nätverkets påverkan på...
TRANSCRIPT
1
Magisteruppsats 30 hp Civilekonomprogrammet, inriktning redovisning
Nätverkets påverkan på väsentlighetsbedömningen ”Hade ni frågat 10 olika revisorer, skulle ni få 10 olika svar”-𝐵.𝑀%
Författare: Linus Johansson Stina Holmesson
Handledare: Christopher Von Koch Examinator: Andreas Jansson
Termin: VT-20 Ämne: Examensarbete i redovisning & finansiering
Nivå: Magister Kurskod: 4FE17E
Sammanfattning Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet,
Företagsekonomi, 4FE17E, VT2020.
Författare: Stina Holmesson och Linus Johansson
Handledare: Christopher Von Koch
Examinator: Andreas Jansson
Titel: Nätverkets påverkan på väsentlighetsbedömningen – ”Hade ni frågat 10 olika revisorer, skulle
ni få 10 olika svar” - 𝐵.𝑀%
Bakgrund: Väsentlighetsbedömningen påverkas av kvantitativa, kvalitativa samt subjektiva
faktorer. Med teorin att personer i likande nätverk agerar på likartat vis uppkommer antagandet om
hur storlek på stad kan ha en inverkan på väsentlighetsbedömningen. Genom detta utgår studien från
att revisorn i en småstad kan få mer information från sitt nätverk än revisorn i den större staden med
utgångspunkt i Granovetters teori ”Styrkan av svaga band”. Detta kan i sin tur ge utrymme för
nätverkseffekter att ha en inverkan på väsentlighetsbedömningen på grund av dess frånvarande
standarder och riktlinjer.
Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för vad som kan påverka revisorns
väsentlighetsbedömning med fokus på det nätverk som revisorn befinner sig i.
Metod: Med intervjuer som utgångspunkt och med ett deduktivt angreppssätt ämnar denna studie
att öka förståelsen kring hur revisorns nätverk kan komma att påverka dennes
väsentlighetsbedömning. Studiens utvecklade teoretiska modell kommer följa genom uppsatsen
vilken berör revisorns nätverk, riskbedömning, komfort, väsentlighetsbedömning samt hur nämnda
faktorer slutligen kan komma att påverka revisionsprofessionen.
Slutsatser: Studiens empiri styrker teorin om att väsentlighetsbedömningen påverkas av
kvantitativa, kvalitativa samt subjektiva faktorer vilket kan leda till inkonsekventa bedömningar.
Studiens resultat indikerar även att revisorns upplevda komfort och riskbedömning påverkar
väsentlighetsbedömningen. Avseende hur revisorns nätverk påverkar väsentlighetsbedömningen
påträffas indikationer att revisorn i den lilla staden får till sig samt tar till sig mer information från
sitt nätverk än revisorn i den större staden. Således indikerar studien att väsentlighetsbedömningen
kan skilja sig beroende på storlek på stad där revisorn är belägen där skillnader antyds komma från
revisorns nätverk.
Abstrakt Master Thesis in Business Administration, School of Business and Economics,
Linnaeus University, 4FE17E, VT-2020.
Authors: Stina Holmesson and Linus Johansson
Supervisor: Christopher Von Koch
Examiner: Andreas Jansson
Tile: The networks impact on materiality assessment – “If you would have asked 10 auditors, you
would receive 10 different answers” - 𝐵.𝑀%
Background: The materiality assessment is influenced by quantitative, qualitative and subjective
factors. With the theory that people in similar networks act in a similar way, the assumption arises
how the size of a city can have an impact on the materiality assessment. This study assumes that the
auditor in a small town can get more information from his network than the auditor in the larger city
based on Granovetter's theory "The strength of weak ties". This allows room for network effects to
have a great impact on the materiality assessment due to its absent standards and guidelines.
Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of what may affect the auditor’s
materiality assessment with focus on the network in which the auditor is located.
Method: Based on interviews as a starting point and with a deductive approach, this study aims to
increase the understanding of how the auditor's network may affect his/her materiality assessment.
A working model will be followed through the thesis which includes the auditor's network, risk
assessment, comfort, materiality assessment and how these factors may ultimately affect the audit
profession.
Conclusions: The study emphasizes the theory that the materiality assessment is affected by
quantitative, qualitative and subjective factors which can lead to an inconsistency in the assessment.
The study also shows that there are indications that the auditor's perceived comfort and risk
assessment influence the materiality assessment. Whether the auditor's network influences the
materiality assessment, indications are found that the auditor in the small town receives and utilize
more information from his network than the auditor in the larger city. Thus, the study shows that the
materiality assessment may differ depending on the size of the city where the auditor is located. Also
these differences are indicated to come from the auditor's network.
Förord
Nu är det vår tur efter 4 års studier att avsluta vår tid på Linnéuniversitetet med denna
magisteruppsats. Vi vill inleda med att tacka vår medbedömare Andreas Jansson för kloka
tips och idéer redan från första mötet, men även under uppsatsens gång. Dessa
kommentarer har givit oss idéer och inspiration i val av ämne som sedan genomsyrat vår
uppsats. Vi vill även tacka våra opponenter för intressanta synpunkter vid
seminarietillfällena vilka har förbättrat denna uppsats.
Ett extra tack vill vi rikta till vår handledare Christopher Von Koch. Du har alltid varit
tillgänglig med kort varsel, alltid svarat snabbt på våra frågor och hjälpt oss med nya idéer
när våra egna tagit slut. Ditt engagemang och vårt samarbete har underlättat vårt arbete
med denna uppsats. TACK!
Slutligen vill vi tacka alla revisorer som trots hög arbetsbelastning ställde upp på våra
intervjuer. Tack för ert intresse, engagemang och för att ni delade med er av kompetens
och erfarenheter, utan er hade uppsatsen inte varit genomförbar.
Det varmaste tack!
Tranås 2020-05-25 ____________________________ ____________________________ Stina Holmesson Linus Johansson
Innehållsförteckning
1. Inledning...................................................................................................................................11.1Bakgrund...................................................................................................................................................................11.2Problemdiskussion................................................................................................................................................41.2.1Problemformulering..................................................................................................................10
1.3Syfte...........................................................................................................................................................................10
2.Vetenskapligmetod.................................................................................................................112.1Forskningsansats................................................................................................................................................112.2Forskningsstrategi.............................................................................................................................................122.3Teoriochlitteraturval......................................................................................................................................13
3.Teoretiskreferensram..............................................................................................................163.1Väsentlighetsbedömning.................................................................................................................................163.1.1Väsentlighetsbedömningiteorin...........................................................................................163.1.2.Väsentlighetsbedömningenipraktikenochdesssubjektivaansatser.......................18
3.2.Profession...............................................................................................................................................................213.2.1Revisionsprofessionen...............................................................................................................21
3.3Nätverksteori........................................................................................................................................................233.3.1Nätverk..........................................................................................................................................233.3.2Styrkanavsvagaband..............................................................................................................24
3.4Revisionsrisk..........................................................................................................................................................263.4.1Revisionsriskmodellen..............................................................................................................26
3.5Komfort....................................................................................................................................................................293.5.1Komfortsombegrepp...............................................................................................................293.5.2Komfortinomrevision..............................................................................................................293.5.3Lättnadskänslaavkomfort(Thereliefsenseofcomfort)..............................................303.5.4Tillståndvidkomfort(Thestatesenseofcomfort)..........................................................313.5.5Förnyadkänslaavkomfort(Therenewalsenseofcomfort).........................................32
3.6Sammanfattningochstudiensutveckladeteoretiskamodell......................................................32
4.Empiriskmetod..........................................................................................................................354.1Undersökningsmetod........................................................................................................................................354.1.1Valavdatainsamlingsmetod..................................................................................................354.1.2Urval...............................................................................................................................................384.1.3Utformningavintervjuguide..................................................................................................414.1.4Utformningavcase....................................................................................................................44
4.2Analysmetod..........................................................................................................................................................454.2.1Transkribering............................................................................................................................454.2.2Hanteringavinsamlatempirisktmaterial.........................................................................454.2.3Mönterjämförelse.......................................................................................................................464.2.4Validitet.........................................................................................................................................474.2.5Tillförlitlighet..............................................................................................................................484.2.6Reliabilitet....................................................................................................................................48
4.2.7Etikochmoral.............................................................................................................................49
5.Empiriskanalys..........................................................................................................................505.1.FöretagA................................................................................................................................................................505.1.1PresentationavFöretagA.......................................................................................................505.1.2Väsentlighetsbedömningen.....................................................................................................525.1.3Nätverk..........................................................................................................................................585.1.4Komfort&väsentlighetsbedömningen................................................................................655.1.5Nätverk&komfort.....................................................................................................................675.1.6Revisionsrisk&väsentlighetsbedömning............................................................................705.1.7Nätverk&revisionsrisk............................................................................................................735.1.8Nätverk&väsentlighetsbedömningen.................................................................................78
5.2FöretagB.................................................................................................................................................................815.2.1PresentationavFöretagB.......................................................................................................815.2.2Väsentlighetsbedömning..........................................................................................................825.2.3Nätverk..........................................................................................................................................865.2.4Komfort&väsentlighetsbedömningen................................................................................895.2.5Nätverk&komfort.....................................................................................................................925.2.6Revisionsrisk&väsentlighetsbedömning............................................................................935.2.7Nätverk&revisionsrisk............................................................................................................955.2.8Nätverk&väsentlighetsbedömning.....................................................................................97
6.Slutsatsochförslagtillvidareforskning..........................................................................1006.1Slutsats..................................................................................................................................................................1006.2Implikationer.....................................................................................................................................................1036.2.1Teoretiskaimplikationer......................................................................................................1036.2.2Praktiskaimplikationer........................................................................................................104
6.3Förslagtillvidareforskning.......................................................................................................................105
7.Referenser.................................................................................................................................107
8.Appendix....................................................................................................................................1138.1Intervjuguide......................................................................................................................................................1138.2Caseuppgift.........................................................................................................................................................116
1
1. Inledning
I inledande kapitel presenteras studiens bakgrund med efterföljande problemdiskussion.
Följaktligen presenteras tidigare forskning inom studiens området tillsammans med en
argumentation för studiens relevans. Detta leder oss sedermera fram till studiens
problemformulering och syfte.
1.1 Bakgrund
Revision är att en revisor med professionell skepticism planerar, granskar, bedömer och
uttalar sig om ett företags årsredovisning, bokföring och dess förvaltning (FAR förlag,
2006). Företagets styrelse och VD har ansvar för att informationen som företaget lämnar
ifrån sig till dess intressenter är tillförlitlig. Det är följaktligen revisorns roll att
kvalitetssäkra denna information (ibid). Revisorn tillhandahåller genom detta en ökad
tillförlitlighet för företagets yttrande gentemot dess intressenter. Revisionen är även ett
effektivare sätt för intressenterna att granska företaget då de själva undviker att behöva
utföra denna granskning. Vid en revision bedöms initialt en väsentlighetsnivå vilket
kommer att bestämma vad som skall granskas och hur omfattande revisionen skall bli
(ibid).
För att en revision skall genomföras effektivt utförs en väsentlighetsbedömning. Denna
bedömning avgör hur omfattande granskningen skall vara och vilka fokusområden som
skall revideras ytterligare (FAR förlag, 2006). Vid fastställandet av väsentlighetsnivån
utgår ofta revisorn ifrån en kvantitativ grund i procentandelar i valda referensvärden. Det
kan vara exempelvis procentandel av summa eget kapital, totala utgifter, bruttovinst,
vinst före skatt, eller summa intäkter (Montoya et al., 2010). Vidare påvisar dock FAR
förlag (2006) att ”det är alltid revisorns egen rimlighetsbedömning som ska avgöra vad
som är väsentligt”. Flertalet studier har påvisat hur både kvalitativa och subjektiva
faktorer påverkar den utförda väsentlighetsbedömningen (Mckee & Eilifsen, 2000;
Iskandar & Iselin, 1996; Carpenter, Dirsmith & Gupta, 1994; Gold, Gomaa & Hunton,
2009). Den kvalitativa delen av bedömningen består bland annat av information kring
klientens rutiner. Anledningen till att även dessa faktorer vävs in i
2
väsentlighetsbedömningen är för att undvika att bristfälliga rutiner utgör risk för att fel
ska förekomma i den finansiella rapporteringen. Risker kring dessa rutiner kallas
inneboende och kontrollrisk. Anser revisorn att dessa risker är höga kan denne anpassa
väsentlighetsnivån så revisionen blir mer omfattande vilket ökar sannolikheten att
upptäcka dessa fel. Detta sänker sedermera upptäcktsrisken och bidrar till en sänkt total
revisionsrisk för uppdraget. På så sätt finns det en direkt koppling mellan revisorns
bedömda risk och den väsentlighetsbedömning som utförs.
”Auditors have to make materiality judgements on every audit. This process is
difficult because both quantitative and qualitative factors must be evaluated.
Additionally, the auditing standards give no formal guidance for how to
implement materiality concepts. Although sometimes difficult to make, good
materiality judgements are crucial for a successful audit.” (Mckee & Eilifsen,
2000, s.54)
Citatet beskriver svårigheten i att bedöma väsentlighetsnivån på grund av dess
frånvarande standarder och att bedömningen är av yttersta vikt för en framgångsrik
revision. Då väsentlighetsbedömningen påverkas av kvantitativa, kvalitativa och
subjektiva faktorer skapas ett utrymme för variation (Mckee & Eilifsen, 2000).
Variationen i väsentlighetsbedömningen resulterar följaktligen i fluktuationer i
revisionens kostnad samt dess kvalitet (Estes & Reames, 1988). Variation kan uppstå på
grund av information från revisorns nätverk vilket påverkar den kvalitativa och
subjektiva delen i bedömningen.
Enligt Borgatti & Halgin (2011) är nätverk en uppsättning aktörer som länkas samman
genom olika typer av band. Olika nätverksstrukturer har visat sig ha olika påverkan på
aktörernas beteende och agerande (Erickson, 1988). En underliggande teori till dessa
företeelser är Granovetters teori om Styrkan av svaga band (1973). Teorin menar att
personer vilka har många band av svagare karaktär har större möjligheter till att få mer
ny information än personer med färre av dessa svagare band. Anledningen är inte det
svaga bandet i sig utan den nätverkssituation som det svagare bandet medför. Således
kan aktörer som befinner sig i liknande nätverksstrukturer bete sig liknande just på grund
av nätverkets sammansättning.
3
Sannolikheten för att band skall existera mellan revisor och klient påverkas av den
befolkningsmängd där dessa aktörer befinner sig. Enligt Sveriges Kommuner &
Regioners1 kommungruppsindelning baserat på Statistiska Centralbyråns underlag
definieras Storstad som en kommun med befolkning över 200 000 person och med en
tätort med minst 120 000 invånare. Definitionen Större stad har minst 50 000 invånare
inom kommun och en tätort med minst 40 000 personer. Definitionen Småstad har minst
15 000 invånare i kommunen och en tätort med mindre än 40 000 personer. Med hjälp
av dessa kategorier av städer kan olikheter i nätverksstrukturer och
väsentlighetsbedömning jämföras med utgångspunkt i dess befolkningsmängd.
Definition Kommuninvånare Tätortsinvånare
Storstad ≥ 200 000 ≥ 120 000
Större stad 50 000 – 200 000 40 000 – 120 000
Småstad < 50 000 < 40 000
Tabell 1: Uppställning av SKR:s definitioner av städer.
Genom att fokusera på kvantitativa, kvalitativa och subjektiva faktorer samt hur dessa
kan påverka väsentlighetsbedömningen utifrån teorin att personer i liknande nätverk
agerar på likartat vis, kan det antas att storleken på stad kan ha en inverkan på
väsentlighetsbedömningen. Genom detta utgår studien från antaganden om att revisorn i
en småstad får mer information från sitt nätverk än revisorn i en större stad.
Anledningen till att väsentlighetsbedömningen valts som studieobjekt är på grund av dess
stora påverkan på kvalitén och omfattningen av den utförda revisionen. Ännu en orsak
är dess frånvarande standarder, vilket ger kvalitativa- och subjektiva faktorer utrymme
att påverka bedömningen. Det kan i sin tur ge utrymme för nätverkseffekter att ha en
större inverkan på väsentlighetsbedömningen än bedömningar med mer strikta
standarder och riktlinjer.
1 Tidigare Sveriges Kommuner & Landsting.
4
1.2 Problemdiskussion
“Suppose two people in different parts of the world are highly central in the advice
networks around them; that is, every- body is constantly seeking their advice. As
a result, both of them develop a dislike of the phone, because it so often brings
work for them” (Borgatti & Halgin, 2011, s.1775)
Social homogenitet innebär att två personer, som inte har någon koppling till varandra
men befinner sig i likartade nätverksstrukturer kommer att påverkas av denna situation
vilket sedermera kommer att resultera i att de agerar på liknande sätt (Erickson, 1988).
Nätverksteori kan därmed erbjuda en förklaring till varför personer gör val och
bedömningar likartat på grund av det nätverk de befinner sig i. En revisor i en småstad
kan därför antas vara i en likartad nätverkssituation som en annan revisor i en småstad,
vilket kan medföra att beslut de tar kan komma att likna varandra. På grund av den lägre
befolkningsmängden i den mindre staden kan relationer av svagare art potentiellt vara
fler. Enligt Granovetter (1973) bidrar dessa band med nätverkssituationer som kan tillge
revisorn ytterligare information. Detta kan därmed indikera att just den nätverkssituation
revisorn befinner sig har en påverkan på valen och bedömningarna som sker.
För att revisionstjänsterna skall kunna tillhandahållas konkurrenskraftigt kan ej alla
poster hos ett företag granskas, då detta skulle leda till höga kostnader för klienten.
Därmed krävs det att en väsentlighetsbedömning görs där revisorn bestämmer vad som
skall anses vara betydande i revisionen. FAR förlag (2006) tydliggör begreppet
väsentlighetsbedömning genom att likna bedömningen med ett fiskenät där nätet är
perfekt anpassat för de fiskar som skall fångas. Vid för stora öglor kan de stora fiskarna
smita igenom, medan om öglorna är för små fångas även de fiskar som inte är av intresse.
För att översätta detta exempel menar FAR förlag (2006) att en optimal nivå är att
oväsentliga fel släpps igenom medan väsentliga fel fångas upp.
5
Figur 1: Fisknäts-metafor, Far förlag (2006).
Vid fastställandet av väsentlighetsnivå i en revision anser Mckee & Eilifsen (2000) att
standarderna är diffusa och knapphändiga. Detta skapar utrymme för revisorns
professionella omdöme att påverka bedömningen av väsentlighetsnivån. Enligt Mckee &
Eilifsen (2000) frambringar detta ett utrymme för inkonsekventa
väsentlighetsbedömningar, vilket i praktiken kan innebära att två revisorer bedömer
väsentlighetsnivån olika i samma bolag. Det kan att en revisor bedömer
väsentlighetsnivån för lågt vilket gör att revisionen blir onödigt kostsam och den andra
revisorn bedömer nivån för högt vilket resulterar i minskad kvalité på revisionen och att
väsentliga felaktigheter inte upptäcks. Det finns därmed utrymme för argumentation att
revisorerna inte åstadkommer den professionella standard som krävs för att förse
revisionstjänster. Risken som inkonsekvens i väsentlighetsbedömningen medför kan
därmed anses ha negativ påverkan revisorsprofessionen och dess anseende.
Många standarder kring väsentlighetsbedömning är baserade utifrån ett
användarperspektiv. Väsentliga felaktigheter anses enligt ISA 320 p.2 vara de som
“enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som
användare fattar i grund av de finansiella rapporterna”. En anledning till
användarperspektivet är enligt Iskander & Iselin (1996) att det viktigaste ändamålet med
en korrekt väsentlighetsbedömning är att försäkra just användarna att den finansiella
informationens ger en rättvis bild av företaget. Användarna av finansiell information kan
definieras som företagets intressenter och innefattar alla aktörer som har utbyte med
företaget på ett eller annat sätt. FAR förlag (2006) specificerar revisorns intressenter som
stat & kommun, ägare, kreditgivare, leverantörer, styrelse, anställda och kunder.
Revisorns utlåtande om bolaget anses vara en trygghet för de olika intressenterna. Ur ett
bredare perspektiv kan en inkonsekvent väsentlighetsbedömning resultera i att både
externa och interna intressenter påverkas negativt. Exempelvis kreditgivarna ser
6
revisorns opartiska arbete som en säkerhet när de ger ut kredit till ett företag (FAR förlag,
2006). Ett annat exempel är ägare vilka inte har god insyn i bolaget och måste fatta beslut
om sina investeringar utifrån den finansiella information som finns om bolaget. Enligt
Mckee & Eilifsen (2000) är en oberoende revisors väsentlighetsbedömning ett av de
viktigaste momenten i en revision för att behålla investerarnas förtroende vid finansiell
rapportering.
Även klienter och revisor riskerar att bli lidande av en inkonsekvent
väsentlighetsbedömning. Vid en lägre väsentlighetsnivå kan revisionen komma att öka i
tid och därmed kostnad då revisorn potentiellt kommer att granska oväsentliga poster.
Detta medför att revisionen blir onödigt dyr vilket minskar incitamentet för klienten att
välja den specifika revisorn (Estes & Reames, 1988). Revisorn blir följaktligen lidande i
en förlorad kund samt intäkter. Ett motsatt scenario, där revisorn väljer att bedöma en
högre väsentlighetsnivå, resulterar i att denne accepterar fel av större karaktär. Denna
bedömning leder till en mindre omfattande revision då revisorns väsentlighetstal är högre
och därmed blir den totala kostnaden för revisionen lägre. Möjligheten till inkonsekvens
i väsentlighetsbedömningen kan därmed skapa incitament hos revisorn att bedöma en
högre väsentlighetsnivå som resulterar i konkurrensfördelar gentemot andra
marknadsaktörer då revisionen resulterar i lägre kostnader för klienten. Att sätta en högre
väsentlighetsnivå är dock problematiskt då revisionen löper större risk att inte bli
tillräckligt genomförd. Detta kan i sin tur leda till att den finansiella informationen inte
ger en rättvis bild av företaget.
Vid en väsentlighetsbedömning använder ofta revisionsbyråer sig av olika kvantitativa
tillvägagångssätt som uttrycks i procentsatser. Vad dessa procentsatser baseras på kan
variera. Vanliga utgångspunkter är företagets tillgångar, omsättning eller resultat
(Messier Jr, Martinov-Bennie och Eilifsen, 2005). Mckee & Eilifsen (2000) anser att en
väsentlighetsnivå ofta utgår från en kvantitativ grund som sedermera kan komma att
påverkas och justeras av revisorns omdöme angående de kvalitativa faktorerna. Iskandar
& Iselin (1996) lägger stor vikt vid den professionella bedömningen av revisorn när
beslut om en väsentlighetsnivå skall göras. Även ISA:s riktlinjer (320) för fastställning
av väsentlighet hänvisar till den ”professionella bedömning av revisorn”. Vidare
uttrycker också FAR (2006) att ”det är alltid revisorns egen rimlighetsbedömning som
7
ska avgöra vad som är väsentligt”. Detta påvisar att den initialt kvantitativa grunden för
väsentlighetsbedömningen också kommer att påverkas av kvalitativa faktorer. Den
mängd information som revisorn får till sig angående de kvalitativa faktorerna har
därmed en stor påverkan på den slutliga väsentlighetsbedömningen.
Vid uppstarten av en revision bedöms vilken risknivå som skall gälla för uppdraget,
vilket benämns som revisionsrisk (FAR förlag, 2006). En metod för att beräkna risk är
revisionsriskmodellen där inneboende risk, kontrollrisk och upptäcktsrisk beräknas
separat för att sedan tillsammans utgöra den totala revisionsrisken för uppdraget. Den
inneboende risken berör bolaget egna processer och risken att fel kan uppkomma i deras
dagliga drift. Kontrollrisken är risken att bolaget inte själva upptäcker eventuella fel.
Upptäcktsrisken berör risken att revisorn inte upptäcker potentiellt väsentliga fel i sin
revision (ISA 200). Revisorn kan påverka upptäcktsrisken genom att sänka
väsentlighetsnivån vilket ökar omfattningen av revisionen. När revisorns anser att en
klient har en hög inneboende- och kontrollrisk kan revisorn besluta att sänka
väsentlighetsnivån och på så sätt sänka upptäcktsrisken vilket följaktligen sänker den
totala risken för revisionen. Information som påverkar revisorns uppfattning om
inneboende- och kontrollrisk kan i förlängningen påverka revisorns
väsentlighetsbedömning.
De subjektiva faktorer som kan komma att påverka revision, och därmed risk- &
väsentlighetsbedömningen, är enligt Messier (1983) den erfarenhet som revisorn besitter.
Enligt Carpenter, Dirsmith & Gupta (1994) kan också kulturella aspekter på
revisionsbyråer påverka en revisors risk- och väsentlighetsbedömning, vilket bland annat
kan ske genom bakomliggande sociala kontexter. Den riskbedömning som sker vid beslut
om väsentlighetsnivån kan också komma att skilja sig på grund av subjektiva faktorer.
Gold, Gomaa & Hunton (2009) påvisar i en studie hur män och kvinnor och hur deras
riskbedömning skiljer sig vid revisionen. Att det finns en skillnad i risk och
väsentlighetsbedömning beroende av kön är ännu en indikation på varför
väsentlighetsbedömningen är subjektiv och kan komma att påverkas av icke kvantitativa
faktorer. Detta pekar även på att det finns utrymme för vidare diskussion inom ämnet.
8
Carrington & Catasús (2007) myntade begreppet komfort inom revisionen. Komfort
innebär enligt Carrington & Catasús (2007) att ett beslut tas med en emotionell
utgångspunkt, snarare än en rationell. I revisionen menar de att komfort uppstår för en
påskrivande revisor när hen anser att ett bolag har blivit tillräckligt reviderat för att
signera revisionsberättelsen. En revisors komfort har därmed en direkt koppling till den
väsentlighetsnivå. Då även väsentlighetsbedömningen visat sig påverkas av subjektiva
faktorer kan revisorns upplevda komfort ha en potentiell påverkan på den utförda
bedömningen.
Det finns flertal studier som visar på hur relationen mellan revisor och klient kan komma
att påverka revisionen. Enligt Jeppesen (1998) kan oberoendet vid en revision påverkas
av den relation som existerar mellan revisorn och den reviderade. Carey & Simnett
(2006) utökade denna undersökning genom att komma fram till att desto längre en revisor
får uppdrag hos en specifik klient, desto närmare relationer kan skapas som i
förlängningen urholkar revisorns oberoende. Lennox (2005) visade på att sannolikheten
för en ren revisionsberättelse ökar när en klient och dess revisor har starka förbindelser.
Tidigare studier (Bamber & Iyers, 2007; Gavious, 2007) visar på att klienter kan komma
att försöka påverka revisorn i dess väsentlighetsbedömning. Anledningen till intresset att
påverka kan vara att klienten vill höja väsentlighetsnivån för att få en lägre kostnad för
revisionen. Detta skapar ett incitament hos revisorn att ändra sitt handlande och besluta
en högre väsentlighetsnivå då den vill behålla sin klient.
Revisionsprofessionens legitimitet innebär att klienten som anlitat revisorn skall känna
sig trygg i valet av revisor och att denne skall kunna lita på att tjänsten blir väl utförd
(Grey, 1998). Power (2003) menar att professionen upprätthåller dess legitimitet bland
annat genom dess standarder. Således kan otydliga och knapphändiga standarder vara ett
hot mot att bibehålla revisionsprofessionens anseende.
Tidigare forskning och litteratur anser att väsentlighetsbedömningen utförs med en
kvantitativ utgångspunkt som senare justeras av kvalitativa och subjektiva faktorer.
Tidigare forskning visar även på att bedömningen har otydliga standarder där dessa
kvalitativa och subjektiva faktorer ges utrymme att påverka bedömningen. Detta
resulterar i inkonsekventa väsentlighetsbedömningar som kan ha negativ effekt för
revisorer, klienter och intressenter på grund av skiftande kvalitet och kostnad. De
9
kvalitativa- och subjektiva faktorer vilka påverkar bedömningen kan tillkomma revisorn
genom den information som denne får till sig. Enligt Erickson (1988) kan den
nätverkssituation som en person befinner sig påverka beslut hos den enskilda personen.
Med fokus på de nätverk runt om revisor och klient föds antaganden om att det kan skilja
sig i väsentlighetsbedömningen i större stad och småstad beroende på skillnader i
revisorns nätverk och dess potentiella information. Med avstamp i tidigare forskning och
litteratur utvecklar vi i denna studie följaktligen en teoretisk modell (figur 2) som visar
kopplingarna mellan nätverk, komfort, revisionsrisk, väsentlighetsbedömningen och
revisionsprofessionen.
Figur 2: Studiens utvecklade teoretiska modell-
Nätverkets påverkan på revisorns väsentlighetsbedömning.
Nätverk kring revisorer i större- och mindre städer skiljer sig på grund av dess
befolkningsmängd. Dessa skillnader i nätverk bidrar till att revisorn, enligt Granovetters
(1973) teori, kan få till sig olika mängd information om dess klienter. Informationen
påverkar sedan revisorn i dess bedömning av revisionsrisk och den komfort som denne
upplever. Revisionsrisken påverkas av informationen genom att detta ger ytterligare
underlag för revisorns bedömning av inneboende risk och kontrollrisk. Genom att justera
väsentlighetsnivån ändrar revisorn hur omfattande revisionen skall vara vilket korrigerar
upptäcktsrisken och förändrar den totala revisionsrisken. Detta samband möjliggör
kopplingen mellan nätverk, revisionsrisk och väsentlighetsbedömning, vilket framgår i
10
studiens teoretiska modell i figur 2. Informationen som tillkommit genom nätverk har
också en påverkan på revisorns komfort. Då standarder kring väsentlighetsbedömning är
knapphändiga tvingas istället väsentlighetsbedömningen luta sig mot information för att
revisorns skall kunna uppnå komfort. Komforten har följaktligen en påverkan på
väsentlighetsbedömning då revisorns skall bedöma en väsentlighetsnivå där denne kan
uppleva komfort i att revisionen blir tillräckligt omfattande. Detta samband möjliggör
koppling mellan nätverk, komfort och väsentlighetsbedömning. Revisionsprofessionen
innebär att revisorn skall uppnå en viss grad av profession för att tillåtas erbjuda och
utföra revisionstjänster (Brante, 1988). Studiens syfte är att påvisa om det finns skillnader
i småstad och större städers väsentlighetsbedömning och är därmed ett sätt att påvisa en
inkonsekvens som sedermera kan ha en negativ påverkan på revisionsprofessionen.
Studiens teoretiska modell kommer att testas empiriskt och eventuellt modifieras och
revideras om dess antagande inte stämmer överens med analyserad empiri.
Studien finner ett gap i tidigare forskning då en geografisk utgångspunkt med fokus på
nätverk tidigare inte har undersökts inom väsentlighetsbedömning. Då en bristfällig
väsentlighetsbedömning resulterar även i omotiverat höga kostnader för klienten,
alternativt att intressenter förses med finansiell rapportering av lägre kvalitét, finns ett
potentiellt intresse från dessa parter att undersöka vad som påverkar
väsentlighetsbedömningen. Då även inkonsekvensen i väsentlighetsbedömningen på
grund av dess bristfälliga standarder i längden kan skada revisionsprofessionen, anser vi
att det är högst nödvändigt att undersöka dessa skillnader för att upprätthålla anseendet
om revisorns professionalitet och sedermera revisionen.
