nyckeltal och jämförelser - utbildning och forskning i världsklass - … · 2017-09-13 ·...

UFV 2012/318

Nyckeltal och jämförelser

Underlag inför beslut om Uppsala universitets verksamhetsplan 2013

UPPSALA UNIVERSITET Nyckeltal och jämförelser UFV2012/318

2

Innehåll Inledning ...................................................................................................................................................3

Ekonomi ...........................................................................................................................................3 Totala intäkter, flera lärosäten, mnkr ................................................................................................3 Totala intäkter UU 2011 fördelade på finansieringskällor, % ..........................................................4 Totala intäkter till forskning, flera lärosäten, mnkr ..........................................................................4 Forskningens andel av totala kostnader, flera lärosäten, % ..............................................................5 Intäkter till forskning per vetenskapsområde, UU, mnkr..................................................................5 Intäkter till utbildning på grundnivå och avancerad nivå, flera lärosäten, mnkr ..............................6 Kapitalförändring exklusive dotterföretag, flera lärosäten, mnkr.....................................................6 Balanserat kapital exkl. dotterföretag, UU, mnkr .............................................................................7 Oförbrukade bidrag, flera lärosäten, mnkr........................................................................................7

Forskning och utbildning på forskarnivå ..............................................................................................8 Nybörjare i utbildning på forskarnivå, flera lärosäten ......................................................................8 Antal nybörjare i utbildning på forskarnivå per vetenskapsområde, UU .........................................8 Studiefinansiering, UU, antal heltider...............................................................................................9 Antal doktorsexamina, flera lärosäten ..............................................................................................9 Brutto- och nettostudietid till doktorsexamen, UU, antal år ...........................................................10 Antal publikationer per vetenskapsområde, UU.............................................................................11 Publikationspoäng per vetenskapsområde enligt UU:s resursfördelningsmodell...........................11

Studenter på grundnivå och avancerad nivå .......................................................................................12 Antal helårsstudenter på samtliga nivåer, flera lärosäten ...............................................................12 Antal helårsstudenter på grundnivå, flera lärosäten........................................................................13 Antal helårsstudenter på avancerad nivå, flera lärosäten................................................................13 Antal helårsstudenter på ej klassad nivå, flera lärosäten ................................................................13 Antal helårsstudenter per vetenskapsområde jämfört med uppdraget, UU ....................................14 Antal helårsstudenter per lärare, flera lärosäten..............................................................................14 Prestationsgrader, flera lärosäten, %...............................................................................................15 Andel etablerade på arbetsmarknaden i förhållande till riksgenomsnittet, flera lärosäten, %........15

Internationalisering .............................................................................................................................16 Internationellt utbyte, UU, antal .....................................................................................................16 Intäkter från EU:s ramprogram, flera lärosäten, mnkr....................................................................16 Kontrakterade medel från EU:s ramprogram, UU, euro.................................................................17 Antal utresande och inresande utbytesstudenter, flera lärosäten ....................................................17 Antal free movers bland nybörjare per läsår, flera lärosäten ..........................................................18

Personal och jämställdhet....................................................................................................................18 Antal heltidsanställda, flera lärosäten .............................................................................................18 Antal anställda per yrkeskategori, UU, heltider..............................................................................19 Personalandelar per yrkeskategori, UU, % .....................................................................................20 Andel kvinnor bland lektorer, UU, %.............................................................................................20 Andel kvinnor bland professorer, olika lärosäten, %......................................................................21

Universitetsgemensamma ändamål.....................................................................................................21 Finansiering av universitetsgemensamma ändamål i relation till total lönesumma .......................21


3

Inledning

Föreliggande dokument utgör ett underlag inför konsistoriets beslut om universitetets verksamhetsplan för 2013. I underlaget redovisas olika nyckeltal och jämförelser såväl mellan olika lärosäten som inom Uppsala universitet. Vid jämförelser med andra lärosäten är det viktigt att notera att varje lärosäte är unikt med sin specifika mix av utbildningsområden, forskningsinriktningar etc. Här anges uppgifter från de universitet som har den största bredden och de största volymerna i landet men alltför långtgående jämförande slutsatser bör undvikas.

