prognosutvärdering 2011 - ekonomistyrningsverket · prognosavvikelser för 2011. dessutom ska det...

Prognosutvärdering 2011

2

ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig PDF och beställas från www.esv.se. Word-formatet kan tillhandahållas via Publikationsservice.

Datum: 2012-04-27 Dnr: 49-463/2012 ESV-nr: 2012:24 Copyright: ESV Rapportansvariga: Robert Boström, Tina Granath och Tomas Skytesvall

3

Förord

Ekonomistyrningsverkets (ESV:s) prognoser ska ha hög precision så att risker för

budgetavvikelser kan identifieras i ett tidigt skede. Enligt regleringsbrevet ska ESV

senast den 30 april 2012 redovisa och kommentera prognosprecisionen och analysera

prognosavvikelser för 2011. Dessutom ska det redovisas hur prognoserna görs

tillgängliga, hur prognosmetoderna dokumenteras samt insatser och resultat när det

gäller att fördjupa analysen.

I detta ärende har generaldirektör Mats Wikström beslutat. Utredare Robert

Boström, Tina Granath och Tomas Skytesvall har varit föredragande. I den slutliga

handläggningen har även avdelningschef Matts Karlson och biträdande

avdelningschef Håkan Jönsson deltagit. Därtill har flertalet av medarbetarna på

avdelningen Analys och prognoser medverkat i den tidigare handläggningen.

4

Innehåll

Förord .......................................................................................................................... 3

Innehåll ........................................................................................................................ 4

Sammanfattning ......................................................................................................... 5

Inledning ..................................................................................................................... 7

Makroekonomiska beräkningsförutsättningar ........................................................ 8

Takbegränsade utgifter ........................................................................................... 11

Skatteintäkter och inkomster .................................................................................. 13 Skatteintäkter ...................................................................................................................... 13

Inkomster ............................................................................................................................ 14

Övriga prognosavvikelser ....................................................................................... 15 Systematiska fel .................................................................................................................. 15

Takbegränsade utgifter ................................................................................................. 15

Inkomster ...................................................................................................................... 16

Fördjupad avvikelseanalys ..................................................................................... 18 Kommentar till enskilda utgiftsområden .............................................................................. 18

Kommentarer till enskilda skatter och inkomster ................................................................. 24

Periodiseringar samt inkomsttyperna 7000 och 8000 ......................................................... 28

Statens övriga inkomster .................................................................................................... 29

ESV:s bedömning av prognosprecisionen ........................................................... 31 Varför är bedömningen olika för utgifter och inkomster? .................................................... 32

Metod för prognosuppföljning ................................................................................ 33 Vilken typ av avvikelser ska utvärderas? ...................................................................... 33

Differensanalysen utgör underlag ................................................................................. 33

Mått på avvikelserna ..................................................................................................... 34

Beräkningarna formaliserade ........................................................................................ 34

APPENDIX ................................................................................................................. 36 Utgifter 2011 ....................................................................................................................... 36

Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster 2011 ....................................................... 40

Bilaga ........................................................................................................................ 44 Hur görs ESV:s prognoser tillgängliga? .............................................................................. 44

Hur dokumenteras prognosmetoderna? ............................................................................. 45

Hur arbetar ESV med att fördjupa analysen? ..................................................................... 45

5

Sammanfattning

ESV:s prognosprecision utvärderas denna gång för prognosåret 2011. Utvärderingen

baseras på de fem prognoser för 2011 som har gjorts mellan december 2010 och

december 2011. Prognosavvikelserna kan hänföras till tre kategorier,

makroekonomiska förutsättningar, nya politiska beslut som fattats efter aktuellt

prognostillfälle och övriga faktorer. Enligt den bedömningsskala som ESV tagit fram

är målet om hög precision helt uppfyllt för inkomstprognoserna och delvis uppfyllt

för utgiftsprognoserna. Bedömningsskalan tar endast sikte på de prognosfel som inte

är hänförliga till beslut eller ändrade makroekonomiska utsikter. De fem

prognostillfällena resulterade i ett medelfel om 0,67 procent för inkomsterna på

statens budget och 0,74 procent för de takbegränsade utgifterna.

Tabell 1. Prognosprecisionen, prognosfel av karaktären Övrigt, genomsnittliga avvikelser i miljarder kronor och procent 1999–2011

Utvärderingsmått

Det finns inte alltid någon exakt eller tydlig koppling mellan å ena sidan de

makroekonomiska nyckeltal som prognoserna bygger på och å andra sidan vissa

specifika poster på budgeten. Detta medför att avvikelser som indirekt hänför sig till

makroekonomiska förändringar i många fall klassificeras till kategorin Övriga avvikelser.

Avvikelser mellan respektive prognos och utfallet kan således hänföras till tre olika

kategorier:

• Makro: Makroekonomiska förutsättningar

• Beslut: Nya beslut som regering och riksdag fattat efter aktuellt prognostillfälle.

• Övrigt

Prognosavvikelser under kategorin Övrigt

ESV:s genomsnittliga prognosavvikelse för de takbegränsade utgifterna uppgick till

7,3 miljarder kronor 2011, vilket motsvarar 0,74 procent av utfallet. Detta är en

försämring jämfört med föregående år och sämre än genomsnittet för perioden 1997–

2011. Bland de takbegränsade utgifterna uppstod större avvikelser på sex

utgiftsområden: Kommunikationer, Arbetsmarknad och arbetsliv, Integration och

jämställdhet, Areella näringar, landsbygd och livsmedel, Försvar och samhällets

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Snitt*

Takbegränsade utgifter, mdkr -0,7 3,6 4,4 3,6 2,0 2,1 6,5 6,2 7,7 8,2 5,3 2,5 7,3 4,4

– procent av utfall -0,09 0,47 0,56 0,44 0,24 0,25 0,75 0,69 0,85 0,86 0,55 0,25 0,74 0,52

Offentliga sektorns skatteintäkter , mdkr -28,5 26,6 -9,1 1,6 9,4 15,0

– procent av utfall -1,90 1,80 -0,63 0,11 0,61 1,01

Statens skatteintäkter , mdkr -28,9 24,0 -7,7 2,4 9,7 14,6

– procent av utfall -3,50 3,05 -1,05 0,31 1,22 1,83

Inkomster, mdkr -14,7 -20,7 -6,9 -0,8 12,1 -4,1 -23,1 -15,7 -1,4 7,6 6,5 6,9 5,8 9,7

– procent av utfall -2,03 -2,59 -0,91 -0,11 1,83 -0,58 -3,10 -1,93 -0,16 0,84 0,92 0,88 0,67 1,27

*Avser genomsnitt av prognosavvikelser i absoluta tal 1999–2011.

Prognosavvikelser

6

krisberedskap samt Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Utgifterna överskattades

för samtliga dessa utgiftsområden.

Det genomsnittliga felet på ESV:s prognoser på den offentliga sektorns intäkter,

vilka inkluderar statens skatteintäkter, de kommunala inkomstskatterna och avgifter

till AP-fonder, uppgick i genomsnitt till 9,4 miljarder kronor.

Den genomsnittliga avvikelsen för prognoserna på statens skatteintäkter uppgick

till 9,7 miljarder kronor, vilket är en försämring jämfört med 2010 då övrig

avvikelsen uppgick till 2,4 miljarder kronor.

ESV:s genomsnittliga prognosavvikelse för inkomsterna uppgick till 5,8 miljarder

kronor, vilket motsvarar 0,67 procent av de totala inkomsterna. Detta är en förbättrad

precision jämfört med 2010och bättre än genomsnittet under perioden 1999–2011.

Då avvek dessa prognoser med i genomsnitt 9,7 miljarder kronor eller 1,3 procent

från det slutliga utfallet.

7

Inledning

ESV ska enligt sin instruktion göra prognoser och analyser av den statsfinansiella

utvecklingen. Prognoserna ska ha hög precision så att risker för budgetavvikelser kan

identifieras i ett tidigt skede. De bakomliggande analyserna ska vara tolkningsbara

och tydligt dokumenterade.

I syfte att mäta måluppfyllelsen gör ESV varje år en uppföljning av precisionen i

de kortfristiga prognoserna. Denna rapport är en sammanställning av de fem

prognoser för 2011 som gjorts mellan december 2010 och december 2011. Rapporten

innehåller en redovisning med kommentarer av träffsäkerheten samt en analys av

större avvikelser på enskilda områden. Informationen är en viktig utgångspunkt för

ESV:s arbete med att utveckla prognosmetoderna och därmed förbättra precisionen

på de områden där det behövs. De områden som ingår i utvärderingen är på

utgiftssidan de takbegränsade utgifterna och på inkomstsidan statens inkomster och

intäkter. Även intäktsprognoserna för kommunsektor och ålderspensionssystem

berörs då dessa ingår som poster på statens budget.

I slutet av appendix redovisar vi hur ESV gör prognoserna tillgängliga, hur

prognosmetoderna dokumenteras samt insatser och resultat när det gäller att fördjupa

analysen. Denna information är i stora delar densamma som i ESV:s senaste

årsredovisning.

Prognosavvikelserna kan hänföras till tre kategorier, makroekonomiska

förutsättningar, nya politiska beslut som fattats efter aktuellt prognostillfälle och

övriga faktorer. ESV:s prognoser utvärderas främst mot avvikelserna tillhörande den

sistnämnda kategorin. ESV:s metod för att särskilja de tre kategorierna beskrivs i

slutet av rapporten.

I det inledande avsnittet redovisas och kommenteras de totala avvikelserna för

inkomster och utgifter, fördelat på de olika avvikelsekategorierna. Därefter finns en

redovisning av avvikelser som tillhör kategorin Övriga avvikelser. Eftersom

utvärderingen ska utgöra underlag för framtida förbättringar är det viktigt att

identifiera avvikelser av systematisk karaktär.

Rapporten innehåller också en fördjupad analys av de områden där avvikelserna är

som störst. Där kommenteras enskilda utgiftsområden samt olika skatter och övriga

inkomster. I det avslutande avsnittet fastställs och kommenteras ESV:s

måluppfyllelse utifrån en fastställd bedömningsskala. I appendix redovisas tabeller

med ytterligare detaljer.

8

Makroekonomiska beräkningsförutsättningar

De makroekonomiska beräkningsförutsättningarna påverkar ESV:s prognoser för

utgifter och inkomster på statens budget. Prognosen på arbetslöshet och antal

personer i arbetsmarknadspolitiska program har stor inverkan på de beräknade

utgifterna för arbetsmarknad och arbetsliv. Växelkursen avgör hur stor avgiften till

Europeiska unionen blir medan räntenivån och växelkursen påverkar utgifterna på

statsskulden. På inkomstsidan påverkar prognosen på lönesumman de beräknade

inkomsterna från direkta och indirekta skatter på arbete.

Redan i slutet på 2010 bedömdes aktiviteten i ekonomin bli hög under 2011 då en

återhämtning från finanskrisen 2008 väntades ske. Styrkan i återhämtningen

underskattades dock och BNP-tillväxten beräknades i decemberprognosen 2010 bli

0,5 procentenheter lägre än vad det preliminära utfallet sedan blev. I början på 2011

var aktiviteten i ekonomin stark och i mars 2011 höjdes BNP-prognosen och

hamnade något över det preliminära utfallet för 2011. I juni reviderades prognosen

för BNP-tillväxten ner, främst till följd av att hushållens konsumtion var svag.

Däremot gick exportsektorn starkt och exporten höjdes ytterligare. I september var

prognosen för BNP-tillväxten i princip oförändrad men exporten hade börjat bromsa

in och utsikterna för kommande kvartal hade försämrats när den europeiska

skuldkrisen blossade upp. Det ledde till att både exporten och importen reviderades

ner ganska kraftigt. Trots att utsikterna försämrades ytterligare inför

decemberprognosen och den uppblossande krisen hade satt tydliga spår i företagens

och hushållens framtidsförväntningar höjdes BNP-tillväxten något. Det berodde

främst på att importen sänktes, samtidigt som exporten höjdes. Trots svaga

indikatorer var utfallet för exporten fortsatt högt när tredje kvartalet redovisades.