1.2.1 Problemformulering
Finns det en skillnader i revisorers väsentlighetsbedömning som beror på att de är aktiva
i en större- respektive mindre stad?
1.3 Syfte
Genom denna uppsats vill vi öka förståelsen för vad som kan påverka revisorns
väsentlighetsbedömning med fokus på det nätverk som revisorn befinner sig i.
11
2. Vetenskaplig metod
I följande kapitel redogörs ställningstaganden rörande studiens vetenskapliga metod.
Initialt beskrivs möjliga forskningsansatser vilket mynnar ut i argumentation för de
metodval som gjorts i studien. Avslutningsvis presenteras studiens teoretiska
utgångspunkt tillsammans med litteraturval.
2.1 Forskningsansats
Studiens syfte är att identifiera om det finns skillnad i en revisors
väsentlighetsbedömning med en geografisk utgångspunkt som kan förklaras genom
nätverksteori. Bryman och Bell (2017) beskriver hur förhållandet mellan teori och
forskning kan angripas på olika sätt. En deduktiv studie utgår från befintliga teorier vilka
mynnar ut i en modell eller hypotser. I studiens fall är det en utvecklad teoretisk modell
vilken testas sedan mot den insamlade empirin. Den induktiva studien vänder på
angreppssättet där teori istället genereras med hjälp av den insamlade empirin.
Det bör även nämnas även om ett beslut om tillvägagångssätt gjorts kan ändå det icke
valda angreppssättet tendera att urskiljas i processen. Det iterativa tillvägagångssättet är
en typ av mellanväg där det sker en ständig rörelse mellan teori och insamling av data.
En mer dynamisk forskningsansats är den abduktiva ansatsen. Det innebär att utförandet
av studien kommer att alternera mellan deduktiva och induktiva inslag där den anpassar
sin teori efter studiens gång (Alvesson & Sköldberg, 1994).
Det initiala syftet med studien var att ta reda på skillnader i revisionsprocessen med
geografisk utgångspunkt vilket sedan omformulerades och preciserades till skillnader i
väsentlighetsbedömningen i en större respektive småstad. För att få fram detta syfte krävs
en förståelse inom ämnet vilket genererades genom inhämtning av teorier. Studiens
ansats är följaktligen av deduktivt slag då sammanställning av befintliga teorier gjordes
innan empirin samlades in.
12
2.2 Forskningsstrategi
När forskningsstrategi väljs är det främst två tillvägagångssätt som övervägs. Enligt
Bryman & Bell (2017) har dessa metoder utgångspunkt i antingen kvalitativa eller
kvantitativa ansatser. Dock finns det enligt Bryman & Bell (2017) studier med inslag i
båda delarna, vilket mynnar ut i en bas av kvalitativ metod med kvantitativa inslag och
vise versa.
För att uppnå studiens syfte kommer en kvalitativ studie genomföras då målet är att finna
skillnader i revisorers beteende och sedan utvärdera möjligheten till en detaljerad
beskrivning av skillnaderna. Den kvalitativa metoden ger möjlighet till detta då studien
kommer att använda sig av ett färre mängd dataobjekt och istället fokusera på att utvinna
detaljerad information och data från dessa dataobjekt. Ytterligare fördelar med kvalitativ
metod i studien är att förutsättningar för underliggande synsätt och beteenden hos
respondenterna kommer att undersökas. Respondenten får möjlighet till att själva
resonera vilket kan generera svar som vid annan metod missats. Då metoden ämnar att
undersöka hållbarheten i studiens teoretiska modell kan det kvalitativa
tillvägagångssättet bidra med alternativa faktorer vilket i sin tur kan bidra till utvecklande
modifikationer av modellen. Anledningen till att kvantitativ metod inte är lämplig i
studien är på grund av att metoden istället har utgångspunkt i att undersöka och försöka
generalisera i en större population. Vid en sådan undersökning minskar möjligheten att
finna alternativa faktorer som kan användas till att utveckla studiens modell. Syftet med
kvalitativ studie kan snarare anses bidra med en ökad förståelse för ett visst fenomen
(Bryman & Bell, 2017).
De nätverk revisorn befinner sig i kan komma att påverka hens beteende och omdöme
(Borgatti, & Halgin, 2011; Granovetter, 1973). När en bedömning av väsentlighet utförs
påverkas den sedermera av revisorns upplevda revisionsrisk och känsla av komfort vilket
därmed bestämmer hur omfattande revisionen skall bli. Med utgångspunkt i Borgatti &
Halgins (2011) forskning kommer studien att försöka fånga revisorns resonemang när
beslut skall tas avseende väsentlighetsbedömningen men även andra faktorer som
påverkar revisorns beslutsfattande.
13
Bryman & Bell (2017) menar att med kvalitativ metod som utgångspunkt är intervjuer
eller deltagande observationer de vanligaste tillvägagångssätten vid insamling av
empiriskt material. Denna strategi väljs för att genom samtal och närhet med
respondenten få en ökad förståelse för hens beteende och bakomliggande faktorer som
påverkar dessa. Om kvantitativ metod istället väljs är enkäter en vanligare form av
datainsamling. Det finns en signifikant skillnad i att använda sig av intervjuer till skillnad
från enkäter. Främst på grund av den sociala interaktionen som sker vid en intervju men
också med anledning att en intervju är flexibel och där frågorna kan anpassas efter
respondentens svar för att få den ökade förståelsen vilket studien förväntas uppnå
(Bryman & Bell, 2017).
2.3 Teori och litteraturval
Studiens teoretiska urval kommer att utgå från teorier inom nätverk, revisionsrisk,
komfort, väsentlighet och revisionsprofessionen. Hur dessa teorier är sammanlänkade
finns beskrivet i figur 2.
Figur 2: Studiens utvecklade teoretiska modell
Nätverkets påverkan på revisorns väsentlighetsbedömning.
För att förklara om det finns någon skillnad i revisorns beteende i en mindre- respektive
större stad används Borgatti & Halgins (2011) nätverksteori vilken kan förklara
skillnader i revisorers nätverksstrukturer. Teorin förklarar hur personer kan teoretiseras
14
till nätverk där även Ericksons (1988) teori om Social homogenitet används för att
förklara hur de som befinner sig i liknande nätverksstrukturer kan ha likartat beteende
baserat på just nätverkssituationen. Även Granovetters (1973) teori om ”Styrkan av svaga
band” kan medföra en förklaring till hur revisorer i småstad potentiellt kan ha mer
information angående klienten på grund av det nätverk de befinner sig i.
Revisionsriskmodellen FAR Förlag, (2006) & Eilifsen et al., (2014) används för att
definiera tre risker inom revisionen: inneboenderisk, kontrollrisk och upptäcktsrisk som
uppstår vid en revision. Revisorn kan påverka upptäcktsrisken, och därmed den totala
revisionsrisken, genom att justera väsentlighetsnivån vilket styr omfattningen av
revisionen. Detta gör revisionsriskmodellen till en relevant modell i studien då det finns
en direkt koppling till väsentlighetsbedömningen. Revisionsriskmodellens förekomst i
studien är just på grund av denna koppling där information avseende inneboende- och
kontrollrisk har en påverkan på revisorns utförda väsentlighetsbedömning. Hur stor
revisionsrisk som är acceptabel vid en revision finns inte preciserat i några regleringar
eller standarder, utan de riktar sig istället mot det professionella omdömet hos revisorn
vilket har visat sig påverkas av flertal kvalitativa och subjektiva faktorer (Mckee &
Eilifsen, 2000; Iskandar & Iselin, 1996; Carpenter, Dirsmith & Gupta, 1994; Gold,
Gomaa & Hunton, 2009). Den professionella bedömningen kan således påverkas av den
information som revisorn har om klienten vilket därmed möjliggör kopplingen mot
nätverksteorin och därmed är revisionsriskmodellen en relevant teori i studiens
utvecklade teoretiska modell.
För att förklara den väsentlighetsnivå, och därmed upptäcktsrisk, som revisorn slutligen
bestämmer sig för att nöja sig med i revisionen används komfortteorin. Pentland (1993)
myntade begreppet inom revision där han menar att komfort innebär att revisorn har en
uppfattning av att revisionen är tillräckligt utförd och att detta tillstånd därmed grundar
sig i en subjektiv känsla snarare än ett rationellt beslut. För att denna komfort skall kunna
uppnås vid revisionen måste således revisorn bestämma en väsentlighetsnivå där revisorn
vid påskrift av revisionsberättelsen kan känna trygghet i att revisionen är tillräckligt
omfattande och att poster och moment av väsentlig karaktär är granskade (Carrington
och Catasús, 2007). Ovan argument gör teorin om komfort relevant i studien då revisorns
komfort påverkas av nivån på väsentlighetsbedömningen. Då även Carrington och
15
Catasús (2007) visar på att standarder kring revisionsarbetet möjliggör en minskning av
obehag är det relevant att koppla detta begrepp mot väsentlighetsbedömningen då dess
standarder är diffusa och knapphändiga (Mckee & Eilifsen, 2000). Vid uteblivna
standarder är istället information av mer betydelse för att revisorn skall kunna uppnå
komfort. Detta möjliggör en koppling mot nätverksteorin där nätverk kan bidra till
ytterligare information för revisorn som kan tänkas påverka komforten, antingen positivt
vilket kan leda till en högre väsentlighetsnivå eller negativt vilket leder till en lägre nivå.
Revisionsprofessionen är en definition som är ständigt återkommande inom
revisionsbranschen. Begreppet innebär att revisorn skall uppnå en viss grad av
professionalism för att tillåtas erbjuda och utföra revisionstjänster (Brante, 1988). Vid
bristande förtroende av revisorns profession kan granskningen förlora den nytta som
åstadkommits vid revisionen (Mckee & Eilifsen (2000). Power (2003) menar att
professionen upprätthåller legitimitet genom dess standarder. Följaktligen kan de
otydliga och knapphändiga standarderna kring väsentlighetsbedömningen ha en direkt
påverkan på revisionsprofessionen och dess anseende (Mckee & Eilifsen, 2000).
Anledningen till att revisionsprofessionen är en relevant teori i studiens utvecklade
teoretiska modell är på grund av inkonsekventa väsentlighetsbedömningar påverkar
revisionens kvalité och kostnad vilket kan vara ett hot mot revisionsprofessionen.
Studiens syfte är att påvisa om det finns skillnader i mindre och större städers
väsentlighetsbedömning är därmed ett sätt att påvisa en inkonsekvens och följaktligen
bristfälliga standarder, som slutligen är ett hot mot revisionsprofessionen.
16
3. Teoretisk referensram
I det tredje kapitlet redogörs teorier och forskning som tillämpas i studien. Inledningsvis
presenteras begreppet väsentlighetsbedömning i dess teori och sedermera dess praktiska
tillämpning. Detta följs upp med en redogörelse av begreppet profession där forskning
om hot mot specifikt revisionsprofessionen presenteras. Därefter presenteras
nätverksteori och forskning kring dess definitioner och potentiella påverkan på beteende.
Detta följs upp med revisionsriskens olika delar och forskning kring komfort inom
revision och dess påverkan på väsentlighetsbedömningen. Avslutningsvis presenteras en
sammanfattning av teorierna där även dessa kopplas samman i studiens utvecklade
teoretiska modell för att förtydliga underliggande antagande.
3.1 Väsentlighetsbedömning 3.1.1 Väsentlighetsbedömning i teorin
Samla information om bolaget, planera revisionsprocessen, granska bolagets verksamhet
och slutligen rapportera utfallet av revisionen är en kort summering av hur processen ser
ut vid en revision. Dessa steg görs för att avslutningsvis kunna skriva en
revisionsberättelse. En revisionsberättelse kan antingen vara ren eller oren och det
betyder i korthet att klientens finansiella rapportering är tillförlitlig och korrekt eller inte
(Carrington, 2014).
När processen vid en revision skall påbörjas gör revisorn en väsentlighetsbedömning.
Revisorn måste vid denna bedömning följa specifika direktiv och standarder.
International Standards on Auditing (ISA) är den reglering revisorn följer i Sverige.
Regelverket introducerades 2011 och ersatte de tidigare reglerna avseende revision
(FAR, 2019). Enligt Carrington (2014) finns det krav på revisorn att arbeta utifrån ISA:s
regelverk. Dessa regler stämmer överens med god revisionssed och preciserar hur
revisorn skall förhålla sig under en revision. ISA är framtagen av den självständiga
organisation The International Federation of Accountants vilka utvecklar regleringen för
bland annat revision. I Sverige har Föreningen För Auktoriserade Revisorer (FAR)
översatt och tolkat ISA:s principer till svenska (FAR, 2019a).
17
Revisorn fastställer i planeringsfasen vilka väsentlighetsnivåer som skall gälla, denna
bedömning avgör hur omfattande granskningen blir samt vilka fokusområden som
kommer revideras ytterligare (FAR, 2019b). Beslutar revisorn om en låg
väsentlighetsnivå kommer revisionen bli mer omfattande än om revisorn hade bedömt
en högre nivå. Detta då till exempel fler stickprov, väsentliga poster samt väsentliga
verifikationer måste granskas och därmed blir arbetet för revisionsteamet mer
omfattande. För att revisorn ska kunna göra denna avvägning krävs god förståelse för
bolaget verksamhet samt en insikt i vilken intern kontroll företagsledningen har i bolaget
(FAR förlag, 2006). Utgångspunkten vid fastställande av väsentlighetsnivån är att
bestämma procentandelar för valda referensvärden. Exempel kan vara procentandel av
summa eget kapital, totala utgifter, bruttovinst, vinst före skatt, eller summa intäkter
(Montoya et al., 2009). Vidare uttrycker FAR förlag (2006) att ”det är alltid revisorns
egen rimlighetsbedömning som ska avgöra vad som är väsentligt”. Därmed utgår
väsentlighetsbedömningen från en kvantitativ ansats som kompletteras med en kvalitativ
bedömning där revisorns professionella omdöme och subjektiva uppfattning avgör vilken
väsentlighetsnivå som skall bedömas.
ISA 320 tydliggör att väsentliga felaktigheter, individuella eller summerade, inte får
påverka den finansiella informationen i den omfattning att en ändring av den finansiella
informationen skulle leda till att en intressent skulle ta ett annat beslut. ”Planering och
intern kontroll” är en av sex delar i ISA:s standarder. Denna del av ISA är i sin tur
uppdelad i flera underrubriker där bland annat ISA 320 återfinns vilken är ”Väsentlighet
vid planering och utförande av en revision”. Enligt Carrington (2014) är planeringsfasen
och därmed väsentlighetsbedömningen en central del i revisionen med anledning att
bedömningen avgör hur omfattande revisionen ska bli. Bedömningen skall genom god
revisionssed utföras på ett korrekt sätt med hjälp av revisorns professionella omdöme
(FAR, 2019b).
Det är viktigt för revisorn att beakta speciella transaktioner vid fastställandet av
väsentlighetsnivån i ett bolag. I ISA 320 återfinns att vissa delar i revisionen, exempelvis
särskilda konton eller transaktionsslag, skall ha separata väsentlighetsnivåer. Detta på
grund av att felaktigheter vilka anses väsentligt skulle påverka den finansiella
18
informationen men som inte skulle uppmärksammas vid den generella
väsentlighetsnivån vid revisionen (FAR, 2019a).
Det finns två centrala begrepp när väsentlighet diskuteras, nämligen övergripande
väsentlighet och arbetsväsentlighet. Den övergripande väsentlighetsnivån bedöms i
planeringsfasen och består av ett slags underlag för återstående granskning. Den
sammanlagda summan av alla felaktigheter vilka uppkommer vid en revision får ej
överstiga den övergripande väsentlighetsnivån. När denna väsentlighetsnivå bestäms
beaktar revisorn hur stora fel en extern läsare kan acceptera. Denna nivå av väsentlighet
bestämmer hur omfattande och tidskrävande revisionen kommer bli tillsammans med
arbetsväsentlighetstalet (Chen et al., 2008). Det andra begreppet är arbetsväsentlighet
vilket ofta är en procentandel av den övergripande väsentlighetsnivån. När
arbetsväsentligheten bestäms utgår revisorn alltså från den övergripande
väsentlighetsnivån vilket gör att det finns en tydlig koppling mellan dessa. Följaktligen
handlar arbetsväsentligheten mer om vad revisorn ska granska mer ingående. Sätts denna
nivå till exempelvis till 600 000 kronor måste alla resultat och balansposter över denna
nivå granskas och dokumenteras mer noggrant än de poster under denna nivå. Det kan
existera individuella oväsentliga felaktigheter, men om dessa läggs ihop får de inte uppgå
till nivån för den övergripande väsentlighetsnivån för då skulle en extern läsare uppfatta
den finansiella informtionen om bolaget på ett felaktigt sätt. (ISA, 320).
Revisorn skall bedöma om felaktigheter i revisionen är väsentliga med hjälp av ovan
begrepp. De fel som påträffas i en revision och som är väsentliga skall justeras för att
bolagets finansiella information skall vara korrekt. Justeras dessa inte kan revisorn
tvingas skriva en oren revisionsberättelse vilket betyder att revisionen inte är godkänd,
(Nolan, 2005). Följaktligen skall belopp som kan påverka bilden av bolaget revideras
mer noggrant än små belopp för att revisorn skall uppnå komfort för att skriva på
revisionsberättelsen i slutet av revisionsprocessen.
3.1.2. Väsentlighetsbedömningen i praktiken och dess subjektiva ansatser
En anledning till att revision utförs är för att interna och externa intressenter skall kunna
lita på den finansiella information som presenteras om bolaget (FAR förlag, 2006). De
interna intressenterna är exempelvis anställda, företagsledning/styrelse medan de externa
19
är kunder, leverantörer, kreditgivare samt kommun & stat. Aktieägarna är ytterligare en
intressent vilka kan vara både externa och interna beroende av vilken position och insyn
aktieägaren har i bolaget (FAR, 2019).
Intressenterna vilka nämns ovan är måna om en korrekt väsentlighetsbedömning då det
annars leder till att revisionen inte utförs på ett korrekt sätt vilket resulterar i att den
finansiella informationen inte är trovärdig och tillförlitlig. Även klienter och revisorer
påverkas av en inkonsekvent väsentlighetsbedömning då kvalitén och kostnaden
påverkas beroende på om en hög eller låg väsentlighetsnivå bedöms (Estes & Reames,
1988).
Hur väsentlighetsbedömningen utförs i praktiken är ofta mer komplex än vad som
beskrivs i teorin. Enligt Montoya et al., (2009) finns det inga objektiva eller strama
kriterier för hur den övergripande väsentlighetsnivån skall bedömas utan revisorn får ta
hjälp av riktlinjer samt lita på sitt professionella omdöme när detta beslut skall tas.
Revisorn tar avstamp i sin profession och tar väl motiverade beslut baserat på
yrkesprofessionen. Väsentlighetsbedömningen kan trots detta komma att påverkas av
subjektiva faktorer.
Det finns flertalet subjektiva faktorer som kan komma att påverka revision och sedermera
väsentlighetsbedömningen. Enligt Messier (1983) kan den erfarenhet som revisorn
besitter ha påverkan på väsentlighetsbedömningen. Enligt Carpenter, Dirsmith & Gupta
(1994) kan också kulturella perspektiv inom revisionsbyråer påverka en revisors
väsentlighetsbedömning, vilket bland annat kan ske genom bakomliggande sociala
sammanhang. Gold, Gomaa & Hunton (2009) påvisar i en studie hur män och kvinnor
och hur deras riskbedömning skiljer sig vid revisionen. Det finns studier som påvisar att
väsentlighetsnivån skiljer sig mellan branscher (Pany and Wheeler, 1989). Detta medför
att beroende av bransch kan revisionen komma att skilja sig i kostnad och kvalité vilket
är en följd av en inkonsekvent väsentlighetsbedömning.
Det finns studier som påpekar de många svårigheterna i väsentlighetsbedömningen
(Moroney & Trotman, 2016; Stewart & Kinney, 2013). Det finns sedermera alltid en risk
vilken revisorn måste beakta då många subjektiva effekter påverkar revisorns omdöme
20
vid fastställandet av väsentlighetsnivån. Power (2003) påvisar hur större byråer arbetar
mer strukturerat och därmed ständigt utvecklar revisionsprocessen vilket leder till en
nyanserad och väl utformad strategi avseende väsentlighetsbedömningen. Vidare fastslås
att det finns fog att anta att mindre och större byråer sätter olika väsentlighetsnivåer när
de utför revisioner då de utgår från olika arbetsprocesser. Även Morris & Nichols (1988)
och Icerman & Hillison (1991) styrker teorin om att väsentlighetsbedömningen skiljer
sig byråerna mellan och att väsentlighetsbedömningen anses bli bättre i strukturerade
byråer.
Det finns flertal studier som påvisar hur relationen mellan revisor och klient kan komma
att påverka revisionen. Enligt Jeppesen (1998) kan oberoendet vid en revision påverkas
av den relation som existerar mellan revisorn och klienten. Carey & Simnett (2006)
utökade denna undersökning genom att komma fram till att desto längre en revisor får
uppdrag hos en specifik klient, desto närmare relationer kan skapas som i förlängningen
urholkar revisorns oberoende. Lennox (2005) visade på att sannolikheten för en ren
revisionsberättelse ökar när en klient och dess revisor har starka förbindelser. Med stöd
i Lennox (2005) forskning kan resultatet kopplas till denna studie både med hänsyn till
nätverk och komfort. Med förbindelser kan revisorn få mer information och därmed
uppleva komfort vid en annorlunda väsentlighetsnivå än om hen inte hade haft
förbindelser med klienten.
Med ovan diskussion huruvida kvalitativa och subjektiva faktorer kan påverka
väsentlighetsbedömningen och dess påvisade bristfälliga standarder och riktlinjer finns
det fog att föra diskussionen vidare utifrån ett nätverksperspektiv och dess potentiella
påverkan. På grund av dessa faktorer finns det större möjlighet för information från
nätverk att påverka väsentlighetsbedömningen, än vid en bedömning med tydligare
standarder och riktlinjer med mindre påverkan från kvalitativa- och subjektiva faktorer.
Chewning Jr och Higgs, (2002) menar att om revisorn har mycket information om ett
företag kommer väsentlighetsbedömningen göras på bästa sätt. Ur detta perspektiv skulle
nätverkseffekterna i en småstad kunna tolkas positivt då revisorn kan antas ha mer
information om bolaget än en revisor i en större stad och kan därför göra en mer
träffsäker väsentlighetsbedömning. Jeppesen (1998) menar istället att oberoendet vid en
revision kan komma att påverkas av den relation som existerar mellan revisorn och den
21
reviderade. Utifrån Jeppesens perspektiv kan nätverketseffekterna i småstaden istället
tolkas negativt då revisorns oberoende kan påverkas av hur nätverket kring hen ser ut.
3.2. Profession Definitionen av profession kan beskrivas som färdigheter vilket grundar sig i teoretisk
kunskap och vilka upprätthålls genom träning och utbildning (Millersons 1964; Brante,
1988). För att garantera att kompetensen upprätthålls skall kontroller utföras genom
exempelvis examinationer med jämna mellanrum. Detta som en säkerhet för klienterna
vilka anlitar personer med en viss yrkesprofession. Medlemsorganisationer är ytterligare
en garanti för att utlovad kompetens hos en profession säkerställs. I dessa organisationer
säkerställs enligt Brante (1988) yrkesintegriteten när medlemmar ansluter sig. Brante
(1988) fortsätter att beskriva huruvida medlemmarna i organisationerna besitter liknande
värderingar och får därmed en ömsesidig känsla av identitet och tillhörighet. För att få
erbjuda vissa tjänster måste professionen vara uppfylld. Ett exempel på detta är
revisorsprofessionen då revisorn måste uppfylla professionskraven för att få förse
revisionstjänster (Brante 1988).
3.2.1 Revisionsprofessionen
Svenska regeringen, riksdagen samt de domstolar som följer under dessa har arbetat för
att bygga upp revisorsprofessionen med intentionen att upprätthålla förtroende och
kontroll i marknadsekonomin (Öhman och Wallerstedt, 2012). Öhman och Wallerstedt
(2012) har studerat revisionsprofessionen i Sverige och granskat enskilda betydande
händelser för professionens utveckling. De konstaterar att reglering avseende
revisionsprofessionen har utvecklats mycket de senaste åren. Två exempel är obligatorisk
revision och att revisionen skall utföras med strikt utgångspunkt i standarder. I detta
skeende växte Förening Auktoriserade Revisorer (FAR) fram. Denna
branschorganisation för revisorer, redovisningskonsulter, skatterådgivare, lönekonsulter
och specialister blev en väsentlig del i revisionsbranschen som en normgivande instans
(Öhman och Wallerstedt, 2012).
Det finns åtskilliga studier som berör vad som definierar profession. Dessa resulterar
även i skilda slutsatser och åsikter om vilka faktorer som kan komma att påverka
professionen. Forskare menar att beteende är mer relevant än kompetens vid diskussion
22
om professionalitet (Anderson- Gough, Grey & Robson, 2000, 2001; Cooper & Robson,
2006). Grey (1998) utvecklar detta synsätt vidare och menar att kompetens är en
grundläggande förutsättning för revisorer för att få behålla sin profession. En orsak till
att specifikt profession inom revision diskuteras är att klienter som anlitar revisorn skall
känna trygghet med sitt val och att tjänsten blir väl utförd (Ibid).
Power (2003) menar att revisionsprofessionen upprätthåller tillförlitlighet och legitimitet
genom standarder, utbildningar, samt kontinuerliga kvalitetskontroller. Han konstaterar
även att dessa verktyg och processer utgör ett system vilket reglerar sig självt (Ibid).
Väsentlighetsbedömningens knapphändiga och otydliga standarder resulterar således i
subjektiva bedömningar som faller utanför Powers (2003) självreglerande system. Det
kan därmed anses hota revisionsprofessionens tillförlitlighet och legitimitet.
Ännu ett centralt begrepp inom revisionsprofessionen är att revisorn skall vara oberoende
och inte ha något egenintresse för den utförda revisionen (Carrington, 2014).
Revisionsskandaler där revisorn ej varit oberoende har resulterat i nya lagar och riktlinjer
för revisorns oberoende. Det återfinns exempelvis i Revisorslagen, SFS 2001:883 att:
”en revisor skall i revisionsverksamheten utföra sina uppdrag med opartiskhet och
självständighet samt vara objektiv i sina ställningstaganden. Revisionsverksamheten
skall organiseras så att revisorns opartiskhet, självständighet och objektivitet
säkerställs”. Lagstiftningen och revisionsprofessionen kräver oberoende hos revisorn
med anledning av att dennes granskning och uttalande skall vara tillförlitligt (FAR,
2019b).
Klienten skall följaktligen kunna lita på att väsentlighetsnivån vid revisionen bedöms på
ett korrekt sätt och därmed att revisorn uppfyller revisionsprofessionen. Detta då
inkonsekvensen i väsentlighetsbedömningen antingen bidrar till att revisionen inte blir
tillräckligt omfattande vilket minskar dess kvalité, eller onödigt omfattande vilket ökar
kostnaden för klienten. Trots utbildningar, standarder samt kontinuerliga
kvalitetskontroller är det oundvikligt att förbise väsentlighetsbedömningens
knapphändiga och otydliga standarder och riktlinjer (Mckee & Eilifsen, 2000). Då Power
(2003) menar att standarder upprätthåller professionens legitimitet är de otydliga och
23
knapphändiga standarderna avseende väsentlighetsbedömningen ett hot mot
revisionsprofessionens legitimitet.
3.3 Nätverksteori Genom att använda nätverksteori (Borgatti & Halgin, 2011) kan denna rapport definiera
vad som kan skilja i revisorns beteende mellan en mindre och större stad och möjliggöra
en förklaring som härrör från nätverksperspektivet. Det är viktigt att klargöra att studien
utgår ifrån det nätverk som revisorn och klienten befinner sig i. Enligt Borgatti & Halgin
(2011) skall en studie som baseras på nätverk inte ta hänsyn till hur personernas attribut
kan ha en påverkan på resultatet, utan endast baseras på deras nätverk och nätverkets
struktur.
3.3.1 Nätverk
Definitionen av ett nätverk enligt Borgatti & Halgin (2011) är en uppsättning aktörer,
definierade som noder2, vilka länkas samman genom band3 av en specificerad typ.
Begreppet nätverk förväxlas ofta med definitionen grupp. Detta grundar sig enligt
Borgatti & Halgin (2011) i gränsspecifikationsproblemet som innebär att det kan finnas
en problematik i att bestämma vilka noder som skall ingå i ett definierat nätverk. Vid
användning av definitionen grupp anses det att det finns en gräns runt gruppen och att
denna gräns bestämmer vilka som skall tillhöra gruppen. I nätverk finns det istället ingen
gräns utan det som genererar ett nätverk är de band som existerar mellan noderna. Detta
gör att friliggande komponenter4 kan identifieras, vilket är närliggande nätverk som har
svaga band till varandra, eller inte någon koppling alls (Borgatti & Halgin, 2011).
Borgatti & Halgin (2011) exemplifierar skillnaden mellan grupp och nätverk i en
nybildad skolklass där gruppen är definitionen av alla personer som ingår i klassen
medan nätverken är definitionen av de vänskapskonstellationer som existerar i klassen.
Nätverken i klassen är till en början fria komponenter utan koppling till varandra men
som efter en tid kopplas samman genom svagare band mellan komponenterna allt
eftersom medlemmarna i klassen börjar lära känna varandra. Denna utveckling skulle
exempelvis inte kunna följas ur ett grupperspektiv. Ytterligare en svaghet i
2 Svensk översättning för engelskans nodes. 3 Svensk översättning för engelskans ties. 4 Svensk översättning för engelskans components.
24
grupperspektivet är att antaganden görs om att det existerar band mellan personer endast
för att de ingår inom samma gränsspecifikation. Nätverksteorin baseras istället på att en
definition bestäms på ett specifikt band som skall finnas mellan noderna för att kunna
definieras som ett nätverk.
Figur 3: Nätverk med tre komponenter, Borgatti & Halgin s. 1169 (2011)
Band mellan personer inom nätverk kategoriseras av Borgatti & Halgin (2011) som
State-type och Event-types. State-type innebär att bandet mellan noderna kan definieras
av släktskap, rollbaserad (chef eller vänskap), kognitivt (vetskap om personens existens)
eller uppfattning. Dessa state-type kategoriseringar grundar sig på ett relationsmässigt
plan mellan noderna. Dessa band antas vara under en obestämd tid då relationen inte är
tidsbestämd, men dock inte permanent. Banden går att dimensionera i styrka, intensitet
och längd. Event-type är istället att aktörerna har band till varandra på grund av en
interaktion eller transaktion. Detta kan vara exempelvis genom en försäljning,
konsultering eller vid en påskrift. Dessa band antas vara under en bestämd tid och går att
dimensionera i hur ofta dessa sker och under hur lång tid (Borgatti & Halgin, 2011).
3.3.2 Styrkan av svaga band
Granovetter (1973) myntade teorin Styrkan av svaga band5. Teorin använder sig av två
premisser. Den första premissen är att starka band mellan noder definieras som
transitiva6. Transitiva band innebär att sociala nätverk har större risk att överlappa
varandra om banden är starka. Ett exempel är att om person A har ett starkt band till
person B, och B har ett starkt band till person C, är chansen stor att person A har någon
slags band till person C. En förklaring till detta fenomen är att personer som har likheter
mellan sig tenderar också att ha starka band till varandra (Lazarsfeld & Merton 1954,
McPherson et al. 2001). Det är alltså sannolikt att person A har likheter med person B
som har likheter med person C, vilket medför att det är sannolikt att person A och person
5 Svensk översättning för engelskans Strength of weak ties theory. 6 Svensk översättning för engelskans transitivity.
25
C också tenderar att ha likheter, vilket resulterar i att person A och person C sannolikt
har ett band mellan varandra.
