Avdelningen för växtekologiEvolutionsbiologiskt centrumUppsala universitet Villavägen 14 752 36 Uppsala

Sveaskogs ekoparker – en mångfaldsanalys

Petter Hedberg

Degree project in Biology

Examensarbete i biologi, 20 p, VT 2006 Handledare (supervisor): Brita Svensson

Assisterande handledare (assistant supervisor) : Peter Bergman

Sveaskogs ekoparker – en mångfaldsanalys

Petter Hedberg Sammanfattning

Flera forskare menar att vi idag befinner oss i jordens sjätte utdöendekris. Det är en våg av utdöende av

djur och växtlighet som i stora drag kan härledas till människans överutnyttjande av naturliga tillgångar.

Det kan vara utfiskningen av torsk i Newfoundland, skövlingen av jättepandans bambuskogar eller

avverkning av skog som utgör habitat för många hotade arter. Man vet idag att en av de viktigaste

orsakerna till att växter och djur försvinner är förlust av habitat. Metoderna för att skapa fristäder för

hotade arter har ofta varit att avsätta områden som reservat eller naturskyddsområden. På detta vis

erhåller arterna ett större skydd än vad de annars skulle haft.

Det statliga skogsföretaget Sveaskog har fattat beslut om bildande av 34 s.k. ekoparker. I dessa parker

skall de ekologiska värdena få styra över de ekonomiska. Förhoppningen är att dessa parker skall ge

utrymme åt trängda arter samt vara attraktiva utflyktsmål för människor som vill uppleva naturen. Vid

skapandet av ekoparker är det av stor vikt att veta vad som är specifikt för varje ekopark.

Jag har med hjälp av data från ArtDatabanken sammanställt förekomsten av rödlistade arter i Sveaskogs

ekoparker, analyserat vilka krav dessa arter ställer på sin omgivning och vilka hot som finns mot deras

fortlevnad idag. På detta vis växer det fram en bild för varje ekopark av vilka krav de rödlistade arterna

har på sin omgivning, samt vilka faktorer som utgör ett hot mot deras existens idag.

Resultatet visar att det finns vissa krav som dominerar i flertalet av parkerna. Förekomst av död ved, en

aktiv nedbrytningsprocess av organiskt material samt skoglig kontinuitet är exempel på återkommande

krav som ställs på en stor andel av ekoparkens arter. Bland de faktorer som idag utgör ett stort hot mot de

rödlistade arterna i området intar avverkning och andra åtgärder inom skogsbruket en dominerande

ställning.

Med hjälp av det skydd dessa rödlistade arter nu kan få i form av en till dessa arter anpassad skötselplan

så finns det goda förutsättningar för att dessa arter kan öka i förekomst inom dessa områden.

Examensarbete i biologi, 20p, 2005

Avdelningen för växtekologi, Uppsala universitet

Handledare Brita Svensson, Peter Bergman

Innehållsförteckning Introduktion sid 1

Sveaskog och miljömålen sid 1-2

Rödlistan sid 3-5

Syfte sid 5 Material och metod sid 5-6 Resultat sid 6-11

Analys av Böda ekopark sid 12-15

Analys av Forsmarks ekopark sid 16-19

Analys av Kilsbergens ekopark sid 19-22

Analys av Ovansjös ekopark sid 22-25

Analys av Luttåive ekopark sid 25-28

Analys av Fjätälven ekopark sid 28-31

Analys av Jovan ekopark sid 31-34

Analys av Rosfors ekopark sid 34-37

Analys av Kärringbergets ekopark sid 37-40

Övriga ekoparker sid 40-43 Diskussion sid 44-45 Tack sid 45 Referenser sid 46

1

Sveaskogs ekoparker – en mångfaldsanalys

Petter Hedberg Introduktion Nytt miljömål med fokus på biodiversitet Hotet mot den biologiska mångfalden har uppmärksammats i en proposition från regeringen den 10: e maj, 2005. Till de tidigare 15 miljömålen som Sveriges riksdag beslutat om finns nu en proposition om ett sextonde miljömål med titeln ”Ett rikt växt- och djurliv”. Delmålen till det sextonde miljömålet anger att det senast 2007 skall finnas resurser för att följa upp biologisk mångfald. Dessutom skall den biologiska mångfalden nyttjas på ett hållbart sätt senast 2010. Utöver detta skall antalet hotade arter ha minskat med 30 % till 2015. För att nå dessa mål kommer det enligt propositionen krävas en bred samverkan mellan kommuner, landsting, näringslivet, jordbruket och ideella organisationer (Regeringskansliet 2005). Ett av flera företag som på senare tid bidragit aktivt till en positiv förändring är det statliga skogsbolaget Sveaskog. Sveaskog och miljömålen I egenskap av markägare för 18 % av Sveriges produktiva skogsmark utgör Sveaskog den kanske viktigaste aktören på den svenska skogsindustrimarknaden. Detta får till följd att företagets normer för att bedriva skogsbruk får en stor effekt som antingen kan vara positiv eller negativ i naturvårdssynvinkel. Det svenska skogsbruket har, liksom flera andra länders, en lång historia av utdikning av våtmarker, slutavverkningar i känsliga områden, eutrofiering samt fauna- och floraförluster (Angelstam & Mikusinski 2001). Ökad kunskap, och ett tydligt ökat intresse hos skogsbolagen, i kombination med påverkan från allmänheten, har resulterat i ett förändrat skogsbruk, där bland annat FSC-märkning av ekologiskt hållbart skogsbruk sker. Forest Stewardship Council (FSC) är ett internationellt erkänt nätverk vars syfte är att främja ett ekologiskt uthålligt skogsbruk. Nätverket utdelar tillstånd till oberoende tredjepartsorganisationer som får i uppdrag att certifiera skogsprodukter. Konsumenter kan på detta vis aktivt välja produkter från skogsbruk som är FSC-märkta (Forest Stewardship Council 2005). Flera skogsbolag använder sig även av ekologisk landskapsplanering. Dessa fungerar som ett naturvårdsverktyg vid planering av skogsvårdsåtgärder, avverkningar samt naturvård (Peter Bergman, muntligen). För mindre skogsfastigheter som ägs av privatpersoner finns det möjlighet att utforma Gröna skogsbruksplaner. Med hjälp av dessa kan skogsägaren få vägledning att, om han/hon vill, miljöcertifiera sitt skogsbruk. Gröna skogsbruksplaner utfärdas av Skogsvårdsstyrelsen, och 2003 utgjordes arealen produktiv skogsmark med Gröna skogsbruksplaner 200 000 ha (Skogsvårdsstyrelsen 2005). Sveaskog har satt som miljömål att 20 % av den produktiva skogsmarken skall användas som naturvårdsareal. Dessa 20 % delas upp i ett antal skyddskategorier (tabell 1) (Sveaskog 2005) där Ekoparker utgör 5 %, det vill säga ca 1 % av den totala produktiva skogsmarken i Sverige. Tabell 1: Sveaskogs fördelning av 20 % naturvårdsareal Kategori Beskrivning 75 % PG-Produktionsskogar: Generell hänsyn (2,5-12,5 % naturhänsyn). 10 % Naturvårdsskogar: Skogar med renodlade naturvårdsmål (NO, NS samt naturreservat). 10 % PF-Produktionsskogar: Förstärkt naturhänsyn (15-50 % naturhänsyn). 5 % Ekoparker: Skogslandskap med höga naturvärden och naturvårdsambitioner. En

ekoparks area är minst 1000 ha, och minst 50 % av den produktiva skogsmarken utgörs av naturvårdsareal.

2

Bildandet av ekoparker är ett unikt projekt, och har redan resulterat i att Sveaskog tilldelats Världsnaturfondens pris ”Gåva till Jorden” för satsningen (WWF 2005) Ekoparkerna skall vara områden där de ekologiska värdena styr över de ekonomiska, och tanken är att områdena även skall bli attraktiva friluftsmål för allmänheten. Ekoparker är med andra ord den skogskategori i Sveaskogs naturvårdsarbete som erhåller mest skydd för ekosystemet. Den slutgiltiga naturvårdsambitionen avgörs individuellt för varje ekopark efter en noggrann biotop- och landskapsanalys. Denna läggs sedan fast i en ekoparksplan. För att uppnå kontinuitet har ekoparksavtal skrivits med Skogsstyrelsen. Avtalen har en tidslängd på 50 år (WWF 2005). Ekoparkerna kommer att vara 34 till antalet, och i skrivande stund har flera parker redan invigts, medan andra väntar på invigning. Parkerna finns utspridda över hela landet (Figur 1). En viktig fråga är hur man får fram vad som är viktiga eller unika habitat i det aktuella området. För att göra det är det viktigt att veta vad man menar med unika habitat. Om man fokuserar på att minska fauna- och flora förluster, och öka den biologiska mångfalden i området så är ett bra exempel det habitat i ett område som hotade arter är beroende av för sin överlevnad.

Figur 1: Sveaskogs ekoparker, från www.sveaskog.se.

3

Rödlistan Det har framhållits att ett användbart verktyg för att analysera värdefulla områden skulle kunna vara användandet av den s.k. Rödlistan (Gärdenfors 2005) . Rödlistan är en lista över arter som anses mer eller mindre hotade i vårt land. Det övergripande ansvaret för publiceringen av rödlistan ligger på ArtDatabanken på SLU i Uppsala, och den första rödlistan publicerades 1995 (Croneborg m.fl. 2005). Tanken är att listan skall revideras vart femte år. Listan utgår från den internationella naturvårdsunionens (IUCN´s) globalt använda system, med olika kategorier för skilda grader av utdöenderisk som en art utsätts för (Gärdenfors 2005). Rödlistan 2005 innehåller flera förändringar jämfört med den som gavs ut 2000. Den mest påtagliga förändringen är att listan är knappt 10 % kortare än den tidigare. Anledningen är bedömningstekniska skillnader tillsammans med ny kunskap som har resulterat i att fler arter inte längre uppfyller kraven för att rödlistas. Vid jämförelse av reella förändringar finner man att från 2000 års Rödlista har 4,5 % av arterna haft en negativ utveckling medan 2,7 % av arterna haft en positiv utveckling. ArtDatabanken har vid klassificeringen använt sig av ett antal kategorier (tabell 2). Kategorierna har en fallande grad av utdöenderisk. Undantagen är dock kategorin DD, NA samt NE där man inte vet vilken utdöenderisk arten löper. En art tilldelas alltid den kategorin med högst utdöenderisk för vilken den uppfyller kriteriet (Gärdenfors 2005). Arter som faller inom någon av de rödmarkerade kategorierna bedöms som rödlistade, och bland dessa klassas arter som faller inom någon av de tre kategorierna CR, EN samt VU som hotade. Bedömningen görs utifrån fem kriterier (Gärdenfors 2005): A populationsminskning, B geografisk utbredning, C liten population och fortgående minskning, D mycket liten eller kraftigt begränsad population samt E kvantitativ analys. Gränsvärden för de enskilda kriteriernas kategoriklassning finns i dokumentet Manual för rödlistade arter i Sverige 2005 Situationen i Sveriges naturtyper - förändringar sedan 2000 (Gärdenfors 2005). De naturtyperna som Sveaskogs ekoparker innehåller är framförallt Skog, men även Våtmarker, Fjäll samt Limniska miljöer finns representerade. Skogslandskapet är en naturtyp som är av enorm betydelse då över hälften av de rödlistade arterna är knutna till denna naturtyp. Bland dessa är ca hälften beroende av död ved, något som har varit en bristvara i dagens produktionsskogar. Positivt är att antalet skogsreservat ökar och att skogsnäringens kunskap och intresse för naturvård har ökat genom utbildning, miljöcertifiering samt en större medvetenhet om miljövårdens betydelse för den biologiska mångfalden och ett ekologiskt hållbart skogsbruk. I riksdagens miljömål Levande skogar finns det exakta mål för mängden död ved, men trots detta är situationen 2005 inte märkbart bättre än 2000. Det finns 121 skogslevande fåglar i Sverige. Bland dessa har 18 ökat medan 33 arter har minskat. Den barrskog som planteras är biologiskt fattig, och lider brist på död ved och torrakor. Lövträd och andra senvuxna träd saknas ofta p.g.a. att det tar lång tid innan de kan avverkas, vilket begränsar deras ekonomiska värde. Generellt sett har skogen i Sverige minskat i ålder och fått en kortare omloppstid. De senaste 50 åren har t.ex. andelen skog som är äldre än 160 år minskat med 50 %, medan mängden skog äldre än 100 år har minskat med 15 % sedan 1983 (Gärdenfors 2005). Noterbart är att dessa uppskattningar gjordes innan stormen i Sydsverige som ägde rum mellan den 8-9/1/2005. Eftersom stormen i flera områden i Götaland fällde lika mycket skog som normalt avverkas under flera år vore det inte konstigt om värdena förändrats. Det är dessutom känt att gamla träd drabbades mycket hårdare än ungskogen (Evert Henriksson, Södra Skog muntligen). Detta gör att man kan misstänka att siffrorna i dagsläget har förändrats sedan den undersökningen Rödlista refererar till gemofördes.

