nsd helg 25-9 2010

Yoga dig lugn

LÖRDAG 25/9 2010

Svamp- fyllda

bakelser

Stor test av innebandy-

klubbor

Boktips för barn

och unga

NSD HELG •2 LÖRDAG 25 SEPTEMBER 2010

POSTADRESS971 83 Luleå

REDAKTÖRERBodil Resare

[email protected]örn Engström

[email protected]

GRAFISK FORMErja Persson, Norrbottens Media AB

ANSVARIG UTGIVAREAnders Ingvarsson

TRYCKTryck i Norrbotten AB

[email protected]

BODIL

[email protected]

34 KrönikaLina Norberg Juuso filosoferar över sömnbrist i allmänhet och hos politiker i synnerhet. Kan man dra någon slutsats mellan valutgången och mängden sömn under en valrörelse?

36 LivfulltKura i höstmörkret tillsammans med barnen och läs en bok. Helg har hittat några guld-klimpar bland höstens nyheter och nyutgåvor.

37 Må braBlir du tjock av fettdiet, eller är din mage käns-lig för frukt, sötsaker och andra kolhydrater? Kolla vilken mat-typ du är och vad som skulle kunna vara bäst för din hälsa och förbränning.

38 KonsumentÄr du en dålig förlorare som slår sönder dina innebandyklubbor? Se i så fall till att välja rätt fabrikat. Test av sju klubbor i mellanprisklassen visar på stora skillnader i hållbarhet.

39–11 HälsaHitta lugnet och behåll fokus i vardagen med hjälp av yoga. Linda Moestam från Luleå blev yogafrälst långt innan träningsformen och livs-stilen slog igenom i Sverige på allvar.

312–13 Mat & dryckBaka svampfyllda bouchéer av smördeg och fyll dem med krämig svampstuvning. Eller förgyll lördagsmiddagen med honungsplättar med blåbär och isad grädde.

314–15 ResorZenmeditation, teceremonier och ett besök i den japanska trädgården. Eller pachinko i någon av stadens spelhallar. I Kyoto möts starka traditioner och modern högteknologi.

316–19 Kryss & tävlingarSysselsättning för hela familjen med barn-kryss, två vuxenkryss, mystiska personen och frågeleken.

[ INNEHÅLL ]

Omslagsbilden: Akroyoga är en blanding mellan akrobatik och yoga som man gör parvis. FOTO:MARiA EkMAn

Yoga dig lugn

LÖRDAG 25/9 2010

Svamp-fyllda

bakelser

Stor test av innebandy-

klubbor

Boktips för barn

och unga

Robert Gustafsson”Från vaggan till deadline” (Albert Bonnier förlag)

[ TIPS PÅ HÖSTLÄSNING ]

Kjersti Annesdatter Skomsvold”Ju fortare jag går, desto mindre är jag”(Förlag: Gilla Böcker)

Humoristiskt allvar och språklig uppfiningsrikedom präglar denna hyllade debutroman av Kjersti An-nesdatter Skomsvold.

Huvudpersonen, Mathea, umgås inte med andra människor. Det har hon aldrig gjort. Men på ålderns höst slår det henne att ingen kommer att lägga märke till när hon dör. Så hon bestämmer sig för

att gå ut och möta världen, men det visar sig vara lättare sagt än gjort.

Varje dag går Mathea till affären för att köpa sylt till sina smörgåsar. Eftersom hon inte längre är stark nog att själv få upp skruvlocket, tänker hon att hon ska be kassörskan om hjälp. Hela vägen fram till kassan tänker hon att hon ska be kassörskan om det, och sen blir det inte så. Inte den dagen heller. I stället går hon hem och stäl-ler syltburken i skafferiet, bland de andra oöppnade syltburkarna.

Han brukar kallas för en av Sveriges roligaste män. Men han har aldrig släppt in pressen i vardagsrummet. Nu väljer han berätta sin historia, med egna ord. Gustafsson skriver om dödsångest och relationsproblem med tempo och eftertanke. Läsarna tas bland annat med till ungdomskriminaliteten, en över-sexuell barndom, och bakom kulisserna hos Killinggänget.

Linda Moestam om yoga som livsstil.

Även om man inte

alltid yogar, så är yogan

med en.

På balkongen, i vardagsrummet eller i sovrummet. Eller i par-kerna, i det offentliga rummet, som kineserna. Kineserna gör det förresten väldigt oblygt. För dem är det självklart att vårda såväl kropp som själ, och ingen annan än turisten höjer på ögonbrynet av fascination när pensionärer samlas till gemensam qigongin-spirerad morgongymnastik eller börsmäklaren står på ett ben och ritar cirklar i luften med det andra.

Här är vi lite mer kräsna. Lite mer räddhågsna att inte uppföra oss. Vi väljer gymmet, gruppträ-ningen, motionsspåret. Pratar ganska tyst om vad det är som får oss att må bra. Mer om det som får oss att må illa. Det som är obra.

När det handlar om motion mäter vi gärna mer än upplever. Hur långt, hur snabbt eller hur ofta vi springer, till exempel. För oss är det inte ett lika självklart ett sinnestillstånd. Att vara där, just då, mitt i steget.

Linda Moestam, med rötter i Luleå, berättar i det här numret av NSD Helg om yoga. För henne är det mer än en träningsform. Med inspiration och fostran i Indien har hon sedan länge yogan som livsstil.

Trevlig helg!

Konsten att våga vara mitt i steget

NSD HELG • 3 LÖRDAG 25 SEPTEMBER 2010

Pelle LindblomJournalist/ krönikör, Luleå- panelen

Ronny OlovssonVd, Vinter,Luleå

En vecka efter valet. Är du förvånad över framgångarna för Sverigedemo- kraterna?

Premiär för Wall Street 2, Money ne-ver sleeps. Behövs det en uppföljare till filmen från yuppie-åldern?

September och höst. hur njuter du av årstiden?

– Egentligen inte. Det är nåt märkligt med den här politiska inställningen i Sverige att inte debattera mot obekväma motståndare. Be-kymmer nummer två är att inte våga prata om de problem som uppstår när kulturer blandas. Nu har vi fått se vem som vann på den takti-ken. Vi lever i frustrationens och alienationens tidevarv. Det har SD snappat upp slagget av.

– Nej, inte förvånad men förfärad. Vi har fått ett parti med bruna rötter i Sveriges riksdag. Nu gäller det att försvara människovärdet och demokratin. Folkrörelserna måste mobiliseras mot rasismen. Och de politiska partierna mås-te se till att inte anpassa sig efter extremhö-gerns agenda. Sverigedemokraterna vill inte ha bättre integration, de vill ha ett rasistiskt samhälle. Det måste vi alla säga nej till.

– Ja, jag hade nog trott att det var en sak att uttrycka ett missnöje i en undersökning och en annan att faktiskt rösta på SD. Att över 300 000 svenskar valt att framhålla SD som det bästa partiet att leda Sverige känns skrämmande. En del i problemet är nog den uteblivna debatten, det hade nog varit bättre att synliggöra och montera sönder deras politik.

– Absolut! Jag vill också se en film med titeln ”Det var jag som snodde dina pengar”. De sitter några yuppies just nu på Nordea och flinar. Allaplaceringar de rått mig till har gått turbominus. Ovan nämnda bank lyckades till och med få en av mina räntefonder att gå back. Det måste väl ändå betraktas som en exceptionell prestation! Yipiie yuppie!

– När finanskrisen brakade loss hösten 2008 var referenserna till den första Wall Street-fil-men många. Hur kapitalism och ondska gick hand i hand. Visst kan det vara intressant att se en uppföljare nu, när finanskrisen följs av skuldkrisen och ekonomin är väldigt osäker. Hur kritiska vågar filmmakarna vara mot vår tids ekonomiska system?

– Jag tycker att tajmingen är rätt skön så här efter en global kris och det är väl inte direkt så att girigheten som präglade 80-talet försvunnit. Tvärtom drevs ju finanskrisen fram av sjuka bonussystem och just girighet. Det temat är evigt. Men jag har inte sett filmen. Kanske är även den resultatet av en girig tanke, att casha hem på första filmens succé.

– Underbart. Veden är travad. Gräsmattan behöver inte längre klippas. Myggfritt. Bryg-gan är säkrad. Långkalsongerna är redo. Men det bästa av allt är att jag inte längre behöver rusa ut och sola så fort solen tittar fram. Dessutom är jag jungfru. Sist men inte minst älskar jag mörka kvällar med månsken.

– Jag tänder stearinljus i min nya lägenhet. Tittar på vackra rönnbär och gulnande löv. Bäst av allt: Att äntligen få ha skinnstövlar och stora koftor!

– En solig höstdag med hög och klar luft och sprakande höstfärger i skogen måste man bara ut och polemasa i. Jag tycker att hösten har många starka fördelar. Surströmming, kräftor, löjrom, jakten, hockeyn... Det är bör-jan på mycket, en start. Och en traditionellt underskattad årstid som förtjänar upprättelse.

Åsa PetersenFrilansjournalistLuleå

kom ihåg!

i dag vet vi att symptomen vid hjärtinfarkt kan vara väldigt olika, inte minst mellan män och kvinnor.

Det mest ty-piska symptomet vid hjärtinfarkt är plötsliga smärtor mitt i bröstet.

hos kvinnor kan symptomen vara mer diffusa och smärtan mindre påtaglig.

Ta signalerna på att allt inte står

rätt till på allvar.

[ AKTUELLT ]

1. Stressa mindre, stress är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom.

2. Med goda matvanor kan man gå mot bättre hälsa och friskare hjärta. Små förändringar som bra val av råvaror har betydelse.

3. Sluta rök. Tobaksrökning är sammantaget den enskilt största riskfaktorn för sjukdomar i lungor, hjärta och kärl.

4. Börja motionera. Promenader i rask takt stärker hjärtmuskeln.

5. Glöm inte sömnen, det är bästa återhämtningen för kropp och knopp.

(www.hjart-lungfonden.se)

o o internationella hjärtdagen på tisdag.