Den andra premissen handlar om att så kallade överbindelser7. Det innebär att ett
nätverks olika komponenter kopplas samman genom att en nod från en komponent har
ett svagt band till en annan nod i en annan komponent. Ett antagande om dessa
överbindelser är att detta är en potentiell källa till ny information. Förklaringen till detta
antagande är att den nod som har ett band till en annan komponent kan få information
ifrån denna som dess befintliga komponent annars inte hade kunnat bidra med
(Granovetter, 1973).
Figur 4: Överbindelse mellan två komponenter, Borgatti & Halgin s.1171 (2011)
Genom att slå ihop dessa två premisser, transitivitet och överbindelser, anser Granovetter
(1973) att starka band sällan tillhandahåller en nod med ny information. Granovetter
menar alltså att ny information kommer från de svaga banden. Anledningen är att
överbindelser mellan komponenter i nätverket borde vara svaga på grund av premissen
transitivitet. Om bandet i en överbindelse skulle vara starkt är sannolikheten hög att
noderna i de olika komponenter redan skulle ha band till varandra, vilket därmed gör att
definitionen av överbindelser inte längre håller. Därför måste alltså överbindelser vara
av svagare karaktär. Då överbindelser är källan till ny information och dessa konstateras
vara av ett svagare band drar därmed Granovetter (1973) slutsatsen om att svagare band
är källan till ny information. Figur 4 kan användas som ett exempel där nod G är revisor
och nod B är klient. Det svaga bandet mellan G och A bidrar till att G kan få information
från den andra komponenten där B ingår. Detta gör att G kommer få information om B
som den inte hade mottagit om det svaga bandet inte existerat.
7 Svensk översättning för engelskans bridging ties.
26
Det är viktigt att poängtera att anledningen till att svaga band ger ny information grundar
sig i den strukturella position som en nod med ett svagare band befinner sig i, och inte i
det svaga bandet i sig självt.
De band som fokuseras på i denna studie kommer att vara av både state-type och event-
type karaktär. State-type banden är relevant i framförallt av kognitivt- och
uppfattningsband. Anledningen till detta är att definitionen av skillnaden mellan en
mindre- och större stad är dess befolkning. På grund av den lägre befolkningen i en
småstad finns det en större sannolikhet att revisorn har ett kognitivt- eller
uppfattningsband till klienten eller komponenten som klient tillhör. Event-type banden
har också en relevans ur ett geografiskt nätverksperspektiv då den lägre befolkningen
medför att det finns större chans till att interaktion eller transaktion mellan revisor och
klient sker utanför den utförda revisionen.
Att revisorn har ett band till den separata komponenter som klienten befinner sig i gör att
bandet kan definieras som en förbindelse och därmed av svagare art enligt Granovetters
(1973) teori. Vid vidare applicering av Granovetters teori om Styrkan av svaga band
borde specifikt de svagare state-type & event-type band, som har högre sannolikhet att
existera i småstad mellan revisorns och klientens komponent, ge revisorn ny information
om klienten som inte hade varit tillgänglig i samma utsträckning i en större stad. Denna
information kan sedermera ha en påverkan den kvalitativa delen av
väsentlighetsbedömningen. Detta är inte på grund av det svaga bandet i sig utan på grund
av den strukturella nätverksposition som det svagare bandet befinner sig i. Att revisorer
i en småstad befinner sig i liknande nätverksstrukturer kan därmed möjliggöra en
förklaring till ett likartat beteende hos dessa.
3.4 Revisionsrisk 3.4.1 Revisionsriskmodellen
Initialt i en revision bestäms vilken risknivå som skall gälla i revisionen samt vilken nivå
som skall accepteras av revisorn för det specifika uppdraget. Denna risk benämns som
revisionsrisk och innefattar den totala risken för uppdraget. Risken definieras i 13c§ ISA
200 som risken att det förekommer väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna
27
efter att den utförda revisionen är avslutad och därmed att revisionsberättelsen är
signerad. Revisionsrisken består av tre riskområden: inneboende risk, kontrollrisk och
upptäcktsrisk. Dessa risker beräknas separat för att sedan sammanfattas i
revisionsriskmodellen där de multipliceras för att räkna ut en total revisionsrisk med
uppdraget (FAR förlag, 2006).
(R=revision I=inneboende K=kontrollrisk U=upptäcktsrisk)
Figur 5: Revisionsriskmodellen, Far förlag (2006)
Den inneboende risken är risken för att fel redovisning sker inom företaget, det vill säga
företagets egna processer i den dagliga verksamheten. Företeelser som kan öka denna
risk är när det exempelvis finns bristfälliga rutiner eller svårigheter i att värdera
företagets tillgångar och skulder. Kontrollrisk handlar om att felaktigheter inte förhindras
eller upptäcks utav företaget själva. Detta kan till exempel vara otillräckliga rutiner
kopplat till attestering av fakturor eller att anställda har behörighet till för många
processer utan säkerhet och kontroller. Även om dessa risker ingår i revisionens risk så
grundar de sig i rutiner och processer i klientens dagliga verksamhet. Därav kan inte
revisorn i efterhand påverka dessa risker utan kan endast förhålla sig till dem.
Upptäcktsrisken däremot är risken för att väsentliga felaktigheter inte upptäckts under
pågående revision. Genom fastställning av väsentlighetsnivån kan revisorn påverka
upptäcktsrisken då det vid en lägre väsentlighetsnivå minskar upptäcktsrisken då
revisionen blir mer omfattande (ISA 200). Genom väsentlighetsnivån kan därmed
revisorn påverka den totala revisionsrisken.
Flera forskare har under åren haft skilda uppfattningar om lämpligheten i
revisionsriskmodellen och dess användning. Blokdijk (2004) riktar kritik mot
revisionsriskmodellen och anser att om den skall ligga till grund för reglering måste
utformningen förändras. Han riktar framförallt sin kritik mot kontrollrisken och anser att
den är ineffektiv då de interna kontrollerna som sker inom företagets verksamhet inte
kan testas eftersom de inte går att upprepa. Bokdijk (2004) anser istället att bedömningen
för dessa kontroller skall göras genom den utformning som finns i dess processer.
Cushing & Loebbecke (1983) menar att revisionsriskmodellen kan användas till
28
planerings och granskningssyfte men modellen har ett antal begränsningar som bör tas i
beaktning vid tillämpning. Enligt Cushing & Loebbecke (1983) är modellen en förenklad
teoretisk konstruktion av verkligheten och är därför bara till för att generera en förståelse
om verkligheten. De anser att modellen är en kraftig förenkling av verkligheten men att
den kan tillhandahålla användbara förutsägelser. De menar också att riskerna i modellen
måste vara signifikant oberoende av varandra, vilket betyder att en felaktighet inte skall
vara kopplad till en annan felaktighet. Haskins och Dirsmith (1995) studerade 48 stycken
olika faktorer som kan användas av en revisor i hens bedömning av inneboende risk och
kontrollrisk. Slutsatsen blev att riskerna är signifikant beroende av varandra då ett flertal
faktorer användes både för att bedöma den inneboende risken också användes för att
bedöma kontrollrisken. Waller (1993) fann det motsatta i sin undersökning och kom fram
till att det inte fanns någon signifikant samband mellan den inneboende risken och
kontrollrisken. Sammanfattningsvis kan revisionsriskmodellens anseende tolkas
beroende på hur modellen beaktas och används, antingen som en guide i hur olika risker
kan uttrycka sig i en revision eller som en ren matematisk formel för att beräkna
väsentlighetsnivå.
Figur 6: Revisionsriskens relation till väsentlighetsbedömningen & nätverk
Studien utvecklar FAR´s revisionsriskmodell genom att även inkludera nätverkets
påverkan vilket illustreras i figur 6. Revisionsriskmodellen ger revisorn en möjlighet att
analysera risken vid revisionen, men kan enligt studiens definition också anses som ett
verktyg för att justera risken. När en klient anses ha en hög inneboende- och kontrollrisk
kan revisorn besluta att sänka väsentlighetsnivån och på så sätt sänka upptäcktsrisken
och följaktligen sänka den totala risken för revisionen enligt revisionsriskmodellen. På
samma sätt kan även revisorn vid en situation av lägre inneboende- och kontrollrisk höja
väsentlighetsnivån och på så vis öka upptäcktsrisken och sedermera öka den totala
revisionsrisken. Det senare scenariot resulterar i en mindre kostnad för klienten (ISA
29
200). Väsentlighetsbedömningen kan därmed ses som ett verktyg för att öka eller minska
den totala revisionsrisken då den bestämmer hur omfattande revisionen skall vara. Det
finns därmed en direkt koppling mellan den bedömda risken för uppdraget och den
väsentlighetsnivå som bedöms. Detta relaterar till studiens frågeställning huruvida ett
nätverksperspektiv kan påverka väsentlighetsbedömningen. Studiens utvecklade
revisionsriskmodell (figur 6) anser att genom en revisors nätverk kan denne få mer eller
mindre information om klienten och dess verksamhet som kan påverka revisorns
bedömning av inneboende risk och kontrollrisk vid revisionen. Denna information
påverkar sedermera den väsentlighetsbedömning som utförs då revisorn anpassar denna
efter önskad upptäcktsrisk när hen skall bestämma den totala revisionsrisken.
Hur stor revisionsrisk som är acceptabel vid en revision finns inte preciserat i några
regleringar eller standarder, utan de riktar sig istället mot det professionella omdömet
hos revisorn. Revisorn väljer följaktligen en risknivå där han kan känna sig komfortabel
med att revisionen blir korrekt genomförd. Resonemanget om komfort för oss mot nästa
sektion i den teoretiska referensramen.
3.5 Komfort 3.5.1 Komfort som begrepp
Begreppet komfort kommer från engelskans comfort och översätts som lättnad, trygghet,
behaglighet, välbefinnande, välstånd och bekvämlighet. När denna studie använder sig
av begreppet komfort avses betydelsen behaglighet och trygghet, snarare än
bekvämlighet.
3.5.2 Komfort inom revision
I Carrington & Catasús (2007) studie om komfort i revision uttrycker de att de utgår ifrån
samma koncept som Kolcaba & Kolcabas (1991) Nursing theory. Nursing theory innebär
att sjuksköterskor tillhandahåller patienter och deras familjer med olika åtgärder för att
skapa komfort och därmed en trygghet. Även om en sjuksköterskas och en revisors
profession är vitt skilda syftar begreppet komfort till samma innebörd, nämligen en
trygghet och befrielse från obehag.
30
Pentland (1993) benämner revisorns komfort som mer av en magkänsla än ett rationellt
beslut. Revisorns komfort grundar sig i en subjektiv känsla vilket infaller när hen anser
att revisionen är tillräckligt utförd. Carrington & Catasús (2007) menar att komfort
innebär att tillräckligt många moment och poster har blivit granskade för att oro och
obehag för revisorn skall vara borta. Revisorn kan därmed vara komfortabel med att
revisionen är tillräckligt utförd och kan därmed ta beslutet att skriva på
revisionsberättelsen och avsluta revisionen.
Inom revision har begreppet komfort används ifrån flera olika perspektiv: intressenterna,
revisorn och klienten (Carrington & Catasús, 2007; Pentland, 1993). Pentland (1993)
som ursprungligen presenterade komfort inom revisionen menar att revisionen gör den
finansiella redovisningen till något som intressenter kan känna sig komfortabla och
trygga med vid beslut när dessa används som underlag. Det är alltså revisorns roll att
skapa denna komfort för allmänhet och intressenter som annars skulle uppleva obehag
av potentiella felaktigheter i informationen. Pentland (1993) menar även att begreppet
komfort går att applicera utifrån revisorns perspektiv. Revisorns komfort grundar sig i
de underliggande revisorernas (assistenternas) granskning av uppdraget. Då den
påskrivande revisorn inte utför all revision måste han förlita sig på sina medarbetare. När
dessa känner komfort i sin granskning kan även den påskrivande revisorn känna komfort
och därmed skriva under revisionsberättelsen för att avsluta revisionen. Komforten kan
alltså ses som en röd tråd genom revisionen där alla inblandade skall uppnå komfort för
att uppdraget skall kunna genomföras (Pentland, 1993).
Carrington och Catasús (2007) utvecklade teorin om komfort och hur den kan appliceras
på granskning av finansiella rapporter. De skapade ett ramverk som tar avstamp i tre
dimensioner från Kolcaba & Kolcabas (1991) studie: lättnad, tillstånd och förnyelse.
3.5.3 Lättnadskänsla av komfort (The relief sense of comfort)
Den första dimensionen i Carrington och Catasús (2007) studie är lättnadskänsla av
komfort. Det innebär att det obehag som revisorn har initialt vid revisionens uppstart
följaktligen minskar och övergår till komfort genom olika handlingar och interaktioner
med klienten. De anser således att det är processerna och arbetsgången under revisionen
som gör att det initiala obehaget övergår till en känsla av komfort. För en lyckad revision,
31
och därmed ökad komfort, krävs ett gemensamt arbete där samarbete med kollegor och
klient är en viktig beståndsdel. Då den påskrivande revisorn omöjligt kan utföra hela
granskningen ensam använder sig denne av sina medarbetare för att ha möjlighet att
revidera de, enligt bedömning, väsentliga posterna. För att revisorn skall kunna uppnå
komfort anser Carrington och Catasús (2007) att det är nödvändigt att också revisorns
medarbetare känner komfort i sin underliggande granskning då den underliggande
granskningen är ett direkt beslutsunderlag för den påskrivande revisorn. Samarbetet med
klienten är också en förutsättning då denne tillhandahåller revisorn och dess medarbetare
med korrekt och tillräcklig information för att revisionen skall kunna genomföras.
Carrington och Catasús (2007) visar också på att riktlinjer och standarder kring
revisionsarbetet också avlägsnar obehag för revisorn då dessa bidrar till ett strukturerat
arbete och att revisorn får en säkerhet i att arbetet utförs på korrekt vis. Är standarder
bristfälliga eller frånvarande måste istället revisorn förlita sig på sin egna professionella
bedömning vilket kan utgå ifrån information om klienten och dess verksamhet.
3.5.4 Tillstånd vid komfort (The state sense of comfort)
Den andra dimensionen i Carrington och Catasús (2007) studie är tillstånd vid komfort.
Detta tillstånd uppstår när revisorn tillsammans med sina medarbetare beslutar att
tillräcklig revision har utförts för att avsluta revisionen. Revisorn upplever en övertygelse
om att tillräckligt med underlag från klienten har blivit granskat och kan således uppnå
ett tillstånd av komfort. Då inte all information granskas som företaget lämnar ifrån sig
måste revisorn bestämma vad som är väsentligt i revisionen. Därför är det av vikt för
revisorn att välja en väsentlighetsnivå där ett tillstånd av komfort kan uppnås när
revisionen är avslutad. Carrington och Catasús (2007) anser att hur mycket information
som skall samlas in och revideras bestäms utifrån risken som revisorn anser att det
specifika uppdraget innehåller, vilket är direkt kopplat till väsentlighetsbedömningen.
Carrington & Catasús (2007) studie visar att komforten hos revisorn grundar sig i en
subjektiv känsla av att inget obehag finns över att felaktigheter hos klientens finansiella
rapportering existerar. Därav kan revisionen anses vara en process för att uppnå
tillståndet av komfort. Hur denna process mot komfort utförs är följaktligen påverkad av
hur väsentlighetsnivån är bedömd, då väsentlighetsnivån bestämmer hur grundligt
revisionen utförs.
32
3.5.5 Förnyad känsla av komfort (The renewal sense of comfort)
Den tredje och sista dimensionen av komfort är förnyad känslan av komfort. Det innebär
enligt Carrington och Catasús (2007) att det som varit grunden till komfort för revisorn
föregående år behöver inte nödvändigtvis vara det nästkommande året. Det kan vara på
grund av att revisorn under året har fått mer erfarenhet och kunskap om bolaget som
reviderats. Det kan också vara förändringar som skett hos klienten eller i riktlinjer och
standarder kring revision under det gångna året. Dessa förändringar kan bidra till ett
skifte i risken i revisionen och att en annorlunda väsentlighetsbedömning sker jämfört
med tidigare år. Även utfall av tidigare revision hos klienten kan påverka komforten. Det
kan vara då det senare uppdagas felaktigheter i klientens bokföring som revisorn missat
i sin granskning. Detta kan resultera i att revisorn nästkommande år väljer en lägre
väsentlighetsnivå för att kunna uppnå tillstånd av komfort vid avslutad revision.
Då standarder och riktlinjer avlägsnar obehag enligt Carrington och Catasús (2007)
måste istället väsentlighetsbedömningen luta sig mot information för att revisorns skall
kunna uppnå komfort. Anledningen är väsentlighetsbedömningens bristfälliga standarder
(Mckee & Eilifsen, 2000) vilket medför att revisorns egna professionella bedömningen
blir grunden till vilken väsentlighetsnivå som skall användas för att revisorn skall uppnå
tillståndet av komfort vid avslutad revision. Detta relaterar till studies frågeställning om
hur revisorns väsentlighetsbedömning kan skilja sig i större stad och småstad. Nätverk i
en småstad kan medföra att revisorn tillhandahålls med ytterligare information som kan
komma att påverka väsentlighetsbedömningen för att uppnå ett tillstånd av komfort för
revisorn. Informationen kan följaktligen påverka väsentlighetsbedömningen både
positivt och negativt. Revisorn har även i en småstad större möjlighet att få löpande
information om klientens gångna år. Detta kan enligt dimensionen av förnyad känsla av
komfort göra att revisorn förändrar sin väsentlighetsnivå jämfört med det gångna året
och beslutet skulle därmed vara baserat på information som tillhandahållits revisorn
endast på grund av dennes nätverkssituation.
3.6 Sammanfattning och studiens utvecklade teoretiska modell Detta avsnitt sammanfattar teorikapitlet och syftar samtidigt till att förtydliga studiens
utvecklade teoretiska modell och bakomliggande antaganden vilken har genererats till
33
följd av tidigare nämnda teorier. För att förtydliga för läsaren återges igen figur 2 som
illustrerar studiens problemområde.
Figur 2: Studiens utvecklade teoretiska modell
Nätverkets påverkan på revisorns väsentlighetsbedömning.
De nätverk vilka finns kring revisorer i större- och mindre städer skiljer sig på grund av
dess befolkningsmängd. Dessa olikheter i nätverk bidrar till att revisorn enligt
Granovetters (1973) teori kan få till sig olika mängd information om dess klienter.
Informationen påverkar sedan revisorn i dess bedömning av revisionsrisk och den
komfort som denne upplever. Revisionsrisken består av de tre riskerna inneboende risk,
kontrollrisk och upptäcktsrisk som multipliceras för att beräkna den totala
revisionsrisken. Revisionsrisken påverkas av informationen genom att detta ger
ytterligare underlag för revisorns bedömning av inneboende risk och kontrollrisk. Genom
att justera väsentlighetsnivån ändrar revisorn hur omfattande revisionen skall vara vilket
korrigerar upptäcktsrisken och förändrar den totala revisionsrisken. Därmed finns en
direkt koppling mellan nätverk, revisionsrisk och väsentlighetsbedömning.
Informationen som tillkommit genom nätverk har också en påverkan på revisorns
komfort. Då standarder kring väsentlighetsbedömning är knapphändiga måste istället
väsentlighetsbedömningen luta sig mot information för att revisorns skall kunna uppnå
komfort. Komforten har därmed en direkt påverkan på väsentlighetsbedömning då
revisorns skall bedöma en väsentlighetsnivå där denne kan uppleva komfort i att
revisionen blir tillräckligt omfattande. Revisionsprofessionen innebär att revisorn skall
uppnå en viss grad av professionalism och legitimitet för att tillåtas erbjuda och utföra
revisionstjänster (Brante, 1988). Studiens syfte är att påvisa om det finns skillnader i
34
småstad och större städers väsentlighetsbedömning och är därmed ett sätt att påvisa en
inkonsekvens som sedermera kan ha en negativ påverkan på revisionsprofessionen.
Studiens underliggande antaganden är följaktligen att väsentlighetsbedömningen skiljer
sig mellan större stad och småstad på grund av dess skillnader i nätverk och sedermera
den information som revisorn får till sig som påverkar dennes komfort och
riskbedömning.
För att förtydliga har studien inga hypoteser om att nätverkets påverkan kommer generera
högre eller lägre väsentlighetsbedömningar. Det underliggande antagandet i studiens
teoretiska modell handlar endast om att det finns skillnader i informationens påverkan
på väsentlighetsbedömning. Detta då revisorn i en småstad kan få mer information från
sitt nätverk än revisorn i en större stad. Studiens syfte är alltså inte att testa denna
potentiella hypotes, utan syftar till att öka förståelsen i de bakomliggande faktorer som
kan påverka en revisor i dess väsentlighetsbedömning och dess potentiella inkonsekvens.
35
4. Empirisk metod
I kapitlet presenteras de empiriska metoder som används i studien. De val och
ställningstaganden som gjorts kring metoderna presenteras med för- och nackdelar som
vägs mot varandra. Följaktligen presenteras också en genomgående beskrivning av hur
studien har genomförts i dess urval, intervjuguide och case. Även en genomgång av hur
studien kvalitetssäkrats presenteras genom validitet, tillförlitlighet och reliabilitet.
Avslutningsvis redogörs de etiska och moraliska avvägningar som tillämpats.
4.1 Undersökningsmetod 4.1.1 Val av datainsamlingsmetod
Studiens metodval är av kvalitativ ansats där intervjuer och case används som
datainsamlingsmetod. Intervjuer är ett vanligt sätt för datainsamling vid kvalitativt
metod. Bryman & Bell (2017) menar att intervjuer fångar respondenternas känslor och
beteenden i olika sammanhang på ett effektivt sätt. Flexibilitet vid genomförandet av en
ostrukturerad intervjun kan beskrivas genom att intervjuarna inte följer ett manuskript
utan snarare ställer frågor utefter de svar respondenterna lämnat. Därmed är flexibilitet
vid intervjutillfället betydelsefullt för att locka fram respondentens resonemang och
beteenden. Genom denna intervjumetod finns potential för intervjuarna att få mer
utvecklade svar samt svar de inte räknat med (Bryman & Bell, 2017). Vid
intervjutillfället används även ett case avseende väsentlighetsbedömningen som lämnas
ut till respondenterna. Därmed fångas respondenternas praktiska resonemang vilket
genererar kompletterande information till studien. Casets primära uppgift är att ge svar
på om revisorerna faktiskt använder sig av information som härrör från nätverk, medan
intervjuerna riktar mer fokus mot att undersöka de faktiska nätverk som existerar kring
revisorn. Båda tillvägagångssätten ämnar att testa hållbarheten i studiens teoretiska
modell.
Anledningen till valet av intervjuer som kvalitativ metod grundar sig främst i studiens
syfte. Syftet är att undersöka huruvida nätverksstrukturer kan komma att påverka
revisorn i sin väsentlighetsbedömning. Då både nätverksstrukturer och
36
väsentlighetsbedömning påverkas av flera subjektiva faktorer är dessa svåra att
kvantifiera. Detta medför att intervjuer som datainsamlingsmetod närmar sig studiens
syfte eftersom metoden kan frambringa samt fånga upp uppfattningar och resonemang
som alternativa metoder inte gör. Intervjuer har varit ett frekvent tillvägagångssätt i
tidigare forskning kring väsentlighet. Messier Jr, Martinov-Bennie och Eilifsen (2005)
rekommenderar att forskning om väsentlighetsbedömning skall bedrivas i ett icke-
ekonomiskt sammanhang. Anledning är att de anser att väsentlighetsbedömning de
senaste åren har ökat i användning av kvalitativa informationskällor som exempelvis
intern kontroll och ledning. Messier Jr, Martinov-Bennie och Eilifsen (2005) menar att
för lyckas fånga upp denna kvalitativ data är intervjuer det främsta tillvägagångssättet.
Intervjuer ökar möjligheten till att generera ny kunskap och förståelse i studiens område.
Med dessa argument anser vi att det finns ett tydligt incitament varför intervju är studiens
främsta datainsamlingskällan.
Observationer är ytterligare en kvalitativ metod för datainsamling. Vid en observation
studeras vad som sker vid det givna tillfället, vilket till exempel kan vara att observera
hur individer interagerar i olika sammanhang (Bryman & Bell, 2017). Studien kommer
inte använda sig av observationer då detta inte skulle bidra med tillräckligt ingående
information för att uppnå syftet med studien. Syftet med studien är att förstå de
bakomliggande faktorerna som påverkar väsentlighetsbedömningen. Genom att endast
observera utförandet av en väsentlighetsbedömning samlas inte tillräckligt ingående data
för att uppnå detta syfte då insamlingen av resonemanget bakom bedömningen uteblir.
Intervjuerna kan istället bidra med att mer ingående information kan samlas in då
deltagaren har möjlighet att förklara de faktorer, både kvantitativ och kvalitativa, som
används vid utförandet av en bedömning. I en intervju, till skillnad från observation, kan
även händelser som redan skett återberättas vilket ger information från både då- och
nutid. På liknande sätt som observationer kan även enkäter som insamlingsmetod
uteslutas. Detta då enkäter ofta används i studier med ett större urval där studien vill
uppnå generaliserbarhet och därmed inte strävar efter att beskriva de bakomliggande
faktorer och kontexter som denna studie vill undersöka.
Trots många fördelar med intervjuer finns det även kritik mot tillvägagångssättet
intervjuer vilket är viktigt att ta i beaktning. Trovärdigheten är en faktor att ta hänsyn till
37
och kan ifrågasättas vid intervjuer. Ett exempel kan vara om respondenten verkligen gör
väsentlighetsbedömningen i praktiken som denne beskriver i intervjun. Dock är detta
kritik mot de flesta datainsamlingsmetoder då trovärdigheten alltid kan ifrågasättas
(Bryman & Bell, 2017). Även med dessa negativa aspekter i åtanke anses ändå kvalitativ
metod med utgångspunkt i intervjuer bäst lämpad för studien med dess övervägande
fördelar.
Semistrukturerade intervjuer är en kombination av strukturerade och ostrukturerade
intervjuer. Vad som utmärker semistrukturerade intervjuer är att intervjuarna utgår från
intervjuguider och därmed hjälper respondenten att hålla sig inom området för intervjun.
Intervjuarna är även fria att ställa följdfrågor utefter respondenternas svar vilket kan leda
till mer utvecklade svar och mer information. Edgley et al. (2015) använder sig av
semistrukturerade intervjuer i deras forskning om väsentlighet. De anser att metoden
tillåter deltagarna att uttrycka sig med sina egna ord. Intervjuerna i denna studie är av
semistrukturerad karaktär vilket innebär att respondenten kan resonera förhållandevis
fritt även om fokus behålls inom ämnet för studien. Anledningen att mer eller mindre
strukturerade metoder inte valts är då en strukturerad intervju ger mindre utrymme för
respondentens fria resonemang vilket minskar chansen att observera tillräckligt
djupgående samt subjektiva data. I en ostrukturerad intervju får respondenten i princip
svara helt fritt vilket leder till försvårande att rikta respondenten mot studiens syfte.
Informationen som framkommer vid en ostrukturerad intervjun kan därmed bli irrelevant
då respondentens svar inte berört studiens område (Bryman & Bell, 2017).
Även användningen av ett case bidrar till definitionen semistrukturerade intervjuer. Detta
då det gjorts förberedelse inför intervjun men också för att det finns möjlighet till att
kommentera och ställa följdfrågor till respondentens svar i caset. Flertalet studier
(Messier, 1983; Carpenter, Dirsmith & Gupta, 1994; Messier Jr, Martinov-Bennie &
Eilifsen, 2005) använder sig av case i sin forskning om väsentlighetsbedömning. Att
komplettera intervjuerna med ”väsentlighetsbedömningscase” kan bidra till en bättre
förståelse då revisorernas praktiska resonemang kan fångas kring
väsentlighetsbedömningen. Utifrån revisorns respons på caset kan ytterligare frågor
ställas och därmed ge en mer nyanserad bild av den utförda bedömningen. Deltagaren
kommer vid början av intervjutillfället få genomföra ett case innan några frågor ställs.
38
Detta för att minska påverkan i att respondenten har förstått att studien vill undersöka
revisorns nätverk vilket innebär en ökad validitet vid studiens utförande.
4.1.2 Urval
Studier med en kvalitativ ansats avser främst att generera en förståelse för en företeelse
eller ett fenomen och sedermera att söka olikheter mellan dessa. Detta kan ställas mot
den kvantitativa studien som istället vill finna generaliserande förklaringar och söka
samband av likheter hos givna variabler (Eneroth, 1984). Vid en kvantitativ studie är
urvalets representation av största vikt då detta är ett ofrånkomligt krav för att ha
möjligheten att skapa generaliserande slutsatser. Då kvalitativa studier inte vill uppnå
generalisering utan istället fokuserar på att skapa förståelse är urvalets representation inte
av lika stor vikt. Följaktligen används istället ofta ett avsiktligt urval vid kvalitativa
studier. Det avsiktliga urvalet innebär att forskaren söker medvetet efter särskilda
deltagare till studien (Yin, 2011).
Figur 7: Separation av studiens urval.
Vid val av urval i denna studie gjordes initialt en avgränsning till att använda endast ett
bolag. Den bakomliggande anledningen till detta är att skillnader i
väsentlighetsbedömning som studien urskiljer skall härrör från nätverksstrukturen.
Genom att använda endast ett bolag undviks påverkan från bolagsspecifika skillnader i
39
väsentlighetsbedömningen som kan existera mellan olika bolag. Skillnader i olika bolags
standarder, riktlinjer och internutbildning kan följaktligen undvikas att påverka resultatet
av studien. Detta skapar en större säkerhet i att empirin som genererats från intervjuerna
behandlar den faktiska nätverksstrukturens inverkan på väsentlighetsbedömningen. Ett
problem som denna avgränsning medför är att ett färre antal intervjuer kan genomföras
då det endast finns ett begränsat antal anställda på ett bolag. Därmed utvidgades urvalet
i studien till att istället använda sig av två företag. För att kunna bevara ovan nämnda
fördelar som granskningen av endast ett företag bidrar med, behandlades dessa två
företag separat vid jämförelserna mellan kontoren och i dess analys. På så sätt kunde
nätverkets påverkan isoleras samtidigt som urvalet gjordes bredare. För att förtydliga
separationen mellan de två bolagen i studien används figur 7.
Även om urvalet gjorts mer omfattande än initialt kan det ändå anses vara av en smalare
karaktär vilket resulterar i minskad möjligheten till generalisering. Detta problem anser
vi dock vara av mindre betydelse då studiens kvalitativa ansats syftar till att öka
förståelsen kring väsentlighetsbedömningen och inte att skapa generaliserbara slutsatser.
Följaktligen anser vi att vikten av att använda sig av ett mer begränsat urval och därmed
öka säkerheten i nätverkets påverkan vid väsentlighetsbedömning väger tyngre än att
använda sig av ett bredare urval och skapa generaliserande slutsatser. Studien vill
undersöka ett fenomen som potentiellt existerar och skapa en förståelse kring varför
fenomenet uppstår. Därmed anser vi att urvalet är tillräckligt omfattande för att uppnå
studiens syfte. Nämnas bör också att den mängd material som fångades in under de
intervjuer som genomfördes anser vi är tillräckligt för att genomföra studien och för att
uppnå dess syfte. Då samtliga intervjuer bidrog med en större mängd information kan
detta anses som en kompensation gentemot det mindre urvalet i studien.