BNP väntades sedan sjunka kraftigt under fjärde kvartalet 2011. Då utfallet för fjärde

kvartalet och första preliminära utfallet för helåret 2011 publicerades visade det sig

att tillväxten sjunkit, som väntat, i december. Samtidigt reviderades utfallen avseende

BNP ner för fjärde kvartalet 2010 och även för tidigare kvartal 2011, vilket innebar

att utfallet för helåret blev lägre än väntat. Det var framför allt exporten som

reviderades ner. Hushållens konsumtion reviderades däremot upp.

Prognosavvikelserna för respektive post i försörjningsbalansen varierade.

Hushållens konsumtion, investeringarna liksom exporten och importen överskattades

till och med septemberprognosen 2011. Offentlig konsumtion underskattades

däremot hela perioden. Även bidraget från lagerinvesteringarna underskattades.

Bidraget från nettoexporten var dock högre än utfallet vissa prognoser och lägre vid

andra prognoser.

Utvecklingen på arbetsmarknaden underskattades också inledningsvis och både

timmarna och antalet sysselsatta visade sig öka mer än vad som prognosticerades i

decemberprognosen 2010. Därmed låg också arbetslösheten på en för hög nivå.

9

Eftersom timmarna underskattades väntades även lönesumman, som är den viktigaste

skattebasen, öka betydligt svagare än vad utfallet sedan visade. Från och med

prognosen i mars låg dock prognoserna över sysselsättningen och arbetslösheten nära

utfallet. Prognosen över antalet arbetade timmar och lönesumman underskattades

dock fortfarande. Under året uppstod emellertid en diskrepans mellan utfallet för

lönesumman och timmarna multiplicerat med timlönen enligt

konjunkturlönestatistiken (som brukar användas som approximation på

löneutvecklingen). Lönesumman reviderades därmed successivt upp. Timmarna

underskattades dock hela perioden vilket främst berodde på att utfallet för de tre

första kvartalen vid den tidpunkten var felaktigt. När fjärde kvartalet publicerades

höjdes utfallen för antalet arbetade timmar kraftigt för både 2010 och 2011 på grund

av en justering av en tidigare felräkning av SCB. Utfallet blev därmed betydligt

högre än tidigare prognoser. När utfallen justerades försvann i stort sett diskrepansen

mellan utvecklingen av lönesumman och antalet arbetade timmar multiplicerat med

timlönen, som hade uppstått under året.

Prognoserna över 3-månadersräntan och den 5-åriga statsobligationen, som

används för att beräkna räntebetalningar på statsskulden, reviderades successivt ner,

förutom i marsprognosen då de reviderades upp. Ränteprognoserna överskattade

utfallet till och med septemberprognosen. Prognosen över växelkurserna låg ganska

väl i linje med utfallet under samtliga prognosomgångar.

10

Tabell 2. ESV:s makroekonomiska prognoser

Försörjningsbalansen

Utfall Dec- 10 Mar- 11 Jun- 11 Sep- 11 Dec- 11 Snitt

2011 10/12 30/3 15/6 6/9 16/12

BNP, fp 3,9 -0,6 0,4 0,0 0,1 0,5 0,1

BNP, lp 4,9 -0,2 0,4 -0,5 -0,3 0,3 -0,1

Hushållens konsumtion, fp 2,1 0,8 1,3 0,6 0,1 -0,7 0,4

Hushållens konsumtion, lp 3,4 0,2 1,2 0,5 0,0 -0,7 0,2

Offentlig konsumtion, fp 1,8 -1,4 -0,9 -1,1 -1,2 -0,1 -0,9

Offentlig konsumtion, lp 4,1 -1,3 -1,9 -1,6 -1,6 0,3 -1,2

Investeringar, fp 5,8 3,0 3,8 3,0 2,5 0,0 2,5

Investeringar, lp 6,2 3,9 4,5 3,0 2,3 -0,2 2,7

Lager 0,7 -0,7 -0,8 -0,4 -0,2 -0,1 -0,5

Export, fp 6,8 0,6 1,7 3,0 1,2 1,9 1,7

Export, lp 5,5 1,2 1,9 1,7 0,2 1,2 1,2

Import, fp 6,1 1,6 1,7 3,6 1,1 0,1 1,6

Import, lp 5,7 1,7 1,2 2,5 0,1 -0,6 1,0

Nettoexport, fp 0,7 -0,5 0,0 -0,2 0,0 0,8 0,0

Nettoexport, lp 0,3 0,3 0,4 -0,3 0,0 0,9 0,2

Arbetsmarknadsvariabler


2011 10/12 30/3 15/6 6/9 16/12

Sysselsatta 2,1 -0,8 0,0 0,3 0,0 0,0 -0,1

Arbetslöshet 7,5 0,5 -0,1 -0,1 0,0 0,0 0,1

Arbetade timmar 2,3 -1,0 -0,5 -0,3 -0,7 -1,1 -0,7

Personer i program, procent av arbetskraften 3,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Timlön 2,4 0,4 0,1 0,2 -0,2 0,1 0,1

Lönesumma 5,7 -1,7 -1,5 -0,7 -0,2 -0,2 -0,9

Diverse nyckeltal


2011 10/12 30/3 15/6 6/9 16/12

Bruttodriftsöverskott i företagssektorn 5,7 3,0 4,5 -2,4 -1,0 1,8 1,2

KPI 3,0 -1,1 -0,6 0,2 -0,1 0,0 -0,3

3-månaders ränta 1,7 0,2 0,8 0,4 0,3 0,0 0,3

5-årig statsobligation 2,3 -0,8 1,5 1,1 0,4 0,0 0,4

SEK/Euro 9,0 0,2 -0,2 -0,1 0,0 0,0 0,0

SEK/USD 6,5 0,1 -0,1 -0,2 -0,1 0,0 -0,1

Prognosavvikelser

Prognosavvikelser

Prognosavvikelser

11

Takbegränsade utgifter

De takbegränsade utgifterna för 2011 överskattades i genomsnitt med 7,2 miljarder

kronor, vilket motsvarar 0,73 procent av dessa utgifter. År 2010 underskattades

motsvarande utgifter med 0,4 miljarder kronor. Utgifterna överskattades vid samtliga

prognostillfällen. Avvikelsen var i princip lika stor vid de fyra första

prognostillfällena men mer än halverades vid den sista prognosen. De överskattade

utgiftsprognoserna berodde i stort sett helt på fel som klassificeras som Övrigt.

Kategorin Beslut bidrog med en liten negativ avvikelse medan kategorin Makro inte

gav upphov till någon avvikelse alls.

Tabell 3. Avvikelser från utfall, takbegränsade utgifter år 2011, miljarder kronor

Förändrade makroekonomiska förutsättningar bidrog inte till någon genomsnittlig

avvikelse på totalnivån. Utgifterna överskattades i december 2010 för att därefter

underskattas men avvikelserna under året tog ut varandra. På arbetsmarknadsområdet

överskattades dock utgifterna med 1,6 miljarder kronor i genomsnitt, vilket

motsvarar 2,5 procent av de totala utgifterna på arbetsmarknadsområdet. Nivån på

den öppna arbetslösheten överskattades i den första prognosen samt i de två sista

prognoserna. Utgifterna för avgiften till Europeiska unionen underskattades däremot

med 0,8 miljarder kronor i genomsnitt, motsvarande 2,6 procent av utgifterna på

utgiftsområdet.

Till följd av beslut som regering och riksdag fattat efter aktuellt prognostillfälle

underskattades de takbegränsade utgifterna med i genomsnitt 0,1 miljard kronor,

vilket motsvarar 0,01 procent av de takbegränsade utgifterna. År 2010 uppgick

underskattningen till 4,1 miljarder kronor. Störst bidrag till underskattningen 2011

hade en rättning av tidigare felaktig redovisning av återkrav som Försäkringskassan

gjorde i september, vilken främst påverkade utgifterna för sjukpenning samt

aktivitets- och sjukersättning. Dessutom ökade Sveriges avgift till EU efter beslut av

EU-kommissionen.

Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Aug-11 Dec-11 Snitt

2011 10/12 30/3 15/6 6/9 16/12

Totalt 989,0 8,8 7,8 9,0 7,1 3,4 7,2

– Makro 2,0 -1,4 -0,3 -0,4 -0,1 0,0

– Beslut -1,8 0,8 0,3 0,2 0,1 -0,1

– Övrigt 8,5 8,4 9,0 7,2 3,3 7,3

Anm.: Avvikelse = Prognos minus utfall, det vill säga positiv avvikelse = överskattad prognos

och negativ avvikelse = underskattad prognos.

Prognosavvikelser

12

Felet under kategorin Övrigt uppgick i genomsnitt till 7,3 miljarder kronor, vilket

motsvarar 0,74 procent av de takbegränsade utgifterna1. Det är en försämring från

2010 då motsvarande andel låg på 0,25 procent. Avvikelsen var stor i de fyra första

prognoserna men mer än halverades i den sista prognosen. Utgifterna överskattades i

samtliga fem prognosomgångar.

Större prognosavvikelser under kategorin Övrigt förekom på sex utgiftsområden:

Kommunikationer, Arbetsmarknad och arbetsliv, Integration och jämställdhet,

Areella näringar, landsbygd och livsmedel, Försvar och samhällets krisberedskap

samt Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Utgifterna överskattades för samtliga

dessa utgiftsområden.

Utgifterna för kommunikationer överskattades vid samtliga prognostillfällen

beroende på senareläggningar av framför allt väginvesteringar. Utgifterna för

arbetsmarknad överskattades främst till följd av att andelen öppet arbetslösa som får

ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, blev lägre än beräknat. Kostnaden per

öppet arbetslös sjönk således mer än förväntat. Utgifterna inom Integration och

jämställdhet överskattades till följd av färre kommunmottagna flyktingar än beräknat.

Areella näringar och livsmedel överskattades bland annat till följd av att

utbetalningar för landsbygdsstöd har skjutits på framtiden. Utgifterna för försvaret

överskattades till följd av att utgifterna för övningsverksamheten och insatserna i

Afghanistan och Libyen blev lägre än väntat. Inom området Hälsovård, sjukvård och

social omsorg överskattades utgifterna beroende på att det genomsnittliga antalet

personer som erhöll assistansersättning överskattades. För resterande utgiftsområden

förekommer ungefär lika många överskattningar som underskattningar och

avvikelserna är relativt små.

ESV vill framhålla att det många gånger i prognosarbetet är omöjligt att bedöma

hur de makroekonomiska sambanden ser ut för en viss utgift. Därför kan inte

samtliga prognoser göras utifrån någon eller några speciella makrovariabler.

Avvikelser mot utfall har därigenom kommit att klassificeras under kategorin Övrigt.

1 Utgiftsområde 26 omfattas inte av utgiftstaket och ingår inte i det precisionsmått (statsbudgetens takbegränsade utgifter)

som betygssätts i denna rapport.

13

Skatteintäkter och inkomster

Skatteintäkter

De makroekonomiska beräkningsförutsättningarna bidrog till en underskattning av

prognoserna för den offentliga sektorns skatteintäkter. Statens intäkter överskattades

vid samtliga tillfällen medan statens inkomster underskattades (se tabellerna nedan

samt appendix för utförliga tabeller som illustrerar skillnaden mellan de olika

posterna). Med intäkter avses här skatter hänförda till det år det avser och med

inkomster avses under året betalda skatter.

Tabell 4. Avvikelser från utfall, Offentliga sektorns skatteintäkter 2011, miljarder kronor

Den totala avvikelsen för skatteintäkterna i den offentliga sektorn uppgick i

genomsnitt till 5,5 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,4 procent av skatteintäkterna.

