pwogram fransÈ oral premyÈ ane ......2013/10/15  · metòd m ap pale fransè nèt ale a se yon...

426
M ap pale fransè nèt ale Ministère de l’Education Nationale et de la Formation Professionnelle GID MÈT PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE FONDAMANTAL

Upload: others

Post on 01-Aug-2020

20 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Page 1: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

M ap pale fransè nèt ale

Ministère de l’Education Nationaleet de la Formation Professionnelle

GID MÈT

PWOGRAM FRANSÈ ORALPREMYÈ ANE FONDAMANTAL

Page 2: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita
Page 3: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

1

Sa ki nan liv la

Remèsiman ........................................................................ 2

Premye Koze ...................................................................... 3

Leson ................................................................................. 31

LEÇON 1 ..................................................................................... 32

LEÇON 2 ..................................................................................... 38

LEÇON 3 ..................................................................................... 44

LEÇON 4 ..................................................................................... 49

LEÇON 5 ..................................................................................... 55

LEÇON 6 ..................................................................................... 59

LEÇON 7 ..................................................................................... 64

LEÇON 8 ..................................................................................... 70

LEÇON 9 ..................................................................................... 75

LEÇON 10 ................................................................................... 81

LEÇON 11 ................................................................................... 85

LEÇON 12 ................................................................................... 91

LEÇON 13 ................................................................................... 97

LEÇON 14 ................................................................................. 103

LEÇON 15 ................................................................................. 109

LEÇON 16 ................................................................................. 113

LEÇON 17 ................................................................................. 119

LEÇON 18 ................................................................................. 124

LEÇON 19 ................................................................................. 130

LEÇON 20 ................................................................................. 136

LEÇON 21 ................................................................................. 140

LEÇON 22 ................................................................................. 144

LEÇON 23/24 ........................................................................... 148

LEÇON 25 ................................................................................. 150

LEÇON 26 ..................................................................................155

LEÇON 27 ................................................................................. 160

LEÇON 28 ................................................................................. 166

LEÇON 29 ................................................................................. 172

LEÇON 30 ................................................................................. 178

LEÇON 31 ................................................................................. 182

LEÇON 32 ................................................................................. 188

LEÇON 33 ................................................................................. 194

LEÇON 34 ................................................................................. 200

LEÇON 35 ................................................................................. 206

LEÇON 36 ................................................................................. 210

LEÇON 37 ..................................................................................217

LEÇON 38 ..................................................................................224

LEÇON 39 ................................................................................. 231

LEÇON 40 ................................................................................. 237

LEÇON 41 ................................................................................. 241

LEÇON 42 ................................................................................. 247

LEÇON 43 ................................................................................. 253

LEÇON 44 ................................................................................. 259

LEÇON 45 ................................................................................. 265

LEÇON 46 ................................................................................. 269

LEÇON 47 ................................................................................. 273

LEÇON 48/49 ........................................................................... 277

LEÇON 50 ..................................................................................279

LEÇON 51 ................................................................................. 284

LEÇON 52 ................................................................................. 289

LEÇON 53 ................................................................................ 295

LEÇON 54 ................................................................................. 301

LEÇON 55 ..................................................................................307

LEÇON 56 ................................................................................. 311

LEÇON 57 ................................................................................. 317

LEÇON 58 ................................................................................ 323

LEÇON 59 ................................................................................. 329

LEÇON 60 ..................................................................................335

LEÇON 61 ..................................................................................339

LEÇON 62 ..................................................................................345

LEÇON 63 .................................................................................351

LEÇON 64 ..................................................................................357

LEÇON 65 ................................................................................. 363

LEÇON 66 ................................................................................. 368

LEÇON 67 ..................................................................................374

LEÇON 68 .................................................................................380

LEÇON 69 ................................................................................. 386

LEÇON 70 ................................................................................. 392

LEÇON 71 ................................................................................. 396

LEÇON 72 ................................................................................. 400

LEÇON 73/74 ........................................................................... 404

LEÇON 75 ................................................................................. 406

Aneks ................................................................................ 411

Page 4: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

2

REMÈSIMAN Nou ta renmen remèsye tout moun ki nan yon fason oubyen nan yon lòt te pote kontribisyon pa yo pou metòd M ap Pale Fransè Nèt Ale ka rive reyalize. N ap remèsye espesyalman :

Yon gwo remesiman pou moun ki te ekri ak fè konsepsyon materyèl la pou lespri kreyatif ak angajman yo :

• MarieJ.DanielleDélimonBazile,Educatrice,Consultante,USAID/RTI

• MirlandeCénatus,Educatrice,Consultante,USAID/RTI

• MaxdalaThèseeCèsar,Educatrice,Consultante,USAID/RTI

• MarieErmiseCharles,AssistantedeProgramme,USAID/RTI/ToTAL

• Marie-JeanneLéoLouisCharles,SpécialistedudéveloppementdesmatérielsdeCréole,USAID/RTI/ToTAL

• MaryDenauw,Consultante,USAID/RTI

• EstherFrançois,SpécialistedudéveloppementdesmatérielsdeFrançais,USAID/RTI/ToTAL

• JerryRosembertMoise,Illustrateur(planchespédagogiques),Consultant,USAID/RTI

• MarieCarmelCassandrePompée,Educatrice,Consultante,USAID/RTI

• MarcAdrienRivière,Illustrateur(planchespédagogiques),Consultant,USAID/RTI

• LemèteZéphyr,linguiste,didacticiendelanguesétrangères,traducteur-interprète,Consultant,USAID/RTI

Moun ki te patisipe nan elaborasyon materyèl la :• Claude-HebertAntoineBenoit,Coordonnatriceducurriculum,FONHEP

• MagallyConstant,CoordonnatriceUDCL,MENFP

• LionelHogu,Specialisteenlecture,DEF/MENFP/Konekte

• FlorenceDélimonThéramène,Directriceexécutive,FONHEP

Moun ki te soutni ak bay konsèy :• JohnyAntoine,DCQ,MENFP

• FrançoiseBenoît,DFP/MENFP

• LauretteCupidon,CurriculumDevelopmentManager,RTI/ToTAL

• ZuldaDubois,DFP/MENFP

• JosetteGaboton,Consultante,DEF/EPT-BM

• LorettaGarden,USAID

• HervéJean-Charles,USAID

• RonaldJean-Jacques,COP,RTI/ToTAL

• AndrewJohnston,DCOP,RTI/ToTAL

• FabiolaLopez-Minatchy,USAID

• ClaudinSaintJour,ChefdeserviceduCurriculumetformation,DEF,MENFP

Page 5: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

3

Premye Koze

PREMYE KOZEPouamelyorekaliteedikasyonanannAyiti,kesyonaprannlinanpremyenivofondamantalespesyalman,USAIDsipòteministèedikasyonnasyonalakPwojèToTALla(Touttimounapli).PwojèToTALseyonrechèchkichitasouesperyans ak metòd lekti pou timoun premye nivo lekòl fondamantal aprann li.

Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral « klè oubyen sistematik » kiadoptepedagojikichitasoudyalògaksakisanble.Lichitasoulesonfransèpalekifètpouelèvpremyèanefondamantalkipalekreyòl.

Metòdsaafètdaprèkourikoulòmkominikasyonoralfransèpremyèanefondamantal.Libaydivèskaliteaktiviteorijinalkapankourajeelèvyosèviakkonesansyoankreyòlpouyoaprannfransèfasil.Aktivitesayoappèmètelèv yo devlope konpetans yo nan kominikasyon oral epi y ap prepare yo pou yo ka fè lekti an fransè nan dezyèm ane fondamantal.

I. PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE FONDAMANTALNouvinakyonpwogram150lesonpoutimounaprannkominikeanfransènansèviakkreyòlla,kilangtoutpeyia,kòmbazpouelèvyoaprannfransèpibyen.Akotebagaysayoyapaprannyo,genyontèskapranmasetoutsayoaprannyoaprèchak22leson.Tèssayoapsèvipouverifyesaelèvyoaprannnannouvolangnan;epiyapedeyoanalizesayomontreelèvyoakkivalèyogenyen.

Fasonlesonsayoòganizeachitasoudeprensippedagojik.Yonbò,lichitasoupedagojiaktivitekiapiyesousatimounnanrenmennansèviakistwa,kontin,aktivitesoufòmanmizmankienteresanpoumotivetimoun.Yonlòtbò,pedagojisaaaptounenreyaliteakyondidaktikkiadapteaksitiyasyonmounkipalekreyòlpiskelichitasoulangtimounnankonnenan.Anplis,lirespekte22objektifespesyalkominikasyonoralpremyenivopwogramdetayelekòlfondamantalMinistèedikasyonnasyonalakfòmasyonpwofesyonèlla.

II. PEDAGOJI KI CHITA SOU AKTIVITENousèviakdivèssitiyasyonmounjwennnanlekòlaknanfanminanchakleson.Lesonsayodire30minit.Yonapwòchkichitasoukominikasyonansenketapapgidemètla/matmwazèlla/madanmnannan.Libayaktivitekominikasyonkapedeelèvlaaprannfransètipatipa,nansèviakesperyanslifèchakjou.

Toutlesongensenketapdiferan.

Lesonankòmanseakyon«Revizyonakanmizman».Saapedeelèvlasonjekonesanslitegentangenyenpoulkagenkonfyansnantètlilèlapaprannnouvobagay;episaappreparelpoulreyalizeobjektifyo.

Dezyèmetaplarele«Dekouvèt-aprantisaj».Grasakmateryèlkapmotiveelèvla,lapkòmansegade,pale,dekouvrinouvobagay,ranfòseaprantisajnapchachea.

Twazyèmetaplakirele« Fè pratik »ranfòsesaelèvlateknikdéjàepilipreparelpoulfèpigwoaktiviteakdivèsbagaylidejaaprann(entegrasyon).Elèvlaapaprannteknikpoulkontinyeaprannaknouvokonesansreyèllijwennnanaktiviteyo.

Katriyèmetaplakirele«Jeneralizasyon»,bayaktivitejeneralizasyonpouelèvlabyenmetrizeobjektifla.Mètla/matmwazèlla/madanmnanfèelèvremakelapaprannnouvobagay.Objektiflisefèsaelèvlaaprannnanpasenanyonnouvositiyasyonorijinal.

Kantasenkyèmetaplakirele«Revizyonakfinisman»,litounensouobjektiflesonantevizeaeliverifyesiobjektifla te reyalize kòm dènye pati leson an.

Pedagojiaktivitesaatounenreyalitenansèviakyondidaktikespesyalkikòmanseakkreyòlpoupasenanfransè.

Page 6: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

4

Premye Koze

III. YON DIDAKTIK ADAPTENouchitasouresanblanskigenantdesistèmlengwistikyo,kreyòlayisyenakfransèananchakleson.Nouabòdemoakespresyonkreyòlkisanbleaksanoujwennanfransèdabòanvansakipasanbleyo.Elèvlaapiyesoumoakespresyonkisanbleyopoulaprannnouvolangnan.

Liklèdelangyofèpatimenmfanmi.Pifòmokreyòlsotinanfransè.Men,mètla/matmwazèlla/madanmnandweveyevwayèlwonfransèyo:‘e’,‘èu’,kidetireankreyòlpoubay‘i’,‘è’,ou‘é’.Nandomènleksik,noupitosèviakpakreyòlladabò,pandannappezesouelemankinantoudelangyoanvannouantrenandiferanskigenyennanlangelèvlaapaprannnan.Sabaynouvokonesanslansans.

Aprantisajlavinpisolidlèyobyensèviak26bèlplanchpedagojikyokigenbèldesenyo.Didaktikadaptearetekonekteaksakinanespaslekòltimounnanaknanfanmili,seyonmwayenpouedeliaprannfransè.SabaypwogramdetayepremyenivolekòlfondamantalMENFPaplisvalè.

IV. PWOGRAM DETAYE PREMYE NIVO LEKÒL FONDAMANTAL LAPounkapabsuivobjektif22konpetansespesyalkinanpwogramdetayea,genyonpwogresyonnanansèymansentakslakiprezannantoutlesonyo.Pedagojikichitasouaktiviteamachenètakkourikoulòmpragmatiklekòlfondamantal la : « Rezilta �nal edikasyon ayisyèn an se pou li entegre tout moun epi pou yo fonksyone ann amoni. Se pou sa li vize rekonsilye jèn ayisyen an ak anviwònman kiltirèl li, anviwònman sosyal li ak anviwònman ekonomik li. » epi « Li vize devlope konesans ak kapasite ki ap pèmèt li di sa ki nan panse l nan divès sitiyasyon lavi chak jou. »Lèkonsyanssosyalsaadevlope,lappèmètpèsonalitetiayisyenandevlopeaktoutlibètelpouldisalipanseyonfasonpoulika kominike pi byen ak moun ki bò kote l.

Yosèviakelemanfonetik,leksikakgramèkimenmnandelangyonantoutlesontèmyosotinananviwònmanlekòlaknanfanmi.Elèvyoapaprannkominikeaklòtmounfiranmezigrasakkonesansyappranakkapasiteyapdevlopekichitasouesperyansyapfèchakjou.

Konsa,lesonyofètannamoniakpwogramdetayeagrasakapwòchpedagojikyobyenchwazi:yonapwòchkichitasoukominikasyon,yonpedagojikichitasoudyalògakyondidaktikkimacheakreyalitea.Elèvayisyenanapaprannfransèpandanlapmarekonesanslangmanmanlaklangfransèa.Pandanlappale,lapmetepwòpmòdpalepalsoupye,pamwayendyalòg,jwètakkontin.Echanjelèvlaapfènanaktivitenantigwoupaknangrangwoupapedeliverifyekonesanslipoulprevwasalpraldipidevandekwapoulamelyoreaprantisajli.Konsa,150lesonyokifètsoufòmanmizmankichitasouaktivitenanyondevlòpmanlojikdaprè22objektifespesyalpwogramdetayeMENFPagentoutchanspouyoamelyorejantimounapaprannfransèkòmdezyèmlang.

V. JAN PWOGRAM NAN ÒGANIZE

Pwogram nan gen 150 leson.

* Aprèleson22,47,72,97,122ak147lamètyo/matmwazèlyo/madanmyoapgenpouyofèelèvyopaseyonegzamensomatifpouevalyesaelèvyoaprannaprèchakperyòd.

* ElèvyoapaprannmodèlyodaprèsakinanpwogramdetayeMENFPa,pandanyapeseyemareelemankinankreyòllakisanbleaksakinanfransèaaksakipasanble;

Page 7: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

5

Premye Koze

* Leson5,10,15,20,25,30,35,40,45,50,55,60,65,70,75,80,85,90,95,100,105,110,115,120,125,130,135,140ak145serevizyonakkoreksyon4lesonanvanyo;

* Leson21&22,46&47,71&72,96&97,121&122ak146&137serevizyon20lesonanvanyo;

* Leson23&24,48&49,73&74,98&99,123&124ak148&149sejounenkirezèvepoutès;

* Leson25,50,75,100,125ak150baymètla/matmwazèlla/madanmnanokazyonpoulifèaktivitekoreksyon aprè tès somatif la.

VI. ISTWA YOLesonyochitasouistwayontifiyorele«Rita».150lesonyoak6premyeperyòdaprantisajyoapiyesoudouzistwa.

Mètla/matmwazèlla/madanmnanapli12istwakigenrapòaksaelèvyoapvivchakjou.Saedelikonprannnankisanssayapaprannnanmacheakesperyansyo.Elèvyoapdevansansyontèksnètangizkèkfrazoubyenkèkmoizole.Elèvyopralpatisipenanchakpatichakistwa,yonfasonpouyoprannouvokonesansyo(sentaks,vokabilè...)pandanyapkonprannsalaplia.Konsa,sayapaprannyoaptoujoumareaksitiyasyonkigensanspou yo.

VII. KONTIN YOVennsenkkontinpouyorakonte,kontinoubyenjweakjès,edeelèvyodekouvridivèspawòllavitoulejoudepinan kòmansman sou fòm anmizman etan y ap aprann yo.

Chakfwasaposib,kontinkoutyofètakmonilangkreyòllanilangfransèagenyenpouevitekonplikeprantisaylaakdifikiltekigenrapòaksansoubyenaklang.Istwayoenteresantoupoumotivasyonankapabfasiliteaprantisajla.Yobayelèvyoteknikpouyokenbesayoaprannnantètyoeyosèviakdivèsfasonmounaprann:nansayowè,sayotandeaksayotouche.Saendispansabpouyosèviakdiferanfòmaprantisajsayopouedechakelèvaprann.

VIII. JWÈT YOGensisjwètkibayelèvyookazyonrevizesayoteaprannyosoufòmanmizman.Jwètyochitasoudyalòg.Yopèmèttoutelèvyofèpratiknanyonaktivitekapmotiveyo.Elèvyokajwedivèswòl:yokamounkapmennenjwètlaoubyenyokajwè.

IX. POSTÈ YOVennsisbèlpostèkigenrapòdirèktemanakobjektifpwogramdetayeaedeelèvyokenbedivèsfòmpawòlyoaprannnantètyoaksipòsayowè.Postèyoapedeelèvyokòmanseaprannfransèapifasil.Sitiyasyonyorich,yoankourajaneyomacheaksaelèvyoviv.

X. METÒD POU POSTÈ PEDAGOJIK YO BAY RANMANChakgrennnan150leson30minitpwogramfransèoralpremyèanefondamantallaranfòsegrasakjanyobyenfè26postèpedagojikyobayranman.Toutilistrasyonyosotinanlekòlaknanfanmitimounayisyen.Chakpostèyogenyenyontitakyonnimewoelikasèvipouyounoubyenplizyèleson.Livizeyonobjektifjeneral,lidevlopeyounoubyenplizyèkonpetansespesyalkinanpwogramdetayea.

Page 8: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

6

Premye Koze

Postèpedagojikyoreprezanteyonzoutimètla/matmwazèlla/madanmnangenyennanmenlpouedelreyalize22objektifpwogramdetayea,epiyondidaktikadaptekoreyo.Materyèlobsèvasyonsaachajeakvokabilè.Nouvrèmanrekòmandepouyosèviavèlpouranfòsejantimounyoapaprannlangnan.Yapsèvinipouaprantisajninanmomanegzamen.Menkèkkonsèyjeneralpoumètla/matmwazèlla/madanmnan:

• Metepostèasouyonmi,souyontablooubyensouchèzkoteanyenpapanpecheelèvyowèli

• Asireouelèvkichitadèyèyoaksakichitaakoteyowèpostèabyen

• Metepostèamenmwotèakjetimounnanyonfasonpoulkamontreyondetaykiladanlakdwètlisioutamande l sa

• Pandanyapgadepostèyo,macheakpostèananklaslapoutoutelèvkawèlsisanesesè

• Anvanoukòmanselesonan,mandeelèvyopouyodiousayowènanpostèa,yonfasonpouwpaneglijeokennelèv(solèy,pwoblèmpouwè…).Fèelèvyodeplasesisanesesè.

• Montredesenkireprezantemokinanlesonanakdwètououbyenakyonrèg

• Kanpebòpostèaepibayelèvyofasou(baytabloadoou)

• Pabareelèvyoakbraououbyenakkòou

• Repetereponselèvyoanfransè,siyobayyoankreyòl

• Travayakmoakespresyonkreyòlkisanblekinanpostèyoanvanmokidiferanyo

• Sansibilizeelèvyosouvanakpostèapouyogadeepipouyotande

• Varyefòmkesyonyo:baypliskesyonouvèkipralfètimounnanbayesplikasyonakfrazkipikonplikeangizkesyon fèmen

• Baytimounyotanpouyoreponnsanoupaentèwonpyo,aprèsasèviakpostèapououkorijesisanesesè

• Itilizeyonlangajkiklèekipresi

• Ankourajeyopouyobayreponsyonanfrazkonplè

XI. ETAP POU OU SUIV LÈ OU AP PREPARE OU POU FÈ POSTÈ YO BAY RANMAN• Kipostèmwenbezwen?

• Koumanmwenpralprezantelpoutoutelèvyorivewèl?

– Kwokepostèouyonfasonpouelèvyowèl;yopadwenitwòwo,nitwòba

– Pouourivefèsa,metekòoudiferankotenanklaslaepichwaziwotèakeklerajkappibonpoutoutelèv yo

– Sioupakakwokepostèyo,machenanklaslapoutoutelèvyowèyo

• Kifrazmpralpwononsepouelèvyokòmansedyalòglaavèm?

• Koumanmpraljereelèvyolèyappranlapawòl?Kiyèskappale?(mètla/matmwazèlla/madanmnan,yonelèv)Kiyèskapkoute?(mètla/matmwazèlla/madanmnan,elèvyo)

• Akkikesyonmpralverifyesaelèvyokonnendejaoubyenyopakonnenmenmnandomènnan?

• Kireponsmwenpansekikòrèkpouchakkesyonmwenpoze?

Page 9: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

7

Premye Koze

• Lèoupozeyonkesyon,oudwekonnenreponswaptannnanoumenm.

• Koumanmpralfèpouplismounposibpatisipe?

• Koumanmpralfèpouelèvkigenpwoblèmoubyenkitimidyopatisipenangrangwoupla?

• Koumanmpralkonplimanteelèvkibaybonreponsyo?

• Koumanmpraledeelèvkipabaybonreponsyo?Kilòtkesyonmpralpozeanplis?Kireponskipaaseptab?

• Koumanpoumkorijechakmovereponssanprantan,yonfasonkifasilitedyalòg?

• Dikikonpòtmanoudwegenyen,oubyenoudweadoptepououpaanpechedyalògfètnanklasla.

XII. TABLO POSTÈ PEDAGOJIKPostè Deskripsyon

1 Ilistrasyonsousalitasyon2 ZanmiRitaakzanmiPòlyo3 Moun ki nan lekòl la4 Mèbakbagaynankayla(yonsènfanmi)5 Jwètyo6 Mèbkigennanklas7 Bagaykinanklasla8 Kizinnan(yonsènfanmi)9 Fotofanmi(fanmiRitaakMaryo)10 Bèt11 Kotekitouprenouakdeplasmanmoun12 Kotebètyoye(sènjaden)13 Kotemounyoyenanlekòlla(pati1),kotebagayyoyenanklasla(pati2)14 Aktivitenanklas(pati1)aknanlakourekreyasyon(pati2)15 Anmizman ak travay nan kay 16 Aktivitejaden:legim(pati1)aktravaynanjaden(pati2)17 Ilistrasyonpoumandepèmisyon(lakay)18 Ilistrasyonpoumandepèmisyon(lekòl)19 Ilistrasyonpoumandemounsèvis(lekòl)20 Ilistrasyonpoumandemounsèvis(lakay)21 Banndesinepoumontrejanyobaylòdlekòloubyenlakay22 Banndesinepoumontrejanyobaylòdakentèdiksyon23 Nan restoran24 Kòmounpououdisaousanti(doulè,fredi,chalè...)25 Kaydoktèpououdisaousanti26 Banndesinepououdisaousanti(lapèrèz,pitye/tristès,lajwa,sipriz...)

Page 10: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

8

Premye Koze

XIII. JAN YON LESON ÒGANIZE : 5 ETAP LESON YO

1) REVIZYON - ANMIZMAN

Etapsaalapouliprezanteobjektiflapandanlapmaryelaksaelèvyoviv.

• Mètla/matmwazèlla/madanmnanapbyenidantifyedisiplinyoakobjektifoperasyonèlkivizeyo;

• Nanetapsaa,aktiviteyovizeankourajeelèvyopouyoanvikòmanselesonanepipouyokòmanseaktiviteentèlektyèlyo;

• Toudeaktiviteyoapedeelèvlaapiyesousayokonnen,konpetansyo,kaliteyopouyokòmansenouvoaprantisajla;

• Mètla/matmwazèlla/madanmnanaljwennelèvyonansayovivpèsonèlman,sayojwennnanfanmiyooubyen nan kilti yo.

2) DEKOUVÈT - APRANTISAJ

Etapsaalapoulifèelèvyogade,pale,fèaktiviteepipouyodiskitesoubagaykigenrapòakobjektiflesonanvizeyo.Nandiferanaktivitesayo,elèvyoapdekouvridivèspatilangfransèapoukontyooubyenakèdmètla/matmwazèlla/madamnanoubyenlòtelèv:fonèm,vokabilè,divèsespresyonaksentaksla,langajkinesesèpoukominikasyon.

• Mètla/matmwazèlla/madanmnanapvinakmwayenkonkrèkapfèsansyotravaypoulfasilitekompreyansyonan;

• Mètla/matmwazèlla/madanmnanappozeelèvyokesyonepilapreponnkesyonelèvyo;

• Mètla/matmwazèlla/madanmnanapbayesplikasyonepilapfèdemonstrasyon;

• Mètla/matmwazèlla/madanmnanapkonseyeelèvyonandekouvètlifè;

• Mètla/matmwazèlla/madanmnanapankourajeelèvyopouyofèesèyepipouyoasepteyofèerè;

• Mètla/matmwazèlla/madanmnanapbayegzèsisaplikasyonpouelèvyosèviakdivèsfòmpawòltoulejounatirèlman;

• Sisanesesèpouelèvyokenbekèkbagaynantètyo,lapedeyojwennpwòpteknikpaypouyorivefèsa;

• Mètla/matmwazèlla/madanmnanbaydivèsfasonmountravaynandyalòg.

3) FÈ PRATIK

Mètla/matmwazèlla/madamnanbayyonaktivitepoufèelèvyokonprannitilitenouvokonesanslanepiyojwennfasonyapkaaplikelpivit.

• Mètla/matmwazèlla/madanmnanmandeelèvyopouyofèpratikaknouvokonesansoubyennouvokapasitekinanobjektifyoaprannyonanyonsitiyasyonorijinal;

• Mètla/matmwazèlla/madanmnanapkreyeyonsitiyasyonpoufèlesonanpasenanyonaktivitekigensans;

• Nanetapsaa,mètla/matmwazèlla/madanmnanapbaydivèsfasonmountravaykichitasoudyalògankò.

Page 11: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

9

Premye Koze

4) JENERALIZASYON - ENTEGRASYON

Objektifetapsaasekoresaelèvyoaprannnan,rannlipisolid.Elèvyoapsèviakdivèsbagayyoaprannyonandivès aktivite ak teknik kle.

• Mètla/matmwazèlla/madanmnanapfèyontounensoudiferanaktivitelesonanpoufèelèvyoremakekonesansyogenyen,konpetansyo,kaliteyo;

• Aktivitekichitasoudyalòglaappèmètpliselèvpale.Nangrangwoup,lapenteresanpoulmontrediferanskigenyennanfasonchakelèvaprann.

5) FINISMAN

Etapsaapèmètouverifyesiobjektiflesonantevizeareyalize.

• Mètla/matmwazèlla/madanmnanapenviteelèvyodikidekouvètyofè.Paregzanp,likamandeyofèyonespozeoraloubyenyonrezime;

• Mètla/matmwazèlla/madanmnanapmandeelèvyosaliprevwaoubyenkikonklizyonlikafè.

Pandantoulesonan,mètla/matmwazèlla/madanmnanapfèevalyasyonfòmatifnanfèenvantèerèyo,nananalizeyoepilapbayreponspedagojikpouchakkaoubyenpoutoutmounansanm:

• koreksyonsouplas(pandanlesonan)

• koreksyonpoupita(samandepouliprannòt,fèyonrefleksyonkialepilwenpasekoreksyonsouplas.Mètla/matmwazèlla/madanmnanapkorijeelèvkifèyomenlipappèsistefèsaplispaseyounonbyendefwapouelèvlapabloke);

• Chaketapyomandeyonfòmevalyasyon:

• Aktivite2:repwodiksyon

• Aktivite3:aplikasyon

• Aktivite4:rezònman,kominikasyon,pataj.

Konpetanskisèvinandiferandomèntankoukapasitepoukritike,bagaykigensans,bonjesyon,jistisakkominikasyon prezan nan tout leson yo.

Page 12: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

10

Premye Koze

XIV. PLAN DETAYE YON LESONLeson N°Objektif ObjektifpwogramdetayeMENFPaObjektif operasyonnèl SaelèvlaapkapabfèaprèlesonanModèl yo etidye ModèlyoetidyedaprèreferansyèlMENFPlaVokabilè VokabilèkigenrapòakobjektiflesonanaksakiladanLòt modèl ModèlyoetidyedejaekinanlesonanMateryèl pou leson an Planchpedagojik,materyèl...Enfòmasyon konplemantè Difikilteespesyalkigenrapòaknivoelèvyoanfransè(fonèm,sentaks...)

Dewoulman leson an nan 30 minitEtap 1: Revizyon Anmizman(7 minit)

Kreye anbyans ki nesesè pou dewoulman leson an. Pandan etap sa a, elèv la apdekouvri sa y ap tann nan men l byen fasil. Aktivite yo ba yo fè yo se pou :-fèyosonjeyonaktivitekitefètdeja;-rakonteyontiistwaoubyendilaakjès.

Etap 2 : Dekouvèt - aprantisaj(12 minit)

Mètla/matmwazèlla/madanmnanapfèelèvlapatisipenanaktiviteaprantisajliyo.Lapfèyokoute,gade,fèesperyans,paleaktètyooubyenavèkkamaradyonanaktivitekominikasyon.Aktiviteadwemennenelèvyoidantifyeen-fòmasyonkibayplisdetay.Mètla/matmwazèlla/madanmnanapgenpouli:

– pozekesyondaprèsaelèvyowènanyonpostè; – lirèsistwaapandanlappozekesyonkonpreyansyonkigenrapòak objektiflivizea;

– fèelèvyorepwoduimodèlyoaprannnanapoulvinotomatik; – asireltoutsaelèvyoapdiyokòrèk; – Baysakisanbleyoakerèkifètsouvanyoyonatansyonespesyal; – Lapdielèvyosayopadwedi(bagaykipavledisayogenlidedi…).

Etap 3 : Pou fè pratik Mètla/matmwazèlla/madanmnanapbayyonaktivitekapedeyosèviakdivèspwenansanm:

– mete elèv yo nan sitiyasyon pou yo itilize modèl yo aprann nan nan yon aktivteorijinal;

(4 minit)

– fèelèvyodekouvriteknikkikaedeyomemorize(fòmaprantisaj).Etap 4 : Jeneralizasyon (5 minit)

Elèvlaapranfòsenouvokonesansliyoatravèyonaktivitekivizefèlreitilizeyoereenvestiyo.Mètla/matmwazèlla/madanmnanapmandeyo:

– itilizemodèlyoetidyeananyonsitiyasyonsoufòmanmizman; – reyenvantemodèlyoteetidyeanvanyo; – refòmile yo.

Etap 5 : Finisman(2 minit)

Mètla/matmwazèlla/madanmnanapverifyesiobjektiflitevizereyalizea: – pozeelèvyokèkkesyon; – retirenouvokonesanslannankontèks,konpetans,kalitite; – refòmileobjektifla; – felisite elèv yo.

Senbòllesonyo:M=saMètla/matmwazèlla/madanmnandi;E=egzanpreponsmètla/matmwazèlla/madanmnanaptannnanmenelèvyo.

Page 13: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

11

Premye Koze

XV. TABLO PWOGRESYIONSupports

Objectifs spéci�ques

Eléments de contenu

Leçons Objectifs opérationnels

Vocabulaire et structure étudiée

Histoires Comptines Jeux Poster

1. Saluer quelqu’un

correctement en utilisant les formules

usuelles.

1.1. Formules courantes de salutations.

**Prononciation du “r”. (Introduction)

Leçon 1 être capable de dire : “Bonjour”, “Bonsoir”,

“Au revoir” pour saluer quelqu’un.

Bonjour, bonsoir, au

revoir, madame, monsieur.

Hist

oire

1 : R

ita g

en y

on n

ouvo

zanm

i lek

òl la

. Li r

ele

Paul

. Li n

an m

enm

kla

s avè

k Ri

ta. Y

oun

saly

e lò

t.

Quand le soleil se lève, (Fè jès yon boul k ap

monte.) Il me dit bonjour.

Quand le soleil se couche, (Fè jès yon boul k ap

desann.) Il me dit bonsoir,

Et moi quand je pars je dis au revoir.

(Fè tankou w ap pati pandan w ap fè jès ak men

ou pou di babay.)

Zip, Zap

1

2. Se présenter à quelqu’un.

2.1. Structures de phrases se

rapportant à la présentation

(prénom). Phrases

déclaratives. (Introduction)

Leçon 2 être capable de dire : Je m’appelle ... pour se présenter.

Bonjour, bonsoir, madame,

monsieur, le/la camarade.

Léon (Fè 2 pa annavan)

se présente tout en blanc, Pour dire

(Mete men ou bò bouch ou.)

à ses camarades : Je m’appelle Léon,

(Mete men sou lestomak ou.)

J’ai six ans (Lonje dwèt ou sou ou epi

montre 6 dwèt.) et j’habite à Cavaillon !

Zip, Zap

1

2. Se présenter à quelqu’un.

2.2. Structures de phrases se

rapportant à la présentation (âge). Présentation de soi.

Phrases déclaratives.

Leçon 3 être capable de dire : J’ai ..... ans pour

se présenter.

Âge, se présenter, bonjour, bonsoir,

j’ai...ans.

Zip, Zap

2

2. Se présenter à quelqu’un.

2.3. Structures de phrases se

rapportant à la présentation

(adresse). Présentation de soi.

Phrases déclaratives.

Leçon 4 être capable de dire : J’habite ....pour

se présenter.

Se présenter, habiter, son âge,

appeler, le nom, le prénom.

Zip, Zap

1

1. Saluer quelqu’un

correctement en utilisant les formules

usuelles.

2. Se présenter à quelqu’un.

1.1. Formules courantes de salutations

**Prononciation du “r”. (Révision)

2.1.2.3. Structures de phrases se

rapportant à la présentation.

(Révision)

Leçon 5 Révision

être capable de dire : “Bonjour”, “Bonsoir”, “Au

revoir” pour saluer quelqu’un.

être capable de

dire : Je m’appelle... J’ai ... ans. J’habite... pour se présenter.

Bonjour, bonsoir, au revoir, je

m’appelle, j’ai.. ans, j’habite.

- Zip, Zap

-

Page 14: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

12

Premye Koze

XV. TABLO PWOGRESYION (kontinye)Supports

Objectifs spéci�ques

Eléments de contenu

Leçons Objectifs opérationnels

Vocabulaire et structure étudiée

Histoires Comptines Jeux Poster

3. Demander à quelqu’un de se

présenter.

3.1. Structures de phrases se

rapportant à la présentation

(prénom).Phrases

interrogatives.(Introduction)

Leçon 6 être capable de dire : Comment t’appelles-tu ?

pour demander à quelqu’un de se

présenter.

Le/ un prénom, le/un nom, la

maison, je m’appelle.

Hist

oire

1 : R

ita g

en y

on n

ouvo

zanm

i lek

òl la

. Li r

ele

Paul

. Li n

an m

enm

kla

s avè

k Ri

ta. Y

oun

saly

e lò

t.

Bonjour, comment vas-tu ?(Pran 2 men ou, fè tankou w

ap bay lanmen.)Merci d’être venu,

(Bese tèt ou.)

Viens dans notre maison,(Fè desen yon kay nan lè a : yon triyang anlè, yon kare

aprè.)

Viens, dis-nous ton prénom.

(Fè jès ak men ou tankou lè w ap di vini.)

(Reprann kontin nan pandan w ap mete “âge,

adresse” nan plas “prénom” nan lòt leson yo.)

Tik-Tak 1

3. Demander à quelqu’un de se

présenter.

3.2.Structures de phrases se

rapportant à la présentation (âge).

Phrases interrogatives.

Leçon 7 être capable de dire : Quel âge as-tu

? pour demander à quelqu’un de se

présenter.

L’âge, tu, as, bonjour, la

maison.

Tik-Tak 1

1. Saluer quelqu’un

correctement en utilisant les formules

usuelles.

1.1. Formules courantes de salutations.

**Prononciation du “r”. (Introduction)

Leçon 8 être capable de dire : Comment vas-tu ? pour demander à quelqu’un de ses

nouvelles.

Comment, vas, tu, directeur, merci, bien.

Tik-Tak 1

3. Demander à quelqu’un de se

présenter.

3.1. Structures de phrases se

rapportant à la présentation

(adresse).Phrases

interrogatives.

Leçon 9 être capable de dire : Où habites-tu ? pour demander à quelqu’un de se

présenter.

Tu, j’habite, bonsoir, le

directeur, viens

Tik-Tak 1

1. Saluer quelqu’un

correctement en utilisant les formules

usuelles.

3. Demander à quelqu’un de se

présenter.

1.1. Formules courantes de salutations.(Révision)

3.1./ 2. Structures de phrases se

rapportant à la présentation.

Phrases interrogatives.

(Révision)

Leçon 10 Révision

être capable de dire : Je vais bien, merci. Ça va bien, merci , pour saluer

quelqu’un.

être capable de dire : Comment t’appelles-tu ?

Quel âge as-tu ? Où habites-tu ?

pour demander à quelqu’un de se

présenter.

Je, tu, bien, merci, vas, l’âge.

- Tik-Tak -

Page 15: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

13

Premye Koze

XV. TABLO PWOGRESYION (kontinye)Supports

Objectifs spéci�ques

Eléments de contenu

Leçons Objectifs opérationnels

Vocabulaire et structure étudiée

Histoires Comptines Jeux Poster

4. Présenter un camarade.

4.1. Structures de phrases se

rapportant à la présentation

(prénom).Phrases

déclaratives.(Introduction)

Leçon 11 être capable de dire : Il/ elle s’appelle

pour présenter un camarade.

Il, elle, le/ la camarade,

maman, une/ la �lle, un/ le

garçon.

Hist

oire

2 : S

e ist

wa

Paul

ki e

nvite

Rita

ak

Mar

io la

kay

li. Li

fè p

aran

l yo

fè k

ones

ans a

k yo

.Pau

l mon

tre m

èb a

vèk

baga

y nè

f ki l

akay

li.

Mar

io a

k Ri

ta m

ontre

nou

vo jw

èt y

o.

Je vous présente ma camarade,

(Montre yon zanmi ak pla men ou.)

elle s’appelle Anabelle,elle a 10 ans,

(Fè jès pou montre yon moun ki wo.)

elle habite à Jacmel.(Fè jès pou w montre yon

kote.)

Zip, Zap

2 et 3

4. Présenter un camarade.

4.2. Structures de phrases se

rapportant à la présentation (âge).

Phrases déclaratives.

Leçon 12 être capable de dire : Il/ elle a... ans pour présenter un

camarade.

Il, elle, le/ la camarade, 7, ans, maman, une �lle,

un garçon.

Marie a une camade, (Montre yon kamarad ak pla

men ou.)elle s’appelle Anabelle,

elle a 10 ans, (Fè jès pou montre yon

moun ki wo.)elle habite à Jacmel.

(Fè jès pou w montre yon kote.)

Zip, Zap

2

4. Présenter un camarade.

4.3. Structures de phrases se

rapportant à la présentation

(adresse).Phrases

déclaratives.

Leçon 13 être capable de dire : Il/ elle

habite… pour présenter un

camarade

Carrefour, à Jacmel, âge, un/ une camarade, un/ une ami(e),

l'adresse.

Je vous présente ma camarade,

(Montre yon zanmi ak pla men ou.)

elle s’appelle Anabelle,elle a 10 ans,

(Fè jès pou montre yon moun ki wo.)

elle habite à Jacmel.(Fè jès pou w montre yon

kote.)

Tik-Tak 3

3. Demander à quelqu'un de se

présenter.

3.1.Structures de phrases se

rapportant à la présentation.

Phrases interrogatives.

(Révision)

Leçon 14 être capable de dire : Comment t’appelles-tu ?

Quel âge as-tu ? Où habites-tu ?

pour demander à quelqu’un de se

présenter.

Présenter, un/ une camarade, Jacmel, l'âge, la �lle, le garçon.

Tik-Tak 3

4. Présenter un camarade.

4.1./ 2./ 3. Structures de

phrases se rapportant à la présentation.

Phrases déclaratives.

(Révision)

Leçon 15 Révision

être capable de dire : Il/ elle

s'appelle... Il/ elle a... ans. Il/ elle habite... pour présenter un

camarade.

Le/ la camarade, maman, une �lle,

un garçon, un ami, l'adresse,

présenter, l'âge.

- Tik-Tak -

Page 16: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

14

Premye Koze

XV. TABLO PWOGRESYION (kontinye)Supports

Objectifs spéci�ques Eléments de contenu

Leçons Objectifs opérationnels

Vocabulaire et structure étudiée

Histoires Comptines Jeux Poster

5. Identi�er par des énoncés

appropriés, les êtres et les

choses de son environnement.

5.1. Mots et structures de phrases

se rapportant à l'identi�cation (mobilier de la

maison/ classe). Phrases déclaratives.

(Introduction)

Leçon 16 être capable de dire : C’est le/ la/ un/ une .... pour

identi�er les êtres et les choses de son

environnement.

La/une télévision, la/une chaise,

le/un bu�et, la/ une table, la/ une

dodine.

Hist

oire

2

Voici mon école et voici ma classe,

(Lonje bra ou anlè.)C’est ma maitresse,

Elle s’appelle Claudia.(Montre Mèt la pandan

w ap lonje men dwat ou.)

Voici ma gomme et voici mon crayon.

(Montre yon gòm ak yon kreyon.)

Jeu de Kim

4

5. Identi�er par des énoncés

appropriés, les êtres et les

choses de son environnement.

5.1 Mots et structures de phrases se rapportant à

l'identi�cation (mobilier de la

maison/ classe). Phrases déclaratives.

Leçon 17 être capable de dire : Voici .... le/ la/ un/ une/ l’.... pour identi�er les êtres et les choses son environnement.

La/une télévision, la/une chaise, le/

un placard, la/ une table, la/une

porte.

Jeu de Kim

4

5. Identi�er par des énoncés

appropriés, les êtres et les

choses de son environnement.

5.2. Mots et structures de phrases

se rapportant à l'identi�cation (jouets).

Phrases déclaratives.

Leçon 18 être capable de dire : C’est le/ la/ un/ une .... pour

identi�er les êtres et les choses son environnement.

Une toupie, une poupée, la

boule, la corde à sauter, un jeu de

dominos.

Jeu de Kim

5

5. Identi�er par des énoncés

appropriés, les êtres et les

choses de son environnement.

5.3. Mots et structures de phrases

se rapportant à l’identi�cation

(personnes de l’école). Phrases déclaratives.

Leçon 19 être capable de dire : Voici Madame,

Monsieur, le/ la/ un/ une .... pour

identi�er les êtres de son environnement.

Le directeur, le maitre/ la maîtresse,

voici, madame, monsieur, la

classe, l’école.

Zip, Zap

3

5. Identi�er par des énoncés

appropriés, les êtres et les

choses de son environnement.

5.1./ 2./ 3. Mots et structures de phrases

se rapportant à l’identi�cation.

Phrases déclaratives(Révision)

Leçon 20 être capable de dire : C’est le/ la/ un/

une ... Voici le/ la/ un/ une, Madame, Monsieur .... pour

identi�er les êtres de son environnement.

La/ une table, le tableau, le

placard, le maître, la maîtresse, une/

la soeur.

- Zip, Zap

-

Page 17: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

15

Premye Koze

XV. TABLO PWOGRESYION (kontinye)Supports

Objectifs spéci�ques

Eléments de contenu

Leçons Objectifs opérationnels

Vocabulaire et structure étudiée

Histoires Comptines Jeux Poster

1. Saluer quelqu’un

correctement en utilisant les formules

usuelles.

2. Se présenter à quelqu’un.

3. Demander à quelqu’un de se

présenter.

1. Structures de phrases se rapportant à la

présentation. Phrases déclaratives. (Révision)2.1.2.3. Structures de

phrases se rapportant à la présentation. (Révision)

3.1./ 2. Structures de phrases se rapportant à la

présentation.Phrases interrogatives.

(Révision)

Leçon 21REVISION

Leçons 1 à 9

être capable de dire : Je vais bien, merci. Ça va bien, merci , pour saluer

quelqu’un.être capable de

dire : Je m’appelle… J’ai …ans J’habite…

pour se presenter. être capable de dire : Comment

t’appelles-tu ? Quel âge as-tu ? Où habites-

tu ? pour demander à quelqu’un de se

présenter

Le vocabulaire des leçons 1 à 9

Focus : Bonjour, Bonsoir, le/ son nom, l’âge, son

adresse.

Hist

oire

1

Les comptines des leçons

1 à 9

Zip, Zap

-

4. Présenter un camarade.

5. Identi�er par des énoncés appropriés,

les êtres et les choses de son

environnement.

4.1./ 2./ 3. Structures de phrases se rapportant à la

présentation.Phrases déclaratives.

(Révision)5.1./ 2./ 3. Mots et

structures de phrases se rapportant à l’identi�cation.

Phrases déclaratives.(Révision)

Leçon 22REVISION

Leçons 11 à 19

être capable de dire : Il/ elle

s’appelle… Il/ elle a… ans. Il/ elle habite… pour présenter un

camarade.être capable de dire :

Voici le/ la/ un/ une… Madame, Monsieur … C’est le/ la/ un/ une …pour identi�er les êtres

et les choses de son environnement.

ILe vocabulaire des leçons 11 à 19Focus : la table,

le placard, la télévision, la dodine,

la toupie, mon camion.

Hist

oire

2

Les comptines des leçons

11 à 19

Zip, Zap

-

Objectifs 1 à 5 Eléments de contenu 1 à 5 Leçon 23TEST

Objectifs des leçons Vocabulaire des leçons 1 à 19

1, 3 et 4

Objectifs 1 à 5 Eléments de contenu 1 à 5 Leçon 24TEST

Objectifs des leçons 1 à 19

Vocabulaire des leçons 1 à 19

1, 3 et 4

Objectifs 1 à 5 Eléments de contenu 1 à 5 Leçon 25REMÉ-

DIATION

Objectifs des leçons 1 à 19

Vocabulaire des leçons 1 à 19

Hist

oire

s1

et 2 - Tik-Tak -

Page 18: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

16

Premye Koze

XV. TABLO PWOGRESYION (kontinye)Supports

Objectifs spéci�ques Eléments de contenu

Leçons Objectifs opérationnels

Vocabulaire et structure étudiée

Histoires Comptines Jeux Poster

5. Identi�er par des énoncés

appropriés, les êtres et les choses de son

environnement.

5.1. Mots et structures de phrases se rapportant à

l’identi�cation (mobilier de la classe/ maison).

Phrases déclaratives

Leçon 26 être capable de dire : Oui, c'est le/

la/ un/ une… pour identi�er l’objet de

la classe.

Un/ le bureau, un/ le bu�et, une/ la

table, une/ la chaise, un/ le banc, un/ le

tableau.

Hist

oire

3 : P

aul a

k Ri

ta a

p ap

rann

repo

nn k

esyo

n. R

ita ra

ntre

laka

y li

ak P

aul. R

ita m

ande

pap

a

l fè

men

m jw

èt la

ak

yo.

(Mete men ou dèyè do ou.)J'ai quelque

chose dans ma main.

Est-ce que c'est une craie ?

(Montre yon baton lakrè.)

Est-ce que c'est une règle ?

(Montre yon règ.)

Est-ce que c'est un petit

caillou ?(Mèt la/

matmwazèl la/ madanm nan ap ouvè men l devan

klas la.)Oui, c'est un petit caillou

Jakadi a dit

6

5. Identi�er par des énoncés appropriés,

les êtres et les choses de son

environnement.

5.1. Mots et structures de phrases se rapportant à

l’identi�cation (mobilier de la classe/ maison).

Phrases déclaratives

Leçon 27 être capable de dire : Oui, c´est le/

la/ un/ une… pour identi�er les objets de la salle de classe.

Une/ la craie, une/ la règle, un/ le livre, un/ le crayon, un/ le cahier, une/ la

gomme.

Jakadi a dit

7

5. Identi�er par des énoncés appropriés,

les êtres et les choses de son

environnement.

5.3. Mots et structures de phrases se rapportant à

l’identi�cation (personnes de l'école). Phrases déclaratives.

Leçon 28 être capable de dire : Oui, c´est le/ la/ l’/ un/ une… pour identi�er

les personnes de l'école.

Un/ le directeur, un/ l’élève, le maître,

la maîtresse, le/ la camarade.

Jakadi a dit

3

5. Identi�er par des énoncés appropriés,

les êtres et les choses de son

environnement.

5.3. Mots et structures de phrases se rapportant à

l’identi�cation (personnes de l'école). Phrases déclaratives.

Leçon 29 être capable de dire : Oui, c´est le/ la/ l´… pour

identi�er les personnes et le

mobilier de l'école.

Un/ le directeur, un/ le maître, une/ la

maîtresse, une/ un élève, un/ le

tableau, une/ la table, un/ le bureau.

Jakadi a dit

3, 6 et 7

5. Identi�er par des énoncés appropriés,

les êtres et les choses de son

environnement.

5.1./ 3. Mots et structures de phrases se rapportant à

l'identi�cation.Phrases déclarative.

(Révision)

Leçon 30 Révision

être capable de dire : Oui, c´est le/ la/ l´/ un/

une/ Monsieur/ Madame… pour

identi�er les personnes et les

objets de sa classe.

Un/ le bureau, un/ le bu�et, une/ la

table, une/ la chaise, un/ le banc, un/ le tableau, Monsieur,

Madame

La comptine des leçons

26 à 30

JwètKim

Page 19: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

17

Premye Koze

XV. TABLO PWOGRESYION (kontinye)Supports

Objectifs spéci�ques

Eléments de contenu

Leçons Objectifs opérationnels

Vocabulaire et structure étudiée

Histoires Comptines Jeux Poster

5. Identi�er par des énoncés appropriés,

les êtres et les choses de son

environnement.

5.4. Mots et structures de phrases se rapportant à l’identi�cation (objets de la cuisine). Phrases

déclaratives.

Leçon 31 être capable de dire : Non, ce

n'est pas le/ la/ un/ une… pour

identi�er les objets de la cuisine.

Un/ le couteau, une/ la cuillère,

une/ l'assiette, un/ le gobelet, une/ la

fourchette.

Hist

oire

3

Est-ce que c’est la craie qui bouge ?

(Pran yon règ epi souke men ou.)

Non, ce n’est pas la craie.

(Fè jès ak tèt ou pou di non.)

Est-ce que c’est le couteau qui pique ?(Fè endèks nan men

dwat ou pike pla men goch ou.)

Non, ce n’est pas le couteau.

(Fè jès ak tèt ou pou di non.)

Est-ce que c’est la directrice qui parle ?

(Mete men w bò bouch ou pou montre

yon moun k appale.)

Non, ce n’est pas la directrice.

Est-ce que ce que je dis est vrai ?

(Monte zepòl ou, fè tankou w ap poze

kesyon.)Oui, oui, oui !!

(Fè jès ak tèt ou pou di wi.)

Non, non, non !!

Jwèt Kim

8

5. Identi�er par des énoncés appropriés,

les êtres et les choses de son

environnement.

5.1. Mots et structures de phrases se rapportant

à l’identi�cation (mobilier de la maison/

objets de la cuisine). Phrases

déclaratives.

Leçon 32 être capable de dire : Non, ce

n'est pas le/ la/ un/ une… pour

identi�er les mobiliers de la

maison.

Un/ le lit, un/ le bu�et, Une/ la table, une/ la dodine, une/

la télévision.

Jakadi a dit

4

5. Identi�er par des énoncés appropriés,

les êtres et les choses de son

environnement.

5.2./ 1. Mots et structures de phrases

se rapportant à l'identi�cation

(jouet/ mobilier). Phrases déclaratives..

Leçon 33 être capable de dire : Non, ce

n'est pas le/ la/ l’/ un/ une… pour

identi�er des jouets.

Un/ le ballon, un l’osselet, un/ le jouet, un/ le jeu

de vaisselle, une/ la poupée, une/ la

bille.

Jwèt Wi/ Non

5

5. Identi�er par des énoncés appropriés,

les êtres et les choses de son

environnement.

5.3. Mots et structures de phrases se rapportant

à l’identi�cation (personnes de la maison). Phrases

déclaratives..

Leçon 34 être capable de dire : Non, ce

n´est pas le/ la/ l´/ un/ une…

pour identi�er les personnes.

Ton papa, ta maman, ton frère, ta

sœur, ton enfant.

Jwèt Wi/ Non

9

5. Identi�er par des énoncés appropriés,

les êtres et les choses de son

environnement.

5.1./ 2/ 3./ 4. Mots et structures de phrases

se rapportant à l'identi�cation.

Phrases déclarative. (Révision)

Leçon 35 Révision

être capable de dire : Non, ce n'est pas le/ la/ l'/ un/ une/ Monsieur/

Madame… pour identi�er les

personnes et les objets.

Une/ la table, une/ la tasse, un l’osselet, un/ le camion, une/

la bille, un/ le lit.

La comptine des leçons 31 à 34

Jwèt Kim

Page 20: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

18

Premye Koze

XV. TABLO PWOGRESYION (kontinye)Supports

Objectifs spéci�ques Eléments de contenu

Leçons Objectifs opérationnels

Vocabulaire et structure étudiée

Histoires Comptines Jeux Poster

6. Demander à quelqu'un d'identi�er

les êtres et les choses de son

environnement

6.1. Phrases se rapportant à

l'identi�cation (personnes de l'école/

maison). Phrases interrogatives. (Introduction)

Leçon 36 être capable de dire : Est-ce que

c´est… pour identi�er les personnes.

Un/ le maître, une/ la maman, un/ le frère, une/ la sœur, un/ une/

l’ami(e), un/ le directeur.

Hist

oire

4 : R

ita e

nvite

Pau

l ak

sè li

Suz

anne

. Pau

l pre

zant

e sè

li. P

aul a

p m

ontre

Kèk

bag

ay n

èf li

gen

yen,

ep

i Rita

ap

mon

tre li

men

m to

u bè

l bag

ay la

kay

li.

Est-ce que c’est un animal ?

(Fè jès ak zepòl ou tankou lè w ap poze

kesyon.)Oui, c’est un animal.

(Souke tèt ou pou di wi.)

Est-ce qu’il a 2 oreilles(Montre 2 zòrèy ou.)

2 yeux(Montre 2 je ou.)

et 4 pattes ?Oui, il a 4 pattes.

(Souke tèt ou pou di wi epi montre 4 dwèt.)Est-ce qu’il fait Wou !

Wou ?(Wou ! Wou ! Fè tankou

chen ap jape.)Non, ce n’est pas un

chien.(Souke tèt ou pou di

non.)Est-ce qu’il fait Miaou !

Miaou ?(Fè tankou chat k ap fè

Myaw.)Oui, il fait Miaou !

Miaou…(Souke tèt ou pou di

wi.)Est-ce que c’est un

chat ?(Refè jès 2 zorèy, 2 je,

4 pat, Myaw.)C’est…c’est… le chat

Matou.

Jwèt Kim

3

6. Demander à quelqu'un d'identi�er

les êtres et les choses de son

environnement

6.2. Phrases se rapportant à

l´identi�cation (objets de la

classe). Phrases interrogatives.

Leçon37 être capable de dire : Est-ce que

c´est… pour identi�er les objets

de la classe.

Une/ la feuille, une/ la plume, un/

le taille-crayon, un/ le crayon, une/la règle.

Jwèt Kim

7

6. Demander à quelqu'un d'identi�er

les êtres et les choses de son

environnement

6.2. Phrases se rapportant à

l´identi�cation (objets de la

classe). Phrases interrogatives.

Leçon 38 être capable de dire : Qu'est-ce

que c'est ?pour identi�er les objets de la classe.

Une/ la gomme, une/ la plume, un/ le crayon,

une règle, un/ le cahier.

Jwèt Kim

7

6. Demander à quelqu'un d'identi�er

les êtres et les choses de son

environnement

6.3. Phrases se rapportant à

l´identi�cation (jouets). Phrases interrogatives.

Leçon 39 être capable de dire : Qu'est-ce que c'est ? pour

identi�er les jouets.

Une/ la poupée, un/ le camion, une/ la voiture,

un/ le cerf-volant.

Jakadi a dit

5

6. Demander à quelqu'un d'identi�er

les êtres et les choses de son

environnement

6.1./ 2./ 3. Phrases se rapportant à l'identi�cation.

Phrases interrogatives.

(Révision)

Leçon 40 Révision

être capable de dire : Est-ce que c'est... ? Qu'est-ce que c'est ? pour identi�er les êtres et les choses de son

environnement.

Une/ la gomme, une/ la plume,

une/ la règle, un/ le cahier, un/ le

livre, une/ la sœur.

La comptine des leçons 31 à 34

Jwèt Kim

Page 21: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

19

Premye Koze

XV. TABLO PWOGRESYION (kontinye)Supports

Objectifs spéci�ques Eléments de contenu

Leçons Objectifs opérationnels

Vocabulaire et structure étudiée

Histoires Comptines Jeux Poster

6. Demander à quelqu'un d'identi�er

les êtres et les choses de son

environnement

6.4. Phrases se rapportant à

l'identi�cation (objets de la cuisine). Phrases

interrogatives.

Leçon 41 être capable de dire : Qu'est-ce que c'est ? pour

identi�er les objets de la cuisine.

Un/ le couteau, une/ la cuillère,

une/ la fourchette, un/ le gobelet,

une/ la cafetière, une/ l’assiette.

Hist

oire

4

Sur l’étagère,(Montre etajè klas la. Si pa genyen, fè kòm

si w ap montreyon etajè.)

Qu’est-ce que c’est ?C’est la cafetière,

(Fè jès yon moun k ap vide yon kafe nan yon

tas.)De ma grand-mère.

Sur le tapis,(Montre atè a avèk pla

men ou.)Qu’est-ce que c’est ?

C’est la toupie,(Fè jès yon moun k ap

mate yon boul.)C’est la toupie,

De Rémi !

Jwèt Kim

8

6. Demander à quelqu'un d'identi�er

les êtres et les choses de son

environnement

6.5. Phrases se rapportant à

l'identi�cation (mobilier/ objets de la maison). Phrases

interrogatives.

Leçon 42 être capable de dire : Qu'est-ce que c'est ? pour

identi�er les objets et les meubles de

la maison.

Le téléphone portable, la

télévision, le lit, une dodine, la

table.

Jwèt Kim

4

6. Demander à quelqu'un d'identi�er

les êtres et les choses de son

environnement

6.1. Phrases se rapportant à

l'identi�cation (personnes de la famille). Phrases interrogatives.

Leçon 43 être capable de dire : Qui est-ce ? pour identi�er les personnes de la

famille.

Mon papa, ma maman, mon

grand-père, ma sœur, ma grand-mère, mon frère

Jwèt Kim

8 et 9

6. Demander à quelqu'un d'identi�er

les êtres et les choses de son

environnement

6.1. Phrases se rapportant à

l'identi�cation (personnes de

l'école). Phrases interrogatives.

Leçon 44 être capable de dire : Qui est-ce ? pour identi�er les

personnes de l’école.

Monsieur le directeur, madame

la directrice, le maître/ la maîtresse, le

gardien, l’élève.

Jwèt Kim

3 et 4

6. Demander à quelqu'un d'identi�er

les êtres et les choses de son

environnement.

6.1. 2./ 3./ 4./ 5. Phrases se rapportant

à l'identi�cation. Phrases interrogatives.

(Révision)

Leçon 45 Révision

être capable de dire : Qu’est-ce que c’est ? Qui est-ce ? pour identi�er les

êtres et les choses de son

environnement.

Papa, monsieur, un/ le maître, une/

la maîtresse, ma soeur, mon frère,

la fourchette, le gobelet, la

cafetière.

La comptine des leçons 41 à 44

Jwèt Kim

3, 8 et 9

Page 22: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

20

Premye Koze

XV. TABLO PWOGRESYION (kontinye)Supports

Objectifs spéci�ques Eléments de contenu

Leçons Objectifs opérationnels

Vocabulaire et structure étudiée

Histoires Comptines Jeux Poster

5. Identi�és par des énoncés appropriés,

les êtres et les choses de son

environnement

5.1. 2/ 3./ 4. Mots et structures de phrases

se rapportant à l'identi�cation.

Phrases déclaratives. (Révision)

Leçon 46 REVISION Leçons

26 à 34

être capable de dire : Oui,

c'est…, Non, ce n'est pas… pour identi�er les êtres

et les choses de son environnement.

Le vocabulaire des leçons 26 à 34

Hist

oire

3

Les comptines des leçons 26 à 34

Zip Zap –

6. Demander à quelqu'un d'identi�er

les êtres et les choses de son

environnement

6.1./ 2./ 3. Phrases se rapportant à l'identi�cation.

Phrases interrogatives.

(Révision)

Leçon 47 REVISION Leçons

36 à 44

être capable de dire : Est-ce que c'est…? Qu'est-

ce que c'est ? Qui est-ce ? pour identi�er les êtres

et les choses de son environnement.

Le vocabulaire des leçons 36 à 44

Hist

oire

4

Les comptines des leçons 36 à 44

Zip Zap –

Objectifs 5 et 6 Eléments de contenu 5 et 6

Leçon 48TEST

Objectifs des leçons 26 à 44

Vocabulaire des leçons 26 à 44

5 et 9

Objectifs 5 et 6 Eléments de contenu 5 et 6

Leçon 49TEST

Objectifs des leçons 26 à 44

Vocabulaire des leçons 26 à 44

5 et 9

Objectifs 5 et 6 Eléments de contenu 5 et 6

Leçon 50REMÉ -

DIATION

Objectifs des leçons 26 à 44

Vocabulaire des leçons 26 à 44

Hist

orire

s 3

et 4

Jwèt Kim

Page 23: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

21

Premye Koze

XV. TABLO PWOGRESYION (kontinye)Supports

Objectifs spéci�ques Eléments de contenu

Leçons Objectifs opérationnels

Vocabulaire et structure étudiée

Histoires Comptines Jeux Poster

7. Nommer des êtres et des lieux de son environnement

immédiat

7.1 Structures de phrases se rapportant

à l'identi�cation (personnes de la famille).

Phrases déclaratives. (Introduction)

Leçon 51 être capable de dire : C'est…

pour identi�er les personnes de la

famille.

Un/ le papa, une/ la sœur, une/

la maman, un/ le frère, une/ la

grand-mère, un/ le grand-père.

Hist

oire

5 : R

ita a

k M

ario

rank

ontre

Ren

é. S

e yo

n el

èv y

on lò

t kla

s. Yo

fè k

ones

ans.

Ri

ta a

k M

ario

gen

yon

che

n Re

né g

en y

oun

tou.

Qui a un beau stylo (plume) ?

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap

montre yon plim.)Mon frère Mario.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan

ap montre yon moun ki wo.)

Qui a une belle gomme ?

(Montre yon gòm.)Maîtresse Simone.(Montre yon ti �.)Qui joue avec le

caillou ?(Montre yon ti wòch.)

Le chien Toutou.(Fè jès pou montre 2

ti zòrèy.)

Jwèt Wi/ Non

9

7. Nommer des êtres et des lieux de son environnement

immédiat

7.2. Structures de phrases se rapportant à

l'identi�cation (personnes de l'école). Phrases

déclaratives.

Leçon 52 être capable de dire : C'est…

pour identi�er les personnes de

l’école.

Un/ une élève, le maître, la maîtresse, la dame, le monsieur.

Jwèt Wi/ Non

3

7. Nommer des êtres et des lieux de son environnement

immédiat

7.3. Structures de phrases se rapportant à

l'identi�cation (animaux). Phrases déclaratives.

Leçon 53 être capable de dire : C'est…

pour identi�er les animaux.

Un/ le cheval, un/ le chien, un/

le chat, un/ le poisson, une/

la tortue, un/ le cochon.

Jwèt Wi/ Non

10

6. Demander à quelqu'un

d'identi�er les êtres et les choses de son

environnement7. Nommer des

êtres et des lieux de son environnement

immédiat

6.1. Phrases se rapportant à l'identi�cation

(personnes de l'école). Phrases interrogatives.

(Révision)7.1. Structures de

phrases se rapportant à l'identi�cation

(personnes). Phrases déclaratives.

Leçon 54 être capable de dire : Qui est-ce ? pour identi�er les

personnes de l’école.

être capable de dire : C'est…

pour identi�er les personnes.

Papa, maman, le grand-frère,

le maître, la maîtresse, le

directeur.

Tik-Tak 3

7. Nommer des êtres et des lieux de son environnement

immédiat.

7.1./ 2./ 3. Structures de phrases se rapportant à l'identi�cation. Phrases déclaratives. (Révision)

Leçon 55 Révision

être capable de dire : Quel est le nom de… ? Qui est-ce ? C’est... pour identi�er

des êtres et des lieux de son

environnement.

Vocabulaire des leçons 51 à 54

La comptine des leçons 51 à 54

Zip Zap –

Page 24: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

22

Premye Koze

XV. TABLO PWOGRESYION (kontinye)Supports

Objectifs spéci�ques Eléments de contenu

Leçons Objectifs opérationnels

Vocabulaire et structure étudiée

Histoires Comptines Jeux Poster

7. Nommer des êtres et des lieux de son environnement

immédiat

7.4 Structures de phrases se rapportant

à l'identi�cation (lieux environnement

proche). Phrases déclaratives

Leçon 56 être capable dire : Mon/ ma… (marché, église…)

s'appelle... pour identi�er des lieux.

Un/ le marché, une/ l’église, une/ l’école,

une/ la rivière, un/ le dispensaire.

Moi, je m’appelle Suzanne.

(Mete men ou sou lestomak ou.)

Ma ville s’appelle Léogâne.

(Fè yon koub ak men ou anlè

tèt ou.)Mon petit chien s’appelle Médor.

(Desann men ou jis li prèske

rive atè.)Et toi, comment t’appelles-tu ?

(Lonje dwèt ou sou yon elèv.)

Tik-Tak 11

8. Demander à quelqu'un de dire le nom des êtres

et des lieux de son environnement

8.1. Phrases se rapportant à

l'identi�cation (lieux d'habitation). Phrases

interrogatives. (Introduction)

Leçon57 être capable de dire : Comment s'appelle ton/ ta… (quartier,

rue…) ? pour demander à quelqu’un d’identi�er les lieux.

Ta rue, ton quartier, ta ville,

ton village.

Tik-Tak 11

8. Demander à quelqu'un de dire le nom des êtres

et des lieux de son environnement

8.2. Phrases se rapportant à

l'identi�cation (animaux). Phrases

interrogatives.

Leçon 58 être capable de dire : Comment s'appelle ton/ ta… (animal préféré, chien…) pour demander

à quelqu’un d’identi�er des

animaux.

Ton cabri, ton chat, ton chien, ton poisson, ta

tortue.

En commençant

par moi

10

8. Demander à quelqu'un de dire le nom des êtres

et des lieux de son environnement

8.3. Phrases se rapportant à

l'identi�cation (personnes de la famille/ école/

quartier). Phrases interrogatives.

Leçon 59 être capable de dire : Comment s'appelle

ton/ ta… (sœur, frère, maître…) pour demander

à quelqu’un d’identi�er les

personnes de son environnement.

Ta grand-mère, ton frère, ta

sœur, ta mère, ton directeur.

En commençant

par moi

3 et 9

8. Demander à quelqu'un de dire le nom des êtres

et des lieux de son environnement.

