1

PortfolioErik Appelgren

2

3

Erik AppelgrenMAIL: erik930926@hotmail.comTEL: 073 593 09 26

ÅTTAN S04-17

KULTURCROSSEN S18-23

LA LUMACA S24-31

METALL S32-35

HAMNSCENEN S36-41

4

Vid första anblick framstår kvarteret Paradis idag som ett i allra högsta grad levande kvarter. Individer rör sig inte bara till och från kvarteret, utan även runt inom kvarteret. Vi skulle alltså kunna tänka oss att det rör sig om en felfritt ”fungerande” plats. Undersöker vi saken närmre, märker vi dock en del brister. Till största del är det en viss typ av människor som befinner sig på området, oftast med specifika universitetsrelaterade mål. Som utomstående känner vi oss, om inte ovälkomna, åtminstone främmande. För icke-akademikern torde känslan vara ännu starkare. Vi upplever inte detta som ett problem som endast gäller det här området, snarare är det endast en del av något som genomsyrar hela Lund som stad – studenter och icke-studenter är i stor grad separerade.

ÅTTANTERMIN: V

KURS: Hållbar arkitektonisk gestaltning

EXAMINATOR: Tomas Tägil

GRUPP: Erik Appelgren, Emanuel Mettmann

5

FASAD SYD 1.500

6

7

VY FRÅN VALVET ÖSTER OM ÅTTAN

8

1:1000 (A3)

SITUATIONSPLAN 1.2000

Grönytorna framför G:a kirurgen stängs med hjälp av staket ute från omvärlden. Dagtid skulle vi kanske våga oss på att gå en genväg genom området, nattetid skulle inte ens de flesta samhällsvetare, som ju annars tillbringar så mycket tid här, göra något sådant. Precis i anslutning till området finns en trafikapparat som vi både upplever som en barriär och som krånglig. Vi anser att Lund är i behov av fler mötesplatser som kan utnyttjas av alla, studenter som icke-studenter, unga som gamla, välbemedlade som obemedlade. Området vid G:a kirurgen lämpar sig utmärkt för detta med anledning av dess centrala läge och omgivning bestående av institutionsbyggnader eller andra byggnader med universitetsanknytning. Byggnaden skall bli en naturlig samlingspunkt och bidra till en ökad aktivering av området för alla. Genom att ta bort staketet öppnas området upp och upplevs som mer tillgängligt. En förminskning av vägkorsningen, ett avsmalnande av Sandgatan samt kullerstensbeläggning av densamma ska främja gång- och cykeltrafik. Dessutom skall kopplingen till kvarteret Bispen kännas mer naturlig och öppna för skapandet av ett nytt så kallat ”stråk” från SOL, UB-parken och Skissernas museum ned mot kvarteret Paradis. Detta innefattar även borttagandet av en del av den mur som idag ligger mot Biskopsgatan.

9

MARKPLAN 1.400

A

AB

B

10

TAKPLAN

PLAN 21.400

11

RÖRELSEDIAGRAMVi ser i det undre planet en rörelse uppåt utefter ramperna, besökare kan välja vilken del av byggnaden de går in i. På det övre planet möts huskropparna, en cirkulär rörelse illustreras.

12

Bar

Verkstad

Musikstudios

Café

Studierum

Föreläsningssal

13

Åttan erbjuder möjlighet att studera, skapa något i verkstaden, spela musik, dricka öl, gå en danskurs eller varför inte arrangera en nattklubb? Byggnadens ytor och användning får till stor del definieras av användarna själva! Diagrammet till vänster visar ett exempel på hur byggnaden skulle kunna användas. För att bibehålla sin relevans, med fokus på social hållbarhet, finns möjligheten att ändra byggnadens funktioner.

