PORTFOLIOJohan Stertman 2013-2016

ARKITEKTUR

INNEHÅLL:

1. CV / Kontakt

2. Nya Stenkrossen

3. Förskolan

4. Liberiet

5. Meander

6. Margeretedal

Utbildning:

Kandidatexamen ArkitekturLunds Tekniska Högskola2013-2016

Freds & konfliktvetenskap, 30hpLunds Universitet

Jobberfarenhet:

Sommarjobb Äldrevård2010-2014

Datorkunskap:

Adobe Photoshop Illustrator Indesign Premier Pro After Effects Lightroom

Rhinoceros + vraySketchup

Övrigt:

Engagerad i Asylgruppen MalmöPodcastansvarig i Studentafton 2016Div. piano stipendierB-körkort

Referenser:Lämnas vid önskemål

CV

Stenkrossen

Hängyta, workshops, verkstäder för marginaliserade, utmanande kulturevenemang utan vinstintresse. Det handlar om Stenkrossen, ett kommunalt kulturhus i södra Lund. Kommunen ser inte värdet av verksamheten och riskerar därför att bli uppsagd.

Projektet handlade om att skapa ett nytt tillhåll för Stenkrossens verksamheter. Med fokus på hållbarhet, kontext och att skapa nya stråk.

Projekttid: 6 veckorÅrskurs 3Grupp arbete, Tor Krag- Dalsgård

Fokus: Hållbarhet, Tektonik, Rumslighet, Ljus, Förhållande till äldre bebyggelse

Kvarteret Paradis i centrala Lund

STENKROSSEN I NY HÅLLBAR KONTEXT

Stenkrossen ska flytta från sina nuvarande lokaler i södra lund och behöver en vision och plats för sin verksamhet. I kvarteret Paradis i centrala lund finns en lucka i form av en bilparkering som framtida Stenkrossen ska få appropriera.Här kan Stenkrossen verksamhet tillföra en mångfaldi det nya kvarteret, både i funktionoch ur ett socialt perspektiv.Östra delen av Kv. Paradisetkaraktäriseras av universitetsområdet som löper i syd-nordlig riktning.Västra delen av kvarteret avbostäder, gymnasieskolor ochkommersiella verksamheter. Målethar varit att öppna upp en möjlighetatt skapa ett stråk från den västra

delen till den östra delarna avkvarteret.

Stenkrossen är en stor tillgång förLund. Två anställda hushåller ochaktiverar hundratals människorskretativetet och skapar rum för attutvecklas. Det vill vi ta vara på.Stenkrossen hotas varje år avnedläggning. De har i dagsläget ettrivningskontrakt som förlängs varjeår. Men med en överhängade riskatt schasas bort då politiska beslutligger till underlag för budgeten ochdetaljplanen i Lunds kommun.Stenkrossen behöver därför ettpermanent och ordentligt plats attrota sig. I kvarteret paradiset ligger i den allra centralaste delen av Lund.

Att sammanfoga de olika grupperna, av universitetet och

Stenkrossen kan förhoppningsvis utveckla en slags symbios.De fördelar för Stenkrossen kan dranytta av det centrala läget och demånga studenter som gärna hittaroaser där de kan köpa kaffe, pluggaostört. osv. Vi addera kommersiell verksamhet till Stenkrossen på så sätt kan aktiviteterna på stenkrossen börja att frigöra sig från den svängade politiska viljan. På så sätt kan en trygghet etableras och kreativiteten kan flöda ostört. Det skapar en grogrund för möjligheter mellan sammarbeten och olika slags utbyten av resurser mellan Lunds Universitet och Stenkrossen.

I trygghet och samarbete mellan olikagrupper skapas tolerans, kreativitetoch en hållbarhet framtid.

SWOT-analys över kvarteret Paradis

STRENGHTS WEAKNESSES

THREATSOPPORTUNITIES

LungtBilfrittSkalan (Tätheten)GrönskanHistorisktRumssekvenserCentralt

Ensidig användningTisbegränsad anv.Exkluderande entresit.Kaotiskt markbeläggning

Fastighetsägarnas intresserkonflikter

Nyansera användning -tid -funktionGe kvarteret ett ansikte -Koppla entresit. m insidanAktivera grönområdeSkapa väst-östligt stråk

