N:r 33. Stockholm den 18 Augusti 1910. 3:e arg.

Prenumerationspris: I Redaktion : ( Redaktor o. ansvarig utgifvare: 1 Expedition . 1 Annonspris :

. . Nordiska skolmotet i Stockholm

'Ii sr. . kr. 4: 50 '/Y ar. . kr. 2: 50 V4 ,, . . ,, 3: 50 1 '14 ,, . . i i I : 15

Prenumeration sker saval i landsorten som I Stockholm 3 narmaste postanstalt eller bok- handel.

. . . . 9-12 augusti 1910.

" v i ma arbeta pa att gora det ljust for barnen", ytkade en talare vid det nyligen hillna Nor- diska skolmotet. Det var denna adla tanke, som prag- lade motets foredrag och ofverlaggningar, det var langtan efter att battre kunna a r m a for de sma, att kunna dana dem till goda, dugliga och lyckliga man- niskor, som tydligen formarktes hos alla dessa som lyssnade, ej trottnade att lyssna till de manga allvar- liga, tandande och varmande ord, som gjorde detta mote sa rikt och s8 gifvande.

Fran nar och fjarran, fran de fyra nordiska lan- derna hade ofver 7,000 larare och lararinnor samlats, och pa grund af det stora antalet och de manga fra- gor, .som inlamnats, maste man taga fyra lokaler och afven fyra dagar i ansprak. I Blasieholmskyrkan holls under forsta motesdagen ett intressant foredrag af prof. FAS von Schkele om den nutida pedagogiken. Efter en jamforelse mellan den gamla och den moder-. na, mera praktiska pedagogiken, hvilken senare ar stodd pa erfarenhet och ron och som sakerligen har framtiden for sig, uttryckte talaren den vissa forhopp- ningen, att da man nasta gang samlas till ett nor- diskt mote man d% skall kunna konstatera stora fram- steg pa detta omrade. Det ar skolans mal att gora de unga dugliga for lifvet, och pa grund haraf maste undervisningen blifva naturligare, xera askadlig och

---- . --

Mastersamuelsgatan 51, en tr.

Telefoner: ' niin. tji 53. is- 122 85.

- - - - - -

verklighetstrogen. GenomfCSrandet af en sadan praktisk ' pedagogik kommer dock att medfora stora forand- ringar i larareutbildningen. I fraga om sadan larare- utbildning framholl en norsk talare, skolbestyrer Aas,. i' sitt foredrag, Nordens skolvik:n, att Sverige, jamfordt' med Norge och Danmark, intager en o_"rerll'.gsen stand- punkt och att vart land har den ledande platsen, da det ar fraga om karens ekonomiska och sociala stall- ning, det hogre undervisningsvasendets ordnande m. m.

Men att skolan i sitt arbete att fostra dugliga man- niskor ej matte, sasom utvecklingen hittills pekat, tran- ga hemmet &t siclan framholls i ett foredrag af, S. Muldal, Kristiania. Vi kunna icke, sade inledaren, med lugn ase, att hemmet, som for Nordens folk all- tid spelat sa stor roll, sjunker i betydelse for ungdo- men. Man maste darfor upptaga ett konsekvent och malmedvetet arbete for att fa hemmen med. Hemmet bor intresseras och goras medansvarigt i skolarbetet, och det mest praktiska medlet vore darvid inrattandet af klass for al dra moten,^. dar saval undervisningen som afven. andra fostringsfrhgor behandlades. Under dis- kussionen framholls dessutom nodvandigheten af att foraldrarna finge storre inflytande pa skolans angela- genheter och att. man late foraldrarna se att , lararen ar hemmets basta vin. Detta skiille helt sakert oka foraldrarnas intresse for skolan.

E L L E N K LE MAN. Mottagningstid : kl. 11-12. - I - Utgifningstid hvarje torsdag. Sthlm 1910, F. Englunds BoMr.

och Annonskontor: Mastersamuelsgatan 51, en tr. -

15 Ore per mm. Enkel spaltbredd 50 mm.

Marginalannons under texten 15 mm:s hojd per g3ng 10: -.

Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.

Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 olo, 20 ggr 20:/o1 50 gr 25 010. Annons bor vara%larnnad

senast mandag f. m. '

370 D A G N Y ' -- -

p- -- -. -- . -- - -. . . - - -. . --

. . Ej endast :hemmet4 hjalp bor tagas -i ansprak i der, Skara, och minga och rika vor0 de s~~npunkicir skolans -1 fostrande verksamhet, afveii barnen sjalfva. hon darunder framlade. Detta. var .innehallet i ett foodrag af rektor ' ~ a a v o "Vi sta for narvarande midt -uppe i en oinhvalf- wiikkuhen. i Helsin.gfors om Sjalfdisciplin i skolan. ning i fraga om lasningel1 i skolanfl, yttracle bl. hi. Forelasaren -erinrade ' i sitt foredrag om d& epok- a., >'i det de gamla torra, for barnen nastan obeg-iplig;~ gorande 'betydelsen af E. W. Foesters bok ."Schuk lasebockerna nu utbytas mot nya pdagogiskt-piia12 urid Charaiiter" och framholl nodvandigheleii af att lasebocker. Verkan borjar afven visa sig, Varii skol- d a in @'nya banor vid af skolans barn visa verklig lashunger, och denna miste skolan disciplin. Reformen bor i synnerhet g2 ut pa att stilla ett godt bibliotek for att hindra att hanie: ungdomens -samverkan vid skoldisciplinens uppratt- pa annat hall forskaffar sig mindre god eller sviir. haltande 'i allt hogre grad tages i ansprak. Vid fin- smalt Iasning. Till &olbiblioteket bor ej hora hot- ska .bnormalgyrnfiasium i Helsingfors hade man. gjort kef, som sta ofver barllets intellektuella iiiv& i>eii forsok att tillampa det amerikanska "selfgovernmentsn- storsta svarigheten i; detta som i allt anilat ar iiattir-. systemet, ' och. de erfarenheter man har af dessa an- ligbis pnningfragan, man maste harvidlag klintla t ; ~ ordningar . aro ofverhufvud af gladjande art. ett verksamt bistand fran Sveriges kvinnor geiiom bi-

Skolans uppgift ar att fostra sunda, och friska man- drag fran hemmets boksamlingar. Om biblioteksfrii- niskor. Man hade ocksa under motesdagarna till be- gan finge en tillfredsstallande losning, yttradc fru Ve- handling upptagit flera sadana fragor, sisom t. ex. lander, s2 skulle .ungdomens kultursfar betydligt vid- "Andningsgymnastik som basis for .lungornas och ros- gas." Till slut preciserade tal. sitt anforande i ett rc- tens hygien", "Gymnastik och friluftslekar", "Nutidens solutionsforslag, hvari uttalades Onskvardheten af fr% skoleliv och folkehelse", "Hogre laroanstalters for- gans snara losning och som det narmaste stegel h a r laggande pa 'landsbygden", m. m. Den forsta af des- ' till anordnandet af sarskilda kurser vid semitiarima sa fragor belystes af 'fru Ingrid Samzelius~Lejdstro,m ' i biblioteksvard och afven liknande kurser i laiidsbyg- dels genom ett foredrag dels ock genom en demon- stration med bitrade af fyra elever. Synnerligen var- fulla rad och anvisningar gafvos vid bada dessa till- fallen. Manga synder begas, sade talarinnan, mot en sund andning. Barnen andas allmant. genom mun- nen och en andring till nasandning 'maste ske, dock med stor forsiktighet. Kunskap om sadan andning bor tidigt inplantas hos barnen. Den enda muskel

den for i tjanst varande larare och lararinnor. I den man det ar mojligt bora afven barnen fh

kannedom om andra landers kultur, synnerligen graiin- landernas, som med var egen ar nara beslalitad. For detta andamal lampar sig lasning af grannlanderitas litteratur, hvilken lasning ej medfor nagra naniiiviircla svarigheter. Detta framholl froken Ida Falbe Hallseii i ett intressant foredrag.