5steg för en hjärtligare höst:

Hjärta till det.Barnförklädet Heart från Åhlens

Klocka dig. Snygg unisexklocka från Neptunedesign.

Sko dig.Höstens ( konstigaste ) sko från Acne. Något att gå stadigt i? Kostar 3495 kronor.

NSD HELG •4 LÖRDAG 25

[ krönikan ]

Mona Sahlin lär bara ha sovit fyra timmar under valspurten. Man kan liksom dra hårt efter andan för andra saker.

För hur mår man efter fyra timmars sömn? Hur kan man föra en vet-tig dialog utan att läspa av trötthet? Men hon var liksom inte ensam om havererad åtta timmars sömn. Fredrik Reinfeldt uppgav inte heller att han var MVG-sömnelev och Lars Ohly steg upp varje morgon klockan sex, oavsett när han nu gick och lade sig. Och hur tusen klarade Maria Wetterstrand av valrörelsens tempo? Två små barn och gubben i Finland. Personligen hade jag bokstavligen talat svimmat. Eller kräkts.

Sömnfrågorna är så många: Hur kla-rar man av att göra skillnad på debet och kredit när man har sand innanför ögonen och yrsel bakom pannan? Hur klarar man sig ifrån att få sådana där hysteriska skrattat-tacker på grund av tröttheten, sådana där skrattattacker att man är en sekund från att kissa i brallan. Eller gråtat-tacker för ingenting? El-ler är det bara jag som får det av sömnbrist?

Kan man dra någon slutsats av mängden sömn under en valrörelse för engagerade politiker och förtroende de fick av väljarna under valda-gen? Kan det vara så att socialdemokraterna gjorde sitt floppval för att Mona Sahlin sov för

lite? Är det att dra för höga växlar på sömnproblematiken?

Jag tänker: Varför grep inte Arbets-miljöverket in när de hörde om hur våra politiker sov?

Varför gjorde Arbetsmiljöverket inte en skyddsrond? Det är ju ändå de som vill och som styr Sverige vi talar om här.

Vet ni hur allvarligt det är med sömn-brist? Man kan börja med saker som minskad sexlust och impotensproblem. Det vill säga: Inga barn gjorda för poli-tiker under en intensiv valrörelse i alla fall. Det är den lilla biten. Vi kan sedan fortsätta med humörsvängningar, koncentrationsstörningar, oro, ångest, depression. Kroniska sömnbesvär ökar risken för epileptiska anfall. Kan vi ha

politiker som riskerar det sjuk-domsmönstret? Är det inte en

fara för Sverige? Tänk om alla i riksdagen börjar som helt utmattade eller får kolletiva epileptiska anfall?

Och så kan man bli nedstämd av sömnbrist.

Är det därför Fredrik Reinfeldt alltid ser så ledsen ut?

Jag hoppas in-nerligt att Fredrik

Reinfeldt och company nu har ägnat veckan åt

att sova (ha ha ha). Men om vår statsminister ska lida av sömnbrist även i fortsättningen blir jag mycket oroad. Hur ska han kunna tillsätta

ministrar under sömnbrist? Och då talar jag om ministrar som inte har haft svarta barnflickor, och icke betalda tv-licenser. Ministrar utan kännedom om skatteparadis. Måtte han nu ha lärt sig från förra gången. Gå och sov Rein-feldt. Du sa i en intervjusituation att du sällan är sjuk, men vet du, sover man dåligt minskar immunförsvaret.

Dessutom, struntar du i sängen så kan kortisolproduktionen öka. Och det är allvarligt, för det kan ha en nega-tiv inverkan på hjärta och blodkärl, det vill säga, det ökar risken för död i hjärt- och kärlsjukdomar.

Så här gör ni politiker för goda nätters sömn:

o Ha som mål att sova sju till åtta timmar. Inför regelbundna sömnvanor, så strunta i nattliga förhandlingar nu med andra partier. Ta samtalen på morgonen istället.

o Undvik kaffe och te på kvällen. Däremot har jag hört att varm mjölk kan vara bra.

o Sov tyst, se till att det är svalt i sovrummet.

o Varva ner två timmar innan säng-gåendet, det vill säga. Messa INTE med Maud Olofsson för sent på kvällen. Hon medför stor risk för uppvarvning med sina ivriga bävrar.

o Gå ner i varv på kvällen. Det vill säga, tänk inte på SD-Åkesson efter klockan 18.00 för din hälsas skull.

God natt makthavare!

Lina bloggar: www.nsd.se/helg

”Gå och sov, politiker”

LINA

[email protected]

3saker för god sömn:

Sover du för lite?: Gör test hos www.somnhjalpen.se

1.Öronproppar, ifall partner snarkar.

2.Skön säng, det vill säga, somna inte

i soffan.

3.Sömndagboken, finns att köpa hos

apoteket.se

Goda SömnbokenHur du får en bättre sömn av Helene Wallskär, Torbjörn Åkerstedt.Sömnboken som ger tips på praktisk hjälp för att komma till rätta med sömnproblem. Och metoder som kan hjälpa dig att sova bättre.

[ boktips ]till trötta politiker

(och alla andra som sover för lite):

Varför grep inte Arbetsmiljöverket in när de hörde om hur lite våra politiker sov under valrörelsen? foto: scAnpix

NSD HELG • 5 LÖRDAG 25 sEptEMBER 2010

Barn som får alkohol hemma dricker sig berusade

oftare än andra barn.

”Domaine Lalande är ett klassiskt

franskt vin. Många associerar

till Bordeaux, men visst har vi

en egen stil!”Richard Osborne, vinmakare på

Domaine Lalande

Domaine Lalande Réserve MerlotVarunr 22299. 13% vol. Pris 69 kr

[ må bra ]

Proteintypen:o Jag har robust kroppsbyggnad.

o Jag måste ha mellanmål för att stå mig mellan måltiderna, annars blir jag trött och irriterad.

o Jag äter stora portioner, ofta mer än andra.

o Jag mår bäst av en stadig, proteinrik frukost med t ex ägg och bacon, skinka eller korv.

o Jag gillar fet och salt mat – t ex revbens-spjäll, korv, pizza.

o Jag är kvällsmänniska.

o Bantning funkar bara tillfälligt eller inte alls för mig, jag mår dåligt av för lite mat och går genast upp i vikt efteråt.”

o Min mage reagerar inte om jag äter feta rätter.

o Magen säger ifrån om jag äter mycket frukt, godis och andra kolhydrater.

o Jag gillar tårta, gräddiga desserter, fylld choklad.

o Mat är viktigt för mig – jag lever för att äta!

o Jag behöver ofta salta extra på maten.

o Jag föredrar låren på kyckling och kalkon framför bröstbitarna.

o Jag beställer kött, fisk eller skaldjur på res-taurang framför vegetariska rätter.

Så fungerar du:Din kropp bryter snabbt ner maten och omvandlar den till energi. Om du äter fel - t ex lättsmälta kolhydrater - blir du snabbt hungrig, trött och olustig. För att hålla ångan uppe småäter du. Det syns kanske på vågen?

Så får du balans:Ät mer proteiner än kolhydrater.Undvik lightprodukter - du behöver fett för att lugna ner förbränningen av kolhydrater.

Så bör du äta:➤ Mycket kött, fisk, skaldjur➤ Ägg➤ Ost➤ Nyttiga, vegetabiliska oljor➤ Nötter➤ Grönsaker och frukt med lågt GI (päron, sparris, avokado)

Bästa dieterna:➤ LCHF (low callory, high fat)➤ Stenålderskost

Detta bör du undvika:➤ Socker och snabba kolhydrater (vitt mjöl, vit pasta, bröd och andra livsmedel med högt glykemiskt index, GI).➤ Fruktjuicer➤ Lightprodukter med låg fetthalt

Bästa maten för dig (protein):Protein: 45 procentKolhydrater: 35 procentFett/oljor: 20 procent

Vilken typ är du?Kryssa för påståendena som stämmer bäst på dig. Den kategori som fått flest kryss ger en indikation på vad du är för mattyp. Har du ungefär lika många kryss i båda kategorier är du blandtypen.

Ett utförligt test för att bestämma din metaboliska typ finns på: www.mabra.com/metabolisk-typ

Kolhydrattypen:o Jag har (ursprungligen) tunn kroppsbygg-

nad.

o Jag står mig bra efter varje måltid, behöver inte äta mellanmål för att hålla energin uppe.

o Jag äter ganska lite, blir fort mätt.

o Jag vill bara äta lite till frukost - t ex flingor och mjölk, smörgås eller frukt.

o Jag gillar lätta måltider, gärna en sallad.”

o Jag är morgonmänniska.

o Jag kan hoppa över måltider ibland, utan att bli trött eller må dåligt.

o Magen blir dålig av för fet och ”stabbig” mat.

o Min mage är inte känslig för frukt, sötsaker och andra kolhydrater.

o Jag gillar småkakor, kex, fruktdesserter, suktar inte efter mäktiga efterrätter.

o Jag tänker inte så mycket på mat, jag äter för att jag behöver det.

o Jag är känslig mot salt, behöver sällan salta extra på maten.

o Jag tycker mer om bröstfilén på kalkon- och kycklingbröst än om lårbitarna.

o Jag beställer ofta vegetariska rätter på restaurang.

Så fungerar du:Eftersom förbränningen är långsam håller du dig mätt länge. Instinktivt dras du till fruktskå-lar och grönsakstallrikar. Sådan mat kickar i gång förbränningen så att du får snabbare energi.

Så får du balans:Ät mer kolhydrater än protein.Välj ljust kött framför mörkt eftersom det är mer lättsmält.Tänk på att nyttigt fett från vegetabiliska oljor är livsviktigt även för din mattyp!

Så bör du äta:➤ Mycket frukt och grönsaker.➤ Flingor och müsli.➤ Kycklingbröst.➤ Vita fisksorter.➤ Ägg.➤ Lättmjölk, lättost, lättyoghurt.➤ Sallad med kyckling, tonfisk eller skaldjur.