DIAGRAM ÖVER YTOR

14

J O H. H E N R. T H O M A N D E R S S T U D E N T H E M

15

J O H. H E N R. T H O M A N D E R S S T U D E N T H E M

A - A 1.250

B - B 1.250

16

FASAD ÖST 1.250

Åttans fasadbeklädnad består av tunna mässingsplattor. Dessa fortsätter över takfoten och bildar även byggnadens tak. För att bryta upp den unisona fasaden har plattorna dimensionerats olika (se bild till höger). Mässingen valdes för att samspela med den tegelpräglade omgivningen. Kombinationen är ett beprövat koncept och kan åskådas i andra delar av Lund, inte minst vid domkyrkoforum. Mässingplåtarna får med tiden en mycket vacker patina som kommer möta sin kontext ännu mer framgångsrikt i framtiden. Takformen är ett resultat av byggnadens omgivande struktur. En lägre, mer stadsmässig karaktär möter gatan i den östra och norra delen. En högre, kraftfullare framtoning spelar mot G:A kirurgens monumentala uttryck.

BYGGNADEN I KONTEXT

17

18

KULTURCROSSENTERMIN: V

KURS: Stadsbyggandets grunder

EXAMINATOR: Catharina Sternudd

GRUPP: Erik Appelgren, Christoffer Grimshorn, Gerda-Maria Larsson, Rasmus Ylander

Kursen stadsbyggandets grunder, innehöll ett projekt där studenter i grupper om fyra skulle analysera och planera för en omstrukturering av området margretedal i Lund. Projektet skulle hålla sig på ett visionsstadium, men inkludera en omfattande plan för hela kvarteret. Margretedal är ett område inkilat mellan kvarter av varierande karaktär. Öster om platsen finns det nybyggda bostadsområdet, och i norr det äldre. I väst ligger stadsparken med sina grönytor och det av invånarna uppskattade kulturmejeriet. I söder, mot malmö, finner vi en komplicerad trafiksituation med vältrafikerade bilvägar, ett störningsmoment som vi ämnade minimera.

19

VISIONSSKISS MARGRETEDAL

20

PLAN FÖR DET NYA KVARTERET

21

22

Idag utgörs kvarteret av två stora parkeringshus och ett fåtal verksamheter såsom bilhandlare och mekaniker. Dessa är mycket platskrävande vilket är problematiskt då kvarteret trots allt ligger relativt centralt. Lunds målsättning om en förtätad och miljövänlig stad brister alltså här och har varit en utgångspunkt för hela projektet. Det gamla stationshuset med tillhörande bostadsdel är ett minnesmärke för den gamla järnvägen mot Dalby. Byggnaden har ett kulturhistoriskt värde vilket vi har respekterat genom att lämna de gamla husen orörda. Kulturmejeriet i väst och stenkrossen en bit åt öst innebär att vårt kvarter är placerat över ett potentiellt kulturstråk, något som har påverkat processen och getts uttryck i de kulturbyggnader vi planerat (se bild höger).

KULTUR OCH FÖRTÄTNING

VÄXTHUS

KULTUR

VERKSAMHETER

BOSTÄDER

23

Mejeriets lokaler är uppskattade men kapaciteten något begränsad. Vi har planerat för att utvidga denna verksamhet genom att möjliggöra för ett nytt kulturhus som kompletetrar mejeriet. För att göra platsen befolkad även dagtid har vi konverterat de gamla parkeringshuset till kontorslokalen. Principen är beprövad, Hela kontor för mindre företag kan hyras på övervåningen. På undervåningen har vi placerat så kallade “fixed desks” där egenföretagare ges möjligheten att hyra ett skrivbord i en annars vanlig skrivbordmiljö. Målet med margretedal har varit att skapa en trivsam oas i centrala Lund. En plats där folk kan bo, mötas och umgås med ett tydligt fokus på kultur och miljö.

EN FUNGERANDE STADSDEL

PRIVATA KONTOR

GEMENSAMMA YTOR

FIX DESK

24

LA LUMACATERMIN: IV

KURS: Baskurs B

EXAMINATOR: Nina Aronsen

La lamuca, italienska för snigeln, är ett experiment i centrala Lund med syftet att utmana det konventionella boendet i studentlägenheter. Fördelarna med korridorboendet, såsom den nära kontakten med sina grannar, kombineras med många av de attraktiva delarna av en studentlägenhet, exempelvis eget kök. Detta är en relativt obeprövad boendesituation, och tanken är att de väl tilltagna gemensamma ytorna ska uppmuntra till interaktion hyresgästerna mellan. För att förstärka känslan av ett andra vardagsrum har den huvudsakliga transporten i byggnaden förlagts utomhus, till trapphuset som är separerat från övriga delar av huset.

