prognosutvärdering 2010 - ekonomistyrningsverket · 2015-04-08 · datum: 2011-04-29 dnr:...

Prognosutvärdering 2010

2

ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig PDF och beställas från www.esv.se. Word-formatet kan tillhandahållas via Publikationsservice.

Datum: 2011-04-29 Dnr: 49-405/2011 ESV-nr: 2011:17 Copyright: ESV Rapportansvariga: Alexandra Leonhard och Tomas Skytesvall

FÖRORD

3

Förord

Ekonomistyrningsverkets (ESV:s) prognoser ska ha hög precision så att risker för

budgetavvikelser kan identifieras i ett tidigt skede. Enligt regleringsbrevet ska ESV

senast den 30 april 2011 redovisa och kommentera prognosprecisionen och analysera

prognosavvikelser för 2010. Dessutom ska det redovisas hur prognoserna görs

tillgängliga, hur prognosmetoderna dokumenteras samt insatser och resultat när det

gäller att fördjupa analysen.

I detta ärende har generaldirektör Mats Wikström beslutat. Utredare Tomas

Skytesvall och Alexandra Leonhard har varit föredragande. I den slutliga

handläggningen har även avdelningschef Matts Karlson deltagit. Därtill har flertalet

av medarbetarna på avdelningen Analys och prognoser medverkat i den tidigare

handläggningen.

INNEHÅLL

4

Innehåll

Förord .......................................................................................................................... 3

Innehåll ........................................................................................................................ 4

Sammanfattning ......................................................................................................... 5

Inledning ..................................................................................................................... 7

Totala prognosavvikelser 2010 ................................................................................. 8 Takbegränsade utgifter ......................................................................................................... 9

Skatteintäkter och inkomster ............................................................................................... 10

Övriga prognosavvikelser ....................................................................................... 13 Systematiska fel .................................................................................................................. 13

Prognosavvikelser i absoluta tal ......................................................................................... 15

Fördjupad avvikelseanalys för 2010 ...................................................................... 18 Kommentar till enskilda utgiftsområden .............................................................................. 18

Kommentarer kring enskilda skatter och inkomster ............................................................ 21

Statens övriga inkomster .................................................................................................... 24

ESV:s bedömning av prognosprecisionen 2010 .................................................. 26 Varför är bedömningen olika för utgifter och inkomster? .................................................... 27

Metod för prognosuppföljning ................................................................................ 28

APPENDIX ................................................................................................................. 32 Utgifter 2010 ....................................................................................................................... 32

Inkomster 2010 ................................................................................................................... 36

Hur görs ESV:s prognoser tillgängliga? .............................................................................. 40

Hur dokumenteras prognosmetoderna? ............................................................................. 41

Hur arbetar ESV med att fördjupa analysen? ..................................................................... 41

ÖVRIGA PROGNOSAVVIKELSER

5

Sammanfattning

ESV:s prognosprecision utvärderas denna gång för prognosåret 2010. Utvärderingen

baseras på de fem prognoser för 2010 som har gjorts mellan december 2009 och

december 2010. Prognosavvikelserna kan hänföras till tre kategorier,

makroekonomiska förutsättningar, nya politiska beslut som fattats efter aktuellt

prognostillfälle och övriga faktorer. Enligt den bedömningsskala som ESV tagit fram

är målet om hög precision helt uppfyllt för både inkomstprognoserna och

utgiftsprognoserna. Bedömningsskalan tar endast sikte på de prognosfel som inte är

hänförliga till beslut eller ändrade makroekonomiska utsikter. De fem

prognostillfällena resulterade i ett medelfel om 0,88 procent för inkomsterna på

statens budget och 0,25 procent för de takbegränsade utgifterna.

Tabell 1. Prognosprecisionen, prognosfel av karaktären Övrigt, genomsnittliga avvikelser i miljarder kronor och procent 1999–2010

Utvärderingsmått

Det finns inte alltid någon exakt eller tydlig koppling mellan å ena sidan de

makroekonomiska nyckeltal som prognoserna bygger på och å andra sidan vissa

specifika poster på budgeten. Detta medför att avvikelser som indirekt hänför sig till

makroekonomiska förändringar i många fall klassificeras till kategorin Övriga avvikelser.

Avvikelser mellan respektive prognos och utfallet kan således hänföras till tre olika

kategorier:

• Makro: Makroekonomiska förutsättningar

• Beslut: Nya beslut som regering och riksdag fattat efter aktuellt prognostillfälle.

• Övrigt

Prognosavvikelser under kategorin Övrigt

ESV:s genomsnittliga prognosavvikelse för de takbegränsade utgifterna uppgick till

2,5 miljarder kronor 2010. Det motsvarar 0,25 procent av utfallet och är en tydlig

förbättring av precisionen jämfört med de senaste åren. Inte sedan 2004 har

avvikelsen mellan prognos och utfall varit mindre. Bland de takbegränsade utgifterna

uppstod större avvikelser på tre utgiftsområden: Arbetsmarknad och arbetsliv,

Försvar och samhällets krisberedskap samt Kommunikationer. Utgifterna

överskattades för arbetsmarknad och kommunikationsområdet men underskattades

för försvaret.

*Avser genomsnitt av prognosavvikelser i absoluta tal 1999–2010.

ÖVRIGA PROGNOSAVVIKELSER

6

ESV:s genomsnittliga prognosavvikelse för inkomsterna uppgick till 6,9 miljarder

kronor, vilket motsvarar 0,88 procent av de totala inkomsterna. Detta är bättre än

genomsnittet under perioden 1999–2010. Då avvek dessa prognoser med i

genomsnitt 10 miljarder kronor eller 1,3 procent från det slutliga utfallet. Den

genomsnittliga avvikelsen för prognoser på statens skatteintäkter uppgick till

2,4 miljarder kronor, vilket är en förbättring jämfört med 2009 då övrig avvikelsen

uppgick till 7,7 miljarder kronor. Den genomsnittliga avvikelsen avseende posten

skatteperiodiseringar som utgör skillnaden mellan skatter redovisade som inkomster

respektive intäkter var 3,4 miljarder kronor.

Det genomsnittliga felet på ESV:s prognoser på den offentliga sektorns intäkter,

vilka inkluderar statens skatteintäkter, de kommunala inkomstskatterna och avgifter

till AP-fonder, uppgick i genomsnitt till 1,6 miljarder kronor.

INLEDNING

7

Inledning

ESV ska enligt sin instruktion göra prognoser och analyser av den statsfinansiella

utvecklingen. Prognoserna ska ha hög precision så att risker för budgetavvikelser kan

identifieras i ett tidigt skede. De bakomliggande analyserna ska vara tolkningsbara

och tydligt dokumenterade.

I syfte att mäta måluppfyllelsen gör ESV varje år en uppföljning av precisionen i

de kortfristiga prognoserna. Denna rapport är en genomgång av de fem prognoser för

2010 som gjorts mellan december 2009 och december 2010. Rapporten innehåller en

redovisning med kommentarer av träffsäkerheten samt en analys av större avvikelser

på enskilda områden. Informationen är en viktig utgångspunkt för ESV:s arbete med

att utveckla prognosmetoderna och därmed förbättra precisionen på de områden där

det behövs. De områden som ingår i utvärderingen är på utgiftssidan de

takbegränsade utgifterna och på inkomstsidan statens inkomster och intäkter. Även

intäktsprognoserna för kommunsektor och ålderspensionssystem berörs då dessa

ingår som poster på statens budget.

I slutet av appendix redovisar vi hur ESV gör prognoserna tillgängliga, hur

prognosmetoderna dokumenteras samt insatser och resultat när det gäller att fördjupa

analysen. Denna information är i stora delar densamma som i ESV:s senaste

årsredovisning.

Prognosavvikelserna kan hänföras till tre kategorier, makroekonomiska

förutsättningar, nya politiska beslut som fattats efter aktuellt prognostillfälle och

övriga faktorer. ESV:s prognoser utvärderas främst mot avvikelserna tillhörande den

sistnämnda kategorin. Från och med december 2009 baseras prognoserna på

makroekonomiska förutsättningar som ESV tar fram, men dataserien är för kort för

att även bedöma de fel som beror på avvikelser i de makroekonomiska

förutsättningarna.

ESV:s metod för att särskilja de tre kategorierna innebär ett omfattande arbete på

detaljerad nivå. Metoden beskrivs i slutet av rapporten.

I det inledande avsnittet redovisas och kommenteras de totala avvikelserna för

inkomster och utgifter fördelat på de tre avvikelsekategorierna. Därefter finns en

redovisning av avvikelser som tillhör den tredje kategorin, övriga avvikelser.

Eftersom utvärderingen ska utgöra underlag för framtida förbättringar är det viktigt

att identifiera avvikelser av systematisk karaktär. Ett särskilt avsnitt ägnas därför åt

denna fråga, liksom åt frågan om avvikelser i absoluta tal, det vill säga när över- och

underskattningar på olika områden inte tillåts ta ut varandra.

Rapporten innehåller också en fördjupad analys av de områden där avvikelserna är

som störst. Där kommenteras enskilda utgiftsområden samt olika skatter och övriga

inkomster. I det avslutande avsnittet fastställs och kommenteras ESV:s

TOTALA PROGNOSAVVIKELSER 2010

8

måluppfyllelse utifrån en fastställd bedömningsskala. I appendix redovisas tabeller

med ytterligare detaljer.

Totala prognosavvikelser 2010

Prognosavvikelserna hänförs till tre kategorier, makroekonomiska förutsättningar,

nya politiska beslut som fattats efter aktuellt prognostillfälle och övriga faktorer.

Avvikelserna för prognoserna avseende 2010 beror främst på ändringar i de

makroekonomiska förutsättningarna.

De makroekonomiska beräkningsförutsättningarna påverkar ESV:s prognoser både

på utgifter och inkomster. Prognosen på arbetslöshet och antal personer i

arbetsmarknadspolitiska program har stor inverkan på de beräknade utgifterna för

arbetsmarknad och arbetsliv. Växelkursen avgör hur stor avgiften till Europeiska

gemenskapen blir medan räntenivån och växelkursen påverkar utgifterna på

statsskulden.

Lönesumman, det vill säga arbetade timmar multiplicerat med timlön, är en viktig

skattebas för skatt på arbete. Om prognosen på lönesumman ändras så revideras även

prognosen på skatt på arbete. Under 2010 höjdes prognosen på lönesumman

kontinuerligt men prognosen på kommunal inkomstskatt reviderades endast

marginellt, vilket beror på en motverkande effekt av utfallet 2009 som sänkte nivån

på prognosen 2010.

Utvecklingen av mervärdesskatten är starkt knuten till hushållens konsumtion.

Mervärdesskatten underskattades med i genomsnitt 9,7 miljarder kronor under 2010.

Utvecklingen av KPI påverkar samtliga skatter inom området skatt på konsumtions-

och insatsvaror. Bruttodriftsöverskottet i näringslivet, vilket grovt kan beskrivas som

BNP minus lönekostnader, är den viktigaste skattebasen för prognosen på

företagsskatten och inkomster av statens verksamhet. En mer detaljerad förklaring av

hur avvikelserna i de makroekonomiska förutsättningarna har påverkat utgifterna och

inkomsterna finns redovisat i avsnittet fördjupad avvikelseanalys för 2010.

Prognoserna för den makroekonomiska utvecklingen reviderades upp under hela

2010 och utfallet visade att den försiktiga återhämtning som ESV, liksom flera andra

prognosinstitut, prognostiserade i slutet av 2009 var för återhållsam. BNP- och

sysselsättningsutvecklingen kom att bli betydligt starkare än väntat samtidigt som

den öppna arbetslösheten blev lägre.