Vid ett bekvämlighetsurval bestäms urvalet utifrån den tillgänglighet som
undersökningspopulationen har. Det innebär att avgränsningar i urvalet påverkas av
exempelvis populationens geografiska position (Yin, 2011). Urvalet i denna studie är ett
avsiktligt bekvämlighetsurval med en avgränsning i dess geografiska position.
Anledningen till avgränsningen är att öka tillgängligheten samt möjliggöra fysiska
intervjuer. Fördelar med fysiska intervjuer kontra andra intervjuformer är att mer
ingående information kan uppfattas i svaren från respondenten. Vid alternativa
40
tillvägagångssätt som enkäter eller telefonintervjuer finns inte möjligheten till att fånga
upp visuella undertoner som exempelvis kroppsspråk. Vid fysiska intervjuer finns
därmed även förutsättningarna att reagera på denna ytterligare respons från respondenten
vilket möjliggör ett mer dynamiskt förhållningsätt (Bryman & Bell, 2017). Detta kan
följaktligen skapa ytterligare relevant data för studien som alternativa intervjuformer
hade gått miste om. Det finns även negativa aspekter med bekvämlighetsurval. Det kan
vara att ett alternativt urval som har egenskaper vilka är bättre lämpade för att studien
blir bortvalda på grund av sämre tillgänglighet. Dessa negativa aspekter bedöms dock
vara av mindre vikt än de positiva faktorer som den fysiska närvaron kan bidra med i
relation till syftet med studien. Vid planering och utförandet av intervjuerna hindrade
den stundande pandemin Covid-19 att endast utföra fysiska intervjuer i studien.
Företagens samt myndigheternas restriktioner gjorde att fyra intervjuer utfördes via
telefon istället för fysiskt på plats. Telefonintervjuer har, likt fysiska intervjuer, både för-
och nackdelar. Den främsta fördelen med telefonintervjuer är att de är tidsbesparande
och att intervjuaren minskar påverkan på deltagaren på grund av dess fysiska frånvaro
(Bryman & Bell, 2017). På grund av bekvämlighetsurvalet avseende geografiska avstånd
kunde mer tid läggas på att utveckla analysen och slutsatser. En nackdel med
telefonintervjuer är att alternativ respons, som kroppsspråk, gås om miste vilket kan
minska uppfattningen av respondentens svar och möjligheten till att reagera på den
(Bryman & Bell, 2017).
För att undersöka studiens syfte och dess utgångspunkt i nätverksteorier gjordes en
avgränsning med att avsiktligt välja två bolag som har kontor beläget i en mindre- och
större stad. I dessa olika nätverksstrukturer finns en skillnad i sannolikheten att band
mellan klient och revisors komponenter är sammankopplade. Följaktligen är det
väsentligt för studien att urvalet bestod av två bolag med kontor i dessa olika
nätverkssituationer. Avgränsningen utvecklades ytterligare till att kontoret som är
beläget i en småstad även måste aktivt arbeta i den småstaden. I ett scenario där ett kontor
som fysiskt befinner sig i en småstad men utövar sin verksamhet mot klienter utanför
staden skulle resultera i att förväntade nätverkseffekter inte skulle kunna undersökas.
Bolagen analyserades sedan var för sig för att undvika att påverkas av de bolagsspecifika
skillnader som kan finnas.
41
För att studien skall ha hög relevans riktades fokus initialt mot de så kallade ”Big 4”
byråerna bestående av Ernst & Young, PwC, Deloitte och KPMG. Då dessa är de största
aktörerna i världen inom revision och redovisningstjänster är forskning kring dem av
stort intresse för allmänhet, men också för dem själva. Studiens avgränsning om att det
skall finnas kontor i både en småstad och en större stad gjorde att dessa aktörer fick
uteslutas från urvalet. Detta då de minskat antalet kontor som varit belägna i mindre
städer de senaste åren. Detta minskade sannolikheten för att hitta relevanta kontor för
studien hos nämnda aktörer. Det genererade också ett potentiellt minskat intresse från
”Big 4” då exempelvis nätverkets påverkan på väsentlighetsnivån i en småstad inte är
relevant om bolaget inte har kontor i småstad. Slutligen anser vi att de positiva
aspekterna som denna avgränsning bidrar med till studien är av större vikt än ett
potentiellt ökat intresse för studien.
Med nämnda avgränsningar och geografiska förutsättningar i beaktning hittades fem
stycken bolag som passade in i studiens avsiktliga urval. Dessa kontaktades vilket
resulterade i att två bolag återkom med svar inom rimlig tid för att intervjuerna skulle
kunna genomföras på ett korrekt vis. De två bolag som sedan valdes till urvalet har både
kontor beläget i större stad och småstad enligt SKR8 definition. Bolagen har revisorer på
båda kontoren som utför väsentlighetsbedömning vilket är ett centralt kriterium för att
kunna uppnå studiens syfte att analysera skillnader mellan städer.
Slutligen utfördes intervjuer med sju stycken revisorer på de valda bolagen. De som
intervjuades var både revisorer och auktoriserade revisorer då båda dessa grupper var
involverade i väsentlighetsbedömningen. Intervjuerna fördelades ut på de olika kontoren
för att få tillräckligt mycket data från de olika kontoren hos båda bolagen.
4.1.3 Utformning av intervjuguide
Som tidigare nämnts är studiens tillvägagångssätt för datainsamling semistrukturerade
intervjuer. Till intervjuerna används intervjuguider för att få struktur genom intervjun
men framför allt för att rikta respondenten mot de områden som studien berör. Den
intervjuguide som används i denna studie är indelad i fyra teman vilka är relevanta för
studiens syfte. Inom de olika teman ställs initialt öppna frågor där respondenten själv får
8 Sveriges Kommuner & Regioner
42
resonera fritt, detta dels för att säkerställa begreppsvaliditeten. Detta gör att vi får en
uppfattning hur respondenten definierar begreppet och om det är i enighet med hur
begreppet har beskrivits i studien. Beroende på svaren och uppfattningarna från de öppna
frågorna av respondenten avslutas varje tema med mer precisa frågor och eller
förklaringar av begreppen. Detta för att generera information som kan ha uteblivit av de
mer öppna frågorna. Deltagarna tillfrågas dessutom återkommande att exemplifiera deras
respons. Detta gör att tillförlitligheten för responsen ökar då det resulterar i en slags
bekräftelse att deras svar baseras på verkliga händelser. De olika teman som
intervjuguiden berör är väsentlighet, komfort, risk och nätverk. Dessa teman är ämnade
för att skapa struktur men också för att med större säkerhet lyckas fånga data i de olika
delar som studien berör och även öka reliabiliteten i studien.
Intervjun initieras med det första temat väsentlighet. Deltagaren tillfrågas att fritt förklara
vad denne anser att väsentlighet inom revision är. Denna öppna fråga gör att revisorn
själv får börja fundera vad denne anser är relevant vid en väsentlighetsbedömning och
hur denne definierar väsentlighetsbedömningen som begrepp vilket bidrar till användbar
information till studien samt till ökad begreppsvaliditet. Revisorn får själv en kort
introduktion till ämnet som leder till att revisorn hamnar i tankebanor om
väsentlighetsbedömningen. Detta minskar risken för att deltagaren senare i intervjun ger
impulsiva svar där djupare resonemang försummas. Flertalet tidigare studier inom ämnet
uttrycker vikten av att den intervjuade kan känna sig trygg. I Carrington & Catasús
(2007) forskning om komforten i revision intervjuades tjugo revisorer. Dessa intervjuer
utfördes på platser där de ansåg att revisorerna kunde känna sig trygga i att dela med sig
av potentiellt känslig information. Då väsentlighet är ett återkommande ämne inom
revision är ofta revisorerna väl insatta i detta, vilket bidrar till att revisorn får presentera
ett område där denne känner sig trygg. Detta genererar en initialt avslappnad relation
mellan deltagare och intervjuare som kan bidra till att deltagaren känner sig trygg i att
dela med sig av sina erfarenheter. Vidare inom temat väsentlighetsbedömning kan
kompletterande frågor ställas som är mer direkta för att kunna beröra centrala områden
för studien.
Det andra temat behandlar komfort vid revision. Då begreppet komfort i studien tar
avstamp i teorier och forskning från Pentland (1993) och sedermera Carrington &
43
Catasús (2007) kan studiens och revisorns definition av komfort skilja sig. Det specifika
begreppet komfort undviks följaktligen under det andra temat för att kringgå förvirring
om dess innebörd och för att säkerställa begreppsvaliditeten. Det gör att den initiala
utgångspunkten i detta tema istället behandlar en mer öppen fråga om när revisorn
upplever att denne är färdig med utförd revision, vilket är en annan tolkning av begreppet
komfort. Efterföljande definition av komfort och kompletterande frågor anpassas
sedermera efter den riktning responsen från deltagaren har. Detta gör att revisorn
fortfarande upplever en trygghet i ämnet då det är dennes benämning och definition av
komfort som används.
Vid det tredje temat berörs den risk som innefattas vid en revision. Revisorn har samma
möjlighet till att resonera fritt som vid tidigare teman på grund av tidigare nämnda
anledningar. Studiens förhoppning är att detta kommer att leda revisorn in på
revisionsriskmodellen (se avsnitt 3.4.1) som kan användas för att förklara de risker som
finns inom revision. Revisorer kan använda modellen antingen som ett sätt att beräkna
risk eller som en guide för att kunna skilja på de olika typerna av risker. Då de två tidigare
teman berört väsentlighet och komfort är här tanken att dessa skall kopplas samman med
revisionsrisken.
Återkommande ämne under de tre första teman är hur information kan komma att
påverka väsentlighetsbedömning, komfort och risken i revisionen. Även hur
informationen försetts till revisorn är av vikt för att få data som berör studiens syfte.
Detta för oss mot intervjuguidens fjärde och sista tema: nätverk. Genom att flertalet
gånger under intervjun berört informationens roll och vart informationen härrör ifrån har
deltagaren under intervjun fått resonera kring vikten av information och eventuella källor
till den. Det öppnar för en naturlig övergång till att fokusera på de band som revisorn har
till sina klienter och till personer i klientens omgivning. Genom Granovetter (1973) och
Borgatti & Halgins (2011) teorier kan därmed banden mellan revisorn och klient, typen
av tillförd information och om revisorns nätverksposition definieras.
Intervjuernas primära syfte är att samla data kring huruvida revisorerna faktiskt får
information från dess nätverk. Genom att sedan erhålla data om informationens påverkan
på komfort och revisionsrisk och vilka band som finns mellan revisor och klient kan
44
slutsatser om revisorns nätverksposition påverkar väsentlighetsbedömningen dras. Detta
resulterar sedermera i användbara data för att svara på studiens syfte. 4.1.4 Utformning av case
Intervjuernas primära syfte är att samla data om revisorernas nätverkssituationer och
sedan om informationen från nätverken används i väsentlighetsbedömningen. För att
komplettera det sistnämnda används ett case där deltagarna får ett företag presenterat för
sig med ett tillhörande scenario.
I caset presenteras ett företag som skall genomgå en revision. Deltagaren får
bakgrundsinformation om företaget vilket följs upp med ett scenario och finansiell
information. Scenariot bygger på att det skett ett byte av affärssystem hos
exempelföretaget. Anledning till att just byte av affärssystem används i caset är att detta
kan föra med sig komplikationer i rutiner innan systemet fungerar som det skall. Vid
besvär av dessa rutiner ökar risken för felaktigheter i redovisningen vilket kan påverka
revisorn i dess bedömning av inneboende risk och kontrollrisk. Anser revisorn att dessa
risker ökar skapar detta ett incitament till att minska upptäcktsrisken genom att sänka
väsentlighetsnivån för att minska den totala revisionsrisken. Således är
väsentlighetsbedömningen direkt påverkad av den risk som bedöms av revisorn vid bytet
av affärssystemet. Information om implementeringen av affärssystemet är en kvalitativ
faktor som revisorn kan ta hänsyn till vid dess väsentlighetsbedömning.
Den information som tillkommer revisorn i caset delas upp i två delar, företagsledningen
och nätverk. Deras uppfattning angående implementeringen av affärssystemet skiljer sig
markant. Ledningen anser att bytet har fungerat väl medan nätverket anser det motsatta.
Den informationen som kommer från nätverket består av information från en granne som
av händelse råkar vara anställd på företaget revisorn granskar. Att en sådan företeelse
skulle ske skiljer sig markant om revisorn befinner sig i en större stad eller småstad.
Genom att samla data kring om revisorn tar informationen från nätverket i beaktning vid
sin väsentlighetsbedömning bidrar dock inte till att svara på syftet med studien. Det som
caset däremot kan tillföra är om det finns en skillnad i revisorns sätt att behandla den
tillkomma informationen. En teori kan vara att revisorer som är belägna i en småstad i
45
större utsträckning tar till sig informationen då detta är en situation de befunnit sig i
tidigare. Caset bidrar således med kompletterande information som tillsammans med
intervjuerna kan användas för att uppnå studiens syfte.
Casets huvudsakliga uppgift är följaktligen inte att ge svar på om det existerar nätverk
kring revisorn som påverkar denne, utan om revisorerna faktiskt använder sig av
information som härrör från nätverken vid väsentlighetsbedömning.
4.2 Analysmetod 4.2.1 Transkribering
Samtliga intervjuer i studien spelades in. Detta resulterade i ett effektivt tillvägagångssätt
då skriftliga anteckningar kunde undvikas och ett större fokus på respondenten
möjliggjordes under intervjun. När analys av empirin genomfördes fanns därför
möjligheten att gå tillbaka och återskapa intervjuerna. Innan varje intervju sattes igång
tillfrågades deltagarna om godkännande av att intervjun spelades in.
Efter varje enskild intervju genomförts fortlöpte hanteringen av materialet med att en
transkribering genomfördes där ljud blev till text. Detta gjorde att det insamlade
materialet blev mer hanterbart men ökade även förståelsen för vad respondenterna
uttryckte. Då frågor om relationer och band är av subjektiv art bottnade också responsen
i viss subjektivitet. Dessa svar krävde viss bearbetning och transkriberingen blev därmed
en värdefull genomgång av materialet. Transkriberingen åstadkom följaktligen inte bara
ett effektivare sätt att hantera data utan även en möjlighet till att utröna relevant
information genom att lära känna materialet och underlätta kommande analysarbete.
4.2.2 Hantering av insamlat empiriskt material
Då intervjuerna var av semistrukturerad karaktär var responsen inte i samma
kronologiska ordning som i intervjuguiderna. Efter transkriberingen strukturerades
därför responsen tematiskt utifrån de förbestämda teman från intervjuguiden. Det gjorde
att de olika intervjudeltagarnas respons blev enklare att jämföra.
Respondenterna blev tidigt erbjudna att vara anonyma i studien. Detta erbjudande syftade
till att deltagarna skulle uppleva mer frihet i deras respons. Friheten skulle generera mer
46
omfattande och personliga svar. Då även oro för konsekvenserna av deras uttalanden
minskades antogs också en större ärlighet vilket ökar studiens validitet. Denna ärlighet
var särskilt av vikt inom vissa områden i intervjuerna som annars kunde uppfattas som
känsliga för revisorn och dennes bolag. På grund av denna anonymitet kategoriseras
deltagarna in i de två företagen 𝐴 och 𝐵. Deltagarna i företag 𝐴 från kontor beläget i en
större stad benämndes som 𝐴. 𝑆(medan de från den mindre staden benämndes som
𝐴.𝑀(.
4.2.3 Mönterjämförelse
Enligt Yin (2007) finns det fem olika analysmetoder av data vid fallstudie som
undersökningsdesign inom kvalitativ metod. Dessa metoder underlättar vid analysfasen
samt ger goda möjligheter till analys av hög kvalité. De olika metoderna är
mönsterjämförelse, utformning av förklaringar, tidsserieanalyser, logiska modeller samt
syntes mellan olika fall (Yin, 2007). Studien genomförs med mönsterjämförelse som
analysmetod vilket innebär att empiriskt underlag jämförs från fall till fall och därigenom
önskas påträffa mönster. Syftet är att sedan ställa dessa mönster i jämförelse med
varandra för att komma med en förklarande tolkning av ett visst fenomen (Ibid). Genom
denna analysmetod vill studien finna mönster i revisorns nätverk, riskbedömning,
komfort samt väsentlighetsbedömning.
Analysen är uppdelad i fokusområden vilka utgår ifrån studiens utvecklade teoretiska
modell (figur 2). Först analyseras revisorernas syn på väsentlighetsbedömningen. Detta
för att söka potentiella skillnader som kan finnas i deras definition men också för att
bekräfta studiens utvecklade teoretiska modells antagande kring utförandet av
väsentlighetsbedömningen. Nästa fokusområde behandlar revisorernas nätverk. Detta för
att under resterande analys kunna koppla tillbaka till potentiella förklaringar som kan
härrör från revisorns nätverk. Fortsättningsvis analyseras området komfort med koppling
mot väsentlighetsbedömning. Detta följs upp med kopplingen mellan komfort och
nätverk. På liknande sätt analyseras riskbedömningen. En anledning till denna
uppställning är att söka efter en potentiellt direkt påverkan från komfort och risk mot
väsentlighetsbedömningen. I förlängningen kan detta möjliggöra en koppling mellan
revisorns nätverk och deras väsentlighetsbedömning.
47
4.2.4 Validitet
Validering används för att kunna säkerställa att studien är utförd på korrekt vis och att
läsaren kan förlita sig på dess innehåll. Det är framförallt ett centralt begrepp i
kvantitativa studier. Med andra ord är validering ett sätt att värdesätta trovärdigheten i
studien och dess innehåll (Bryman & Bell, 2017). Anledning till validering ofta
förknippas med kvantitativa studier är då begreppet fokuserar på den generalisering som
studien kan generera. Då denna studies tillvägagångssätt är ur en kvalitativ ansats är inte
syftet att skapa generaliserande slutsatser utan snarare att kunna generera en förståelse
för ett fenomen. Detta gör sedermera att valideringen av studien inte lika självklar som
vid en kvantitativ studie. Ett vanligt tillvägagångssätt för att uppnå validering är via
triangulering. Detta kan uppnås genom att data samlas in genom olika
insamlingsmetoder. Den primära insamlingsmetod som används i denna studie är som
tidigare nämnt intervjuer. Dock kompletteras dessa med ett case där deltagarna får ta
ställning till ett praktiskt fall av en väsentlighetsbedömning vilket medför att data
insamlats genom olika metoder. Även om detta inte är ett fall av en perfekt triangulering
finns en viss likhet sett till dess definition vilket medför en viss förstärkning av
trovärdigheten i den empiriska delen av studien. Att caset sedan också presenteras till
deltagaren i ett initialt skede av intervjun kan även detta anses öka validiteten. Detta då
risken minskar att deltagaren vid utförandet av caset förstår att studien vill undersöka
påverkan från revisorns nätverk vilket skulle kunna ha en effekt på revisorns respons.
För att uppnå god validitet använder även studien begreppsvaliditet. God
begreppsvaliditet innebär att begreppen i intervjun är tydligt definierade så
intervjupersonernas definition stämmer överens med respondenternas definition
(Bryman & Bell 2017). Relevanta begrepp i studien vilka bör definieras är
väsentlighetsbedömning, komfort, riskbedömning, nätverk, extern information,
subjektivitet, kvalitativ bedömning och kvantitativ bedömning. Begreppsvaliditet
säkerställs i studien genom att en öppen fråga ställs initialt i varje tema. Då får
respondenten resonera fritt kring begreppet och intervjupersonerna kan därigenom
bedöma om respondenten uppfattar begreppet på samma sätt som det beskrivs i studien.
De tillfällen respondenten inte uppfattat begreppet i enighet med studien har en kort
förklaring gjorts utifrån de teorier som används.
48
4.2.5 Tillförlitlighet
Lincoln & Guba (1985) hävdade att kvalitativa studier inte kan förlita sig på validitet,
utan får istället ta fokus på begreppet tillförlitlighet. Tillförlighet innebär att data och
material som samlats in från deltagarna i studien presenteras på ett sådant vis att det är i
enlighet med deltagarnas uppfattning. Följaktligen innebär den subjektiva tolkning som
sker av forskare vid informationsinsamlingen och analys av data som en potentiell
svaghet i studien. För att undanröja dessa svagheter och därmed öka tillförlitligheten
används respondentvalidering. Detta innebär att respondenterna får ta del av
sammanställningarna av materialet för att följaktligen godkänna eller förkasta forskarnas
tolkningarna. För att öka tillförlitligheten i denna studie skickades samtliga
transkriberingar till samtliga deltagare i studiens intervjuer. Deltagarna fick således
chansen att ta del av hur de tolkats i sina uttalanden och chansen att korrigera eventuella
felaktigheter. Även anonymiteten i studien kan bidra positivt till tillförlitlighet då
respondenternas trovärdigheten ökar då inga direkta konsekvenser för deltagarnas
uttalanden sker. Ytterligare en faktor som kan öka tillförlitligheten i studien är
utformningen av intervjuguiden. Detta då begreppsvalidering ämnas att uppnås i det
genomförandet som tidigare presenterats.
4.2.6 Reliabilitet
Reliabilitet innebär att resultatet blir detsamma om undersökning skulle genomföras på
nytt. För att forskare skall ha möjlighet till att åter genomföra studien krävs det att
noggrann metodbeskrivning finns tillhanda (Bryman & Bell, 2017). Studiens
tillvägagångssätt har beskrivits i detalj i de olika metodavsnitten samt hur insamling av
teori och litteratur utförts. Att semistrukturerade intervjuer användes kan anses vara
problematiskt för reliabiliteten. Detta då det kan finnas svårigheter att efterlikna
intervjuernas exakta utförande då respondenten har ett större utrymme i att påverka
intervjun än vid användning av exempelvis enkäter. Vid användning av intervjuguider
kan dock forskare enklare styra samtalet i önskvärd riktning. Då Bryman & Bell (2007)
anser att reliabiliteten ökar om tillvägagångssättet för studien presenteras anser vi att
reliabiliteten styrks då intervjuguide och case finns bifogat i studien. Detta medför att
liknande studie lättare kan genomföras.
49
4.2.7 Etik och moral
Vid företagsekonomisk forskning finns ett flertal etiska och moraliska ställningstaganden
som forskare måste ta hänsyn till enligt Bryman & Bell (2017). Det finns flertal principer
som berör olika områden där krav ställs för att principerna skall uppnås. För att uppnå
informationskravet skall deltagaren vara tillräckligt informerad för att förstå innebörden
av vad ett deltagandet i studien innebär. Genom en initial kontakt via mejl informerades
deltagarna om studiens syfte och fick övergripande information om vad ett deltagande
skulle innebära. Vid senare telefonkontakt fick även deltagarna ytterligare information
som kompletterades med deras frågor och funderingar kring studien.
Det är även av vikt att studien uppnår samtyckeskravet vilket innebär att deltagarna har
en frihet i att välja om denne vill delta eller inte. Även att respondenten har möjlighet till
att avbryta sitt deltagande under studiens gång är ett viktigt kriterium och att denne är
informerad av denna möjlighet. I det första mejlet som skickades ut förtydligades att
deltagandet i studien var av helt frivillig karaktär. Även initialt vid varje intervju
informerades deltagaren om sin fulla rätt i att avbryta pågående intervju. Detta för att
uppnå samtyckeskravet men också för att ha ett urval i studien som vill delta. Viljan att
delta i studien kan anses vara av vikt då ett större engagemang från urvalets sida kan
bidra till mer relevant och utförligare datainsamling.
Konfidentialitet- och anonymitetskravet kan uppnås genom att studien varsamt hanterar
respondenternas deltagande i studien och behandlar dess uppgifter med konfidentialitet.
Detta kriterium uppfylls bland annat genom att kategorisera deltagarna i olika
benämningar i studien. Detta ställningstagande från studiens sida grundade sig inte bara
i att öka chansen att tillfråga skall delta i studien, utan även i att studiens trovärdigheten
ökar då inga direkta konsekvenser för deltagarnas uttalanden sker.
Även nyttjandekravet är relevant vid etiska ställningstaganden. Det innebär att materialet
från datainsamlingen kommer att användas till studien och inte till något annat syfte.
Även detta informerades via den initiala kontakten och sedermera även vid
intervjutillfället.
50
5. Empirisk analys
Den empiriska analysen är uppdelad i företag A och företag B där varje del inleds med
en presentation av revisionsbyråerna och revisorerna som deltar i studien. Anledningen
till uppdelningen är att skilja dem åt då bolagsspecifika skillnader skall undvikas
påverka analysen. Kapitlet utgår från studiens empiri som analyseras mot studiens
utvecklade teoretiska modell i dess antaganden som sammanfattats i figur 2. Initialt
beskrivs revisorernas generella uppfattning om väsentlighetsbedömningen vilket följs
upp med en kartläggning av deras nätverk. Analysen fokuserar sedan på sambandet
mellan komfort och väsentlighetsbedömningen som följs upp med nätverkets påverkan
på komfort. Samma metod används sedan för att analysera revisionsrisk. Avslutningsvis
tillfrågas revisorerna om vad de själva tror om studiens utvecklade teoretiska modell.
5.1. Företag A 5.1.1 Presentation av Företag A
Företag A har kontor i ett fåtal småstäder samt i en större stad. Kontoren i de mindre
städerna bedöms enligt SKR9 vara småstäder där nätverk enligt studiens utvecklade
teoretiska modell kan ha en påverkan på väsentlighetsbedömningen. Den större staden
anses istället vara en tillräckligt stor stad i dess definition enligt SKR för att skilja sig
från småstaden i dess nätverkseffekter. På kontoren i de mindre städerna intervjuades tre
revisorer som i studien kommer benämnas som 𝐴.𝑀%, 𝐴.𝑀) och 𝐴.𝑀*. På samma sätt
utfördes intervjuer på kontoret i den större staden med två revisorer vilka kommer
benämnas som 𝐴. 𝑆%och 𝐴. 𝑆).
𝐴.𝑀% är 28 år gammal och arbetar som auktoriserad revisor på företag A. Han är utbildad
civilekonom och har arbetat inom revision i 4,5 år och varit anställd på företag A lika
länge. 𝐴.𝑀% har under hela sin anställning varit aktiv på kontoret i en av de mindre
städerna där han också anser att majoriteten av hans klienter finns belägna. 𝐴.𝑀% har
varit auktoriserad sedan december 2019 men har även innan dess varit involverad i
processen kring väsentlighetsbedömning. Kort efter att hans anställning började hos
9 Sveriges Kommuner & Regioner
51
företag A fick han i uppgift att utföra väsentlighetsbedömingar vilket medför att han har
flera års erfarenhet av att göra bedömningen, trots hans nyblivna auktorisering.
𝐴.𝑀) är 39 år gammal och arbetar som revisor på företag A. Hon tog examen 2004 efter
att ha läst ekonomiprogrammet och har sedan dess varit anställd på företag A och arbetat
med revision. 𝐴.𝑀) har därmed 16 års erfarenheten inom branschen och har sedan
anställningens start utfört väsentlighetsbedömningar. 𝐴.𝑀) utgår ifrån ett kontor i en av
de mindre städerna där hon även anser att den största delen av hennes klienter befinner
sig.
𝐴.𝑀* är 34 år gammal och arbetar som auktoriserad revisor på företag A. Han blev
auktoriserad revisor 2013 och har arbetat hos företag A i 10 år. Efter sin auktoriseringen
fick han 2014 ta över en grupp företag hos företag A och jobbar nu med endast revision
och rådgivning. Bolagen beskriver han som ägarledda och i huvudsak mindre bolag.
𝐴.𝑀* utgår ifrån ett av kontoren beläget i en mindre stad där han anser att även hans
klienter i huvudsak finns belägna.
𝐴. 𝑆% är 39 år gammal och arbetar som auktoriserad revisor på företag A. Han är utbildad
civilekonom och har arbetat med revision i 13 år. Efter hans examen 2007 påbörjade han
en anställning hos PwC där han arbetade i 11 år. År 2012 blev 𝐴. 𝑆% auktoriserad revisor
och i januari 2019 påbörjade han sin anställning på företag A. 𝐴. 𝑆% har följaktligen en
lång erfarenhet inom revision även om han varit anställd hos företag A en kortare tid.
𝐴. 𝑆% utgår ifrån kontoret i större staden där han bott under hela sin aktiva yrkeskarriär.
Han anser att den absolut största delen av hans kunder är belägna där.
𝐴. 𝑆) är 45 år gammal och arbetar som auktoriserad revisor på företag A på kontoret i
den större staden där hon även är kontorschef. 𝐴. 𝑆) har varit anställd hos företag A i 5
år och var under 15 år anställd hos PwC. Hon har varit yrkesaktiv i den större staden i 16
år av de 20 åren hon arbetat inom revision. Hon anser att majoriteten av hennes kunder
befinner sig i den större staden.
52
5.1.2 Väsentlighetsbedömningen
Figur 8: Studiens utvecklade teoretiska modell - väsentlighet.
Ett mönster enligt Yin (2011) som kan uppfattas vid intervjuerna i företag A är att
samtliga revisorer anser att väsentlighetsbedömningen initialt utgår ifrån en procentsats
av en vald finansiell faktor, vilket därmed är av kvantitativ art, som sedan kommer att
påverkas av kvalitativa faktorer. Vid frågan om hur 𝐴.𝑀% ser på den kvantitativa
respektive kvalitativa delarna i väsentlighetsbedömningen anser han att den kvalitativa
delen ges ett stort utrymme.
“Det är alltid en kombination. [...] Den kvalitativa delen väger nog över den
kvantitativa delen när vi pratar om väsentlighetsbedömningen. För man sätter
egentligen bara ramarna med den kvantitativa delen och sen gör man den slutliga
bedömningen kvalitativt”. - 𝐴.𝑀%
𝐴.𝑀) resonerar på liknande sätt som 𝐴.𝑀% då hon anser att den kvantitativa delen är “ju
mer som ett stöd och en utgångspunkt då många fler faktorer påverkar bedömningen”.
Vid den direkta frågan om hon tycker att väsentlighetsbedömning initialt utgår från en
kvantitativ grund som påverkas av kvalitativa faktorer håller hon med och uttrycker att
det är “en samlad bedömning”.
𝐴. 𝑆) anser att det övergripande väsentlighetstalet utgår ifrån en kvantitativ grund i de
procentsatser som baseras på finansiell information. Hon anser sedan, likt Messier
53
(1983), att den kvalitativa delen påverkas av sin egen erfarenhet och hur bolaget
historiskt sett har visat sig ha felaktigheter.
”Jag skulle säga att, det övergripande väsentlighetstalet utgår ifrån dom här
procentsatserna, omsättning och allting. Sen har man med sig väldigt mycket av
sin erfarenhet sedan tidigare och den används ju oftast när du sätter ditt
arbetsväsentlighetstal för där ska du ju bedöma har det här bolaget haft få
historiska fel..” -𝐴. 𝑆)
Samma mönster återfinns senare även i revisorernas resonemang kring det praktiska
utförandet av väsentlighetsbedömning i studiens case. 𝐴. 𝑆% beskriver hur han utgår från
en kvantitativ utgångspunkt där han använder sig av procentsatser av den finansiella
informationen. Han resonerar även kring att om procentsatsen inte är passande som den
slutliga bedömningen så försöker han motivera detta genom den professionella
bedömningen där flertalet kvalitativa faktorer får en större roll. Han anser också att
erfarenhet hos revisorn kan komma att påverka den slutliga väsentlighetsbedömningen
vilket enligt (Messier (1983) kan vara en subjektiv faktorer vid utförd
väsentlighetsbedömning.
