1 9

PARALLELLA UPPDRAG Varvsstaden Dragrkajen Vstra Dockan

DET 4. STADSRUM

Klimatet i fokus

HYLLIE

Planering i Malm 008

LEDA

RE

Planering i Malm r en informationsskrift frn Malm Stadsbyggnadskontor.

ANSVARIG UTGIVARE

Gran Rosberg, 040-34 36 79REDAKTION

Gran Rosberg, Stina Andersson, Maria hrn LAyOUT/GRAfISK fORm

Stina AnderssonfOTOGRAfER

Ronny Bergstrm om inte annat anges

TRyCK

Elanders, mars 2008OmSLAGSBILD

Det 4. stadsrum mALm STADSByGGNADSKONTOR

205 80 MalmTel 040-34 10 00www.malmo.se/bostadbygge

Vi kan kalla det Malm 2.0 vrt nsta utveck-lingssteg dr hllbarhets- och klimatfrgorna r i fokus. Vi har skrdat stora framgngar av vra satsningar p Vstra Hamnen, Ekostaden och Solarcity. Tv frska exempel p detta r dels vr inbjudan att medverka p vrldsutstllningen, Expo 2010, i Shanghai och deras s k Urban Best Practicies Area och dels inbjudan frn Japan i slu-tet av frra ret tillsammans med Freiburg och Portland som mnsterstder fr hllbar stadsut-veckling delta i deras Ekostadskonferens. Vs-tra Hamnen som Sveriges frsta klimatneutra-la stadsdel r ett stt att utveckla vra ambitioner p klimatomrdet. Vill vi fortfarande ligga i topp p hllbarhetsligan och ha ett fortsatt frtroende i Sverige, internationellt men kanske framfrallt bland Malmborna krvs kade insatser och initi-ativ. I Hyllie som blir vrt nsta stora utbyggnads-omrde r det ndvndigt att fortstta vrt fram-gngsrika arbete med en helhetssyn p hllbarhets-frgorna. Kopplat till det blir d ocks arbetet med vra nya dialog-PM fr Holma-Kroksbck och Fosiestrket en viktig markering att vi nu ocks tar krafttag i de storskaliga bostadsomrdena. Vi har redan visat att vi genom dialog-PM Rosengrd vill kombinera vrt arbete med ett nra samarbete med stadsdelen. Att kombinera fysisk planering och socioekonomi r ett strategiskt stt att arbeta fr-valtningsvergripande.

Malm 2.0 omfattar ven nsta stora arbets-omrde hgskolan, som i r fyller 10 r. Hgsko-lan r ytterligare en fr Malm mycket lyckad och viktig framtidssatsning som ocks visat sig betyda mycket fr stadens nya utvecklingsprofil. Efter 10 r brjar hgskolan finna sin form. Vad r nsta utvecklingssteg fr hgskolan? En viktig strategisk del blir att tillgodose hgskolans framtida lokal-behov. Idag har den ca 21.000 studenter och vx-er fr varje r. Den ursprungliga huvudstrategin var att utbildningen skulle fokuseras till tv kr-nor integrerade i staden; Universitetsholmen och UMAS-omrdet, en strategi som mste fullfljas. ven strategin om synergieffekter har frverkligats.

Jag ser med spnning p utvecklingen av konglo-meratet hgskola, MINC, Moving Media City, SVT, Det Medicinska Malm och en kommande satsning p Clean-Tec.

Just nu har vi ocks presenterat de parallella uppdragen fr Varvsstaden p Stadsbyggnadsfo-rum Vstra Hamnen tillsammans med PEAB. De har mtts av ett nstan ofattbart stort intresse frn malmborna sida, vilket vi naturligtvis tycker r gldjande. Inom ramen fr ntverket Nordic City Network r kunskapssamhllet och ett vrdeba-serat planeringssynstt vr utvecklingstes. Nu har ytterligare en dimensionvuxit fram det fjrde stadsrummet, ett begrepp som tar sin utgngs-punkt i interaktionen mellan det byggda och de offentliga rummens struktur. Interaktionen dem emellan fr att stimulera kreativitet, korsbefruk-tande, mtesplatsskapande etc. I detta nummer publiceras en artikel om detta nya begrepp.

Konjunkturlget och drmed frndrade villkor p finansmarknaden har inneburit att byggintensi-teten mattats av ngot. Detta mrks i frsta hand p bostadssidans byggstarter dr nu en avvaktande hllning kan noteras. Dock har vi stor planbered-skap fr framtiden ca 25.000-30.00 lgenheter fram till 2030. Kontors- och verksamhetsprojekt har inte pverkats i lika stor grad. En positiv kon-sekvens av den krympande ekonomin kan eventu-ellt bli att intresset fr produktion av hyreslgenhe-ter fr en renssans. Jag tror dock att Malm har strre frutsttningar n andra stder/regioner att klara sig igenom en recession genom bl a de stora infrastrukturprojekten och de goda frutsttningar som staden har i resundsregionen. Vi skall ock-s stlla den avvaktande ekonomin mot Malms fortsatta befolkningstillvxt. En rekordstor netto-inflyttning p 5.700 personer stller bostadsfrgan n mer p sin spets. Kanske r det dags fr ett 2.0-resonemang ven inom bostadspolitiken i Sverige.

Infrastruktursatsningarna har ocks ett Malm 2.0. resundsbron fyller 10 r nsta r. r 2010 blir ocks en hjdpunkt fr citytunneln som invigs i slutet av ret, en hllbar transportlnk som jag

inte tror att vi har frsttt betydelsen eller impli-kationen av. Hamnen och kommande sprvagns-linjer r nsta stora logistiksatsningar fr Malm. Tillkomsten av ett nytt trimodalt logistikcentrum i Norra hamnen kommer ytterligare att markera Malm och resundsregionen som en viktig logi-stikpunkt. Sprvagnarna blir ett viktigt komple-ment till citytunneln och busstrafiken. Busstrafik och vrig privat trafik skapar infarkter i stadstra-fiken, s den sprbundna trafiken vlkomnas. Just nu prioriteras en sprvagnslinje frn Rosengrd till Vstra Hamnen men ocks att behlla tgtrafik p kontinentalbanan som en cityring.

Redan nu riktas blickarna mot Kpenhamn och rets stora internationella klimatkonferensen COP15 som flyttats fram och nu r planerad till 7 till 18 december. Stora frhoppningar stlls till raticifieringen av Kyotoavtalet. I Malm har sta-den avsatt 6 miljoner fr informations-, utbild-nings- och marknadsfringsinsatser i anslutning till COP15. I fokus str bde malmborna och delegaterna.

Vrt gemensamma och mlmedvetna arbete i Malm stad har burit frukt. Inte bara fr malm-borna, utan ven fr alla medarbetare i Malm stad. Jag tnker nrmast p tv utmrkelser som kommit p senaste tiden Planpriset och alldeles nyligen priset som rets tillvxtkommun. Nr vi nu skall ta nsta steg, dvs Malm tv punkt noll r det lika viktigt att vi fortstter p det fram-gngsrika och mlmedvetna samarbetet frvalt-ningsvergripande och lyssnande, det offentliga tillsammans med malmborna och nringslivet i en god dialog.

Christer Larsson

Stadsbyggnadsdirektr

Malm 2.0

Planering i Malm 008

Klimatet, havsnivn och planeringenMalm behver en lngsiktig strategi fr att klara konsekvenserna av stigande havsniv. Ny

bebyggelse br endast planeras dr marknivn r tminstone tre meter ver havet. Mot havet

br det skapas en skyddsbarrir som klarar extrema vderhndelser med hgvatten och vgor. I

Dialog-pm 2009:2 Klimatet, havsnivn och planeringen diskuteras hur Malm i sin planering kan

frbereda sig fr en stigande havsniv.

Havsnivn stigerEn effekt av den pgende globala uppvrmningen r att havens niv stiger. FN:s klimatpanel IPCC bedmer att vrldshavens medelniv r 2100 kom-mer att ha hjts med 18-59 cm i ett lgt respektive ett hgt alternativ. versatt till Malmfrhllan-den motsvarar detta 2266 cm. I hgalternativet kommer stora delar av strandngarna mellan Ler-nacken och kommungrnsen att hamna under vat-ten.

Nr medelvattennivn stiger hjs ocks de extrema hgvattenniverna. Om hundra r kan havet i extrema fall komma att n nrmare tre meter ver nuvarande havsniv. Lgre n tre meter ligger hela kusten, betydande delar av Malms innerstad, hamnen och dessutom delar av stadens viktigaste utvecklingsomrden: Vstra hamnen, Nyhamnen och Limhamns hamnomrde.

Det r sledes stora vrden i form av bost-der, arbetsplatser, infrastruktur och annat som i extrema fall kan skadas av versvmningar. Ocks naturvrden lngs Bunkeflokusten och kulturhis-toriska vrden i Malms historiska centrum kan

bli berrda. Samhllsviktiga funktioner riskerar att sls ut fr kortare eller lngre tid.

Byggriktlinjer och kustskyddNr havsnivn stiger och hgvattensituationer blir vanligare r den viktigaste tgrden att inte byg-ga p mark som riskerar att versvmmas. Dr-fr fresls att versiktsplanens riktlinje om +2,5 meter som lgsta markniv fr nybyggande ndras till +3 meter.

Fr att skydda redan bebyggda omrden frn versvmningar fresls att p lng sikt en skydds-barrir byggs upp lngs kusten. Ett kustskydd kan vara en kombination av utfyllnader, vallar, murar och rrliga anordningar som stngs nr versvm-ning hotar. Med dagens kunskapsunderlag bedms en sdan barrir behva ge skydd upp till +3 meter, men det br nrmare utredas vilken skydds-niv som r lmplig.

ven mjligheterna att finansiera ett kustskydd mste underskas. Skydd av existerande fastighe-ter och byggnader r de enskilda fastighetsgarnas ansvar.

3 meter

hjning av mark-nivn till + 3 m

mur

barrir

stadsmur

vall

vall

vall

vallar, ev. med ppningar

mur

barrir

port

barrir

Skiss till kust-skydd fr Malm

Malm behver ocks en vergripande strategi som kombinerar tgrderna inom den fysiska pla-neringen med en handlingsplan fr andra sam-hllsomrden och verksamheter.

Malms kan fortstta mot havetEn frga av stor vikt r om havsnivhjningen ris-kerar att omjliggra Malms versiktsplanestrate-gi att bygga en tt och blandad stad med begrnsat transportbehov och goda frutsttningar fr kol-lektivtrafik, centralt serviceutbud m.m. Koncen-tration gynnar hllbarheten, och att i stllet bygga mer i Malms periferi har negativa konsekvenser i form av frstrd jordbruksmark, stadsutglesning, kat bilberoende och minskad attraktivitet. Ett kustskydd av den typ som fresls bedms dock ge tillfredsstllande skerhet ven fr de havsn-ra omvandlingsomrdena och ngon frndring av versiktsplanen i detta avseende r drfr inte nd-vndig.bertil.johansson@malmo.se

tord.andersson@malmo.se

ExEmpEl p strandmur mEd ppning som kan tillslutas mEd En utdragbar barrir. bild frn pErth, skottland.

hga vattEnstnd i klagshamn bErknadE mEd utgngspunkt frn ipCC:s prognos. skErhEtsmarginal fr vgor m m tillkommEr. vErsvmningsskydd kan bEhva dimEnsionEras fr att klara nivEr upp till trE mEtEr.

Planering i Malm 008

cellsanlggning fr elproduktion och p Krone-torpskkets tak har det byggts en strre solfng-aranlggning fr varmvattenproduktion. Ett 25 kW vindkraftverk r under uppfrande och under projektering r en soldriven stirlingmotor, vilket mhnda tarvar en frklaring. Stirlingmotorn, som r en vrmedriven motor, monteras i brnn-punkten p en parabolisk spegel med tolv meter i diameter, vilken fljer solen och koncentrar dess strlar. Motorn driver i sin tur en 25 kW generator fr elproduktion. Anlggningen r en testangg-ning fr att kommersialisera tekniken fr export till lnder med mer solinstrlning, i vilka sdana hr anlggningar uppges ge tv till tre gnger mer energi n motsvarande area tckt med solceller.