som bor arbeta ar mellangardet. Andningsgymnastik Utrymmet forbjuder oss att i dag illga i friska'luften ar lifselexir, som ingenting kostar. pa detsamma, vi aterkomma ned ett refmt i iiasin

Efter inledningsanforandet vidtog liflig diskussion, veckas nummer. (Detsamma galler on1 skoii1ispr':tor och ' uttalade darefter motet sin onskan, att 'eleverna vid rikets samtliga seminarier matte erhalla en ratio- nell undervisning i andnings- och talgymnastik, pa det de matte -lara sig ratt behandla och varda dels sina egna, dels sina blifvande larjungars rostorgan. ' Att kunna datla barnen for det praktiska lifvet upptog en del af onsdagens och torsdagens forhand- lingar. Pa onsdagen inleddes namligen fragan om "Huslig ekonomi i skolan och vid seminarierna" af folkskolelararinnan' Helga Helgesen, Kristiania, och skolkoksinspektrisen Kerstin Hesselgren, . och pa tors- dageii holl ofverlararen Alfred Dahlin ett inlednings- anfoi-ande om folkskolan och yrkesundervisningen samt folkskollararen Gustaf ' Lind foredrag ofver amnet "uppfostran till sparsamhet". Bada dessa sistnamnda

. foredrag ahordes af konungen. Att lararekarin mera an forut vaknat till insikt

om, att hvad folkskolebarnen ' under sin skoltid inham- tat endast ar af grundlaggande art och att de darfor maste hjalpas till att sjalfva bygga vidare, att pa egen hand inhamta hvad skolan ej hunnit med, det visade det lif1iga intresse, hvarmed sadana fragor som t. ex. "Folkets lasning" och "Sko1bib;liotek" ;omfattades.

Woldikes har nedan omnamnda .foredrag smt frokcii Marie Louise Gagners fortraffliga foredrag i biograf- fragan .)

Skolan och 'det sexuella sporsmalet iore~om Pi;! behandling under den tredje rnotesdagen. Af de al;- varliga och varma ord, som harunder yttrades a1 si. val inledaren, skolinspektor U. Woldike, Frcderiksherg som af flera andra motesdeltagare, framgick tyclfigt att denna fraga omfattades med varmaste intresse.

Sista rnotesdagen samlades stora skaror iil: SVCIF* ska teatern for att hora. froken Anna Wliitlccks Fort- drag ofver amnet: Social undervisning.

Talarinnan framholl att statens hufvuduppgift ar att skaffa sina medlemmar til!falle att utveckla sig till goda medborgare. Rostratt i okunniga och arisvars- losa hander ar en direkt fara for stateii, det giller alltsa att fostra folket till kunskap om dess mcdbor- gerliga rattigheter och skyldigheter, men - och lika viktigt - att ingifva dem en sann medborgarantle. Redan i folkskolan kan borjan goras h3rrnec1 om uii- dervisningen ledes genom enkla och otvungiia saiiital. I hogsta klassen kunde en mindre larobok niiviutlas. Men hela tiden maste fasthallas sisom det viktigask

Den sistnamnda fragan inleddes af fru Jenny Velan- bibringandet af medborgarsinne. - - -- - -p. -- - - . - - - - - . . - - - .- -- - . -. - -- -

J uvel- Guld- 8r Emaljarbeten ~ 0 4 4 4 4 4 4 4 ~ 4 4 0 4 6 ~ 4 8 6 ~ 4 4 + 4 4 + 4 4 0 4 4 0 9 0 0 4 4 4 4 4 4 4 4 + 4 ~ Q 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 Aberopa alltid annonserna f DAVID ANDERSEN Comp. : +

Hofjuvelerare. e i Dagny . : 4 F r e d s g a t a n 4,

Vill man; slutade. tal., .bekampi -$Art samhalles ba- da storsta fiender, klassegoismen och klasshatet; maste .man bibringa .ungdomen. kunskap om vart fadernes- lands instit.utioner, om medborgarratt och. medborgar- ansvar; Harfortitan ,kan. e intet kultursamhalle. besta.

Sedan ordforanden hartill fogat nagra instamnjande o rd afslutades motet ' med afsjungandet af "Du gamla, du fria". . .

Sa hade pa de olika moteslokalerna ofverlagg iiingarna blifvit. afslutade, och hade iiog flertalet en tacksam kansla af att de genom detta mote blifvit ri- kare, att de kommit. narmare: det mal, hvarom de un- . . der motesdagarna sjungit:' '. . '

. ,

"Vi ej oss samman slutit. . . . for glammets korta stund,

. . men framtids allvar gjutit sitt lif i vart forbund: att andens skatter soka,

' att ljus for lifvet fa, att folkets fromma oka1 - det a r till det vi tra."

Svenska hems nya lokaler. et ar nu i det narniaste fem' ar sedan Kvinnornas D' Andelsforening Svenska Hem i to ck ho im oppnade

sin forsta forsaljningslokal. D& var bra nog trangt i den af ' tre sma rum bestaende ' b o d y vid ~akobsber~s- gatan, och utrymmet bakom, kallare, uppackn;ingslokaler 111. m.; var mycket begransadt. Men man tankte, klokt nog, att .man skulle b'6rja helt forstandigt, tills man Pick se huru foretaget skulle vaxa ut.

, Och det har vaxt ut, som bekant. 'Andels- och rorel- sekapital, vinstutdelning, uppkop och daraf foljande expe- dieringsarhete, allt har stigit ar fran ar. Filialer ha upp- rattats vid Karlbergsvagen och Scheelegatan, en lagerde- p6t pa- Ostermalm, och p& soder ar annii en filial un- der imedning. Men under all denna vaxande och vi+ gade verksamhet kom naturligt. nog . den dag, , da den gamle la hufvubaffafa- icke langre kunde bibehalla?. For en vecka sedan .flyttade .ocksa Svenska Heni in i en ny, rym- lig lokal Mastersamuelsgatan 3.

9 .

Det ar en gladje att under forest&ndarinnans, froken Ina Almen, sakkunniga ledning f A iiispektera de nyiii- redda, .praktiska och vackra lokaliteterna, fa titta in i "kok9) och. uppackningsrum, kallare och forvaringsrum. Ofver allt rymligt, luftigt och valinredt, sa det kan froj- da- hvarje sann husmors hjarta. ..

Af den gamla inreclningen har sa godt som allt kun- nat tillvaratagas, och de .helt nya utseende, hvitlackerade skapen, ladorna och "backarna" aro t21 stor del degam- la, i ny utstyrsel. Och forbattrade. med alla upptankliga praktiska arrangemanger. Skjutdorrar, som ljudlost glida at sidan, lock, som fonvinna i vaggen, nar de lyftas upp,

,sluttande hyllor, som ta halften sa mycket plats som de . . . .

ho.risontala; m... m.,. m... h: . , ' , ' ! . . 1. . '.

Uppfor en hvilackerad vindeltrappa kommer man till ')galleriet'', hvarifran . man kan se ned i. forsaljn-ings- lokalen och dar man kan. sla. sig- ned och studera hvar-

. jehanda . kooperativ litteratur, - d. v.. s., anm'. finnes dar ingen, men den kommer, och den trefliga bokhyllan, den lilla soffan, bordet och stolarna ge redan ett intryck af ett blifvande angenamt litet bibliotekshorn. Vid sidan haraf ligger frukostrummet, dar personalen tva .ganger om dagen bjudes p'a kaffe och dar den afven genom sar- skild ofverenskornmelse kan . fa va,rm frukost. Middagen, till hvilken anslas l '/z .timmes .ledighet, intages daremot .ej i. lokalen. .