9

Tabell 3. ESV:s makroekonomiska prognoser

Takbegränsade utgifter

De takbegränsade utgifterna för 2010 underskattades sammantaget med 0,4 miljarder

kronor i genomsnitt. År 2009 underskattades motsvarande utgifter med 3,9 miljarder

kronor. Utgifterna överskattades i de tre första prognoserna men underskattades i de

två sista. Avvikelsen var som störst i augustiprognosen följd av decemberprognosen

2009. Kategorin Beslut bidrog till underskattningen med en stor negativ avvikelse

medan kategorierna Makro och Övrigt uppvisade positiva avvikelser.

Tabell 4. Avvikelser från utfall, takbegränsade utgifter år 2010, miljarder kronor

Förändrade makroekonomiska förutsättningar bidrog till att utgifterna överskattades

med 1,1 miljarder kronor i genomsnitt, vilket motsvarar 0,11 procent av de

takbegränsade utgifterna. Nivån på arbetslösheten överskattades i december-, mars-,

och augustiprognosen vilket bidrog till en överskattning av utgifterna med 0,8

miljarder kronor.

Till följd av beslut som regering och riksdag fattat efter aktuellt prognostillfälle

underskattades de takbegränsade utgifterna med i genomsnitt 4,1 miljarder kronor,

Dec-09

10/12

Mar-10

23/3

Jun-10

11/6

Aug-10

31/8

Dec-10

10/12

Utfall

2010

Procentuell förändring från föregående år:

BNP (lp) 3,5 3,9 3,3 4,7 6,2 6,9

Hushållens konsumtion (lp) 3,3 3,8 4,2 4,4 5,2 4,9

KPI (årsgenomsnitt) 1,0 1,1 0,8 1,1 1,2 1,2

Lönesumma 1,3 2,3 2,5 2,7 2,8 3,0

Bruttodriftsöverskott i företagssektorn 14,4 13,4 3,4 9,9 16,4 23,2

Antal sysselsatta, 16-64 år -1,8 -1,0 0,3 0,9 1,1 1,1

Öppen arbetslöshet, 16-64 år, procent 1 7,1 6,6 6,1 6,2 6,0 6,0

Personer i åtgärder, procent av arbetskraften 4,4 4,3 4,1 3,8 3,8 3,8

SEK/EURO 9,9 9,9 9,6 9,6 9,6 9,6

SEK/USD 6,8 6,9 7,3 7,3 7,2 7,2

3-mån ränta, procent 0,4 0,7 0,6 0,5 0,4 0,5

5-års ränta, procent 2,9 3,2 2,5 2,5 2,3 2,31

Exklusive heltidsstuderande arbetssökande

Takbegränsade utgifter Utfall Dec- 09 Mar- 10 Jun- 10 Aug- 10 Dec- 10 Snitt Dec- 09 Mar- 10 Jun- 10 Aug- 10 Dec- 10 Snitt

2010 10/12 23/3 11/6 31/8 10/12 10/12 23/3 11/6 31/8 10/12

Totalt 985,9 4,2 0,8 0,4 - 4,7 - 2,9 - 0,4 25,9 19,6 24,1 16,9 8,3 19,0

– Makro 4,3 2,8 0,4 - 0,7 - 1,1 1,1 7,4 4,1 9,2 4,5 3,9 5,8

– Beslut - 7,1 - 5,7 - 3,3 - 4,2 0,0 - 4,1 8,2 6,4 4,1 5,0 0,1 4,7

– Övrigt 7,0 3,7 3,4 0,2 - 1,7 2,5 11,8 10,2 11,2 9,3 6,6 9,8

Anm.: Avvikelse=Prognos minus utfall, dvs. positiv avvikelse=överskattad prognos och negativ avvikelse=underskattad prognos1Avvikelserna i de olika kategorierna går ej att summera eftersom de är absolutbelopp.

Prognosavvikelser Prognosavvikelse i absolutbelopp1


10

vilket motsvarar 0,4 procent av de takbegränsade utgifterna. År 2009 uppgick

underskattningen 9,5 miljarder kronor. Störst påverkan på underskattningen 2010

hade beslut om reviderade BNI-baser för tidigare år vilket ökade Sveriges avgift till

EU med 2,6 miljarder kronor. Två beslut om kapitaltillskott till bolagen SAS och

Inlandsinnovation AB bidrog också till underskattningen, med i genomsnitt

1,8 miljarder kronor.

Felet under kategorin Övrigt uppgick i genomsnitt till 2,5 miljarder kronor, vilket

motsvarar 0,25 procent av de takbegränsade utgifterna1. Det är en förbättring från

2009 då andelen låg på 0,55 procent. Avvikelsen var som störst i den första

prognosen och minskade därefter för varje prognos. Utfallet överskattades i de fyra

första prognoserna men underskattades i den sista prognosen.

Större prognosavvikelser under kategorin Övrigt förekom på tre utgiftsområden:

Arbetsmarknad och arbetsliv, Försvar och samhällets krisberedskap samt

Kommunikationer. Utgifterna överskattades för arbetsmarknadsområdet och

kommunikationsområdet och underskattades för försvaret.

Utgifterna för arbetsmarknad överskattades framför allt till följd av att andelen

öppet arbetslösa, som fick ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, blev lägre än

beräknat. Detta innebar att kostnaden per öppet arbetslös sjönk. Utgifterna för

kommunikationer överskattades vid samtliga prognostillfällen beroende på

senareläggningar av väg- och järnvägsinvesteringar. Utgifterna för försvaret

underskattades till följd av att utgifter för 2012 i ett sent skede av året tidigarelades

till 2010.

För resterande utgiftsområden förekommer ungefär lika många överskattningar

som underskattningar och avvikelserna är relativt små.

ESV vill framhålla att i prognosarbetet är det många gånger omöjligt att bedöma

hur de makroekonomiska sambanden ser ut för en viss utgift. Därför kan inte

samtliga prognoser göras utifrån någon eller några speciella makrovariabler.

Avvikelser mot utfall har därigenom kommit att klassificeras under kategorin Övrigt.

Skatteintäkter och inkomster

Skatteintäkter

De makroekonomiska beräkningsförutsättningarna bidrog till en underskattning av

prognoserna på den offentliga sektorns intäkter, statens intäkter och statens

inkomster (se tabellerna nedan samt appendix för utförliga tabeller som illustrerar

skillnaden mellan de olika posterna). Med intäkter avses här skatter hänförda till det

år det avser och med inkomster avses under året betalda skatter.

1 Utgiftsområde 26 omfattas inte av utgiftstaket och ingår inte i det precisionsmått (statsbudgetens takbegränsade

utgifter) som betygssätts i denna rapport.


11

Tabell 5. Avvikelser från utfall, Offentliga sektorns skatteintäkter 2010, miljarder kronor

Avvikelsen för skatteintäkterna i den offentliga sektorn uppgick i genomsnitt till

knappt 24 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,6 procent av skatteintäkterna. Flertalet

skatter fastställs i samband med den årliga inkomsttaxeringen, vilket innebär att den

definitiva avvikelsen för skatteintäkterna tidigast kan redovisas efter det att den

årliga taxeringen är klar, vilket är i slutet av november 2011.

Prognosen var lägre än utfallet vid samtliga prognostillfällen och den

huvudsakliga delen av underskattningen kan klassificeras som Makro. Det är

skatteslagen mervärdesskatt och skatt på kapital som står för de största avvikelserna

och utvecklingen av dessa skatter är starkt knuten till den makroekonomiska

utvecklingen. Avvikelserna minskade dock mot slutet av 2010.

Tabell 6. Avvikelser från utfall, Statens skatteintäkter 2010, miljarder kronor

Skillnaden mellan statens och den offentliga sektorns skatteintäkter utgörs av

kommunala inkomstskatter, som 2010 uppgick till 538,6 miljarder kronor, och

avgifter till Ålderspensionssystemet, vilka 2010 uppgick till 183,7 miljarder kronor.

Statens skatteintäkter som utgör den största delen av den offentliga sektorns intäkter

blev 782,8 miljarder kronor 2010. Det är 43,5 miljarder kronor högre än vad ESV

förutspådde i december 2009. Som beskrivits ovan beror det på att indikatorer och

övrig information pekade på en betydligt långsammare återhämtning i ekonomin än

vad som skulle komma att ske under 2010.

Offentliga sektorns skatteintäkter Utfall1

dec- 09 mar- 10 jun- 10 aug- 10 dec- 10 Snitt

10/12 23/3 11/6 31/8 10/12

Totalt 1505,1 - 52,6 - 26,3 - 16,3 - 12,5 - 10,0 - 23,6

– Makro - 59,3 - 31,7 - 16,8 - 11,1 - 4,5 - 24,7

– Beslut - 0,6 - 0,6 - 0,6 - 0,6 0,0 - 0,5

– Övrigt 7,3 6,0 1,1 - 0,8 - 5,5 1,6

Anm. Avvikelse=prognos minus utfall.1ESV:s underlag till statsbudgetens utfall 2010. För flera viktiga skatteslag är utfallet fortfarande en prognos.

Prognosavvikelser

Statens skatteintäkter Utfall1

dec- 09 mar- 10 jun- 10 aug- 10 dec- 10 Snitt

10/12 23/3 11/6 31/8 10/12

Totalt 782,8 - 43,5 - 26,2 - 13,3 - 7,2 - 5,1 - 19,1

– Makro - 50,6 - 32,0 - 15,6 - 7,0 0,1 - 21,0

– Beslut - 0,6 - 0,6 - 0,6 - 0,6 0,0 - 0,5

– Övrigt 7,7 6,5 2,9 0,4 - 5,2 2,4

Anm. Avvikelse=prognos minus utfall.1ESV:s underlag till statsbudgetens utfall 2010. För flera viktiga skatteslag är utfallet fortfarande en prognos.

Prognosavvikelser


12

Under kategorin Övrigt ökade dock avvikelsen i decemberprognosen 2010, vilket

kan förklaras av en underskattning av restförda och övriga skatter samt en revidering

av mervärdesskatten som inte kan hänföras till Makro eller Beslut.

Inkomster

Till skillnad från skatteintäkterna är de redovisade beloppen för inkomsterna på

statens budget, det vill säga skatteinkomster och övriga inkomster, ett utfall. Utfallet

för skatteinkomsterna utgörs av de in- och utbetalningar av skatter som skett under

budgetåret 2010. Sammantaget uppgick avvikelsen till drygt 16 miljarder kronor,

vilket motsvarar 2,1 procent av de totala inkomsterna. De makroekonomiska

beräkningsförutsättningarna bidrog till en underskattning av inkomstprognoserna.

Underskattningen blev dock successivt allt mindre under året.

Tabell 7. Avvikelser från utfall, statens inkomster 2010, miljarder kronor

I absoluta tal uppgick den totala avvikelsen till 46 miljarder kronor 2010, vilket är en

marginell försämring, 0,5 miljarder kronor, jämfört med 2009.

Prognosfelet kan i stor utsträckning hänföras till makro och det återspeglar ESV:s

underskattning av utvecklingen i den svenska ekonomin. Återhämtningen kom

snabbare än väntat. Avvikelsen som klassificeras som makro var i genomsnitt

ungefär lika stor som Övrigt när man ser till prognosavvikelsen i absoluta tal.

Detta kan förklaras av att vissa poster inom inkomsterna inte kan hänföras till

Makro, exempelvis prognosen på betalningsdifferensen. Avvikelserna som

klassificeras som Övrigt var i genomsnitt 27,3 miljarder kronor. Det innebär en

förbättring jämfört med 2009 då det genomsnittliga felet var 33,6 miljarder kronor.