P kort tid har Servicefrvaltningen i Sege Park tagit fram tydliga projektresultat och demonstra-

I Sege park finns det gott om plats fr energi!I en byggnad som en gng tiden var en panncen-tral har Servicefrvaltningen under 2008 skapat en spnnande plats fr lrande. Husets strsta fr-ndring r utkningen med tre helt nya klassrum. Konstruktionen r lika spnnande som frgstt-ningen och anrttningen kryddas med hgblan-ka ventilationskanaler som vandrar kors och tvrs lngs vggarna. P plats finns nu en intressant kombination av rum och tekniska installationer.

Tanken med skapelsen r att de nya klassrum-mens fantasifulla uttryck tillsammans med ett betydligt allvarligare syfte skall skapa en krea-tiv milj fr utbildningar, seminarier, kurser och utstllningar. Frmst handlar det om omrden som klimat, solenergi, miljfrgor och hllbarhet.

Placeringen i Sege park strategiskt vald. I den-na del av Malm finns just nu Sveriges strsta sol-

Tnkte du p att du gjorde ett bra klimatval sist du handlade ett lokalodlat pple? Att du inte bara bttrade p kondisen nr du tog cykeln istllet fr bilen till jobbet utan ocks minskade utslppen?

Samtidigt som klimatfrgan mste lsas p en global niv, genom internationella verenskom-melser, mste var och en ta ansvar fr sina egna vardagsval p hemmaplan. Och stder r viktiga aktrer i klimatfrgan.

Drfr har kommunfullmktige beslutat att en extra satsning ska gras p klimatfrgan i Malm under 2009. Mlgruppen fr Klimat Malm r dels Malmbor, dels olika grupper som kommer till regionen i samband med COP15.

Syftet r att sprida kunskap om effekterna av klimatfrndringarna i Malm och vad man kan gra t dem. Samtidigt vill man ocks visa upp en hel del av det som redan grs fr klimatet i Mal-m. Malm har redan i dag ett internationellt mycket gott rykte som en frebild inom hllbar stadsutveckling. Klimatkampanjen r ett stt att ytterligare ladda varumrket Malm med ett mil-j- och klimatinnehll.

Under parollen Klimat Malm kommer oli-ka klimataktiviteter lyftas under hela ret, med kulmen den 7-18 december d sjlva klimattopp-mtet ger rum i Kpenhamn. Klimat Malm fungerar som en paraplyorganisation fr klimatak-tiviteter som grs av olika aktrer i Malm - nr det handlar om klimatet s r det frsts inte bara staden sjlv som mste agera utan ven exempelvis

freningar och fretag. Samverkan r ndvndig fr att n framgng.

Fr nrvarande p gr frberedelsearbetet fr fullt. En speciell klimatsymbol har tagits fram som kan anvndas av fr att synliggra oli-ka typer av klimataktiviteter och ska anvndas till-sammans med arrangrens egen logotyp. Parallellt

Klimatet i fokus hela 2009I december i r hlls det stora klimattoppmtet i Kpenhamn, dr man rknar med att

sluta nsta globala klimatverenskommelse. Rkna med att klimatfrgan kommer att

diskuteras som aldrig frr ven i Malm.

Planering i Malm 008

tionsanlggningar inom omrdet frnybar energi. Hr handlar det om viktiga hllbarhetssatsning-ar. Satsningar som frhoppningsvis ven inspire-rar omvrlden till att strka och bredda sitt klimat- och miljansvar.

Klassrummen r bland annat till fr Malms elever och Solar City Malm men de r ven pp-na fr alla som vill lra sig mer om solenergitek-nik och hllbarhet. I pedagogiskt syfte r samtliga tekniska installationer som elledningar och venti-lationsanlggningar helt synliga fr gat. Mng-den energi som dagligen levereras via solceller och solfngare eller som fjrrvrme till Sege park kan visas p bildskrmar. Dessa energiuppgifter kan sedan anvndas i olika utbildningssammanhang. Parallellt med detta r klassrummen frberedda fr fullskaletester, provningar och utvrderingar

av exempelvis olika belysningsalternativ och golv-belggningar. Hr kan Servicefrvaltningen p ett mycket tidigt stadium bde frhandsprova och utvrdera olika koncept och lsningar. I kombina-tion med den vackra parken finns det hr gott om yttre och inre rum fr utbyte av erfarenheter och tankar.

I Sverige rder det numera en bred enighet om att hllbarhet mste vara ett vergripande ml fr samhllsutvecklingen. I detta sammanhang visar Servicefrvaltningens satsningar i Sege park att vi aktivt arbetar fr att lsa klimat- och miljproblem redan nu. Det vi redan har lst slipper vi att lmna ver till kommande generationer. Text och foto: Torsten Persson och Anders Elmqvist

Fakta COP15COP15 betyder Conference of the Parties, nr 15 i ordningen. COP r det hgsta orga-net inom FN:s Climate Change Conven-tion och bestr av miljministrar som trf-fas en gng om ret fr att diskutera kli-matutvecklingen. I r hlls mtet i Kpen-hamn den 7-18 december 2009. Mlet r komma verens om ett nytt globalt klimat-avtal som ska glla nr Kyoto-protokollet lper ut 2012.

pgr arbetet med en ny webbsida, malmo.se/kli-mat. En mobil liten utstllning ska tas fram och en enkel trycksak om klimatstaden Malm.

Mycket av grundmaterialet berknas vara klart i slutet av mars och d rknar Klimat Malm med att bli mer synliga i staden. D infaller lmpligt nog ven Earth Hour som Malm stad deltar i. De 28 mars uppmanas alla att slcka ljuset en timme, kl 20.30-21.30, i en manifestation fr klimatet.

Mest aktiviteter kommer i hst. P planerings-stadiet r ett skolmaterial, utstllningar, annons-kampanj, en klimatvnligare Malmfestival, bilaga i Vrt Malm, material till de utlndska delegater som ska bo i Malm, guidade turer i Malm, bl a med visning av nya stirlingmotorer, klimatserier, studiecirklar och mycket annat.

I projektgruppen fr Klimat Malm ingr mil-jfrvaltningen, stadsbyggnadskontoret, Malm museer, gatukontoret, stadsfastigheter och VA Syd. Sex miljoner kronor har satts av till informations-kampanjer samt projekt infr och under klimat-toppmtet.monika.mansson@malmo.se

Ministrar frn 192 olika lnder frvn-tas delta. Organisationen rknar med 12-15 000 ackrediterade p konferensomrdet Bella center, varav ca 3000 r regeringsre-presentanter och med i sjlva frhandling-arna och uppemot 5000 journalister. vri-ga r NGO:s och andra myndigheter. Mal-m kommer att anska om att finnas med

Hotellrummen i Malm r frbokade sedan lnge av COP15-organisationen.

Planering i Malm 008

(

((

((

(

(

(

(((

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

((((

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

((

(

(

(

(

(

(

((

(

(

(

(

(

(

(

(

((

((

((

((

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

((

((

((

((

((

((

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

((

(

(

(

(

(

(

(

(

(

((

((

(

( ((

((

((

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

((

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

Skala 1:20 0000 500 1000m

N

V

S

Malm Stadskarta(

((

((

(

(

(

(((

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

((((

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

((

(

(

(

(

(

(

((

(

(

(

(

(

(

(

(

((

((

((

((

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

((

((

((

((

((

((

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

((

(

(

(

(

(

(

(

(

(

((

((

(

( ((

((

((

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

((

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

Skala 1:20 0000 500 1000m

N

V

S

Malm Stadskarta

Planering i Malm 008

(

((

((

(

(

(

(((

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

((((

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

((

(

(

(

(

(

(

((

(

(

(

(

(

(

(

(

((

((

((

((

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

((

((

((

((

((

((

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

((

(

(

(

(

(

(

(

(

(

((

((

(

( ((

((

((

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

((

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

Skala 1:20 0000 500 1000m

N

V

S

Malm Stadskarta(

((

((

(

(

(

(((

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

((((

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

((

(

(

(

(

(

(

((

(

(

(

(

(

(

(

(

((

((

((

((

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

((

((

((

((

((

((

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

((

(

(

(

(

(

(

(

(

(

((

((

(

( ((

((

((

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

((

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

Skala 1:20 0000 500 1000m

N

V

S

Malm Stadskarta

Att bygga vidare p Malm som tt stad r ett av de centra-la mlen fr kommunens versiktsplanering. Strre tthet ger nrhet och minskat transportarbete, gynnar gng- och cykel-trafik, ger bttre underlag fr service och kollektivtrafik och minskar behovet av att exploatera jordbruksmark.

Malm r redan en ttbebyggd stad. Men det r inte lika ttt verallt. Inom Malm finns det stora variationer i hur intensivt marken utnyttjas.

En visuell bild av markutnyttjandet kan man f av de prickkartor ver boende och sysselsatta som stadsbyggnads-kontoret tar fram med vissa mellanrum. Den senaste visar lget i slutet av r 2006.

Fler i hamnen och byarnaDen strsta skillnaden jmfrt med motsvarande karta frn r 2002 finns i Vstra hamnen dr antalet prickar har frdubb-lats. r 2006 finns hr drygt 6 000 personer, d.v.s. lika mnga som under Kockumstiden. Men nu markerar hlften av prick-arna boende. Och omvandlingen av omrdet har bara brjat hr finns plats fr dubbelt s mnga till.

ven i Bunkeflostrand och Klagshamn har ett antal boen-de tillkommit. I Annestad har en del bostder tagits i bruk. Hr kommer Bunkeflostrand att utkas med ett omrde med hgre tthet. vriga frndringar r sm och svra att identi-fiera.

Innerstaden ttastSom kartan visar r det framfr allt i innerstaden frn Ribersborg i vster till kontinentalbanan i ster och John Ericssons vgYstadvgen i sder som det finns mnga mn-niskor per ytenhet. ven i storhusstrken mot Rosengrd, NydalaLindngen, Holma och Kroksbck r markutnytt-jandet hgt om n inte lika hgt som i innerstaden. I Husie, Limhamn och ttorterna sder om Yttre Ringvgen r det betydligt lngre mellan prickarna.

Blandning av boende och arbetsplatser finns frmst i delar av cityomrdet. Arbetsplatsomrden med hg tthet r sjuk-husomrdet (UMAS), centrala Gamla staden och Inre ham-nen. Ocks i Hamnen och Fosieby industriomrde finns det mnga arbetsplatser, men hr r de spridda p stor areal och markutnyttjandet lika lgt som i villaomrden. bertil.johansson@malmo.se

Malm ttt och glestMalm har vuxit bde med tt bebyggelse i centrum och

gles bebyggelse i byarna. Det framgr av stadsbyggnads-

kontorets senaste befolkningsprickkarta.

kartan har produCErats av karttEknikEr ann-margrEt rundqvist

i svEnskt pErspEktiv r malm En stor stad i En till ytan litEn kommun. kommunErna i storstoCkholm har dubbElt s hg tthEt som malm, vriga bEtydligt lgrE.

8 Planering i Malm 008

HYLLIE

Utbyggnaden i Hyllie r medryck-

ande och skapar nyfikenhet om

framtiden i sdra Malm. Planer och

byggprojekt gestaltas med bilder.

Aktuella aktrer och markanvisning-

ar illustreras med kartor. Utver den

utveckling som ptagligt sker i om-

rdet finns ven mer vergripande

planer och visioner fr Hyllie. De kan

tyckas svrare att sammanfatta p

ett lika bildligt och lttfattligt stt.

