CARINA EKIKT B OCH LÄRANDEUPPSALA UNIVERSITETHT 2012

BROMSKLOSS- ELLER?

InnehållUppgiften är att göra en WEBBTIDNING där "form,innehåll och paketering samverkar."(http://edu.edu.uu.se/ikt/pdf/iktb/betygskriterier.pdf)Jag vill använda mig av formatets möjligheter. Därför ärrapporten layoutmässigt gjord över dubbeluppslagvilket man bör tänka på om man vill skriva ut . Det finnsäven en del KLICKBARA IKONER(http://www.iconfinder.com/) som med fördel används.

CCaarriinnaa EEkk

Hemsidan "Ekens etologi"http://ekensetologi.weebly.com/

Syfte och upplägg med undervisningen beskrivs med Screenerhttp://eksiktb.weebly.com/syfte.html

Läs mer om metoden, se enkäten m.m.http://eksiktb.weebly.com/

Processblogg under studietidenhttp://www.ekensikt.blogspot.se/

Ljudklipp från elevintervjuhttp://eksiktb.weebly.com/intervju.html

Litteraturlistahttp://eksiktb.weebly.com/kaumlllor.html

Inspiration i form av musik och bildhttp://www.youtube.com/watch?v=fdHCec23BKE

Förord

jan 201 3

Innehåll4 BAKGRUND6 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING8 FORSKNING OM IKT10 UNDERSÖKNINGEN OCH BEGREPP11 METOD12 RESULTAT ­ ELEVERNA14 ELEVRÖSTER I TEXT OCH LJUD16 RESULTAT OCH ANALYS ­ LÄRAREN18 DISKUSSION OCH SLUTSATSER20 LITTERATUR21 TACK!

Bakgrund

Barcelona

JAG HAR JOBBAT SOM LÄRARE i20 år. Först 5 år på högstadienivå ochde senaste 15 åren på gymnasiet.Ämnena jag undervisar i är kemi,biologi, naturkunskap och matematik.Jag vill direkt slå fast att jag alltid hartrivts fantastiskt bra med att undervisa.Jag kan inte tänka mig något annatyrke som ger så mycket inspiration ochutmaningar!MEN yrket kräver att man hela tidenutvecklas och en av mina stora bristerär att jag inte känt mig säker med

datorn som hjälpmedel. När minskola höstterminen 2010 införde enbärbar dator till varje elev bestämdejag mig för att försöka användadatorn så mycket som möjligt iundervisningen. Problemet var att vilärare inte fick någon fortbildningutan allt lärande skulle ske på egenhand. Eftersom jag kunde så lite omIKT hade jag helt enkelt inga idéeroch kände mig som en riktig”bromskloss”!

4

ht 201 0

BakgrundJag hade inga idéer ochkände mig som en riktig

bromskloss!

Barcelona

ETT STEG FRAMÅT togs då jagunder några veckor var handledare tilltvå lärarstudenter som läste kursenIKT B på Uppsala universitet. Detalade om hemsidor i undervisningen,att publicera elevarbeten i form avwebbtidningar, användeprocessbloggar för att dokumenterasin utveckling och hade den säkerhetmed datorer jag ville uppnå.Jättespännande tyckte jag men hurskulle jag hinna med, och klara av, attgöra liknande saker utan duktigalärarstudenter som hjälpte till?

EFTER EN HEL DEL VÅNDAbörjade jag läsa kursen IKT ochlärande 1­ digital kompetens, påUppsala universitet höstterminen2011. Vårterminen 2012 fortsatte jagstudera IKT A och höstterminen 2012läser jag alltså IKT B. Under helatiden har jag dessutom arbetat iskolan med eleverna, alltmer aktivtmed digitala hjälpmedel iundervisningen.

Välkommen att hänga med på min och mina elevers resa!

5

ht 11 - ht 1 2

I den här rapporten sätter jag fokus påmina elevers och mina egna tankarkring detta med digitala hjälpmedel iutbildningen.