Flertalet skatter fastställs i samband med den årliga inkomsttaxeringen, vilket innebär

att den definitiva avvikelsen för skatteintäkterna tidigast kan redovisas efter det att

den årliga taxeringen är klar, vilket är i slutet av november 2012.

Prognosen var högre än utfallet vid samtliga prognostillfällen, med undantag för

decemberprognosen 2010, trots att såväl makroförutsättningar och beslut bidrog till

underskattning av prognosen. Faktorer som klassificeras som Övrigt bidrog däremot

till en betydande överskattning av skatteintäkterna. Det är skatteslagen

mervärdesskatt och skatt på kapital som står för de största avvikelserna.

Tabell 5. Avvikelser från utfall, Statens skatteintäkter 2011, miljarder kronor

Utfall1 Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt

10/12 30/3 15/6 06/9 16/12

Totalt 1547,0 -3,6 2,1 13,8 6,0 9,1 5,5

– Makro -3,8 -10,2 9,5 -4,5 -6,8 -3,1

– Beslut -0,9 -1,0 -1,0 -1,0 0,0 -0,8

– Övrigt 1,0 13,4 5,3 11,5 15,9 9,4

Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall.

1ESV:s underlag till statsbudgetens utfall 2011. För flera viktiga skatteslag är utfallet fortfarande en prognos.

Prognosavvikelser

Utfall1 Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt

10/12 30/3 15/6 06/9 16/12

Totalt 796,9 11,1 10,2 17,0 7,6 12,4 11,7

– Makro 6,9 -0,3 13,6 -2,7 -3,9 2,7

– Beslut -1,0 -1,0 -1,0 -1,0 0,0 -0,8

– Övrigt 5,2 11,6 4,3 11,3 16,3 9,7


1ESV:s underlag till statsbudgetens utfall 2011. För flera viktiga skatteslag är utfallet fortfarande en prognos.

Prognosavvikelser

14

Skillnaden mellan statens och den offentliga sektorns skatteintäkter utgörs av

kommunala inkomstskatter, som 2011 uppgick till 554,7 miljarder kronor, och

avgifter till Ålderspensionssystemet, vilka 2011 uppgick till 195,4 miljarder kronor.

Statens skatteintäkter som utgör den största delen av den offentliga sektorns intäkter

blev 796,9 miljarder kronor 2011. Det är 11,1 miljarder kronor lägre än vad ESV

räknade med i december 2010.

Inkomster

Till skillnad från skatteintäkterna är de redovisade beloppen för inkomsterna på

statens budget, det vill säga skatteinkomster och övriga inkomster, ett färdigt utfall.

Utfallet för skatteinkomsterna utgörs av de in- och utbetalningar av skatter som skett

under budgetåret 2011. Sammantaget uppgick prognosavvikelsen för statens totala

inkomster, det vill säga skatter och övriga inkomster, till 6,4 miljarder kronor, vilket

motsvarar 0,7 procent av de totala inkomsterna. Beslut om försäljning av

aktieinnehav i Nordea och återköp av aktier i Teliasonera bidrog främst till

underskattningen av inkomstprognoserna.

Tabell 6. Avvikelser från utfall, Statens inkomster 2011, miljarder kronor

Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt

2011 10/12 30/3 15/6 06/9 16/12

Totalt 872,4 -47,4 -3,7 6,2 4,7 8,3 -6,4

– Makro -10,5 -9,3 7,1 -2,2 -9,9 -5,0

– Beslut -27,4 -3,1 -2,5 -2,4 -0,7 -7,2

– Övrigt -9,5 8,7 1,7 9,3 18,9 5,8


Prognosavvikelser

15

Övriga prognosavvikelser

Systematiska fel

Genomgången nedan avser de genomsnittliga avvikelserna mellan prognos och utfall

som är klassificerade under kategorin Övrigt. Eftersom analysen av utgifter och

inkomster görs på aggregerad nivå kan en överskattning inom ett utgiftsområde eller

en inkomsttitel motverkas av underskattningar på ett annat utgiftsområde eller

inkomsttitel.

Takbegränsade utgifter

Sedan utgiftstaket infördes 1997 har ESV överskattat de takbegränsade utgifterna,

rensat för avvikelser på grund av nya beslut och ändrade makroekonomiska

förutsättningar, betydligt oftare än de underskattats. Överskattningarna har vanligtvis

minskat under loppet av prognosåret, vilket är naturligt då succesivt allt mer

information finns att tillgå för varje prognos. I genomsnitt är överskattningen

0,5 procent för perioden 1997–2011. Endast för ett fåtal av de 74 prognoserna har

avvikelsen under kategorin Övrigt överstigit 1 procent i jämförelse med det slutliga

utfallet för året.

I respektive års sista prognos, när i regel två utfallsmånader återstår, har utgifterna

till följd av orsaker som sorterar under kategorin Övrigt i genomsnitt underskattats

med under 0,05 procent perioden 1997–2011. Det motsvarar drygt 0,5 miljarder

kronor av 2011 års takbegränsade utgifter.

Diagram 1. Övriga avvikelser, takbegränsade utgifter 1997–2011, procent

Sedan utgiftstaket infördes har de takbegränsade utgifterna överskattats alla år utom 1998. Den

genomsnittliga prognosavvikelsen (bias) för perioden 1997–2011 uppgår till 0,5 procent.

16

Den genomsnittliga överskattningen för 2011 är 0,74 procent av utfallet för de

takbegränsade utgifterna, jämfört med 0,25 procent för 2010 och 0,52 procent för

perioden 1997–2011. Utfallet överskattades i samtliga prognoser.

ESV vill peka på ett par förklaringar till överskattningarna. En förklaring är att

effekten av beslutade neddragningar och besparingar ofta underskattas, vilket har lett

till för höga prognoser.

En annan förklaring är att ESV utgår från prognosuppgifter från många

myndigheter, vilka har en tendens att överskatta vissa utgifter, främst

förvaltningsutgifter. Ett av momenten i ESV:s prognosarbete är att bedöma i vilken

utsträckning detta förekommer och göra motsvarande neddragning av prognosen.

ESV tillämpar olika analysmetoder för att minimera denna typ av systematiska fel.

Inkomster

I detta avsnitt analyseras endast de statliga kassamässigt influtna inkomsterna men

inte inkomsterna som tillfaller kommunsektorn eller ålderspensionssystemet. Under

perioden 1997–2011 har inkomsterna på statens budget oftare underskattats än

överskattats. Under 2008–2011 har avvikelsen som hänförs till Övrigt emellertid

överskattats.

I diagrammet nedan ingår inte prognosfel som har klassificerats till kategorin

makroekonomiska förutsättningar. Det är ändå tydligt att prognosfelen har ett

samband med konjunkturutvecklingen. I högkonjunktur har inkomsterna en tendens

att underskattas medan de överskattas under år med svag ekonomisk utveckling.

Korrigering för prognosfel som beror på ändrade makroekonomiska

förutsättningar skulle, om korrigeringen vore perfekt, eliminera ovanstående

fenomen. Det är dock svårt att knyta prognosfelen för främst skatt på kapital till

utvecklingen för enskilda skattebaser varför avvikelserna redovisas som Övrigt –

trots att de egentligen borde ha tillskrivits den makroekonomiska utvecklingen. Ofta

ökar/minskar intäkterna från kapitalskatter snabbare än ekonomin förändras.

17

Diagram 2. Övriga avvikelser, inkomster 1997–2011, procent

Det är tydligt att avvikelserna för inkomsterna är beroende av konjunkturen. I högkonjunktur underskattas

inkomsterna medan de överskattas år när konjunkturläget är svagt, såsom 2008–2011.

18

Fördjupad avvikelseanalys

Några utgifter och inkomster utmärker sig genom större prognosavvikelser. Här

kommenteras dessa områden mer utförligt. I appendix finns detaljerade tabeller där

de totala avvikelserna har hänförts till kategorierna Makro, Beslut och Övrigt.

Avvikelserna vid årets fem olika prognostillfällen redovisas i dessa tabeller och ett

genomsnitt av prognosavvikelserna räknas fram. För utgifterna redovisas dessutom

avvikelserna i absoluta tal.

Kommentar till enskilda utgiftsområden

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Inom utgiftsområdet överskattades utgifterna i genomsnitt med 1,2 miljarder kronor,

vilket bidrog med 0,1 procentenhet till den totala avvikelsen. Prognoserna

överskattades vid samtliga prognostillfällen. Avvikelsen var störst vid fjärde

prognostillfället och som minst i den sista prognosen.

Av prognosfelet klassificeras 0,3 miljarder kronor under kategorin Beslut. Orsaken

är att anslaget Anskaffning av materiel och anläggningar var belagt med en

utgiftsbegränsning på 0,3 miljarder kronor som fick disponeras av Försvarsmakten

först efter beslut av regeringen. Regeringsbeslut kom i slutet av året och beaktades i

decemberprognosen.

Under kategorin Övrigt var avvikelsen 0,9 miljarder kronor. Den beloppsmässigt

största avvikelsen finns på anslaget Förbandsverksamhet och beredskap som

överskattades med i genomsnitt 0,5 miljarder kronor. Orsaken till överskattningen är

främst att utgifterna för försvarets övningsverksamhet blev lägre än planerat.

Utgifterna för anslaget Fredsfrämjande förbandsinsatser överskattades med i

genomsnitt 0,3 miljarder kronor. Utgifterna för insatserna i Afghanistan blev lägre

bland annat på grund av lägre utgifter för drift och utveckling av baser samt lägre

utgifter för transporter. Utgifterna för insatsen i Libyen blev också lägre än beräknat,

vilket bland annat berodde på lägre flygtidsuttag samt lägre kostnader i basområdet

än planerat.


Miljarder kronor 2011 10/12 30/3 15/6 06/9 16/12

Totalt 44,2 1,2 1,0 1,3 1,4 0,9 1,2

– Makro 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

– Beslut 0,3 0,3 0,3 0,3 0,0 0,2

– Övrigt 0,9 0,8 1,0 1,1 0,9 0,9


Prognosavvikelser

19

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utgifterna inom utgiftsområdet överskattades med i genomsnitt 0,6 miljarder kronor

varav 0,2 miljarder kronor avser anslaget Kostnader för statlig assistansersättning

och 0,1 miljard kronor vardera avser anslagen Tandvårdsförmåner m.m. och

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken. Bidraget till den totala avvikelsen

var 0,1 procentenhet.

Utgifterna för anslaget Kostnader för statlig assistansersättning överskattades i

samtliga prognoser och avvikelsen var störst i den första prognosen. Framför allt

överskattades det genomsnittliga antalet personer som erhåller assistansersättning. I

den sista prognosen beror överskattningen också på att utfallen under hösten

indikerade ett högre utfall än vad som sedan blev fallet. Utgifterna för anslaget

Tandvårdsförmåner m.m. överskattades framför allt i de första prognoserna.

Utgifterna för anslaget Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken

överskattades främst i de två första prognoserna. Överskattningen avser i första hand

anslagsposten Investeringsstöd. Av anslagna medel om 0,6 miljarder kronor för 2011

förbrukades endast 0,2 miljarder kronor.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Utgifterna inom utgiftsområdet underskattades i genomsnitt med 1,1 miljard kronor,

vilket bidrog med -0,1 procentenhet till den totala avvikelsen. Prognosfelet

klassificeras i princip i sin helhet under kategorierna Beslut och Övrigt.

Under kategorin Beslut underskattades prognoserna vid samtliga prognostillfällen

utom i den sista prognosen i december 2011. Avvikelserna finns på anslagen

Sjukpenning och rehabilitering m.m. och Aktivitets- och sjukersättningar m.m.