Men det behvs likavl en mental

karta ver Hyllies utveckling.

D Stationstorgets norra del frdig-

stlldes i samband med invigningen

av Malm Arena lt Malm stad ta

fram en informationskub p torget

som frmedlar just visionen med

Hyllies. Tre hllbara perspektiv av

det framtida Hyllie finns frdelade

p tre sidor av kuben tillsammans

med en fjrde sida som samman-

fattar centrumomrdet med en

geografisk karta. Planering i Malm

bjuder hr p textversionen av in-

formationskuben fr den som inte

redan blivit upplyst p torget.

Ett nytt centrum i norra Malm. Fr att inte tala om EuropaEn pusselbit faller p platsAtt bo och verka i Hyllie r ingen ny id. Redan fr 6 000 r sedan fanns det mnniskor som bod-de och odlade hr. Och p jrnldern var det liv och rrelse med ttbebyggda hus och grdar. Vid de arkeologiska utgrvningarna har man hittat rester av en plbyggnad i tr som inhgnade ett omrde p hela 40 000 kvadratmeter. S redan d var det hr en plats fr mten och spektakul-ra byggprojekt! I modern tid har planerna fr Hyl-lie skissats sedan mitten av 1960-talet. Mngder av olika frslag har plockats fram, allt frn 60-talets rationella planer till dagens frslag som utgr frn tankar om den blandade och mngfunktionella staden. Nr Malm nu vxer r det logiskt att Hyl-lie blir en ny del av staden. Det r helt enkelt en efterlngtad pusselbit som faller p plats.

Ett nytt centrum fr sdra MalmFr den som betraktar en karta ver Malm blir det tydligt att Hyllie fr stor betydelse fr mnga fler n de som kommer att bo, arbeta och roa sig hr. I och med att omrdet nu bebyggs fr de sd-ra delarna av staden ett naturligt centrum som bin-der ihop de omgivande bostadsomrdena Hyllie-by, Kroksbck, Holma, Kulladal, Lindeborg, Alm-vik och Lindngen. Genom att skapa flera olika frbindelser mellan de omgivande omrdena och

Hyllie, bde fr bil, cyklar och fotgngare, skapas ett nav i omrdet som p sikt kommer att skapa en positiv dynamik i hela Malm. S om du gillar Malm, kommer du att lska Hyllie.

Ett nav i resundsregionenMed Hyllie tar Malm ytterligare ett kliv nrmare Kpenhamn, bde fysiskt och mentalt. Fr de som bor och arbetar i Hyllie blir de tv stderna som delar av en helhet. Och fr de som befinner sig i regionen blir Hyllie en ny spnnande upplevelse lngs spret. Genom Hyllies strategiska lge kom-mer det sannolikt att bli en plats dr Sverige och Danmark p ett organiskt stt smlter samman, med allt vad det innebr av nya ider, upplevelser och spnnande mten. Samtidigt som den djrva arkitekturen, konserterna, sportevenemangen och de lustfyllda shoppingupplevelserna kommer att skapa en njesmagnet som drar folk frn hela regi-onen. Fr med Citytunneln ppnas nya mjlighe-ter, nr mer n 3,6 miljoner mnniskor finns inom 45-minuters restid.

En internationell scen fr upplevelserHyllie kan tyckas vara en angelgenhet fr oss som bor i Malm och Kpenhamn. Men faktum r att Hyllies lge gr det intressant fr betydligt fler. Frn station Hyllie tar det knappt 15 minu-ter till Kastrup och sedan r du ute i vrlden. Vil-ket faktiskt gr att vrlden har lika nra till Hyl-lie. resundsregionen r norra Europas mest befol-kade och Hyllie befinner sig mitt i smeten. Med en arena av internationella mtt, stjrnbestrd-da hotell, arkitektur och naturupplevelser, optimal infrastruktur och en mngd kompetenta och erfar-na mnniskor frn vrldens alla hrn blir Hyllie en perfekt plattform fr det internationella nringsli-vet och alla de som vill mta nya upplevelser. Med Hyllie stter vi Malm p kartan med full kraft.

Kuben p Stationstorget en upplyst vision om Hyllie

foto

: alb

in b

rn

mar

k

Planering i Malm 008

Kuben p Stationstorget en upplyst vision om Hyllie HYLLIENaturen r en del av Hyllie.

Kanske r det drfr s mnga nya ider spirar hr.Staden p landetHyllie vxer fram dr Malm mter landet. Det ger hela omrdet en unik nrhet till den skn-ska sltten och den obrutna horisontlinjen. I Hyl-lie bor och verkar du i en spnnande urban milj, men samtidigt har du naturen precis om hrnet. Diagonalt genom en stor del av Hyllie lper Tygel-sjstigen, en gng- och cykelvg kantad av en pil-all. Den kommer att bevaras och blir en natur-lig koppling mellan de sm byarna Bunkeflo och Vintrie, det omgivande slttlandskapet och den framvxande stadsdelen.

Det grna HyllieHyllie r granne med naturen. Men naturen stan-nar inte vid Hyllie, utan vxer in bland husen och vidare in p innergrdarna. Fr i Hyllie arbetar vi mycket med att skapa en stadsdel som r grn p alla tnkbara stt. De ppna landskapen med bondgrdar och aller i sder glider omrkligt ver i parker och grnomrden i Hyllies centrala delar. Via en spnnande vattenpark runt Hyllie vatten-torn fortstter sedan detta grna blte vidare in i Kroksbcksparken. I vstra Hylle kommer ett stort rekreationsomrde att skapa mjligheter fr

att jogga, cykla, rida eller bara ta en skn prome-nad. Men ven grdarna och gatorna kommer att bli frodiga och intima, med trddungar och all-er, sm insprngda kvartersparker och grningar. I Hyllie prglas stadsbilden av det nra och gemyt-liga, samtidigt som det vxer och frodas mellan husen.

Hyllie hller hela vgenI Hyllie gr vi vidare p Malm Stads inslagna vg om att vara vrldsledande i arbetet kring mil-jmssig hllbarhet. Det innebr till exempel att alla energisystem i Hyllie ska prglas av hllbarhet och frnyelse och att energianvndningen mini-meras. Samtidigt ska byggandet vara miljanpas-sat och sunt. Det innebr bland annat att byggher-rarna mste ta hnsyn till byggmaterialens tota-la miljbelastning, frn rvara till rivning. Natur-ligtvis arbetar ocks vi fr att skapa miljmssig hllbarhet. Bland annat ser vi till att det r gng- eller cykelavstnd till all nrservice och att gator-na formges fr lga hastigheter. Det ska vara enkelt och tryggt att g och cykla i Hyllie. Genom ett vl

utbyggt nt fr kollektivtrafik blir det dessutom nnu lttare att lta bilen st.

Grogrund fr tillvxtEn ny stadsdel vxer upp. Den r grn och den vilar p en nringsrik grund. Fast det r inte bara vackra trd och spnnande byggnader som kom-mer att sl rot. Med tanke p lget finns hr en stor potential fr ett blomstrande nringsliv. Genom Hyllies strategiska position i Malm, re-sundsregionen och norra Europa finns det goda frutsttningar att attrahera nordiska och skan-dinaviska huvudkontor eller fretag som har bde svensk och dansk personal. Och ven den utmana-de och personliga arkitekturen bidrar till att skapa spnnande omgivningar som gynnar bde rekry-tering och marknadsfring. I Hyllie kommer det dessutom att finnas en stor variation av boendefor-mer vilket i sin tur skapar en mngfald. Det gr att omrdet kan erbjuda en attraktiv blandning av ldrar, kulturer, intressen och livsstilar. Tillsam-mans bidrar det till att skapa en ekonomiskt hll-bar stadsdel.

I Hyllie suddar vi ut grnserna mellan stad och land.Och mellan mnniskor.

En mtesplats fr stadenMed Hyllie fr Malm ett nytt centrum. Det tar bara fem minuter att ta sig frn centralen med tg och det tar bara ngot lngre tid att cykla via de planerade cykelstrken eller med buss. Med tan-ke p alla de verksamheter som planeras lr det bli en strm av mnniskor som vljer att tillbringa en del av sin tid hr. Kanske ser de en match eller en konsert p Malm Arena. Eller strosar de runt i det spektakulra shoppingcentret och lngs de spnnande butiksgatorna. Eller mts de helt enkelt p det storslagna torget precis invid station Hyl-lie. Oavsett vilket kommer Hyllie att foga samman Malms olika delar p ett stt som f nog trodde var mjligt.

En samlingspunkt i sdra MalmMed sitt levande stadsliv, sina attraktiva och trygga miljer, sin nrhet till grnomrden och med bra kommunal service, bostder, butiker, restaurang-er och ett rikt idrotts- och kulturutbud blir Hyllie det naturliga centrum som sdra Malm lnge har saknat. Och av den anledningen har vi valt att for-ma Hyllie fr att stimulera det lokala mtet mel-lan mnniskor med olika kunskaper, erfarenheter

och ider. Genom att skapa frutsttningar fr en blandning av verksamheter av olika slag uppstr kontaktytor mellan mnniskor. Ngot som i sin tur leder till nya och spnnande utvecklingspro-jekt, bde kommersiella och kulturella. Det inte-grerade och blandade Hyllie kommer att kunna erbjuda en mngd olika mtesplatser och bidra till en social hllbarhet.

En port mot vrldenDet r visserligen inte alla vgar som br till Hyl-lie. Men det r nd tillrckligt mnga fr att ska-pa ett nav fr kommunikationen i regionen. Fr till Hyllie kommer du garanterat frr eller sena-re. Med flyg via Kastrup, tg via Citytunneln, med buss frn centrum och andra omrden eller med bil frn ngon av ringvgarna runt Malm. Eller varfr inte med cykel p ngon av alla de cykelle-der som kommer att strla ut frn Hyllie. P det hela taget r Hyllie befriande fritt frn grnser, bde mellan den omgivande naturen, de omkring-liggande bostadsomrdena, mellan lnder och nationaliteter. Hr fldar tankar, ider och upple-velser fritt mellan husen och mellan mnniskor i en aldrig sinande kreativ puls.

Kommunikation och dialog i alla ledHyllie r unikt p mnga stt. Men kanske fram-fr allt fr att vi aktivt har arbetat fr att skapa en socialt hllbar stadsdel som uppmuntrar till mten och dialog. Bland annat har Malm stad tillsam-mans med externa konsulter under lng tid disku-terat vilka kvaliteter som skulle prgla stadsbilden i Hyllie. Vi kom bland annat fram till att vi skulle samla bebyggelsen i naturliga kvarter, att vi skulle integrera fastigheterna med lgenheter och butiker i gatuplan och att vi skulle skapa naturliga levande strk dr trafiken var samlad. Resultatet kommer att vxa fram genom ren, och efterhand kommer visionen om Hyllie som en plats som inbjuder till spontana mten och upplevelser ta en allt tydliga-re form. Ett annat exempel p hur kommunikation och samarbete prglar Hyllies framvxt r den dia-log och samverkan vi har med aktrerna i Hyllie. Den innebar bland annat att vi p ett tidigt stadi-um bjd in dem fr att tillsammans skapa de bs-ta frutsttningarna fr att forma en stadsdel som verkligen knns naturlig och inbjudande. Det r ett samarbete fyllt av ider och visioner som kom-mer att pg lngt in i framtiden.Text: Johan Bergqvist

10 Planering i Malm 008

HYLLIE

Arbetet som ledde fram till SAMSYN HYLLIE startades genom en workshop. Brje Klingberg, fastighetsdirektr i Malm stad hade funderingar infr sammankomsten men i vrigt ett ppet fr-hllningsstt till vad den inbjudande diskussionen skulle leda till. Funderingarna handlade om star-ten p Malms nya resa som startade med visions-arbetet 1995. Fr det var ngot som hnde i Mal-m nr varvet las ner och sjlvbilden som stolt industristad suddades ut. Det symboliska varvs-omrdet lmnade inte bara ett fysiskt utrymme fr en stadsfrnyelse utan ven utrymme fr en fr-ndring i mental mening. Den malmitiska kax-igheten tog plats och en ny bild av staden brjade skapas. Dessa tankar blev ocks Brjes inledande ord till workshopen d dessa i rask takt gjorde ner-slag lngs frndringens resa med stadsfrnyelsen av Lilla Torg, Potatiskern dr det pltsligt brja-de vxa moderna sekelskiftesvillor, bostadsmssan Bo01 som besjlade hllbarhetsbegreppet, Mal-m hgskola mitt i stan och s Turning Torso som skruvade till det nnu mer.