Uppgifterna presenteras under rubrikerna: Ekonomi, Forskning och utbildning på forskarnivå, Studenter på grundnivå och avancerad nivå, Internationalisering, Personal och jämställdhet samt Universitetsgemensamma ändamål.

Ekonomi

Totala intäkter, flera lärosäten, mnkr

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

2007 2008 2009 2010 2011

Göteborgs universitet

Linköpings universitet

Lunds universitet

Stockholms universitet

Umeå universitet

Uppsala universitet

Intäkterna för UU består av statsanslag (63 %), bidrag (27 %), avgifter (9 %) och finansiella intäkter (1 %). Anslagen och bidragen har ökat med ca 100 mnkr vardera under 2011.

För UU:s del har en mindre förändring av intäkternas fördelning mellan utbildning på grundnivå och avancerad nivå och forskning och utbildning på forskarnivå skett över åren, där utbildningens andel har minskat från 33 % 2006 till 31 % 2011. (Orsaken till den tidigare stora intäktsökningen för Stockholms universitet är att Lärarhögskolan ingår i lärosätet från och med 2008.)


4

Totala intäkter UU 2011 fördelade på finansieringskällor, % Totala intäkter = 5 283 mkr

GU28%

FO35%

Avgifter9%

Bidrag27%

Finansiella1%

Andelen anslag i förhållande till avgifter, bidrag och finansiella intäkter har varit relativt konstant de senaste åren och utgjorde under 2011 63 % av de totala intäkterna. Bidrags- och avgiftsintäkterna samt de finansiella intäkterna är i stort sett oförändrade gentemot tidigare.

Totala intäkter till forskning, flera lärosäten, mnkr

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

4 000

4 500

5 000

2007 2008 2009 2010 2011



Lunds universitet


Umeå universitet

Uppsala universitet

Den generella intäktsökningen beror på riksdagens och regeringens satsningar på forskning i form av ökade statsanslag samt på ökade bidragsintäkter. Under 2011 fick UU 47 mnkr i ökat anslag till forskning. Forskningen finansieras nu till 52 % med statsanslag och till 48 % med bidrag.

Mellan 2007 och 2011 ökade UU:s totala intäkter till forskningen med 24 % medan motsvarande siffra vid Lunds universitet var 25 % och vid Göteborgs universitet 27 %.

Bidragsintäkterna ökade under samma tid med 25,6 % vid UU. Den enskilt största bidragsgivaren till lärosätena är Vetenskapsrådet (VR) och under 2011 fick UU 473 mnkr i bidragsintäkter från VR, vilket är en ökning med 39 % i jämförelse med 2007. Avgiftsintäkterna har efter 2009 års nedgång nu återgått till samma nivå som tidigare och uppgår för Uppsala universitet till 484 mnkr och de finansiella intäkterna har stigit till 48 mnkr beroende på höjd ränta och ökad behållning på räntekontot i Riksgäldskontoret.


5

Forskningens andel av totala kostnader, flera lärosäten, %

40

45

50

55

60

65

70

75

2007 2008 2009 2010 2011



Lunds universitet


Umeå universitet

Uppsala universitet

Närmare 70 % av universitetets totala kostnader finns inom forskningen och UU är därmed fortsatt det breda lärosäte som har störst andel forskning och utbildning på forskarnivå i förhållande till utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Kostnadsökningen i jämförelse med 2007 inom forskningen består av personalkostnader (+ 20 %) och driftkostnader (+ 35 %). (Förändringen mellan 2007 och 2008 vid Stockholms universitet förklaras även här av samgåendet med Lärarhögskolan.)

