rapport från kärnavfallsrådets möte den 15 april 2010 på näringslivetshus i stockholm
DESCRIPTION
Rapport från Kärnavfallsrådets möte den 15 april 2010 på Näringslivetshus i Stockholm. LKO- Oskarshamn 23 april 2010 António Pereira. Dok. 10-04-23. Syfte Programpunkter Bergtekniska utmaningar. Syfte Att få och ge en inblick om ”bergtekniska - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
1
Rapport från Kärnavfallsrådets möte den 15 april 2010 på
Näringslivetshus i Stockholm
LKO- Oskarshamn 23 april 2010António Pereira
Dok. 10-04-23
2
• Syfte
• Programpunkter
• Bergtekniska utmaningar
3
Syfte
• Att få och ge en inblick om ”bergtekniska
utmaningar vid uppförandet av ett slutförvar av använt kärnbränsle”
4
Programpunkter• 13.00 Välkommen, Torsten Carlsson (Kärnavfallsrådet)
• 13.10 Sveriges berggrund, Karin Högdahl (docent i geologi och ledamot i Kärnavfallsrådet)
• 13.30 Bergmekaniska utmaningar för LKAB, Lars Malmgren (LKAB)
• 14.30 Kaffe
• 15.00 Slutförvarsanläggningen och dess bergtekniska utmaningar, Olle Olsson, Eva Widing och Rolf Christiansson (SKB)
• 16.00 Uppförande av ett slutförvar från ett myndighetsperspektiv, Bengt Hedberg (SSM)
• 16.30 Frågor och diskussion
• 17.00 Avslut, Torsten Carlsson (Kärnavfallsrådet)
5
Bergtekniska utmaningar Kärnavfallsrådet- Karin Högdahl
• Karin Högdahl, docent i geologi och ny medlem
i Rådet föreläste om jordens utveckling och Sveriges geologi
• Jordens historia, kontinentalplattor och seismiska zoner
6
Bergtekniska utmaningar Kärnavfallsrådet- Karin Högdahl
Bergtekniska utmaningar Kärnavfallsrådet- Karin Högdahl
Bergtekniska utmaningar Kärnavfallsrådet- Karin Högdahl
Bergtekniska utmaningar Kärnavfallsrådet- Karin Högdahl
Bergtekniska utmaningar Kärnavfallsrådet- Karin Högdahl
11
Bergtekniska utmaningar LKAB - Lars Malmgren
• LKAB:s Lars Malmgren kunde inte flyga till Stockholm och gjorde sin presentation på distans via ett konferenssystem
• LKAB har drivit sin verksamhet i 120 år
• De är stora i Sverige men små i världen med en marknadsandel för järnmalm på 3%. Brasilien och Australien är de stora aktörerna
12
Bergtekniska utmaningar LKAB - Lars Malmgren
• Det finns 20 ”malmkroppar” i Malmberget och LKAB har hittills brutit malm i 10 av dessa
• Huvudnivån i Kirunas brytning är vid 1045 meters djup. Bergsspänningarna är i nivån med Forsmark på 450 till 500 meters djup.
Bergtekniska utmaningar LKAB - Lars Malmgren
Bergtekniska utmaningar LKAB - Lars Malmgren
Bergtekniska utmaningar LKAB - Lars Malmgren
Bergtekniska utmaningar LKAB - Lars Malmgren
17
Bergtekniska utmaningar LKAB - Lars Malmgren
• Kirunagruvan är sedan 2007-2008 kvalificerad som en ”seismisk gruva”. De högsta skalven som har mätts är på 3 i Richterskalan. Största skalven i en gruva har mätts i Sydafrika – 5.3 M
Bergtekniska utmaningar LKAB - Lars Malmgren
Det förekommer i gruvan det som man kallar
”smällberg” alltså spjälkning.
Bergtekniska utmaningar LKAB - Lars Malmgren
20
Bergtekniska utmaningar LKAB - Lars Malmgren
• LKAB har erfarenhet av bergförstärkning. Det förekommer mycket betong och järn/stål något som vi inte vill ha i förvaret.
• LKAB har nu en egen seismisk mätstation med 130 geofoner som kompletterar SGU:s egna mätningar.
• Efter en salva får man ett ras på 10 000 ton, och låter sedan berget vila i ett dygn, innan man går in i området.
21
Bergtekniska utmaningar SKB - Olle Olsson, Eva Widing
• Olle Olsson introducerade kort SKB:s arbete. Ansökan blir till, årsskiftet 2010/2011.
• Eva Widing har ansvaret för anläggningens projektering som innebär:
Viktiga data• Kapacitet för ca 6000 kapslar• Förvarsdjup ca 470 meter• Yta 3 – 4 km2 (300 – 400 hektar)• Deponeringstunnlar ca 52 kilometer• Övriga tunnlar ca 14 kilometer• Totalt uttagen bergvolym ca 2,3 miljoner m3• Byggtiden ca 8 år, uttag av ca halva bergvolymen• Drifttiden ca 50 år, uttag av ca halva bergvolymen
22
Bergtekniska utmaningar SKB - Eva Widing
• Produktion av buffert ca 25 ton per dygn
• Produktion av återfyllnad ca 300 ton per dygn
23
Bergtekniska utmaningar SKB- Rolf Christiansson
• Rolf Christiansson som är ansvarig för sprängningen, studerar bergsspänningarna.
• Respektavståndet till sprickzoner > 3 Km
• Redovisade för experiment i Äspö som visar att skadzonen inte behöver vara kontinuerlig
Bergtekniska utmaningar SKB- Rolf Christiansson
Bergtekniska utmaningar SKB- Rolf Christiansson
Bergtekniska utmaningar SKB- Rolf Christiansson
Bergtekniska utmaningar SKB- Rolf Christiansson
Bergtekniska utmaningar SKB- Rolf Christiansson
29
Bergtekniska utmaningar SSM- Bengt Hedberg
• Bengt Hedberg: inom detta område bevakar SSM två av IAEA:s projekt GEOSAF och PRISM
• GEOSAF – byggteknik för geologiska förvar
• PRISM – byggteknik för ytförvar
Bergtekniska utmaningar SSM- Bengt Hedberg
• Erfarenheter från USA (WIPP)
31
Bergtekniska utmaningar Frågor
• Jag ställde tre frågor varav en icke teknisk:
a) Om stora infrastrukturprojekt
b) Om Äspös experiment om
skadezonen
c) Om slutförvarets initialtillstånd och
alkalina ämnen pga. användningen av
cement.
32
Bergtekniska utmaningar - Frågor
• Nicklas ifrågasatte respektavståndet i Forsmark med hänvisning till skalv av magnitud 3
• Milkas frågade Karin om vad hon som ny medlem i rådet, tyckte om säkerheten i Forsmark
• Andra frågor såsom avståndet mellan borrhålen etc.
33
Bergtekniska utmaningar Frågor
• Torsten Carlsson observerade att i SKB:s värld fungerar allt och problem löses alltid i motsats till det som vi hörde om Kiruna.
• Torsten avslutade mötet med en träffande synpunkt:
att beslutet om förvaret kommer
att baseras på förtroende