Inkomster Utfall dec- 09 mar- 10 jun- 10 aug- 10 dec- 10 Snitt dec- 09 mar- 10 jun- 10 aug- 10 dec- 10 Snitt

2010 10/12 23/3 11/6 31/8 10/12 10/12 23/3 11/6 31/8 10/12

Totalt 779,5 - 38,6 - 18,1 - 12,3 - 13,2 1,0 - 16,3 82,5 55,7 39,5 31,6 20,8 46,0

– Makro - 54,8 - 31,2 - 17,3 - 10,5 - 7,4 - 24,2 55,7 36,6 18,9 11,1 8,2 26,1

– Beslut 2,3 3,0 - 0,5 - 2,0 - 0,1 0,6 2,9 3,6 0,5 2,1 0,1 1,8

– Övrigt 12,2 9,9 4,4 - 0,6 8,5 6,9 31,1 34,4 23,1 23,3 24,7 27,3

Anm. Avvikelse=prognos minus utfall.1Avvikelserna i de o lika kategorierna går ej att summera eftersom de är absolutbelopp.

Prognosavvikelser Prognosavvikelse i absolutbelopp1


13

Övriga prognosavvikelser

Systematiska fel

Genomgången nedan avser de genomsnittliga avvikelserna mellan prognos och utfall

som är klassificerade under kategorin Övrigt. Eftersom analysen av utgifter och

inkomster görs på en aggregerad nivå kan en överskattning inom ett utgiftsområde

eller en inkomsttitel motverkas av underskattningar på ett annat utgiftsområde eller

inkomsttitel.


Sedan utgiftstaket infördes 1997 har ESV överskattat de takbegränsade utgifterna,

rensat för avvikelser på grund av nya beslut och ändrade makroekonomiska

förutsättningar, betydligt oftare än de underskattats. Överskattningarna har vanligtvis

minskat under loppet av prognosåret, vilket är naturligt då allt mer information finns

att tillgå för varje prognos. I genomsnitt är överskattningen 0,4 procent för perioden

1997–2010. Endast för ett fåtal av de 69 prognoserna har avvikelsen under kategorin

Övrigt överstigit 1 procent i jämförelse med det slutliga utfallet för året.

I respektive års sista prognos, när i regel två utfallsmånader återstår, har utgifterna

under kategorin Övrigt i genomsnitt underskattats med under 0,1 procent perioden

1997–2010. Det motsvarar drygt 0,7 miljarder kronor av 2010 års takbegränsade

utgifter.

Figur 1. Övriga avvikelser, takbegränsade utgifter 1997–2010

Sedan utgiftstaket infördes har de takbegränsade utgifterna överskattats alla år utom 1998. Den

genomsnittliga prognosavvikelsen (bias) för perioden 1997–2010 uppgår till 0,4 procent.


14

Den genomsnittliga överskattningen för 2010 är 0,25 procent av utfallet för de

takbegränsade utgifterna, jämfört med 0,55 procent för 2010 och 0,44 procent för

perioden 1997–2010. Det är den lägsta överskattningen sedan 2004. Utfallet

överskattades i de fyra första prognoserna men underskattades i den sista prognosen.

ESV vill peka på ett par förklaringar till de systematiska överskattningarna. En

förklaring är att effekten av beslutade neddragningar och besparingar ofta

underskattas, vilket leder till för höga prognoser.

En annan förklaring är att ESV utgår från prognosuppgifter från många

myndigheter, vilka har en tendens att överskatta vissa utgifter, främst

förvaltningsutgifter. Ett av momenten i ESV:s prognosarbete är att bedöma i vilken

utsträckning detta förekommer och göra motsvarande neddragningar av prognosen.

För att komma tillrätta med de systematiska överskattningarna har ESV sedan

2007 tillämpat en realekonomisk analysmetod för att minimera denna typ av

systematiska fel.

Inkomster

I detta avsnitt analyseras endast de statliga inkomsterna men inte inkomsterna som

tillfaller kommunsektorn eller ålderspensionssystemet. Under perioden 1997–2010

har inkomsterna på statens budget underskattats oftare än de överskattats. Under

2008–2010 har avvikelsen som hänförs till Övrigt överskattats.

I figuren nedan ingår inte prognosfel som har klassificerats till kategorin

Makroekonomiska förutsättningar . Det är ändå tydligt att prognosfelen har ett

samband med konjunkturutvecklingen. I högkonjunktur har inkomsterna en tendens

att underskattas medan de överskattas under år med en svag ekonomisk utveckling.

Korrigering för prognosfel som beror på ändrade makroekonomiska

förutsättningar skulle, om korrigeringen vore perfekt, eliminera ovanstående

fenomen. Det är dock svårt att knyta prognosfelen för främst skatt på kapital till

utvecklingen för enskilda skattebaser varför avvikelserna redovisas som Övrigt –

trots att de egentligen borde ha tillskrivits den makroekonomiska utvecklingen. Det

är ofta så att intäkterna från kapitalskatter ökar/minskar snabbare än ekonomin

förändras.


15

Figur 2. Övriga avvikelser, inkomster 1997–2010, procent

Det är tydligt att avvikelserna för inkomsterna är beroende av konjunkturen. I högkonjunktur underskattas

inkomsterna medan de överskattas år när konjunkturläget är svagt, såsom 2008–2010.

Prognosavvikelser i absoluta tal

Medan den genomsnittliga prognosavvikelsen mest säger något om träffsäkerheten

på totalnivå, tydliggörs alla prognosfel på enskilda områden om avvikelserna i stället

anges i absoluta belopp2. Detta oavsett om felet beror på över- eller underskattning.

När de absoluta prognosfelen mäts framgår det tydligt att osäkerheten är som

störst i den första prognosen för respektive år. Inför varje nytt prognostillfälle

tillkommer ny information, exempelvis i form av ytterligare månadsutfall för statens

budget. Det innebär att ovissheten minskar och att prognoserna blir mer träffsäkra.

När årets sista prognos tas fram finns vanligtvis utfall till och med oktober, vilket

också var fallet 2010.


Rensad för effekterna av politiska beslut och förändrad makroekonomisk utveckling

blev den absoluta avvikelsen för de takbegränsade utgifterna 1,00 procent, vilket är

bättre än 2009 då avvikelsen var 1,26 procent. Vid de tre första prognostillfällena

förbättrades prognosprecisionen men vid de två sista försämrades precisionen jämfört

med 2009.

2 Se metodavsnittet för en mer ingående beskrivning.


16

Figur 3. Prognosavvikelser avseende takbegränsade utgifter 1999–2010, absolutbelopp per avvikelsekategori

Avvikelserna i absoluta tal blev något lägre 2010 än 2009.

De tre utgiftsområden som bidrar mest till de absoluta avvikelserna är desamma

som visar störst genomsnittlig avvikelse, Arbetsmarknad och arbetsliv, Försvar och

samhällets krisberedskap samt Kommunikationer. Utfallet överskattades i samtliga

prognoser på arbetsmarknads- och kommunikationsområdet. På försvarsområdet

överskattades utgifterna i den första prognosen och underskattades i de fyra sista

prognoserna, vilket medför att avvikelsen i absolutbelopp är större än den

genomsnittliga avvikelsen.

Att avvikelsen i absoluta tal (1,00 procent) blir större än resultatet av det mått på

prognosprecision vi bedöms efter (0,25 procent) beror som tidigare nämnts på att alla

avvikelser ackumuleras när vi räknar i absoluta tal, oavsett om de innebär

underskattningar eller överskattningar. Det precisionsmått vi bedöms efter redovisar

enbart nettotalet.

Inkomster

I detta avsnitt analyseras endast de statliga inkomsterna, inte de inkomster som

tillfaller kommunsektorn eller ålderspensionssystemet.

Rensat för beslut och ändrade makroekonomiska förutsättningar var prognosfelet i

absoluta termer 3,5 procent i genomsnitt 2010. Det kan jämföras med absolutfelet

året före, vilket uppgick till 4,7 procent.

I absoluta termer är avvikelsen för kategorin Övrigt nästan lika stort som

genomsnittet 1997–2010.


17

När man analyserar den absoluta avvikelsen framträder det tydligt att det är

betydligt mindre skillnader i prognosprecision mellan åren än när man studerar den

genomsnittliga avvikelsen där avvikelser åt olika håll tar ut varandra.

Ser man till avvikelsens utveckling mellan prognoserna ett enskilt år är det även

tydligt att avvikelsen tenderar att minska.

Figur 4. Prognosavvikelser avseende inkomster 1999–2010, absolutbelopp per avvikelsekategori

De absoluta avvikelserna för inkomsterna 2010 – avseende kategorin Övrigt – var i princip lika högt som

genomsnittet mellan 1999–2010.

FÖRDJUPAD AVVIKELSEANALYS FÖR 2010

18

Fördjupad avvikelseanalys för 2010

Några utgifter och inkomster utmärker sig genom större prognosavvikelser. Här

kommenteras dessa områden mer utförligt. I appendix finns detaljerade tabeller där

de totala avvikelserna har hänförts till kategorierna Makro, Beslut och Övrigt.

Avvikelserna vid årets fem olika prognostillfällen redovisas i dessa tabeller och ett

genomsnitt av prognosavvikelserna räknas fram. För utgifterna redovisas dessutom

avvikelserna i absoluta tal.

Kommentar till enskilda utgiftsområden

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

På utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap underskattades utgifterna i

genomsnitt med 1,4 miljarder kronor, vilket bidrog med -0,1 procentenheter till den

totala avvikelsen. Prognosfelet klassificeras i princip i sin helhet under kategorin

Övrigt.

Prognoserna underskattades vid samtliga prognostillfällen utom i den första

prognosen i december 2009. Den beloppsmässigt största avvikelsen finns på anslaget

för anskaffning av materiel och anläggningar. Avvikelsen uppgick till -1,4 miljarder

kronor, vilket motsvarar 14 procent av utfallet på anslaget. Orsaken till

underskattningen är att i slutet av 2010 flyttades beställningar av materiel från 2012

till 2010 i större utsträckning än väntat.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utgifterna på utgiftsområdet överskattades med i genomsnitt 0,8 miljarder kronor

varav 0,7 miljarder kronor avser anslaget Tandvård m.m. Bidraget till den totala

avvikelsen var 0,1 procentenheter. Utfallet för Tandvård m.m. överskattades framför

allt i de tre första prognosomgångarna. Överskattningen beror på att konsumtionen av

tandvård förväntades öka jämfört med 2009. Under sommaren stod det klart att så

inte skulle ske varför prognoserna i augusti och december sänktes kraftigt.

Utbetalningarna för det gamla tandvårdsstödet har minskat något snabbare än

förväntat samtidigt som utbetalningarna för tandvårdsbidrag och högkostnadsskydd

ökat mindre än förväntat.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utgifterna för arbetsmarknadsområdet överskattades med i genomsnitt 2,9 miljarder

kronor och bidrog med 0,3 procentenheter till den totala avvikelsen. Utgifterna

överskattades vid samtliga prognostillfällen utom den sista. Precisionen förbättrades

vid varje prognostillfälle. I december 2009 var avvikelsen 6,4 miljarder kronor


19

motsvarande 9 procent av utfallet. Vid den sista prognosen, i december 2010,

uppgick avvikelsen till -0,1 miljarder kronor.

Under kategorin Övrigt överskattades utgifterna med i genomsnitt 2,2 miljarder

kronor. Det största bidraget kom från anslaget för arbetslöshetsersättning och

aktivitetsstöd med 2,5 miljarder kronor. Prognosavvikelsen förklaras framför allt av

att andelen arbetslösa med ersättning överskattades vid samtliga prognostillfällen. På

anslaget för bidrag till lönegarantiersättning överskattades utgifterna med 0,4

miljarder kronor. Utgifterna på anslagen för arbetsmarknadspolitiska program och

insatser samt lönebidrag och Samhall underskattades med 0,4 respektive 0,3

miljarder kronor.