Under en resa till Barcelona fick jagtid att fundera kring mitt sätt attarbeta samt att tänka bildmässigtvilket naturligtvis påverkar bådetidningens layout och innehåll.

HUR UPPFATTAR ELEVER DET NÄRUNDERVISNINGEN ALLTMER DIGITALISERAS?

Syfte &

frågestäl lning

”ALLTFÖR MÅNGA ungdomar väljertidigt bort studier inom naturvetenskapoch teknik. Detta trots att dagens unga isin vardag tar till sig och använder nyteknik rekordsnabbt. Samtidigt visar fleraundersökningar att ungdomar i grunden

är intresserade av ämnena, men att de iundervisningen saknar möjligheten attta till sig och reflektera kring dem.Undervisningen upplevs mer somtraditionell kunskapsinhämtning ochresultatet blir att de tappar intresset.”

SOM PROGRAMANSVARIG för detNaturvetenskapliga programmet påmin skola har jag funderat mycket påbåde hur man ska få fler elever att sökautbildningen och hur man ska ökaandelen elever som fullföljer sinutbildning. Kan ökat användande avIKT i undervisningen påverka detta?DET STÄLLS KRAV på digitalkompetens i den nya läroplanen förgymnasieskolan, GY11. I examensmålenför det Naturvetenskapliga programmetskrivs bl.a. att undervisningen ska: ”gegod vana att använda modern teknik

och utrustning” och att: "Förmågan attsöka, sovra, bearbeta och tolkainformation samt att tillägna sig nyteknik är viktig…" Dessutom harEuropaparlamentets och EU:s rådutfärdat rekommendationer omnyckelkompetenser för livslångt lärandedär digital kompetens är ett avområdena.MED DETTA SOM BAKGRUNDanser jag att denna begränsadeundersökning är relevant.Förhoppningsvis kommer det att varaintressant för såväl elever som lärareoch skolledare att ta del av den.

6

dec 201 2Citat ur förordet till Teknikdelegationens rapport ­"Framtidens lärande, i dagens skola?"

HUR UPPFATTAR ELEVER DET NÄRUNDERVISNINGEN ALLTMER DIGITALISERAS?

PÅVERKAR DE DIGITALA HJÄLPMEDLENLÄRARENS SÄTT ATT SE PÅ UNDERVISNING?

Syfte &

frågestäl lning7

ForskningMYNDIGHETEN FÖRSKOLUTVECKLINGS rapport”Effektivt användande av IT i skolan ” ärintressant för min undersökning . Denpublicerades december 2007 men jaganser den ändå relevant som bakgrundtill min studie. I rapporten betonas attdet finns flera pedagogiska argument förIT i skolan. Ett argument som tydligtlyfts fram är motivationen. IT känns nyttoch spännande och är ofta ettarbetsverktyg som eleverna känner igenoch som motiverar dem. Man nämneräven ökning av elevernas färdigheter,ökad självständighet samt utveckling avarbetet i grupp. Vidare slås det fast attIT­användning även främjar ettindividualiserat lärande. Om dessapositiva effekter ska synas krävs att

teknikanvändningen kopplas till enpedagogisk idé. Detta pekar på attlärarens pedagogiska förhållningssätt tillIT är viktig. Rapporten hävdar att det ärtydligt att IT har både mätbar ochupplevd positiv effekt påkunskapsinlärning. Det slås sedan fastatt effekten i specifika ämnen blir högreju mer integrerad tekniken är.TVÅ OECD­ rapporter känns relevantaför min studie. 2010 publicerades ”Arethe New Millenium Learners Making theGrade?” Där betonas skolans roll när detgäller elevers behov att utvecklas till attbli "ansvarsfulla och kvalificeradeteknikanvändare." Man slår fast atteleverna måste lära sig att sålla bortöverflödig och ickerelevant information

