrån resurser

inom respektive kommun. Som tidigare nämnts är Stockholm helt

beroende av en tillförsel av resurser utifrån för sin existens. En

fortsatt tillväxt innebär en ökande risk för framtida problem då

staden inte har rådighet över merparten av de resurser som behövs.

Detta bör ordentligt tydliggöras i planen. Staden bör även försöka

beräkna hur stor den optimala befolkningen kan vara utifrån

resurstillgång och sårbarhet, livskvaliteter inom såväl ekologiska,

sociala som ekonomiska förutsättningar.

Staden bör likaså försöka beräkna hur stor andel av stadens yta som

bör behållas i naturligt skick, dvs. ej bebyggas utan lämnas för att

ge nödvändiga ekosystemtjänster, växt- och djurliv en chans till en

hållbar utveckling. Nyttjandet och omformningen av de gröna

ytorna är i dagsläget troligen långt ifrån hållbart, i synnerhet som

marken omformas fysiskt och förändrar framtida förutsättningar för

grundvattens rörlighet liksom för såväl nutida som framtida växt-

och djurlivs möjligheter till utveckling. Det har nyligen på

internationell nivå föreslagits att minst 50 procent av landytan bör

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 150 (157)

avsättas för att ge övrig biologisk mångfald en chans att överleva.

Hur stor del av stadens yta kan av säkerhets skäl avsättas för

motsvarande säkerställning?

Sveriges och regionens motor (sida 19)

Det kan kanske rent av vara bättre att Stockholm avlastas en del av

den inflyttning som nu är aktuell. Andra områden kan ha bättre

förutsättningar för en expansion än Stockholm. Det är helt klart att

den livsmiljö som tidigare gjort Stockholm känt över världen är på

väg att försvinna. Med den våldsamma inflyttning och kraven på

nybyggnation och förtätning som staden nu är utsatt för kommer de

relativt goda livsvillkoren att förändras påtagligt negativt.

Utrymmet för de livgivande och helande grönområdena krymper

raskt och den hållbara staden blir en illusion. Redan idag är

trafikproblemen stora och svåra att lösa. Godsleveranser har

svårigheter att komma fram. Invånarna måste resa betydligt mindre

för att lösa framkomligheten. Det ställer mycket större och

annorlunda krav på hur arbetsplatser och bostäder ligger i

förhållande till varandra. Detta förefaller inte underlättas av den nya

planen.

En sammanhängande stad (sida 20)

Ett nätverk av stadsrum Det förefaller som att planerarna och

politikerna tror att stadens invånare på sin fritid enbart vill röra sig i

gaturummen. När invånare blir tillfrågade brukar många de

framhålla vikten av närhet till grönområden. Dessa har inte mycket

plats i den täta staden. Grönområden har ofta helt andra kvaliteter

än stadsmiljöer. Framförallt är det bevisat att de har rent positiv

medicinsk påverkan på folk på ett annat sätt än rena stadsmiljöer.

Naturliga, grönområden, ej tillrättalagda och omgjorda till

parkmiljö har helt andra kvaliteter och erbjuder såväl barn,

ungdomar som vuxna, liksom djurliv betydligt mer upplevelser och

möjligheter till fysiska aktiviteter och rörelse samt en naturlig

koppling till natur.

Ett sammanhängande parknät (sida 21)

Staden måste ta till kraftigare åtgärder för att bevara de gröna ytor

som finns kvar idag och även till att se till att sambanden mellan

olika grönområden inte klipps av och exploateras. Det är i högsta

grad aktuellt på flera platser vilket ytterligare minskar hållbarheten i

staden och berövar de framtida invånarna tillgång till naturmiljöer

på nära håll. Grönytorna bör endast i begränsad del göras om till

rena parker.

Naturliga stränder i staden är en bristvara då merparten av

stränderna på flera av stadens öar på olika sätt gjorts om till kajer

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 151 (157)

och andra artificiella miljöer. I synnerhet på Saltsjösidan är

undervattensmiljön speciell då den är en del av ett unikt estuarium

som fortsätter ut till mellanskärgården. Stränderna i de inre delarna

av detta estuarium har modifierats fysiskt, och även kemiskt, i

mycket hög utsträckning och staden borde söka se till att naturliga

strandmiljöer restaureras längs större sträckor av stadens

strandmiljöer. Det finns få motsvarande stora estuarier i norra

Europa. Det enda liknande kan möjligen vara miljön närmast

utanför Åbo och Auraåns utlopp. Men förhållandena där är inte lika.