“Jag brukar alltid utgå ifrån resultat efter finans10 som första måttet där. Där är
jag upplärd att det är där egentligen starten och sen så försöker man motivera sig
så att säga därifrån om inte det är ett kanske bra mått enligt mitt sätt att se det.
[...] Baserat på den grunden kanske jag även skulle kunna höja väsentlighetsnivån
även om tumregeln säger 3% och 200 000 kr så kanske jag kan säga att en
professionell bedömning skall även vävas in i det här. [...] CAKE11 var ett begrepp
som används för att beskriva ackumulerad kunskap på PwC. Att man har en
uppbyggd kunskap historiskt då och baserat på den erfarenheten och tillsammans
med den professionella bedömningen så kanske man snarare sänker
väsentlighetsnivån lite då för man vet vart det kommer finnas fel.” -𝐴. 𝑆%
10 A.S1 sa ”status finans” vid intervjutillfället som han sedan korrigerade vid korrekturläsning av transkriberingen till ”resultat efter finans”. 11 Engelskt akronym för Culmulative Audit Knowledge & Experience.
54
Initialt finns följaktligen en relativt samlad bild för hur revisorerna i företag A
övergripande beskriver och uppfattar väsentlighet. Denna samlade uppfattning hos
revisorerna kan initialt anses gå emot Curtis, Hayes & Illiano (2002) forskning som
antyder att det kan finnas svårigheter att definiera väsentlighet. Det finns även många
paralleller till Mckee & Eilifsens (2000) resonemang kring väsentlighetsbedömningen i
att den utgår ifrån en kvantitativ bedömning som påverkas av kvalitativa faktorer.
Variationer som kan urskiljas i responsen är det utrymme de kvalitativa faktorerna ges i
bedömningen. Det finns implikationer att revisorerna från den mindre staden ger ett
större utrymme till de kvalitativa faktorerna än revisorerna från den större staden
Ytterligare ett mönster vid användning av Yins (2011) mönsteranalys som visar sig i den
praktiskt tillämpningen i studiens case finns i variationen i hur revisorerna i företag A
väljer att utföra sin väsentlighetsbedömning i dess kvantitativa delar. Den mest
uppenbara skillnaden visas i det övergripande väsentlighettalet som bedömts av
revisorerna där det lägsta bedömda talet är 500 000kr och det högsta är 1 900 000kr. Det
finns därmed en inkonsekvens i den utförda bedömning och i hur omfattande revisionen
skulle bli i dess utförande vilket enligt Estes & Reames (1988) skulle skapa variation i
kvalité och kostnad för klienten. En förklaring till denna inkonsekvens i bedömningen ur
Mckee & Eilifsens (2000) resonemang kan vara de diffusa och frånvarande standarder
kring väsentlighetsbedömningen vilket ger utrymme till just de kvalitativa och subjektiva
faktorerna att påverka bedömningen. En bidragande faktorer till denna potentiella
förklaring är att revisorerna ovan påvisat de kvalitativa och subjektiva faktorernas
påverkan på bedömningen. Då ovan nämnda skillnader finns inom företag A påvisar det
även att standarderna inte bara är knapphändiga i dess nationella reglering, utan också
inom bolag.
Det finns även skillnader i vilka kvalitativa faktorerna revisorerna använder sig av i sin
bedömning vilket sett ur Mckee & Eilifsens (2000) resonemang kan vara ännu en
anledning till dess inkonsekvens. Det finns ett mönster i hur revisorerna från den mindre
staden resonerar kring de kvalitativa faktorerna då samtliga riktar fokus mot klientens
personal och dess kompetens. 𝐴.𝑀% tycker det är av vikt att veta vilka som utfört
bokslutet och om det skett genom konsultation från en redovisningsbyrå. 𝐴.𝑀) beskriver
på liknande sätt hur personalens kompetens påverkar hennes bedömning.
55
“Det handlar ju mycket om hur personalen som jobbar på företaget… om man vet
att de är duktiga eller att de inte är det… har det tillkommit ny personal som man
kanske inte riktigt vet hur deras kompetens står sig är det något man måste
använda sig av i sin bedömning.” - 𝐴.𝑀)
𝐴. 𝑆% väljer istället att fokusera på intressenterna kring bolaget och att dessa påverkar
honom i väsentlighetsbedömningen. Han har följaktligen ett användarperspektiv där han
likt Iskander & Iselin (1996) anser att väsentlighetsbedömningen är viktig för att försäkra
att användarna får en rättvis bild av företaget. Vid väsentlighetsbedömningen anser han
att han är försiktigare i sin bedömning när “bolaget har extern finansiering eller banklån,
då skulle jag ändå liksom hejda mig litegrann och se”. 𝐴. 𝑆% resonemang kring hur
finansiering påverkar väsentlighetsbedömningen kan anses vara mindre av kvalitativa art
i jämförelse med hans kollegor på kontoret i den mindre staden, där fokus istället läggs
på personalen hos klienten.
Dessa indikationer visar inte bara skillnader mellan de enskilda revisorerna i företag A,
utan också att det finns mönster enligt Yins (2011) mönsteranalys om vilka kvalitativa
faktorer som de på det mindre kontoret respektive större kontoret anser vara viktigt att ta
i beaktning vid utförd bedömning. Revisorn i den större stadens fokus på finansieringen
kring bolaget kan anses vara en förlängning av den kvantitativa delen, då den baseras ur
en finansiell utgångspunkt. Vid en sådan tolkning kan revisorerna i den mindre staden
anses ge ett större utrymme för information av kvalitativ art att påverka deras bedömning
då information kring personalens kompetens inte kan anses vara kvantitativ. Information
kring klientens personal är information som kan inhämtas vid utförd revision hos kunden,
men också externt då denna typ av information kan tillkomma revisorn på alternativa
sätt. Detta kan ställas i jämförelse med den kvantitativa informationen om klientens
intressenter som tilldelas revisorn direkt från klienten i dess finansiella information,
vilket därmed kan anses som uteslutande intern information.
De nämnda mönster som uppdagats mellan revisorerna i den mindre staden respektive
större staden i företag A kan potentiell förklaras genom att det skiljer sig i de uttalade
standarderna mellan kontoren. En alternativ förklaring kan hittas i Ericksons (1988) teori
om social homogenitet, vilket innebär att två personer, som inte har någon koppling till
varandra, men befinner sig i likartade nätverksstrukturer kommer att påverkas av denna
56
situation vilket sedermera kommer att resultera i att de agerar på liknande sätt. Oavsett
val av förklaring så finns det skillnader i vad revisorerna väljer att fokusera på i dess
kvalitativa del i väsentlighetsbedömningen. Ännu en gång kan paralleller dras till Mckee
& Eilifsen (2000) resonemang om att standarder kring väsentlighetsbedömningen är
diffusa och frånvarande, dock denna gång ur en mer kvalitativ utgångspunkt.
I revisorerna från den mindre stadens beskrivning av vart den kvalitativa informationen
kommer ifrån gör de kopplingen till att informationen kan tillkomma revisorn externt
och inte bara direkt från klienten.
“Man får försöka läsa mellan raderna ibland. Vi går ju inte runt och frågar på
stan så mycket, vi måste ju va lite professionella, både med tystnadsplikt och
allting. Men sen hör man ju grejer också… [...] Det är svårt att sätta fingret på
hur mycket det påverkar men man kanske om man har hört någonting så finns det
med i bakhuvudet men det är svårt att mäta hur mycket det påverkar. I en småstad
hör man ju mer än i en större stad” - 𝐴.𝑀%
𝐴.𝑀) resonerar även kring att personal hos en klient kan tidigare ha arbetat hos en annan
klient, vilket gör att hon kan ha information och en uppfattning om dennes kompetens.
“Man kan ju ha träffat på personal som kanske har jobbat på ett annat företag
eller som man träffat på i ett annat sammanhang. Så kan det ju vara kanske
speciellt i en liten stad som XX12…. det har ju hänt. Och då vet man ju kanske lite
om den personen och dess kompetens” - 𝐴.𝑀)
𝐴.𝑀* har ett liknande resonemang där kvalitativ information kan komma ifrån en annan
klient som gör affärer med klienten i fråga.
”Sen kan man ju kanske ha nytta av extern information som man hör när man
reviderar, vi har olika kunder som gör affärer med varandra och då hör man ju.”
-𝐴.𝑀*
Revisorerna i den större staden resonerar istället kring att kvalitativ information kommer
direkt ifrån klienten eller likt Messier (1983), ifrån erfarenheter ifrån föregående års
12 Den mindre staden där revisorns kontor är beläget.
57
revision. 𝐴. 𝑆% anser att informationen som han får till sig baseras på den kundrelation
han har till sin klient.
“Jag vill ju jobba med… mina klienter vill man ju se som ett samarbete och att
man är öppen och liksom att man ger och tar litegrann. [...] Bygger man upp en
bra kundrelation då brukar du få mer till dig per automatik…” - 𝐴. 𝑆%
Det finns ett mönster vid användning av Yins (2011) analysmetod i resonemanget från
revisorerna i den mindre staden som antyder att kvalitativ information kan tillkomma
dem externt från klienten. Revisorerna i den större staden fokuserar istället på att sådan
information uteslutande kommer ifrån deras klient. Den kvalitativa informationskällan
som revisorerna i den större stadens refererar till är något som även revisorerna i den
mindre staden har tillgång till. En tolkning av detta kan vara att den externa
informationskällan som revisorerna i den mindre staden refererar till indikeras vara
mindre frekvent förekommande hos revisorerna i den större staden. Detta bidrar till att
revisorerna i den mindre staden har ytterligare information i jämförelse med revisorerna
i den större staden. Det finns flera potentiella förklaringar till varför revisorerna i den
mindre staden får till sig mer information. En förklaring kan vara Granovetters (1973)
teori styrkan av svaga band. Detta då revisorerna i den mindre staden får till sig mer
information på grund av den nätverkssituation de befinner sig i. Nätverkssituationen kan
skilja sig i det att revisorerna i den mindre staden potentiellt har fler band av svagare
karaktär kring sina klienter vilket kan förklaras av den lägre befolkningsmängden i staden
(mer om detta i nästa kapitel). Oavsett anledning till att revisorerna i den mindre staden
har mer information, så anser Chewning Jr och Higgs (2002) teori att en
väsentlighetsbedömning utförs på bästa sätt om revisorn har mycket information om en
klient. Ur denna teori kan tolkningen göras att revisorerna i den mindre staden kan utföra
en mer träffsäker väsentlighetsbedömning på grund av denna ytterligare information.
Den väl utförda bedömningen skulle i sin tur bidra till ökad kvalité på revisionen enligt
Estes & Reames (1988).
Responsen från revisorerna i företag A visar att samtliga anser att
väsentlighetsbedömningen påverkas av subjektiva faktorer. Det kan dock urskiljas
skillnader i deras resonemang om vilka subjektiva faktorer. Ett exempel på detta är i
𝐴.𝑀% resonemang kring att klientens personal har en påverkan på hans bedömning. Den
58
subjektiva delen blir i detta fallet den uppfattningen 𝐴.𝑀% har om personalens
kompetens. Han uttrycker även att ”då blir det ju ändå min subjektiva bedömning att
den personen har bra koll på grejerna, vilket absolut kan påverka min bedömning.” Både
𝐴.𝑀) och 𝐴.𝑀* anser att bedömningen påverkar av subjektiva faktorer där 𝐴.𝑀*
uttrycker att ”egentligen är det ju mycket en känsla”. 𝐴. 𝑆) anser att bedömningen kan
påverkas subjektivt genom revisorns personlighetsdrag.
”Jag tror att det handlar lite om hur du är som person. Det ska inte påverka, men
jag tror att det gör det ändå.” -𝐴. 𝑆)
Dessa subjektiva faktorer blir därmed en del i den professionella bedömning vid
väsentlighetsbedömningen som Mckee & Eilifsen (2000) problematiserar då det bidrar
till en inkonsekvent väsentlighetsbedömning. 𝐴. 𝑆) avslutande citat i om de stora
skillnaderna i tillvägagångssätt kan anses sätt fingret på just den inkonsekvens kring
tillämpning av väsentlighetsbedömning som problematiserats i Mckee & Eilifsen (2000)
& Estes & Reames (1988) studier.
”Det är väldigt olika i hur man gör sin väsentlighetsbedömning, jag har både
jobbat på större och mindre byrå och hört hur man gör på andra byråer och det
skiljer sig jättemycket från byrå till byrå hur man går tillväga.” -𝐴. 𝑆)
5.1.3 Nätverk
Figur 9: Studiens utvecklade teoretiska modell - nätverk.
59
Responsen från revisorerna i företag A angående deras nätverk uppvisar vissa mönster
vid användning av Yins (2011) analysmetod. Mönstren indikerar både likheter och
skillnader mellan revisorerna. De direkta relationerna, och därmed starkare state-type
band enligt Borgatti & Halgins (2011) definition förekommer inte hos varken revisorerna
i den mindre- eller större staden i företag A. Vid fokus istället på indirekta relationer, och
därmed svagare state-type band enligt Borgatti & Halgins (2011) definition, kring
revisorerna finns det skillnader. Samtliga revisorer från den mindre staden anser att de
har indirekta kopplingar till klienter där de även kan exemplifiera dessa kopplingar.
𝐴.𝑀* svarar bekräftande på frågan om han har indirekta kopplingar till sina klienter.
”Ja men så är det väl egentligen, staden är ju liten så man känner ju många…
men inte så man har kontakt på fritiden. Men man känner kanske anställda som
jobbar på företaget och man vet ju vilka det är.” -𝐴.𝑀*
𝐴.𝑀) resonerar liknande 𝐴.𝑀* och förtydligar även att dessa indirekta relationer sällan
är av starkare karaktär.
“Men det är klart i en mindre stad så blir det ju lite att man känner ju mycket folk
och har lite kopplingar så, men ingen liksom nära.” -𝐴.𝑀)
Något som även visar sig i responsen från revisorer från den mindre staden i företag A
är att de själva gör paralleller till att de indirekta banden till klienterna existerar just på
grund av att de befinner sig i en mindre stad. Revisorerna i den större staden är istället
främmande för indirekta band och anser att dessa inte existerar. De menar även att de
inte vill att dessa indirekta band skall existera till sina klienter och att de aktivt skulle
välja bort dessa.
“Nej det har jag nog inte. Jag tycker det är skönt att hålla isär där. För det har
jag känt, att även om man skulle ha det så är det skönt att man inte har det. Nä,
jag tycker jag vill hålla det utanför den närmsta kretsen så, även indirekt.” -𝐴. 𝑆%
𝐴. 𝑆) resonerar likt 𝐴. 𝑆% och väljer utöver föregående resonemang att anta att de
indirekta banden skulle påverka hennes oberoende negativt.
60
”Nej, jag kan säga att jag är väldigt noga med det. Jag vill inte och jag får inte.
Jag rekommenderar alltid någon annan på byrån i fall det är så att jag har någon
koppling till kunden. Man måste kunna vara helt oberoende.” -𝐴. 𝑆)
En förklaring till 𝐴. 𝑆) negativitet till indirekta band till klienterna kan finnas i Jeppesens
(1998) resonemang. En tolkning kan vara att 𝐴. 𝑆) anser att band mellan revisor och
klient potentiellt urholkar revisorns oberoende.
Det finns mönster ovan vilka visar skillnader mellan revisorerna i den mindre- respektive
större staden i dess band till klienter och till klienternas komponenter där dessa är mer
frekventa hos revisorerna i den mindre staden. En potentiell förklaring till dessa
skillnader mellan kontoren i företag A kan vara hittas i Carpenter, Dirsmith & Guptas
(1994) forskning. Detta då olika kulturella aspekter, som sociala kontexter, kan ha en
inverkan på revisorernas inställning och respons i studien till deras band till klienter.
Kontoret i den större staden kan potentiell även ha en mer restriktiv syn på existensen av
indirekta kopplingar i state-type band ur ett oberoende perspektiv. Detta kan bidra till att
banden inte existerar eller också förnekas i intervjun för att undvika negativa
konsekvenser som kan uppstå vid ett upplevt minskat oberoende. Anmärkningsvärt vid
en sådan förklaring är att samtliga kontoren som befinner sig i mindre städer i så fall har
liknande sociala kontexter som skiljer sig mot kontoret beläget i den större staden. Ett
argument för att revisorerna i den större staden istället talar sanning om att dessa band
inte existerar kan anses vara den anonymitet de blivit erbjudna i studien, vilket gör att
potentiella negativa konsekvenser vid uttalanden att dessa existerar uteblir. En annan
potentiell förklaring till dessa skillnader är att revisorerna i den mindre staden har ett
tätare nätverk på grund av den mindre befolkningen än i den större staden. Enligt Borgatti
& Halgins (2011) nätverksteori bidrar dessa tätare nätverk till att sannolikheten att band
existerar mellan klient och revisor ökar.
Ur revisorernas svar indikeras även en skillnad i hur de ser på de svagare state-type band
som revisorn har i sitt nätverk. Revisorerna i den mindre staden förhåller sig mindre
problematiskt till dessa medan revisorerna i den större staden istället problematiserar
61
dessa svagare kopplingar. Vid utförandet av caset förstärks detta mönster ytterligare då
revisorerna ifrån den mindre staden även här mindre problematiskt använder sig av
informationen från den externa källan grannen Ulla. 𝐴.𝑀* anser till och med att
informationen kan definieras som intern.
”Jag skulle inte säga att informationen är extern om man får det från grannen
som jobbar på företaget, då tycker jag det är internt.” -𝐴.𝑀*
Revisorerna från den större staden anser också att informationen kan ha en påverkan på
deras bedömning, men att de istället skulle förlita sig till större del på den information de
själva tagit fram kring klienten vid utförd revision. 𝐴. 𝑆% anser att han tar till sig
informationen, men att han anser att det inte är tillräckligt.
“Jag skulle säga att bara genom att någon har sagt det skulle jag inte liksom
bara… utan jag måste ändå bygga lite mer själv då. Till exempel ”Kalle sa…”
det skulle jag inte göra. Men såklart, man kanske börjar fundera lite får jag den
inputen och sen att man… ja jag måste ställa det lite i relation till min erfarenhet
av uppdraget någonstans.” -𝐴. 𝑆%
En viss skillnad kan urskiljas i det förhållningssätt revisorerna har till den ytterligare
informationen från grannen Ulla. Dessa skillnader styrks ytterligare när revisorerna i den
mindre staden svarar bekräftande på frågan om de känner igen sig i situationen där extern
information tillkommer dem. 𝐴.𝑀% anser även att det beror på att han befinner sig i en
mindre stad.
“Alltså i XX13, man hör väl lite saker ibland. Sen är det så svårt att veta, det kan
ju vara rykten typ som: jag känner någon som jobbar där och de säger att det är
kaos.”- 𝐴.𝑀%
𝐴.𝑀* anser till och med att det är vanligt förekommande att han får liknande information
som han fått i caset av en extern källa.
13 Den mindre staden där revisorns kontor är beläget.
62
”Det här att ”ingenting stämmer” är ganska vanligt att man hör utifrån. Ofta är
det lite överdrivet för någonting stämmer ju oftast. Men så är det ju, att om man
hör att det inte funkar då tittar man ju extra på det. ” -𝐴.𝑀*
Båda revisorerna från den större staden anser att det inte skett att de fått till sig
information som påminner om caset. 𝐴. 𝑆) anser istället att hon kan få liknande
information vid utförandet av revisionen av alternativa källor.
”Nej, det är väldigt ovanligt, då ska du ju träffa på någon i ett annat sammanhang
som säger någonting om bolaget… nej. Däremot är det ju så att när du gör en
revision ska du ju ställa frågor till oväntade personer, personer som du vanligtvis
inte intervjuar. Kanske en lagerkille eller så… där kan du ju få annan information
än vad du hör av ledningen som gör att du blir mer vaksam i din revision.” -𝐴. 𝑆)
Skillnaderna i hur revisorerna känner igen sig i caset kan ge en potentiell förklaring till
varför revisorerna från den mindre staden väljer att förhålla sig positivt till den externa
informationen. En förklaring kan vara Ericksons (1988) teori om sociala homogenitet där
personer i liknande nätverkssituationer beter sig på liknande sätt. Då revisorerna i den
mindre staden känner igen sig i den uppkomna situationen väljer de därmed att använda
sig av informationen. Revisorerna i den större staden känner istället inte igen sig i den
situationen som uppstått vilket kan bidra till att de är mer kritiska till att använda sig av
informationen. Revisorernas olika inställning kring extern information kan anses vara en
dragkamp mellan Chewnings Jr & Higgs (2002) teori om en väl utförd
väsentlighetsbedömning på grund av större mängd information och Jeppesens (1998)
teori om ett potentiellt urholkat oberoende.
När revisorerna i företag A tillfrågas om de träffar sina klienter vid andra sammanhang,
vilket enligt Borgatti & Halgins (2011) defintion kan anses som event-type band, påvisas
det skillnader i respondenternas svar. Samtliga revisorer på det mindre kontoret anser att
de träffar på klienter i andra sammanhang än vid utförd revision. De refererar även till
att situationerna sker vid olika tillfällen och att mötena är icke kontinuerliga. De kan även
exemplifiera dessa vilket styrker validiteten i deras uttalanden. 𝐴.𝑀% anser att dessa
möten kan ske på golfbanan.
63
“Ja men typ golfbanan är ett sånt exempel. Att man kan stöta på någon… det är
ju lite golftävlingar man spelar och det kan vara andra event typ man åker på
eller sådär.” -𝐴.𝑀%
𝐴.𝑀) anser att hon möter klienter i sammanhang där deras barn har band till varandra.
Detta kan enligt Granovetters (1973) defintioner anses vara ett överbindelse mellan olika
komponenter som är en potentiell källa till ytterligare information.
”Det kan ju också vara så att våra barn tränar på samma ställe, man träffas
bredvid innebandyplan och sådär… så jag skulle säga att man träffas.” -𝐴.𝑀)
Revisorerna i den större staden anser att de inte träffar sina klienter i andra sammanhang
än vid utförd revision. 𝐴. 𝑆) anser inte att hon träffat någon av sina klienter utanför sin
professionella roll som revisor.
”Hmm, nej men till exempel om vi har en invigning på vårt nya kontor, ja då har
jag bjudit in klienter till oss… då har de kommit och det är inte i sammanhanget
revision. Dock är de ju där på jobbrelaterade grunder och inte personliga. Annars
skulle jag säga att det inte sker. ” -𝐴. 𝑆)
Revisorernas respons påvisar skillnader i huruvida de träffar sina klienter i andra
sammanhang än professionellt. En förklaring till detta kan ännu en gång potentiellt finnas
i Borgatti & Halgins (2011) nätverksteori där den mindre befolkningen bidrar till att
event-type band är mer frekventa hos revisorerna i den mindre staden än i den större, där
dessa enligt 𝐴. 𝑆% och 𝐴. 𝑆) är obefintliga. Då Borgatti & Halgins (2011) definition event-
type band går att dimensionera i hur ofta möten sker och under hur lång tid, kan dessa
event-type band som revisorerna från den mindre staden exemplifierar anses vara av
mindre stark karaktär.
Som tidigare nämnt är det enligt Granovetters (1973) teori Styrkan av svaga band dessa
svagare band som kan bidra med ytterligare information. Revisorerna tillfrågas om dessa
svagare event-type band kan bidra med någon information till dem. 𝐴.𝑀% fortsätter med
exemplet från golfbanan där specifik information om klienten kan utvinnas.
64
“Jo men så är det ju. Säg att jag skulle spela en golfrunda med någon, då frågar
man ju lite hur det går på företaget och sådär. Det blir ju sånt snack och då får
man ju info även om man inte sitter och antecknar. Man tar ju till sig den. Dom
gillar ju ofta att prata om sitt företaget, det vet man ju att dom är stolta över, vad
dom har gjort också och då kan man försöka få lite information från det.” - 𝐴.𝑀%
𝐴.𝑀* anser på liknande sätt att han får information till sig som kan användas i hans
revision.
”Ja det har väl hänt. Man pratar ju lite allmänt och då kan det komma fram vissa
grejer, vilket också kan vara kopplat till rådgivning. Man väger ju in allt man hör
och ser tänker jag då revisionen är en samlad bedömning.” -𝐴.𝑀*
Revisorerna i den mindre staden anser att de får ytterligare information från deras event-
type band. En förklaring till detta kan vara Granovetters (1973) teori om styrkan av svaga
band där svagare band tillföra revisorn med ytterligare information. Responsen från
revisorerna i företag A kan potentiellt anses som en bekräftelse för teorin där revisorerna
i den mindre staden anser sig faktiskt få ytterligare information på grund av deras
nätverkssituation. Revisorerna från den större staden ansåg som tidigare nämnt inte att
de träffar sina klienter utanför revisionen, vilket därmed även utesluter svagare event-
type band där att de kan få information extern ifrån den utförda revisionen.
Det finns alltså mönster i responsen från revisorerna i företag A som bekräftar studiens
underliggande antagande om att det finns skillnader i revisorernas nätverk beroende på
hur stor staden är som de är verksamma i, och som påverkar vilken information revisorn
får tillgång till.
65
5.1.4 Komfort & väsentlighetsbedömningen
Figur 10: Studiens utvecklade teoretiska modell - komfort & väsentlighetsbedömning.
Vid frågan om när revisorerna känner sig klar med en revision och därmed uppnår
komfort påträffas ett mönster enligt Yins (2011) mönsteranalys i att samtliga revisorer i
företag A resonerar om väsentlighetsbedömningen. Det kan även urskiljas en viss
skillnad i deras resonemang kring varför väsentlighetsbedömningen påverkas av deras
komfort. 𝐴.𝑀* uttrycker att väsentlighetsbedömningen bestämmer revisionens
omfattning revisionen vilket sedermera påverkar komforten.
”Ja det gör det ju. Man nyttjar ju ändå väsentlighetstalet när man bedömer hur
mycket man ska granska totalt sätt… och det är ju den som avgör vilka poster som
är viktiga att kolla extra på. Det blir ju en direkt påverkan på min komfort.” -
𝐴.𝑀*
𝐴. 𝑆% för resonemanget om att vid en lägre komfort hade han inte sänkt
väsentlighetsnivån om komforten påverkas under pågående revision, men att han
istället hade troligtvis sänkt väsentlighetsnivån nästkommande år. En förklaring till
detta kan vara Carrington & Catasús (2007) teori om förnyad känsla av komfort där
𝐴. 𝑆% får information till sig som påverkar honom till att förändra revisionen för att på
nytt uppnå komfort . 𝐴. 𝑆% kan anses mer tydlig i sitt resonemang kring komfortens
direkta påverkan på väsentlighetsbedömningen.
“Men sen dyker det upp saker att till exempel det här stämmer ju inte någonstans.
Då blir det ju lite såhär… man tappar ju lite grann av komforten. [...] Jag hade
66
dock sänkt absolut om jag hade en dålig känsla innan, men har jag ändå en bra
magkänsla då hade jag ändå utgått från att det är god kvalité på något sätt, men
absolut till nästa år så hade man kanske inte skruvat upp det ännu mer utan
snarare skruvat ner den skulle jag säga.” - 𝐴. 𝑆%
Det visar sig att revisorerna har liknande fokus när de berättar vilka faktorer komforten
grundar sig på. Samtliga revisorer i företag A, förutom 𝐴.𝑀), anser att deras komfort
grundar sig metodiken vid utförd revision. 𝐴.𝑀% anser att hans komfort grundar sig i att
han kan förlita sig på deras datorprogram.
“Alltså, revisionsprogrammen är ju så bra tycker jag, att man följer så tydligt
ISA:s regler så som man ska, så när man gått igenom hela programmet och man
tycker att man har fått tillräcklig dokumentation så då känner man ju sig färdig.
Då känner man sig rätt trygg.” -𝐴.𝑀%
En förklaring till detta resonemang kan vara då komfort uppnås, enligt Carrington &
Catasús (2007) definition, då tillräckligt många moment och poster blivit granskade,
vilket gör att omfattningen av revisionen ligger till grund för att uppnå ett tillstånd av
komfort.
𝐴. 𝑆% anser att hans komfort grundar sig i väsentlighetsbedömningen men också den risk
vilken kan kopplas till väsentlighetstalet. Han tror även att komforten grundar sig i hans
metodik vid revisionen och i förtroendet för denna.
“Hade jag gjort min granskning och följt den metodik vi har och känt komfort i
den, då kan jag känna mig nöjd.” - 𝐴. 𝑆%
I studiens utvecklade teoretiska modell finns antagandet, med utgångspunkt ur Pentlands
(1993) samt Carrington & Catasús (2007) forskning, om att komfort har en direkt
påverkan på väsentlighetsbedömning. Ett exempel på samband är när revisorn känner en
hög komfort i klientens rutiner vilket gör att en högre väsentlighetsnivån bedöms då
revisionen inte behöver vara lika omfattande. Komfort uppnås enligt Carrington &
Catasús (2007) definition då tillräckligt många moment och poster blivit granskade,
67
vilket gör att omfattningen av revisionen ligger till grund för att uppnå ett tillstånd av
komfort. Ett återkommande mönster i revisorernas resonemang kring
väsentlighetsbedömningen och komfort är att de baseras på känslor. Samtliga revisorer
bekräftar, som tidigare nämnt, att väsentlighetsbedömningen påverkas av subjektiva
faktorer där ofta begreppet ”känsla” och ”magkänsla” används för att beskriva detta.
Begreppen är mest förekommande hos 𝐴.𝑀%, 𝐴.𝑀* och 𝐴. 𝑆%. Detta mönster visar på
paralleller till Pentlands (1993) resonemang där den upplevda komforten grundar sig i en
subjektiv känsla. Även definitionen ”magkänsla” används frekvent av Pentland (1993)
i hans beskrivning av beslut som tas med utgångspunkt i komfort. Även det mönster som
visat sig i att revisorerna i företag A kopplar sin väsentlighetsbedömning mot
omfattningen av revisionen kan anses som en indikation på att det finns direkt påverkan.
Vid detta antagande har faktorer som påverkar deras komfort en påverkan på deras
väsentlighetsbedömning. Alla revisorer, utan 𝐴.𝑀), anser även att komforten grundar sig
i att de följt bolagets, eller revisionsprogrammets, metodik vilket styrs utefter den
väsentlighetsbedömning som utförts i planeringsfasen av revisionen. Dessa mönster i
revisorernas respons skapar indikationer som kan anses styrka kopplingen mellan
komfort och väsentlighetsbedömning i studiens utvecklade teoretiska modell.
5.1.5 Nätverk & komfort
Figur 11: Studiens utvecklade teoretiska modell - nätverk & komfort.
Vidare tillfrågades revisorerna om de fått till sig information externt som påverkat deras
komfort. Enligt Carrington & Catasús (2007) kan riktlinjer och standarder kring
68
revisionsarbetet avlägsnar obehag för revisorn. Med utgångspunkt i Mckee & Eilifsens
(2000) argumentation för att standarderna är bristfälliga kring väsentlighetsbedömningen
tvingas istället revisorn till att förlita sig på sin professionella bedömning för att uppnå
komfort vid väsentlighetsbedömning. Den professionella bedömningen utgår ifrån den
information vilken revisorn besitter om sin klient och dess verksamhet. Genom
Carrington & Catasús (2007) samt Mckee & Eilifsens (2000) forskning finns det
indikationer att informationen vilken revisorn besitter påverkar revisorn i sin komfort
vilket har en påverkan på dennes väsentlighetsbedömning.