Stenkrosse

n

Rum inventerin

g

WC

1,2x1,5

Kontor

2,2x2,2

Undreb

ox

4x2,5

Övrebo

x

3,2,5

Torge

t/ Entr

é / C

afé

10x9m

Backs

tage

Scen o

ch lä

ktare

Öppna Verkstaden

Trapp

en

Lilla Teatern

Vita Galleriet

Allmänt

PersonalStenkrossen

12x9

12x9

13x12m

4,5x4,5m

STENKROSSENKastanjegatan 8

VITA GALLERIET Ateljé Workshops Projektkontor

SOTARHUSET Vekstad

SVARTA LÅDAN Blackbox Liten Scen BYGGHALLEN Storscen 120 sittpl. Cirkus, teater, dans Seminarium

TORGET “husets hjärta” Mötesplats Kafé

Gården Odling Graffittivägg Förvaring

Personalutrymmen WC KontorMM. Replokal Föreningslokaler Teaterrepitionslokal

NYA STENKROSSENKv. Paradiset

VITA GALLERIET Ateljé Workshops Projektkontor Mötesrum

SOTARHUSET Trä- Texil- Metallverkstad Förvaring

TORGET “husets hjärta” Mötesplats Kafé

Gården Odling Graffittivägg Förvaring

Personalutrymmen WC Kontor

RUMSINVENTERINGEfter ett studiebesök på Stenkrossen och en intervju med projektledaren Rosa Rydahl, följde en rumsinventering på Stenkrossens funktioner och lokaler. Syftet var att lyfta fram Stenkrossens kärna för att anpassa Stenkrossens skala till kv. Paradiset.

Öppna Verkstaden

13x12m

WC

1,2x1,5

Kontor

2,2x2,2

Undreb

ox

4x2,5

Övrebo

x

3,2,5

Torge

t/ Entr

é / C

afé

10x9m

Vita Galleriet

Allmänt

PersonalNYA STENKROSSEN

- Öppna verkstäder-Vita Galleriet(Ateljé/Projektkontor)-Allmänna ytor(Café/ Samlingstorg/ Entré)-Personalutrymmen(Kontor/mötesrum/WC

Drygt 1900m2 silades ner till fyra huvudsakliga funktioner:

“DE TVÅ STÖRSTA GRUPPERNA SOM ANVÄNDER STENKROSSEN ÄR PENSIONÄRER OCH UTBYTESSTUDENTER”

“DET ÄR VIKTIGT ATT VI SAMLAS UNDER ETT OCH SAMMA TAK”

“GÅRDEN ÄR EN AV STENKROSSENS MEST BETYDELSEFULLA RUM ”

ROSA RYDAHL,PROJEKTLEDARE & UNGDOMSKULTUROMBUD

PÅ STENKROSSEN

Nattvisualisering - Volymen fortsätter att bygga vidare på kvarterets brokiga taklandskap. De offentliga delarna i entréplan lyser upp och får förbipasserande att undra vad som sker innuti byggnaden. Transparensen in i cafét och ateljén annonserar Stenkrossens verksamheter. Både studenter, ungdommar och marginaliserade grupper ska känna sig fria att ta sig in i entrén och utforska byggnaden. Det åstakommer vi genom att hålla bottenplan lätt, öppen och tillgänglig.

Axonometri - takutformning och förhållande till sin historiska kontext.

Huvudentré

Sittplatser / Uteservering

Ateljén / Projektkontor

WC

WC

Café

Entré Café

Kök

Mötesrum

Verkstadträ

Verkstadmetall

Verkstadtextil

Förvaring

Uppehållsrum Ateljé / Projektkontor

Mötesrum

Läsplatser

KontorUteplats

Plan 2 1:400

Plan 1, 1:200

A

A

B

B

Direkt ljus

Café

Sektion AA 1:100

Fasadmaterial -är klädd i vertikalt monterade zinkplåtar, det löper i oavbrutet från mark till taknock.

Ateljé / Projektkontor

Huvudentré

UppehållsrumMötesrum Kontor

Läsplats

Indirekt ljus

Fasad 1:200Här möter den nya uttrycket det befintliga. Stenkrossens byggnad tittar fram och förhåller sig medvetet till den kulturhistoriska kontexten. Volymen konkurerar inte, tar inte uppmärksamhet eller imposerar på det befintliga stråket, funktioner och rumsligheter. Istället har byggnaden en egen logik och talar ett eget språk som svarar för den tiden den är ritad i.