.Men vi. ga ned igen, taga oss en . titt in i upp- packningsrummet,. dar just en sandning gronsaker be- handlas, . beutndra "koket" med1 dess praktiskt tillvaratag- na utrymmen,. gora ett besok i det trefliga kontorsrum- met och froken Almens privata lilla skrifrum, och sa be- ge. vi oss ned i kallrarna. Det elektriska ljuset kommer bra till pass i trappam vindning men val nere i kal!a- ren blir det ofverflodigt. Ur. stora. fonsterlufter kommer dagern. in, och desamma* lamna. afveri. en bekvam ned- fartsvag, per applicerad "glidranna?', for kaffebalar, mjol- sackar och annat.. tungt gods. Och dar ligg? de ocksa i hoga staplar, de stora sackarna svenskt .mjol och hol- landskt kaffe. och risgryn (de, senare varorna inkopta i parti pa. borsen i Amsterdam, genom Kooperativa Han- delskammaren). m. m.; - m. m. I : aggkallaren- sta . stora kar med inlagda. agg, och i ostkallaren ligga de miinga olika ostarna pa sina hyllor - och vanta p% att bli vanda.enl gang i veckan. Det ar otroligt mycket att fanka pa och skota i en dylik aifar, som cle flesta manniskor ej ha en aning om.

I ; konservkallaren sta de utlandska konservburkarna . i .rader, de., svenska annu sa lange i fatal, ett forhallan- de, soni annars.. .icke ar det vanliga men som beror pa att man med stort forutseende ,ordnat inkopen sa, att lagret vid flyttningen till den nya .lokalen var det. minsta mojliga. . . .

Var sista inspektion kom att blifva ett afprofvanclc .af lingonsaft, .ett forsok. att pa ett qytt satt tillvarataga vara harliga lingon. Svenska Hem. kommer . att gora stora experiment . i denna vag, ett kapi!al . pa .1,300 kr. finnes redan sasom garan!i for eventuella, ej. bestridbara kostnader, och man kommer att begagna sig af alla re- dan vuiina erjarenheter vid bar- och fruktberedningar for a!t af lingon soka framstalla en god och valsmakande rna!.tidsdryck. Ej hvad man i dagligt tal kallar saft, utari al jast dryck, som darigenom blir lattare och smakliga- re. Den saft vi bjodos pa lofvade godt for det .nya for- soket.

Och nu, nar .vi tagit Dagnys las,arinnor med pa ron- den genom Svenska Hems lokaler, ha de nog samma kansla som vi sjalfva: aii: man ar stolt ofver den utveck- ling kvinnornas egen kooperativa 'affar har tagit.

Elpis.

372 -- D A G N Y -- .-. - -- . .

Hvem ar mordaren? "T 111 lifstids straffarbete domde Solvesborgs radhus- . ratt ' den 8 dennes en 20-arig flicka, Ellen Olsson fran Esphult, som harforleden d'odat sitt barn genom att kasta det i sjon.

Flickan .var vid brottets begaende utom sig af for- tviflan ofver att sta ofvergifven af barnets iader, utan existensmed&l samt utvisad af sina anhoriga.',

Ja sa lyder den notis som nyligen gatt igenom den svenska pressen. Tusentals man och kvinnor ha last och redan glomt detta lilla drag ur "domstols- och polisaren- denas" samltida historia. Vi, som icke aro j.ur?diskt bil- dade, ' ha kanske mer eller 'mindre bittert, men flyktigt, undrat, om en kvinna, som mordat sitt barn, anses vad- lig for den allmanna sakerheten och om det ar darfor, som Ellen Olsson skall berofvas friheten for det atersta- ende af sitt lif. Kanske ha vi fragat oss, om syftet med det adomda straflet ar att "afskracka" andra modrar fran att taga lifvet af sina barn eller om meningen ar, att den tjuguariga barnamorderskan skall "aterupprattas" "genom lifstids straffarbete? Men, hur skulle vi kunna ha tid till mer an nagra hastiga reflexioner, en liten of- vergaende slustkansla? Hvad har egentligen handt? Na- got mycket vanligt, blolt en gammal historia, som upp- repar sig i tusende variationer, om och om igen. Hur skulle en okand kvinnas helt vanliga ode kunna astad- koinma ens en krusning pa den allmanna opinionens strom? Ah nej, mera betydande, mera sensationellt maste dagshandelsernas upphof vara for att vi skulle kunna off- ra dem vart djupare intresse, vara starkare tankar och kanslor! Och just nu aro vi ju samt och synner3gen i den lyckliga situationen att atminstone privat f5 dra blankt i den adelt flammande strid for idealen, som utkampas af andens stridsman i . var tid. Kanske rent af att vi slass med vara basta vanner for Strindbergs 'skull! Ja, nog offra vi oss for ideerna! Och vart intresse kan icke racka till folr den obetydliga barnamorderskan Ellen Ols- son.

Men tank om vi skulle fa veta, att det icke ar Ellen Olsson som mordat barnet! Tank om vi skulle fa veta, att det ar samhallets mest betrodda, mest maktiga och dugande medlemmar, som ingatt en sammansvarjning for att morda barnet, och att de andra, som icke aro s&sar- skildt betrodda eller maktiga och framstaende, vetat af sammansvarjningen och latit brottet ske utaii att rora ett finger for att hindra ogarningen. Om detta skulle vara samt, ar historien da tillrackligt sensationell for att vi skulle bry oss om den?

D e t a r s a n n t. Det ar icke den stackars fattiga, ofvergifna, utvisade tjuguariga flickan, som ar sitt barns mordare. Nej, det ar alla vi, som aro mikdarna, vi, de s. k. oforvitliga samhallsmedlemmarna, bade i det forflutna och det nuvarande - manliga samhallsbyggare och kvinnor med det beprisade indirekta inflytandet(?), hvilka skapat eller tolererat, och alltjamt tolerera, lagar, forhallanden och askadningar, som i sin granslosa grym-

het och orattfardighet under mlinga generationer drifvit kvinna efter kvinna till mord och sjalfniord.

D a r f o r att manskliga krafter icke racka till for att bara den borda, under hvilken mangen fattig, ogift mo- der dignar, en fyrfaldig borda: det fysiska moderskapcts borda, ofvergifvenhetens borda, bordan af att forsorja t v a pa en lon, som illa racker for e n - vara barnafotsorja- re pa k v i n n l i g arbetsfortjanst, och sist m m icke niinst den s. k. skammens, klandrets, hanets borda.

Den enklaste, naturligaste rattvisas fordringar at., ati om vi tillata oss doma ofver forhailanden mariiiiskor emellan, sa bora vi lagga det drygaste ansvaret, det bitt- raste klandret - o m det nodvandigtvis skall klandras - pa den af parterna, som med ringa risk for sig sjalf satter den andras hela valfard pa spel. Ja, den regeln folja vi i allmanhet, men, skall den ogifte faderns skuld vagas mot den ogifta moderns, d 2 tillampas den motsatta grundsatsen, och - fjaderlatt blir h a n s ' felsteg" mot h d n n e s, hon, som vagat allt och oftast ferlorar allt. Aldrig har val dubbelmoralens grymt omoraliska syn pit forhallandet mellan man och kvinna, med en skuldfor- delning, som i skarande belysning tecknar sig mot kval- fyllda kvinnoodens morka bakgrund, funnit ett mera gro- teskt cyniskt uttryck, an da fru friherrinnan Annie Aker- hjelm i en af sina romaner later hjalten, som bicie a r "riktig manniska" och till p& kopet riktig grefve, nlveck- la foljande for bokens forfattarinna fullt karakteriserande teori:

"Kvinnan, mitt barn, reder sig alltid. Lat aldrig nagra forryckta federationsfruntimmer inbilla dig annat. Af allt hvad jag har sett i lifvet - och jag h a r sstt elt del - har jag funnit, att kvinnan alltid ar dcn vinnandc i spelet. Ty alla kvinnor, med hvilka ofver hufvud ta- get e:t forh5llande kan komma i fraga, ha vanipyrblod i sig; det ar det samma on1 de aro fran gatan eller sa- longen. De slappa aldrig sitt offer, forran de sugit sista musten ur honom. I forra fallet naturligtvis mest cko- norniskt, i senare mest andligt. Aldrig, om iritc viii. Herre sarskildt haller sin skyddatide hand ofver det arma notet."

"Gud bevare oss for vara vanner", kunna sai~iierligen anhangarna af den "gamla kvinnlighetenj9 cm de ofver- hufviid aro reflektionsrnassiga utropa, d% de lysstia till dylika forsvar for den starkares ratt gent emot den svaga- re, till advokatyr for askadningar, som i sina iiicst h u - tala konsekvenser leda till den ogifta moderus via dolo- rosa mot det mest naturvidriga af alla brott.

