2015-09-16

1

2015-09-16

2

Företagshälsans uppdrag och Arbetsmiljölagen

3e kap. 2 c §

Arbetsgivaren ska svara för att den företagshälsovård som

arbetsförhållandena kräver finns att tillgå.

Med företagshälsovård avses en oberoende expertresurs inom

områdena arbetsmiljö och rehabilitering. Företagshälsan ska

särskilt arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på

arbetsplatser samt ha kompetens att identifiera och beskriva

sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet

och hälsa.

2015-09-16

3

Debattartikel i Dagens Samhälle 2015-08-28 , P Munch af Rosenschöld vd SFH

Stärk satsningen på hälsosamma

arbetsplatser

Sambandet mellan arbetsmiljö och hälsa är tydligt,

regeringen bör därför möta den ökade sjukfrånvaron

med aktiva och förebyggande insatser som ställer krav

på arbetsgivarna.

1. Förstärk AVs uppdrag och anslag

2. Öka möjligheterna till skattefria hälsosatsningar

3. Förändra det arbetsplatsnära stödet

Hur vanligt är ohälsosamma levnadsvanor?

Dagligrökning 13%

Riskabla alkoholvanor 14%

Otillräcklig fysisk aktivitet 35%

Ohälsosamma matvanor 20%

2015-09-16

4

Risker förstärks i arbetsmiljö

Rökning – damm, avgaser, rök, mikropartiklar

Matvanor – skiftarbete

Nikotin – vibrerande verktyg

Alkohol – maskiner, fordon, chaufför

Fysik – tunga eller repetitiva arbeten

Arbetsmiljö kan också har en främjande roll

Hälsoundersökning via arbetsplatsen

Organisations-/arbetsplatsinriktad

1. Planering och förankring – få stöd från ledning, forma en arbetsgrupp etc.

2. Kartläggning av levnadsvanor, organisationsstruktur och/eller arbetsmiljön

Finns det behov att genomföra insatser riktade till anställda?

Stödjer organisationsstrukturen hälsosamma levnadsvanor?

Finns det möjligheter inom arbetsmiljön att främja hälsosamma levnadsvanor?

Individinriktad

1. Planering och förankring

2. Kartläggning av levnadsvanor (Labprover?)

Utvärdering

2015-09-16

5

Hinder för hälsoundersökning via arbetsplatsen?!

• What´s in it for us?

• Bristande implementering

• Dåligt stöd från ledning och medarbetena

• Arbetsgivare vill veta vad man betalar för

• Anställd litar inte på sekretess

• Ointresse från arbetsgivare och anställda

• Tidsbrist

• Praktiska hinder

• Bristande kunskap

• Ekonomiska

Vilka utmaningar ser ni med att sälja in/förankra en hälsoundersökning med efterföljande insatser?

2015-09-16

6

Med vilken rätt får arbetsgivaren ha ”synpunkter” på anställdas levnadsvanor?

2015-09-16

7

2015-09-16

8

Följande typer av frågor och tester kan ingå

i en kartläggning

• Levnadsvanor – matvanor, alkoholbruk, tobak,

stillasittande och fysisk aktivitet

• Motivation till att förändra levnadsvanor

• Individens bakgrund – kön, ålder, medicinsk historia samt

upplevd hälsa

• Stress och sömn

• I vissa fall kompletterande kliniska kontroller – längd, vikt,

midjemått, blodsocker, kolesterol, Hb, blodtryck etc.

2015-09-16

9

Vilka kartläggningsverktyg kan användas?

• Socialstyrelsens indikatorfrågor om mat, tobaksvanor

samt om fysisk aktivitet

• Gymnastik-och idrottshögskolans fråga om stillasittande

• Rörelsemätare eller konditionstest för mer objektiv

mätning av fysisk aktivitet

• AUDIT för kartläggning av alkoholbruk

2015-09-16

10

Insatser riktade till anställda

• Insatser som rekommenderas baseras på bästa tillgängliga

evidens, systematiska kunskapssammanställningar och

nationella riktlinjer såsom Socialstyrelsens

• Alla insatser innehåller någon form av rådgivning

• Nivån på rådgivningen varierar för de olika levnadsvanorna

Insatser riktade till anställda forts.

• Kvalificerat rådgivande samtal (individuellt eller grupp) –

för att främja hälsosamma matvanor och rökstopp (ev. i

kombination med läkemedel)

• Rådgivande samtal – för att främja fysisk aktivitet med tillägg

av FaR eller stegräknare

• Kort rådgivning – vid riskkonsumtion av alkohol ev. i

kombination med provtagning

• Webb- och datorbaserad rådgivning – för unga individer vid

riskkonsumtion av alkohol

• Proaktiv telefonrådgivning – som rökslutarstöd

2015-09-16

11

2015-09-16

12

Utvärdering av insatser

• För att fastställa effekter av insatser

• Diskutera och tydliggöra vad som menas med att man uppnått en

viss effekt

• Innehålla relevanta frågor för dem som skall använda

utvärderingsresultaten

• Kan bidra till kontinuerlig kvalitetsförbättring

• Identifiera eventuella brister

• Beskriva effektiviteten av de resurser som investerats

• Kan ske avseende effekt på både levnadsvanor och

implementeringsprocess

Förändring i anställdas levnadsvanor

För att kunna följa förändringar i individers levnadsvanor upprepas

samma frågor som vid kartläggningen vid ett senare tillfälle.

En jämförelse mellan minst två mätningar visar en möjlig

förändring i levnadsvanor.

För att utvärdera insatsen är det viktigt att den uppföljande

mätningen genomförs kort efter att insatsen har avslutats och

eventuellt efter ytterligare en tid för att se om effekten kvarstår.