Bästa dieterna:➤ Vegetarisk kost.➤ Halvvegetarisk kost.

Detta bör du undvika:➤ Tunga proteiner från exempelvis mörkt kött.➤ Feta såser.➤ Feta efterrätter.➤ Onyttigt fett.

Bästa maten för dig (kolhydrat):Kolhydrater: 70 procentProtein: 20 procentFett/oljor: 10 procent

Blandtypen:

Så fungerar du:Du är både en protein- och kolhydrattyp och kan pendla mellan dessa ibland. Lyssna noga på din kropp och känn efter vad du behöver just nu. Lätta kolhydrater eller tunga protei-ner? Variera din kost och ge båda typerna det de behöver! Försök att inte slå över för mycket åt det ena eller det andra hållet. Om du hamnar i obalans kommer sötsug, trötthet och viktproblem.

Så bör du äta:Ungefär lika mycket kolhydrater som proteiner.Se till att hålla proportionerna lika vid varje måltid.Ät på regelbundna tider.

Bästa dieterna:➤ GI (mat med lågt glykemiskt index).➤ Tallriksmodellen.

Detta bör du undvika:➤ För ensidig kost.

Bästa maten för dig (blanddty-pen):Kolhydrater: 50 procent.Protein 40 procent.Fett/oljor: 10 procent.

Funderar du över varför du inte kan hålla fingrarna borta från kakfa-

tet, medan din väninna så lätt tackar nej? Det kan bero på att hon håller ba-lansen - medan du vinglar mellan för mycket eller för lite kolhydrater, protein och fett i maten. Eller så äter du kanske för lite mat.

– Alla är olika och behöver olika mäng-der av fett, protein och kolhydrater, sä-ger näringsterapaeut Johanna Falk. Hon arbetar med en metod som kallas Meta-

bolic Typing för att hjälpa människor att få balans i dieten så att de mår bättre och håller vikten lättare.

– Vissa har hög och andra har låg för-bränning av framför allt kolhydrater, sä-ger hon och fortsätter:

– Den som har hög förbränning omsät-ter energin i maten snabbt. Man behöver äta mat som tar lång tid att smälta. Här kan exempelvis LCHF-dieten, med lite kolhydrater och mycket fett och protei-ner, fungera bra.

Hitta din mat-profilAlla kan inte äta allt. Vissa mår dåligt av vitamin-späckad hälsomat. Andra blir tjocka av fettdieter. Kolla vilken mat-typ du är och se vilken mat som är bäst för din hälsa och förbränning.tExt: EVA APPELquiSt/MåBRA/tt spEKtRA

Annons


Läs i höst.En bok ger inblick i andra världar och erbju-der äventyr från hemmets vrå.

Vi har hittat riktiga guldklimpar i höstens bokskörd för barn- och ungdomar.

Och även böckerna du kan undvika.REcEnSiOnER: LiNa NorbErG JuuSo

boktoppen för barn- och ungdomar från biblioteket (mest lånade böcker Luleå folkbibliotek, januari till augusti)

Jag tycker inte om vatten

av Eva Lindström ( Alfabeta)”Näst intill melankolisk”

Berättarjaget Alf tycker inte om vat-ten. Han vill ha bort, regn, sjöar, älvar, öar, hav, diken, oceaner, bäckar, kärr, floder, simbassänger och åar. Sen tap-par Alf balansen vid plaskdammen och ena benet blir blött. Berättarjaget kon-

staterar enkelt ”Jag hatar vat-ten”. En annan gång välter ka-noten Alf och Igor är i. ”Det är hemskt och vi blir genom-sura”.

Eva Lind-ströms ton i

boken är naken, näst intill melankolisk. Man känner ingen den karaktäristiska stilen från tidigare verk av Eva Lind-ström, bland annat i Jag rymmer! . Skulle boken tonsättas tänker jag mig att Magnus Carlsson från Weeping Wil-lows blir aktuell. Även färgerna i Jag tycker inte om vatten är lågmälda, lite dystra. Det går i beigt, ljusgrönt, isblått och vaniljgult.

Allt blir dock bra till slut, ”Jag är så glad att jag inte är en groda. Så himla glad. Jag måste inte bada”.

Mitt lyckliga liv

av Rose Lagercrantz och Eva Eriksson ( Bonniercarlsen)

”Smärtsamt och hoppfyllt. En fullträff av duon Lagercrantz och Eriksson”

Dunne bor med pappa och katt. Hon går i ettan och är lycklig. För hon har fått en kom-pis, en bästa kompis, det är Ella Frida. De gungar alla raster tillsammans, de får sitta bredvid varandra, de delar ett kompishals-

band ihop. De är lyckliga, tillsammans. Men så en dag kommer det sorgliga beskedet, att Ella Frida ska flytta. Långt bort. Det är en tragedi för Dunne, dess-utom är ju Dunnes mamma död och nu är hon olycklig. Så alldeles riktigt olycklig. När hon var liten var hon

lycklig för nästan vad som helst. Magen var mjuk och skön, men då hade hon sin mamma också. Pappa blir orolig för Dunne, vad kan ha göra för henne?

Rose Lagercrantz skriver finstämt och avska-lat om de riktigt stora känslorna, som kärlek och sorg. Om att hitta en vän och uppnå rusiga känslor av samhärighet, och sedan tomheten när allt inte blir som man vill. Och Eva Eriks-sons svartvita illustrationer är verklighetstrog-na och äkta. Barns känslor varken snuttifieras eller gullifieras eller får en stänk av komik. Det är som det är, helt enkelt. Och det är smärt-samt och hoppfullt, och mycket läsvärt. Ett fullträff bland kapitelböcker för yngre.

Sven sticker

av Emma AdBåge ( Alfabeta)”Bra barnbok ur alla synvinklar”

Sven sitter i trädgården och har ingen-ting att göra. Hela dagen är kvar, men Sven har redan hunnit med allt. Och hos mormor får man inte röra någonting och mormor vinner alla gånger i plockepinn.

– Tråååkit!!! tycker Sven och med bara den meningen fångar Emma AdBåge en tidstypisk bild de flesta föräldrar och barn kan känna igen sig i. Lägg sedan till AdBåges illustration av Sven som med surtrumpen min blänger på mormor och har en bekymmersrynka ovanför ögonen när det bara är för trist.

Emma AdBåge har ett enkelt och fint sätt att berätta i boken Sven sticker. Hon beskriver vad som händer utan att över-tydligt tala om för läsaren vilka känslor skeendena rör upp. Språket hos barnet Sven är dessutom modernt ” Men her-regud så trött i benen jag blir, pustar Sven”. Det är så Sven talar, rakt, tydligt och från föräldrarperspektiv sett humo-ristisk eftersom det ger hänvisningar åt hur vuxna kommunicerar. Emma AdBå-ges illustrationer i milda, pastelliga fär-ger är detaljrika. Varje bild ryms minst ett djur, framförallt katter. Djuren lever sina egna liv i boken, väntar på att få äta upp fåglar eller studerar hundar.

Emma AdBåge fångar också varda-gen 2010 i Sverige. En campingplats med likadana husvagnar och tält, med fler grillar och korvar och massa flas-kor på utställda bord. Eller överviktiga tjejen med tribaltatuering runt bicepsen och solkräm på stranden för den bleka mannen med ölmage. Men allt är inte en genomskärning av verkligheten, i Sven sticker finns också utrymme för fantasin. För vad händer när Sven ser en båt och bestämmer sig för att åka med?

Har ni inte förstått det hittills så skrivs det här tydligt: Sven sticker är en mycket bra barnbok, ur alla synvinklar.

Världen enligt Lilla My

av Tove Jansson och Sami Malila ( Alfabeta)

”En arg liten bok”

Den som inte är arg någongång finns inte på riktigt och för en sund hälsa krävs lite ilska. Det skulle kunna vara Lilla Mys ordspråk och sammanfatta boken Världen enligt lilla My.

Föresten betyder My, det-minsta-som-finns.

Och självaste Freud skulle nog älskat Lilla My, han hade ju speciella idéer om ilska. Det var en drift från vaggan till graven och måste få ta uttryck, an-nars mår vi dåligt var Freuds tes.

Så här säger Lilla My själv om ilskans nödvändighet ” Om man är arg så är man arg, konstaterade lilla My och skalade sin potatis med tänderna. Man ska vara arg ibland, vartenda knytt har rätt att vara ilsket”.

En liten arg bok, om en liten en som får plats i Snusmumrikens ficka.

Noah och bästa grejenav Jeanette Milde (Alfabeta)

”För politisk korrekt”

[ LIVFULLT ]

ungdomsböcker”Drömmar och kärlek populärt”1 Så länge vi båda andas ( Stephenie Meyer)2 Om jag kunde drömma ( Stephenie Meyer)3 Ljudet av ditt hjärta ( Stephenie Meyer)4 I taket lyser stjärnorna ( Johanna Thydell)5 Bara inte du ( Katarina von Bredow)

Kapitelböcker (tio till tolv år)”Bellman blir etta”1 Bellmanhistorier ( Peter Gissy)2 Harry Potter och de vises sten ( JK Rowling)3 Bert och Herman Hunters (Sören Olsson)4 Berts Dagbok ( Anders Jacobsson)5 MSN Maja söker Noa ( Eva Salvist)

Kapitelböcker (sju till nio år)” Martin Widmark toppar hela listan”1 Kärleksmysteriet (Martin Widmark)2 Skolmysteriet (Martin Widmark)3 Guldmysteriet (Martin Widmark)4 Kyrkomysteriet ( Martin Widmark)5 Diamantmysteriet (Martin Widmark)

”Mamma Mu en favorit”1 Mamma Mu städar ( Jujja Wieslander) 2 Mamma Mu får ett sår ( Jujja Wieslander)3 När Findus var liten och försvann ( S Nordqvist)4 Mamma Mu åker rutchkana ( Jujja Wieslander)5 Känner du Pippi Långstrump ( Astrid Lindgren)

riktiga höstäventyr genom böckernas värld

När mamma och pappa jobbar är Noah hos sin dagmamma Francis. Och Noah älskar att visa upp saker för Francis och barnen, han gillar när alla tittar på ho-nom. Men det blir svårare och svårare för Noah att väcka den uppmärksamhet han vill ha genom att med sig saker hemifrån. Men till slut kommer han på bästa gre-jen, en grej alla kan ha glädje av. Och alla barn kan ha roligt tillsammans.