De mönster enligt Yins (2011) analysmetod som framgår i intervjuerna är att samtliga
revisorer i företag A från den mindre staden anser att de fått information till sig utanför
revisionen vilket har påverkat deras komfort. Ett annat återkommande mönster är även
att revisorerna i den mindre staden anser att extern informationen hade påverkat deras
omfattning av revisionen.
“Det kan ju va… om man hör något så är det oftast något negativt känns det som…
det är det man hör. Då påverkar det komforten, då känner man nog att man måste
göra lite mer granskning”. -𝐴.𝑀%
En förklaring till detta beteende kan finnas i Carrington & Catasús (2007) teori om
förnyad känsla av komfort. Detta då revisorerna ändrar sin väsentlighetsbedömning och
sedermera omfattningen av revisionen på grund av information som påverkat deras
komfort. Förändringen sker följaktligen för att kunna uppnå komfort igen vid bedömd
väsentlighet. Ur denna teori kan det därmed anses finnas ytterligare indikationer på en
direkt påverkan mellan komfort och väsentlighet i studiens utvecklade teoretiska modell.
En alternativ tolkning kan vara att revisorerna ändrar omfattningen av revisionen genom
en annan metod än att ändra väsentlighetstalet. Detta kan vara genom att till exempel
fokusera på enskilda transaktioner. 𝐴.𝑀) är den enda revisorn i detta fall som
uttryckligen anser att hon ändrar sin väsentlighetsbedömning om hon får extern
information som påverkar hennes komfort.
“Då krävs det ju kanske mer granskning för att man skall känna sig liksom klar
så… vilket även kan påverka väsentlighetsbedömningen. Sen beror det ju på vart
69
informationen kommer ifrån och hur isåfall insatt den personen kan tänkas vara.
Men det är klart, det är mycket runtomkring som påverkar”. -𝐴.𝑀)
Revisorer i den större staden i företag A är kritiska till att information extern från
revisionen skulle ha påverkat deras komfort. 𝐴. 𝑆% tror att information externt från
revisionen kanske kan påverka hans komfort, men väljer ändå i sitt resonemang kring
information att fokusera på relationen till kunden och att metodiken är av vikt för hans
komfort. 𝐴. 𝑆) är kritisk till att extern information påverkar hennes komfort. Hon anser
även att hon inte varit med om att hon fått information till sig som påverkat hennes
uppfattning av företaget och följaktligen hennes komfort vid revisionen.
”Nej, jag har inte varit med om det att jag har fått extern information någon gång
som inte stämmer överens med min uppfattning om bolaget.” -𝐴. 𝑆)
Det mönster som är uppenbart är att revisorerna i den mindre staden anser att de får
information utanför revisonen till sig som påverkar deras komfort, medan revisorerna i
den större staden är kritiska till att detta sker dem. En potentiell förklaring till detta
mönster kan ännu en gång hittas i Granovetters (1973) teori om styrkan av svaga band.
Detta då revisorerna i den mindre staden tidigare gett respons som indikerar att dessa
flera band av svagare state-type och event-type, vilket kan vara en källa till den ytterligare
informationen som påverkar deras komfort. Det finns även här utrymme för Ericksons
(1988) teori social homogenitet då revisorerna i den mindre staden, respektive större
staden, befinner sig i liknande nätverkssituationer vilket kan förklara deras likartade
beteende. Alternativa förklaringar kan finnas i Carpenter, Dirsmith & Guptas (1994)
forskning där skillnaderna mellan revisorerna även förklaras genom varierande
standarder mellan kontoren eller de sociala aspekter. Revisorerna i den större staden kan
ha striktare standards kring extern information vilket gör att de väljer aktivt att bortse
från informationen, eller också väljer att förneka att dessa situationer sker. 𝐴. 𝑆) svar kan
ifrågasättas då det kan tolkas som att hon vill framhäva att hon inte missar information i
sin revision. Hennes svar utesluter inte att hon inte får extern information, utan att hon
inte fått extern information som påverkat hennes uppfattning om bolaget.
70
I revisorernas svar kan ett mönster identifieras i att revisorerna från den mindre staden
utgår ifrån att den externa informationen vilken påverkat deras komfort oftast är negativ.
I studien antas inte i vilken riktning extern och annan information påverkar
väsentlighetsbedömningen. Detta mönster kan dock ge indikationer om att
informationen har en påverkan i att bedöma en lägre väsentlighet.
Studien har ett underliggande antagande den utvecklade teoretiska modellen att nätverk
kan bidra med ytterligare information som påverkar revisorernas komfort. Ovan nämnda
mönster kan anses vara indikationer på att detta samband existerar. Vid ett vidhållande
om antagandet att det finns ett direkt samband mellan komfort och
väsentlighetsbedömning kan nätverket i förlängningen ha en potentiell påverkan på
väsentlighetsbedömningen.
5.1.6 Revisionsrisk & väsentlighetsbedömning
Figur 12: Studiens utvecklade teoretiska modell - revisionsrisk & väsentlighetsbedömning.
Under intervjuerna med revisorerna upptäcks ett mönster hos samtliga att de använder
begreppet ”risk” vid resonemang om väsentlighetsbedömning. 𝐴.𝑀% resonerar
exempelvis tidigt i intervjun kring risk och anser att “man pratar ju risk och väsentlighet,
och jag tycker begreppen flyter ihop.” 𝐴. 𝑆% använder vid flertalet gånger definitionerna
väsentlighet och risk tillsammans i hans resonemang. Tidigt i intervjun använder han
även begreppen i revisionsriskmodellen och dess koppling till
71
väsentlighetsbedömningen. Han anser att det är viktigt att vara medveten om dessa risker
i sin väsentlighetsbedömning.
“Man brukar prata om så här inneboende risk, kontrollrisk och upptäcktsrisk…
de här greppen finns ju med lite grann då. Det tycker jag också är viktigt att också
fundera på i sin väsentlighetsbedömning”. – 𝐴. 𝑆%
Detta mönster kan anses visa på att det finns en direkt påverkan från revisionsrisk på
väsentlighetsbedömningen. Att respondenterna innan frågor kring risk resonerar om det
kan anses styrka detta antagande. En ovisshet kan dock finnas i begreppsvaliditeten då
revisorerna potentiellt kan använda begreppet ”risk” i deras tidigare resonemang med
annorlunda innebörd än studiens utvecklade teoretiska modell. En bättre
begreppsvaliditet kan istället finnas i de direkta frågorna till revisorn kring dennes
riskbedömning och väsentlighetsbedömning.
Vid mer direkta frågor kring om deras riskbedömning påverkar väsentlighetsbedömning
mottas bekräftande svar från samtliga revisorer. 𝐴.𝑀* skiljer sig lite i sitt resonemang
om påverkan då han anser att vid ökad risk justerar han arbetsväsentligheten. 𝐴.𝑀* svar
visar på ett samband mellan riskbedömningen och väsentlighet, även om det skiljer sig
från resterande revisorer.
”Ja men det gör det… ja absolut. Speciellt på arbetsväsentlighetsdelen, absolut.
Man justerar arbetsväsentligheten om det finns en större risk. Och sen är det ju
också så att är det en större risk så väljer man ju att klaffa den posten som en
högre risk också och så tittar man mer på den för att minska risken då” -𝐴.𝑀*
Vid mer specifika frågor kring revisionsriskmodellen så anser 𝐴.𝑀%, 𝐴.𝑀* och 𝐴. 𝑆% att
de använder sig av riskkoncepten inneboende risk, kontrollrisk och upptäcktsrisk vilka
utgör modellen. Resterande revisorer anser att de känner igen de koncepten men att de
sällan används. När 𝐴.𝑀% tillfrågas om revisionsriskmodellen är något som han använder
vid revisionen anser han att det sker. Han kopplar även risken och
väsentlighetsbedömningen till att styra omfattningen av revisionen.
72
“Ofta är det att man argumenterar för att typ den inneboende risken är en stor
risk men då kopplar vi det mot vissa poster. Kontrollrisken är ju lite mer vad har
bolaget för rutiner och så. Väsentlighetsbedömningen är kopplat mycket mot
upptäcktsrisken för det är ju vart vi drar gränsen för hur mycket vi behöver kolla
på och det har ju med upptäcktsrisken att göra. Sen är de andra riskerna med i
helhetsbedömning men mest upptäcktsrisken man funderar på då.” -𝐴.𝑀%
Revisorerna 𝐴.𝑀%, 𝐴.𝑀* och 𝐴. 𝑆% använder inte modellen för direkta beräkningar,
utan revisorerna har ett förhållningssätt likt Cushing & Loebbecke (1983) där modellen
används till planering och granskningssyfte. Detta då deras resonemang kan tolkas som
att modellen är till för att skapa förståelse om verkligheten och inte att beräkna specifika
procentsatser kring riskerna. Vid frågan om 𝐴.𝑀* använder revisionsriskmodellen vid
beräkning av risk så säger han att han inte använder sig av den exakta modellen, men att
riskerna i modellen används vid hans riskbedömning. Han avslutar även med att ännu en
gång koppla samman risk och väsentlighetsbedömning i ett exempel om en kontrollrutin
hos klienten anses vara sämre så ökar det kontrollrisken.
”Ja denna modellen känner jag igen, jag använder kanske inte precis de
begreppen men man väger ändå ihop de där riskerna. Och egentligen i huvudsak
så är det ju.. säg att vi har ett mindre företag där det bara är en person som sköter
redovisningen, då finns det ju inte så mycket kontroll på det sättet utan det är mer
av en rutin, och då blir det att man mycket får kontrollera den rutinen och den
personens arbete. Beroende på kvalitén på rutinen så påverkar det risken vilket
vävs in i väsentlighetsbedömningen.” - 𝐴.𝑀*
𝐴.𝑀%, 𝐴.𝑀* och 𝐴. 𝑆% resonemang påminner om studiens utvecklade modells tolkning av
revisionsriskmodellen. De anser att faktorer som påverkar inneboende risk och
kontrollrisk kan komma att påverka deras omfattning av revisionen, vilket kan kopplas
till upptäcktsrisken som styrs av väsentlighetsbedömning.
Även om inte resterande revisorer i företag A anser att de använder den specifika
revisionsriskmodellen, känner de igen benämningarna och resonerar kring kontroll- och
inneboende risk i deras beskrivning av vilka risker de anser finns i en revision. 𝐴.𝑀)
73
hade ingen erfarenhet av revisionsriskmodellen och dess benämningar. Hon förde trots
detta flertalet resonemang som påminner om revisionsriskmodellen och hur olika risker
kan påverka väsentlighetsbedömningen.
“Man kollar ju lite på vad de har för rutiner under året och vad de har för
kontrollsystem och känns inte dem riktigt bra så får man ju med det i sin
väsentlighetsbedömning.” -𝐴.𝑀)
Det finns ett mönster i hur revisorerna i företag A förhåller sig till risk som påminner om
revisionsriskmodellens uppbyggnad. Revisorerna anser att vid en förhöjd risk av
kontroll- och inneboende art påverkas deras omfattning av revisionen. Enligt studiens
teoretiska modell kan revisionsriskmodellen kopplas till omfattningen av revisionen
genom upptäcktsrisken i revisionsriskmodellen, vilket styrs av
väsentlighetsbedömningen (se figur 6). De mönster som uppdagas i den samlade empirin
från företag A kring revisorernas riskbedömning indikerar att studiens teoretiska modells
antagande om revisionsriskens direkt påverkan på väsentlighetsbedömningen kan
existera. Dessa indikationer består av att revisorerna initialt använder begreppet ”risk” i
deras resonemang kring väsentlighetsbedömning, själva anser de att det finns ett
samband och att deras förhållningssätt till risk visar likheter mot revisionsriskmodellens
uppbyggnad. Begreppsvaliditeten kan även anses vara styrkt då revisorerna själva
resonerat kring deras uppfattning om vad revisionsriskbedömning vilket ställts mot
studiens definitioner.
5.1.7 Nätverk & revisionsrisk
Figur 13: Studiens utvecklade teoretiska modell - revisionsrisk & nätverk.
74
Vid frågan om extern information påverkar 𝐴.𝑀% riskbedömningar anser han att han får
till sig sådan information. Han anser även att väsentlighetsbedömningen påverkas av
extern information kring risk. Han resonerar generellt kring att riskbedömningen
påverkas av en helhet där extern information kan komma att användas.
“Det blir en helhet, det är svårt att säga att nu bara fokuserar jag på den här men
jag vet ju saker redan som kommit externt. Svårt att säga vad som väger tyngst
och så, det är ju en helhetsbedömning. Det är därför man försöker ta reda på så
mycket som möjligt, alltså veta så mycket som möjligt om företaget innan man
sätter väsentlighetstalet, ta in så mycket information som möjligt” - 𝐴.𝑀%
Även 𝐴.𝑀) och 𝐴.𝑀* anser att extern information påverkar dem i deras riskbedömning.
𝐴.𝑀* tror även att det har med att göra att han får mer extern information på grund av
att han bor i en mindre stad.
”Ja det är väl inte omöjligt så, att man kan ha gjort det på ett kanske
undermedvetet sätt. Jag har inget konkret exempel men i och med att jag arbetar
på en mindre ort hör man ju saker som jag tar till mig på ena eller andra sättet
och det kan absolut påverka min riskbedömning.” - 𝐴.𝑀*
Det finns således ett mönster hos revisorerna i företag A från den mindre staden där dessa
anser att information från deras nätverk påverkar dem i deras riskbedömning. En
potentiell förklaring till detta kan finnas i studiens figur 6, där sambandet mellan
väsentlighet och revisorns nätverk presenteras. De ställer sig även mindre problematiskt
till detta och ser det istället som ytterligare information i deras revision. De har dock inga
konkreta exempel på när dessa situationer kan ha uppstått, vilket gör att validiteten
minskar i deras respons. Ett problem med detta kan vara att revisorerna uttrycker vad de
tror sker, istället för vad som faktiskt skett. Dock kan en parallell dras till det tidigare
nämnda resonemanget där revisorerna i den mindre staden kan exemplifiera när de får
information från svagare band av state-type och event-type band, vilket kan anse styrka
deras uttalanden kring extern information kring riskbedömningen.
75
Hos revisorerna i den större staden uppfattas istället ett motsatt mönster i att de inte
känner igen sig i situationen av att extern information kan påverka deras riskbedömning.
𝐴. 𝑆% anser inte att han inte använt sig av extern information i hans riskbedömning och
väljer istället att resonera om hur han går tillväga för att minska risken i revisionen och
istället underbygga sin bestämda väsentlighetsnivå.
“Nej det skulle jag inte säga, utan jag har försökt jobba mer och mer brett utifrån
att du har satt ditt väsentlighetstal och det sitter ändå. [...] Har du ett extremt stort
bolag då är det liksom en nivå upp, att man gör mer körningar. Exempelvis vem
har gjort bokningarna och då är det liksom mer den här fraud aspekten man
fångar litegrann då.” - 𝐴. 𝑆%
𝐴. 𝑆) anser inte att extern information påverkar hennes riskbedömning. Hon resonerar
istället att hon kan få information genom tidningar vilket faller utanför studiens definition
av extern information.
” Nej det tycker jag inte, eller det skulle väl vara om man tänker att tidningar har
skrivit om ett bolag eller så.” -𝐴. 𝑆)
Skillnaderna i de mönster som finns mellan kontoren är att revisorerna i den mindre
staden får till sig mer extern information som påverkar deras riskbedömning än
revisorerna i den större staden. Ur Granovetters (1973) teori om Styrkan av svaga band
kan en förklaring vara att revisorerna i den mindre staden har fler svaga state-type band
och event-type band får ytterligare information i jämförelse till revisorerna i den större
staden. Alternativa förklaringar kan finnas, även här, i Carpenter, Dirsmith & Guptas
(1994) forskning kring standarder mellan kontoren eller sociala aspekter.
De mönster och indikationer som finns i revisorernas resonemang kring extern
information och risk förstärks vid fokus på deras praktiska utförande i studiens case. Den
externa- och ytterligare informationen från Ulla angående det fallerande affärssystemet
kan ur revisionsriskmodellen anses påverka både den inneboende risken och
kontrollrisken. Detta då risken för fel i utförd bokföring och att företaget inte själva skulle
upptäcka felen ökar på grund av de tilltagna manuella processerna. Vid den direkta frågan
76
om revisorerna använder sig av informationen från grannen Ulla i deras
väsentlighetsbedömning anser revisorerna från den mindre staden att det påverkat deras
bedömning. 𝐴.𝑀% anser även att det är nyttigt att ta till sig sådan information. Han
resonerar sedan att det är bra att använda sig av information som inte bara kommer direkt
från ledningen utan också från de anställda.
“Ja det hade den gjort. Sen är det bara en slump att man får den informationen
för att hon var granne. Man måste ju ändå försöka suga upp sånt där lite, så
därför är det bra om man inte bara pratar med de som är i ledningen typ, utan
pratar med någon ekonomiassistent om man gör revisionen för att se vad dom
tycker, för man måste ju få någon helhetsbedömning.” -𝐴.𝑀%
Vid frågan om 𝐴.𝑀* använt sig av den externa informationen ifrån grannen hävdar han
ett det påverkat hans bedömning av arbetsväsentlighet. Detta då risken att fel
förekommer på grund av det nya systemet ökar. 𝐴.𝑀* har därför en positiv syn på att
använda sig av informationen från grannen och anser som tidigare nämnt denna
informationen mer som intern, än extern.
”Inte för övergripande väsentlighetstalet, det skulle jag inte säga, men däremot
arbetsväsentlighetstalet, den räknar vi i procent av det övergripande
väsentlighetstalet och den procenten sätter man baserat på vilka risker man ser…
så är det stor risk till exempel att det är kunder som sköter redovisningen själva
fast de egentligen inte kan och de gör bokslutet själva då är det stor risk att det
finns fel och då kanske man sätter det så lågt som 60%. Sen kan det finnas företag
där de har stenkoll och där sätter jag ett så högt som 80%, men just i detta fallet
då hade jag mycket sannolikt satt 60% på grund av problemen med
affärssystemet.” -𝐴.𝑀*
Revisorerna i den större staden i företag A kan anses mer restriktiva i att använda sig av
Ullas information. 𝐴. 𝑆)anser att hon inte låter endast informationen från Ulla vara till
grund för bedömningen, utan att hon skulle behöva skapa en egen uppfattning.
77
Alltså i detta fallet med Ulla skulle jag ju inte lyssna bara på henne, jag skulle ju
upptäcka detta ganska fort själv och skulle inte bara lyssna på hennes
information. Det är utifrån min planeringsdel snarare. Det är en miss av mig om
jag inte upptäckt detta sen att hon talar om det, det är inte på grund av henne jag
skulle sätta en, jag skulle inte lite på hennes information utan okej, nu måste man
kanske vara mer vaksam, jag har ju inte gjort min revision om jag inte upptäckt
det själv i min planeringsfas så kan jag ju säga.” -𝐴. 𝑆)
Det går följaktligen att urskilja en skillnad mellan revisorerna i den mindre- och större
staden där revisorerna i den större staden är mer restriktiva till användningen av
informationen. Med utgångspunkt i revisionsriskmodellen kan en potentiell förklaring
vara att de inte ser en riskpåverkan av informationen från Ulla i inneboende- och
kontrollrisk. Revisorerna i den mindre staden tar i större mån till sig informationen vilket
kan indikera att de i större utsträckning använder sig av extern information i deras risk-
och sedermera väsentlighetsbedömning. Ännu en indikation som styrker detta är
revisorernas i företag A bedömda övergripande väsentlighetstal. Revisorerna i den större
staden bedömer 125%14 högre väsentlighetstal än revisorerna i den mindre staden. En
potentiell påverkan enligt Gold, Gomaa & Hunton (2009) vid riskbedömning kan vara
den könsfördelning som finns i studiens urval. Dock kan en sådan påverkan anses vara
mindre utmärkande då urvalet består av både kvinnor och män vid de båda kontoren. Att
även riskbedömningen anses mindre restriktiv i den större staden där urvalet
representeras av större andel kvinnor än män är ännu en indikation på att dessa potentiella
effekter troligtvis inte har påverkat resultatet. De bedömda väsentlighetstalen kan anses
som ytterligare indikationer på skillnader i mönster där revisorerna i den större staden tar
mindre hänsyn till den externa informationen i deras risk- och sedermera
väsentlighetsbedömning.
Det finns skillnader i de mönster enligt Yins (2011) analysmetod hos revisorerna i företag
A i hur de anser att extern information påverkar dem i deras riskbedömning, men också
hur de väljer att ta åt sig av informationen. Det finns flera potentiella förklaringar till
detta där en förklaring kan finnas i Granovetters (1973) & Ericksons (1988) teorier. Detta
14 Värdet är beräknat som den procentuella skillnaden mellan stor- respektive liten stad i det genomsnittliga övergripande väsentlighetstalet revisorerna bedömt i studiens case.
78
då revisorerna i den mindre staden har fler svagare band till sina klienter vilket bidrar till
att de får mer information till sig genom alternativa källor i jämförelse med revisorerna i
den större staden. Detta bidrar till att deras nätverkssituation påverkar deras handlande
och resonemang ur ett social homogenitets perspektiv. Revisorernas resonemang samt
utförande vid caset bidrar till detta mönster. Dessa mönster indikerar att studiens modell
om att en revisors nätverkssituation påverkar risk- och sedermera
väsentlighetsbedömningen kan anses ytterligare styrkt.
5.1.8 Nätverk & väsentlighetsbedömningen
Figur 14: Studiens utvecklade teoretiska modell - nätverk & väsentlighetsbedömning.
Vid den direkta frågan om revisorerna i företag A tror att revisorer i en mindre stad får
mer information än revisorer i en större stad svarar samtliga revisorer i företag A från
den mindre staden att de tror att det finns en skillnad. 𝐴.𝑀) tror att det finns en skillnad
i mängden information. Hon resonerar även ur ett positivt perspektiv där den ytterligare
informationen kan bidra till att man har en bredare kunskap om sina kunder.
“Nu har jag inte provat att jobba i någon storstad men det känns ju som att man
i en mindre stad inte kan vara helt anonym eller liksom… det känns som att om
det är någon som missköter sig så kommer ju det fram. Är det ett byggföretag som
håller på med massa skumma saker, eller en restaurang, jag tror att det kommer
fram mer i en mindre stad. Som i Stockholm kan man nog vara ganska anonym
och lämna in sina grejer på byrån om sen så vet ingen så jättemycket om en, eller
79
att man håller uppe en fasad om man blir intervjuad liksom. Men jag tror att det
är på ett annat sätt i en mindre stad, faktiskt.” -𝐴.𝑀)
𝐴.𝑀* tror på liknande sätt som 𝐴.𝑀) att det finns en skillnad i den mängd information
som revisor får beroende på storleken på stad. På samma sätt som 𝐴.𝑀* resonerar han
att den externa informationen bidrar positivt till hans revision genom en ökad
kundkännedom.
”Ja så är det väl sannolikt, det är ju lite som det här… man har ju kanske lite
mer kännedom om kunden generellt sätt på en mindre ort, så är det väl mot vad
man har i en större stad. Så skulle jag säga. När ni ställer frågan sådär så har
man nog känslan att man tar in mer information utifrån så, det gör man säkert.
Det känns högst sannolikt.” -𝐴.𝑀*
Även revisorerna i den större staden tror att revisorer i mindre städer får mer information
från deras nätverk. 𝐴. 𝑆% anser även han att det bör finnas skillnader i informationsflödet
beroende på storleken på stad då “kretsen är mindre”. Han anser att det inte pratas “på
det sättet” i den större staden där han är verksam. Han fortsätter med att se till sig själv
där han upplever att han inte diskuterar sina kunder med andra personer..
“Ja men det skulle det kunna vara, beroende på om man är väldigt social eller om
man har ett stort brett nätverk så absolut att mer saker skulle komma upp för att
det är en mindre stad, alltså att kretsen är mindre. Sen tycker jag överlag att alla
har en god yrkessed och man pratar inte på det sättet, det upplever inte jag i alla
fall, där jag är verksam. Jag pratar ju inte vitt och brett om mina kunder, absolut
inte, jag har ju min sekretess och tystnadsplikt och den följer jag ju. Jag tycker
överlag att det är ganska bra” -𝐴. 𝑆%
𝐴. 𝑆) tror att revisorer i mindre städer kan få mer information till sig än revisorer i en
större stad då dels nätverken är tätare. Hon tror dock även att karaktärsdrag kan ha en
inverkan.
80
”Ja, jag kan tänka mig att man i en mindre stad känner kanske kunderna mer eller
att man är mer benägen att kanske kliva in som revisor, det skulle kunna va så.
Alla känner alla på en mindre ort, lite så är det ju. Sen är man säkert olika som
personer. Jag skulle aldrig vilja utsätta mig för en sån situation att jag har en
kompis bolag, jag har fått frågan men då kanske jag i första hand rekommenderar
en annan revisionsbyrå. Alltså jag vill inte, nej. Man kan förstöra sin
vänskapsrelation och man får det inte sett till ens oberoende. Nej, man måste alltid
kunna påtala de fel och brister som finns.” -𝐴. 𝑆)
Det finns sedermera ett mönster i företag A där samtliga revisorer tror att informationen
kommer ifrån revisorns nätverk och att det följaktligen är där som skillnaderna
uppkommer. Deras resonemang påminner om Granovetters (1973) teori då de anser att
informationen tillkommer från revisorns nätverk. Det som dock skiljer sig i revisorernas
resonemang i den mindre staden och de större staden är den inställning de har till
skiljaktigheter i nätverk och sedermera informationen. Indikationer visar att revisorerna
i den mindre staden har ett förhållningssätt till att informationen bidrar positivt till deras
revision och väsentlighetsbedömning. 𝐴. 𝑆% anser istället att det ”inte pratas på det
sättet” och att det är av god yrkeséd att behålla sekretess och tystnadsplikt. Då hans
uttalanden berör sekretess och tystnadsplikt kan en begreppsvalidering här ifrågasätta om
𝐴. 𝑆% har rätt uppfattning kring frågan som ställts. Detta då hans svar mer är riktat mot
hur information förhåller sig mellan revisorer. Trots detta finns ändå en mer negativa
utgångspunkt i jämförelse med revisorerna från den mindre staden. 𝐴. 𝑆) har även hon
ett mer restriktivt uttalande kring nätverken i en mindre stad. 𝐴. 𝑆) anser att hon inte
skulle vilja befinna sig i en nätverkssituation som existerar i en mindre stad då hon tror
att det skulle kunna påverka hennes relationer utanför den professionella rollen negativt
och även hennes oberoende i revisionen. Revisorernas avslutande resonemang kring
skillnader mellan städerna är just resonemang där de utrycker skillnader som de förmodar
existerar. Detta är därmed inte något faktiskt svar på studiens frågeställning om nätverk
påverkar väsentlighetsbedömningen. Det visar sig dock mönster av olikheter i deras
inställning till den potentiella skillnaden i revisors nätverk och vad det medför. En
potentiell förklaring till den positiva inställningen som finns hos revisorernas i de mindre
städerna kan hittas i Ericksons (1988) teori om Social homogenitet där individer handlar
på likande sätt på grund av den nätverkssituation de befinner sig i. Att revisorerna från
81
den mindre staden har liknande inställning till information kan grunda sig i att de
identifierar sig i situationen där de tar emot information vilket revisorer i en större stad
inte får till sig. Då de varit med om att använda sig av information från nätverket tidigare
och finns en mindre skeptisk inställning till informationen. Revisorerna i den större
stadens mer negativa inställning kan grunda sig i att de inte vanligtvis mottar sådan
information som de antar är mer frekvent i en mindre stad. Då de inte identifierar sig i
scenariot problematiserar de istället nätverkssituationen och gör antagandet att deras
oberoende skulle ifrågasättas. Sett ur Ericksons (1988) teori om Social homogenitet kan
följaktiligen dessa likheter och skillnader mellan revisorernas inställning anses som
indikationer på hur deras faktiskt nätverk ser ut. Avslutningsvis skapas återigen en
situation där en avvägning mellan Chewnings Jr & Higgs (2002) teori om en väl utförd
väsentlighetsbedömning på grund av en större mängd information och Jeppesens (1998)
teori om ett potentiellt urholkat oberoende kan existera.
5.2 Företag B
5.2.1 Presentation av Företag B
Företag B har kontor en större stad samt ett kontor i en småstad. Den mindre staden
definieras enligt SKR15 som en småstad sett till dess invånare och den större staden
definieras enligt SKR som storstad. Enligt studiens teoretiska referensram kan dessa
skillnader i invånare skapa skillnader i väsentlighetsbedömningen som grundas i de
nätverkseffekter som detta för med sig. På företaget intervjuades två revisorer vilka
utgick ifrån olika kontor. En revisor som intervjuades utgick från kontoret beläget i den
mindre staden och definieras i studien som 𝐵.𝑀%. Den andra revisorn som intervjuades
utgick ifrån kontoret beläget i den större staden och kommer i studien benämnas som
𝐵. 𝑆%.
𝐵.𝑀% är 39 år gammal och arbetar som auktoriserad revisor på företag B. Han är även
platschef på kontoret beläget i den mindre staden. 𝐵.𝑀% har arbetat inom revision i 14
år och varit auktoriserad i 10 år. Under hans karriär har han arbetat 11 år i en närliggande
stad på PwC. Han har därmed arbetat i 3 år på företag B. 𝐵.𝑀% anser att den absoluta
15 Sveriges Kommuner & Regioner
82
majoriteten av hans klienter befinner sig i den mindre staden och dess omnejd. Noterbart
är även att 𝐵.𝑀% har sitt ursprung i den mindre staden där han arbetar, men är bosatt i en
annan närliggande stad.
𝐵. 𝑆% är 46 år gammal och arbetar som auktoriserad revisor på företag B. Han är utbildad
civilekonom och har varit auktoriserad revisor i 10 år. 𝐵. 𝑆% har 14 års erfarenheten inom
revision och har 13 av dem åren arbetat hos företag B. Samtliga år har han utgått ifrån
kontoret i den större staden där han anser att mestadels av hans klienter befinner sig. 5.2.2 Väsentlighetsbedömning
Figur 8: Studiens utvecklade teoretiska modell - väsentlighet.
Revisorerna i företag B anser att väsentlighetsbedömningen, likt Mckee & Eilifsen
(2000) beskrivning, utgår ifrån en kvantitativ grund som sedan påverkas av kvalitativa
och subjektiva faktorer. 𝐵.𝑀% beskriver sin definition av väsentlighetsbedömningen att
den utgår ifrån en kvantitativ grund i procentsatser som sedan påverkas av kvalitativa
faktorer vilka vävs in i den professionella bedömningen.
”Jag gör bedömningen, men jag måste ju sätta mig in i den externa läsarens
situation. Vad tycker banken är väsentligt när de ska låna ut pengar till det här
bolaget, vad tycker en leverantör är väsentligt när de ska leverera varor och
lämna en kredit till bolaget, det är utifrån det perspektivet jag som revisor kommer
in och ska göra min väsentlighetsbedömning. Och då gör man ju den utifrån sin
professionella bedömning i slutändan, även om man använder vissa procentuella
tumregler till att liksom få fram någon form av utgångspunkt, så landar det ju
83
alltid i någon form av professionell bedömning i slutändan och det är därför ni
kommer få 10 olika svar från 10 olika revisorer.”- 𝐵.𝑀%
Samma mönster återfinns även i deras praktiska utförande av väsentlighetsbedömningen
i studiens case. 𝐵. 𝑆%anser att han i caset beräknar sitt övergripande väsentlighetstal från
bolagets egna kapital vilket sedan påverkas av flera kvalitativa faktorer.