8

dec 2007

IKT

Forskningoch kunna dra nytta av digitala medier isitt lärande. Det konstateras vidare attanvändning av IKT har en positivinverkan på studieresultaten, men att detär användningen av datorer i hemmetsom har betydelse.I OECD:s (2012) uppföljande rapport”Connected Minds” är slutsatsen att detviktiga inte är tekniken i sig. Fokus skaistället vara hur tekniken kan användasför att t.ex. koppla samman lärande medandra lärande, med mentorer och medinformation från världens alla håll.Vikten av att hitta nya perspektiv och

förhållningssätt till tekniken betonas.Det är även viktigt hur beslutsfattare,lärare och elever uppfattar de digitalamediernas roll och funktion i lärandet.TEKNIKDELEGATIONENS rapportfrån 2010 ”Framtidens lärande, i dagensskola?” har haft betydelse för minundersökning. Här betonas att IKT ökarbåde tillgången på information ochmöjligheterna till kommunikation.Datorerna möjliggör dessutom nyaformer av lärande. I stället för att läraren

9

I rapporten belyses ävenfrågeställningen om användandet avIKT kan verka som drivkraft förpedagogisk innovation. Man frågar sigvidare om detta kan leda tillförändringar i lärar/elev­rollerna. Endel av min undersökning tangerardenna frågeställning vilket kännsspännande.

- 201 2

IKTförmedlar kunskaper ska eleverna varaaktiva i sitt eget lärande och fåmöjlighet att lära sig använda detekniska redskapen. Enligt dennarapport är bevisen för att IKT har effektpå kunskapsinlärningen inte heltentydiga. Detta beror på att mångastudier baserar sina slutsatser på denupplevda effekten hos lärare och övriga.

vt 201 2

JAG SKA UTVÄRDERA denundervisning jag genomförde med engrupp gymnasieelever vårterminen2012. Undervisningen var begränsad tillen elevgrupp på det Naturvetenskapligaprogrammet i årskurs 2 påKungsängsgymnasiet i Sala.Samtliga elever och jag som lärare harhaft tillgång till en egen bärbar datorsedan höstterminen 2010. Den kurssom undervisningen bedrevs i benämnsenligt Skolverket DJR1206 ­ Etologi ochomfattar 50 gymnasiepoäng.Etologikursen pågick undervårterminen 2012. Jag och elevernaarbetade främst via en hemsida somskapades när jag läste A­kursen i IKToch lärande vid Uppsala universitet.Hemsidan kallas "Ekens etologi".DIGITALA ARBETSSÄTT ochhjälpmedel som vi använde underkursen var t.ex. att göra filmer,producera digitala planscher, att bloggaoch att göra webbmagasin. Huvuddelenav faktasökningen gjordes via nätet ocheleverna fick feedback på en avuppgifterna via en Jing­inspelning.Samtliga elevarbeten som produceradespublicerades sedan på hemsidan ochanvändes som läromedel för resten avundervisningsgruppen.

BEGREPPET "digital kompetens"definieras enligt Europaparlamentetoch rådet som ”säker och kritiskanvändning av informationssamhälletsteknik i arbetslivet, på fritiden och förkommunikationsändamål.”Grundläggande IKT­färdigheterbeskrivs som "användning av datorerför att hämta fram, bedöma, lagra,producera, redovisa och utbytainformation samt för att kommuniceraoch delta i samarbetsnätverk viaInternet.”Begreppet traditionellt lärande kanenligt Teknikdelegationen ses som ettlärande med fastlåsta roller, där lärarenhar rollen att förmedla kunskapen ocheleven har rollen att ta till sigkunskapen.Jag kommer att använda mig av bådebegreppen IT, informationsteknik, ochIKT, informations­ ochkommunikationsteknik. Vilket begreppsom används är beroende påterminologin i de olika rapporter jagtagit del av.