Intäkter till forskning per vetenskapsområde, UU, mnkr

0

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

1 600

2007 2008 2009 2010 2011 2007 2008 2009 2010 2011 2007 2008 2009 2010 2011

Hum-sam Med-farm Tek-nat

Extern finansiering

Statsanslag

2011 utgörs den totala finansieringen av forskning och utbildning på forskarnivå vid UU till 48 % av externa medel dvs bidrag, avgifter och finansiella intäkter. Denna andel har minskat under de två föregående åren på grund av regeringens satsningar på ökade anslagsmedel till forskningen.


6

Intäkter till utbildning på grundnivå och avancerad nivå, flera lärosäten, mnkr

1000

1200

1400

1600

1800

2000

2200

2400

2007 2008 2009 2010 2011



Lunds universitet


Umeå universitet

Uppsala universitet

Intäkterna inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökar i takt med det ökade antalet helårsstudenter. Under 2011 ökade antalet helårsstudenter vid UU med 3 % till 23 426 stycken. Uppgången beror delvis på att regeringen under 2010 och 2011 avsatt medel för en tillfällig utbyggnad med 10 000 högskoleplatser för att mildra effekterna av 2009 års konjunkturnedgång. För UU:s del kommer anslaget att minska med 83 mnkr under 2012 då denna tillfälliga satsning upphör. Observera att diagrammet avser resultaträkningens totala intäkter, alltså inklusive eventuella ianspråktagna anslagssparanden.

Kapitalförändring exklusive dotterföretag, flera lärosäten, mnkr

-100

0

100

200

300

400

500

2007 2008 2009 2010 2011



Lunds universitet


Umeå universitet

Uppsala universitet

Kapitalförändringen, dvs skillnaden mellan årets intäkter och kostnader har ökat väsentligt under de senaste åren för att under 2011 minska kraftigt för samtliga jämförda lärosäten. Den tidigare ökningen berodde främst på den ökade tilldelningen av statsanslag till forskning och utbildning på forskarnivå som tagit tid att omsätta i verksamhet. UU har under året nyrekryterat ca 330 personer och samtliga vetenskapsområden arbetar aktivt för ett effektivare resursutnyttjande i form av strategiska satsningar, fortsatt rekrytering etc vilket innebär att kapitalförändringen kommer att minska under de närmaste åren. Enligt det senaste budgetunderlaget pekar prognosen för hela 2012 på ett underskott på ca 64 mnkr, vilket är ca 156 mnkr lägre än för 2011.


7

Balanserat kapital exkl. dotterföretag, UU, mnkr

131166

137 154

231

334386

198

256

341383

519

643688

0

100

200

300

400

500

600

700

800

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Grundutbildning

Forskning

De senaste årens positiva kapitalförändringar har lett till att det totala balanserade kapitalets andel av omsättningen har ökat från 7 % 2004 till 20 % 2011. Orsaken till ökningen av överskotten är regeringens och riksdagens tidigare satsningar inom forskningen som har tagit tid att omsättas i nya tjänster. Inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå beror ökningen av överskotten på det ökade antalet helårsstudenter och helårsprestationer samt på en tillfällig förstärkning av anslaget under 2010-2011. Under de närmaste åren beräknas det balanserade kapitalet att minska pga nyrekryteringar av forskare och lektorer samt fortsatt uppbyggnad av infrastruktur inom forskningen.

Oförbrukade bidrag, flera lärosäten, mnkr

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

2007 2008 2009 2010 2011



Lunds universitet


Umeå universitet

Uppsala universitet

De oförbrukade bidragen består främst av forskningsmedel som inbetalats till universiteten men där forskningen ännu inte genomförts. Ökningen av de oförbrukade bidragen beror, enligt rapporter från Högskoleverket och Vetenskapsrådet, främst på en volymökning inom den bidragsfinansierade forskningen samt att modellen för hantering av indirekta kostnader gjort att en större del av de indirekta kostnaderna fördelas till utbildning istället för till forskning.