Målpunkter i varje stadsdel (sida 21)

Det är märkligt att stadsdelarnas grönområden inte nämns. De

nyttjas i hög grad av invånarna och är minst lika viktiga målpunkter

som de som är upptagna i texten. Naturliga områden utöver en

mycket stark dragning på stora delar av befolkningen. Det behövs

inte tillrättalagda målpunkter. De kan tvärtemot kännas mindre

stimulerande.

Gröna kvaliteter (sida 23)

"Grön mark kommer ibland att bebyggas, men stadens

övergripande ambition är att människors tillgång till gröna

kvaliteter förbättras."

Vad menar staden med gröna kvaliteter? Stockholm är

internationellt för sin blandning av grönområden och relativt gles

bebyggelse samt en central stadsmiljö hållen ganska låg. Dessa

unika egenskaper kommer att få stryka på foten om staden ska öka

befolkningen på det sätt som beskrivs. Därtill kommer att de gröna

kvaliteternas hälsobringande positiva egenskaper lär bli svåra att

uppnå om de gröna ytorna fortsätter att krympa. Det har i dagarna

presenteras resultat som visar att stockholmarna är mer stressade än

i andra delar av landet. Stressen lär inte minska om den beträdda

vägen fortsätter att trampas. En sjuk befolkning kostar mer än en

frisk.

En klimatsmart och tålig stad (sida 24)

"Effektiv markanvändning" men också "En resilient stad"

För att klara stadsbyggnadsuppdraget och samtidigt öka

tillgängligheten måste marken användas effektivt. Stora

stadsutvecklingsmöjligheter finns i mark som i dag är lågt utnyttjad,

som i de verksamhets- och hamnområden som kan omvandlas samt

i överdimensionerade trafikytor i och mellan stadsdelar. Ny

bebyggelse i dessa lägen kan bidra till att skapa större närhet och

förbättra kvaliteterna lokalt, samtidigt som redan nedlagda resurser i

form av infrastruktur och kommunikationer nyttjas mer effektivt."

Kommentar: För att bli en hållbar stad måste staden samtidigt

ändra sättet marken bebyggs på. Det sätt som husgrunder m.m.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 152 (157)

sprängs ner med idag, och under de senaste dryga hundra åren, är

allt annat än miljövänligt. Staden sprider ut irreversibla kraterhål

med olika djup på ett helt oplanerat sätt ur markanvändnings- och

hushållningssynvinkel. De fortfarande oförstörda berghällarna tas i

anspråk utan någon långsiktig strategi för hur den ännu oförstörda

marken ska kunna tryggas och hushållas med. Någon strategi för

vilka markområden som ska lämnas intakta och mer eller mindre

orörda förefaller helt saknas. Idag ses marken enbart som en resurs

färdig att förbrukas utan tanke på hur framtida landskap,

grundvatten, grönområden påverkas i ett längre tidsperspektiv.

Endast ett kortsiktigt perspektiv utan långsiktighet styr utvecklingen

och sättet att bygga som staden använder sedan drygt hundra år kan

nästan liknas vid slaget om Aleppo, dvs. en total brist på förståelse

hur landskapet påverkas. Stockholms stad kan, och bör, ställa

betydligt högre krav på hållbara lösningar. Det nuvarande sättet att

bygga staden är mycket långt ifrån hållbart och är ur

hållbarhetsaspekter snarare ett skrämmande exempel på

misshushållning med de begränsade markområden som staden rår

över. Det behövs nya och helt annorlunda tag. Var finns

hushållningen och hushållningsaspekterna? Ställ högre krav på

hållbart byggande i alla bygg- och planprojekt! Se till att dessa krav

även belyses i översiktsplanen! Det går att bygga på berg. Man

behöver inte bygga i berg. Ska Stockholm vara ett internationellt

och nationellt föredöme i hållbar utveckling är det hög tid att låta

det synas ordentligt innan hela kommunens yta är förstörd av

ohållbara bygglösningar!