Förändrade makroekonomiska förutsättningar bidrog till en överskattning av

prognosen med i genomsnitt 0,8 miljarder kronor och bidrog med 0,1 procentenheter

till den totala avvikelsen. Antalet arbetslösa överskattades i de två första prognoserna

samt i den fjärde prognosen. Antalet arbetslösa 2010 uppgick till 285 000 personer.

ESV räknade i genomsnitt med 298 000 arbetslösa, vilket motsvarar en överskattning

på 5 procent. Under året reviderades antalet deltagare med aktivitetsstöd upp vilket

ledde till en överskattning i den andra respektive den tredje prognosen. Antalet

personer i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd uppgick 2010 till

179 800 personer. I genomsnitt räknade ESV med 185 400 personer, vilket innebar

en överskattning med 3 procent.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

På utgiftsområdet Kommunikationer överskattades de totala utgifterna i samtliga

prognoser. Den genomsnittliga överskattningen blev 1,0 miljarder kronor, vilket

bidrog med 0,1 procentenhet till den totala avvikelsen.

Under kategorin Övrigt gjordes en genomsnittlig överskattning på 1,1 miljarder

kronor. Avvikelsen beror främst på senareläggningar i nationell plan för såväl

väginvesteringar som järnvägsinvesteringar. Dessutom blev räntenivåerna under

2010, avseende lån för infrastrukturinvesteringar, lägre än vad som antogs.

Anslaget Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk

tilldelades på vårtilläggsbudgeten ytterligare 0,5 miljarder kronor. Anledningen till

detta vara att EU-kommissionen i december 2009 beslutade tilldela svenska

infrastrukturprojekt 46 miljoner euro utöver tidigare tilldelning. Utgifterna på

anslaget underskattades med i genomsnitt 0,1 miljarder kronor under de fyra första

prognoserna men överskattades i årets sista prognos med 0,2 miljarder kronor.

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Utgifterna för området överskattades med i genomsnitt 0,8 miljarder kronor och

bidrog med 0,1 procentenhet till den totala avvikelsen. Prognoserna var för höga vid

samtliga prognostillfällen och var som störst i marsprognosen men minskade sedan

vid varje prognostillfälle. I den sista prognosen var prognosavvikelsen endast 0,1


20

miljard kronor. Av avvikelserna klassificeras 0,5 miljarder kronor under kategorin

Övrigt. Den resterande delen av avvikelsen klassificeras i allt väsentligt under

kategorin Makro och låg sedan på en jämn nivå fram till sista prognostillfället då den

överensstämde med utfallet.

Det är främst utgifterna för anslagen Gårdsstöd och djurbidrag m.m., Åtgärder för

landsbygdens miljö och struktur samt Från EG-budgeten finansierade åtgärder för

landsbygdens miljö och struktur, som har överskattats under året. Överskattningen

var störst vid det första prognostillfället. En förklaring till överskattningarna är att

kronan har stärkts mot euron under året. En annan viktig förklaring är att

miljöersättningar inom landsbygdsprogrammet bland annat till följd av

omvärldsförändringar och marknadsfluktuationer har lett till att efterfrågan i

anslutning till miljöersättningar blivit lägre än beräknat.

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utgiftsområdet underskattades med i genomsnitt 1,8 miljarder kronor, vilket berodde

på två beslut om kapitaltillskott till bolag.

Det första beslutet togs efter den första prognosen och avsåg ett tillskott till

SAS AB. Staten deltog, med sin ägarandel om 21,4 procent, i den nyemission bolaget

genomförde i april. Statens kapitaltillskott uppgick till 1,1 miljarder kronor och

riksdagen fattade beslut om medel för detta ändamål i vårtilläggsbudgeten. Ett år

tidigare gjordes ett motsvarande tillskott till bolaget på 1,3 miljarder kronor.

Det andra beslutet togs på hösten innan årets sista prognos. Det gällde bildandet av

ett riskkapitalbolag, Inlandsinnovation AB, som ska förbättra

finansieringssituationen för företag i norra Sveriges inland. Bolaget tillfördes

2,0 miljarder kronor i hösttilläggsbudgeten.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor

Utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket och ingår alltså inte i det precisionsmått

för statsbudgetens takbegränsade utgifter som utvärderas i denna rapport.

Utgiftsområdet presenteras emellertid i tabellerna i bilagan och kommenteras därför.

Den totala genomsnittliga avvikelsen för utgiftsområdet var -3,6 miljarder kronor, det

vill säga en underskattning av utgifterna.

Underskattningen av ränteutgifterna var främst en följd av större realiserade

valutakursförluster, netto, än väntat. De blev 4,9 miljarder kronor högre än

genomsnittet i prognoserna, hela 7,8 miljarder kronor jämfört med prognostiserat

2,9 miljarder kronor i snitt. Eurokursen blev något högre än genomsnittet i prognosen

medan dollarkursen blev något lägre. Hur stora valutakursförluster respektive

valutakursvinster det blir beror på när lån i utländsk valuta förfaller och hur

valutakurserna rört sig jämfört med när lånen togs upp. Dessutom kan denna post

påverkas av eventuella placeringar i utländska valutor.


21

Även kursförlusterna blev högre än budgeterat, i genomsnitt 3,7 miljarder kronor

högre. Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta

än marknadsräntan vid återköpstillfället, medan kursvinster uppstår vid motsatt

förhållande.

Andra faktorer bidrog åt motsatt håll, det vill säga till att överskatta

ränteutgifterna, främst lägre långa marknadsräntor än prognostiserat,i genomsnitt

0,4 procentenheter lägre, samt ett något lägre lånebehov och därmed lägre statsskuld.

Ränteutgifternas avvikelse klassificeras i sin helhet alltid som makroberoende,

utom den del som beror på avvikelsen i lånebehovet, vilken detta år endast var

marginell. Under kategorin makro klassificeras därmed -3,6 miljarder kronor.

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Sveriges avgift till Europeiska gemenskapen underskattades med i genomsnitt

2,3 miljarder kronor under 2010. En stor del av avvikelsen förklaras av beslut om en

revidering av BNI-baserna för tidigare år, som gjordes under hösten, vilket i slutet av

året gav Sverige 2,6 miljarder kronor i ökad avgift. Även EU-beslut under året i form

av ändringsbudgetar som påverkar EU-budgetens utgifter och därmed

medlemsländernas avgifter förklarar avvikelsen.

Vid tidpunkten för årets sista budgetprognos var Sveriges november- och

decemberbetalning känd vad gäller de avgifter som baseras på BNI och moms samt

avgiften för att finansiera den brittiska rabatten. Däremot var inte tull- och

sockeravgifterna kända.

De direkt makroberoende avvikelserna var små under året och påverkade främst

prognosen för tullavgiften. Rensat för beslut och makroberoende avvikelser

underskattades EU-avgiften med 0,1 miljard kronor i genomsnitt.

Kommentarer kring enskilda skatter och inkomster

Strukturen på statens budget innebär att den offentliga sektorns skatteintäkter

redovisas efter skatteslag med utgångspunkt från vilka de främsta skattebaserna är.

Lönesumman utgör den viktigaste skattebasen för skatt på arbete. Hushållens

konsumtion är skattebas för skatt på konsumtion medan företagens driftsöverskott

och hushållens kapitalvinster är viktiga skattebaser för skatt på kapital. Den

offentliga sektorns skatteintäkter fördelas därefter mellan staten, kommunsektorn och

ålderspensionssystemet. På statens budget räknas statens kassamässiga inkomster

fram genom att periodiseringsposter och övriga statliga inkomster adderas till de

statliga skatteintäkterna.

De angivna utfallet för många skatter baseras ännu på prognoser. Detta gäller

särskilt kapitalskatterna. Den prognos för skatteintäkterna 2010 som publicerades i

ESV:s marsprognos 2011 används som om det vore utfall och alla tidigare prognoser

jämförs mot denna.


22

Nedan kommenteras prognosavvikelser avseende offentliga sektorns

skatteintäkter, periodiseringsposterna samt statens övriga inkomster.

Direkta skatter på arbete

De direkta skatterna på arbete överskattades vid tre av de fem prognostillfällen.

Störst avvikelse, 9,1 miljarder kronor, noterades i marsprognosen. Totalt uppgick den

genomsnittliga prognosavvikelsen till 2,0 miljarder kronor. Kommunal inkomstskatt

är den post där det brukar uppstå störst avvikelser. Det beror oftast på förändrade

makroekonomiska förutsättningar, i huvudsak lönesummans utveckling. Så var dock

inte fallet för 2010. Upprevideringen av lönesumman med 1,7 procentenheter, mellan

decemberprognosen 2009 och marsprognosen 2011, motverkades av att utfallet för

den kommunala inkomstskatten avseende inkomståret 2009 blev betydligt lägre

prognosticerat. Huvuddelen av prognosfelet på direkta skatter på arbete avsåg i stället

skattereduktion för husarbete, så kallat Hus-avdrag, 4,7 miljarder kronor. Hus-

avdraget utgör en negativ delpost bland de direkta skatterna på arbete vilket medför

att avvikelsen innebär en underskattning av inkomsterna.

Indirekta skatter på arbete

De indirekta skatterna på arbete underskattades vid varje prognostillfälle utom i

marsprognosen då prognosen var ungefär i linje med utfallet. Prognosfelet var störst i

decemberprognosen 2009 då de indirekta skatterna underskattades med nära

3 miljarder kronor. Den snabbare ekonomiska återhämtningen innebar att prognosen

över arbetade timmar reviderades upp vid varje prognostillfälle och lönesumman

höjdes därmed successivt och bidrog till att höja prognosen på de indirekta skatterna.

I samband med revideringen av lönesumman höjdes även prognosen för

nedsättningen av arbetsgivaravgifterna eftersom arbetsgivarna får göra större avdrag

ju fler sysselsatta i åldrarna 18-26 år de anställer. Därmed blev inte nettoeffekten av

de förbättrade arbetsmarknadsutsikterna så stor.

Skatt på kapital, hushåll

Skatt på kapital, hushåll underskattades vid den första prognosen för att sedan

överskattas vid de resterande prognostillfällena. Totalt uppgick den genomsnittliga

prognosavvikelsen till 0,9 miljarder kronor. Huvuddelen av beloppet fördelades på

skatt på kapital, -2,5 miljarder kronor. och skattereduktion för kapital, 2,9 miljarder

kronor. Skatt på kapitalvinster bidrog med en väldigt liten avvikelse. Det var i stället

inkomst- och utgiftsräntorna som bidrog till de största avvikelserna. Dessa avvikelser

tog dock nästan ut varandra på totalnivå.


23

Skatt på företagsvinster

Intäkterna från företagsskatten underskattades i genomsnitt med 13 miljarder kronor

under 2010. Prognosfelet kan huvudsakligen hänföras till kategorin Makro.

Prognosen reviderades kontinuerligt upp vid varje prognosomgång under året till

följd av att makroprognosen på bruttodriftsöverskottet reviderades upp.

Bruttodriftsöverskottet kan beskrivas som skillnaden mellan BNP och

arbetskraftskostnader och är den parameter som används för att prognosticera

företagsskatten. Sveriges BNP föll snabbt under slutet av 2008 och början av 2009

till följd av finanskrisen som spred sig till den reala ekonomin. Företagens

vinstmarginaler påverkades kraftigt av krisen men samtidigt minskade man sina

kostnader. Dessutom sjönk råvarupriserna och styrräntan kom ned på en ytterst låg

nivå. När efterfrågan på varor och tjänster ökade kunde företagen visa tilltagande

vinster under 2010. Företagsskatten ökade därmed med nästan 18 miljarder kronor

mellan 2009 och 2010, vilket innebär att inkomstskatterna för 2010 åter är på 2007

års nivå.