4

Tabell 2: Kategorier vid utvärdering av arter, Gärdenfors (2005). Kategori Definition

EX Utdöd (Extinct) En art (eller annat taxon) är Utdöd när det är ställt utom rimlig tvivel att den sista individen dött.

RE

Försvunnen (Regionally Extinct)

En art är Försvunnen när det är ställt utom rimlig tvivel att den sista individen som är potentiellt kapabel till reproduktion inom regionen (landet) har dött eller försvunnit från regionen, eller ifall det var en tidigare regelbunden besökare, den sista individen har dött eller försvunnit från regionen.

CR

Akut hotad (Critically Endangered)

En art är Akut hotad när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A-E för Akut hotad och att den därmed bedöms löpa extremt hög risk att dö ut i vilt tillstånd.

EN Starkt hotad (Endangered)

En art är Starkt hotad när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A-E för Starkt hotad och att den därmed bedöms löpa mycket hög risk att dö ut i vilt tillstånd.

VU Sårbar (Vulnerable)

En art är Sårbar när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A-E för Sårbar och att den därmed bedöms löpa hög risk att dö ut i vilt tillstånd.

NT

Missgynnad (Near Threatened)

En art förs till kategorin Missgynnad om den inte uppfyller något av kriterierna för vare sig Akut hotad, Starkt hotad eller Sårbar, men är nära att uppfylla kriterierna för någon av dessa kategorier nu eller i en nära framtid.

LC Livskraftig (Least Concern)

En art tillhör kategorin Livskraftig om den efter utvärdering visat sig inte uppfylla något av kriterierna för någon av kategorierna Akut hotad, Starkt hotad, Sårbar eller Missgynnad.

DD Kunskapsbrist (Data Deficient)

En art förs till kategorin Kunskapsbrist när det inte finns tillräckliga kunskaper att utifrån dess utbredning och/eller populationsstatus göra vare sig en direkt eller indirekt bedömning av dess risk att dö ut.

NA Ej tillämplig (Not Applicable)

Ett taxon (art) förs till Ej tillämplig när den inte kan bedömas på regional/nationell nivå. Ett taxon kan föras till NA därför att populationen i Sverige inte förekommer i vilt tillstånd eller inom sitt naturliga utbredningsområde eller för att den endast uppträder tillfälligt. Taxonet kan också föras till NA p.g.a. att den förs till en lägre taxonomisk nivå än vad vi rekommenderar kan bedömas i Sverige (se Manual och riktlinjer för rödlistade arter i Sverige 2005).

NE Ej bedömd (Not Evaluated)

En art tillhör kategorin Ej bedömd om den ej bedömts enligt kriterierna.

I skogsmiljöerna förekommer ofta stora bestånd med få arter som växer väldigt tätt. Detta minskar antalet habitat som många specialiserade skogslevande arter är beroende av. Förslag finns på att öka gödslingen till 80-talets nivåer för att möta efterfrågan på timmer. Något som kan komma att påverka bl.a. mykorrhizasvampar negativt (Gärdenfors 2005). Många av de arter som är rödlistade i den svenska skogen består idag av små isolerade populationer som kan vara dömda att dö ut inom en snar framtid. Detta är något som populationsbiologer kallar utdöendeskuld (Hanski & Ovaskainenn 2002), och i skogen gäller detta bl.a. de arter som är beroende av död ved samt ved av olika kvalitéer. Av de rödlistade skogsknutna arterna är minst hälften knutna till ved. Något som idag endast uppgår till 6,5 m3/ha i den svenska skogen. Det finns tecken på att flera arter är beroende av kontinuitetsskogar, d.v.s. skogar som funnits under en lång tid. Idag avverkas skogar i norra Sverige som inte avverkats sedan 1700-talet, vilket påverkar flera av arterna där negativt (Gärdenfors 2005). Vad gäller lövskogen, så har arealen lövskog yngre än 20 år ökat avsevärt, medan arealen träd äldre än 85 år har minskat kraftigt. I synnerhet har de träd som är äldre än 125 år minskat kraftigt, med hela 80 % de senaste 50 åren, samt med 60 % de senaste 20 åren. Ek och bok har drabbats hårt, och i södra Sverige märks detta speciellt då endast 20 % av ekskogen samt 30 % av bokskogen som fanns för 100 år sedan finns kvar idag. Ålderssvackan i den sydsvenska lövskogen riskerar att slå hårt mot flera rödlistade arter som är knutna till denna miljö. I norra Sverige övergår den fjällnära skogen i fjäll. Här ser hoten annorlunda ut (Gärdenfors 2005). Det största hotet fjällvärden står inför är den globala klimatförändringen, där man räknar med en temperaturökning på 3-4oC de närmaste hundra åren. Detta kommer sannolikt få till följd att risvegetationen på fjället breder ut sig och trädgränsen flyttas uppåt. Vissa beräkningar tyder på att gränsen kan komma att flyttas 230-670 meter uppåt vilka skulle innebära en förlust av området ovanför trädgränsen med 75-85 %. Detta innebär ett stort hot mot de arter som lever där. För att motverka detta skulle ett ökat renbete krävas som håller tillbaka växtligheten.

5

Utöver ovan nämnda åtgärd så har även de limniska miljöerna gynnats av att utsläppen av tungmetaller och eutrofierande ämnen har minskat. Av de arter som fanns på Rödlistan 2000, har 22 arter gjort en positiv kategoriförflyttning, och endast 6 st. en negativ (Gärdenfors 2005). Nära besläktade med de limniska miljöerna är våtmarkerna. Denna naturtyp är till stor del är koncentrerad till Sverige, Finland, Estland och Ryssland (Vasander et al 2003). Våtmarkernas betydelse för biodiversiteten är stor, då våtmarkerna tillhör ett av de artrikaste ekosystemen i världen (Löfroth 2004). Idag är flertalet av myrarna i södra Sverige starkt påverkade av utdikning, vilket har resulterat i stora hydrologiska skador. I norra Sverige finns fortfarande opåverkade myrar, och det är givetvis angeläget att dessa skyddas så långt det är möjligt (Löfroth 2004). För de rödlistade arterna är det framförallt rikkärr, fukthedar samt örtrika lövsumpskogar som är av extra betydelse. För Sveaskogs del bör det vara av intresse att ingen oavsiktlig dikning sker genom användandet av tunga skogsmaskiner i våtmarker, då detta ger samma effekt som dikning. Det är därför mycket positivt att ett av företagets miljömål är att minska andelen betydande körskador i markerna. Sveaskog uppger i årsredovisningen att en undersökning 2004 indikerade att betydande skador hade skett vid 10 % av avverkningarna. Företaget har identifierat fem värdefulla våtmarksobjekt som delvis har restaurerats. Av dessa ligger två särskilt värdefulla våtmarker inom ekoparkerna (Sveaskog 2005). Andra hot mot våtmarkerna är eutrofiering orsakad av kvävenedfall och storskalig användning av konstgödsel i skogsbruket. Eutrofieringen resulterar i att de värdefulla rikkärren växer igen, vilket hotar de arter som är beroende av denna mer och mer ovanliga miljö. Även klimatförändringarna kan komma att påverka våtmarkerna, då även små klimatförändringar kan orsaka stora förändringar i utvecklingen av våtmarker (Gärdenfors 2005). Syfte Syftet med den här studien är att med utgångspunkt från Rödlistan 2005 utföra en mångfaldsanalys av Sveaskogs ekoparker. Med detta menas en analys av ekoparkerna utifrån de förekomster av rödlistade arter som finns i områdena, samt de habitat och processer de är knutna till. Användandet av arter för att dra slutsatser om områden har använts tidigare, då ofta i form av att man utifrån artlistor har dragit slutsatser om områdets ekologiska karaktärer och kvalitéer. Kritiken mot detta har varit att realistiska resultat endast kan nås om artlistorna är kompletta (Goméz de Silva & Mendelín, 2001). En andra invändning är att resultatet inte blir rättvisande om man inte tar hänsyn till antalet av olika arter (Balmer, 2002). Mitt syfte är dock inte att göra en fullständig beskrivning av hela ekoparkens kvalitéer för alla arter, utan endast med fokus på de rödlistade. På detta vis hoppas jag att man tydligare kan urskilja vilka ekologiska kvalitéer i områdena som är viktiga för de arter som är rödlistade, och att man utifrån dessa resultat kan fatta bevarandebiologiska beslut. Material och Metod Ekoparkernas data har erhållits från ArtDatabanken. Datat har utgjorts av en lista med samtliga observationer som gjorts av alla tänkbara arter, inom varje enskild park. Observationerna har sorterats så att det blir tydligt under vilken tidsperiod de olika observationerna har gjorts. Anledningen till detta är att det ger en bättre överblick av hur aktuell informationen är. Detta är viktigt, då vissa observationer är från 1700-talet, av arter som idag anses vara försvunna från landet sedan flera decennier tillbaka. Från materialet har även antalet rödlistade arter för varje park beräknats, då inte alla arter i materialet är rödlistade. För att kunna kvantifiera frekvensen av olika biotiska och abiotiska faktorer som är av betydelse för de rödlistade arterna i ett aktuellt område, kategoriserades alla rödlistade arter i materialet för huvudklasserna substrat, biotop, process, landskapskrav samt hot. Enligt detta system kunde en art X t.ex. få följande klassificering. Substrat: lövträd levande Biotop: lövskog Process: kontinuitet Landskapskrav: hög luftfuktighet, god ljustillgång Hot: avverkning, minskat bete/hävd Definitionen för de olika klasserna finns presenterade i Appendix 1.

6

Ekoparkerna har analyseras på enhetsnivå, så att varje parks hotade arter, bristbiotoper och hot kan analyseras. Det framgick dock under arbetets gång att flera parker har ett alldeles för litet, eller för skevt material för att en analys skall kunna genomföras. Dessa parker presenteras i slutet i en mer kortfattad version med bara information om parken. Ekoparken Dupplarbergen, har jag inte erhållit några data från, vilket innebär att denna park är helt borttagen ur analyserna. Ekoparkerna Omberg, Hornsö, Ridöns skärgård och Halle-Hunneberg har undantagets när det gäller enskilda analyser. Orsaken till detta har varit dels att de redan har ekoparksplaner, vilket innebär att en enskild analys skulle ha tillfört väldigt lite. Den andra anledningen har helt enkelt varit att det skulle vara för tidskrävande, då de fyra berörda parkerna tillsammans utgör mer än 45 % av det totala antalet rapporterade rödlistade arter för alla parker tillsammans. Slutligen har även en del av syftet varit att se hur användbar metoden att kombinera ArtDatabankens data för en månfaldsanalys är. Detta kan testas genom att följa upp mitt resultat med standardiserade inventeringar av parkerna. Detta arbete berör ämnet biologisk mångfald, även kallat biodiversitet. Vid analyser av biologisk mångfald finns det ett flertal diversitetsindex som används för att kvantifiera diversitet. De två index som används mest är Simpsons Index och Shannon-Weiver. Dessa index har det gemensamt att de för samman de två värdena artantal och artfördelning till ett värde. Med detta följer en dataförlust, då det inte längre är möjligt att från indexet utläsa vilket artantal eller vilken artfördelning den undersökta biotopen har (Purvis & Hector 2000). Kanske är ett allvarligare problem vid användningen av index, att två helt olika biotoper kan ha samma indextal, eftersom en förskjutning i artantal i formeln kan kompenseras med en förskjutning i artfördelning och resultera i oförändrat värde. Jag kommer därför främst p.g.a. detta, samt p.g.a. begränsningar i data, inte att använda mig av biodiversitets-index i detta arbete. Begränsningarna i data beskrivs närmare i diskussionen. Resultat Det finns ett markant glapp i antalet observerade arter, i de 5 parker med flest rapporterade arter och I de övriga (Figur 2, 3). Resultatet från fig. 4 och fig. 5 visar ett stort glapp mellan antalet rapporterade observationer från ArtDatabanken som gjorts i de fem parkerna med flest observationer, och de övriga. Fig. 6 och fig. 7 visar att i de flesta ekoparker är tidsperiod 1981-2005 den tidsperioden med flest observationer. Detta tyder på att informationen från ArtDatabanken är förhållandevis aktuell. Resultatet från fig.8 visar att det är få ekoparker som har fler än 100 rapporterade enskilda arter. Resultatet i tabell 3 visar att skalbaggar, storsvampar och lavar tillhör de organismgrupper som är mest rapporterade oavsett om de är rödlistade eller inte. Dessutom visar tabellerna att storsvampar har en högre andel rapporterade rödlistade arter än vad skalbaggarna har, trots att skalbaggarna är den mest rapporterade gruppen när icke rödlistade arter är inkluderade. Resultatet i figur 10 visar att det finns en stor skillnad mellan antalet rapporterade rödlistade arter i de fem ekoparkerna med flest rapporterade rödlistade arter, och de övriga.