Djupast sedt ha vi alla, kvinnor som inar^, skiihi i hvad som ar. Men oskiljbart fran makten ar arisvmt. Och med full ratt kunna vi kvinnor vanda oss till dc i samhallet allenastyrande mannen med dea frigaii : i I ~ i r hafven I styrt och stallt for oss, de orepresenterade, att annu i detta nu fallet Ellen Olsson ar - icke ett inonstru- ost, abnormt, enstaka fall utan ett, sa att saga, riat~irligt resultat ur vissa allmant forekommande, sanihiillcliga fii- restallningar och former, da icke enskild barnifiarti~lict racker en fralsande hand i noden?

Vi protestera mot den "rattvisa" som skipats vid Solvesborgs radhusratt den 8 augusti 1910! Vi iortl~a en

mindre bristfallig rattfardighet an den, som talar ur de det sasom en plikt och en bjudande ratt att satta in alla lagar samhallsforhallanden som krossa de krafter pa att i detta afseende drifva igenom kvinnornas

in tressen. . . bland oss, fattiga,' ensamma unga modrar och deras barn! Kan det icke vara pa tid att vi f A medbe- stammanderatt i det samhalle, af hvars grymheter vi lida lika mycket som I?, - Antingen nu professor Reuterskiold har fardig .sin utredning om .nativiteten i frammande lan- der eller icke! . . . . . A. I(.

. , . Y - .

, < . .

I Kvinnoarbete.. . .och . . - . stats- . . , ..finanser. . . . .

S ista numret af ' ~ i e - F r a y e n b i w e g u n g i n k - haller- b!. a. en intressant uppsats af ~ l b . ' Jacoby om det' kvinnliga yrkesirbetets inflytande pa statens ' in- komster. Han papekar har; ' .att Tysklands man itke skulle vara. i.. stand att ensamma prestera den arbetskvantitet, som nu astadk6mmes inom naringslifvet, eller ..att. erlagga en lika hog total skattesumma som den nuvarande. Det-

, la sitt pastaende belyser Ohan med foljande siffror. Ar 1907 uppgick* den mantiga -befolkningen i riket, gubbar, barn. och andra arbet~odu'~1i~a inbegripna, till 31,254,429 personer. ~r'anraknas endast en tredjedel, invalider,' ald- ringar o. d., beloper sig totalsumman arbetsdugliga till omkring 20 miljoner. Men- samka ar sysselsatte forvarfs- lifvet nara 27' miljoner manniskor. En fbrlust af unge- k r 7.miljoier arbetskrafter skulle saledes uppsta, om ej kvinnorha vore med. Antagandet att 'den utom hemmet syss&atta kvinnan berofvar mannen forsorjningsmojlig- heten ar alltsa bevisligen vilseledande; Det. finns helt en- kelt inte sa mycket manlig arbetskraft, soxn yrkeslifva be- hofver.

' Om man vidare blott 'antar en genomsnittsinkomst af 600 Mk. for de 9 g miljonerna sjalfforsorjande .kvin-

.nor, k'ornmer man dock till en totalinkomst af niet an 5 miljoner Mk. De'tta ar en siffra, som betyder nagot for statsfinanserna, afven om mariga kvinnor tyvarr annu. sta under skattegransen.

Men afven de indirekta skatterna mast& kraftigt pLi- verkas genom 'konsumtion&s' h6jande 'tack vare den oka- de ' kbpkraft, Som tillfores ' naringslivet Af de sjalfforsor- jande kvinnorna.

. . -- --

. .

Kvinnliga. ofverlarare. A f de olika fackmoten, om man sa far uttrycka sig, som under d m stora skolmotesveckan i Stockhdm anordnades af skilda foreningar, torde Sveriges Folkskole- lararinnefo~bunds diskussionsmote om kvinnliga oherlara- re' varit ett af de betydelsefullare. Denna fraga, hvars

-losning ar af storsta' vikt for ,hela Sveriges lararin- nekar, har pa sista tiden forts fram till att blifva bran- nande aktuell. Dagnys lasare ha redan i borjan af som- maren genom froken Anna Ljungbergs tvanne fortraff- liga artiklar i Dagny (N:ris 22 ,och 24) . haft tillfalle att taga kannedom om .fr!igans lage samt kunnat satta sig in i de synpunkter, hvilka verka bestammande for att man har hos oss inom ' ledande lararinnekretsar kanner

Det 'inledningsforedfag soni froken Anna Ljungberg holl vid det' sistlidne fredag i Stockholm anordnade mo- tet, baserades ocksa i hufvudsak p2 de i Dagny af hen- ne redan framlagda synpuneterna.., Mot det obevisade pastaendet - som sa ofta framkommer - att de kvinnli- ga lararna, mindre initiativkraftiga ' och fysiskt svagare an mannen, skulle vara odugliga pa ofverlarareposter,; hafda- de hon det rimliga j.. att 'ett flertal .kvinnor forst --matte fa forsiika sig pa detta arbete Linder .s a m m a:. ,villkor . som nllannen, innan man bedomde deras aefsegenskaper. De paraleller, som nu uppdragas, aro ej riktiga.. Kvin- norna arbeta i regel under .ofordelaktigare ekonomiska fbrhallanden an 'mannen, maste splittra tid och' krafter pa tiisen bestyr och -omsorger. . Hon pavisade ' vidare hur just Inom skolvasendet kvinnorna visat sig vara. go- da organisatorer och ledare, darom vittna. vara fram: staende flickskolor, som flera startats ,och ledas af kvin- nor. Till sist vidrorde hon hvilken bewdelse 6;efordring.s- mojligheterna ha pa arbetsprestationai' och afven. pa per- sonlighetens hela utveckling. Denna eggelse. och sporre .aro kvinnorna fornekade. Men man. begar och fordrar . samma goda och uthalliga arbete.

Froken Kruse fran Bergen talade darefter och . borja- de .med att betona vikten 'af samarbete mellan Nordens kvinnor. Darigenom fordes kvinnornas sak kraftigare fram. Kvinnorna .aro nu trotta pa det indirekta inflytande, som hitiills- f6rbehallits dem, de vilja vara. med och taga .sin del i arbetet pa olika omraden, ,Landerna ha icke heller langre rad att undvara ,kvinnorna; nya . kulture?la . varden skola genom .derh tillforas nationerna. Froken Kruse ' slui 'tade .med att tala oin huru hon varit i tillfalle att taga del af det duktiga arbete, som utfores ' af' lararinnorna vid Stockholms folkskolor, okh hon hoppades- varmt att det icke skulle droja lange innan .dessa duktiga kvinnor fingo. komma fram pa @atser, dar de f,ullt fingo gora sin begafning och sina krafter gallande.

Skolinspektor Svensen fran 'Trondhjem redogjorde darpa i - korta drag for de kvinnliga ofverlai-arnas stall- ning och loneforhallanden i Norge samt uttalade som sin asikt, att kvinnorna skotte sig utmarkt. Hr Svensen holl pa att en grundvisentlig. olikhet i .de. bada kiinens egenskaper forelag, att mannen representerade det motoris- ka, gingo i spetsen for reformerna men att kvinnorna uthalligt och modigt arbetade vidare pa :det nya,' som oppnades for. dem. Och just darfor .ansag han .att de kompletterade hvarandra pa ett lyckligt satt.

Det sisia foredraget .holls af froken Anne . ~ r u u n fran Kopenhamn, som i ett sardeles lifligt och roande f& redrag framlade .sina asikter om . mannens. och ekvinnans omsesidiga forhallanden. Med citerande af den. gamle danske arkebiskop'en Andreas . Suneson; som i sitt verk om skapelsen skrifver, att icke af mannens fot, icke af hans h~ifvud, men af hans sida 'skapades kvinnan, .ty hon sktille hvarken vara hans tral eller hans herre utan sta vid hans' sida, framhdl hon, att det a r vid mannens sida som kvinnan skall arbeta till samhallets gagn. Och citerande annu en dansk auktoritet, Ludvig Holberg, "den baste kvinnosaksvan hon kande", hoppades hon, att de v 2 r d il g a s t e skulle komma fram till platser och ambeten, oberoende af om' de' vor0 man eller kvinnor.