Fastighetsskatt

I genomsnitt underskattades intäkterna från statlig fastighetsskatt och kommunal

fastighetsavgift med 0,3 miljarder kronor. Det beror främst på att intäkterna från den

statliga fastighetsskatten från hyreshusenheter (lokaler) underskattades under början

av året. I 2009 års taxeringsutfall framgick det att det sammanlagda taxerade värdet

för hyreshusenheter var högre än vad ESV räknat med i prognosen. Därför

reviderades även det taxerade värdet för 2010 upp, vilket medförde en högre

intäktsprognos.

Mervärdesskatt

I genomsnitt underskattades momsintäkterna under perioden med 9,7 miljarder

kronor. Den avvikelse som kan hänföras till makroekonomiska variabler medförde en

genomsnittlig underskattning av intäkterna med 4,9 miljarder kronor. Övrig

prognosavvikelse innebar en underskattning av momsintäkterna med i genomsnitt 4,8

miljarder kronor, vilket motsvarar 1,5 procent av de totala momsintäkterna.

Återhämtningen i ekonomin under 2010 kom tidigare och blev kraftigare än

förväntat. Hushållens syn både på landets och den egna ekonomin blev under året allt

mer optimistisk, vilket avspeglades i en stark ökning av hushållens konsumtion.

En annan skattebas för mervärdesskatt är investeringar, där framförallt en stark

återhämtning av bostadsinvesteringar har bidragit till en upprevidering. Därmed har

även momsintäkterna blivit högre. Det låga ränteläget, en stark efterfrågan på

bostäder och möjligheten till Hus-avdrag är faktorer som haft stor betydelse för

investeringarnas starka utveckling under 2010.

Figur 5. Skattebasernas andel av momsintäkter 2010


24

Anm: Bostadsinvesteringar ingår i näringslivets investeringar.

Avvikelsen under Övrigt kan till en stor del förklaras av svårigheten att prognostisera

skillnaden mellan prognosmodellens teoretiskt framräknade moms och den faktiska

momsen. För 2010 blev differensen mellan den teoretiska skattebasen och den

faktiska ovanligt liten i jämförelse med den historiska differensen. Detta var en

bidragande förklaring till att momsintäkterna blev högre än prognostiserat under hela

året. Även sammansättningseffekter inom konsumtionen med en ökande andel bilar

och sällanköpsvaror som har den högsta skattesatsen med 25 procent, bidrog till att

momsintäkterna blev högre än beräknat. Ytterligare en förklaring till

prognosavvikelsen är effekten av olika regelförändringar inom

mervärdesskatteområdet som försvårat analysen av den underliggande utvecklingen

de senaste åren, som till exempel byggföretagens ändrade redovisningsregler.

Statens övriga inkomster

Finansieringsavgift från a-kassor

Inkomster avseende Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor överskattades under

året med i genomsnitt 0,9 miljarder kronor till följd av att inkomsterna från

arbetslöshetsavgiften överskattades, framförallt under början av året. Avvikelsen

klassificeras under kategorin Övrigt även om inkomsterna delvis är makroberoende

och påverkas av arbetslöshetsutvecklingen.


25

Inkomster av staten aktier

Inkomster av statens aktier överskattades i början av året, främst beroende på att

Apotekets extraordinära utdelning om 5,4 miljarder kronor i samband med

försäljningen av 465 apotek beräknades levereras in på inkomsttitel under 2010.

Försäljningslikviden placerades i stället på ett konto i Riksgälden och redovisas på

budgetens inkomstsida, som inkomster av statens aktier, under 2011. Utdelningarna

blev däremot högre än förväntat på grund av att Svensk Exportkredit lämnade

utdelning för första gången sedan 2002 med totalt 2,4 miljarder kronor. I detta belopp

ingår även en extraordinär utdelning i slutet av året med 1,9 miljarder kronor med

anledning av försäljning av aktier i Swedbank. Både Apotekets utdelning och Svensk

Exportkredits extrautdelning redovisas under kategorin Beslut.

I övrigt blev utdelningarna något högre än beräknat från Akademiska hus,

TeliaSonera och Sveaskog. Vattenfalls utdelning blev däremot lägre.

Totalt uppgick statens aktieutdelningar till 17 miljarder kronor 2010. Rensat för

extraordinära poster blev utdelningarna 2 miljarder kronor lägre än föregående år.


26

ESV:s bedömning av prognosprecisionen 2010

I detta avsnitt värderas ESV:s egentliga prognosfel avseende statens inkomster och

utgifter, det vill säga den totala prognosavvikelsen rensad för makro- och

beslutsberoende avvikelser.

Hur bedöms om målen för prognosverksamheten är uppfyllda? Vad är en hög

prognosprecision? En bedömning av precisionen kräver någon form av måttstock

eller skala att jämföra med. ESV valde därför för några år sedan att konstruera en

bedömningsskala med utgångspunkt från tidigare resultat.

Tabell 2. Bedömningsskala och utfall för prognosprecisionen 2010, procent

Bedömningsskala Utfall 2010

Mål

≤ ± ± ± ± ± ±

≤ ± ± ± ± ± ±

Enligt denna skala uppfylldes 2010 målet ”hög precision” helt för både inkomsterna

och utgifterna, se tabellen ovan. Jämfört med 2009 är precisionen för inkomsterna

något bättre 2010 (2009: 0,92 procent jämfört med 2010: 0,88) och betydligt bättre

för utgifterna (0,25 jämfört med fjolårets 0,55 procent).

Bedömningsskalan är så konstruerad att den avser det genomsnittliga resultatet. Ju

närmare noll, genomsnittlig avvikelse, desto högre precision, se faktaruta nedan.

Bedömningsskalans konstruktion

Med hjälp av resultaten för perioden 1999–2004, konstruerades för sex år sedan en skala

i fyra steg - ju närmare 0 på skalan desto högre precision. För att målet om hög precision

ska vara helt uppfyllt ska precisionen vara minst lika hög som det genomsnittliga värdet

för de sex åren. Om precisionen är lägre än den dittills lägsta, så är målet som bäst delvis

uppfyllt. Ett skalsteg sattes därefter mitt emellan ”Helt uppfyllt” och ”Delvis uppfyllt”.

Gränsen för bedömningen ”Knappast uppfyllt” sattes till den dittills lägsta precisionen plus

ett steg lika stort som avståndet mellan ”Helt uppfyllt” och ”I huvudsak uppfyllt”.

Skalan låstes vid dessa gränser. Motivet var att framtida resultat inte skulle påverka

uppfyllelsegraden. Det vore orimligt om ett dåligt resultat ett år automatiskt skulle göra att

målet lättare kan uppfyllas de kommande åren och vice versa. Stabiliteten i precisionen

för utgifterna har gjort att kravet för ”Helt uppfyllt” är förhållandevis högt (±0,3 procent)

och att spannet är ganska kort till ”Knappast uppfyllt” (±0,9 procent). Inkomsterna, som av

naturliga skäl har större avvikelser, har en skala som ligger avsevärt högre och med

större spann. (”Helt uppfyllt” = ±1,3 procent och ”Knappast uppfyllt” = ±3,9 procent.)

27

Varför är bedömningen olika för utgifter och inkomster?

Att prognosavvikelserna för inkomsterna i genomsnitt är större än för utgifterna är

inte oväntat, eftersom utgifterna dels omfattas av ett tak för hur höga de totalt får bli,

dels omfattas av en mängd regler och villkor kring hur anslagsmedel får användas.

För större delen av inkomsterna finns inga motsvarande restriktioner eller regler.

Skatteinkomsterna varierar i stället fullt ut med skattebasernas utveckling som i stor

utsträckning beror på den allmänna konjunkturutvecklingen. Därtill kommer, som

tidigare nämnts, det faktum att vissa relativt stora prognosavvikelser hänförs till

kategorin Övrigt, trots att det i grund och botten är fråga om avvikelser som beror på

ändrade makroekonomiska förutsättningar. Främst gäller detta skatt på kapital. Detta

förhållande gäller till viss del även på utgiftssidan där arbetsmarknadsutgifterna är

särskilt framträdande.

METOD FÖR PROGNOSUPPFÖLJNING

28

Metod för prognosuppföljning

Vilken typ av avvikelser ska utvärderas?

ESV:s budgetprognoser är konsekvenskalkyler som ska fungera som beslutsunderlag.

Därför baseras prognoserna på två viktiga förutsättningar, dels den

makroekonomiska utvecklingen, dels fattade beslut. När det gäller de

makroekonomiska förutsättningarna gör ESV från och med december 2009 en egen

bedömning. När det gäller fattade beslut baseras prognosen på vid beräkningstillfället

gällande riksdags- och regeringsbeslut. Hänsyn tas också till framlagda propositioner

och utskottsbetänkanden.

Det finns därmed två huvudtyper av avvikelser mellan prognoser och utfall. Den

ena huvudtypen är sådana avvikelser som ska uppkomma när förutsättningarna för

prognoserna förändras genom nya beslut eller en annorlunda makroekonomisk bild.

Den andra huvudtypen av avvikelser uppkommer till följd av alla andra faktorer som

ESV i sitt prognosarbete försöker ta hänsyn till, men som det inte alltid är möjligt att

göra fullt ut, eller till följd av rena prognosfel. I praktiken kan det vara en

avvägningsfråga hur klassificeringen görs mellan kategorierna Makro och Övrigt.

ESV strävar därför alltid efter konsekvens och tydlighet vid klassificeringen.

Den totala avvikelsen mellan prognos och utfall delas alltså upp i kategorierna

Makro, Beslut och Övrigt. Prognosprecisionen utvärderas utifrån den genomsnittliga

avvikelsen i kategorin Övrigt, där den totala avvikelsen är rensad för de effekter som

beror på beslut eller ändrade makroekonomiska förutsättningar. Ju lägre avvikelse

desto bättre blir prognosprecision.

Differensanalysen utgör underlag

Förändringarna i prognosen klassificeras löpande under året i ESV:s differensanalys.

I den första prognosen gäller det differenserna från statens budget3

(budgetpropositionen), därefter mellan varje prognostillfälle. Slutligen analyseras

också differensen mellan den sista prognosen och utfallet. Syftet är att urskilja de

differenser som beror på förändrad makroekonomisk utveckling, respektive de som

beror på nya beslut. Med hjälp av differensanalysen kan avvikelserna mellan

prognoser och utfall kategoriseras på de två avvikelsetyperna Makro och Beslut. En

förändrad prognos till följd av Makro eller Beslut förklarar således avvikelser mellan

tidigare prognoser och utfall. När det gäller avvikelser till följd av annan

makroekonomisk utveckling än den förväntade bör det noteras att den analys som

görs här egentligen är preliminär. Det slutliga utfallet för många makroekonomiska

variabler finns först då SCB reviderat sina nationalräkenskaper.

3 Differensen mellan den första budgetprognosen och budgetpropositionen/statens budget påverkar inte ESV:s

prognosavvikelse. Den differensen används för att följa upp utfallet gentemot statens budget. Denna analys

presenteras i anslutning till utfallet för statens budget i Årsredovisning i staten (ÅRS).


29

Exempel: En sänkt prognos i Juniprognosen 2010 klassificeras som Beslut. Denna

förändring dyker då upp, med omvänt tecken, som en avvikelse i alla tidigare

prognoser, det vill säga Decemberprognosen 2009 och Marsprognosen 2010,

förklarad av beslut. På detta sätt förklaras tidigare överskattade prognoser av beslutet

och dessa avvikelser exkluderas när vi utvärderar kategorin Övriga avvikelser.

Samma förfarande gäller för alla förändringsklassificeringar. Dessa bildar således

sammantaget förklaringar till avvikelser i tidigare prognoser.

Mått på avvikelserna

Avvikelserna redovisas dels per prognos, dels i form av ett genomsnitt för årets alla

prognoser. De anges i nominella belopp och i procent av utfallet. Ett sådant mått är

rimligt att använda för den som är mest intresserad av träffsäkerheten på totalnivå.