7

0

100

200

300

400

500

600

Omberg Böda Hornsö Halle-Hunneberg Ridöns skärgårdEkopark

Ant

al

Fig.2: Antal arter observerade i de fem artrikaste parkerna. X-axeln visar ekoparkerna, medan y-axeln visar antalet rapporterade arter.

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

200

Fors

mar

k

Fjät

älve

n

Snap

phan

en

Kils

berg

en

Ova

nsjö

Pite

älve

n/Va

rjiså

n

Hor

nsla

ndet

Nor

ra V

ätte

rns

Skär

gård

Jova

n

Kär

ingb

erge

t

Luttå

ive

Färn

a

Ledf

at

Ros

fors

Vuo

lerim

Ska

tan

Gry

tabe

rg

Mal

ings

bo

Tjad

nes_

nim

tek

Leip

ipir

Sto

rklin

ten

Håc

kren

Karh

uvaa

ra

Naa

kajä

rvi

Ejhe

den

Gal

ham

mar

Kim

avaa

ra

Rau

tioro

va

Ekopark

Ant

al

Fig. 3:Antal arter observerade i övriga ekoparker. X-axeln visar ekoparkerna, medan y-axeln visar antalet rapporterade arter.

8

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

Omberg Böda Hornsö Halle-Hunneberg Ridöns skärgårdEkopark

Ant

al

Fig. 4: Antal observationer gjorda i de fem artrikaste parkerna. X-axeln anger ekoparkerna, menad y-axeln anger antalet observationer.

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

500

Fors

mar

k

Fjät

älve

n

Snap

phan

en

Kils

berg

en

Ova

nsjö

Pite

älve

n/Va

rjiså

n

Hor

nsla

ndet

Nor

ra V

ätte

rns

Skär

gård

Jova

n

Kär

ingb

erge

t

Luttå

ive

Färn

a

Ledf

at

Ros

fors

Vuo

lerim

Ska

tan

Gry

tabe

rg

Mal

ings

bo

Tjad

nes_

nim

tek

Leip

ipir

Sto

rklin

ten

Håc

kren

Karh

uvaa

ra

Naa

kajä

rvi

Ejhe

den

Gal

ham

mar

Kim

avaa

ra

Rau

tioro

va

Ekopark

Ant

al

Fig. 5: Antal observationer gjorda i de övriga parkerna. X-axeln anger ekoparkerna, menad y-axeln anger antalet observationer.

9

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

Omberg Böda Hornsö Halle-Hunneberg Ridöns skärgårdPeriod

Ant

al

antal obs före 1900obs 1900-1950obs 1951-1980obs1981-2005ej daterbara alls

Fig. 6: Tidsperioder för observationerna i de fem artrikaste ekoparkerna. X-axeln anger ekoparkerna, menad y-axeln anger antalet observationer.

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

Fors

mar

k

Snap

phan

en

Ova

nsjö

Hor

nsla

ndet

Jova

n

Luttå

ive

Ledf

at

Vuol

erim

Gry

tabe

rg

Tjad

nes_

nim

tek

Stor

klin

ten

Karh

uvaa

ra

Ejhe

den

Kim

avaa

ra

Period

Ant

al antal obs före 1900

obs 1900-1950

obs 1951-1980

obs1981-2005

ej daterbara alls

Fig. 7:Tidsperioder för observationer i de övriga ekoparkerna. X-axeln anger ekoparkerna, menad y-axeln anger antalet observationer.

10

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

0--50 51--100 101--150 151--200 201--250 251--300 301--350 351--400 401--450 451--500Antal rapporterade arter

anta

l eko

park

er

Fig. 8: Antal rapporterade arter i Sveaskogs ekoparker. X-axeln anger antalet rapporterade arter, medan y-axeln anger antalet ekoparker inom den aktuella frekvenskategorin. Tabell 3: Andel av alla ekoparkernas summa av observerade arter samt andel av alla ekoparkernas summa av rödlistade arter. Grupp Andel Grupp Andel Skalbaggar 21,79% Storsvamp 25,56%Storsvamp 17,01% Skalbaggar 23,58%Lavar 12,82% Lavar 18,40%Blötdjur 11,27% Fåglar 10,19%Fåglar 11,03% Kärlväxter 9,81%Mossor 7,92% Mossor 4,32%Kärlväxter 7,56% Fjärilar 4,20%Steklar 3,93% Tvåvingar 0,86%Fjärilar 3,86% Steklar 0,74%Tvåvingar 0,62% Blötdjur 0,68%Fiskar 0,49% Halvvingar 0,43%Grod och Kräldjur 0,32% Sländor 0,31%Sländor 0,32% Hopprätvingar 0,25%Halvvingar 0,26% Spindeldjur 0,25%Hopprätvingar 0,23% Däggdjur 0,19%Däggdjur 0,19% Alger 0,06%

Spindeldjur 0,13% Grod och Kräldjur 0,06%

Hoppvingar 0,10% Fiskar 0,06%Kräftdjur 0,06% Kräftdjur 0,06%Alger 0,03% Hoppvingar 0%Myxomycetes 0,03% Myxomycetes 0%

11

0,00%

5,00%

10,00%

15,00%

20,00%

25,00%

Skal

bagg

ar

Sto

rsva

mp

Lava

r

Blöt

djur

Fågl

ar

Mos

sor

Kärlv

äxte

r

Stek

lar

Fjär

ilar

Tvåv

inga

r

Fisk

ar

Gro

d oc

h Kr

äldj

ur

Slä

ndor

Hal

vvin

gar

Hop

prät

ving

ar

Däg

gdju

r

Spin

deld

jur

Hop

pvin

gar

Kräf

tdju

r

Alg

er

Myx

omyc

etes

Artgrupp

%

Fig. 9: Rapporterade arter, fördelat på organismgrupper. X-axeln anger artgrupp, medan y-axeln anger andelen som varje gtupp utgör.

0

50

100

150

200

250

300

Om

berg

Böd

a

Hor

nsö

Hal

le-H

unne

berg

Rid

öns

skär

gård

Fors

mar

k

Kils

berg

en

Ova

nsjö

Luttå

ive

Fjät

älve

n

Jova

n

Ros

fors

Kär

ingb

erge

t

Sna

ppha

nen

Pite

älve

n/V

arjis

ån

Hor

nsla

ndet

Vuo

lerim

Ledf

at

Ska

tan

Gry

tabe

rg

Tjad

nes_

nim

tek

Nor

ra V

ätte

rns

Skä

rgår

d

Leip

ipir

Färn

a

Håc

kren

Kar

huva

ara

Sto

rklin

ten

Mal

ings

bo

Naa

kajä

rvi

Gal

ham

mar

Ejh

eden

Kim

avaa

ra

Rau

tioro

va

Ekopark

Ant

al a

rter

Fig. 10: Rödlistade arter, fördelat på parker. X-axeln anger ekoparken, medan y-axeln anger antalet rödlistade arter inom den aktuella ekoparken.

12

Analys av Böda Ekopark Antal rapporterade rödlistade arter: 249 Areal: ca 5000 hektar Böda Ekopark är beläget på den nordligaste delen av Öland strax söder om Byxelkrok. Området är välbesökt av turister p.g.a. den långsträckta sandstranden Böda Sand samt vandringsleden i Trollskogen och den blomsterrika kusten vid de av Carl von Linné namngivna Neptuni åkrar. I området finns mycket sand och ängstallskog med varierande inslag av sumpskogar och ädellövträd. Analysen av Böda ekopark visar tydligt att bland de viktigaste substraten finns levande lövträd. Även torr mark är av stor betydelse och flera arter verkar vara värdartsknutna. Döda lövträd är även det ett viktigt substrat, och tillsammans med levande lövträd så visar det tydligt lövträdens enorma vikt för de rödlistade arterna i Böda ekopark (fig.11). Detta återspeglas i biotopanalysen, där kulturmarker är det dominerande inslaget tätt följt av barrskog, och inte långt under finns kategorin lövskog på tredje plats. Det är dock viktigt att inse att i Kulturmarker ingår många marker med lövträd, som t.ex. alléer och parker för att bara nämna några. Det är däremot förvånande att barrskog som biotop är av så pass så stor vikt, när de som substrat är av mindre vikt. Slutsatsen av detta är att flera rödlistade arter är beroende av barrskogen, även om de inte lever direkt på dess träd (fig. 12). De viktigaste processerna är kontinuitet, hävd i form av bete, mykorrhizabildning samt nedbrytning. Tre av dessa fyra kategorier är direkt knutna till skogen och har konsekvenser för hur skogen skall skötas. Det är viktigt att skogen får vara ostörd med så liten avverkning som möjligt. Att betning/hävd är en viktig komponent är logiskt med tanke på vikten av kulturmarker som biotoper. Det stora hotet här är nedläggningen av småskaligt jordbruk, och upphörd hävd. Det är viktigt att ta resultaten i processdata med stor försiktighet då endast 32 % av arterna hade en definierad process (fig.13). Resultaten av Landskapskraven bör även de tas med försiktighet då täckningen endast är 42 % (tabell.4). Att kalkrik mark/vatten är ett viktigt krav speglar förmodligen det faktum att hela Öland är uppbyggt av kalksten. Flera rödlistade arter med kalkrik mark/vatten som krav har troligtvis funnit en tillflyktsort här. Hög luftfuktighet är även det ett viktigt krav, men troligtvis ett krav som konstant upprätthålls av havet som alltid ligger i närheten på den smala ön (fig.14). Vi har tidigare konstaterat lövträdens vikt som substrat, samt barrskogen och lövskogens vikt som biotop. Det faller sig därför naturligt att det största hotet mot de rödlistade arterna är avverkning. Ännu klarare blir detta när man beaktar kontinuitetens vikt som process. Igenväxning och minskat bete/hävd är även de stora hot, och dessutom är de starkt sammanlänkande då igenväxningen ofta är ett resultat av nedlagt bete. Det är viktigt att betet upprätthålls, speciellt på allvaret. Alvaret håller tyvärr på att buskas igen (Brita Svensson, muntl) (fig. 15). Sammanfattningsvis kan man konstatera att det är viktigt att satsa på levande lövträd i Böda ekopark, då dessa är ett viktigt substrat för flera rödlistade arter i området. Detsamma gäller torr mark bestående av sand, grus eller magert gräs. Kontinuiteten bör gynnas, främst genom att minimera störningar i form av gallring och avverkning i gamla skogsbestånd. Vad gäller igenväxningen av strandängar, kulturmarker, alvaret mm så är detta främst en fråga för länsstyrelsen i Kalmar län att ta itu med. Det står dock klart att betet måste upprätthållas för att inte hotade arter skall försvinna p.g.a. igenväxning.