Med glad och ljus forhoppning uttalade hon till sist sin tro pa, att den sten man ej kan: lyfta kan man kan- ske rubba. Det vore godt for .kvinnorna att ga fram i den tron, nar stora sv'arigheter mota.

En kortare diskussion foljde pa de intressanta in- ledningsf oredragen.

- . .

374 D A C N Y - -

Hedvig Charlotta Nordenflycht. Af Kerstin Ra thsman,

I ntet arhundrade har varit sa rikt och blomstrande inom konst och litteratur som 1700-talet. Det kallas ocksa med skal for kvinnans arhundrade,, ty fran den tiden daterar sig hennes vaknande sjalfkansla, hennes kraf p% likstallig- het och rattvisa. I Frankrike glanste och lyste ,manga kvinnliga namn bredvid den tidens konstnarer och store, och ehuru moderna forskare med ett visst ofverseende forakt tala om dessa memoarkvinaor, bladdra de garna i deras verk, finnande har och hvar en parla vard att gomma. Hvad dessa framfor allt odlade, var det litte- rara sallskapslifvet, hvilket hos dem blef en aldrig sinan- de kalla till intellektuellt utbyte och iilskvardt umgange mellan snillrika man och behagfulla kvinnor. De for- stodo att genom skonhet, spiri- tualitet och lysande sallskapsgafvor skanka glans och skonhet at till- varon, och i deras salonger .har milnget geni fatt sin forsta hand- rackning. Hvad man an ma saga om deras kalla hjartan, deras latt- sinne och smak for lifvets ovasent- ligheter, s i uppvagdes dessa fri- vola egenskaper till fullo af deras formaga att draga fram ett gryende snille, deras blick for mannens och konstnarens varde.

Hittills hade kvinnan i vart land spelat en underordnad roll, och hennes makt inom andens rike i allmanhet varit lika med noll, men i midten pa 1700-talet- tyckas dyningarna fran den fran- ska -storhetstiden n i anda fram till vara kuster.

terlamnade anteckningar. Om hennes personlighet och yttre skrifver han: "icke vidare skon, men behagliga - fetlagd och kopparrig med ett f6r ofrigt behagligt utse- ende. Hennes uttryck rojde hennes sinnes renh., och ogonen blixtrade af snillets eld och oskuldens frid. Om- het, vanskap och deltagande for alla vor0 hennes hjartas krafter. Hennes forstand var klart och rattvist, utvecklade stor vetgirighet, uttryckte sig okonstladt och behagligt. - Ordning, natthet) smak , och bekvamlighet harskade i hennes hus. Hennes rum 'hade nagot af hennes karaktar; nagot besynnerligt utan att darfore vara sallsamt, nagot utsokt utan att darfore .afvika fran en adel enfald". Af elterlamnade portratt att doma var hennes utseende gan-

Den forsta kvinnliga gestalt, som i var' historia kam- par for kvinnosaken, ar skaldinnan Hedvig Charlotta Nordenflycht. Hon ar den goda som uttalar de forsta befriande orden till kvinnans hojande ur. slafveriet. Och tack vare henne kan man tala om ett urngangeslif nagot parnimande om de litterara franska salongerna. Snillrikhet och glansande begafning gjorde under manga ar hennes hem till medelpunkten inom Stockholms vittra sallskap, samtidigt som hennes rykte som skaldinna nhd- de frammande lader. Hon var en djupt kanslig, varm och rik natur, som naturligen maste lida intensivt af lifvets alla harda stotestenar och m6tande olyckor, under det hennes oppna blick for kvinnans trangsynthet, ofor- tjanta tillbakahallande och forkrympta utveckling forskaf- fade henne saval vanner som fiender. Men i allt trogen sig sjalf, lefde hon sitt lif oberoende af alla verop.

I en af henne sjalf skrifven . berauelse skildrar hon sitt lif till sitt 27:de ar, och darefter kunna vi tack vare hennes van Fischerstrom folja de senare aren i hans ef-

ska alldagligt och later oss langt ifran ana det djup och den be- gafning, som hennes dikter inne- halla. Ibland mork och tung i klangen, uttanjd och for omskrif- ven, forefaller hennes poesi oss nutidsmanniskor gammalmodig och ganska trakig, men den ar alltid praglad af en sann och djup kansla

' for det ratta i lifvet, af en klar blick pa missforhallanden och brister och af en oradd kvinnas instinktiva siarformaga, nar det galler kvinnoutvecklingen. Hon gisslar genomsnittsmannen, kallar honom for herr Matvett och for- lojligar hans inbillade ofverlag- senhet, men ocksa kvinnorna fa sin beskarda del. S3 afhandlar hon d.eras skvallersjuka och smak for fortal i nagra dikter, "Kvin-

nans plikt ar att odla sitt forstand" och "Satir emot af- undsjuka fruntimmer". Detta vackte naturligtvis p& sin tid bade ovilja och smadelser, ty man var . icke van att hora sanningens osminkade sprak. . . I bor- jan led hon daraf, men i den man henne rykte steg, ofvervann hon dessa misstamningar. I den forstnamnda sangen biirjar hon i fiiljande satiriska ordalag:

"Dumma lag, du blinda sed Som af nedrig afund ljuder, Nar du Evas kon forbjuder Att Parnassen komma vid.

Att du forst har 'fatt din fart Ur en svag och manlig hjarna, Som sitt valde velat varna, Ar val utan tvifvel klart.

Ty natur och sundt fornuft Mot din blindhet alltid stridit, Och bevisar att den lidit . Men af tjock och osund luft,

D A C N Y 375

Som uti sitt hjarnegrill Undrar pa om kvinnor aga Adel anda, himmelsk laga, Och af hvad de kommit till?"

Som ofta for rika och kansliga naturer blef hennes lif olyckligt. Hon drabbades af oupphorliga odets slag,

. i det att den ena efter den a d r a af hennes kara och vanner rycktes bort. En alltmer tilltagande sjuklighet i forening med ekonomiska bekymmer tarde ocksa pa lifs- traden, hvilken manskligt att doma blef alltfor kort.

Hedvig Charlotta Nordenflycht foddes i Stockholm den 28 november 1718. Hennes fader var kamrer i Kgl. Kammarkollegiet och hette Anders Nordbohm, men blef sedermera upphojd i adligt stand. Modern hette Christi- na Rosin. Dotterns redan tidigt visade hag for lasning och studier forsokte de motarbeta, ty de ansago, att de enda dygder, som tillkommo en ung 'flicka, vor0 kunska; per i hemmets sysslor. Men dennas vetgirighet nojde sig icke darmed. Nar hennes yngre bror under sin informa- tors ledning arbetade hemma, passade hon p3 att del- taga i deras lektioner samt larde pa .sa satt tyska och latin. Samtidigt -arbetade hennes fantasi genom ' hemlig lasning och tog fart i sagor, som hon berattade for sina lekkamrater. Sjall talar hon om denna tid i foljande ord: "Emedan jag vid bagen och knyppeldynan alltid var for- sedd med en bok under forkladet, den jag sa snart min laromastarinna vande sig bort, i stallet for mitt foresatta arbete anvande tiden pa, vann jag icke mycket berom af henne". Nar hon var 13 ar, flyttade fadern ut pa lan- det, och darmed fick hon bade frihet och tillfalle att

halsa. Om sin sorg och saknad darofver skrifver hon: "Min saknad ofver denna utgang var sil mycket storre, som jag tyckte mig nu hafva ingen lon for min trogna stadighet och det vald jag gjort 8 min bojelse". I sam- tida dikter klagar hon ofver hans bortgang, ofver for- lusten af hans rad och stora kunskaper, sasom i "Sorg ofver en trogen vagledares dod", i "Dygdens ovantade beloning" m. fl.