1 0

JAG AVSER ATT genomföra enkvalitativ studie med ettfenomenografiskt förhållningssätt.Med syftet som utgångspunkt har jagkommit fram till att en kvalitativ metodbör vara mest lämplig i dennaundersökning.Jag avser att ta reda på hur elevernauppfattat undervisningen dels genomen enkätundersökning till samtliga 15elever i undervisningsgruppen dels meden gruppintervju med sex av eleverna.Enkäten ska besvaras på lektionstid. Pådetta sätt är sannolikheten störst att fåin svar från samtliga elever. Det finnsdessutom möjlighet för eleverna attkunna få förtydligande om någon avfrågorna upplevs som otydlig.Enkätundersökningen skapas iGoogle dokument och eleverna följer enutskickad länk och besvarar frågorna påsin bärbara dator. Sedan genomförs enfördjupande gruppintervju som spelas

in. Under intervjun kallas elevernanummer 1­6, istället för vid namn, föratt till viss del bibehålla anonymiteten.Intervjuformen som används blir riktatöppen eller öppen. De elever sommedverkar i gruppintervjun harvolonterat varvid urvalet kan anses varanågot riktat. Detta är även en anledningtill att jag dessutom vill genomföra enhelt anonym enkät där samtliga elever iundervisningsgruppen deltar.För att kunna dra några slutsatser omjag som undervisande lärare påverkatsav att använda digitala hjälpmedel tarjag hjälp av den processblogg jaganvänt under A­kursen i IKT ochlärande. Även åsikter som elevernalämnar i gruppintervjun kan komma attanvändas för att besvara frågan om dedigitala hjälpmedlen påverkar lärarenssätt att se på undervisning.

Metod11

ht 201 2

Kungsängsgymnasiet

Resultat

1 2

-elever

TIDIGARE DIGITAL KOMPETENSSamtliga elever i undervisningsgruppen besvaradeenkäten. Det framkom att alla kunde göra presentationer iPowerPoint och hade tittat på filmklipp via YouTube.Ungefär hälften av eleverna hade bloggat och gjort filmer.När det gäller övriga digitala tekniker vi använde viaetologihemsidan är det endast ett fåtal av eleverna somanvänt sig av dem innan. Eleverna anser att arbetssättethar medverkat till att ”ge god vana att använda modernteknik och utrustning”.LÄRORIKT OCH BEKVÄMTEleverna upplever att de lärt sig mycket inom ämnetetologi. Två av eleverna tror att de hade lärt sig något merav en traditionell undervisning (lärare lär elev samt ej såmycket digitala hjälpmedel). Övrigas uppfattning är att delärt sig lika mycket till mycket mer än om traditionellundervisning genomförts. Fler elever uttrycker att det varen fördel med att materialet fanns på en hemsida eftersomde upplevde det som modernt och tillgängligt samt att detvar bekvämt att slippa bära runt på papper och böcker.INSPIRERANDE OCH MOTIVERANDEEleverna uppfattade det som inspirerande att arbeta medetologisidan. De upplever att deras motivation harpåverkats i positiv riktning av den, mer än vanligt,digitaliserade undervisningen. Orsaker till detta är bl.a. attdet upplevs som omväxlande, att teknik i sig är roligt, attman fått lära sig nya program och att det känns modernt.Även att vara producent av material nämns sommotivationshöjande.PRODUCENT ISTÄLLET FÖR KONSUMENTHuvuddelen av eleverna anser att det är bra till mycket braatt de var producenter av material som publicerades påwebben. Eleverna nämner att de blev mycket noggrannamed det de publicerade både för att det låg offentligt ochför att det skulle läsas på inför ett kommande prov. Enelev uttrycker att han inte bryr sig om att materialet ligger