”Jag använder ofta eget kapital när jag räknar på väsentlighetstal och då får jag
ungefär 500 000 i väsentlighetstal. Ofta blir det att man, om vi säger de här
standardprogrammen som finns, de har ungefär samma tal som man räknar på.
[…] Sen pratade jag lite med en kollega som tyckte ”Vadå? 1 000 000 och sen kan
du ju minska arbetsväsentligheten till 70%” och då… ja kanske någonstans där
emellan hade jag nog satt. Men nu är det ju inte så många intressenter här och
det är ju inte sådär att bolaget är nära att hamna i någon kontrollbalansräkning
då de har stort eget kapital. Så 500 000 kanske var lite lågt men jag tror inte jag
hade lagt på så högt som 1 000 000 utan någonstans däremellan. ”-𝐵. 𝑆%
En skillnad i deras bedömning av det övergripande väsentlighetstal visar sig då 𝐵.𝑀%
bedömer 1 000 000kr och 𝐵. 𝑆% bedömer 750 000kr. En förklaring till inkonsekvensen
sett ur Mckee & Eilifsens (2000) resonemang kan vara just påverkan av kvalitativa- och
subjektiva faktorer vid utförd väsentlighetsbedömning. Dessa indikationer kan anses
understryka den inkonsekvens som även visat sig i företag A. Även i företag B kan
paralleller dras till Estes & Reames (1988) kring potentiella skillnader i revisionens
kvalité́ och kostnad för klienten.
𝐵.𝑀% anser att de kvalitativa faktorer som påverkar hans väsentlighetsbedömning är de
intressenter som finns kring bolaget. Hans beskrivning liknar 𝐴. 𝑆% resonemang och
Iskander & Iselin (1960) användarperspektiv. 𝐵. 𝑆% utgår istället ifrån ett
makroperspektiv där han använder covid-19 som ett närliggande exempel. Han ser även
till relationen till kunden som en kvalitativ faktor som kan påverka hans
väsentlighetsbedömning.
”Dels är det ju omvärldsfaktorer där man får reda på andra saker på ett eller
annat sätt, antingen internt eller deras integritet. Om man säger efter 5 år har jag
84
ju ändå lärt känna kunderna en del och då har man ju på något vis någon
uppfattning om deras integritet.” -𝐵. 𝑆%
Det mönster som visat sig i företag A där revisorerna i den mindre staden ger de
kvalitativa faktorerna ett större utrymme visar sig inte i företag B. Ingen av revisorerna
gör den koppling som gjordes i företag A mot information som kan komma ifrån deras
nätverk. En förklaring till den uteblivna skillnaden mellan kontoren i de olika städerna i
företag B kan vara ur Granovetters (1973) teori att det just inte finns några skillnader i
hur deras nätverk påverkar dem. En tolkning ur Ericksons (1988) social homogenitet kan
vara att det skiljer sig inte tillräckligt mycket i nätverken mellan 𝐵.𝑀% och 𝐵. 𝑆% för att
deras beteende och handlingar skall skilja sig. En annan potentiell anledning kan vara att
urvalet i företag B, i jämförelse med företag A, inte är lika lämpligt för studiens syfte.
De intervjuade revisorerna i företag B är färre vilket gör att de specifika individerna i
urvalet tar ett större utrymme. Faktorer som att 𝐵.𝑀% bor i en närliggande större stad
och arbetat majoriteten av hans karriär i en annan större stad kan bidra till att han är
mindre lämpad att representera en revisor belägen i en mindre stad. Dessa faktorer kan
ha en potentiell påverkan på 𝐵.𝑀% i hans beskrivning av kvalitativa faktorer vilket gör
att specifika skillnader mellan revisorerna i företag B ur ett nätverksperspektiv kan ha
uteblivit. Det som dock kan utläsas är att det finns en skillnad i vad de väljer att fokusera
på kring de kvalitativa faktorerna. Detta kan anses styrka Mckee & Eilifsens (2000)
argumentation om inkonsekvens på grund av diffusa och frånvarande standarder ur en
kvalitativ synpunkt.
Vid frågan om vart den kvalitativa informationen härrör från till revisorerna i företag B
resonemang finns det inga tydliga kopplingar mot ett externt perspektiv. 𝐵.𝑀% anser att
informationen kommer ifrån kunden, men är även öppen för att information kan komma
från annat håll.
”Det blir på något sätt en samlad bedömning av allt jag får till mig. Det baseras
ju ofta på informationen jag får ifrån kunden men också information från annat
håll.”- 𝐵.𝑀%
85
𝐵. 𝑆% fokuserar på klienten och har även här ett fortsatt makroperspektiv. Det finns
följaktligen inget mönster, som i företag A, som påvisar att revisorerna i företag B anser
att information kan tillkomma externt från utförd revision. En potentiell förklaring, vilket
sedan kommer att visas i analysen, kan vara en bristfällig begreppsvalidering. Vidare kan
även påverkan från nätverk vara mindre hos revisorerna i företag B, som tidigare nämnt,
vilket bidrar till att denna koppling inte görs.
Vid frågor om väsentlighetsbedömningens subjektivitet så finns det en samlad bild hos
revisorerna i företag B där de anser att bedömningen påverkas av subjektiva faktorer.
𝐵.𝑀% fokuserar på intressenternas perspektiv då hans bedömning utgår ifrån hur
potentiella fel kan påverka deras bild av företaget. Han anser att detta därmed blir en
subjektiv faktor då han försöker sätta sig in i vad intressenterna tycker är väsentligt. Detta
skapar indikationer på att Iskander & Iselins (1960) användarperspektiv bidrar till en
ökad subjektivitet i bedömningen. 𝐵.𝑀% avslutar den subjektiva delen i intervjun med
att påpeka att väsentlighetsbedömningen utförs på väldigt många sätt. Likt Mckee &
Eilifsens (2000) anser han att bedömningen är en av de svårare delarna vid revision.
”Ja, det är det. Den landar ju någonstans i liksom min bedömning och den blir ju
subjektiv. Jag ska ju liksom sätta mig in i den externa partens situation och det är
inte helt lätt, har jag rätt uppfattning när jag sätter min väsentlighetsnivå om vad
till exempel banken tycker är väsentligt. Det är ju ett intressant ämne ni skriver
om, hade ni frågat 10 olika revisorer skulle ni få 10 olika svar. Det är ett svårt
område ni är inne på, alltså riskbedömning och väsentlighetsbedömning är ju de
två svåraste områdena när man gör sin planering.
”- 𝐵.𝑀%
86
5.2.3 Nätverk
Figur 9: Studiens utvecklade teoretiska modell - nätverk.
När revisorerna beskriver sina nätverk anträffas skillnader i deras beskrivning. 𝐵.𝑀%
anser att han inte har några direkta relationer med sina klienter då han försöker ”undvika
att va revisor till kompisar eller släktingars bolag”. Vid frågan om han har några
indirekta relationer till klienter svarar han bekräftande.
”Ja men det förekommer ju.”- 𝐵.𝑀%
𝐵. 𝑆% anser att han inte har några direkta relationer med någon av sina klienter. Vid frågan
om han har indirekta relationer i klientens närhet anser han även där att han inte har några
sådana. Istället avslutar han med att se till relationen till klienten som byggs upp under
tid, vilket därmed är utanför studiens definition av indirekt koppling utanför revisionen.
”Nej det har jag inte. Sen är det ju… många byter ju inte revisor särskilt ofta, och
man får ju en relation efter några år. Men utanför det har jag inga relationer,
varken direkta eller indirekta.” -𝐵. 𝑆%
Sett ur Borgatti & Halgins (2011) definitioner existerar därmed inga starkare state-type
band hos någon av revisorerna i företag B. Det finns dock en skillnad vid fokus på
svagare state-type band där 𝐵.𝑀% anser att det existerar svagare band medan 𝐵. 𝑆% anser
att han inte har några av dessa band. En förklaring till detta kan vara, enligt Borgatti &
87
Halgins (2011) nätverksteori, att 𝐵.𝑀% befinner sig i en stad med mindre population
vilket bidrar till ett tätare nätverk där sannolikheten är högre att svagare band till klienten
existerar. Alternativa förklaringar kan finnas i Carpenter, Dirsmith & Guptas (1994)
forskning om hur kulturella och sociala aspekter påverkar revisorerna i deras handlande
och resonemang. Potentiellt kan en mer restriktiv syn på band utanför revisionen existera
på kontoret i den större staden, vilket kan bidra till att banden inte existerar eller också
förnekas i intervjun av 𝐵. 𝑆% för att undvika negativa konsekvenser som kan uppstå vid
ett upplevt minskat oberoende. Ett argument för att 𝐵. 𝑆% talar sanning är dock den
utlovade anonymiteten vid hans deltagande i studien.
Vid frågan om de träffar på klienterna i andra sammanhang än vid revisionen indikerar
svaren skillnader mellan respondenterna. När 𝐵.𝑀% tillfrågas om han träffar klienter i
andra sammanhang svarar han bekräftande. Han anser att han inte umgås med sina
klienter frekvent men att det sker att han träffar dem utanför sin professionella roll.
”Det händer ju absolut, men det är inte så att jag umgås med mina klienter kan
jag inte säga. Men man stöter på dem i olika sammanhang det gör man ju.”- 𝐵.𝑀%
Vid frågan om 𝐵.𝑀% har träffat på någon av sina klienter i annat sammanhang än
professionellt säger han att det i princip aldrig sker.
”I princip inte. Och då menar jag inte, stöter man på folk på stan och sådär, det
har ju förekommit men inte alls ofta. Om vi säger såhär, jag har inte spelat squash
med någon om man säger så.” -𝐵.𝑀%
Att revisorerna anser att de träffar klienterna utanför revisionen faller inom Borgatti &
Halgins (2011) definition för ett event-type band. En potentiell förklaring till skillnaderna
i revisorernas respons kan även här hittas i Borgatti & Halgins (2011) nätverksteori.
Detta då revisorn i den mindre staden har en högre sannolikheten att träffa klienter
utanför revisionen.
När revisorerna tillfrågas om de får information genom dessa svagare event-type band
svarar 𝐵.𝑀% att han mottagit information vid dessa tillfällen.
88
”Det som skulle kunna påverka är ju när det kommer fakta från dem… i sådana
sammanhang i så fall. Det har säkert hänt någon gång. Jag menar, träffar man
en klient då pratar man ju och varje gång man pratar då brukar det ju komma
fram saker, så det är klart det har hänt.”- 𝐵.𝑀%
När 𝐵. 𝑆% tillfrågas om han får någon information vid dessa event-type band svarar han
bestämt ”Absolut inte”. En potentiell förklaring till skillnaden i revisorernas respons kan
finnas i Granovetters (1973) teori Styrkan av svaga band. Detta då 𝐵.𝑀% med fler
svagare band av state-type och event-type karaktär får ytterligare information i jämförelse
med 𝐵. 𝑆%. En annan förklaring kan även här vara att standarder skiljer sig mellan byråer
vilket bidrar till variation i revisorernas svar.
Ovan nämnda mönster fortsätter även när revisorerna i företag B utför den praktiska
tillämpningen i studiens case. 𝐵.𝑀% tror inte att den externa informationen från grannen
hade någon direkt påverkan på hans övergripande väsentlighetsbedömning. Han anser
dock att det skulle påverka hans bedömda arbetsväsentlighet.
”Väsentlighetsbedömningen i grunden tror jag inte det skulle påverka. Men sen
har man ju med sig det in i sin planering. Jag skulle ju sätta min
väsentlighetsbedömning utifrån en extern läsare, han vet ju inte att det har varit
massa strul i bolaget. Sen om jag får den här informationen kommer man säkert
använda den och följa upp om det stämmer i sin planering och stämmer det får
jag justera min arbetsväsentlighet då. Sen när du börjar granskningen så att
säga och upptäcker att det är väldigt mycket fel då kanske du måste börja skruva
i din övergripande väsentlighet också.”-𝐵.𝑀%
När 𝐵. 𝑆% resonerar kring hur den externa informationen från grannen Ulla kan ha
påverkat hans väsentlighetsbedömning är han restriktiv till att det skulle ha skett.
”Ny ekonomichef är ju alltid intressant, sen har jag ju fått den informationen från
Ulla… så att det här nya affärssystemet och hur det ligger till… jag är inte så
säker på om det påverkar mitt väsentlighetstal.” -𝐵. 𝑆%
89
𝐵.𝑀% anser senare att när likande situationer sker som i caset har han ofta redan fått
informationen från sin klient. Även om detta uttalande kan tolkas som att han inte
använder sig av den externa informationen, kan uttalandet ses som ytterligare en
indikation på att han faktiskt får information externt. 𝐵. 𝑆% respons skiljer sig från 𝐵.𝑀%
och är istället främmande för situationen. Ännu en gång kan en förklaring till dessa
skillnader finnas i Granovetters (1973) teori Styrkan av svaga band då revisorn från den
mindre staden får ytterligare information i jämförelse med revisorn från den större
staden. Även att 𝐵.𝑀% anser att hans bedömning i större utsträckning påverkas av extern
information än vad 𝐵. 𝑆% gör, påvisar en skillnad i inställning till denna typ av
information. Ovan nämnda skillnader mellan 𝐵.𝑀% och 𝐵. 𝑆% visar likheter till de
skillnader som tidigare visats i företag A. En potentiell förklaring till dessa kan vara
Ericksons (1988) teori om sociala homogenitet där personer i liknande
nätverkssituationer beter sig på liknande sätt. Då revisorerna i den mindre staden känner
igen sig i den uppkomna situationen väljer de därmed att använda sig av informationen.
Revisorerna i den större staden känner istället inte igen sig i den situationen som uppstått
vilket kan bidra till att de är mer kritiska till att använda sig av informationen. Vid
tolkning utifrån dessa teorier kan responsen från revisorerna i företag B anses styrka
studiens teoretiska modell. Även den dragkamp mellan Jeppesens (1998) teori om
revisorns oberoende och Chewnings Jr & Higgs (2002) teori om den positiva påverkan
av större mängd information kan belysas även vid analys av företag B.
5.2.4 Komfort & väsentlighetsbedömningen
Figur 10: Studiens utvecklade teoretiska modell - komfort & väsentlighetsbedömning.
90
Revisorerna i företag B menar att komforten grundar sig i deras metodik kring revisionen.
𝐵.𝑀% anser, likt Carrington & Catasús (2007), att hans komfort grundar sig i metodiken
i revisionen samt en känsla i att det inte finns några osäkerheter kvar.
”Men klar är man ju när man har samlat in alla sina revisionsbevis och känner
att man har hanterat alla frågeställningar i revisionen och att det inte finns
någonting kvar utestående som skulle kunna påverka informationen i
årsredovisningen.”- 𝐵.𝑀%
𝐵. 𝑆% baserar komforten i sin revision på metodik, uttalanden från företagsledning,
branschjämförelse och om det skett några stora förändringar under året. Han avslutar
med att han är klar när han känner sig nöjd.
”Om vi säger att jag har underlag till alla balansposter, gjort någon form av
analys när det gäller nyckeltal och då tar man hänsyn till allt man vet egentligen,
är det ett fastighetsbolag så tycker man det är rimligt att hyran har ökat med
några procent, och om den inte har ökar så vill man ju veta om det funnits
vakanser eller liknande. I vissa fall så kan jag också jämföra med andra bolag i
samma bransch och sen när jag fått… som avslutning brukar man alltid ta det här
utlåtandet från företagsledningen och en balans och resultaträkning på det nya
året och då ser man att det löper på och att det inte går väsentligt sämre, då
känner jag mig ganska nöjd.” -𝐵. 𝑆%
𝐵.𝑀% anser även att situationer kan komma att göra att komforten påverkas och förändrar
revisionen ifrån den initiala planeringen. Den ytterligare information påverkar honom i
att utöka sin revisons omfattning tills han uppnår komfort igen
”För att man gör en planering i början av året så betyder inte det att facit och att
det är så vi kommer agera, utan den kan ju ändras under hela vägens gång. Det
kan ju vara… det är ett bra exempel på hur det ser ut idag, när vi satt i början av
mars och skulle skriva på årsredovisningar och så kom Corona pandemin som ett
svart mörker över världen då är det ju svårt kanske att… det var ju
91
årsredovisningar som låg på mitt bord och som skulle skrivas under och då blev
det lite ”kan vi göra det nu”? Vi har ju inte skrivit något om Corona och vad det
kan få för effekter i framtiden, så vi får nog ta ett varv till innan vi går i mål här.”-
𝐵.𝑀%
En förklaring till 𝐵.𝑀% resonemang kan finnas i Carrington & Catasús (2007) teori om
förnyad känsla av komfort. Detta då han anser att han får information till sig som
påverkar honom till att förändra revisionen för att på nytt uppnå komfort. En tolkning är
att han anser att omfattningen av revisionen påverkas av hans komfort vilket möjliggör
paralleller till studiens modells antagande om komfortens direkta påverkan på
väsentlighetsbedömningen.
Båda revisorerna anser att det finns ett samband mellan komfort och väsentlighet där
𝐵. 𝑆% även använder sig av ett exempel i form av ett åkeri. Han resonerar kring att när
bolaget själva gör bedömningar av tillgångar kan det påverka hans
väsentlighetsbedömning på grund av den komfort han upplever i dessa bedömningar.
”Det tycker jag, speciellt vid egna bedömningar som finns i bolaget och det kan
ju va egentligen… nu har jag ju en kund som inte ligger här i XX16 men det är ett
åkeri och dom har dels en soptipp kan man säga och där har dom betalt i förväg
och sen betalar dem när det transporteras bort och det är en ganska svårvärderad
post, plus att dom har ett grustag och det ska ju återställas någon gång i framtiden
så där det är mycket egna bedömningar. När det är bolaget själva som gör
bedömningarna, det är ju en sån faktor som påverkar min komfort och sen min
väsentlighetsbedömning.” -𝐵. 𝑆%
Responsen från revisorerna i företag B kan anses styrka indikationerna från företag A
om komfortens direkta påverkan på väsentlighetsbedömning.
16 Den större staden där revisorns kontor är beläget.
92
5.2.5 Nätverk & komfort
Figur 11: Studiens utvecklade teoretiska modell - nätverk & komfort.
Vid frågan om revisorerna fått extern information som påverkat deras komfort är
resonemangen olika. 𝐵.𝑀% anser att han får information till sig, men att den inte påverkar
hans komfort då han anser sig ofta redan fått informationen från sin klient.
”Ofta har jag ju fått informationen direkt från kunden, jag har en öppen dialog
med mina kunder och jag har rätt tät kontakt med dom så att det kommer i princip
alltid från kunden. Hör jag något ifrån någon annan har jag redan fått den
informationen.”- 𝐵.𝑀%
På frågan om 𝐵. 𝑆% tror att extern information kan påverka hans komfort kopplar han inte
den externa informationen till nätverket, utan till information vilket han får ifrån
medarbetare.
”Det finns vissa affärssystem vi stött på här på kontoret, vi har stött på ganska
många system och det är klart att om en kund bytte till ett system och så har man
en kollega som har kunder som har det systemet och så känner man ”åh, nej”, då
är det ju någon form av information..” -𝐵. 𝑆%
Även om 𝐵.𝑀%anser att han inte använder sig av informationen, kan ändå detta anses
vara en indikation på att han faktiskt får information som kunnat påverka hans komfort
93
om han inte redan haft informationen. Det finns följaktligen skillnader i revisorernas
resonemang där 𝐵.𝑀% anser att han får information externt som kan påverka hans
komfort och 𝐵. 𝑆% anser det inte. En potentiell förklaring till dessa skillnader kan vara en
bristande begreppsvalidering där 𝐵. 𝑆% hamnar utanför definitionen av extern
information som kommer ifrån hans nätverk. Då 𝐵. 𝑆% tidigare under intervjun korrekt
resonerat kring begreppet extern information kan ändå hans respons anses som ett
nekande på att extern information påverkat hans komfort. En annan förklaring till dessa
skillnaderna kan finnas Borgatti & Halgins (2011) teori då 𝐵.𝑀% har fler band av svagare
karaktär. Dessa kan enligt Granovetters (1973) teori bidra med ytterligare information
till revisorn. En tolkning utifrån dessa teorier skulle bidra till fler indikationer att studiens
utvecklade teoretiska modell styrks i sin trovärdighet.
5.2.6 Revisionsrisk & väsentlighetsbedömning
Figur 12: Studiens utvecklade teoretiska modell - revisionsrisk & väsentlighetsbedömning
Under intervjuerna med revisorerna i företag B resonerar de vid flertalet gånger om
väsentlighet och riskbedömning. Redan initialt vid 𝐵.𝑀% resonemang kring
väsentlighetsbedömningen subjektivitet anser han att: ”Det är ett svårt område ni är inne
på, alltså riskbedömning och väsentlighetsbedömning är ju de två svåraste områdena
när man gör sin planering.” Utan att intervjun har berört ämnet risk resonerar 𝐵.𝑀%
kring detta tillsammans med väsentlighetsbedömningen. Vid direkta frågor kring risk-
och väsentlighetsbedömningen menar 𝐵.𝑀% att det finns en koppling mellan risk och
väsentlighetsbedömningen. Han refererar även till den inneboende risken och dess
påverkan på hans väsentlighetsbedömning.
94
”Någon grund i väsentlighetsbedömningen är ju någonstans risken. Poster som
inte är väsentliga överlag, det är svårt att få dem till att bli en riskpost i
revisionen… annars är det ju mycket den inneboende risken för att det kan bli fel
liksom som är förknippat med bedömningar och uppskattningar och sånt där och
då blir det per definition liksom en högre risk.”- 𝐵.𝑀%
Vid den direkta frågan om riskbedömningen påverkar den slutliga
väsentlighetsbedömningen bekräftar han detta.
”Ja det kan den göra. Har bolaget själva fulla kontroller och väldigt bra ordning
och reda då minskar ju risken för att det ska bli fel.”- 𝐵.𝑀%
𝐵. 𝑆% menar att det finns en koppling mellan väsentlighetsbedömningen och
riskbedömningen. Dock om det skulle uppkomma nya risker efter utförd
väsentlighetsbedömning skulle han inte förändra den utförda bedömningen utan istället
fokusera på interna kontroller.
”Jag skulle ha riskbedömningen i bakhuvudet när jag gör
väsentlighetsbedömningen. Jag tycker det finns en koppling… men sen är det inte
säkert att jag hade justerat om vi säger det här… det som är ett acceptabelt fel,
det är inte så säkert. Jag hade nog koncentrerat mig mer på den interna kontrollen
i så fall.” -𝐵. 𝑆%
Revisorerna i företag B anser följaktligen att det finns en samband mellan riskbedömning
och väsentlighetsbedömningen. Att revisorerna tidigare under intervjun också benämnt
risk i resonemang kring väsentlighetsbedömning kan även anses styrka detta.
Vid frågor om revisionsriskmodellen känner båda revisorerna igen begreppen i modellen.
𝐵.𝑀% anser att definitionerna från revisionsriskmodellen är något som används vid
riskbedömningen, vilket även kan bekräftas med att han tidigare resonerat om den
inneboende risken.
95
”De begreppen har man med sig i bakhuvudet såklart när man gör sin
riskbedömning”-𝐵.𝑀%
𝐵. 𝑆% anser även han att revisionsriskmodellen är bekant och att begreppen i den
”används, det gör det absolut”. Han kopplar även upptäcktsrisken till de egna
bedömningarna som bolaget gör själva, som han tidigare nämnt i samband med komfort.
Ett mönster i revisorernas resonemang kan hittas i det förhållningssätt till modellen som
Cushing & Loebbecke (1983) har, där modellen används till planering och
granskningssyfte. Som tidigare påvisat, anser även båda revisorerna att deras
riskbedömning kan påverka deras utförda väsentlighetsbedömningen. Mönstren i dessa
resonemang bidrar till indikationer att de har ett förhållningssätt till risk likt
revisionsriskmodellens uppbyggnad i studiens utvecklade teoretiska modell. Detta då
inneboende och kontrollrisk i förlängningen kan ha en påverkan på deras
väsentlighetsbedömning. Ur detta hänseende kan studiens teoretiska modells
underliggande antagande anses bekräftat om riskbedömningens direkta påverkan på
väsentlighetsbedömning.
5.2.7 Nätverk & revisionsrisk
Figur 13: Studiens utvecklade teoretiska modell - revisionsrisk & nätverk.
När revisorerna i företag B svarar på om de mottagit extern information som påverkat
deras riskbedömning anser båda att de tror att det sällan sker. 𝐵.𝑀% utesluter inte att
extern information kan ha påverkat hans riskbedömning. Han anser dock igen att om han
96
får information externt ifrån utförd revision så är det information som han redan har
mottagit från klienten.
”Nä det är nog samma svar där. Det är inte ofta man hör på stan att nu liksom
”går det trögt för det där bolaget” eller ”nu brann det där borta”. För mig
kommer det nästan alltid direkt från kunden.”- 𝐵.𝑀%
Vid frågan till 𝐵. 𝑆% om han använt sig av extern information vid sin riskbedömning
svarar han att han inte kan komma på något exempel och att det sällan sker, dock att det
kan ha förekommit. Följaktligen är båda revisorerna restriktiva i sin tro om att extern
information kan ha påverkat deras riskbedömning. Deras resonemang ger indikationer
som därmed går emot teorin från Granovetters (1973) i att ytterligare information kan
tillkomma individer i en nätverkssituation med svagare band. Ur detta hänseende
försvagas därmed studiens utvecklade teoretiska modell i dess antagande om att nätverk
har en påverkan på riskbedömningen. En annan förklaring kan vara, som tidigare nämnt,
urvalet i företag B där specifikt 𝐵.𝑀% skiljer sig från revisorerna i den mindre staden i
företag A.
Vid revisorernas praktiska hantering av studiens case skiljer sig deras hantering av den
externa informationen från Ulla. 𝐵.𝑀% tror inte att den externa informationen från
grannen hade någon direkt påverkan på hans övergripande väsentlighetsbedömning. Han
anser dock att det skulle påverka hans bedömda arbetsväsentlighet. 𝐵. 𝑆% anser, till
skillnad från 𝐵.𝑀%, att informationen inte påverkat hans väsentlighetsbedömning eller
arbetsväsentlighet.
”Nej det tror jag inte. Om man säger den här nyckeltalsanalysen hade jag nog
gjort ändå utan den informationen...” -𝐵. 𝑆%
Det kan följaktligen finnas en skillnad i deras förhållningssätt till informationen från
Ulla. En potentiell förklaring till att 𝐵.𝑀% anser att han ökar sitt arbetsväsentlighetstal
kan vara då han upplever en förhöjd inneboende- och kontrollrisk hos klienten på grund
av informationen. Detta kan bidra till att han vill sänka upptäcktsrisken vid uppdraget
vilket han gör genom att ändra sin väsentlighetsbedömning (se figur 6). Att 𝐵.𝑀% anser
97
att det påverkar hans arbetsväsentlighetstal och inte övergripande väsentlighetstal kan
även vara en förklaring till att det övergripande väsentlighetstalet inte bedömts lägre än
𝐵. 𝑆%.
Det finns sedermera en skillnad i hur revisorerna i företag B anser att de förhåller sig till
extern information i deras riskbedömning mot deras praktiska förfarande i studiens case.
En förklaring till detta kan vara enligt Bryman & Bell (2017) att det finns en risk vid
intervjuer att intervjuobjektet beskriver hur de gör, vilket kan skilja sig mot vad de
faktiskt gör. En förklaring till detta fenomen kan enligt Jeppesens (1998) teori vara att
revisorerna inte vill anses som oberoende till sina klienter. Det finns i företag B både
indikationer om att riskbedömningen påverkas revisorns nätverk och att det inte har
någon påverkan. Vilka av dessa indikationer som väger tyngst blir en fråga om hur stor
vikt som läggs vid responsen från intervjun eller ifrån studiens case med avstamp i
Bryman & Bells teori kring tillförlitlighet hos intervjuobjekten.
5.2.8 Nätverk & väsentlighetsbedömning
Figur 14: Studiens utvecklade teoretiska modell - nätverk & väsentlighetsbedömning.
Vid den direkta frågan om revisorerna i företag A tror att revisorer i en mindre stad får
mer information än revisorer i en större stad anser de att det finns en skillnad. 𝐵.𝑀% anser
att skillnaderna ligger i att revisorer i en mindre stad träffar sina klienter i andra
sammanhang än vid utförd revision vilket är en källa till ytterligare information. Han
uppfattar även att revisorer i den mindre staden även generellt har tätare kontakt med
98
sina klienter, vilket han tidigare resonerat kring. 𝐵.𝑀% har följaktligen en positiv
inställning till hur det tätare nätverket påverkar revisionen.
”Ja det tror jag. Revisorn i en mindre stad skulle jag säga får mer information…
dels att som vi är inne på att du kanske träffar på klienter i olika sammanhang
som gör att du får en tätare kontakt. Sen tror jag generellt att man har tätare
kontakt med sina kunder i en mindre stad än i större städer.”- 𝐵.𝑀%
𝐵. 𝑆% anser att den ytterligare informationen revisorer i en mindre stad får grundar sig i
att deras klienter har förfaranden mellan varandra. 𝐵. 𝑆% anser även att det finns potentiell
fler kombiuppdrag i en mindre stad, vilket han resonerat kring kan vara negativt för
revisorns på grund av ett självgranskningshot.
”Ja det tror jag. Jag tror man får mer information i en liten stad. Det är klart att
om jag granskar ett bolag i kundreskontran och sådär så kan jag upptäcka
företagsnamn från andra kunder och sådär, det är nog ännu mer så i en mindre
stad. Vi har ju som ni vet ett kontor i XX17 och där skulle jag nog tro att de har
ganska mycket, de har nog mindre och tightare närverk. Mer kunder som handlar
med varandra och så. [...]Vi har en egen redovisningsavdelning hos oss och vi
har en del kombiuppdrag och vi försöker hålla dom åtskilda, men det tror jag blir
svårare i en mindre stad vilket inte är så bra.” -𝐵. 𝑆%
Ur revisorernas resonemang kan därmed ett mönster anses finnas i att de tror att det finns
en skillnad mellan större och mindre städer. En skillnad som finns i deras resonemang är
deras inställning till påverkan från tätare nätverk. 𝐵.𝑀% förhåller sig mera positivt till
effekterna av ett tätare nätverk medan 𝐵. 𝑆% kan anses mera restriktiv. En potentiell
förklaring kan vara Ericksons (1988) teori om Social homogenitet. 𝐵.𝑀% har en positiv
inställning då han identifierar sig i situationen med att ta emot extern information. 𝐵. 𝑆%
känner istället inte igen sig i situationen och problematiserar istället nätverkssituationen
där oberoendet kan bli lidande i ett självgranskningshot. Sett ur Ericksons (1988) teori
om Social homogenitet kan följaktligen dessa likheter och skillnader mellan revisorernas
17 Den mindre staden där ett av byråns kontor är beläget.
99
inställning anses som indikationer på hur deras faktiskt nätverk ser ut. Revisorernas
inställning kan även här anses vara en avvägning mellan Chewnings Jr & Higgs (2002)
teori om en väl utförd väsentlighetsbedömning och Jeppesens (1998) teori om ett
potentiellt urholkat oberoende kan ta plats.
100
6. Slutsats och förslag till vidare forskning
I denna avslutande del presenteras slutsatser kring studiens samlade indikationer och
mönster. Slutsatserna utgår ifrån studiens utvecklade teoretiska modell. Fortsatt
presenteras studiens teoretiska- och praktiska implikationer vilket följs upp med förslag
till framtida forskning.