Historien om Noah känns spretig, tunn, i vissa stycken icke trovärdig och för up-penbart politisk korrekt i slutet. Däre-mot är illustrationerna väl värda att lyfta

fram. Färgglada, detaljrika och mycket uttrycksfulla bilder. Jeanette Milde har fångat hur ett stolt, men samtidigt lite överlägset, barn kan uttrycka sig med kroppen. Eller hur ett barns mimik och agerande under ledsenheten, trots och ilska kan vara.

Bildhistorien visar inte bara barnens känslor, utan också hur föräldrar regerar när barnet inte vill gå in i möbelaffären, eller när ungen sedan försvinner bland sofforna. Det är vardagshumor och igen-känningsfaktor via pennans värld.

Förmåner för dig som trogen prenumerant!

Hur blir jag Vip-kund?

Hur nyttjar jag Vip-erbjudandet?

Mer information om Vip och våra erbjudanden finns på www.nsd.se/vip

Erbjudanden tillvåra Vip-kunder

MedVip1000:- rabattMedVip100:-

MedVip20% rabatt

MedVip175:-/person

VarannanDamernas


[ konsument ]

Fakta och bild: Tes�akta i september 2010

Testresultat betyg 1 �ll 5 där 5 är bäst (vikt i totalbetyget inom parentes)

Innebandyklubbor

Kommentar

CirkaprisKonsumentkontaktMaterial i ska�etLängd i cmFlex (�llverkarens uppgi�) i mmVikt i g

Ska�ets styrka mi� på (N)Ska�ets styrka vid bladet (N)Bladfästet (klarar antal bladbyten)

Ska�ets styrka mi� på (15 %)Ska�ets styrka vid bladet (50 %)Bladfästet (35 %)

4,3

800Exelfloorball.netKolfiber/kevlar

9530

244

1 028428

6

Exel Chill 3.0

5,05,03,0

Totalbetyg

Några utvalda mätvärden från testet

Bäst i test.

3,9

600Salmingsports.com

Kolfiber9629

241

70230010

Salming Sniper 01

3,03,35,0

Bra bladfästeoch starkare ska�

vid bladet.

3,8

600X3m.comKomposit

9630

248

770274

9

X3M Shooter 02

3,43,05,0

Bra bladfäste.

3,4

600Unihoc.seKomposit

9629

249

85920612

Unihoc29 Player SQL

4,02,15,0

Bra bladfästemen svagare ska�

vid bladet.

2,8

700Unihoc.seKomposit

9529

245

859226

4

Zone Greed Silvio

4,02,43,0

Sämre bladfästeoch svagare ska�

vid bladet.

2,8

900Fatpipe.nu

Kolfiber10127

256

909216

5

Fat Pipe Wiz

4,32,23,0

Sämre bladfästeoch svagare ska�

vid bladet.

2,0

200Biltema.seKomposit

10025

285

926199

1

Biltema Reals�ck Shocker

4,42,01,0

Billigast men sämstbladfäste och svagast

ska� vid bladet.

Är du en dålig förlorare som slår sönder dina innebandyklubbor?

Se till att välja rätt fabrikat. Testfaktas test av sju olika märken visar på stora skill-nader i hållbarhet.TExT: MattiaS BoStröM TESTfAkTA

En innebandyspelares val av klubba görs i regel utifrån subjektiva önske-

mål. Den ska till exempel motsvara per-sonliga krav på bland annat flex (svikt) och vikt.

Klubborna är en stor investering och en aktiv spelare brukar förbruka flera stycken under en säsong.

Vilka rena tekniska kvalitéer håller då en innebandyklubba? Testfakta har låtit brittiska tekniklaboratoriet Intertek testa sju vanliga fabrikat av innebandyklubbor på den svenska marknaden, för att mäta och jämföra hållbarheten i både skaft och blad.

Intertek monterade klubborna i maskiner och utsatte dem för tryck till dess att klub-borna bröts sönder.

– Alla klubbor är starka, i alla fall för att vara så lätta och tunna. Men Exel Chill 3.0 sticker ut som allra starkast. Den är dub-belt så hållbar som de flesta av klubborna i testet, och klarar till exempel 100 kilos tryck i mitten av skaftet och 43 kilo nere vid bladet. En anledning till att den är så tålig kan bero på att skaftet delvis består av kevlar, säger Phil Rhodes, testansvarig på Intertek.

Fyra av testets klubbor, Unihoc, Zone, Biltema och Fat Pipe, klarar endast runt 20 kilos tryck nere vid bladet. Det motsvarar enligt Phil Rhodes ett hårt slag med klub-ban mot ett hårt underlag.

– Dessa klubbor skulle gå sönder vid ett sådant slag.

Enligt Jan Jacobsson vid innebandyspe-cialisten Klubbhuset i Göteborg, går oftast skaften av nere vid bladet.

– De reklamationer vi får in består till ab-solut största delen av brott på skaftet nere vid bladet. Det är en fråga om materialets egenskaper och den snabba utvecklingen

av innebandyklubbor. Man testar hela ti-den nya saker, vilket påverkar både tålig-heten och livslängden.

Klubborna är betydligt starkare i mitten av skaftet. Även där är Exel starkast, och klarar 103 kilos tryck. På Salming-klub-ban, som presterade sämst i detta moment, uppstod brott vid 70 kilos tryck.

Enligt Magnus Augustsson, tidigare landslagsspelare och en av Klubbhuset grundare, är ett brott i mitten av skaftet inte något vanligt problem.

– Många innebandyspelare trycker med den nedersta handen mitt på skaften, så visst utsätts klubborna för påfrestning även där. Men vi får inte in många reklamationer där skaften gått av på mitten, även om de har ökat de senaste åren, säger han.

En aktiv innebandyspelare kan byta blad så ofta som en gång i månaden.

Bladen sitter fast i skaftet både med hjälp av skruvar och med lim.

Intertek undersökte därför effekten av åverkan på skruvarna och gängorna vid upprepade byten av blad. Upp till tolv by-ten genomfördes. Bäst i detta moment var Unihoc, som efter tolv byten inte visade på någon åverkan. Sämst var Biltema, vars

gängor i ett av skruvhålen var förstörda re-dan efter första bytet. Näst sämst var Zone med fyra byten.

– Problemet är att gängorna sitter i de mycket tunna väggarna i skaftet. Det var helt enkelt utslitna i ett av de två hålen när vi försökte få fast det andra bladet. Bladet sitter fortfarande fast, men inte lika bra som tidigare, säger Phil Rhodes.

Magnus Augustsson byter ofta klubb-lad och enligt honom speglar Inter-

teks resultat verkliga förhållanden.– Man bör ju kunna byta blad mer än ett

par gånger, men det går ju inte att göra det hur många gånger som helst. Efter ett tag får man dra in skruven på andra stället helt enkelt. En tillverkare har faktiskt börjat skicka med större skruvar just för att und-vika det här problemet.

Intertek utförde även ett nötningstest på bladen. De släpptes 10 000 gånger från 80 centimeters höjd mot ett hårt träunderlag. Därefter undersöktes bladen för att se hur de påverkats av behandlingen.

– Samtliga blad klarade detta bra. Endast mindre nötning uppstod, säger Phil Rho-des.

test av skaftstyrka mitt på skaftet och vid klubbladets fäste.

Stora skillnader i hållbarhet

Välj rätt fabrikat


Yoga – ett sätt att levaDet var länge sedan yogan sågs med kritiska västerländska ögon som något annorlunda och konstigt.

Nu är yogan lika accepterad som Melodifestivalen i kedjehusen. Nästan i alla fall.

– Yogan får mig att behålla fokus i vardagen, säger Luleåkvinnan Linda Moestam.

Hon blev yogafrälst långt innan yogan slog igenom i Sverige på allvar.

TExT: LiNa NorBErG JUUSo foTo: Maria EkMaN

Petter Edin och Linda Moestam är yogisar, ett slang för kompis inom yogavärlden.

[ hälsa ]


[ hälsa ]

Innan vårt möte har Linda Moestam morgonyogat själv en timme. Hon

tycker att det är ett skönt sätt att möta da-gen på. Därefter duschar hon och dricker långsamt en kopp kaffe som yogakompi-sen Petter Edin köpt till henne från ett in-tilliggande café. Linda Moestam och Petter Edin kallar varandra ”yogisar”, yogautö-vare emellan.

– För mig har yogan funnits i mitt liv till och från i flera år, berättar Linda Moestam med lugn röst.

– Det finns perioder då jag inte yogar, men på något sätt kommer jag alltid tillbaka till yogan. Det får mig att må bra. Och även om man inte alltid yogar, så är yogan med en. Det är ett tankesätt och ett förhållningssätt till livet, säger hon och funderar:

– Yogan får mig att behålla fokus i mitt liv. Att inte stressa upp mig. Om jag står i en kö till exempel och det är jätterörigt omkring mig, då kan jag göre en ujjyai-andning för att bli lugn (djup andning som används

inom yogan, reds anm). Där har du ett kon-kret exempel på vad yogan kan göra för en i vardagen.

Men yogan får henne också att ha men-talt fokus, fortsätter hon. Att öva sig i att inte vara dömande mot sina medmänniskor.

Att försöka möta världen med fördomsfria ögon.

– Det handlar om acceptans, att inte vär-dera saker och ting. Det är den svåraste bi-ten med yogan tycker jag.

Hon är 27 år, Linda Moestam. – Jag upptäckte yogan i södra Sve-

rige när jag var 19 år. Men mitt fördjupade fokus på yoga och min djupare förståelse för yogan kom under min första resa till Indien 2004, säger hon.

Hon förklarar att det var yogans rörelser, ihop med den centrala andningen och yo-gans andliga grund och tankesätt som fick henne att bli ”yogafrälst”.