Kungsängsgymnasiet

Resultat

Metod

1 3

-elever

ute på nätet men att det är viktigt att det är bra förklasskamraternas skull. Vissa elever anser att arbetssättetvar väldigt lärorikt men att det var tidskrävande ochinnebar en extra press eftersom klasskompisar kopplararbetet till en själv. Här framkommer även vissafunderingar om stoffets trovärdighet och relevans då detbåde skrivs och väljs ut av andra elever. Teknikproblemsom krånglande Internet­anslutning och kraschande datornämns av ett fåtal elever.ATT PUBLICERAEleverna tog även upp aspekter av att arbeten ligger ute pånätet så att nästa års elever kan se vad årets elever gjort.Någon ansåg att det skulle bidra till mer kopierande avandras arbeten medan andra tyckte precis tvärtom atttjänster som t.ex. urkund lätt upptäcker den typen av fusk.Fler elever ansåg att det kan vara en inspirationskälla attse liknande arbeten som man själv ska göra och att detbåde kan höja motivationen och underlätta om man servad tidigare elever har publicerat. En åsikt som framkomär att publicerandet öppnar dörrarna till skolans värld såatt det blir enklare att få en inblick i vad vi gör i skolan.Även uppfattningen att detta arbetssätt kan användas somreklam för skolan för att visa vad eleverna på programmetgör togs upp.SÖKANDE OCH AVHOPPDe flesta eleverna tror att en mer digitaliseradundervisning kan öka antalet sökande till detNaturvetenskapliga programmet, övriga har ingenuppfattning eller tror inte att det påverkar. Mer än hälftenav eleverna tror att det kan minska antalet avhopp frånprogrammet medan fyra inte tror att det har någonpåverkan. Eleverna som tror att IKT kan få fler att sökarespektive gå kvar på programmet nämner framföralltvariationen, att det är roligt samt att det ger signaler omen uppdaterad och modern utbildning. De påpekar ävenatt det behövs tydlig information till sökande omarbetsformer om det ska kunna vara en påverkansfaktor.De elever som inte tror att det påverkar antalet avhoppnämner att tidsbristen och svårighetsgraden inte kommeratt minska.

Elevröster

1 4

«... Nu ska ens egna arbetenhjälpa de andra att utvecklas.Då måste man tänka efter vadman presenterar och hur mangör det...

Sala«Det har varit otroligt bra! Allt skrevsju på ett språk som var anpassat till enung person eftersom allt skrivits av osssjälva. Man blev automatisktnoggrannare när man gjorde saker,eftersom det var vad vi skulle ha attläsa på till prov.

«Jag råkade ut för flera gånger attmin internetanslutning dog och att jagdärmed inte kunde komma in påhemsidan och plugga. Dagarna innanprov var ju också så många inne påhemsidan att den blev väldigt seg...

201 2«Eftersom vi fick göra så mycket självablev jag mer motiverad att faktiskt läramig. Jag ställde automatiskt högre kravpå kvalitén av mina arbeten, ochsamtidigt ställde jag högre krav på deandras.. Dessutom var det ett roligt sättatt arbeta på och den kändes meranpassad till vad vi möter i vardagen.

November

Elevröster

1 5

«Det kan ju sätta lite press pådem som skriver att de skagöra lika fina...

«En mer digitaliserad undervisning påNV kan mycket väl leda till ökat antalprogramsökande. Undervisningenmåste spegla samtiden för att varaattraktiv och digitaliseradearbetsmetoder är ett steg på vägen moten mer modern skola.

Sala«Det har varit otroligt bra! Allt skrevsju på ett språk som var anpassat till enung person eftersom allt skrivits av osssjälva. Man blev automatisktnoggrannare när man gjorde saker,eftersom det var vad vi skulle ha attläsa på till prov.

«Jag råkade ut för flera gånger attmin internetanslutning dog och att jagdärmed inte kunde komma in påhemsidan och plugga. Dagarna innanprov var ju också så många inne påhemsidan att den blev väldigt seg...

201 2«Eftersom vi fick göra så mycket självablev jag mer motiverad att faktiskt läramig. Jag ställde automatiskt högre kravpå kvalitén av mina arbeten, ochsamtidigt ställde jag högre krav på deandras.. Dessutom var det ett roligt sättatt arbeta på och den kändes meranpassad till vad vi möter i vardagen.

«Det gäller ju att folk förstår att NV ärdigitaliserad innan man söker för attdet ska göra någon skillnad.