Sedan 2006 har bidragsintäkterna vid UU ökat med 22 % och 2011 motsvarar de oförbrukade medlen något mer än ett års förbrukning av externa bidrag. Därmed är den årliga omsättningen för de flesta finansiärer ca 100 %.


8

Nybörjare i utbildning på forskarnivå, flera lärosäten

Forskning och utbildning på forskarnivå

0

100

200

300

400

500

600

2007 2008 2009 2010 2011



Lunds universitet


Umeå universitet

Uppsala universitet

§

2009 års låga nivå avseende antalet nybörjare i utbildning på forskarnivå fortsätter att återhämtas och överskrider idag den tidigare toppnoteringen från år 2008.

Antal nybörjare i utbildning på forskarnivå per vetenskapsområde, UU

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

Hum-Sam Med-Farm Tek-Nat

2007

2008

2009

2010

2011

Det totala antalet nybörjare i utbildning på forskarnivå har sjunkit främst inom Hum-Sam och Med-Farm, vilka visade ökningar under 2010 medan Tekn-Nat fortsatt öka.

Svängningarna inom Hum-Sam förklaras av att teologiska fakulteten under 2010 reserverade medel av

geografi. fakultetsanslaget för antagning till utbildning på forskarnivå och uppgången 2008 förklaras av att den samhällsvetenskapliga fakulteten inrättade en forskarskola i


9

Studiefinansiering, UU, antal heltider

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1000

Doktorandtjänst Utbildningsbidrag Extern Övrig finansiering

2007

2008

2009

2010

2011

Beslutet att utbildningsbidrag endast får finansiera studier på forskarnivå under ett år för de forskarstuderande som antas från och med den 1 juli 2010 har lett till ett ökat antal doktorandtjänster under 2011 samtidigt som antalet forskarstuderande med utbildningsbidrag och extern finansiering minskat.

Antal doktorsexamina, flera lärosäten

0

100

200

300

400

500

600

2007 2008 2009 2010 2011



Lunds universitet


Umeå universitet

Uppsala universitet

Antalet doktorsexamina har sjunkit vid samtliga jämförda lärosäten. Den tillfälliga ökningen för UU: s del under 2010 har vänts till en nedgång på 3 % under 2011. Vid samtliga lärosäten fortsätter nu den generella minskningen av doktorsexamina som orsakades av att antagningen till utbildning på forskarnivå var som lägst under perioden 2005-2006.


10

Brutto- och nettostudietid till doktorsexamen, UU, antal år

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

2007 2008 2009 2010 2011 2007 2008 2009 2010 2011 2007 2008 2009 2010 2011


Brutto (inaktiv del)

Netto-del

Brutto- (kalenderår från antagning till examen) och nettostudietiden (aktiv tid i helår från antagning till examen) i utbildning på forskarnivå skiljer sig åt mellan vetenskapsområdena. Inom vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap ligger nettostudietiden på cirka 4,8 år. Inom vetenskapsområdet för medicin och farmaci har nettostudietiden sjunkit till ca 2,8 år. Den anmärkningsvärt korta nettostudietiden i detta fall kan bland annat förklaras av antagningsrutiner som innebär att utbildningen inom kliniska ämnesområden i praktiken ofta påbörjas en tid innan ansökan till forskarstudier görs. Inom vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap ligger nettostudietiden nu strax under fyra år, vilket är den tid som nationellt anges som riktlinje för den totala tiden fram till doktorsexamen utbildning på forskarnivå ska ta.


11

Antal publikationer per vetenskapsområde, UU

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

2007 2008 2009 2010 2011 2007 2008 2009 2010 2011 2007 2008 2009 2010 2011

Hum-Sam Med-Farm Tek-Nat

Övrigt

Övriga artiklar i tidskrifter

Doktorsavhandlingar

Böcker inkl kapitel i bok

Artiklar i referee-tidskrifter

Data är hämtade ur universitetets publiceringsdatabas DiVA. Värdena för 2011 kan vara missvisande då den manuella inrapporteringen till DiVA sker med en viss eftersläpning. Eftersom poster från Web of Science numer förs över automatiskt till DiVA har dock en viss förbättring av rapporteringen av refereegranskade artiklar skett.