Efter. ett ars tarar och bedrofvelse atervande hon till sina studier. Hon ville nu grundligt lara franska spra- - ket och sokte darfor efter en larare. Den forsta hand- ledningen hade hon redan fatt af en fransman och af ' sin' kusin, akadeiniadjunkten Carl Klingenberg, men detta var hennes vetgiriga sinne icke 'og. En ung prast, Jacob Fabricius, forut anstalld vid franska forsamlingen i Stockholm,. blef henne rekommenderad. Fabricius var en stor begafning med nobel karaktar 'och eldig kansla och redan vid forsta ogonkastet fann hon i honom det ideal hon alltid dromt sig. De foralskade sig i hvar- andra, ehuru hennes klara blick och oroliga hjarta visst icke gaf sig utan att forst hafva profvat hans karlek. Hennes broder, tillika hennes formyndare, ville pA inga vi:llkor gifva sitt bifall till deras gliftermhl, och forst efter en trdrig forlofning och sedan Fabricius fatt en fordel- aktig anitilhing som amir&tetspastor i Karlskrona for- enades de med Hymnens band. Pa brollopsresan till sitt hem ledo de skeppsbrott, hvarunder storre delen af de- ras losoreb gick forloradt. Dock lyckan att aga, atttill- hora hvarandra var dem nog, och ingenting kunde rub- ba deras fullkomliga sallhet. Hogsomrnarsol stralade of-

egna sig at sin skaldeadra. ver deras lif och dolde de morka skuggor, som lurade

Vid denna tidpunkt intraffade den forsta -upplefvelsen i hennes lif. Till foraldrahemmet hade i broderns sallskap kom- mit en ung studerande, Johan Tideman, hvilken atog sig att 'blifva hennes larare. Hittills hade hennes alsklings- studier varit filosofi och vetenskaper med ty atfoljande grubbleri och tvifvel. Och i hennes forsta -dik&r sparar man ett visst religiost svarmeri, som dock snart' forsvann under den unge Tidemans kloka ledning. De narmaste aren blefvo sarskildt rika och gifvande, samtidigt som hennes vanskap- for vannen och radgifvaren alltjamt Vax- te. Fadern - s a g med gladje deras, som han trodde, gry- ende bojelse for hvarandra och uppmuntrade den pa alla vis. Nar han, efter en lang tarande sjukdom, lag pa sin dodsbadd sommaren 1734, kallade han Tideman till sig och alade honom varden om dottern samt uttryckte sin onskan att de skulle blifva ett par. For dottern var detta ett svart slag, ty aldrig en minut hade hennes kanslor .for vannen haft nagot med karlek att gora. Hela hen- nes inre reste sig mot att tillhora en vanskapad, hennes varma kansla och heta sinnen stredo en fortviflad. kamp for sin ratt, pa samma gang som hennes onskan att efterkomma faderns sista vilja stod i stick och staf mot hennes hjartas begar. Till sist blef hon sangliggande sjuk af' oro och ofveranstrangning. Under tillfrisknan- det ofvervann hon sa smaningom sin motvilja och rackte vannen sin hand. I tre ar varade deras trolofning, da

vid horisonten! Efter sju manaders ogrumlad lycka in- sjuknade Fabricius i en haftig feber. "Jag markte", skrif- ver hon sjalf, "strax min olycksstjarna uppgangen ofver mig. Jag anropade den Evige om andring. Jag foll pa kna for. doktorer och bjod dem allt hvad jag agde for min mans lif. Men allt forgafves! Ingen skotsel, inga lakemedel, inga tarar - som vor0 fleres an mina - kim- de andra det soni beslutadt var". Oaktadt all hennes oni- ma vard afled han efter 9 dygns sjukdom i -slutet af december 174 1. (Forts. i nasta nummer.)

Fa aro .val de manskor, son1 icke nagon gang under sin lefnad onskat att kunna begynna pa nytt, att kunna likasom foda sig om i en ny lifskrets, inre och yttre, att kunna taga afsked af den gamla natten och uppkalla en ny morgonrodnad, pa sin lefqads- himmel. . .

Men vid vissa djupare skiften i det inre lifvet, och for inangen stormig sjal, ar yttre forflyttning ett kistan nodviindigt medel for inre fornyelse; Det finnes en makt i gamla orter, vanor, intryck, forhal- landen, an farligt tjusandi, som berusande drycker, an forlamande son1 .tunga bojor, som ingen und- kommer utan genom - - att fly dem.

doden kom ' och brot fastmannens redan forut vacklande Fredrika Bremer (•âSyskoidif>)).

Rost.r-&ttsmotet i Stockholm for de nordiska skolk~ngressisternit~

M idt i det Nordiska skolmotets 'forhandlingar och fo- redrag hade Stockholms F. K. P. R. lyckats an- ordna ett stod mote a Svenska Teatern. Foreningens on- skan att for de fran de skilda skandinaviska landerna samlade motesdeltagarna fa lagga fram den viktiga politiska kvinnofraga, som annu i tva af de nordiska landerna vantar pa sin losning, realiserades da pa- det mest lyck- liga satt, den fran parkett och upp till ofversta raden fullsatta salongen vittnade om att intresset for kvinnor- nas rostrattsfraga ar stort inom den nordiska lararekh- ren. Det var ock& med ihallande handklappningar, som de olika talen halsades; man kunde icke 'viira i tvifvel 'om att 'de synpunkkr som framfordes for den kvinnliga rostrattens berattigande mottes af de starkaste sympatier hos det talrika auditoriet.

. Fru 'Ann Margret Holmgren, aftonens forsta talarinna, tradde fram till den blomstersmyckade talarstolen uppe p& scenen. ~alssm~cket , som hon pa sin 6Q-arsdag mottog fran de svenska rostratkforeningama, glanste mot drak- tens burgunderfargade siden. Hon borjade sitt foredrag med att uttrycka den sarskilda gladje hon kande ofver att .fa tala till larare &h lararinnor fran Nordens fyra lan- der.. Det- ina landets stora sak kannes afven som en stor sak i det andra, Sverige och dess grannlander ha sa mycket gemensamt. Dit hor kvinnornas rostrattsfra'ga. I .Finland och Norge ar den redan lost. I Danmark och 'Sverige bara kvinnorna annu rostrattsloshetens slaf- marke. 'Under {iden ordnas samhallet . af man, lagarna .skrifias uteslutande efter manlig uppfattning; detta maste medfora ensidighet, lika val som orii det vore en enbart khnnlig uppfattning, som finge gora sig gallande. Hoga varden forspillas genom att kvinnorna ej fa komma med, det maste snart blifva annorlunda. Kvinnorna maste fa vara med i lagstiftningen. Rusdryckselandet, prostitutio- nen, den offentliga osedligheten, pil allt detta och mera annat maste ridas bot; till det lagenliga bekampandet skulle kvinnofna vara redo att lamna sitt medbestamman- de; men de fh ej vara med om att ordna samhallet. Det ar ej for att skaffa sig sjalfva fordelar, som de ar- beta p5 att skaffa sig rostratt, det ar for att fa gagna det allmanna. . .

~ a l a ~ i n n a n ' 'slutade med en uppmaning, att de som annu icke tillhorde nagon rostrattsforening skulle annu i denna Kall skrifva in sig samt att hvar och en skulle arbeta for kvinnomas 'internationella rosfattskongress, hvilken ju som {>bekant kommer att ' hallas i Stockholm

' i jmi 1911.

Nasta talarinna var fru Ellen Hagen, som borjade med en aterblick pa kvinnororelsens uppkomst i 'Sverige. Kvinnofragan fanns langt innan det fanns en kvin- nororelse. Hedvig Charlotta Nordenflycht var den forsta svenska kvinna, som gjorde sig till tolk for sitt kon, som da hon .bl. a. i sitt poem "Fruntimrets Forsvar" drar i harnad mot Rousseaus anfall ph kvinnorna. Efter henne kom Thorild och uttalade den da sa markliga satsen, att

kvinnan forst och framst ar manska. Men han, liksoni hans efterfoljare, kampade f o r kvinnorna, hade dem ej m e d sig. Forst efter Fredrika Bremer kan man tala om en kvinnororelse, och det 'ar den, som forberedt och fijr- bereder en ny tingens ordning.