7.4 Structures de phrases se rapportant

à l'identi�cation. Phrases déclaratives.

(Révision)8.1./ 2./ 3. Phrases

se rapportant à l'identi�cation.

Phrases interrogatives. (Révision)

Leçon 60 Révision

être capable de dire : Comment

s'appelle ton/ ta… ? Comment s’appelle ton animal préféré ? pour demander à

quelqu’un d’identi�er des êtres et des

lieux de son environnement.

Vocabulaire des leçons 56 à 59

La comptine des leçons 56 à 59

En commençant

par moi

Page 25: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

23

Premye Koze

XV. TABLO PWOGRESYION (kontinye)Supports

Objectifs spéci�ques Eléments de contenu

Leçons Objectifs opérationnels

Vocabulaire et structure étudiée

Histoires Comptines Jeux Poster

9. Dire l'endroit où se trouve une

personne, un animal ou une

chose

9.1. Structures de phrases se rapportant

à la localisation (maison). Phrases

déclaratives. (Introduction)

Leçon 61 être capable de dire : Le pronom (je) suis

(plus le complément) dans/ à/ au… pour se localiser dans la

maison.

La/ une chambre, la/ une cuisine,

le/ un lit, la/ une table, la/ une

cour, le/ un salon.

Hist

oire

6 : R

ita a

k M

ario

ap

prep

are

yo p

ou y

ale

lekò

l. Jea

n vi

ni a

k m

anje

pou

che

n an

. L a

p ch

èche

Tout

ou. M

anm

an p

a la

. Da

bitid

se m

anm

an k

i men

nen

Mar

io a

k Ri

ta le

kòl.

Le lapin est dans son bain.

(Mete chak endèks ou bò tèt ou pou montre

zòrèy lapen.)La souris est dans

son lit.(Mete 2 menm ou bò machwè ou epi

panche tèt ou.)Le mouton est sur un

pont. (Fè tankou yon

mouton k ap begle.)L’anolis est sur le tapis.

(Fè jès yon tapi ak plan men ou.)

Jakadi a dit

4

9. Dire l'endroit où se trouve une

personne, un animal ou une

chose

9.2. Structures de phrases se rapportant

à la localisation (personnes). Phrases

déclaratives.

Leçon 62 être capable de dire : Le pronom (il/elle) est (plus le complément) dans/ à/ en… pour dire l’endroit où se trouve une autre

personne.

Une/ la table, un/ le banc, un/ le bureau, une/ la classe, il/ elle.

Jakadi a dit

11

9. Dire l'endroit où se trouve une

personne, un animal ou une

chose

9.3. Structures de phrases se rapportant

à la localisation (animaux). sous forme

déclarative.

Leçon 63 être capable de dire : L´animal est (plus le complément) sur…/

dans un/ une/ le/ la/ l´… pour dire

l’endroit où se trouve un animal.

Le chien, le chat, le cheval, le cabri, le coq, l´oiseau.

Jakadi a dit

12

9. Dire l'endroit où se trouve une

personne, un animal ou une

chose

9.4. Structures de phrases se rapportant

à la localisation (objets). Phrases

déclaratives.

Leçon 64 être capable de dire : L'objet est (plus

le complément) sur/ dans un, une,

le, la, l´… pour dire l’endroit où se trouve

un objet.

Une/ la table, une/ la maison, un/ le camion, une/ l´étagère.

Jakadi a dit

4

9. Dire l'endroit où se trouve une

personne, un animal ou une

chose

9.1./ 2./ 3./ 4. Structures de phrases

se rapportant à la localisation. Phrases

déclaratives. (Révision)

Leçon 65 Révision

être capable de dire : La personne/ l'objet/ l'animal/ le pronom

suis/ est (plus le complément) dans/

à/ en… pour dire où se trouve une

personne, un animal ou une chose.

Vocabulaire des leçons 61 à 64

La comptine des leçons 61 à 64

Jakadi a dit

Page 26: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

24

Premye Koze

XV. TABLO PWOGRESYION (kontinye)Supports

Objectifs spéci�ques Eléments de contenu

Leçons Objectifs opérationnels

Vocabulaire et structure étudiée

Histoires Comptines Jeux Poster

10. Demander l'endroit où

se trouve une personne, un

animal ou une chose

10.1. Structures de phrases pour localiser (personnes à l'école/

maison). Phrases interrogatives directes.

(Introduction)

Leçon 66 être capable de dire : Où est le/ la/ l´… ? pour

demander l’endroit où se trouve une

personne.

Le directeur, une/

la maîtresse, ta maman, ma soeur.

Où est la maîtresse ?

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap kache dèyè

biwo a.)Derrière le bureau.Où est le bureau ?(Montre biwo a.)À côté du tableau.Où est le tableau ?(Montre tablo a.)Accroché au mur.

Mais, où sont les élèves ?

(Lonje dwèt sou elèv yo.)

Ils sont partis à la maison.

Zip Zap 11

10. Demander l'endroit où

se trouve une personne, un

animal ou une chose

10.2. Structures de phrases pour localiser

(animaux). Phrases interrogatives directes.

Leçon 67 être capable de dire : Où est le/ la/ l´… ? pour

demander l’endroit où se trouve un

animal.

Le chat, le chien, le cabri,

la poule, le coq, le toit,

la maison.

Zip Zap 12

10. Demander l'endroit où

se trouve une personne, un

animal ou une chose

10.3. Structures de phrases pour localiser

(objets). Phrases interrogatives directes.

Leçon 68 être capable de dire : Où est le/ la/ l´… ? pour

demander l’endroit où se trouve un

objet.

Le livre, la chaise, le crayon, la table,

la gomme.

Zip Zap 12

10. Demander l'endroit où

se trouve une personne, un

animal ou une chose

10.4. Structures de phrases pour localiser (personnes avec un pronom). Phrases

interrogatives directes.

Leçon 69 être capable de dire : Où est-t-il/

elle ? pour demander l’endroit où se trouve

un garçon ou une �lle.

La cour de récréation,

une salle de classe, à l’école,

la classe, aux toilettes.

Zip Zap 13

10. Demander l´endroit où

se trouve une personne, un

animal ou une chose

10.1./ 2./ 3./ 4. Structures de phrases pour localiser. Phrases interrogatives directes.

(Révision)

Leçon 70 Révision

être capable de dire : Où est le/ la/ l’… ?

Où est-il/ elle ?Il/ elle est…

pour demander à quelqu’un de dire

l’endroit où se trouve une personne, un

animal ou une chose.

Le chat, le toit, le crayon,

la table, l´oiseau,

le directeur, dans la rue.

La comptine des leçons 66 à 69

Zip Zap 12

Page 27: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

25

Premye Koze

XV. TABLO PWOGRESYION (kontinye)Supports

Objectifs spéci�ques Eléments de contenu

Leçons Objectifs opérationnels

Vocabulaire et structure étudiée

Histoires Comptines Jeux Poster

7. Nommer des êtres et des lieux de son environnement

immédiat

7.1./2./ 3./ 4. Structures de phrases

se rapportant à l'identi�cation. Phrases déclaratives. (Révision)

Leçon 71 REVISION

Leçons 51 à 59

être capable de dire : Mon/ ma.… s'appelle.…, le/ la/

l´…s'appelle….être capable

d'identi�er des lieux, des animaux et des

personnes en disant : Comment s'appelle

ton/ ta…. (ville, chien, frère…) pour identi�er des êtres et des lieux de son

environnement.

Le vocabulaire des leçons

51 à 59

Hist

oire

5

Les comptines des leçons 51 à 59

Tik-Tak –

8. Demander à quelqu'un de dire le nom des êtres

et des lieux de son environnement

8.1./ 2./ 3. Phrases se rapportant à

l'identi�cation. Phrases interrogatives. (Révision

9. Dire l'endroit où se trouve une

personne, un animal ou une chose

9.1./ 2./ 3./ 4. Structures de phrases

se rapportant à la localisation. Phrases

déclaratives. (Révision)

Leçon 72 REVISION

Leçons 61 à 69

être capable de dire : La personne (je/ il/ elle), l'objet, l'animal… suis/ est

(plus le complément) dans/ à/ en… pour dire l'endroit où se

trouve une personne, un animal ou une

chose.

Le vocabulaire des leçons

61 à 69

Hist

oire

6

Les comptines des leçons 61 à 69

Tik-Tak –

10. Demander l'endroit où

se trouve une personne, un animal

ou une chose

10.1./ 2./ 3./ 4. Structures de phrases pour localiser. Phrases interrogatives directes.

(Révision)

Objectifs 7 à 10 Eléments de contenu 7 à 10

Leçon 73TEST

Objectifs des leçons 51 à 69

Vocabulaire des leçons 51 à 69

9 et 12

Objectifs 7 à 10 Eléments de contenu 7 à 10

Leçon 74TEST

Objectifs des leçons 51 à 69

Vocabulaire des leçons 51 à 69

9 et 12

Objectifs 7 à 10 Eléments de contenu 7 à 10

Leçon 75REMÉ-

DIATION

Objectifs des leçons 51 à 69

Vocabulaire des leçons 51 à 69

Hist

oire

s 5

et 6

Jakadi a dit

Page 28: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

26

Premye Koze

XVI. TEKNIK KI POU DEVLOPE NAN TOUT LESON YO1) KONSEY POU LESON FRANSE YO KA BYEN PASE

Men sa pou ou fè :

Anvan leson an

• Pranyontitanpououlilesonoupralfèa.Saappèmètnoupialèzlènapfèkoua.

• Lifò,toutpatiouprallipouelèvyoanfransèoubyenankreyol.Saappèmètoualèzlèwapdimooubyen fraz yo epi bay bon ton.

• Li ou byen di plizyè fwa mo ou byen fraz fransè ki difisil pou di yo. Sa vle di fraz ki difisil pou pwononseoubyenpouwbaybontonyo.Saappèmetouanseyelesonfransèyotrèbyen.

• Lèoufinlilesonyoplizyèfwa,fèmengidla,epieseyesonjepatikèkpati.Saappèmètoumemorizeyolèoukòmanseabitye.Konsa,lèwapprezantelesonyooupabezwenkitejewnangidla.Saappèmètoutoufèlòtbagaytankou:gadeelèvyo,gadesiyoapsuivlesonan,siyoappatisipe,tandeepisuivrepons yo ap bay.

• Pozetètoukesyonsousaousotlia.Saappèmètouverifiesiwkonpranlesonanepigadesioukonpransawdwefèaksaelèvyodwefènankoua.

• Rekopyepasajkiparètdifisilpououyooubyenpasajoupansekienpòtanyoplizyèfwa.

• Eseyememorizekànvalesonyopouwkabyenfèlesonansanwpakitejewnangidla.

• Fèmenjewepieseyeimajineoumenmkapprezantelesonan.

Pandan leson an

• Ankourajeelèvyopatisipenantoutaktivitelesonyo.

• Toujoumeteanpilgetenanfasonwapprezantelesonyo.

• Sonjechwazimenmkantitetifiaktigasonpouwpozekesyon

• Sonjechwazitoutelèv(elèvdevan,nanmitan,deyè,)pouwpozekesyon.

• Sèviakteknikpoupozekesyonakreponnlèsanesesè.

• Machenanklaslapouverifyesitoutelèvappatisipenanlesonan.

• Edeelèvkigendifikiltepoufèaktiviteyo.

• Byenegzekitekonsiyaktiviteyo.

• Veyepoupagendezòdnanaktiviteyo.

2) TEKNIK

Teknikkidevlopeyoseapwòchsoukonesansakoryantasyonpedagojikkinantoutlesonyo.Mètla/matmwazèlla/madanmnandwelitekniksayoanvanchakleson,jiskaskelivinmatonnansèviakyo.Kaliteansèyman/aprantisajlaapdepannespesyalmandenivokonpetansmètla/matmwazèlla/madanmnankinesesèpoureyalizeaktivitepedagojiksayo.Genyentwateknik:

Page 29: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

27

Premye Koze

a. TEKNIK POU POZE KESYON KI POU DEVLOPE NAN SENK AKTIVITE YON LESON Teknik sa a y ap itilize nan tout leson yo bay 5 etap yo dwe nèt ale :

Teknikkipoudevlopenan5aktiviteyokimandepozekesyon:Mèt la/ madmwazèl la/ madam nan :1) Poze yon kesyon ;2) Bay elèv yo 3 segonn pou yo re�echi ; 3) Mande elèv yo bay repons (Poze 2 ti � ak 2 ti gason, 2 elèv ki pa leve men yo, ak 2 elèv ki timid kesyon) ; (1)

–Mandeelèvyofèjèskòmreponslansisanesesè; –Siyonelèvgendifikiltepoulreponn,edelijwennbonreponslan; –Sielèvlapajwennbonreponslan,bayreponskòrèkoutaptannnan;4) Bay repons lan nan yon fraz oubyen yon egzanp nan menm kontèks la ;5) Fè yo repete modèl la yon fwa.

b. MODÈL DYALÒG KI CHITA SOU KONESANS POU POZE KESYON

Pouedeelèvyofèpratik,yobaymodèldyalògkichitasoukonesanssotinanpwen3rivenanpwen5nanteknikkipoudevlopenan5aktiviteyo.

c. TEKNIK « SE TOU PA M » nan POU ELÈV YO VIN MATON NAN DIVÈS FÒM PAWÒL TOU LE JOU

Twazyèmtekniklaapdevlopenanyonsèlaktivite.Seaktivite2C.Seyondemachkigen5etap:

1)Setoupam,2)Toutmounansanm,3)Setoupaw,4)Pade,5)Setoupaw,kipapouedeelèvyovinmatonnandivèsfòmpawòltoulejou.

• Nanaktivitesaakilapouelèvlapwouvesalteaprann,lapgenpoulsèviakmodèlkietidyeadaprèjanklaslaòganize.

SE TOU PA M : Mèt la/ madmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak postè a oubyen l ap li pati istwa a yon lòt fwa epi l ap poze kesyon pou l ka fè yo konprann modèl tèks/ vokabilè y ap etidye a.

1)Lèmdi«Se tou pa m»(lonje dwèt ou sou ou),mapdipoukontmwen.2)Lèmdi«Tout moun ansanm»(Mèt la/ madmwazèl la/ madanm nan ap lonje dwèt sou klas la ak soutèt li),napdisaansanm. 3)Lèmdi«Se tou pa w»(lonje dwèt ou sou tout klas la), n ap repete san m pa ede nou.4)Lèmdi«Pa de»,noupralrepeteakyonkamarad.Mapedenou.(Mèt la/ madmwazèl la/ madanm nan ap mache nan ranje yo pou l ankouraje gwoup yo oubyen elèv k ap travay a de yo konbine fraz la ak lòt mo. L ap tande repons yo bay yo, l ap korije chak erè oubyen l ap ranfòse fraz l ap fè elèv yo repete yo.)5)Lèmdi«Se tou pa w», (Elèv mèt la/ madmwazèl la/ madanm nan chwazi a ap repete modèl la. Mèt la/ madmwazèl la/ madanm nan tounen sou tablo a epi li poze 1 ti � ak 1 ti gason kesyon anvan li al nan yon lòt aktivite oubyen nan yon lòt modèl.)

Page 30: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

28

Premye Koze

(1)MODÈL DYALÒG pou kesyon soti nan pwen 3 rive nan pwen 5.

1)Èskeoukareponnkesyonsaa?Eseye,napedeou.2)Si repons lann kòrèk, di«Setrèbyen».(Pase nan pwen 4 dyalòg la.)3)Si repons lann pa kòrèk oubyen si elèv la di anyen, di«Mpraledewjwennbonreponslann».Chwazipamipidevanyosakikaedeelèvyojwennreponskòrèkla:

a) Bay yo endis «Likòmansemenmjanak…,Sekontrè…,Noutedilyè».b) Bay repons pou yo chwazi : Tande twa pwopozisyon yo byen, re�echi, aprè sa bay repons lann. (Paregzanp :

Èske se Maryo, Sizàn, oubyen Jan ?)c) Ankouraje elèv yo sèvi ak sa yo jwenn nan antouraj yo. «Gendesenlsoupostèa,nousèviakmosanan

yontiistwasemènpasea.Gadelabaa,direktèagenyoun…».4)Si elèv la pa jwenn repons lan, di«Reponslan…».5)Bay bon repons lann nan yon fraz konplè epi fè repete l yon fwa. Èske ou ka repete sa m sot di a ? Eseye.6)Di «Se trè byen ».

d. MACH A SUIV POU POZE KESYON AK REPONN KESYON NAN PATI TI KOZE/ CHANTE YO M:Kesyonmètla/matmazèlla/madanmnan.E:YonelèvapreponnM:Mètla/matmazèlla/madanmnanapreprannreponslananyonfraz.M+E:Mètla/matmazèlla/madanmnanapdireponslaakelèvlaE:Elèvlaapreprannpoukontli.M:Mètlaapreprannyondènyefwa.

e. MACH A SUIV POU REPONN KESYON NAN LOT AKTIVITE YO.M:Kesyonmètla/matmazèlla/madanmnanE:YonelèvapreponnM:Mètla/matmazèlla/madanmnanapreprannreponslananyonfraz.M+ :Mètla/matmazèlla/madanmnandilakelèvyo.

:Elèvyoapreprannpoukontyo.M:Mètla/matmazèlla/madanmnanapreprannyondènyefwa.

NB.Lènouwè sa vle di se tout elèv k ap reponn.

Page 31: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

29

Premye Koze

XVII. JAN POU YO FÈ ELÈV YO FÈ TÈSChakmounapfètèslapoukontli.Pandanmètla/matmwazèlla/madanmnanaptravayakyonelèv,lòtelèvyoapgenaktivitepouyalepilwenkinandezyèmpatiyontès.Yokafèaktivitesayopoukontyo,sanèd.

1) KONSIY JENERAL POU TÈS YO

Pouelèvlasantiliankonfyans,mètla/matmwazèlla/madanmnanaprelechakelèvvinfètèslaapa.Mètla/matmwazèlla/madanmnanpapfèokennremakdekourajannidevanelèvla,nidevanlòtelèvyo,sielèvlapatakonnkèkmooubyensilitafèerèpwononsiyasyon.

2) SA KI NAN TÈS YO

Tèsfransèorallagen3etap:

1.Dyalòg

2.Konprannsaoutande

3.Idantifikasyonkichòynanyondesen

Toutmoakpawòlkinanobjektif19dènyelesonyoparètnantèsla.

KONSIY POU KOREKSYON

1. Dyalòg Wapprannòtchakfwaelèvla1/twonpel(pa bay bon repons lan),2/malpwononsemoyooubyensonyo,3/padianyen.

2. Konprannsaouli Wapprannòtchakfwaelèvla1/twonpel(pa bay bon repons lan),2/padianyen.

3. Idantifikasyonnandesenan

Wapprannòtchakfwaelèvla1/twonpel(pa bay bon repons lan),2/paidantifyesakinandesenankòrèkteman,3/padianyen.

XVIII. LESON KOREKSYON ANAprèchakperyòdtès,genyonlesonpoukorijeerè.Lilapoulrezoudpwoblèmkitoujouparètnanchaktès.Pigwoobjektiflesonobligatwasaasemetetoutelèvnètnannivoyodweyeadaprènivokonpetansyodwegenyenlèperyòdaprantisajlafini.

XIX. AKTIVITE POU METE CHALÈAktivitesayodwefètsimètla/matmwazèlla/madanmnantwouveyonesesè.Objektifyoserasanbleklasla,simotivasyonyobese.Mètla/matmwazèlla/madanmnankafèlòtaktivitekiswivobjektifsa.

Page 32: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

30

Premye Koze

Aktivite pou devlopman langaj ak aktivite revèy

Aktivite revèy #1

Kounyeanoupralfèyontiegzèsis.Touttimounkanpe.

M ap fè yon mouvman ak kò m. Aprè sa m ap mande nou fè menm mouvman an. (Di mouvman an pandan w ap fè l ak elèv yo.)

«Pancheadwat».

(Tout timoun ap fè tankou pwofesè a pandan y ap di panche a dwat.)

Mètla/matmwazèlla/madanmnankafèkèklòtnansayokinanbwataktiviterevèylaepilappasenanpwochenaktiviteansèyman.

Bwataktiviterevèy.

1. Pancheadwat2. Pancheagoch3. Panchedevan4. Kagesoudo5. Viretètouagochadwat6. Pliyekònou7. Yontivole8. Kanperèd9. Yontidanse10. Soukekònou

Aktivite revèy #2

Kounyeanoupralfèyontiegzèsis.Touttimounkanpe.

M ap fè yon mouvman ak kò m. Aprè sa m ap mande nou fè men m mouvman an. (Di mouvman an pandan w ap fè l ak elèv yo.)

«Souketètnou».

(Tout timoun ap fè tankou pwofesè a pandan y ap di souke tèt nou.)

Mètla/matmwazèlla/madanmnankafèkèklòtnansayokinanbwataktiviterevèylaepilappasenanpwochenaktiviteansèyman.

Bwataktiviterevèy.

1. Levemennou2. Fèmenmenou3. Ouvèmenou4. Lonjedwètou5. Pranyonobjè6. Brase7. Pouse

Nou ka fè lòt aktivite ki sanble ak sa yo pou kapte atansyon elèv yo lè yo distrè.

Page 33: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

Leson

LESON 1 RIVE NAN 75

Page 34: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

32

LEÇON 1

Objectif:Saluerquelqu’uncorrectementenutilisantlesformulesusuelles.Êtrecapablededire:Bonjour, Bonsoir, Au revoir.Vocabulaire:Bonjour,bonsoir,aurevoirmadame,monsieur.Matériel(s):Guidedumaître,posterN°1Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationdesson/R//E/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Mizantren/ Mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:Anesa,noupralaprannpalefransèapatidebèltikoze,tichante,tiistwaaktijwèt.M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:SeistwaRitakigenyonnouvozanmilekòlla.Yonanmenmklas.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Quandlesoleilselève,(Fè jès yon boul k ap monte.)Ilmeditbonjour.Quandlesoleilsecouche,(Fè jès yon boul k ap desann.)IlmeditBonsoir.Etmoiquandjepars,JedisAurevoir.(Fè tankou l ap pati pandan l ap fè siy ak men l.)

Activité 1

Page 35: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

33

LEÇON 1

M : Kounye a, m pral di ti koze/ chante a liy pa liy epi nou pral repete aprè m. N ap kanpe epi n ap fè jèsyo avè m. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap poze yon ti� ak yon ti gason kesyon.)M:Kisasolèyladi?E:Bonjour,bonsoir.M:Solèyladi:Bonjour,Bonsoir.M+E:Solèyladi:Bonjour,Bonsoir.E:Solèyladi:Bonjour,Bonsoir.M:Solèyladi:Bonjour,Bonsoir.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Queditlesoleil?Fè menm jan an pou :Rép:Lesoleildit:Bonjour,Bonsoir.

M:Kisamdilèmprale?Fè menm jan an pou :Rep:Lèmprale,mwendi:Aurevoir.

Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequejedisquandjepars?Fè menm jan an pou :Rép:Quandjepars,jedisaurevoir.

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà: Dire : Bonjour, Bonsoir, Au revoir pour se saluer.

Page 36: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

34

LEÇON 1

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan touche solèy la.)M:Kisadesensareprezante?E:Solèyla.M:Desensareprezantesolèyla.M+ :Desensareprezantesolèyla.

:Desensareprezantesolèyla.M:Desensareprezantesolèyla.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.Quereprésentecedessin?Fè menm jan an pou :Rép:Cedessinreprésentelesoleil.

M:Desensolèylananpostèavledilimaten.Kisanoudilematen?Fè menm jan an pou :Rép:Lematen,noudi:Bonjour.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequ’onditlematin?Fè menm jan an pou :Rép:Lematin,ondit:Bonjour.

M:Kisadesensareprezante?(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan touche lalin lan.) Fè menm jan an pou : Rép:Desensareprezantelalin.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Querepesentecedessin?Fè menm jan an pou :Rép:Cedessinrepresentelalune.

M:Desenlalinnanpostèavlediliaprèmidioubyenaswè.Kisanoudiaprèmidioubyenaswè?Fè menm jan an pou :Rép:Aprèmidioubyenaswènoudi:Bonsoir.

Activité 2

Page 37: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

35

LEÇON 1

M : Kounye a, nou pral di sa an fransè.M:L’imagedelalunedansleposterveutdirequec’estl’après-midioulesoir.Quedit-onpoursesaluerdansl’après-midioulesoir?Fè menm jan an pou :Rép:L’après-midioulesoir,ondit:Bonsoir.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan touche desen de moun ki �n bay lanmen epi de moun yo k ap separe.)M:Kisayodilèdemounapsepare?Fè menm jan an pou :Rép:Lèdemounapsepare,yodi:Aurevoir.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quedit-onquandonsesépare?Fè menm jan an pou :Rép:Quandonsesépare,onditaurevoir.

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyonaprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

M:Ritagenyonnouvozanmilekòlla.Yonanmenmklas.M:Mwenprallikòmansmanistwaapounou.Rita:Bonjour.Paul:Bonjour.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaRitadi?E:Bonjour.M:Ritadi:Bonjour.M+ :Ritadi:Bonjour.

Page 38: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

36

LEÇON 1

:Ritadi:Bonjour.M:Ritadi:Bonjour.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QueditRita?Fè menm jan an pou :Rép:Ritadit:Bonjour.

M:KisaPauldi?Fè menm jan an pou :Rep:Pauldi:Bonjour.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QueditPaul?Fè menm jan an pou :Rép:Pauldit:Bonjour.

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn (Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)Kounyea,noupralaprannmoakfrazsayo:

M:Quandjerencontrequelqu’unlematin,jedis:Bonjour.M : À mon tour M : Bonjour.M:Tousensemble M+E:Bonjour.M : À votre tour M : Bonjour.M:Pardeux E+E:Bonjour.M : À ton tour M : Bonjour.

M:Quandjerencontrequelqu’unl’après-midioulesoir,jedis:Bonsoir.M : À mon tour M : Bonsoir.M:Tousensemble M+E:Bonsoir.M : À votre tour M : Bonsoir.M:Pardeux E+E:Bonsoir.M : À ton tour M : Bonsoir.

M:Quandjequittequelqu’un,jedis:Aurevoir.M : À mon tour M : Au revoir.M:Tousensemble M+E:Au revoir.M : À votre tour M : Au revoir.M:Pardeux E+E:Au revoir.M : À ton tour M : Au revoir.

Page 39: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

37

LEÇON 1

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

(Elèv 1 ap jwe wòl Rita epi elèv 2 ap jwe wòl Paul.)Elèv1(Rita):Bonjour.Elèv2(Paul):Bonjour.

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Zip Zap Règjwètla:Napretenanplasnou.Mapretedevan.Lèmlonjedwètsouyonelèv,epimdi:«ZIP»,elèvlaapdi:«Bonjour».Lèmlonjedwètsouyonelèv,epimdi:«ZAP»,elèvlaapdi:«Bonsoir».Lèmlonjedwètmwensouyonelèv,epimdi:«ZIPZAP»,elèvlaapdi:«Aurevoir».Konsiy:Siyonelèvfèerè,lappranplasmounkapmennenjwètla.

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouteaprannjodia?E:Bonjour,Bonsoir,Aurevoir…M:Aujourd’hui,onaapprisàdire:Bonjour, bonsoir, au revoir pour se saluer.

Bravo !

Activité 4

Activité 5

Activité 3

Page 40: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

38

LEÇON 2

Objectif:Seprésenteràquelqu’un.Êtrecapablededire:Je m’appelle…Vocabulaire:Bonjour,bonsoir,madame,monsieur,Léon,le/lacamarade.Autre(s)structure(s)dephrase(s):Bonjourmadame/monsieur,bonsoir,aurevoir.Matériel(s):Guidedumaître,posterN°1Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationdessons/E//R/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:SeistwaRitakigenyonnouvozanmilekòlla.Yonanmenmklas.Younsalyelòt.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Léon(Fè 2 pa annavan)seprésentetoutenblanc,Pour dire (Mete men ou bò bouch ou.)àsescamarades:Jem’appelleLéon,(Mete men sou lestomak ou.)J’aisixans(Lonje dwèt ou sou ou epi montre 6 dwèt.)etj’habiteàCavaillon!

Activité 1

Page 41: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

39

LEÇON 2

M : Kounye a, m pral di ti koze/ chante a liy pa liy epi nou pral repete aprè m. N ap kanpe epi n ap fè jèsyo avè m. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap poze yon ti� ak yon ti gason kesyon.)

M:Kisanoudinlènourankontreyonmounpounousalyel?E:Bonjour,oubyenbonsoir.M:Lènourankontreyonmoun,noudi:Bonjouroubyenbonsoir.M+E:Lènourankontreyonmoun,noudi:Bonjouroubyenbonsoir.E:Lènourankontreyonmoun,noudi:Bonjouroubyenbonsoir.M:Lènourankontreyonmoun,noudi:Bonjouroubyenbonsoir.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequ’onditquandonrencontrequelqu’un,pourlesaluer?Fè menm jan an pou :Rép:Quandonrencontrequelqu’un,pourlesaluer,ondit:BonjourouBonsoir.

M:Tigasonandi:MwenreleLéon.Eoumenm,kijanourele?(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan chwazi yon elèv pou reponn.)Fè menm jan an pou :Rép:Mwenrele…+nonelèvla.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Lepetitgarçondit:Jem’appelleLéon.Ettoi,commentt’appelles-tu?Fè menm jan an pou :Rép:Jem’appelle…+(Nom de l’élève.)

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà: Dire : Je m’appelle… pour dire son nom.

Page 42: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

40

LEÇON 2

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dy-alòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap touche desen Rita.) M:Kilèssaye?E:yontifi.M:Seyontifi.M+ :Seyontifi.

:Seyontifi.M:Seyontifi.ImajtifiananpostèareprezanteRita.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quiest-ce?Fè menm jan an pou :Rép:c’estunepetitefille.L’imagedelapetitefilledansleposterreprésenteRita.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap touche desen Paul.) M:Kilèssaye?Fè menm jan an pou : Rép:Seyontigason.ImajtigasonannanpostèareprezantePaul.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quiest-ce?Fè menm jan an pou :Rép:c’estunpetitgarçon.L’imagedupetitgarçondansleposterreprésentePaul.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap touche desen Paul ak Rita ki ap bay lanmen.) KisaRitaakPaulapfè?Fè menm jan an pou :Rép:RitaakPaulapprezantetètyo.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè:QuefontRitaetPaul?Fè menm jan an pou :Rép:RitaetPaulseprésentent.

Activité 2

Page 43: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

41

LEÇON 2

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukes-yon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pan-dan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

M : Se istwa Rita ki gen yon nouvo zanmi lekòl la. Yo nan menm klas. Youn salye lòt.M:Mwenpralliyonpatinanrèsistwaapounou.Rita:Commentt’appelles-tu?Paul:Jem’appellePaul.Paul:Ettoi,commentt’appelles-tu?Rita:Jem’appelleRita.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaRitadiPaul?E:Commentt’appelles-tu?M:RitadiPaul:Commentt’appelles-tu?M+ :RitadiPaul:Commentt’appelles-tu?

:RitadiPaul:Commentt’appelles-tu?M:RitadiPaul:Commentt’appelles-tu?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QueditRitaàPaul?Fè menm jan an pou :Rép:RitaditàPaul:Commentt’appelles-tu?

M:KisaPaulreponnRita?Fè menm jan an pou :Rép:Paulreponn:Jem’appellePaul.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuerépondPaulàRita?Fè menm jan an pou :Rép:Paulrépond:Jem’appellePaul.

Page 44: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

42

LEÇON 2

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)Kounyea,noupralaprannmoakfrazsayo:

M:Quandjemeprésente,jedis:Jem’appelle…+monnom.M : À mon tour M : Je m’appelle…M:Tousensemble M+E:Je m’appelle…M : À votre tour M : Je m’appelle…M:Pardeux E+E:Je m’appelle… (Chak elèv ap di non yo.)M : À ton tour M : Je m’appelle… (Non elèv la.)

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

(Elèv 1 ap jwe wòl Rita epi elèv 2 ap jwe wòl Paul.)Elèv1(Rita) :Commentt’appelles-tu?Elèv2(Paul):Jem’appellePaul.Elèv2:Ettoi,commentt’appelles-tu?Elèv1:Jem’appelleRita.

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Zip Zap Règjwètla:Nouapretenanplasnou.Mapretedevan.Lèmlonjedwètsouyonelèv,epimdi:«ZIP»,elèvmwenmontreaapdi«Bonjour».Lèmlonedwètsouyonelèv,epimdi«ZAP»,elèvlaapdi:«Jem’appelle...».Lèmlonjedwètmwensouyonelèv,epimdi:«ZIPZAP»,elèvlaaapdi:«Aurevoir».Konsiy:Lèyonelèvfèerè,lapvinmounkapmennenjwètla.

Activité 3

Activité 4

Page 45: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

43

LEÇON 2

Activité 5 Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dy-alòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouteaprannjodia?E:Jem’appelle…M:Aujourd’hui,onaapprisàdire:Je m’appelle… pour dire son nom.

Bravo !

Page 46: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

44

LEÇON 3

Objectif:Seprésenteràquelqu’un.Êtrecapablededire:J’ai… ans. Vocabulaire:Âge,seprésenter,bonjour,bonsoir,j’ai…ans.Matériel(s):Guidedumaître,posterN°2Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationdessons/R//U//E/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:SeistwaRitakigenyonnouvozanmilekòlla.Yonanmenmklas.Younsalyelòt,epiyoundilòtnonyo.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Léon(Fè 2 pa annavan)seprésentetoutenblanc,Pour dire (Mete men ou bò bouch ou.)àsescamarades:Jem’appelleLéon,(Mete men sou lestomak ou.)J’aisixans(Lonje dwèt ou sou ou epi montre 6 dwèt.)etj’habiteàCavaillon!

Activité 1

Page 47: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

45

LEÇON 3

M : Kounye a, m pral di ti koze/ chante a liy pa liy epi nou pral repete aprè m. N ap kanpe epi n ap fè jèsyo avè m. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Tigasonandi:MwenreleLéon.Eoumenm,Kijanourele?(Mèt chwazi yon elèv pou reponn.)E: (Elèv la di non l.)M:Mwenrele…+(Non elèv la.) M+E:Mwenrele…+(Non elèv la.) E:Mwenrele…+(Non elèv la.)M:Mwenrele…+(Non elèv la.)

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Lepetitgarçondit:Jem’appelleLéon.Ettoi,commentt’appelles-tu?Fè menm jan an pou :Rép:Jem’appelle…+ (Non elèv la.)

M:Tigasonandi:Mwengensizan.Eoumenm,kilajou?Fè menm jan an pou :Rep:Mwengen+(Laj elèv la.)

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Léonadit:J’ai6ans.Ettoiquelâgeas-tu?Fè menm jan an pou :Rép:J’ai…+(Laj elèv la.) ans.

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà:Dire : j’ai... ans, pour dire son âge.

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la a lonje dwèt li sou desen ki nan postè a k ap ede timoun yo reponn.)

(Mèt la touche imaj Rita ak Paul.)M:Kilèsdetimounsayoye?E:SeRitaakPaul.M:DetimounsayoseRitaakPaul.M+ :DetimounsayoseRitaakPaul.

Activité 2

Page 48: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

46

LEÇON 3

:DetimounsayoseRitaakPaul.M:DetimounsayoseRitaakPaul. M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quisontcesenfants?Fè menm jan an pou :Rép:CesenfantssontRitaetPaul.

M:Ritaakpaulapprezantetètyo.KisaRitakadiPaulpoulidilajli?Fè menm jan an pou :Rép:Ritakadi:Mwengenyen…+lajli.

Kounyea,noupraldisaanfransè.RitaetPaulseprésentent.Qu’est-cequeRitapeutdireàPaulpourluidiresonâge?Fè menm jan an pou :Rép:Ritapeutdire:J’ai…+sonâge.

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Se istwa Rita ki gen yon nouvo zanmi lekòl la. Yo nan menm klas. Youn salye lòt, epi youn di lòt non yo.Mpralliyonpatinanrèsistwaapounou.Rita:Quelâgeas-tu?Paul:J’ai7ans.Rita:Quelâgeas-tu?Paul:J’ai7ans.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

Page 49: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

47

LEÇON 3

M : Kisa Rita di Paul nan istwa a ?E:Quelâgeas-tu?M:RitadiPaul:Quelâgeas-tu?M+ :RitadiPaul:Quelâgeas-tu?

:RitadiPaul:Quelâgeas-tu?M : Rita di Paul : Quel âge as-tu ?

Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QueditRitaàPauldansl’histoire?Fè menm jan an pou :Rép:RitaditàPaul:Quelâgeas-tu?

M:KisaPaulreponnRitananistwaa?Fè menm jan an pou :Rèp:Paulreponn:J’ai7ans.

Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuerépondPaulàRitadansl’histoire?Fè menm jan an pou :Rép:Paulrépond:J’ai7ans.

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)Kounyea,noupralaprannmoakfrazsayo:

M:Quandjeveuxdiremonâge,jedis:J’ai… + (le chi�re) ans. M : À mon tour M : J’ai… ans. M:Tousensemble M+E:J’ai… ans. M : À votre tour M : J’ai… ans. M:Pardeux E+E:J’ai… (L’âge de l’élève) ans. M : À ton tour M : J’ai… (L’âge de l’élève) ans.

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

Activité 3

Page 50: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

48

LEÇON 3

Élève1:Bonjour.Jem’appelleRita.J’ai7ans.Élève2:Bonjour.Jem’appellePaul.J’ai7ans.

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Zip Zap Règjwètla:M:Napretenanplasnou.Maplonjedwètmwensouyonelèvepimapdi«ZIP»,elèvmmontreaapdi«Jem’appelle…+nonli.»Lèmdi«ZAP»,elèvlaapdi:«J’ai…+lajli».Lèmdi«ZIPZAP»,elèvmmontreaapmetyondwètsoubouchli.Konsiy:Lèyonelèvtwonpel,lapvinmounkapmennenjwètla.

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouteaprannjodia?E:J’ai…ans.M:Aujourd’huinousavonsapprisàdire:J’ai… ans, pour dire son âge.

Bravo !

Activité 4

Activité 5

Page 51: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

49

LEÇON 4

Objectif:Seprésenteràquelqu’un.Êtrecapablededire:J’habite…Vocabulaire:Seprésenter,habiter,le/sonâge,appelerle/sonnom,le/sonprénom.Autre(s)Structure(s):Jem’appelle…,J’ai…ans…Matériel(s):Guidedumaître,posterN°1Information(s)complémentaire(s):

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:SeistwaRitakigenyonnouvozanmilekòlla.Yonanmenmklas.Younsalyelòt,epiyoundilòtnonaklajyo.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Léon(Fè 2 pa annavan)seprésentetoutenblanc,Pour dire (Mete men ou bò bouch ou.)àsescamarades:Jem’appelleLéon,(Mete men sou lestomak ou.)J’aisixans(Lonje dwèt ou sou ou epi montre 6 dwèt.)etj’habiteàCavaillon!

Activité 1

Page 52: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

50

LEÇON 4

M : Kounye a, m pral di ti koze/ chante a liy pa liy epi nou pral repete aprè m. N ap kanpe epi n ap fè jèsyo avè m. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap poze yon ti� ak yon ti gason kesyon.)

M:TigasonanreleLéon.Lidi:Mwengen6zan,eou,kilajou?E: … (Elèv la di laj li.)M:Mwengen+(Laj elèv la.)M+E:Mwengen+(Laj elèv la.) E:Mwengen+(Laj elèv la.)M:Mwengen+(Laj elèv la.)

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Lepetitgarçons’appelleLéon.Ildit:J’ai6ans.Ettoi,quelâgeas-tu?Fè menm jan an pou :Rép:J’ai…(Laj elèv la.) ans.

M:Tigasonandi:MwenreleLéon,mwengensizan.MwenreteCavaillon.Eou,kikoteourete?Rép:Mwenrete…+(Kote elèv la rete a.)

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Lepetitgarçons’appelleLéon.IlhabiteàCavaillon.Ettoi,oùhabites-tu?Rép:J’habite…+(Kote li rete.)

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà: Dire j’habite… pour dire son adresse.

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dy-alòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

M:KisanouwèPaulakRitaapfènanpostèa?E:PaulakRitaapbaylanmen.M:PaulakRitaapprezantetètyo.

Activité 2

Page 53: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

51

LEÇON 4

M+ :PaulakRitaapprezantetètyo. :PaulakRitaapprezantetètyo.

M:PaulakRitaapprezantetètyo.

M : Kounye a, nou pral di sa an fransè.M:QuefontPauletRitadansleposter.Fé menm jan an pou :Rép:PauletRitaseprésentent.

M:KisaRitakadiPaulpouldilikotelirete?Fè menm jan an pou :Rép:Ritakadi:Mwenrete…+ non kote l rete a.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuepeutdireRitaàPaulpourluidireoùellehabite?Fè menm jan an pou :Rép:Ritapeutdire:J’habite…+lenomdel’endroitoùellehabite.

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukes-yon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pan-dan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Se istwa Rita ki gen yon nouvo zanmi lekòl la. Yo nan menm klas. Youn salye lòt, epi youn di lòt non ak laj yo.M:Mpralliyonpatinanrèsistwaapounou.Rita:Oùhabites-tu?Paul:J’habiteàCarrefour.Paul:Oùhabites-tu?Rital:J’habiteàCarrefour.

M : M ap li yon dezyèm fwa. Si nou tande mo oubyen fraz n ap aprann nan lè m ap li, leve pous nou anlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

Page 54: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

52

LEÇON 4

M : Kisa Rita di Paul nan istwa a ?E:Oùhabites-tu?M:RitadiPaul:Oùhabites-tu?M+ :RitadiPaul:Oùhabites-tu?

:RitadiPaul:Oùhabites-tu?M : Rita di Paul : Où habites-tu ?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QueditRitaàPauldansl’histoire?Fè menm jan an pou :Rép:RitaditàPaul:Oùhabites-tu?

M:KisaPaulreponnRitananistwaa?Fè menm jan an pou :Rép:Paulreponn:J’habiteàCarrefour.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuerépondPaulàRitadansl’histoire?Fè menm jan an pou :Rép:Paulrépond:J’habiteàCarrefour.

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)Kounyea,noupralaprannmoakfrazsayo:

M:Quandjemeprésenteàquelqu’un,jedis:Jem’appelle…+monnom.Parexemple:Jem’appelle…(non mèt la/ matmwazèl la/ madam nan).M : À mon tour M : Je m’appelle… M:Tousensemble M+E:Je m’appelle…M:Àvotretour E:Je m’appelle…M:Pardeux E+E:Je m’appelle… + (Non chak elèv.) M:Àtontour E:Je m’appelle… (Non elèv la.)

M:Quandjeveuxdiremonâge,jedis:J’ai…+lechiffre+ans.Parexemple:J’ai(Laj mèt la/ matmwazèl la/ madam nan) ans.M : À mon tour M : J’ai… ans M:Tousensemble M+E:J’ai… ansM:Àvotretour E:J’ai… ansM:Pardeux E+E:J’ai… (Laj elèv yo.) ans.M:Àtontour E:J’ai… + (Laj elèv la.) ans.

Page 55: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

53

LEÇON 4

M : Quand je veux dire là où j’habite, je dis: J’habite… + mon adresse. Par exemple : J’habite (Kote mèt la/ matmwazèl la/ madam nan rete).M : À mon tour M : J’habite…M:Tousensemble M+E:J’habite…M:Àvotretour E:J’habite…M:Pardeux E+E:J’ habite… + (Kote chak elèv rete.)M:Àtontour E:J’habite… + (Kote elèv la rete.)

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon group elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

Élèv1apjwewòlRitaepielèv2apjwewòlPaul.Élèv1:Bonjour.Jem’appelleRita.J’ai7ans.Élèv2:Bonjour.Jem’appellePaul,j’ai7ans.Élève1:Oùhabites-tu?Élève2:J’habiteàCarrefour.Élève2:Oùhabites-tu?Élève1:J’habiteàCarrefour.

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Zip ZapRègjwétla:Napretenanplasnou.Mapretedevan.Lèmlonjedwètsouyonelèv,epimdi:«ZIP»,elèvlaapdi:«J’habite…+kotelrete».Lèmlonjedwètsouyonelèv,epimdi:«ZAP»,elèvlaapdi:«Jem’apelle…+nonl».Lèmlonjedwètmwensouyonelèv,epimdi:«ZIPZAP»,elèvlaapdi:«J’ai…+lajli+ans».Konsiy:Siyonelèvfèerè,lappranplasmounkapmennenjwètla.

Activité 3

Activité 4

Page 56: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

54

LEÇON 4

Activité 5 Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dy-alòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouteaprannjodia?E:J’habite…M:Aujourd’huionaapprisàdire:J’habite…, pour dire son adresse à quelqu’un.

Bravo !

Page 57: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

55

LEÇON 5

Révisiondesleçons1-4Objectif:Saluerquelqu’uncorrectementenutilisantlesformulesusuelles;Seprésenteràquelqu’un.Êtrecapablededire:Bonjour, Bonsoir, Au revoir ; Je m’appelle…, J’ai… ans, J’habite.Vocabulaire:Lesoleil,lalune,lematin,lesoir,madame,monsieur,seprésenter,lenom,leprénom,je,et,toi,monâge,monadresse.Matériel(s):Guidedumaître,posterN°1Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationdessons/R//E/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:SeistwaRitaakPaulkirankontre.Younsalyelòtepiyounmandelòtnonyo,lajyoakkoteyorete.

M:Aujourd’hui,onvarévisercomment:Dire : Bonjour, bonsoir, au revoir pour se saluerDire : Je m’appelle… pour dire son nom, j’ai… ans pour dire son âge et j’habite… pour dire son adresse.

Koute istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kounyea,mprallipatinanistwanoutewèadefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyonaprè.

Activité 1

Activité 2

Page 58: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

56

LEÇON 5

M : M ap li yon premye fwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap li dousman pandan lap byen pwononse mo yo.)

Rita:Bonjour.Paul:Bonjour.Rita:Commentt’appelles-tu?Paul:Jem’appellePaul.Ettoi,commentt’appelles-tu?Rita:Jem’appelleRita.Rita:Quelâgeas-tu?Paul:J’ai7ans.Paul:Quelâgeas-tu?Rita:J’ai7ans.Rita:Oùhabites-tu?Paul:J’habiteàCarrefour.Paul:Oùhabites-tu?Rita:J’habiteàCarrefour.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznaprepaseyolèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap revize yo pandan lap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap itlize bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaPaulreponnRitalèlapdinonl?E:Jem’appelle…M:Paulreponn:Jem’appellePaul.M+ :Paulreponn:Jem’appellePaul.

:Paulreponn:Jem’appellePaul.M:Paulreponn:Jem’appellePaul.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuerépondPaulàRitapourdiresonnom?Fè menm jan an pou :Rép:Paulrépond:Jem’appellePaul.

M:KisaPaulreponnRitapoulapdilajli?Fè menm jan an pou :Rep:PaulreponnRita:J’ai7ans.

Page 59: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

57

LEÇON 5

M : Kounye a, nou pral di sa an fransè.M:QuerépondPaulàRitapourdiresonâge?Fè menm jan an pou :Rép:Paulrépond:J’ai7ans.

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotrepaseyo.Koutebyenepigadeprezantasyonkama-rad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap repase yo. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

Elèv1:Bonjour.Elèv2:Bonjour.Elèv3:Bonjour.Elèv1:Jem’appelle…(nom de l’élève).J’ai…ans(âge de l’élève)etj’habite…(adresse de l’élève).Elèv2:Jem’appelle…(nom de l’élève).J’ai…ans(âge de l’élève)etj’habite…(adresse de l’élève).Elèv3:Jem’appelle…(nom de l’élève).J’ai…ans(âge de l’élève)etj’habite…(adresse de l’élève).

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Zip Zap Règjwètla:Maplonjedwètmwensouyonelèv,mapdi:«Zip»,elèvmlonjedwètsouliaapdi:«Jem’appelle+nonl».Lèmdi:«Zap»,elèvmlonjedwètsouliaapdi:«J’habite+kotelirete».Lèlidi:«ZipZap»,elèvmlonjedwètsouliaapdi:«J’ai+laj».Konsiy:Lèyonelèvfèerè,lapvinmennenjwètla.

Activité 3

Activité 4

Page 60: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

58

LEÇON 5

Activité 5 Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouterepasejodia?E:Bonjour,Bonsoir,Aurevoir,Jem’appelle…,J’ai…ans,J’habite…M:Aujourd’huionarévisé:« Bonjour, Bonsoir, Au revoir » pour se saluer. Je m’appelle… , J’ai… ans, et J’habite… pour se présenter.

Bravo !

Page 61: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

59

LEÇON 6

Objectif:Demanderàquelqu’undeseprésenter.Êtrecapablededire:Comment t’appelles-tu ? Vocabulaire:Le/unnom,le/unprénom,jem’appelle,une/lamaisonAutre(s)structure(s):Jem’appelle…Matériel(s):Guidedumaître,posterN°1Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationdessons/E//U/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:SeistwaRitaakPaulkirankontre.Younsalyelòtepiyounmandelòtnonyoaklajyo.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Bonjour,commentvas-tu?(Pran 2 men ou, fè tankou w ap bay lanmen.)Mercid’êtrevenu,(Bese tèt ou.)Viensdansnotremaison,(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap touche desen yon kay li te fè sou tablo a, anvan li te kòmanse leson an.)Viens,dis-noustonprénom.(Fè jès ak men ou tankou lè w ap di vini.)(Reprann kontin nan pandan w ap mete « âge, adresse » nan plas « prénom » nan lòt leson yo.)

Activité 1

Page 62: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

60

LEÇON 6

M : Kounye a, m pral di ti koze/ chante a liy pa liy epi nou pral repete aprè m. N ap kanpe epi n ap fè jèsyo avè m. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap poze yon ti� ak yon ti gason kesyon.)

M:Poundinonnou,noudi:Mwenrele…Eoumenm,kijanourele?E:Mwenrele….M:Mwenrele….M+E:Mwenrele….E:Mwenrele….M:Mwenrele….

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Pourdiresonnom,ondit:Jem’appelle…Ettoi,commentt’appelles-tu?Fè menm jan an pou :Rép:Jem’appelle…

M:Kisanoudipounoumandeyonmounnonl?Fè menm jan an pou :Rep:Pounoumandeyonmounnonl,noudil:Kijanwrele?

M:Qu’est-cequ’onditpourdemanderàquelqu’undediresonnom?Fè menm jan an pou :Rép:Ondit:Commentt’appelles-tu?

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà: Dire : Comment t’appelles-tu ? pour demander à quelqu’un de dire son nom.

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dy-alòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

M:KisaRitaakPaulapfè?E:Yappale.M:RitaakPaulapprezantetètyo.

Activité 2

Page 63: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

61

LEÇON 6

M+ :RitaakPaulapprezantetètyo.:RitaakPaulapprezantetètyo.

M:RitaakPaulapprezantetètyo.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuefontRitaetPaul?Fè menm jan an pou :Rép:RitaetPaulseprésentent.

M:Kisanoudipounoumandeyonmounnonl?Fè menm jan an pou :Rep:Pounoumandeyonmounnonl,noumandel:Kijanourele?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequ’onditpourdemanderàquelqu’unsonnom?Fè men jan pou :Rép:Pourdemanderàquelqu’unsonnom,ondit:Commentt’appelles-tu?

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Se istwa Rita ki rankontre yon nouvo zanmi lekòl la. Se Paul. Li nan menm klas ak Rita. Yo fè konesans.M:Mpralliyontipatinanrèsistwaapounou:Timoun yo antre nan klas la, yo rankontre madam Claudia. M:Bonjourlesélèves.E:BonjourMadame.

(Madam Claudia gade Rita.)M:Commentt’appelles-tu?Rita:Jem’appelleRita.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

Page 64: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

62

LEÇON 6

M : Kounye a, mwen pral poze nou kesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisamadamClaudiamandeRita?E:Commentt’appelles-tu?M:MadamClaudiamandeRita:Commentt’appelles-tu?M+ :MadamClaudiamandeRita:Commentt’appelles-tu?

:MadamClaudiamandeRita:Commentt’appelles-tu?M : Madam Claudia mande Rita : Comment t’appelles-tu ?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuedemandeMadameClaudiaàRita?Fè menm jan an pou :Rép : Madame Claudia demande : Comment t’appelles-tu ?

M:KisaRitareponnmadamClaudia?Fè menm jan an pou :Rép:RitareponnmadamClaudia:Jem’appelleRita.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuerépondRitaàMadameClaudia?Fè menm jan an pou :Rép:Ritarépond:Jem’appelleRita.

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)Kounyea,noupralaprannmoakfrazsayo:

M:Quandonveutdemandersonnomàquelqu’un,ondit:Commentt’appelles-tu?M : À mon tour M : Comment t’appelles-tu ? M:Tousensemble M+E:Comment t’appelles-tu ? M:Àvotretour E:Comment t’appelles-tu ? M:Pardeux E+E: Comment t’appelles-tu ?M:Àtontour E:Comment t’appelles-tu ?

M:Quandonmedit:Commentt’appelles-tu?Jeréponds:Jem’appelle…M : À mon tour M : Je m’appelle…M:Tousensemble M+E:Je m’appelle…M:Àvotretour E:Je m’appelle… M:Pardeux E+E:Je m’appelle…M:Àtontour E:Je m’appelle…

Page 65: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

63

LEÇON 6

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

Elèv1:Bonjour.Elèv2:Bonjour.Elèv1:Commentt’appelles-tu?Elev2:Jem’appelle…(Elèv la di non l.)Elèv2:Ettoi,commentt’appelles-tu?Elèv1:Jem’appelle…(Elèv la di non l.)

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Tik-Tak Règjwètla:Mapbayyonelèvkenbeyonmosolakrè.MapbayklasladoepilèmapdiTik-Tak,Tik-Tak…,pandan2a10segonn.Pandantansaa,napfèlakrèapasemennanmen.Lèmvirefasmwenbayklasla,mdi:«Bow».Elèvkigenmosolakrèananmenllanapmandeelèvkibòkotellanonl,pandanlapitilizeyonfraztankousaa:Commentt’appelles-tu?epilòtelèvlaapdi:Jem’appelle…(+ non elèv la).

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dy-alòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouteaprannjodia?E:Commentt’appelles-tu?M:Aujourd’huionaapprisàdire:Comment t’appelles-tu ? pour demander son nom à quelqu’un.

Bravo !

Activité 4

Activité 5

Activité 3

Page 66: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

64

LEÇON 7

Objectif:Demanderàquelqu’undeseprésenter.Êtrecapablededire:Quel âge as-tu ?Vocabulaire:L’âge,tu,as,Bonjour,une/lamaison.Autre(s)structure(s):J’ai…ans.Matériel(s):Guidedumaître,posterN°1Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationdessons/E//U/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan p sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:SeistwaRitaakPaulkirankontre.Younsalyelòt.Yofèkonesansyonnaklòt.Pandanyaprantrenanklasla,yorankontremadamClaudia.MadamClaudiamandeRitapouliprezantetètli.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Bonjour,commentvas-tu?(Pran 2 men ou, fè tankou w ap bay lanmen.) Mercid’êtrevenu,(Bese tèt ou.) Viensdansnotremaison,(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap touche desen yon kay li te fè sou tablo a, anvan li te kòmanse leson an.)Viens,dis-noustonâge.(Fè jès ak men ou tankou lè w.)

Activité 1

Page 67: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

65

LEÇON 7

M : Kounye a, m pral di ti koze/ chante a liy pa liy epi nou pral repete aprè m. N ap kanpe epi n ap fè jèsyo avè m. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap poze yon ti� ak yon ti gason kesyon.)

M:Poundilajnou,noudi:Mwengenyen…+ (kantite lane)zan.Eoumenmkilajou?E:Mwengenyen…zan/an.M:Mwengenyen…zan/an.M+E:Mwengenyen…zan/an.E:Mwengenyen…zan/an.M:Mwengenyen…zan/an.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Pourdiresonâgeondit:J’ai…+ (le nombre d’année)ans.Ettoi,quelâgeas-tu?Fè menm jan an pou :Rép:J’ai…ans.

M:Kisanoudipounoumandeyonmounlajli?Fè menm jan an pou :Rép:Kilajou?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequ’onditpourdemanderàquelqu’unsonâge?Fè menm jan an pou :Rép:Quelâgeas-tu?

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà: Dire : Quel âge as-tu ? pour demander à quelqu’un son âge.

Page 68: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

66

LEÇON 7

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dy-alòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

M:RitaakPaulapprezantetètyo.KisaRitakamandePaulaprènonl?E:Lajli.M:Ritakamandellajli.M+ :Ritakamandellajli.

:Ritakamandelajli.M:Ritakamandelajlli.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:RitaetPaulseprésentent.Qu’est-cequeRitapeutdemanderàPaulautrequesonnom?Fè menm jan an pou :Rép:RitapeutdemanderàPaulsonâge.

M:Kisanoudipounoumandeyonmounlajli?Fè menm jan an pou :Rép:Pounoumandeyonmounlajli,noudili:Kilajou?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequ’onditpourdemanderàquelqu’unsonâge?Fè menm jan an pou :Rép:Pourdemanderàquelqu’unsonâge,ondit:Quelâgeas-tu?

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukes-yon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pan-dan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

M : Se istwa Rita ki rankontre yon nouvo zanmi lekòl la. Se Paul. Yo nan menm klas. Ti moun yo jwenn madam Claudia nan klas la. Madam Claudia salye timoun yo epi mande Rita pou l prezante tèt li.

MadameClaudia:Quelâgeas-tu?Rita:J’ai7ans.

Activité 2

Page 69: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

67

LEÇON 7

M : M ap li yon dezyèm fwa. Si nou tande mo oubyen fraz n ap aprann nan lè m ap li, leve pous nou anlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisamadamClaudiamandeRita?E:Quelâgeas-tu?M:MadamClaudiamande:Quelâgeas-tu?M+ :MadamClaudiamande:Quelâgeas-tu?

:MadamClaudiamande:Quelâgeas-tu?M:MadamClaudiamande:Quelâgeas-tu?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuedemandeMadameClaudiaàRita?Fè men jan pou :Rép:MadameClaudiademandeàRita:Quelâgeas-tu?

M:KisaRitareponnmadamClaudia?Fè menm jan an pou :Rep:Ritareponn:J’ai7ans.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuerépondRitaàMadameClaudia?Fè menm jan an pou :Rép:Ritarépond:J’ai7ans.

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)Kounyea,noupralaprannmoakfrazsayo:

M:Quandonveutdemanderàquelqu’unsonâgeondit:Quelâgeas-tu?M : À mon tour M : Quel âge as-tu ? M:Tousensemble M+E:Quel âge as-tu ? M:Àvotretour E:Quel âge as-tu ? M:Pardeux E+E:Quel âge as-tu ?M:Àtontour E:Quel âge as-tu ?

Page 70: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

68

LEÇON 7

M : Quand on me demande : Quel âge as-tu ? Je réponds : J’ai… ans.M : À mon tour M : J’ai… ans.M:Tousensemble M+E:J’ai… ans. M:Àvotretour E:J’ai… ans. M:Pardeux E+E:J’ai… ans.M:Àtontour E:J’ai… ans.

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon group elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

Elèv1:Quelâgeas-tu?Elèv2:J’ai…ans.(Elèv la di laj li.)Elèv2:Ettoi,quelâgeas-tu?Elèv1:J’ai…ans.(Elèv la di laj li.)

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Tik-Tak Règjwètla:Mapbayyonelèvkenbeyonmosolakrè.MapbayklasladoepimapdiTik-Tak,Tik-Tak…,pandan2a10segonn.Pandantansaa,napfèlakrèapasemennanmen.Lèmvirefasmwenbayklaslamdi:«Bow».Elèvkigenmosolakrèananmenllanapmandeelèvkibòkotellalajli,pandanlapitilizeyonfrazsaa:«Quelâgeas-tu?»Epi:Lòtelèvlaapreponn:«J’ai…ans.»

Activité 4

Activité 3

Page 71: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

69

LEÇON 7

Activité 5 Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dy-alòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouteaprannjodia?E:Quelâgeas-tu?M:Aujourd’hui,onaapprisàdire:Quel âge as-tu ? pour demander son âge à quelqu’un.

Bravo !

Page 72: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

70

LEÇON 8

Objectif:Saluerquelqu’unÊtrecapablededire:Comment vas-tu ? Je vais bien, merci.Vocabulaire:Comment,vas,tu,je,vais,bien,merci.Autre(s)structure(s):Matériel(s):Guidedumaître,posterN°1Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationdessons/E//R//U/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:SeistwaRitakirankontreyonnouvozanmilekòlla.SePaul.Yonanmenmklas.Timounyorantrenanklasla,yorankontremadamnan,MadamClaudia.LisalyeelèvyoepilmandeRitanonlaklajli.Direktèavini nan klas la nan aprèmidi .

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Bonjour,commentvas-tu?(Pran 2 men ou, fè tankou w ap bay lanmen.)Mercid’êtrevenu.(Bese tèt ou.)Viens dans notre maison.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap touche desen yon kay li te fè sou tablo a, anvan li te kòmanse leson an.)Viens,dis-noustonprénom.(Fè jès ak men ou tankou lè w ap di vini.)

Activité 1

Page 73: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

71

LEÇON 8

M : Kounye a, m pral di ti koze/ chante a liy pa liy epi nou pral repete aprè m. N ap kanpe epi n ap fè jèsyo avè m. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap poze yon ti� ak yon ti gason kesyon.)

M:Kijanwrele?E:(Non elèv la.)M:Mwenrele…(Ak non elèv la.)M+E:Mwenrele…(Ak non elèv la.)E:Mwenrele…(Ak non elèv la.)M:Ourele…(Ak non elèv la.)

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Commentt’appelles-tu?Fè menm jan an pou :Rép:Jem’appelle…

M:Kijanwye?Fè menm jan an pou :Rép:Mwenbyen,Mèsi.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Commentvas-tu?Fè menm jan an pou :Rép:Jevaisbien,merci.

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà: Dire : Comment vas tu ? Je vais bien, merci. pour saluer quelqu’un.

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dy-alòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

M:KisaRitadipousalyePaulnanmaten?E:Bonjou.

Activité 2

Page 74: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

72

LEÇON 8

M : Rita di Bonjou.M+ :RitadiBonjou.

:RitadiBonjou.M:RitadiBonjou.

M : Kounye a, nou pral di sa an fransè.M:QueditRitapoursaluerPaullematin?Fè menm jan an pou :Rép:RitaditBonjour.

M:Kisanounoudisinoubezwenkonnenkòmanyonmounye?Fè menm jan an pou :Rép:Noudi:Kòmanwye?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequ’onditpourdemanderàquelqu’undesesnouvelles?Fè menm jan an pou :Rép:Pourdemanderàquelqu’undesesnouvelles,ondit:Commentvas-tu?

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM : Kounye a, m pral li yon pati nan rès istwa nou an de fwa. Koute byen paske mwen pral poze nou kesyonaprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Direktè a vini nan klas la nan aprèmidi.M:Mpralliyonpatinanrèsistwaapounou.

Directeur:Bonsoirlesélèves.Elèves:BonsoirMonsieur.

Direktè a vire fas li bay Paul.DirecteuràPaul:Commentvas-tu?Paul:Jevaisbienmerci.Directeur:Oùhabites-tu?Paul:J’habiteàCarrefour.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

Page 75: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

73

LEÇON 8

M : Kounye a, mwen pral poze nou kesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisadirektèadiPaulnanistwaa?E:Commentvas-tu?M:DirektèadiPaul:Commentvas-tu?M+ :DirektèadiPaul:Commentvas-tu?

:DirektèadiPaul:Commentvas-tu?M : Direktè a di Paul : Comment vas-tu ?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QueditledirecteuràPaul?Fè menm jan an pou :Rép : Le directeur dit à Paul : Comment vas-tu ?

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)Kounyea,noupralaprannmoakfrazsayo:

M:Pourdemanderàquelqu’undesesnouvelles,ondit:Commentvas-tu?M : À mon tour M : Comment vas-tu ?M:Tousensemble M+E:Comment vas-tu ?M : À votre tour M : Comment vas-tu ?M:Pardeux E+E:Comment vas-tu ?M : À ton tour M : Comment vas-tu ?

M:Pourrépondreàlaquestion:Commentvas-tu?,ondit:Jevaisbien,merci.M : À mon tour M : Je vais bien, merci.M:Tousensemble M+E:Je vais bien, merci.M : À votre tour M : Je vais bien, merci.M:Pardeux E+E:Je vais bien, merci.M : À ton tour M : Je vais bien, merci.

Page 76: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

74

LEÇON 8

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

Elève1:Bonjour (non elèv 2 an.)Elève2:Bonjour(non elèv 1 an.)Elève1:Commentvas-tu?Elève2:Jevaisbien,merci.Ettoi?Elève1:Jevaisbien,merci.Jetelaisse.Aurevoir.Elève2:Aurevoir.

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Tik-Tak Règjwètla:Mapbayyonelèvkenbeyonmosolakrè.MapbayklasladoepimapdiTik-Tak,Tik-Tak…,pandan2a10segonn.Pandantansaa,nouapfèlakrèapasemenanmen.Mapvirefasmwengadeklasla,mapdi:«Bow».Elèvkigenmosolakrèananmenllanapmandeelèvkibòkotellakòmanliye,pandanlapsèviakfòmfrazsaa:Commentvas-tu?Lòtelèvlaapreponn:Jevaisbien,merci.(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan repete jwèt la plizyè fwa.)

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dy-alòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouteaprannjodia?E:Commentvas-tu?Jevaisbien,merci.M:Aujourd’huionaapprisàdire:Comment vas-tu ? Je vais bien, merci, pour saluer quelqu’un.

Bravo !

Activité 4

Activité 5

Activité 3

Page 77: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

75

LEÇON 9

Objectif:Demanderàquelqu’undeseprésenter.Êtrecapablededire:Où habites-tu ? J’habite… Autre(s)structure(s):J’habite…Vocabulaire:Tu,j’habite,un/ledirecteur,viens.Matériel(s):Guidedumaître,posterN°1Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationdessons/R//U/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:Direktèavinnanklaslananaprèmidi.Lisalyeelèvyo.LimandePaulkijanliye.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Bonjour,commentvas-tu?(Pran 2 men ou, fè tankou w ap bay lanmen.)Mercid’êtrevenu,(Bese tèt ou.)Viensdansnotremaison,(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap touche desen yon kay li te fè sou tablo a, anvan li te kòmanse leson an.)Viens,dis-noustonadresse.(Fè jès ak men ou tankou lè w.)

Activité 1

Page 78: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

76

LEÇON 9

M : Kounye a, m pral di ti koze/ chante a liy pa liy epi nou pral repete aprè m. N ap kanpe epi n ap fè jèsyo avè m. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap poze yon ti� ak yon ti gason kesyon.)

M:Poumdiadrèsmwen,mdi:Mwenrete…+nonkotemwenretea.Eoumenm,koteourete?E:Mwenrete…+(non kote elèv la rete a.)M:Mwenrete…+(non kote elèv la rete a.)M+E:Mwenrete…+(non kote elèv la rete a.)E:Mwenrete…+(non kote elèv la rete a.)M:Mwenrete…+(non kote elèv la rete a.)