Publikationspoäng per vetenskapsområde enligt UU:s resursfördelningsmodell

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000


2007-2010

2008-2011

Den modell för publiceringsmätningar som tillämpas i UU:s resursfördelningsmodell (som bygger på den sk norska modellen) visar en ökning inom samtliga vetenskapsområden.


12

Studenter på grundnivå och avancerad nivå

Antal helårsstudenter på samtliga nivåer, flera lärosäten

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

2007 2008 2009 2010 2011



Lunds universitet


Umeå universitet

Uppsala universitet

Sökande totalt till UU höstterminen 2011 var 61 038 individer. Antal antagna har ökat med hela 9 % jämfört med höstterminen 2010. Totala antalet helårsstudenter vid UU ökade under 2011 med 3 % till 23 426 stycken. De största ökningarna finns inom juridik, humaniora och naturvetenskap medan den största minskningen finns inom utbildningsvetenskap.

Svårast att komma in på efter urval 1 är läkarprogrammet, psykologprogrammet, juristprogrammet samt kandidatprogram i freds- och utvecklingsstudier.


13

Antal helårsstudenter på grundnivå, flera lärosäten

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

2008 2009 2010 2011



Lunds universitet


Umeå universitet

Uppsala universitet

Antal helårsstudenter på avancerad nivå, flera lärosäten

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

2008 2009 2010 2011



Lunds universitet


Umeå universitet

Uppsala universitet

Antal helårsstudenter på ej klassad nivå, flera lärosäten

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

2008 2009 2010 2011



Lunds universitet


Umeå universitet

Uppsala universitet


14

Antal helårsstudenter per vetenskapsområde jämfört med uppdraget, UU

Hum-Sam hade en minskning av antalet studenter 2006-2009 pga av rådande konjunkturläge men från år 2009 ökade antalet studenter generellt inom humaniora och även inom naturvetenskap. UU har successivt ökat intaget till juristutbildningen med ca 50 % under en uppbyggnadsperiod på 4,5 år. För 2010 och 2011 har UU dessutom fått en tidsbegränsad ökning av takbeloppet.

16 000

14 000

12 000

10 000

8 000

6 000

Uppdrag Hum-Sam4 000

Utfall Hum-Sam

Uppdrag Med-Farm 2 000

Utfall Med-Farm

Uppdrag Tek-Nat

0 Utfall Tek-Nat 2007 2008 2009 2010 2011

Antal helårsstudenter per lärare, flera lärosäten

10

12

14

16

18

20

22

24

26

28

2007 2008 2009 2010 2011



Lunds universitet


Umeå universitet

Uppsala universitet

Uppsala universitet har på aggregerad nivå en lärartäthet som är i paritet med andra, i storlek jämförbara, lärosäten. Generellt sett minskar lärartätheten. Det ska dock konstateras att mixen av utbildningsområden inom lärosätet spelar stor roll för antalet helårsstudenter per lärare. (Den låga lärartätheten vid Stockholms universitet beror på den höga andelen studenter inom humaniora och samhällskunskap.)


15

Prestationsgrader, flera lärosäten, %

70

72

74

76

78

80

82

84

86

88

90

2007 2008 2009 2010 2011



Lunds universitet


Umeå universitet

Uppsala universitet

Prestationsgraden, dvs antalet helårsprestationer dividerat med antalet helårsstudenter, är ett mått på hur stor andel av studenterna som klarat examinationen. Olika utbildningsområden har traditionellt sett olika prestationsgrader vilket till stor del förklarar skillnaderna mellan universiteten då mixen av områden skiljer sig åt mellan lärosätena. Det är även denna mix som till viss del förklarar nedgången vid Uppsala universitet då utbildningsutbudet till en större del än tidigare består av kurser inom utbildningsområden med lägre prestationsgrad.