Annu vet man ej hvad framtiden skall nedfori ii, manga och starka krafter aro i rorelse. Malet ar att Kviri- norna fa ett d i r e k t inflytande pa lagstiftningen. De kunna da arbeta pa att en grundligxe, gedignare och b i l l i g a r e uppfostran kommer den uppvaxandc flickan till del. Staten ger arligen ut sex miljoner p& gossarnas undervisning, en half miljon for flickornas. Kvinnan be- hofver .dock lika val som mannen de fordelar en god skolunderbyggnad bereder i existenskarnpen. Vidare mListe det arbetas fram battre och rattvisare forvarfsmojlighetcx~ for kvinnorna. I sa godt som alla afseenden maste kvinnornas forhallanden omgestaltas efter rattvisare nor- mer. Och det kommer att goras forst da kvinnorna f2 medbestammanderait, proportionerna skola da bli jamna- re, barmhartigare synpunkter gora sig gallande.

P Amerika har funnits en lag, som bestraffade buar- je forsok att lara en neger lasa. Kvinnororelsens mot- standare bega ett fel, nar de ej forbjuda kvinnan att lara sig Itisa. Nu laser hon i den bok, som finnes i hvarje hem, apos- telns ord om att det fin* hvarken man cller kvinna, hvarken tral dler fri, alla aro de lika; hon laser grund- lagens ord om folkets ratt att sig sjaift beskatta; hon 1% ser i riksdagens forhandlingar om kvinnans uppgift att producera manskolycka. Och hon tanker, att nar hon ej raknas till folket, som har ratt att sig sjalf beskatta, borde hon befrias fran skatterna, och hon tanker, att no- litikens mal ytterst ar att skapa manskolycka, och anda halla mannen det nodvandigt att stanga henne te friin all politik.

Hvarfor skulle utvecklingen hejdas just nu, frigar'ie ta- larinnan, och vandande sig till auditoriet fortsatte hon: ar var strafvan at$ gota kvinnorna till medborgare LEE~O- lutionar, da aren I alla, som arbelen for andlig atveck- ling, vara medbrottslingar. Nar flickan sattes bredvi6 gossen pa folkskolans bank, skrefvos de forsta orden till ak t a om full medborgarratt for kvinnan; nar de hogre laroanstalterna och universiteten oppnades for kvinnorna, skrefs det 'vidare darpa. Annu ar den icke slutskrifveri= Men vi ha nu sa lange knackat pa riksforsamlingeris port, att vi tycka oss fornimma att de lyssnz darifine. Nyckeln sitter redan i laset, vi vanta blott p& a2 dm skall vridas om, innan den rostar fast.

Efter detfa foredrag afsjong en sangkor niigra fostei- landska sanger, hvarpa Miss Anna Eckstein h-amtridde och holl sitt foredrag pa tyska. Hon framholl huruson: krigsdugligheten hitintills varit vardeniataren inom sant- hallena och pa grund haraf kvinnorna skjutits undan sasom mindrevardiga och mindreberattigade. Forst n2r kriget afskaffats och skiljedomsideerna blifvit gallandc kan full likstallighet mellan man och kvinnor inteda. Kvinnorna miste framfor allt arbeta for fredens sak. Soni ett praktiskt stycke arbete till malets naende talacc holi varmt for namninsamling pa var~dsfredspetitiolislistoi~'t~~

p p

. ~ e e ~ * e * e e e e . ~ e e + e e e e e ~ e e ~ ~ e ~ e e ~ ~ e ~ + e + ~ e + e e + e ~ ~ e e ~ e e e e ~ ~ e ~ e e . - . !MALAFBADET i Arbeta for Dagny i I P Hrandf verkaregaf an I I . 2 BAD- T V A T T - och ST RYKINRATTNING i genom att gynna dess annonsorer 1:a klass i alla afseenden. 5 I OBS.! Simundervisning P. damer och herrar :.......e . e.... . e........ . e.... c.. ..e.. ....O.....*. e.... e..: R' T' 38 14 - 38 15 A. T. 93 43 - 93 44.

, D . A G N Y 377 -

. och uttryckte sin fofioppning att al!a de narvarande ville . . arbeta darfor. En .stark. folkmening ar. ri,urnera. af, storsta : . _ -. . . : ' , ' N,o~~s--. ;: .. ,

' q ' . , ' . i . d , . . . , . . i .. , - # betydelse vid. regeringarnas radslag.. . , . .

Annu nagra sanger afsjongos af korep,, , och sa s tod Ellen ~ e y i talarsto!en.

; ,

Da det, .egentligen ar i . skola.ns, uppfostringens tecken, som. d,e. narvarande samlats, hqn, sk~ille kvallen '

. icke vara. fullstandig, om, ej rostrattsfragan sattes i , sam- band med ka r ens , . speciella lifsuppgift. .Kvinnorna ha hittintills icke haft nagot att saga vid undervisningens ordnande. Det a r for statens kraf som bildningen med- delas, i framtiden skall bildningen meddelas for barnens skul!. Nu lares en sak i skolorna, nar barnen komma ut i l lifvet ar allt helt annorlunda. Det ar sa mycket, solm . l

, maste goras om. Samhalles modrar maste fa vara med ,om 'samhallets daning. Och skall kvinnan som moder

' och uppfostrar~niia kunna fa makt oiver framtiden, maste hon ocks'a ha omedelbart inflytande i det narvarande. Hennes makt att hoja slaktet blir forst verklig, nar hon far inflytande och rattigheter. Det 'ar genom uppfostran hon danar slaktet for framtiden, gellom att varna de unga, som hon rneclelbart och omedelbart hojer lifvets varden.

Nar kvinnan far rostratt ar det att hoppas, att hon i lagen infor b a r n a-balken, de lagparagrafer, som skola faststalla barnets rattigheter, Barnets ratt till full utveck- ling enligt dess e g e t behof, ej efter statens. I de sko- lor, som de rostande kvinnorna skola infora, skall det ej goras skillnad pa gossar och flickor, inte pa fattig och rik, alla anlag skola dar fritt fa utvecklas med bibe- hallande af sin egenart, sa som tradgardsmast,aren' ser till att hvarje planta far utveckla sig i den jordman den be- hofver. Den nuvarande skolan med dess examenssystem, som hetsar barnen, pressar dem i e n form, maste af- skaffas. En ny skola med friare utvecklingsmojlighet.er, fortsatt genom yrkesskolor, maste inforas. Kvinnorna maste se ti1.l att undervisningsvasendet reformeras. Och genom skolorna maste de arbeta for freden, utrota krigs- idealen. Men det ar icke endast for barnens skull kvin- norna mast: fa vara med och bestamma; nar de fa rost- ratt skola de ocks'a arbeta f6r battre loaefolrhallanden inom lararestandet, rattvisa och likstalldhet, full och fri

.. utveckling for hvarje god lararekraft, vare sig den .ar niaiilig eller kvinii1i.g.

Till sist ultalade Ellen Key sin varma forvissning om att motesdeltagarna, sarskildt kvinnorna, skulle arbeta for en i~inerlig samverkaii mellan de fyra Nordiska landerna, for samhorighet med bevarande af hvart, lands saregenhet, Och da skall samhorighetskanslan starka reformarbetet. Skandinaviens kvinnor skola i handling visa folken, att sanning ligger i orden: ljuset ' kommer fran Norden. Och alla skola arbeta pii ett nytt, ett lyckligt Skandina- vien.

Det alliigehorn statliga och stamningsfulla motet afslu- tades af d:r Karolina Widerstron~~ hviikeii i egenskap af Stockholms F. K. P. R:s ordfoirande framforde ett tack till aftonens talarinnor.

-n.

,. .En allmap -svensk slojdlarari.nneforening bildad;" Under skolmolet, hafva .slojdlar~innor fran olika,, delar af landet sammai~tradt 'och ' bildat' en , hela ' landet omfattande slojd- 1,ararinneforening med andama3 &k till~arataga' .'den kvinn- liga slojdens intressen. Till interimstyfilse valdes fore- standarinnorna for Hulda Lundins slojdseminarium. Sljojd- inspektri.sen froken Fanny Blomberg (ordf.) froken Anna 'Kempendahl (sekr.), Stockholm, och skolfor~tandaiinnan froken Maria Noi-denfelt (v. ordf. ' kassaf.), Goteborg.