Men Malms utveckling har inte enbart inne-burit planering och genomfrande som en tv-stegsraket. ven det ovntade och oplanerade har gtt att genomfra med kraft och lyckat resul-tat. Stapelbddsparken och Scaniabadet i Vs-tra Hamnen r tv exempel som skapats tack vare en anpassning till omvrl-dens behov och frvntning-ar. ppenhet och lyhrdhet r drfr viktigt i frndrings- och visionsarbeten, enligt Br-je och kopplade frhllningssttet till aktrerna i Hyllie och omrdets utveckling. Hans snabb-genomgng av Malms nya resa hade inget slut. Istllet stllde Brje frgan om fortsttningen till deltagarna p workshopen. Vad r Hyllies vision och vilka vrden har Hyllie som leder oss framt i historien om Malm?

Samsyn om Hyllie skapasWorkshopen tog ett kliv framt i dessa stora fr-gor och resulterade i ett samarbete mellan Malm stad och aktuella aktrer som fick namnet SAM-SYN HYLLIE. Syftet med samarbetet var att fast-stlla en vergripande hylliekommunikation i samspel med objektfringen hos respektive bygg-herre. Genom samarbetet har man nu enats om en gemensam bild av Hyllie, en nskad identitet, som tydliggr Hyllies unika mervrden och fr-delar. Att samtliga intressenter har frenats kring

ett vergripande uttryck kar marknadsfringens effektivitet liksom att Malms roll i en expansiv resundsregion frstrks och utvecklas.

Bjrn Olsson, varumrkesstra-teg p Bysted, som genomfrde en nulgesanalys och var leda-re fr workshopen sger:

- Malm str fr mycket nytnkande. Och frnd-ringsarbetet r imponerande. En av de viktiga driv-krafterna i arbetet r att den lngsiktiga stadsutveck-lingen ocks har ftt en vrdebaserad planering. Ett konkret exempel r utvecklingen i Hyllie och den identitet som ska ge omrdet bde vrde och srskilj-ning. Hr gr den vrderingstyrda utvecklingen hand i hand med den fysiska planering-en. Det r hr r ett exempel p platsutveckling, ven kallat placebranding, men metodiken r dessutom utvecklingsinriktad och tydligt integrerad i hela pla-neringsprocessen liksom frankrad i organisationen.

I SAMSYN HYLLIE sammanfattas Hyllies profil i vrdeorden Internationellt, Positiv respektls-het och En hllbar upplevelse.

Internationellt fr att Hyllie r platsen dr Mal-m mter Kpenhamn, mitt i resundsregionen. Med kommunikationen i centrum ska Hyllie vara

en som drivande kraft fr tillvxt och utveckling av det nya Malm en grnsverskridande plats med hela vrlden som arena.

I en anda av respektlshet r Hyllie ett resultat av malmitiskt entreprenrskap, under drygt ett decennium frvandlat Malm i grunden. Hyllie fullfljer Vstra Hamnen, Malm hgskola, Tur-ning Torso och den nya attityd som nu r malmi-tisk: ingenting r omjligt!

Malm prioriterar milj och hllbar utveckling vilket kommer till uttryck och kan upplevas i Hyl-lie i samspel med bde ekonomisk och social hll-barhet. Hyllie r platsen fr en mngfald av upple-

velser i det varaktiga perspektivet en hllbar upplevelse fr posi-tiva mnniskor.

Hyllie Infocenter ppnar i Malm ArenaFr nrvarnade har 18 aktrer/byggherrar trf-fat samarbetsavtal med Malm stad. Med ver-enskommelsen stller man sig bakom SAMSYN HYLLIE och deltar i finansieringen av den gemen-samma kommunikationen och Hyllie Infocen-ter. Deltagarna ingr i en referensgrupp som inom sig har utsett en marknadsfringsgrupp med man-dat att genomfra av en rad insatser och aktivte-ter. En av tgrderna r en gemensam broschyr och webbplats. Men den strsta satsningen r Hyl-

- en framgng i HyllieHelhetssyn och partnerskap r viktiga framgngsfaktorer fr ett omrde i utveckling. Det har

staden tagit fasta p nr det gller utvecklingsomrdet i Hyllie. Som ledande aktr initierade Malm

stad i brjan av 2008 ett samarbete med aktuella aktrer och byggherrar i omrdet med syfte att

frtydliga strategier och visioner fr Hyllie i ett sammankopplat tillvxt- och varumrkesperspektiv.

SAMSYN HYLLIE r namnet p samarbetet som nu resulterat i en gemensam vision och

kommunikationsgrund fr marknadsfringen av det nya Hyllie.

Samsyn och samarbete

ppenhet och lyhrdhet r viktigt i

frndrings- och visionsarbeten

Malm str fr mycket nytnkande och

frndringsarbetet r imponerande

Planering i Malm 008 11

mEd kommunikationEn i CEntrum ska hylliE vara En drivandE kraft fr tillvxt oCh hllbar utvECkling av dEt nya malm En grnsvErskridandE plats mEd hEla vrldEn som arEna.

dEn gEmEnsamma visionEn om hylliE.

HYLLIE

lie Infocenter, en 540 kvm stor utstllningslokal i bottenvningen p Malm Arena som kommer att invigas under vren. Hr kommer en visions-utstllning om Hyllie att visas tillsammans med en hylliemodell i skala 1:400 ver hela utveck-lingsomrdet, frn Holma och Kroksbck i norr till Yttre ringvgen i sder. Lokalen kommer ock-s att vara en mtesplats fr forum och semina-rier arrangerade av Malm stad och aktuella akt-rer. Dessutom kommer lokalen att fungera som ett showroom fr varje enskild byggherre dr mjlig-heten finns att presentera sitt eget projekt och i en strre kontext frmedla de mervrden Hyllie ger med sin unika plats i regionen.

- Vi mste vara lyhrda och ppna mot omvrldens intressen och frvntningar p omrdet. Vi ms-te ocks vara ppna fr andras delaktighet i det som ska vxa fram. Hade vi inte varit det, d hade inte utvecklingen i Hyllie sett ut som den gr idag. SAM-SYN HYLLIE r ytterligare ett steg framt i Malms nya resa, menar Brje. maria.nyman@malmo.se

Foto: Perry Nordeng

1 Planering i Malm 008

HYLLIE

Stationstorget r en viktig knutpunkt i Hyllies nya centrumomrde. Hr kommer huvudgator och strk att sammanstrla med intilliggande publi-ka byggnader som Malm Arena, shoppingcen-tret Emporia och ett hotell. Torget kommer ocks omslutas av Point Hyllie, ett aktuellt byggprojekt bestende av fyra huskroppar. Och mitt p torget byggs nu ven ankomsthallen och entrn ner till citytunnelns station. Drfr kommer Stationstor-get ocks bli en viktig knutpunkt fr Malmborna och hela regionen.

Med denna centrala och sammanhllande funk-tion fr Stationstorget har Malm stads ambitio-ner tidigt i planeringen varit att skapa en tilltalande och stimulerande milj dr mnniskor vill stanna, uppehlla sig och vistas fr en lngre stund. Fr-utom att binda samman och harmoniera med en komplex omgivning har ocks viljan funnits att ge Stationstorget en egen karaktr med mjligheter att anvndas fr mnga olika ndaml. I slutet av 2006 anordnade drfr Malm stad via Gatukon-toret en formgivningstvling fr att f intressanta frslag p gestaltningen av det nya torget.

Natur och kultur i tv skikt Vinnaren av tvlingen blev SWECO Architec-ts med frslaget Fagus, som betyder bok p latin. Stationstorgets yta p 11 000 kvm kan jmf-ras med Gustav Adolfs torg i centrala Malm eller Piazza San Marco i Venedig. P denna kommer bokskogen bli en praktisk lsning fr att bland annat hantera vind, ljus och skugga och fr att skapa balans mellan de stora byggnaderna som ska omsluta torget. Men ocks en lsning som bert-tar om naturen och kulturen, liggande p varandra i tv skikt. Genom torgytans belggning kommer trden att planteras och st i slitsar fr att trnga upp ur naturen underifrn. Utformningen skapar ocks sm glntor med plats fr vila och vistelse. Belggningen i svensk granit och norsk glimmer-skiffer bildar ett golv med stark karaktr som till-sammans med bokskogen kommer att gra Sta-tionstorget till en spnnande plats.

Frn Berlin till HyllieDen 15 januari anlnde de fyra frsta boktrden till Hyllie. 30 r gamla trd mellan 6 och 9 meter, noga utvalda frn en plantskola i Berlin fr att direkt planteras p Stationstorget och de frsta av ca 30 bokar som tillsammans ska bilda den plane-rade bokskogen. P plats fanns landskapsarkitekt Thorbjrn Andersson frn SWECO Architects, som formgett torget med den sknska bokskogen som grundid.

De hr trden kommer att behandlas som bbisar i kuvs. Innanfr barken p varje trd kommer det sit-ta en liten fuktighetsmtare som talar om hur trdet mr, Thorbjrn Andersson.

Normalt planterar man yngre trd. Men vi ville inte vnta 30 r, utan f effekt direkt, Henry Pers-son p ISS Landscaping, som ocks var p plats fr att ta emot och plantera de stora trden.

Eva Delshammar, landskapsarkitekt p Gatukon-toret och projektledare fr Stationstorgets utform-ning menar att valet av boktrd bde r kaxigt och kontroversiellt. Stationstorget r antagligen det frsta torget i Sverige, kanske i vrlden, som kan skryta med boktrd. Anledningen r att boken r ett utprglat skogstrd och just drfr blir plante-ringen av boktrden ocks en utmaning.

Vi har jobbat otroligt mycket med att hitta lsning-ar under markytan i jorden fr att terskapa den milj som trden trivs och vxer bst i, sger Eva Delshammar.

Det handlar om att skapa luft och utrymmen fr trdens rtter, vilket grs genom s kallad skel-lettjord. Det r vxtbddar i hrdgjorda ytor som ger trdens rtter utrymme samtidigt som den ska vara brande av den ovanliggande markytan.

Stationstorget vxer med bokskogDe frsta trden till en blivande bokskog r nu planterade p Stationstor-

get i Hyllie. Noga utvalda frn en plantskola i Berlin anlnde fyra boktrd,

30 r gamla, i mitten av januari fr att direktplanteras p torget vid Malm

Arena. Trdvalet r bde kaxigt och kontroversiellt. Ett torg med bokar finns

inte ngon annanstans, varken i Sverige eller i vriga vrlden.

Ls mer om Stationstorget och Fagus p malmo.se/hyllievang

Frdigvxt 2010Med sin bokskog kommer Stationstorget st fr-digstllt i december 2010. Torgets frsta byggetapp stod klar redan i november 2008 d Malm Are-na invigdes. Den omfattar torgytan vid arenans entr, med plats fr torgets frsta rum. Hr har de fyra trden planterats i en rad, jmsides med en bokhck och sittbnk, med trbelggning och ljus-sttning som en snygg inramning. Hyllie centrum som utvecklas med bde skandinavisk och inter-nationell prgel har drmed ocks ftt ett sknskt inslag i sitt hjrta.maria.nyman@malmo.se

Boks

kog

p H

yllie

stat

ions

torg

med

om

krin

glig

gand

e Po

int H

yllie

och

ank

omst

halle

n til

l City

tunn

eln.