Andel etablerade på arbetsmarknaden i förhållande till riksgenomsnittet, flera lärosäten, %

0,95

1,1

Källa: Andel utexaminerade studenter med relevant anställning två år efter examen i faktiskt värde åren 2004-2008 (Högskoleverkets rapport 2010:19R).

Den kan konstateras att UU har den högsta andelen studenter med relevant anställning jämfört med andra jämförbara lärosäten.

0,8

1

0,85

1,05

Göteborg Linköping Lund

Stockholm

Umeå

Uppsala

2004 2005 2006 2007 2008


16

Internationalisering

Internationellt utbyte, UU, antal

0

50

100

150

200

250

Utresande lärare Inresande lärare Utresande doktorander Inresande doktorander

2007

2008

2009

2010

2011

Tabellen avser lärare och doktorander från UU som tillbringat minst en månad sammanhängande vid ett utländskt lärosäte (utresande) samt utländska lärare och doktorander som tillbringat minst en månad vid UU (inresande). Förutom dessa längre utbyten är de internationella kontakterna en stor del av vardagen för många forskare genom deltagande i internationella forskargrupper och genom deltagande i internationella seminarier. Under 2011 har en särskild satsning genomförts för att utöka det internationella lärarutbytet.

Intäkter från EU:s ramprogram, flera lärosäten, mnkr

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

200

2007 2008 2009 2010 2011



Lunds universitet


Umeå universitet

Uppsala universitet

För att förbättra UU:s möjligheter att framgångsrikt konkurrera om medel från EU avsattes 10 mnkr av anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå i verksamhetsplanen för 2011. Generellt kan det konstateras att universitetets intäkter av EU-medel har varit på ungefär samma nivå åren 2005-2011 med undantag för toppåret 2009 då många projekt i sjätte ramprogrammet avslutades och flertalet projekt i sjunde ramprogrammet startade. Dessutom var växelkursen fördelaktig under 2009.


17

Kontrakterade medel från EU:s ramprogram, UU, euro

De beviljade/kontrakterade EU-bidragen uppvisar en rejäl ökning sedan starten av det sjunde ramprogrammet 2009. Orsaken till att detta ännu inte lett till någon reell ökning av inbetalningar av medel till universitetet är att det kan dröja minst 1 år från ansökan till att inbetalning sker.

35 000 000

30 000 000

25 000 000

20 000 000

15 000 000

10 000 000

5 000 000

0

2011 2007 2008 2009 2010

Universitetets oförbrukade bidrag från EU:s ramprogram (dvs. medel som inbetalats men ännu inte förbrukats) har ökat markant vilket också tyder på att fler av universitetets forskare beviljats medel.

Antal utresande och inresande utbytesstudenter, flera lärosäten

Utbytesstudenter är de studenter som deltar i utbytesprogram med vilka universitetet har utbytesavtal. Antalet utresande utbytesstudenter från Uppsala universitet ökade under perioden 2007-2011 med 26 %. Det totala antalet utresande utbytesstudenter från Sverige ökade under samma period med 31 %.


18

De inresande utbytesstudenterna till Uppsala universitet under perioden 2007-2011 ökade med 27 % medan motsvarande siffror för riket totalt är 24 %.

Antal free movers bland nybörjare per läsår, flera lärosäten

0

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

1 600

1 800

2007 2008 2009 2010 2011



Lunds universitet


Umeå universitet

Uppsala universitet

Free movers är studenter som kommer till lärosätena utanför utbytesavtalen. Studenter inom denna kategori som kommer från länder utanför EES-området betalar från höstterminen 2011 anmälnings- och studieavgifter. Som förväntat medförde införandet dessa avgifter att antalet sökande till de internationella mastersprogrammen sjönk rejält inför hösten 2011. Antalet betalande studenter under höstterminen 2011 var 118 stycken. (Observera att statistiken avser avslutade läsår och alltså ännu inte visar den kraftiga nedgång som inträdde under höstterminen 2011 som följd av införandet av studieavgifter.)