Användandet av genomsnittliga avvikelser innebär dock att en överskattning vid ett

prognostillfälle kompenseras av en underskattning vid ett annat beräkningstillfälle.

Om man i stället intresserar sig för prognoskvaliteten som sådan, och på en mer

detaljerad nivå, är summan av avvikelserna mer intressant, oavsett om de varit

resultat av över- eller underskattningar. I sådana fall är avvikelsen i absolutbelopp

mer relevant. Därför redovisas motsvarande avvikelser också i absoluta tal.

Därutöver finns uppgifter om respektive posts bidrag till den genomsnittliga

summerade avvikelsen.

Detaljeringsgrad vid beräkning av absoluta avvikelser

Valet av detaljeringsgrad har stor betydelse för beräkningar i absolutbelopp. Ju högre

detaljeringsgrad desto större blir de absoluta avvikelserna eftersom avvikelser med

skilda tecken inte netto

beräknas.

På utgiftssidan är beräkningarna gjorda på utgiftsområdena 1–27 exklusive

utgiftsområde 26 samt posten Ålderspensionssystemet vid sidan om statens budget.

På inkomstsidan finns ingen motsvarande naturlig nivå. Den högsta nivån,

inkomsttyper, är för hög. Den innehåller bara sex poster. Dessutom är inkomsttypen

Statens skatteinkomster helt dominerande, med 90 procent av inkomsternas

omfattning. Inkomsttitelnivån är lämplig i vissa fall men inte alla. Därför har en

medelväg valts, med underindelning av vissa inkomsttyper. De totalt 21 posterna

som beräknas med absolutbelopp framgår av de tabeller som följer i appendix.

Valet av detaljeringsnivå vid beräkningar av absoluta prognosavvikelser är inte

självklart, vare sig på utgifts- eller inkomstsidan. Förutsatt att det görs på samma sätt

över åren bildar dessa beräkningar likväl en fungerande metod att utvärdera om

prognosprecisionen förbättras eller försämras.


30

Beräkningarna formaliserade

I detta avsnitt redovisas hur beräkningarna i tabellerna i appendix har gjorts. För

varje avvikelsekategori (Totalt, Beslut, Makro och Övrigt) redovisas elva kolumner

med avvikelsemått som specificeras nedan.

För ett givet budgetår görs normalt fem månadsfördelade prognoser. Dessa

benämner vi pt, där t går från 0 till 4, varvid p0 är den första och p4 den sista

prognosen. Prognoserna jämförs med respektive års utfall, u. Både pt och u mäts i

miljarder kronor. För varje prognospost definieras därmed prognosavvikelsen vid ett

givet prognostillfälle, At, som

At = pt - u (kolumn 1 till 5)

Detta innebär att avvikelsen är positiv om prognosen var högre än utfallet och

negativ om prognosen var lägre än utfallet. Den genomsnittliga prognosavvikelsen i

miljarder kronor för en given prognospost x, xA , definieras som det aritmetiska

medelvärdet av de fem prognosavvikelserna, det vill säga

4

05

1

t

tx AA

. (sjätte kolumnen)

Den genomsnittliga procentuella prognosavvikelsen definieras som

u

A

A t

t

x

4

0,%

5

1

. (sjunde kolumnen)

Anledningen till att den genomsnittliga prognosavvikelsen divideras med

absolutbeloppet av utfallet är att det på inkomstsidan förekommer negativa utfall.

Genom att relatera avvikelserna till absolutbeloppet av utfallet får man en procentuell

avvikelse som alltid har rätt tecken i meningen att även den procentuella avvikelsen

visar i vilken riktning prognosen var fel.

De olika utgifts- eller inkomstposternas respektive genomsnittliga bidrag i

procentenheter till den totala genomsnittliga procentuella avvikelsen, peB , beräknas

genom att den genomsnittliga avvikelsen i miljarder kronor relateras till den totala

genomsnittliga avvikelsen i miljarder kronor, totA , och därefter multipliceras med

den totala genomsnittliga procentuella avvikelsen, det vill säga


31

100B ,% tot

tot

xpe A

A

A

. (åttonde kolumnen)

De genomsnittliga absoluta avvikelserna beräknas på motsvarande sätt, men bortser

från tecknet på avvikelsen. Den absoluta genomsnittliga avvikelsen i miljarder

kronor för en given prognospost, x, beräknas således som

4

05

1

t

tx AA

, (nionde kolumnen)

och den procentuella absoluta genomsnittliga avvikelsen som

u

A

A t

t

x

4

0,%

5

1

. (tionde kolumnen)

Bidraget i procentenheter till den totala avvikelsen beräknas som

100B ,% tot

tot

x

pe AA

A

. (elfte kolumnen)

Vad gäller inkomsterna bör observeras att totA

beräknas genom att absolutbeloppet

av avvikelserna i varje prognos på den lägsta redovisade nivån summeras och

därefter divideras med fem. Det innebär att om prognoserna redovisas på

inkomsttitelnivå används dessa belopp och inte de högre nivåerna. ,%totA

beräknas

genom att totA

divideras med utfallet. Eftersom det är fråga om absoluta avvikelser

blir inte inkomstposterna på en lägre nivå summerbara till den högre nivån.


32

APPENDIX

Utgifter 2010

Totala avvikelser, utgifter

Förändring av anslagsbehållningar


33

Makroekonomiska avvikelser, utgifter


34

Beslutsavvikelser, utgifter


35

Övriga avvikelser, utgifter


36

Inkomster 2010 Totala avvikelser, inkomster

Miljarder kronor

Utfall

Inkomstå r 2 0 10 De c - 0 9 Ma r- 10 Jun- 10 Aug- 10 De c - 10 mdkr %

Ska tt på a rbe te 8 7 3 ,1 - 0 ,6 9 ,5 4 ,7 - 2 ,7 - 3 ,6 1,5 0 ,2 %

Dire kta ska tte r på a rbe te 4 7 4 ,3 2 ,3 9 ,1 5 ,1 - 2 ,0 - 4 ,6 2 ,0 0 ,4 %

Inkomstskatter 565,6 - 6,5 2,2 - 1,3 - 5,3 - 5,4 - 3,3 - 0,6%

Statlig inkomstskatt 41,1 0,5 1,9 0,4 - 0,4 - 0,8 0,3 0,8%

Kommunal inkomstskatt 524,5 - 7,1 0,3 - 1,7 - 4,9 - 4,6 - 3,6 - 0,7%

Allmän pensionsavgift 89,4 - 1,4 - 0,9 - 0,7 - 0,1 - 0,1 - 0,6 - 0,7%

Artistskatt 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 31,3%

Skattereduktioner m.m. - 180,8 10,2 7,7 7,0 3,4 0,9 5,8 - 3,2%

Indire kta ska tte r på a rbe te 3 9 8 ,9 - 2 ,9 0 ,4 - 0 ,4 - 0 ,7 1,1 - 0 ,5 - 0 ,1%

Arbetsgivaravgifter 403,5 - 5,3 - 0,7 - 0,3 - 0,5 0,0 - 1,4 - 0,3%

Egenavgifter 12,1 - 0,2 - 0,1 - 0,7 - 0,1 1,4 0,1 0,7%

Avgifter till premiepensionssytemet - 26,4 0,1 - 0,2 0,1 0,0 0,1 0,0 - 0,1%

Särskild löneskatt 33,5 - 0,3 - 0,2 - 0,2 - 0,2 0,2 - 0,1 - 0,4%

Nedsättningar - 24,9 2,8 1,9 0,8 0,2 - 0,6 1,0 - 4,1%

Tjänstegruppliv m.m. 1,1 0,0 - 0,3 - 0,1 - 0,1 - 0,1 - 0,1 - 10,7%

Ska tt på ka pita l 18 8 ,2 - 2 7 ,3 - 16 ,1 - 11,3 - 1,4 - 0 ,5 - 11,3 - 6 ,0 %

Skatt på kapital, hushåll 33,4 - 6,9 - 0,8 2,5 6,7 2,8 0,9 2,6%

Skatt på företagsvinster 104,7 - 18,9 - 15,7 - 14,7 - 10,5 - 5,0 - 13,0 - 12,4%

Kupongskatt 3,1 - 0,3 0,4 0,4 0,6 0,1 0,3 8,8%

Avkastningsskatt 11,7 - 1,1 1,2 1,7 1,7 1,6 1,0 8,7%

Fastighetsskatt 26,3 - 0,3 - 0,6 - 0,5 0,0 0,0 - 0,3 - 1,0%

Stämpelskatt 9,0 0,2 - 0,6 - 0,6 0,1 - 0,1 - 0,2 - 2,4%

Förmögenhetsskatt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -

Arvs- och gåvoskatt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 - 46,6%

Ska tt på konsumtion oc h insa tsva ror 4 4 9 ,1 - 2 1,5 - 16 ,6 - 7 ,1 - 5 ,7 - 3 ,3 - 10 ,8 - 2 ,4 %

Mervärdesskatt 3 2 4 ,1 - 19 ,4 - 14 ,0 - 7 ,1 - 5 ,0 - 2 ,9 - 9 ,7 - 3 ,0 %

Punktskatter 12 5 ,0 - 2 ,1 - 2 ,6 - 0 ,1 - 0 ,6 - 0 ,4 - 1,1 - 0 ,9 %

Skatt på alkohol och tobak 22,7 0,5 0,4 0,5 0,2 0,1 0,3 1,4%

Energiskatt 41,2 - 0,8 - 1,0 0,6 - 0,2 - 0,1 - 0,3 - 0,7%

Koldioxidskatt 27,3 - 0,7 - 1,0 - 0,5 0,0 - 0,8 - 0,6 - 2,2%

Övriga skatter på energi och miljö 4,7 0,1 - 0,3 - 0,2 - 0,2 - 0,1 - 0,1 - 2,8%

Skatt på vägtrafik 16,4 - 0,1 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1 0,7%

Övriga skatter 7,0 - 0,7 - 0,7 - 0,4 - 0,4 0,4 - 0,3 - 4,7%

Skatt på import 5,7 - 0,4 - 0,3 - 0,2 - 0,1 - 0,1 - 0,2 - 3,6%

Re stförda oc h övriga ska tte r 1,8 - 3 ,7 - 3 ,5 - 2 ,9 - 2 ,8 - 2 ,7 - 3 ,1 - 17 8 ,0 %

Restförda skatter - 5,7 - 2,2 - 2,3 - 2,5 - 2,5 - 2,4 - 2,4 42,0%

Övriga skatter, hushåll 3,2 - 0,1 - 0,5 - 0,6 - 0,5 - 0,6 - 0,5 - 14,3%

Övriga skatter företag 0,3 - 0,5 - 0,2 0,2 0,4 0,7 0,1 51,0%

Intäkter som förs till fonder 4,0 - 0,9 - 0,4 - 0,1 - 0,3 - 0,3 - 0,4 - 10,3%

Tota la ska tte intä kte r 15 12 ,2 - 5 3 ,1 - 2 6 ,7 - 16 ,6 - 12 ,6 - 10 ,1 - 2 3 ,8 - 1,6 %

Avgår EU- skatter - 7,1 0,5 0,4 0,3 0,1 0,1 0,3 - 3,8%

Offe ntliga se ktorns ska tte intä kte r 15 0 5 ,1 - 5 2 ,6 - 2 6 ,3 - 16 ,3 - 12 ,5 - 10 ,0 - 2 3 ,6 - 1,6 %

Avgår skatter till andra sektorer

Kommunala inkomstskatter - 538,6 7,1 - 0,3 1,7 4,9 4,6 3,6 - 0,7%

Avgifter till AP- fonder - 183,7 2,0 0,4 1,3 0,4 0,4 0,9 - 0,5%

Sta te ns ska tte intä kte r 7 8 2 ,8 - 4 3 ,5 - 2 6 ,2 - 13 ,3 - 7 ,2 - 5 ,1 - 19 ,1 - 2 ,4 %