En resilient och ansvarsfull stad/kommun bygger inte bort

förutsättningarna för den framtida hållbarheten genom att

massakrera landskapet och totalförändra det så att de naturgivna

förutsättningarna inte längre finns kvar. De framtida

förutsättningarna för att trygga ekosystemtjänster är inte längre

desamma. Förutsättningarna minskas oroväckande snabbt med den

utveckling som staden nu planerar för. Hur resiliensen ska klaras

framgår inte av översiktsplanen.

"Flexibel stadsstruktur"(sida 24)

Genom sättet att bygga staden, med fortsatt expansion och de

byggmetoder som används låses i stället strukturen fast på ett sätt

som gör att den blir mindre flexibel. För att öka flexibiliteten bör

staden byggas bland annat efter de fysiska förutsättningarna så att

ingreppen blir så få som möjligt i den fysiska strukturen.

Befolkningsstorlek bör anpassas efter ekologiska förutsättningar

och mindre efter att till varje pris vara "Sveriges motor". Det

ekologiska perspektivet måste in på ett helt annat sätt än i den

aktuella planen.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 153 (157)

"Tåliga försörjningssystem" (sida 24)

Redan idag lever staden helt över de lokala försörjningssystemens

bärkraft. Staden är helt beroende av import av förnödenheter, energi

etc. och stadens fotavtryck bara ökar samtidigt som sårbarheten vid

eventuella försörjningsstörningar kraftigt ökar. Inte ens länet kan

förse staden med det nödvändigaste mer än möjligen under en

väldigt kort tid. Var sker den säkrade produktionen av t.ex. stadens

behov av livsmedel? Vilken rådighet har staden över denna

produktion? Hur säkrar staden tillgången till de ökade behoven som

planen medför?

Vår närmaste omgivning klarar idag inte ens att ta emot det renade

avloppsvattnet från våra reningsverk. Alla havsområden i vilka det

renade avloppsvattnet släpps ut klarar uppfylla Ramdirektivet för

vattens krav på miljökvalitet. Detta lär inte klaras på kort sikt även

med förbättrade reningsmetoder i reningsverken. Detta är också en

alarmsignal om att stadens utveckling inte är hållbar.

"Livskraftig grön infrastruktur" (sida 25)

Stadens grönområden krymper oroväckande snabbt. Hur dessa ska

fungera som livgivande ekosystemtjänstleverantörer är en mycket

viktig fråga. Flera av grönområdena och de blå områdena likaså är

starkt modifierade av stadens expansion. De slits hårt och

livsförutsättningarna i områdena förändras kraftigt negativt. Staden

blir mer och mer beroende av externa områdens ekosystemtjänster

samtidigt som staden påstår att de befintliga grönområdena ska

stärkas. Ekvationen går inte ihop. Det finns inte någon tydlig

beskrivning om hur dessa områden ska stärkas och säkras för

stadens långsiktigt hållbara utveckling. Tvärtom framgår det tydligt

att områdena kommer att fortsätta att minskas. Det är hög tid för

staden att faktiskt visa hur ekvationen ska gå ihop. Hållbar är inte

den planerade utvecklingen!

Små, artificiella parkområden kan inte stå för hela det

grönområdesbehov som är behövligt för långsiktig hållbarhet.

Parker kan enbart stå för begränsade delar av grönområdestjänsterna

och kräver dessutom betydligt mer skötsel. Redan idag syns stora

slitageskador i grönområden som till exempel Nackareservatet på

grund av den höga användningsgraden. Små, närliggande

grönområden slits ännu hårdare. Idag ses grönområden av många

som något främmande och otryggt i stället för de nödvändiga och

livgivande oaser som de faktiskt är även för en stad. Ju större stad,

desto större grönområden behövs för stadens överlevnad, inte bara

för invånarnas närpromenader.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 154 (157)

Parkområden har svårt att stå för samma utbud av ekosystemtjänster

som naturliga grönområden. Det är en övertro på stadsplanering att

tro att de begränsade grönområdena med sina begränsade

biologiska/ekologiska miljöer kan erbjuda samma kvaliteter och i

den omfattning som behövs för staden som tillräckligt stora och

varierade naturliga grönområden rymmer.