– Yogan är icke dömande. Man är i sin kropp, möter den och känner efter hur det är idag. Det handlar också om att ha respekt för andra människor och för sina medyogare i rummet.

För Linda Moestam var yogan också ett hjälpmedel mot stress, något hon lidit av då och då.

Linda Moestam ser yogan som sund mot-part mot dagens prestationssamhälle. I yo-gan strävar man inte efter att yoga bäst, man strävar efter att nå efter en individuell ba-lans, att lära känna sin kropp och sitt inre.

Linda slutade stressa med hjälp av yogan

Linda Moestam Ålder: 27 år.

Bor: Rötter i Luleå och stor del av familjen finns där, lägenhet i Malmö.

Familj: ”Vännerna står mig nära, vi har en inspirerande chosen family.”

Yrke: Läser till genusvetare i Lund.

Gör just nu: Befinner sig i Indien där hon gör praktik genom sin utbildning.

Gillar: Kreativitet och närvaro. Att inspirera och inspireras.

Ogillar: Patriarkala strukturer, inramade synsätt, brist på självdis-tans och medvetenhet.

Positionen krigaren av Petter Edin och Linda Moestam. ”Yoga är ett förhållningsätt till livet”, säger Linda Moestam som just nu befinner sig i Indien. FOTO: MARiA EkMAn

Linda Moestam sä-ger att yogan är mer än en träningsform för henne, det är en livsstil.

Lenitha Hedqwist som driver Yogastudion i Luleå as-sisterar Petter Edin i skulderstående position. Linda Moestam bredvid.

Partnerarbete i akroyoga. ”Jag är yogafrälst”, säger Linda Moestam.


Nästa lördag i Hälsa: Mental träning med Anders Burström

från Luleå Hockey.

Linda slutade stressa med hjälp av yogan

Ses även somtv-programmet

LyckopiLLer

Var och en har sin yogamatta och gör yoga-övningarna efter förmåga.

– Har man sin yogamatta har man sitt hem med sig överallt vart man än reser, säger Linda Moestam och vet vad hon talar om.

Varje år sedan sin första resan till In-dien resan hon till tillbaka för att

bland annat yoga.Det var Lenitha Hedqwist som var med

och introducerade yogan i Luleå 1997. Nu driver hon Yogastudion i Luleå.

Det är lätt hänt att man under ett yogapass tänker på annat under övningarna och att yogan känns långsam. Upprepningarna kan upplevas som tjatiga. Då finns ju den uppenbara risken att man tycker att yoga inte var till för en själv. Vad säger du då?

– Det finns så många olika former av yoga, det finns yoga i mer eterisk form, att man

fokuserar på andningen. Sen finns det mer kraftfull yoga där man använder kroppen. Jag tror inte man kan säga att yoga inte pas-sar för en själv, det handlar nog då bara om att man inte har hittat just sin yogaform. Jag tror att det finns en form av yoga för alla, svarar Lenitha Hedqwist.

Hon håller flera yogakurser i veckan och driver företaget. Hemma har hon

en tvåårig son.– Yogan gör mig till en bättre mamma, jag

är mer närvarande, mer här och nu. Blir det för mycket stress så går jag och yogar, det hjälper mig. Dessutom är jag sällan sjuk, och det tror jag är tack vare yogan. Jag känner efter i min kropp och pressar mig inte när jag är trött.

Till sist, kan man börja yoga för att gå ner i vikt? Eller är en löp-runda att föredra då?

– Jag tror alla har sina egna personliga skäl till att man börjar yoga. Och visst tror jag att yogan kan hjälpa en att gå ner i vikt genom att man får balans mellan kropp och själ.

Positionen krigaren av Petter Edin och Linda Moestam. ”Yoga är ett förhållningsätt till livet”, säger Linda Moestam som just nu befinner sig i Indien. FOTO: MARiA EkMAn

Yoga: ➤ Det finns en massa olika former inom yogan. En del former är mer fysiskt krävande, andra yogafomer fokuserar på andning. Ashtanga yogan tillexempel tar hänsyn till kvinnans menscykel, de första dagarna vid mens bör man ej yoga.

Kläder för yoga:➤Klä dig i mjuka sköna kläder, skor och sockar används inte i yogasam-manhang. I yogastudios finns ofta yogamatta att låna, men yogar man re-gelbundet har man ofta en egen matta.

Så ser du skillnaden på en van yogare och en nyböjare: ➤ Kika på yogamattan. En flitig yogare har nästan alltid en egen yogamat-ta – och den är sliten.

Visste du att:➤ Yoga betyder förening kropp, tanke och själ, ➤ Det går att utöva yoga som vilken gymnastik som helst, men för att nå längre anser yogautövare att man bör ta till sig den andliga dimensionen av

Bästa hälsoprylen i hemmet: ➤ En bit färsk ingefära.

1. Yama – att bemästra någonting – inte bli bäst utan att kunna förstå, acceptera och balansera den kraft vi alla har fått.

2. Niyama – lär känna dig själv, själv-disciplin.

3. Asana – kroppens rörelser i yoga.

4. Pranayama – andningsteknik, län-ken mellan kropp, sinne och själ.

5. Pratyhara – hämta hem dina sinnen.

6. Dhyna – meditation.

7. Dharana – koncentrera dig

8. Samadhi – Yogin (yogautövaren) smält samman med brahman (världsjälen)

8

Lindas senaste lördag➤ Vaknade kring 09. Drack morgonkaf-fet på det nepalisiska cafeet Everest och planerade for en ledig dag i New Delhi. ➤ Promenerade in till centrala Delhi, Connaught Place där jag införskaffade en ny shuits, ett indiskt plagg för kvinnor. ➤ Fikade med min vän Alexander, njöt av trafiken och övrigt kaos. Kaoset var dock lite lugnare just denna dag tack vare en rådande högtid. ➤ Åt middag tillsammans, läste en bok och somnade sedan vid midnatt när sta-den äntligen lagt sig till ro.

yogans

steg:


[ mat ]

Vilda svampar som får puttra i grädde, vildsvin med rot-frukter och till sist en liten honungssöt plätt med blåbär och isad grädde. Häng med och låt skogen sätta smak på din nästa trerättersmiddag.TExT: DaN StraNDqviSt TT SPEkTRA

I en tid då vår livsmedelshantering blir allt mer ifrågasatt känns det tryggt att

bo nära skogen. Där är det i allt väsentligt giftfritt - och ingen trängsel för djuren. Det är bara helt vilt.

Svamp är en tillgång. Allt du behöver är en korg och en liten borste. Sedan är det bara att trava ut i skogen och med lite träning kan du nästan lära dig att känna doften av svamp där inne bland träden. Grundregel ett är att där du hittar en svamp finns det med största sannolikhet några till. Ta för vana att borsta ren svampen redan i skogen så är de snudd på klara för grytan när du kommer hem.

För att få ta del av de vilda djuren måste man ha jaktlicens och kunskap i hanteringen av ett fällt djur. Vill man inte jaga själv går det alltid bra att förlägga sin jakt till affärer eller saluhallar. Just så här på höstkanten har de som störst viltsortiment. Helt naturligt efter-som jakten i allt väsentligt är koncentrerad till hösten.

Älgen är det självklara valet för många. Rejäla köttbitar och god smak gör att

älgkött är uppskattat både av jägare och kon-sumenter. Rådjur, hjort och hare bidrar med underbart kött, men tillgången är inte den-samma, åtminstone inte om man har sina ”jaktmarker” i affären.

En nykomling i sammanhanget är vildsvin. Köttet är mörkare och smakar mer än tam-svin. Perfekt tillsammans med rotsaker i en ragu. Det som kännetecknar en ragu är att köttet ska skäras i mindre bitar och tillsam-mans med olika grönsaker kokas ihop till en tät stuvning. Med det menas att mängden sås ska vara mindre än i traditionella grytor.

Måltiden avrundas med en honungssöt plätt som smörsteks och bjuds med blåbär och is-kall grädde som tar vägen till bordet via frysen så den blir rejält kall. Enkelt, gott och framför allt en dessert som alla i familjen kastar sig över.

vilt gott!

1. Blanda mjöl, salt och bakpulver i en skål. Värm honung-en i mikron så den blir flytande innan den tillsätts. Knäck ner ägg och tillsätt mjölken i omgångar under omrörning för att undvika klumpar.

2. Smält smör och låt det svalna något innan det tillsätts.3. Klicka ut smeten i het, smörad stekpanna till cirka 10-12

centimeter stora pannkakor. Stek en minut och vänd försiktigt. Stek andra sidan ytterligare någon minut. Lägg upp på galler för att bevara ytan. Serveras ännu lätt varma (eller värms före serveringen) med blåbär och hårt kyld vispad grädde. Sätt in den vispade grädden i frysen i cirka 5 minuter före servering, det brukar vara lagom.

För 4 personer

5 dl mjöl1 msk honung1 tsk vaniljsocker1 krm salt1 dryg msk bakpulver3 ägg5 dl standardmjölk1 msk smält smör + lite extra smör till stekningTill servering:200 g blåbärvispad och hårt kyld grädde

Plättar med blåbär och isad grädde

Härliga plättar smaksatta med bland annat ho-nung och vanilj bjuds med isad grädde

och blåbär som värdig avslutning.


[ öl ]

I år firar den årliga ölmanifestationen i München, Oktoberfesten, 200 år.

De svenska bryggerierna hoppar som vanligt på tåget och gör egna oktobe-röl.TExT: SuNE LiLjEvaLL TT SPEkTRA

Under de två veckorna från 18 september till 3 oktober brukar de cirka sex miljoner besökarna i de gigantiska

öltälten i München häva i sig nära sju miljoner liter öl. Det är bara sex stora Münchenbryggerier som har rätt att delta där, men bryggerier runt om i världen har på senare tid hakat på och gör sina egna oktoberfestöl, så även här i Sverige.