Förklaringen till underskattningen av årsprognosen på dessa anslag är den



Totalt 56,5 1,7 0,4 0,4 0,4 0,3 0,6

– Makro 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

– Beslut -0,1 -0,2 -0,2 0,0 0,0 -0,1

– Övrigt 1,8 0,6 0,6 0,4 0,3 0,8


Prognosavvikelser



Totalt 95,8 -2,0 -1,2 -1,2 -1,2 0,0 -1,1

– Makro -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 0,0 -0,1

– Beslut -0,7 -0,7 -0,7 -0,7 0,0 -0,6

– Övrigt -1,1 -0,3 -0,3 -0,3 0,0 -0,4


Prognosavvikelser

20

bokföringskorrigering som Försäkringskassan gjorde i september på 0,7 miljarder

kronor. Under kategorin Övrigt underskattades prognoserna på sjukpenningsanslaget

i samtliga progonser förutom den sista eftersom antalet utbetalda sjukpenningdagar

blev högre än beräknat. Precisionen förbättrades dock vid varje prognostillfälle. I

december 2010 var avvikelsen 1,1 miljard kronor för att därefter minska till

0,3 miljarder kronor i de tre följande prognoserna. I den sista prognosen var

avvikelsen noll.

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utgifterna för integration och jämställdhet överskattades med i genomsnitt

1,0 miljard kronor och bidrog med 0,1 procentenhet till den totala avvikelsen.

Utgifterna överskattades vid samtliga prognostillfällen. Prognosprecisionen

förbättrades framför allt vid det sista prognostillfället. Avvikelsen klassificeras i sin

helhet under kategorin Övrigt.

Överskattningen härrör främst från prognoserna på anslaget Kommunersättningar

vid flyktingmottagande beroende på att antalet kommunmottagna flyktingar blev

lägre än väntat. Dessutom bidrog lägre utgifter för anslagen Etableringsersättning till

vissa nyanlända invandrare och Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa

nyanlända invandrare till överskattningen. De lägre utgifterna förklaras av färre

personer i etableringsreformen än väntat samt att de personer som hade möjlighet att

välja etableringslots inte gjorde det i väntad utsträckning.



Totalt 5,0 1,2 1,1 1,1 1,0 0,3 1,0

– Makro 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

– Beslut 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

– Övrigt 1,2 1,1 1,1 1,0 0,3 1,0


Prognosavvikelser

21

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utgifterna för arbetsmarknadsområdet överskattades med i genomsnitt 1,6 miljarder

kronor och bidrog med 0,2 procentenheter till den totala avvikelsen. Utgifterna

överskattades vid samtliga prognostillfällen. Precisionen förbättrades vid varje

prognostillfälle. I december 2010 var avvikelsen 3,7 miljarder kronor och vid den

sista prognosen, i december 2011, uppgick avvikelsen till 0,1 miljard kronor.

Förändrade makroekonomiska förutsättningar bidrog till en överskattning av

prognosen med i genomsnitt 0,3 miljarder kronor. Antalet öppet arbetslösa

överskattades i den första prognosen samt i de två sista prognoserna.

Faktorer under kategorin Övrigt bidrog till att utgifterna överskattades med i

genomsnitt 1,3 miljarder kronor. Det största bidraget kom från anslaget för

arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd med 1,8 miljarder kronor.

Prognosavvikelsen förklaras framför allt av att andelen öppet arbetslösa med

ersättning överskattades vid samtliga prognostillfällen. Dessutom överskattades den

genomsnittliga ersättningen för aktivitetsstöd. Utgifterna på anslaget för

arbetsmarknadspolitiska program och insatser överskattades med 0,3 miljarder

kronor. På anslaget för bidrag till lönegarantiersättning underskattades däremot

utgifterna med 0,7 miljarder kronor, framför allt till följd av ökade utgifter i samband

med rekonstruktionen av SAAB Automobile.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

För utgiftsområdet Kommunikationer överskattades de totala utgifterna i samtliga

prognoser. Den genomsnittliga överskattningen blev 2,3 miljarder kronor, vilket

bidrog med 0,2 procentenheter till den totala avvikelsen.



Totalt 63,3 3,7 1,5 1,6 0,9 0,1 1,6

– Makro 1,5 -0,4 0,0 0,1 0,0 0,3

– Beslut 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

– Övrigt 2,2 1,9 1,5 0,8 0,1 1,3


Prognosavvikelser



Totalt 38,7 2,4 2,3 2,9 2,5 1,4 2,3

– Makro 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

– Beslut -0,8 -0,4 0,0 0,0 0,0 -0,2

– Övrigt 3,2 2,7 2,9 2,5 1,4 2,5


Prognosavvikelser

22

Under kategorin Övrigt gjordes en genomsnittlig överskattning på 2,5 miljarder

kronor. Avvikelsen beror främst på tidsförskjutningar i ett antal väginvesteringar som

till exempel BanaVäg i Väst, projekt Motala-Mjölby och projekt E4 Sundsvall.

Utgifterna för drift och underhåll blev dessutom lägre än beräknat. I den första

prognosen antogs att anslagssparandet på anslaget för trängselskatt i Stockholm

skulle utnyttjas under året. Till följd av förseningar av Förbifart Stockholm

reviderades beloppet ner i kommande prognoser. Även utgifterna för

järnvägsinvesteringar blev lägre än beräknat. Prognoserna i mars och juni

reviderades dock upp till följd av beslut om förbättringar av järnvägssystemet för

främst drift, underhåll och reinvesteringar. Detta klassificeras under kategorin Beslut.

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Utgifterna för området överskattades med i genomsnitt 1,7 miljarder kronor och

bidrog med 0,2 procentenheter till den totala avvikelsen. Prognoserna var för höga

vid samtliga prognostillfällen och avvikelsen var som störst i decemberprognosen

2010. I den sista prognosen minskade prognosavvikelsen till 0,6 miljarder kronor. Av

avvikelserna klassificeras 1,0 miljard kronor under kategorin Övrigt. Den resterande

delen av avvikelsen klassificeras i allt väsentligt under kategorin Beslut.

Det är främst utgifterna för anslagen Finansiella korrigeringar, Åtgärder för

landsbygdens miljö och struktur samt Från EG-budgeten finansierade åtgärder för

landsbygdens miljö och struktur, som har överskattats under året. Utgifterna för

Finansiella korrigeringar överskattades till och med septemberprognosen.

Förklaringen är att det under oktober fattades beslut om att återkravet av felaktigt

utbetalt jordbruksstöd kommer att anslagsbelastas först 2012 i stället för som tidigare

beräknat 2011. Överskattningen av de båda anslagen för landsbygdsstöd förklaras

främst av att en del av de beräknade utbetalningarna 2011 skjutits framåt i tiden.



Totalt 16,4 2,1 1,9 1,9 1,9 0,6 1,7

– Makro 0,4 -0,1 -0,1 0,0 0,1 0,1

– Beslut 0,6 0,8 0,9 0,9 0,0 0,6

– Övrigt 1,0 1,2 1,1 1,0 0,5 1,0


Prognosavvikelser

23

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor

Utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket och ingår därför inte heller i

precisionsmåttet för de takbegränsade utgifterna som utvärderas i denna rapport.

Utgiftsområdet redovisas emellertid i tabellerna i bilagan och kommenteras därför.

Den totala genomsnittliga avvikelsen för utgiftsområdet var -0,8 miljarder kronor, det

vill säga en underskattning av utgifterna. Utgifterna underskattades i alla prognoser

utom septemberprognosen.

Området och avvikelserna består i allt väsentligt av anslaget Räntor på

statsskulden, ett anslag som påverkas av många faktorer. Underskattningen av

ränteutgifterna var bland annat en följd av större realiserade valutakursförluster,

netto, än väntat. De blev 3,8 miljarder kronor högre än genomsnittet i prognoserna.

Euro- och dollarkursen blev också något högre än genomsnittet i prognosen. Hur

stora valutakursförluster respektive valutakursvinster det blir beror på när lån i

utländsk valuta förfaller och hur valutakurserna rört sig jämfört med när lånen togs.

Även kursförlusterna blev högre än budgeterat, i genomsnitt 0,8 miljarder kronor

högre. Kursförluster uppstår när Riksgälden förtidsinlöser lån med en högre

kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället, medan kursvinster uppstår vid

motsatt förhållande.

Andra faktorer bidrog åt motsatt håll, det vill säga till att överskatta

ränteutgifterna, bland annat lägre marknadsräntor än prognostiserat och ett något

lägre lånebehov och därmed lägre statsskuld.

Ränteutgifternas avvikelse klassificeras i sin helhet alltid som makroberoende,

utom den del som beror på avvikelsen i lånebehovet, vilken detta år beräknas till i

genomsnitt 0,2 miljarder kronor. Under kategorin Makro klassificeras därmed

-1,0 miljard kronor.



Totalt 34,5 -0,1 -1,1 -2,6 2,1 -2,5 -0,8

– Makro -0,8 -1,2 -2,6 2,1 -2,5 -1,0

– Beslut 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

– Övrigt 0,7 0,1 0,0 0,0 0,0 0,2


Prognosavvikelser

24

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Sveriges avgift till Europeiska unionen underskattades med i genomsnitt

0,8 miljarder kronor under 2011, vilket bidrog med -0,1 procentenhet till den totala

avvikelsen, som var störst vid första prognostillfället.

Under kategorin Beslut underskattades utgifterna med i genomsnitt 0,5 miljarder

kronor och under kategorin Makro underskattades utgifterna med i genomsnitt

0,3 miljarder kronor. Kommissionens uppdateringar av växelkurser, vilka påverkar

ländernas BNI-andelar och därmed medlemsländernas avgifter, förklarar stora delar

av avvikelserna för båda kategorierna.

Resterande avvikelser förklaras främst av beslut om revidering av BNI-baserna för

tidigare år, som gjordes under hösten, vilket gav Sverige 1,0 miljard kronor i ökad

avgift. Även EU-beslut i form av ändringsbudgetar, som påverkar EU-budgetens

utgifter och därmed medlemsländernas avgifter, förklarar avvikelsen. Mindre

makroavvikelser påverkade också prognosen för tullavgiften.

Vid tidpunkten för årets sista prognos var Sveriges november- och

decemberbetalningar kända vad gäller de avgifter som baseras på BNI och moms

samt avgiften för att finansiera den brittiska rabatten. Däremot var inte tull- och

sockeravgifterna kända.

Kommentarer till enskilda skatter och inkomster

Strukturen på statens budget innebär att den offentliga sektorns skatteintäkter

redovisas efter skatteslag med utgångspunkt från vilka de främsta skattebaserna är.

Lönesumman utgör den viktigaste skattebasen för skatt på arbete. Hushållens

konsumtion är skattebas för skatt på konsumtion medan företagens driftsöverskott

och hushållens kapitalvinster är viktiga skattebaser för skatt på kapital. Den

offentliga sektorns skatteintäkter fördelas därefter mellan staten, kommunsektorn och

ålderspensionssystemet. På statens budget räknas statens kassamässiga inkomster

fram genom att periodiseringsposter och övriga statliga inkomster adderas till de

statliga skatteintäkterna.

För många av skatteintäkterna finns utfall först i samband med att den årliga

inkomsttaxeringen är avslutad. Då det ännu saknas ett slutligt utfall mäts

prognosavvikelserna därför mot det utfall för skatteintäkterna 2011 som publicerades

i ESV:s marsprognos 2012. I vissa delar utgörs detta utfall av prognoser.



Totalt 30,6 -1,6 -0,7 -0,6 -0,8 -0,2 -0,8

– Makro 0,1 -0,9 -0,1 -0,2 -0,2 -0,3

– Beslut -1,7 0,2 -0,6 -0,6 0,0 -0,5

– Övrigt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0


Prognosavvikelser

25

Nedan kommenteras prognosavvikelser avseende offentliga sektorns skatteintäkter,

periodiseringsposterna samt statens övriga inkomster.