2015-09-16

13

Processutvärdering av insatsen

Genom att göra en så kallad processutvärdering samlas

information om bland annat:

• hur många anställda som inbjöds att delta,

• hur många som faktiskt deltog,

• insatsernas lämplighet,

• metodtrohet samt implementeringskostnader.

Den informationen samlas in med hjälp av enkäter eller

intervjuer.

Vad behövs inom företagshälsan för att kunna

implementera dessa insatser?

2015-09-16

14

Varför hälsoundersökning via arbetsplatsen

– organisations/arbetsplatsinriktad?

Mål: Att skapa en frisk organisation med friska anställda

2015-09-16

15

Individens/individers

levnadsvanor

Arbetsplatsens och

organisationens

förutsättningar att

understödja goda

levandsvanor

Företagshälsovården

2015-09-16

16

Att tänka på…

• Vilket är syftet? Vad vill vi uppnå? Vad ska kartläggas?

• Vilka resurser finns?

• Gör en tidsplan som inkluderar även uppföljningar

• Förankra bland medarbetarna

• Engagera medarbetare

• Chefen måste stå bakom

• Var uthållig

2015-09-16

17

Att kartlägga faktorer som understödjer

goda levnadsvanor i arbetsmiljön

• Vad i arbetsmiljön stimulerar till fysisk aktivitet?

• Vad i arbetsmiljön stimulerar till att sluta röka?

• Vad i arbetsmiljön stimulerar till att minska

alkoholkonsumtionen?

• Vad i arbetsmiljön stimulerar hälsosamma matvanor?

• Vad i arbetsmiljön stimulerar till att minska stillasittande?

2015-09-16

18

Att kartlägga faktorer som understödjer

goda levnadsvanor i arbetsorganisationen

• Finns policy?

• Finns flexibla arbetstidsavtal?

• Finns incitamentsstrukturer?

• Vilken kultur finns på arbetsplatsen?

Vilka utmaningar ser ni med att göra denna typ

av kartläggning?

2015-09-16

19

2015-09-16

20

Att tänka på vid planering och genomförande

• Utgå ifrån resultatet av kartläggningen

• Gör en handlingsplan

• Anpassa insatserna till behovet och budgeten

• Integrera insatserna med verksamheten

• Genomför insatserna under minst 3-6 månader

• Planera för utvärdering (process och effekter)

Insatser på flera nivåer

• Individers hälsobeteenden är ofta ett resultat av både individuella

strategier och den miljön man befinner sig i. Därför

rekommenderas att insatser inkludera flera nivåer.

• Att genomföra insatser på flera nivåer är ett bra sätt att nå en

stor grupp av anställda, även dem som vanligtvis inte deltar.

• Övergripande kan insatser delas in i:

– Beteende och sociala strategier

– Policy strategier

– Fysisk arbetsmiljö ändringar

– Informativa och utbildningsstrategier

2015-09-16

21

Insatser för att främja fysisk aktivitet på

arbetsplatsen

Det finns evidens för att rådgivning, flernivåinsatser och

förändringar i policys och arbetsmiljön har en positiv

effekt på att främja fysisk aktivitet på arbetsplatsnivå.

2015-09-16

22

Ex. på insatser för att främja fysisk aktivitet

på arbetsplatsen Insatser riktade till anställda • Utför hälsoprofiler kombinerade med uppmuntran att initiera eller bibehålla regelbunden fysisk aktivitet

• Upprätta ett skriftligt avtal för beteendeförändring med uppföljning på 3, 6 och 18 månander

• Organisera föreläsning/workshop om fysisk aktivitet

• Uppmuntra anställda att gå mellan möten och ta trapporna

• Främja personliga målsättningar för fysisk aktivitet och uppmana individer att mäta uppföljning

• Rekommendera självmonitorering genom t.ex. stegräknare för att motivera individer att öka sin fysiska

aktivitet

Insatser rörande arbetsmiljö • Utforma arbetsplatsen för rörelse, t.ex. arbetsstationer som tillåter fysisk aktivitet

• Sprid affischer som uppmuntrar fysisk aktivitet och dess fördelar

• Häng affischer som uppmuntrar användning av trappor istället för hiss

• Ta fram kartor som visar cykel- och gångbanor runt arbetsplatsen

• Säkerställ möjligheter för promenader och träningspass under lunchraster

• Tillgång till cykelförråd och dusch

Insatser rörande organisationsstruktur • Skapa policys och en incitamentsstruktur som uppmuntrar till fysiskt aktiv på arbetet, även till och från

arbetet

Vilka utmaningar ser ni med att genomföra insatser

på de olika nivåerna?

2015-09-16

23

Implementering inom företagshälsan - förslag på strategier

Varför ska riktlinjerna implementeras?

• De bygger på den vetenskapliga evidensen att

hälsoundersökningar med insatser har en positiv effekt på

hälsobeteenden

• De ger företagshälsan en struktur och metod för att stödja

arbetsgivare i att främja hälsosamma levnadsvanor

• De innebär kvalitetssäkring med evidensbaserade metoder

• De ger vägledning i hur man använder sig av företagshälsans

goda kunskap om arbetsplatsen och arbetets inverkan på

hälsan.

2015-09-16

24

Bestäm vad som ska införas

Vad behöver göras inom företagshälsan?

• Sprida information om nya arbetssättet

• Göra en tidsplan

• Bestämma vilka inom enheten ska arbeta enligt det nya

sättet

• Göra upp en struktur för vem som ska göra vad och när i

processen det ska göras

2015-09-16

25

Diskussion – utmaningar med implementering