Illus

trat

ion:

Cad

wal

k M

edia

Planering i Malm 008 1

HYLLIE

Midroc planerar fr Hyllie mssaMidroc Property Development kommer att starta byggandet av Malms nya mssanlggning

2011. Tanken r att de frsta mssorna ska kunna genomfras vid rsskiftet 2011/2012. Det

internationella mssarrangemangsfretaget Easyfairs kommer att driva den 15 000 m2 stora

anlggningen som placeras vid Hyllie i Malm

Planeringen av den nya msshallen vid Hyllie kan nu komma igng p allvar, menar Magnus Skild, vd i Midroc Property Development. Lget r extremt bra vid citytunnelstationen i Hyllie. Vi rknar med att kunna samarbeta med Malm Are-na avseende evenemangsplanering, restaurangverk-samhet och nyttjande av ytor. Dessutom kan vi uppn synergieffekter med World Trade Centers verksamhet, som ocks gs av Midroc.

Mssanlggningen placeras nra Malm Arena. Den kommer att best av en msshall p 15 000 kvm, servicelokaler p 2 000 kvm samt konferens-avdelning och kontor p 1 000 kvm. I anslutning till msshallen ska ytterligare ca 4 000 kvm lokaler uppfras fr kontor/handel/service. Midroc avser att brja bygga under 2011, under frutsttning att ndvndiga myndighetsbeslut fattas.

- Som internationellt mssfretag tror vi p Easyfairs att Malm och resund r Nordens mest expansiva region i framtiden, sger Peter Wanderydz, vd fr Easyfairs i Norden. Vi gr redan idag mellan fem och sju fackmssor rligen i Malm, och vi avser att ka vrt engagemang. Drfr r det naturligt att vi ven tar manage-ment-ansvaret fr den nya multihallen som byggs i Hyllie. Frutom egna mssor s ser vi stora mj-ligheter att locka till oss andra typer av events, som strre kongresser och idrottstvlingar, tillsammans med Malm Arena.

Nyckelord fr mssanlggningen r flexibili-tet, multifunktion, effektivitet och rimlig hyres-sttning. Msshallen ska utfras som en multi-hall fr mnga anvndningsomrden. Anlgg-ningen frbereds fr idrottsutvning, ssom vol-leyboll, handboll och badminton. P s stt kan den anvndas under de delar av ret d traditionell mssverksamhet inte bedrivs. Msshallen kom-mer ocks att kunna anvndas fr mindre konser-ter, stormten samt fretagsevents. Mssytan kom-mer dessutom att kunna delas upp i tv delar s att flera aktiviteter kan genomfras samtidigt. Den utrustas ocks med s k teleskoplktare med sam-manlagt 500 platser.karin.skiold@midroc.se

1 Planering i Malm 008

Satsning fr mer VlfrdDet var i mars 2004 som kommunstyrelsen och kommunfullmktige godknde handlingspla-nen, Vlfrd fr alla det dubbla tagandet. Idn var att med gemensamma krafter komma till rtta med den ojmnt frdelade vlfrden. Arbetet dela-des upp i fem arbetsgrupper fr att bryta utanfr-skapet och segregationen, f ner brottsligheten och stimulera den ekonomiska tillvxten.

Nu avslutas arbetet i grupperna och insatserna summeras. P en konferens i oktober samlades fr-valtningschefer och inblandade i arbetet med VFA.

Ljusare arbetsmarknad under VFA-renEva Ahlgren som varit ordfrande i gruppen fr arbete och sysselsttning kommenterade arbetet. Jag tycker att vi kan knna oss stolta ver vad vi

stadkommit, men absolut inte njda. Det ter-str mycket att gra nnu.

Det har blivit bttre p arbetsmarknaden i Malm. Antalet personer som behvde std via Arbets- och utvecklingscentra r 4 000 frre n frra ret. Och det r framfrallt satsningarna p ungdomar som varit lyckosam. Vi har blivit bttre p att mta ungdomarna dr

de faktiskt befinner sig. Vi har haft uppskande verksamhet p gym och vi har varit ute p olika mtesplatser och i butiker.

Det r ltt att presentera positiva siffror nr man arbetat i en hgkonjunktur, menar Eva Ahlgren. Men fr framtiden finns det bara en vg. Det kommunvergripande arbetet mste g

vidare. De metoder som varit lyckosamma br lyftas och vi mste hela tiden utvrdera vad vi gr. Vi mste ocks bli bttre p att f in nyan-lnda p arbetsmarknaden.

Viktigt att bygga ihop MalmFr arbetsgruppen som hanterat boende och mtesplatser inom ramen fr VFA, r resulta-ten positiva. I alla fall om man tittar p de upp-satta mlen fr antalet bostder som skulle byg-gas. Dremot kvarstr det faktum att det finns bostadslsa i Malm och att segregationen mellan malmborna fortfarande r stor. Christer Larsson har lett arbetet i gruppen. Den stora utmaningen r hur vi gr vidare.

Arbetet slutar ju inte bara fr att handlingspla-nen r avklarad.

Christer Larsson pongterar vikten av att bygga ihop de olika delarna av staden, frtta och sudda ut de socioekonomiska grnserna. Det finns inga quick-fix-lsningar. Det handlar

om att tnka lngsiktigt, socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Det betyder planering.

Och Christer Larsson tror p goda grannar och offentliga mtesplatser.

Det skapar trygghet nr man anvnder de offentliga rummen s att alla kan ta del av dem. Biblioteket r ett bra exempel. Det finns mnga fler. Bygger man dessutom ihop staden suddar man ut de grnser som finns.

Nytnkande fr trygghetNr debatten om ungdomsvld och kande kri-minalitet var som hetast uppfattades Malm som en otrygg stad. Inom ramen fr VFA har arbe-tet med att ka tryggheten drfr varit intensivt. Fokus har legat p samarbete mellan framfr allt kommunen och polisen. Frra ret permanentades den framgngsrika Rnkommissionen och blev en ungdomsrotel p polisen. Dessutom visar samver-kan mellan skola, socialtjnst och polis (SSP) goda resultat. Det beror p att vi nu tar helhetsgrepp. Det ka-

de samarbetet mellan myndigheter har helt klart varit avgrande, sger Rolf Jonsson, som lett arbetet i trygghetsgruppen.

Det nya Tiopunktsprogrammet som infrdes frra ret r unikt i landet och bygger ven det p sam-arbete mellan polisen och Malm stad. Det hand-lar bde om riktade insatser mot till exempel dro-ger, men ocks om frebyggande arbete, till exem-pel bland barn som befinner sig i riskzon. Och s handlar det om kommunikation och om att f alla stadsdelar i Malm delaktiga. Kirseberg utsgs som pilotprojekt fr satsningen Hej stadsdel.De tillvxtskapande tgrder som startats i Malm r resultatet av ett nra samarbete mellan stadens fretagare och nringslivskontoret. Under 2005 och 2006 gjordes en kartlggning bland Malms fretagare, om vilka frgor som engagerade mest. En lista gjordes med tio insatser som fretagar-na tyckte var viktigast fr att stimulera tillvxten i kommunen. Det har varit avgrande fr utvecklingen att ini-

tiativen kommit frn fretagarna sjlva, sger Bjrn Bergman som lett arbetet i gruppen fr tillvxt.

Fretag flyttar till MalmNyfretagandet kar och fler fretag flyttar hit. Tillvxtkurvorna fr Malm pekar uppt 2008. Fler fretag flyttar hit och stora fretag flyttar sina huvudkontor till regionen. Om det beror p nringslivskontorets insatser

eller inte r svrt att bedma, menar Bjrn Berg-man. Men det r oavsett gldjande.

Nu kommer arbetet som pgtt under handlings-planen Vlfrd fr alla, att verg i ordinarie verk-samhet. Det handlar om att fortstta skapa mten och ppna upp fr kontakter. Men det handlar ocks om att kommunen ska blir mer lyhrd fr

fretagens behov. Speciellt i en tid som hrdnar. Vi gr in i en ny period nu och behver styrka

att mta nya svrigheter. Det kan vi bara gra genom att fortstta samarbeta.

Fr f elever klarar godknt efter nianNr arbetet inom VFA inleddes fr fyra r sedan var mlet att fler elever i Malm skulle klara beh-righeten till de nationella gymnasieprogrammen. Sedan 2003 har siffrorna inte kat, men inte hel-ler minskat s mycket som kommunen hoppats p. Fortfarande r det fr mnga elever som inte kla-rar behrigheten. Och Anders Malmquist anser att det inte finns ngot entydigt svar p varfr. Sam-tidigt finns det ocks positiva resultat som hgre genomsnittligt betygsresultat och att de senaste attitydunderskningarna visar att skolket minskat och att trivseln i skolorna kat. Vi arbetar fr att hitta en frklaring som hller

men satsar samtidigt p att arbeta vidare p den inslagna vgen och fr att hitta nya metoder.

Fr framtiden r det ndvndigt att fortstta intensivsatsa fr att fler ska klara betygen. Arbe-tet i de olika stadsdelarna r viktigt, menar Anders Malmquist, men det finns ett stort behov av hel-hetstnk fr hela staden. Det r viktigt med samsyn och att det finns en

gemensam viljeriktning. Arbetet inom Vlfrd fr alla har varit betydelsefullt, men det viktigas-te nu r att det fngas upp i den ordinarie verk-samheten.

Vinster ven om mlen inte nddesStadsdirektr Inger Nilsson avslutar med att reflek-tera kring de uppsatta mlen och menar att det tar tid att vnda en koloss. Mjligen var det naivt att stta s hga ml som

vi gjorde. Men vi ska vara stolta ven om vi inte ndde hela vgen. Frvaltningarna samarbetar, vi delar varandras vardag. Nu vntar nya utma-ningar. Men det ska vi klara tillsammans.

Agneta Nordin

Stolta ver arbetet men inte njda med resultatetVlfrd fr alla r mlet fr Malm. Mycket har stadkommits under de fyra r som arbetet p-

gtt i de olika arbetsgrupperna, men det terstr en hel del nr handlingsplanen avslutas. Stads-

direktr Inger Nilsson summerar. Vi kommer att fortstta fokusera p de viktigaste frgorna

och kmpa med det som terstr att gra.

Vlfrd fr alla

Planering i Malm 008 1

UTM

RKELSER

Det r Arena fr Tillvxt och SWECO EuroFutures som utser pristagaren och priset delades ut av

nringsminister Maud Olofsson i anslutning till Swedbanks konferens Vrt Ekonomiska Lge p

Kungliga Operan i Stockholm.

Kriterierna fr att vlja ut rets Tillvxtkommun utgr frn en kvantitativ bedmning av befolk-ningsfrndring samt frndring av skattekraft och sysselsttning. Drutver grs en kvalitativ bedmning utifrn i frsta hand politisk ledning, samarbetsfrmga, kommunalt utvecklingsarbete och nytnkande.- Det r allts mycket hga meriter som krvs och det gr att priset knns extra fint att f, sger Ilmar Reepalu.