Direkta skatter på arbete

Direkta skatter på arbete underskattades i genomsnitt med 2,7 miljarder kronor under

2011. Prognosfelet kan huvudsakligen hänföras till makroekonomiska variabler,

främst lönesumman, vilket medförde en genomsnittlig underskattning av intäkterna

med 2,4 miljarder kronor. Kommunal inkomstskatt är den underpost där det brukar

uppstå störst avvikelser. Inkomstskatterna, statlig- och kommunal inkomstskatt

underskattades sammantaget i genomsnitt med 5,3 miljarder kronor. En motverkande

effekt gavs av skattereduktionen för husarbete, så kallat HUS-avdrag, som

underskattades med 3,3 miljarder kronor.

Indirekta skatter på arbete

De indirekta skatterna på arbete underskattades i december- och marsprognoserna

medan de låg i linje med utfallet från och med juniprognosen. Avvikelsen var störst i

decemberprognosen då den uppgick till 4 miljarder kronor, motsvarande 1 procent av

de indirekta skatterna på arbete. Medelavvikelsen uppgick till 1,1 miljard kronor.

Avvikelsen förklaras främst av att lönesumman underskattades men till viss del även

på en överskattning av särskild löneskatt på förvärvsinkomster och statens

pensionskostnader samt avgifterna till premiepensionssystemet. I

decemberprognosen antogs att lönesumman skulle öka med 4 procent medan den

enligt utfallet ökade med 5,7 procent.



Totalt 490,0 -6,6 -5,2 -0,4 0,2 -1,7 -2,7

– Makro -5,5 -5,3 0,0 0,0 -1,2 -2,4

– Beslut 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

– Övrigt -1,3 0,2 -0,4 0,2 -0,5 -0,4


Prognosavvikelser



Totalt 416,6 -4,2 -3,5 -0,3 1,3 1,1 -1,1

– Makro -5,3 -4,8 -1,3 -0,3 -0,1 -2,4

– Beslut 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

– Övrigt 1,0 1,3 1,1 1,6 1,2 1,2


Prognosavvikelser

26

Skatt på kapital, hushåll

Skatt på kapital, hushåll överskattades vid samtliga prognostillfällen, men främst i

början av året. Totalt uppgick den genomsnittliga prognosavvikelsen till 5,4 miljarder

kronor. Huvuddelen av beloppet fördelades på skatt på kapital. Skatt på

kapitalvinster överskattades under början av året, vilket bidrog till att skatt på kapital

överskattades. I Septemberprognosen reviderades dock kapitalvinsterna ner främst

till följd av den kraftiga börsnedgången under slutet av juli och början av augusti.

Utöver kapitalvinsterna var det inkomst- och utgiftsräntorna som bidrog till de största

avvikelserna.

Skatt på företagsvinster

Intäkterna från skatt på företagsvinster överskattades i genomsnitt med 1,6 miljarder

kronor under 2011, vilket motsvarar 1,5 procent av den totala skatten. Prognosfelet

kan huvudsakligen hänföras till kategorierna Makro och Övrigt. Kategorin Makro

medförde en underskattning av prognosen med i genomsnitt 0,2 miljarder kronor

medan kategorin Övrigt däremot överskattade prognosen med i genomsnitt

1,8 miljarder kronor. Prognosen reviderades upp i början av året, främst till följd av

att makroprognosen för bruttodriftsöverskottet reviderades upp. I juniprognosen

innebar en svagare bedömning av den ekonomiska utvecklingen att driftsöverskottet

reviderades ner. Därefter har en viss återhämtning och upprevidering av

driftöverskottet för 2011 skett. Bruttodriftsöverskottet i företagssektorn kan beskrivas

som skillnaden mellan BNP och arbetskraftskostnader och är den parameter som

används för att prognosticera företagsskatten. Under kategorin Övrigt hamnar all

övrig information såsom bokslutsrapporter och inbetalad preliminärskatt avseende

inkomståret. Starka kvartalsrapporter av ett flertal stora bolag indikerade en ökad



Totalt 66,5 7,3 3,6 11,2 0,9 4,0 5,4

– Makro 3,2 -7,9 8,2 -1,1 -3,5 -0,2

– Beslut 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

– Övrigt 4,1 11,5 3,0 2,1 7,4 5,6


Prognosavvikelser



Totalt 110,7 -0,1 2,4 -0,1 2,0 3,9 1,6

– Makro 1,4 2,5 0,4 -3,4 -1,9 -0,2

– Beslut 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

– Övrigt -1,5 -0,1 -0,5 5,3 5,9 1,8


Prognosavvikelser

27

skatt på företagsvinster vilket bidrog till upprevideringen och överskattningen i slutet

av året. Även en nivåhöjning med anledning av 2010 års bolagsskatt, bidrog till

överskattningen 2011.

Den kraftiga återhämtningen under 2010 medförde ökade vinster för företagen i

takt med att efterfrågan på varor och tjänster ökade. Under 2011 fortsatte företagens

vinster att öka, men i en betydligt mer dämpad takt. Företagsskatten ökade totalt med

5 miljarder kronor mellan 2010 och 2011.

Mervärdesskatt

I genomsnitt överskattades mervärdesskatteintäkterna under perioden med

2,4 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,7 procent av de totala

mervärdesskatteintäkterna. Den avvikelse som kan hänföras till makroekonomiska

variabler medförde en genomsnittlig överskattning av intäkterna med 1,4 miljarder

kronor. Övrig prognosavvikelse innebar en överskattning av

mervärdeskatteintäkterna med i genomsnitt 1,3 miljarder kronor.

För prognosen på mervärdesskatteintäkterna är utvecklingen av hushållens

konsumtion och investeringar avgörande. Utvecklingen för både hushållens

konsumtion och investeringar överskattades under året fram till årets sista prognos.

Det bidrog till att mervärdesskatteintäkterna överskattades under året.

Överskattningen av mervärdesskatteintäkterna var högst i mars 2011 då den uppgick

till 5,6 miljarder kronor, varav 4 miljarder kronor hänfördes till överskattade

makroekonomiska variabler, främst hushållens konsumtionsutgifter

Avvikelsen under Övrigt kan till en stor del förklaras av svårigheten att

prognostisera skillnaden mellan prognosmodellens teoretiskt framräknade

mervärdesskatt och de faktiska intäkterna.



Totalt 332,3 2,9 5,6 2,4 0,7 0,2 2,4

– Makro 2,0 4,0 1,7 -0,2 -0,6 1,4

– Beslut -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 0,0 -0,3

– Övrigt 1,2 1,9 1,1 1,2 0,9 1,3


Prognosavvikelser

28

Punktskatter

I genomsnitt överskattades intäkterna från punktskatter med 1,9 miljarder kronor.

Främst överskattades energi- och koldioxidskatterna till följd av att försäljningen av

bensin överskattades, speciellt under början av året. Även hushållens el- och

oljeförbrukning överskattades till följd av förhållandevis varmt väder under slutet av

året.

Periodiseringar samt inkomsttyperna 7000 och 8000

Periodiseringar inklusive inkomsttyperna 7000 och 8000 underskattades i samtliga

prognoser. I decemberprognosen till och med juniprognosen förklaras hälften av

underskattningen av makroekonomiska faktorer – framför allt av att lönesumman

underskattades. Underskattningen som hänförs till kategorin Övrigt uppgick i

decemberprognosen till närmare 16 miljarder kronor. En stor del av avvikelsen- cirka

10 miljarder kronor -beror på att den preliminära skattereduktionen för husarbeten

redovisats på ett felaktigt sätt, vilket korrigerades i marsprognosen. Avvikelser som

är hänförliga till kategorin Övrigt bidrog till underskattning från och med

marsprognosen med 3–4 miljarder kronor medan den överskattades med 2 miljarder

kronor i den sista prognosen.



Totalt 122,6 3,2 2,0 1,5 1,6 1,3 1,9

– Makro 0,9 0,9 0,1 0,0 0,0 0,4

– Beslut -0,1 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0

– Övrigt 2,4 1,2 1,4 1,6 1,3 1,6


Prognosavvikelser



Totalt -27,8 -32,8 -12,9 -10,6 -2,3 -4,1 -12,6

– Makro -17,4 -9,0 -6,6 0,5 -6,0 -7,7

– Beslut 0,2 0,1 0,2 0,2 -0,4 0,1

– Övrigt -15,6 -4,1 -4,2 -3,0 2,3 -4,9


Prognosavvikelser

29

Statens övriga inkomster

Finansieringsavgift från a-kassor

Inkomster avseende Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor överskattades de

första prognostillfällena. I genomsnitt under året överskattades inkomsterna med

0,3 miljarder kronor till följd av att arbetslöshetsavgiften överskattades. Avvikelsen

klassificeras under kategorin Övrigt även om inkomsterna delvis är makroberoende

och påverkas av arbetslöshetsutvecklingen.

Inkomster av statens aktier

Inkomster av statens aktier underskattades i början av året, främst på grund av

rekordutdelningen från LKAB om 5 miljarder kronor. Även Vattenfalls och

TeliaSoneras utdelning blev något högre än prognosen i början av året, och uppgick

till 6,5 respektive 4,6 miljarder kronor. Däremot minskade Nordea sin

utdelningsandel vilket medförde en lägre utdelning än prognostiserat. I övrigt blev

utdelningarna högre än beräknat från Vasallen och Sveaskog, medan Svensk

Exportkredits utdelning blev något lägre.

Riksbankens inlevererade överskott

År 2011 uppgick Riksbankens inlevererade överskott till 6,2 miljarder kronor. I

början av året underskattades inleveransen med 0,5 miljarder kronor, vilket

klassificeras under kategorin Övrigt. Inleveransen består av de senaste fem årens

genomsnittliga resultat och prognosen utgår delvis från ESV:s makroförutsättningar.

Övriga inkomster av statens verksamhet

Inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet underskattes under året,

främst beroende på inkomster från auktioner av frekvensutrymme från Post- och

telestyrelsen. Dessa auktionsinkomster uppgick under året till totalt 3,1 miljarder

kronor. Avvikelsen klassificeras främst under kategorin Beslut.



Totalt 103,3 -25,7 -0,9 -0,1 -0,7 0,0 -5,5

– Makro 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

– Beslut -26,6 -2,1 -1,8 -1,6 -0,3 -6,5

– Övrigt 1,0 1,2 1,6 0,9 0,3 1,0


Prognosavvikelser

30

Inkomster av försåld egendom

När det gäller inkomster av försåld egendom inväntar ESV försäljningsbeslut eller

konkreta förslag innan något belopp tas med i prognosen. Därmed klassificeras dessa

främst under kategorin Beslut. I början av året tillkom inkomster från försäljning av

aktieinnehav i Nordea om 19 miljarder kronor, och återköp av aktier i Teliasonera

om 3,7 miljarder kronor. Prognosavvikelsen gällande dessa inkomster klassificerades

under kategorin Beslut.

31

ESV:s bedömning av prognosprecisionen

I detta avsnitt värderas ESV:s prognosfel avseende statens inkomster och utgifter

avseende kategorin Övrigt, det vill säga den totala prognosavvikelsen rensad för

makro- och beslutsberoende avvikelser.

Hur görs bedömningen om målen för prognosverksamheten är uppfyllda? Vad är

en hög prognosprecision? En bedömning av precisionen kräver någon form av

måttstock eller skala att jämföra med. ESV valde därför för några år sedan att

konstruera en bedömningsskala med utgångspunkt från tidigare resultat.

Tabell 8. Bedömningsskala och utfall för prognosprecisionen 2011, procent

Enligt denna skala uppfylldes 2011 målet ”hög precision” helt för inkomsterna och

delvis för utgifterna, se tabellen ovan. Jämfört med 2010 är precisionen för

inkomsterna betydligt bättre 2011 (2010: 0,88 procent jämfört med 2011: 0,67

procent) men betydligt sämre för utgifterna (0,74 jämfört med fjolårets 0,25 procent).