Att det heter oktoberfesten, trots att firandet mestadels sker i september, beror på att den första oktoberfesten, som kom till för att fira den bayerska kronprinsens bröllop, hölls i oktober. Men av vädermässiga skäl har den tidigarelagts.

På plats i München med nybryggt öl direkt ur kranarna är de här ölen sannolikt betydligt godare än vad de är i flaska. För egentligen är de traditionella tyska oktoberölen som vi får i butelj på Systemet egentligen inget att hetsa upp sig för. Det rör sig om tämligen spänningslösa konventionella lageröl av stark-ölstyrka med mestadels rätt klent innehåll. Fungerar säkert fint att skölja ner tyska korvar och salta kringlor med, men håller inte för några djupare smakanalyser.

Bland de tolv oktoberölen på Systemet är det faktiskt Sve-rige som fått till de godaste och mest karaktärsfulla re-

presentanterna.Jag faller pladask för Gotlands bryggeris Red October. Här

har man använt sig av en aromatisk amerikansk humlesort i fin kombination med klassisk tjeckisk zaaserhumle. Även Sigtuna Brygghus har fått till en spännande schwarzbier i en hårdros-tad, bränd stil som är riktigt delikat.

Bland de mer konventionella lagerölen är tyska Hofbräu Ok-toberfestbier det klart bästa köpet, här finns lite rondör och stadga till skillnad från flera av de andra mer veka varianterna. Arboga Oktoberfest sticker också ut i sammanhanget med en rätt generös, harmonisk mjuksötmaltig smak och lite kropp.

Svenska oktoberöl

Oktoberfestöl på Systemet

FYND - bästa köpRed October, 6 procent, Sverige (1246) 33 cl 15,50 kr

BRA KÖP - mycket för pengarnaArboga Oktoberfest, 6,5 procent, Sverige (1251) 50 cl 17,50 krHofbräu Oktoberfestbier, 6,3 procent, Tyskland (11298) 50 cl 19,90 krSigtuna Black October, 5 procent, Sverige (11262) 50 cl 23,90 kr

PRISVÄRTKaltenberg Oktoberfest, 5,4 procent, Tyskland (11278) 50 cl 18,50 krSpaten Oktoberfestbier, 5,9 procent, Tyskland (11281) 50 cl 19,70 krLöwenbräu Oktoberfestbier, 6,1 procent, Tyskland (11210) 50 cl 19,90 krWeltenburger Kloster Festbier, 5,3 procent, Tyskland (11290) 50 cl 20.00 krPaulaner Oktoberfest Bier, 6 procent, Tyskland (11250) 50 cl 20,90 krSamuel Adams Octoberfest, 5,3 procent, USA (11261) 35,5 cl 17,90 kr

EJ PRISVÄRTFalcon Oktoberfest, 5,5 procent, Sverige (1231) 50 cl 15,90 krKievari Oktoberfest, 5,9 procent, Finland (11222) 50 cl 30,90 kr

Öl i massor. i år firar oktoberfesten i München i tyska Bayern 200 år. Sex miljoner ölvänner brukar normalt besöka festen, men till jubileet kommer sannolikt ännu fler.

Det godaste oktober-festölet är i år svenskt.

Sött med rostade toner i en mjuk stil utan påtaglig humlebe-ska.

Ett mycket traditio-nellt men välgjort lageröl.

Svampfyllda bouchéerFör 4 personer

4 plattor fryst smördeg1 äggTill stuvningen:300 g vild, färsk svamp alt. 150 g konserverad blandsvamp1 liten gul lök1 1/2 msk smör2 dl grädde1 dl vatten1 tsk grönsaksbuljongpulver1 tsk konc. kycklingfond2-3 hela timjankvistar1 1/2 msk majsstärkelse + 1 1/2 msk vattensalt och pepparAtt äta till:blandade salladsbladpersilja

Vildsvinssragu med rötter och bärFör 4 personer

700 g vildsvinskarré eller vildsvinsstek1 gul lök1 tsk finhackad rosmarin1 tsk finhackad timjan2 msk finhackad persilja2 lagerblad1 påse rotfruktsblandning, ca 550 g2 dl madeira2 dl vatten1 msk konc. tomatpuré1 msk konc. kalvfond1 tsk soja1/2 msk majsstärkelse + 1 msk vatten4 msk lingonsmör och rapsoljasalt och pepparAtt äta till:helstekt potatislättkokt blomkål eller annan varm grönsakvinbärsgelé

1. Skär köttet i mindre långsmala bitar, cirka 2-3 centimeter på längden och 1 centime-ter på bredden. Skala och hacka den gula löken. Hacka rosmarin, timjan och persilja fint.

2. Bryn köttet i lika delar smör och rapsolja i gryta eller panna. Ta upp köttet med hålslev och lägg det i gryta eller kastrull. Det gäller att bli av med så mycket fett som möjligt för att skyn i ragun ska bli fin.

3. Bryn rotfruktsblandningen i samma fett som

köttet och lyft över det med hålslev till kött-grytan efter några minuter. Slå på vatten, vin och fond. Tillsätt rosmarin, timjan, persilja och lagerblad. Klicka i tomatpuré. Låt allt koka upp och sjuda sakta i 10-15 minuter eller till dess köttet är mört.

4. Red av ragun med majsstärkelse löst i vatten. Låt den sjuda några minuter till och smaka av med soja, salt och peppar. Strö över hela lingon före serveringen och bjud helstekt potatis, varm grönsak och gelé till.

1. Tina smördegen så pass att det går att ta ut ”kakor” med mått. Ta ut två runda kakor, cirka 7-8 centimeter i diameter, med mått ur varje smördegsplatta. Ta med ett mindre mått, cirka 5 centimeter i diameter, ut en mindre kaka i mitten på fyra av kakorna. Nu har du alltså 8 runda smördegskakor varav 4 har en mindre rund kaka uttagen i mitten.

2. Ta bort överflödig deg. Ta även bort den lilla runda kakan i mitten på 4 av kakorna. Vispa upp ett ägg och pensla kanten på de stora kakorna. ”Limma” dit de runda ringarna ovanpå så det bildas en form med kant av smördeg. Pensla ovansidan av bakverken med uppvispat ägg och grädda av i mitten av 225 graders ugn cirka 7-8 minuter. Smör-deg måste alltid sättas in i varm ugn, annars reser sig inte degen som den ska.

3. Ansa svampen och dela större i bitar. Skala och hacka den gula löken mycket fint. Fräs svamp och lök med smör i en kastrull. Späd med grädde och vatten. Tillsätt även grön-saksbuljongpulver, kycklingfond och hela timjankvistar. Koka upp och red med majs-stärkelse löst i vatten i omgångar till dess du har en fin stuvning. Låt stuvningen sjuda i 5 minuter. Smaka av med salt och peppar. Fiska upp och kasta timjankvistarna.

4. Värm bouchéerna i ugn någon minut om de hunnit svalna och fyll dem direkt före ser-vering med stuvning. Garnera med persilja eller färsk timjan och servera med blandade salladsblad.

Bouchéer är bakverk av smördeg som är goda att fylla med krämig blandsvampstuvning.


[ resor ]

I Kyoto möts starka traditioner och modern hight tech. Sevärdheterna är fler än de flesta hinner med. Allra helst om man vill vara med om höjdare som zenmeditation, teceremonier eller geishafester.TExT och foTo: JoHaN ÖbErG TT SPEKTRA

Tradition och trender möts i Kyoto

Bambukäppen kommer vinande och träffar axeln med en ljud-

lig smäll. Det låter otäckt, men slaget som munken Taiko Matsuyama utde-lar känns långt mindre än det ljudet antyder. Effekten är dock omedelbar - sträck på ryggen! Det gäller att ha bra hållning när man mediterar.

Vi är en grupp västerlänningar som samlats i arla morgonstund på Myo-shinji-temlet i Kyoto för en lektion i zenmeditation och en genuin zenbud-distisk frukost. Munkarna som lever här mediterar i timmar varje dag - vi testar inte ens en timme, våra ovana kroppar klarar inte mer.

Kyoto var Japans huvudstad från år 769 fram till att Tokyo tog över rol-len 1869. Många av de berömda tem-pel, trädgårdar och palats som lockar mängder av turister i dag byggdes för åtskilliga hundra år sedan och trots att de nästan alla byggts i trä har många överlevt både krig och bränder. Kyoto hörde till de få japanska storstäder som inte bombades till oigenkännlig-het under andra världskriget.

Templet Kiyomizu-dera, på en skogsklädd kulle strax öster om

Kyotos centrum, började byggas på 700-talet. Men de flesta av de världs-arvsklassade byggnader som vi nu ser uppfördes på 1600-talet. Vägen upp

till tempelområdet kantas av affärer med typiskt hantverk som målade sol-fjädrar i papp, trätofflor, handgjord keramik och kakor och godis med smak och konsistens som få svenskar skulle uppskatta. Däremot skulle nog de flesta, precis som japanerna själva, uppskatta alla utsökt vackra förpack-ningar. De är minst lika viktiga som innehållet. Här duger inte gratis re-klamomslagspapper och slarviga snö-ren.

Flera pagoder och tempel impo-nerar stort. Men bäst är ett un-

danskymt tempel som många missar - Tainai-meguri. Här får man leta sig runt i en kolsvart källarlabyrint, in i livmodern på en kvinnlig bodhisattva som ska ha förmåga att uppfylla alla ens önskningar. En av önskningarna blir definitivt att hitta ut igen, något alla brukar göra. Sen smakar en gräd-dig glass smaksatt med bittert grönt te fint.

Det blir lätt väl många tempel i en stad som har hundratals, varav åt-minstone 20 är lite av ”måsten”. Den berömda Gyllene paviljongen, Kin-kaku-Ji, får man bara inte missa, ett guldglänsande sagobygge omgivet av en vacker park och en sjö, perfekt handklippta tallar och sagolik mossa.

Inte långt därifrån ligger nästa su-perberömdhet - den mytomspunna stenträdgården på Ryoan-ji templet - ett zenbuddistiskt mästerverk där krattat grus blir hav och vackra stenar öar i ett litet mini-universum byggt för meditation och fria tankar.