Motiveringen till priset lyder:Malm stad har p ett konsekvent och mlmed-vetet stt arbetat fr att bli en attraktiv knutpunkt

Malm rets Tillvxtkommun

i resundsregionen. Satsningar p infrastruktur i regionen har vidgat arbetsmarknaden och sam-manfogat Skne och Sjlland. Staden har under ett par decennier genomgtt en kraftfull och med-veten strukturomvandling av bde nringsliv och den fysiska miljn. Nringslivet har diversifierats och utvecklats samtidigt som samhllsbyggandet utgjort en viktig kraft fr stadens omvandling. Sta-den vgar utmana och sticka ut fr att stta varu-mrket Malm p kartan. Malm Hgskola har under sina drygt 10 r etablerat sig som en natur-lig part tillsammans med regionens nringsliv och staden. Hgskolan utgr en viktig del i satsningen p att bygga en kunskapsmilj. Trots stora sociala

utmaningar har Malm utmrkt sig genom hga ambitioner fr integration och kulturell mngfald. En viktig del av framgngarna fr Malms utveck-ling str att finna i det politiska ledarskapet. Ett ledarskap som pragmatiskt kombinerat ett regio-nalt perspektiv ver nationsgrns med ett lokalt fokus.

- Vldigt fina omdmen som gr att vi som Mal-mbor har anledning att knna oss mycket hedrade och stolta och som ger oss inspiration till att fortstta p den framgngslinje som de senaste tio-femton ren har prglat Malm, sger Ilmar Reepalu.

Helgopriset r Sveriges strsta arkitekturpris och delas r 2009 ut fr fjrde gngen. Den fjrde omgngen inleddes under 2008 med att frslag till pristagare lmnades in till juryn som under hsten valde att nominera tio objekt. Priset ges fr bs-ta restaurering, komplettering, ombyggnad eller tillbyggnad av ett ldre byggnadsverk. Byggna-den mste ligga i Sverige, men behver inte gas av staten eller det allmnna, vara kulturskyddat eller klassat som byggnadsminne.

Priset bestr av en plakett som ska fstas p byggnadsverket och en prissumma p 150 000 kronor.

Frutom fyra deltagare frn Statens fastighets-verk bestr juryn av representanter frn Sveriges arkitekter, Riksantikvariembetet och Konsthg-skolans avdelning fr restaureringskonst.

Helgopriset till KatrinetorpHelgojuryns motiveringstra magasinet p Katrinetorpsgrd vinner Helgopriset 2008 som exponent fr en lng-siktig och lyhrd renoveringsstrategi fr gr-den i sin helhet dr nya funktioner frs in i en gammal anlggning. Magasinets autentici-tet har bevarats och de nya funktionerna har givits en ram som r bde unik och charme-rande.

Planprisjuryn betonade bde Malms arbetsstt och sjlva resultatet. Politiskt antagna program som anger inriktning och lngsiktig styrning, kon-kreta tgrdsprogram ofta framtagna i dialog med malmborna, vackra och spnnande nya offentli-ga rum fr alla Malmbor men ocks med speci-ell inriktning p barn och unga. Malms stadsrum har ocks fyllts med lockande nyskapande installa-tioner och arrangemang.

Malm stad arbetar sedan 1993 medvetet och systematiskt fr att det offentliga rummet ska bli attraktivt och ppnas fr nya anvndare i hela sta-den, bde i dess nya och gamla delar. Offentli-

ga rum med goda frutsttningar fr mnskliga mten skapas genom delaktighet och inflytande frn medborgarna.

Utgngspunkten r Stadsmiljprogrammet som tagits fram i samverkan mellan gatukontoret, stadsbyggnadskontoret och kulturfrvaltningen. I det vidare arbetet har det offentliga rummets bety-delse fr att uppn stadens vergripande ml att minska segregationen och bygga en attraktiv, grn och trygg kunskapsstad befsts i kommunens stra-tegiska arbete.cecilia.hansson@malmo.se

Sveriges Arkitekters planpris 2008Motivering:Malm stad tilldelas Sveriges Arkitekters Plan-pris 2008 fr sin utveckling av strategin att anvnda det offentliga rummet fr att stdja stadens utveckling. Arbetet pekar p de offent-liga rummens betydelse fr social mngfald, innovationskultur, attraktivitet och en lngsik-tigt hllbar stadsutveckling i en kunskapseko-nomi. Ett gediget och fredmligt planerings-arbete ver traditionella frvaltningsgrnser frn versiktlig planering till genomfrande p plats dr medborgarnas delaktighet och infly-tande haft en betydelsefull roll.

Malm stad har tilldelats Sveriges Arkitekters planpris fr sitt strategiska

och framgngsrika arbete med att utveckla Malms offentliga rum under

en lng fljd av r.

Ansvariga fr planeringenStadsbyggnadskontoret genom Cecilia Hansson, arkitekt SAR/MSA. Stadsmiljavdelningen vid Malm stads gatukontor genom stadstrdgrdsmstare Gunnar Ericson, projektledare Maria Sundell-Isling och programarkitekt Camilla Andersson, landskapsarkitekter LAR/MSA. Kulturfrvaltningen genom stadsantikvarie Anders Reisnert.

1 Planering i Malm 008

Dragrkajen

Just nu pgr parallella uppdrag fr Dragrkajen i Limhamn. Fyra arki-tektkontor Fojab, Juul & Frost, Kanozi och Sweco - har inbjudits att medverka. Syftet r att f fram skiss-frslag p hur Dragrkajen (resterna av frjelget fr den nedlagda Lim-hamn-Dragrlinjen), kvarteret Gr-sejen, grningen ster om Grse-jen samt del av vgen ska se ut och fungera i framtiden. Kontoren har i uppdrag att presentera frslag p omrdets plan- och volymmssiga struktur och beskriva sina ider om bebyggelsens och den yttre miljns karaktr och anvndning.

PARA

LLELLA U

PPDRA

Gfojab arkitEktEr juul & frost

kanozi arkitEktErswECo

Uppdragsomrdet omges av flera vitt skilda strukturer; den idylliska fiskehamnen, det storskaliga indu-striomrdet och Limhamns traditio-nella bostadsbebyggelse - allt allde-les intill. En central uppgift blir att gestalta omrdets funktion som lnk, bde mellan olika bebyggelsestruk-turer och mellan fastland och . En viktig frutsttning i uppdraget r ocks att omrdet ges stor tillgng-lighet fr allmnheten; kajen med sin eftermiddagssol och utsikt ver hod-dorna kommer alldeles skert att bli ett populrt promenadstrk fr lim-hamnsborna.ella.swahn@malmo.se

PARALLELLA UPPDRAG innebr att en bestllare ger uppdrag, avseende ett och samma projekt, till flera arkitektfretag samtidigt. Vid parallella uppdrag arbetar arkitektfretagen i ppen dialog med bestllaren, som p s stt fljer och pverkar arkitekternas arbete under uppdragets gng.

Klla: Sveriges Arkitekter

Planering i Malm 008 1

Fyra visioner om VarvsstadenMalm stad har tillsammans med fastighetsgaren PEAB brjat utveckla Kockums industriomrde

till en ny attraktiv stadsdel, Varvsstaden. Fyra arkitektfrslag har tagits fram som ett frsta steg i en

lng planeringsprocess, dr planprogram, och till sist detaljplaner och byggprojekt kommer att forma

Varvstaden.

Arkitekternas uppdrag syftade till att f under-lag och ider till Varvsstadens utformning och uttryck. Hur kommer man dit? Vad mter man dr? Hur kan Varvsstaden fylla sin funktion av lnk mellan centrum och Vstra Hamnen?

Utbygganden av Varvsstaden kommer att ske i mnga etapper. Nrmast klaffbron ppnar SVT sina nya lokaler vren 2010. I intilliggande hus planeras det fr ett Moving Media City (MMC), ett kluster fr mediefretag. Den Lilla Dockan frn 1857 kommer att iordningstllas och bli ett offentligt rum fr Malmborna.

Industriproduktionen flyttar frn Varvsstaden senast r 2013. D kan nya etapper av Varvsstaden brja byggas. Under utbyggnadstiden kommer till-flliga aktiviteter pg i de gamla hallarna. Frst om kanske 20-30 r r Varvsstaden fullt utbyggt.

Stadsplaneringens humanistiska sida betonas i Program fr Varvsstaden som de fyra arkitekter-na skissat utifrn. Stadsrummet som en komplex och spnningsfull mtesplats, olikartade platser i en funktionsblandad stadsdel, en plats fr hela Malm r saker som tas upp i Vrdegrunden, pro-grammets fundament. Fr att inte glmma ekolo-gin som skall integreras i den tta och grna cykel-staden. Industribebyggelsens vrde r en annan del. Blanda gammalt och nytt, lt det nya vxa ur det gamla, sger programmet.

Med arkitektfrslagen r inget r frdigt eller avslutat. Frslagen visar ider, de stora linjerna och mjliga utvecklingsvgar. Nu vidtar fortsatt reflek-tion och begrundan och nya initativ p vgen mot tillkomsten av en ny stadsdel.

PARA

LLELLA U

PPDRA

G

havet och parkerna

staden

byggnaderna

6

13

7

9

10

11

12

11

2

1

8

3

14

4

Kungsparken och Slottsparken med Slottstrdgrden och Malm Muser

Ribersborgs rekreationsomrde; badstrnder, flt, kallbadhus och strand-promenad

Scaniaparken med Scania-/Djuphavsbadet

Kajpromenaden och Daniaparken

p Bo01-omrdet

Smbtshamn Vstra Hamnen

Varvsparken

Kanal och inre hamnbassnger; promenadstrk, smbtar, fiskehandel, kajak- och roddklubbar

Stapelbddsparken/Skateparken

Vstra Hamnen;DockanKockums varvsomrde / VarvsstadenBo01

Gamla staden / stadskrnan:Lilla torgGamla vsterStortorget

Universitetsholmen:Konsert, kongress, hotellBagers plats

Malm C resp Bagers plats, Uppgngar till Citytunnelstationen

1 Moving Media City2 Omrde fr industriproduktion idag3 Kv Tyfonen, Meeting Point Malm4 Posthuset med postplatsen5 Gngtappen6 Skolan Gddan7 Lantmnnen Cerealias kvarn8 Malm hgskola / Lrarhgskolan9 Kv Nereus, nytt kontorshus10 Nya Hovrtten11 Tornhuset 12 Malmhus Slott13 Turning Torso14 Malm Centralstation

5

18 Planering i Malm 008

Entasis arkitekterFrslaget tar sats i de stora hallarnas enorma voly-mer. Fascinerande byggnader, men samtidigt svra att bevara med sina stlkonstruktioner. De erstts drfr av en ny byggnadsstruktur, en kopia med samma utstrckning och gigantiska volym.

Ett sammanhllande hlje av perforerad plt i olika mnster samlar de nya hallarnas gestalt. Inu-ti finns en tt kasbah, en labyrint av passager och sm offentliga grdar med olika karaktrer, som kantas av affrer, restauranger och verksamheter. Man kan leta sig igenom labyrinten, som r helt bilfri, g eller cykla, stanna upp och vila.

Hgre upp i hallarna finns kontor och bost-der. Rakt igenom lper ett grnt ttt rum med buss eller sprvagn och hr bevaras de gamla hall-konstruktionerna. Den grna hallen fortstter i ett nytt parkrum och vidare upp mot Stabelbddspar-ken.

Kasbahn letar sig i ster ut mot Stora Varvs-bassngens hamnrum som aktiveras med sm-btar, hamnbad och en stor byggnad ute i vatt-net, fr hotell, vandrarhem, konsthall och musik-hus. Runtom Kasbahn gr gator med biltrafik och utanfr vidtar lga hus med bostder och verksam-heter.

Den tta staden, medeltidsstaden, hamnens stora skala och den ldre industrins vackra tegel-byggnader skall i framtidens Varvsstaden finnas samlat i en ny stadsstruktur, sger Entasis arkitek-ter om sitt frslag.

Vandkunsten arkitekterSkapandet av Kockums plats r krnan i Vand-kunstens frslag. En stor samlande plats bildas, dr varvshallarnas stlkonstruktioner str som skelett-skulpturer. Idn r att vrnga ut och in - dagens hallar blir en ppen plats, strre n Stortorget. En plats fr olika hndelser och evenemang, stora och sm. Att skapa en tydlig arkitektonisk skrnings-punkt fr en levande och mngfaldig ny stadsdel genom etableringen av ett nytt offentligt stadsrum med sin egen identiteten historieberttelse som inte romantiserar, men bygger vidare... sger arki-tekterna i sin frslagsbeskrivning.