Sektion BB 1:200

Form / Rum

Ljus och funktion har varit två av de ledande aspekterna i utformningen. Olika funktioner ställer olika krav på exempelvis placering och ljuskvalité. Inspiration har vi hämtat från gamla fabriksbyggnader, gamla Stenkrossen, både i ljusföring och användning av korridor/rum. Ateljéer och verkstäder behöver ett jämnt ljus och mycket av det. Placeringen blir därför i det norra delen av byggnaden. Cafét kan utnyttja den södra delen av byggnaden med dirket solljus nästan hela dagen.

I kvarteret Paradis finns det en naturlig topografi och starka kontraster i rumssekvenser. Det har blivit en utgångspunkt för att försöka hämta in det i byggnaden.

Indirekt ljus

Läsplats

AteljéHuvudentré

Kontor/ mötesrumHängyta

Kök / uppehållsrum

Läsplatser i ateljéns andra våningen. Här förs ljuset ner i SCHAKT från taket. Himmelsljus ger ett jämnt och behagligt ljus. Bra arbetsklimat!

I ateljén möts de olika projektkontoren och finns möjlighet att hålla workshops. Deltagarna förnimmer gästerna som passerar i huvudentren genom halvtransparenta fönster.

Hängyta

VerkstadtextilKök / uppehållsrum

Takterass

GårdVerkstadträ

Verkstadmetall

FÖRSKOLA

Städerna blir tätare och barnen blir fler. Lekfullhet och spänning måste fångas upp och prioriteras i framtidens stad. Vad är viktigt för våra barn, vår arbetare och föräldrar. Lek, effektivitet, lugn eller kasnke trygghet.

Projekt att utforma en förskola med fyra avdelningar med tillhörande kombo-verksamhet på södervärn i Malmö.

Projekttid: 4 veckorÅrskurs 2Enskilt arbete

Nobelvägen

Spårvägsgatan

LönngatanUpplandsgatan

Norrtäljevägen

Malmö sjukhusSödervärn

Möllan

Nobeltorget

Mobilia

Bost

äder

Skolor

Komm

unikation

PLACERING - här i Södervärn gjorde vi en analys av området och kom fram till fyra huvudsakliga utmaningar.

Nobelvägen

Spårvägsgatan

LönngatanUpplandsgatan

Norrtäljevägen

Malmö sjukhusSödervärn

Möllan

Nobeltorget

Mobilia

Bost

äder

Skolor

Komm

unikation

ÖV

??

1. INNEKLIMATSolljus är viktigt för utvecklingensprocessen för barn och unga. Forskning har bevisat tydliga samband mellan dagsljus och prestation i skolor. Därför är det viktigt att ta vara på platsens ljusförhållanden.

2. INNE-UTE Malmös kommun har uttryckt intresse för förskolor i flera våningar. Hur kan det se ut?Viktigt i förskolor är de interna kommunikationerna och att bibehålla utomhuskontakten, även då byggnaden har flera plan.

3. TRYGGHETI platsanalysen vittnade flera boende om att området upplevs otrygg. Analysen berättade om att området har mycket bostäder och parkeringsgarrage, befinner sig nära Södervärnsbusstation, en stor kommunikationsnod.

4. GRÄNSERAnalysen tog fasta på att tomtens gränser är mycket luddiga och oklara. I projektet har en genomgående ambition varit att definera gränser och att stänga till där det behövs och öppna upp där det kan passa.

OTRYGGT

??

? ?

UTMANINGAR

PLACERINGNorra delen av tomten ger flest soltimmar på gården

900 kvadratmeter i ett plan

900 kvadratmeter i två plan

VERKSAMHETSYTA

BOSTADSYTAKOMINATIONSVERKSAMHET- I analysen framgick det att området upplevdes otryggt under vissa tider av dygnet. Som kombinationsverksamhet skapades ett extra tillägg på samma tomt som förskolan.En kombination av verksamhetslokal och bostad. Genom att sätta fler ögon och entréer i gatuplan önskar vi att öka känslan av trygghet i området. x 3

- För att tillåta avdelningarna att ha

direkt kontakt med gården utan att

använda trappor adderas en ramp.

FORM

- Från kommunens råd ska 4-5 barngrupper ha

sammanlagt 900 kvm.

Dessutom har kommunen uttryckt en vilja att byg-

ga förskolor i flera våningar. 900kvm 900kvm

1:200Fasad

Fasaden är klädd i turkos-glaserad tegel.