Pe riodise ringa r sa mt 7 0 0 0 - 8 0 0 0 - 6 8 ,8 1,9 2 ,7 - 0 ,9 - 5 ,7 6 ,6 0 ,9 - 2 ,5 %

Övriga inkomste r 6 5 ,6 3 ,0 5 ,3 1,9 - 0 ,2 - 0 ,6 1,9 2 ,9 %

2000 Inkomster av statens verksamhet 41,8 2,6 4,4 1,1 - 0,9 0,0 1,4 3,4%

3000 Inkomster av försåld egendom 0,2 - 0,2 - 0,1 - 0,1 - 0,1 - 0,1 - 0,1 - 86,9%

4000 Återbetalning av lån 1,7 0,0 - 0,1 - 0,1 - 0,1 0,0 - 0,1 - 3,1%

5000 Kalkylmässiga inkomster 8,9 - 0,1 0,6 0,3 0,2 0,0 0,2 1,9%

6000 Bidrag från EU 13,0 0,7 0,6 0,8 0,7 - 0,4 0,5 3,6%

Tota la inkomste r 7 7 9 ,5 - 3 8 ,6 - 18 ,1 - 12 ,3 - 13 ,2 1,0 - 16 ,3 - 2 ,1%

Prognosavvikelser Genomsnittliga avvikelser


37

Makroekonomiska avvikelser, inkomster

Miljarder kronor

Utfall


Ska tt på a rbe te 8 7 3 ,1 - 7 ,1 3 ,9 - 0 ,7 - 4 ,8 - 3 ,0 - 2 ,3 - 0 ,3 %

Dire kta ska tte r på a rbe te 4 7 4 ,3 - 3 ,0 5 ,2 1,2 - 2 ,3 - 5 ,2 - 0 ,8 - 0 ,2 %

Inkomstskatter 565,6 - 6,2 2,7 - 0,8 - 3,9 - 5,1 - 2,6 - 0,5%

Statlig inkomstskatt 41,1 0,0 1,3 - 0,2 - 0,3 - 0,7 0,0 0,0%

Kommunal inkomstskatt 524,5 - 6,1 1,4 - 0,6 - 3,6 - 4,4 - 2,7 - 0,5%

Allmän pensionsavgift 89,4 - 1,0 - 0,4 - 0,2 - 0,2 - 0,1 - 0,4 - 0,4%

Artistskatt 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%


Indire kta ska tte r på a rbe te 3 9 8 ,9 - 4 ,1 - 1,3 - 1,9 - 2 ,5 2 ,2 - 1,5 - 0 ,4 %

Arbetsgivaravgifter 403,5 - 6,0 - 2,6 - 1,8 - 1,3 - 0,8 - 2,5 - 0,6%

Egenavgifter 12,1 - 2,7 - 2,6 - 2,9 - 2,9 0,3 - 2,2 - 18,0%

Avgifter till premiepensionssytemet - 26,4 0,4 0,2 0,1 0,1 0,1 0,2 - 0,7%

Särskild löneskatt 33,5 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1%

Nedsättningar - 24,9 4,1 3,6 2,6 1,6 2,6 2,9 - 11,7%

Tjänstegruppliv m.m. 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Ska tt på ka pita l 18 8 ,2 - 4 1,6 - 2 7 ,4 - 12 ,5 - 4 ,2 - 1,5 - 17 ,4 - 9 ,3 %

Skatt på kapital, hushåll 33,4 - 11,4 - 4,9 - 0,7 1,7 2,5 - 2,6 - 7,7%

Skatt på företagsvinster 104,7 - 28,7 - 24,2 - 13,9 - 8,2 - 5,8 - 16,1 - 15,4%

Kupongskatt 3,1 - 0,3 0,4 0,4 0,6 0,1 0,3 8,6%

Avkastningsskatt 11,7 - 1,1 1,2 1,7 1,7 1,6 1,0 8,6%

Fastighetsskatt 26,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Stämpelskatt 9,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%


Arvs- och gåvoskatt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Ska tt på konsumtion oc h insa tsva ror 4 4 9 ,1 - 10 ,6 - 8 ,2 - 3 ,6 - 2 ,1 0 ,0 - 4 ,9 - 1,1%

Mervärdesskatt 3 2 4 ,1 - 10 ,6 - 8 ,2 - 3 ,6 - 2 ,1 0 ,0 - 4 ,9 - 1,5 %

Punktskatter 12 5 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 %


Energiskatt 41,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Koldioxidskatt 27,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Övriga skatter på energi och miljö 4,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Skatt på vägtrafik 16,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Övriga skatter 7,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Skatt på import 5,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Re stförda oc h övriga ska tte r 1,8 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 %

Restförda skatter - 5,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Övriga skatter, hushåll 3,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Övriga skatter företag 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Intäkter som förs till fonder 4,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Tota la ska tte intä kte r 15 12 ,2 - 5 9 ,3 - 3 1,7 - 16 ,8 - 11,1 - 4 ,5 - 2 4 ,7 - 1,6 %

Avgår EU- skatter - 7,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Offe ntliga se ktorns ska tte intä kte r 15 0 5 ,1 - 5 9 ,3 - 3 1,7 - 16 ,8 - 11,1 - 4 ,5 - 2 4 ,7 - 1,6 %


Kommunala inkomstskatter - 538,6 6,1 - 1,4 0,6 3,6 4,4 2,7 - 0,5%

Avgifter till AP- fonder - 183,7 2,6 1,1 0,7 0,5 0,2 1,0 - 0,6%

Sta te ns ska tte intä kte r 7 8 2 ,8 - 5 0 ,6 - 3 2 ,0 - 15 ,6 - 7 ,0 0 ,1 - 2 1,0 - 2 ,7 %

Pe riodise ringa r sa mt 7 0 0 0 - 8 0 0 0 - 6 8 ,8 - 4 ,6 0 ,6 - 2 ,0 - 3 ,8 - 7 ,9 - 3 ,6 - 0 ,9 %

Övriga inkomste r 6 5 ,6 0 ,4 0 ,3 0 ,3 0 ,3 0 ,4 0 ,3 0 ,5 %

2000 Inkomster av statens verksamhet 41,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

3000 Inkomster av försåld egendom 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

4000 Återbetalning av lån 1,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

5000 Kalkylmässiga inkomster 8,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

6000 Bidrag från EU 13,0 0,4 0,3 0,3 0,3 0,4 0,3 2,6%

Tota la inkomste r 7 7 9 ,5 - 5 4 ,8 - 3 1,2 - 17 ,3 - 10 ,5 - 7 ,4 - 2 4 ,2 - 3 ,1%



38

Beslutsavvikelser, inkomster

Miljarder kronor

Utfall


Ska tt på a rbe te 8 7 3 ,1 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 %

Dire kta ska tte r på a rbe te 4 7 4 ,3 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 %

Inkomstskatter 565,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Statlig inkomstskatt 41,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Kommunal inkomstskatt 524,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Allmän pensionsavgift 89,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Artistskatt 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Skattereduktioner m.m. - 180,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Indire kta ska tte r på a rbe te 3 9 8 ,9 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 %

Arbetsgivaravgifter 403,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Egenavgifter 12,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Avgifter till premiepensionssytemet - 26,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Särskild löneskatt 33,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Nedsättningar - 24,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Tjänstegruppliv m.m. 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Ska tt på ka pita l 18 8 ,2 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 %

Skatt på kapital, hushåll 33,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Skatt på företagsvinster 104,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Kupongskatt 3,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Avkastningsskatt 11,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Fastighetsskatt 26,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Stämpelskatt 9,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%


Arvs- och gåvoskatt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Ska tt på konsumtion oc h insa tsva ror 4 4 9 ,1 - 0 ,6 - 0 ,6 - 0 ,6 - 0 ,6 0 ,0 - 0 ,5 - 0 ,1%

Mervärdesskatt 3 2 4 ,1 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 %

Punktskatter 12 5 ,0 - 0 ,6 - 0 ,6 - 0 ,6 - 0 ,6 0 ,0 - 0 ,5 - 0 ,4 %


Energiskatt 41,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Koldioxidskatt 27,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Övriga skatter på energi och miljö 4,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Skatt på vägtrafik 16,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Övriga skatter 7,0 - 0,6 - 0,6 - 0,6 - 0,6 0,0 - 0,5 - 7,3%

Skatt på import 5,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Re stförda oc h övriga ska tte r 1,8 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 %

Restförda skatter - 5,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Övriga skatter, hushåll 3,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Övriga skatter företag 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Intäkter som förs till fonder 4,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Tota la ska tte intä kte r 15 12 ,2 - 0 ,6 - 0 ,6 - 0 ,6 - 0 ,6 0 ,0 - 0 ,5 0 ,0 %

Avgår EU- skatter - 7,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Offe ntliga se ktorns ska tte intä kte r 15 0 5 ,1 - 0 ,6 - 0 ,6 - 0 ,6 - 0 ,6 0 ,0 - 0 ,5 0 ,0 %


Kommunala inkomstskatter - 538,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Avgifter till AP- fonder - 183,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Sta te ns ska tte intä kte r 7 8 2 ,8 - 0 ,6 - 0 ,6 - 0 ,6 - 0 ,6 0 ,0 - 0 ,5 - 0 ,1%

Pe riodise ringa r sa mt 7 0 0 0 - 8 0 0 0 - 6 8 ,8 0 ,7 0 ,7 0 ,7 0 ,7 0 ,0 0 ,5 - 0 ,7 %

Övriga inkomste r 6 5 ,6 2 ,3 3 ,0 - 0 ,5 - 2 ,0 - 0 ,1 0 ,5 0 ,8 %

2000 Inkomster av statens verksamhet 41,8 2,6 3,3 - 0,2 - 1,9 0,0 0,7 1,8%

3000 Inkomster av försåld egendom 0,2 - 0,1 - 0,1 - 0,1 - 0,1 - 0,1 - 0,1 - 82,8%

4000 Återbetalning av lån 1,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

5000 Kalkylmässiga inkomster 8,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

6000 Bidrag från EU 13,0 - 0,1 - 0,1 - 0,2 0,0 0,0 - 0,1 - 0,6%

Tota la inkomste r 7 7 9 ,5 2 ,3 3 ,0 - 0 ,5 - 2 ,0 - 0 ,1 0 ,6 0 ,1%



39

Övriga avvikelser, inkomster

Miljarder kronor

Utfall


Ska tt på a rbe te 8 7 3 ,1 6 ,5 5 ,5 5 ,4 2 ,1 - 0 ,5 3 ,8 0 ,4 %

Dire kta ska tte r på a rbe te 4 7 4 ,3 5 ,3 3 ,8 3 ,8 0 ,3 0 ,6 2 ,7 0 ,6 %

Inkomstskatter 565,6 - 0,4 - 0,5 - 0,5 - 1,5 - 0,3 - 0,6 - 0,1%

Statlig inkomstskatt 41,1 0,6 0,6 0,6 - 0,1 - 0,1 0,3 0,7%

Kommunal inkomstskatt 524,5 - 0,9 - 1,1 - 1,1 - 1,3 - 0,2 - 1,0 - 0,2%

Allmän pensionsavgift 89,4 - 0,4 - 0,5 - 0,5 0,1 0,0 - 0,2 - 0,3%

Artistskatt 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 31,3%


Indire kta ska tte r på a rbe te 3 9 8 ,9 1,2 1,7 1,6 1,8 - 1,1 1,0 0 ,3 %

Arbetsgivaravgifter 403,5 0,7 1,8 1,5 0,8 0,8 1,1 0,3%

Egenavgifter 12,1 2,5 2,5 2,2 2,8 1,2 2,2 18,6%

Avgifter till premiepensionssytemet - 26,4 - 0,3 - 0,4 0,0 0,0 0,0 - 0,1 0,5%

Särskild löneskatt 33,5 - 0,4 - 0,3 - 0,2 - 0,2 0,2 - 0,2 - 0,6%

Nedsättningar - 24,9 - 1,3 - 1,7 - 1,8 - 1,4 - 3,2 - 1,9 7,6%

Tjänstegruppliv m.m. 1,1 0,0 - 0,3 - 0,1 - 0,1 - 0,1 - 0,1 - 10,7%

Ska tt på ka pita l 18 8 ,2 14 ,2 11,4 1,3 2 ,7 1,0 6 ,1 3 ,2 %

Skatt på kapital, hushåll 33,4 4,6 4,1 3,2 4,9 0,3 3,4 10,3%

Skatt på företagsvinster 104,7 9,8 8,4 - 0,9 - 2,3 0,8 3,2 3,0%

Kupongskatt 3,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2%

Avkastningsskatt 11,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1%

Fastighetsskatt 26,3 - 0,3 - 0,6 - 0,5 0,0 0,0 - 0,3 - 1,0%

Stämpelskatt 9,0 0,2 - 0,6 - 0,6 0,1 - 0,1 - 0,2 - 2,4%


Arvs- och gåvoskatt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 - 46,6%

Ska tt på konsumtion oc h insa tsva ror 4 4 9 ,1 - 10 ,2 - 7 ,8 - 2 ,9 - 2 ,9 - 3 ,3 - 5 ,4 - 1,2 %