November«Det ger en bättre image förprogrammet och fler blir nyfikna pådet om man använder teknik som inteanvänds annars.

Resultat1 6

ht 201 0 -

Sal@

& analys

-läraren

HÖSTTERMINEN 2010 fick elevernai årskurs ett på Kungsängsgymnasiet enbärbar dator och så även vi lärare. Jagville verkligen använda datorn såmycket som möjligt i undervisningen.Stötestenen var att vi lärare, förutom attpå egen hand klara av PIM 1 och 2, intefick någon utbildning i IKT. Dettagjorde att jag kom så långt att jaganvände PowerPoint genomgångar medhjälp av kanon i de klassrum där sådanafanns. Jag använde även en delträningssidor i matematik, men längreän så kom jag inte. Vad skulle datorernaegentligen användas till?INTE FÖRRÄN jag började studeraIKT på Uppsala universitet ht 2011började min "digitala resa" ta fart. Jaghar sedan dess dokumenterat mina

tankar i en processblogg. I mitt förstainlägg skriver jag: "Viljan att utvecklassom lärare, att bli "bättre", ärdrivkraften. Farhågorna om att interäcka till, att vara för omodern,ohjälpligt efter i teknikdjungeln,försöker jag skjuta ifrån mig. Jag är juför sjutton pedagog och borde välklara av att ta även dessa steg framåtför att inte "mossa till mig" totalt."DE 16 BLOGGINLÄGG jag skrevmellan aug­dec 2011 handlade alla omteknik, teknikstrul och olika program.Sedan hände något! Jag började meroch mer att skriva om pedagogik ochhur alla dessa nya digitala hjälpmedelskulle kunna användas i minundervisning. Inspirerad avarbetssättet student lär student (SLS)började jag inse att jag ville gå från en

Resultattidigare. De säger i intervjun att detantagligen beror på den ökade digitalasäkerhet jag fått genom mina studier iIKT. Sannolikt har jag således ändratmitt sätt att se på undervisning ochlåter numera eleverna ta ett störreansvar för sitt eget lärande. Elevernafår oftare inta rollen som producenteristället för konsumenter. Dessutomhar de digitala hjälpmedlen blivit ettnaturligt inslag i undervisningen.

1 7

«Från stapeldiagram till wild & crazy!

dec 201 2

Sal@

& analys

-läraren

förmedlande lärarroll till ett merelevaktivt lärande. Jag började tala ochskriva mer om elev lär elev (ELE) ochelev lär lärare (ELL). Dessa nya rollerpraktiserade vi frekvent i etologikursen.I den rapport från Teknikdelegationenjag tagit del av ställer man sig frågan omanvändandet av IKT kan verka somdrivkraft för pedagogisk utveckling. Manfrågar sig vidare om detta kan leda tillförändrade roller hos lärare och elev.Eleverna upplever att jag låter dem varafriare i sina redovisningsformer än

ATT UTVÄRDERA sig själv och sin egenlärarroll är problematiskt. Därför har jagförsökt hålla mig till det jag skrivit i minprocessblogg under tiden jag studerat IKT.Jag har även, från gruppintervjun, tagit del avde reflektioner eleverna framfört om minutveckling .DE RESULTAT min rapport antyder omelevernas uppfattningar stämmer väl överensmed de forskningsrapporter om IKT ochlärande jag tagit del av. Det går däremot inteatt dra några långtgående slutsatser av minmycket begränsade studie. Elevgruppen ärliten, endast 15 stycken, och eleverna är i stortmycket studiemotiverade och ansvarstagande.Jag anser ändå att det har varit mycketvärdefullt att genomföra denna undersökningför att få möjlighet att gå in på djupet och fåen tydlig bild av elevernas uppfattningar omundervisningen. Eleverna säger att derasmotivation har ökat bl.a. för att arbetssättetkänns modernt och varierande. Detta liggerhelt i linje med vad Myndigheten förskolutvecklings rapport ”Effektivt