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Pourdiremonadresseàquelqu’un,jedis:J’habite+lenomdel’endroit.Ettoi,oùhabites-tu?Fé menm jan an pou : Rép:J’habite…+(le nom de l’endroit.)

M:Kisanoudipounoumandeyonmounadrèsli?Fé menm jan an pou : Rép:Pounoumandeyonmounadrèsli,noudi:Koteourete?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequ’onditpourdemanderàquelqu’unsonadresse?Fé menm jan an pou : Rép:Pourdemanderàquelqu’unsonadresseondit:Oùhabites-tu?

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà: Dire : Où habites-tu ? pour demander à quelqu’un son adresse.

Page 79: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

77

LEÇON 9

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dy-alòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

M:RitaakPaulapprezantetètyo.KisaRitakamandePaulaprènonlaklajli?E:Kotewrete?M:Ritakamande:Kotewrete?M+ :Ritakamande:Kotewrete?

:Ritakamande:Kotewrete?M:Ritakamande:Kotewrete?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:RitaetPaulseprésentent.Qu’est-cequeRitapeutdemanderàPaulaprèssonnometsonâge?Fè menm jan an pou :Rép:Ritapeutluidemander:Oùhabites-tu?

M:KisaPaulkareponnRita?Fè menm jan an pou :Rep:PaulkareponnRita:Mwenrete…+(non kote a.)

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuepeutrépondrePaulàRita?Fé menm jan an pou : Rép:Paulpeutrépondre:J’habite…+(le nom de l’endroit.)

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukes-yon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pan-dan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Direktè a vini nan klas la nan aprèmidi. Direktè a vire fas li bay Paul. Li mande Paul kòman li ye.

M pral li yon pati nan rès istwa a pou nou.

Directeur:Oùhabites-tu?Paul:J’habiteàCarrefour.

Activité 2

Page 80: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

78

LEÇON 9

M : M ap li yon dezyèm fwa. Si nou tande mo oubyen fraz n ap aprann nan lè m ap li, leve pous nou anlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisadirektèamandePaul?E:Oùhabites-tu?M:DirektèamandePaul:Oùhabites-tu?M+ :DirektèamandePaul:Oùhabites-tu?

:DirektèamandePaul:Oùhabites-tu?M:DirektèamandePaul:Oùhabites-tu?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuedemandeledirecteuràPaul?Fé menm jan an pou : Rép:LedirecteurditàPaul:Oùhabites-tu?

M:KisaPaulreponndirektèa?Fé menm jan an pou : Rep:Paulreponndirektèa:J’habiteàCarrefour.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuerépondPaulaudirecteur?Fé menm jan an pou : Rép:Paulrépond:J’habiteàCarrefour.

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)Kounyea,noupralaprannmoakfrazsayo:

M:Quandonveutdemanderàquelqu’unsonadresse,ondit:Oùhabites-tu?M : À mon tour M : Où habites-tu ? M:Tousensemble M+E:Où habites-tu ? M : À votre tour M : Où habites-tu ? M:Pardeux E+E:Où habites-tu ? M : À ton tour M : Où habites-tu ?

Page 81: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

79

LEÇON 9

M : Pour répondre à la question : Où habites-tu ? on dit : J’habite… + (le nom de l’endroit).M : À mon tour M : J’habite… M:Tousensemble M+E:J’habite… M : À votre tour M : J’habite… M:Pardeux E+E:J’habite… M : À ton tour M : J’habite…

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

Elèv1:Oùhabites-tu?Elèv2:J’habite…(L’élève dit son adresse.)Elèv2:Ettoi,oùhabites-tu?Elèv1:J’habite…(L’élève dit son adresse.)

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Tik-Tak Règjwètla:Mapbayyonelèvkenbeyonmosolakrè.MapbayklasladoepimapdiTik-Tak,Tik-Tak…,pandan2a10segonn.Pandantansaa,elèvyoapfèlakrèapasemennanmen.Mapvirefasmwenbayklasla,lèmwendi:«Bow».Elèvkigenmosolakrèananmenllanapmandeelèvkibòkotellaadrèsli,pandanlapsèviakfrazsaa:Oùhabites-tu?Epilòtelèvlaapdi:«J’habite…+koteliretea.»

Activité 4

Activité 3

Page 82: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

80

LEÇON 9

Activité 5 Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dy-alòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouteaprannjodia?E:Oùhabites-tu?J’habite…M:Aujourd’hui,onaapprisàdire:Où habites-tu ? pour demander à quelqu’un son adresse.

Bravo !

Page 83: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

81

LEÇON 10

Révisiondesleçons6-10Objectif:Demanderàquelqu’undeseprésenter;Sesaluer.Êtrecapablededire:Comment t’appelles-tu ? Quel âge as-tu ? Où habites-tu ? Comment vas-tu ? Je vais bien, merci. Autre(s)structure(s):Jem’appelle…;J’ai…ans;J’habite…Vocabulaire:Je,tu,bien,merci,vas,l’âge.Matériel(s):GuidedumaîtreInformation(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationdessons/U//E/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa nou te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:SeistwaRitakirankontreyonnouvozanmilekòlli,lirelePaul.Yonanmenmklas.

M:Aujourd’hui,onvaréviser:Comment t’appelles-tu ? Quel âge as-tu ? Où habites-tu ? Comment vas-tu ? Je vais bien merci. pour se présenter à quelqu’un et pour se saluer.

Activité 1

Page 84: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

82

LEÇON 10

Koute istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kounyea,mprallirèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyonaprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap li dousman pandan lap byen pwononse mo yo.)

Timoun yo rantre nan klas la, yo rankontre madam Claudia.M : M pral li istwa semèn nan pou nou.

MadameClaudia:Bonjourlesélèves.Elèves:BonjourMadame.

Madam Claudia gade Rita.MadameClaudia:Commentt’appelles-tu?Rita:Jem’appelleRita.MadameClaudia:Quelâgeas-tu?Rita:J’ai7ans.

Direktè a vini nan klas la nan aprèmidi.Directeur:Bonsoirlesélèves.Elèves:BonsoirMonsieur.

Direktè a vire fas li bay Paul.DirecteuràPaul:Commentvas-tu?Paul:Jevaisbien,merci.Directeur:Oùhabites-tu?Paul:J’habiteàCarrefour.

Direckè a pale ak madam Claudia epi lè li prale, li gade elèv yo.Directeur:Aurevoirlesélèves.Elèves:AurevoirMonsieur.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznaprepaseyolèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap revize yo pandan lap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

Activité 2

Page 85: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

83

LEÇON 10

M : Kounye a, mwen pral poze nou kesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann teks la. L ap itlize bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:Nanistwaa,kisamadamnandipoulisalyeelèvyo?E:Bonjourlesélèves.M:Nanistwaa,madamnandi:Bonjourlesélèves.M+ :Nanistwaa,madamnandi:Bonjourlesélèves.

:Nanistwaa,madamnandi:Bonjourlesélèves.M : Nan istwa a, madam nan di : Bonjour les élèves.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Dansl’histoire,queditlamaîtressepoursaluerlesélèves?Fè menm jan an pou :Rép : La maîtresse dit : Bonjour les élèves.

M:Nanistwaa,kisadirektèadiPaulpoulmandeladrèsli?Fè menm jan an pou :Rép:Direktèadi:Oùhabites-tu?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Dansl’histoire,queditledirecteuràPaulpourluidemandersonadresse?Fè menm jan an pou :Rép:Ledirecteurdit:Oùhabites-tu?

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotrevizeyo.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap revize yo. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

Activité 3

Page 86: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

84

LEÇON 10

(Elèv 1 ap jwe wòl madam nan elèv 2 ak 3 ap jwe wòl elèv epi youn nan yo ap jwe wòl Rita lè Rita dwe pale.)Elèv1:Bonjourlesélèves.Elèv2ak3:BonjourMadame.Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan lonje dwèt li sou Rita.Elèv1:Quelâgeas-tu?Elèv3:J’ai7ans.Elèv1:Oùhabites-tu?Elèv3:J’habiteàCarrefour.Elèv1:Aurevoirlesamis.C’étaitunebellejournée.Elèv2ak3:Aurevoirmadame.

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Tik-Tak Règjwètla:Mapbanoukenbeyonmosolakrè.Napfèlpasemenanmen.Mapviredombayklasla.MapdiTik-Tak,Tik-Tak…pandan2a10segonn.Lèmwenvirefasmwenepimdi«Bow»byenfò,elèvkigenmosolakrèananmenlanapkanpepoulidikamaradkibòkotella:Commentt’appelles-tu?Elèvlidisaaapreponn:Jem’appelle… + non l.Fèmenmjananpou: Où habites-tu ? Quel âge as-tu ? Comment vas-tu ?

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouterepasejodia?E:Commentt’appelles-tu?Commentvas-tu?Jevaisbien,merci.Quelâgeas-tu?J’ai…ans.Oùhabites-tu?J’habite…M:Aujourd’huionarévisé:Comment t’appelles-tu ? Quel âge as-tu ? Où habites-tu ? pour demander à quelqu’un de se présenter ; Comment vas-tu ? Je vais bien, merci, pour se saluer.

Bravo !

Activité 5

Activité 4

Page 87: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

85

LEÇON 11

Objectif:Présenteruncamarade.Etrecapablededire:Il/ elle s’appelle…Vocabulaire:Il,elle,le/lacamarade,maman,la/unefille,le/ungarçon.Autre(s)structure(s)dephrase(s):Comments’appelle-t-il/elle?Matériel(s):Guidedumaître,posterN°2et3.Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationdessons/R//U/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Prezantasyon nouvèl istwa a/ Présentation de la nouvelle histoire – 3 mnM:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:Jodia,noupralkontinyeliistwaRita.Kounyea,mprallirezimeistwaa:PaulenviteRitaakMariolakaylia.Lifèparanlfèkonesansakyo.Paulmontremèbnèfkilakayli.MarioakRitamontrejwètyofenkgenyen.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Jevousprésentemacamarade.(Montre yon zanmi ak pla men ou.)elles’appelleAnabelle,ellea10ans,(Fè jès pou montre yon moun ki wo.)ellehabiteàJacmel.(Fè jès pou w montre yon kote.)

M:Kounyea,mpralditikoze/chantealiypaliyepinoupralrepeteaprèm.Napkanpeepinapfèjèsyo avè m. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

Activité 1

Page 88: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

86

LEÇON 11

M : Kounye a, m pral poze nou kesyon :(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap poze yon ti� ak yon ti gason kesyon.)

(Mèt la/ matwazèl la/ madam nan lonje dwèt li sou yon elèv.)M:KòmankanmaradMariarele?E:Anabelle.M:LireleAnabelle.M+E:LireleAnabelle.E:LireleAnabelle.M:LireleAnabelle.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M : Comments’appellelacamaradedeMarie?Fè menm jan an pou :Rép:Elles’appelleAnabelle.

(Mèt la/ matwazèl la/ madam nan lonje dwèt li sou yon elèv.)M:KanmaradMariareleAnabelleeoumenmkòmankanmaradouarele?Fè menm jan an pou :Rép:Lirele+(Non kanmarad la.)

M:Kounyea,noupraldisaanfransè. M : LacamaradedeMaries’appelleAnabelle.Ettoi,comments’appelleton/tacamarade?Fè menm jan an pou :Rép:Il/Elles’appelle+nomdu/delacamaradedel’élève.

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà: Dire : Il/ elle s’appelle… pour présenter un/ une camarade.

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadedesenanbyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

(Mèt la/ matwazèl la/ madam nan touche desen Rita.)M:Kijantifisaarele?E:Rita.

Activité 2

Page 89: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

87

LEÇON 11

M : Li rele Rita.M+ :LireleRita.

:LireleRita.M:LireleRita.

M : Kounye a, nou pral di sa an fransè.M:Comments’appellecettepetitefille?Fè menm jan an pou :Rép:Elles’appelleRita.

(Mèt la/ matwazèl la/ madam nan touche imaj Paul.)M:Kijantigasonsaarele?Fè menm jan an pou :Rép:LirelePaul.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Comments’appellecepetitgarçon?Fè menm jan an pou :Rép:Ils’appellePaul.

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyonaprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Se istwa Paul ki envite Rita ak Mario lakay li. Li fè paran l yo fè konesans ak yo. Paul montre mèb avèk bagay nèf ki lakay li. Mario ak Rita montre nouvo jwèt yo.

M:Mwenprallikòmansmanistwaapounou.

Toc,Toc,Toc!Paul:BonjourRita,bonjourMario.Mario:BonjourPaul,çava?

Paran Paul yo nan kay la. Mario:Bonjourmadame,bonjourmonsieur.Rita:Bonjourmadame,bonjourmonsieur.

Paul prezante Rita bay manman l.Paul:Elles’appelleRita.

Page 90: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

88

LEÇON 11

M : M ap li yon dezyèm fwa. Si nou tande mo oubyen fraz n ap aprann nan lè m ap li, leve pous nou anlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaMarioakRitadilèyorivekayPaulnanistwaa?E:Bonjourmonsieur,bonjourmadame.M:MarioakRitadi:Bonjourmonsieur,bonjourmadame.M+ :MarioakRitadi:Bonjourmonsieur,bonjourmadame.

:MarioakRitadi:Bonjourmonsieur,bonjourmadame.M:MarioakRitadi:Bonjourmonsieur,bonjourmadame.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuedisentMarioetRitaenarrivantchezPauldansl’histoire?Fè menm jan an pou :Rép:MarioetRitadisent:Bonjourmonsieur,bonjourmadame.

M:KisaPauldipoulprezanteRitananistwaa?Fè menm jan an pou :Rép:Pauldi:Elles’appelleRita.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QueditPaulpourprésenterRitadansl’histoire?Fè menm jan an pou :Rép:PourprésenterRita,Pauldit:Elles’appelleRita.

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)Kounyea,noupralaprannmoakfrazsayo:

M:Pourprésenterunepersonne,ondit:Il/Elles’appelle…+lenomdelapersonne.Sic’estungarçon,onditils’appelle…M : À mon tour M : Il s’appelle…M:Tousensemble M+E:Il s’appelle…M:Àvotretour E:Il s’appelle…M:Pardeux E+E:Il s’appelle…M:Àtontour E:Il s’appelle…

Page 91: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

89

LEÇON 11

Si c’est une fille, on dit : Elle s’appelle…M : À mon tour M : Elle s’appelle…M:Tousensemble M+E:Elle s’appelle…M:Àvotretour E:Elle s’appelle…M:Pardeux E+E:Elle s’appelle…M:Àtontour E:Elle s’appelle…

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz y ap aprann an. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

Elèv1(�):Bonjour.Elèv2et3(gason):Bonjour.Elèv3:Comments’appelle-t-il?Elèv1:Ils’appelle…(non elèv 2).Elèv3:Comments’appelle-t-elle?Elèv2:Elles’appelle…(non elèv 1).

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Zip ZapRègjwètla:Napretenanplasnou.Lèmwenlonjedwètmwensouyonelèvmwendi:«Zip»,elèvmwenmontreaapprezanteyontifinanklaslapandanlapdi:Elles’appelle…+nontifia.Lèmwendi:«Zap»,elèvmwenmontreaapprezanteyontigasonnanklasla,pandanlapdi:Ils’appelle…+nontigasonan.Lèmwendi:«ZipZap»,elèvmwenmontreaapprezantemètla/matmwazèlla/madanmnanpandanlapdi:Ils’appelle…aknonmètla/matwazèlla/madamnan(si se yon gason).Elles’appelle…(si se yon �.)Konsiy:Lèyonelèvtwonpel,lapvinmounkapmennenjwètla.

Activité 4

Activité 3

Page 92: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

90

LEÇON 11

Activité 5 Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouteaprannjodia? E:Il/elles’appelle…M:Aujourd’hui,onaapprisádire: Il/ elle s’appelle... pour présenter un/ une camarade.

Bravo !

Page 93: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

91

LEÇON 12

Objectif:Présenteruncamarade.Êtrecapablededire:Il/ elle a… ans.Vocabulaire:Il,elle,un/unecamarade,Jacmel,ans,unefille,ungarçon.Autre(s)structure(s)dephrases:Quelâgea-t-il/elle?Matériel(s):Guidedumaître,posterN°2Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationdessons/R//U/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:SeistwaPaulkienviteRitaakMariolakayli.Lifèparanlfèkonesansakyo.LidinonRita.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Marieaunecamarade,(Montre yon kamarad ak pla men ou.)elles’appelleAnabelle,ellea10ans,(Fè jès pou montre yon moun ki wo.)ellehabiteàJacmel.(Fè jès pou w montre yon kote.)

Activité 1

Page 94: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

92

LEÇON 12

M : Kounye a, m pral di ti koze/ chante a liy pa liy epi nou pral repete aprè m. N ap kanpe epi n ap fè jèsyo avè m. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap poze yon ti� ak yon ti gason kesyon.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan lonje dwèt li sou yon elèv.)M:KòmankanmaradMariearele?E:Anabelle.M:LireleAnabelle.M+E:LireleAnabelle.E:LireleAnabelle.M:LireleAnabelle.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.

M:Comments’appellelacamaradedeMarie?Fè menm jan an pou :Rép:Elles’appelleAnabelle.

M:Kilajligenyen?Fè menm jan an pou : Rép:Ligen10zan.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quelâgea-t-elle?Rép:Ellea10ans.

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà: Dire : Il/ elle a… ans, pour dire l’âge de son/ sa camarade.

Page 95: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

93

LEÇON 12

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan touche desen Rita.)M:Daprènou,kilajRitagenyen?E:7an.M:Ligenyen7an.M+ :Ligenyen7an.

:Ligenyen7an.M:Ligenyen7an.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:D’aprèsvous,quelâgeaRita?Fè menm jan an pou :Rép:Ellea7ans.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan touche imaj Paul.)M:Daprènou,kilajPaulgenyen?Fè menm jan an pou :Rép:Ligenyen7an.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:D’aprèsvous,quelâgeaPaul?Fè menm jan an pou :Rép:Ila7ans.

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Activité 2

Page 96: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

94

LEÇON 12

Se istwa Paul ki envite Rita ak Mario lakay li. Li fè paran l fè konesans ak yo. Li di non Rita.

M:Mwenpralliyonpatinanrèsistwaapounou.

Maman:Quelâgea-t-elle?Paul:Ellea7ans.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisamanmanPauldipoumandelajRita?E:Quelâgea-t-elle?M:PoumandelajRita,manmanPauldi:Quelâgea-t-elle?M+ : Pou mande laj Rita, manman Paul di : Quel âge a-t-elle ?

:PoumandelajRita,manmanPauldi:Quelâgea-t-elle?M:PoumandelajRita,manmanPauldi:Quelâgea-t-elle?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.

M:QueditlamamandePaulpourdemanderl’âgedeRita?Fè menm jan an pou :Rép:Pourdemanderl’âgedeRita,lamamandePauldit:Quelâgea-t-elle?

M:KisaPauldipouldilajRita?Fè menm jan an pou :Rép:Pauldi:Ellea7ans.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QueditPaulpourdirel’âgedeRita?Fè menm jan an pou :Rép:Pourdirel’âgedeRita,Pauldit:Ellea7ans.

Page 97: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

95

LEÇON 12

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)Kounyea,noupralaprannmoakfrazsayo:

M:Pourdirel’âgedequelqu’un,ondit:Il/Ellea…+l’âgedelapersonne+ans.Sic’estungarçonondit:ila…ans.M : À mon tour M : Il a… ans.M:Tousensemble M+E:Il a… ans.M : À votre tour M : Il a… ans.M:Pardeux E+E:Il a… ans.M : À ton tour M : Il a… ans.

Sic’estunefilleondit:Ellea…ans.M : À mon tour M : Elle a… ans.M:Tousensemble M+E:Elle a… ans.M : À votre tour M : Elle a… ans.M:Pardeux E+E:Elle a… ans.M : À ton tour M : Elle a… ans.

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

Elèv1(�):Bonjour.Elèv2et3(gason):Bonjour.Elèv3:Comments’appelle-t-il?Elèv1:Ils’appelle…(non elèv 2.)Elèv3:Quelâgea-t-il?Elèv1:Ila…(âge de l’élève 2.) ans.Elèv3:Comments’appelle–t-elle?Elèv2:Elles’appelle…(nom de l’élèv 1.) ans.Elèv3:Quelâgea-t-elle?Elèv2:Ellea…(âge de l’élève 1.) ans.

Activité 3

Page 98: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

96

LEÇON 12

Activité 4

Activité 5

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Zip ZapRègjwètla:Nouapretenanplasnou.Mwenaplonjedwètsouyonelèvmapdi:«Zip»,elèvmwenmontreaapdilajyontifikinanklaslapandanlapmontrelakyonjèsepidi:«Ellea...ans».Lèmwendi«Zap»,elèvmwenmontreaapdilajyontigasonnanklasla,pandanlapmontrelakyonjèsepidi:«Ila...ans».Lèmwendi:«ZipZap»,toutmounapdilajRitatifikinanistwaabyenfò:Ellea7ans.Konsiy:Lèyonelèvtwonpel,lapvinmounkapmennenjwètla.Nanklaskipagentifioutigason,mètla/matmwazèlla/madamnanapséviakpostè2akoteelèvyoaptoucheyontimounpouyodilajli.

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouteaprannjodia?E:Il/ellea…ans.M:Aujourd’hui,onaapprisàdire:Il/ elle a… ans, pour dire l’âge de son/ sa camarade.

Bravo !

Page 99: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

97

LEÇON 13

Objectif:Présenteruncamarade.Êtrecapablededire:Il/ elle habite…Vocabulaire:Carrefour,àJacmel,âge,un/unecamarade,un/uneami(e),l’adresse.Autre(s)structure(s)dephrase(s):Oùhabite-t-il/elle?Matériel(s):Guidedumaître,posterN°3Information(s)complémentaire(s):–

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:SeistwaPaulkienviteRitaakMariolakayli.Lifèparanlfèkonesansakyo.LidimanmanlnonaklajRita.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Jevousprésentemacamarade.(Montre yon zanmi ak pla men ou.)elles’appelleAnabelle,ellea10ans,(Fè jès pou montre yon moun ki wo.)ellehabiteàJacmel.(Fè jès pou w montre yon kote.)

Activité 1

Page 100: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

98

LEÇON 13

M : Kounye a, m pral di ti koze/ chante a liy pa liy epi nou pral repete aprè m. N ap kanpe epi n ap fè jèsyo avèm. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. )

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap poze yon ti� ak yon ti gason kesyon.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan lonje dwèt li sou yon elèv.)M:KòmankanmaradMariarele?E:Anabelle.M:LireleAnabelle.M+E:LireleAnabelle.E:LireleAnabelle.M:LireleAnabelle.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Comments’appellelacamaradedeMarie?Fé menm jan an pou : Rép:Elles’appelleAnabelle.(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan lonje dwèt li sou yon elèv.)

M:Kikotelirete?Fé menm jan an pou :Rep:LireteJacmel.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Oùhabite-elle?Fè menm jan an pou :Rép:EllehabiteàJacmel.

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà: Dire : Il/ elle habite…, pour dire l’adresse d’un/ une camarade.

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dy-alòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

Activité 2

Page 101: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

99

LEÇON 13

(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan touche desen postè a.)M:KisanouwèmadamClaudiaapfè?E:Lapmontreyonelèv.M:MadamClaudiaapprezanteRitaakPaulyonelèv.M+ :MadamClaudiaapprezanteRitaakPaulyonelèv.

: Madam Claudia ap prezante Rita ak Paul yon elèv.M:MadamClaudiaapprezanteRitaakPaulyonelèv.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuefaitmadameClaudia?Fè menm jan an pou :Rép:MadameClaudiaprésenteRitaetPaulàunelève.

M:Kisanoudilènapdikoteyonmounrete?Fé menm jan an pou : Rep:Lènapdikoteyonmounrete,noudi:lirete…+nonkotea.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequ’onditpourdireoùhabitequelqu’un?Fè menm jan an pou :Rép:Pourdireoùhabitequelqu’unondit:Il/ellehabite…+lenomdel’endroit.

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Se istwa Paul ki envite Rita ak Mario lakay li. Li fè paran l fè konesans ak yo. Li di non ak kote Rita rete.M:Mwenpralliyontipatinanrèsistwaapounou.Paul:Elles’appelleRita.Maman:Quelâgea-t-elle?Paul:Ellea7ans.Maman:Oùhabite-t-elle?Paul:EllehabiteàCarrefour.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

Page 102: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

100

LEÇON 13

M : Kounye a, mwen pral poze nou kesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisamanmanPauldipoulkakonnkoteRitarete?E:Oùhabite-t-elle?M:ManmanPauldi:Oùhabite-t-elle?M+ :ManmanPauldi:Oùhabite-t-elle?

:ManmanPauldi:Oùhabite-t-elle?M : Manman Paul di : Où habite-t-elle ?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequelamamandePaulditpoursavoiroùhabiteRita?Fé menm jan an pou : Rép : Pour savoir où habite Rita, la maman de Paul dit : Où habite-t-elle ?

M:KisaPauldipouldikoteRitarete?Fé menm jan an pou : Rép:Pauldi:EllehabiteàCarrefour.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequePaulditpourdireoùhabiteRita?Fé menm jan an pou : Rép:PourdireoùhabiteRita,Pauldit:EllehabiteàCarrefour.

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)M : Kounyea,noupralaprannmoakfrazsayo:

M:Pourdireoùhabiteungarçon,ondit:Ilhabite…+l’endroit.M : À mon tour M : Il habite…M:Tousensemble M+E:Il habite…M : À votre tour M : Il habite…M:Pardeux E+E:Il habite…M : À ton tour M : Il habite…

M:Pourdireoùhabiteunefille,ondit:Ellehabite…+l’endroit.M : À mon tour M : Elle habite…M:Tousensemble M+E:Elle habite…M : À votre tour M : Elle habite…M:Pardeux E+E:Elle habite…M : À ton tour M : Elle habite…

Page 103: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

101

LEÇON 13

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz y ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

Elèv1:(�):Bonjour.Elèv2:(gason):Bonjour.Elèv3:Comments’appelle-t-il?Elèv1:Ils’appelle…(non elèv 2).Elèv3:Comments’appelle–t-elle?Elèv2:Elles’appelle…(non elèv 1).Elèv3:Oùhabite–t-il?Elèv1:Ilhabite…(Kote elèv 2 rete).Elèv3:Oùhabite–t-elle?Elèv2:Ellehabite…(Kote elèv 1 rete).

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Tik-Tak Règjwètla:Mapbayyonelèvkenbeyonmosolakrè.Mapviredobayklaslaepimapdi:Tik-Tak,Tik-Tak.Mapfèsapandan2ak10segonn.Pandantansaa,elèvyoapfèmosolakrèpasemenanmen.Aprè10segonn,mapdi:«Bow»(byen fò)epimaptounenbayklaslafasmwen.Elèvkigenmosolakrèananmenllanpandanmtedibowla,apdi:kotezanmikisoukotellarete.Lapsèviakfòmfrazsaa:«Ilhabite…»Ekzanp:IlhabiteàCarrefour.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap reprann plizyè fwa ak lòt elèv.)

Activité 4

Activité 3

Page 104: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

102

LEÇON 13

Activité 5 Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dy-alòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouteaprannjodia?E:Il/ellehabite…M:Aujourd’hui,onaapprisàdire:Il/ elle habite…, pour dire l’adresse d’un/ une camarade.

Bravo !

Page 105: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

103

LEÇON 14

Objectif:Demanderàuncamaradedeseprésenter.Êtrecapablededire:Comment t’appelles-tu ? Quel âge as-tu ? Où habites-tu ? Vocabulaire:Présenter,un/unecamarade,Jacmel,l’âge,une/lafille,un/legarçonAutre(s)structure(s)dephrase(s):Jem’appelle…,J’ai… ans,J’habite…Matériel(s):Guidedumaître,posterN°3Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationduson/U/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:SeistwaPaulkienviteRitaakMariolakayli.Lifèparanlfèkonesansakyo.Lidimanmanlnon,lajRitaakkote li rete.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Jevousprésentemacamarade,(Montre yon zanmi ak pla men ou.)elles’appelleAnabelle,ellea10ans,(Fè jès pou montre yon moun ki wo.)ellehabiteàJacmel.(Fè jès pou w montre yon kote.)

Activité 1

Page 106: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

104

LEÇON 14

M : Kounye a, m pral di ti koze/ chante a liy pa liy epi nou pral repete aprè m. N ap kanpe epi n ap fè jès yoavè m. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap poze yon ti� ak yon ti gason kesyon.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan lonje dwèt li sou yon elèv.)M:KilajAnabellegenyen?E:10an.M:Ligenyen10an.M+E:Ligenyen10an.E:Ligenyen10an.M:Ligenyen10an.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuelâgeaAnabelle?Fè menm jan an pou :Rép:Ellea10an.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan lonje dwèt li sou yon elèv.)M:KamaradMariagen10an,eoumenmkilajou?Fè menm jan an pou :Rép:Mwengenyen+lajelèvlaan.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:LacamaradedeMariea10ans,ettoi,quelâgeas-tu?Fè menm jan an pou :Rép:J’ai(+ laj elèv la) ans.

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà: Dire : Comment t’appelles tu ? Quel âge as-tu ? Où habites-tu ? pour demander à un camarade de se présenter.

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

Activité 2

Page 107: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

105

LEÇON 14

M : Kilès nou wè Rita ak Paul ap gade ?E:Madamnan.M:RitaakPaulapgademadamnan.M+ :RitaakPaulapgademadamnan.

:RitaakPaulapgademadamnan.M : Rita ak Paul ap gade madam nan.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuiRitaetPaulregardent-ils?Fè menm jan an pou :Rép:RitaetPaulregardentlamaîtresse.

M:SouKilèsRitalonjedwètli?Fè menm jan an pou :Rép:RitalonjedwètsouPaul.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuiRitapointe-t-elledudoigt?Fè menm jan an pou :Rép:RitapointePauldudoigt.

M:Lènapmandekijanyonmounrele,kisanoudi?Fè menm jan an pou :Rep:Lènapmandekijanyonmounrelenoudi:Koumanourele?

M : Kounye a, nou pral di sa an fransè.M:Qu’est-cequ’onditpourdemanderàquelqu’unsonnom?Fè menm jan an pou :Rép:Pourdemanderlenomdequelqu’unondit:Commentt’appelles-tu?

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukes-yon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pan-dan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Page 108: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

106

LEÇON 14

Se istwa Paul ki envite Rita ak Mario lakay li. Li fè paran l fè konesans ak yo. Li di non Rita, kote l rete ak laj li.

Mwenpralliyonpatinanrèsistwaapounou.

Mario prezante tèt li.Mario:Jem’appelleMario.Maman:Quelâgeas-tu?Mario:J’ai8ans.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaMariotedipoulprezantetètli?E:Jem’appelleMario.M:Mariotedi:Jem’appelleMario.M+ :Mariotedi:Jem’appelleMario.

:Mariotedi:Jem’appelleMario.M:Mariotedi:Jem’appelleMario.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequeMarioaditpourseprésenter?Fè menm jan an pou :Rép:Pourseprésenter,Marioadit:Jem’appelleMario.

M:KisamanmanPaulmandeMariopoulkakonnlajli?Fè menm jan an pou :Rép:ManmanPauldi:Quelâgeas-tu?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequelamamandePaulditàMariopourconnaîtresonâge?Fè menm jan an pou :Rép:LamamandePauldit:Quelâgeas-tu?

Page 109: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

107

LEÇON 14

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)Kounyea,noupralaprannmoakfrazsayo:

M:Quandonveutdemanderàquelqu’unsonnom,ondit:Commentt’appelles-tu?M : À mon tour M : Comment t’appelles-tu ?M:Tousensemble M+E:Comment t’appelles-tu ?M : À votre tour M : Comment t’appelles-tu ?M:Pardeux E+E:Comment t’appelles-tu ?M : À ton tour M : Comment t’appelles-tu ?

M:Quandonveutdemanderàquelqu’unsonâge,ondit:Quelâge-as-tu?M : À mon tour M : Quel âge as-tu ?M:Tousensemble M+E: Quel âge as-tu ?M : À votre tour M : Quel âge as-tu ?M:Pardeux E+E:Quel âge as-tu ?M : À ton tour M : Quel âge as-tu ?

M:Quandonveutdemanderàquelqu’unsonadresse,ondit:Oùhabites-tu?M : À mon tour M : Où habites-tu ?M:Tousensemble M+E:Où habites-tu ?M : À votre tour M : Où habites-tu ?M:Pardeux E+E:Où habites-tu ?M : À ton tour M : Où habites-tu ?

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

Elèv1 :Bonjour,commentvas-tu?Elèv2 :Jevaisbienmerci.Commentt’appelles-tu?Elèv1 :Jem’appelle…(non elèv la.) Elèv2 :Quelâgeas-tu?Elèv1 :J’ai…ans(laj elèv la.)Elèv2 :Oùhabites-tu?Elèv1 :J’habiteà…(adrès elèv la.)Elèv2 :C’estbien.Onhabitetoutprès.

Activité 3

Page 110: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

108

LEÇON 14

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Tik-Tak Règjwètla:Mapbayyonelèvkenbeyonmosolakrè.Mapviredobayklaslaepimapdi:Tik-Tak,Tik-Tak,mapdisapandan2ak10segonn.Pandantansaa,elèvyoapfèmosolakrèapasemenanmen.Aprè10segonn,mtedi:«Bow»(byen fò)epimaptounenbayklaslafasmwen.Elèvkigenmosolakrèananmenllanpandanmtedibowla,apkanpepoulmandekamaradkichitakotella:non,lajakkoteliretepandanlaplonjedwètsouelèvlappozekesyona,akfòmfrazsayo.Commentt’appelles-tu?Quelâgeas-tu?Oùhabites-tu?Epikamaradlaapreponn.(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap repete jwèt la 3 fwa ak lòt elèv.)

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouteaprannjodia?E:Ellehabite,elles’appelle.M:Aujourd’hui,onaapprisàdire:Comment t’appelles-tu ? Quel âge as-tu ? Où habites-tu ?pour demander à un/ une camarade de se présenter.

Bravo !

Activité 4

Activité 5

Page 111: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

109

LEÇON 15

Objectif:Présenteruncamarade.Êtrecapablededire: Il/ elle s’appelle... ; Il/ elle a .... ; Il/ elle habite...Vocabulaire:Un/une/le/lacamarade,maman,une/lafille,un/legarçon,l’âge,un/une/l’ami(e),une/l’adresse,présenter.Autre(s)structure(s)dephrase(s):Comments’appelle-t-il/elle?Quelâgea-t-il/elle?Oùhabite-t-il/elle?Matériel(s):GuidedumaîtreInformation(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationdessons/R//U//E/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:SeistwaPaulkienviteRitaakMariolakayli.Lifèparanlfèkonesansakyo.Pauldimanmanlnon,lajRitaakkote li rete. Mario prezante tèt li.

M:Aujourd’hui,onvaréviser:Il/ elle s’appelle… Il/ elle a… Il/ elle habite…, pour présenter un camarade.

Koute istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kounyea,mpralliistwasemènnandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyonaprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap li dousman pandan lap byen pwononse mo yo.)

Activité 1

Activité 2

Page 112: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

110

LEÇON 15

Toc,Toc,Toc!Paul:BonjourRita,BonjourMario.Mario:BonjourPaul,çava?

Paran Paul yo nan kay la. Mario:Bonjourmadame,Bonjourmonsieur.Rita:Bonjourmadame,Bonjourmonsieur.

Paul prezante Rita bay manman l.Paul:Elles’appelleRita.Maman:Quelâgea-t-elle?Paul:Ellea7ans.Maman:Oùhabite-t-elle?Paul:EllehabiteàCarrefour.

Mario prezante tèt li.Mario:Jem’appelleMario.Maman:Quelâgeas-tu?Mario:J’ai8ans.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznaprepaseyolèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap repase yo pandan lap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap itlize bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaPauldipoulidilajRita?E:Ellea7ans.M:PouldilajRita,Pauldi:Ellea7ans.M+ :PouldilajRita,Pauldi:Ellea7ans.

:PouldilajRita,Pauldi:Ellea7ans.M:PouldilajRita,Pauldi:Ellea7ans.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequePaulditpourdirel’âgedeRita?Fè menm jan an pou :Rép:Pourdirel’âgedeRita,Pauldit:Ellea7ans.

Page 113: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

111

LEÇON 15

M : Ki sa Mario di pou l prezante tèt li ?E:Jem’appelleMario.Fè menm jan an pou :Rép:Poulprezantetètli,Mariodi:Jem’appelleMario.J’ai8ans.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequeMarioditpourseprésenter?Fè menm jan an pou :Rép:Pourseprésenter,Mariodit:Jem’appelleMario.J’ai8ans.

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotrevizeyo.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz y ap revize yo. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

Elèv1(�) :Bonjour!Commentvas-tu?Elèv2(gason) :Bonjour!Jevaisbienmerci.Elèv3:Comments’appelle-t-il?Elèv1:Ils’appelle…(non elèv 2).Elèv3:Comments’appelle–t-elle?Elèv2:Elles’appelle…(non elèv 1).Elèv3:Quelâgea-t-il?Elèv1:Ila(laj elèv 2).Elèv3:Quelâgea-t-elle?Elèv2:Ellea(laj elèv 1).Elèv3:Oùhabite–t-il?Elèv1:Ilhabite…(adrès elèv 2).Elèv3:Oùhabite–t-elle?Elèv2:Ellehabite…(adrès elèv 1).

Activité 3

Page 114: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

112

LEÇON 15

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Tik-TakRègjwètla:Mapbayyonelèvkenbeyonmosolakrè.Mapviredobayklaslaepimapdi:Tik-Tak,Tik-Tak.Mapdisapandan2ak10segonn.Pandantansaa,napfèmosolakrèapasemenanmen.Aprè10segonn,mapdi:«Bow»(byen fò)epimapbayklaslafasmwen.Elèvkigenmosolakrèananmenllanpandanmapdibowla,apdi:nonl,lajli,kotelreteakfòmfrazsayo:Jem’appelle…,J’ai…ans,J’habite…Egzanp:Jem’appelleRita.J’ai7ans.J’habiteàCarrefour.(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan rekòmanse ak tik tak la lè li di BOW, elèv ki gen mòso lakrè a, ap prezante lòt elèv ki sot prezante tèt li a pandan l ap di : Il/ Elle s’appelle…, il/ elle a… ans, il/ elle habite.)

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouterepasejodia?E:Lenomdesoncamarade–Il/elles’appelle.Il/ellehabite…M:Aujourd’hui,onarévisé:Il/ Elle s’appelle, Il/ Elle habite…, Il/ Elle a… ans, pour présenter un ou une camarade.

Bravo !

Activité 5

Activité 4

Page 115: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 16

113

Objectif:Identifierlesêtresetleschosesdesonenvironnement.Êtrecapablededire:C’est la/ le/ l’/ un/ une…Vocabulaire:La/unetélévision,la/unechaise,le/unbuffet,la/unetable,la/unedodine.Autrestructuredephrase:Qu’est-cequec’est?Matériel(s):Guidedumaître,posterN°4Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationdessons/R//U/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:SeistwaPaulkienviteRitaakMariolakayli.Lifèparanlfèkonesansakyo.PaulprezanteRitaepiMarioprezante tèt li.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Voicimonécoleetvoicimaclasse,(Lonje bra ou anlè.)C’estmamaîtresse,Elles’appelleClaudia.(Montre Mèt la pandan w ap lonje men dwat ou.)Voicimagommeetvoicimoncrayon.(Montre yon gòm ak yon kreyon.)

Activité 1

Page 116: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 16

114

M:Kounyea,mpralditikoze/chantealiypaliyepinoupralrepeteaprèm.Napkanpeepinapfèjèsyoavè m.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap poze yon ti� ak yon ti gason kesyon.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan chwazi yon elèv.)M:Nantikoze/chantea,yodi:C’estmamaîtresse,elles’appelleClaudia,eoumenm,montremètla/matmwazèlla/madamnan,epidikijanlrele?E:Semètmwen/matmwazèlmwen.Lirele:(Non mèt/ matmwazèl la).M:Semètmwen/matmwazèlmwen.Lirele:(Non mèt/ matmwazèl la).M+E:Semètmwen/matmwazèlmwen.Lirele:(Non mèt/ matmwazèl la).E:Semètmwen/matmwazèlmwen.Lirele:(Non mèt/ matmwazèl la).M:Semètmwen/matmwazèlmwen.Lirele:(Non mèt/ matmwazèl la).

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Danslacomptine,ondit:C’estmamaîtresse,elles’appelleClaudia.Ettoi,montretonmaîtreoutamaîtresseetdissonnom?Fè menm jan an pou :Rép:C’est…monmaîtreoumamaîtresse.Il/elles’appelle…

M:Nantikoze/chanteayodi:Menlekòlmwen,menklasmwen.Eou,montreklasou?Fè menm jan an pou :Rép:Menklasmwen.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Danslacomptine,ondit:Voicimonécole,voicimaclasse,ettoi,montretaclasse.Fè menm jan an pou :Rép:Voicimaclasse.

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà: Dire : C’est la/ le/ l’…, pour identi�er le mobilier et les objets de la classe.

Page 117: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 16

115

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan touche desen televizyon an.)M:Kisasaye?E:Seyontelevizyon.M:Seyontelevizyon.M+ :Seyontelevizyon.

:Seyontelevizyon.M:Seyontelevizyon.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequec’est?Fè menm jan an pou :Rép:C’estunetélévision.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan touche desen tab la.) M:Kisasaye?Fè menm jan an pou :Rép:Seyontab.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequec’est?Fè menm jan an pou :Rép:C’estunetable.

M:Kisanoudipoumontreyonbagay?Fè menm jan an pou :Rép:Poumontreyonbagay,noudise+nonbagayla.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequ’onditpourmontrerquelquechose?Fè menm jan an pou :Rép:Pourmontrerquelquechose,ondit,c’est…+lenomdel’objet.

Activité 2

Page 118: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 16

116

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Se istwa Paul ki envite Rita ak Mario lakay li. Li fè paran l yo fè konesans ak yo. Paul montre mèb avèk bagay nèf ki lakay li.

M:Mwenprallirèsistwaapounou.

PaulapmontreRitaakMariomèbtounèfyo.Paul:C’estlatélévision.Rita : C’est une belle télévision !

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaPauldipoumontreRitatelevizyonan?E:C’estlatélévision.M:Pauldi:C’estlatélévision.M+ :Pauldi:C’estlatélévision.

:Pauldi:C’estlatélévision.M:Pauldi:C’estlatélévision.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QueditPaulpourmontrerlatélévisionàRita?Fè menm jan an pou :Rép:Pauldit:C’estlatélévision.

M:KisaRitadi?Fè menm jan an pou :Rép:Ritadi:C’estunebelletélévision!

Page 119: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 16

117

M : Kounye a, nou pral di sa an fransè.M:QueditRita?Fè menm jan an pou :Rép:Ritadit:C’estunebelletélévision!

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)M:Kounyea,noupralaprannmoakfrazsayo:(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak potè 3 a.)

M:Pourmontrerunobjet,ondit:c’est+lenomdel’objet.(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap touche desen tab la.) Parexemple:C’estlatable.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap touche desen tab la.)M : À mon tour M : C’est la table.M:Tousensemble M+E:C’est la table.M : À votre tour M : C’est la table.M:Pardeux E+E:C’est la table.M : À ton tour M : C’est la table.

Fè menm jan an pou :Ladodine,latélévision.

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

Elèv1(�):Bonjour!Commentvas-tu?Elèv2(gason):Bonjour,jevaisbienmerci.Elèv1:Viens,jevaistefairevisitermaclasse.(Elèv 1 ap mache ak elèv 2. Pandan yap mache a, elèv 1 ap lonje dwèt li sou bagay l ap montre yo.)Elèv1:C’estlebureau.Elèv2:C’estunbeaubureau!Elèv1:C’estletableau.Elèv2:C’estpropre.

Activité 3

Page 120: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 16

118

Activité 4

Activité 5

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Jwèt Kim Règjwètla:(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan fè (2) elèv la vin devan. Li rasanble kèk objè fasil pou jwenn nan klas (Bureau, chaise, gomme, crayon) li chwazi yon elèv pou mennen jwèt la.)1.Mounkapmennenjwètlachwaziyonkamarad.2.Mounkapmennenjwètlamandekamaradlapoulifèmenjel.3.Mounkapmennenjwètlamontreyonmobilyeoubyenyonbagaypandanjekamaradlafèmenan,epilipozekesyonetanlapitilizefòmfrazsa:Qu’est-cec’est?4.Kamaradlaouvèjelepilapdevinenonbagaymounkapmennenjwètlatemontrepandanjeltefèmenanpoulireponnpandanlapitilizefòmfrazsa:C’est…+nonbagayla.Konsiy:Lèkamaradlafinreponn,mounkapmennenjwètlachwaziyonlòtelèvpouvinpranplaslia.

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouteaprannjodia?E:C’estlatable,c’estbeau…M:Aujourd’huinousavonsapprisàdire:C’ est + (le nom d’un objet), pour montrer un objet ou un mobilier de la classe.

Bravo !

Page 121: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 17

119

Objectif:Identifierlesêtresetleschosesdesonenvironnement.Êtrecapablededire:Voici le, la, l’…, un, une…Vocabulaire:La/unetélévision,la/unechaise,le/unplacard,la/unetable,la/uneporte.Matériel(s):Guidedumaître,posterN°4Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationdessons/R//U/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:SeistwaPaulkienviteRitaakMariolakayli.Lifèparanlfèkonesansakyo.PaulprezanteRitaepiMarioprezantetètli.PaulmontreRitaakMariomèbaklòtbagaynèfkigenlakayli.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Voicimonécoleetvoicimaclasse,(Lonje bra ou anlè.)C’estmamaîtresse,elles’appelleClaudia.(Montre mèt la/ matmwazèl la/ madam nan pandan w ap lonje men dwat ou.)Voicimagommeetvoicimoncrayon.(Montre yon gòm ak yon kreyon.)

M:Kounyea,mpralditikoze/chantealiypaliyepinoupralrepeteaprèm.Napkanpeepifèjèsyoavèm.

Activité 1

Page 122: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 17

120

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)

M:Nantikoze/chanteayodi:Menlekòlmwen,menklasmwen.Eou,montreklasou.E:Menklasmwen.M:Menklasmwen.M+E:Menklasmwen.M:Menklasmwen.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Danslacomptine,ondit:Voicimonécole,voicimaclasse,ettoi,montretaclasse.Fè menm jan an pou :Rép:Voicimaclasse.

M:Nantikoze/chanteayodi:Menkreyonmwen.Eou,montrekreyonou.Fè menm jan an pou :Rép:Menkreyonmwen.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Danslacomptine,ondit:Voicimonécole,voicimoncrayon,ettoi,montretoncrayon.Fè menm jan an pou :Rép:Voicimoncrayon.

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà: Dire : Voici le, la, l’…, un, une… pour identi�er le mobilier de la maison.

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap lonje dwèt li sou chèz la.)M:Kisasaye?E:Seyonchèz.M:Seyonchèz.M+ :Seyonchèz.

:Seyonchèz.M:Seyonchèz.

Activité 2

Page 123: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 17

121

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’estcequec’est?Fè menm jan an pou :Rép:C’estunechaise.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap lonje dwèt li sou desen biwo a.)M:Kisasaye?Fè menm jan an pou :Rép:Seyonbiwo.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequec’est?Fè menm jan an pou :Rép:C’estunbureau.

M:Kisanoudilènouvlemontreyonmounyonbagay?Rép:Noudi:Men+nonbagayla.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequ’onditpourmontrerunobjetàquelqu’un?Fè menm jan an pou :Rép:Pourmontrerunobjetàquelqu’un,ondit:Voici+lenomdel’objet.

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Se istwa Paul ki envite Rita ak Mario lakay li. Li fè paran l fè konesans ak yo. Paul prezante Rita epi Maryo prezante tèt li. Paul montre Rita ak Mario mèb tou nèf yo.

M:Mwenprallirèsistwaapounou.

Paul:Voiciladodine.Voicileplacardetvoicilatable.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

Page 124: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 17

122

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaPauldipoulmontrezanmilyododinnan?E:Voiciladodine.M:Pauldi:Voiciladodine.M+ :Pauldi:Voiciladodine.

:Pauldi:Voiciladodine.M : Paul di : Voici la dodine.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QueditPaulpourmontrerladodineàsesamis?Fè menm jan an pou :Rép : Paul dit à ses amis : Voici la dodine.

M:KisaPauldipoumontrezanmilyotabla?Fè menm jan an pou :M:Pauldizanmilyo:Voicilatable.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QueditPaulpourmontrerlatableàsesamis?Fè menm jan an pou :Rép:Paulditàsesamis:Voicilatable.

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)M:Kounyea,noupralaprannmoakfrazsayo:

M:Pourmontrerunobjet,ondit:Voici+lenomdel’objet.(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap touche desen chèz la.) Parexemple:Voicilachaise.M : À mon tour M : Voici la chaise.M:Tousensemble M+E:Voici la chaise.M : À votre tour M : Voici la chaise.M:Pardeux E+E:Voici la chaise.M : À ton tour M : Voici la chaise.

Fè menm jan an pou :Ladodine,lelit.

Page 125: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 17

123

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz y ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

(Elèv 1 ap jwe wòl mèt la/ matmwazèl la/ madam nan, elèv 2 ap jwe wòl Paul ki dwe touche desen li dwe montre yo sou postè a.)E1(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan):Montre-moiladodine.E2(Paul):Voiciladodine.E1(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan):Montre-moilatélévision.E2(Paul):Voicilatélévision.E1(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan):Montre-moilatable.E2(Paul):Voicilatable.

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Jwèt Kim Règjwètla:(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap sèvi ak postè 4 la pou l fè jwèt la.L ap chwazi yon elèv pou mennen jwèt la.)

1.Mounkapmennenjwètlachwaziyonkamarad.2.Mounkapmennenjwètlamandekamaradlafèmenjel.3.Mounkapmennenjwètlamandelmontrelyonbagay.Pandanlappozekesyonakfòmfrazsaa:Montremoi…(l ap chwazi yon bagay sou postè 4 la).4.Kamaradlareponnakfòmfrazsaa:Voici…+nonbagayyotemandella.Sikamaradlabyenreponnlapvinnpranplasmounkapmennenjwètla.

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouteaprannjodia?E:Voicile,la,un,…M:Aujourd’hui,onaapprisàdire:Voici le, la, un, une…, pour identi�er le mobilier de la maison.

Bravo !

Activité 3

Activité 4

Activité 5

Page 126: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 18

124

Objectif:Identifierlesêtresetleschosesdesonenvironnement.Êtrecapablededire:C’est le, la, l’…, un, une…Vocabulaire:Une/latoupie,une/lapoupée,une/laboule,une/lacordeàsauter,un/lejeudedominos.Autre(s)structure(s)dephrase(s):Qu’est-cequec’est?Matériel(s):Guidedumaître,posterN°5Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationdessons/R//U/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:SeistwaPaulkienviteRitaakMariolakayli.Lifèparanlfèkonesansakyo.Lidinon,lajRitaakkotelirete.Marioprezantetètli.Paulmontremèbnèfkilakayli.MarioakRitamontrejwètyofenkgenyen.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Voicimonécoleetvoicimaclasse,(Lonje bra ou anlè.)C’estmamaîtresse,elles’appelleClaudia.(Montre mèt la/ matmwazèl la/ madam nan pandan w ap lonje men dwat ou.)Voicimagommeetvoicimoncrayon.(Montre yon gòm ak yon kreyon.)

Activité 1

Page 127: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 18

125

M : Kounye a, m pral di ti koze/ chante a liy pa liy epi nou pral repete aprè m. N ap kanpe epi n ap fè jèsyo avè m.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap poze yon ti� ak yon ti gason kesyon.)

M:Nantikoze/chantenanyodi:Menlekòlmwen,menklasmwen,eou,montremklasou.E:Menklasmwen.M:Menklasmwen.M+E:Menklasmwen.E:Menklasmwen.M:Menklasmwen.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Danslacomptine,ondit:Voicimonécole,voicimaclasse,ettoi,montre-moitaclasse.Fè menm jan an pou :Rép:Voicimaclasse.

M:Nantikoze/chantea,kisaelèvladipoulmontremadamnan?Fè menm jan an pou :Rép:Nantikoze/chanteaelèvladi:C’estmamaîtresse,elles’appelle:Claudia.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Danslacomptine,qu’est-cequel’enfantditpourmontrersamaîtresse?Fè menm jan an pou :Rép:Danslacomptine,l’élèvedit:C’estmamaîtresse.Elles’appelleClaudia.

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà: Dire : C’est le, la, l’…, les, un, une…, pour identi�er un jouet.

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dy-alòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan touche desen boul la.)

Activité 2

Page 128: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 18

126

M:Kisasaaye?E:Seyonboul.M:Saaseyonboul.M+ :Saaseyonboul.

:Saaseyonboul.M : Sa a se yon boul.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequec’est?Fè menm jan an pou :Rép:C’estuneboule.

(Mèt la mete dwèt li sou desen poupe a.)M:Kisasaye?Rép:Seyonpoupe.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequec’est?Fè men m jan an pou : Rép:C’estunepoupée.

M:Kisanoudipoumontreyonbagay?Fè menm jan an pou :Rép:Pounoumontreyonbagay,noudi:Se…+nonbagayla.

M : Kounye a, nou pral di sa an fransè.M:Qu’est-cequ’onditpourmontrerunobjet?Fè menm jan an pou :Rép:Pourmontrerunobjet,ondit:C’est+lenomdel’objet.

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukes-yon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pan-dan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Page 129: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 18

127

Se istwa Paul ki envite Rita ak Mario lakay li. Li fè man-man l fè konesans ak yo. Li di non, laj ak adrès yo. Li montre mèb nèf yo.

M:Mwenpralliyontipatinanrèsistwaapounou.

Paul:C’estlatélévision.Rita:C’estunebelletélévision!Paul:Voiciladodine.Voicileplacardetvoicilatable.Rita:C’estmatoupieetc’estmacordeàsauter.Mario:C’estmoncamion,c’estmonballon.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaRitadipoumontretoupilia?E:Setoupimnan.M:Ritadi:Setoupimnan.M+ :Ritadi:Setoupimnan.

: Rita di se toupi m nan.M:Ritadisetoupimnan.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QueditRitapourmontrersatoupie?Fè menm jan an pou :Rép:Ritadit:C’estmatoupie.

M:KisaMariodipoulmontrekamyonlia?Fè menm jan an pou :Rép:Mariodi:Sekamyonmnan.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QueditMariopourmontrersoncamion?Fè menm jan an pou :Rép:Mariodit:C’estmoncamion.

Page 130: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 18

128

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)Kounyea,noupralaprannmoakfrazsayo:

M:Pourmontrersesjouets,ondit:C’est+lenomdujouet.Parexemple:C’estunecordeàsauter.M : À mon tour M : C’est ma corde à sauter.M:Tousensemble M+E:C’est ma corde à sauter.M : À votre tour M : C’est ma corde à sauter.M:Pardeux E+E:C’est ma corde à sauter.M : À ton tour M : C’est ma corde à sauter.

Fè menm jan an pou :lapoupée,uncamion,unballon

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

Elèv1apjwewòlRita,elèv2,Mario.Elèv1:C’estmatoupieetc’estmacordeàsauter.Elèv2:C’estmoncamion,c’estmaboule.

Activité 3

Page 131: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 18

129

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Jwèt Kim Règjwètla:(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan fè yon elèv vin devan. Li rasanble kèk bagay fasil pou jwenn –poupée,boule,toupie– Li chwazi yon elèv pou mennen jwèt la.)1.Mounkapmennenjwètlachwaziyonkamarad.2.Mounkapmennenjwètlamandekamaradlapoulifèmenjel.3.Mounkapmennenjwètlaapkachedèyèdolyounnanbagayyoepilipozekesyonetanlapitilizefòmfrazsa:Qu’est-cec’est?4.Kamaradlareponnpandanlapitilizefòmfrazsa:C’est…aknonbagaykiserea,ldwedevineakdian fransè.Konsiy:Lèkamaradlafinreponn,mounkapmennenjwètlachwaziyonlòtelèvpouvinpranplaslia.

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouteaprannjodia?E:C’estlatoupie,c’estlapoupée.M:Aujourd’huinousavonsapprisàdire:C’est + le nom de l’objet, pour identi�er des objets.Ex:C’estlapoupée,c’estmatoupie,c’estmaboule.

Bravo !

Activité 4

Activité 5

Page 132: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 19

130

Objectif:Identifierlesêtresetleschosesdesonenvironnement.Êtrecapablededire:Voici madame/ monsieur/ le/ la… Vocabulaire:Ledirecteur,lemaître,lamaîtresse,laclasse,l’école.Structures:–Autre(s)structure(s):Qu’est-cequec’est?Matériel(s):Guidedumaître,posterN°3Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationdessons/R//U/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:SeistwaPaulkienviteRitaakMariolakayli.Lifèparanlfèkonesansakyo.Lidinon,lajRitaakkotelirete.Marioprezantetètli.Paulmontremèbnèfkilakayli.MarioakRitamontrejwètyofenkgenyen.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Voicimonécoleetvoicimaclasse.(Lonje bra ou anlè.)C’estmamaîtresse,elles’appelleClaudia.(Montre mèt la/ matmwazèl la/ madam nan pandan w ap lonje men dwat ou.)Voicimagommeetvoicimoncrayon.(Montre yon gòm ak yon kreyon.)

Activité 1

Page 133: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 19

131

M:Kounyea,mpralditikoze/chantealiypaliyepinoupralrepeteaprèm.Napkanpeepinapfèjèsyo avè m.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap poze yon ti� ak yon ti gason kesyon.)M:Nankontinnanyodi:Voicimagommeetvoicimoncrayon.Eou,montrekreyonou.E:Menkreyonm.M : Men kreyon m. M+E:Menkreyonm.E:Menkreyonm.M : Men kreyon m.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Danslacomptine,ondit:Voicimagommeetvoicimoncrayon.Ettoi,montre-moitoncrayon.Fè menm jan an pou :Rép:Voicimoncrayon.

M:Nankoze/tichantea,kisaelèvladipoulmontremadamnan?Fè menm jan an pou :Rép:Nankoze/tichanteaelèvladi:C’estmamaîtresse,elles’appelleClaudia.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Danslacomptine,qu’est-cequel’enfantditpourmontrersamaîtresse?Fè menm jan an pou :Rép:Danslacomptine,l’enfantdit:C’estmamaîtresse.Elles’appelleClaudia.

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà: Dire : Voici Monsieur/ Madame…, pour identi�er les personnes de l’école.

Page 134: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 19

132

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dy-alòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan rele yon elèv pou vin touche desen yo epi fè tout klas la repete modèl fraz la.)M:MontremdesenRita.E:Rita.M:MenRita.M+ :MenRita.

:MenRita.M:MenRita.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Montre-moiRita.Fè menm jan an pou : Rép:VoiciRita.

(Touche desen direktè a.)M : Montre m desen direktè a.Fè menm jan an pou :Rép:Mendirektèa.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Montre-moiledirecteur.Fè menm jan an pou :Rép:Voiciledirecteur.

M:Kisanoudipounoumontreyonmoun?E:Noudi:Men…+nonmounnan.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequ’onditpourmontrerunepersonne?Fè menm jan an pou :Rép:Pourmontrerunepersonne,ondit:Voici+lenomdelapersonne.

Activité 2

Page 135: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 19

133

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukes-yon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pan-dan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Se istwa Paul ki envite Rita ak Mario lakay li. Li fè man-man l fè konesans ak yo. Li montre mèb nèf yo.

M : Mwen pral li yon ti pati nan rès istwa a pou nou.

Paul:C’estlatélévision.Rita:C’estunebelletélévision!Paul:Voiciladodine.Voicileplacardetvoicilatable.Rita:C’estmatoupieetc’estmacordeàsauter.Mario:C’estmoncamion,c’estmonballon.Rita:EtvoiciSamie,c’estlenomdemapoupée.Toutle monde rit.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KoumanpoupeRitaarele?E:Samie.M:PoupeRitaarele:Samie.M+E:PoupeRitaarele:Samie.E:PoupeRitaarele:Samie.M:PoupeRitaarele:Samie.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuelestlenomdelapoupéedeRita?Fè menm jan an pou :Rép:Elles’appelleSamie.

M:KisaRitadipoulmontrepoupelia?Fè menm jan an pou :Rép:Poumontrepoupelia,Ritadi:VoiciSamie.

Page 136: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 19

134

M : Kounye a, nou pral di sa an fransè.M:QueditRitapourmontrersapoupée?Fè menm jan an pou :Rép:Pourmontrersapoupée,Ritadit:VoiciSamie.

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)M:Kounyea,noupralaprannmoakfrazsayo:

M:Pourmontrerunepersonne,ondit:Voici+lenomdelapersonne.Parexemple:VoiciMadameClau-dia. M : À mon tour M : Voici Madame Claudia.M:Tousensemble M+E:Voici Madame Claudia.M : À votre tour M : Voici Madame Claudia.M:Pardeux E+E:Voici Madame Claudia.M : À ton tour M : Voici Madame Claudia.

Fè menm jan an pou :Monsieurledirecteur(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak desen ki nan postè 3 a.)

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz y ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

(Elèv 1 ap jwe wòl Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan. L ap mande elèv 2 a pou montre l kèk moun nan klas la.) E1:Montre-moilemaître/lamaitresse.(Elèv 2 lonje dwèt sou mèt la/ matmwazèl la/ madam nan.) E2:Voicilemaître.E1:Montre-moilesélèves.(Elèv 2, lonje dwèt li sou elèv yo.)E2:Voicilesélèves.E1:Montre-moitamaman.(Elèv 2, vire tèt li a dwat a goch…)E2:Jelacherche…Oùest-elle?Ok!J’aioublié.Ellen’estpasàcetteécole.(Aktè yo ri epi yo ale.)

Activité 3

Page 137: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 19

135

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Zip Zap Règjwètla:(Elèv yo nan plas yo. Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan pwopoze twa moun (le directeur/ le maître/ ma cama-rade.) Maplonjedwètsouyonelèvmapdi:«Zip»,elèvmmontreaapdi:«Voiciledirecteur.»Lèmdi:«Zap»,elèvlimontreaapdi:«Voicilemaître/lamaîtresse.»Lèlidi:«ZipZap»,elèvlimontreaapdi:«Voicimonoumacamarade.»Konsiy:Lèyonelèvtwonpel,lapvinmounkapmennenjwètla.

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dy-alòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouaprannjodia?E:Voiciledirecteur,voicilemaître.M:Aujourd’huinousavonsapprisàdire:Voici + (le nom de quelqu’un), pour montrer les personnes de l’école. Ex:Voiciledirecteur/ladirectrice.

Bravo !

Activité 4

Activité 5

Page 138: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 20

136

Objectif:Identifierpardesénoncésappropriés,lesêtresetleschosesdesonenvironnement.Êtrecapablededire:C’est le/ la/ un/ une… Voici le/ la/ un/ une…Vocabulaire:Une/latable,un/letableau,leplacard,lapoupée,lemaître/lamaîtresse,masœurAutre(s)structure(s):Qu’est-cequec’est?Quiest-ce?Matériel(s):Guidedumaître,posterN°4et5.Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationdessons/R//U//E/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa nou te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:SeistwaPaulkienviteRitaakMariolakayli.Lifèparanlfèkonesansakyo.Paulmontremèbnèfkilakayli.MarioakRitamontrejwètyofenkgenyen.

M:Aujourd’hui,onvarévisercomment:Dire : C’est le/ la/ un/ une…, Voici le/ la/ un /une…, pour montrer un objet, le mobilier ou une personne.

Activité 1

Page 139: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 20

137

Koute istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kounyea,mpralliyonpatinanistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyonaprè.M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap li dousman pandan lap byen pwononse mo yo.)

Paul ap montre mèb nèf yo. Rita ak Mario ap montre jwèt yo.Paul:C’estlatélévision.Rita:C’estunebelletélévision!Paul:Voiciladodine.Voicileplacardetvoicilatable.Rita:C’estmatoupieetc’estmacordeàsauter.Mario:C’estmonavion,c’estmonballon.Rita:EtvoiciSamie,c’estlenomdemapoupée!Tout le monde rit.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapetidyealèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap revize yo pandan lap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap itlize bagay ki nan postè a oubyen lòt desen ki nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaPauldipoumontretelevizyonan?E:C’estlatélévision.M:Pauldi:C’estlatélévision.M+ :Pauldi:C’estlatélévision.

:Pauldi:C’estlatélévision.M:Pauldi:C’estlatélévision.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QueditPaulpourmontrerlatélévision?Fè menm jan an pou :Rép:Pauldit:C’estlatélévision.

Activité 2

Page 140: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 20

138

M : Ki sa Rita di pou montre toupi li a ?Fè menm jan an pou :Rép:Ritadi:C’estmatoupie.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QueditRitapourmontrersatoupie?Fè menm jan an pou :Rép:Ritadit:C’estmatoupie.

M:KisaPauldipoumontredodinnan?Fè menm jan an pou :Rép:Pauldi:Voiciladodine.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QueditPaulpourmontrerladodine?Fè menm jan an pou :Rép:Pauldit:Voiciladodine.

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotrevizeyo.Koutebyenepigadeprezantasyonkama-rad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap revize yo. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

(Elèv 1 ap jwe wòl Paul, elèv 2 ap jwe wòl Rita, elèv 3 ap jwe wòl Mario. Tout aktè yo dwe fè jès. Touche bagay y ap montre yo sou postè (4 ak 5) la oubyen nan klas la si genyen yo nan klas.)

Paul:C’estlatélévision.Rita:C’estunebelletélévision!Paul:Voiciladodine.Voicileplacardetvoicilatable.Rita:C’estmatoupieetc’estmacordeàsauter.Mario:C’estmoncamion,c’estmonballon.Rita:Et voiciSamie,c’estlenomdemapoupée!

Activité 3

Page 141: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 20

139

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Zip ZapRègjwètla:Napretenanplasnou.Noupralfèjwètlaaknonmounakbagaynouetidyedeja.Lèmwendi:«Zip»,elèvmwenlonjedwètsouliaapfèyonfrazaknonyonmoun:C’est…+nonmounlichwazia.Lèmdi:«Zap»,elèvmwenlonjedwètsouliaapfèyonfrazaknonyonbagay,etanlapsèviakfòmfrazsa:Voici… + non bagaylichwazia.Lèmdi:«ZipZap»,yapmetedwètsoubouchyo.

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouterepasejodia?E:C’estlatable,voicilamaîtresse.M:Aujourd’hui,onarévisé:C’est le/ la/ un/ une…, Voici le/ la/ un/ une…, pour montrer un objet, le mobilier ou une personne.

Bravo !