Mervärdesskatt 3 2 4 ,1 - 8 ,8 - 5 ,8 - 3 ,4 - 2 ,9 - 2 ,9 - 4 ,8 - 1,5 %

Punktskatter 12 5 ,0 - 1,4 - 1,9 0 ,6 0 ,0 - 0 ,4 - 0 ,6 - 0 ,5 %


Energiskatt 41,2 - 0,8 - 1,0 0,6 - 0,2 - 0,1 - 0,3 - 0,7%

Koldioxidskatt 27,3 - 0,7 - 1,0 - 0,5 0,0 - 0,8 - 0,6 - 2,2%

Övriga skatter på energi och miljö 4,7 0,1 - 0,3 - 0,2 - 0,2 - 0,1 - 0,1 - 2,8%

Skatt på vägtrafik 16,4 - 0,1 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1 0,7%

Övriga skatter 7,0 0,0 0,0 0,3 0,3 0,4 0,2 2,6%

Skatt på import 5,7 - 0,4 - 0,3 - 0,2 - 0,1 - 0,1 - 0,2 - 3,6%

Re stförda oc h övriga ska tte r 1,8 - 3 ,7 - 3 ,5 - 2 ,9 - 2 ,8 - 2 ,7 - 3 ,1 - 17 8 ,0 %

Restförda skatter - 5,7 - 2,2 - 2,3 - 2,5 - 2,5 - 2,4 - 2,4 42,0%

Övriga skatter, hushåll 3,2 - 0,1 - 0,5 - 0,6 - 0,5 - 0,6 - 0,5 - 14,3%

Övriga skatter företag 0,3 - 0,5 - 0,2 0,2 0,4 0,7 0,1 51,0%

Intäkter som förs till fonder 4,0 - 0,9 - 0,4 - 0,1 - 0,3 - 0,3 - 0,4 - 10,3%

Tota la ska tte intä kte r 15 12 ,2 6 ,8 5 ,6 0 ,8 - 0 ,9 - 5 ,6 1,4 0 ,1%

Avgår EU- skatter - 7,1 0,5 0,4 0,3 0,1 0,1 0,3 - 3,8%

Offe ntliga se ktorns ska tte intä kte r 15 0 5 ,1 7 ,3 6 ,0 1,1 - 0 ,8 - 5 ,5 1,6 0 ,1%


Kommunala inkomstskatter - 538,6 0,9 1,1 1,1 1,3 0,2 1,0 - 0,2%

Avgifter till AP- fonder - 183,7 - 0,6 - 0,7 0,6 - 0,2 0,1 - 0,1 0,1%

Sta te ns ska tte intä kte r 7 8 2 ,8 7 ,7 6 ,5 2 ,9 0 ,4 - 5 ,2 2 ,4 0 ,3 %

Pe riodise ringa r sa mt 7 0 0 0 - 8 0 0 0 - 6 8 ,8 4 ,2 1,3 - 0 ,6 - 2 ,5 14 ,6 3 ,4 - 1,0 %

Övriga inkomste r 6 5 ,6 0 ,3 2 ,1 2 ,1 1,5 - 0 ,9 1,0 1,6 %

2000 Inkomster av statens verksamhet 41,8 0,1 1,2 1,3 1,0 0,0 0,7 1,6%

3000 Inkomster av försåld egendom 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 - 4,1%

4000 Återbetalning av lån 1,7 0,0 - 0,1 - 0,1 - 0,1 0,0 - 0,1 - 3,1%

5000 Kalkylmässiga inkomster 8,9 - 0,1 0,6 0,3 0,2 0,0 0,2 1,9%

6000 Bidrag från EU 13,0 0,5 0,4 0,7 0,4 - 0,9 0,2 1,7%

Tota la inkomste r 7 7 9 ,5 12 ,2 9 ,9 4 ,4 - 0 ,6 8 ,5 6 ,9 0 ,8 8 %



40

Hur görs ESV:s prognoser tillgängliga?

Eftersom prognoserna ska användas i budgetarbetet i Regeringskansliet är det

viktigt att rapporteringen anpassas efter de krav som Regeringskansliet har på

materialet. Det gäller bland annat innehåll, rapporteringstidpunkter och sätt att föra ut

informationen.

Tidpunkterna för de normalt fyra budgetprognoser som görs varje år är anpassade

till budgetprocessen och arbetet med de ekonomiska propositionerna. Tidpunkterna

beslutas normalt efter samråd med Finansdepartementet. I december publicerar ESV

den första månadsfördelade beräkningen för det kommande året, vilken baseras på

förslaget till statens budget. I månadsskiftet mars-april publiceras nästa beräkning

inför vårpropositionen. I månadsskiftet maj-juni publiceras en prognos som dels är en

första beräkning baserad på vårpropositionen, dels ska fungera som underlag i

ramberedningen i regeringskansliet. Nästa beräkning utges i månadsskiftet augusti-

september inför arbetet med budgetpropositionen. Slutligen, i december, görs den

sista bedömningen av budgetåret.

ESV:s prognosverksamhet har utvecklats i riktningen mot att fortlöpande ha en

aktuell uppfattning om läget för statens budget avseende innevarande år. De månader

som det inte pågår arbete med en ny prognos lämnas därför normalt en

prognosindikation, alltså en bedömning av hur årsprognosen påverkas av ny

information.

ESV levererar skatteprognoser till Konjunkturinstitutet, normalt fyra gånger per år.

ESV gör också skatteberäkningar, i form av prognoser, som levereras till Statistiska

centralbyrån och som ingår som utfallsinformation i statsbudgetens utfall och i

underlaget till årsredovisningen för staten.

ESV:s prognospublikation skickas till viktiga målgrupper som regering, riksdag,

svenska och internationella analysinstitut, massmedia och andra prenumeranter inom

privat och offentlig sektor. Totalt är det 500 prenumeranter. Publikationens

sammanfattning och ett antal tabeller översätts till engelska och sprids enligt en

prenumerationslista. Det översatta materialet används även vid utländska besök, till

exempel från Internationella valutafonden (IMF) och Standard & Poor’s. ESV håller

även pressträff i samband med publiceringen och från 2009 hålls också ett

seminarium för externa intressenter. Vi erbjuder också Finans- och Skatteutskottet,

samtliga riksdagspartier samt Riksdagens utredningstjänst en presentation av

rapporten.

På ESV:s webbplats finns, utöver prognospublikationen, också viss ytterligare

detaljinformation som exempelvis detaljerade tabeller över inkomster och utgifter på

statens budget. För varje anslag och inkomsttitel finns också månadsfördelade

prognoser för innevarande år.


41

Hur dokumenteras prognosmetoderna?

Prognoserna dokumenteras dels genom publikationerna, dels genom att internt

material sparas. På ESV:s webbplats uppdateras årligen en fördjupad beskrivning av

specifika prognosmetoder och modeller. Denna dokumentation redovisar bland annat

de övergripande prognosprinciperna för utgifter och inkomster, de enskilda

metoderna för de större utgiftsområdena samt skatteslagen. Internt finns det en

omfattande dokumentation av prognosmetoderna för att underlätta arbetet vid till

exempel sjukdom eller personalförändringar. För flertalet prognoser används ett

gemensamt prognosverktyg och i detta system finns en stor del av den interna

dokumentationen. Därutöver finns separat dokumentation, särskilt när det gäller

beloppsmässigt stora anslag och inkomsttitlar som beräknas utanför det

gemensamma prognosverktyget.

Hur arbetar ESV med att fördjupa analysen?

Området för ESV:s prognoser har breddats successivt under flera år. Från att ha

omfattat enbart utgifter och inkomster på statens budget samt utgifterna inom

ålderspensionssystemet utvecklades prognoserna för några år sedan till att också

omfatta finansiellt sparande i statlig sektor. Under 2009 vidgades prognosbredden

ytterligare när prognoser också gjordes för kommunsektorns och

ålderspensionssystemets finanser. Denna breddning har gjort det möjligt att följa upp

överskottsmålet, vilket numera är ett avsnitt som ingår i varje prognospublikation.

ESV har även förstärkt sin kompetens på det makroekonomiska området och sedan

slutet av 2009 baseras ESV:s prognoser på en makrobild framtagen inom

myndigheten. Tidigare hämtade ESV makrobilden från Konjunkturinstitutet. Under

2010 har resurserna satsats på att förfina, förbättra och förstärka samtliga

prognosområden och arbetsfält.

Under året förlängde ESV prognoshorisonten med ett år på begäran från

finansdepartementet. I årets tre första prognoser sträckte sig prognosperioden till

2014 och i decemberprognosen gjordes även en prognos för 2015.

Arbetet med att fördjupa analysen har på ett betydande sätt präglat

prognosverksamheten under året. Inte minst gäller detta alla de nya

prognosområdena som tillkom genom utvidgningen som skedde 2009. ESV har även

utvecklat prognosmetoderna för inkomster och utgifter på statens budget. Några

exempel på områden där fördjupad analys skett:

−Sjukförsäkringskostnaderna: ny prognosmodell och analysram, vilket även har

medfört mer beskrivande och analytiska texter I publikationen.

−Inkomstindex: nyutvecklad prognosmetod med sin bas i mikrodata avseende

hushållssektorn har tagits fram och kunde användas för första gången i

decemberprognosen.

−Utvecklad analysmetod för dekomponering av statsskulden, som publicerades

som temaruta i decemberprognosen.


42

−Analysen av finanspolitikens inriktning har förfinats och utvecklats löpande och

resultaten redovisats i publikationerna. Också sambandet mellan finanspolitik och

penningpolitik har delvis belysts.

Ekonomistyrningsverket Drottninggatan 89 Tfn 08-690 43 00

Box 45316 Fax 08-690 43 50 ISSN:

104 30 Stockholm www.esv.se ISBN:

ESV ansvarar för en ändamålsenlig ekonomisk styrning av staten. Vi utvecklar och förvaltar en effektiv ekonomisk styrning av statlig verksamhet. Vi tar fram bra besluts- och diskussionsunderlag för den ekonomiska politiken. Vi bidrar till en korrekt hantering av Sveriges EU-medel. ESV har bred och djup kompetens och arbetar i nära samverkan med Regeringskansliet och myndigheterna.

prognosutvärdering 2010 - ekonomistyrningsverket · 2015-04-08 · datum: 2011-04-29 dnr:...

Documents