Bedömningsskalan är konstruerad på sådant sätt att den avser det genomsnittliga

resultatet. Ju närmare noll den genomsnittliga avvikelsen ligger desto högre

precision, se faktaruta nedan.

Bedömningsskalans konstruktion

Med hjälp av resultaten för perioden 1999–2004, konstruerades år 2005 en skala i fyra

steg - ju närmare 0 på skalan desto högre precision. För att målet om hög precision ska

vara helt uppfyllt ska precisionen vara minst lika hög som det genomsnittliga värdet för de

sex åren. Om precisionen är lägre än den dittills lägsta, så är målet som bäst delvis

uppfyllt. Ett skalsteg sattes därefter mitt emellan ”Helt uppfyllt” och ”Delvis uppfyllt”.

Gränsen för bedömningen ”Knappast uppfyllt” sattes till den dittills lägsta precisionen plus

ett steg lika stort som avståndet mellan ”Helt uppfyllt” och ”I huvudsak uppfyllt”.

Skalan låstes vid dessa gränser. Motivet var att framtida resultat inte skulle påverka

uppfyllelsegraden. Det vore orimligt om ett dåligt resultat ett år automatiskt skulle göra att

målet lättare kan uppfyllas de kommande åren och vice versa. Stabiliteten i precisionen

för utgifterna har gjort att kravet för ”Helt uppfyllt” är förhållandevis högt (±0,3 procent)

och att spannet är ganska kort till ”Knappast uppfyllt” (±0,9 procent). Inkomsterna, som av

naturliga skäl har större avvikelser, har en skala som ligger avsevärt högre och med

större spann. (”Helt uppfyllt” = ±1,3 procent och ”Knappast uppfyllt” = ±3,9 procent.)

Mål

≤ ± ± ± ± ± ±

≤ ± ± ± ± ± ±

Bedömningsskala Utfall 2011

32

Varför är bedömningen olika för utgifter och inkomster?

Att prognosavvikelserna för inkomsterna i genomsnitt är större än för utgifterna är

inte oväntat, eftersom utgifterna dels omfattas av ett tak för hur höga de totalt får bli,

dels omfattas av en mängd regler och villkor kring hur anslagsmedel får användas.

För större delen av inkomsterna finns inga motsvarande restriktioner eller regler.

Skatteinkomsterna varierar i stället fullt ut med skattebasernas utveckling som i stor

utsträckning beror på den allmänna konjunkturutvecklingen. Därtill kommer, som

tidigare nämnts, det faktum att vissa relativt stora prognosavvikelser hänförs till

kategorin Övrigt, trots att det i grund och botten är fråga om avvikelser som beror på

ändrade makroekonomiska förutsättningar. Främst gäller detta skatt på kapital. Detta

förhållande gäller till viss del även på utgiftssidan där arbetsmarknadsutgifterna är

särskilt framträdande.

33

Metod för prognosuppföljning

Vilken typ av avvikelser ska utvärderas?

ESV:s prognoser är konsekvensberäkningar som ska fungera som beslutsunderlag.

Prognoserna baseras därför på två viktiga förutsättningar, dels den makroekonomiska

utvecklingen, dels fattade beslut. När det gäller de makroekonomiska

förutsättningarna gör ESV från och med december 2009 en egen bedömning. När det

gäller fattade beslut baseras prognosen på de vid beräkningstillfället gällande

riksdags- och regeringsbesluten. Hänsyn tas också till framlagda propositioner och

utskottsbetänkanden.

Det finns därmed två huvudtyper av avvikelser mellan prognoser och utfall. Den

ena huvudtypen är sådana avvikelser som ska uppkomma när förutsättningarna för

prognoserna förändras genom nya beslut eller en annorlunda makroekonomisk bild.

Den andra huvudtypen av avvikelser uppkommer till följd av alla andra faktorer som

ESV i sitt prognosarbete försöker ta hänsyn till, men som det inte alltid är möjligt att

göra fullt ut, eller till följd av rena prognosfel. I praktiken kan det vara en

avvägningsfråga hur klassificeringen görs mellan kategorierna Makro och Övrigt.

ESV strävar därför alltid efter konsekvens och tydlighet vid klassificeringen.

Den totala avvikelsen mellan prognos och utfall delas alltså upp i kategorierna

Makro, Beslut och Övrigt. Prognosprecisionen utvärderas utifrån den genomsnittliga

avvikelsen i kategorin Övrigt, där den totala avvikelsen är rensad för de effekter som

beror på beslut eller ändrade makroekonomiska förutsättningar. Ju lägre avvikelse

desto bättre blir prognosprecision.

Differensanalysen utgör underlag

Förändringarna i prognosen klassificeras löpande under året i ESV:s differensanalys.

I den första prognosen gäller det differenserna från statens budget2

(budgetpropositionen), därefter mellan varje prognostillfälle. Slutligen analyseras

också differensen mellan den sista prognosen och utfallet. Syftet är att urskilja de

differenser som beror på förändrad makroekonomisk utveckling, respektive de som

beror på nya beslut. Med hjälp av differensanalysen kan avvikelserna mellan

prognoser och utfall delas upp i kategorierna Makro, Beslut och Övrigt. När det

gäller avvikelser till följd av annan makroekonomisk utveckling än den förväntade

bör det noteras att den analys som görs här egentligen är preliminär. Det slutliga

utfallet för många makroekonomiska variabler finns först då SCB reviderat sina

nationalräkenskaper.

2 Differensen mellan den första prognosen och propositionen/statens budget påverkar inte ESV:s prognosavvikelse. Den

differensen används för att följa upp utfallet gentemot statens budget. Denna analys presenteras i anslutning till utfallet

för statens budget i Årsredovisning i staten (ÅRS).

34

Exempel: En sänkt prognos i Juniprognosen 2011 klassificeras som Beslut. Denna

förändring dyker då upp, med omvänt tecken, som en avvikelse i alla tidigare

prognoser, det vill säga decemberprognosen 2010 och marsprognosen 2011,

förklarad av beslut. På detta sätt förklaras tidigare överskattade prognoser av beslutet

och dessa avvikelser exkluderas när vi utvärderar kategorin Övriga avvikelser.

Samma förfarande gäller för alla förändringsklassificeringar. Dessa bildar således

sammantaget förklaringar till avvikelser i tidigare prognoser.

Mått på avvikelserna

Avvikelserna redovisas dels per prognos, dels i form av ett genomsnitt för årets alla

prognoser. De anges i nominella belopp och i procent av utfallet. Ett sådant mått är

rimligt att använda för den som är mest intresserad av träffsäkerheten på totalnivå.

Användandet av genomsnittliga avvikelser innebär dock att en överskattning vid ett

prognostillfälle kompenseras av en underskattning vid ett annat beräkningstillfälle.

Beräkningarna formaliserade

I detta avsnitt redovisas hur beräkningarna i tabellerna i appendix har gjorts. För

varje avvikelsekategori (Totalt, Beslut, Makro och Övrigt) redovisas åtta kolumner

med avvikelsemått som specificeras nedan.

För ett givet budgetår görs normalt fem månadsfördelade prognoser. Dessa

benämner vi pt, där t går från 0 till 4, varvid p0 är den första och p4 den sista

prognosen. Prognoserna jämförs med respektive års utfall, u. Både pt och u mäts i

miljarder kronor. För varje prognospost definieras därmed prognosavvikelsen vid ett

givet prognostillfälle, At, som

At = pt - u (kolumn 1 till 5)

Detta innebär att avvikelsen är positiv om prognosen var högre än utfallet och

negativ om prognosen var lägre än utfallet. Den genomsnittliga prognosavvikelsen i

miljarder kronor för en given prognospost x, xA , definieras som det aritmetiska

medelvärdet av de fem prognosavvikelserna, det vill säga

4

05

1

t

tx AA

. (sjätte kolumnen)

35

Den genomsnittliga procentuella prognosavvikelsen definieras som

u

A

A t

t

x

4

0,%

5

1

. (sjunde kolumnen)

Anledningen till att den genomsnittliga prognosavvikelsen divideras med

absolutbeloppet av utfallet är att det på inkomstsidan förekommer negativa utfall.

Genom att relatera avvikelserna till absolutbeloppet av utfallet får man en procentuell

avvikelse som alltid har rätt tecken i meningen att även den procentuella avvikelsen

visar i vilken riktning prognosen var fel.

De olika utgifts- eller inkomstposternas respektive genomsnittliga bidrag i

procentenheter till den totala genomsnittliga procentuella avvikelsen, peB , beräknas

genom att den genomsnittliga avvikelsen i miljarder kronor relateras till den totala

genomsnittliga avvikelsen i miljarder kronor, totA , och därefter multipliceras med

den totala genomsnittliga procentuella avvikelsen, det vill säga

100B ,% tot

tot

xpe A

A

A

. (åttonde kolumnen)

36

APPENDIX

Utgifter 2011

Totala avvikelser

Miljarder kronor Utfall Dec - 10 Mar - 11 Jun - 11 Sep - 11 Dec - 11 Bidrag

Utgiftsområde 2011 10/12 30/3 15/6 6/9 16/12 mdkr procent tot.avv.

01 Rikets styrelse 11,2 0,1 0,4 0,3 0,3 0,1 0,2 2,2% 0,0%

02 Samhällsekonomi och f inansförvaltning 12,9 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%

03 Skatt, tull och exekution 9,9 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,1 0,6% 0,0%

04 Rättsväsendet 37,2 -0,3 -0,2 -0,1 0,0 0,0 -0,1 -0,4% 0,0%

05 Internationell samverkan 1,9 0,1 0,0 0,1 -0,1 0,0 0,0 1,1% 0,0%

06 Försvar och samhällets krisberedskap 44,2 1,2 1,0 1,3 1,4 0,9 1,2 2,6% 0,1%

07 Internationellt bistånd 29,2 0,8 0,7 0,5 0,2 -0,5 0,3 1,1% 0,0%

08 Migration 7,6 -0,3 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 -0,4% 0,0%

09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 56,5 1,7 0,4 0,4 0,4 0,3 0,6 1,1% 0,1%

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 95,8 -2,0 -1,2 -1,2 -1,2 0,0 -1,1 -1,2% -0,1%

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 41,6 -0,8 -0,3 -0,1 -0,1 0,0 -0,3 -0,7% 0,0%

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 72,0 0,3 0,2 0,1 0,0 0,0 0,1 0,2% 0,0%

13 Integration och jämställdhet 5,0 1,2 1,1 1,1 1,0 0,3 1,0 19,2% 0,1%

14 Arbetsmarknad och arbetsliv 63,3 3,7 1,5 1,6 0,9 0,1 1,6 2,5% 0,2%

15 Studiestöd 21,8 0,3 0,2 0,0 0,0 0,0 0,1 0,5% 0,0%

16 Utbildning och universitetsforskning 53,7 -0,7 -0,5 -0,1 -0,1 0,0 -0,3 -0,5% 0,0%

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 12,0 0,2 0,2 0,2 0,2 -0,1 0,1 1,0% 0,0%

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,

byggande samt konsumentpolitik

1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,7% 0,0%

19 Regional tillväxt 3,2 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,1 1,9% 0,0%

20 Allmän miljö- och naturvård 5,1 0,1 0,2 0,2 0,3 0,2 0,2 3,9% 0,0%

21 Energi 2,9 -0,1 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 2,6% 0,0%

22 Kommunikationer 38,7 2,4 2,3 2,9 2,5 1,4 2,3 5,9% 0,2%

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 16,4 2,1 1,9 1,9 1,9 0,6 1,7 10,2% 0,2%

24 Näringsliv 5,4 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,1 0,0 0,3% 0,0%

25 Allmänna bidrag till kommuner 88,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%

26 Statsskuldsräntor m.m. 34,5 -0,1 -1,1 -2,6 2,1 -2,5 -0,8 -2,3%

27 Avgiften till Europeiska unionen 30,6 -1,6 -0,7 -0,6 -0,8 -0,2 -0,8 -2,6% -0,1%

Förändring av anslagsbehållningar

Summa utgiftsområden exklusive räntor (UO 26) 767,0 8,6 7,6 8,8 6,8 3,2 7,0 0,9% 0,7%

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 222,0 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,1% 0,0%

Summa takbegränsade utgifter, mdkr 989,0 8,8 7,8 9,0 7,1 3,4 7,2

Summa takbegränsade utgifter, procent 0,9% 0,8% 0,9% 0,7% 0,3% 0,73%

Anm.: Avvikelse = Prognos minus utfall, det vill säga positiv avvikelse = överskattad prognos och negativ avvikelse = underskattad prognos.1Prognos Dec-10 avser prognos för 2010, publicerad i Decemberprognosen 2010.