Activité 4

Activité 5

Page 142: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 21

140

Objectif:Seprésenteràquelqu’un.Demanderàquelqu’undeseprésenter.Êtrecapablededire:Bonjour, Bonsoir ; Comment t’appelles-tu ? Je m’appelle… Quel âge as-tu ?J’ai… ans. Où habites-tu ? J’habite… Comment vas-tu ? Je vais bien merci.Vocabulaire:Bonjour,Bonsoir,le/sonnom,l’…/sonadresse.Matériel(s):Guidedumaître.Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationduson/R/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon leson fwa pase a ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson/ Se souvenir de ce qui a été appris lors des leçons précédentes – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan la/ matmwazèl la/ madam nan a ap verifye konesans pase yo.)M:Kounyea,selesonfranse,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyeampraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:Jodia,noupralrepasetoutsanouteaprannnanlesonfransèyo.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan la/ matmwazèl la/ madam nan ap korije oubyen konplete repons timoun yo.)Kounyea,mpraldisaanfransè.Aujourd’hui,onvatoutcequenousavonsapprisdanslesleçonsprécédentes.(Le maitre/ la maitresse véri�e les connaissances acquises précédemment.)M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:Ritagenyonnouvozanmilekòlla.Yonanmenmklas.

Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 8 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kounyea,mpralliyonnnanistwanouyodefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyonaprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo.)

Activité 1

Activité 2

Page 143: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 21

141

M:Mwenpralliistwaapounou.

Rita:Bonjour.Paul:Bonjour.Rita:Commentt’appelles-tu?Paul:Jem’appellePaul.Ettoi,commentt’apelles-tu?Rita:Jem’appelleRita.Paul:Quelâgeas-tu?Rita:J’ai7ans.Rita:Quelâgeas-tu?Paul:J’ai7ans.Rita:Oùhabites-tu?Paul:J’habiteàCarrefour.Paul:Oùhabites-tu?Rita:J’habiteàCarrefour.

Timoun yo rantre nan klas la, yo rankontre madam nan, madam Claudia. MadameClaudia:Bonjourlesélèves. Elèves:BonjourMadame.

Madame Claudia gade Rita.MadameClaudia:Commentt’appelles-tu?Rita:Jem’appelleRita. MadameClaudia:Quelâgeas-tu?Rita:J’ai7ans.

Direktè a vini nan nan klas la nan aprèmidi.Directeur:Bonsoirlesélèves.Elèves:BonsoirMonsieur.(Direktè gade Paul.)Directeur:Commentvas-tu?Paul:Jevaisbien,merci.DirecteuràPaul:Oùhabites-tu?Paul:J’habiteàCarrefour.

Direktè a pale ak madam nan epi lè li prale, li gade elèv yo.Directeur:Aurevoirlesélèves.Elèves:AurevoirMonsieur.

M : Map li yon dezyèm fwa. Si nou tande mo oubyen fraz n ap repase yo lè m ap li, leve pous nou anlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap revize yo pandan lap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

Page 144: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 21

142

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap itlize bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaelèvyodimadamClaudia,lèyoantrenanklasla?E:Bonjourmadame.M:Elèvyodi:Bonjourmadame.M+ :Elèvyodi:Bonjourmadame.

:Elèvyodi:Bonjourmadame.M:Elèvyodi:Bonjourmadame.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuedisentlesélèvesàMadameClaudiaenentrantenclasse?Fè menm jan an pou :Rép:Lesélèvesdisent:Bonjourmadame.

M:KisaPauldipoulprezantetètli?Fè menm jan an pou :Rep:Pauldi:Jem’appellePaul.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QueditPaulpourseprésenter?Fè menm jan an pou :Rép:Pauldit:Jem’appellePaul.

M:Kisadirektèadilèlapkiteklasla?Fè menm jan an pou :Rép:Direktèadi:Aurevoirlesélèves.

M:Kounyea,noupraldisaananfransè.M:Queditledirecteurenlaissantlaclasse?Fè menm jan an pou :Rép:Ledirecteurdit:Aurevoirlesélèves.

Page 145: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 21

143

Fè Pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 6 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe.

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanouteaprannyo.Koutebyenepigadeprezantasyonkama-rad nou yo.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap revize yo. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

(Elèv 1 an ap jwe Rita. Elèv 2 ap jwe wòl Paul.)Elèv1(Rita):Bonjour.Elèv2(Paul):Bonjour.Elèv1(Rita):Commentt’appelles-tu?Elèv2(Paul):Jem’appelle…(non elèv la).Ettoi,commentt’appelles-tu?Elèv1(Rita):Jem’appelle…(non elèv la).Quelâgeas-tu?Elèv2(Paul):J’ai7ans.Ettoi,quelâgeas-tu?Elèv1(Rita):J’ai7ans.Oùhabites-tu?Elèv2(Paul):J’habiteàCarrefour.Ettoi,oùhabites-tu?Elèv1(Rita):J’habiteàCarrefour.

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Zip Zap Règjwètla:M:Napretenanplasnou.Mapretedevannou.Lèmwenlonjedwètsouyonelèv,epimdi«ZIP»,elèvlaapdi«Bonjour».Lèlilonjedwètsouyonelèv,epimdi«ZAP»,elèvlaapdi«Jem’appelle…+nonletj’habite…+nonkotelretea».Lèmwendwètsouyonelèv,epimdi«ZIPZAP»,toutmounapdi«Aurevoir.»Konsiy:Siyonelèvtwonpel,lapvinmounkapmennenjwètla.

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouterevizejodia?E:Bonjour,bonsoir,aurevoir,jem’appelle…,j’habite…M:Aujourd’hui,onarévisé:Bonjour, Bonsoir, pour se saluer ; Comment t’appelles-tu ? Quel âge as-tu? Où habites-tu ? pour demander quelqu’un de se présenter ; Je m’appelle…, J’ai… ans, J’habite…, pour se présenter à quelqu’un.

Bravo !

Activité 4

Activité 5

Activité 3

Page 146: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 22

144

Objectif:Présenteruncamarade.Identifierpardesénoncésappropriéslesêtresetleschosesdesonenvironnement.Êtrecapablededire:Il/ elle s’appelle… ; Il/ elle a… ans ; Il/ elle habite ; C’est le/ la/ un/ une… ; Voici le/ la/ un/ une…Vocabulaire:Latable,leplacard,latélévision,ladodine,latoupie,moncamion.Matériel(s):Guidedumaître.Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationduson/U/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon leson fwa pase a ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson/ Se souvenir de ce qui a été appris lors des leçons précédentes – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan a ap verifye konesans pase yo.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:Jodia,noupralrepasetoutsanouteaprannnanlesonfransèyo.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap korije oubyen konplete repons timoun yo.)Kounyea,mpraldisaanfransè.Aujourd’hui, nous allons réviser tout ce que nous avons appris dans les leçons précédentes. (Le maitre/ la maitresse véri�e les connaissances acquises précédemment).M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)Kounyea,mprallirezimeistwaa:PaulenviteRitaakMariolakaylia.Lifèparanlfèkonesansakyo.Paulmontremèbnèfkilakayli.MarioakRitamontrejwètyofenkgenyenyo.

Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 8 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kounyea,mpralliyonnnanistwanouyodefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyonaprè.M:Mapliyonpremyefwa.

Activité 1

Activité 2

Page 147: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 22

145

(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap li dousman pandan lap byen pwononse mo yo.)

Toc,Toc,Toc!

Paul:BonjourRita,BonjourMario.Mario:BonjourPaul,çava?

(Paran Paul yo nan kay la.)Mario:Bonjourmadame,Bonjourmonsieur.Rita:Bonjourmadame,Bonjourmonsieur.

(Paul prezante Rita bay manman l.)Paul:Elles’appelleRita.Maman:Quelâgea-t-elle?Paul:Ellea7ans.Maman:Oùhabite-t-elle?Paul:EllehabiteàCarrefour.

Mario ap prezante tèt li. Mario:Jem’appelleMario.Maman:Quelâgeas-tu?Mario:J’ai8ans.

Paul ap montre mèb ak lòt bagay nèf li gen lakay li. Mario ak Rita ap montre jwèt yo fenk genyen yo.Paul:C’estlatélévision.Rita:C’estunebelletélévision!Paul:Voiciladodine.Voicileplacardetvoicilatable. Rita:C’estmatoupieetc’estmacordeàsauter.Mario:C’estmoncamion,c’estmonballon.Rita:EtvoiciSamie,c’estlenomdemapoupée!

(Tout moun ri.)

Se yon bèl jounen, aswè rive.Rita:AurevoirPaul,merci.Mario:AurevoirPaul,Aurevoirmonsieur,Aurevoir madame.

M : Map li yon dezyèm fwa. Si nou tande mo oubyen fraz n ap repase yo lè m ap li, leve pous nou anlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap revize yo pandan lap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

Page 148: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 22

146

M : Kounye a, mwen pral poze nou kesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap itlize bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaPauldipouldinonRita?E:Elles’appelleRita.M:Pauldi:Elles’appelleRita.M+ :Pauldi:Elles’appelleRita.

:Pauldi:Elles’appelleRita.M : Paul di : Elle s’appelle Rita.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequePaulditpourdirelenomdeRita?Fè menm jan an pou :Rép : Pour dire le nom de Rita, Paul dit : Elle s’appelle Rita.

M:KilajRitagenyen?Fè menm jan an pou : Rép:Ligen7an.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuelâgeaRita?Fè menm jan an pou :Rép:Ellea7ans.

M:KisaPauldipoulmontrezanmilyokamyonlia?Fè menm jan an pou :Rép:Pauldi:C’estmoncamion.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QueditPaulpourmontrersoncamionàsesamis?Fè menm jan an pou :Rép:Pauldit:C’estmoncamion.

Fè Pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 6 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe.

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanouteaprannyo.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap revize yo. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

Activité 3

Page 149: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 22

147

(Elèv 1 an ap jwe wòl Rita. Elèv 2 ap jwe wòl Paul, elèv 3 ap jwe wòl Mario elèv 4 ak 5 ap jwe wòl paran Paul.)

Toc,Toc,Toc(bri pòt ki frape) !Elèv2(Paul):BonjourRita,BonjourMario.Elèv3(Mario):BonjourPaul,çava?Bonjourmadame,bonjourmonsieur.Elèv1(Rita):Bonjourmadame,bonjourmonsieur.(Paul prezante paran l Rita.)Elèv2(Paul):Elles’appelleRita.Ellea7ans.EllehabiteàCarrefour.(Paul présente Mario bay paran l yo.)Elèv2(Paul):Ils’appelleMario.Ila8ans.C’estsonfrère.

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Zip Zap Règjwètla:M:Napretenanplasnou.Maplonjedwètmwensouyonelèvmwendi:«Zip»,elèvmwenmontreaapdinonvwazenllan:«Il/elles’appelle…+nonan».Lèmwenladi«Zap»,elèvmwenmontreaaplonjedwètlisoupòtlaepilapdi:«C’estlaporte».Lemwendi«ZipZap»,toutmounapdi:«Voicimasalledeclasse».Konsiy:Lèyonelèvtwonpel,lapvinmounkapmennenjwètla.

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouterevizejodia?M:Il/elles’appelle…,il/ellea…ans,il/ellehabite…M:Aujourd’hui,onarévisé:Il/ elle s’appelle…, il/ elle a…, il/ elle habite, pour dire le nom, l’âge et l’adresse d’un camarade. C’est…, Voici…, pour montrer un objet ou une personne.

Bravo !

Activité 4

Activité 5

Page 150: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 23/24

148

Tès 1Tèspouverifyesaelèvlaaprannnanfransèoraldepinanleson1rivenanLeson19.Joutésla,mètla/matmwazèl la/ madam nan ap fè elèv yo vini youn pa youn pou poze yo kesyon. Pandan tan sa, rès klas la apfè aktivite yo.

*Atansyon:Seyonkontwòloubaychakelèvnòtpouli;lòtelèvyopadwetandenireponsou,nireponselèvwappozekesyonan(pouevitepoulòtyoparepete.)

Dialogue/ Dyalòg Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap salye elèv la : Bonjou [non elèv la] !1)L’élèvesaluelemaître/lamaîtresse.Bonjour monsieur/ madame…2)Commentt’appelles-tu?Je m’appelle …3)Quelâgeas-tu? J’ai…ans.4)Oùhabites-tu? J’habite à…5)Comments’appelletamaman/tonpapa?Ma maman/ mon papa/ elle/ il s’appelle…

Compréhension orale /Konprann sa nou tande

(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap li tèks la) : Paulestàl’école.Surlacour,PaulditbonjouràRita.Paula7ans.IlhabiteCarrefour.Ritaa7ans.(Mèt la/matmwazèl la/madam nan ap poze kesyon sa yo) :1)Quiestàl’école? Rita et Paul.2)QueditRitaàPaul?Bonjour.3)QuelâgeaPaul?7 ans.4)OùhabitePaul?À Carrefour.

Identi�cation à partir d’une image/Idanti�kasyon sa ki nan desen

(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap mande elèv yo gade postè 1 an byen. Li montre yo solèy la epi li mande yo) : 1)Qu’est-cequec’est?C’est le soleil.2)Montre-moilesenfantsquidisent:«Aurevoir».(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap mande elèv yo gade postè 3 a byen. Li ap montre yo solèy la epi l ap mande yo) : 3)(Li montre direktè a epi l mande) :Quiest-ce?C’est le directeur.(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap mande elèv yo gade postè 4 la byen.)4) (Li montre tab la epi l mande) :Qu’est-cequec’est? C’est la table.5)( Li montre dodin nan epi l mande):Qu’estcequec’est? C’est la dodine.

* Repons (fraz/ mo) élèv yo dwe bay yo an italik .

NIVO REYISITPoumètla/matmwazèlla/madamnankakontinyeakrèslesonyo,fòk80%elèvyorivenannivoreyisittèsla.Siyonaktivitepibapasenivoreyisitla,mètla/matmwazèlla/madamnanaprefèaktiviteaaktoutgwouplananpwochenlesonan.• Dyalòg:elèvlareyisisilibayreponskikòrèkakbonpwononsyasyonpou4 kesyon sou 5.•Konprannsanoutande:elèvlareyisisilibay3 bon repons sou 4.• Idantifikasyonsouyondesen:elèvlareyisisilibayreponskikòrèkpou4 kesyon sou 5.

(Jou tès la, pandan w ap poze chak elèv kesyon youn apre lòt, w ap bay lòt elèv yo twa aktivite sa yo pou yo fè.)

Kounyea,mwenpralpozechakelèvkesyonyounaprelòt.Pandantansaa,napfèaktivitesayo.Pran kaye nou ak kreyon nou.

Page 151: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 23/24

149

Bonjou - 14 mnDesineyonbèlsolèykoteRitaakPaulapdibonjou.Yapbaylanmen.

Jwèt yo - 14 mnDesinetwajwètnoupirenmenyo.

Fen - 2 mnKilèskikamontremdesentimounkapdi«bonjou»yo?(mande 2 elèv).Kilèskikamontremdesenjwètlipipitoyo?(mande 2 elèv).

(Si sa nesesè, ou ka sèvi ak aktivite anplis yo.)

Aktivite anplis - 14 mnFèdesensolèylaaklalinnanepidesinedirektèaakmadmwazèllakapdiorevwa.

Aktivite anplis - 14 mnFèdesenRitaoswaPaulkapwoulesèk.

Aktivite 1

Aktivite 2

Aktivite 3

Page 152: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 25

150

Objectif:Seprésenteràquelqu’un;Demanderàquelqu’undeseprésenter;Présenteruncamarade;Iden-tifierlesêtresetleschosesdesonenvironnementpardesénoncésappropriés.Etrecapablededire:Bonjour, bonsoir, au revoir ; Comment t’appelles-tu ? Je m’appelle… ; Quel âge as-tu ? J’ai… ans ; Où habites-tu ? J’habite… ; Il/ elle s’appelle… ; Il/ elle a… ans ; Il/ elle habite… ; C’est le/ la… ; Voici le/ la…Vocabulaire:levocabulairedes19leçonsvuesprécédemment.Autre(s)modèle(s):-Matériel(s):GuidedumaitreInformationscomplémentaires:Veilleràlaprononciationdessons/R//U//E/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. (Ale nan paj teknik yo)./ Strategies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la

page de stratégies.)

Premye koze/ Introduction – 1 mnM : Nan tès nou te fè yè ak avan yè a, nou te wè anpil ti moun te gen di�kilte. Jodi a, nou pral rewè sa nou pa t byen konprann yo, pou tout elèv ka konprann menm bagay.

Ranfòsman/ Aprofondisman/ Renforcement- Approfondissement – 10 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèldyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 6 mn

M:Kounyea,mprallideistwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyonaprè.Sinoutande:Bonjour ; Bonsoir ; Comment t’appelles-tu ? Je m’appelle… ; Quel âge as-tu ? J’ai… ans. Où habites-tu ? J’habite… ; Comment vas-tu ? Je vais bien, merci ; Au revoir,pandanmaplia,leve pous nou an lè.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Activité 1

Activité 2

Page 153: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 25

151

Ritagenyonnouvozanmilekòlla.LirelePaul.Yonanmenmklas.

Rita:Bonjour.Paul:Bonjour.Rita:Commentt’appelles-tu?Paul:Jem’appellePaul.Ettoi,commentt’appelles-tu?Rita:Jem’appelleRita. Rita:Quelâgeas-tu?Paul:J’ai7ans.Paul:Quelâgeas-tu?Rita:J’ai7ans.Rita:Oùhabites-tu?Paul:J’habiteàCarrefour.Paul:Oùhabites-tu?Rita:J’habiteàCarrefour.

Timoun yo rantre nan klas la, yo rankontre madam nan, madam Claudia.MadameClaudia:Bonjourlesélèves.Elèves:Bonjourmadame.

Madam Claudia gade Rita.MadameClaudia:Commentt’appelles-tu?Rita:Jem’appelleRita.MadameClaudia:Quelâgeas-tu?Rita:J’ai7ans.

Direktè a vini nan klas la nan aprèmidi.Directeur:Bonsoirlesélèves.Elèves:Bonsoirmonsieur.

Direktè a vire fas li bay Paul.DirecteuràPaul:Commentvas-tu?Paul:Jevaisbien,merci.Directeur:Oùhabites-tu?Paul:J’habiteàCarrefour.

Direckè a pale ak madam nan epi lè li prale, li gade elèv yo.Directeur:Aurevoirlesélèves.Elèves:Aurevoirmonsieur.

Page 154: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 25

152

Se istwa Paul ki envite Rita ak Mario lakay li. Li fè paran l yo fè konesans ak yo.Paul montre mèb avèk bagay nèf ki lakay li. Mario ak Rita montre nouvo jwèt yo. Toc,Toc,Toc!Paul:BonjourRita,BonjourMario.Mario:BonjourPaul,çava?

Paran Paul yo nan kay la. Mario:Bonjourmadame,Bonjourmonsieur.Rita:Bonjourmadame,Bonjourmonsieur.

Paul prezante Rita bay manman l.Paul:Elles’appelleRita.Maman:Quelâgea-t-elle?Paul:Ellea7ans.Maman:Oùhabite-t-elle?Paul:EllehabiteàCarrefour.

Mario prezante tèt li.Mario:Jem’appelleMario. Maman:Quelâgeas-tu?Mario:J’ai8ans.

Paul ap montre mèb ak lòt bagay nèf li gen lakay li. Mario ak Rita ap montre jwèt yo fenk genyen yo. Paul:C’estlatélévision.Rita:C’estunebelletélévision!Paul:Voiciladodine.Voicileplacardetvoicilatable.Rita:C’estmatoupieetc’estmacordeàsauter.Mario:C’estmoncamion,c’estmonballon.Rita:EtvoiciSamie,c’estlenomdemapoupée!Toutlemonderit.

Se yon bèl jounen, aswè rive. Rita:AurevoirPaul,merci.Mario:AurevoirPaul,Aurevoirmonsieur,Aurevoirmadame.

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks yo. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. Lap repete bon repons lan nan yon fraz.)M:Comments’appellelefrèredeRita?

Page 155: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 25

153

E : Il s’appelle Mario.M:Ils’appelleMario.M + :Ils’appelleMario.

:Ils’appelleMario.M:Ils’appelleMario.

M:Queâgea-t-il?Fè menm jan an pou.Rép:Ila8ans.

M:Oùhabite-t-il?Fè menm jan an pou :Rép:IlhabiteàCarrefour.

M:Ritaaunetoupieetunepoupée,maiselleaunautrejouet,qu’est-cequec’est?Fè menm jan an pou :Rép:C’estunecordeàsauter.

M:Paulauncamion,maisilaunautrejouet,qu’est-cequec’est?Fè menm jan an pou :Rép:C’estunballon.

Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèldyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

Kounyea,noupralfèpratiksoufrazsayo:(Mèt la/matmwazèl la/madam nan lonje dwèt li sou yon elèv epi li mande l prezante tèt li oubyen vwazin li a. L ap chwazi avan, elèv ki pa te fè nòt yo.)M:Commentt’appelles-tu?E:Jem’appelle…M:Quelâgeas-tu?E:J’ai…ans.M:Oùhabites-tu?E:J’habite…

M:Comments’appelle-t-il(elle)?E:Il/elles’appelle…M:Quelâgea-t-il/elle?E:Il/ellea…ans.M:Quedis-tuquandtuvoiston(ta)camaradelematin?E:Bonjour.M:Quedis-tuquandtuvoiston(ta)camaradel’après-midioulesoir?E:Bonsoir.

Activité 3

Page 156: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 25

154

M : Que dis-tu quand tu quittes ton (ta) camarade ?E:Aurevoir.

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite /Généralisation Intégration – 7 mn

M : Kounye a, nou pral fè yon jwèt. M pral esplike nou kijan li fèt.Tik-TakRègjwètla:Mapbayyonelèvkenbeyonmosolakrè.Mapviredobayklaslaepimapdi:Tik-tak,tik-tak.Mapdisapandan2ak10segonn.Pandantansaa,napfèmosolakrèapasemenanmen.Aprè10segonn,mapdi:«Bow»(byen fò)epimapbayklaslafasmwen.Elèvkigenmosolakrèananmenllanpandanmdi«bow»la,apmandeyonnnanelèvkichitabòkotelanonlakfòmfrazsa:«Commentt’appelles-tu?»Elèvyopozekesyonanapreponnakfòmfrazsa:«Jem’appelle…»

(Mètla/matmwazèlla/madanmnanapreprannjwètlaaklòtfrazsayo:Quelâgeas-tu?J’ai…;Oùhabites-tu?J’habite…;Commentvas-tu?Jevaisbienmerci.Qu’est-cequec’est?C’est…)

Rezime/ Rappel et clôture – 3 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèldyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

M:Èskenouterenmenlesonan?M:Poukisa?M:Kiyèskikafèyonbagayyopatkafèavanlesonsaa?M:Kisa?Mèt la / matmwazèl la / madanm nan ap ankouraje yo reponn ak fòm fraz sa :M:Kiyèskikafèyonfrazavek«Bonjour»?

M:Maintenanttusaisdire:…………pour……..

Si pa gen elèv ki reponn, mèt la/matmwazèl la/madam nan ap ankouraje yo reponn ak fòm fraz sa a :M:Kiyèskikafèyonfrazavek«Bonjour»?(Mèt la/matmwazèl la/madam nan ap reprann kesyon an nan fòm elèv yo pa di. ) Men fòm yo :Bonjour ; Bonsoir ; Comment t’appelles-tu ? Je m’appelle… ; Quel âge as-tu ? J’ai… ans. Où habites-tu ? J’habite… ; Comment vas-tu ? Je vais bien, merci ; Au revoir.

Bravo !

Activité 4

Activité 5

Page 157: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 26

155

Objectif:Identifierlesêtresetleschosesdesonenvironnement.Êtrecapablededire:Oui, c’est le/ la/ un/ une…Vocabulaire:Un/lebureau,un/lebuffet,une/latable,une/lachaise,un/lebanc,un/letableau.Autrestructure:Est-cequec’est…?Matériel(s):Guidedumaître,posterN°6Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationdessons/E//U/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Prezantasyon nouvèl istwa a/ Présentation de la nouvelle histoire – 3 mnM:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonpranfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:Jodia,noupralkontinyeliistwaRita.Kounyea,mprallirezimeistwaa:PaulakRitaapaprannreponnkesyon.RitarantrelakayliakPaul.Ritamandepapalfèmenmjwètlaakyo.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

(Mete men ou dèyè do ou.)J’aiquelquechosedansmamain.Est-cequec’estunecraie?(Montre yon baton lakrè.)Est-cequec’estunerègle?(Montre yon règ.)Est-cequec’estunpetitcaillou?(Mèt la louvri men l devan elèv yo.)Oui,c’estunpetitcaillou.

M:Kounyea,mpralditikoze/chantealiypaliyepinoupralrepeteaprèm.Napkanpeepinapfèjèsyoavè m.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

Activité 1

Page 158: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 26

156

M : Kounye a, nou pral di sa an fransè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan leve men l epi lonje dwèt li sou yon elèv.)M:Èskesemenm?E:Wi.M:Wi,semenw.M+E:Wi,semenw.E:Wi,semenw.M:Wi,semenw.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Est-cequec’estmamain?Fè menm jan an pou :Rép:Ouic’esttamain.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan montre yon règ epi mande yon elèv.)M:Èskeseyonrèg?Fè menm jan an pou :Rép:Wi,seyonrèg.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Est-cequec’estunerègle?Fè menm jan an pou :Rép:Oui,c’estunerègle.

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà: Dire : Oui, c’est le/ la/ un/ une…, pour identi�er des objets de la classe.

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadedesenanbyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche desen biwo a.)M:Èskeseyonbiwo?E:Wi.M:Wi,seyonbiwo.M+ :Wi,seyonbiwo.

:Wi,seyonbiwo.M:Wi,seyonbiwo.

Activité 2

Page 159: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 26

157

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Est-cequec’estunbureau?Fè menm jan an pou :Rép:Oui,c’estunbureau.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche desen tab la.)M:Èskeseyontab?Fè menm jan an pou :Rép:Wi,seyontab.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Est-cequec’estunetable?Fè menm jan an pou :Rép:Oui,c’estunetable.

M:Kisanoureponnlèyonmountoucheyonmèbepimandenousisemèbsa?Fè menm jan an pou :Rép:Noudi:Wi,semèbla.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Querépondez-voussiquelqu’unvousmontreunmeubleetvousdemandesic’estlemeuble?Fè menm jan an pou :Rép:Oui,c’estlemeuble.

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM : Kounye a, m pral li yon pati nan rès istwa nou an de fwa. Koute byen paske mwen pral poze noukesyon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan mande Rita ak Paul pou yo kanpe devan klas la pou yo fè yon jwèt.M:Mwenpralliyonpatinanrèsistwaapounou.Rita:Est-cequec’estletableau?Paul:Oui,c’estletableau.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

Page 160: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 26

158

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaRitadiPaullèlitouchetabloa?E:Est-cequec’estuntableau?M:Ritadi:Est-cequec’estuntableau?M+ :Ritadi:Est-cequec’estuntableau?

:Ritadi:Est-cequec’estuntableau?M : Rita di : Est-ce que c’est un tableau ?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequeRitaditentouchantletableau?Fè menm jan an pou :Rép : Rita dit : Est-ce que c’est un tableau ?

M:KisaMarioreponn?Fè menm jan an pou :Rép:Paulrépond:Oui,c’estuntableau.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuerépondPaul?Fè menm jan an pou :Rép:Paulrépond:Oui,c’estuntableau.

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)M:Kounyea,noupralaprannmoakfrazsayo:

M:Quandondemande:«Est-cequec’estunmeuble?»,sic’estvrai,ondit:Oui,c’est…+lenomdel’objet.M:Parexemple:Est-cequec’estuntableau?M:Oui,c’estuntableau.

M : À mon tour M : Oui, c’est un tableau.M:Tousensemble M+E:Oui, c’est un tableau.M:Àvotretour E:Oui, c’est un tableau.M:Pardeux E+E:Oui, c’est un tableau.M:Àtontour E:Oui, c’est un tableau.

Page 161: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 26

159

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz y ap aprann la. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

Elèv1(Rita):Est-cequec’estuntableau?Elèv2(Paul):Oui,c’estuntableau.Elèv1(Rita):Est-cequec’estunetable?Elèv2(Paul) :Oui,c’estunetable.Elèv1(Rita):Est-cequec’estunbureau?Elèv2(Paul):Oui,c’estunbureau.

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Jakadi a ditRègjwètla:(Avan jwèt la kòmanse, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap pwopoze kèk mèb yo jwenn nan klas : Le bureau, un bu�et, la table, une chaise, le banc, un tableau.)

Maplonjedwètmwensounou,younpayoun.Mapdi:Jakadiadit:«Est-cequec’est…(+ non mèb la)?»nouapreponn:«C’est…(+ non mèb la)».SimpadiJakadi,noupapreponn.Konsiy:Lèyonelèvfèerè,lapvinmounkapmennenjwètla.

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouteaprannjodia?E:Oui,c’estlebureauM:Aujourd’hui,onaapprisàdire:Oui, c’est…, pour identi�er les objets de la salle de classe.

Bravo !

Activité 3

Activité 4

Activité 5

Page 162: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 27

160

Objectif:Identifierlesêtresetleschosesdesonenvironnement.Êtrecapablededire:Oui, c’est le/ la/ un/ une…Vocabulaire:Une/lacraie,une/larègle,un/lelivre,un/lecrayon,un/lecahier,une/lagommeAutre(s)structure(s):Est-cequec’est…?Matériel(s):Guidedumaître,posterN°7Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationduson/E/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la

page de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:RitarantrelakayliakPaul.Ritamandepapalipoulifèmenmjwètla.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

(Mete men ou dèyè do ou.)J’aiquelquechosedansmamain.Est-cequec’estunecraie?(Montre yon baton lakrè.)Est-cequec’estunerègle?(Montre yon règ.)Est-cequec’estunpetitcaillou?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan louvri men l devan elèv yo.)Oui,c’estunpetitcaillou.

Activité 1

Page 163: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 27

161

M : Kounye a, m pral di ti koze/ chante a liy pa liy epi nou pral repete aprè m. N ap kanpe epi n ap fè jèsyo avè m. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan montre yon règ epi mande yon elèv.)M:Èskeseyonrèg?E:Wi.M:Wi,seyonrèg.M+E:Wi,seyonrèg.E:Wi,seyonrèg.M:Wi,seyonrèg.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Est-cequec’estunerègle?Fè menm jan an pou :Rép:Oui,c’estunerègle.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan montre yon moso lakrè epi l ap mande yon elèv.)M:Èskeseyonmosolakrè?Fè menm jan an pou :Rép:Wi,seyonmosolakrè.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Est-cequec’estunmorceaudecraie?Fè menm jan an pou :Rép:Oui,c’estunmorceaudecraie.

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà: Dire : Oui, c’est le/ la/ un/ une…, pour identi�er les objets de la classe.

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche desen kreyon an.)

Activité 2

Page 164: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 27

162

M:Èskeseyonkreyon?E:Wi.M:Wi,seyonkreyon.M+ :Wi,seyonkreyon.

:Wi,seyonkreyon.M:Wi,seyonkreyon.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Est-cequec’estuncrayon?Fè menm jan an pou :Rép:Oui,c’estuncrayon.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche desen kaye a.)M:Èskeseyonkaye?Fè menm jan an pou :Rép:Wi,seyonkaye.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Est-cequec’estuncahier?Fè menm jan an pou :Rép:Oui,c’estuncahier.

M:Kisanoureponnlèyonmountoucheyonbagay,epimandenousisebagayla?Fè menm jan an pou :Rép:Noudi:Wise+nonbagayla.

M:Querépondez-voussiquelqu’unvousmontreunobjetetvousdemandesic’estl’objet?Fè menm jan an pou :Rép:Quandquelqu’unnousmontreunobjetetnousdemandeest-cequec’estl’objet,nousrépondonspar:Oui,c’est…+lenomdel’objet.

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukes-yon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pan-dan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Page 165: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 27

163

Madam Claudia envite Rita ak Paul pou yo mete yo devan tablo a epi li pwopoze yon jwèt.

M:Mwenpralliyonpatinanrèsistwaapounou.

Rita:Est-cequec’estletableau?Paul:Oui,c’estletableau.Rita:Est-cequec’estunegomme?Paul:Oui,c’estunegomme.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaRitamandePaullèlimontregòmnan?

E:Est-cequec’estunegomme?M:Ritamande:Est-cequec’estunegomme?M+ :Ritamande:Est-cequec’estunegomme?

:Ritamande:Est-cequec’estunegomme?M:Ritamande:Est-cequec’estunegomme?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuedemandeRitaàPaulenmontrantlagomme?Fè menm jan an pou :Rép:Ritademande:Est-cequec’estunegomme?

M:KisaPaulreponn?Fè menm jan an pou :M:Paulreponn:Oui,c’estunegomme.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuerépondPaul?Fè menm jan an pou :Rép:Paulrépond:Oui,c’estunegomme.

Page 166: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 27

164

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)M:Kounyea,noupralaprannmoakfrazsayo:

M:Quandondemandeest-cequec’estunobjet,sic’estl’objet,ondit:Oui,c’est…+lenomdel’objet.M:Parexemple:Est-cequec’estuncahier?M:Oui,c’estuncahier.

M : À mon tour M : Oui, c’est un cahier.M:Tousensemble M+E:Oui, c’est un cahier.M:Àvotretour E:Oui, c’est un cahier.M:Pardeux E+E:Oui, c’est un cahier.M:Àtontour E:Oui, c’est un cahier.

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

(Elèv 1 ap jwe wòl Rita. L ap poze kesyon epi montre bagay yo. Elèv 2, ap jwe wòl Paul. L ap touche bagay yo epi reponn kesyon yo. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè elèv yon sèvi ak postè 7 la oubyen bagay ki nan klas la. )Elèv1:Est-cequec’estuntaille-crayon?Elèv2:Oui,c’estuntaille-crayon.Elèv1:Est-cequec’estunefeuille?Elèv2:Oui,c’estunefeuille.Elèv1:Est-cequec’estunlivre?Elèv2:Oui,c’estunlivre.

Activité 3

Page 167: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 27

165

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Jakadi a dit Règjwètla:(Avan jwèt la kòmanse, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap pwopoze kèk bagay yo jwenn nan klas : La craie, la règle, un livre, le crayon, un cahier, la gomme.)Mapkanpedevanklasla.Maplonjedwètmwensounouyounpayoun.Mapdi:«Jakadiadit:Est-cequec’est...+nonyonbagay»pandanmapmontrebagayla.Elèvmlonjedwètsouliaapreponn:«Ouic’est...+nonbagayla».Simdi:«Est-cequec’est?»sanmpadi«Jakadiadit»,elèvlapapdianyen.Konsiy:Lèyonelèvtwonpel,lapvinmounkapmennenjwètla.

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dy-alòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouteaprannjodia?E:Oui,c’est…M:Aujourd’hui,onaapprisàdire: Oui, c’est…, pour identi�er les objets de la salle de classe.

Bravo !

Activité 5

Activité 4

Page 168: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 28

166

Objectif:Identifierlesêtresetleschosesdesonenvironnement.Êtrecapablededire:Oui, c’est le/ la/ un/ une…Vocabulaire:Un/ledirecteur,un/l’élève,un/leprofesseur,le/lacamaradeAutre(s)structure(s):Est-cequec’est?Matériel(s):Guidedumaître,posterN°3Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationdessons/R//U/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:RitarantrelakayliakPaul.Ritamandepapalfèmenmjwètsayotefèlekòlla.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

(Mete men ou dèyè do ou.)J’aiquelquechosedansmamain.Est-cequec’estunecraie?(Montre yon baton lakrè.)Est-cequec’estunerègle?(Montre yon règ.)Est-cequec’estunpetitcaillou?(Mèt la louvri men l devan elèv yo.)Oui,c’estunpetitcaillou.

Activité 1

Page 169: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 28

167

M:Kounyea,mpralditikoze/chantealiypaliyepinoupralrepeteaprèm.Napkanpeepinapfèjèsyo avè m. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan leve men l epi lonje dwèt li sou yon elèv.)M:Èskesemenm?E:Wi.M:Wi,semenw.M+E:Wi,semenw.E:Wi,semenw.M:Wi,semenw.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Est-cequec’estmamain?Fè menm jan an pou : Rép:Oui,c’esttamain.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt sou yon elèv epi li di.)M:Èskeserègla?Fè menm jan an pou :Rép:Wi,serègla.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Est-cequec’estlarègle?Fè menm jan an pou :Rép:Oui,c’estlarègle.

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà: Dire : Oui, c’est le/ la/ un/ une…, pour identi�er les personnes de l’école.

Page 170: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 28

168

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche desen direktè a.) M:Èskesedirektèa?E:Wi.M:Wi,sedirektèa.M+ :Wi,sedirektèa.

:Wi,sedirektèa.M:Wi,sedirektèa.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Est-cequec’estledirecteur?Fè menm jan an pou :Rép:Oui,c’estledirecteur.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm touche desen Paul la.)M:ÈskesePaul?Fè menm jan an pou :Rép:Wi,sePaul.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Est-cequec’estPaul?Fè menm jan an pou :Rép:Oui,c’estPaul.

M:Kisanoureponnlèyonmountoucheyonmounepimandenousisemounnan,kisanoureponn?Fè menm jan an pou :Rép:Noudi:Wi,semounnan.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quandquelqu’unvousmontreunepersonneetvousdemande:Est-cequec’estlapersonne?,sic’estlapersonne,querépondez-vous?Fè menm jan an pou :Rép:Ondit:Oui,c’est…+lenomdelapersonne.

Activité 2

Page 171: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 28

169

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Paul ak Rita k ap aprann reponn kesyon. Madam nan envite Rita ak Paul pou yo mete yo devan tablo a epi li pwopoze yon jwèt.

M:Mwenpralliyonpatinanrèsistwaapounou.Rita:Est-cequec’estlamaîtresse?Paul:Oui,c’estlamaîtresse.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaRitamandePaul?E:Est-cequec’estlamaîtresse?M:RitamandePaul:Est-cequec’estlamaîtresse?M+ :RitamandePaul:Est-cequec’estlamaîtresse?

:RitamandePaul:Est-cequec’estlamaîtresse?M:RitamandePaul:Est-cequec’estlamaîtresse?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuedemandeRitaàPaul?Fè menm jan an pou :Rép:Ritademande:Est-cequec’estlamaîtresse?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuerépondPaulàRita?Fè menm jan an pouRép:Paulrépond:Oui,c’estlamaitresse.

Page 172: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 28

170

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)Kounyea,noupralaprannmoakfrazsayo:

M:Quandondemande,est-cequec’estunepersonne?Sic’estlapersonne,ondit:Oui,c’est…+lenomde la personne.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan montre desen direktè a.) M:Parexemple:Est-cequec’estledirecteur?M : Ouic’estledirecteur.

M : À mon tour M : Oui c’est le directeur.M:Tousensemble M+E:Oui c’est le directeur.M:Àvotretour E:Oui c’est le directeur.M:Pardeux E+E:Oui c’est le directeur.M:Àtontour E:Oui c’est le directeur.

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

(Elèv 1 ap jwe wòl Rita. L ap poze kesyon epi l ap montre moun yo. Elèv 2, ap jwe wòl Paul. Y ap touche moun yo epi y ap reponn kesyon yo.)Elèv1(Rita):Est-cequec’estlamaîtresse?Elèv2(Paul) :Oui,c’estlamaîtresse.(L’elève 1 touche l’image du directeur sur le poster.)Elèv1(Rita) :Est-cequec’estledirecteur?Elèv2(Paul) :Oui,c’estledirecteur.

Activité 3

Page 173: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 28

171

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Jakadi a dit Règjwètla:(Avan jwèt la kòmanse, mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap pwopoze kèk moun yo jwenn nan lekòl ak bagay ki nan postè 3 a : Le directeur, un élève, le professeur, une camarade.)Maplonjedwètmwensounou,younpayoun.Mapdi:«Jakadiadit:Est-cequec’est…?»,pandanmapsitenonmounyojwennnanlekòlla.Napreponn:«Oui,c’est…».Simdi:«Est-cequec’est…?»sanmpadiJakadi,noupapdianyen.Konsiy:Lèyonelèvfèerè,lapvinmounkapmennenjwètla.

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouteaprannjodia?E:Ouic’estle,la,un,une…M:Aujourd’hui,onaapprisàdire:Oui, c’est le/ la/ un/ une…, pour identi�er les personnes de l’école.

Bravo !

Activité 4

Activité 5

Page 174: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 29

172

Objectif:Identifierpardesénoncésappropriéslesêtresetleschosesdesonenvironnement.Êtrecapablededire:Oui, c’est le/ la/ l’…Vocabulaire:Un/ledirecteur,un/lemaître,un/une/l’élève,un/letableau,une/latable,un/lebureau.Autre(s)structure(s):Est-cequec’est?Matériel(s):Guidedumaître,posterN°3et7Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationdessons/R//U/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:SeistwaRitaakPaulkitoujouapaprannreponnkesyon.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

J’aiquelquechosedansmamain.(Men dèyè do.)Est-cequec’estunecraie?(Montre yon baton lakrè.)Est-cequec’estunerègle?(Montre yon règ.)Est-cequec’estunpetitcaillou?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap ouvè men l devan klas la.)Oui,c’estunpetitcaillou.

Activité 1

Page 175: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 29

173

M:Kounyea,mpralditikoze/chantealiypaliyepinoupralrepeteaprèm.Napkanpe epi n ap fèjèsyo avè m. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou yon elèv epi li di.)M:Èskeyopaledeyonrègnantikoze/chantea?E:Wi.M:Wi,yopaledeyonrègnantikoze/chantea.M+E:Wi,yopaledeyonrègnantikoze/chantea.E:Wi,yopaledeyonrègnantikoze/chantea.M:Wi,yopaledeyonrègnantikoze/chantea.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Danslacomptine,est-cequ’onparled’unerègle?Fè menm jan an pou :Rép:Oui,onparled’unerègledanslacomptine.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou yon elèv epi li di.)M:Èskeseyonyontiwòchmounnankinantikoze/chanteagennanmenl?Fè menm jan an pou :Rép:Wi,seyontiwòch.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Est-cequec’estunpetitcaillouquelapersonnedelacomptineadanssamain?Fè menm jan an pou :Rép:Oui,c’estunpetitcaillou.

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà: Dire : Oui, c’est le/ la/ l’…, pour identi�er les personnes et le mobilier de l’école.

Page 176: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 29

174

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche desen Rita a.)M:Èskeseyonelèv?E:Wi.M:Wi,seyonelèv.M+ :Wi,seyonelèv.

:Wi,seyonelèv.M:Wi,seyonelèv.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Est-cequec’estuneélève?Fè menm jan an pou :Rép:Oui,c’estuneélève.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche desen Mme Claudia.)M:ÈskesemadamClaudia?Fè menm jan an pou :Rép:Wi,semadamClaudia.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Est-cequec’estlaMaîtresseClaudia?Fè menm jan an pou :Rép:Oui,c’estlaMaîtresseClaudia.

Activité 2

Page 177: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 29

175

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Se istwa Paul ak Rita ki toujou ap aprann reponn kesyon.M:Mwenpralliyonpatinanrèsistwaapounou.Rita:Est-cequec’estletableau?Paul:Oui,c’estletableau.Rita:Est-cequec’estunegomme?Paul:Oui,c’estunegomme. Rita:Est-cequec’estlamaîtresse?Paul:Oui,c’estlamaîtresse.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaRitamandePaul?E:Est-cequec’estletableau?M:Ritamande:Est-cequec’estletableau?M+ :Ritamande:Est-cequec’estletableau?

:Ritamande:Est-cequec’estletableau?M:Ritamande:Est-cequec’estletableau?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuedemandeRitaàPaul?Fè menm jan an pou :Rép:Ritademande:Est-cequec’estletableau?

M:KisaPaulreponn?Fè menm jan an pou :Rép:Paulreponn:Oui,c’estletableau.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.

Page 178: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 29

176

M : Qu’est-ce que Paul répond à Rita ?Fè menm jan an pou :Rép:Paulrépond:Oui,c’estletableau.

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn (Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)M:Kounyea,noupralaprannmoakfrazsayo:

M:Quandondemande:Est-cequec’estunepersonneouunobjet?,sic’estvrai,ondit:Oui,c’est…+ le nomdelapersonneoudel’objet.M:Parexemple:Est-cequec’estletableau?M:Oui,c’estletableau.

M : À mon tour M : Oui, c’est le tableau.M:Tousensemble M+E:Oui, c’est le tableau.M:Àvotretour E:Oui, c’est le tableau.M:Pardeux E+E:Oui, c’est le tableau.M:Àtontour E:Oui, c’est le tableau.

Fè menm jan an pou :Un cahier, un/ une éleve. Touche sa w ap montre yo.

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi 2 elèv pou vi n jwe ti pyès teyat la. Youn ap jwe wòl Rita, lòt la ap jwe wòl Paul. Elèv 1 an ap touche sa l ap montre a.)

Elèv1(Rita) :Est-cequec’estletableau?Elèv2(Paul):Oui,c’estletableau.Elèv1(Rita):Est-cequec’estunegomme?Elèv2(Paul):Oui,c’estunegomme.Elèv1(Rita):Est-cequec’estlamaîtresse?Elèv2(Paul):Oui,c’estlamaîtresse.

Activité 3

Page 179: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 29

177

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Jakadi a dit Règjwètla:(Avan jwèt la kòmanse, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap pwopoze kèk moun yo jwenn nan lekòl : Le directeur, un élève, une craie, un tableau.)Maplonjedwètmwensounou,younpayoun.Mapdi:«Jakadiadit:Est-cequec’est…?»,pandanmapsitenonmounyojwennnanlekòllaepimapmontremounyo.Elèvlaapreponn:«Oui,c’est…».Simdi:«Est-cequec’est…?»sanmpadiJakadi,noupapdianyen.Konsiy:Lèyonelèvfèerè,lapvinmounkapmennenjwètla.

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouteaprannjodia?E:Oui,c’estle,la,l’…M:Aujourd’hui,onaapprisàdire:Oui, c’est le/ la/ l’…, pour identi�er les personnes et le mobilier de l’école.

Bravo !

Activité 4

Activité 5

Page 180: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 30

178

Objectif:Identifierpardesénoncésappropriésleschosesdesonenvironnement.Êtrecapablededire:Oui, c’est le, la, un, une… Oui, c’est Monsieur, Madame…Vocabulaire:Un/lebureau,un/lebuffet,une/latable,une/lachaise,un/lebanc,un/letableauAutre(s)structure(s):Est-cequec’est?Matériel(s):Guidedumaître,posterN°3Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationdessons/R//E//U/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa nou te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:SeistwaPaulakRitakapaprannreponnkesyon.RitarantrelakayliakPaul.Lèlirive,limandepapalpoulrefèmenmtijwètlaavèkyo.

M:Aujourd’hui,onvaréviser:Oui, c’est le/ la/ un/ une…, Oui, c’est monsieur, madame…, pour identi�er les personnes et les choses de son environnement.

Activité 1

Page 181: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 30

179

Koute istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwasemènnouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenou kesyon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan lap byen pwononse mo yo.)

(Madanm nan envite Rita ak Paul pou yo mete yo devan tablo a epi li pwopoze yon jwèt.)

Rita:Est-cequec’estletableau?Paul:Oui,c’estletableau.Rita:Est-cequec’estunegomme?Paul:Oui,c’estunegomme.Rita:Est-cequec’estlamaîtresse?Paul:Oui,c’estlamaîtresse.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapetidyealèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap revize yo pandan lap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap itlize bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaPaultereponnRitalèltemandel:Est-cequec’estunegomme?E:Oui,c’estunegomme.M:Paultereponn:Oui,c’estunegomme.M+ :Paultereponn:Oui,c’estunegomme.

:Paultereponn:Oui,c’estunegomme.M:Paultereponn:Oui,c’estunegomme.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequePaularéponduàRitaquandelleluiademandé:Est-cequec’estunegomme?Fè menm jan an pou :Rép:Paularépondu:Oui,c’estunegomme.

Activité 2

Page 182: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 30

180

M : Ki sa Paul te reponn lè Rita te mande l : Est-ce que c’est la maîtresse ?Fè menm jan an pou :Rep:Paultereponn:Oui,c’estlamaîtresse.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequePaularéponduàRitaquandelleluiademandé:Est-cequec’estlamaîtresse?Fè menm jan an pou :Rép:PaularéponduàRita:Oui,c’estlamaîtresse.

M:KisaRitatemandePaul?Fè menm jan an pou :Rep:RitatemandePaul:Est-cequec’estletableau?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.Fè menm jan an pou :Rép:RitaademandéàPaul:Est-cequec’estletableau?

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M : Kounye a, nou pral fè yon ti pyès teyat sou sa nou sot revize yo. Koute byen epi gade prezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap revize yo. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

(Youn ap jwe wòl Rita, lòt la ap jwe wòl Paul.) Elèv1(Rita) :Est-cequec’estletableau?Elèv2(Paul):Oui,c’estletableau.Elèv1(Rita):Est-cequec’estunegomme?Elèv2(Paul):Oui,c’estunegomme.Elèv1(Rita):Est-cequec’estlamaîtresse?Elèv2(Paul):Oui,c’estlamaîtresse.

Activité 3

Page 183: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 30

181

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Jwèt KimRègjwètla:(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan chwazi yon elèv pou mennen jwèt la. Li pral sèvi ak desen ki nan postè 3 a.)1.Mounkapmennenjwètlachwaziyonkamarad.2.Mounkapmennenjwètlaapmanyendesennanpostè3aepilappozekamaradlakesyonsaa:Est-cequec’est+nonmounlitouchea.3.Kamaradlaapreponnakfòmfrazsa:Ouic’est+nonmounmounkapmennenjwètlatetouchea.Lèkamaradlafinreponn,mounkapmennenjwètlaapchwaziyonlòtelèvpouvinpranplasliaepimounkapmennenjwètlaaapchwaziyonlòtdesen.

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouterevizejodia?E:Oui,c’estle/la/l’…M:Aujourd’hui,onarevisé:Oui, c’est le/ la ; Oui, c’est Monsieur/ Madame… ; Oui, c’est… ; pour répondre à une question sur les personnes et les choses de son environnement.

Bravo !

Activité 5

Activité 4

Page 184: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 31

182

Objectif:Identifierpardesénoncésappropriéslesêtresetleschosesdesonenvironnement.Êtrecapablededire:Non, ce n’est pas le/ la/ un/ une…Vocabulaire:Un/lecouteau,une/lacuillère,une/l’assiette,un/legobelet,une/lafourchetteAutre(s)structure(s):Est-cequec’est?Matériel(s):Guidedumaître,posterN°8Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationduson/E/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:SeistwaRitaakPaulkapaprannreponnkesyon.MadameClaudiamandeRitamontrelmounakbagaynan klas la.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Activité 1

Page 185: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 31

183

Est-cequec’estlacraiequibouge?(Pran yon règ epi souke men ou.)Non,cen’estpaslacraie.(Fè jès ak tèt ou pou di non.)Est-cequec’estlecouteauquipique?(Fè endèks nan men dwat ou pike pla men goch ou.)Non,cen’estpaslecouteau.(Fè jès ak tèt ou pou di non.)Est-cequec’estladirectricequiparle?(Mete men w bò bouch ou pou montre yon moun k ap pale.)Non,cen’estpasladirectrice.Est-cequecequejedisestvrai?(Monte zepòl ou, fè tankou w ap poze kesyon.)Oui,oui,oui!!(Fè jès ak tèt ou pou di wi.)Non,non,non!!

M:Kounyea,mpralditikoze/chantealiypaliyepinoupralrepeteaprèm.Napkanpeepinapfèjèsyoavè m.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan montre règ la. Li lonje dwèt li sou yon elèv.)M:Èskeseyonlakrè?E:Non.M:Non,sepayonlakrè.M+E:Non,sepayonlakrè.E:Non,sepayonlakrè.M:Non,sepayonlakrè.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Est-cequec’estunecraie?Fè menm jan an pou :Rép:Non,cen’estpasunecraie.

M:Èskeyokaekriakyonkouto?Fè menm jan an pou :Rép:Non,yopakaekriakyonkouto.

Page 186: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 31

184

Kounye a, nou pral di sa an fransè.M:Est-cequ’onpeutécrireavecuncouteau?Fè menm jan an pou : Rép:Non,onnepeutpasécrireavecuncouteau.

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà: Dire : Non, ce n’est pas le/ la/ un/ une…, pour identi�er les objets de la cuisine.

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche desen asyèt la.)M:Èskeseyongode?E:Non,sepayongode.M:Non,sepayongode.Seyonasyèt.M+ :Non,sepayongode.Seyonasyèt.

:Non,sepayongode.Seyonasyèt.M:Non,sepayongode.Seyonasyèt.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Est-cequec’estungobelet?Fè menm jan an pou :Rép:Non,cen’estpasungobelet,c’estuneassiette.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche desen kiyè a.) M:Èskeseyonfouchèt?Fè menm jan an pou :Rép:Nonsepayonfouchèt.Seyonkiyè.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Est-cequec’estunefourchette?Fè menm jan an pou :Rép:Non,cen’estpasunefourchette,c’estunecuillère.

M:Kisanoudilèyonmounmandenouèskeseyonbagaykipasa?Rép:Noudi:Nonsepa…+nonbagayla.

Activité 2

Page 187: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 31

185

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quandquelqu’unvousmontrequelquechoseetvousdemande:Est-cequec’estelle?,sicen’estpaslachose,qu’est-cequevousdites?Fè menm jan an pou :Rép:Ondit:Non,cen’estpas…+lenomdel’objet.

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Se istwa Rita ki rantre lakay li ak Paul. Rita mande papa l fè menm jwèt sa yo te fè lekòl la. Papa dakò, men li chanje règ la.

M:Mwenpralliyonpatinanistwaapouou.

Papamontrelafourchette:Est-cequec’estunbol?Ritarit:Non,cen’estpasunbol.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaRitatereponnlèpapalmontrelfouchètla,epilimandelsiseyonbòl?E:Non,cen’estpasunbol.M:Ritareponn:Cen’estpasunbol.M+ : Rita reponn : Ce n’est pas un bol.

:Ritareponn:Cen’estpasunbol.M:Ritareponn:Cen’estpasunbol.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequeRitarépondquandsonpèremontrelafourchetteetdemande:Est-cequec’estunbol?Fè menm jan an pou :Rép:Ritarépond:Non,cen’estpasunbol.

Page 188: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 31

186

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)M:Kounyea,noupralaprannmoakfrazsayo:

M:Quandonmontreunobjetdifférentdecequ’onvoitetqu’ondemande:Est-cequec’estunautreobjet,ondit:Non,cen’estpas…+nomdel’objet.(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan touche desen asyèt la.)M:Parexemple:Est-cequec’estunbol?M:Non,cen’estpasunbol.

M : À mon tour M : Non, ce n’est pas un bol.M:Tousensemble M+E:Non, ce n’est pas un bol.M:Àvotretour E:Non, ce n’est pas un bol.M:Pardeux E+E:Non, ce n’est pas un bol.M:Àtontour E:Non, ce n’est pas un bol.

Fè menm jan an pou :Unecuillère,uncouteau,lafourchette,legobelet.

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

(Yon elèv ap jwe wòl Rita, youn ap jwe wòl papa Rita.)Elèv2(papa Rita) : (Papa montre la cuillère.)Est-cequec’estunbol?Elèv1(Rita) : (Li di sa pandan l ap ri.)Non,cen’estpasunbol. (Elèv 2 an ap montre desin kiyè ki na postè 8 la pou li poze kesyon an.)

Activité 3

Page 189: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 31

187

Activité 4

Activité 5

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Jwèt Kim Règjwètla:(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan fè (2) elèv la vin devan. Li rasanble kèk bagay li te pote nan sal la oubyen li ka sèvi ak desen postè a (tasse, cuillère, fourchette, gobelet, assiette). Li chwazi yon elèv pou mennen jwèt la.)1.Mounkapmennenjwètlachwaziyonkamarad.2.Mounkapmennenjwètlamandekamaradlapoulifèmenjel.3.Mounkapmennenjwètlakacheyonatikdèyèdolnansamètla/matmwazèlla/madanmnantepoteyo.Epilipozekesyonetanlapsèviakfòmfrazsa:Est-cequec’est+nonbagay,diferanaksalchwazia.4.Kamaradlareponnpandanlapsèviakfòmfrazsa:Non,cen’estpas…+nonbagaylimontrea.Lidwedevine ak di sa an fransè.Kamaradlafinreponn,mounkapmennenjwètlachwaziyonlòtelèvpouvinpranplaslia.

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouteaprannjodia?E:Non,cen’estpas…M:Aujourd’hui,onaapprisàdire:Non, ce n’est pas…, pour identi�er les objets de la cuisine.

Bravo !

Page 190: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 32

188

Objectif:Identifierpardesénoncésappropriéslesêtresetleschosesdesonenvironnement.Êtrecapablededire:Non, ce n’est pas l’/ le/ la/ un/ une…Vocabulaire:Un/lelit,un/lebuffet,une/latable,une/ladodine,une/latélévisionAutre(s)structure(s):C’estl’/le/la/un/une…Matériel(s):Guidedumaître,posterN°4Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationduson/U/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement

(voir la page de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:SeistwaRitakisotlekòl,kimandepapalfèmenmjwètyotefèlekòlla.Papalaksepte,menlichanjerègjwètla.

Activité 1

Page 191: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 32

189

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Est-ce que c’est la craie qui bouge ?(Pran yon règ epi souke men ou.)Non,cen’estpaslacraie.(Fè jès ak tèt ou pou di non.)Est-cequec’estlecouteauquipique?(Fè endèks nan men dwat ou pike pla men goch ou.)Non,cen’estpaslecouteau.(Fè jès ak tèt ou pou di non.)Est-cequec’estladirectricequiparle?(Mete men w bò bouch ou pou montre yon moun k ap pale.)Non,cen’estpasladirectrice.Est-cequecequejedisestvrai?(Monte zepòl ou, fè tankou w ap poze kesyon.)Oui,oui,oui!!(Fè jès ak tèt ou pou di : Wi.)Non,non,non!!

M:Kounyea,mpralditikoze/chantealiypaliyepinoupralrepeteaprèm.Napkanpeepinapfèjèsyoavè m.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan montre règ la. Li lonje dwèt li sou yon elèv.)M:Èskeseyonlakrè?E:Non.M:Non,sepayonlakrè.M+E:Non,sepayonlakrè.E:Non,sepayonlakrè.M:Non,sepayonlakrè.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Est-cequec’estunecraie?Fè menm jan an pou:Rép:Non,cen’estpasunecraie.

Page 192: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 32

190

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan montre règ la. Li lonje dwèt li sou yon elèv.)

M:Èskeseyonkouto?Fè menm jan an pou :Rép:Non,sepayonkouto.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Est-cequec’estuncouteau?Fè menm jan an pou :Rép:Non,cen’estpasuncouteau.

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà:Dire : Ce n’est pas le/ la/ un/ une… pour identi�er les meubles de la maison et les objets de la cuisine.

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche desen tab la.)M:Èskeseyonkabann?E:Non,sepayonkabann.M:Non,sepayonkabann.Seyontab.M+ :Non,sepayonkabann.Seyontab.

:Non,sepayonkabann.Seyontab.

Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Est-cequec’estunlit?Fè menm jan an pou :Rép:Non,cen’estpasunlit.C’estunetable.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche desen dodin nan.)M:Èskeseyonbifèt?Fè menm jan an pou :Rép:Non,sepayonbifèt.Seyondodin.

Activité 2

Page 193: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 32

191

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Est-cequec’estunbuffet?Fè menm jan an pou :Rép:Non,cen‘estpasunbuffet,c’estunedodine.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche desen televizyon an.)M:Èskeseyonchèz?Fè menm jan an pou :Rép:Non,sepayonchèz,seyontelevizyon.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Est-cequec’estunechaise?Fè menm jan an pou :Rép:Non,cen’estpasunechaise,c’estunetélévision.

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Se istwa Rita ak papa l k ap jwe. Li te montre l yon fouchèt, Rita te di non l.

M:Mwenprallirèsistwaapounou.Papamontrelatable:Est-cequec’estunbuffet?Paul:Non,cen’estpasunbuffet,c’estunetable.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaRitareponnlèpapalmontreltabla,epilimandelsiseyonbifèt?E:Non.M:Ritareponn:Non,cen’estpasunbuffet.M+ :Ritareponn:Non,cen’estpasunbuffet.

:Ritareponn:Non,cen’estpasunbuffet.M:Ritareponn:Non,cen’estpasunbuffet.

Page 194: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 32

192

M : Kounye a, nou pral di sa an fransè.M:Qu’est-cequeRitarépondquandsonpèremontrelatableetdemande:Est-cequec’estunbuffet?Fè menm jan an pou :Rép:Ritarépond:Non,cen’estpasunbuffet.

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)M:Kounyea,noupralaprannmoakfrazsayo:

M:Quandonmontrequelquechoseetqu’ondemande:Est-cequec’estuneautrechose,onrépond:Non,cen’estpas…+Lenomdelachose.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche tab la.)

M:Parexemple:Est-cequec’estunetélévision?M:Non,cen’estpasunetélévision.C’estunetable.

M : À mon tour M : Non, ce n’est pas une télévision. C’est une table.M:Tousensemble M+E:Non, ce n’est pas une télévision. C’est une table.M:Àvotretour E:Non, ce n’est pas une télévision. C’est une table.M:Pardeux E+E:Non, ce n’est pas une télévision. C’est une table.M:Àtontour E:Non, ce n’est pas une télévision. C’est une table.

Fè menm jan pou :Lelit,unbuffet,latable,unedodine.

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M : Kounye a, nou pral fè yon ti pyès teyat sou sa nou sot aprann nan. Koute byen epi gade prezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

(Elèv 1 ap jwe wòl Rita, elèv 2 ap jwe wòl Paul, elèv 3 ap jwe wòl papa Rita.) Elèv3(papa Rita):Papamontrelafourchette:Est-cequec’estunbol?Elèv1(Rita) : (Li di sa pandan l ap ri.)Non,cen’estpasunbol.Elèv3(papa Rita):Papamontrelatable:Est-cequec’estunbuffet?Elèv2(Paul):Non,cen’estpasunbuffet,c’estunetable.

Activité 3

Page 195: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 32

193

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Jakadi a ditRègjwètla:(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak postè 4 la pou fè jwèt la.)Maplonjedwètmwensounou,younpayoun.Maptoucheyonbagaynanpostèaepimapmandenoueskeseyonlòtbagay.Mapdi:«Jakadiadit:Est-cequec’est… (+ non bagay la)?»,nouapreponn:«Non,cen’est… (+ non mèb la)».SimpadiJakadi,noupapreponn.

Konsiy:Lèyonelèvfèerè,lapvinmounkapmennenjwètla.

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouteaprannjodia?E:Non,cen’estpas…M:Aujourd’hui,onaapprisàdire:Ce n’est pas le/ la/ un/ une…, pour identi�er les meubles de la maison et les objets de la cuisine.

Bravo !

Activité 4

Activité 5

Page 196: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 33

194

Objectif:Identifierpardesénoncésappropriéslesêtresetleschosesdesonenvironnement.Etrecapablededire:Non, ce n’est pas le/ la/ un/ une…Vocabulaire:Un/leballon,un/l’osselet,un/lejouet,un/lejeudevaisselle,une/lapoupée,une/labille.Autre(s)structure(s):Est-cequec’est…?C’estle/la/un/une…Matériel(s):Guidedumaître,posterN°5Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationduson/E/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:SeistwaRitaakpapalkapjwe.Papalmontrelyonfouchèt,epilidil:Eskeseyonbòl?Ritadinon.

Activité 1

Page 197: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 33

195

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Est-ce que c’est la craie qui bouge ?(Pran yon règ epi souke men ou.)Non,cen’estpaslacraie.(Fè jès ak tèt ou pou di non.)Est-cequec’estlecouteauquipique?(Fè endèks nan men dwat ou pike pla men goch ou.)Non,cen’estpaslecouteau.(Fè jès ak tèt ou pou di non.)Est-cequec’estladirectricequiparle?(Mete men w bò bouch ou pou montre yon moun k ap pale.)Non,cen’estpasladirectrice.Est-cequecequejedisestvrai?(Monte zepòl ou, fè tankou w ap poze kesyon.)Oui,oui,oui!!(Fè jès ak tèt ou pou di : Wi.)Non,non,non!!

M:Kounyea,mpralditikoze/chantealiypaliyepinoupralrepeteaprèm.Napkanpeepinapfèjèsyoavè m.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan montre règ la. Li lonje dwèt li sou yon elèv.)M:Èskeseyonkouto?E:Non.M:Non,sepayonkouto.M+E:Non,sepayonkouto.E:Non,sepayonkouto.M:Non,sepayonkouto.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Est-cequec’estuncouteau?Fè menm jan an pou :Rép:Non,cen’estpasuncouteau.

Page 198: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 33

196

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan montre elèv. Li lonje dwèt li sou yon elèv.)M:Èskesedirektrislakappale?Fè menm jan an pou : Rép:Non,sepadirektrisla.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Est-cequec’estladirectricequiparle?Fè menm jan an pou :Rep:Non,cen’estpasladirectrice.

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà: Dire : Non, ce n’est pas le/ la/ un/ une…, pour identi�er les jouets.

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou desen balon ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche desen balon an.)M:Èskeseyonkamyon?E:Nonsepayonkamyon.M:Nonsepayonkamyon,seyonbalon.M+ :Nonsepayonkamyon,seyonbalon.

:Nonsepayonkamyon,seyonbalon.M:Nonsepayonkamyon,seyonbalon.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Est-cequec’estuncamion?Fè menm jan an pou :Rép:Non,cen’estpasuncamion,c’estunballon.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche desen oslè yo.)M:Èskeseyonjwètkat?Fè menm jan an pou :Rép:Nonsepayonjwètkat.Seyonoslè.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Est-cequec’estunjeudecartes?Fè menm jan an pou :

Activité 2

Page 199: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 33

197

Rép:Non,cen’estpasunjeudecartes,c’estunosselet.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche desen poupe a.)M:Èskeseyonmab?Fè menm jan an pou :Rép:Nonsepayonmab,seyonpoupe.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Est-cequec’estunebille?Fè menm jan an pou :Rép:Non,cen’estpasunebille,c’estunepoupée.

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyon aprè.

M : M ap li yon premye fwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Se istwa Rita ak papa l k ap jwe. Papa l montre l yon fouchèt, epi li di l : Èske se yon bòl? Ritadi: Non. Li montre l yon tab, epi li di l si se yon bifèt ?

M:Mwenprallirèsistwaapouou.

Papa montre la toupie : Est-cequec’estunebille?Rita:Non,cen’estpasunebille,c’estlatoupie.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:Nanistwaa,kisapapaRitamandellèlimontretoupia?E:Est-cequec’estunebille?M:Papalmandel:Est-cequec’estunebille?M+ :Papalmandel:Est-cequec’estunebille?

: Papa l mande l : Est-ce que c’est une bille ?M:Papalmandel:Est-cequec’estunebille?

Page 200: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 33

198

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Dansl’histoire,quedemandelepapadeRitaenluimontrantlatoupie?Fè menm jan an pou :Rép:LepapadeRitademande:Est-cequec’estunebille?