I de gamla hallkonstruktionerna hnger box-ar cafer och restauranger och verksamheter. Nya gngbroar byggs mellan stlpelarna. Buss eller sprvagn korsar platsen.

Kockums plats delas i tv delar: den lgre i vs-ter rymmer en skogsliknande park. Hr finns en hngande trdgrd och boxar i luften. I platsens stra del str de hgsta konstruktionerna. Hr finns utrymme fr strre evenemang. Platsen pp-nar sig mot Experimentariet, en byggnad med offentliga aktiviteter, p den nya n i hamnbas-sngen och vidare mot centrum.

Runt platsen samlas restauranger, cafer och affrer. Husen bildar en tt vgg med sm gatpp-ningar att leta sig ut igenom, sedan fljer tta kvar-ter och gator med hus 5 vningar hga. I de lgre vningarna finns verksamheter, hgre upp bostder.

PARA

LLELLA U

PPDRA

G

Planering i Malm 008 1

Gehl Architects, White arkitekterRelations- och Ntverksstaden det r frslagets vision om Varvsstaden. En vision som skall hllas vid liv under en lngsiktig utveckling. Varvssta-den skall bli ungefr som en facebook, sger arki-tekterna, en plattform fr mnniskor och kontak-terbde fysiskt och mentalt.

Ngra styrande utbyggnadskoncept skall etable-ras: Access - en ppen, integrerad stad med mtes-platser, Crossover - multifunktionellt, gammalt och nytt, Inside-Out - aktiva stadsrum, Generators ankarpunkter, ntverk, innovation.

Ett ntverk av offentliga rum och strk r stom-men i frslaget. Vart och ett av dem har sin karak-tr och mening. Bebyggelsens typologi skiftar fr varje strk.

Multilnken r ett urbant stadsrum frn cen-trum ut mot Bo01. Det kopplar samman alla sta-dens aktiviter och innehller handel, verksamheter och en del boende. Vid de ldre tegelhallarna intill Multilnken skapas Innovationskvarteret, med egen karaktr. Hr rr sig studenter och hr finns frmst kulturella verksamheter och det planerade Moving Media City. Centralt st-vstligt gr Den Inre Vandringen, ett grnt strk frn hamnbas-sngen bort mot Bo01. P den r upphngt lug-nare kvarter med mer bostder i lgre hjd, 3-5 vningar. Den Bla kanten r stadsrummen kring

vattenrummen, med aktiva och spnnande platser fr nje, kultur, bad, utstllningar och nattliv. Tra-versen bildar ett rum fr buss eller sprvg lngs

en av de gamla stora traverserna. I hela Varvssta-den gller shared space, dvs bilar fr rra sig p gendes och cyklisters villkor.

Juul/Frost arkitekterGenom en friskrning lngs den tidigare kustlin-jen, och en samling av de omkringliggande stads-delarnas linjer och skala skapas en ny central och tillgnglig i Malms existerande plater av ar, inleder Juul/Frost Arkitekter beskrivningen av sitt arbete.

En ny kanal byggs, och en skapas. Lngs kanalernas kanter bildas platser, kajer och parker dr malmborna kan stanna upp p vg ut mot Vstra Hamnen eller in mot centrum.

Mitt p n: tv sammanhngande centrala platser, som i en medeltidsstad. Gator och platser korsar i olika riktningar. De vrids och man fr g runt hrnet fr att se lngre fram. Man kan rra sig fritt i ett spektrum av gator i olika riktningar.

Kvarterens ppna grdar r upphjda en vning frn gatan. Mot gatan ligger lokaler och affrer, innanfr i krnan parkering. Kvarteren kan bebyg-gas p olika stt. verallt mjliggrs fr en mixed use av bostder, handel och verksamheter. Balan-sen beror av hur framtidens marknad ser ut.

Frslaget fresprkar en hg exploatering som frverkligas i etapper. Frst str de stora hallarna kvar, och i kanten kring existerande gator byggs hgre hus om 7-10 vningar.

I etapp tv byggs kanalen och en del av den nya Varvsn dr husen r lgre med 5-6 vningar. Buss eller sprvagn anlggs genom omrdet.

I den frdiga Varvstaden finns en del ldre hal-lar kvar utspridda i stadsdelen, medan en del av de strre rivs, och den centrala bilfria platsen i hjrtat av Varvsstaden frdigstlls.

PARA

LLELLA U

PPDRA

G

0 Planering i Malm 008

Vstra Dockan

Uppdragsomrdet ligger vster om Dockan i Vs-tra Hamnen och omfattar en yta om ca 300 000 kvm. JM, Peab och Wihlborgs utvecklar omrdet tillsammans inom utvecklingsfretaget Dockan Exploatering AB som ocks str som bestllare av de parallella uppdragen. Programmet har utarbe-tats gemensamt av Malm stad, Dockan Exploate-ring AB och Gehl Architects.

UppdragetOmrdet prglas idag av sina stora industribygg-nader dr de flesta r fyllda av verksamheter fr kultur, utbildning och fretag (Sknes dansteater, Kunskapsskolan, Malm Hgskola). En av de ld-re hallarna intill Sknes dansteater str tom och ngra andra byggnader r tnkta att rivas. I vrigt r omrdet obebyggt och anvnds till stora delar som markparkering.

I sder grnsar uppdragsomrdet till Kockums huvudkontor, Gngtappen. Fastigheten ingick inte uppdragsomrdet men kopplingen runt den och vidare ver Stora Varvsgatan nskades belyst, lik-som kopplingarna vsterut ver stra Varvsga-tan och sterut mot Dockan. Den norra delen av omrdet, mot vattnet, ingick som ett utblicksom-rde dr skisser och ider p en mer vergripande niv nskades. Inom omrdet skulle, frutom en blandning av bostder och verksamheter, tv fr-skolor, ett kyltorn (E.ON) och en eller tv offent-liga parker rymmas.

FrslagenNyrns Arkitektkontors frslag bygger p mnga stt vidare p den struktur som finns vster om stra Varvsgatan. Byggnadsvolymerna r anpassa-de till omgivande kvarter med tydliga kopplingar till omkringliggande gatustruktur. Omrdena norr och sder om hallarna byggs upp av klassiska kvar-ter med skyddad grnska i omrdenas mitt och diagonala kopplingar till platsbildningar vid vatt-net. Vster om hallarna, mot stra Varvsgatan,

placeras diagonalt skurna byggnadskroppar som tillsammans bildar en rad av triangulra entrplat-ser framfr hallarna.

Testbedstudios frslag innehller ett stort id- och diskussionsmaterial kring framtidens hllbara stad som ger inspiration till delvis nya angreppsstt och tgrder. De freslr en tt och lg kvartersbe-byggelse ver hela uppdragsomrdet. Entrzonen utanfr de stora hallarna blir tt och dramatisk medan de lgre och enhetligare kvarteren i norr och sder pminner om Bo01:s inre. Istllet fr gemensamma parker satsar man p smskalig och utspridd grnska p vggar och tak, och i trdgr-darna som delvis r ppna mot gaturummet.

Henning Larsen Architects freslr en upplst rutntsplan dr byggnadernas nedtrappande gav-lar vnder sig mot ett inre nordsydligt strk. De upphjda grdarna r underbyggda med handels- och kontorslokaler som vnder sig bde mot str-ket och ut mot omgivande gator. Byggnadernas form motiveras i ett resonemang om hur bttre sol- och vindfrhllanden kan uppns genom en bear-betning av den klassiska kvartersstrukturen. Fr-slagets slutna byggnadslinje mot stra Varvsgatan ppnas upp i ett torg framfr Sknes Dansteater.

JWH Arkitekter freslr en kvartersstruktur upp-byggd p mse sidor om ett nordsydligt gng- och cykelstrk. Strket skiftar mellan att vara gata och plats, ibland r det bde och, och ger mjlig-heter till en varierad vandring. Lngs strket pla-ceras ett antal uppstickare som visar vgen och exploateringsmssigt ger mjlighet till lgre bebyg-gelse i vrigt. Parkerna r offentligt tillgngliga invid gata, men riskerar ocks att bli bullerstrda p grund av sin placering. Angreppssttet r delvis schematiskt: st-vstlig, lngsmal park invid gata,

De parallella uppdragen fr Vstra Dockan har nu avslutats. Fyra kontor, Nyrns Arkitektkontor,

Testbedstudio, Henning Larsen Architects och JWH Arkitekter, bjds in att delta.

V S T R A D O C K A N D O C K A N E X P L O AT E R I N G A B - M A L M S TA D 2 0 0 8 1 2 2 2 N Y R N S A R K I T E K T K O N T O R 17S

100 m

SITUATIONSPLAN (A2 1:2000)

STRA V

ARVSGA

TAN

RIG

GAR

EGAT

AN

LILL

AVA

RVS

GAT

AN

DOCKGATAN

STO

RA

VAR

VSG

ATAN

KRANKAJEN

HALLENBOR

GSGATA

ISBER

GS GA

TA

DO

CKP

LATS

EN

SMBTSHA

VN

TORG

TORG

TORG

TORG

TORG

TORG

EV. RRLIG B

RO TORG

TORG

KVARTERS

PARK

KVARTERS

PARK

EV. PASSAG

E

EV. R

AMP

LILL

AVA

RVS

GAT

AN

UB

TSH

ALLE

N

KRAN

EN

SKN

ES D

ASN

TEAT

ER

KVARTERS

PARK

nyrns arkitEktkontor

PARA

LLELLA U

PPDRA

G

Planering i Malm 008 1

P

P P

P

P

P

P

P

P

WATER SPORT CITYSANDDYNER

WINDSURFINGSJSCOUTER

KITESURFINGBRYGGOR

SIMSKOLA

KAJAK

SOLSTOLAR

HYDROKULTUR

SAUNAROMERSKA BAD

VENTYRSBAD

KONSTSIMDYKSKOLA

SEGLINGHOPPTORN

KANOT

TRAMPBTAR

BEACHVOLLEYBOLL

SPA

HAMAM

SIMHALL

PARKERING u mark: 14 200 m +2 500 m (reg skne)PARKERING o mark: 18 050 mP-PLATSER: 1 366 st (motsv P-norm 0,7)

SDRA DELEN (GNGTAPPEN)P-PLATSER: 300 stPARKERING u mark: 7 600 m

Parkering

UppdragsomrdetYTA: 113 000 mE-TAL: 1,48NY BTA: 78 800 mBEF BTA: 88 800 m

antal hushll: 631 st

Frdelning program efter nybyggnation:bostder 38 %handel&verksamheter 17 %offentligt 34 % *parkering ovan mark 11 %

*all yta i skolbyggnader samt sknes dansteater be- -traktade som offentlig yta

Sdra delen (gngtappen)YTA: 9 800 m2E-TAL: 3,52NY BTA: 15 000 m2 (2pl) BEF BTA: 19 500 m2

-

-

Vstra Dockan parallella uppdrag | testbedstudio arkitekter | 2008

parkering

p-indkrsel

p-indkrsel

p-indkrsel

klatrevg

event plads

park

legeplads

frskola

udsigtsplads

vandaktiviteter

vandaktiviteter

resund plads

havnebad

skulptur

studieboliger

bnk

corten

connectionlines

lyslinie

street sport

parkeringshus

Hgskolan

kulturhallen

M di i t

Sknes Danseteater

butik

butikbutik

bolig

bolig

bolig

bolig

bolig

bolig

caf

caf

restaurant

bus-stop

Nybyggeri Total m2: 200.000 m2Vandstaden: 100.000 m2Hallerne: 60.000 m2Kockumstaden: 40.000 m2Parkering halv nedgravet total m2: 53000m2 ca. 2000 pl.