Situationsplan 1:1000

Flerdelad utegård

Cykel och bilparkering

Behålla genomgång till kringliggande skolor

Plan 2 1:400

Avdelning 1:200

Plan 1 1:400

PERSONAL =

PERSONALRUM

KAPPRUM

WC

KONTOR

KONTOR

KÖK

AVDELNING

ALLRUM

WC WC

KAPPRUMLEK/VILRUM

PENTRY

=

RÖRELSERUM

Personalutrymmen

Avdelning

1.1.

1.

1.1.1.

1. 1.

1.

2.2.2.

2.

2.

2.

3.

4.5.

5. 5.

5.

5.

6.

6.

7.

1. Lekrum (Huvudrum/sidorum)2. Kapprum3. Grovkapprum4. Allrum/Aktivitetsrum5. WC6. Personalutrymme7. Kontor

x 2

x 3

3-5 ÅR

1-2 ÅR

3-5 år x 3

1-2 år x 3

I utformningen av planlösningen prioriterades barnens och personalens behov efter aktivitet. Småbarnsgrupperna placerades på undervåningen eftersom de inte bör använda trappor. De större barnen får använda trappor vid hämtning och lämning eftersom de har ansvariga närvarande vid användningen. Större krav ställs då på kontakten med utsidan från plan 2 då trappor inte bör användas av barnen själva.

KAPPRUM

AVDELNING

KAPPRUM

AVDELNING

KAPPRUM

AVDELNING

GROVENTRÉ

Förskolan behöver ha en inre heirarki med barnens kläder med tanke på nedsmutsning och torkmöjligheter efter utomhus aktivitet, med en tydlig struktur underlättar vi för de anställda med både mindre städning och minskat underhåll.

L IBERIET

Hemlöshet, migration och utsatthet är idag synligt i Sverige. Det offentliga rummet är till för alla även de utan ett hem. I centrala Lund förvandlas en historisk byggnad till ett härbärge. Ett hem för de som behöver staden mest.

Projekttid: 3 veckorÅrskurs 2Grupparbete, Tomas Lazar

Fokus: ny funktion, transformation, nyanvändning, tekniska lösningar, kulturhistorisk respekt

Personer som saknarhem är oerhört utsatta.Hemlösa hävdas ofta intevara en legitim del avvarken stadsbilden eller detgemensamma gaturummet.Vi har har valt att bygga omLiberiet till ett härbärge.Med Liberiets läge ochstatus arbetar man även föratt synliggöra hemlöshet ochge en legitim del av stadentill platslösa. Här kan viäven avstigmatisera den härgruppen.

Vi vill skapa en plats förplatslösa. Liberiet användsförpilgrimsändamål ochmeditation. Vi vill endastaddera verksamheter ochutnyttja byggnaden underdygnets alla timmar.Härbärge använder kvällsochnattimmar, kyrkandagen timmar. Liberietska även kunna huserapysselverkstad för de småpå helger och lov för att blien självklar mötesplats iLund.

Liberiet ägs av Lundsdomkyrka och tillhördärför Svenska kyrkan.Svenska kyrkans sysslarsedan länge med biståndtill hemlösa. I Liberiet skakyrkans gästfrihet gestaltasmed hjärta och hjärna.

Efter att Domkyrkoforumblivit uppfört haravsaknaden av grönskavarit påtalig. Vi adderargrönska till statskärnanoch planterar rådhusvinpå Liberiets södra gaveln.En “gröna vägg” som följerårstiderna.

1:200

FÖRE

OMKL.H

OMKL.D.

DRYCKER

DISKNING

RUM F:R KYL- FRYS- OCH SVAL-SKÅP

STÄDN.EL-CENTRAL

SOPRUM

PERSONALVILPLATS.

EL

BEF. FJÄRRVÄRMCENTRAL

KAPPRUM

WC

WC

STÄDN.

TP

1:200

EFTER

Vi lägger till ett nytt bjälklag och skapar på så sätt en 3:e våning. Det ger mer plats för enskilda sovrum och en liten vardagsrumsliknande situation kring trappen.Vi gör öppningar för takfönster på nogrannt utvalda ställen.

Längdsektion 1:100

1:200

1:200

Den nya våningen behöver ta in ljus. Vi öppnar upp taket på vissa ställen och ger respektfullt Liberiet en ny exteriör.