13

0

5

10

15

20

25

lövt

räd(

i sto

rt)le

vand

e

torr

mar

k, s

and/

grus

/m

ager

grä

s

värd

arts

knut

en

lövt

räd(

i sto

rt) d

öd,

unde

r ned

bryt

ning

våtm

ark

ek d

öd, u

nder

nedb

rytn

ing

barr

och

lövt

räd

död,

unde

r ned

bryt

ning

ek le

vand

e

barr

och

lövt

räd

leva

nde

spilln

ing

förn

a ba

rr

barr

träd

död,

und

erne

dbry

tnin

g

barr

träd

leva

nde

förn

a lö

v

sten

högt

grä

s

Substrat

Frek

vens

Fig. 11: Substratanalys. X-axeln anger substratkategorin, medan y-axeln anger frekvensen.

0

10

20

30

40

50

60

70

kultu

rmar

k(in

klus

ive

kulru

rstå

ndpl

atse

r)

barrs

kog

lövs

kog

blan

dsko

g(lö

v,ba

rr)

våtm

ark

sand

mar

k

allv

arsm

ark

ekbe

stån

d

övrig

grä

smar

k

Biotop

Frek

vens

Fig.12: Biotopanalys. X-axeln anger biotopkategorin, medan y-axeln anger frekvensen.

14

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

kont

inui

tet

betn

ing/

hävd

myk

horr

hiza

bild

ning

nedb

rytn

ing

vatte

nrör

lighe

t

spilln

ings

knut

en

inte

rmed

iär s

törn

ing

bran

d

natu

rlig

eros

ion

saltv

atte

nber

oend

e

Process

Frek

vens

Fig. 13: Processanalys. X-axeln anger processkategorin, medan y-axeln anger frekvensen.

0

5

10

15

20

25

30

kalk

rik m

ark/

vatte

n

hög

luftf

uktig

het

vatte

n, n

ärhe

t till

vatte

n

närin

gsrik

mar

k/va

tten

låg

vege

tatio

n

värm

e

skug

ga

betn

ing/

hävd

torr

mar

k

basi

sk m

ark/

vatte

n

god

ljust

illgån

g

hass

elsk

og lä

tunt

jord

lage

r

kalk

skye

nde

Landskapskrav

Frek

vens

Fig. 14: Landskapsanalys. X-axeln anger landskapskategorin, medan y-axeln anger frekvensen.

15

0

10

20

30

40

50

60

70

avve

rkni

ng

igen

växn

ing

pga

min

skad

häv

d(be

te,

slåt

ter)

,sko

gspl

ante

ring

min

skat

bet

e/hä

vd

eutro

fierin

g

expl

oate

ring(

av m

ark

elle

r art)

det m

oder

na s

kogs

bruk

et(e

xkl a

vver

knin

g,pl

ante

ring,

bris

tpå

död

ved

)

föro

reni

ngar

hydr

olog

a sk

ador

bris

t på

död

ved

bris

t på

gam

la tr

äd

det m

oder

na jo

rdbr

uket

bete

tam

djur

/klö

vvilt

pred

atio

n(ej

bet

ning

)

konk

urre

ns

träds

jukd

omar

skug

ga

Hot

Frek

vens

Fig.15: Hotanalys. X-axeln anger hotkategorin, medan y-axeln anger frekvensen. Tabell 4: Täckningsfrekvens Kategori Täckning Substrat 68,45% täckning Biotop 85,56% täckning Process 32,09% täckning Landskapskrav 41,71% täckning Hot 97% täckning

16

Analys av Forsmarks ekopark Antal rapporterade rödlistade arter: 60 Areal: ca 1800 hektar Forsmarks ekopark är uppbyggd av ett skogslandskap innehållande barrblandskog med inslag av lövområden, kalkrika barrskogar, ädellövsbestånd, samt en del våtmarksområden i form av sump- och svämskogar och rikkärr. Detta ger området en ovanligt hög biologisk diversitet (www.sveaskog.se). Analysen av Forsmarks ekopark visar tydligt våtmarkernas viktiga roll som substrat. Även lövträden och barrträden har en relativt stor betydelse som substrat när man summerar samtliga kategorier som inkluderar lövträd respektive barrträd. Det är viktigt att notera att även om flera staplar med död ved är mindre än de med levande ved, så är summan av staplarna med levande träd 20 st. och summan av staplar med död ved 15 st. Detta visar att död ved är ett viktigt substrat, även om levande träd utgör ett något viktigare substrat (fig. 16). Våtmarkens betydelse och även lövträd+barrträds betydelse återspeglas även i Biotopdiagrammet där de tre största kategorierna är barrskog, blandskog samt våtmarker. Samtliga dessa tre staplar är lika stora (fig. 17). När man studerar processdiagrammet är det tydligt att nedbrytning är den i särklass viktigaste processen i Forsmarks ekopark (fig. 18). Det viktigaste landskapskravet är vatten/närhet till vatten, vilken återigen återspeglar våtmarkernas betydelse i Forsmark. Även hög luftfuktighet och näringsrik mark/vatten är av stor vikt, och luftfuktigheten kan antas upprätthållas av Forsmarks kustnära läge (fig. 19). Avverkningar är det största hotet mot de rödlistade arterna i Forsmarks ekopark, men även hydrologa skador har en relativt hög stapel, vilket återigen kan kopplas till våtmarkernas betydelse. Att avverkningen är det största hotet faller sig naturligt när de viktigaste substraten och biotoperna är skogliga (fig.20). Sammanfattningsvis kan man konstatera att det är viktigt att satsa på barrträd, lövträd samt blandskog då samtliga dessa erhåller en hög frekvens. Av stor vikt är även våtmarkerna som bör skyddas mot hydrologa skador, och där det går bör man analysera ifall restaurering av skadade våtmarker kan hjälpa de hotade arterna i Forsmark. P.g.a. områdets känslighet för hydrologa skador bör även omkringliggande områden ta hänsyn till detta. Ett tänkbart hot skulle t.ex. kunna vara etableringen av en golfbana i närheten, då dikningar ofta görs. Detta skulle då kunna få konsekvenser även för ekoparken. Det är viktigt att gynna mängden död ved i skogarna, då detta utgör ett viktigt substrat, samt är en viktig del av nedbrytningsprocessen.

0

2

4

6

8

10

12

14

våtm

ark

barr

och

lövt

räd

leva

nde

lövt

räd(

i sto

rt)le

vand

e

värd

arts

knut

en

barr

träd

död,

und

erne

dbry

tnin

g

barr

träd

leva

nde

lövt

räd(

i sto

rt) d

öd,

unde

r ned

bryt

ning

barr

och

lövt

räd

död,

unde

r ned

bryt

ning

ek d

öd, u

nder

nedb

rytn

ing

torr

mar

k, s

and/

grus

/m

ager

grä

s

ek le

vand

e

förn

a ba

rr

hum

us

Substrat

Frek

vens

Fig. 16: Substratanalys. X-axeln anger substratkategorin, medan y-axeln anger frekvensen.

17

0

2

4

6

8

10

12

14

barrskog blandskog(löv,barr) våtmark kulturmark(inklusivekulrurståndplatser)

lövskog ekbestånd

Biotop

Frek

vens

Fig. 17: Biotopanalys. X-axeln anger biotopkategorin, medan y-axeln anger frekvensen.

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

nedbrytning kontinuitet mykhorrhizabildning betning/hävd vattenrörlighet spillningsknuten stillastående ellerlångsamt rinnande

vattenProcess

Frek

vens

Fig. 18: Processanalys. X-axeln anger processkategorin, medan y-axeln anger frekvensen.

18

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

vatten, närhettill vatten

högluftfuktighet

näringsrikmark/vatten

kalkrikmark/vatten

skugga högvegetation

betning/hävd torr mark godljustillgång

hasselskog

Landskapskrav

Frek

vens

Fig.19: Landskapsanalys. X-axeln anger landskaps, medan y-axeln anger frekvensen.

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

avve

rkni

ng

hydr

olog

a sk

ador

bris

t på

gam

la tr

äd

det m

oder

na s

kogs

bruk

et(e

xkl a

vver

knin

g,pl

ante

ring,

bris

tpå

död

ved

)

igen

växn

ing

pga

min

skad

häv

d(be

te,

slåt

ter)

,sko

gspl

ante

ring

bris

t på

död

ved

expl

oate

ring(

av m

ark

elle

r art)

det m

oder

na jo

rdbr

uket

min

skat

bet

e/hä

vd

eutro

fierin

g

föro

reni

ngar

bete

tam

djur

/klö

vvilt

pred

atio

n(ej

bet

ning

)

konk

urre

ns

träds

jukd

omar

skug

ga

Hot

Frek

vens

Fig. 20: Hotanalys. X-axeln anger hotkategorin, medan y-axeln anger frekvensen.

19

Tabell 5: Täckningsfrekvens Kategori Täckning

Substrat 98,25% täckning

Biotop 98,25% täckning

Process 57,89% täckning

Landskapskrav 70,17% täckning

Hot 100% täckning

Analys av Kilsbergens ekopark Antal rapporterade rödlistade arter: 47 Areal: ca 3000 hektar Ekoparken i Kilsbergen är uppbyggd av naturskogar med sydostliga branter. Dessa branter hyser ett stort inslag av värdefulla skogsbiotoper, och området är ett mycket populärt utflyktsmål. De viktigaste substraten i Kilsbergens ekopark är sten samt levande barr- och lövträd. Summan av levande och döda barrträd visar tydligt att barrträden har en viktig roll i Kilsbergen. Detsamma gäller för lövträdens sammanlagda staplar. D.v.s. en stor del av de rödlistade arterna kan antingen utnyttja både barr- och lövträd, eller är specifikt bundna till barrträd, eller specifikt bundna till lövträd. Träd är alltså ett viktigt substrat i Kilsbergen (fig. 21). Biotopanalysen visar att de klart dominerande biotoperna är barrskog följt av blandskog och sedan kulturmark. Detta återspeglas i substratanalysen, men här framgår att barrskogen är långt mer dominerande som biotop än lövskogen i Kilsbergen. Blandskogen är däremot av stor vikt (fig.22). Bland processerna dominerar återigen skogliga processer som nedbrytning och kontinuitet. Liksom den tredje viktigaste biotopen var kulturlandskap så är den tredje viktigaste processen hävd i form av bete direkt knuten till denna biotops förvandling (fig. 23). Landskapskraven är främst vatten/närhet till vatten, skugga samt hög luftfuktighet (fig. 24). Hotanalysen visar tydligt att det är skogliga åtgärder tillsammans med nedläggningen av de betade kulturmarkerna som dominerar hoten mot de rödlistade arterna i Kilsbergen. Bland hoten som är kopplade till skogsbruket finns avverkning och det moderna skogsbruket. Bland hoten som är kopplade till förvandlingen i kulturlandskapet finn igenväxning samt minskat bete (fig. 25). Sammanfattningsvis kan man konstatera att för att de rödlistade arterna i Kilsbergen skall bevaras behöver man ge utrymme för fuktiga barr- och blandskogar med lång kontinuitet. Kontinuiteten kommer i sin tur leda till att de arter som är beroende av död ved gynnas. I kulturlandskapen är det viktigt att betet upprätthålls så långt det är möjligt.

20

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

sten

barr

och

lövt

räd

leva

nde

våtm

ark

barr

träd

död,

und

erne

dbry

tnin

g

barr

träd

leva

nde

barr

och

lövt

räd

död,

unde

r ned

bryt

ning

lövt

räd(

i sto

rt)le

vand

e

lövt

räd(

i sto

rt) d

öd,

unde

r ned

bryt

ning

spilln

ing

ek d

öd, u

nder

nedb

rytn

ing

förn

a ba

rr

förn

a lö

v

hum

us

Substrat

Frek

vens

Fig. 21: Substratanalys. X-axeln anger substratkategorin, medan y-axeln anger frekvensen.

0

2

4

6

8

10

12

14

16

barrskog blandskog(löv,barr) kulturmark(inklusivekulrurståndplatser)

våtmark lövskog sandmark ekbestånd

Biotop

Frek

vens

Fig. 22: Biotopanalys. X-axeln anger biotopkategorin, medan y-axeln anger frekvensen.

21

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

nedb

rytn

ing

kont

inui

tet

betn

ing/

hävd

myk

horr

hiza

bild

ning

vatte

nrör

lighe

t

bran

d

spilln

ings

knut

en

natu

rlig

eros

ion

Process

Frek

vens

Fig. 23: Processanalys. X-axeln anger processkategorin, medan y-axeln anger frekvensen.