M:KisaRitareponnlèpapaltemontreltoupia,epilitemandelsiseyonmab?Fè menm jan an pou :Rép:Non,sepayonmab.Seyontoupi.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequeRitaaréponduquandsonpèreamontrélatoupieetademandé:Est-cequec’estunebille?Fè menm jan an pou :Rép:Non,cen’estpasunebille.C’estunetoupie.

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)M:Kounyea,noupralaprannmoakfrazsayo:

M:Quandquelqu’unmontrequelquechoseetdemande:Est-cequec’estuneautrechose,sicen’estpaslachose,ondit:Non,cen’estpas…+lenomdelachose.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm ap touché desen an lè l ap bay egzanp lan.)M:Parexemple:Est-cequec’estunetoupie?M:Non,cen’estpasunetoupie.

M : À mon tour M : Non, ce n’est pas une toupie.M:Tousensemble M+E:Non, ce n’est pas une toupie.M:Àvotretour E:Non, ce n’est pas une toupie.M:Pardeux E+E:Non, ce n’est pas une toupie.M:Àtontour E:Non, ce n’est pas une toupie.

Fè menm jan an pou :Unballon,unosselet,unecordeàsauter,unebille.

Page 201: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 33

199

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

(Elèv yo ap touche desen yo ki nan postè 5 lan epi y ap poze kesyon youn aprè lòt.)Elèv1:(Touche desen poupe a epi mande):Estcequec’estunecordeàsauter?Elèv2:Non,cen’estpasunecordeàsauter.C’estunepoupée.Elèv2:(Touche kamyon an epi mande):Est-cequec’estunjeudevaisselle?Elèv1:Non,cen’estpasunjeudevaisselle.C’estuncamion.

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Jwèt Wi/ Non Règjwètla:Mapdivizeklaslaan2.(Mèt la fè sa li di a.)Soubòdwatmwensegwoup1.Bògochmwensegwoup2.2elèvnangwoup1anappasedevan.Younaptouche,younappozekesyonnanfòmfrazsa:Est-cequec’est…+nonyonlòtbagaykinanpostèa.Egzanp:Yountouchepoupeaepilòtlamande:Est-cequec’estunballon?Gwoup2aapreponn:Non,cen’estpasunballon,c’estunepoupée.(Ti jwèt sa ap rejwe menm jan ak 2 elèv diferan chak fwa nan gwoup 1 an.)

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouteaprannjodia?E:Non,cen’estpas…M:Aujourd’hui,onaapprisàdire:Non, ce n’est pas…, pour identi�er les objets.

Bravo !

Activité 3

Activité 4

Activité 5

Page 202: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 34

200

Objectif:Identifierlesêtresetleschosesdesonenvironnementpardesénoncésappropriés.Êtrecapablededire:Non, ce n’est pas le, la, un, une… Vocabulaire:Tonpapa,tamaman,tonfrère,tasœur,tonenfantAutre(s)structure(s):Est-cequec’est?C’est…prénom/monfrère/masœur…Matériel(s):Guidedumaître,posterN°8et9Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationduson/E/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:RitarantrelakayliakPaul.Ritamandepapalfèmenmjwètsayotefèlekòlla.Papadakò,menlichanjerègla.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Activité 1

Page 203: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 34

201

Est-cequec’estlacraiequibouge?(Pran yon règ epi souke men ou.)Non,cen’estpaslacraie.(Fè jès ak tèt ou pou di non.)Est-cequec’estlecouteauquipique?(Fè endèks men dwat ou pike pla men goch ou.)Non,cen’estpaslecouteau.(Fè jès ak tèt ou pou di non.)Est-cequec’estladirectricequiparle?(Mete men w bò bouch ou pou montre yon moun k ap pale.)Non,cen’estpasladirectrice.Est-cequecequejedisestvrai?(Monte zepòl ou, fè tankou w ap poze kesyon.)Oui,oui,oui!!(Fè jès ak tèt ou pou di wi.)Non,non,non!!

M:Kounyea,mpralditikoze/chantealiypaliyepinoupralrepeteaprèm.Napkanpeepinapfèjèsyoavè m.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan montre yon elèv. Li lonje dwèt li sou yon lòt elèv.)M:Èskesedirektrislakappale?E:Non.M+E:Non,sepadirektrisla.E:Non,sepadirektrisla.M:Non,sepadirektrisla.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Est-cequec’estladirectricequiparle?Fè menm jan an pou :Rép:Non,cen’estpasladirectrice.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan montre yon lakrè. Li lonje dwèt li sou yon elèv.)M:Èskeseyonrèg?Fè menm jan an pou :Rép:Non,sepayonrèg.

Page 204: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 34

202

M : Kounye a, nou pral di sa an fransè.M:Est-cequec’estunerègle?Fè menm jan an pou :Rép:Non,cen’estpasunerègle.

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà: Dire : Non, ce n’est pas le/ la/ un/ une…, pour identi�er les personnes.

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche desen Rita.)M:ÈskeseMario?E:Non,sepaMario.M:Non,sepaMario.SeRita.M+ :Non,sepaMario.SeRita.

:Non,sepaMario.SeRita.M:Non,sepaMario.SeRita.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Est-cequec’estMario?Fè menm jan an pou :Rép:Non,cen’estpasMario.C’estRita.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche desen papa Rita.)M:ÈskesemanmanRita?Fè menm jan an pou :Rép:Non,sepamanmanRita.SepapaRita.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Est-cequec’estlamamandeRita?Fè menm jan an pou :Rép:Noncen’estpaslamamandeRita.C’estlepapadeRita.

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyon aprè.

Activité 2

Page 205: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 34

203

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Rita rantre lakay li ak Paul. Rita mande papa l fè menm jwèt sa yo te fè lekòl la. Papa dakò, men li chanje règ la.

M:Mwenprallirèsistwaapounou.

Papamontremaman:Est-cequec’estJean?RitaetPaul:Non,cen’estpasJean,c’estmaman.PapamontreJean:Est-cequec’estMario?Paulenriant:Non,cen’estpasMario,c’estJean!!

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaRitareponnlèpapaltemontrelmanmanl,epilitemandelsiseJean?E:Non,cen’estpasJean,c’estmaman.M:Ritatereponn:Non,cen’estpasJean,c’estmaman.M+ : Rita te reponn : Non, ce n’est pas Jean, c’est maman.

:Ritatereponn:Non,cen’estpasJean,c’estmaman.M:Ritatereponn:Non,cen’estpasJean,c’estmaman.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequeRitaaréponduquandsonpèreamontrémamanetademandé:Est-cequec’estJean?Fè menm jan an pou :Rép:Ritaarépondu:Non,cen’estpaspasJean,c’estmamaman.

M:KisaPaultereponnlèpapaltemontrelJean,epilitemandelsiseMario?Fè menm jan an pou :Rép:Non,cen’estpasMario,c’estJean.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequePaularéponduquandsonpèreamontréJeanetademandé:Est-cequec’estMario?Fè menm jan an pou :Rép:Paularépondu:Non,cen’estpasMario,c’estJean.

Page 206: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 34

204

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)M:Kounyea,noupralaprannmoakfrazsayo:

M:Quandquelqu’unvousmontreunepersonneetvousdemande:Est-cequec’estelle?,sicen’estpaslapersonne,vousdites:Non,cen’estpas…+lenomdelapersonne.M : À mon tour M : Non, ce n’est pas…+ nom de la personne.M:Tousensemble M+E:Non, ce n’est pas…+ nom de la personne.M:Àvotretour E:Non, ce n’est pas…+ nom de la personne.M:Pardeux E+E:Non, ce n’est pas…+ nom de la personne.M:Àtontour E:Non, ce n’est pas…+ nom de la personne.

Fè menm jan an pou :Tonpapa,tamaman,tonfrère,tasœur,tonenfant.

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

(Yon elèv ap jwe wòl Rita, youn ap jwe wòl Paul. Dènye a ap jwe wòl papa Rita. Y ap itliize postè 8 ak 9 pou touche bagay yo, lè sa nesesè.)Elèv3(papa Rita):Papamontrelafourchette:Est-cequec’estunbol?Elèv1(Rita) : (Li di sa pandan l ap ri.)Non,cen’estpasunbol.Elèv3(papa Rita):Papamontrelatable:Est-cequec’estunbuffet?Elèv2(Paul):Non,cen’estpasunbuffet,c’estunetable.Elèv3(papa Rita):Papamontrelatoupie:Est-cequec’estunebille?Elèv2(Paul):Non,cen’estpasunebille,c’estlatoupie.Elèv3(papa Rita):Papamontremaman:Est-cequec’estJean?Elèv2(Paul)etElèv3(Rita):Non!!!!C’estmaman.Elèv3(papa Rita):PapamontreJean:Est-cequec’estMario?Elèv2(Paul) : (Pandan l ap ri.)Non!!!!C’estJean.

Activité 3

Page 207: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 34

205

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Jwèt Wi/ Non Règjwètla:Napfèklaslafè2ekip.Mapchwaziyonelévkipouvindevan,lapkanpedevanpostè9la.Chakmounlitouche,premyeekiplaappozekesyonakfòmfrazsa:«Est-cequec’est…+nonmounlitouchea.»Yonelèvnanlòtekiplaapbayreponslanavèkfòmfrazsaa:Non,cen’estpas…+nonyonlòtmoun,c’est+vrènonmounelèvlatetouchea.»Konsiy:Lèyofini.Ekipyoapchanjewòlyo.

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouteaprannjodia?M:Non,cen’estpas…M:Aujourd’hui,onaapprisàdire:Non, ce n’est pas le/ la/ un/ une…, pour identi�er les personnes.

Bravo !

Activité 4

Activité 5

Page 208: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 35

206

Objectif:Identifierpardesénoncésappropriéslesêtresetleschosesdesonenvironnement.Êtrecapablededire:Non, ce n’est pas…Vocabulaire:Une/latable,unetasse,un/l’osselet,un/lecamion,une/labille,un/lelitAutre(s)structure(s):Est-cequec’est?Matériel(s):GuidedumaîtreInformation(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationduson:/E/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement

(voir la page de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa nou te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:PaulakRitaapaprannreponnkesyon.RitarantrelakayliakPaul.Ritamandepapalfèmenmjwètsayotefèlekòlla.Papadakò,menlichanjerègla.

M:Aujourd’hui,onvaréviser:Non, ce n’est pas + nom pour identi�er les personnes et les objets de son environnement.

Koute istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kounyea,mpralliyonpatiistwasemènnandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyonaprè.

Activité 1

Activité 2

Page 209: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 35

207

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo.)

Papamontrelafourchette:Est-cequec’estunbol?Ritarigole:Non,cen’estpasunbol.Papamontrelatable:Est-cequec’estunbuffet?Paul:Non,cen’estpasunbuffet,c’estunetable.Papamontrelatoupie:Est-cequec’estunebille?Rita:Non,cen’estpasunebille,c’estlatoupie. Papamontremaman:Est-cequec’estJean?RitaetPaul:Non!!!!!!!!C’estmaman.PapamontreJean:Est-cequec’estMario?Paul (pandan l ap ri):Non,c’estJean!

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapetidyealèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap revize yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap itlize bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

E:Non,cen’estpasunbuffet,c’estunetable.M:Paultereponn:Non,cen’estpasunbuffet,c’estunetable.M + :Paultereponn:Non,cen’estpasunbuffet,c’estunetable.

:Paultereponn:Non,cen’estpasunbuffet,c’estunetable.M : Paul te reponn : Non, ce n’est pas un buffet, c’est une table.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequePaularéponduquandlepèredeRitaluiamontrélatableetademandé:Est-cequec’estunbuffet?Fè menm jan an pou :Rép:Paularépondu:Non,cen’estpasunbuffet,c’estunetable.

M:KisaRitareponnlèpapaltemontrelmanmanl,epilitemandelsiseJean?Fè menm jan an pou :Rép:Ritatereponn:Non!!!C’estmaman.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequeRitaaréponduquandsonpèreluiamontrésamamanetademandé:Est-cequec’estJean?Fè menm jan an pou :Rép:Ritaarépondu:Non!!!C’estmaman.

Page 210: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 35

208

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotrevizeyo.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap revize yo. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

(Yon elèv ap jwe wòl Rita, youn ap jwe wòl Paul, yon lòt ap jwe wòl papa Rita, yon lòt ankò ap jwe wòl manman Rita, dènye a ap jwe wòl Jean.)Elèv3(papa Rita) : (Papa Rita montre fouchèt la.)Est-cequec’estunbol?Elèv1(Rita) : (Li di sa pandan l ap ri.)Non,cen’estpasunbol.Elèv3(papa Rita) : (Papa Rita montre tab la.)Est-cequec’estunbuffet?Elèv2(Paul):Non,cen’estpasunbuffet,c’estunetable.Elèv3(papa Rita) : (Papa Rita montre toupi a.)Est-cequec’estunebille?Elèv2(Paul) :Non,cen’estpasunebille,c’estlatoupie.Elèv3(papa Rita) : (Papa Rita montre manman.)Est-cequec’estJean?Elèv4(manmanRita):(L ap rete kanpe san di anyen.)Elèv2(Paul)akElèv3(Rita):Non!!!!C’estmaman.Elèv3(papa Rita) : (Papa montre Jean.)Est-cequec’estMario?(en montrant l’élève 4) Elèv5(Jean) : (L ap rete kanpe san di anyen.)Elèv2(Paul) : (Pandan l ap ri.)Non!!!!C’estJean.

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Jwèt KimRègjwètla:M:Mapchwaziyonmounpoumennenjwètla.Mounkapmennenjwètlaaptoucheyondesennanpostè5la.Lapchwaziyonmounpoupozekesyonsoufòmsaa:Est-cequec’est…(nondiferanaksalitouchea)?Elèvlichwaziaapreponn:Non,cen’estpas…,c’est…+(nondesenkitouchea).Egzanpsielèvlatouchetoupi,lapmandeest-cequec’estunecordeàsauter?Elèvlaapreponn:Non,cen’estpasunecordeàsauter,c’estunetoupie.

Activité 4

Activité 3

Page 211: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 35

209

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalògpounpozekesyon – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouterepasejodia?E:Non,cen’estpas…M:Aujourd’hui,onarévisé:Non ce n’est pas le/ la/ un/ une… ; Non, ce n’est pas + nom, pour identi�er les objets ou les personnes de son environnement.

Bravo !

Activité 5

Page 212: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 36

210

Objectif:Demanderàquelqu’und’identifierlesêtresetleschosesdesonenvironnement.Êtrecapablededire:Est-ce que c’est… ? C’est…Vocabulaire:Un/lemaître,une/lamaman,un/lefrère,une/lasœur,un/une/l’ami(e),un/ledirecteurAutre(s)structure(s):Oui,c’est…Matériel(s):Guidedumaître,posterN°3Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationduson/E/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:RitaenvitePaulaksèliSuzanne.Paulprezantesèli.Paulapmontrekèkbagaynèfligenyen,epiRitaapmontrelimenmtoubèlbagaylakayli.

Activité 1

Page 213: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 36

211

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Est-ce que c’est un animal ?(Fè jès ak zepòl ou tankou lè w ap poze kesyon.)Oui,c’estunanimal.(Souke tèt ou pou di wi.)Est-cequ’ila2oreilles(Montre 2 zòrèy ou.)2yeux(Montre 2 je ou.)et4pattes?Oui,ila4pattes.(Souke tèt ou pou di wi epi montre 4 dwèt.)Est-cequ’ilfaitWou!Wou?(Wou ! Wou ! Fè tankou chen ap jape.)Non,cen’estpasunchien.(Souke tèt ou pou di non.)Est-cequ’ilfaitMiaou!Miaou?(Fè tankou chat k ap fè Myaw.)Oui,ilfaitMiaou!Miaou...(Souke tèt ou pou di wi.)Est-cequec’estunchat?(Refè jès 2 zorèy, 2 je, 4 pat, Myaw.)C’est...c’est...lechatMatou.

M:Kounyea,mpralditikoze/chantealiypaliyepinoupralrepeteaprèm.Napkanpeepifèjèsyoavèm. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)

M:Nankoze/chanteayopaledeyonbètèskeseyonchat?E:Wi.M:Wi,seyonchat.M+E:Wi,seyonchat.E:Wi,seyonchat.M:Wi,seyonchat.

M:Kounyea,noupraldisaanfransèM:Danslacomptine,onaparléd’unanimal.Est-cequec’estunchat?Fè menm jan an pou :Rép:Oui,c’estunchat.

Page 214: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 36

212

M : Pou yo idantifye chat la nan ti koze/ chante a ki kesyon yo poze ?Fé menm jan an pou :Rép:Est-cequec’estunchat?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Pourdemanderd’identifierlechatdanslacomptine,quellequestionpose-t-on?Fè menm jan an pou :Rép:Est-cequec’estunchat?

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà: Dire : Est-ce que c’est…, pourdemanderàquelqu’und’identifierlespersonnesdelamaisonetdel’école.

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dy-alòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche desen direktè a.)M:Èskesedirektéa?E:Wi,sedirektèa.M:Wi,sedirektèa.M + :Wi,sedirektéa.

:Wi,sedirektéa.M:Wi,sedirektéa.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Est-cequec’estledirecteur?Fè menm jan an pou :Rép:Oui,c’estledirecteur.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche desen madam Claudia.)M:ÈskesemadamClaudia?Fé menm jan an pou :Rép:Wi,semadamClaudia.

M:Est-cequec’estMadameClaudia?Fè menm jan an pou :Rép:Oui,c’estMadameClaudia.

Activité 2

Page 215: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 36

213

M:Pounoumandeyonmounidantifyeyonmoun,kikesyonnoupoze?Fè menm jan an pou :Rép:Èskese+nonmounnan.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Pourdemanderàquelqu’und’identifierunepersonne,quellequestionpose-t-on?Fè menm jan an pou :Rép:Est-cequec’est+lenomdelapersonne?

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukes-yon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pan-dan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Se istwa Paul ak Suzanne ki rive ka Rita. Youn salye lòt. Paul pote yon toupi, yon kaye tou nèf ak yon kreyon.

M:Mwenpralliistwaapounou.

Rita:BonjourPaul!Paul:BonjourRita!Rita:Est-cequec’esttasœur?Paul:Oui,c’estmasœurSuzanne.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaRitamandePaul?E:Est-cequec’esttasœur?M:Ritamande:Est-cequec’esttasœur?M+ :Ritamande:Est-cequec’esttasœur?

: Rita mande : Est-ce que c’est ta sœur ?M:Ritamande:Est-cequec’esttasœur?

Page 216: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 36

214

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuedemandeRitaàPaul?Fè menm jan an pou :Rép:Ritademande:Est-cequec’esttasœur?

M:KisaPaulreponnRita?Fè menm jan an pou :Rép:Paulreponn:Oui,c’estmasœur.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuerépondPaulàRita?Fè menm jan an pou :Rép:Paulrépond:Oui,c’estmasœur.

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)M : Kounye a, nou pral aprann mo ak fraz sa yo :

M:Pourdemanderàquelqu’und’identifierunepersonne,onposelaquestion:Est-cequec’est…+lenomdelapersonne?M:Parexemple:Est-cequec’estMadameClaudia?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap touche desen madam Claudia.)

M : À mon tour M : Est-ce que c’est Madame Claudia ?M:Tousensemble M+E:Est-ce que c’est Madame Claudia ?M:Àvotretour E:Est-ce que c’est Madame Claudia ?M:Pardeux E+E:Est-ce que c’est Madame Claudia ?M:Àtontour E:Est-ce que c’est Madame Claudia ?

M : Quandc’estlapersonne,pourrépondre,ondit:Oui,c’est…+lenomdelapersonne.M : À mon tour M : Oui, c’est Madame Claudia.M:Tousensemble M+E:Oui, c’est Madame Claudia.M:Àvotretour E:Oui, c’est Madame Claudia.M:Pardeux E+E:Oui, c’est Madame Claudia.M:Àtontour E:Oui, c’est Madame Claudia.

Fè menm jan an pou :Lemaître,lamaman,lefrère,lasœur,l’ami,ledirecteur/ladirectrice.

Page 217: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 36

215

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

(Yon elèv ap jwe wòl Rita, yon lòt Paul epi yon lòt Suzanne.)

Elèv1(Rita):BonjourPaul!Elèv2(Paul):BonjourRita!Elèv1(Rita) :Est-cequec’esttasœur?(Pandan l ap lonje dwèt li sou elèv 3 Suzanne.)Elèv2(Paul):Oui,c’estmasœurSuzanne.

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Jwèt Kim Règjwètla:(M ap fè (2) elèv vin devan klas la.)Yonelèvapmennenjwètla.Mapdilyonmonanzòrèykisenonyonmounkinanpostèa:lemaître/lamaîtresse,lamaman,ledirecteur/ladirectrice.(Youn nan mo sa yo.)1.Mounkapmennenjwètlachwaziyonkamarad.2.Mounkapmennenjwètlaapmandekamaradlapoulidevinemomwendilia.3.Mounkapmennenjwètlaappozekesyonakfòmfrazsaa:Est-cequec’est…?4.Kamaradlaapreponnpandanlapsèviakfòmfrazsaa:C’est…+nonmounnanfanmioubyenlekòl.(L ap devine mo a epi l ap reponn an fransè.) Lèkamaradlafinreponn,mounkapmennenjwètlaapchwaziyonlòtelèvpouvinpranplaslia.Konsiy:Sielèvkapdevineajwennbonmoa,lapvinmennenjwètla.

Activité 3

Activité 4

Page 218: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 36

216

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouteaprannjodia?E:Est-cequec’est…?M:Aujourd’hui,onaapprisàdire: Est-ce que c’est…? pour demander à quelqu’un d’identi�er les personnes de la maison ou de l’école.

Bravo !

Activité 5

Page 219: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 37

217

Objectif:Demanderàquelqu’und’identifierlesêtresetleschosesdesonenvironnement.Êtrecapablededire:Est-ce que c’est… ?Vocabulaire:Une/lafeuille,une/laplume,un/letaille-crayon,un/lecrayon,une/larègleAutre(s)structure(s):Oui,c’estdel’,dela,un,une…Matériel(s):Guidedumaître,posterN°7Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationduson/E/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement

(voir la page de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:SeistwaRitakienvitePaulakSuzanne,sèl,lakayli.Paulprezantesèlla.Younsalyelòt.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Activité 1

Page 220: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 37

218

Est-cequec’estunanimal?(Fè jès ak zepòl ou tankou lè w ap poze kesyon.)Oui,c’estunanimal.(Souke tèt ou pou di wi.)Est-cequ’ila2oreilles(Montre 2 zòrèy ou.)2yeux(Montre 2 je ou.)et4pattes?Oui,ila4pattes.(Souke tèt ou pou di wi epi montre 4 dwèt.)Est-cequ’ilfaitWou!Wou?(Wou ! Wou ! Fè tankou chen ap jape.)Non,cen’estpasunchien.(Souke tèt ou pou di non.)Est-cequ’ilfaitMiaou!Miaou?(Fè tankou chat k ap fè Myaw.)Oui,ilfaitMiaou!Miaou…(Souke tèt ou pou di wi.)Est-cequec’estunchat?(Refè jès 2 zorèy, 2 je, 4 pat, Myaw.)C’est…c’est…lechatMatou.

M:Kounyea,mpralditikoze/chantealiypaliyepinoupralrepeteaprèm.Napkanpeepinapfèjèsyoavè m.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)

M : Nan ti koze (chante)a,kikesyonyopozepouyokakonnendekibètyappaleE:Èskeseyonchen?M : Nan ti koze (chante)a,pouyokakonnendekibètyappale,yomande:Èskeseyonchen?Èskeseyonchat?M+E:Nantikoze(chante)a,pouyokakonnendekibètyappale,yomande:Èskeseyonchen?Èskeseyonchat?E:Nantikoze(chante)a,pouyokakonnendekibètyappale,yomande:Èskeseyonchen?Èskeseyonchat?M : Nan ti koze (chante)a,pouyokakonnendekibètyappale,yomande:Èskeseyonchen?Èskeseyonchat?

Page 221: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 37

219

M : Kounye a, nou pral di sa an fransè.M:Danslacomptine,quellequestionpose-t-onpoursavoirdequelanimalonparle?Fè menm jan an pou : Rép:Danslacomptine,onposelaquestion:Est-cequec’estunchien?Est-cequec’estunchat?

M:Èskebètnantikoze(chante)aseyonchat?Fè menm jan an pou : Rép:Wi,seyonchat.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Est-cequel’animaldelacomptineestunchat?Fè menm jan an pou : Rép:Oui,c’estlechat.

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà: Dire : Est-ce que c’est de l’/ le/ la/ l’…/ un/ une… ? pour demander à quelqu’un d’identi�er un objet.

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche desen fèy la.)

M:Èskeseyonfèy?E:Wi,seyonfèy.M+ :Wi,seyonfèy.

:Wi,seyonfèy.M:Wi,seyonfèy.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Est-cequec’estunefeuille?Fè menm jan an pou :Rép:Oui,c’estunefeuille.

Activité 2

Page 222: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 37

220

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche desen plim nan.)M:Èskeseyonplim?Fè menm jan an pou :Rép:Wi,seyonplim.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Est-cequec’estuneplume?Fè menm jan an pou :Rép:Oui,c’estuneplume.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche desen tay kreyon an.)

M:Èskeseyontaykreyon?Fè menm jan an pou :Rép:Wi,seyontaykreyon.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Est-cequec’estuntaille-crayon?Fè menm jan an pou :Rép:Oui,c’estuntaille-crayon.

M:Kikesyonyopozepoumandeyonmounidantifyeyonbagay?Fè menm jan an pou :Rép:Poumandeyonmounidantifyeyonbagay,yodi:Èskese…+nonbagayla?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quellequestionpose-t-onpourdemanderàquelqu’und’identifierunobjet?Fè menm jan an pou :Rép:Pourdemanderàquelqu’und’identifierunobjet,ondit:Est-cequec’est…+lenomdel’objet?

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyon aprè.

M : M ap li yon premye fwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Page 223: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 37

221

Se istwa Rita ki envite Paul ak Suzanne, sè li, lakay li. Paul prezante sè l la.

M:Mwenpralliistwaapounou.

Suzanne:BonjourRita!Rita:Bonjour!RitaàPaul:Est-cequec’esttonnouveaucahier?Paul:Oui,c’estmonnouveaucahierpourl’école.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaRitamandePaul?E:Est-cequec’esttonnouveaucahier?M:Ritamande:Est-cequec’esttonnouveaucahier?M+ :Ritamande:Est-cequec’esttonnouveaucahier?

:Ritamande:Est-cequec’esttonnouveaucahier?M:Ritamande:Est-cequec’esttonnouveaucahier?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuedemandeRitaàPaul?Fè menm jan an pou :Rép:Ritademande:Est-cequec’esttonnouveaucahier?

M:KisaPaulreponnRita?Fè menm jan an pou :Rép:Paulreponn:Oui,c’estmonnouveaucahierpourl’école.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuerépondPaulàRita?Fè menm jan an pou :Rép:Paulrépond:Oui,c’estmonnouveaucahierpourl’école.

Page 224: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 37

222

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)M:Kounyea,noupralaprannmoakfrazsayo:

M:Pourdemanderàquelqu’und’identifierunobjetdelaclasse,onposelaquestion:Est-cequec’est…+lenomdel’objet?M : À mon tour M : Est-ce que c’est… ?M:Tousensemble M+E:Est-ce que c’est… ?M:Àvotretour E:Est-ce que c’est… ?M:Pardeux E+E:Est-ce que c’est…?M:Àtontour E:Est-ce que c’est… ?

M:Quandc’estl’objet,pourrépondreondit:Oui,c’est…+lenomdel’objet.M : À mon tour M : Oui, c’est…M:Tousensemble M+E:Oui, c’est…M:Àvotretour E:Oui, c’est…M:Pardeux E+E:Oui, c’est…M:Àtontour E:Oui, c’est…

Fè menm jan an pou : Unefeuille,unstylo,untaille-crayon,uncrayon,unerègle.

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

(Yon elèv ap jwe wòl Rita. Yon lòt ap jwe wòl Paul. Epi dènye a ap jwe wòl Suzanne.)

Elèv1(Rita):BonjourPaul!Elèv2(Paul):BonjourRita!Elèv1(Rita):Est-cequec’esttasœur?Elèv2(Paul):Oui,c’estmasœurSuzanne.Elèv3(Suzanne):BonjourRita.Elèv1(Rita):Bonjour.Elèv1(Rita)diElèv2(Paul):Est-cequec’esttonnouveaucahier?Elèv2(Paul):Oui,c’estmonnouveaucahier.

Activité 3

Page 225: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 37

223

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Jwèt Kim Règjwètla:(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan fè (2) elèv vin devan klas. Li rasanble kèk bagay ki fasil pou jwenn nan klas la (kaye, kreyon, liv, valiz lekòl, gòm) li chwazi yon elèv pou mennen jwèt la.)1.Mounkapmennenjwètlachwaziyonkamarad.2.Mounkapmennenjwètlaapmandekamaradlapoulifèmenjel.3.Mounkapmennenjwètlasereyounnanbagayyodèyèdolepilipozekesyonakfòmfrazsaa:Est-cequec’est…?4.Kamaradlaapreponnakfòmfrazsaa:Cest….(non bagay li sere a. L ap devine epi l ap reponn an fransè.) Konsiy:Lèkamaradlafinreponn,mounkapmennenjwètlaapchwaziyonlòtelèvpouvinpranplaslia.

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouteaprannjodia?E:Est-cequec’est…?M:Aujourd’hui,onaapprisàdire:Est-ce que c’est… ? pour demander à quelqu’un d’identi�er les objets de la classe.

Bravo !

Activité 4

Activité 5

Page 226: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 38

224

Objectif:Demanderàquelqu’und’identifierlesêtresetleschosesdesonenvironnement.Êtrecapablededire:Qu’est-ce que c’est… ? C’est… Vocabulaire:Une/lagomme,une/laplume,un/lecrayon,unerègle,un/lecahierAutre(s)structure(s):-Matériel(s):Guidedumaître,posterN°7Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationduson/U/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement

(voir la page de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:SeistwaPaulakSuzannekirivekayRita.YounsalyelòtepiPaulprezantesèlia.SuzannesalyeRita.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Activité 1

Page 227: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 38

225

Est-cequec’estunanimal?(Fè jès ak zepòl ou tankou lè w ap poze kesyon.)Oui,c’estunanimal.(Souke tèt ou pou di wi.)Est-cequ’ila2oreilles(Montre 2 zòrèy ou.)2yeux(Montre 2 je ou.)et4pattes?Oui,ila4pattes.(Souke tèt ou pou di wi epi montre 4 dwèt.)Est-cequ’ilfaitWou!Wou?(Wou ! Wou ! Fè tankou chen ap jape.)Non,cen’estpasunchien.(Souke tèt ou pou di non.)Est-cequ’ilfaitMiaou!Miaou?(Fè tankou chat k ap fè Myaw.)Oui,ilfaitMiaou!Miaou…(Souke tèt ou pou di wi.)Est-cequec’estunchat?(Refè jès 2 zorèy, 2 je, 4 pat, Myaw.)C’est…c’est…lechatMatou.

M:Kounyea,mpralditikoze/chantealiypaliyepinoupralrepeteaprèm.Napkanpeepinapfèjèsyoavè m.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan fè tankou chat k ap fè myaw. Li lonje dwèt li sou yon elèv.)M:Èskebètnantikozechanteaseyonchen?E:Non.M:Non,sepayonchen,seyonchat.M+E:Non,sepayonchen,seyonchat.E:Non,sepayonchen,seyonchat.M:Non,sepayonchen,seyonchat.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Est-cequel’animaldelacomptineestunchien?Fè menm jan an pou : Rép:Non,cen’estpasunchat,c’estunchien.

Page 228: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 38

226

M : Konbyen pat yo di bèt la genyen nan ti koze/ chante a ?Fè menm jan an pou : Rép:Nantikoze/chantea,bètlagen4pat.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:D’aprèslacomptine,combiendepattesal’animal?Fè menm jan an pou : Rép:D’aprèslacomptine,l’animala4pattes.

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà:Dire : Qu’est-ce que c’est… ? C’est…, pour identi�er les objets de la classe.

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche desen règ la epi li poze yon elèv kesyon.)M:Kisasaaye?E:Yonrèg.M:Seyonrèg.M+ :Seyonrèg.

:Seyonrèg.M:Seyonrèg.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequec’est?Fè menm jan an pou : Rép:C’estunerègle.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche yon lòt desen kaye a nan postè a.)M:Kisasaaye?Fè menm jan an pou : Rép:Seyonkaye.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequec’est?Fè menm jan an pou : Rép:C’estuncahier.

Activité 2

Page 229: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 38

227

M:Kikesyonoupozepouwidantifyeyonbagaynanklasla?Fè menm jan an pou : Rép:Pouwidantifyeyonbagaynanklasla,noupozekesyon:Kisasaaye?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Pouridentifierquelquechosedanslaclasse,quellequestionpose-t-on?Fè menm jan an pou : M:Pouridentifierquelquechosedanslaclasse,onposelaquestion:Qu’est-cequec’est?

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Se istwa Paul ak Suzanne ki toujou kay Rita. Paul ap montre Rita kreyon l lan.

M:Mwenprallirèspatiistwaapounou.

Rita:Qu’est-cequec’est?Suzanne:C’estuncrayonquis’allumequandonécrit.Rita:C’estbien!

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaRitamandeSuzanne?E:Qu’est-cequec’est?M:RitamandeSuzanne:Qu’est-cequec’est?M+ :RitamandeSuzanne:Qu’est-cequec’est?

:RitamandeSuzanne:Qu’est-cequec’est?M:RitamandeSuzanne:Qu’est-cequec’est? M:Kounyea,noupraldisaanfransè.

Page 230: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 38

228

M:QuedemandeRitaàSuzanne?Fè menm jan an pou : Rép:RitademandeàSuzanne:Qu’est-cequec’est?

M:KisaSuzannereponnRita?Fè menm jan an pou : Rép:SuzannereponnRita:C’estuncrayonquis’allumequandonécrit.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuerépondSuzanneàRita?Fè menm jan an pou : Rép:SuzannerépondàRita:C’estuncrayonquis’allumequandonécrit.

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)M:Kounyea,noupralaprannmoakfrazsayo:

M:Pourdemanderàquelqu’und’identifierlesobjetsdelaclasse,onposelaquestion:Qu’est-cequec’est?M : À mon tour M : Qu’est-ce que c’est ?M:Tousensemble M+E:Qu’est-ce que c’est ?M:Àvotretour E:Qu’est-ce que c’est ?M:Pardeux E+E:Qu’est-ce que c’est ?M:Àtontour E:Qu’est-ce que c’est ?

M:Pourrépondreàcettequestion,ondit:C’est+lenomdel’objet.M : À mon tour M : C’est une règle. M:Tousensemble M+E:C’est une règle. M:Àvotretour E:C’est une règle. M:Pardeux E+E:C’est ma règle.M:Àtontour E:C’est une règle.

Fè menm jan pou :Unegomme,uneplume,uncrayon,uncahier.

Page 231: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 38

229

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

(Yon elèv ap jwe wòl Rita. Yon lòt ap jwe wòl Paul, epi dènye a ap jwe wòl Suzanne.)

Elèv1(Rita):BonjourSuzanne!Elèv2(Suzanne):BonjourRita!Elèv1(Rita):Qu’est-cequec’est?Elèv2(Suzanne):C’estmonnouveaucahier.Elev1(Rita):Qu’est-cequec’est?Elèv2(Suzanne):C’estuncrayonquis’allumequandonécrit.Elèv1(Rita):C’estbien!

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Jwèt Kim Règjwètla:

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan fè (2) elèv vin devan. Li rasanble kèk bagay ki fasil pou jwenn nan klas la (kaye, kreyon, liv, valiz lekòl, gòm). Li chwazi yon elèv pou mennen jwèt la.)1.Mounkapmennenjwètlachwaziyonkamarad.2.Mounkapmennenjwètlamandekamaradlapoulifèmenjel.3.Mounkapmennenjwètlakacheyonbagaynanklasladèyèdolepilipozekesyonetanlapsèviakfòmfrazsaa:Qu’est-cequec’est?4.Kamaradlareponnpandanlasèviakfòmfrazsaa:C’est…(L ap devine non bagay ki sere a, epi l ap reponn an fransè.) Konsiy:Lèkamaradlafinreponn,mounkapmennenjwètlachwaziyonlòtelèvpouvinpranplaslia.

Activité 3

Activité 4

Page 232: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 38

230

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouteaprannjodia?E:Qu’est-cequec’est?C’est…M:Aujourd’hui,nousavonsapprisàdire:Qu’est-ce que c’est ? C’est…, pour identi�er les objets de la classe.

Bravo !

Activité 5

Page 233: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 39

231

Objectif:Demanderàquelqu’und’identifierlesêtresetleschosesdesonenvironnement.Êtrecapablededire:Qu’est-ce que c’est… ? C’est…Vocabulaire:Une/lapoupée,un/lecamion,une/lavoiture,un/lecerf-volantAutre(s)structure(s):-Matériel(s):Guidedumaître,posterN°5Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationdessons/R//U/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:SeistwaRitakienvitePaulaksèliSuzanne.Paulprezantesèlia.Paulapmontrekèkbagaynèfligenyen,epiRitaapmontrelimenmtoubèlbagaylakayli.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Activité 1

Page 234: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 39

232

Est-cequec’estunanimal?(Fè jès ak zepòl ou tankou lè w ap poze kesyon.)Oui,c’estunanimal.(Souke tèt ou pou di wi.)Est-cequ’ila2oreilles(Montre 2 zòrèy ou.)2yeux(Montre 2 je ou.)et4pattes?Oui,ila4pattes.(Souke tèt ou pou di wi epi montre 4 dwèt.)Est-cequ’ilfaitWou!Wou?(Wou ! Wou ! Fè tankou chen ap jape.)Non,cen’estpasunchien.(Souke tèt ou pou di non.)Est-cequ’ilfaitMiaou!Miaou?(Fè tankou chat k ap fè Myaw.)Oui,ilfaitMiaou!Miaou…(Souke tèt ou pou di wi.)Est-cequec’estunchat?(Refè jès 2 zorèy, 2 je, 4 pat, Myaw.)C’est…c’est…lechatMatou.

M:Kounyea,mpralditikoze/chantealiypaliyepinoupralrepeteaprèm.Napkanpeepinapfèjèsyoavè m.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan fè tankou chen k ap jape. Li lonje dwèt li sou yon elèv.)M:Èskesemètla/matmwazèlla/madanmnankapimitechenan?E:Wi.M:Wi,semètla/matmwazèlla/madanmnankapimitechenan.M+E:Wi,semètla/matmwazèlla/madanmnankapimitechenan.E:Wi,semètla/matmwazèlla/madanmnankapimitechenan.M:Wi,semètla/matmwazèlla/madanmnankapimitechenan.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Est-cequec’estlemaîtrequiimitelechien?Fè menm jan an pou : Rép:Oui,c’estlemaîtrequiimitelechien.

Page 235: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 39

233

M : Nan ti koze/ chante a, ki kesyon yo poze pou yo ka konnen de ki bèt y ap pale ?Fè menm jan an pou : Rép:Èskeseyon+nonbètla?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Danslacomptine,quellequestionpose-t-onpoursavoirdequelanimalonparle?Fè menm jan an pou :Rép:Danslacomptine,onposelaquestion:Est-cequec’est…+nomdel’animal?

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà: Dire : Qu’est-ce que c’est ? pour demander à quelqu’un d’identi�er les jouets.

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche desen yon poupe.)M:Kisasaaye?E:Yonpoupe.M:Seyonpoupe.M+ :Seyonpoupe.

:Seyonpoupe.M:Seyonpoupe.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequec’est?Fè menm jan an pou : Rép:C’estunepoupée.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap touche desen boul la.)M:Kisasaaye?Fè menm jan an pou : Rép:Seyonboul.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequec’est?Fè menm jan an pou : Rép:C’estunballon.

Activité 2

Page 236: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 39

234

M:Kisanoudipoumandeyonmounidantifyeyonbagay?Fè menm jan an pou :Rép:Kisasaaye?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Pourdemanderàquelqu’und’identifierunobjet,qu’est-cequ’ondit?Fè menm jan pou :Rép:Pourdemanderàquelqu’und’identifierunobjet,ondit:Qu’est-cequec’est?

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Se istwa Rita ki envite Paul ak sè li Suzanne. Paul prezante sè li a. Paul ap montre kèk bagay nèf li genyen, epi Rita ap montre li menm tou bèl bagay lakay li.

M:Mwenpralrakontenouyonpatinanrèsistwaa.Rita:C’estbien!Rita:Qu’est-cequec’est?Paul:C’estmatoupie.Elleestjolie?Rita:Oui,elleestjolie.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaRitamandePaul?E:Qu’est-cequec’est?M:RitamandePaul:Qu’est-cequec’est?M+ :RitamandePaul:Qu’est-cequec’est?

: Rita mande Paul : Qu’est-ce que c’est ?M:RitamandePaul:Qu’est-cequec’est?

Page 237: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 39

235

M : Kounye a, nou pral di sa an fransè.M:QuedemandeRitaàPaul?Fè menm jan an pou :Rép:RitademandeàPaul:Qu’est-cequec’est?

M:KisaPaulreponnRita?Fè menm jan an pou :Rép:PaulreponnRita:C’estmatoupie.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuerépondPaulàRita?Fè menm jan an pou :Rép:PaulrépondàRita:C’estmatoupie.

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)M : Kounye a, nou pral aprann mo ak fraz sa yo :

M:Pourdemanderàquelqu’und’identifierdesobjets,onposelaquestion:Qu’est-cequec’est?M : À mon tour M : Qu’est-ce que c’est ?M:Tousensemble M+E:Qu’est-ce que c’est ?M:Àvotretour E:Qu’est-ce que c’est ?M:Pardeux E+E:Qu’est-ce que c’est ?M:Àtontour E:Qu’est-ce que c’est ?

M:Pourrépondreàcettequestionondit:C’est+lenomdujouet.M:Parexemple:C’estunetoupie.M : À mon tour M : C’est une toupie.M:Tousensemble M+E:C’est une toupie.M:Àvotretour E:C’est une toupie.M:Pardeux E+E:C’est une toupie.M:Àtontour E:C’est une toupie.

Fè menm jan an pou :Unepoupée,uncamion,uncerf-volant.

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo.

Activité 3

Page 238: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 39

236

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

(Elèv 1 ap poze kesyon. Elèv 2 ap reponn. Aktè yo ap sèvi ak postè a pou touche jwèt yo : un ballon, une poupée, une toupie.)

Élèv1:Qu’est-cequec’est?Élèv2:C’estunecordeàsauter.Elèv1:Qu’est-cequec’est?Elèv2:C’estunballon.Elèv1:Qu’est-cequec’est?Elèv2:C’estunepoupée.Elèv1:Qu’est-cequec’est?Elèv2:C’estunetoupie.Elèv1:Allonssurlacour,onvajouer.

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Jakadi a dit Règjwètla:(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak postè N°5.)Maptoucheyondesennanpostèapandanmapdi:«Jakadiadit:C’estunballon.Ettoi,pose-luilaquestion.»pandanmaplonjedwètmwensouyonelèv.Elèvmwenlonjedwètsouliaapdi:«Qu’est-cequec’est?»Simdi:«C’est…Ettoi,pose-luilaquestion.»sanmpadiJakadi,elèvyopapdianyen.(Li ap fè menm bagay la avèk : Un camion, des billes, des osselets, une toupie, une corde à sauter, une poupée.)Konsiy:Lèyonelèvfèerè,lapvinmounkapmennenjwètla.

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouaprannjodia?E:Qu’est-cequec’est?C’est…M:Aujourd’hui,nousavonsapprisàdire:Qu’est-ce que c’est…, pour demander à quelqu’un d’identi�er des objets.

Bravo !

Activité 4

Activité 5

Page 239: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 40

237

Objectif:Demanderàquelqu’und’identifierlesêtresetleschosesdesonenvironnement.Êtrecapablededire:Est-ce que c’est… ? Qu’est-ce que c’est ?Vocabulaire:Une/lagomme,une/laplume,une/larègle,un/lecahier,un/lelivre,une/lasœur.Autre(s)structure(s):Oui,c’est...Matériel(s):Guidedumaître,posterN°7Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationduson/U/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement

(voir la page de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:SeistwaRitaenvitePaulaksèliSuzanne.Paulprezantesèli.PaulapmontrebagaynèfliachteyoepiRitaapmontretoubèlbagaylakayli.

Koute istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwasemènnandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo.)

Activité 1

Activité 2

Page 240: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 40

238

Rita envite paul ak Suzanne lakay li. Paul pote yon toupi, yon kaye tou nèf ak yon kreyon ki limen lè w ap ekri avè l. Paul ap prezante Rita sè li a.M:Mwenpralliistwaapounou.Rita:BonjourPaul!Paul:BonjourRita!Rita:Est-cequec’esttasœur?Paul:Oui,c’estmasœurSuzanne.Suzanne:BonjourRita.Rita:Bonjour.RitaàPaul:Est-cequec’esttonnouveaucahier?Paul:Oui,c’estmonnouveaucahierpourl’école.Rita ap gade kreyon ki limen an.Rita:Qu’est-cequec’est?Suzanne:C’estuncrayonquis’allumequandonécrit.Rita:C’estbien!Rita:Qu’est-cequec’est?Paul:C’estmatoupie.Elleestjolie?Rita:Oui,elleestjolie.

M : M ap li yon dezyèm fwa. Si nou tande mo oubyen fraz n ap etidye a lè m ap li, leve pous nou anlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap revize yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap itlize bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaRitamandePaul?E:Est-cequec’esttasœur?M:RitamandePaul:Est-cequec’esttasœur?M+E:RitamandePaul:Est-cequec’esttasœur?E:RitamandePaul:Est-cequec’esttasœur?M:RitamandePaul:Est-cequec’esttasœur?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuedemandeRitaàPaul?Fè menm jan an pou :Rép:Ritademande:Est-cequec’esttasœur?

M:KisaPaulreponnRita?Fè menm jan an pou :Rép:Paulreponn:Oui,c’estmasœurSuzanne.

Page 241: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 40

239

M : Kounye a, nou pral di sa an fransè.M:QuerépondPaulàRita?Fè menm jan an pou :Rép:Paulrépond:Oui,c’estmasœurSuzanne.

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotrevizeyo.Koutebyenepigadeprezantasyonkama-rad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap revize yo. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

(Yon elèv ap jwe wòl Rita, yon lòt ap jwe wòl Paul, epi tout rès klas la ap suiv byen pou lè yo pral gen pou yo re-ponn. Aktè yo ap montre moun ak bagay yo ap sèvi ak yo nan ti pyès teyat la. Si bagay yo di a pa nan klas la, y ap montre l sou postè yo.)

Elèv1:Qu‘est-cequec’est?Elèv2:C’estunegomme.Elèv1:Qu’est-cequec’est?Elèv2:C’estunballon.

(Kounye a Rita ap poze tout klas la kesyon.)

Elèv1:Est-cequec’estlemaître/lamaitresse?Klas:Oui,c’estlemaître/lamaitresse.Elèv1:Est-cequec’estunlivredelecture?Klas:Oui,c’estunlivredelecture.Elèv1:Est-cequec’estunefeuilledepapier?Klas:Oui,c’estunefeuilledepapier.(une règle, une craie, etc.) Elèv1:Bravomescamarades!Nousavonsbientravailléaujourd’hui.(Tout moun bat bravo.)

Activité 3

Page 242: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 40

240

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Jwèt Kim Règjwètla:(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan fè 2 elèv vin devan. Li rasanble kèk bagay ki fasil pou jwenn nan klas la (gomme, plume, crayon, règle, cahier, livre, toupie), li chwazi yon elèv pou mennen jwèt la.)1.Mounkapmennenjwètlachwaziyonkamarad.2.Mounkapmennenjwètlamandekamaradlapoulifèmenjel.3.Mounkapmennenjwètlasereyounnanbagayyodèyèdol,epilipozekesyonetanlapsèviakfòmfrazsaa:Qu’est-cequec’est?4.Kamaradlareponnpandanlapsèviakfòmfrazsaa:C’est…(L ap devine non bagay ki sere a, epi l ap reponn an fransè.) Konsiy:Lèkamaradlafinreponn,mounkapmennenjwètlachwaziyonlòtelèvpouvinpranplaslia.

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouterepasejodia?E:Est-cequec’est…?Oui,c’est…Qu’est-cequec’est?C’est…M:Aujourd’huinousavonsrévisé: Est-ce que c’est… ? Qu’est-ce que c’est ? pour demander à quelqu’un d’identi�er les êtres et les choses de son environnement.

Bravo !

Activité 4

Activité 5

Page 243: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 41

241

Objectif:Demanderàquelqu’und’identifierlesêtresetleschosesdesonenvironnement.Êtrecapablededire:Qu’est-ce que c’est ? C’est…Vocabulaire:Un/lecouteau,une/lacuillère,une/lafourchette,un/legobelet,une/lacafetière,une/l’assiette.Autre(s)structure(s):–Matériel(s):Guidedumaître,posterN°8Information(s)complémentaire(s):–

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:SeistwaRitakienvitePaulaksèliSuzanne.Paulprezantesèlia.Paulapmontrekèkbagaynèfligenyen,epiRitaapmontrelimenmtoubèlbagaylakayli.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Activité 1

Page 244: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 41

242

Surl’étagère,(Montre etajè klas la. Si pa genyen, fè kòm si w ap montre yon etajè.)Qu’est-cequec’est?C’estlacafetière,(Fè jès yon moun k ap vide yon kafe nan yon tas.)Demagrand-mère.Surletapis,(Montre atè a avèk pla men ou.)Qu’est-cequec’est?C’estlatoupie,(Fè jès yon moun k ap mate yon boul.)C’estlatoupie,DeRémi!

M:Kounyea,mpralditikoze/chantealiypaliyepinoupralrepeteaprèm.Napkanpeepinapfèjèsyoavè m.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)

M:Nantikoze/chantea,kikotekafetyègranmèaye?E:Souetajèa.M:Kafetyègranmèasouetajèa.M+E:Kafetyègranmèasouetajèa.E:Kafetyègranmèasouetajèa.M:Kafetyègranmèasouetajèa.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Danslacomptine,oùestlacafetièredegrand-mère?Fè menm jan an pou :Rép:Danslacomptine,lacafétièredegrand-mèreestsurl’étagère.

M:Nantikoze/chantea,kikotetoupiRémiaye?Fè menm jan pou : Rép:ToupiRémiasoutapia.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Danslacomptine,oùestlatoupiedeRémi?Fè menm jan pou : Rép:Danslacomptine,latoupiedeRémiestsurletapis.

Page 245: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 41

243

M : Aujourd’hui, on va apprendre à :Dire : Qu’est-ce que c’est? C’est…, pour demander à quelqu’un d’identi�er les objets de la cuisine.

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche desen yon goblè epi l ap mande yon elèv nan klas la pou jwe wòl mèt la. Elèv la ap poze kesyon rès klas la ap reponn. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap ede yo lè yo gen bezwen.)M:Kisasaye?E:Yongoblè.M:Seyongoblè.M+ :Seyongoblè.

:Seyongoblè.M:Seyongoblè.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequec’est?Fè menm jan an pou : Rép:C’estungobelet.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche desen yon asyèt. L ap fè menm jan l te fè pou goblè a.)M:Kisasaye?Fè menm jan an pou : Rép:Seyonasyèt.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequec’est?Fè menm jan an pou : Rép:C’estuneassiette.

M:Kisanoudipoumandeyonmounidantifyeyonbagay?Fè menm jan an pou : Rép:Poumandeyonmounidantifyeyonbagaynoudi:Kisasaye?

Activité 2

Page 246: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 41

244

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequ’onditpourdemanderàquelqu’und’identifierunobjet?Fè menm jan an pou : Rép:Pourdemanderàquelqu’und’identifierunobjet,ondit:Qu’est-cequec’est?

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Se istwa Rita ki envite Paul ak sè li Suzanne. Paul prezante sè li a. Paul ap montre kèk bagay nèf li genyen, epi Rita ap montre li menm tou bèl bagay lakay li.

M:Mwenpralliyonpatinanrèsistwaapounou.

(Timoun yo nan kizin nan.)Suzanne:Qu’est-cequec’est?Rita:C’estlanouvellecafetière.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaSuzannedipoulmandeRitaidantifyekafetyètounèfla?E:Qu’est-cequec’est?M:Suzannedi:Qu’est-cequec’est?M+ :Suzannedi:Qu’est-cequec’est?

: Suzanne di : Qu’est-ce que c’est ?M:Suzannedi:Qu’est-cequec’est?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QueditSuzannepourdemanderàRitad’identifierlanouvellecafetière?Fè menm jan an pou : Rép:Suzannedit:Qu’est-cequec’est?

Page 247: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 41

245

M : Ki sa Rita reponn Suzanne ?Fè menm jan an pou : M:Ritareponn:C’estlanouvellecafetière.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuerépondRitaàSuzanne?Fè menm jan an pou : Rép:Ritarépond:C’estlanouvellecafetière.

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)M : Kounye a, nou pral aprann mo ak fraz sa yo :

M:Pourdemanderàquelqu’und’identifierunobjet,ondit:Qu’est-cequec’est?M : À mon tour M : Qu’est-ce que c’est ? M:Tousensemble M+E:Qu’est-ce que c’est ?M:Àvotretour E:Qu’est-ce que c’est ?M:Pardeux E+E:Qu’est-ce que c’est ?M:Àtontour E:Qu’est-ce que c’est ?

M:Pourrépondreàlaquestion:«Qu’est-cequec’est?»,ondit:C’est+lenomdel’objet.M:Parexemple:C’estunechaudière.M : À mon tour M : C’est une chaudière. M:Tousensemble M+E:C’est une chaudière.M:Àvotretour E:C’est une chaudière.M:Pardeux E+E:C’est une chaudière.M:Àtontour E:C’est une chaudière.

Fè menm jan an pou : Unecafetière,unverre,unefourchette.

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

Activité 3

Page 248: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 41

246

(Elèv 1, ap jwe wòl Suzanne. Elèv 2, Rita. Aktè yo ap sèvi ak postè a pou touche bagay yo lè sa nesesè.)

Elèv1:Qu’est-cequec’est?Elèv2:C’estlanouvellecafetière.Elèv1:Qu’est-cequec’est?Elèv2:C’estungobelet.Elèv1:Qu’est-cequec’est?Elèv2:C’estuneassiette.Elleestjolie?Elèv1:Oui,elleestjolie.

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Jwèt Kim Règjwètla:Mpralfènoudevineyonbagaypandannappozekesyon:«Qu’est-cequec’est?»Yonelèvapvindevanpouvinmenenenjwètla.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan chwazi yon elèv.)Mapdiyonbagaykinankay,nanzòrèyli.Laplonjedwètlisouyonlòtelèv.Elèvlichwaziaapdevinenonbagaymdinanzòreylia.Lapdisaanfransèetanlapbyenpwononselepilapsèviakfòmfrazsa:C’est+nonbagayla.Menlismonapsèviyo:Lecouteau,lafourchette,l’assiette,lachaudière,lacuillère.

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouaprannjodia?E:Qu’est-cequec’est?/C’estlafourchette…M:Aujourd’huionaapprisàdire:Qu’est-ce que c’est ? C’est…, pour demander à quelqu’un d’identi�er les objets de la cuisine.

Bravo !

Activité 4

Activité 5

Page 249: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 42

247

Objectif:Demanderàquelqu’und’identifierlesêtresetleschosesdesonenvironnement.Êtrecapablededire:Qu’est-ce que c’est ? Vocabulaire:Letéléphoneportable,latélévision,lelit,unedodine,latable.Autre(s)structure(s):C’estle/la/l’/un/une…Matériel(s):Guidedumaître,posterN°4Information(s)complémentaire(s):–

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:SeistwaRitakienvitePaulakSuzanne,sèli.Paulprezantesèlia.Paulapmontrebagaynèfliachteyo.Ritaapmontrebagaynèfkilakaylitou.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Activité 1

Page 250: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 42

248

Surl’étagère,(Montre etajè klas la. Si pa genyen, fè kòm si w ap montre yon etajè.)Qu’est-cequec’est?C’estlacafetière,(Fè jès yon moun k ap vide yon kafe nan yon tas.)Demagrand-mère.Surletapis,(Montre atè a avèk pla men ou.)Qu’est-cequec’est?C’estlatoupie,(Fè jès yon toupi.)C’estlatoupie,DeRémi!

M:Kounyea,mpralditikoze/chantealiypaliyepinoupralrepeteaprèm.Napkanpeepinap fèjèsyo avè m. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)

M:Nantikoze/chantea,kikotekafetyègranmèayena?E:Souetajèa.M:Kafetyègranmèasouetajèa.M+E:Kafetyègranmèasouetajèa.E:Kafetyègranmèasouetajèa.M:Kafetyègranmèasouetajèa.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Danslacomptine,oùestlacafetièredegrand-mère?Fè menm jan an pou :Rép:Danslacomptine,lacafétièredegrand-mèreestsurl’étagère.M:Nantikoze/chantea,kikotetoupiaye?Fè menm jan an :Rép:Toupiasoutapia.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Danslacomptine,oùestlatoupie?Fè menm jan an pou :Rép:Latoupieestsurletapis.

Page 251: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 42

249

M : Kounye a, nou pral di sa an fransè.M:Qu’est-cequec’est?Fè menm jan an pou :Rép:C’estlesol.

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà: Dire : Qu’est-ce que c’est ? pourdemanderàquelqu’und’identifierlesobjetsetlesmeublesdelamaison.

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche desen yon kabann epi l ap mande yon elèv nan klas la jwe wòl mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan. Elèv la ap poze kesyon, rès klas la ap reponn. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap ede yo lè sa nesesè.)M:Kisasaaye?E:Kabann.M:Seyonkabann.M+ :Seyonkabann.

:Seyonkabann.M:Seyonkabann.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequec’est?Fè menm jan an pou :Rép:C’estunlit.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche desen yon televizyon. L ap fè menm jan l te fè pou kabann nan.)M:Kisasaaye?Fè menm jan an pou :Rép:Seyontelevizyon.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequec’est?Fè menm jan an pou :Rep:C’estunetélévision.

Activité 2

Page 252: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 42

250

M:Kisanoudipounmandeyonmounidantifyeyonbagay?E:Kisasaaye?Fè menm jan an pou :Rép:Pounmandeyonmounidantifyeyonbagay,noudi:Kisasaaye?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Pourdemanderàquelqu’und’identifierunobjet,ondit:Qu’est-cequec’est?Fè menm jan an pou :Rép:Pourdemanderàquelqu’und’identifierunobjet,ondit:Qu’est-cequec’est?

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Se istwa Rita ki envite Paul ak Suzanne, sè li, lakay li. Paul prezante sè li a. Paul ap montre bagay nèf ki lakay li. Rita ap montre bagay nèf ki lakay li tou.

M:Mwenpralliyontipatinanrèsistwaapounou.

(Timoun yo nan kizin nan.)Suzanne:Qu’est-cequec’est?Rita:C’estlanouvellecafetière.Paul ap montre yon bagay ki sou tab la.Paul:Qu’est-cequec’est?Rita:C’estletéléphoneportabledemonfrère.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

Page 253: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 42

251

M:KisaPauldipoulmandeRitaidantifyebagaykisoutablananistwaa?E:Qu’est-cequec’est?M:Pauldi:Qu’est-cequec’est?M+ :Pauldi:Qu’est-cequec’est?

:Pauldi:Qu’est-cequec’est?M : Paul di : Qu’est-ce que c’est ?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QueditPaulpourdemanderàRitad’identifierl’objetquiestsurlatable?Fè menm jan an pou :Rép:Pauldit:Qu’est-cequec’est?

M:KisaRitareponn?Fè menm jan an pou :Rép:Ritareponn:C’estletéléphoneportabledemonfrère.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuerépondRita?Fè menm jan an pou :Rép:Ritarépond:C’estletéléphoneportabledemonfrère.

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)M:Kounyea,noupralaprannmoakfrazsayo:

M:Pourdemanderàquelqu’und’identifierunobjet,ondit:Qu’est-cequec’est?M : À mon tour M : Qu’est-ce que c’est ? M:Tousensemble M+E:Qu’est-ce que c’est ?M:Àvotretour E:Qu’est-ce que c’est ?M:Pardeux E+E:Qu’est-ce que c’est ?M:Àtontour E:Qu’est-ce que c’est ?

M:Pourrépondreàlaquestion:«Qu’est-cequec’est?»,ondit:C’est+lenomdel’objet.M:Parexemple:C’estlatélévision.M : À mon tour M : C’est la télévision. M:Tousensemble M+E:C’est la télévision.M:Àvotretour E:C’est la télévision.M:Pardeux E+E:C’est la télévision.M:Àtontour E:C’est la télévision.

Fè men jan an pou : Unlit,unedodine,latable.

Page 254: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 42

252

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

(Elèv 1 ap jwe wòl Rita. Elèv 2 ap jwe wòl Paul. Aktè yo ap sèvi ak postè a pou touche bagay yo lè sa nesesè.)Paul:Qu’est-cequec’est?Rita:C’estlanouvellecafetière.Paul:Qu’est-cequec’est?Rita:C’estletéléphoneportabledemonfrère.

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Jwèt Kim Règjwètla:Mpralfènoudevineyonbagaypandannappozekesyon:«Qu’est-cequec’est?»Yonelevapvindevanpouvinmennenjwètla.(Mèt la/ matmwazèl la/ madan m nan chwazi yon elèv.)Mapdiyonbagaykikay,nanzòrèyli.Laplonjedwètlisouyonlòtelèv.Elèvlichwaziaapdevinenonbagaymdinanzòreyliaepidilanfransèetanlapbyenprononselepilapsèviakfòmfrazsa:C’est+nonbagayla.Menlismoyapsèviyo:latable,ladodine,latélévision,leplacard,lelit.Egzanp:Mètla/matmwazèlla/madanmnandi«dodine»nanzorèymounkapmennenjwètla.

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouaprannjodia?E:Qu’est-cequec’est?M:Aujourd’hui,onaapprisàdire:Qu’est-ce que c’est ? pour demander à quelqu’un d’identi�er les objets et les meubles de la maison.

Bravo !

Activité 3

Activité 4

Activité 5

Page 255: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 43

253

Objectif:Demanderàquelqu’und’identifierlesêtresetleschosesdesonenvironnement.Êtrecapablededire:Qui est-ce ? Vocabulaire:Monpapa,mamaman,mongrand-père,masœur,magrand-mère,monfrère.Autre(s)structure(s):C’est…Matériel(s):Guidedumaître,posterN°8et9Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationdessons/R//E/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement

(voir la page de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:SeistwaSuzanneakPaulkinankizinkayRita.RitamontreSuzannekaftyènèflaepilimontrePaultelefòn frè li a.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Activité 1

Page 256: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 43

254

Surl’étagère,(Montre etajè klas la. Si pa genyen, fè kòm si w ap montre yon etajè.)Qu’est-cequec’est?C’estlacafetière,(Fè jès yon moun k ap vide yon kafe nan yon tas.)Demagrand-mère.Surletapis,(Montre atè a avèk pla men ou.)Qu’est-cequec’est?C’estlatoupie,(Fè jès yon moun k ap mate yon boul.)C’estlatoupie,DeRémi!

M:Kounyea,mpralditikoze/chantealiypaliyepinoupralrepeteaprèm.Napkanpeepinapfèjèsyoavè m.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap touche desen kafetyè ki nan postè 8 la.)

M:Kisasaaye?E:Yonkafetyè.M:Seyonkafetyè.M+E:Seyonkafetyè.E:Seyonkafetyè.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequec’est?Fè menm jan an pou :Rép:C’estunecafetière. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap touche desen manman ki nan postè 9 la epi l ap di.)

M:Nantikoze/chantea,kiyèskigenyonkafetyè?Fè menm jan an pou :Rép:Nantikoze/chantea,segranmèkigenyonkafetyè.

Page 257: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 43

255

M : Kounye a, nou pral di sa an fransè.M:Danslacomptine,quiest-cequiaunecafetière?Fè menm jan an pou :Rép:Danslacomptine,c’estgrand-mèrequiaunecafetière.

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà: Dire : C’est…, pour identi�er les êtres de la famille.

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dy-alòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan mete dwèt li sou desen Rita.)M:Kilès?E:SeRita.M:SeRita.M+ :SeRita.

:SeRita.M:SeRita.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quiest-ce?Fè menm jan an pou :Rép:C’estRita.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche desen granpè.)M:Kiyès?Fè menm jan an pou :Rép:Segranpè.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quiest-ce?Fè menm jan an pou :Rép:C’estgrand-père. M:Kisanoudipoumandeyonmounidantifyeyonlòtmoun?Fè menm jan an pou :Rép:Poumandeyonmounidantifyeyonlòtmoun,noudi:Kiyès?

Activité 2

Page 258: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 43

256

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequ’onditpourdemanderàquelqu’und’identifierunepersonne?Fè menm jan an pou :Rép:Pourdemanderàquelqu’und’identifierunepersonne,ondit:Quiest-ce?

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukes-yon aprè.

M : M ap li yon premye fwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pan-dan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Se istwa Suzanne ak Paul ki nan kizin kay Rita. Jean vin rive.M:Mwenpralliyonpatinanrèsistwaapounou.

Paul:Quiest-ce?Rita:C’estmonfrèreJean.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaPauldipoumandeRitasamesyeayepouli?E:Quiest-ce?M:Pauldi:Quiest-ce?M+ :Pauldi:Quiest-ce?

:Pauldi:Quiest-ce?M:Pauldi:Quiest-ce?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QueditPaulpourdemanderàRitad’identifiersonfrère?Fè menm jan an pou :Rép:Pauldit:Quiest-ce?

M:KisaRitareponn?Fè menm jan an pou :Rép:Ritareponn:C’estmonfrèreJean.

Page 259: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 43

257

M : Kounye a, nou pral di sa an fransè.M:QuerépondRita?Fè menm jan an pou :Rép:Ritarépond:C’estmonfrèreJean.

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)M:Kounyea,noupralaprannmoakfrazsayo:

M:Pourdemanderàquelqu’und’identifierunepersonne,ondit:Quiest-ce?Etl’autrepersonnerépondpar:C’est…+lenomouletitredelapersonne.M:Parexemple:Quiest-ce?M : C’estmonpapa.M : À mon tour M : Qui est-ce? C’est mon papa.M:Tousensemble M+E:Qui est-ce? C’est mon papa.M:Àvotretour E:Qui est-ce? C’est mon papa.M:Pardeux E+E:Qui est-ce? C’est mon papa.M:Àtontour E:Qui est-ce? C’est mon papa.

Fè menm jan an pou :Mamaman,mongrand-père,masœur,magrand-mère,monfrère.

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

(Elèv 1 ap jwe wòl Paul. Elèv 2, Rita. Aktè yo ap sèvi ak ak postè a pou touche desen moun yo.)

Elèv1(Paul):Quiest-ce?Elèv2(Rita):C’estmonfrèreJean.Elèv2(Rita montre Paul et dit à Jean):Jean,c’estmonami,ils’appellePaul.

