Produktion - handel - transporter

KunskapskravE C A

Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.

Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då förhållandevis komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.

Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.

Du ska kunna besvara:• Vad är globalisering?• Vilka delar av världen är rika/fattiga och har en väl utvecklad/mindre utvecklad

tillverkning, handel och produktion?• Vilka mönster kan man se i tillverkning, produktion och lokalisering av industri i

världen? Jmfr rika och fattiga länder.• Vilka sektorer finns i näringslivet? Koppla till rika-fattiga länder och länders

utveckling genom historien.

Varor och tjänster

• Varor är t ex mat från jordbruk eller bilar, kläder mm som tillverkats i industrin.

• Tjänster tillhandahålls av t ex banker, skolor, restauranger, hotell mm

• Näringslivet är all varu- och tjänsteproduktion som sker för en marknad.

• Den offentliga sektorn tillhandahåller tjänster som tex skola och sjukvård som finansieras via skatter.

Geografiboken 133

Näringsgrenar

• Den första (primära sektorn) sektorn är jordbruk, skogsbruk, fiske och gruvor. Näringar som utvinner råvaror ur mark och vatten. Denna sektor är ofta stor i fattigare länder.

• Den andra (sekundära) sektorn är den industri som förädlar första sektorns råvaror. Ex: timmer förädlas till brädor, olja förädlas till bensin.

• Den tredje (teritära) sektorn kallas också service- eller tjänstesektorn. Ex: banker, hotell

• Den fjärde (kvartära) sektorn utgörs av forskning och information. Kräver välutbildad arbetskraft. Ex: läkemedel, IT. Finns i rikare länder med välutbildad befolkning.

Geografiboken 134-135

Svensk varu- och tjänsteproduktion

• Primära sektorn: Ca 1,5% av befolkningen arbetar inom jordbruk. Skogsindustrin viktig.

• Sekundära sektorn: Järnmalm bryts i Lappland och bearbetas till järn och stål. Förädling inom skogsindustrin, pappersmassa, virke.

• Teritära sektorn: 4/5 av den svenska arbetskraften jobbar med service och tjänster.

• Postindustriella samhället = allt färre inom industri och allt fler inom tredje och fjärde sektorn.

Geografiboken 144-146

DJ och musiker, serviceyrken inom svensk musikindustri.

Var ligger industrier?• Lokaliseringsfaktorer = vad man måste ta hänsyn

till då ett företag startas eller en industri ska anläggas.

• Råvaror. Ex: sågverk ofta nära skogen då transporterna är tunga.

• Närhet till marknaden. Ex: bageri som ska leverera färskt bröd har fördel av att ligga i en storstad.

• Arbetskraft. Krävs stor arbetsinsats placeras gärna tillverkning i låglöneländer. Krävs välutbildade medarbetare gärna nära ett universitet.

• Väl fungerande infrastruktur.

• Billig energi

Geografiboken 136-137

Globalisering• Globalisering innebär att stater och

samhällen över hela jorden knyts samman och blir mer beroende av varandra.

• Näringslivet blir allt mer internationellt.

• Företagen med verksamhet i flera länder kallas multinationella, har kopplingen till ursprungslandet blivit väldigt svag kallas de transnationella.

• Utbyggd infrastruktur och snabb teknisk utveckling (datorer, internet, mobiltelefoner) underlättar export och import och för länder ”närmare” varandra.

Geografiboken 140

Varför handlar man internationellt?• Internationell arbetsfördelning: Länder

har olika förutsättningar i klimat, råvaror, utbildning, arbetskraft, infrastruktur mm.

• Länder och regioner specialiserar sig på de varor och tjänster man har bäst möjligheter för.

• Handeln bidrar till ekonomisk utveckling, exportmöjligheterna ökar samt möjligheterna att importera populära varor.

• Handeln skapar också fredliga kontakter och samarbete mellan länder.

Handel• Verksamhet där man utbyter varor och

tjänster.

• Export = säljer till andra länder. Import = köper in från andra länder.

• Sverige har en välutvecklad industri men en liten inre marknad (befolkning som kan handla) vilket gör Sverige beroende av export.

• Sverige importerar bl a olja och sådant som inte kan odlas i vårt klimat.

Geografiboken 151-153

Handel

• Frihandel = inga tullar eller avgifter läggs på handelsvaror.

• WTO (världshandelsorganisationen) där de flesta länder är medlemmar ser till att inget land ska gynnas mer än något annat i världshandeln

• Handelsblock = länder samarbetar och tar bort tullar mellan handelsblockets länder men har gemensamma tullar mot omvärlden som inte ingår i handelsblocket, t ex EU, NAFTA.

Geografiboken 154-156

Rika och fattiga länder

i världens handel

• Den största delen av världshandeln utgörs av industrivaror, största delen kommer från USA, Västeuropa och Japan och där säljs också de flesta varor.

• Ett problem för många fattiga länder är att de är beroende av ett fåtal råvaror för export. Många fattiga länder saknar kapital för att utveckla tillverkningsindustri, råvaror säljs till rikare länder för att förädlas.

• Många fattiga länder i Afrika och Asien har tidigare varit kolonier och beroende av sina moderländer. Under kolonialtiden skedde en råvaruplundring, tillverkning och förädling i moderländerna.

• När industrin utvecklas i ett land så utvecklas också levnadsstandarden.

Geografiboken 155-156

Transporter och kommunikation• Långa transporter innebär stora kostnader,

ändå läggs enklare produktion i låglöneländer. Arbetskostnaden blir då låg så de långa transporterna lönar sig.

• Vägar: Billigaste alternativet vid kortare transporter. Dåligt för miljön.

• Järnvägar: Mer kostnadseffektivt vid längre sträckor. Kräver ofta dyra omlastningar. Miljövänligt.

• Båt: Att föredra vid riktigt långa avstånd. Står för nio tiondelar av de totala handelstransporterna.

• Flyg: Snabbt och effektivt. Stor negativ inverkan på miljön.

Geografiboken 148-149

Näringslivet i några utvecklingsländer

• Nigeria: Större delen av befolkningen beroende av familjejordbruk. Stora oljetillgångar men nästan allt på export som råolja. Egna förädlingsindustrin liten. Miljöförstöring. Korruption.

• Indien: 2/3 bor på landsbygden och arbetar med jordbruk. Stora naturtillgångar, högteknologisk industri men dålig infrastruktur. Växande tillverkningsindustri.

• Brasilien: Näringsliv som börjar likna rika länder. Välutvecklat jordbruk, industri, service. Stora skillnader mellan fattiga och rika.

Geografiboken 141-143