Dokument nr 325

I de större städerna i Sverige idag, sviks alla ofödda barn, deras

föräldrar och barnens framtida avkomlingar i generationer

framöver.

Kampsång:

”Det gäller Dig och det gäller mig. Det gäller Era barn och våra

barn. Det gäller hela jordens barnsbarnsbarn och

barnbarnsbarnbarns barn.”

År 2022 ska Stockholm fira 50-årsjubileum för 1972 års

klimatkonferens i Riksdagshuset i Stockholm. År 2023 den 10 juni

firar Högalidskyrkan 100 år. Den ritades av arkitekt Ivar Tengbom

och invigdes av 1923 av ärkebiskop Nathan Söderblom. Den 24

juni, 2 veckor senare, firar Stadshuset, Ragnar Östbergs berömda

skapelse, 100 år. År 2018 i januari ska Barnkonventionen bli lag

enligt planerna. År 2023 ska den då ha varit lag i fem år. Då ska

man under lika lång tid ha följt generalparagrafen att i alla beslut

som fattas i första hand se till barnens bästa.

Då hoppas jag att man avstått från att bygga i Plankan. Annars

kommer Svenska bostäder och Stockholms stad för all framtid

förknippas med ödeläggelsen av en mycket uppskattad park i

Plankan och förstörelsen av ett populärt gångstråk genom

densamma. Trots massiva påtryckningar under 12 år 2004-2016

gjordes aldrig någon barnkonsekvensanalys. Jag kontaktade

Barnombudsmannen som berättade att stadsbyggnadskontoret fått

all information och hjälp och stöd under ett par byggen bl.a. i

Kristineberg för att lära sig att göra barnkonsekvensanalyser.

En expert på Barnkonventionen som jobbat som fristående konsult i

12 år berättade för mig att stadsbyggnadskontoret är skyldiga att

göra en barnkonsekvensanalys eller se till att den blir gjord. ”Vad

gör man om det ändå inte görs?” ”Då måste man riva upp himmel

jord i det offentliga” svara hen.

Sedan flera år har jag haft kontakt med en tidigare kommissionär

för mänskliga rättigheter i Europarådet. Hen hävdar att

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 155 (157)

stadsplanering är det område där Barnkonventionen är sämst

implementerad.

Slutligen har jag talat med en professor på Karolinska sjukhuset

som forskat och skrivit om små barns hälsa, som är hotad i städerna.

Även i Millenietrilogin är handlingen till en lägenhet på Lundagatan

med Högalidskyrkan i fonden.

Svenska kyrkan har redan följt Barnkonventionen i flera år. Man

börjar således alltid med att först och främst se till barnens bästa i

varje påbörjat ärende.

Det vore bra om Högalidskyrkans kyrkoråd, nämnd och personal

fullt ut kunde verka i kyrkans grannskap i samklang med stadens

och statens politiker. Då kunde man bevara och vidareutveckla den

trygga och rogivande bilfria oas, som Högalidsparken och

Plankanparken i förening utgör. Då kanske området med två vackra

malmgårdar intill, Kristinehovs malmgård och Wirwachs malmgård

(numera Hellstens hotell), kan bli något att visa upp inför turister

och jubileumsfirarna juni 2023. Historiskt sett är trakten intressant

med byggnader från olika århundraden från 1600-talet.

Kvarteret Plankan är byggt 1966 med barnens bästa för ögonen. Det

sinnrika gångstråket från Zinkensdamm till Bergsundsstrand

inkluderar även Drakenbergsområrdet via tunnel under Hornsgatan.

Det intressanta i fallet Plankan med omnejd är att denna inriktning

på barnen gjort det bra för alla. Det finns plats för både boende,

besökande och förbipasserande, för barnens vilda lekar,

kurragömma, springa fort och lära sig cykla (se bilaga från

Tillitsverket). Lekarna ger också barnen en viktig empatiträning

som en person som brukar uppträda som clown brukar framhålla.

Samtidigt finns det plats för måltider med grannar och andra, plats

att grilla, sitta i syrénbersån eller spela boule. Med jämna

mellanrum är det loppis längs gångstråket eller i kvarterslokalen.