Liberiets södra sida gränsar till flera barer, caféer och har fina solmöjligheter. Vi placerar en sittplats här i form av en trappa. På södra fasaden fäster vi ett armeringsjärn och låter trädgårdsvin klättra längs den.

Tvärsektion 1:100

Här görs genombrott i det befintliga taket. I de privata rummen är det viktigt med ljus och en känsla av öppenhet trots de små måtten.

De tidigare fönsteröppningarna i fasaden öppnas upp för att skapa ett fint ljusförhållande i korridorer och allmänna ytor i härberget.

Vi gjuter ett nytt betongbjälklag med längsgående metallbalkar.

Tilläggsisolering i taket för ett behagligt inneklimat. Isoleringen kommer behöva monteras längs med takstolarna i övre plan. Eftersom detta är sovplatser behövs hög komfort och en strategi att hantera isoleringen.

MEANDER

Vilken berättelse kommunicerar ett möte av två material? Vad kräver ett möte mellan människa-objekt? I kursen prototyp och gestaltning skapade vi vår egen möbel och byggde en prototyp av den.Designprocessen tog sin utgångspunkt i en historisk händelse .

Projekttid: 6 veckorÅrskurs 2Enskilt arbete

Fokus: Designprocess, Hantverk, Prototyp, skala 1:1

HISTORISK BILD

Varje färg representerar ett flöde av Mississippi floden vid en viss tidpunkt. Kartor preciserades och kartlades med stor omsorg och nogrannhet. Tillsammans bildar av sig självt en slingrande, färgsprakande flöde av vacker data.

De handritade meanderkartorna av de amerikanska geologerna är detaljrika i form och information. Ett till synes kaos går att tyda med rätt sorts kunskap.

Det blev utgångspunkten i designprocessen av en möbel. Där det taktila och jordliga fick representeras i en ekskiva. Precis som floden forserar jordskorpan tillåts luften, hålrum att ta plats mellan ekskivorna.

Ett jordnära matbord i ek, ben av stål och med mycket glädje och form.

“These representations of the various courses that Mississippi has followed for centuries were created by the U.S. Army Corps of Engineers after a geologi-cal study in 1944.”

SKISSER

Genomströmning och flöde, började med att ta upp flodernas former. Och definierade ramarna för möbeln.

Med avgräsningen fick vågformerna någonting att förhålla sig till. Funktionen för möbeln blev ett matbord på grund av storleken och möjligheterna till ett robust och stabilt material att jobba med.

Fortsättningsvis fattade jag beslut om att söka obehandlade skivor av trä, abitionen var att känna skivans ursprung och genomskärning av den ursprungliga stammen. En slags koppling till naturen och det som ger förutsättning för liv.

650 mm

1820 mm

50 mm

46 mm

70 mm

730 mm

5 mm

Materialvalet blev en viktig del av processen. Att hitta en rå obearbetad bit trä. På ett båtbyggeri öster om Mölle i norra Skåne hittades en två meter lång och tio centimeter tjock ekskiva.

TEKNISK RITNING

Här tog den konstruktiva lösningen av bordet vid och skissstadiet lämnades. Materialet var bestämt och koceptet var tydligt. Nästa steg var att vattenskära skivan. Underredet av metalrör svetsades ihop och en monterings anordning skruvades fast på ekskivan för att hålla bordet på plats och för att underlätta förflyttning.

I mellanrummet på bordet finns en mosaikklädd skena som svävar mellan de två ekskivorna. Till sist behandlades matbordet med hårdwaxolja och slipades ordentligt för att få till en putsad finish. Kanterna lämnades obehandlade med den råa barken fortfarande intakt.

MARGERETEDAL

Förändring sker i södra Lund och stora planer finns för framtiden. Det ger utmanande funderingar kring bevarande och framtidens kvartersstruktur och tillgänglighet.

Projektet sker ur ett stadsplanerings-perspektiv förändra förutsättningar för ett nytt område i södra Lund.

Projekttid: 3 veckorÅrskurs 3Grupparbete, Tomas Lazar & Maria Border

Fokus - tillgänglighet, stadsplanering, detaljplaner, kvartersförnyelse

P

Gällande detaljplan från Lunds kommun 1976. Här finns småskaligindustri, olika lokaltbaserade företag och ett stort parkeringshus.