Kontrasten kunde inte vara stör-re när vi efter Ryoan-ji kliver in

i en pachinkohall i Downtown, med alla varuhus, läckra trendmodeaffä-rer och den underbara fisk- och grön-saksmarknaden Nishiki. Pachinko är en japansk favorit och hålögda japa-ner sitter på långa rader framför blin-kande och extremt bullriga maskiner där stålkulor i tusental trillar ner och - om man har tur - ger fler stålkulor, tills man spelat bort sina pengar eller löst in spelkulorna i varukuponger.

På kvällen är det dags för nästa ex-tremkontrast - en helkväll i sällskap av geishor. I Kyoto lever geishatraditio-nerna starkare än någon annanstans i Japan. Här föredrar de dock att kallas för geiko, då geisha för många associe-ras med prostitution, något som ingen geiko skulle ägna sig åt. I stället dan-sar de och spelar stränginstrumentet koto, serverar öl och leker traditionella lekar med japanska affärsmän. Bara några få av dem tar emot ickejapan-ska gäster. Vår geiko, Kosen, har med sig en ung lärling - en maiko som he-ter Toschchika - denna kväll. Hon är bara 16 år och har valt bort ett nor-malt ungdomsliv för det långt striktare som krävs för att bli en geiko. ”Men jag håller kontakt med mina kompisar via sms”, säger hon och ler förläget. Så korsas åter det traditionella med det moderna i Kyoto.

Sushi hör till de givna japanska matfavoriterna. Munken Taiko Matsuyama i Myoshinji-temlets mintiuöst skötta trädgård.

Japanska skolbarn på besök vid Den gyllene paviljongen – en av Kyotos främsta sevärdheter.

1. Nijo-jo: En feodalherres utsökta palats från 1600-talet som nu är världsarv. Mest be-römt för det unika näktergalgol-vet, sinnrikt konstruerat för att ge i från sig ”fågelkvitter” när någon går på det - en feodal-herre visste aldrig när fiendens ninjakrigare skulle smyga sig på. www.city.kyoto.jp/bunshi/nijojo

2. Teceremoni: Flera hotell erbjuder traditionella tecere-

monier för sina gäster. En unik upplevelse, som är mer filosofi än tedrickande. Även om man inte förstår allt ger det en fasci-nerande inblick i det japanska.

3. Den Shishi: Ett av stans allra bästa sushiställen. Sitt vid bord eller ännu hellre vid disken så att ni ser när flinka kock-fingrar gör dem. Middag kostar runt 250 kronor, lunch finns för under 50 kronor. Adress: Ukyo-ku, Shijo-dori-Sai.

4. Kyoto International Manga Museum har en samling på över 300 000 mangaserier och visar både historisk utveck-ling och de senaste japanska serietrenderna. www.kyotomm.com/english/

5. Karako: Utsökt ramen-res-taurang. Ramen är en typ av nudlar. En stor skål från 50 kro-nor. Adress - Sakyo-ku, Okazaki Tokusei-cho 12-3.

5andraKyTo-Tips:


Tradition och trender möts i KyotoFakta/Kyoto resa ditFinnair flyger till Osaka varje dag via Helsingfors med kort transfertid. Flera andra alternativ finns, pris från 8 500 kronor t o r. Från flygplatsen i Osaka går direktbuss till Kyoto, www.okkbus.co.jp/eng, eller 50 procent dyrare flygtaxi, www.mk-group.co.jp/english/shuttle/index.html, som tar 3 500 yen (315 kronor).

boAtt bo på hotell kan vara allt från extremt dyrt på ett traditionellt ryokan eller något av stans mo-derna lyxhotell, som det charmiga Hyatt Regency, till överkomligt på något guesthouse. Räkna med minst 600 kronor för ett billigt rum och minst 2 000 kronor för ett riktigt bra.Kommunikationer: Tunnelbanan är smidig. Taxi är bekvämt och tar runt 100 kronor för 3-4 kilome-ter. Roligast är att cykla - uthyrare tar från 75 kronor/dag.

Valuta100 yen = 9 kronor. Obs! Utländska betalkort accepteras bara på stora internationella hotell och en del varuhus och det saknas nästan helt ut-tagsautomater där de fungerar. Växla hemma och ta med resecheckar eller kontanter.

PrisnivåKlart över svensk, även om rätt mycket, som enkla serveringar, är billigare.

Mat och dryckJapansk mat är unik och Kyoto är ett suveränt ställe att testa allt man kan tänka sig utöver själv-klarheter som sushi. Utöver japanskt finns det gott om västerländska och asiatiska ställen.

ShoppingAllt från en traditionell kimono (bara de fina be-gagnade är överkomliga prismässigt, nya kostar från 7 000 kronor upp till det tiodubbla) och mas-sor av lokalt hantverk till trendigt japanskt mode och de senaste elektronikprylarna.

KlimatSomrarna är heta och fuktiga, vår och höst svensksomrigt ljumma och vintrarna ofta kylslaget snöiga.

TuristsäsongHösten och våren är bäst.

resenärerKyoto är ett favoritresmål för japaner som flockas för att se körsbärsblommorna på våren och de röda höstlöven i oktober. Men hit kommer också många västerlänningar.

Invånare1,5 miljoner.

SpråkJapanska. Kunskaperna i engelska är obefintliga eller små.

VisumSvenska turister får 90-dagarsvisum gratis vid inresa.

Mer infowww.kyoto.travel, www.pref.kyoto.jp/visitkyoto/en/

S t i l l a h a v e t

J a p a n s k a h a v e t

TokyoJ A P A N

200 km

TT SPEKTRA/SGB

J AJ AJ AKyoto

Pachinkohall med hålögda spelare – ett gigantiskt japanskt fenomen. Det går att få vara med om en äkta geisha-fest, med dans och lekar.

Japanska skolbarn på besök vid Den gyllene paviljongen – en av Kyotos främsta sevärdheter.


[ MYSTISKA PERSONEN ]Nästan alla människor har hört

talas om Romarriket. Många kän-ner också till att Romarriket styrdes av en kejsare.

Den mest bekante är förmodligen Augustus, som var kejsare i Romar-riket vid tiden för Jesu födelse. De var ju genom hans påbud om att ”hela världen” skulle skattskriva sig, som Josef och Maria blev tvungna att resa till Betlehem.

Vår Profil var också romersk kejsare. Han hette Aelius och besteg tronen drygt 100 år efter Augustus död.

Aelius kom från Spanien. Han var född i staden Italica, som låg i närhe-ten av Sevilla. Han valde den militära banan. Eftersom hans familj förefaller ha haft goda kontakter kom han att göra en raketkarriär. Dessutom fick han se sig om i världen, med bland annat tjänstgöring i Germanien (Tyskland), Pannonien (Ungern), Dacia (Rumänien) och Syrien.

Det var inte lätt att bli romersk kej-sare. Tronbestigningen föregicks

oftast av våldsamma fraktionsstrider och ibland till och med av inbördes-krig.

I samband med vår Profils makttill-träde gick det dock förhållandevis lugnt till. Då blev bara en handfull senatorer dödade.

Aelius har fått ett mycket gott efter-mäle. Det beror säkert på att han vidtog en mängd mycket kloka åtgärder.

Vår Profil hade nått kejsartronen som militär. Trots det blev hans regeringstid

förhållandevis fredlig. Aelius lät bygga ut imperiets gränsskydd och försökte för det mesta nå en förhandlingslösning med sina fiender.

Vidare så lät han reformera skattevä-sendet. Det skedde bland annat genom en förbättrad kontroll av provinsgu-vernörerna, som alltid brukat roffa åt sig en oproportionerligt stor del av de skatter de drev in.

Aelius lät också förbättra domstols-väsendet. Han lät inrätta en Högsta domstol och såg till att imperiet fick ett förbättrat lagsystem.

Allt det här var naturligtvis väldigt trevligt och bra. Men Romarriket

hade många kejsare och en hel del av dem var mycket dugliga.

Därför hade vår Profil säkert bara blivit en i mängden, om det inte varit så att han beordrat uppförandet av ett stort byggnadsverk. Det skedde år 122 e Kr.

Vår Profil gillade att resa. Han reste gärna omkring och kontrollerade saker personligen.

År 121 begav han sig upp till gränsen mot Germanien (Tyskland). Därifrån fortsatte han över till Britannien. Där upptäckte Aelius att han hade ett problem. Det var de vilda pikterna som bodde längst uppe i norr och som inte ville inlemmas i hans rike.

Vid den här tiden fanns inte England. De så kallade ang-

lerna och saxarna hade ännu inte an-länt till ön. Skottland fanns inte heller. Landet i norr kallades Kaledonien och beboddes av en mängd olika folkslag.

Vår Profil insåg att han måste göra något för att skydda Britannien mot pikterna i Kaledonien. Han gav order om att man skulle uppföra en mur. Den lades på det smalaste stället man kunde hitta längst upp i norra Britannien.

Bygget påbörjades år 122. Muren byggdes av sten. Man startade i

öster, vid floden Tyne som mynnar ut i Nordsjön, och byggde västerut. Till sist nådde man fram till Bowness-on-Sol-way vid Irländska sjön.

Hela bygget tog sex år. Muren blev 117 km lång. Den var fem meter hög och hade en bredd som varierade mel-lan 1,8 – 3 meter.

Muren kompletterades med 16 borgar och en stor mängd mindre vakttorn. Borgarna kunde ha en besättning på 500 – 1 000 man, medan vakttornen bara bemannades av plutoner eller grupper.

De soldater som vaktade muren kom från så avlägsna delar av imperiet som

Spanien, Schweiz, Ung-

ern, Tyskland, Rumänien och till och med från Nordafrika. Många hade med sig sina familjer.

Muren drog också till sig en mängd hantverkare och köpmän. Det ledde till ett ekonomiskt uppsving för hela regionen.

Mot slutet av sitt liv blev vår Profil sjuk. Och år 138 dog han.