Helhedsplan 1:2000

plads

seagarden

legeplads

p-indkrsel

p-indkrsel

siddetrinstudieboliger

hje grsser

grdrum

grdrum

bnk

lysliniedansegulv

Kockums Plads

siddetrin

frskola

Mediegymnasiet

butik

butik

erhverv

erhverv

erhvervbutik

bolig

bolig

bolig

bus-stop

bus-stop

bus-stop

T

TH

ED

-BY

M

SS

IGH

ED

Planen

kom

bin

eres sdan

, at byg

n-

ingsvo

lum

enern

e dan

ner g

adefor-

lb o

g p

ladser, so

m i en

varieret by

- i lighed

med

det cen

trale Malm

.G

adern

e og p

ladsern

e er ikke liniere

- men

varierede, s d

er er en o

plev-

else forb

undet m

ed fo

rlbet. B

ebyg

-gelsesp

rocen

ten lig

ger p

150-2

50

%.

DO

CK

STA

DEN

S D

ELO

MR

D

ER

Vi fo

reslr, at om

rdet o

pdeles i tre

forskellig

e delo

mrd

er Ko

cku

m-

stad

en

, Halle

rne o

g V

an

dsta

-d

en

h

vor d

er mellem

de en

keltedelo

mrd

er udl

gges fo

rskellige

strre o

ffentlig

e byru

m, p

arker og

plad

sdan

nelser.

Gad

erne o

g p

ladsern

e imellem

byg

nin

gern

e pro

gram

meres, s d

er skab

es mulig

hed

for aktivitets u

d-

fold

elser. Byru

mm

et fr en fu

nktio

n

i forh

old

til bru

gere o

g ko

ntekst.

By- o

g g

aderu

mm

et udarb

ejdes, s

de b

edst m

ulig

e betin

gelser o

pns i

forh

old

til dag

slys og vin

d o

g vejr.

Alle d

elom

rder skal efterf

lgen

de

analyseres m

ed b

aggru

nd i vo

resstu

dier af vin

d, so

l og d

agslysd

ia-gram

mer. A

lle forh

old

som

er med

til at o

ptim

ere udnyttelsen

af om

r-det b

de b

rugsm

ssig

t, ko

nom

iskog d

riftm

ssigt. D

agslyso

ptim

ering

bid

rager til g

ode b

yrum

sbetin

gelser

og fo

rbered

erhusen

e til lavenerg

i.Anl

gsu

dgiftern

ev

gtes u

d fra et

langsig

tet persp

ektiv, sledes d

er opns et lavt d

riftsom

kostn

ingsn

iv-eau

samtid

ig m

ed at g

ode b

yrum

frem

mer in

teraktionen

mellem

men

-nesker. D

er skal derfo

r tages h

jd

e fo

r de fo

rskellige b

rugerg

rupper o

g

deres in

teresser. Se vo

res prin

cip

for l

snin

g h

erfor u

nder afsn

ittet om

ko

mfo

rt og en

ergid

esign.

platsbildning i ett skevat stadsrum, uppstickare vid kanter. Temat upprepas.

FortsttningenDetaljplan kommer till en brjan att tas fram enbart fr den sdra delen av uppdragsomrdet dr Nyrns Arkitektkontor kommer att anlitas fr att utveckla sitt frslag.

I den norra delen, etapp tv, r utformningen av omrdet nrmast hallarna srskilt intressant. De

inlmnade frslagen belyser olika frhllningsstt till de stora volymerna; frn att skapa ppna platser mellan omgivande gator och hallar, till att sluta till lngs gatorna och skapa intima entrzoner. Fr den fortsatta processen freslr bedmningsgruppen att den senare varianten, dr de stora volymerna dra-matiseras genom tthet och kontraster, utvecklas.ella.swahn@malmo.se

tEstbEdstudios hEnning larsEn arChitECtsjwh arkitEktEr

nyrns arkitEktkontor

PARA

LLELLA U

PPDRA

G

Planering i Malm 008

Det 4.stadsrum og vrdibaseret stadsudviklingUniversitetsholmen skal udvikles som et attraktivt, innovativt og kulturelt stimulerende stadsomrde

i Malm. Midt i dette stadsomrde ligger Malm Hjskole, MinC og det kommende mediacluster som

dynamiske mdesteder og knudepunkter omgivet af et utal af store og mindre, svel hjinnovative som

traditionelle erhverv og institutioner. Universitetsholmen er ved sin beliggenhed nr stadmidten og midt i

havnen et uhyre attraktivt sted og med et enormt potentiale som vrdibaseret stadsomrde.

Universitetsholmes udvikling som nyt stadsomrde er vidt fremskre-den og fremstr allerede i dag som et meget dynamisk, meget attraktiv og tiltrkkende stadsomrde med svel stor praktisk som symbolsk betyd-ning for Malm og hele regionen.

Men Universitetsholmen er end-nu ikke frdiggjort. Strre omr-der mangler stadig at blive inddra-get og bebygget og en rkke andre stadsbygnings opgaver venter p at blive lst. Det handler ikke mindst om udviklingen af stadsrummene p Universitetsholmen, der vil komme i fokus for de nrmeste rs indsats.

Denne artikel tager udgangs-punkt i en ny rapport om stadud-vikling i Malm: Det 4.stadsrum og vrdibaseret stadsudvikling. Artiklen indeholder ikke en gen-nemgang af denne rapport, men er et forsg p at anvende nogle af ide-erne og nye indsigter i et konkret stadsomrder: Universitetsholmen med omgivelser. Det drejer sig blandt andet om det skaldte 4.stadsrum, en ny type stadsrum, der forventes at f en meget stor betydning for fremti-dens innovative samfund og stder.

Platformen om kundskabsstadenI et forsg p at forst og tolke den samfunds- og stadsudvikling, der har fundet sted i Malm fra 1990 2005 er der udarbejdet en rapport: Plat-form for kundskabsstaden Malm. Denne rapport sger for det frste at tolke udviklingen i Malm som

et udtryk for kundskabssamfundets srlige stadsudvikling, der prger Malms nye stadsudvikling og som viser meget karakteristiske og helt nye trk.

Rapporten sger desuden at lre af denne tolkning med henblik p at udvikle nye forstelser, metoder og redskaber i stadsudviklingen, der kan tages i anvendelse i Malm i de kom-mende r. Blandt andet i forhold til frdiggrelsen af Universitetsholmen som en attraktiv, innovativ og kultu-rel stadsdel.

Denne tolkning og lring har frt til udvikling af en (forelbig) model for kundskabsstaden, som er grun-digt beskrevet i rapporten.

Modellen for kundskabsstaden bygger p en rkke nye indsigter og rummer nogle nye ideer og begre-ber. Det er feks. stadens ndvendi-ge kulturelle, innovative og attrakti-ve dimensioner, begreber som social kapital og urban kapital samt ideen om vrdibaseret stadsudvikling.

Vrdibaseret stadsudviklingDet mest afgrende trk ved model-len for kundskabssamfundets stads-udvikling er, at den m vre vrdi-baseret. I mange andre samfunds-mssige forhold stilles der sprgs-ml om, hvilke vrdier, der skal vre grundlggende for den givne ind-sats. Det glder i virksomheder, for offentlige myndigheder, i boligomr-der, organisationer osv. Det er derfor naturligt ogs at stille sprgsml om vrdigrundlaget for stadsudvikling, byggeri, stadsrum og arkitektur.

Det forhold, at der lgges vgt p vrdier i stadsudviklingen - og i vrigt fokus p stadens kulturel-le, innovativ og attraktive dimensio-ner betyder ikke, at der hermed ses bort fra de sdvanlige grundlggen-de og mere traditionelle stadsmssi-ge temaer og udfordringer, ssom vej- og trafikforhold, placering af byggeri, udlg af erhvervsomrder, miljmssige sprgsml osv. Tvrti-mod! Vrdibetragtningen er en om end meget vsentlig tilfjelse, et ekstra aspekt ved stadsudviklingen.

Egentligt er det heller ikke noget helt nyt, idet der er knyttet vr-dimssige betragtninger til mange enkeltstende stadsplanmssi-ge temaer, som feks. vedrrende udviklingen i lokalsamfund og stads-dele.

Endelig har vrdidiskussionen tidligere spillet en strre rolle i for-bindelse med stadsudvikling. Det glder isr ved overgangen fra en samfundsform til en anden, fra land-brugssamfundet til industrisamfun-det, og i den forbindelse fra handels-staden og landsbyen som fysisk form til industribyen og den moderne vel-frdsstat. Stadsudviklingsdebatten blev dengang ledsaget af vrdier og forestillinger om lighed, ensartethed, velstand og velfrd, urbanisering og masse(klasse)samfund.

Den funktionalistiske stadsplan-lgning er prget af sdanne vrdier, men udviklede sig efterhnden til en mere pragmatisk, teknisk betonet og logistisk disciplin efterhnden som den etablerede sig og blev selvflgelig.

Det ser ud til, at vrdier spiller en

formidlende og mobiliserende rolle i forbindelse med store forandringer i samfunds- og stadsudviklingen. Som et brndstof for nye ideer og koncep-ter, der bryder igennem i forbindelse med paradigmeskifte.

Udviklingen i Malm fra 1990 til 2005 er et udtryk for et sdant para-digmeskifte i samfunds- og stads-udviklingen. Det derfor ogs af den grund helt naturligt at stte fokus p vrdier og isr p hvilke vrdier, der i denne fase af udviklingen er vsentlige.

Det drejer sig netop ikke om vr-dier i almindelighed, men om srli-ge vrdier: de humanistiske vrdier som tolerance, mangfoldighed, ben-hed, inklusion osv. Det vil sige vr-dier, som samler i stedet for at spre-de. Vrdier, der fremmer samvret mellem mennesker, og udviklingen af velfungerende samfund med plads til alle.

Disse humanistiske vrdier frem-hves desuden i mange innovati-ve virksomheder, institutioner og miljer som grundlggende betingel-ser for kundskabsdeling, innovation og vkst. De humanistiske vrdier er derved ikke blot ideelle, men nd-vendige i et samfund og i en stad, der vil satse p innovation, gode relatio-ner mellem mennesker og sammen-hngkraft i samfundet.

Humanistiske vrdier er sle-des forbundet med vkst, velstand og velfrd og er tt knyttet til den nordiske samfundsmodel, som i disse r omtales som en model for moder-ne samfundsudvikling.

Den store udfordring bestr ikke blot i, at stadsudvikling, stadsrum, byggeri og arkitektur m bygge p disse vrdier i fremtiden. Den egent-lige udfordring er, at det byggede milj, nr det er opfrt, skal formidle disse vrdier til mennesker, virksom-

Humanistiska vrdier mangfoldighed benhed tolerance inklusion ansvarlighed urban kompleksitet

visionsbild univErsitEtsholmEn 1995. alan morall.

Planering i Malm 008

Ny urban infrastruktur

heder, organisationer og miljer. Denne artikel viser et eksempel p

analyse af humanistiske vrdier p Universitetsholmen.

Netvrk - Social kapitalI lbet af Malm Hjskoles 10-rige eksistens og virke p Universitetshol-men, er der opstet en lang rkke af relationer med og pvirkninger af det omgivende samfund i Malm. Rela-tioner med virksomheder, institutio-ner, miljer og lokalomrder. Pvirk-ning af stadsrum, stadsliv og stadafa-ciliteter. Malm Hjskoles betydning for det omgivende samfund er der-ved i stigende grad blevet vrdifuld. Relationer og pvirkninger kan tol-kes som spontane livsytringer, som er en del af hjskolens eksistens og vir-

ke og de er rigtigt meget vrd. Rela-tionerne etablerer en usynlig, men meget virksom netvrksdannelse p kryds og tvrs gennem Malm og regionen, som vil f en