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

vatte

n, n

ärhe

t till

vatte

n skug

ga

hög

luftf

uktig

het

närin

gsrik

mar

k/va

tten

betn

ing/

hävd

kalk

rik m

ark/

vatte

n

torr

mar

k

hög

vege

tatio

n

låg

vege

tatio

n

basi

sk m

ark/

vatte

n

god

ljust

illgån

g

hass

elsk

og lä

Landskapskrav

Frek

vens

Fig. 24: Landskapsanalys. X-axeln anger landskapskategorin, medan y-axeln anger frekvensen.

22

0

2

4

6

8

10

12

14

avve

rkni

ng

igen

växn

ing

pga

min

skad

häv

d(be

te,

slåt

ter)

,sko

gspl

ante

ring

det m

oder

nask

ogsb

ruke

t(exk

lav

verk

ning

,pla

nter

ing,

bris

t på

död

ved)

min

skat

bet

e/hä

vd

föro

reni

ngar

hydr

olog

a sk

ador

bris

t på

död

ved

bris

t på

gam

la tr

äd

expl

oate

ring(

av m

ark

elle

r art)

det m

oder

na jo

rdbr

uket

eutro

fierin

g

bete

tam

djur

/klö

vvilt

Hot

Frek

vens

Fig. 25: Hotanalys Tabell 6: Täckningsfrekvens. X-axeln anger hotkategorin, medan y-axeln anger frekvensen. Kategori Täckning Substrat 86,49% täckning Biotop 100% täckning Process 86,49% täckning Landskapskrav 78,38% täckning Hot 100% täckning

Analys av Ovansjös Ekopark Antal rapporterade rödlistade arter: 40 Areal: ca 2500 hektar Området är starkt kuperat med rasbranter och naturvårdsintressanta kärnor av asp. I denna ekopark finns en långvarig fäbodshistoria, och området är ett välbesökt friluftsområde. Analysen av Ovansjös ekopark visar tydligt att det viktigaste substratet är döda barrträd. Lövträd är också av viss betydelse, men som substrat är de klart underordnad barrträden i betydelse (fig. 26). På samma vis som de två mest frekventa substraten är barrträd och barrträd+lövträd så är de mest frekventa biotoperna barrskog och blandskog. Även här framgår barrträdens betydelse för de rödlistade arterna (fig. 27). Processanalysen visar att kontinuitet och nedbrytning är de två viktigaste processerna (fig.28), och landskapskravanalysen visar att hög luftfuktighet och närhet till vatten är de viktigaste kraven från rödlistade arter i Ovansjö (fig.29). Vad gäller processanalysen är det dock viktigt att ha i åtanke att täckningsfrekvensen är under 50 %, men resultatet verkar rimligt jämfört med de andra analyserna av Ovansjö. Denna tydliga beskrivning av kontinuitetsskog av barrträd stärks återigen av hotanalysen som visar att de fyra största hoten mot de rödlistade arterna i Ovansjö är avverkning, brist på död ved, brist på gamla träd samt det moderna skogsbruket (fig.30). Slutsatsen i detta fall är att de rödlistade arterna i Ovansjö är i behov av en barrskog med lång kontinuitet som har hög luftfuktighet och rik tillgång på död ved. Om detta skall uppfyllas måste naturligtvis skogsbruket i detta område ses över noga. Utan avverkningsstopp blir det inga kontinuitetsskogar. Mängden död ved i Ovansjös ekopark bör analyseras, och om slutsatsen blir att mängden är otillräcklig så måste ett program startas för att öka mängden död ved i området.

23

0

2

4

6

8

10

12

14

16

barr

träd

död,

und

erne

dbry

tnin

g

barr

och

lövt

räd

död,

unde

r ned

bryt

ning

lövt

räd(

i sto

rt)le

vand

e

barr

och

lövt

räd

leva

nde

barr

träd

leva

nde

lövt

räd(

i sto

rt) d

öd,

unde

r ned

bryt

ning sten

värd

arts

knut

en

våtm

ark

ek d

öd, u

nder

nedb

rytn

ing

Substrat

Frek

vens

Fig. 26: Substratanalys. X-axeln anger substratkategorin, medan y-axeln anger frekvensen.

0

5

10

15

20

25

30

barrskog blandskog(löv,barr) lövskog våtmark ekbestånd kulturmark(inklusivekulrurståndplatser)

Biotop

Frek

vens

Fig. 27: Biotopanalys. X-axeln anger biotopkategorin, medan y-axeln anger frekvensen.

24

0

2

4

6

8

10

12

14

kontinuitet nedbrytning brand betning/hävd vattenrörlighetProcess

Frek

vens

Fig. 28: Processanalys. X-axeln anger processkategorin, medan y-axeln anger frekvensen.

0

2

4

6

8

10

12

hög luftfuktighet vatten, närhet till vatten god ljustillgång skugga näringsrik mark/vatten torr markLandskapskrav

Frek

vens

Fig. 29: Landskapsanalys. X-axeln anger landskapskategorin, medan y-axeln anger frekvensen.

25

0

5

10

15

20

25

30

avve

rkni

ng

bris

t på

död

ved

bris

t på

gam

la tr

äd

det m

oder

nask

ogsb

ruke

t(exk

lav

verk

ning

,pla

nter

ing,

bris

t på

död

ved)

föro

reni

ngar

min

skat

bet

e/hä

vd

expl

oate

ring(

av m

ark

elle

r art)

igen

växn

ing

pga

min

skad

häv

d(be

te,

slåt

ter)

,sko

gspl

ante

ring

hydr

olog

a sk

ador

eutro

fierin

g

det m

oder

na jo

rdbr

uket

Hot

Frek

vens

Fig. 30: Hotanalys. X-axeln anger hotkategorin, medan y-axeln anger frekvensen.

Tabell 7: Täckningsfrekvens Kategori Täckning Substrat 95,00% täckning Biotop 97,50% täckning Process 77,50% täckning Landskapskrav 47,50% täckning Hot 97,50% täckning

Analys av ekoparken i Luttåive Antal rapporterade rödlistade arter: 39 Analys av ekoparken i Luttåive Substratanalysen visar att barrträd i allmänhet och barrträd som är döda och under nedbrytning i synnerhet är mycket viktiga substrat med ett sammanlagt högt värde. Det är dock viktigt att poängtera vikten av levande träd (fig.31). Barrskogens vikt som substrat bekräftas som i så många andra ekoparksanalyser av barrskogens vikt som biotop i biotopanalysen. Även blandskog är en biotop av mycket stor betydelse (fig.32). Troligtvis är det här lövträden får sin betydelse som substrat, eftersom biotopen lövskog är en biotop av ringa vikt i området. Processanalysen visar tydligt att nedbrytning och kontinuitet är de dominerande processerna (fig.33). Landskapskravanalysen klargör att hög luftfuktighet är det dominerande landskapskravet följt av vatten/närhet till vatten och sedan skugga (fig.34). Hotanalysen ger en bild av tydliga hot från skogsbruket med avverkningar som det dominerande hotet. Detta följs av brist på död ved, det moderna skogsbruket och sedan brist på gamla träd (fig.35). Det är omöjligt att inte lägga märke till att Luttåiveanalysens resultat är en nästan exakt kopia av resultatet från ekoparken i Kärringberget. När man granskar ArtDatabankens listor ser man även att av Kärringbergets 34 arter återfinns hela 22 stycken, ca 65 % även i Luttåive. Detta trots att det är ett långt avstånd mellan parkerna. Det är viktigt att skogen i Luttåive precis som i Kärringberget får utvecklas så att den får kontinuitet och högre mängd död ved. Dessutom bör bestånd av levande barrskog samt lövskog sparas då deras betydelse som substrat är relativt stor. Avverkning och skogsbruk bör ske i minsta möjliga omfattning för att de rödlistade arterna i området skall kunna finnas kvar.

26

0

2

4

6

8

10

12

14

16

barr

träd

död,

und

erne

dbry

tnin

g

barr

och

lövt

räd

död,

unde

r ned

bryt

ning

barr

och

lövt

räd

leva

nde

lövt

räd(

i sto

rt)le

vand

e

barr

träd

leva

nde

sten

våtm

ark

värd

arts

knut

en

förn

a ba

rr

förn

a lö

v

lövt

räd(

i sto

rt) d

öd,

unde

r ned

bryt

ning

torr

mar

k, s

and/

grus

/m

ager

grä

s

Substrat

Frek

vens

Fig. 31: Substratanalys. X-axeln anger substratkategorin, medan y-axeln anger frekvensen.

0

5

10

15

20

25

30

35

barrskog blandskog(löv,barr) våtmark lövskog kulturmark(inklusivekulrurståndplatser)

ekbestånd

Biotop

Frek

vens

Fig. 32: Biotopanalys. X-axeln anger biotopkategorin, medan y-axeln anger frekvensen.

27

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

nedbrytning kontinuitet brand vattenrörlighet mykhorrhizabildningProcess

Frek

vens

Fig. 33: Processanalys. X-axeln anger processkategorin, medan y-axeln anger frekvensen.

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

hög luftfuktighet vatten, närhet tillvatten

skugga god ljustillgång kalkrik mark/vatten betning/hävd näringsrikmark/vatten

Landskapskrav

Frek

vens

Fig. 34: Landskapsanalys. X-axeln anger landskapskategorin, medan y-axeln anger frekvensen.

28

0

5

10

15

20

25

30

avve

rkni

ng

bris

t på

död

ved

det m

oder

nask

ogsb

ruke

t(exk

lav

verk

ning

,pla

nter

ing,

bris

t på

död

ved)

bris

t på

gam

la tr

äd

hydr

olog

a sk

ador

igen

växn

ing

pga

min

skad

häv

d(be

te,

slåt

ter),

skog

spla

nter

ing

föro

reni

ngar

bete

tam

djur

/klö

vvilt

expl

oate

ring(

av m

ark

elle

r art)

min

skat

bet

e/hä

vd

Hot

Frek

vens

Fig. 35: Hotanalys. X-axeln anger hotkategorin, medan y-axeln anger frekvensen. Tabell 8: Täckningsfrekvens Kategori Täckning

Substrat 97,44% täckning

Biotop 94,87% täckning

Process 71,79% täckning

Landskapskrav 61,54% täckning

Hot 97,44% täckning

Analys av ekoparken i Fjätälven Antal rapporterade rödlistade arter: 38 Substratanalysen av ekoparken i Fjätälven tyder på att det viktigaste substratet för de rödlistade arterna i området är barrträd som är döda eller under nedbrytning (fig.36). Detta bekräftas i biotopanalysen av att barrskog är den klart dominerande biotopen för de rödlistade arterna i området (fig.37). Processanalysen visar att de viktigaste processerna är nedbrytning och kontinuitet. Detta är två processer som är tätt ihopkopplade med biotoper av gammal granskog med riklig mängd död ved (fig.38). Landskapskravsanalysen visar att hög luftfuktighet och närhet till vatten är av stor vikt (fig.39). Hotanalysen bekräftar de tidigare resultaten med avverkning, men även brist på död ved och brist på gamla träd som stora hot mot de rödlistade arterna i området. Samtliga dessa tre hotkategorier är kategorier som står i skarp motsats till kontinuitetsskogar (fig.40). Det finns dock en risk att resultatet är skevt p.g.a. ett relativt litet material jämfört med arean som för en ekopark är minst 1000 ha. Det är viktigt att gynna gamla döda barrträd som är under nedbrytning, samt gynna mängden död ved i området.

29

0

5

10

15

20

25

barr

träd

död,

und

erne

dbry

tnin

g

barr

träd

leva

nde

våtm

ark

barr

och

lövt

räd

leva

nde

barr

och

lövt

räd

död,

und

erne

dbry

tnin

g sten

lövt

räd(

i sto

rt)le

vand

e

värd

arts

knut

en

lövt

räd(

i sto

rt) d

öd,

unde

r ned

bryt

ning

ek le

vand

e

Substrat

Frek

vens

Fig. 36: Substratanalys. X-axeln anger biotopkategorin, medan y-axeln anger frekvensen.

0

5

10

15

20

25

30

barrskog våtmark blandskog(löv,barr) kulturmark(inklusivekulrurståndplatser)

lövskog ekbestånd

Biotop

Frek

vens

Fig. 37: Biotopanalys. X-axeln anger biotopkategorin, medan y-axeln anger frekvensen.

30

0

5

10

15

20

25

nedbrytning kontinuitet brand betning/hävd vattenrörlighet intermediär störningProcess

Frek

vens

Fig. 38: Processanalys. X-axeln anger processkategorin, medan y-axeln anger frekvensen.