6.1 Slutsats De mönster som påvisas i studiens analys av empirin uppvisar indikationer vilka kan
anses styrka studiens utvecklade teoretiska modell. Dock finns det även flertalet
alternativa förklaringar till dessa mönster och indikationer som inte kan uteslutas. De
kvalitativa- och subjektiva karaktärsdrag som tidigare forskning (Mckee & Eilifsen,
2000; Iskandar & Iselin, 1996; Carpenter, Dirsmith & Gupta, 1994; Gold, Gomaa &
Hunton, 2009) påstått att väsentlighetsbedömningen har kan urskiljas i studien flertalet
gånger. Samtliga revisorer i studien hänvisar till kvalitativa faktorer i deras initiala
resonemang kring väsentlighetsbedömningen där de även exemplifierar dessa vid
flertalet tillfällen under intervjun. Revisorernas praktiska förfaranden i studiens case
understryker dessa indikationer då de kvalitativa faktorerna påverkar samtliga revisorers
bedömning, om än i olika utsträckning. Ett mönster påvisas i att den subjektiva delen av
bedömningen bekräftas av samtliga revisorer i deras initiala resonemang kring
väsentlighetsbedömningen. Det finns även exempel på vad för subjektiva faktorer de
anser kan påverka. Detta resonemang kan anses stärkas ytterligare när revisorerna
resonerar kring komfortens koppling till väsentlighetsbedömningen och hur den kan
påverka bedömningen ur en emotionell utgångspunkt. Studiens case kan även anses
understryka Mckee & Eilifsen (2000) resonemang kring en inkonsekvent
väsentlighetsbedömning där dess kvalitativa och subjektiva delar är bidragande faktorer.
Noterbart är även att det kan urskiljas skillnaderna i bedömningen inom samma bolag,
där den mest explicita skillnaden finns i det övergripande väsentlighetstalet. Studien
indikerar följaktligen att det förekommer inkonsekventa väsentlighetsbedömningar, inte
bara mellan bolag utan även inom dem.
101
Den inkonsekvens i bedömningen som kan härledas till subjektiva och kvalitativa
faktorer lämnar utrymme för att extern/ytterligare information kan påverka bedömningen
I studiens teoretiska modell antas det att revisorns upplevda komfort och riskbedömning
är två subjektiva och kvalitativa faktorer som påverkar den slutgiltiga
väsentlighetsbedömningen. Det finns flertalet intervjusvar som indikerar en koppling
mellan upplevd komfort och väsentlighetsbedömningen. Detta genom revisorernas
resonemang huruvida ”känsla” och ”magkänsla” kan påverka deras omfattning av
revisionen. Riskbedömningens koppling till väsentlighetsbedömningen bekräftas i
studien av samtliga revisorer, där deras resonemang om revisionsriskmodellen
tillsammans med deras praktiska förfarande i studiens case styrker denna koppling.
Flertalet av resonemangen bekräftar även studiens antagande om revisionsrisk illustrerat
i figur 6. Studien indikerar således ett mönster där komfort och risk har ett potentiellt
direkt påverkan på väsentlighetsbedömningen.
Studien indikerar att revisorerna från de mindre städerna får genomgående mer extern
och ytterligare information vilket kan kopplas till deras nätverk, i jämförelse med
revisorerna från den större staden. Revisorerna i den mindre staden har också en mindre
problematisk syn på att använda sig av den ytterligare informationen. Studien indikerar
att den ytterligare informationen har en påverkan på revisorns komfort och
riskbedömning. Detta genom dels revisorernas resonemang om informationen men också
deras praktiska användning av informationen i studiens case. En förklaring till detta kan
vara de skillnader som presenterats i revisorernas nätverk. Studien visar att revisorer i
den mindre staden har fler band av svagare karaktär till sina klienter än revisorerna i den
större staden enligt Borgatti & Halgins (2011) definition. Dessa band kan vara en
potentiell förklaringen enligt Granovetters (1973) teori till att revisorerna i den mindre
staden får mer information än revisorerna i den större staden. Enligt Granovetters (1973)
teori är det på grund av den nätverkssituation som dessa band för med sig, och inte de
svagare banden i sig. De mönster som påvisar skillnader i revisorernas beteende och
resonemang kan därmed härledas till Ericksons (1988) teori om social homogenitet där
revisorernas nätverk har en potentiell påverkan på revisorernas väsentlighetsbedömning.
En ytterligare aspekt av denna teori, som inte tidigare resonerats kring i studien, är att
flera revisorerna i den mindre staden ansåg att de kunde få ytterligare information ifrån
klienter som har samröre med en annan klient. Detta är ännu en situation där revisorn får
102
ytterligare information från sitt nätverk genom ett svagt band till en annan komponent
där två klienter har band till varandra.
Studiens teoretiska modell kan anses vara begränsad till revisorer vilka är belägna i en
mindre stad. Detta då analysen påvisade att det var i stor utsträckning de som ansåg att
de påverkades av nätverket i deras komfort och riskbedömningen. Revisorerna i den
större staden ansåg sig inte påverkas av nätverk vilket gör modellen korresponderar
sämre med dem. Vidare visade det sig även att fler faktorer än nätverk kan ha en påverkan
på komfort och riskbedömningen. Förutom den uppenbara påverkan direkt från klienten
ansåg även revisorerna i studien att mängden av erfarenhet inom professionen som
revisorn besitter kan ha en påverkan på dennes riskbedömning och komfort. Även
tidigare års revision hos en specifik kund kan styra revisorns riskbedömning och komfort
vid revisionen. Dessa påverkansfaktorer motsäger dock inte modellen i studien eftersom
dessa är ytterligare faktorer som kan påverka riskbedömningen, komforten och i
förlängningen väsentlighetsbedömningen. Detta talar för att modellen i studien inte är
tillräcklig för att förklara allt som påverkar väsentlighetsbedömningen. De nämnda
faktorerna kan således vara potentiella kontrollvariabler vid vidare studie för att isolera i
vilken grad nätverket påverkar revisorn i sina bedömningar av väsentlighetsnivå.
Finns det då någon skillnad i väsentlighetsbedömningen beroende på storlek på den stad
där revisorn befinner sig? Studien indikerar att det finns likheter i bedömningarna mellan
revisorer som är verksamma i städer i samma storlek, och skillnader mellan de revisor
som är verksamma i städer i olika storlek. I studien görs ingen kvantitativ ansats och
urvalet är därför för litet för att generaliserbara slutsatser ska kunna dras. Studien
uppfyller dock sitt kvalitativa syfte som är att öka förståelse om vad som påverkar
väsentlighetsbedömningen. Detta genom att påvisa att väsentlighetsbedömning påverkas
av kvalitativa- och subjektiva faktorer, skillnader i revisorernas resonemang kring
väsentlighetsbedömning, skillnader i uppfattning av väsentlighetsbedömning, skillnader
i praktiskt utförande av väsentlighetsbedömning, skillnader i revisorernas nätverk,
skillnader i informationen från dess nätverk och benägenheten att ta till sig
informationen. Det finns även indikationer att revisorns väsentlighetsbedömning skiljer
sig beroende på storlek på staden där denne är verksam. Det finns även indikationer på
att dessa skillnader härrör från revisorns nätverk.
103
6.2 Implikationer 6.2.1 Teoretiska implikationer
På ett teoretiskt plan kan studien anses öka förståelsen för vilka faktorer som påverkar
väsentlighetsbedömningen. Riskbedömning och komfort återfinns i forskning och
litteratur som potentiella faktorer till hur väsentlighetsbedömningen utförs, om än
outvecklat. Studiens teoretiska bidrag ur detta hänseende är en ökad förståelsen varför
komfort och riskbedömning påverkar revisorns väsentlighetsbedömning. Detta då
revisorns komfort kan kopplas till omfattningen av revisionen vilket styrs av
väsentlighetsbedömningen. Studiens tolkning av revisionsriskmodellens koppling till
väsentlighetsbedömningen uppvisar ett samband som tidigare varit outforskat. Att dessa
kopplingar sedan empiriskt kan stärkas bidrar således med ytterligare förklaringar om
vad som påverkar väsentlighetsbedömningen.
Studien kan även anses ge alternativa förklaringar till vart information som påverkar
revisorn kommer ifrån. Detta då studiens teoretiska modell beträffande nätverkets
påverkan på väsentlighetsbedömningen testats empiriskt vilket indikerat att modellen är
en fungerande förklaringsmodell för hur information kan påverka
väsentlighetsbedömningen. Tidigare forskning och litteratur har påvisat att
väsentlighetsbedömningen påverkats av kvalitativa och subjektiva faktorer (Mckee &
Eilifsen, 2000; Iskandar & Iselin, 1996; Carpenter, Dirsmith & Gupta, 1994; Gold,
Gomaa & Hunton, 2009). Vart information om dessa faktorer kommer ifrån har främst
resonerats komma ifrån klienten i fråga. Studien bidrar med nätverk som en alternativ
förklaring till vart informationen kan komma ifrån. De mönster och skillnader som
empirin uppvisar bidrar med en förståelse kring vart information som påverkar revisorn
kan komma ifrån.
Med hjälp av de resultat som framkommer i studien kan efterkommande forskning ha en
förståelse för komfort, riskbedömning samt nätverkets roll vid utförd
väsentlighetsbedömning. Vidare forskning inom området kan således komma att bli mer
tillförlitlig då dessa faktorer kan komma att användas.
104
6.2.2 Praktiska implikationer
Studien bidrar med en ökad förståelse om vilka faktorer som påverkar en revisor i den
utförda väsentlighetsbedömningen och att information om dessa kan komma ifrån
revisorns nätverk. Studien bidrar dock inte med ett specifikt svar på hur detta kan påverka
revisionsprofessionen. Vad väsentlighetsbedömningen och dess inkonsekvens har för
påverkan på revisionsprofessionen kan anses fastställas i en avvägning mellan Chewning
Jr & Higgs (2002) teori om att ytterligare information ökar väsentlighetsbedömningens
precision och därmed kvalité och Jeppesens (1998) teori om riskerna med ett förlorat
oberoende. Sett till dessa två teorier blir standardsättarnas uppgift att balansera mellan
att behålla de lättare standarder eller att införa striktare standarder. Mindre standarder
och färre riktlinjer bidrar till att ytterligare extern information kan användas i
bedömningen, vilket enligt Chewning Jr & Higgs (2002) bidrar till en mer pricksäker
väsentlighetsbedömning. Detta då det finns ett större utrymme för en professionell
bedömning med utgångspunkt i kvalitativa och subjektiva faktorer. Fler standarder bidrar
istället till en striktare och mer konsekvent väsentlighetsbedömning där färre kvalitativa
och subjektiva faktorer kan påverka bedömningen. Detta bidrar till, enligt Jeppesens
(1998), en minskad risk för att revisorns skeptiska granskning skall påverkas av ett
urholkat oberoende. Studiens resultat kan inte bidra med ett svar på hur denna avvägning
skall utföras. Istället belyses här ett nytt resonemang: hur påverkas revisorns oberoende
av ytterligare information som kan användas i en professionell bedömning? Sannolikt är
det inte informationen som påverkar revisorns oberoende, utan de band som
tillhandahåller den ytterligare informationen. För att tillhandahålla ett svar om hur
revisionsprofessionen påverkas av en inkonsekvent väsentlighetsbedömning behövs
följaktligen en analys av det faktiska band som leder till att revisorn får den ytterligare
informationen. Sett till studiens resultat, med utgångspunkt ur Borgatti & Halgins (2011)
definition, anses banden där den ytterligare information kommer ifrån som svaga. Ur
studiens resultat kan således ett resonemang kring dessa band vara om de anses
tillräckligt svaga för att inte påverka revisorns oberoende. Om inte, hur svaga kan banden
vara för att ändå tillföra revisorns ytterligare information? Kan standardsättarna skapa
regler och normer kring väsentlighetsbedömningen som bidrar till en perfekt avvägning
i revisorns relation till dess klienter? För att anse att nätverkets påverkan på revisorn är
positivt eller negativt behövs en avvägning mellan en mer precis
väsentlighetsbedömningen eller ett minskat oberoende. Studien bidrar inte med något
105
svar om denna avvägning och kan således inte bidra med ett praktiskt förslag om nivån
för standarder kring väsentlighetsbedömningen. Studien kan istället anses belysa ett
potentiell tillvägagångsätt för standardsättarna där en avvägning mellan Chewning Jr &
Higgs (2002) och Jeppesens (1998) teorier bidrar till en möjlighet att skapa så bra
standarder kring väsentlighetsbedömningen som möjligt.
Det praktiska bidrag som studien kan bidra är en ökad medvetenhet hos revisorerna om
vilka faktorer som påverkar deras väsentlighetsbedömning och vart information kring
dessa faktorer kan komma ifrån. Den ökade medvetenheten hos revisorn kan hjälpa
denne att balansera dess band till klienter mellan att vara tillräckligt starka för att få
ytterligare information och tillräckligt svag för att inte påverka dennes oberoende.
Följaktligen kan revisorn bestämma en mer pricksäker väsentlighetsbedömning med
mindre risk för ett minskat oberoendet.
6.3 Förslag till vidare forskning
Studiens utgångspunkt är av kvalitativ art vilket resulterat i en ökad förståelsen kring vad
som påverkar revisorns väsentlighetsbedömning med hjälp av studiens teoretiska modell.
För att ha möjligheten att skapa generaliserbarhet kring modellens trovärdighet krävs
istället en kvantitativ ansats där ett större urval används i en statistisk analys. En
kvantitativ studie inom området kan följaktligen anses vara relevant för att skapa större
säkerhet i de resultat som har framkommit i studien. Studien har påvisat att
väsentlighetsbedömningen kan komma att påverkas av kvalitativa och subjektiva
faktorer, vilka kan vara svåra att kvantifiera. En kvantitativ ansats för att testa studiens
teoretiska modell kan följaktligen komma att baseras utifrån ett mer generellt perspektiv.
Ett exempel kan vara att revisorns arvode jämförs med storleken på stad där revisorn är
aktiv. Då revisorns väsentlighetsbedömning påverkar omfattningen av revisionen har den
således ett kausalt samband till revisorns arvode. Då studien påvisar att det finns flera
faktorer som kan påverka väsentlighetsbedömningen är det av stor vikt att
kontrollvariabler väljs med stor noggrannhet och precision för att isolera påverkan från
nätverket.
106
Det i studiens praktiska implikationer kan även anses som en utgångspunkt till vidare
forskning där revisorns indirekta relationer testas gentemot revisorns oberoende. Studien
kan utföras ur två olika synsätt som kan ställas mot varandra: hur svaga banden kan vara
för att ändå tillföra revisor ny information, alternativt hur starka banden kan vara utan att
ett oberoende anses hotas.
Under studiens gång indikerades det att flera faktorer som kan ha en potentiell påverkan
på väsentlighetsbedömningen. Studien påvisar följaktligen att dessa faktorer existerar,
men inte i vilken utsträckning de påverka bedömningen. Vidare forskning med fokus på
dessa faktorer kan därmed anses relevant för att än mer öka förståelsen om dess påverkan
på väsentlighetsbedömningen och även öka förståelsen kring väsentlighetsbedömningen.
En av dessa faktorer som uppdagades var att revisorn i en mindre stad har fler klienter
som har samröre mellan varandra än revisorer i en större stad. Detta kan enligt
Granovetters (1973) teori vara en potentiell källa till ytterligare information för revisorn.
Ett förslag till vidare forskning inom området från dessa indikationer kan utföras med
fokus på hur dessa band kan påverka revisionen. Ett potentiellt angreppssätt kan vara att
genomföra en studie där antalet av dessa band jämförs med utförd
väsentlighetsbedömning eller arvodet vid utförd revision.
En ytterligare faktor är att revisorerna i studien anser att deras kvalitativa del av
väsentlighetsbedömningen påverkas av klientens personal. En förlängning av detta
område i studien skulle kunna vara att man jämför den utförda väsentlighetsbedömningen
med vilken typ av personal som finns hos klienten. Eventuella kategorier skulle vara om
personalen är anställd hos klienten eller om den är inhyrd konsult.
En sista faktor som kan komma att påverka revisorn i hans bedömning hittades i de
direkta relationer revisorerna har till eventuella klienter. Revisorerna i studien anser att
de inte har någon direkt relation till någon av sina klienter utanför revisionen. Finns dessa
direkta relationer är det istället en annan kollega på byrån som är ansvarig för revisionen.
En hypotes som kan ställas upp är att revisorn med den direkta relationen till klienten
kan förse den ansvariga med ytterligare information om klienten
107
7. Referenser Alvesson, M. Sköldberg, K. (1994) Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur
Anderson-Gough, F., Grey, C. & Robson, K. (2000) In the name of the client: The
service ethic in two professional services firms. Human Relations, 53(9), 1151-1174.
Anderson-Gough, F., Grey, C. & Robson, K. (2001) Tests of time: organizational time-
reckoning and the making of accountants in two multi-national accounting firms.
Accounting, Organizations and Society, 26(2), 99-122.
Bamber, E. M. & Iyer, V. M. (2007). Auditors’ identification with their clients and its
effect on auditors' objectivity. Auditing, 26(2), ss. 1–24.
Blokdijk, J. H. (2004) Tests of Control in the Audit Risk Model: Effective? Efficient?
International Journal of Auditing, 8(2), 185-194.
Borgatti, S.P. & Halgin, D.S. (2011). On Network Theory Organization Science 22(5), ss.
1168–1181.
Brante, T. (1988) Sociological approaches to the professions. Acta Sociologica, 31(2),
119–142.
Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2 uppl.,
Stockholm: Liber.
Carey, P. & Simnett, R. (2006) Audit Partner Tenure and Audit Quality, The accounting
review, Vol. 81, No. 3 2006 pp. 653–676
Carpenter, Dirsmith & Gupta, (1994). Materiality judgments and audit firm culture:
Social- behavioral and political perspectives. Accounting Organizations and Society,
19(45), ss. 355- 380.
Carrington, T. (2014). Revision. 2. uppl., Malmö: Liber
Carrington, T. & Catasús, B. (2007) Auditing studies about discomfort: becoming
comfortable with comfort theory. European Accounting Review, 16(1), 35–58.
108
Chen, H., Pany, K., & Zhang, J. (2008). An Analysis of the Relationship Between
Accounting Restatements and Quantitative Benchmarks of Audit Planning Materiality.
Review of Accounting and Finance, 7 (3), 236-251.
Chewning Jr, E.G., & Higgs, J. (2002). What Does ”Materiality” Really Mean. The
Journal of Corporate Accounting & Finance, 13:4, 61-71.
Cooper, D. J. & Robson, K. (2006) Accounting, professions and regulation: Locating the
sites of professionalization. Accounting, Organizations and Society, 31(4), 415-444.
Curtis, M.B., Hayes, T., & Illiano, G. (2002). Materiality and audit adjustments. CPA
Journal, 72:4, 69-70.
Cushing, B. E. & Loebbecke, J. K. (1983) Analytical Approaches to Audit Risk: A
Survey and Analysis. Auditing: A Journal of Practice & Theory, 3(1), 23-41.
Edgley, C. R., Jones, M. J. and Atkins, J. (2015) The adoption of the materiality concept
in social and environmental reporting assurance: a field study approach. The British
Accounting Review, 47 (1). pp. 1-18.
Eilifsen, A. & Messier, W. (2015). Materiality guidance of the major public accounting
firms. Auditing: a Journal of Practice & Theory, 34(2), ss. 3-26.
Eilifsen, A., Messier, W. F., JR., Glover, S. & Prawitt, D. (2014) Auditing & Assurance Services.
3 uppl., Berkshire: McGraw-Hill Education.
Eneroth, B. (1984). Hur mäter man ”vackert"? Grundbok i kvalitativ metod. Göteborg:
Akademilitteratur.
Erickson, B. (1988). The relational basis of attitudes. S. D. Berkowitz, B. Wellman, eds.
Social Structures: A Network Approach. Cambridge University Press, Cambridge, UK,
99–121.
Estes, R., & Reames, D. (1988). Effects of Personal Characteristics on Materiality
Decisions: A Multivariate Analysis. Accounting and Business Research, 18:72,291-296.
109
FAR. (2019a) Revisionstjänster. Hämtat från FAR:
https://www.far.se/medlemskategorier/revisor/revisonstjanster/
[2020-02-05]
FAR Förlag (2006). Revision - En praktisk beskrivning. Stockholm: FAR Förlag. s 11-
171
FAR (2019b), FARs samlingsvolym, Redovisning. [37., uppdaterade utg.] (2019).
Stockholm: FAR akademi.
Gavious, I. (2007). Alternative perspectives to deal with auditors’ agency problem.
Critical Perspectives on Accounting, 18(4), ss. 451–467.
Gold, A., Gomaa, M. I. & Hounton, J. E. (2009). The impact of client and auditor gender
on auditors’ judgments. Accounting Horizons, 23(1), ss. 1-18.
Granovetter, M. S. 1973. The strength of weak ties. Amer. J. Sociol. 78(6) 1360–1380.
Grey, C. (1998) On being a professional in a “big six” firm. Accounting Organizations
and Society, 23(5), 569-587.
Haskins, M. E. & Dirsmith, M. W. (1995) Control and Inherent Risk Assessments in
Client Engagements: An Examination of Their Interdependencies. Journal of Accounting
& Public Policy, 14(1), 63-83.
Icerman, R.C., & Hillison, W.A. (1991). Disposition of Audit-Detected Errors: Some
Evidence on Evaluative Materiality. Auditing: A Journal of Practice & Theory, 10:1, 22-
34.
ISA 200 (2009) International Standard on Auditing. ISA 200 - overall objectives of the
independent auditor and the conduct of an audit in accordance with international
standards on auditing.
[2020-01-28]
110
ISA 320 (2014) International Standard on Auditing. ISA 320 - Materiality in Planning
and Performing an Audit.
[2020-02-09]
Iskandar, T. M. & Iselin, E. R. (1996). Industry type: A factor in materiality judgments
and risk assessments. Managerial Auditing Journal, 11(3), ss. 4-10.
Jeppesen, K. (1998) Reinventing auditing, redefining consulting and independence,
European Accounting Review, 7:3, 517-539
Kolcaba, K. Y. and Kolcaba, R. J. (1991) An analysis of the concept of comfort, Journal
of Advanced Nursing,16, p. 1301.
Lazarsfeld, P., R. K. Merton. (1954) Friendship as a social process: A substantive and
methodological analysis. M. Berger, T. Abel, C. H. Page, eds. Freedom and Control in
Modern Society. Van Nostrand, New York, 18–66.
Lennox, C S (1999). Non-audit fees, disclosure and audit quality. The European
Accounting Review, 8 (2), s.239-252.
Lincoln, Y. S. & Guba, E. (1985): Naturalistic Inquiry. Beverly Hills, CA: Sage.
McKee, T.E., & Eilifsen, A. (2000). Current Materiality Guidance for Auditors. CPA
Journal, 70:7, 54-57.
McPherson, J. M., L. Smith-Lovin, J. M. Cook. 2001. Birds of a feather: Homophily in
social networks.Annual Rev. Soc. 27 415–444.
Messier Jr, W.F. (1983). The Effect of Experience and Firm Type on
Materiality/Disclosure Judgments. Journal of Accounting Research, 21:2, 611-618.
Messier Jr, W.F., Martinov-Bennie, N., & Eilifsen, A. (2005). A review and integration
of empirical research on materiality: two decades later. Auditing: A Journal of Practice
& Theory, 24:2, 153-187.
111
Montoya del Corte. J., Martinez García, F.J., & Laviada, A.F. (2010) “Effective Use of
Qualitative Materiality Factors: Evidence from Spain”. Managerial Auditing Journal, 25
(5), 458-483
Moroney, R., & Trotman, K. T. (2016). Differences in Auditors' Materiality Assessments
When Auditing Financial Statements and Sustainability Reports 33:2. Contemporary
Accounting Research, 551-575
Morris, M.H., & Nichols, W.D. (1988). Consistency exceptions: materiality judgments
and audit firm structure. The Accounting Review, 63:2, 237–254.
Nolan, R., (2005). Materiality and Misstatements - no simple formula! Accountancy
Ireland, 37:2, 18-20.
Pany, K., & Wheeler, S. (1989). Materiality: An inter-industry comparison of the
magnitudes and stabilities of various quantitative measures. Accounting Horizons, 3, 71–
78.
Pentland, B. T. (1993) Getting comfortable with numbers: auditing and the micro-
production of macro-order. Accounting, Organizations and Society, 18(7-8), 605-620.
Power, M. K. (2003) Auditing and the production of legitimacy. Accounting
Organizations and Society, 28(4), 379-394.
Revisorslagen. (SFS 2001:883). Hämtat från http://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/revisorslag-2001883_sfs-2001-883
[2020-02-07]
Stewart, T. R., & Kinney, W. R. (2013). Group Audits, Group-Level Controls, and
Component Materiality: How Much Auditing Is Enough? 88:2. The accounting review,
707-737.
SKR. (2017) Kommungruppsindelning - omarbetning av Sveriges kommuner och
landstings kommungruppsindelning. Hämtat från SKR: https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-455-7.pdf
[2020-03-17]
112
Waller, W. S. (1993) Auditors' Assessments of Inherent and Control Risk in Field
Setting. The Accounting Review, 68(4), 783-803.
Yin, R. K. (2011). Kvalitativ forskning - från start till mål. New York: The Guilford
Press. A Division of Guilford Publications, Inc.
Öhman, P. & Wallerstedt, E. (2012) Audit regulations and the development of the
auditing profession: The case of Sweden. Accounting History, 17(2), 241-257.
113
8. Appendix
8.1 Intervjuguide
Introduktion
Öppnande fråga:
● Berätta om dig själv?
Kompletterande frågor:
● Hur gammal är du? ● Vilken är din titel? ● Hur många års erfarenhet har du inom revision? ● Vilket kontor utgår du ifrån? ● Hur länge har du varit på nuvarande kontor? ● Vart befinner sig dina klienter?
Case
Öppnande fråga:
● Hur gick du tillväga i din väsentlighetsbedömning?
Kompletterande frågor:
● Vilken information i uppgiften använde du dig av i din bedömning? ○ Använde du dig av informationen från Ulla:
■ din riskbedömning av revisionen? ● på vilket sätt?
■ din komfort vid revisionen? ● på vilket sätt?
■ din väsentlighetsbedömning? ● på vilket sätt?
● Hade du utfört en annan väsentlighetsbedömning utan informationen från Ulla? ● Har du varit med om en liknande situation där du fått information externt? ● Saknas det information som du hade använt dig av vid väsentlighetsbedömning
i ett verkligt scenario?
114
Tema 1: Väsentlighet
Öppnande fråga:
● Hur definierar du begreppet väsentlighet inom revision?
Kompletterande frågor:
● För vilka är väsentlighetsbedömningen viktig? ● Vad tar du hänsyn till i din väsentlighetsbedömning? ● Hur stor del av väsentlighetsbedömningen grundar sig i kvantitativa information?
○ Vad för kvantitativa information? · Hur stor del av väsentlighetsbedömningen grundar sig i kvalitativa
information? · Vad för kvalitativa information?
· Vart kommer den informationen ifrån? ● Tycker du att väsentlighetsbedömningen är en subjektiv bedömning?
○ Om ja, vad baseras den subjektiva delen i väsentlighetsbedömning på? ● Har du använt dig av extern information i din väsentlighetsbedömning?
○ Vilken typ av extern information? Tema 2: Komfort
Öppnande fråga:
● När känner du dig klar med en revision?
Kompletterande frågor:
● Finns det en koppling mellan komfort och väsentlighetsbedömningen? ● Anser du att beslutet om att revisionen är klar grundar sig i ett objektivt eller
subjektivt underlag? ● Finns det någon koppling mellan väsentlighetsbedömning och komfort? ● Tror du att extern information kan användas i beslutet av att vara färdig? ● Vart kommer informationen ifrån? ● Vad anser du om standarder kring väsentlighetsbedömningen, (både ISA samt
byråns rutiner)? ○ Har du någon gång reflekterat över att standarderna skulle vara
bristfälliga? ● Om bristfälliga → mindre grund för att uppnå komfort, vad lutar sig revisorn
mot istället för att uppnå komfort vid väsentlighetsbedömningen? ● Om genom information → Vart kommer den ifrån? ● Har du fått information till dig under det löpande räkenskapsåret som följaktligen
använts i väsentlighetsbedömningen nästkommande år? ● Om ja: vart kom informationen ifrån?
115
Tema 3: Risk
Öppnande fråga:
● Vad tar du hänsyn till i din riskbedömning vid en revision?
Kompletterande frågor:
● På vilket sätt beräknar du risken i en revision? ● Finns det en koppling mellan riskbedömningen och väsentlighetsbedömningen? ● Hur hanterar du risken vid en revision? ● Har du använt väsentlighetsnivån för att justera upptäcktsrisken och sedermera
totala revisionsrisken? ● Har du använt dig av extern information i din riskbedömning? ● Om ja, vad för information?
○ Vart kom informationen ifrån? Tema 4: Nätverk
Öppnande fråga:
● Vill du beskriva din relation till dina klienter?
Kompletterande frågor:
● Har du direkt eller indirekt koppling till någon av dina klienter utanför revisionen?
● Har du en relationsbaserad koppling till någon av dina klienter? ● Vad för relation? ● Har du en relation till någon i klientens närhet?
○ Vad för relation? ● Har du träffat på en klient i andra sammanhang än vid utförd revision?
○ Vart och hur? ● Har du fått information från någon av dessa relation som du haft användning för
i revisionen (risk, komfort, väsentlighet)?
Avslutande frågor:
● Tror du att det är skillnad mellan större stad och småstad i hur mycket information som tillkommer revisorn?
● Tror du att information utanför revisionen om en klient eller dess företag har använts din väsentlighetsbedömning?
116
8.2 Caseuppgift Korsbergas AB är ett verkstadsföretag som tillverkar fläktar. Fläktarna säljs vidare till återförsäljare som sedan förser dessa till slutkund. Ni har varit företagets revisor de senaste 5 räkenskapsåren. Företaget startades för 15 år sedan och har idag 50 anställda. Korsbergas AB har god tillväxt i omsättning och lönsamhet. Grundarna av Korsbergas AB är de två bröder Karl och Johan som är huvudaktieägare och sitter båda med i styrelsen. Karl är utsedd VD och Johan är vice VD. Under det gångna räkenskapsåret har ett affärssystemsbyte skett. Efter att under en längre period använt sig av Predura så tillämpas nu istället det moderna P5 som varit i drift sedan mitten av juni. Vid uppstarten av revisionen uttrycker Karl och Johan att implementeringen av affärssystemet fungerat bra. Särskilt på ekonomiavdelningen där fakturahanteringen, bokföring och rapportering ”fungerat förvånansvärt bra i en effektiv övergång”. Morgonen därpå träffar du din granne Ulla som av händelse är anställd hos Korsbergas AB på ekonomiavdelningen. Ulla ser ovanligt trött ut och du frågor hur hon mår. Hon förklarar att hon, tillsammans med resten av ekonomiavdelningen, arbetat övertid de senaste månaderna på grund av det nya affärssystemet där ”ingenting stämmer”. Vidare berättar hon bland annat hur den automatiska hanteringen av fakturor inte fungerar och att många processer nu sköts manuellt. Hon säger även att finansdirektören kort efter uppstarten av P5 sagt upp sig och att den nytillträdde finansdirektören anser felaktigt “att det nya systemet fungerar perfekt”. Vad skulle ni med denna information som grund göra för väsentlighetsbedömning? Beräkna gärna även ett väsentlighetsbelopp som hade använts vid revisionen. Finansiell information: