roman

GRÉGOIRE DELACOURT

författaren i familjen

Författaren ifamiljen

Grégoire Delacourt

Översättning: Sofia Strängberg

roman

Av samma författare:Allt jag önskar mig (2013)

GRÉGOIRE DELACOURT, FÖRFATTAREN I FAMILJEN

Originalets titel: L’écrivain de la familleCopyright © 2011 by Éditions Jean-Claude LattèsTranslation copyright © 2014 by Sekwa förlag

Citatet på s. 143 är hämtat ur Lille prinsen av Antoine de Saint-Exupéry,Rabén & Sjögren, Stockholm 1952. Översättning av Gunvor Bang.

Översättning: Sofia SträngbergOmslag: Magnus PeterssonOmslagsbild: © Paul Viant / Getty ImagesFörfattarporträtt: © Benjamin DecoinSättning: Ateljén Arne ÖströmTypsnitt: Minion ProTryck: Nørhaven, Danmark 2014Första upplagan, första tryckningenISBN 978-91-87648-01-4

Sekwa förlag ABPryssgränd 3A118 20 Stockholmwww.sekwa.se

Till Henry och Françoise; man vet aldrig.

”Jag om någon visste hur stor skada böcker kan göra, men trots det kände jag inte till något säkrare

sätt att behålla dem vi älskar nära oss.”

Le Chagrin, Lionel Duroy

Sjuttiotal

När jag var sju år rimmade jag.

MammaDen rättframma.PappaVill inte slappa.FarmorDin famn är stor.FarfarSicket virrvarr.

När jag var sju år fick jag mitt litterära genombrott. Mam-man i fråga gav mig en kram. Pappan, farmodern och far -fadern klappade i händerna. Komplimangerna haglade. Glasen klirrade. Viktiga ord

blev sagda. En naturbegåvning. Han brås på morfar Pierresom skrev det där fina brevet från Mauthausen 1941. En poet.En sjuårig Arthur Rimbaud.

13

En tår fälldes också; långsam och tung trillade den nerförpappas kind. Som kvicksilver. Blickar utbyttes. Leenden avfyrades. Med fyra usla rim

hade jag blivit författaren i familjen. När jag var åtta år hade jag inget att skriva om längre. Tack och lov kunde jag upprätthålla skenet ett tag med

hjälp av homonymer – likljudande ord – som jag fick läramig i tredje klass. Jag ser framför mig hur jag står hemma idet ljusgula köket i Valenciennes och drar upp en hopviktlapp ur fickan och mina förundrade (som rimmar på beund-rade) föräldrar väntar på att den poetiska begåvningen skabekräftas.

Jag sökte en vänlig själAv flera olika skälIngen som ljuger och stjäl

Min syster gav ifrån sig ett glädjetjut. Min bror hoppade upppå skänken. Mamma rusade till köttet som höll på att brän-nas vid.Men pappa rörde inte en min. Ett underligt ljus strålade

från hans gröna ögon. Han nickade knappt märkbart. I dagvet jag att mina ord rörde till det i hans huvud. Senare, när jag låg i sängen, frågade han om jag kände

till detta besynnerliga som bara några få människor kanuttala utan att staka sig. Ordet som skiljer kreti och pletifrån poeten:

GRÉGOIRE DELACOURT

14

– Transsubstantiation.Jag var ställd.– Det är en term som anger när ett ämne omvandlas till

ett annat. Kärnan i din dikt, ordet som blir kött, är Guds kär-lek. Jag vet det, för jag känner till den kristna själen och deskäl vi har att älska. Hur kom du på det?– Jag vet inte pappa, det bara kom. Han kysste mig på pannan.– Då ska du fortsätta. Se till att skriva ner saker och ting.

FÖRFATTAREN I FAMILJEN

När jag var nio år var jag i samma sits som barnstjärnorsom slår igenom alldeles för tidigt. Ni minns väl. Joselito. Billy. Les Poppys. Melody. Jordy.

Santiana. Kenji Sawada. Orden slets ut i takt med att jag växte upp. Jag hörde uttrycket succén som kom av sig för första

gången, och förstod att ord kunde vara grymma även omde var vackra eller triviala. När jag var nio år insåg jag att min stjärna dalat.Skriv vad som helst, uppmanade fröken. Gå och tala med

en studievägledare. Rektorn bankade in orden i skallen påmig. Bör gå om en klass. Behöver terapi. Precis innan jag skulle fylla tio höll mina föräldrar råd-

slag. Under ett dygn blandades rökringarna från pappas Gitanes -

cigaretter med röken från mammas Royale Menthol i enlömsk dimma. Brorsan, syrran och jag satt hela tiden ochtryckte bakom vardagsrumsdörren med ögon rödsprängda

16

som hos missbrukare och magar tomma som på fångar i vän-tan på domen. Flera gånger bredde min trehundrasextiotredagar yngre bror ut sina änglavingar och nynnade på TinoRossis melodier. Min väldigt unga lillasyster, som i vanligafall hade ljus röst, fick en dov röst när hon pratade. Och jagskrev ner dikten om den senaste katastrofen på en bit toa-papper:

Farväl hemtraktFarväl hudkontaktHallå hetsjakt

Nya tider väntade.Inne i vardagsrummet var cigaretterna upprökta. Samta-

let ersattes av hosta. Rådslaget gick mot sitt slut. Vår syskon -skara var på väg att upplösas. När våra föräldrar kom ut ur rökdimman hade de mörka

ringar under ögonen, glåmig hud, fett hår och talade sludd-rigt. De såg plötsligt gamla ut. – Édouard ska börja på internatskola. Mina ord hade ingen effekt. Varken de stora eller de små.

Varken de hetsiga, de sockersöta, de inställsamma eller debitska.

FÖRFATTAREN I FAMILJEN

ISBN: 978-91-87648-01-4

”När jag var sju år fick jag mitt litterära genombrott. […] Komplimangerna haglade. Glasen klirrade. Viktiga ord blev sagda. En naturbegåvning. Han brås på morfar Pierre som skrev det där fina brevet från Mauthausen 1941. En poet. En sjuårig Arthur Rimbaud. En tår fälldes också; långsam och tung trillade den nerför pappas kind. Som kvicksilver. Blickar utbyttes. Leenden avfyrades. Med fyra usla rim hade jag blivit författaren i familjen. När jag var åtta år hade jag inget att skriva om längre.”

GRÉGOIRE DEL ACOURT författaren i familjen

© B

ENJA

MIN

DEC

OIN Grégoire Delacourt är fransman och arbetar

i reklambranschen. Hans böcker har sålt i nära en miljon exemplar och översatts till ett tjugotal språk. Författaren i familjen är Grégoire Delacourts debutroman, sedan tidigare finns Allt jag önskar mig utgiven i svensk över­sättning av Sekwa.

Översättning från franska: Sofia Strängberg

”Här sammanfaller allt i harmoni: skönheten och poesin hos en familj som älskar varandra, om än på ett tafatt vis.” LES ECHOS

”Sargade liv med sina parader av separationer, skilsmässor och sjukdomar utan hopp. Det skulle kunna vara dystert men så är inte fallet, för den här boken är en finstämd och uppriktig lovsång till kärleken – äktenskaplig, sonlig och faderlig kärlek.”

NOTES BIBLIOGRAPHIQUES