0

2

4

6

8

10

12

14

hög luftfuktighet vatten, närhet tillvatten

skugga god ljustillgång kalkrik mark/vatten torr mark låg vegetation

Landskapskrav

Frek

vens

Fig. 39: Landskapsanalys. X-axeln anger landskapskategorin, medan y-axeln anger frekvensen.

31

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

avve

rkni

ng

bris

t på

död

ved

bris

t på

gam

la tr

äd

hydr

olog

a sk

ador

det m

oder

nask

ogsb

ruke

t(exk

lav

verk

ning

,pla

nter

ing,

bris

t på

död

ved)

igen

växn

ing

pga

min

skad

häv

d(be

te,

slåt

ter),

skog

spla

nter

ing

expl

oate

ring(

av m

ark

elle

r art)

min

skat

bet

e/hä

vd

föro

reni

ngar

eutro

fierin

g

konk

urre

ns

Hot

Frek

vens

Fig. 40: Hotanalys. X-axeln anger hotkategorin, medan y-axeln anger frekvensen. Tabell 9: Täckningsfrekvens Kategori Täckning Substrat 97,37% täckning Biotop 94,74% täckning Process 73,69% täckning Landskapskrav 55,26% täckning Hot 97,37% täckning

Analys av ekoparken i Jovan Antal rapporterade rödlistade arter: 38 Areal: 10 000 hektar Området i Jovans ekopark är kuperat med höjdlägen kring 600 m.ö.h. Miljön består mestadels av barrblandskogar med talldominans som är relativt bördiga för att vara i Västerbottens inland. Området är kraftigt brandpåverkat med spår från flera bränder. Det absolut viktigaste substratet utgörs av barrträd i allmänhet och döda barrträd i synnerhet. Analysen visar tydligt att de utgör de klart viktigaste substraten, och tillsammans utgör de mer än 50 % av substratkraven i Jovan (fig.41). Det är därför inte konstigt att biotopanalysen visar att barrskogen som biotop är viktigare än samtliga andra tillsammans (fig.42). Processfrekvensen domineras även den av en enda process, nedbrytning. Detta är en process som är starkt knuten till död ved, vilket knyter an till substratanalysens resultat (fig.43). Landskapskravanalysen visar att hög luftfuktighet är det viktigaste kravet från de rödlistade arterna i Jovans ekopark (fig.44). Landskapskravanalysen har dock en täckning på under 50 % och bör tas med en viss försiktighet (tabell.10). Med tanke på resultaten från de övriga analyserna, faller det sig naturligt att hoten mot de rödlistade arterna i Jovan är aktiviteter knutna till skogsbruket. Det dominerande hotet är avverkningar, liksom på många andra ekoparker. Men även metoder inom det moderna skogsbruket och brist på död ved är allvarliga hot (fig.45). Det står klart att de rödlistade arterna i Jovan är i starkt behov av att gammal barrskog sparas och att mängden död ved tillåts var hög. Avverkningar kan få direkt förödande konsekvenser för de rödlistade arterna i området, och bör begränsas.

32

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

barrträd död,under

nedbrytning

barrträdlevande

lövträd(i stort)levande

barr och lövträddöd, undernedbrytning

sten barr och lövträdlevande

våtmark lövträd(i stort)död, undernedbrytning

värdartsknuten

Substrat

Frek

vens

Fig. 41: Substratanalys. X-axeln anger substratkategorin, medan y-axeln anger frekvensen.

0

5

10

15

20

25

30

35

barrskog blandskog(löv,barr) lövskog våtmark kulturmark(inklusivekulrurståndplatser)

Biotop

Frek

vens

Fig. 42: Biotopanalys. X-axeln anger biotopkategorin, medan y-axeln anger frekvensen.

33

0

5

10

15

20

25

nedbrytning kontinuitet brand vattenrörlighet betning/hävdProcess

Frek

vens

Fig. 43: Processanalys. X-axeln anger processkategorin, medan y-axeln anger frekvensen.

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

hög luftfuktighet vatten, närhet till vatten skugga god ljustillgång kalkrik mark/vattenLandskapskrav

Frek

vens

Fig. 44: Landskapsanalys. X-axeln anger landskapskategorin, medan y-axeln anger frekvensen.

34

0

5

10

15

20

25

avve

rkni

ng

det m

oder

nask

ogsb

ruke

t(exk

lav

verk

ning

,pla

nter

ing,

bris

t på

död

ved)

bris

t på

död

ved

bris

t på

gam

la tr

äd

hydr

olog

a sk

ador

föro

reni

ngar

min

skat

bet

e/hä

vd

bete

tam

djur

/klö

vvilt

igen

växn

ing

pga

min

skad

häv

d(be

te,

slåt

ter)

,sko

gspl

ante

ring

eutro

fierin

g

det m

oder

na jo

rdbr

uket

Hot

Frek

vens

Fig. 45: Hotanalys. X-axeln anger hotkategorin, medan y-axeln anger frekvensen. Tabell 10: Täckningsfrekvens Kategori Täckning

Substrat 97,37% täckning

Biotop 94,74% täckning

Process 81,58% täckning

Landskapskrav 47,37% täckning

Hot 92,11% täckning

Analys av ekoparken i Rosfors Antal rapporterade rödlistade arter: 38 Areal: 2 500 hektar Området vid Rosfors ekopark är en av de få kvarvarande granskogarna med riliga lövinslag på näringsrik mark. Detta är en naturtyp som tidigare dominerat norrlandskusten, men som minskat i areal. Området har en rik fauna och flora, samt en omfattande besöksturism. Substratanalysen belyser barrträdens vikt som substrat för de rödlistade arterna i området, men ingen enskild kategori kan sägas vara dominerande (fig.46). Detta bekräftas till viss del av biotopanalysen där barrskog är den största kategorin. Analysen visar dock att även blandskog är av stor betydelse (fig.47). Processfrekvensen visar nedbrytning som en mycket viktigt process för de rödlistade arterna i området. Detta stämmer bra med övriga ekoparker, och kan till viss del avläsas i substratanalysen där den största kategorin är barrträd som är döda, eller under nedbrytning (fig.48). Landskapskravanalysen har en alldeles för dålig täckning, endast 39 % av ett redan begränsat material (tabell.11), vilket gör att ingen seriös analys kan göras (fig.49). Hotanalysen visar att avverkning är det dominerande hotet, följt av brist på död ved, samt brist på gamla träd. Det är viktigt att notera att de fem största kategorierna samtliga är direkt kopplade till det moderna skogsbruket, vilket belyser vikten av att minska storskaligt skogsbruk så långt det är möjligt (fig.50).

35

Sammanfattningsvis kan man konstatera att barrträd och lövträd är viktiga substrat, som man bör gynna i ekoparken. Av speciellt stor vikt är barrskogen med rikliga mängder död ved. På detta vis upprätthålls nedbrytningsprocesserna.

0

2

4

6

8

10

12

barr

träd

död,

und

erne

dbry

tnin

g

lövt

räd(

i sto

rt)le

vand

e

barr

träd

leva

nde

barr

och

lövt

räd

död,

unde

r ned

bryt

ning

lövt

räd(

i sto

rt) d

öd,

unde

r ned

bryt

ning

barr

och

lövt

räd

leva

nde st

en

förn

a ba

rr

förn

a lö

v

torr

mar

k, s

and/

grus

/m

ager

grä

s

värd

arts

knut

en

Substrat

Frek

vens

Fig. 46: Substratanalys. X-axeln anger substratkategoin, medan y-axeln anger frekvensen.

0

5

10

15

20

25

30

barrskog blandskog(löv,barr) lövskog våtmark kulturmark(inklusivekulrurståndplatser)

Biotop

Frek

vens

Fig. 47: Biotopanalys. X-axeln anger biotopkategorin, medan y-axeln anger frekvensen.

36

0

5

10

15

20

25

30

nedbrytning kontinuitet vattenrörlighet brand mykhorrhizabildningProcess

Frek

vens

Fig. 48: Processanalys. X-axeln anger processkategorin, medan y-axeln anger frekvensen.

0

2

4

6

8

10

12

hög luftfuktighet vatten, närhet tillvatten

skugga god ljustillgång kalkrik mark/vatten näringsrikmark/vatten

värme

Landskapskrav

Frek

vens

Fig. 49: Landskapsanalys. X-axeln anger landskapskategorin, medan y-axeln anger frekvensen.

37

0

5

10

15

20

25

avve

rkni

ng

bris

t på

gam

la tr

äd

bris

t på

död

ved

det m

oder

nask

ogsb

ruke

t(exk

lav

verk

ning

,pla

nter

ing,

bris

t på

död

ved)

hydr

olog

a sk

ador

expl

oate

ring(

av m

ark

elle

r art)

bete

tam

djur

/klö

vvilt

det m

oder

na jo

rdbr

uket

eutro

fierin

g

föro

reni

ngar

igen

växn

ing

pga

min

skad

häv

d(be

te,

slåt

ter)

,sko

gspl

ante

ring

min

skat

bet

e/hä

vd

Hot

Frek

vens

Fig. 50: Hotanalys. X-axeln anger hotkategorin, medan y-axeln anger frekvensen. Tabell 11: Täckningsfrekvens Kategori Täckning Substrat 94,74% täckning Biotop 100% täckning Process 78,95% täckning Landskapskrav 39,47% täckning Hot 94,74% täckning

Analys av ekoparken i Kärringberget Antal rapporterade rödlistade arter: 34 Areal: 8000 hektar Kärringbergets ekopark ligger beläget vid ett bergsområde med många skogar av nyckelbiotopskvalité. I området finns även lövbrännor med intressanta aspmiljöer. En omfattande besöksturism förekommer. Substratanalysen visar barrträdens betydelse för de rödlistade arterna i området. Av särskild stor vikt är barrträd som är döda eller under nedbrytning. Utöver barrträd så är barr- och lövträd samt endast lövträd substrat av relativt stor betydelse (fig.51). Substratanalysen bekräftas till stor del av biotopanalysens resultat. Den visar att barrskog är den viktigaste biotopen, följt av blandskog. Noterbart är att ren lövskog inte förefaller vara av så stor betydelse som man skulle kunna anta från substratanalysen. Kategorin våtmarker är t.o.m. större än kategorin lövskog. Detta tyder på att lövträdens betydelse som substrat uppfylls av blandskogen (fig.52). De viktigaste processerna är nedbrytning samt kontinuitet. Nedbrytningens dominans i analysen bekräftar substratanalysens resultat om död ved under nedbrytning som det viktigaste substratet. Det är viktigt att tänka på att nedbrytning och kontinuitet inte är helt självständiga kategorier, då kontinuitetsskogar oftast resulterar i skogar med mycket död ved (fig.53). Landskapskravanalysen visar att hög luftfuktighet och vatten/närhet till vatten är viktiga krav som de rödlistade arterna i området har på sin omgivning. Även skugga är ett krav av relativt hög frekvens (fig.54). Hoten mot parken är hot som hindrar kontinuitetsskogar, det vill säga avverkning, brist på gamla träd, brist på död ved samt andra arbetsmetoder inom det moderna skogsbruket (fig.55). Det är därför viktigt att skydda så stora områden som möjligt av gammal skog, i synnerhet sådan skog som redan stått orörd under en lång tidsperiod.

38

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

barr

träd

död,

und

erne

dbry

tnin

g

barr

träd

leva

nde

lövt

räd(

i sto

rt)le

vand

e

barr

och

lövt

räd

död,

unde

r ned

bryt

ning

barr

och

lövt

räd

leva

nde st

en

våtm

ark

lövt

räd(

i sto

rt) d

öd,

unde

r ned

bryt

ning

förn

a ba

rr

förn

a lö

v

torr

mar

k, s

and/

grus

/m

ager

grä

s

värd

arts

knut

en

Substrat

Frek

vens

Fig. 51: Substratanalys. X-axeln anger substratkategorin, medan y-axeln anger frekvensen.

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

barrskog blandskog(löv,barr) våtmark lövskog kulturmark(inklusivekulrurståndplatser)

Biotop

Frek

vens

Fig. 52: Biotopanalys. X-axeln anger biotopkategorin, medan y-axeln anger frekvensen.