Hela tiden möter man bekanta och obekanta. Ofta stannar man och

pratar.

Vi är inne i ett paradigmskifte nu. Alla vet att det är dags att tänka

om Det är dags att lyfta fram barnens bästa igen, liksom

efterkrigstidsgenerationens föräldrar gjorde med god hjälp av

samhällets politiker. Nu är det hög tid att minska de alltmer ökande

ekonomiska klyftorna. 80-talets globaliseringstrend tycks skena

iväg och bara öka vår egoism och ensamhet. Det är hög tid att hitta

tillbaka till laganda, solidaritet och generositet.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 156 (157)

Det är dags att lyssna på regeringens första policyförslag efter

maktskiftet: Att göra barnkonventionen till lag och i första hand

tänka på barnens bästa. Då blir det bra för ALLA. Är någon

däremot?

En privatperson, Östermalm

Dokument nr 326

1. Tack för informationen om översiktsplan Stockholm. Jag såg

info i DN På Stan. Vi gick till Västermalmsgallerian,

Kungsholmen (svårt att hitta först) och Medborgarplatsen.

2. Klimat och miljö

Jag var med på Stockholms Miljökonferens 1972, även

förkonferensen 1969. Jag åkte till Rio-konferensen 1992 samt

till Habitat II i Istanbul 1996.

Jag är OROLIG för klimathotet. Jag blev insnöad 8-9-10-11

november 2016 i Stockholm på ett hotell. Det värsta snöoväder i

Stockholm på 111 år! Det händer säkert fler gånger.

Försiktighetsprincipen bör råda.

Är Stockholms stad en bra planetskötare? Jag är inte övertygad

Balansen mellan stad och land är inte i balans som jag ser det.

År 2022 firas 50 år efter Miljökonferensen 1972 i Gamla

Riksdagshuset. Jag hoppas att Stockholm har något att fira!

3. Min syster har bott i kvarteret Plankan på Södermalm sedan

1974. Jag har besökt henne sedan 1974 och bott där periodvis i

månader. Jag tycker om Plankan-parken. Den är 115 m x 65 m,

nära det gyllene snittet. Plankan heter så efter det röda planket

runt äppelträdgården som hörde till Kristinehovs Malmgård.

Genom Plankan-parken går promenadstråket mot

Högalidskyrkan och Högalidsskolan. En underbar promenad i

grönskan.

Stockholm ska inte kallas ”Den gröna promenadstaden” om

Stockholms politiker tar bort grönskan i Plankan-parken och

blockerar promenaden med ett stort, fult hus. Vi behöver

grönska! Vi behöver promenera!

4. Barn har rätt till lek.

Varför har ingen barnkonsekvensanalys gjorts? Det är inte enligt

lagen. Den enda kloka politiker var 2002-2006 års

stadsbyggnadsborgarråd som hade arbetat med barn. Hon

bestämde: ”Här ska inte byggas i Plankan!” Varför sviker alla

andra politiker? Följ barnkonventionen, kräver jag. Jag bifogar

info 31.10-17 Finns det plats för barn i Stockholm?

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3


Dnr 2015-10143

Sida 157 (157)

5. Jag vill påpeka att Plankan har vunnit två gånger i Mark- och

miljödomstolen och i Hyresnämnden.

Vi förlorade i Mark- och miljööverdomstolen och i Hovrätten.

Jag har varit med vid alla förhandlingar. Jag anser att de yngre

domarna var kloka. De äldre domarna verkar inte insatta i

Barnkonventionen. Jag hoppas på bättring.

6. Jag vill heller inte bygga på berget vid Hornsbruksgatan och på

berget vid Lundagatan. Hornsgatan och Lundagatan är hårt

trafikerade och luften är full av partiklar. Hälsan går före!

7. Tänk på att många äldre inte tittar på webben. Jag med flera är

inte total-digitaliserade. Jag vet att jag ska gå till

Fleminggatan 4. Det har jag gjort i många år. Jag gör det NU!

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

remissammanställning, del 3 samråd om …remissammanställning, del 3 samråd om översiktsplan...

Documents