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH VISION

Kv. Margeretedal finns i södra Lund och gränsar till stadsparken i nordväst, bostads område i norr, öst. I södra gränsen går södra ringvägen som en stor och vik-tig trafikled. Förnärvarande finns det många småskalig industri med huvudsaklig inriktning på bilservice. Det finns ett stort nybyggt parkeringshus som delar områ-det i norr och söder. Det finns även ett historiskt stråk som heter Hardebergaspåret som vi har valt att ta upp och förstärka området med. Ur ett stadsbyggnads

perspektiv har vi valt att förändra detaljplanen för att få utrymme att bygga nya funktioner. Platsen är bland de för-sta platser en ser när gör entré till staden via bil eller buss. Därför har vi fokuserat att skapa landmärken och olika skalor på bebyggelsen för att skapa en slags differentiering av det rumsliga uttrycket. Det finns idag planer att anlägga en spårvägsstation i Margeretedals västra gräns, vilket var ånågot som togs i beaktning och inkluderades i utformningen.

Området är stängt från offentligheten. I söder är det staket ut mot ringvägen. I norr avgränsas tomten med parkeringshuset.

Vi valde att bevara de markerade bebygelsen.

För att få en uppfattning om områdets skala tog vi planer från Djingis Khan, ett uppskattat och tätt bostadskvarter i Lund.

Visualisering av Tomas Lazar - Den nya torgplatsen framför kulturhuset. Det har bevarats av den gamla bilverkstaden och får därför ett unikt uttryck, en identitet åt platsen. Vi förnimmer den för tidigare verksamheten och känner närvaron av material och ser tydligt hur vi ska närma oss platsen. I avväxlingar av grönska och hårdgjorda ytor finns det gott om nya rum att upptäck i det offentliga - något som gör Margeretedal ett spännande och nytänkande kvarter både för boende och besökare.

ADDERAD GRÖNSKALängs stråket genom Margeretedal anlägger vi en park som tillåter lek i lektparken och en lugn och obehindrad promenadsträcka utan biltrafik.

FÖRVÄNTNINGAR PÅ UPPLEVELSEN OM PRI-VAT/OFFENTLIGT I KVARTERET ett försök att lösa upp och differentiera gränserna mellan privat och offentligt har vi gjort ett försök att placera de byggnader och funktioner strategiskt i förhållande till varandra.

13

4

5

2

FEM OLIKA BYGGNADSSTYPER

1

2

3

4

5

KV. MARGERETEDAL - SJU OLIKA FUNKTIONER

PP

Kulturhus

Bostad

Kvartershus/växthus

Parkmiljö

Lekplats

Spårvagnsstation

Parkeringshus

Långsmalt radhusTvå bostäder per modulTvå våningar

Kvadratiskt radhusEn bostad per modulTvå våningar

VäxthusGemensamtKvartersgård

Flerbostadshus2-5 våningarTakterasser

Flerbostadshus12 våningar, ca 60 studentbostäderTakterasser

Vi förlänger Hardebergaspåret i öst- västlig riktning och knyter på så sätt ihop de östliga bostadskvarteren med Lunds stadspark. Stråket går genom det nya kvarteret i Margeretedal.

Det finns också viktiga aspekter kring rörelse inom kvarteret. Vi vill få människor att vara aktiva på sina gårdar och samtidigt känna att det finns en grad av avskildhet i det offentliga. Vi har adderat växthus i mitten på gårdarna. Växthusen fungerar som föreningslokaler och kan brukas och förvaltas gemensamt i en samfällighet av de boende. Här kan möten, odling, värme och gemenskap froda.

Studie av rörelse inne i kvarteret.

Kvarterssektion - I de nya bostadskvarteren finns en mångfald av höjder och rumsligheter. Det nya landmärket signalerar händelse i staden och parkstråket avslutas i väst med en ny nod i form av spårväg. I kvarterets hörnor finns högre bebyggelse flerbostadshus i fem och sex våningar som håller bullernivåer och ramar in kvarteret för att tillåta mindre skala på ‘insidan’ av kvarteret.

Nya rörelsestråk genom kvarteret

Sektion AA 1:1000

Visualisering av Maria Border

Visualisering - Förlängningen av Hardebergaspåret gör det enkelt och bekvämt att ta sig till den nya spårvägen, det går snabbt att ta sig in till stan både med cykel och kollektivt i Lund. I västra delen av Margeretedal ser vi det nya landmärket, ett högbostadshus, det får oss lätt att orientera oss till det nya kulturhuset och parkstråket i östra Margeretedal.