Activité 3

Page 260: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 43

258

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Jwèt Kim Règjwètla:Mapfèyonelèvvindevanpouvinmennenjwètla.Mapdinonyonmounnanfanmili(Papa, maman, Rita, Jean, ma sœur, mon frère)nanzorèyelèvla.Mounkapmennenjwètlalonjedwètsouyonmounepildi:«Quiest-ce?»Elèvlilonjedwètsouliaapdevinenonmounnanpandanlapreponnakfòmfrazsaa:C’est…+lenomdelapersonne.Sielèvlabyendevine,lapvinmounkapmennenjwètla.Silipèdi,jwètlaapkontinyeakmenmmounkitap mennen l lan. Egzanp:Mapdi«papa»nanzorèyelèvkapmennenjwètla.

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dy-alòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouaprannjodia?E:Quiest-ce?C’est…M:Aujourd’hui,onaapprisàdire:Qui est-ce ? C’est…, pour identi�er les personnes de la famille.

Bravo !

Activité 4

Activité 5

Page 261: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 44

259

Objectif:Demanderàquelqu’und’identifierlesêtresetleschosesdesonenvironnement.Êtrecapablededire:Qui est-ce ? Vocabulaire:Monsieurledirecteur,Madameladirectrice,lemaître/lamaîtresse,legardien,l’élèveAutre(s)structure(s):C’est…Matériel(s):Guidedumaître,postersNo°3et4Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationduson/R/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement

(voir la page de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:SeistwaSuzanneakPaulkinankizinkayRita.Jeanvinparèt.Ritaprezantezanmiliyobayfrèlia.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Activité 1

Page 262: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 44

260

Surl’étagère,(Montre etajè klas la. Si pa genyen, fè kòm si w ap montre yon etajè.)Qu’est-cequec’est?C’estlacafetière,(Fè jès yon moun k ap vide yon kafe nan yon tas.)Demagrand-mère.Surletapis,(Montre atè a avèk pla men ou.)Qu’est-cequec’est?C’estlatoupie,(Fè jès yon moun k ap mate yon boul.)C’estlatoupie,DeRémi!

M:Kounyea,mpralditikoze/chantealiypaliyepinoupralrepeteaprèm.Napkanpeepinapfèjèsyoavè m.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap touche desen toupi ki nan postè 4 la.)

M:Kisasaaye?E:Toupi.M:Seyontoupi.M+E:Seyontoupi.E:Seyontoupi.M:Seyontoupi.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequec’est?Fè menm jan an pou :Rép:C’estunetoupie.

M:Nantikoze/chantea,kiyèskigenyontoupi?Fè menm jan an pou :Rép:SeRémi.M:Kounyea,noupraldisaanfransè.

Page 263: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 44

261

M : Dans la comptine, qui est-ce qui a une toupie ?Fè menm jan an pou :Rép:C’estRémi.

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà: Dire : C’est…, pour identi�er les personnes de l’école.

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan mete dwèt li sou desen direktè a.)M:Kiyès?E:Direktèa.M:SeDirektèa.M+ :SeDirektèa.

:SeDirektèa.M:SeDirektèa.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quiest-ce?Fè menm jan an pou :Rép:C’estledirecteur. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche desen madam Claudia nan postè a.)M:Kiyès?Fè menm jan an pou :Rép:SemadamClaudia.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quiest-ce?Fè menm jan an pou :Rép:C’estMadameClaudia.

Activité 2

Page 264: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 44

262

M:Kisanoudipounmandeyonmounidantifyeyonlòtmoun?E:Kiyès?Fè menm jan an pou :Rép:Poumandeyonmounidantifyeyonlòtmoun,noudi:Kiyès?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Pourdemanderàquelqu’und’identifierunepersonne,ondit:Quiest-ce?Fè menm jan an pou :Rép:Pourdemanderàquelqu’und’identifierunepersonne,ondit:Quiest-ce?

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Se istwa Suzanne ak Paul ki nan kizin kay Rita. Rita montre Jean ki vin parèt nan kizin nan epi Rita prezante zanmi li yo frè li a.

M:Mwenpralliyonpatinanrèsistwaapounou.Jean:Quiest-ce?Rita:C’estmoncamaradedeclassePauletsasœurSuzanne.(Timoun yo kouri al jwe nan lakou a ak toupi a.)

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaJeandipoulmandeRitaidantifyelòttimounkiavèlyo?E:Kiyès?M:Jeandi:Kiyès?M+ :Jeandi:Kiyès?

: Jean di : Kiyès?M:Jeandi:Kiyès?

Page 265: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 44

263

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QueditJeanpourdemanderàRitad’identifierlapersonnequil’accompagne?Fè menm jan an pou :Rép:Jeandit:Quiest-ce?

M:KisaRitareponn?Fè menm jan an pou :Rép:Ritareponn:C’estmoncamaradedeclassePauletsasœurSuzanne.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequeRitarépond?Fè menm jan an pou :Rép:Ritarépond:C’estmoncamaradedeclassePauletsasœurSuzanne.

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)M : Kounye a, nou pral aprann mo ak fraz sa yo :

M:Pourdemanderàquelqu’und’identifierunepersonne,ondit:Quiest-ce?M : À mon tour M : Qui est-ce ?M:Tousensemble M+E:Qui est-ce ?M:Àvotretour E:Qui est-ce ?M:Pardeux E+E:Qui est-ce ?M:Àtontour E:Qui est-ce ?

M:Pourrépondreàlaquestion:«Quiest-ce?»,ondit:C’est+lenomouletitredelapersonne.M:Parexemple:C’estmadameladirectrice.

M : À mon tour M : C’est madame la directrice.M:Tousensemble M+E:C’est madame la directrice.M:Àvotretour E:C’est madame la directrice.M:Pardeux E+E:C’est madame la directrice.M:Àtontour E:C’est madame la directrice.

Fè menm jan an pou :Ledirecteur,leprofesseur,legardien,l’élève.

Page 266: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 44

264

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

(Elèv 1 ap jwe wòl Paul. Elèv 2 ap jwe wòl Rita. Elèv 3 ap jwe wòl Jean.)

Elèv1(Paul):Quiest-ce?Elèv2(Rita):C’estmonfrèreJean.Elèv3(Jean):Quiest-ce?Elèv2(Rita):C’estmoncamaradedeclassePauletsasœurSuzanne.

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Jwèt Kim Règjwètla:Fèelèvyodevineyonmounpandanyappozekesyon:Quiest-ce?Mapfèyonelèvvindevanpouvinmennenjwètla.Mapdinonyonmounnanlekòlla(Monsieur le directeur, Madame la directrice, le professeur, le gardien, l’élève) nan zorèy elèv la.Mounkapmennenjwètlalonjedwètsouyonmounepildi:«Quiest-ce?»Elèvlilonjedwètsouliaapdevinenonmounnanpandanlapreponnakfòmfrazsaa:C’est…+lenomdelapersonne.Sielèvladevinebyen,lapvinmounkapmennenjwètla.Silidevinemaljwètlaapkontinyeakmenmmoun ki t ap mennen l lan.

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouaprannjodia?E:Quiest-ce?C’est…M:Aujourd’hui,onaapprisdire:C’est…, pour identi�er les personnes de l’école.

Bravo !

Activité 3

Activité 4

Activité 5

Page 267: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 45

265

Révisionleçon41-44Objectif:Demanderàquelqu’und’identifierlesêtresetleschosesdesonenvironnement.Êtrecapablededire:Qui est-ce ? Qu’est-ce que c’est ? Vocabulaire:Papa,monsieur,un/lemaître,une/lamaîtresse,masœur,monfrère,lafourchette,legobelet,lacafetièreAutre(s)structure(s):C’est…papa.Qu’est-cequec’est?C’est…lacafetière.Matériel(s):Guidedumaître,posterN°3,8,9Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationduson/R/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa nou te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:SeistwaRitakienvitePaulaksèliSuzanne.Paulprezantesèlia.Paulapmontrekèkbagaynèfli genyen,epiRitaapmontrelimenmtoubèlbagaylakayli.

M:Aujourd’hui,onvarévisercomment:Dire : Qui est-ce ? C’est… Qu’est-ce que c’est ? C’est…, pour demander à quelqu’un d’identi�er les êtres et les choses de son environnement.

Koute istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

Activité 1

Activité 2

Page 268: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 45

266

M:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukes-yon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo.)

SeistwaRitakienvitePaulaksèliSuzanne.Paulprezantesèlia.Paulapmontrekèkbagaynèfli genyen,epiRitaapmontrelimenmtoubèlbagaylakay li.

M:Mwenpralliyonpatinanrèsistwaapounou.

(Timoun yo nan kizin nan.)Suzanne:Qu’est-cequec’est?Rita:C’estlanouvellecafetière.

(Paul ap montre yon bagay ki sou tab la.) Paul:Qu’est-cequec’est?Rita:C’estletéléphoneportabledemonfrère.

(Jean rive.)Paul:Quiest-ce?Rita:C’estmonfrèreJean.Jean:Quiest-ce?Rita:C’estmoncamaradedeclassePauletsasœurSuzanne.(Timoun yo kouri al jwe nan lakou a.)

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznaprepasealèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap revize yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap itlize bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaSuzannedipoulmandeRitaidantifyekafetyèa?E:Qu’est-cequec’est?M:Suzannedi:Qu’est-cequec’est?M+ : Suzanne di : Qu’est-ce que c’est ?

:Suzannedi:Qu’est-cequec’est?M:Suzannedi:Qu’est-cequec’est?

Page 269: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 45

267

M : Kounye a, nou pral di sa an fransè.M:QueditSuzannepourdemanderàRitad’identifierlacafetière?Fè menm jan an pou :Rép:Suzannedit:Qu’est-cequec’est?

M:KisaRitareponn?Fè menm jan an pou :Rép:Ritareponn:C’estlanouvellecafetière.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuerépondRita?Fè menm jan an pou :Rép:Ritarépond:C’estlanouvellecafetière.

M:KisaPauldipoulmandeRitaidantifyefrèlia?Fè menm jan an pou :Rép:Pauldi:Quiest-ce?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QueditPaulpourdemanderàRitad’identifiersonfrère?Fè menm jan an pou :Rép:Pauldit:Quiest-ce?

M:KisaRitareponn?Fè menm jan an pou :Rép:Ritareponn:C’estmonfrèreJean.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuerépondRita?Fè menm jan an pou :Rép:Ritarépond:C’estmonfrèreJean.

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M : Kounye a, nou pral fè yon ti pyès teyat sou sa nou sot revize yo. Koute byen epi gade prezantasyon kama-rad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz y ap revize yo. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

Activité 3

Page 270: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 45

268

(Elèv 1 ap jwe wòl Suzanne. Elèv 2, Rita. Elèv 3, Paul. Elèv 4, Jean. Elèv yo ap sèvi ak postè a lè sa nesesè.)Elèv1(Suzanne):Qu’est-cequec’est?Elèv2(Rita):C’estlanouvellecafetière.Elèv3(Paul):Qu’est-cequec’est?Elèv2(Rita):C’estletéléphoneportabledemonfrère.Elèv3(Paul):Quiest-ce?Elèv2(Rita):C’estmonfrèreJean.Elèv4(Jean):Quiest-ce?Elèv2(Rita):C’estmoncamaradedeclassePauletsasœurSuzanne.

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Jwèt KimRègjwètla:Mapfèyonelèvvindevanpoumennenjwètla.Mapdiyonnonyonmounnanfanmioubyennanlekòllanan zorèy elèv la : (papa, maman, monsieur le directeur, le professeur, ma sœur, mon frère). Moun k ap mennen jwètlaaplonjedwètsouyonmounepildi:«Quiest-ce?»Elèvlilonjedwètsouliaapdevinenonmounnanetanlapreponnakfòmfrazsaa:C’est…+lenomdelapersonne.Konsiy:Sielèvladevinebyen,lapvinmounkapmennenjwètla.Silipèdi,jwètlaapkontinyeakmenmmoun ki t ap mennen l lan. Egzanp:Mètla/matmwazèlla/madanmnanapdi«papa»nanzorèymounkapmennenjwètla.

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouterepasejodia?E:Quiest-ce?Qu’est-cequec’est?M:Aujourd’hui,nousavonsrévisé:Qui est-ce ? C’est… Qu’est-ce que c’est ? C’est…, pour demander à quelqu’un d’identi�er les êtres et les choses de son environnement.

Bravo !

Activité 4

Activité 5

Page 271: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 46

269

Objectif:Identifierlesêtresetleschosesdesonenvironnementpardesénoncésappropriés.Êtrecapablededire:Oui, c’est… Non, ce n’est pas…. Vocabulaire:un/letableau,un/leprofesseur,un/l’élève,une/latable,une/lafourchette,un/lebuffet,maman,une/labille,un/lebol,une/latoupie.Autre(s)structure(s):Est-cequec’est…?Matériel(s):GuidedumaîtreInformation(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationdessons:/R//U/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon leson fwa pase a ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson/ Se souvenir de ce qui a été appris lors des leçons précédentes – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye konesans pase yo.)M:Kounyea,selesonfranse,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyeampraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:Jodia,noupralrevizetoutsanouteapprannnanlesonfransèyo.Eskeyonelèvkafèmsonjesanouteaprannsemènpaseyo?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap korije oubyen konplete repons timoun yo.)M:Kounyea,mpraldisaanfransè.M:Aujourd’hui,nousallonsrévisertoutcequenousavonsapprisdanslesleçonsprécédentes. (Le maître/ la maîtresse véri�e les connaissances acquises précédemment.)M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:PaulakRitaaprannreponnkesyon.RitaantrelakayliakPaul.LèRitarivelakayli,limandepapalfèmenmjwètlaavèkyo.

Activité 1

Page 272: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 46

270

Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 8 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukes-yon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo.)

Madame nan envite Rita ak Paul vin devan tablo a epi li pwopoze yo yon jwèt.Rita:Est-cequec’estletableau?Paul:Ouic’estletableau.Rita:Est-cequec’estunegomme?PaulOui,c’estunegomme.Rita:Est-cequec’estlamaîtresse?Paul:Oui,c’estlamaîtresse.

Rita rantre lakay li avèk Paul. Li mande papa l pou l fè menm jwèt yo te fè lekòl la avèk yo. Papa a dakò men l chanje règ la.Papamontrelafourchette:Est-cequec’estunbol?Ritarigole:Non,cen’estpasunbol.Papamontrelatable:Est-cequec’estunbuffet?Paul:Non,cen’estpasunbuffet.C’estunetable.Papamontrelatoupie:Est-cequec’estunebille?Rita:Non,cen’estpasunebille.C’estlatoupie.Papamontremaman:Est-cequec’estJean?RitaetPaul:Non,cen’estpasJean,c’estmaman.PapamontreJean:Est-cequec’estMario?Paulenriant:Non,cen’estpasMario,c’estJean.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznaprevizeyolèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap revize yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap itlize bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

Activité 2

Page 273: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 46

271

M : Lè Rita mande Paul : « Est-ce que c’est un tableau ? » Ki sa Paul reponn ?E:Oui,c’estuntableau.M:Paulreponn:Oui,c’estuntableau.M + :Paulreponn:Oui,c’estuntableau.

:Paulreponn:Oui,c’estuntableau.M:Paulreponn:Oui,c’estuntableau.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:LorsqueRitademandeàPaul:«Est-cequec’estuntableau?»,querépondPaul?Fè menm jan an pou :Rèp:Paulrépond:Oui,c’estuntableau.

M:Lèpapaamontrebifètlaepilimande:«Est-cequec’estunetable?»KisaRitareponn?Fè menm jan an pou :Rép:Ritadi:Non,cen’estpasunetable.C’estunbuffet.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:LorsquelepapadeRitaluimontreunetableetluidemande:«Est-cequec’estunbuffet?»,querépondRita?Fè menm jan an pou :Rèp:Ritarépond:Non,cen’estpasunbuffet.C’estunetable.

Fè Pratik- Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 6 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe.

M:Kounyea,noupralfèyontiprezantasyonsousanouteaprannyo.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap revize yo. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.) Mapmandedeelèvpoupasedevanan.Younappozekesyonepiyounapreponn.Yapsèviakdesenkinanpostè6la.

Elèv1(touche desen chèz la):Est-cequec’estunechaise?Elèv2:Oui,c’estunechaise.Elèv1(touche desen bifèt):Est-cequec’estuntableau?Elèv2:Non,cen’estpasuntableau.C’estunbuffet.Elèv1:Est-cequec’estunbureau?Elèv2:Oui,c’estunbureau.

Activité 3

Page 274: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 46

272

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Zip Zap Règjwètla:Mapkanpedevannou,napretenanplasnou. Lèmlonjedwètsouyonelèv,epimdi«ZIP»,elèvlaappozekesyon:«Est-cequec’est+nonbagayoubyenmounmaptouchea?»Lèmlonjedwètsouyonelèv,epimdi:«ZAP»,elèvladwereponnkesyonkamaradlapozea,pandanlapdi:«Oui,c’est+nonbagayoubyenmounmaptouchea.»Lèmdi:«ZIPZAP»,noupapdianyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap reprann jwèt la plizyè fwa.)

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouterepasejodia?E:Oui,c’est…Non,cen’estpas…M:Aujourd’hui,onarévisé:Oui, c’est…, Non, ce n’est pas…, pour identi�er les êtres et les choses de son environnement.

Bravo !

Activité 4

Activité 5

Page 275: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 47

273

Objectif:Demanderàquelqu’und’identifierlesêtresetleschosesdesonenvironnement.Êtrecapablededire:Est-ce que c’est… ? Qu’est-ce que c’est ? Qui est-ce ? Vocabulaire:Un/lecrayon,un/lecamion,une/latoupie,un/leplacard,un/lemaître,un/une/l’élève.Autre(s)structure(s):Oui,c’est…;Non,cen’estpas…,c’est…Matériel(s):GuidedumaîtreInformation(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationduson/R/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon leson fwa pase a ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson/ Se souvenir de ce qui a été appris lors des leçons précédentes – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye konesans pase yo.)M:Kounyea,selesonfranse,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyeampraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:Jodia,noupralrewètoutsanouteaprannnanlesonfransèyo.Èskeyonelèvkafèmsonjesanouteaprannsemènpaseyo?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap korije oubyen konplete repons timoun yo.)M:Kounyea,mpraldisaanfransè.M:Aujourd’hui,nousallonsrévisertoutcequenousavonsapprisdanslesleçonsprécédentes.(Le maitre/ la maitresse véri�e les connaissances acquises précédemment.)M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:SeistwaRitakienvitePaulakSusanne,sèli,lakayli.Paulapprezantesèlla.Paulapmontrebagaynèfligenyen.EpiRitaapmontrebagaynèfkinankayla.

Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 8 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyon aprè.

Activité 1

Activité 2

Page 276: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 47

274

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo.)

Rita envite Paul ak sè li Suzanne. Paul prezante sè li. Paul ap montre kèk bagay nèf li genyen, epi Rita ap montre li menm tou bèl bagay lakay li. Rita:BonjourPaul!Paul:BonjourRita!Rita:Est-cequec’esttasœur?Paul:Oui,c’estmasœurSusanne.Susanne:BonjourRita!Rita:Bonjour!RitaàPaul:Est-cequec’esttonnouveaucahier?Paul:Oui,c’estmonnouveaucahierpourl’école.

(Rita gade kreyon ki limen an.)Rita:Qu’est-cequec’est?Suzanne:C’estuncrayonquis’allumequandonécrit.Rita:C’estbien!Rita:Qu’est-cequec’est?Paul:C’estmatoupie.Elleestjolie?Rita:Oui,elleestjolie.

(Timoun yo nan kizin nan.)Suzanne:Qu’est-cequec’est?Rita:C’estlanouvellecafetière.Paulmontrequelquechosesurlatable:Qu’est-cequec’est?Rita:C’estletéléphoneportabledemonfrère.

(Jan vin parèt.)Paul:Quiest-ce?Rita:C’estmonfrèreJean.Jean:Quiest-ce?Rita:C’estmoncamaradedeclassePauletsasœurSuzanne.

(Timoun yo al jwe nan lakou a ak toupi a.)

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznaprevizeyolèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap revize yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

Page 277: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 47

275

M : Kounye a, mwen pral poze nou kesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap itlize bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaPauldilèJanrive?E:Quiest-ce?M:Pauldi:Quiest-ce?M+ :Pauldi:Quiest-ce?

:Pauldi:Quiest-ce?M : Paul di : Qui est-ce ?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QueditPaullorsqueJeanestarrivé?Fè menm jan an pou :Rép : Paul dit : Qui est-ce ?

M:KisaRitadilèliwèkreyonSuzannenan?Fè menm jan an pou : Rép:Ritadi:Qu’est-cequec’est?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QueditRitalorsqu’ellevoitlecrayondeSuzanne?Fè menm jan an pou : Rép:Ritadit:Qu’est-cequec’est?

M:KisaPauldipoulmandeRitasakisoutabla?Fè menm jan an pou : Rép:Pauldit:Qu’est-cequec’est?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QueditPaulpourdemanderàRitad’identifierl’objetquiestsurlatable?Fè menm jan an pou : Rép:Pauldit:Qu’est-cequec’est?

Fè Pratik- Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 6 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe.

M:Kounyea,noupralfèyontiprezantasyonsousanouteaprannyo.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap revize yo. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

Activité 3

Page 278: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 47

276

(Elèv 1 an ap jwe wòl Rita ; elèv 2, Paul ; elèv 3 ap jwe wòl Jean ; elèv 4, Suzanne.)

Elèv1(Rita):BonjourPaul!Elèv2(Paul):BonjourRita!Elèv1(Rita):Est-cequec’esttasœur?Elèv2(Paul):Oui,c’estmasœurSuzanne.

Elèv2(Paul):Quiest-ce?Elèv1(Rita):C’estmonfrèreJean.Elèv3(Jean):Quiest-ce?Elèv1(Rita):C’estmoncamaradedeclassePauletsasœurSuzanne.

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Zip Zap Règjwètla:Napretenanplasnou.Mapmontreyonbagayoubyenyonmoun(crayon, avion, toupie, placard, téléphone portable, le maître, l’élève). Lèmlonjedwètsouyonelèv,epimdi:«ZIP»,elèvlaappozekesyon«Qu’est-cequec’est?»ou«Quiest-ce?»Lèmlonjedwètsouyonelèv,epimdi:«ZAP»,elèvladwereponnkesyonkamaradlapozeapandanmapdi:«C’est+lenomdel’objetoudelapersonne».Lèmdi:«ZipZap»,elèvmlonjedwètsouliaapmetdwètsoubouchli.

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouterepasejodia?E:Est-cequec’est…?Qu’est-cequec’est?Quiest-ce?M:Aujourd’hui,onarévisé:Est-ce que c’est… ? Qu’est-ce que c’est ? Qui est-ce ? pour demander à quelqu’un d’identi�er les êtres et les choses de son environnement.

Bravo !

Activité 4

Activité 5

Page 279: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 48/ 49

277

Tès 2Tèspouverifyesaelèvlaaprannnanfranseoraldepinanleson26rivenanleson44.

Joutèsla,mètla/matmwazèlla/madanmnanapfèelèvyoviniyounpayounpoupozeyokesyon.Pandantansa,rèsklaslaapfèaktiviteyo.

*Atansyon:Seyonkontwòloubaychakelèvnòtpouli;lòtelèvyopadwetandenireponsou,nireponselèvwappozekesyonan(pouevitepoulòtyoparepete).

Dialogue/ Dyalòg 1)Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap montre yon tab epi l ap mande :Est-cequec’estunetable?Oui, c’est une table.2)Mèt la/ matmwazèl la/madanm nan ap montre yon tablo epi l ap mande :Est-cequec’estunbanc?Non, ce n’est pas un banc.3)Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap montre yon kaye epi l ap mande :Qu’est-cequec’est?C’est un cahier.4)Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap montre yon gòm epi l ap mande :Qu’est-cequec’est?C’est une gomme.5)Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap montre yon kamarad nan klas la epi l ap mande :Quiest-ce?C’est (le nom du camarade) ou c’est un camarade, c’est un ami, c’est mon ami.

Compréhension orale/ Konprann sa nou tande

Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li tèks la : LamaîtressedeRitaetdePauls’appelleClaudia.Sonanimalpréféréc’estlechat.LechatdeClaudias’appelleMinou.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze kesyon sa yo : )1)Comments’appellelamaîtressedeRita?Claudia.2)QuiestPaul?C’est l’ami de Rita.3)Est-cequesonanimalpréféréestlechat?Oui, c’est le chat.4)Comments’appellelechatdeClaudia?Minou.

Identi�cation à partir d’une image/ Idanti�kasyon sa ki nan desen

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap mande elèv la gade postè 5 la byen.)1)L ap montre yon boul epi l ap mande:Est-cequec’estunballon?Oui, c’est un ballon.2)L ap montre yon kòd epi l ap mande:Est-cequec’estlacordeàsauter?Oui, c’est la corde à sauter.3) L ap montre yon avyon epi l ap mande:Est-cequec’estuncamion?Non, ce n’est pas un camion.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap mande elèv la gade postè 9 la byen.)4)L ap montre manman an epi l ap mande:Quiest-ce?C’est maman (la maman de Rita).5)L ap montre papa a epi l ap mande:Est-cequec’estRita?Non, ce n’est pas Rita.

* Repons (fraz/ mo) élèv yo dwe bay yo an italik.

Page 280: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 48/ 49

278

NIVO REYISITPoumètla/matmwazèlla/madanmnankakontinyeakrèslesonyo,fòk80%elèvyorivenannivoreyisittèsla.Siyonaktivitepibapasenivoreyisitla,mètla/matmwazèlla/madanmnanaprefèaktiviteaaktoutgwouplananpwochenlesonan.• Dyalòg:Elèvlabayreponskikòrèkakbonpwononsyasyonpou4 kesyon sou 5.•Konprannsanoutande:Elèvlareyisisilibay3 bon repons sou 4.• Idantifikasyonsakinanyondesen:Elèvlabayreponskikòrèkpou4 kesyon sou 5.

(Jou tès la, pandan w ap poze chak elèv kesyon youn aprè lòt, w ap bay lòt elèv yo twa aktivite sa yo pou yo fè.)Kounyea,mwenpralpozechakelèvkesyonyounaprèlòt.Pandantansaa,napfèaktivitesayo.Pran kaye nou ak kreyon nou.

Objè ki nan klas la - 14 mn(A�che postè 7 la.)Desine4bagaykinanpostèanankayenou.

Fanmi - 14 mnDesinefanminou.Fèatansyonakradyoakgwosènoufèmounyo.

Fanmi - 2 mnKiyèskikamontremdesenbagaykinanklasla?(Mande 2 elèv.)Kiyès ki ka montre m desen fanmi li ? (Mande 2 elèv.)

(Si sa nesesè, ou ka sèvi ak aktivite anplis yo.)

Aktivite anplis - 14 mnDesineyonasyèt,yonkouto,yonkiyè,yonfouchètakyongode.

Aktivite anplis - 14 mn(A�che postè 8 la.)Fè desen yon moun k ap fè ji ak yon moun k ap bwè yon gwo vè dlo.

Aktivite 1

Aktivite 2

Aktivite 3

Page 281: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 50

279

Objectif:Identifierpardesénoncésappropriés,lesêtresetleschosesdesonenvironnement;Demanderàquelqu’und’identifierlesêtresetleschosesdesonenvironnement.Etrecapablededire:Qui est-ce ? C’est… (un prénom, monsieur, madame) ; Qu’est-ce que c’est ? C’est… ; Est-ce que c’est… ? Oui, c’est de l’/ de la/ un/ une… ; Oui, c’est Monsieur, Madame, un prénom… Non, ce n’est pas le/ la/ l’/ du/ de la/ de l’/ un/ une… ; Non, ce n’est pas Monsieur, Madame, un prénom…Vocabulaire:Levocabulairedes19leçonsvuesprécédemment.Autre(s)structure(s):-Matériel(s):Guidedumaître,poster(s)N°1,2,3,4,5Information(s)compémentaire(s):Veilleràlaprononciationdessons/R//U//E/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. (Ale nan paj teknik yo)./ Strategies et exemple de dialogue pour le questionnement

(voir la page de stratégies).

Premye koze/ Introduction – 1 mnM:Nantèsnoutefèyèakavanyèa,noutewèanpiltimountegendifkilte.Jodia,noupralrewèsanoupatbyenkonprannyo,poutoutelèvkakonprannmenmbagay.

Ranfòsman/ Aprofondisman/ Renforcement- Approfondissement – 10 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèldyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 6 mn

M:Kounyea,mprallideistwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyonaprè.M:Sinoutande:Qui est-ce ? C’est… (un prénom, monsieur, madame) ; Qu’est-ce que c’est ? C’est... ; Est-ce que c’est… ? Oui, c’est le/ la/ l’/ du/ de la/ de l’/ un/ une… ; Oui, c’est… (monsieur, madame, un prénom);Non, ce n’est pas du/ de la/ de l’/ le/ la/ l’/ un/ une… ; Non, ce n’est pas… (monsieur, madame, un prénom)pandanmaplia,levepounouanlè.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Activité 1

Activité 2

Page 282: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 50

280

Madam nan envite Rita ak Paul pou yo mete yo devan tablo a epi li propoze yon jwèt.

Rita:Est-cequec’estletableau?Paul:Ouic’estletableau.Rita:Est-cequec’estunegomme?Paul:Oui,c’estunegomme.Rita:Est-cequec’estlamaîtresse?Paul:Oui,c’estlamaîtresse.

Rita rantre lakay li ak Paul. Rita mande papa l fè menm jwèt sa yo te fè lekòl la. Papa dakò, men li chanje règ la.

Papamontrelafourchette:Est-cequec’estunbol?Ritarit:Non,cen’estpasunbol.C’estunefourchette.Papamontrelatable:Est-cequec’estunbuffet?Paul:Non,cen’estpasunbuffet,c’estunetable.Papamontrelatoupie:Est-cequec’estunebille?Rita:Non,cen’estpasunebille,c’estlatoupie.Papamontremaman:Est-cequec’estJean?RitaetPaul:Non,cen’estpasJean,c’estmaman.PapamontreJean:Est-cequec’estMario?Paulenriant:Non,cen’estpasMario,c’estJean!!

Page 283: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 50

281

Paul ak Suzanne envite kay Rita. Paul pote yon toupi, yon nouvo kaye ak yon kreyon k ap limen lè l ap ekri. Li prezante sè li a.

Rita:BonjourPaul!Paul:BonjourRita!Rita:Est-cequec’esttasœur?Paul:Oui,c’estmasœurSuzanne.Suzanne:BonjourRita.Rita:Bonjour.RitaàPaul:Est-cequec’esttonnouveaucahier?Paul:Oui,c’estmonnouveaucahierpourl’école.

Rita ap gade kreyon an k ap limen.

Rita:Qu’est-cequec’est?Suzanne:C’estuncrayonquis’allumequandonécrit.Rita:C’estbien!Rita:Qu’est-cequec’est?Paul:C’estmatoupie.Elleestjolie?Rita:Oui,elleestjolie.

Timoun yo nan kizin nan.

Suzanne:Qu’est-cequec’est?Rita:C’estlanouvellecafetière.Paulmontrequelquechosesurlatable:Qu’est-cequec’est?Rita:C’estletéléphoneportabledemonfrère.Jean rive.Paul:Quiest-ce?Rita:C’estmonfrèreJean.Jean:Quiest-ce?Rita:C’estmoncamaradedeclassePauletsasœurSuzanne.

Timoun yo al jwe nan lakou a avèk yon toupi.

Page 284: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 50

282

M : Kounye a, mwen pral poze nou kesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann, epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks yo. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons la nan yon fraz.)

M:QueditRitaquandellemontreSuzanne?E:Est-cequec’esttasœur?M:Ritadit:Est-cequec’esttasœur?M + :Ritadit:Est-cequec’esttasœur?

:Ritadit:Est-cequec’esttasœur?M : Rita dit : Est-ce que c’est ta sœur ?

M:QueditRitaquandellevoitlenouveaucahier?Fè menm jan an pou :Rép:Est-cequec’esttonnouveaucahier?

M:QueditRitaquandellevoitlenouveaucrayon?Fè menm jan an pou :Rép:Qu’est-cequec’est?

M:QueditPaulquandilvoitJean?Fè menm jan an pou :Rép:Quiest-ce?

Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures - 5 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèldyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kounyea,noupralfèpratiksoufrazyo:M (montre yon kaye):Est-cequec’estuncahier?E:Oui,c’estuncahier.

M (montre yon kreyon):Est-cequec’estunegomme?E:Non,c’estuncrayon.

M (Lonje dwèt sou yon elèv epi mande yon lòt elèv pou li reponn.) :Est-cequec’est…?E:Oui,c’est…

M (montre yon liv):Qu’est-cequec’est?E:C’estunlivre.

M (Lonje dwét ou sou yon elèv epi poze yon lòt kesyon.):Quiest-ce?E:C’est…

Activité 3

Page 285: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 50

283

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite /Généralisation Intégration – 7 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.Jwèt KimRègjwètla:Mètla/matmwazèlla/madanmnanapchwaziyonelèvpoumennenjwètla.Elèvlavinisoubiwoaavèkvalizli.Lisereyonbagaynanvalizla.Bagayyose:kaye,kreyon,liv,valizlekòl,gòm,lakrè.Elèvyodwedevinesaligennanvalizlapandanlapsèviakmodèlfrazsa:M:Est-cequec’est…?Mounkiapmennenjwètlaapreponn:E:Ouic’est…Non,cen’estpas…Egzanp:Mounkapmennenjwètlasereyongòm.Elèvlilonjedwètsouliadi:«Est-cequec’estunerègle?»Mounkiapmennenjwètlareponn:«Non,cen’estpasunerègle.»Yonlòtelèvdi:«Est-cequec’estunegomme?»Mounkiapmennenjwètladi:«Oui,c’estunegomme.»Konsiy:Chaklèyonelèvjwennbonreponslan,lipranplasmounkiapmennenjwètla.

Rezime/ Rappel et clôture – 3 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèldyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

M:Èskenouterenmenlesonan?M:Poukisa?M:Kiyèskikafèyonbagayyopatkafèavanlesonsaa?M:Kisa?Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap repete bon repons yo nan yon fraz konplè ki nan fòm sa a :M:Maitenanttusaisdire:……………….pour:……………………..Si pa gen elèv ki reponn, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap ankouraje yo reponn ak fòm fraz sa a :M:Kiyèskikafèyonfrazak«Quiest-ce?»(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap reprann kesyon an nan fòm elèv pa di yo.) M : Men fóm yo :Qui est-ce ? C’est… (un prénom, monsieur, madame) ; Qu’est-ce que c’est ? C’est… ; Est-ce que c’est… ? Oui, c’est le/ la/ l’/ du/ de la/ de l’/ un/ une… ; Oui, c’est… (monsieur, madame, un prénom) ; Non, ce n’est pas le/ la/ l’/ du/ de la/ de l’/ un/ une… ; Non, ce n’est pas… ; (monsieur, madame, un prénom).

Bravo !

Activité 4

Activité 5

Page 286: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 51

284

Objectif:Nommerdesêtresetdeslieuxdesonenvironnementimmédiat.Êtrecapablededire: C’est… Vocabulaire:Un/lepapa,une/lasœur,une/lamaman,un/lefrère,une/lagrand-mère,un/legrand-pèreAutre(s)structure(s):Quelestlenomde…?Matériel(s):Guidedumaître,posterN°9Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationduson/R/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement

(voir la page de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Prezantasyon nouvèl istwa a/ Présentation de la nouvelle histoire – 3 mnM:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:Jodia,noupralkontinyeliistwaRita.Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:RitaakMariorankontreRené,yonelèvkinanyonlòtklas.Yofèkonesans.RenégenyonchenmenmjanakRitaakMario.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Quiaunbeaustylo(plume)?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap montre yon plim.)Mon frère Mario.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap montre yon moun ki wo.)Quiaunebellegomme?(Montre yon gòm.)MaîtresseSimone.(Montre yon ti �.)Quijoueaveclecaillou?(Montre yon ti wòch.)LechienToutou.(Fè jès pou montre 2 ti zòrèy.)

Activité 1

Page 287: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 51

285

M : Kounye a, m pral di ti koze/ chante a liy pa liy epi nou pral repete aprè m. N ap fè jès yo avè m.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)

M:Kiyèskigenyonbèlplim?E:Mario.M:SeMario.M+E:SeMario.E:SeMario.M:SeMario.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quiaunbeaustylo(plume)?Fè menm jan an pou : Rép:C’estMario.

M:Kiyèskigenyonbèlgòm?Fè menm jan an pou :Rép:SemaîtresseSimone.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quiaunebellegomme?Fè menm jan an pou :Rép:C’estmaîtresseSimone.

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà:Dire : C’est…, pour identi�er les membres de la famille.

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadedesenanbyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

Activité 2

Page 288: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 51

286

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap touche desen Papa Rita a.)M:Kimounsaa?E:SepapaRitaakMario.M:SepapaRitaakMario.M+ :SepapaRitaakMario.

: Se papa Rita ak Mario.M:SepapaRitaakMario.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:C’estqui?Fè menm jan an pou : Rép:C’estlepapadeRitaetdeMario.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap touche desen manman Rita a.)M:Kiyèsmadanmsaye?Fè menm jan an pou : Rép:SemanmanRitaakMario.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quiestcettedame?Fè menm jan an pou : Rép:C’estlamamandeRitaetdeMario.

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyonaprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Se istwa Rita ak Mario ki rankontre René, yon elèv ki nan yon lòt klas. Yo fè konesans . René gen yon chen menm jan ak Rita ak Mario.

M:Mwenpralliyonpatinanistwaapounou.

Rita:BonjourRené.Voicimonfrère.René:BonjourRita.Quelestlenomdetonfrère?Rita:C’estMario.Etc’estToutou,monchien.

M : M ap li yon dezyèm fwa. Si nou tande mo oubyen fraz n ap aprann nan lè m ap li, leve pous nou anlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

Page 289: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 51

287

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KiyèskizanmiRitaakMario?E:René.M:ZanmiRitaakMarioaseRené.M+ :ZanmiRitaakMarioaseRené.

:ZanmiRitaakMarioaseRené.M : Zanmi Rita ak Mario a se René.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quelestlenomdel’amideRitaetdeMario?Fè menm jan an pou : Rép : C’est René, l’ami de Rita et de Mario.

M:KinonfrèRitaa?Fè menm jan an pou : M:FrèRitaaseMario.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuelestlenomdufrèredeRita?Fè menm jan an pou : Rép:C’estMario,lefrèredeRita.

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)M:Kounyea,noupralaprannmoakfrazsayo:

M:Quandonveutmontrerunepersonne,ondit.C’est…+lenomdelapersonne.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap montre desen Rita a.)M:Parexemple:C’estqui?C’estRita.M : À mon tour M : C’est Rita.M:Tousensemble M+E:C’est Rita.M:Àvotretour E:C’est Rita.M:Pardeux E+E:C’est Rita.M:Àtontour E:C’est Rita.

Fè menm jan an pou :LamamandeRita,lepapadeRitaetdeMario,Jean,legrandfrèredeRitaetdeMario.

Page 290: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 51

288

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz y ap aprann la. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

(Yon elèv ap jwe wòl Rita a, youn ap jwe wòl René a, yon elèv ap jwe wòl Mario.)Elèv1(Rita):BonjourRené.Voicimonfrère.Elèv2(René):BonjourRita.Quelestlenomdetonfrère?Elèv1(Rita):C’estMario.Etc’estToutou,monchien.

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Jwèt Wi/ NonRègjwètla:Mapmandeyonelèvpoulipasedevan.Selikipralmennenjwètla.Mapdilnanzòrèy(yon sè, yon papa, yon manman, yon grann).Mounkapmennenjwètlaapdirèsgwoupla:Seyonmoun,kijanlrele?Elèvkivlereponnaplevemenyo.Mounkapmennenjwètla,apchwaziyonmounpoureponnkonsa:C’est…+lenomdelapersonne.Egzanp:C’estlepapadeRita.

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouteaprannjodia?E:C’est…M:Aujourd’huionaapprisàdire:C’est…, pour identi�er les membres de la famille.

Bravo !

Activité 3

Activité 4

Activité 5

Page 291: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 52

289

Objectif:Nommerdesêtresetdeslieuxdesonenvironnementimmédiat.Êtrecapablededire:C’est… Vocabulaire:Un/uneélève,lemaître,lamaîtresse,ladame,lemonsieurAutre(s)structure(s):Quelestlenomde…?Matériel(s):Guidedumaître,posterN°3Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationduson/R/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:SeistwaRitaakMariokirankontreRené,yonelèvkinanyonlòtklas.Ritaprezantefrèllaakchenllan.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Activité 1

Page 292: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 52

290

Quiaunbeaustylo(plume)?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap montre yon plim.)Mon frère Mario.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap montre yon moun ki wo.)Quiaunebellegomme?(Montre yon gòm.)MaîtresseSimone.(Montre yon ti �.)Quijoueaveclecaillou?(Montre yon ti wòch.)LechienToutou.(Fè jès pou montre 2 ti zòrèy.)

M:Kounyea,mpralditikoze/chantealiypaliyepinoupralrepeteaprèm.Napkanpeepinapfèjèsyoavè m.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)

M:Kinonmatmwazèlla?E:Simone.M:SeSimone.M+E:SeSimone.E:SeSimone.M:SeSimone.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quelestlenomdelamaîtresse?Fè menm jan an pou : Rép:C’estSimone.

M:Kiyèskigenyonbèlplim?Fè menm jan an pou : Rép:SeMario.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quiaunbeaustylo(plume)?Fè menm jan an pou :Rép:C’estMario.

Page 293: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 52

291

M : Aujourd’hui, on va apprendre à :Dire : C’est…, pour identi�er les personnes de l’école.

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

(Mèt la/matmwazèl la/madanm nan ap mete dwèt li sou desen madam Claudia.)M:Kimounsaa?E:MadamClaudia.M:SemadamClaudia.M+ :SemadamClaudia.

:SemadamClaudia.M:SemadamClaudia.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quiest-ce?Fè menm jan an pou : Rép:C’estMadameClaudia.

(Mèt la/matmwazèl la/madanm nan ap touche desen yon elèv.)M:Kiyèssaa?Fè menm jan an pou : Rép:Seyonelèv.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quiest-ce?Fè menm jan an pou : Rép:C’estunélève.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap touche desen direktè a.)M:Kiyèssaa?Fè menm jan an pou : Rép:Sedirektèa.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:C’estqui?Fè menm jan an pou : Rép:C’estledirecteur.

Activité 2

Page 294: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 52

292

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Se istwa Rita ak Mario ki rankontre René, yon elèv ki nan yon lòt klas . Yo fè konesans. René gen yon chen menm jan ak Rita ak Mario. Mario ap pale ak René.

M:Mwenpralliyonpatinanrèsistwaapounou.

Rita:BonjourRené.Voicimonfrère.René:BonjourRita.Quelestlenomdetonfrère?Rita : C’est Mario. Et c’est Toutou, mon chien.Mario:Quelestlenomdetonmaître,René?René:C’estMonsieurJoseph.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KijanchenRitaarele?E:Toutou.M:ChenRitaareleToutou.M+ :ChenRitaareleToutou.

:ChenRitaareleToutou.M:ChenRitaareleToutou. M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuelestlenomduchiendeRita?Fè menm jan an pou : Rép:LechiendeRitas’appelleToutou.

M:KinonmètRenéa?Fè menm jan an pou : Rép:MesyeJoseph.

Page 295: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 52

293

M : Kounye a, nou pral di sa an fransè.M:QuelestlenomdumaîtredeRené?Fè menm jan an pou : Rép:C’estMonsieurJoseph.

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)M:Kounyea,noupralaprannmoakfrazsayo:

M:Quandonveutmontrerunepersonne,ondit:C’est…+lenomdelapersonne.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap montre desen madam Claudia a.)M:Parexemple:C’estqui?C’estMadameClaudia.

M : À mon tour M : C’est Madame Claudia.M:Tousensemble M+E:C’est Madame Claudia.M:Àvotretour E:C’est Madame Claudia.M:Pardeux E+E:C’est Madame Claudia.M:Àtontour E:C’est Madame Claudia.

Fè menm jan an pou : C’estledirecteur,c’estunélève,c’estlemaître,c’estunmonsieur,c’estunedame.

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

(Yon elèv ap jwe wòl Rita a, youn ap jwe wòl Mario a, dènye a ap jwe wòl René a.)Elèv1(Rita):BonjourRené.Voicimonfrère.Elèv3(René):BonjourRita.Quelestlenomdetonfrère?Elèv1(Rita):C’estMario.Etc’estToutou,monchien.Elèv2(Mario):Quelestlenomdetonmaître?Elèv3:(René):C’estMonsieurJoseph.

Activité 3

Page 296: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 52

294

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Jwèt Wi/ Non Règjwètla:Mapmandeyonelèvvindevanklasla.Selikipralmennenjwètla.Mapdilnonyonmounnanzòrèy(un/ une élève, un/ une camarade, un directeur, la dame, le monsieur).Mounkapmennenjwètlaapdirèsgwoupla:Seyonmoun,kijanlrele?Elèvkivlereponnaplevemenyo.Mounkapmennenjwètlaapchwaziyonmounpoureponnkonsa:C’est…+lenommounnan.Egzanp:C’estuncamarade.

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouteaprannjodia?E:C’est…M:Aujourd’hui,onaapprisàdire:C’est…, pour identi�er les personnes de l’école.

Bravo !

Activité 4

Activité 5

Page 297: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 53

295

Objectif:Nommerdesêtresetdeschosesdesonenvironnementimmédiat.Êtrecapablededire:C’est…Vocabulaire:Un/lecheval,un/lechien,un/lechat,un/lepoisson,une/latortue,un/lecochon.Autre(s)structure(s):Quelestlenomde…?Matériel(s):Guidemaître,posterN°10Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationduson/U/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:SeistwaRitaakMariokirankontreRené,yonelèvyonlòtklas.Yofèkonesans.MariomandeRenénonmèt li a.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz yo ap aprann yo.)

Activité 1

Page 298: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 53

296

Quiaunbeaustylo(plume)?(Mèt la/matmwazèl la/madanm nan ap montre yon plim.)Mon frère Mario.(Mèt la/matmwazèl la/madanm nan ap montre yon moun ki wo.)Quiaunebellegomme?(Montre yon gòm.)MaîtresseSimone.(Montre yon ti �.)Quijoueaveclecaillou?(Montre yon ti wòch.)LechienToutou.(Fèjès pou montre 2 ti zòrèy.)

M:Kounyea,mpralditikoze/chantealiypaliyepinoupralrepeteaprèm.Napfèjèsyoavèm.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz yo ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)

M:Kinonchenan?E:ToutouM:SeToutou.M+E:SeToutou.E:SeToutou.M:SeToutou.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quelestlenomduchien?Fè menm jan an pou :Rép:C’estToutou.

M:Kinonmadanmnantikoze(chante)a?Fè menm jan an pou :Rép:MadamnanreleSimone.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quelestlenomdelamaîtresse?Fè menm jan an pou :Rép:C’estlamaîtresseSimone.

Page 299: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 53

297

M : Aujourd’hui, on va apprendre à :Dire : C’est…, pour identi�er les animaux.

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

(Mèt la/matmwazèl la/madanm nan touche desen cheval la.)M:Kinonbètsaaye?E:Cheval.M:Seyoncheval.M+ :Seyoncheval.

:Seyoncheval.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quelestlenomdecetanimal?Fè menm jan an pou :Rép:C’estuncheval.

(Mèt la/matmwazèl la/madanm nan touche desen chen an.)M:KijanchenRitaarele?Fè menmjan an pou :Rép:NonchenRitaaseToutou.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuelestlenomduchiendeRita?Fè menm jan an pou :Rép:LenomduchiendeRita,c’estToutou.

M:Kisanoudipounouidantifyeyonbèt?Fè menm jan an pou:Rép:Noudi:C’est+nonbètla.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequ’onditpouridentifierunanimal?Fè menm jan an pou :Rép:Pouridentifierunanimal,ondit:C’est+lenomdel’animal.

Activité 2

Page 300: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 53

298

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Se istwa Rita ak Mario ki rankontre René, yon elèv yon lòt klas. Yo fè konesans. René di Rita non chen l lan.M:Mwenpralliyonpatinanrèsistwaa.

Rita:Quelestlenomdetonchien?René:C’estMédor.Rita:Humm!!C’estbeauMédor.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KinonzanmiRitaakMarioa?E:René.M:ZanmiRitaakMarioaseRené.M+ :ZanmiRitaakMarioaseRené.

:ZanmiRitaakMarioaseRené.M:ZanmiRitaakMarioaseRené.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quelestlenomdel’amideRitaetdeMario?Fè menm jan an pou :Rép:L’amideRitaetdeMario,c’estRené.

M:KinonchenRenéa?Fè menm jan an pou : Rép:ChenRenéaseMédor.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuelestlenomduchiendeRené?Fè menm jan an pou : Rép:LechiendeRené,c’estMédor.

Page 301: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 53

299

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)M:Kounyea,noupralaprannmoakfrazsayo:

M:Quandonveutmontrerunanimal,ondit:C’est….+nomdel’animal.

(Mèt la/matmwazèl la/madanm nan montre desen pwason an.)

M:C’estquelanimal?C’estunpoisson.M : À mon tour M : C’est un poisson.M:Tousensemble. M+E:C’est un poisson.M:Àvotretour E:C’est un poisson.M:Pardeux E+E:C’est un poisson.M:Àtontour E:C’est un poisson.

Fè menm jan an pou : Uncheval,unchien,unchat,unetortue,uncochon.

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

(Yon elèv ap jwe wòl Rita, youn ap jwe wòl Mario. Dènye a ap jwe wòl René).Elèv1(Rita):BonjourRené.Voicimonfrère.Elèv3(René):BonjourRita.Quelestlenomdetonfrère?Elèv1(Rita):C’estMario.Etc’estToutou,monchien.Elèv2(Mario):Quelestlenomdetonmaître?Elèv3(René):C’estMonsieurJoseph.Elèv1(Rita):Quelestlenomdetonchien?Elèv3(René) :C’estMédor.Elèv1(Rita) :Hummmmm!C’estbeauMédor.

Activité 3

Page 302: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 53

300

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Jwèt Wi/ Non Règjwètla:Mapmandeyonelèvvindevanklasla.Selikipralmennenjwètla.Mapdilyonnonbètnanzòrèy(un cochon, un coq, une couleuvre, une vache, une tortue).Mounkapmennenjwètlaapdirèsgwoupla:Seyonbèt,kijanlrele?Naplevemennou.Mounkapmennenjwètla,oubyenmètlaapchwaziyonmounpoureponnkonsa:C’est…+nonbètla.Egzanp:C’estuncochon.Chakelèvgendwareponnyonsèlfwa.Elèvkijwennbonreponslanapkamennenjwètla.

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouteaprannjodia?E:C’est…M:Aujourd’hui,onaapprisàdire : C’est…, pour identi�er les animaux.

Bravo !

Activité 4

Activité 5

Page 303: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 54

301

Objectif:Demanderàquelqu’und’identifieretdenommerdesêtresdesonenvironnementimmédiat.Êtrecapablededire:Qui est-ce ? C’est… Vocabulaire:Papa,maman,legrand-frère,lemaître,lamaîtresse,ledirecteur.Matériel(s):Guidedumaître,posterN°3Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationdessons/E//U//R/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:SeistwaRitaakMariokirankontreRene,yonelèvkinanyonlòtklas.Yofèkonesans.RenediRitanonchenllan.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Activité 1

Page 304: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 54

302

Quiaunbeaustylo(plume)?(Mèt la/matmwazèl la/madanm nan ap montre yon plim.)Mon frère Mario.(Mèt la/matmwazèl la/madanm nan ap montre yon moun ki wo.)Quiaunebellegomme?(Montre yon gòm.)MaîtresseSimone.(Montre yon ti �.)Quijoueaveclecaillou?(Montre yon ti wòch.)LechienToutou.(Fè jès pou montre 2 ti zòrèy.)

M:Kounyea,mpralditikoze/chantealiypaliyepinoupralrepeteaprèm.Napkanpeepinapfèjèsyoavè m.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)

M:Kiyèskigenyonbèlplimnankoze/chante?E:MonfrèreMario.M:C’estmonfrèreMario.M+E:C’estmonfrèreMario.E:C’estmonfrèreMario.M:C’estmonfrèreMario.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quiest-cequiaunbeaustylo(plume)danslacomptine?Fè menm jan an pou : Rép:C’estmonfrèreMario.

M:Kiyèskiapjweaktiwòchlanankoze/chantea?Fè menm jan an pou : Rép:C’estlechienToutou.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quiest-cequijoueaveclecaillou?Fè menm jan an pou : Rép:C’estlechienToutou.

Page 305: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 54

303

M : Aujourd’hui, on va apprendre à :Dire : Qui est-ce ? C’est…, pour identi�er les personnes de l’école et de la maison.

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap touche desen madam Claudia a nan postè 3 a.)M:Kiyèsmounsaa?E:SemadamClaudia.M:SemadamClaudia.M+ :SemadamClaudia.

:SemadamClaudia.M:SemadamClaudia.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quiest-ce?Fè menm jan an pou :Rép:C’estMadameClaudia.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap touche desen direktè a.)M:Kiyèsmounsaa?Fè menm jan an pou :Rép:Sedirektèa.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quiest-ce?Fè menm jan an pou :Rép:C’estledirecteur.

M:Kikesyonnoupozepounouidantifyeyonmoun?Fè menm jan an pou :Rép:Pounouidantifyeyonmounnoupozekesyon:Kiyèsmounsaa?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quandonveutidentifierquelqu’un,quellequestionpose-t-on?Fè menm jan an pou : Rép:Quandonveutidentifierquelqu’un,onposelaquestion:Quiest-ce?

Activité 2

Page 306: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 54

304

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Se istwa Rita ak Mario ki rankontre René, yon elèv ki nan yon lòt klas. Yo fè konesans. Pandan y ap pale, yo tande yon bri pye.

M:Mwenpralrakontenouyonpatinanrèsistwaa.

Rita:Quiest-ce?René:C’estledirecteur.C’estMonsieurCharles.Ilhabite mon quartier.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:LèRitatandebripyea,kikesyonlipozeRené?E:Kiyèsmounsaa?M:LèRitatandebripyea,limande:Kiyèsmounsaa?M+ :LèRitatandebripyea,limande:Kiyèsmounsaa?

:LèRitatandebripyea,limande:Kiyèsmounsaa?M:LèRitatandebripyea,limande:Kiyèsmounsaa?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuandRitaaentendulesbruitsdepas,qu’est-cequ’elleademandéàRené?Fè menm jan an pou :Rép:QuandRitaaentendulesbruitsdepas,elleademandé:Quiest-ce?

M:KisaRenétereponn?Fè menm jan an pou :Rép:Renéreponn:C’estMonsieurCharles.

Page 307: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 54

305

M : Kounye a, nou pral di sa an fransè.M:Qu’est-cequeRenéaréponduàRita?Fè menm jan an pou :Rép:Renéarépondu:C’estMonsieurCharles.

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)M:Kounyea,noupralaprannmoakfrazsayo:

M:Quandonveutidentifierunepersonne,onposelaquestion:Quiest-ce?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap touche desen direktè a.)

M:Quiest-ce?C’estledirecteur.M : À mon tour M : C’est le directeur.M:Tousensemble M+E:C’est le directeur.M:Àvotretour E:C’est le directeur.M : Par deux E+E : C’est le directeur.M:Àtontour E:C’est le directeur.

Fè menm jan an pou :C’estPapa,c’estmaman,c’estgrand-frère,c’estlamaîtresse,c’estunélève.

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

Activité 3

Page 308: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 54

306

Activité 4

(Yon elèv ap jwe wòl Rita a, lòt la ap jwe wòl René, yon lòt ap jwe wòl Mario.)Elèv1(Rita):BonjourRené.Voicimonfrère.Elèv3(René):BonjourRita.Quelestlenomdetonfrère?Elèv1(Rita):C’estMario.Etc’estToutou,monchien.Elèv3(René):BonjourRita,BonjourMario.Commentvas-tu?Elèv2( Mario):Quelestlenomdetonmaître?Elèv3(René):C’estMonsieurJoseph.Elèv1(Rita):Quelestlenomdetonchien?Elèv3(René) :C’estMédor.Elèv1(Rita):Hummmmm!C’estbeauMédor.(Fè bri pye k ap mache.)Elèv1(Rita):Quiest-ce?Elèv3(René):C’estledirecteur.C’estMonsieurCharles.Ilhabitemonquartier.

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Tik-TakRègjwètla:Mapbayyonelèvkenbeyonmosolakrè.Mapviredobayklaslapandanmapdi:«Tik-Tak».Napfèlakrèapasemennanmen.Aprè2a10segonnmapdi«Bow».Mapvirefasmwenbayklasla.Elèvkigenmosolakrèananmenl,lèmtediBowlaapidantifyemounmwentouchesoupostéa.Egzanp:Simtouchedirektèa,elèvlaapreponn:C’estledirecteur.

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouteaprannjodia?E:Quiest-ce?C’est…M:Aujourd’hui,onaapprisàdire:Qui est-ce ? C’est…, pour demander d’identi�er les personnes de l’école et de la maison.

Bravo !

Activité 5

Page 309: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 55

307

Objectif:Nommerdesêtresetdeslieuxdesonenvironnementimmédiat.Demanderàquelqu’und’identifieretdenommerdesêtresdesonenvironnementimmédiat.Êtrecapablededire:Quel est le nom de… ? Qui est-ce ? C’est…Vocabulaire:Papa,maman,père,mère,frère,directeur,monsieur,madame.Autre(s)structure(s):-Matériel(s):Guidedumaître,posterN°9Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationdessons/R//E/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa nou te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:SeistwaRitaakMariorankontreakRené,yonelèvyonlòtklas.Yapfèkonesans.Pandantimounyoappale,yotandekèkbripye.Sedirektèa,mesyeCharleskappase.

M:Aujourd’hui,onvaréviser:Quel est le nom de… ? Qui est-ce ? C’est…, pour identi�er et demander les noms des êtres et des lieux de son environnement.

Koute istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyon aprè.

Activité 1

Activité 2

Page 310: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 55

308

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo.)

Rita:BonjourRené.Voicimonfrère.René:BonjourRita.Quelestlenomdetonfrère?Rita:C’estMario.Etc’estToutou,monchien.René:BonjourRita.BonjourMario.Commentvas-tu?Mario:Quelestlenomdetonmaître,René?René:C’estMonsieurJoseph.

(Rita mande René non chen l lan.)Rita:Quelestlenomtonchien?René:C’estMédor.Rita:Humm!!C’estbeauMédor.(Pandan y ap pale, yo tande yon bri pye. Rita mande René.)Rita:Quiest-ce?René:C’estledirecteur.C’estMonsieurCharles.Ilhabitemonquartier.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyennaprevizealèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap revize yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap itlize bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KiyèskifrèRitaa?E:MarioM:SeMariokifrèRitaa.M+ :SeMariokifrèRitaa.

:SeMariokifrèRitaa.M:SeMariokifrèRitaa.

M : Kounye a, nou pral di sa an fransè.M:QuiestlefrèredeRita?Fè menm jan an pou :Rép:LefrèredeRita,c’estMario.

M:KijanmètRenéarele?Fè menm jan an pou :Rep:MètRenéasemesyeJoseph.

Page 311: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 55

309

M : Kounye a, nou pral di sa an fransè.M:QuelestlenomdumaîtredeRené?Fè menm jan an pou :Rép:LemaîtredeRené,c’estMonsieurJoseph.

M:LèRitatetandebripyeakapmacheyo,kikesyonlipozeRené?Fè menm jan an pou :Rép:LèRitatetandebripyeyo,litemande:Kiyès?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuandRitaaentendulesbruitsdepas,qu’est-cequ’elleademandéàRené?Fè menm jan an pou :Rép:QuandRitaaentendulesbruitsdepas,elleademandé:Quiest-ce?

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotrevizeyo.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap revize yo. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

(Yon elèv ap jwe wòl Rita, youn ap jwe wòl Mario. Dènye a ap jwe wòl René.)Elèv1 (Rita) : BonjourRené.Voicimonfrère.Elèv3 (René) : BonjourRita. Quelestlenomdetonfrère?Elèv1 (Rita) : C’estMario.Etc’estToutou,monchien.Elèv3 (René) : BonjourRita,BonjourMario.Commentvas-tu?Elèv2 (Mario) : Quelestlenomdetonmaître?Elèv3 (René) : C’estMonsieurJoseph.Elèv1 (Rita) : Quelestlenomdetonchien?Elèv3(René): C’estMédor.Elèv1 (Rita): Hummmmm!C’estbeauMédor.Elèv1 (Rita) : Quiest-ce?Elèv3 (René) : C’estledirecteur.C’estMonsieurCharles.Ilhabitemonquartier.

Activité 3

Page 312: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 55

310

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Zip ZapRègjwètla:Napretenanplasyo.Maplouvripostè9laepimaplonjedwètmwensouyonelèv.Mapdi:«Zip».Elèvlaapdi:C’est…+nommounmwenatouchea.Lèmdi:«Zap»,elèvlaapdi:«Quiest-ce?».Lèlidi:«ZipZap»,elèvlaapdi:«Quiest-ce?»epilapreponnpandan:C’est…+nonmounmètlatouchea.Egzanp:Quiest-ce?C’estlepèredeRita(si se desen papa Rita, mèt la/matmwazèl la/madanm nan te touche.)Konsiy:Lèyonelèvfèerè,lapvinmounkapmennenjwètla.

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouterepasejodia?E:Quelestlenomde…?Quiest-ce?C’est…M:Aujourd’hui,onarévisé:Quel est le nom de nom de… ? Qui est-ce ? C’est…, pour identi�er et demander d’identi�er les êtres et les lieux de son environnement.

Bravo !

Activité 4

Activité 5

Page 313: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 56

311

Objectif:Nommerdesêtresetdeslieuxdesonenvironnementimmédiat.Êtrecapablededire:Mon… s’appelle…, Le… s’appelle…Vocabulaire:Un/lemarché,une/l’église,une/l’école,une/larivière,un/ledispensaire.Autre(s)structure(s):-Matériel(s):Guidedumaître,posterN°11Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationduson/R/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:SeistwaRitaakMariokirankontreRené,yonelèvkinanyonlòtklas.Yapfèkonesans.Pandantimounyoappale,yotandekèkbripye.Sedirektèa,mesyeCharleskappase.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Moi,jem’appelleSuzanne.(Mete men ou sou lestomak ou.)Mavilles’appelleLéogâne.(Fè yon koub ak men ou anlè tèt ou.)Monpetitchiens’appelleMédor.(Desann men ou jis li prèske rive atè.)Ettoi,commentt’appelles-tu?(Lonje dwèt ou sou yon elèv.)

Activité 1

Page 314: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 56

312

M:Kounyea,mpralditikoze/chantealiypaliyepinoupralrepeteaprèm.Napkanpeepinapfèjèsyo avè m. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)

M:Kijantifikinantikoze/chantearele?E:Suzanne.M:Tifikinantikoze/chanteareleSuzanne.M+E:Tifikinantikoze/chanteareleSuzanne.E:Tifikinantikoze/chanteareleSuzanne.M:Tifikinantikoze/chanteareleSuzanne.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Comments’appellelapetitefilledelacomptine?Fè menm jan an pou :Rép:Lapetitefilledelacomptines’appelleSuzanne.

M:KòmanvilSuzannenanrele?Fè menm jan an pou :Rep:VilSuzannenanreleLéogâne.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Comments’appellelavilledeSuzanne?Fè menm jan an pou :Rép:LavilledeSuzannes’appelle:Léogâne.

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà:Dire : Mon… s’appelle, Le… s’appelle…, pour identi�er des lieux.

Page 315: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 56

313

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

(Mèt la/matmwazèl la/madam nan mete dwèt li sou desen lekòl la.)M:Kòmanlekòlouarele?E:Lekòlmwenanrele…+nonlekòlla.M+ :Lekòlmwenanrele…+nonlekòlla.

:Lekòlmwenanrele…+nonlekòlla.M:Lekòlmwenanrele…+nonlekòlla.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Comments’appellevotreécole?Fè menm jan an pou :Rép:Monécoles’appelle… (nom de l’école des élèves).

M:Kòmanmachenanzònlakayouarele?(Mèt la/matmwazèl la/madanm nan ap chwazi 2 elèv youn aprè lòt pou reponn.)Fè menm jan an pou :Rép:Machenanzònlakaymwenanrele…+(non mache ki nan zòn kote elèv la rete a).

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Comments’appellelemarchédetazone?Fè menm jan an pou :Rép:Lemarchédemazones’appelle…+(le nom du marché de la zone où habite l’élève).

M:Kisanoudipounoumandeyonmounnonrikoteliretea?Fè menm jan an pou :Rép:Kijanrikoteouretearele?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quedit-onàquelqu’unpourluidemanderlenomdesarue?Fè menm jan an pou :Rép:Comments’appelletarue?

Activité 2

Page 316: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 56

314

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Se istwa Rita ak Mario ki rankontre René, yon elèv ki nan yon lòt klas. Yo fè konesans. Pandan timoun yo ap pale, yo tande kèk bri pye. Se mesye Charles, direktè a, k ap pase.M:Mwenpralliyonpatinanrèsistwaapounou.Rita:Comments’appelletonquartier,René?René:Monquartiers’appelleMerger.Rita:Comments’appellelemarchédetonquartier?René:Lemarchés’appelle«MarchéduPort».Ettoi,Rita,comments’appelletarue?

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaRitamandeRené?E:Comments’appelletonquartier?M:RitamandeRené:Comments’appelletonquartier?M+ :RitamandeRené:Comments’appelletonquartier?

:RitamandeRené:Comments’appelletonquartier?M:RitamandeRené:Comments’appelletonquartier?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequeRitademandeàRené?Fè menm jan an pou :Rép:RitademandeàRené:Comments’appelletonquartier?

M:KisaRenéreponnRita?Fè menm jan an pou :Rép:Renéreponn:Monquartiers’appelleMerger.

Page 317: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 56

315

M : Kounye a, nou pral di sa an fransè.M:Qu’est-cequePaulrépondàRita?Fè menm jan an pou :Rép:Renérépond:Monquartiers’appelleMerger.

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)M:Kounyea,noupralaprannmoakfrazsayo:

M:Pourdirelenomdesonquartier,ondit:Monquartiers’appelle…M : À mon tour M : Mon quartier s’appelle… M:Tousensemble M+E:Mon quartier s’appelle… M:Àvotretour E:Mon quartier s’appelle… M:Pardeux. E+E:Mon quartier s’appelle… M:Àtontour E:Mon quartier s’appelle…

Fè menm jan an pou :Lemarché,l’église,l’école,larivière,ledispensaire.

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M : Kounye a, nou pral fè yon ti pyès teyat sou sa nou sot aprann nan. Koute byen epi gade prezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

(Yon elèv ap jwe wòl Rita a. Lòt la ap jwe wòl René a.)Elèv1(Rita):Comments’appelletonquartier,René?Elèv2(René):Monquartiers’appelleMerger.Elèv1(Rita):Comments’appellelemarchédetonquartier?Elèv2(René):Lemarchés’appelle«MarchéduPort».