25

VY FRÅN LILLA GRÅBRÖDERSGATAN

26

INTERIÖR ILLUSTRATIONILLUSTRATION BAKGÅRD

27

28

UP

PLAN 1 1.200

VARIATION

Varje “vardagsrum” är unikt för våningen i syfte att minimera känslan av strikta korridorer och återspegla den typ av lägenheter som är belägna på respektive våning. Utöver dessa vardagsrum finns ytterligare gemensamma ytor, placerade på bottenvåningen och den översta våningen, tillgängliga för samtliga 24 hyresgäster. På takvåningen utgörs dessa av två terrasser, en “morgonterrass” och en “kvällsterrass”, eftersom solljuset (som är begränsad på denna tomt) ska kunna utnyttjas hela dagen. Bottenvåningen innefattar utöver umgängesytorna även husets tvättstuga. Lägenheterna i la lamuca är av varierande i sin utformning och sträcker sig från lite mindre singellägenheter till väl tilltagna par- och kompislägenheter, detta i syfte att attrahera personer av olika intressen att bosätta sig i huset, allt för att ge en större social bredd.

29

PLAN 2

PLAN 3

30

UP

PLAN 4

PLAN 5

31

1.200

32

“Metall” designades med soptunnan som utgångspunkt. Dess obehandlade yta och den delvis cirkulära konstruktionen är alla element tagna från inspirationskällan, serien Watchmen. Stolen är likt namnet tyder enbart byggd i metall, utformad efter krav vi ställer på god ergonomi.

METALLTERMIN: IIIKURS: Gestaltningsprocess och prototypEXAMINATOR: Eeva Ovaska

33

34

1 2 3 4

5

35

SIDOVY

36

HamnscenenTERMIN: IIKURS: Baskurs DEXAMINATOR: Nina Aronsen

Hamnscenen är en utemiljö i centrala malmö där vinden ges ett visuellt uttryck. Belägen intill orkanenbiblioteket i västra hamnen är vindstyrkan påtaglig, och växterna är utvalda för att tydligt visualisera vädrets krafter, från svag bris till kraftig blåst. Parkmiljön är en avslappnande miljö, till för studerande på högskolan eller förbipasserande fotgängare. Malmö är en kulturstad, där invånarna har ett stort intresse för musik och konst. För att tillgodose detta växande behov har projektet utrustats med en utomhusscen mot havet. Trappan ner mot vattnet utgör en naturlig läktare, där publiken kan njuta av konserter, en sensommarkväll under malmöfestivalen.

37

VY FRÅN HAVET

38

SITUATIONSPLAN 1.10000

EN LUGN PLATS

A - A 1.100

Garaget under hamnscenen har bevarats för att tillgodose biltrafikanternas behov. Vägarna runt om platsen är idag ett stort störningsmoment, ett besvär som inte uppfattas från parken då dess höjda läge eliminerar oväsen. Vägen genom tomten har gjorts till en tunnel, hamnscenen är fri plats där besökare kan röra sig fritt! Grönytorna, synliga till höger, är utformade med hänsyn till den planerade rörelsen genom byggnaden. Växtligheten är som kraftigast närmast orkanenbiblioteket och avtar gradvis till enkla gräsytor närmast vattnet där folk kan slå sig ned. Parken är tillgänglig via tre stora trappor (utgången från orkanenbiblioteket ej inräknad) som även är tänkta som sittplatser för besökare.

39

PLAN 1.100

AA

40

41

Hamnscenen har utrustats med ett café, placerat intill orkanenbibliotektet för att ytterligare förstärka kopplingen mellan högskolan och utemiljön. Här kan besökare köpa en kaffe, sätta sig i parken eller på trappan med utsikt mot havet.

INTERIÖR ILLUSTRATION