39

0

2

4

6

8

10

12

14

16

nedbrytning kontinuitet vattenrörlighet brandProcess

Frek

vens

Fig. 53: Processanalys. X-axeln anger processkategorin, medan y-axeln anger frekvensen.

0

2

4

6

8

10

12

14

16

hög luftfuktighet vatten, närhet tillvatten

skugga näringsrikmark/vatten

kalkrikmark/vatten

god ljustillgång torr mark hög vegetation

Landskapskrav

frek

vens

Fig. 54: Landskapsanalys. X-axeln anger landskapskategorin, medan y-axeln anger frekvensen.

40

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

avve

rkni

ng

bris

t på

gam

la tr

äd

bris

t på

död

ved

det m

oder

nask

ogsb

ruke

t(exk

lav

verk

ning

,pla

nter

ing,

bris

t på

död

ved)

expl

oate

ring(

av m

ark

elle

r art)

hydr

olog

a sk

ador

föro

reni

ngar

igen

växn

ing

pga

min

skad

häv

d(be

te,

slåt

ter)

,sko

gspl

ante

ring

min

skat

bet

e/hä

vd

bete

tam

djur

/klö

vvilt

det m

oder

na jo

rdbr

uket

eutro

fierin

g

Hot

Frek

vens

Fig. 55: Hotanalys. X-axeln anger hotkategorin, medan y-axeln anger frekvensen. Tabell 12: Täckningsfrekvens Kategori Täckning Substrat 97,06% täckning Biotop 91,18% täckning Process 67,65% täckning Landskapskrav 55,88% täckning Hot 94,12% täckning

Övriga ekoparker Omberg Antal rapporterade rödlistade arter: 276 Areal: ca 1500 hektar Ombergs ekopark består av en milslång sträcka naturskog som växer i rasbranten mot sjön Vättern. Här finns 200 jätteekar samt flera kulturminnen och fornminnen. Omberg är även den ekopark som har flest rapporterade rödlistade arter i ArtDatabanken av de 33 parker som jag erhållit data ifrån.

Hornsö Antal rapporterade rödlistade arter: 218 Areal: ca 9000 hektar Hornsö ekopark är ett unikt skogsområde med ett nationellt ansvar för vedlevande insekter. Naturen består av brandpräglade tallskogar med ett stort inslag av ekar, bokar och aspar.

41

Halle-Hunneberg Antal rapporterade rödlistade arter: 171 Areal: ca 5300 hektar Halle-Hunneberg ekopark består av vackra platåberg vid Vänerns södra strand. I området finns intressanta kulturmiljöer, våtmarker samt tallskogar. I branterna runt bergen finns även Sveriges största sammanhängande ädellövskog. Området har en mycket stor besöksturism.

Ridön Antal rapporterade rödlistade arter: 69 Areal: 1000 hektar Ridöns ekopark är en unik innerskärgård med stor naturvariation. Här finns allt från ädellövskogar och torra tallskogar till rika almskogar och hassellundar. Området ligger nära flera större tätorter, och är ett populärt utflyktsmål.

Snapphanen Antal rapporterade rödlistade arter: 31 Areal: 1500 hektar Ekoparken ligger belägen i det södra lövskogsbältet, med både naturvärden av bok och gran. Området betraktas som riksintressant ur naturvårdssynvinkel. I detta landskap förekommer det ett omfattande friluftsliv.

Piteälven/Varjisån Antal rapporterade rödlistade arter: 31 Areal: 6000 hektar Ekoparken ligger belägen i Varjisåns vattenlandskap. Vattendraget är en av Norrlands opåverkade älvar, och Varjisån utgör ett viktigt biflöde till Piteälven. Det finns en stor fiskproduktion samt naturligt vattenpåverkad strandskog. Området som ekoparken ligger i är ett populärt utflyktsmål.

Hornslandet Antal rapporterade rödlistade arter: 30 Areal: 5500 hektar Ekoparken ligger i ett talldominerat kustnära skogslandskap. Området eldhärjades kraftigt vid en stor midsommarbrand 1888. Detta har resulterat i att området idag bär tallmarker med ett rikt inslag av lövträd. Området har höga naturvärden, samt en omfattande besöksturism.

Vuolerim Antal rapporterade rödlistade arter: 27 Areal: 2500 hektar Ekoparken Vuolerim ligger belägen där Stora och Lilla Luleåälven möts. I detta område finns några av Sveriges finaste älvnära granskogar med en hög biologisk mångfald.

Ledfat Antal rapporterade rödlistade arter: 25

42

Skatan Antal rapporterade rödlistade arter: 24

Grytaberg Antal rapporterade rödlistade arter: 23

Tjadnes_nimtek Antal rapporterade rödlistade arter: 22

Norra Vätterns Skärgård Antal rapporterade rödlistade arter: 19 Areal: ca 1000 hektar Norra Vätterns Skärgård består av flera vackra öar, varav flera har brandpåverkade tallskogar. I landskapet finns en del äldre kulturmiljöer insprängda med ädellövskog och lundkarraktär. Området är ett populärt utflyktsmål.

Leipipir Antal rapporterade rödlistade arter: 13 Areal: ca 9000 hektar Leipipirs ekopark ligger belägen i ett fjällnära naturskyddsområde utan vägförbindelser. I norra delen finns naturskog av gran, medan den södra delen består av brandpåverkade tallskogar. Terrängen är kuperad med flera berg, myrmosaiker samt flera sjöar.

Färna Antal rapporterade rödlistade arter: 12 Areal: ca 2500 hektar Området präglas av aspgranskog, och här finns även en flerhundraårig aspklon som växer på rik mark. Ekoparken har mossrika granskogar med en blockrik terräng. Artrikedomen betraktas som hög.

Håckren Antal rapporterade rödlistade arter: 11 Areal: ca 2000 hektar Håckrens ekopark ligger i närheten av Vålådalens fjällskogsreservat i Åre kommun. Fjällskogsreservatet är föreslaget som Natura 2000-område av länsstyrelsen. Området är välbesökt av bärplockare och fritidsfiskare.

Karhuvaara Antal rapporterade rödlistade arter: 9 Areal: ca 8500 hektar Bergsområdet Kathuvaara utgör tillsammans med 9 andra skogsklädda höjder (samt ett mindre lågfjäll) rester av det ursprungliga skogslandskapet. Området saknar vägförbindelse och har aldrig haft fast bebyggelse.

Storklinten Antal rapporterade rödlistade arter: 9

43

Malingsbo Antal rapporterade rödlistade arter: 6 Areal: ca 2000 hektar Malingsbos ekopark består av barrblandskogar med lokalt rika inslag av både björk och asp. Området har spektakulära våtmarksbiotoper med förekomst av både flodpärlmussla(Margaritifera margaritifera) samt naturligt reproducerande röding(Salvelinus alpinus).

Naakajärvi Antal rapporterade rödlistade arter: 6 Areal: ca 4000 hektar Ekoparken bildar tillsammans med en milslång ravin i söder ett ca 2 mil långt oavbrutet stråk bestående av gammal talldominerad naturskog. I den norra delen finns sjön Naakajärvi som är ett vattendrag som är välbesökt av fritidsfiskare. Ekoparken erbjuder flera möjligheter till ett rikt friluftsliv.

Galhammar Antal rapporterade rödlistade arter: 3

Ejheden Antal rapporterade rödlistade arter: 2

Kimavaara Antal rapporterade rödlistade arter: 0 Areal: ca 1500 hektar Kimavaara ekopark utgörs till största delen av ett stort talldominerat naturskogsområde. Områdets terräng är kuperad och består av små sjöar och tjärnar som ligger utlagda i ett band som sträcker sig igenom ekoparken. En naturlig variation i områdets skogar har skapats genom en lång historia av skogsbränder.

Rautiorova Antal rapporterade rödlistade arter: 0 Areal: ca 1000 hektar Ekoparken Rautiorova ligger i ett bergsområde på hög höjd över havet. Här finns gamla granbestånd med stora inslag av torrträd och lågor. Trots att inga rödlistade arter finns rapporterade i ArtDatabanken så finns det här en stor förekomst av hotade arter (Sveaskog, skriftlig). Området har ett stort värde för rennäringen i form av värdefullt hänglavsbete. Detta kan dock även vara ett hot för eventuella beteskänsliga arter i området.

Dupplarbergen Rödlistade arter: data saknas Areal: 5500 hektar Ekoparken består av ett större naturskogsområde med gammal granskog som bitvis har stora lövinslag. Områdets kustnära läge gör det extra viktigt att både bevara lövrika granskogar, och att återskapa ett naturligt lövinslag.

44

Diskussion Som tidigare nämndes i resultatdelen, så framgår det tydligt i fig. 2-5 att ekoparkerna Omberg, Böda, Hornsö, Hallö-Hunneberg samt Ridön har ett markant högre antal rapporterade arter än de övriga. Observera, att rapporterade arter, även inkluderar de arter som inte är rödlistade. Dessa parker (med undantaget för Ridön) har även en markant högre andel rapporterade rödlistade arter. Ridön är visserligen den park efter dessa som har flest rödlistade arter, men dess antal skiljer sig inte mycket från de parker som följer efter. Det är då viktigt att påpeka att man baserat på dessa data inte kan uttala sig något om huruvida dessa parker verkligen är rikare på rödlistade arter. Anledningen till detta är att ArtDatabankens material är uppbyggt på direkt frivillig rapportering. P.g.a. detta så blir data vinklat mot de ekoparker som ligger i mer besökta områden. Dessa fem ovan nämnda är Sveaskogs s.k. friluftsparker och kan antas ha en markant högre besöksfrekvens. Orten Böda med den kilometerlånga stranden Böda-Sand samt den i närheten liggande Trollskogen är en av Ölands viktigaste turistorter, och att detta område har mer rapporteringsfrekvens än vad t.ex. Kimaavara som gränsar mot Finska Lappland har är helt naturligt. På samma vis är Omberg en populär turistdestination. Mindre än hälften av parkerna har högst 50 rapporterade arter, och endast 21 % av parkerna har mer än 100 rapporterade arter. Materialet från ArtDatabanken har en stor spridning vad gäller från vilka år observationerna är gjorda. Vissa enstaka observationer från Sveaskogs parker är från 1700-talet. Flera av dessa observationer är av arter som idag är definierade som RE, och därmed utdöda i Sverige. P.g.a. att en stor del av observationerna är gjorda relativt nyligen, så har materialet stor användning, och man kan anta att flera av de arter som rapporterats efter 1980 finns kvar idag. Fördelningen av de rapporterade arterna över grupperna speglar det faktum att skalbaggar och storsvampar är två av de fyra artrikaste grupperna i Sverige, samt även de två grupper där hela 100 % av skalbaggarna och 83 % av storsvamparna blivit kartlagda (Gärdenfors 2005). Steklar är visserligen den artrikaste gruppen i Sverige, följd av tvåvingar. Av dessa har dock endast 9,1 % respektive 14 % av arterna blivit bedömda, vilket resulterar i att dessa idag har en långt lägre nivå rapporterade arter än vad som troligtvis är fallet. Man kan inte heller utesluta att den aktiva gruppen Steget Före (Karström 1992) har haft en inverkan på antalet rapporterade rödlistade arter på Sveaskogs marker. Steget Före använder sig framförallt av tickor som signalarter på träd av höga naturvärden (Karström1992). Storsvamparnas höga representation i materialet kan ha påverkats av att denna grupp rapportörer varit inriktade mot tickor i hög grad. Vad gäller fördelningen av rödlistade arter följer den i stort fördelningen av rapporterade arter. Dessa fördelningar har beräknats genom att summera antalet arter i varje grupp för varje ekopark, och sedan dividera detta med det totala antalet för alla grupper. Detta får naturligtvis till följd att flera arter är noterade flera gånger p.g.a. att de förekommer i flera parker. Anledningen till att denna metod valdes framför att gå igenom hela materialet och sortera ut de rödlistade har varit tidsbrist, men man bör beakta att det inför en snedfördelning i materialet. Det finns flera kategorier som återkommer med hög frekvens i flera parker. För substraten gäller detta bl.a. död ved av olika trädslag. För biotoperna är biotopen barrträd störst i samtliga analyser med undantag av Böda där den utgör den näst största kategorin. Även blandskog och våtmarker är vanligt förekommande. Bland processerna är nedbrytning och kontinuitet två processer som nämns med hög frekvens i majoriteten av analyserna. Vid de flesta fall utgör de dessutom de två största kategorierna. Landskapskrav som återkommer med hög frekvens i flera parker är hög luftfuktighet samt vatten/närhet till vatten. Även dessa är i de flesta analyser de två största kategorierna. Slutligen kan man konstatera att avverkning, utan undantag, utgör det absolut största hotet mot de rödlistade arterna i samtliga analyser som jag genomfört i detta arbete. Osäkerheten i analyserna av vissa parker är naturligtvis stor. Man kan anta att det finns tillräckligt mycket underlag för att analysen för Böda ekopark överensstämmer med den faktiska situationen, men för flera av de andra parkerna är det mycket osäkert. Anledningen till detta är dels det naturliga faktum att ett mindre material rent statistiskt innebär en högre osäkerhet, men även fördelningen på data blir viktigt vid ett begränsat registrerat antal rödlistade arter. Kilsbergens ekopark är ett bra exempel på detta. Här finns 34 rapporterade rödlistade arter på en yta på ca 8000 hektar. Dividerar man ytan med antalet rapporterade rödlistade arter får man fram att detta motsvarar en rödlistad art per 235 hektar. Att ens försöka säga någonting om ett så stort område på en enda art är dömt att misslyckas. Analyserar man närmare vilka kategorier som finns noterade ser man att större delen utgörs av fåglar och mossor. Skalbaggar utgör en ytterst liten grupp, trots att de sett över alla ekoparker är den mest rapporterade gruppen. Naturligtvis skulle man kunna argumentera att Kilsbergens ekopark helt enkelt inte har så många rödlistade skalbaggar. Jag anser dock att sannolikheten är större att denna skeva fördelning beror på rent slumpmässiga faktorer vid fördelningen som orsakas av ett mindre material. Ett annat problem är att en stor del av rapporteringen i olika parker är gjorda av en och samma person, som riktat in sig på en enskild grupp. Detta får stora konsekvenser för resultatet när materialet krymper. ArtDatabankens material kan antas fungera bra vid de mångfaldsanalyser jag gjort så länge materialet är tillräckligt stort, och fördelningen över grupperna överensstämmer tillräckligt med verkligheten. ArtDatabankens material kan