Men hans mur fanns kvar. Där fortsatte de romerska soldaterna sin vakthållning i över 200 år, ända fram till den ”Barbariska konspirationen” år 367. Då lyckades pikterna ta sig förbi muren, samtidigt som skottarna invade-rade den västra delen av Britannien och saxarna den östra.

År 399 gav romarna upp. Då drog de tillbaka sina sista styrkor från Britan-nien och vår Profils mur förlorade sin betydelse.

Men vår Profil är inte glömd. I vår tid har hans mur vaknat till liv igen som en av Englands största turistattraktioner.

Vem var han?

Mystiska personen är:��

Namn:��

Adress:��

Postadress:��

Vi�behöver�er�lösning�onsdag�eftermiddag�

NSD, 971 83 LuleåMärk�kuvertet�”Mystiska�personen”��De�två�först�öppnade�rätta�lösningarna��belönas�med�två�Trisslotter�var�

Förra veckans

Mystiska person

StanleyHette Henry i förnamn. Föddes som John Rowlands i Denbigh i Wales den 22 juni 1846. Världsberömd

upptäcktsresande. Dog i London den 10

maj 1904.

Förra�lördagens�vinnare:

SonjaLindforsHaparanda

GunnelHolmgren

Gällivare

[ BARN-KRYSSET ]Fyll�i�krysset�och�skicka�det�till�oss�så�vi�har�det�senast�onsdag�eftermid-dag�nästa�vecka�De�två�först�öppnade�rätta��lösningarna�belönas�med�en�ung-domsbok�från�Wahlströms�

Förra�lördagensvinnare�var:

Walter HanssonGunnarsbyn

Wilma Sannerström

Luleå

Namn:��

Adress:��

Postadress:��

Ålder:��

Skicka�kupongen�till

NSD, 971 83 LuleåMärk�kuvertet�”Barn-krysset”


[ ETT HUNDLIV ]

MUSIKVärldsstjärna

EN STADVästeuropeiskstad

NÖJELångsträcktunderhållare

SPORTFotbollshjälte

GEOGRAFIÄlv i Sverige

LANDSKAPEtt svensktlandskap

BOTANIKEn gruppnyttoväxter

ZOOLOGIEn hemlighetsfullfisk

POLITIKEn stormakts -politiker

FILMInternationellskådespelare

En gammal lärdomsstad meduniversitet grundat 1794 ochinrymt i det före detta kurfurstliga slottet. Fick 1949en mycket viktig roll i ett nybildat land.

Här finns Bundeshaus, därförbundsdagen huserade ochVilla Hammerschmidt, presi-dentens andra residens. Förstaresidenset är SchlossBellevue.

Belägen i Nordrhein-Westfa-len och har cirka 315 000 invånare. Här ligger Beethovens födelse- ochbarndomshus.

Ligger längsträckt utmedRhen, sydost om Köln.

Var Västtysklands huvudstad,men när Väst- och Östtysk-land återförenandes blev Berlin huvudstad.

Samarbetat med JenniferWarnes som tolkat hans låtarpå albumet Famous blue raincoat.

Har gjort albumet Death of aladies’ man och Recent song.

I augusti var han i Sverigeigen och uppträdde i Malmö,Stockholm och Göteborg. Senast han var här var 2008.

Hans Hallelujah har blivit ensuperhit med flera uttolkare.

Kanadensare som sjungermelankoliska låtar med djupröst.

Var musiklärare i filmen Denenskilde medborgaren.

Har spelat med i revyn Alltmöjligt och turnerat med Gladpack. Brorsan skriver detmesta av materialet.

I höst spelar han tillsammansmed herrarna Rippe, Fritzelloch Agnred med i revyn i Hagmans konditori.

Har spelat Farbror Frej, medde roliga lektipsen på vers.

Tillsammans med brodernClaes och Kerstin Granlund enav medlemmarna iGalenskap arna.

Var med i VM-laget 1994men spelade sparsamt. Gjorde dock ett solomål ibronsmatchen mot Bulgarien.

I Feyenoord gick det väl inteså väldigt bra. Proffskarriärentog fart först när han kom tillSkottland och Celtic

Där satte han rekord med 53mål på 50 fotbollsmatcheroch blev ett år bäste målgöra-ren i Europa.

Numera är han tränare förLandskrona, men har spelatför storklubbarna Barcelonaoch Manchester United.

Avslutade karriären i Helsing-borg. Hade långa dreadlocksinnan han klippte sig.

Kraftverk har byggts blandannat vid Norränge och Bergvik.

Rinner upp söder om Helags-fjället vid norska gränsen.

Den viktigaste bifloden ärVoxnan som mynnar i huvud -floden strax söder om Bollnäs.

Viktiga orter vid älven är Hedeoch Ljusdal.

Mynnar i Bottenviken söderom Söderhamn.

Landskapet genomkorsas avrullstensåsar såsom Bade -lundaåsen.

Större delen av landskapeträknas till Bergslagen. Järnhanteringen har satt sinprägel på näringslivet.

Genom landskapet rinner Kolbäcksån medStrömsholmskanal.

Några av landskapets städerär Fagersta och Köping.

Västerås är residensstad i länet med samma namn.

En grupp köksväxter medmycket växlande beskaffen-het. Den gröna broccolin är enitaliensk sort vars löst byggdablomställning äts.

En sort har fått namn efterBelgiens huvudstad och växermed små huvuden på en långstjälk.

Krus-..., även kallad grön-...,har fina utåtriktade blad medkrusad kant.

På blom-.... äts den uppsvälldablomställningen, medan manhos ...-rabbin äter den upp-svällda stambasen.

Hos vit-... och röd...-sorten ätsdäremot bladen.

Lär ska finnas i Möckeln. Kräver varma somrar för attleka; vattnet måste varaminst 22 grader varmt.

3,6 meter var den fisk sommättes upp i Eskilstuna 1871och får anses vara den störstai Sverige.

Långtsträckt med stor, bredmun, mycket liten ryggfenaoch en lång analfena.

Vår största insjöfisk. Har samma namn som en fjäril som är ger sig på vårakläder.

Född 1937 i Prag i dåvarandeTjeckoslovakien. Vid nazister-nas ockupation flydde familjen till London och komtill USA 1948. Pappa JosefKorbel var pianolärare.

Född 1937. Började engagerasig politiskt inom demokra-terna på 70-talet och utsågs1993 till FN-ambassadör.Hade samma post som nu Hillary Clinton har.

Fick gå från sin uppmärksam-made ministerpost och ersat-tes av Colin Powell när George W Bush tillträdde sompresident 2001.

Fick sina största uppdrag avden demokratiske presiden-ten Bill Clinton. Har sagt ”Detfinns en särskild plats i helve-tet för kvinnor som inte hjälper varandra”.

1997 blev hon USA:s förstakvinnliga utrikesminister.

Slog igenom som Abba-fan i Muriels bröllop. Även fram-gångsrik sångerska i hem -landet med bandet Finish.

Blev nominerad till en Oscarför sin roll mot Bruce Willis i Sjätte sinnet om ett barnsom har kontakt med dedöda.

Spelade mamma till den lillaflicka som ställde upp i enskönhetstävling för barn i densatiriska och OscarsbelönadeLittle miss Sunshine.

I filmen I hennes skor, spelarCameron Diaz henne odrägli-ga syster.

Ensamstående och ledsenmamma till pojken i filmenOm en pojke, med HughGrant.

HÄR ÄR DE RÄTTA SVAREN: EN STAD – Bonn, MUSIK – Leonard Cohen, NÖJE – Anders Eriksson, SPORT – Henrik Larsson, GEOGRAFI – Ljusnan, LANDSKAP – Västmanland, BOTANIK – Kål,ZOOLOGI – Mal, POLITIK – Madeleine Albright, FILM – Toni Collette.

[ FRÅGELEKEN ]


[ LöRDAGSKRYSS 2 ][ LöRDAGSKRYSS 1 ]Förra lördagens

vinnare var:

AxelNilsson

Luleå

Ann-Charlotte JohansenJokkmokk

Vi vill ha er lösning senast onsdag eftermiddag.

NSD, 971 83 Luleå.Märk kuvertet lördagskryss 1. Två vinnare belönas med två trisslotter var.

Namn: ......................................................................................................

Adress: .....................................................................................................

Postnr:............................ Ort:....................................................................

Förra lördagens vinnare var:

AlvaStoltz

Överkalix

EllenErikssonRisögrund



Namn: ......................................................................................................

Adress: .....................................................................................................

Postnr:............................ Ort:....................................................................


[ LöRDAGSKRYSS 2 ][ LöRDAGSKRYSS 1 ]Förra lördagens

vinnare var:

AxelNilsson

Luleå

Ann-Charlotte JohansenJokkmokk



Namn: ......................................................................................................

Adress: .....................................................................................................

Postnr:............................ Ort:....................................................................

Förra lördagens vinnare var:

AlvaStoltz

Överkalix

EllenErikssonRisögrund



Namn: ......................................................................................................

Adress: .....................................................................................................

Postnr:............................ Ort:....................................................................

[ BILDEN ]REDAKTIONEN I LULEÅ 0920-263 000 FAX 0920-263 039 E-POST [email protected]

WWW.NSD.SE

Luftrum av KURT ENGSTRÖM

The

Mir

rorc

ube

(Sp

egel

kub

en) ä

r ri

tad

av

Tham

& V

ideg

ård

Ark

itek

ter,

Mar

tin

Vid

egår

d o

ch B

olle

Tha

m. M

edar

kite

kter

: And

reas

Hel

ges

son

och

Julia

Gud

iel.

Stom

men

är

en r

am i

alum

iniu

m r

unt

träd

stam

men

, och

väg

gar

na ä

r kl

ädd

a i r

efle

kter

and

e g

las.

Fö

r at

t fö

rhin

dra

att

fåg

lar

flyg

er in

i vä

gg

arna

har

en

infr

aröd

film

, osy

nlig

för

ett

män

sklig

t ög

a m

en s

ynlig

t fö

r få

gel

ns,

lag

ts in

i g

lase

t.

nsd helg 25-9 2010

Documents