Activité 3

Page 318: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 56

316

Activité 4 Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Tik-Tak Règjwètla:Mapbayyonelèvkenbeyonmosolakrè.Mapviredobayklaslaepimapdi:«Tik-Tak,Tik-Tak».Mapdisapandan2ak10segonn.Pandantansaa,napfèmosolakrèapasemenanmen.Aprè10segonn,mapdi:«Bow»(byen fò)epimapbayklaslafasmwen.Elèvkigenmosolakrèananmenllanpandanmapdibowla,apdinonkotelreteakfòmfrazsayo:Monquartiers’appelle…

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jwèt ak kèk lòt ankò pandan l ap chanje règ jwèt la tankou : Le marché de ma zone s’appelle…, Le dispensaire de ma zone s’appelle…, Mon école s’appelle…, La rivière de ma zone s’appelle…)

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouteaprannjodia?E:Monquartiers’appelle…M:Aujourd’huionaapprisàdire:Mon… s’appelle…, Le… s’appelle…, pour identi�er des lieux.

Bravo !

Activité 5

Page 319: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 57

317

Objectif:Demander/direàquelqu’undedirelenomdesêtresetdeslieuxdesonenvironnement.Êtrecapablededire:Comment s’appelle… ? Mon… s’appelle…, Le… s’appelle…Vocabulaire:Tarue,tonquartier,taville,tonvillageAutre(s)structure(s):-Matériel(s):Guidedumaître,posterN°11Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationdessons/R//U/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:SeistwaRita,MaryoakRenékikontinyeappale.RitamandeRenékijanyorelekatyekotelireteaakmachekinankatyea.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Moi,jem’appelleSuzanne.(Mete men ou sou lestomak ou.)Mavilles’appelleLéogâne.(Fè yon koub ak men ou anlè tèt ou.)Monpetitchiens’appelleMédor.(Desann men ou jis li prèske rive atè.)Ettoi,commentt’appelles-tu?(Lonje dwèt ou sou yon elèv.)

Activité 1

Page 320: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 57

318

M:Kounyea,mpralditikoze/chantealiypaliyepinoupralrepeteaprèm.Napkanpeepinapfèjèsyo avè m. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)

M:Kijantifikinankozearele?E:Suzanne.M:TifikinankozeareleSuzanne.M+E:TifikinankozeareleSuzanne.E:TifikinankozeareleSuzanne.M:TifikinankozeareleSuzanne.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Comments’appellelapetitefilledelacomptine?Fè menm jan an pou :Rép:Lapetitefilledelacomptines’appelleSuzanne.

M:KòmantichenSuzannenanrele?Fè menm jan an pou :Rép:ChenSuzannenanreleMédor.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Comments’appellelepetitchiendeSuzanne?Fè menm jan an pou :Rép:LepetitchiendeSuzannes’appelleMédor.

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà:Dire : Comment s’appelle ton… ? Mon… s’appelle, pour demander à quelqu’un d’identi�er un endroit (église, école, marché...).

Page 321: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 57

319

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap touche desen lekòl la.)M:Kisasaye?E:LekòlM:Seyonlekòl.M+ :Seyonlekòl.

:Seyonlekòl.M:Seyonlekòl.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequec’est?Fè menm jan an pou :Rép:C’estuneécole.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap touche desen legliz la.)M:Kisasaye?Fè menm jan an pou :Rép:Seyonlegliz.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequec’est?Fé menm jan an pou :Rép:C’estuneéglise.

M:Kisaoudipouwmandeyonmounnonyonkote?Fè menm jan an pou :Rép:Pouwmandeyonmounnonyonkote,oudikijankotearele.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequ’onditpourdemanderáquelqu’unlenomd’unendroit?Fè menm jan an pou :Rép:Pourdemanderáquelqu’unlenomd’unendroit,ondit:Comments’appelle+lenomdel’endroit?

Activité 2

Page 322: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 57

320

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Se istwa Rita, Mario ak René ki kontinye ap pale. Rita mande René ki jan yo rele katye kote li rete a ak mache ki nan katye a.M:Mwenpralliyonpatinanrèsistwaapounou.Rita:Comments’appelletonquartier,René?René:Monquartiers’appelleMerger.Rita:Comments’appellelemarchédetonquartier?René:Lemarchés’appelle«MarchéduPort».Ettoi,Rita,comments’appelletarue? Rita:Marues’appellerueduchatquidort.René:Tarues’appelle«rueduchatquidort»??? C’estamusant.(Dit-il en riant.)

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KikesyonRitapozeRené?E:Comments’appellelemarchédetonquartier?M:Ritadi:Comments’appellelemarchédetonquartier?M+ :Ritadi:Comments’appellelemarchédetonquartier?

:Ritadi:Comments’appellelemarchédetonquartier?M:Ritadi:Comments’appellelemarchédetonquartier?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuellequestionRitaposeàRené?Fè menm jan an pou :Rép:Ritademande:Comments’appellelemarchédetonquartier?

Page 323: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 57

321

M : Ki sa René reponn Rita ?Fè menm jan an pou :Rép:Renéreponn:Lemarchés’appelle«MarchéduPort».

M:Kounyea,mpraldisaanfransè.M:Qu’est-cequeRenérépondàRita?Fè menm jan an pou :Rép:Renérépond:Lemarchés’appelle«MarchéduPort».

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)M : Kounye a, nou pral aprann mo ak fraz sa yo :

M:Quandonveutsavoirlenomd’unendroit,ondit:Comments’appelle…+lenomdel’endroit?M : À mon tour M : Comment s’appelle… +lenomdel’endroit?M:Tousensemble M+E:Comment s’appelle… +lenomdel’endroit?M:Àvotretour E:Comment s’appelle… +lenomdel’endroit?M:Pardeux. E+E:Comment s’appelle… +lenomdel’endroit?M:Àtontour E:Comment s’appelle… +lenomdel’endroit?

M:Pourrépondreàlaquestion,ondit:L’endroit+s’appelle+lenom.Parexemple:Monquartiers’appelleMerger.M : À mon tour M : Mon quartier s’appelle Merger.M:Tousensemble M+E:Mon quartier s’appelle Merger.M:Àvotretour E:Mon quartier s’appelle Merger.M:Pardeux E+E:Mon quartier s’appelle Merger.M:Àtontour E:Mon quartier s’appelle Merger.

Fè menm jan an pou :Tarue,tonquartier,taville,tonvillage.

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

Activité 3

Page 324: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 57

322

Activité 4

(Yon elèv ap jwe wòl Rita a. Lòt la ap jwe wòl René a.)Elèv1(Rita):Comments’appelletonquartier,René?Elèv2(René):Monquartiers’appelleMerger.Elèv1(Rita):Comments’appellelemarchédetonquartier?Elèv2(René):Lemarchés’appelle«MarchéduPort».Ettoi,Rita,comments’appelletarue?Elèv1(Rita):Marues’appellerueduchatquidort.Elèv2(René):Tarues’appelle«rueduchatquidort»???C’estamusant.(Dit-il en riant.)

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Tik-TakRègjwètla:Mapbayyonelèvkenbeyonmosolakrè.Mapviredobayklaslaepimapdi:«Tik-Tak,Tik-Tak».Mapfèsapandan2ak10segonn.Pandantansaa,elèvyoapfèmosoalakrèpasemenanmen.Aprè10segonn,mapdi:«Bow»(byen fò) epimaptounenbayklaslafasmwen.Elèvkigenmosolakrèananmenllanpandanmtedibowla,apdizanmikisoukotella«Comments’appelletonvillage?»Elèvlipozekesyonanapreponn:«Monvillages’appelle+nonvilajla».

(Mèt la/matmwazèl la/madanm nan ap fè jwèt la kèk lòt fwa ankò ak lòt fraz yo : Comment s’appelle ta ville ? Comment s’appelle ta rue ? Comment s’appelle ton quartier ?)

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouteaprannjodia?E:Comments’appelletarue?M:Aujourd’huionaapprisàdire:Comment s’appelle ton… ? Mon… s’appelle…, pour demander à quelqu’un d’identi�er un endroit (église, école, marché...).

Bravo !

Activité 5

Page 325: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 58

323

Objectif:Demanderàquelqu’undedirelenomdesêtresetdeslieuxdesonenvironnement.Etrecapablededire:Comment s’appelle ton/ ta… ?Vocabulaire:Toncabri,tonchat,tonchien,tonpoisson,tatortue.Autre(s)structure(s):Monanimalpréférés’appelle…,mon…ma…s’appelle…Matériel(s):Guidedumaître,posterN°10Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationduson/R/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:SeistwaRitaakMariokirankontreakRené,yonelèvkinanyonlòtklas.Yofèkonesansakli.RitamandeRenékijanyorelekatyekotelireteaakmachekinankatyea.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Moi,jem’appelleSuzanne.(Mete men ou sou lestomak ou.)Mavilles’appelleLéogâne.(Fè yon koub ak men ou anlè tèt ou.)Monpetitchiens’appelleMédor.(Desann men ou jis li prèske rive atè.)Ettoi,commentt’appelles-tu?(Lonje dwèt ou sou yon elèv.)

Activité 1

Page 326: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 58

324

M:Kounyea,mpralditikoze/chantealiypaliyepinoupralrepeteaprèm.Napkanpeepinapfèjèsyo avè m. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)

M:Kòmantifiarele?E:Suzanne.M:TifiareleSuzanne.M+E:TifiareleSuzanne.E:TifiareleSuzanne.M:TifiareleSuzanne.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Comments’appellelapetitefille?Fè menm jan pou : Rép:Lapetitefilles’appelleSuzanne.

M:KòmanvilkoteSuzanneretearele?Fè menm jan pou : Rep:VilkoteSuzannereteareleLéogâne.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Comments’appellelavilledeSuzanne?Fè menm jan pou :Rép:LavilledeSuzannes’appelleLéogâne.

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà:Dire : Comment s’appelle ton/ ta… ? pour demander à quelqu’un d’identi�er des animaux.

Page 327: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 58

325

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche desen tòti a.)M:Kibètsaye?E:Tòti.M:Saaseyontòti.M+ :Saaseyontòti.

:Saaseyontòti.M:Saaseyontòti.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quelestcetanimal?Fè menm jan an pou : Rép:C’estunetortue.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche imaj pwason an.)M:Kibètsaaye?Fè menm jan an pou : Rép:Saaseyonpwason.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quelestcetanimal?Fè menm jan an pou : Rép:C’estunpoisson.

M:Kisanoudipoumandeyonmounnonbètlipirenmenan?Fè menm jan an pou : Rép:Noudi:Kijanbètoupirenmenanrele?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequ’onditpourdemanderàquelqu’unlenomdesonanimalpréféré?Fè menm jan an pou : Rép:Ondit:Comments’appelletonanimalpréféré?

Activité 2

Page 328: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 58

326

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Se istwa Rita ak Mario ki rankontre ak René, elèv yon lòt klas. Yo fè konesans ak li. Rita mande René ki jan yo rele katye kote li rete a ak mache ki nan katye a.M:Mwenpralliyontipatinanrèsistwaapounou.Rita:Comments’appelletonanimalpréféré?René:Monanimalpréférés’appelleMinet.C’estunchat.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaRitadiRené?E:Comments’appelletonanimalpréféré?M:Ritadi:Comments’appelletonanimalpréféré?M+ :Ritadi:Comments’appelletonanimalpréféré?

:Ritadi:Comments’appelletonanimalpréféré?M:Ritadi:Comments’appelletonanimalpréféré?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QueditRitaàRené?Fè menm jan an pou : Rép:Ritadit:Comments’appelletonanimalpréféré?

M:KisaRenéreponn?Fè men m jan an pou : Rép:Renéreponn:Monanimalpréférés’appelleMinet.C’estunchat.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuerépondRené?Fè menm jan an pou : Rép:Renérépond:Monanimalpréférés’appelleMinet.C’estunchat.

Page 329: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 58

327

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)M:Kounyea,noupralaprannmoakfrazsayo:

M:Pourdemanderàquelqu’unlenomdesonanimalpréféré,ondit:Comments’appelletonanimalpréféré?M : À mon tour M : Comment s’appelle ton animal préféré ? M:Tousensemble M+E:Comment s’appelle ton animal préféré ? M:Àvotretour E:Comment s’appelle ton animal préféré ? M:Pardeux E+E:Comment s’appelle ton animal préféré ? M:Àtontour E:Comment s’appelle ton animal préféré ?

M:Pourrépondreàcettequestion,ondit:Monanimalpréférés’appelle…etlenomdel’animal.M:Parexemple:Monanimalpréfères’appelleToutou.M : À mon tour M : Mon animal préféré s’appelle Toutou. M:Tousensemble M+E:Mon animal préféré s’appelle Toutou. M:Àvotretour E:Mon animal préféré s’appelle Toutou. M:Pardeux E+E:Mon animal préféré s’appelle Toutou. M:Àtontour E:Mon animal préféré s’appelle Toutou.

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

(Elèv 1 an ap jwe wòl Rita a. Elèv 2 a ap jwe Paul la. Elèv yo ap sèvi ak postè a lè sa nesesè.)Elèv1(Rita):Comments’appelletonanimalpréféré?Elèv2(Paul):Monanimalpréférés’appelleMinet.C’estunchat.Ettoi,comments’appelletonanimalpréféré?Elèv1(Rita):Monanimalpréférés’appelleMédor.C’estunchien.(Elèv yo ap retounen nan plas yo.)

Activité 3

Page 330: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 58

328

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

En commençant par moi Règjwètla:Nouapretenanplasnou,mapchwaziyongwoup10elèv.Noupraldinonyokonnbaybètdomestiksanmamòte (Minet, Toutou, Medor, Mimi, Blacky etc…) mapkòmanse:«Monanimalpréférés’appelle… (mèt la di non bèt pa li a).»Elèvyoapdinonyokonnbaybètdomestiksèlman.

Konsiy:Siyonelèvdiyonnonbètdefwaoubyennenpòtlòtnonkipanonyokonnbaybètdomestik,elèvsaaapvin«obsèvatè».Selikapsiveyeerèoubyenrepetisyonyo.Yapkontinyejwètlajiskaskereteyonsèlmoun.Selikapgenyen.

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouteaprannjodia?E:Comments’appelletonanimal?M:Aujourd’hui,onaapprisàdire:Comment s’appelle ton/ ta…, pour demander à quelqu’un d’identi�er des animaux.

Bravo !

Activité 5

Activité 4

Page 331: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 59

329

Objectif:Demanderàquelqu’undedirelenomdesêtresetdeslieuxdesonenvironnement.Etrecapablededire:Comment s’appelle ton/ ta… ?Autre(s)structure(s):Mon…s’appelle…,Ma…s’appelle…Vocabulaire:Tagrand-mère,tonfrère,tasœur,tamaman,tondirecteur.Matériel(s):Guidedumaître,posterN°3et9.Information(s)complémentaire(s):-

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:SeistwaRitaakMariokirankontreakRené,yonelèvkinanyonlòtklas.Yofèkonesans.RitaakMaryogenyonchen.Renégenyountou.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Moi,jem’appelleSuzanne.(Mete men ou sou lestomak ou.)Mavilles’appelleLéogâne.(Fè yon koub ak men ou anlè tèt ou.)Monpetitchiens’appelleMédor.(Desann men ou jis li prèske rive atè.)Ettoi,commentt’appelles-tu?(Lonje dwèt ou sou yon elèv.)

Activité 1

Page 332: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 59

330

M : Kounye a, m pral di ti koze/ chante a liy pa liy epi nou pral repete aprè m. N ap kanpe epi n ap fè jèsyo avè m. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)

M:Kòmantifiarele?E:Suzanne.M+E:LireleSuzanne.M:LireleSuzanne.E:LireleSuzanne.M:LireleSuzanne.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Comments’appellelapetitefille?Fè menm jan pou : Rép:Elles’appelleSuzanne.

M:Kòmanchenllanrele?Fè menm jan pou : Rép:LireleMédor.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Comments’appellesonchien?Fè menm jan pou : Rép:Ils’appelleMédor.

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà:Dire : Comment s’appelle ton/ ta… ? pour demander à quelqu’un d’identi�er les membres de la famille et les personnes de l’école.

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ madmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

Activité 2

Page 333: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 59

331

(Mèt la/ matmwazèl la/ madam nan ap touche desen madam Claudia a.)M:KijanmadamkapfèklasRitaakPaullarele?E:MadamClaudia.M:MadamRitaakPaulla,releClaudia.M+ :MadamRitaakPaulla,releClaudia.

: Madam Rita ak Paul la, rele Claudia .M:MadamRitaakPaula,releClaudia.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Comments’appellelamaîtressedeRitaetdePaul?Fè men m jan pou : Rép:LamaîtressedeRitaetdePauls’appelleClaudia.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap touche desen ti � a, Rita, sè Mario a.)M:KijanfrèRitaarele?Fè men m jan pou : Rép:FrèRitaareleMario.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Comments’appellelefrèredeRita?Fè men m jan pou : Rép:LefrèredeRitas’appelleMario.

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM : Kounye a, m pral li yon pati nan rès istwa nou an de fwa. Koute byen paske mwen pral poze noukesyon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Se istwa Rita ak Mario ki rankontre ak René, yon elèv ki nan yon lòt klas. Yo fè konesans. Rita ak Mario gen yon chen. René gen youn tou.M:Mwenpralliyonpatinanrèsistwaapounou.FrèRitaavini.René:Comments’appelletonfrère?Rita:Ils’appelleJean.Ila20ans.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

Page 334: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 59

332

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KikesyonRenépozeRita?E:Comments’appelletonfrère?M:Renédi:Comments’appelletonfrère?M+ :Renédi:Comments’appelletonfrère?

:Renédi:Comments’appelletonfrère?M : René di : Comment s’appelle ton frère ?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QueditRenéàRita?Fè men m jan pou : Rép : René dit : Comment s’appelle ton frère ?

M:KisaRitareponn?Fè men m jan pou : Rép:Ritareponn:Ils’appelleJean.Ila20ans.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuerépondRita?Fè men m jan pou : Rép:Ritarépond:Ils’appelleJean.Ila20ans.

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)M:Kounyea,noupralaprannmoakfrazsayo:

M:Pourdemanderàquelqu’unlenomd’unepersonnedesafamilleoudesonécole,ondit:Comments’appelleton/ta…?M:Parexemple:Comments’appelletamaman?M : À mon tour M : Comment s’appelle ta maman ? M:Tousensemble M+E:Comment s’appelle ta maman ? M:Àvotretour E:Comment s’appelle ta maman ?M:Pardeux E+E:Comment s’appelle ta maman ?M:Àtontour E:Comment s’appelle ta maman ?

Page 335: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 59

333

M : Pour répondre à la question, on dit : Il/ elle s’appelle + le nom de la personne.M:Parexemple:Elles’appelleAnita.M : À mon tour M : Elle s’appelle Anita. M:Tousensemble M+E:Elle s’appelle Anita. M:Àvotretour E:Elle s’appelle Anita. M:Pardeux E+E:Elle s’appelle Anita.M:Àtontour E:Elle s’appelle Anita.

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M : Kounye a, nou pral fè yon ti pyès teyat sou sa nou sot aprann nan. Koute byen epi gade prezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

(Elèv 1 an ap jwe wòl René a. Elèv 2 a ap jwe wòl Rita a. Y ap sevi ak enfòmasyon pèsonèl yo.)Elèv1(René):Comments’appelletonpère?Elèv2(Rita):Ils’appelle…(nom du père de l’élève 2).Ettoi,comments’appelletonpère?Elèv1(René):Ils’appelle…(nom du père de l’élève 1).Elèv2(Rita):Comments’appelletondirecteur/tadirectrice?Elèv1(René):Il/elles’appelle…(non direktè/ direktris lekòl la).

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

En commençant par moiRègjwètla:Napretenanplasmapchwaziyongwoup10elèv.Mapdiyo:Noupraldinonfi,sanmamòte,mapkòmanse.Elèvyoapdinonfisèlmanpandanyapsèviakmodèlfraz: Elles’appelle… Siyonelèvdiyonnongasonoubyensilidiyonnon2fwa,elèvsaaapvin«obsèvatè».Selikapsiveyeerèoubyenrepetisyon.Yapkontinyejwètlajiskaskereteyonsèlmoun.Semounsakapgenyen. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jwèt la ankò ak non gason sèlman ak modèl fraz : Il s’appelle…)

Activité 3

Activité 4

Page 336: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 59

334

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ madmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouteaprannjodia?E:Comments’appelletonfrère?M:Aujourd’hui,onaapprisàdire:Comment s’appelle ton/ ta… ? pour demander à quelqu’un le nom d’une personne de sa famille ou de son école.

Bravo !

Activité 5

Page 337: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 60

335

Objectif:Demanderàquelqu’undedirelenomdesêtresetdeslieuxdesonenvironnement.Etrecapablededire:Comment s’appelle ton/ ta… ? ; ton animal préféré ? Vocabulaire:Tasœur,tondirecteur,tonchat,tonchien,un/lepoisson,tatortue.Autre(s)structure(s):Monanimalpréférés’appelle…Mon/ma…s’appelle…Matériel(s):GuidedumaîtreInformation(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationduson/U/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa nou te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:SeistwaRitaakMariokirankontreakRené,yonelèvkinanyonlòtklas.Yofèkonesans.RitaakMariogenyonchen.Renegenyountou.

M:Aujourd’hui,onvarévisercomment:Dire : Comment s’appelle ton/ ta… ? ; ton animal préféré ? pour demander à quelqu’un le nom de son lieu d’habitation, de son animal préféré, des personnes de sa famille ou de son école.

Koute istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak n – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kounyea,mpralliyonpatinanistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyonaprè.M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo.)

Activité 1

Activité 2

Page 338: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 60

336

Se istwa Rita ak Mario ki rankontre ak René, yon elèv ki nan yon lòt klas. Yo fè konesans. Rita ak Mario gen yon chen. René gen youn tou.

M:Mwenpralliistwasemènnanpounou.

Pandan timoun yo ap pale, yo tande kèk bri pye.Rita:Quiest-ce?Paul:C’estledirecteur.C’estMonsieurCharles.Ilhabitemonquartier.Rita:Etcomments’appelletonquartier,René?René:Monquartiers’appelleMerger.Rita:Comments’appellelemarchédetonquartier?René:Lemarchés’appelle«MarchéduPort».Ettoi,Rita,comments’appelletarue?Rita:Marues’appellerueduchatquidort.René:Tarues’appelle«rueduchatquidort»?C’estamusant. (Dit-il en riant.)Rita:Comments’appelletonanimalpréféré?René:Monanimalpréférés’appelleMinet.C’estunchat.

Frè Maryo ak Rita vin rive.René:Comments’appelletonfrère?Rita:Ils’appelleJean.Ila20ans.

Lè a rive pou timoun yo separe.Rita:Aurevoirlesamis.René:AurevoirRita,aurevoirMario,àbientôt!

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapetidyealèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap revize yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap itlize bagay ki nan postè a oubyen lòt desen ki nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaRitadiRenépoulmandelnonzònkoteliretea?E:Comments’appelletonquartier,René?M:Ritadi:Comments’appelletonquartier,René?M+ :Ritadi:Comments’appelletonquartier,René?

:Ritadi:Comments’appelletonquartier,René?M:Ritadi:Comments’appelletonquartier,René?

Page 339: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 60

337

M : Kounye a, nou pral di sa an fransè.M:QueditRitapourdemanderàRenélenomdesonquartier?Fè menm jan pou : Rép:Ritadit:Comments’appelletonquartier,René?

M:KisaRenéreponn?Fè menm jan pou : Rép:Renéreponn:Monquartiers’appelleMerger.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuerépondRené?Fè menm jan pou : Rép:Renérépond:Monquartiers’appelleMerger.

M:KisaRitadiRenépoulmandelnonbètlipirenmenan?Fè menm jan pou : Rép:Ritadi:Comments’appelletonanimalpréféré?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QueditRitaàRenépourluidemanderlenomdesonanimalpréféré?Fè menm jan pou : Rép:Ritadit:Comments’appelletonanimalpréféré?

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M : Kounye a, nou pral fè yon ti pyès teyat sou sa nou sot revize yo. Koute byen epi gade prezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap revize yo. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

Activité 3

Page 340: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 60

338

(Elèv 1 an ap jwe wòl Rita a. Elèv 2 a ap jwe René a.)

Elèv2(René):BonjourRita,commentçava?Elèv1(Rita):BonjourRené,çavabien,merci.Elèv1(Rita):Comments’appelletonquartier?Elèv2(René):Monquartiers’appelleMerger.Ettoi,comments’appelletavillenatale?Elèv1(Rita):Mavillenatales’appelleSaintMarc.Comments’appelletonanimalpréféré?Elèv2(René):Monanimalpréférés’appelleMinet.C’estunchat.Ettoi,comments’appelletonanimalpréféré?Elèv1(Rita):Monanimalpréférés’appelleToutou.C’estunchien.Ilestrestéàlamaison.Elèv2(René):Ilnepouvaitpasveniràl’écolequandmême!

(Aktè yo tonbe ri epi yo tounen al chita.)

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

En commençant par moiRègjwètla:Nouapretenanplasnou,mapchwaziyongwoup10elèv.Noupraldinonyokonnbaymounsanmamòte (Rita, Paul, Mario, Claudia) mapkòmanse:«…» (mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan di non bèt pa li a). Elèvyoapdinonyokonnbaymounsèlman.Konsiy:Siyonelèvdiyonnonmoundefwaoubyennenpòtlòtnonkipanonyokonnbaymoun,elèvsaaapvin«obsèvatè».Selikapsiveyeerèoubyenrepetisyonyo.Yapkontinyejwètlajiskaskereteyonsèlmoun.Selikapgenyen.

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouterevizejodia?E:Comments’appelletonanimalpréféré?ton/ta…?M:Aujourd’huionarévisé:Comment s’appelle ton/ ta… ? ; ton animal préféré ? pour demander à quelqu’un le nom de son lieu d’habitation, de son animal préféré, des personnes de sa famille ou de son école.

Bravo !

Activité 4

Activité 5

Page 341: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 61

339

Objectif:Direl’endroitoùsetrouveunepersonne,unanimalouunechose.Êtrecapablededire:Je suis dans/ à/ au…Vocabulaire:La/unechambre,la/unecuisine,le/unlit,la/unetable,la/unecour,le/unsalon.Autre(s)structure(s):Oùes-tu?Matériel(s):Guidedumaître,posterN°4Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationdessons/R//U/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:RitaakMarioapprepareyopouyoalelekòl.Jeanviniakmanjepouchenan.LapchècheToutou.Lapfèvitpaskemanmanyopala.Anjeneral,semanmanyokimennenMarioakRitalekòl.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Lelapinestdanssonbain.(Mete chak endèks ou bò tèt ou pou montre zorèy lapen.) Lasourisestdanssonlit.(Mete 2 menm ou bò machwè ou epi panche tèt ou.)Lemoutonestsurunpont.(Fè tankou yon mouton k ap begle.)L’anolisestsurletapis.(Fè jès yon tapi ak plan men ou.)

Activité 1

Page 342: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 61

340

M : Kounye a, m pral di ti koze/ chante a liy pa liy epi nou pral repete aprè m. N ap kanpe epi n ap fè jèsyo avè m. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)

M:Kiyèskiapbenyen?E:Selapenan.M:Selapenankapbenyen.M+E:Selapenankapbenyen.E:Selapenankapbenyen.M:Selapenankapbenyen.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quiestdanssonbain?Fè men m jan an pou : Rép:C’estlelapinquiestdanssonbain.

M:Kiyèskinankabannli?Fè menm jan an pou : Rep:Sesouritlakinankabannli.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quiestdanssonlit?Fè menm jan an pou : Rép:C’estlasourisquiestdanssonlit.

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà:Dire : Je suis dans/ à/ au…, pour se localiser dans la maison.

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

(Mèt la/matmwazèl la/ madanm nan ap touche desen de timoun yo ki nan kay la ; y ap jwe ak yon kamyon ak yon toupi.)

Activité 2

Page 343: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 61

341

M:SiyonmounrelePaulepiyomande:«Paul,kikotewye?»,kisaPaulapreponn?E:Nankayla.M:Paulapreponn:Mwenanndankayla.M+ :Paulapreponn:Mwenanndankayla.

:Paulapreponn:Mwenanndankayla.M:Paulpreponn:Mwenanndankayla.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Lesdeuxenfantssontàlamaison.Ilsjouentavecuncamionetunetoupie.Siquelqu’unappellePauletluidemande:«Paul,oùes-tu?»,quevarépondrePaul?Fè menm Jan an pou : Rép:Paulvarépondre:Jesuisdanslamaison.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap touche desen manman an ki chita sou dodin nan postè a.) M:SiPauldimanmanl:«Manman,kotewyelaa?»,kisamanmanPaulapreponnli?Fè menm jan an pou : Rép:ManmanPaulapreponn:Mwensoudodinnan.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:SiPaulditàsamaman:«Maman,oùes-tu?»,qu’est-cequesamamanvarépondre?Fè menm jan an pou : Rép:Samamanvarépondre:Jesuissurladodine.

M:Poukisanoudi:Jesuisdans/sur/à/en…?Fè menm jan an pou : Rép:Noudi:Jesuisdans/sur/à/en…pounoupresizekibònouye.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Pourquoidit-on:Jesuisdans/sur/à/en…?Fè menm jan an pou : Rép:Ondit:Jesuisdans/sur/à/en…pourselocaliser.

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Page 344: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 61

342

Se istwa Rita ak Mario k ap prepare yo pou yo ale lekòl. Jean vini ak manje pou chen an. L ap chèche Toutou. Manman yo pa la. An jeneral, se li ki mennen Mario ak Rita lekòl.

M:Mwenprallikòmansmanistwaapounou.Jean rantre nan kizin nan, l ap chache Mario.Jean:Oùes-tuMario?Mario:Jesuisdanslachambre.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap pe ze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaJeanmande?E:Oùes-tu,Mario?M:Jeanmande:Oùes-tu,Mario?M+ :Jeanmande:Oùes-tu,Mario?

:Jeanmande:Oùes-tu,Mario?M:Jeanmande:Oùes-tu,Mario?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuedemandeJean?Fè menm jan an pou : Rép:Jeandemande:Oùes-tuMario?

M:KisaMarioreponn?Fè menm jan pou : Rep:Marioreponn:Jesuisdanslachambre.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuerépondMario?Fè menm jan an pou : Rép:Mariorépond:Jesuisdanslachambre.

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)M : Kounye a, nou pral aprann mo ak fraz sa yo :

Page 345: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 61

343

M : Pour dire où l’on est, on dit : Je suis dans/ à/ en + le lieu.M:Parexemple:Jesuisàlamaison. M : À mon tour M : Je suis à la maison.M:Tousensemble M+E:Je suis à la maison.M:Àvotretour E:Je suis à la maison.M:Pardeux E+E:Je suis à la maison.M:Àtontour E:Je suis à la maison.

Fè menm jan an pou : Danslachambre,danslejardin/auxtoilettes/danslesalon.

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

(Elèv 1 an ak elèv 2 a ap pase devan pou yo ka poze tout klas la kesyon. Chak elèv ap imajin yon kote diferan daprè kote yo ye anndan lakay yo. Elèv yo ap kanpe pou yo di sa.)Elèv1:Oùes-tu?Elèv3:Jesuisdans…Elèv1:Oùes-tu?Elèv4:Jesuisà…Elèv1:Oùes-tu?Elèv5:Jesuisen…

Elèv2:Oùes-tu?Elèv3:Jesuisdans…Elèv2:Oùes-tu?Elèv4:Jesuisà…Elèv2:Oùes-tu?Elèv5:Jesuisen…

Activité 3

Page 346: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 61

344

Activité 5

Activité 4 Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Jakadi a ditRègjwètla:Maplonjedwètmwensouyonelèv,mapdi:«Jakadiadit:Oùes-tu?»Élèvmlonjedwètsouliaapimajineyonkotenankay (dans la chambre, au salon, à la cuisine, dans la salle à manger etc.) epi l pa di kote a akmodèlfrazsaa:Jesuisdans/sur/à…Simdi:«Oùes-tu?»epimpatadi«Jakadiadit»,elèvlaapmetedwètlisoubouchli.Konsiy:Elèvkipafèsakonsa,apvinmennenjwètla.

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouaprannjodia?E:Jesuisdans/à.M:Aujourd’hui,onaapprisàdire:Je suis dans/ sur/ à/ au…, pour se localiser dans la maison.

Bravo !

Page 347: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 62

345

Objectif:Direl’endroitoùsetrouveunepersonne,unanimalouunechose.Êtrecapablededire:Il/ elle est dans/ à/ en… Vocabulaire:Une/latable,un/lebanc,un/lebureau,une/laclasse,il/elle.Autre(s)structure(s):Oùest-il/elle?Matériel(s):Guidedumaître,posterN°11Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationdessons/R//U//E/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:SeistwaRitaakMariokiapprepareyopouyalelekòl.Jeanviniakmanjepouchenan.LapchècheToutou.Manmanpala.DabitidsemanmankimennenMarioakRitalekòl.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Lelapinestdanssonbain.(Mete chak endèks ou bò tèt ou pou montre zorèy lapen.) Lasourisestdanssonlit.(Mete 2 menm ou bò machwè ou epi panche tèt ou.)Lemoutonestsurunpont.(Fè tankou yon mouton k ap begle.)L’anolisestsurletapis.(Fè jès yon tapi ak plan men ou.)

Activité 1

Page 348: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 62

346

M : Kounye a, m pral di ti koze/ chante a liy pa liy epi nou pral repete aprè m. N ap kanpe epi n ap fè jèsyo avè m. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)

M:Kiyèskinankabannli?E:Souritla.M:Souritla.M+E:Souritla.E:Souritla.M:Souritla.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quiestdanssonlit?Fè men m jan an pou : Rép:Lasouris.

M:Kiyèskisouponan?Fè menm jan an pou : Rép:Moutonan.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quiestsurlepont?Fè menm jan an pou : Rép:Lemouton.

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà:Dire : Il/ elle est dans/ à/ en…, pour localiser une personne.

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

Activité 2

Page 349: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 62

347

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap touche chak desen ki nan postè a epi li poze timoun yo kesyon : Ki sa yo ye an kreyòl nan fòm fraz sa : « Ki sa sa a ye ? » Aprè sa, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche desen papa a.)M:Menpapa,kibòliyenanpostèa?E:Linandispansèa.M:Linandispansèa.M+ :Linandispansèa.

:Linandispansèa.M:Linandispansèa.

M : Kounye a, nou pral di sa an fransè.M:Voicipapa,oùest-ilsurleposter?Fè menm jan an pou :Rép:Ilestaudispensaire.

(Mèt la/ matmwazél la/ madanm nan touche desen manman.) M:Menmanman,kibòliyenanpostèa?Fè menm jan an pou :Rép:Linanmachea.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Voicimaman,oùest-ellesurleposter?Fè menm jan an pou :Rép:Elleestaumarché.

M : Ki sa nou di pou presize ki kote yon moun ye ?Fè menm jan an pou :Rép:Pounoupresizekikoteyonmounyenoudi:Li…+koteliyea.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequ’onditpourpréciserl’endroitoùsetrouveunepersonne?Fè menm jan an pou :Rép:Il/elleest…+l’endroitoùsetrouvelapersonne.

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Page 350: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 62

348

Se istwa Jan k ap chache Mario. Li rantre nan kizin nan.M:Mwenpralliyonpatinanrèsistwaapounou.Mario rive nan kizin nan. Rita:Oùestmaman?Mario:Elleestàl’église.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaRitamandeMario?E:Oùestmaman?M:RitamandeMario:Oùestmaman?M+ :RitamandeMario:Oùestmaman?

:RitamandeMario:Oùestmaman?M:RitamandeMario:Oùestmaman?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuedemandeRitaàMario?Fè menm jan an pou : Rép:RitademandeàMario:Oùestmaman?

M:KisaMarioreponnRita?Fè menm jan pou :Rép:MarioreponnRita:Elleestàl’église.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuerépondMarioàRita?Fè menm jan an pou : Rép:MariorépondàRita:Elleestàl’église.

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)M:Kounyea,noupralaprannmoakfrazsayo:

Page 351: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 62

349

M : Pour localiser une personne, on dit : Il/ elle est dans/ à/ en + le lieu.M:Quandc’estungarçon,ondit:Ilestà/dans/en+lelieu.M:Parexemple:Ilestàlamaison.M : À mon tour M : Il est à la maison. M:Tousensemble M+E:Il est à la maison.M:Àvotretour E:Il est à la maison. M:Pardeux E+E:Il est à la maison.M:Àtontour E:Il est à la maison.

M:Quandc’estunefille,ondit:Elleestà/dans/en+lelieu.M:Parexemple:Elleestàl’église.M : À mon tour M : Elle est à l’église.M:Tousensemble M+E:Elle est à l’église.M:Àvotretour E:Elle est à l’église. M:Pardeux E+E:Elle est à l’église.M:Àtontour E:Elle est à l’église.

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

(Elèv 1 an ak elèv 2 a ap pase devan pou yo ka poze tout klas la kesyon. Y ap lonje dwèt yo sou ti gason ak ti � ki nan klas la pou yo ka jwenn modèl yo bezwen an. Lòt elèv yo ap bay repons pou yo di ki kote elèv yo lonje dwèt sou li a ye. Men avan sa, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap mande ti � ak ti gason an pou yo mete kò yo plizyè kote nan klas la.)Elèv1:Oùest…(non elèv li montre a)?Elèvyo:Ilestsurlebanc.Elèv2:Oùest…(non elèv li montre a)?Elèvyo:Elleestsouslatable.Elèv1:Oùestlamaîtresse/lemaître?Elèvyo:Elle/ilestdevantlaporte.

Activité 3

Page 352: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 62

350

Activité 5

Activité 4 Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Jakadi a ditRègjwètla:Mapkanpedevanklasla.Mapdi:«Jakadi:Oùest-il/elle?»Elèvlaapdinonkèkkotemounkaye(à la plage, dans le jardin, au marché, à l’église, en ville, etc.)pandanyapsèviakmodèlsaa:Il/elleest…Konsiy:Simètla/matmwazèlla/madanmnandi:«Oùest-il/elle?»epilpatadi«Jakadi»anvan,lèsaaelèvladwemeteyondwètlisoubouchli.Elèvkipafèsakonsaaapvinmennenjwètla.

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouaprannjodia?E:Il/elleestdans/à.M:Aujourd’hui,onaapprisàdire:Il/ elle est dans/ à/ en…, pour localiser une personne.

Bravo !

Page 353: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 63

351

Objectif:Direl’endroitoùsetrouveunepersonneouunanimal.Êtrecapablededire:Le/ la… est sur…/ dans un/ une/ le/ la/ l’…Vocabulaire:Lechien,lechat,lecheval,lecabri,lecoq,l’oiseau.Autre(s)structure(s):Oùest…?Matériel(s):Guidedumaître,posterN°12Information(s)complémentaire(s):Veilleràl’utilisationdesur/sousenfrançais.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:SeistwaRitaakMariokapprepareyopouyoalelekòl.Jeanrantreakmanjepouchenan.Lapchèchemanman l.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Lelapinestdanssonbain.(Mete chak endèks ou bò tèt ou pou montre zòrèy lapen.)Lasourisestdanssonlit.(Mete 2 menm ou bò machwè ou epi panche tèt ou.)Lemoutonestsurunpont.(Fè tankou yon mouton k ap begle.)L’anolisestsurletapis.(Fè jès yon tapi ak plan men ou.)

Activité 1

Page 354: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 63

352

M:Kounyea,mpralditikoze/chantealiypaliyepinoupralrepeteaprèm.Napkanpeepinapfèjèsyo avè m. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)

M:Kisakisoukabannnan?E:Souritla.M:Sesouritlakisoukabannnan.M+E:Sesouritlakisoukabannnan.E:Sesouritlakisoukabannnan.M:Sesouritlakisoukabannnan.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quiestdanslelit?Fè menm jan pou :Rép:C’estlasourisquiestdanssonlit.

M:Kiyèskisouponan?Fè menm jan pou :Rép:Semoutonankisouponan.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quiestsurlepont?Fè menm jan an pou :Rép:C’estlemoutonquiestsurlepont.

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà:Dire : Le/ la… est sur…/ dans un/ une/ le/ la/ l’…, pour localiser un animal.

Page 355: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 63

353

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap touche desen kòk la.)

M:Saaseyonkòk.Kikotenouwèkòklaye?E:Soueskalyea.M:Kòklasoueskalyea. M+ :Kòklasoueskalyea.

:Kòklasoueskalyea.M:Kòklasoueskalyea.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:C’estuncoq.Oùestlecoq?Fè menm jan an pou :Rép:Lecoqestsurl’escalier.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap touche desen kabrit la.)

M:Seyonkabrit.Kikotenouwèkabritlaye?Fè menm jan an pou :Rép:Kabritlananlakoua.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:C’estuncabri.Oùestlecabri?Fè menm jan an pou :Rép:Lecabriestsurlacour.

M:Kisanoudilènapdikoteyonbètye?Fè menm jan an pou :Rép:Lènapdikoteyonbètye,noudi:Bètlatèlkote.Paegzanp:Kabritlananlakoua.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequ’onditpourdirel’endroitoùsetrouveunanimal?Fè menm jan an pou :Rép:Pourdirel’endroitoùsetrouveunanimal,ondit:L’animalsetrouveàtelendroit.Parexemple:Lecabriestsurlacour.

Activité 2

Page 356: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 63

354

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Se istwa Rita ak Mario k ap prepare yo pou yo ale lekòl. Jean rantre ak manje pou chen an. Li al bay chen an manje. Men li pa wè Toutou.

M:Mwenprallirèspatiistwaapounou.

Jean:OùestToutou?RitaetMario:Toutouestcouchésurlemurdujardin.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaJeanmandeRitaakMario?E:OùestToutou?M:Jeanmande:OùestToutou?M+ :Jeanmande:OùestToutou?

:Jeanmande:OùestToutou?M:Jeanmande:OùestToutou?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuedemandeJeanàRitaetàMario?Fè menm jan an pou :Rép:Jeandemande:OùestToutou?

M:KisaRitaakMarioreponnJean?Fè menm jan an pou :Rép:RitaakMarioreponnJean:Toutouestcouchésurlemurdujardin.

Page 357: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 63

355

M : Kounye a, nou pral di sa an fransè.M:QuerépondentRitaetMarioàJean?Fè menm jan an pou :Rép:RitaetMariorépondent:Toutouestcouchésurlemurdujardin.

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)M:Kounyea,noupralaprannmoakfrazsayo:

M:Pourlocaliserunanimal,ondit:Lenomdel’animal+est+l’endroit.M:Parexemple:Lechienestdanslasalle.M : À mon tour M : Le chien est dans la salle.M:Tousensemble M+E:Le chien est dans la salle.M:Àvotretour E:Le chien est dans la salle.M:Pardeux E+E:Le chien est dans la salle.M:Àtontour E:Le chien est dans la salle.

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

Elèv 1 an ak elèv 2 a ap pase devan pou yo poze tout klas la kesyon. Y ap vin jwe wòl mèt la/ matmwazèl la/madanm nan youn aprè lòt. Y ap touche desen bèt ki nan postè 12 la, epi y ap mande elèv yo pou yo di kote bèt yo ye.Elèv1:Oùestl’oiseau?Elèvyo:L’oiseauestsurletoit.Elèv1:Oùestlecoq?Elèvyo:Lecoqestsurl’escalier.Elèv2:Oùestlecabri?Elèvyo:Lecabriestsurlacour.Elèv2:Oùestlechien?Elèvyo:Lechienestenfacedegrand-mère.

Activité 3

Page 358: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 63

356

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Jakadi a dit Règjwètla:Mapkanpedevanklasla.Mapdi:«Jakadiadit:Mettezlecrayonsurlatête.»Noutoutapfèmouvmanan,epinapdi:«Jemetslecrayonsurmatête.»Simdi:«Mettezlecrayonsurlatête.»,sanmpadi:«Jakadiadit»anvanlòdla,noupapegzekitelòdla.Sigenelèvkiegzekitelòdla,sanmpadi:«Jakadiadit»anvan,lipèdi.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap kontinye ak lòt mouvman sa yo : Mettez le doigt sur la bouche, mettez les mains sur les hanches, mettez le cahier dans un sac.)

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouteaprannjodia?E:Le/la…estsur…/dansun/une/le/la/l’…M:Aujourd’hui,onaapprisàdire:Le/ la… est sur…/ dans un/ une/ le/ la/ l’…, pour localiser un animal.

Bravo !

Activité 4

Activité 5

Page 359: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 64

357

Objectif:Direl’endroitoùsetrouveunepersonne,unanimalouunechose.Êtrecapablededire: Le/ la…/ il/ elle est sur/ dans un, une, le, la, l’…Vocabulaire:Une/latable,une/lamaison,un/lecamion,une/l’étagère.Autre(s)structure(s):Oùest…?Matériel(s):Guidedumaître,posterN°4Information(s)complémentaire(s):Veilleràl’utilisationdesurenfrançais.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:SeistwaRitaakMariokapprepareyopouyalelekòl.Jeanrantreakmanjepouchenan.Lalbaychenanmanje.MarioakRitapwofitepouseretastelia.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Lelapinestdanssonbain.(Mete chak endèks ou bò tèt ou pou montre zòrèy lapen.)Lasourisestdanssonlit.(Mete 2 menm ou bò machwè ou epi panche tèt ou.)Lemoutonestsurunpont.(Fè tankou yon mouton k ap begle.)L’anolisestsurletapis.(Fè jès yon tapi ak plan men ou.)

Activité 1

Page 360: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 64

358

M:Kounyea,mpralditikoze/chantealiypaliyepinoupralrepeteaprèm.Napkanpeepinapfèjèsyo avè m. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)

M:Kisakisouponan?E:Moutonan.M : Mouton an sou pon an.M+E:Moutonansouponan.E:Moutonansouponan.M : Mouton an sou pon an.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quiestsurlepont?Fè menm jan pou :Rép:Lemoutonestsurlepont.

M:Kisakisoutapia?Fè menm jan pou :Rép:Zandolitlasoutapia.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quiestsurletapis?Fè menm jan an pou :Rép:L’anolisestsurletapis.

M:Aujourd’hui,onvaapprendreà:Dire : Le/ la…/ il/ elle est sur/ dans un, une, le, la, l’…, pour localiser un objet ou un animal.

Page 361: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 64

359

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap touche desen tab la.)

M:Kikotenouwètabla,nankaylaoubyendeyòa?E:Nankayla.M:Tablanankayla. M+ :Tablanankayla.

:Tablanankayla.M:Tablanankayla.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Oùestlatable?Fè menm jan an pou :Rép:Latableestdanslamaison.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap touche desen kamyon an.)

M:Kikotenouwèkamyonan?Fè menm jan an pou :Rép:Soutabla.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Oùestlecamion?Fè menm jan an pou :Rép:Lecamionestsurlatable.

M:Kisanoudilènapdikoteyonbagayye?Fè menm jan an pou :Rép:Lènapdikoteyonobjèye,noudi:Bagaylatèlkote.Paegzanp:Toupiasoutabla.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequ’onditpourdireoùsetrouveunobjet?Fè menm jan an pou :Rép:Pourdireoùsetrouveunobjet,onditl’objetsetrouveàtelendroit.Parexemple:Latoupieestsurlatable.

Activité 2

Page 362: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 64

360

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Se istwa Rita ak Mario k ap prepare yo pou yo ale lekòl. Jean rantre ak manje pou chen an. Li al bay chen an manje. Mario ak Rita pwo�te sere tas te li a.

M:Mwenprallirèspatiistwaapounou.

Jean:Oùestmonthé?Rita:Tonthéestsurl’étagère.Mario : Il est sur le feu.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaJeanmande?E:Oùestmonthé?M:Jeanmande:Oùestmonthé?M+ :Jeanmande:Oùestmonthé?

:Jeanmande:Oùestmonthé?M:Jeanmande:Oùestmonthé?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuedemandeJean?Fè menm jan an pou :Rép:Jeandemande:Oùestmonthé?

M:KisaRitareponn?Fè menm jan an pou :Rép:Ritareponn:Tonthéestsurl’étagère.

Page 363: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 64

361

M : Kounye a, nou pral di sa an fransè.M:QuerépondRita?Fè menm jan an pou :Rép:Ritarépond:Tonthéestsurl’étagère.

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)M:Kounyea,noupralaprannmoakfrazsayo:

M:Pourlocaliserunobjet,ondit:Lenomdel’objet+est+l’endroit.M:Parexemple:Latoupieestsurlatable.M : À mon tour M : La toupie est sur la table.M:Tousensemble M+E:La toupie est sur la table.M:Àvotretour E:La toupie est sur la table.M:Pardeux E+E:La toupie est sur la table.M:Àtontour E:La toupie est sur la table.

Fè menm jan an pou : Lecamionestsurlatable.Lethéestsurl’étagère.

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

(Yon elèv ap jwe wòl Rita a. Yon lòt ap jwe wòl Mario a epi yon lòt ap jwe wòl Jean an.)Elèv3(Jean):OùestToutou?Elèv1ak2(Rita et Mario):Toutouestsurlemurdujardin.Elèv3(Jean):Oùestmonthé?Elèv1(Rita):Tonthéestsurl’étagère.Elèv2(Mario):Ilestsurlefeu.

Activité 3

Page 364: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 64

362

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Jakadi a dit Règjwètla:Mapkanpedevanklasla.Mapdi:«Jakadiadit:Metslamainsurlatête.»Toutelèvyoapfèmouvmanan.Epiyapdi:«Jemetslamainsurmatête.»Simdi:«Metslamainsurlatête.»,sanmpadiJakadianvanlòdla,noupapegzekitelòdla.Konsiy:Sigenelèvkiegzekitelòdla,sanmpatdiJakadianvan,lipèdi.Lòtmouvman:Doigtsurlabouche,livredanslesac,mainssurleshanches,crayondansuncahier.

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouteaprannjodia?E:Le/laestsur/dansun/une/le/la/l’…M:Aujourd’hui,onaapprisàdire: Le/ la…/ il/ elle est sur/ dans un, une, le, la, l’…, pour localiser un objet ou un animal.

Bravo !

Activité 4

Activité 5

Page 365: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 65

363

Objectif:Direl’endroitoùsetrouveunepersonne,unanimalouunechose.Êtrecapablededire:Je suis dans/ à/ en… ; Il/ elle est dans/ à/ en…Vocabulaire:Lachambre,lacuisine,je,il,elle,lechien,lechat,l’oiseau,lecoq,lecabri,lelit,milieu,droite,gauche,garage,enfacede…,àcôtéde…etc.Autre(s)structure(s):–Matériel(s):Guidedumaître,posterN°12Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationdessons/R//E/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:RitaakMarioapprepareyopouyoalelekòl.Jeanviniakmanjepouchenan.LapchècheToutou.Lapfèvitpaskemanmanyopala.Anjeneral,semanmanyokimennenMarioakRitalekòl.

M:Aujourd’hui,onvaréviser:Je suis dans… ; Il/ elle est à…, pour dire où se trouve une personne, un animal ou une chose.

Koute istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kounyea,mprallipatinanistwanoutewèadefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyonaprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo.)

Activité 1

Activité 2

Page 366: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 65

364

Jean rantre nan kizin nan ; l ap chèche Mario.Jean:Oùes-tu,Mario?Mario:Jesuisdanslachambre.

Mario antre nan kizin nan.Rita:Oùestmaman?Mario:Elleestàl’église.Jean:OùestToutou?RitaetMario:Toutouestcouchésurlemurdujardin.

Jean pral bay Toutou manje. Mario ak Rita tou pwo�te sere tas kafe Jean an. Jean tounen. Jean:Oùestmonthé?

Rita ak Mario ap souri. Yo pa di yon mo pou yo ka nui Jean. Jean fache. Li tonbe chèche tas la.Jean:Oùestmonthé?Rita:Tonthéestsurl’étagère.Mario:Ilestsurlefeu.

M : M ap li yon dezyèm fwa. Si nou tande mo oubyen fraz n ap repase yo lè m ap li, leve pous nou anlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap revize yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann teks la. L ap itlize bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaJeanmandeMario?E:Oùes-tu,Mario?M:Jeanmande:Oùes-tu,Mario?M+ :Jeanmande:Oùes-tu,Mario?

:Jeanmande:Oùes-tu,Mario?M:Jeanmande:Oùes-tu,Mario?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuedemandeJeanàMario?Fè menm jan an pou :Rép:Jeandemande:Oùes-tu,Mario?

M:KisaMarioreponn?Fè menm jan an pou :Rép:Marioreponn:Jesuisdanslachambre.

Page 367: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 65

365

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuerépondMario?Fè menm jan an pou :Rép:Mariorépond:Jesuisdanslachambre.

M:KisaRitamandeMario?Fè menm jan pou : Rép:Ritamande:Oùestmaman?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuedemandeRitaàMario?Fè menm jan an pou :Rép:Ritademande:Oùestmaman?

M:KisaMarioreponn?Fè menm jan an pou :Rép:Marioreponn:Elleestàl’église.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuerépondMario?Fè menm jan an pou :Rép:Mariorépond:Elleestàl’église.

M:KisaJeanmandeRitaakMario?Fè menm jan an pou : Rép:Jeanmande:OùestToutou?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuedemandeJeanàRitaetMario?Fè menm jan an pou :Rép:Jeandemande:OùestToutou?

M:KisaRitaakMarioreponn?Fè menm jan an pou :Rép:RitaakMarioreponn:Toutouestcouchésurlemurdujardin.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuerépondentRitaetMario?Fè menm jan an pou :Rép:RitaetMariorépondent:Toutouestcouchésurlemurdujardin.

Page 368: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 65

366

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotrepaseyo.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap repase yo. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

Elèv1:Oùes-tu?Elèv2:Jesuisdanslaclasse.Elèv1:Oùesttondirecteur/tadirectrice?Elèv2:Il/elleestdanssonbureau.Élève 3 joue le rôle du maître, il va utiliser le poster 12 pour poser des questions à l’ensemble de la classe.Elèv3:Oùestlechien?Elèvyo:Lechienestenfacedegrand-mère.Elèv3:Oùestlelit?Elèvyo:Lelitestàdroitedelasalle.

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Jakadi a dit Règjwètla:Mapkanpedevanklasla.Maplonjedwètmwensouyonelèvmapdi:«Jakadiadit:Oùestl’oiseau?».Elèvlaapreponnn:«L’oiseauestsurletoit».Simdi:«Oùestl’oiseau?»,sanmpadi«Jakadiadit»anvanmdisa,noupapreponn.Elèvkireponn,sanmpadi«Jakadiadit»anvananpèdi.

Konsiy:Elèvkipèdiaapvinmounkapmennenjwètla.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap kontinye ak lòt mo sa yo : Le coq/ le cabri/ le chien. Rep : Le coq est sur l’escalier/ le cabri est sur la cour/ le chien est en face de la grand-mère.)

Activité 3

Activité 4

Page 369: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 65

367

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouterepasejodia?E:Jesuisdans…M:Aujourd’hui,onarévisé:Je suis dans/ à/ en… ; Il/ elle est dans/ à/ en…, pour dire où se trouve une personne, un animal ou une chose.

Bravo !

Activité 5

Page 370: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 66

368

Objectif:Demanderl’endroitoùsetrouveunepersonne,unanimalouunechose.Êtrecapablededire:Où est le/ la/ l’… ?Vocabulaire:Ledirecteur,une/lamaîtresse,tamaman,masœur.Autre(s)structure(s):Le/la/l’…est…Matériel(s):Guidedumaître,posterN°11Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationduson/R/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:SeistwaRitaakMariokapprepareyopouyoalelekòl.YotoupwofiteseretasteJeananpandanlialbaychenanmanje.Jeanpakontanditou.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Activité 1

Page 371: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 66

369

Oùestlamaîtresse?(Madam nan ap kache dèyè biwo a.)Derrièrelebureau.Oùestlebureau?(Montre biwo a.) Àcôtédutableau.Oùestletableau?(Montre tablo a.)Accrochéaumur.Mais,oùsontlesélèves?(Lonje dwèt sou elèv yo.)Ilssontpartisàlamaison.

M:Kounyea,mpralditikoze/chantealiypaliyepinoupralrepeteaprèm.Napkanpeepinapfèjèsyoavè m.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)

M:Kikotemadamnanye?E:Dèyèbiwoa.M:Madamnandèyèbiwoa.M+E:Madamnandèyèbiwoa.E:Madamnandèyèbiwoa.M:Madamnandèyèbiwoa.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Oùestlamaîtressedanslacomptine?Fè menm jan an pou :Rép:Lamaîtresseestderrièrelebureau.

M:Kikoteelèvyoyenantikoze/chantea?Fè menm jan an pou :Rép:Yoalelakayyo.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Oùsontlesélèvesdanslacomptine?Fè menm jan an pou :Rép:Ilssontpartisàlamaison.

Page 372: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 66

370

M : Aujourd’hui, on va apprendre à :Dire : Où est le/ la/ l’… ?, pour demander à quelqu’un de localiser une personne de l’école ou de la maison.

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou desen ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche desen Rita ki devan lekòl la.)M:KibòRitaye?E:Devanlekòlla.M:Ritadevanlekòlla.M+ :Ritadevanlekòlla.

:Ritadevanlekòlla.M:Ritadevanlekòlla.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:OùestRita?Fè menm jan an pou :Rép:Ritaestdevantl’école.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche desen Paul bò rivyè a.)M:KibòPaulye?Fè menm jan an pou :Rép:Paulbòrivyèa.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:OùestPaul?Fè menm jan an pou :Rép:Paulestprèsdelarivière.

M:Kisanoudipoumandekibòyonmounye?Fè menm jan an pou :Rép:Poumandekibòyonmounye,noudi:Kikote…+nonmounnan?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequ’onditpourdemanderàquelqu’unoùestunepersonne?Fè menm jan an pou :Rép:Pourdemanderàquelqu’unoùestunepersonne,ondit:Oùest…+lenomdelapersonne.

Activité 2

Page 373: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 66

371

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Se istwa Rita ak Mario k ap prepare yo pou yo ale lekòl. Yo tou pwo�te sere tas te Jean an pandan li al bay chen an manje. Jean pa kontan ditou.

M:Mwenpralliyonpatinanrèsistwaapounou.

Finalman,timounyodesidebayJeanteaepiyoalelekòl.SoulakoulekòllaRitarankontrePaulkanmaradklas li a. Rita:BonjourPaul,oùestMadameClaudia?Paul:Jenesaispas.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaRitadipoumandekotemadamClaudiayenanistwaa?E:OùestMadameClaudia?M:Ritadi:OùestMadameClaudia?M+ :Ritadi:OùestMadameClaudia?

:Ritadi:OùestMadameClaudia?M:Ritadi:OùestMadameClaudia?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QueditRitapourdemanderàPaull’endroitoùsetrouveMadameClaudiadansl’histoire?Fè menm jan an pou :Rép:Ritadit:OùestMadameClaudia?

Page 374: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 66

372

M : Ki sa Paul reponn ?Fè menm jan an pou :Rép:Paulreponn:Jenesaispas.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuerépondPaul?Fè menm jan an pou :Rép:Paulrépond:Jenesaispas.

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)M : Kounye a, nou pral aprann mo ak fraz sa yo :

M:Pourdemanderàquelqu’unoùestunepersonne,ondit:Oùest…+lenomdelapersonne.M:Parexemple:Oùestledirecteur?M : À mon tour M : Où est le directeur ?M:Tousensemble M+E:Où est le directeur ?M:Àvotretour E:Où est le directeur ?M:Pardeux E+E:Où est le directeur ?M:Àtontour E:Où est le directeur ?

Fè menm jan pou :Leprofesseur,tamaman,masœur,tonfrère.

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

(Elèv 1 ap jwe wòl Rita. Elèv 2, Paul. Elèv yo ap sèvi ak postè a pou touche desen yo si sa nesesè.)Soulakoulekòlla,RitarankontrePaulkamaradklaslia.Elèv1(Rita):BonjourPaul.OùestMadameClaudia?Elèv2(Paul):Ellleestsurlacour.

Activité 3

Page 375: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 66

373

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Zip Zap Règjwètla:Mapdichakfrazkigennonmounnoupralsèvinanjwètlaakkoteyoye.Koute.(Rita est devant l’école.) N ap rete nan plas nou. M ap kanpe devan nou. Lèmwenlonjedwètsouyonelèv,epimdi:«ZIP»,elèvlaapdi:«Oùest…+nonmounmwenbayla?»Egzanp:OùestRita?Lèmwenlonjedwètsouyonelèv,epimdi:«ZAP»,elèvlaapreponnkesyonkamaradlapandanlaprespektekoteyotepresizemounyoyea.Egzanp:Ritaestdevantl’école.Lèmwendi:«ZIPZAP»,toutmounapbatbravo.Egzanp:Ritaestdevantl’école…Siyonelèvpèdi,lappranplasmounkapmennenjwètla.Mèt la ap kontinye ti jwét sa ak « le directeur est à son bureau », « le maître est dans la classe », « ma maman est á la maison ».

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouaprannjodia?E:Oùestledirecteur?Oùestmamaman?M:Aujourd’huionaapprisàdire:Où est le/ la/ l’… ?, pour demander à quelqu’un de localiser une personne de l’école ou de la maison.

Bravo !

Activité 4

Activité 5

Page 376: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 67

374

Objectif:Demanderl’endroitoùsetrouveunepersonne,unanimalouunechose.Êtrecapablededire:Où est le/ la/ l’… ?Vocabulaire:Lechat,lechien,lecabri,lapoule,lecoq,letoit,lamaison.Autre(s)structure(s):Le…est…Matériel(s):Guidedumaître,posterN°12Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationdessons/R//U//E/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:SeistwaRitaakMariokapprepareyopouyalelekòl.YotoupwofiteseretasteJeananpandanlalbaychenanmanje.Jeanpakontanditou.Aprèsa,yobalteliepiyopranwoutlekòl.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Activité 1

Page 377: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 67

375

Oùestlamaîtresse?(Madam nan ap kache dèyè biwo a.)Derrièrelebureau.Oùestlebureau?(Montre biwo a.) Àcôtédutableau.Oùestletableau?(Montre tablo a.)Accrochéaumur.Mais,oùsontlesélèves?(Lonje dwèt sou elèv yo.)Ilssontpartisàlamaison.

M:Kounyea,mpralditikoze/chantealiypaliyepinoupralrepeteaprèm.Napkanpeepinapfèjèsyoavè m.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)

M:Kikotebiwoaye?E:Soukotetabloa.M:Biwoasoukotetabloa.M+E:Biwoasoukotetabloa.E:Biwoasoukotetabloa.M:Biwoasoukotetabloa.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Oùestlebureau?Fè menm jan pou : Rép:Lebureauestàcôtédutableau.

M:Kikoteelèvyoye?Fè menm jan pou : Rép:Elèvyoalelakayyo.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Oùsontlesélèves?Fè menm jan pou : Rép:Lesélèvessontpartisàlamaison.

Page 378: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 67

376

M : Aujourd’hui, on va apprendre à :Dire : Où est le/ la/ l’… ?, pour demander à quelqu’un de localiser un animal.

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche desen zwazo a sou do kay la.)M:Kibòzwazoaye?E:Soudokayla.M:Zwazoasoudokayla.M+ :Zwazoasoudokayla.

:Zwazoasoudokayla.M:Zwazoasoudokayla.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Oùestl’oiseau?Fè menm jan pou : Rép:L’oiseauestsurletoitdelamaison.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche desen kabrit la ki nan lakou a.)M:Kibòkabritlaye?Fè menm jan pou : Rép:Kabritlananlakoua.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Oùestlecabri?Fè menm jan pou : Rép:Lecabriestsurlacour.

M:Kisanoudipoumandekoteyonbètye?Fè menm jan pou : Rép:Pounoumandekoteyonbètye,noudi:Kikote+nonbètla?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quedit-onpourdemanderàquelqu’unl’endroitoùsetrouveunanimal?Fè menm jan pou : Rép:Pourdemanderàquelqu’unl’endroitoùsetrouveunanimal,ondit:Oùest+lenomdel’animal?

Activité 2

Page 379: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 67

377

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Se istwa Rita ak Mario k ap prepare yo pou y ale lekòl. Yo tou pwo�te sere tas te Jean an pandan l al bay chen an manje. Jean pa kontan ditou. Aprè sa, yo ba l te li epi yo pran wout lekòl.

M:Kounyea,mwenpralliyonpatinanrèsistwaapou nou.

Soulakoulekòlla,RitarankontrePaulkamaradklaslia. Rita:BonjourPaul,oùestMadameClaudia?Paul:Jenesaispas.Paul:OùesttonchienToutou?Rita : Il est à la maison, il ne peut pas venir à l’école.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaPauldipoumandeRitapouchenlannanistwaa?E:OùesttonchienToutou?M:Pauldi:OùesttonchienToutou?M+ :Pauldi:OùesttonchienToutou?

:Pauldi:OùesttonchienToutou?M:Pauldi:OùesttonchienToutou?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QueditPaulpourdemanderàRital’endroitoùsetrouvesonchiendansl’histoire?Fè menm jan pou : Rép:Pauldit:OùesttonchienToutou?

Page 380: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 67

378

M : Ki sa Rita reponn ?Fè menm jan pou : Rép:Ritaréponn:Ilestàlamaison,ilnepeutpasveniràl’école.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuerépondRita?Fè menm jan pou : Rép:Ritarépond:Ilestàlamaison,ilnepeutpasveniràl’école.

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)M : Kounye a, nou pral aprann mo ak fraz sa yo :

M:Pourdemanderàquelqu’unl’endroitoùsetrouveunanimal,ondit:Oùest…+lenomdel’animal?M:Parexemple:Oùestlechat?M : À mon tour M : Où est le chat ?M:Tousensemble M+E:Où est le chat ?M:Àvotretour E:Où est le chat ?M:Pardeux E+E:Où est le chat ?M:Àtontour E:Où est le chat ?

Fè menm jan pou :TonchienToutou,l’oiseau.

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

(Elèv 1 ap jwe wòl Rita. Elèv 2, Paul.)

SoulakoulekòllaRitarankontrePaulkamaradklaslia.Elèv1(Rita):BonjourPaul,oùestMadameClaudia?Elèv2(Paul):Jenesaispas.Elèv2(Paul):OùesttonchienToutou?Elèv1(Rita):Ilestàlamaison,ilnepeutpasveniràl’école.

Activité 3

Page 381: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 67

379

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Zip Zap Règjwètla:Mapdinoukèknonbètakkoteyoye.Koute(mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ki kote bèt yo ye a 2 fwa):«Lechatsurletoit.»Napretenanplasnou.Maplonjedwètsouyonelèv,epimapdi:«ZIP»,elèvlaapdi:«Oùestaknonbètmwenbayla?»Egzanp:Oùestlechat?Lèlilonjedwètsouyonelèv,epimdi:«ZAP»,elèvlaapreponn:«Lechatestsurletoit.»Lèmdi:«ZipZap»,toutmounapbatbravo.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap repete jwèt la ak lòt. Fraz tankou : Où est la poule ? La poule est sur la cour. Où est le chien ? Le chien est dans la rue. Où est l’oiseau ? L’oiseau est sur le toit.)