45

dock inte användas för djupare statistiska analyser av materialet, eftersom att insamlingen inte är standardiserad. Insamlingen av material sker genom frivilliga som rapporterar vad de ser. Vinsten med detta är att man får ett större material, medan förlusten är att man förlorar kontrollen över hur insamlingen sker, och om det söks lika mycket efter alla arter. Det kanske allra viktigaste är att insamlingarna med stor sannolikhet är gjorda under olika tider, i flera fall olika årtionden. Detta gör samtliga parametriska och icke- parametriska statistiska test obrukbara. Dock så fungerar min analysmetod så länge det finns rikligt med data som inte har en sned fördelning. Metoden skulle bäst kunna kontrolleras genom att en standardiserad inventering genomfördes i t.ex. Böda ekopark, och de funna rödlistade arterna analyserades enligt samma metod som använts i detta arbete. Framtiden Den viktigaste slutsatsen av detta arbete är att när det finns tillräckligt med data så ger en mångfaldsanalys baserat på rödlistade arter en bra bild över vilka substrat, biotoper, processer, landskapskrav som är viktiga för överlevnad av de rödlistade arterna. Det ger även en bra bild av vilka hot arterna utsätts för generellt. Denna metod skulle kunna vara ett bra redskap vid analyser, inte bara av Sveaskogs ekoparker, utan även av alla områden där man är intresserad av att analysera viktiga kvalitéer i området för hotade arter. Tack till personer som bidragit till detta arbete. Ett stort tack riktas till båda mina handledare Docent Brita Svensson på Uppsala Universitet samt landskapsekolog Peter Bergman på Sveaskog. Er hjälp i detta arbete har varit mycket betydelsefull. Ett stort tack till landskapsekolog Stefan Bleckert på Sveaskog för tips på hur analysen skulle byggas upp. Jag vill även tacka miljöchef Olof Johansson på Sveaskog för möjligheten att få göra mitt examensarbete på Sveaskog. Till professor Anders Broberg på Uppsala Universitet, samt de studenter som deltog i mellanredovisningen riktas ett stort tack för alla idéer på hur analysen kunde vidareutvecklas. På ArtDatabanken vill jag tacka Oskar Kindvall för den enorma hjälpen med att ta fram artlistorna från ArtDatabanken med hjälp av RN-koordinater för ekoparkerna. Sist men inte minst vill jag tacka alla frivilliga rapportörer som består av allt från ekologer och ornitologer till jägare och fjällvandrare. Utan er rapportering hade inte denna metod varit möjlig att genomföra.

46

Referenser Angelstam, P. Mikusinski, G. 2001. Hur mycket skog kräver mångfalden? En svensk bristanalys. WWF. Tryckeri AB Småland Quebecor (kolla om det är rätt standard) FSC Balmer, O. 2002. Species Lists in Ecology and Conservation: Abundance Matter. Conservation Biology 16:1160-1161 Croneborg m.fl. 2005. Rödlistan 2005 - vad nytt? Svensk Bot. Tidskr. 99: 159-168. Forest Stewardship Council. About FSC. WWW-dokument. http://www.fsc.org/en/about Hämtad 2005-10-10 Goméz de Silva, H. R.A. Mendellín. 2001. Evaluating completeness of species lists for conservation and macroecology: a case of Mexican land birds. Conservation Biology 15:1384-1395 Gärdenfors, U. 2000. Hur rödlistas arter? Manual och riktlinjer. Artdatabanken, SLU, Uppsala. Gärdenfors.U e.d., 2005, Rödlistade arter i Sverige 2005 , Artdatabanken, Elanders Tofters, Östervåla Hanski, I.Ovaskainen, O.2002. Extinction debt at extinction threshold. Conservation Biology 16:666-673. Ingelög, T,. Lennartsson, T. 1991. Åtgärder för att stärka biologisk mångfald i odlings- och skogslandskap. SLU Info/Repro. Uppsala. 1992. Karström M. 1992. Steget före - en presentation. Svensk Botanisk Tidskrift 103-114. Löfroth, M. Hur går det för våtmarkerna?. Centrum för biologisk mångfald. Biodiverse 2004:2 4-6. 2004 Purvis, A., Hector, A. 2000. Getting the measure of biodiversity. Nature 405: 212-219. aSkogsvårdsstyrelsen. Grön Skogsbruksplan. WWW-dokument 2005-04-05: http://www.svo.se/minskog/templates/PAge.asp?id=12192. Hämtad 2005-10-30 bSkogsvårdsstyrelsen. Starka skäl för SVS Gröna Skogsbruksplan. WWW-dokument 2005-04-05: http://www.svo.se/uppdrag/gr_plan/Starka.htm. Hämtad 2005-10-06 Regeringskansliet. Svenska miljömål - ett gemensamt uppdrag. WWW-dokument. 2005-07-25. http://www.regeringen.se/sb/d/4431/a/44128 Hämtad 2005-10-10 Sveaskog, 2005, Årsredovisning 2004, Jernström Offset Vasander, H. Tuittila, E.-S., Lode, E., Lundin, L., Ilomets, M,. Sallantaus,T., Heikkilä, R., Pitkänen, M.-L., Laine, J. 2003. Status and restoration of peatlands in northern Europe. Wetlands Ecology and Management 11: 51-63 WWF. Sveaskogs beslut om långsiktiga naturvårdsavtal är positivt, säger WWF. WWW-dokument. http://www.wwf.se/show.php?id=1006014. Hämtad 2005-10-06

47

Appendix 1 Definitioner. Substrat våtmark: Alla vattendrag samt myrar och mossar barr och lövträd levande: Barr och lövträd som är levande lövträd(i stort) levande: Lövträd generellt sett, som är levande värdartsknuten: Arten är bunden till en eller ett fåtal arter barrträd död, under nedbrytning: Barrträd som antingen är döda eller under nedbrytning barrträd levande: Levande barrträd lövträd(i stort) död, under nedbrytning: Lövträd, oavsett art, som är döda eller under nedbrytning barr och lövträd död, under nedbrytning: Barr eller lövträd, oavsett art, som är döda eller under nedbrytning ek död, under nedbrytning: Ek som är död eller under nedbrytning torr mark, sand/grus/ mager gräs: Innefattar strandängar, alvarmarker och liknande ek levande: Levande ekträd förna barr: Förna från barr humus: Humus spillning: Djurspillning förna löv: Förna av löv sten: Små stenar, klippblock, stenhällar eller bergväggar högt gräs: Högt växande gräs Biotop barrskog: Barrskog blandskog(löv, barr): Bestånd av både löv och barrträd våtmark: Vattendrag inklusive mossar och myrar kulturmark (inklusive kulturståndplatser): Betade marker, ängar, åkrar, väggrenar, dikeskanter, gärdsgårdar, husväggar. lövskog: Bestånd med lövträd ekbestånd: Ekbestånd sandmark: Sandstrand, sanddyner alvarmark: Den kalkrika torra marken som kännetecknar alvarmarkerna på Öland och Gotland. övrig gräsmark: Gräsmarker som inte passar in på kulturmark eller alvarmark Process nedbrytning: Nedbrytande processer kontinuitet: Lång historia utan störningar, där naturliga successioner har fått råda. mykorrhizabildning: Deltar i bildandet av mykorrhizasymbioser betning/hävd: Gynnas av de processer som är knutna till betning/hävd. Hit räknas även tramp, och spillning. Vattenrörlighet: Rörligt yt- eller grundvatten. Spillningsknuten: Knuten till spillning. Stillastående eller långsamt rinnande vatten: Yt- eller grundvatten som är stillastående eller mycket långsamt rinnande. Intermediär störning: Störning av medelstark grad som varken gynnar extrema k-strateger eller extrema r-strateger. Brand: Arter som är gynnade av brand. Naturlig erosion: Nötning orsakad av vatten och/eller vind.

48

Saltvattenberoende: Arter som är beroende av saltvatten. Landskapskrav Vatten, närhet till vatten: Beroende av vatten eller närhet till vatten. Hög luftfuktighet: Kräver hög luftfuktighet. Näringsrik mark/vatten: Kräver näringsrik mark, och/eller vatten. Kalkrik mark/vatten: Kräver kalkrik mark, och eller vatten. Skugga: Beroende av skugga. Hög vegetation: Beroende av hög vegetation. Betning/hävd: Betade eller hävdade områden. Torr mark: Torr mark. God ljustillgång: Områden med god ljustillgång. Hasselskog: Hasselskog. Låg vegetation: Områden med låg vegetation. Värme: Varma områden. Basisk mark/vatten: Områden med basisk mark, och eller vatten. Lä: Beroende av vindskyddande strukturer. Tunt jordlager: Kräver ett tunt jordlager. Kalkskyende: Klarar inte av kalk, alternativt klarar kalk mycket dåligt. Exploatering: Beroende av mänsklig exploatering. Hot Avverkning: Avverkning av träd. Hydrologa skador: Skador orsakade av förändringar i vattennivåer. Brist på gamla träd: Brist på gamla träd. Det moderna skogsbruket(exkl. avverkning, plantering, brist på död ved): Metoder och förfarande inom det moderna skogsbruket som resulterar i skador på området. T.ex. körskador orsakade av skogsmaskiner. Avverkning, plantering och brist på död ved är exkluderat. Igenväxning p.g.a. minskad hävd(bete, slåtter),skogsplantering: Igenväxning orsakat av nedläggningen av bete och/eller slåtter. Igenplantering av annan art. Brist på död ved: Brist på död ved. Exploatering(av mark eller art): Mänsklig exploatering av mark eller art. Det moderna jordbruket: Metoder och förfaranden inom det moderna jordbruket samt nedläggning av småskaligt jordbruk. Minskat bete/hävd: Minskat betestryck eller minskad hävd. Eutrofiering: Övergödning orsakad av näringsutsläpp. Föroreningar: Luftburna eller flytande föroreningar. Hit räknas även försurning, artificiella kemiska ämnen, samt klimatförändringar orsakade av växthusgaser. Bete tamdjur/klövvilt: Bete av vilda djur eller boskap. Predation(ej betning): Predation från en art på en annan. Konkurrens: Konkurrens mellan två arter, där en art vinner resurser på en annan arts bekostnad. Trädsjukdomar: Sjukdomar som drabbar träd. Skugga: Skugga.