2Respektive utgiftsområdes bidrag till den genomsnittliga summerade avvikelsen för de takbegränsade utgifterna, det vill säga 0,73%.

Prognosavvikelser Genomsnittliga avvikelser

37

Makroekonomiska avvikelser



01 Rikets styrelse 11,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%

02 Samhällsekonomi och f inansförvaltning 12,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%


04 Rättsväsendet 37,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%

05 Internationell samverkan 1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%


07 Internationellt bistånd 29,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%

08 Migration 7,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%


10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 95,8 -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 0,0 -0,1 -0,2% 0,0%

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 41,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%



14 Arbetsmarknad och arbetsliv 63,3 1,5 -0,4 0,0 0,1 0,0 0,3 0,4% 0,0%

15 Studiestöd 21,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%

16 Utbildning och universitetsforskning 53,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 12,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%



1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%



21 Energi 2,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%


23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 16,4 0,4 -0,1 -0,1 0,0 0,1 0,1 0,4% 0,0%

24 Näringsliv 5,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%


26 Statsskuldsräntor m.m. 34,5 -0,8 -1,2 -2,6 2,1 -2,5 -1,0 -2,8%

27 Avgiften till Europeiska unionen 30,6 0,1 -0,9 -0,1 -0,2 -0,2 -0,3 -0,9% 0,0%


Summa utgiftsområden exklusive räntor (UO 26) 767,0 2,0 -1,4 -0,3 -0,4 -0,1 0,0 0,0% 0,0%


Summa takbegränsade utgifter, mdkr 989,0 2,0 -1,4 -0,3 -0,4 -0,1 0,0

Summa takbegränsade utgifter, procent 0,2% -0,1% 0,0% 0,0% 0,0% 0,00%

Anm.: Avvikelse = Prognos minus utfall, det vill säga positiv avvikelse = överskattad prognos och negativ avvikelse = underskattad prognos.1Prognos Dec-10 avser prognos för 2011, publicerad i Decemberprognosen 2010.



38

Beslutsavvikelser



01 Rikets styrelse 11,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,2% 0,0%

02 Samhällsekonomi och f inansförvaltning 12,9 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,1% 0,0%

03 Skatt, tull och exekution 9,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,3% 0,0%

04 Rättsväsendet 37,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%

05 Internationell samverkan 1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,2% 0,0%


07 Internationellt bistånd 29,2 0,7 0,7 0,4 0,1 0,0 0,4 1,3% 0,0%

08 Migration 7,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%

09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 56,5 -0,1 -0,2 -0,2 0,0 0,0 -0,1 -0,2% 0,0%

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 95,8 -0,7 -0,7 -0,7 -0,7 0,0 -0,6 -0,6% -0,1%

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 41,6 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 0,0 -0,1 -0,2% 0,0%




15 Studiestöd 21,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%

16 Utbildning och universitetsforskning 53,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 12,0 0,2 0,2 0,3 0,3 0,0 0,2 1,6% 0,0%



1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,9% 0,0%



21 Energi 2,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%

22 Kommunikationer 38,7 -0,8 -0,4 0,0 0,0 0,0 -0,2 -0,6% 0,0%


24 Näringsliv 5,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,5% 0,0%


26 Statsskuldsräntor m.m. 34,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

27 Avgiften till Europeiska unionen 30,6 -1,7 0,2 -0,6 -0,6 0,0 -0,5 -1,7% -0,1%


Summa utgiftsområden exklusive räntor (UO 26) 767,0 -1,8 0,8 0,3 0,2 0,1 -0,1 0,0% 0,0%


Summa takbegränsade utgifter, mdkr 989,0 -1,8 0,8 0,3 0,2 0,1 -0,1

Summa takbegränsade utgifter, procent -0,2% 0,1% 0,0% 0,0% 0,0% -0,01%

Anm.: Avvikelse = Prognos minus utfall, det vill säga positiv avvikelse = överskattad prognos och negativ avvikelse = underskattad prognos.1Prognos Dec-10 avser prognos för 2011 publicerad i Decemberprognosen 2010.

2Respektive utgiftsområdes bidrag till den genomsnittliga summerade avvikelsen för de takbegränsade utgifterna, det vill säga -0,01%.


39

Övriga avvikelser



01 Rikets styrelse 11,2 0,2 0,5 0,3 0,3 0,1 0,3 2,4% 0,0%

02 Samhällsekonomi och f inansförvaltning 12,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1% 0,0%


04 Rättsväsendet 37,2 -0,4 -0,2 -0,1 -0,1 0,0 -0,1 -0,4% 0,0%

05 Internationell samverkan 1,9 0,1 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 1,3% 0,0%


07 Internationellt bistånd 29,2 0,1 0,1 0,1 0,1 -0,5 -0,1 -0,2% 0,0%

08 Migration 7,6 -0,3 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 -0,4% 0,0%


10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 95,8 -1,1 -0,3 -0,3 -0,3 0,0 -0,4 -0,4% 0,0%

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 41,6 -0,7 -0,2 0,0 0,0 0,0 -0,2 -0,4% 0,0%




15 Studiestöd 21,8 0,3 0,2 0,0 0,0 0,0 0,1 0,5% 0,0%

16 Utbildning och universitetsforskning 53,7 -0,7 -0,5 -0,1 -0,1 0,0 -0,3 -0,5% 0,0%

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 12,0 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,7% 0,0%



1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2,6% 0,0%



21 Energi 2,9 -0,1 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 2,6% 0,0%



24 Näringsliv 5,4 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,8% 0,0%


26 Statsskuldsräntor m.m. 34,5 0,7 0,1 0,0 0,0 0,0 0,2 0,5%

27 Avgiften till Europeiska unionen 30,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%


Summa utgiftsområden exklusive räntor (UO 26) 767,0 8,3 8,3 8,8 7,0 3,1 7,1 0,9% 0,7%


Summa takbegränsade utgifter, mdkr 989,0 8,5 8,4 9,0 7,2 3,3 7,3

Summa takbegränsade utgifter, procent 0,9% 0,9% 0,9% 0,7% 0,3% 0,74%

Anm.: Avvikelse=Prognos minus utfall, det vill säga positiv avvikelse = överskattad prognos och negativ avvikelse = underskattad prognos.1Prognos Dec-10 avser prognos för2011, publicerad i Decemberprognosen 2010.



40

Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster 2011

Totala avvikelser

Utfall Dec - 10 Mar - 11 Jun - 11 Sep - 11 Dec - 11

Miljarder kronor 2011 10/12 30/3 15/6 6/9 16/12 mdkr procent

Skatt på arbete 906,6 -10,8 -8,7 -0,7 1,5 -0,6 -3,9 -0,4%

Direkta skatter på arbete 490,0 -6,6 -5,2 -0,4 0,2 -1,7 -2,7 -0,6%

Indirekta skatter på arbete 416,6 -4,2 -3,5 -0,3 1,3 1,1 -1,1 -0,3%

Skatt på kapital 188,9 6,8 4,3 11,0 2,8 8,0 6,6 3,5%

Skatt på kapital, hushåll 66,5 7,3 3,6 11,2 0,9 4,0 5,4 8,1%

Skatt på företagsvinster 110,7 -0,1 2,4 -0,1 2,0 3,9 1,6 1,5%

Avkastningsskatt 11,6 -0,5 -1,8 -0,1 -0,1 0,1 -0,5 -4,2%

Skatt på konsumtion och insatsvaror 454,9 6,1 7,7 4,0 2,3 1,6 4,3 0,9%

Mervärdesskatt 332,3 2,9 5,6 2,4 0,7 0,2 2,4 0,7%

Punktskatter 122,6 3,2 2,0 1,5 1,6 1,3 1,9 1,6%

Restförda och övriga skatter 3,9 -5,5 -1,0 -0,3 -0,6 0,3 -1,4 -36,2%

Totala skatteintäkter 1554,2 -3,4 2,3 13,9 6,0 9,2 5,6 0,4%

Avgår EU-skatter -7,2 -0,2 -0,1 -0,1 0,0 -0,1 -0,1 1,4%

Offentliga sektorns skatteintäkter 1547,0 -3,6 2,1 13,8 6,0 9,1 5,5 0,4%

Avgår skatter till andra sektorer

Kommunala inkomstskatter -554,7 9,6 5,8 2,0 0,7 2,6 4,1 -0,7%

Avgifter till AP-fonder -195,4 5,2 2,3 1,1 0,9 0,7 2,0 -1,0%

Statens skatteintäkter 796,9 11,1 10,2 17,0 7,6 12,4 11,7 1,5%

Periodiseringar samt 7000-8000 -27,8 -32,8 -12,9 -10,6 -2,3 -4,1 -12,6 45,2%

Övriga inkomster 103,3 -25,7 -0,9 -0,1 -0,7 0,0 -5,5 -5,3%

Totala inkomster 872,4 -47,4 -3,7 6,2 4,7 8,3 -6,4 -0,7%


41

Makroekonomiska avvikelser



Skatt på arbete 906,6 -10,7 -10,2 -1,4 -0,3 -1,3 -4,8 -0,5%

Direkta skatter på arbete 490,0 -5,5 -5,3 0,0 0,0 -1,2 -2,4 -0,5%

Indirekta skatter på arbete 416,6 -5,3 -4,8 -1,3 -0,3 -0,1 -2,4 -0,6%

Skatt på kapital 188,9 6,0 -5,4 8,6 -4,5 -5,3 -0,1 -0,1%

Skatt på kapital, hushåll 66,5 3,2 -7,9 8,2 -1,1 -3,5 -0,2 -0,3%

Skatt på företagsvinster 110,7 1,4 2,5 0,4 -3,4 -1,9 -0,2 -0,2%

Avkastningsskatt 11,6 1,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,3 2,5%

Skatt på konsumtion och insatsvaror 454,9 2,9 4,9 1,8 -0,2 -0,6 1,8 0,4%

Mervärdesskatt 332,3 2,0 4,0 1,7 -0,2 -0,6 1,4 0,4%

Punktskatter 122,6 0,9 0,9 0,1 0,0 0,0 0,4 0,3%

Restförda och övriga skatter 3,9 -1,9 0,5 0,5 0,5 0,5 0,0 0,1%

Totala skatteintäkter 1554,2 -3,8 -10,2 9,5 -4,5 -6,8 -3,1 -0,2%

Avgår EU-skatter -7,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Offentliga sektorns skatteintäkter 1547,0 -3,8 -10,2 9,5 -4,5 -6,8 -3,1 -0,2%


Kommunala inkomstskatter -554,7 -7,9 -7,5 -3,1 -1,4 -2,5 -4,5 0,8%

Avgifter till AP-fonder -195,4 -2,8 -2,4 -1,0 -0,4 -0,4 -1,4 0,7%

Statens skatteintäkter 796,9 6,9 -0,3 13,6 -2,7 -3,9 2,7 0,3%

Periodiseringar samt 7000-8000 -27,8 -17,4 -9,0 -6,6 0,5 -6,0 -7,7 27,6%

Övriga inkomster 103,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Totala inkomster 872,4 -10,5 -9,3 7,1 -2,2 -9,9 -5,0 -0,6%