användande av IT i skolan ” kommer framtill. Som nackdelar medundervisningsformen nämner några eleverteknikproblem som kan uppstå. I OECD­rapporten från 2010 betonas att elevernamåste tränas i att bli "ansvarsfulla ochkvalificerade teknikanvändare." Det innebär,anser jag, att eleverna måste kunna utvecklastrategier för att minimera effekter avteknikproblem. Exempelvis behöver alla lärasig att ha back­up filer om datorn skullekrascha.FLERTALET ELEVER uppfattar det somatt de lärt sig mer inom ämnet etologi meddenna, i hög grad digitala,undervisningsform jämfört med traditionellundervisning. Här är inte resultatet entydigt,eftersom två elevers uppfattningar var att deskulle lärt sig något mer med en traditionellundervisning. När det gäller effekter påkunskapsinlärning dras olika slutsatser i defyra rapporterna jag hänvisar till. Detvarierar från både mätbar och upplevdpositiv effekt till endast upplevd positiv

1 8

& slutsatserDiskussion

effekt. Jag som betygssättande lärare kan seatt många av eleverna nått målen för högstabetyget på denna kurs. Det går ändå inte attdra några klara slutsatser av arbetsformenskorrelation med resultaten. Kursen är valbaroch läses endast av elever med intresse förämnet. Tidigare kursutvärderingar visar ävenatt kursen brukar upplevas som rolig ochintressant. Betygsstatistiken visar att ävenföregående år hade många elever nått dehögsta betygen i kursen.ELEVERNA ANSER att det är inspirerandeatt publicera sina arbeten på nätet. Härnämns även fördelar med att skolans världblir mer lättillgänglig för utomstående ochkan därmed skapa intresse för utbildningen.Eleverna tror i hög grad att ett mer digitaltarbetssätt kan leda till fler sökande och färreavhopp på det Naturvetenskapligaprogrammet. Modellen med att elev lär elevhar upplevts som lärorik ochverklighetsanpassad. Detta arbetssätt liggerhelt i linje med de tankar som lyfts fram iOECD:s och Teknikdelegationens rapporter.

NÅGRA ELEVER anser att det ger ökadpress att prestera väl när deras arbeten skapubliceras på nätet och användas av andraelever. Eleverna säger å ena sidan att deupplever prestationsångest kring detta. Åandra sidan tror de att arbets­sättet kan ledatill att fler söker och/eller går färdigtprogrammet. Detta är en motsägelse! Minerfarenhet är att de elever som slutarprogrammet i förtid ofta gör det p.g.a. att deupplever hög arbetsbelastningen och stress.Här måste vi som arbetar på detNaturvetenskapliga programmet varaobservanta. Min uppfattning är att vi börskapa undervisningsformer som får flerelever att studera naturvetenskap. Jag ärövertygad om att genom att ha en tydligpedagogisk idé och integrera IKT iundervisningen kommer mätbara positivaresultat att erhållas. Ju fler olikaundervisningsmetoder som används destolättare är det att nå ut till alla elever, somnaturligtvis var och en har vitt skildalärstilar.

1 9

& slutsatserDiskussion

20

MetodIKTLitteratur

21

Metod Tack!

Många har hjälpt mig under tiden jag studerat vilket jagär mycket tacksam för:Härliga etologigruppen som lät mig pröva nya sätt att bedrivaundervisning på och ställde upp för enkät och intervjutid.Nicklas B & Rebecca Ö som hjälpte mig med framsidan.Lars­Erik E & Anders Å som hjälpt mig med diversenedladdningar och programinstruktioner.Maximilan A & Anders Å (igen) för att ni hjälpt mig att fotaintervjun och skolan.Marie N som var snäll och lånade ut metodlitteraturJonas K & Birgitta K­R för korrekturläsning och peptalk.Hela gänget som läser IKT B för att ni är hjälpsamma och roligaatt vara med.Finn C, Lars W och Måns H för feedback, tips och tålamod.Familjen för allt!

IKTLitteratur

BROMSKLOSS- ELLER?

NEVERAGAIN!