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouaprannjodia?E:Oùestlechat?Oùestlechien?M:Aujourd’hui,onaapprisàdire:Où est le/ la/ l’… + le nom de l’animal ? pour demander à quelqu’un de localiser un animal.

Bravo !

Activité 4

Activité 5

Page 382: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 68

380

Objectif:Demanderl’endroitoùsetrouveunepersonne,unanimalouunechose.Êtrecapablededire:Où est le/ la/ l’… ?Vocabulaire:Lelivre,lachaise,lecrayon,latable,lagomme.Autre(s)structure(s):Lelivreest…Matériel(s):Guidedumaître,posterN°12Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationdessons/R//U//E/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:SeistwaRitaakMariokapprepareyopouyalelekòl.YotoupwofiteseretasteJeananpandanlalbaychenanmanje.Jeanpakontanditou.Aprèsa,yoremètlilteaepiyopranwoutlekòl.Yorivelekòlla.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Activité 1

Page 383: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 68

381

Oùestlamaîtresse?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap kache dèyè biwo a.)Derrièrelebureau.Oùestlebureau?(Montre biwo a.) Àcôtédutableau.Oùestletableau?(Montre tablo a.)Accrochéaumur.Mais,oùsontlesélèves?(Lonje dwèt sou elèv yo.)Ilssontpartisàlamaison.

M:Kounyea,mpralditikoze/chantealiypaliyepinoupralrepeteaprèm.Napkanpeepinapfèjèsyoavè m.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)

M:Nantikoze/chantea,kikotebiwoaye?E:Soukotetabloa.M:Nantikoze/chantea,biwoasoukotetabloa.M+E:Nantikoze/chantea,biwoasoukotetabloa.E:Nantikoze/chantea,biwoasoukotetabloa.M:Nantikoze/chantea,biwoasoukotetabloa.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Danslacomptine,oùestlebureau?Fè menm jan pou : Rép:Danslacomptine,lebureauestàcôtédutableau.

M:Nantikoze/chantea,kikotetabloaye?Fè menm jan pou : Rép:Nantikoze/chantea,tabloakwokenanmian.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Danslacomptine,oùestletableau?Fè menm jan pou : Rép:Danslacomptine,letableauestaccrochéaumur.

Page 384: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 68

382

M : Aujourd’hui, on va apprendre à :Dire : Où est le/ la/ l’… ?, pour demander à quelqu’un de localiser un objet.

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou bagay ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche bonbon. Yon bòl ki gen bonbon sou tab la.)M:Kibòbonbonyoye?E:Soutabla.M:Bonbonyosoutabla.M+ :Bonbonyosoutabla.

:Bonbonyosoutabla.M:Bonbonyosoutabla.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Oùsontlesbonbons?Fè menm jan pou : Rép:Lesbonbonssontsurlatable.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche desen tab la.)M:Kibòtablaye?Fè menm jan pou : Rép:Tablabòkotegrannnan.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Oùestlatable?Fè menm jan pou : Rép:Latableestàcôtédelagrand-mère.

M:Pounoumandeyonmounkibòyonbagayye,kisanoudi?Fè menm jan pou : Rép:Kibòbagaylaye?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quedit-onpourdemanderàquelqu’unl’endroitoùsetrouveunobjet?Fè menm jan pou : Rép:Pourdemanderàquelqu’unl’endroitoùsetrouveunobjet,ondit:Oùest…+lenomdel’objet?

Activité 2

Page 385: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 68

383

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Se istwa Rita ak Mario k ap prepare yo pou y ale lekòl. Yo sere tas te Jean an pandan l al bay chen an manje. Jean pa kontan ditou. Aprè sa, yo remèt li te a li epi yo pran wout lekòl. Yo rive lekòl la.

M:Kounyea,mwenprallipounouyonpatinanrèsistwaa.

RitaakPaulrantrenanklasla.MadamClaudiananpokorive.RitavlenuiPaul.Liserebagayliyo.Paul:Oùestlecrayon?Rita:Lecrayonestderrièremondos.René:Oùestlagomme?Paul : La gomme est dans ma poche.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaPauldipoumandekoteRitaserekreyonllannanistwaa?E:Oùestlecrayon?M:Nanistwaa,Pauldi:Oùestlecrayon?M+ :Nanistwaa,Pauldi:Oùestlecrayon?

:Nanistwaa,Pauldi:Oùestlecrayon?M:Nanistwaa,Pauldi:Oùestlecrayon?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QueditPaulpourdemanderàRitaoùellecachesoncrayondansl’histoire?Fè menm jan pou : Rép:Dansl’histoire,Pauldit:Oùestlecrayon?

Page 386: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 68

384

M : Nan istwa a, ki sa René di pou mande Paul gòm nan ?Fè menm jan pou :Rép:Nanistwaa,Renédi:Oùestlagomme?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Dansl’histoire,queditRenéàPaulpourluidemanderoùestlagomme?Fè menm jan pou :Rép:Dansl’histoire,Renédit:Oùestlagomme?

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)M : Kounye a, nou pral aprann mo ak fraz sa yo :

M:Pourdemanderàquelqu’unl’endroitoùsetrouveunobjet,ondit:Oùest…+lenomdel’objet?M:Parexemple:Oùestlelivre?M : À mon tour M : Où est le livre ?M:Tousensemble M+E:Où est le livre ?M:Àvotretour E:Où est le livre ?M:Pardeux E+E:Où est le livre ?M:Àtontour E:Où est le livre ?

Fè menm jan pou :Lachaise,labrosse,lecahier.

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotaprannnan.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

(Elèv 1, ap jwe wòl Rita. Elèv 2 Paul. Elèv 3 René. Aktè yo ap sèvi avèk yon kreyon ak yon gòm pou fè prezantasyon an.

Elèv2(Paul):Oùestlecrayon?Elèv1(Rita):Lecrayonestderrièremondos.Elèv3(René):Oùestlagomme?Elèv2(Paul):Lagommeestdansmapoche.

Activité 3

Page 387: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 68

385

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Zip Zap Règjwètla:Napretenanplasnou.Mapretedevan.Lèmlonjedwètsouyonelèv,epimdi:«ZIP»,elèvlaapdi:«Oùest…+nonbagaymmontrea?»Egzanp:«Oùestlecrayon?»Lèmlonjedwètsouyonelèv,epimdi:«ZAP»,elèvlaapdikotebagaylayea.Egzanp:«Lecrayonestsurlatable.»Lèmlonjedwètmwensouyonelèv,epimdi:«ZipZap»,toutmounaprepetekesyonsaaaktoutreponslan.Egzanp:«Oùestletableau?Letableauestàcôtédubureau.»

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap repete jwèt la ak lòt timoun pou l kapab sèvi ak tout fòm posib. Egzanp : Le livre est sur le bureau…)

Konsiy:Siyonelèvfèerè,lappranplasmounkapmennenjwètla.

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouaprannjodia?E:Oùestlelivre?Oùestlatable?M:Aujourd’hui,onaapprisàdire:Où est le/ la/ l’… ?, pour demander à quelqu’un de localiser un objet.

Bravo !

Activité 4

Activité 5

Page 388: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 69

386

Objectif:Demanderl’endroitoùsetrouveunepersonne,unanimalouunechose.Êtrecapablededire:Où est-il/ elle ? Vocabulaire:Lacourderécréation,unesalledeclasse,àl’école,laclasse,auxtoilettes.Autre(s)structure(s):Elle/ilest…Matériel(s):Guidedumaître,posterN°13Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationdessons/R//U//E/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:SeistwaRitaakMariokapprepareyopouyalelekòl.YotoupwofiteseretasteJeananpandanlalbaychenanmanje.Jeanpakontanditou.Aprèsa,yobalteliepiyopranwoutlekòl.Timounyonanlekòlla.

b. Mizantren (ti koze/ chante)/ Mise en train – Situation déclenchante (Comptine) – 4 mn M:Kounyea,mpraldiyontikoze/chante.Tandebyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ale ak koze/ chante a pandan l ap di l. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo.)

Activité 1

Page 389: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 69

387

Oùestlamaîtresse?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap kache dèyè biwo a.)Derrièrelebureau.Oùestlebureau?(Montre biwo a.) Àcôtédutableau.Oùestletableau?(Montre tablo a.)Accrochéaumur.Mais,oùsontlesélèves?(Lonje dwèt sou elèv yo.)Ilssontpartisàlamaison.

M:Kounyea,mpralditikoze/chantealiypaliyepinoupralrepeteaprèm.Napkanpeepinapfèjèsyoavè m.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap di ti koze/ chante a liy aprè liy epi mande pou tout elèv yo repete aprè l. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap fè jès ki ekri nan ti koze/ chante a. L ap peze sou mo ak fraz y ap aprann yo. Tounen nan ti koze/ chante a.)

M:Kounyea,mpralpozenoukesyon:(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)

M:Kikotemadamnanye?E:Dèyèbiwoa.M:Madamnandèyèbiwoa.M+E:Madamnandèyèbiwoa.E:Madamnandèyèbiwoa.M:Madamnandèyèbiwoa.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Oùestlamaîtresse?Fè menm jan an pou : Rép:Lamaîtresseestderrièrelebureau.

M:Kikotetabloaye?Fè menm jan an pou :Rép:Tabloakwokenanmian.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Oùestletableau?Fè menm jan an pou :Rép:Letableauestaccrochéaumur.M:Aujourd’hui,onvaapprendreà:Dire : Où est-il/ elle ? pour demander à quelqu’un de localiser une personne ou un objet.

Page 390: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 69

388

Dekouvèt (Aprantisaj) – Vokabilè/ Découverte (Apprentissage) – Vocabulaire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Kesyon sou postè ak vokabilè/ Questions sur le poster et le vocabulaire – 4 mn M:Kounyea,gadepostèabyen.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan lonje dwèt li sou desen ki nan postè a ki ap ede timoun yo reponn.)

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche desen madam Claudia sou lakou rekreyasyon an.)M:SasemadamClaudia.Kikoteliye?E:Soulakourekreyasyonan.M:Lisoulakourekreyasyonan.M+ :Lisoulakourekreyasyonan.

:Lisoulakourekreyasyonan.M:Lisoulakourekreyasyonan.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:C’estMadameClaudia.Oùest-elle?Fè menm jan an pou : Rép:Elleestsurlacourderécréation.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan touche desen direktè a ki nan biwo l.)M:Sasedirektèa.Kikoteliye?Fè menm jan an pou : Rép:Linanbiwol.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:C’estledirecteur.Oùest-il?Fè menm jan an pou :Rép:Ilestàsonbureau.

M:Kisanoudipoumandeyonmounkibòyonlòtmounye?Fè menm jan an pou. Rép:Pounoumandeyonmounkibòyonlòtmounyenoudi:Kibòliye?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Quedites-vousquandvousdemandezàquelqu’undedireoùsetrouveuneautrepersonne?Fè menm jan an pou : Rép:Pourdemanderàquelqu’undedireoùsetrouveuneautrepersonne,ondit:Oùest-il?Oùest-elle?

Activité 2

Page 391: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 69

389

b. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 3 mnM:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Se istwa Rita ak Mario k ap prepare yo pou y ale lekòl. Yo tou pwo�te sere tas te Jean an pandan l al bay chen an manje. Jean pa kontan ditou. Aprè sa, yo ba l te li epi yo pran wout lekòl. Timoun yo nan lekòl la.

M:Mpralliyonpatinanrèsistwaapounou.

Rita ak Paul rantre nan klas. Madam Claudia poko rive. Rita vle nui Paul. Li sere bagay li yo.Paul:Oùestlecrayon?Rita:Lecrayonestderrièremondos.Paul:Oùestlagomme?Rita:Lagommeestdansmapoche.Paul : Où est la maîtresse ?Rita:Elleestdansmonsacd’école.Timoun yo ri, se �nalman yon bon jounen.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapaprannnanlèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap aprann yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap sèvi ak bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaPauldiRitapoumandepoumadamnannanistwaa?E:Oùestlamaîtresse?M:Pauldi:Oùestlamaîtresse?M+ :Pauldi:Oùestlamaîtresse?

:Pauldi:Oùestlamaîtresse?M:Pauldi:Oùestlamaîtresse?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QueditPaulàRitapourdemanderoùsetrouvelamaîtressedansl’histoire?Fè menm jan an pou : Rép:Pauldit:Oùestlamaîtresse?

Page 392: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 69

390

M : Ki sa Rita reponn ?Fè menm jan an pou : Rép:Ritareponn:Elleestdansmonsacd’école.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QuerépondRita?Fè menm jan an pou : Rép:Ritarépond:Elleestdansmonsacd’école.

c. Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des structures – 5 mn

(Ale nan paj teknik yo pou w wè teknik « À MON TOUR » la.)M : Kounye a, nou pral aprann mo ak fraz sa yo :

M:Pourdemanderàquelqu’undedireoùsetrouveuneautrepersonne,ondit:Oùest-il?sic’estungarçon.Sic’estunefille,ondit:Oùest-elle?

M:Parexemple:Paulestàl’école.Oùest-il?M : À mon tour M : Où est-il ?M:Tousensemble M+E:Où est-il ? M:Àvotretour E:Où est-il ?M:Pardeux E+E:Où est-il ?M:Àtontour E:Où est-il ?

M:Pourrépondreàcettequestion,ondit:Ilest…+lenomdel’endroit.M:Parexemple:Ilestauxtoilettes.M : À mon tour M : Il est aux toilettes.M:Tousensemble M+E:Il est aux toilettes. M:Àvotretour E:Il est aux toilettes.M:Pardeux E+E:Il est aux toilettes.M:Àtontour E:Il est aux toilettes.

Fè menm jan an pou :Mamanestàlamaison.Oùest-elle?Elleestàlamaison.

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M : Kounye a, nou pral fè yon ti pyès teyat sou sa nou sot aprann nan. Koute byen epi gade prezantasyonkamarad nou yo.

Activité 3

Page 393: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 69

391

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap aprann nan. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

(Elèv 1, ap jwe wòl Paul. Elèv 2, Rita. Aktè yo ap fè jès lè sa nesesè.)

Elèv1(Paul):OùestMadameClaudia?Elèv2(Rita):Elleestdansmonsacd’école.Elèv1(Paul):Danscecas,oùsontteslivres?Elèv2(Rita):Dansmespoches.

(Aktè yo ri epi yo ale chita.)

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Zip Zap Règjwètla:M:Nouapretenanplasnou.Lèmlonjedwètmwensouyonelèv,mwendi:«Zip».Elèvlaapreponn:«Oùest-elle?»Lèmlonjedwètmwensouyonlòtelèvmwendi:«Zap»,elévlaapreponn:«Oùest-il?»Lèmdi:«ZipZap»,toutelèvyoapdi:«Paulestàl’école.»

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouaprannjodia?E:Oùest-elle?Oùest-il?M:Aujourd’hui,onaapprisàdire:Où est-il/ elle ? pour demander à quelqu’un de localiser une personne.

Bravo !

Activité 4

Activité 5

Page 394: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 70

392

Révision66-69Objectif:Demanderl’endroitoùsetrouve:Unepersonne,unanimalouunechose.Êtrecapablededire:Où est le/ la/ l’… ? Où est-il/ elle ? Vocabulaire:Lechat,untoit,lecrayon,latable,l’oiseau,ledirecteur,danslarueAutre(s)structure(s):Ledirecteurest…,Lechatest…,Lelivreest…Matériel(s):Guidedumaître,posterN°12Information(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationdessons/R//U//E/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon dènye leson an ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa nou te aprann nan dènye leson an/ Se souvenir de ce qui a été appris lors de la leçon précédente – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye sa elèv yo te aprann nan dènye leson an.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:SeistwaRitaakMariokapprepareyopouyalelekòl.YotoupwofiteseretasteJeananpandanlalbaychenanmanje.Jeanpakontanditou.Aprèsa,yobalteliepiyopranwoutlekòl.

Koute istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 12 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kounyea,mpralliyonpatinanrèsistwanouandefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyon aprè.

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo.)

Activité 1

Activité 2

Page 395: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 70

393

Sou lakou lekòl la Rita rankontre Paul kanmarad klas li a.Rita:BonjourPaul!OùestMadameClaudia?Paul:Jenesaispas.Paul:OùesttonchienToutou?Rita:Ilestàlamaison,ilnepeutpasveniràl’école.

RitaakPaulantrenanklas.Mètla/matmwazèlla/madanmnanpakorive.RitavlenuiPaul.Liserebagayli yo.René:Oùestlecrayon?Rita:Lecrayonestderrièremondos.René:Oùestlagomme?Paul:Lagommeestdansmapoche.Timoun yo ri, se te yon bon jounen.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznapetidyealèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap revize yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap itlize bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaPauldipoumandeRitapouchenllan?E:OùesttonchienToutou?M:Pauldi:OùesttonchienToutou?M+ :Pauldi:OùesttonchienToutou?

:Pauldi:OùesttonchienToutou?M:Pauldi:OùesttonchienToutou?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QueditPaulpourdemanderàRital’endroitoùsetrouvesonchien?Fè menm jan an pou : Rép:Pauldit:OùesttonchienToutou?

M:KisaRenédipoumandePaulgòmnan?Fè menm jan an pou :Rép:Renédi:Oùestlagomme?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QueditRenépourdemanderlagommeàPaul?Fè menm jan an pou :Rép:Renédit:Oùestlagomme?

Page 396: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 70

394

M : Ki sa Rita di Paul pou mande pou madam Claudia ?Fè menm jan an pou :Rép:Ritadi:OùestMadameClaudia?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QueditRitaàPaulpourdemanderoùsetrouveMadameClaudia?Fè menm jan an pou : Rép:Ritadit:OùestMadameClaudia?

M:Aujourd’hui,onvarevoircomment:Dire : Où est le/ la/ l’… ? Où est-il/ elle ?, pour demander l’endroit où se trouve une personne, un objet et un animal.

Fè pratik – Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 4 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe

M:Kounyea,noupralfèyontipyèsteyatsousanousotrevizeyo.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo. (Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap revize yo. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

(Elèv 1 ap jwe wòl Paul, elèv 2 ap jwe wòl Rita, elèv 3 ap jwe wòl René. Tout aktè yo dwe fè jès. Touche bagay y ap montre yo sou postè a oubyen nan klas la si genyen yo nan klas.)

Elèv2(Rita):BonjourPaul,oùestMadameClaudia?Elèv1(Paul):Jenesaispas.Elèv1(Paul):OùesttonchienToutou?Elèv2(Rita):Ilestàlamaison,ilnepeutpasveniràl’école.Elèv3(René):Oùestlecrayon?Elèv2(Rita):Lecrayonestderrièremondos.Elèv3(René):Oùestlagomme?Elèv1(Paul):Lagommeestdansmapoche.Elèv2(Rita):Oùestlamaîtresse?Elèv3(René):Elleestdansmonsacd’école.Elèv2(Rita):Danscecas,oùsontteslivres?Elèv3(René):Dansmespoches.(Aktè yo ri epi yo ale.)

Activité 3

Page 397: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 70

395

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Zip Zap Règjwètla:Mapdichakfrazkigennonmounnoupralsèvinanjwètlaakkoteyoye.Koute.(Le chat est sur le toit.) N apretenanplasnou.Mapkanpedevannou.Lèmwenlonjedwètsouyonelèv,epimdi:«ZIP»,elèvlaapdi:«Oùest…+nonmou,bètakbagaymdia?».Egzanp:«Oùestlechat?»Lèmlonjedwètsouyonelèv,epimdi:«ZAP»,elèvlaapreponnkesyonkamaradlapandanlaprespektekoteyotepresizemoun,bètoswabagayyoyea.Egzanp:«Lechatestsurletoit.»Lèmdi:«ZipZap»,toutmounapbatbravo.

Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap kontinye ti jwét sa ak « Le crayon est sur la table. L’oiseau est sur une branche. Le directeur est à son bureau. Jean est dans la rue. »

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouterepasejodia?E:Oùestlelivre?Oùestlechat?Oùestmaman?M:Aujourd’hui,onarévisé:Où est le/ la/ l’… ? Où est-il/ elle ?, pour demander l’endroit où se trouve une personne, un objet et un animal.

Bravo !

Activité 4

Activité 5

Page 398: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 71

396

Objectifs:Nommerdesêtresetdeslieuxdesonenvironnement.Demanderàquelqu’und’identifierlesêtres.Demander/direàquelqu’undedirelenomdesêtresetdeslieuxdesonenvironnement.Êtrecapablededire:Qui est-ce ? C’est… Comment s’appelle… ?Vocabulaire:Tasœur,tonmaître,tonchien,tonfrère,tonquartier.Matériel(s):GuidedumaîtreInformation(s)complémentaire(s):

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon leson fwa pase a ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson/ Se souvenir de ce qui a été appris lors des leçons précédentes – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan a ap verifye konesans pase yo.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:Jodia,noupralrepasetoutsanouteaprannnanlesonfransèyo.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap korije oubyen konplete repons timoun yo.)M:Kounyea,mpraldisaanfransè.M:Aujourd’hui,onvarevisertoutcequenousavonsapprisdanslesleçonsprécédentes.M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:RitaakMariorankontreRené,yonelèvyonlòtklas.Yofèkonesans.RitaakMariogenyonchenmenmjanakRené.

Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 8 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kounyea,mpralliistwaadefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyonaprè.

Activité 1

Activité 2

Page 399: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 71

397

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo.)

Rita:BonjourRené!René:Quelestlenomdetonfrère?Rita:C’estMario.VoiciToutou,c’estmonchien.

Mario:Quelestlenomdetonmaître,René?René:C’estJoseph.C’estMonsieurJoseph.

Rita:Quelestlenomdetonchien?René:C’estMédor.Rita:Humm!!C’estbeauMédor!

Pandan timoun yo ap pale, yo tande yon bri pye. Rita mande René :Rita:Quiest-ce?Paul:C’estledirecteur.C’estMonsieurCharles.Ilhabitemonquartier.Rita:Etcomments’appelletonquartier,René?René:Monquartiers’appelleMerger.Rita:Comments’appellelemarchédetonquartier?René:Lemarchés’appelle«MarchéduPort».Ettoi,Rita,comments’appelletarue?Rita:Marues’appelle«rueduchatquidort».René:Tarues’appelle«rueduchatquidort»???C’estamusant.(Li di sa pandan l ap ri.) Rita:Comments’appelletonanimalpréféré?René:Monanimalpréférés’appelleMinet.C’estunchat.

Frè Rita ak Mario a vini. René:Comments’appelletonfrère?Rita:Ils’appelleJean.Ila20ans.

Zanmi yo prale kounye a. Rita:Aurevoirlesamis!René:AurevoirRita,aurevoirMario,àbientôt!

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznaprepaseyolèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap revize yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

M:Kounyea,mwenpralpozenoukesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap itlize bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

Page 400: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 71

398

M : Ki sa Rita di René pou li ka konn non chen li a ?E:Quelestlenomdetonchien?M:RitadiRené:Quelestlenomdetonchien?M+ :RitadiRené:Quelestlenomdetonchien?

:RitadiRené:Quelestlenomdetonchien?M : Rita di René : Quel est le nom de ton chien ?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:QueditRitaàRenépourconnaîtrelenomdesonchien?Fè menm jan an pou :Rép:RitaditàRené:Quelestlenomdetonchien?

M:KisaRenéreponnRitapoulikadilnonchenlian?Fè menm jan an pou :Rép:RenédiRita:C’estMédor.

M:Kounyea,noupraldianfransè.M:Qu’est-cequeRenérépondàRitapourluidirelenomdesonchien?Fè menm jan an pou :Rép:RenéditàRita:C’estMédor.

M:KisaRenédiRitapoulikamandelnonfrèlia?Fè menm jan an pou :Rép:RenédiRita:Quelestlenomdetonfrère?

M : Kounye a, nou pral di sa an fransè.M:QueditRenéàRitapourluidemanderlenomdesonfrère?Fè menm jan an pou :Rép:RenéditàRita:Quelestlenomdetonfrère?

Fè Pratik- Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 6 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe.

M:Kounyea,noupralfèyontiprezantasyonsousanouteaprannyo.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap revize yo. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

Activité 3

Page 401: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 71

399

(Elèv 1 an ap jwe wòl Rita a, Elèv 2 ap jwe wòl René.)

Elèv1(Rita):Quelestlenomdumaître?Elèv2(René):C’estJoseph.C’estMonsieurJoseph.Elèv1(Rita):Comments’appelletonquartier?Elèv2(René):Monquartiers’appelleMerger. Elèv1(Rita):Comments’appelletonanimalpréféré?Elèv2(René):Monanimalpréférés’appelleMinet.C’estunchat.Elèv2(René):Comments’appelletonfrère?Elèv1(Rita):Ils’appelleJean.Ila20ans.

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Tik-Tak Règjwètla:Mapbayyonelèvkenbeyonmosolakrè.Mapviredobayklaslaepimapdi:«Tik-tak,tik-tak».Mapfèsapandan2ak10segonn.Pandantansaa,elèvyoapfèmosolakrèpasemenanmen.Aprè10segonn,mapdi:«Bow»(byen fò)epimaptounenbayklaslafasmwen.Elèvkigenmosolakrèananmenllanpandanmtedibowla,apdizanmikisoukotella:«Comments’appelletonquartier?»Elèvlipozekesyonapreponn:«Monquartiers’appelle+nonkatyea.»

Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan repete jwèt la kèk fwa ankò ak lòt fraz sa yo : Comment s’appelle ta sœur ? Comment s’appelle ton chien ? Comment s’appelle ta rue ?

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouterepasejodia?E:Quiest-ce?C’est…Comments’appelle…?M:Aujourd’hui,onarevisé:Qui est-ce ? C’est… Comment s’appelle… ?, pour identi�er et nommer des êtres et des lieux de son environnement.

Bravo !

Activité 5

Activité 4

Page 402: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 72

400

Objectifs:Direl’endroitoùsetrouveunepersonne,unanimalouunechose.Demanderl’endroitoùsetrouveunepersonne,unanimalouunechose.Êtrecapablededire:Je suis dans/ à /en… ; Il/ elle/ maman est à/ en/ dans… ; Où est le/ la/ l’… ? ;Il/ elle est…Vocabulaire:Mamaman,une/l’église,une/lachambre,un/lesacd’école.Matériel(s):GuidedumaîtreInformation(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationduson/U/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon (ale nan paj teknik yo)./ Stratégies et exemple de dialogue pour le questionnement (voir la page

de stratégies).

Revizyon leson fwa pase a ak mizantren/ Rappel et mise en train – 7 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

a. Fè timoun yo sonje sa yo te aprann nan dènye leson/ Se souvenir de ce qui a été appris lors des leçons précédentes – 3 mn(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan a ap verifye konesans pase yo.)M:Kounyea,selesonfransè,noupralaprannpaleakkonprannfransè.M:Kounyea,mpraldisaanfransè:«Maintenant,c’estlaleçondefrançais,nousallonsapprendreàparleretàcomprendrelefrançais.»M:Jodia,noupralrevizetoutsanouteaprannnanlesonfransèyo.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap korije oubyen konplete repons timoun yo.)M:Kounyea,mpraldisaanfransè.M:Aujourd’hui,onvarevisertoutcequenousavonsapprisdanslesleçonsprécédentes. M:KiyèskikarakontemsakitepasenanistwaRitaa?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze yon ti � ak yon ti gason kesyon.)M:Kounyea,mprallirezimeistwaa:M:RitaakMarioapprepareyopouyoalelekòl.Jeanviniakmanjepouchenan.LapchècheToutou.Lapfèvitpaskemanmanyopala.Anjeneral,semanmanyokimennenMarioakRitalekòl.

Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 8 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kounyea,mpralliistwaadefwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyonaprè.

Activité 1

Activité 2

Page 403: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 72

401

M:Mapliyonpremyefwa.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo.)

Jean antre nan kizin nan, l ap chache Mario.Jean:Oùes-tu,Mario?Mario:Jesuisdanslachambre.

Mario antre nan kizin nan.Rita:Oùestmaman?Mario:Elleestàl’église.Jean:OùestToutou?RitaetMario:Toutouestcouchésurlemurdujardin.

Jean al bay Toutou manje. Mario ak Rita pwo�te pou yo sere tas te frè yo a. Jean tounen. Jean:Oùestmonthé?

Rita ak Mario ap souri, men yo pa di yon mo pou yo ka nui Jean. Jean pa kontan. Li kòmanse chèche tas te a tou fache. Jean:Oùestmonthé?Rita:Tonthéestsurl’étagère.Mario:Ilestsurlefeu.

Aprè sa, yo deside bay Jean tas te a epi yo al lekòl. Sou lakou lekòl la, Rita rankontre Paul, ti kamarad klas li a. Rita:BonjourPaul.OùestMadameClaudia?Paul:Jenesaispas.OùesttonchienToutou?Rita:Ilestàlamaison,ilnepeutpasveniràl’école.

Rita ak Paul rantre nan klas. Madam Claudia poko vini. Rita vle nui Paul. Li sere bagay li yo.Paul:Oùestlecrayon?Rita:Lecrayonestderrièremondos.René:Oùestlagomme?Paul:Lagommeestdansmapoche.Rita:OùestMadameClaudia?René:Elleestdansmonsacd’école.

Timoun yo ri. Anfen, se te yon bon jounen.

M:Mapliyondezyèmfwa.Sinoutandemooubyenfraznaprepaseyolèmapli,levepousnouanlè.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap peze sou mo oubyen fraz y ap revize yo pandan l ap di yo byen fò. Tounen nan istwa a.)

Page 404: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 72

402

M : Kounye a, mwen pral poze nou kesyon.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap verifye si elèv yo konprann epi l ap esplike mo vokabilè timoun yo pa konnen yo pou tout elèv yo ka konprann tèks la. L ap itlize bagay ki nan postè a oubyen lòt bagay nan klas la. L ap repete bon repons lan nan yon fraz.)

M:KisaJeandiMariopoulikakonnenkotelye?E:Oùes-tu?M:JeandiMario:Oùes-tu?M+ :JeandiMario:Oùes-tu?

:JeandiMario:Oùes-tu?M : Jean di Mario : Où es-tu ?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequeJeanditàMariopoursavoiroùilest?Fè menm jan an pou :Rép : Jean dit à Mario : Où es-tu ?

M:KisaMarioreponnJeanpoulikadilkotelye?Fè menm jan an pou :Rép:MarioreponnJean:Jesuisdanslachambre.

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequeMariorépondàJeanpourdireoùilest?Fè menm jan an pou :Rép:MariorépondàJean:Jesuisdanslachambre.

M:KisaRitadiMariopoulikamandelkotemanmanlye?Fè menm jan an pou :Rép:RitadiMario:Oùestmaman?

M:Kounyea,noupraldisaanfransè.M:Qu’est-cequeRitaditàMariopourdemanderoùestmaman?Fè menm jan an pou :Rép:RitaditàMario:Oùestmaman?

Fè Pratik- Travay ansanm/ Mise en pratique – Travail collectif – 6 mn

Prezantasyon devan klas la/ Présentation au grand groupe.

M:Kounyea,noupralfèyontiprezantasyonsousanouteaprannyo.Koutebyenepigadeprezantasyonkamarad nou yo.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap chwazi yon gwoup elèv pou vin fè yon ti pyès teyat ak mo oubyen fraz yo ap revize yo. L ap di chak elèv sa pou yo di ak sa pou yo fè. Elèv yo ap fè sa yo mande yo a. Ti pyès teyat sa a ap jwe 2 fwa.)

Activité 3

Page 405: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 72

403

(Elèv 1 ap jwe wòl Rita, elèv 2, Mario, elèv 3 ap jwe wòl Jean, elèv 4 ap jwen wòl Paul.)

Elèv5(naratè):Mariorentredanslacuisine.Elèv1(Rita):Oùestmaman?Elèv2(Mario):Elleestàl’église.Elèv3(Jean):OùestToutou?Elèv1akelèv2(Rita ak Mario):Toutouestcouchésurlemurdujardin.Elèv3(Jean):Oùestmonthé?Elèv1(Rita):Tonthéestsurl’étagère.Elèv2(Mario):Ilestsurlefeu.Elèv5(naratè):Maintenant,noussommesdanslaclasse.Elèv1(Rita):BonjourPaul!OùestMadameClaudia?Elèv4(Paul):Jenesaispas.OùesttonchienToutou?Elèv1(Rita):Ilestàlamaison,ilnepeutpasveniràl’école.

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite/ Généralisation – Intégration – 5 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Tik-Tak Règjwètla:Mapbayyonelèvkenbeyonmosolakrè.Mapbayklasladoepimapdi:«Tik-tak,tik-tak…»,pandan 2ak10segonn.Pandantansaa,napfèlakrèapasemennanmen.Lèmvirefasmwenbayklasla,m di:«Bow».Elèvkigenmosolakrèananmenllanapmandeelèvkibòkotellaoubyenyonlòtmounyepandanlapitilizefòmfraztankou:«Oùes-tu?»,elèvlaapreponn:«Jesuisdanslaclasse.»

Jwètsaaprefétakfòmfraztankou:«Oùest-tamaman/tonfrère/tasœur?»

Rezime/ Rappel et clôture – 2 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. – Ale nan paj teknik yo.)

M:Kisanouterepasejodia?E:Jesuisdans/à/en…;Il/elle/mamanestà/en/dans…;Oùestle/la/l’…?;Il/elleest…M:Aujourd’hui,onarevisé:Je suis dans/ à/ en… ; Il/ elle/ maman est à/ en/ dans… ; Où est le/ la/ l’… ? ; Il/ elle est…, pour demander et dire l’endroit où se trouve une personne, un animal ou une chose.

Bravo !

Activité 4

Activité 5

Page 406: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 73/74

404

Tès 3Tèspouverifyesaelèvlaaprannnanfransèoralsotinanleson51riveleson69.

*Atansyon:Seyonkontwòloubaychakelèvnòtpouli;lòtelèvyopadwetandenireponsou,nireponselèvwappozekesyonan(pou evite pou lòt yo pa repete).

Dialogue/ Dyalòg Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap salye elèv la : Bonjour [non elèv la] !1)Comments’appelletonquartier?Mon quartier s’appelle…2)Comments’appelletonpapa?Mon papa/ il s’appelle…3)Quelestlenomdudirecteur/deladirectricedetonécole?C’est…Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap montre elèv la yon liv epi l ap mande :4)Qu’est-cequec’est?C’est un livre.Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap mete liv la sou biwo a epi l ap mande :5)Oùestlelivre?Le livre est sur le bureau.

Compréhension orale/Konprann sa nou tande

Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li tèks la : RitaestàlamaisonaveclechiendeMario.LechiendeMarios’appelleMédor.Marioestàl’école.Samamanestàl’église. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap poze kesyon sa yo :1)Comments’appellelechiendeMario?Il s’appelle Médor.2)OùestMario?Il/ Mario est à l’école.3)OùestlamamandeMario?Elle/ la maman de Mario est à l’église.4)OùestRita?Elle/ Rita est à la maison.

Identi�cation à partir d’une image/Idanti�kasyon sa ki nan desen

Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap montre elèv la postè 9 epi l ap di : W ap montre myonmounepiwappozekesyonpoumkadiwkimounoumontremnan. 1)E: Qui est-ce ?C’estpapa/maman/Paul/Rita.Wapmontremyonmounepiwappozekesyonpoumkadiwnonmounoumontre m nan.2)E:Comment s’appelle… ?Il/elle/s’appelle…Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap montre postè 12 la epi l ap di : Tumemontreslesimagesettumeposeslesquestionspourtrouverlaplacedesobjetsoudesanimaux.3)E:Où est l’oiseau ?L’oiseauestsurletoitdelamaison.4)E:Où est le chat ? Lechatestendessousdeladodine/delagrand-mère/sousladodine/souslagrand-mère.5)E:Où sont les bonbons ? Lesbonbonssontsurlatable.

* Repons (fraz/ mo) élèv yo dwe bay yo an italik .

NIVO REYISITPoumètla/matmwazèlla/madanmnankakontinyeakrèslesonyo,fòk80%elèvyorivenannivoreyisittèsla.Siyonaktivitepibapasenivoreyisitla,mètla/matmwazèlla/madanmnanaprefèaktiviteaaktoutgwouplananpwochenlesonan.• Dyalòg:Elèvlabayreponskikòrèkakbonpwononsyasyonpou4 kesyon sou 5.•Konprannsanoutande:Elèvlareyisisilibay3 bon repons sou 4.

Page 407: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 73/74

405

• Idantifikasyon sou yon imaj : Elèv la bay repons ki kòrèk pou 4 kesyon sou 5.(Jou tès la, pandan w ap poze chak elèv kesyon youn aprè lòt, w ap bay lòt elèv yo twa aktivite sa yo pou yo fè.)

M:Kounyea,mwenpralpozechakelèvkesyonyounaprèlòt.Pandantansaa,napfèaktivitesayo.Prankaye nou ak kreyon nou.

Bonjou - 14 mn(A�che postè a.)DesineRitaakPaul.Ritagenyonwòb.Desineflèsouwòbla.FèdesenyonchaposoutètPaul.

Jwèt yo - 14 mnDesineyontichatkikacheanbayontab.

Fen - 2 mnKiyèskikamontremdesenRitaakPaul?(Mande 2 elèv.)Kiyèskikamontremdesentichatkikacheanbatabla?(Mande 2 elèv.)

(Si ou bezwen, ou ka sèvi ak aktivite anplis yo.)

Aktivite anplis - 14 mnDesinekayouepifèyonleglizsoukotel.

Aktivite anplis - 14 mn(A�che postè 11 la).Desinelekòlla.RitaakPauldevanlekòlla.

Aktivite 1

Aktivite 2

Aktivite 3

Page 408: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 75

406

Objectifs:Identifierlesêtresetleschosesdesonenvironnementpardesénoncésappropriés.Demanderàquelqu’und’identifierlesêtresetleschosesdesonenvironnement.Êtrecapablededire:Qui est-ce ? C’est… (un prénom, monsieur, madame, un animal) ; Comment s’appelle… (une personne, un lieu, un animal) ? Mon/ ma/ le/ la… s’appelle… (un prénom, un lieu, un animal) ; Où est le/ la/ l’…/ il/ elle (une personne, un animal, un objet) ? Le/ la/ mon/ ma…/ il/ elle est dans/ en/ à/ sur…Autre(s)modèle(s):-Matériel(s):GuidedumaîtreInformation(s)complémentaire(s):Veilleràlaprononciationdessons/R//U//E/.

Teknik ak modèl dyalòg pou n poze kesyon. (Ale nan paj teknik yo)./ Strategies et exemple de dialogue pour le questionnement(voir la

page de stratégies.)

Premye koze/ Introduction – 1 mnM:Nantèsnoutefèyèakavanyèa,noutewèanpiltimountegendifikilte.Jodia,noupralrewèsanoupatbyenkonprannyo,poutoutelèvkakonprannmenmbagay.

Ranfòsman/ Aprofondisman/ Renforcement – Approfondissement – 10 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèldyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

a. Koute rès istwa a, konprann li/ Ecoute et compréhension de l’histoire – 6 mn

M:Kounyea,mprallideistwa.Koutebyenpaskemwenpralpozenoukesyonaprè.M:Sinoutande:Qui est-ce? C’est… ; Comment s’appelle… ? Mon/ ma/ le/ la… s’appelle… ; Où est le/ la/ l’…/ il/ elle (une personne, un animal, un objet) ? Le/ la/ mon/ ma…/ il/ elle est dans/ en/ à/ sur… pandanmaplia,levepousnouanlè.

(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap li dousman pandan l ap byen pwononse mo yo. L ap li avèk ton pandan l ap fè jès ki nan istwa a pou li kapte atansyon elèv yo.)

Activité 1

Activité 2

Page 409: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 75

407

Rita ak Mario rankontre René. Se yon elèv yon lòt klas. Yo fè konesans. Rita ak Mario gen yon chen, René gen youn tou.

Rita:BonjourRené!Voicimonfrère.René:BonjourRita.Quelestlenomdetonfrère?Rita:C’estMario.Etc’estToutou,monchien.Mario:Quelestlenomdetonmaître,René?René:C’estMonsieurJoseph.

Rita ap mande René non chen li an. Rita:Quelestlenomdetonchien?René:C’estMédor.Rita:Humm!!C’estbeauMédor!

Pandan yo ap pale, yo tande bri pye moun k ap pase. Rita mande René.Rita:Quiest-ce?Paul:C’estledirecteur.C’estMonsieurCharles.Ilhabitemonquartier.Rita:Etcomments’appelletonquartier,René?René:Monquartiers’appelleMerger. Rita:Comments’appellelemarchédetonquartier?René:Lemarchés’appelle«MarchéduPort».Ettoi,Rita,comments’appelletarue?Rita:Marues’appellerueduchatquidort.René:Tarues’appelle«rueduchatquidort»???C’estamusant.(Dit-il en riant.)Rita:Comments’appelletonanimalpréféré?René:Monanimalpréférés’appelleMinet.C’estunchat.

Frè Mario a ak Rita vini. René:Comments’appelletonfrère?Rita:Ils’appelleJean.Ila20ans.

Zanmi yo dwe ale.Rita:AurevoirRené.René:AurevoirRita,aurevoirMario,àbientôt!

Page 410: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 75

408

Rita ak Mario ap prepare yo pou yo ale lekòl. Jean vini ak manje pou chen an. L ap chèche Toutou. L ap fè vit paske manman yo pa la. An jeneral, se manman yo ki mennen Mario ak Rita lekòl.

Jean rantre nan kizin nan, li ap chache Mario.Jean:Oùes-tuMario?Mario:Jesuisdanslachambre.

Mario rive nan kizin nan. Rita:Oùestmaman?Mario:Elleestàl’église.Jean:OùestToutou?RitaetMario:Toutouestcouchésurlemurdujardin.

Jean pral bay Toutou manje. Mario ak Rita tou pwo�te kache tas te frè yo a. Jean tounen.Jean:Oùestmonthé?

Rita ak Mario ap souri san di anyen pou nui frè yo. Jean pa kontan li tonbe ap chache tas li a.Jean:Oùestmonthé?Rita:Tonthéestsurl’étagère.Mario:Ilestsurlefeu.

Finalman, yo deside remèt li te a epi yo ale lekòl. Sou lakou lekòl la, Rita rankontre Paul, kamarad klas li.Rita:BonjourPaul!OùestMadameClaudia?Paul:Jenesaispas.Paul:OùesttonchienToutou?Rita:Ilestàlamaison,ilnepeutpasveniràl’école.

Rita ak Paul rantre nan klas. Madam Claudia poko vini. Rita vle nui Paul. Li sere bagay li. Paul:Oùestlecrayon?Rita:Lecrayonestderrièremondos.René:Oùestlagomme?Paul:Lagommeestdansmapoche.Rita:Oùestlamaîtresse?René:Elleestdansmonsacd’école.Lesenfantsrient.C’estunebonnejournéefinalement.

Page 411: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 75

409

M : Quel est le nom du grand frère de Rita et de Mario ?E:C’estJean.M:QuedemandeJeanàMarioetàRita?E:OùestPaul?OùestToutou?Oùestmonthé?(Les élèves proposent une réponse.)M:Oùestlamaîtresse?E:Elleestdanslesacd’école.

Aprantisaj – Pratik sou modèl fraz yo/ Apprentissage – Fixation et réemploi des

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèldyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap lonje dwèt sou yon elèv diferan chak fwa. L ap di yo pou yo mande kamarad ki bò kote yo a bèt yo pi renmen. L ap lonje dwèt sou 4 elèv.E1:Quelestlenomdetonanimalpréféré?Ou,comments’appelletonanimalpréféré?

E2:Monanimalpréférés’appelle…Ils’appelle…Sonnomest…

Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap lonje dwèt sou yon elèv diferan chak fwa. L ap di yo pou yo mande kamarad ki bò kote yo non manman ak papa yo. Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap lonje dwèt sou 4 elèv.E1:Quelestlenomdetamaman?Ou,quelestlenomdetonpapa?E2:Monpapas’appelle…Mamamans’appelle…Il/elles’appelle…

Sèvi ak sa elèv yo te deja konnen nan lòt aktivite /Généralisation Intégration – 7 mn

M:Kounyea,noupralfèyonjwèt.Mpralesplikenoukijanlifèt.

Jakadi a ditRègjwètla:Mapkanpedevanklasla.Maplonjedwètmwensouyonelèvmapdi:«Jakadiadit:Quelestlenomdetamaman?»Elèvlaapreponnn:«Mamamans’appelle…».Simdi:«Quelestlenomdetamaman?»,sanmpadi«Jakadiadit»anvanmdisa,noupapreponn.Elèvkireponn,sanmpadi«Jakadiadit»anvan an pèdi.

Konsiy:Elèvkipèdiaapvinmounkapmennenjwètla.

Activité 3

Activité 4

Page 412: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

LEÇON 75

410

Rezime/ Rappel et clôture – 3 mn

(Si repons lan pa konplè oubyen li pa bon, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap sèvi ak teknik ak modèldyalòg pou n poze kesyon – Ale nan paj teknik yo.)

M:Èskenouterenmenlesonan?M:Poukisa?M:Kiyèskikafèyonbagayyopatkafèanvanlesonsaa?M:Kisa?

Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap repete bon repons yo nan yon fraz konplè ki nan fòm sa a :

M:Maintenanttusaisdire:…………pour…………Si pa gen elèv ki reponn, mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap ankouraje yo reponn ak fòm fraz sa a :

M:Quipeutmefaireunephraseavec«bonjour»?Il reprend la question avec quelques structures que les enfants n’ont pas dites parmi celles qui sont citées ci-après :Qui est-ce ? C’est… (un prénom, monsieur, madame, un animal) ; Comment s’appelle… (une personne, un lieu, un animal) ? Mon/ ma/ le/ la… s’appelle… (un prénom, un lieu, un animal) ; Où est le/ la/ l’…/ il/ elle (une personne, un animal, un objet) ? Le/ la/ mon/ ma…/ il/ elle est dans/ en/ à/ sur…

Bravo !

Activité 5

Page 413: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

411

Aneks

ANEKS (HISTOIRES, COMPTINES, JEUX)

LES HISTOIRESHistoire pour les objectifs des leçons 1 à 10

Résumé

Ritagenyonnouvozanmilekòlla.LirelePaul.Yonanmenmklas.

Rita:Bonjour.Paul:Bonjour.Rita:Commentt’appelles-tu?Paul:Jem’appellePaul.Ettoi,commentt’appelles-tu?Rita:Jem’appelleRita.Rita:Quelâgeas-tu?Paul:J’ai7ans.Paul:Quelâgeas-tu?Rita:J’ai7ans.Rita:Oùhabites-tu?Paul:J’habiteàCarrefour.Paul:Oùhabites-tu?Rita:J’habiteàCarrefour.

Timoun yo rantre nan klas la, yo rankontre madam nan, Madam Claudia.MadameClaudia:Bonjourlesélèves.Elèves:BonjourMadame.

Madam Claudia gade Rita.MadameClaudia:Commentt’appelles-tu?Rita:Jem’appelleRita.MadameClaudia:Quelâgeas-tu?Rita:J’ai7ans.

Direktè a vini nan klas la nan aprèmidi.Directeur:Bonsoirlesélèves.Elèves:BonsoirMonsieur.

Direktè a vire fas li bay Paul.DirecteuràPaul:Commentvas-tu?Paul:Jevaisbienmerci.Directeur:Oùhabites-tu?Paul:J’habiteàCarrefour.

Direckè a pale ak madam nan epi lè li prale, li gade elèv yo.Directeur:Aurevoirlesélèves.Elèves:AurevoirMonsieur.

Page 414: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

412

Aneks

Histoire pour les objectifs des leçons 11 à 19 Résumé

SeistwaPaulkienviteRitaakMariolakayli.Lifèparanlyofèkonesansakyo.Paulmontremèbavèkbagaynèfkilakayli.MarioakRitamontrenouvojwètyo.

Toc,Toc,Toc!Paul:BonjourRita,BonjourMario.Mario:BonjourPaul,çava?

Paran Paul yo nan kay la. Mario:Bonjourmadame,Bonjourmonsieur.Rita:Bonjourmadame,Bonjourmonsieur.

Paul prezante Rita bay manman l.Paul:Elles’appelleRita.Maman:Quelâgea-t-elle?Paul:Ellea7ans.Maman:Oùhabite-t-elle?Paul:EllehabiteàCarrefour.

Mario prezante tèt li.Mario:Jem’appelleMario.Maman:Quelâgeas-tu?Mario:J’ai8ans.

Paul ap montre mèb ak lòt bagay nèf li gen lakay li. Mario ak Rita ap montre jwèt yo fenk genyen yo. Paul:C’estlatélévisionRita:C’estunebelletélévision!Paul:Voiciladodine.Voicileplacardetvoicilatable.Rita:C’estmatoupieetc’estmacordeàsauter.Mario:C’estmonavion,c’estmonballon.Rita:EtvoiciSamie,c’estlenomdemapoupée!Tout moun ri.

Se yon bèl jounen, aswè rive. Rita:AurevoirPaul,merci.Mario:AurevoirPaul,Aurevoirmonsieur,Aurevoirmadame.

Page 415: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

413

Aneks

Histoire pour les objectifs des leçons 26 à 34 Résumé

PaulakRitaapaprannreponnkesyon.RitarantrelakayliakPaul.Ritamandepapalfèmenmjwètlaakyo.

Madam nan envite Rita ak Paul pou yo mete yo devan tablo a epi li propoze yon jwèt.Rita:Est-cequec’estletableau?Paul:Ouic’estletableau.Rita:Est-cequec’estunegomme?Paul:Oui,c’estunegomme.Rita:Est-cequec’estlamaîtresse?Paul:Oui,c’estlamaîtresse.

Rita rantre lakay li ak Paul. Rita mande papa l fè menm jwèt sa yo te fè lekòl la. Papa dakò, men li chanje règ la. Papamontrelafourchette:Est-cequec’estunbol?Ritarit:Non,cen’estpasunbol.C’estunefourchette.Papamontrelatable:Est-cequec’estunbuffet?Paul:Non,cen’estpasunbuffet,c’estunetable.Papamontrelatoupie:Est-cequec’estunebille?Rita:Non,cen’estpasunebille,c’estlatoupie.Papamontremaman:Est-cequec’estJean?RitaetPaul:Non!!!!!!!!Cen’estpasJean,c’estmaman.PapamontreJean:Est-cequec’estMario?Paulenriant:Non,cen’estpasMario,c’estJean!!

Page 416: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

414

Aneks

Histoire pour les objectifs des leçons 36 à 45 Résumé

RitaenvitePaulaksèliSuzanne.Paulprezantesèli.Paulapmontrekèkbagaynèfligenyen,epiRitaapmontrelimenmtoubèlbagaylakayli.

Paul ak Suzanne envite kay Rita. Paul pote yon toupi, yon nouvo kaye ak yon kreyon k ap limen lè l ap ekri. Li prezante sè li a. Rita:BonjourPaul!Paul:BonjourRita!Rita:Est-cequec’esttasœur?Paul:Oui,c’estmasœurSuzanne.Suzanne:BonjourRita.Rita:Bonjour.RitaàPaul:Est-cequec’esttonnouveaucahier?Paul:Oui,c’estmonnouveaucahierpourl’école.

Rita ap gade kreyon an k ap limen.Rita:Qu’est-cequec’est?Suzanne:C’estuncrayonquis’allumequandonécrit.Rita:C’estbien!Rita:Qu’est-cequec’est?Paul:C’estmatoupie.Elleestjolie?Rita:Oui,elleestjolie.

Timoun yo nan kizin nan.Suzanne:Qu’est-cequec’est?Rita:C’estlanouvellecafetière.Paulmontrequelquechosesurlatable:Qu’est-cequec’est?Rita:C’estletéléphoneportabledemonfrère.

Jean rive.Paul:Quiest-ce?Rita:C’estmonfrèreJean.Jean:Quiest-ce?Rita:C’estmoncamaradedeclassePauletsasœurSuzanne.

Timoun yo al jwe nan jaden an avèk yon toupi.

Page 417: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

415

Aneks

Histoire pour les objectifs des leçons 51 à 60Résumé

RitaakMariorankontreRené.Seyonelèvyonlòtklas.Yofèkonesans.RitaakMariogenyonchen,Renégenyoun tou.

Rita:BonjourRené!Voicimonfrère.René:BonjourRita.Quelestlenomdetonfrère?Rita:C’estMario.Etc’estToutou,monchien.Mario:Quelestlenomdetonmaître,René?René:C’estMonsieurJoseph.

Rita ap mande René non chen li a. Rita:Quelestlenomdetonchien?René:C’estMédor.Rita:Humm!!C’estbeauMédor.

Pandan y ap pale, yo tande bri pye moun k ap pase. Rita mande René.Rita:Quiest-ce?Paul:C’estledirecteur.C’estmonsieurCharles.Ilhabitemonquartier.Rita:Etcomments’appelletonquartier,René?René:Monquartiers’appelleMerger.Rita:Comments’appellelemarchédetonquartier?René:Lemarchés’appelle«MarchéduPort».Ettoi,Ritacomments’appelletarue?Rita:Marues’appellerueduchatquidort.René:Tarues’appelle«rueduchatquidort»???C’estamusant.(Dit-il en riant.)Rita:Comments’appelletonanimalpréféré?René:Monanimalpréférés’appelleMinet.C’estunchat.

Frè Mario a ak Rita vini. René:Comments’appelletonfrère?Rita:Ils’appelleJean.Ila20ans.

Zanmi yo dwe ale.Rita:AurevoirRené.René:AurevoirRita,aurevoirMario,àbientôt!

Page 418: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

416

Aneks

Histoire pour les objectifs des leçons 61 à 70Résumé

RitaakMarioapprepareyopouyoalelekòl.Jeanviniakmanjepouchenan.LapchècheToutou.Lapfèvitpaskemanmanyopala.Anjeneral,semanmanyokimennenMarioakRitalekòl.

Jean rantre nan kizin nan, li ap chache Mario.Jean:Oùes-tuMario?Mario:Jesuisdanslachambre.

Mario rive nan kizin nan. Rita:Oùestmaman?Mario:Elleestàl’église.Jean:OùestToutou?RitaetMario:Toutouestcouchésurlemurdujardin.

Jan pral bay Toutou manje. Mario ak Rita tou pwo�te kache tas te frè yo a. Jan tounen.Jean:Oùestmonthé?

Rita ak Mario ap souri san yo pa di anyen pou nui frè yo. Jean pa kontan, li tonbe ap chache tas li a.Jean:Oùestmonthé?Rita:Tonthéestsurl’étagère.Mario:Ilestsurlefeu.

Finalman yo deside remèt li te a epi yo ale lekòl. Sou lakou lekòl la, Rita rankontre Paul kamarad klas li.Rita:BonjourPaul!OùestMadameClaudia?Paul:Jenesaispas.Paul:OùesttonchienToutou?Rita:Ilestàlamaison,ilnepeutpasveniràl’école.

Rita ak Paul rantre nan klas. Madam nan poko vini. Rita vle nui Paul. Li sere bagay li. Paul:Oùestlecrayon?Rita:Lecrayonestderrièremondos.René:Oùestlagomme?Paul:Lagommeestdansmapoche.Rita:Oùestlamaîtresse?René:Elleestdansmonsacd’école.

Les enfants rient. C’est une bonne journée �nalement.

Page 419: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

417

Aneks

LES COMPTINES

Leçon 1 Leçons 2 à 4

Bonjour,bonsoir,Quandlesoleilselève,(Fè jès yon boul k ap monte.)Ilmeditbonjour.Quandlesoleilsecouche,(Fè jès yon boul k ap desann.)Ilmeditbonsoir,Etmoiquandjeparsjedisaurevoir.(Fè tankou w ap pati pandan w ap fè jès ak men ou pou di babay.)

Léon(Non elèv k ap pale a.)seprésentetoutenblanc,Pour dire (Mete men ou bò bouch ou.)àsescamarades:Jem’appelleLéon,(Mete men sou lestomak ou.)J’aisixans(Lonje dwèt ou sou ou epi montre 6 dwèt.)etj’habiteàCavaillon!

Leçons 6 à 9 Leçons 11 à 14

Bonjour,commentvas-tu?(Pran 2 men ou , fè tankou w ap bay lanmen.)Mercid’êtrevenu,(Bese tèt ou.)Viensdansnotremaison,(Fè desen yon kay nan lè a : yon triyang anlè, yon kare aprè.)Viens,dis-noustonprénom.(Fè jès ak men ou tankou lè w ap di vini.)

(Reprann kontin nan pandan w ap mete « âge, adresse » nan plas « prenom » nan lòt leson yo.)

Jevousprésentemacamarade,(Montre yon zanmi ak pla men ou.)elles’appelleAnabelle,ellea10ans,(Fè jès pou montre yon moun ki wo.)ellehabiteàJacmel.(Fè jès pou w montre yon kote.)

Leçons 16 à 19 Leçons 26 à 29

Voicimonécoleetvoicimaclasse,(Lonje bra ou anlè.)C’estmamaîtresse,Elles’appelleClaudia.(Montre mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan pandan w ap lonje men dwat ou.)Voicimagommeetvoicimoncrayon.(Montre yon gòm ak yon kreyon.)

(Mete men ou dèyè do ou.)J’aiquelquechosedansmamain.Est-cequec’estunecraie?(Montre yon baton lakrè.)Est-cequec’estunerègle?(Montre yon règ.)Est-cequec’estunpetitcaillou?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan louvri men l devan elèv yo.)Oui,c’estunpetitcaillou.

Page 420: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

418

Aneks

Les Comptines (kontinye)

Leçon 31 à 34 Leçons 36 à 39

Est-cequec’estlacraiequibouge?(Pran yon règ epi souke men ou.)Non,cen’estpaslacraie.(Fè jès ak tèt ou pou di non.)Est-cequec’estlecouteauquipique?(Fè endèks nan men dwat ou pike pla men goch ou.)Non,cen’estpaslecouteau.(Fè jès ak tèt ou pou di non.)Est-cequec’estladirectricequiparle?(Mete men w bò bouch ou pou montre yon moun k ap pale.)Non,cen’estpasladirectrice.Est-cequecequejedisestvrai?(Monte zepòl ou, fè tankou w ap poze kesyon.)Oui,oui,oui!!(Fè jès ak tèt ou pou di wi.)Non,non,non!!

Est-cequec’estunanimal?(Fè jès ak zepòl ou tankou lè w ap poze kesyon.)Oui,c’estunanimal.(Souke tèt ou pou di wi.)Est-cequ’ila2oreilles(Montre 2 zòrèy ou.)2yeux(Montre 2 je ou.)et4pattes?Oui,ila4pattes.(Souke tèt ou pou di wi epi montre 4 dwèt.)Est-cequ’ilfaitWou!Wou?(Wou ! Wou ! Fè tankou chen ap jape.)Non,cen’estpasunchien.(Souke tèt ou pou di non.)Est-cequ’ilfaitMiaou!Miaou?(Fè tankou chat k ap fè Myaw.)Oui,ilfaitMiaou!Miaou...(Souke tèt ou pou di wi.)Est-cequec’estunchat?(Refè jès 2 zorèy, 2 je, 4 pat, Myaw.)C’est...c’est...lechatMatou.

Leçon 41 à 44 Leçons 51 à 59

Surl’étagère,(Montre etajè klas la. Si pa genyen, fè kòm si w ap montre yon etajè.)Qu’est-cequec’est?C’estlacafetière,(Fè jès yon moun k ap vide yon kafe nan yon tas.)Demagrand-mère.Surletapis,(Montre atè a avèk pla men ou.)Qu’est-cequec’est?C’estlatoupie,(Fè jès yon moun k ap mate yon boul.)C’estlatoupie,DeRémi!

Quiaunbeaustylo(plume)?(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap montre yon plim.)Mon frère Mario.(Mèt la/ matmwazèl la/ madanm nan ap montre yon moun ki wo.)Quiaunebellegomme?(Montre yon gòm.)MaîtresseSimone.(Montre yon ti �.)Quijoueaveclecaillou?(Montre yon ti wòch.)LechienToutou.(Fè jès pou montre 2 ti zòrèy.)

Page 421: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

419

Aneks

Les Comptines (kontinye)

Leçon 56 à 59 Leçons 61 à 64

Moi,jem’appelleSuzanne.(Mete men ou sou lestomak ou.)Mavilles’appelleLéogâne.(Fè yon koub ak men ou anlè tèt ou.)Monpetitchiens’appelleMédor.(Desann men ou jis li prèske rive atè.)Ettoi,commentt’appelles-tu?(Lonje dwèt ou sou yon elèv.)

Lelapinestdanssonbain.(Mete chak endèks ou bò tèt ou pou montre zòrèy lapen.)Lasourisestdanssonlit.(Mete 2 menm ou bò machwè ou epi panche tèt ou.)Lemoutonestsurunpont.(Fè tankou yon mouton k ap begle.)L’anolisestsurletapis.(Fè jès yon tapi ak plan men ou.)

Leçon 66 à 69

Oùestlamaîtresse?(Madam nan ap kache dèyè biwo a.)Derrièrelebureau.Oùestlebureau?(Montre biwo a.)Àcôtédutableau.Oùestletableau?(Montre tablo a.)Accrochéaumur.Mais,oùsontlesélèves?(Lonje dwèt sou elèv yo.)Ilssontpartisàlamaison.

Page 422: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

420

Aneks

LES JEUXCi-après, vous trouverez un exemple concret pour chaque jeu utilisé dans le programme

ZIP ZAPElevyonanplasyo.Mètla/matmwazèlla/madanmnanlonjedwètsouyounlidi:«Zip»,elèvlimontreaapdi:«Bonjour».Mètla/matmwazèlla/madanmnanadi:«Zap»,elèvlimontreaapdi:«Bonsoir».Lèlidi:«ZipZap»,toutmounapdi«Aurevoir».Konsiy:Lèyonelèvtwonpel,lapvinmounkapmennenjwètla.

Tik-TakMètla/matmwazèlla/madanmnanabayyonelèvkenbeyonmosolakrè.Limandeyopouyofèlpasemennanmen.Liviredobayklasepilapdi:«Tik-Tak,Tik-Tak…»Lidisapandan2e10segonn,epilidi:«BOW»byenfo.Mètla/matmwazèlla/madanmnanaretounenbayklaslafasli,elèvkigenmosolakrèananmenletanmètla/matmwazèlla/madanmnanadi:«BOW»la,apmandetimounkichitabokotellanonl.Lapitilizefrazsa:«Commentt’appelles-tu?»Konsiy:Mètla/matmwazèlla/madanmnanareprannjwètlakèkfwaankoaklotfrazyo.«Quelâgeas-tu?Oùhabites-tu?»

Jwèt KimMètla/matmwazèlla/madanmnanadivizeklaslaanplizyetigwoup.Lirasanblekèkobjè(kaye kreyon, liv, valiz lekòl, gomme).Lichwaziyonmounpoumennenjwètlananchakgwoup.1.Mounkapmennenjwètlachwaziyonkamarad.2.Limandekamaradlapoulfemenjel.3.Limeteyonbagaynanmenkamaradla.4.Kamaradlafèyonfrazpouldisakkinanmenlla. C’est…/Voici…Lèkamaradlafindifrazla,lilonjedwètlisouyonelèv,elèvsatouvinmennenjwètla.Lòtbagay:1.Mounkapmennenjwètla,dwedevineakkisamenèatappanse.2.Menèjwètladilòtkamaradyokisamenèadwedevine(gòm, toupi,…) 3.Mounkapmennenjwètlapozeyonkesyonakfrazsa:«Qu’est-cequec’est?»4.Kamaradlareponnetanlapdi:«C’est…»Egzanp1:«C’estunjouet.»(Li di lòt elev yo ke se ap yon toupi)2.Menèadiyonkamarad:«Qu’est-cequec’est?»Kamaradlareponn:Repons1«C’estunebille»(non),Repons2«C’estunetoupie»(oui).Kamaradkitapreponnnanvinmounkapmennenjwètla.(Toujou chwazi bagay senp ki gen rapò ak leson an : Bifèt, tab, tablo, ban, poupe, mab, ballon, direktè.)

Page 423: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

421

Aneks

Les Jeux (kontinye)

Jwèt Wi/ NonMèt la/ matmwazèl la/ madanm nan a ap fè timoun yo devine yon bagay, bèt, jwèt.Mètla/matmwazèlla/madanmnanafeyonelèvvindevan,lidilnanzòrèynonyonbagaynanklasla,lakaylibètoujwèt(anviwonmanpwòch).Lòttimounyoaplevemenyo,mounkapmennenjwètla(sekapabenstititèa)chwaziyounpamiyo.Elèvlaappozekesyonsa:«Est-cequec’est...?»Menèaapreponnpawi/non.Sireponslansewi,elèvladevinebagaylavrelapvinmenè.Sisepasa,jwètlaapkontinyeakmenm menè a.Egzanp:Enstititèadinanzorèymenèa«chat».Menèaaplonjedwètlisouyonkamarad.E1:Est-cequec’estunchien?Menè : NonE2:Est-cequec’estunchat?Menè:OuiElèvkipafèsakonsaa,apvinmenèjwètlaoubyenmètjwètla.

En commençant par moiElèvyoretenanplasyo,mètla/matmwazèlla/madanmnanchwaziyongwoup10elèv.Lapdiyo:Noupral di non yo konn bay bèt domestik san mamòte (Minet, Toutou, Medor, Mimi, Blacky etc…) m ap kòmanse. Elèvyoapdinonyokonnbaybètdomestiksèlman.Siyonelèvdiyonnonbètdefwaoubyennenpòtlòtnonkipanonyokonnbaybètdomestik,elèvsaaapvin«obsèvatè».Selikapsiveyeerèoubyenrepetisyonyo.Yapkontinyejwètlajiskaskereteyonsèlmoun.Selikapgenyen.

Jakadi a ditMèt la/ matmwazèl la/ madanm nan a kanpe devan klas la.Egzanp:1.Mètla/matmwazèlla/madanmnanadi:«Jakadi:Oùes-tu?»Élèvlareponnnanyonfrazkigenfòmsa

a:Jesuisdanslachambre/cuisineetc…2.Simètla/matmwazèlla/madanmnanadi:«Oùes-tu?»(epilpatadi«Jakadi»anvan),lèsaaelèvla

dwemeteyondwètsoubouchli.Elèvkipafèsakonsaa,apvinmenèjwètlaoubyenmètjwètla.

Page 424: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita
Page 425: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita
Page 426: PWOGRAM FRANSÈ ORAL PREMYÈ ANE ......2013/10/15  · Metòd M ap pale fransè nèt ale a se yon metòd kominikasyon oral ˜ klè oubyen sistematik ˚ ki adopte pedagoji ki chita

Liv sa a fèt epi li pibliye an kolaborasyon avèk Ministè Edikasyon Nasyonal ak Fòmasyon Pwofesyonèl (MENFP) Gouvènman Ayisyen a, gras a yon èd ki soti nan ajans amerikèn U.S. Agency for International Development (USAID), nan kad Aktivite Rechèch Aplike Tout Timoun Ap Li – ToTAL, dapre kontra No. EHC-E-00-0004-00 pwogram èd USAID ki rele EdData II Technical and Managerial Assistance.

Oktòb 2013