42

Beslutsavvikelser



Skatt på arbete 906,6 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Direkta skatter på arbete 490,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Indirekta skatter på arbete 416,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Skatt på kapital 188,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%


Skatt på företagsvinster 110,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Avkastningsskatt 11,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Skatt på konsumtion och insatsvaror 454,9 -0,4 -0,4 -0,3 -0,3 0,0 -0,3 -0,1%

Mervärdesskatt 332,3 -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 0,0 -0,3 -0,1%

Punktskatter 122,6 -0,1 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Restförda och övriga skatter 3,9 -0,6 -0,6 -0,6 -0,6 0,0 -0,5 -13,1%

Totala skatteintäkter 1554,2 -0,9 -1,0 -1,0 -1,0 0,0 -0,8 0,0%

Avgår EU-skatter -7,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Offentliga sektorns skatteintäkter 1547,0 -0,9 -1,0 -1,0 -1,0 0,0 -0,8 0,0%


Kommunala inkomstskatter -554,7 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Avgifter till AP-fonder -195,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%

Statens skatteintäkter 796,9 -1,0 -1,0 -1,0 -1,0 0,0 -0,8 -0,1%

Periodiseringar samt 7000-8000 -27,8 0,2 0,1 0,2 0,2 -0,4 0,1 -0,2%

Övriga inkomster 103,3 -26,6 -2,1 -1,8 -1,6 -0,3 -6,5 -6,3%

Totala inkomster 872,4 -27,4 -3,1 -2,5 -2,4 -0,7 -7,2 -0,8%


43

Övriga avvikelser



Skatt på arbete 906,6 -0,3 1,5 0,7 1,8 0,7 0,9 0,1%

Direkta skatter på arbete 490,0 -1,3 0,2 -0,4 0,2 -0,5 -0,4 -0,1%

Indirekta skatter på arbete 416,6 1,0 1,3 1,1 1,6 1,2 1,2 0,3%

Skatt på kapital 188,9 0,8 9,7 2,4 7,3 13,3 6,7 3,5%


Skatt på företagsvinster 110,7 -1,5 -0,1 -0,5 5,3 5,9 1,8 1,7%

Avkastningsskatt 11,6 -1,8 -1,7 -0,2 -0,2 0,0 -0,8 -6,7%

Skatt på konsumtion och insatsvaror 454,9 3,6 3,1 2,5 2,8 2,2 2,8 0,6%

Mervärdesskatt 332,3 1,2 1,9 1,1 1,2 0,9 1,3 0,4%

Punktskatter 122,6 2,4 1,2 1,4 1,6 1,3 1,6 1,3%

Restförda och övriga skatter 3,9 -2,9 -0,8 -0,1 -0,4 -0,2 -0,9 -23,2%

Totala skatteintäkter 1554,2 1,2 13,5 5,4 11,5 16,0 9,5 0,6%

Avgår EU-skatter -7,2 -0,2 -0,1 -0,1 0,0 -0,1 -0,1 1,4%

Offentliga sektorns skatteintäkter 1547,0 1,0 13,4 5,3 11,5 15,9 9,4 0,6%

Avgår skatter till andra sektorer 0 0 0 0 0

Kommunala inkomstskatter -554,7 17,3 13,2 5,2 2,1 5,1 8,6 -1,5%

Avgifter till AP-fonder -195,4 7,9 4,7 2,1 1,3 1,1 3,4 -1,8%

Statens skatteintäkter 796,9 5,2 11,6 4,3 11,3 16,3 9,7 1,2%

Periodiseringar samt 7000-8000 -27,8 -15,6 -4,1 -4,2 -3,0 2,3 -4,9 17,7%

Övriga inkomster 103,3 1,0 1,2 1,6 0,9 0,3 1,0 1,0%

Totala inkomster 872,4 -9,5 8,7 1,7 9,3 18,9 5,8 0,7%


44

Bilaga

Hur görs ESV:s prognoser tillgängliga?

Eftersom prognoserna ska användas i budgetarbetet i Regeringskansliet är det viktigt

att rapporteringen anpassas efter deras krav på materialet. Det gäller bland annat

innehåll, rapporteringstidpunkter och sätt att föra ut informationen.

Tidpunkterna för de normalt fyra prognoser som görs varje år är anpassade till

budgetprocessen och arbetet med de ekonomiska propositionerna. Tidpunkterna

beslutas normalt efter samråd med Finansdepartementet. I december publicerar ESV

den första månadsfördelade beräkningen för det kommande året, vilken baseras på

förslaget till statens budget. I månadsskiftet mars-april publiceras nästa beräkning

inför vårpropositionen. I juni publiceras en prognos som dels är en första beräkning

baserad på vårpropositionen, dels ska fungera som underlag i ramberedningen i

regeringskansliet. Nästa beräkning utges i september inför arbetet med

budgetpropositionen. Slutligen, i december, görs den sista bedömningen av

budgetåret.

ESV:s prognosverksamhet har utvecklats i riktningen mot att fortlöpande ha en

aktuell uppfattning om läget för statens budget avseende innevarande år. De månader

som det inte pågår arbete med en ny prognos lämnas därför vid behov en

prognosindikation, alltså en bedömning av hur årsprognosen påverkas av ny

information.

ESV levererar skatteprognoser till Konjunkturinstitutet, normalt fyra gånger per år.

ESV gör också skatteberäkningar, i form av prognoser, som levereras till Statistiska

centralbyrån och som ingår som utfallsinformation i utfallet på statens budget och i

underlaget till årsredovisningen för staten.

ESV:s prognospublikation skickas till viktiga målgrupper som regering, riksdag,

svenska och internationella analysinstitut, massmedia och andra prenumeranter inom

privat och offentlig sektor. Totalt är det 500 prenumeranter. Publikationens

sammanfattning och ett antal tabeller översätts till engelska och sprids enligt en

prenumerationslista. Det översatta materialet används även vid utländska besök, till

exempel från Internationella valutafonden (IMF) och Standard & Poor’s. ESV håller

även pressträff i samband med publiceringen samt ett seminarium för externa

intressenter. Vi erbjuder också Finans- och Skatteutskottet, samtliga riksdagspartier

samt Riksdagens utredningstjänst en presentation av rapporten.

På ESV:s webbplats finns, utöver prognospublikationen, ytterligare information

som exempelvis detaljerade tabeller över inkomster och utgifter på statens budget.

För anslag och inkomsttitlar finns också månadsfördelade prognoser för innevarande

år.

45

Hur dokumenteras prognosmetoderna?

Prognoserna dokumenteras dels genom publikationerna, dels genom att internt

material sparas. På ESV:s webbplats uppdateras, vanligtvis årligen, en fördjupad

beskrivning av specifika prognosmetoder och modeller. Denna dokumentation

redovisar bland annat de övergripande prognosprinciperna för utgifter och inkomster,

de enskilda metoderna för de större utgiftsområdena samt skatteslagen. Internt finns

det en omfattande dokumentation av prognosmetoderna för att underlätta arbetet vid

till exempel sjukdom eller personalförändringar. För prognoser för utgifterna på

statens budget används ett gemensamt prognosverktyg och i detta system finns en

stor del av den interna dokumentationen. Därutöver finns separat dokumentation,

särskilt när det gäller beloppsmässigt stora anslag och inkomsttitlar som beräknas

utanför det gemensamma prognosverktyget.

Hur arbetar ESV med att fördjupa analysen?

Flera större utvecklingsinsatser för att fördjupa analysen och stärka kvaliteten i

prognoserna har genomförts under året. Några av utvecklingsinsatserna bedöms som

helt avklarade medan andra behöver vidareutvecklas även kommande år.

Nytt system för sammanställning av skatter

Strukturen på inkomstsidan i statens budget ställer stora krav på transpararens och

korrekthet i periodiseringsnycklar, då inkomstsidan på statens budget redovisas i

periodiserade termer på postnivå men kassamässigt på slutraden. För att säkerställa

konsistensen har ESV under 2011 tagit fram ett nytt system för sammanställning av

skatterna.

Analys av finanspolitikens inriktning i frånvaro av aktiva beslut

Efter en förfrågan från Finanspolitiska rådet gjorde ESV under våren 2011

beräkningar och analyser av hur gällande regelverk för indexering av statsutgifter

och inkomster bidrar till att påverka utvecklingen av statsfinanserna. Det är ett

framträdande drag i prognoserna från ESV och Finansdepartementet att det

finansiella sparandet i beräkningen ökar mot slutet av prognosperioden. Detta

fenomen kvarstår även då sparandet justerats för konjunkturella effekter. Det ökade

sparandet uppstår inte till följd av antaganden om tillkommande aktiv finanspolitik,

utan på grund av att inkomsterna stiger i takt med nominell BNP medan utgifterna

växer långsammare. I en promemoria som tillsändes Finanspolitiska rådet utreddes

frågan. En kortare beskrivning publicerades också som temaavsnitt i

prognospublikationen.

Statsutgifternas utveckling i förhållande till ekonomin som helhet

Analysen av hur statsutgifterna utvecklas över tiden breddades ytterligare i årets

tredje prognos. I ett temakapitel analyserades hur olika utgiftsområden på statens

46

budget utvecklas i förhållande till BNP mellan 2006 och 2015. Analysen visade att

av de 27 utgiftsområdena var det endast 3 områden som växer snabbare än BNP

medan närmare 20 områden minskar som andel av BNP.

Jämförelse med andra prognosinstitut

Som ett stående inslag redovisas det i prognospublikationerna numera en jämförelse

med andra prognosinstitut. I den mån det är nödvändigt att korrigera övriga

prognosmakares prognoser (till exempel om dessa lagt in antaganden om ännu icke-

beslutad finanspolitik) så görs detta, för jämförbarhetens skull.

Skuldkrisen i Europa

Skuldkrisen i Europa har i stor utsträckning påverkat prognoserna och osäkerheten

som omgärdat dessa under året. I juniprognosen skrevs ett särskilt internationellt

avsnitt, där skuldstockar samt inkomst- och utgiftskvoter för en mängd olika länder

redovisades. För att öka förståelsen av skuld- och underskottsproblematiken drogs

paralleller till den svenska situationen i början av 1990-talet.

Redovisning av inkomster och utgifter i NR-termer

Under många år har det finansiella sparandet i staten beräknats genom en ”bro” med

utgångspunkt från saldot på statens budget. Kända definitionsskillnader mellan det

kassamässiga budgetsaldot och nationalräkenskapernas resultatmått har rensats bort

och på så sätt har det finansiella sparandet i staten kunnat beräknas. Emellertid har

inte inkomster och utgifter uttryckta i nationalräkenskapstermer kunnat redovisas. En

utvecklingssatsning under 2011 har dock gjort detta möjligt.

Prognoser på Maastrichtskulden

Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, ofta omnämnd som

Maastrichtskulden, är ett etablerat mått som ofta används i internationella

sammanhang. Därtill är måttet ett utvärderingsmått för Euro-länderna. Efter en

utvecklingssatsning under 2011 redovisar vi nu kontinuerligt prognoser på Sveriges

Maastrichtskuld i prognospublikationerna.

Ekonomistyrningsverket Drottninggatan 89 Tfn 08-690 43 00

Box 45316 Fax 08-690 43 50 ISSN:

104 30 Stockholm www.esv.se ISBN:

ESV ansvarar för en ändamålsenlig ekonomisk styrning av staten.

Vi utvecklar och förvaltar en effektiv ekonomisk styrning av statlig verksamhet.

Vi tar fram bra besluts- och diskussionsunderlag för den ekonomiska politiken.

Vi bidrar till en korrekt hantering av Sveriges EU-medel.

ESV har bred och djup kompetens och arbetar i nära samverkan med

Regeringskansliet och myndigheterna.

prognosutvärdering 2011 - ekonomistyrningsverket · prognosavvikelser för 2011. dessutom ska det...

Documents