Personal och jämställdhet

Antal heltidsanställda, flera lärosäten

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

2007 2008 2009 2010 2011



Lunds universitet


Umeå universitet

Uppsala universitet


19

Antalet anställda inom universitets- och högskolesektorn har aldrig tidigare varit så stort som nu och trenden är likartad vid lärosätena med en uppgång mellan 2008 och 2011 som beror på de nyanställningar som möjliggjorts genom regeringens och riksdagens satsningar inom forskningen samt den tillfälliga satsningen på ett utökat antal helårsstudenter under 2010 och 2011. Uppgifterna avser samtliga anställda omräknat till heltidsekvivalenter i oktober det redovisade kalenderåret, exklusive doktorander.

Antal anställda per yrkeskategori, UU, heltider

2500

2000

2007

15002008

2009

10002010

2011500

0 Lärare Doktorand Laborativ Administrativ Teknisk

Mellan 2008 och 2011 har antalet årsarbetskrafter ökat med 13,2 % och under 2011 har medeltalet anställda ökat med 333 personer vilket har lett till att årets kapitalförändring minskat.

Antalet anställda vid UU inom lärarkategorin, där både lärare och forskare ingår, ökade mellan 2008 och 2011 med 132 årsarbetskrafter vilket visar att många av de planerade rekryteringarna genomförts. Samtidigt har satsningarna lett till att fler doktorander fått doktorandanställning istället för utbildningsbidrag.

Den administrativa personalen ökar också som en följd av universitetets totala expansion men i lägre takt.


20

Personalandelar per yrkeskategori, UU, %

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

50%

Lärare Doktorand Administrativ Teknisk Laborativ

2007

2008

2009

2010

2011

Lärar- och doktorandkategorierna fortsätter att öka i personalandelar medan de administrativa, tekniska och laborativa personalandelarna minskar. Lärar- och doktorandkategorin svarar tillsammans för närmare 70 % av den totala personalstyrkan vilket bl a speglar de strategiska nyrekryteringar som gjorts under senare år.

Andel kvinnor bland lektorer, UU, %

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

Humsam Medfarm Teknat UU Totalt

2007

2008

2009

2010

2011

Från och med 2009 avsätts årligen 4,5 mnkr för riktade satsningar för att öka andelen kvinnliga professorer och seniora lärare inom verksamheter där de är underrepresenterade. Den totala andelen kvinnliga lektorer har ökat märkbart från 2007 till 2011 och nu är drygt 50 % av lektorerna kvinnor. Den största ökningen har skett inom Med-Farm där en överväldigande del av lektorerna är kvinnor men även inom Hum-Sam är de kvinnliga lektorerna i majoritet.


21

Andel kvinnor bland professorer, olika lärosäten, %

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Uppsala Lund Göteborg Stockholm Umeå Linköping

Män

Kvinnor

Det kan konstateras att andelen kvinnor bland professorer är fortsatt lågt inom UU även i en jämförelse med övriga breda universitet.

Universitetsgemensamma ändamål

Finansiering av universitetsgemensamma ändamål i relation till total lönesumma

År 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Totalt universitetsgemensamma ändamål (OH)

313 252 329 141 306 942 336 753 355 777 378 546

OH/ lönesumma 13,33 % 13,37 % 13,94 % 14,76 % 14,38 % 13,77 %

Kostnaderna för de universitetsgemensamma ändamålen, sett i relation till den totala lönesumman, ökade under åren 2006-2010 , men under 2011 började andelen att sjunka och fortsätter att sjunka under 2012.

nyckeltal och jämförelser - utbildning och forskning i världsklass - … · 2017-09-13 ·...

Documents