Arsafgiften. bl,ir 1 kr. #Anmalan lian ske till och upp- lysningar lamnas af interimsty~elsens medlemmar.

1 . . . Gafva till Rimforsa. Ankedrottningen har till Fredrika-

Bremerforbundets landthushallningsskola vid Rimforsa f6r utbildande af lararinnor ofverlamnat 3,000 kr. Gafvan at- foljes af en skrihelse hvari uttalades gifvarinaans varma valonskningar for skolans arbete. Penriingarna aro afsed- da for den nya. skolbyggnad som uppfores i stallet for den, som genom eldsvada i varas forstordes.

Miss Eckstein pa foredragsturne i Sverige. En fore- dragsturne inom Sverige foretages af miss A. Eckstein med borjan pa fredagen i Sundsvall. Darefter kommer rni.ss E. att upptrada i Harnosand, Orebro, Karlstad och Malmol, mojligen afven i Halsingborg och Goteborg. Miss Eckstein talar dels om sin varldsfredsadress, for hvilken namninsamling som. bekant paberjats afven i Sve- rige, dels on1 strafvandet att n~inska krigsrustningarna.

Foreningsmeddelande.

Sveriges Folkskollararinneforbund hade i samband med .

skolmotet arsrnoie den 9 .aug. Motet nolls i Kvinnliga Kontorist- och Expedilforeningens lokal vid Jakobsgatan i Stockholm.

Froken Anna Ljungberg, f6reningeris ordforande, opp- nade mokt, i det hon paminde om att tva ar forflutit se- dan foreningen senast samlats till arsmate, detta pa grund af forra ordforandeqs, froken Anna Rylander, dod.

En del val af ombud forrittades, hvarefter en resurn6 af de foregaende arens verksamhet framlades. Efter en liflig debatt angaende arsmflets bestammanderatt antogs en af froken Lesse1 vackt motion, hvari hemstalldes att det matte uppdragas at ceiitralstyrelsen att foresla kret- sarna att stadgarna, hvilka tillkommit under pa grund af bradska mycket ogynnsamma forhallanden, matte fullstan- digt omarbetas.

En af Kopenhamns kvi.nnliga stadsfullmaktige, froken Blom, som kommit for att deltaga i Nordiska skdmotet., talade darefter om, huru man i Danmark lyckats genoni- fora den for narvarande hos oss s i aktuel!a fragan om kvinnliga ofverlarare vid folkskolan. I Danmark finnas f. 11. fyra. kvinnliga ofverlarare mot trettiosex manliga.

Froken Ljungberg redogjorde darefter for fragans nuvarande lage hos oss, for hvad som redan gjorts att fora den fram och for hvad som annu var att gora f6r att bereda jordmanen, tills den i host lagges iram for Stockholms stadsfullmaktige. For fortsattningen af motet, den 13 augusti, lamnas redogorelse i nasta veckas num- mer.

magor och svar. kvar kan ma? prenu&erera pd Dagny?

I landets. alla postanstalter och boklador kan man bestalla . huru manga ex. som helst.

Skall man alltid prenumerera H dessa stEllen? Ja, ifall' man. onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man

. alltid gora det.

Hvad koshr Dagny i postanstalter och boklador? Dagnys postprenumerations- och boklidspris ar kr. 4: 50 for l/i, 2: 50 for l/, och 1: 25 for l/, ar.

Hvilka villkor erhalla prenumerantsamlare ,d Dagny? Den, som .samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro-

. vision af kr. 1: - for. hvarje helars-, 50 'ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.

e .

Huru skall. man farfara f6r denna provisions er-

Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gir man tillvaga p i ett af foljande satt:

1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur minga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i. ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren

.har. d2 att ombesorja utdelningen till de samlade prenume- ranterna.

. 2) Eller: Man prenumererar % narmaste postkontor (ej annor- ' stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars

och ens adress, begar kvitto A samtliga erlagda afgifter, . tillstaller oss detta kvitto, da vi omgiende pr postanvis-

ning sanda samlaren den stadgade provisionen.

Nvar, och till hvilket pris kan man nummervis I6sa

l D ~ P Y ? I stadernas tidningskontor och dgarraffarer samt hos Dag-

l nys kommissionarer i landsorten. Pris 10 ore pr nummer.

Alla skrifvelser rorande expeditionen adresseras:

D A G N Y S E X P E D I T I O N , S T O C K H O L M .

. /Platss&kakande fa sina annonser i~Jorda i . . Dapy jor hlfve priset eller 7% ore b mm.l

som genomgatt elementarskola, han- delsinstitut och kindergarten, ons- kar plats som guvernant eller kin- dergarten-lararinna, Ar afven villig deltaga i forefallande skrifgoromal. Svar .markt "Hosten 1910" torde

I sandas till Svenska Dagbladets exp. 1 Stockholm, f. v. b.

1 . . Ung, bildad. tyska, talande engelska, soker anstallniiig sasom sallsktp eller for barn. Svar till "'El. G. , Svenska Dagbladets kontor, Klara Sodra Kyrkogata 6. Stockholm.

Kvinnlig sjulrggmnas t onskar plats, helst som assiste hos lakare eller storre institut. PI ma betyg och referenser. Svar t "T. R. S." und. adr. S. Gumae Annonsbyra, Stockholm, f. v. b.

arbetsam och palitlig, som genor gatt realskoleexanien och kurs handelsinstitut, onskar plats a ko tor e. d. Kunnig i maskinskrifnir och nagot stenografi. Svar till "G nast", Allm. Tidningskontoret, GLI taf Adolfs torg, eller Allm. Tc 161 93. Stock.holm.

P l a t s t i l l h6ster onskas af 26-arig battre flicka so hjalp och .sallskap. Har genor gatt hush%llsskola, afvensom ha plats forut. Svar markt "Trefli; hem7', sandes Linkoping p. r.

SOT:

ap( l :s. Esl tun

1- -

- ho! af till -

n- i

a. 35

m re n- full ift her gt Sv:

bla

Sex prsktiga iifventyrsbticker f6r b a ~ n och ungdom. Berattelse for barn och ungdom. Tsarens kurir. Fritt efter Jules Verne af Alfred

Smedberg. 352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin. Kar- tonnerad. Pris 75 ore.

En riddarsaga fran medeltiden. Bearbetning Par~i~al. af Hugo Gyllander. 259 sidor. Med 45 illu- strationer af Ingeborg Udddn. Kartonnerad. Pris 75 ore.

Sagogrottan i Sagoskogen. F:g:;mlil;q Harald Ostenson. 303 sid., 50 illustrationer. Kartonnerad. Fris 75 Ore.

Berattelse for barn Den hemlighetsfulla on. och mgdom. ,tt efter Jules Verne af Alfred Smedberg. 312 sidor, 44 illustratio- ner af Brita Ellstrom. Kartonnerad. Pris 75 ore.

H j alten bland h j altar skildrade for barn och ungdom af Marie Lou-

Charles G. Gordons Iif och stordad, ise Gagner. 304 sidor, 33 illustrationer af Edv. Berggren. Kartonnerad. -Pris 75 ore. ' Nybyggarna i Kanada. Berattelse f" harrt

och ungdom. Beur- betning efter Kapten Marryat af Anna Gustafsson. 200 sidor, 30 illustr. af Nils Larsson. Kartonnerad. Pris 75 ore.

Erhilles i hvarje bokhandel eller direkt frin

Folkskolans Barntidnings Forlag, Stockholm. (Stina Quint.)

Folkskolans Barn tidning utgifven o& redkerad a f STINA QUINT ut-

Studentska, n nu varit elev i 14 man. p3 ~tek, onskar ombyte af plats den ta nov. Svar till students kas, cilstuna-Kurirens kontor, Eskils- la.

'lats at1 skota hushallet j ensam Herre eller Dam onskas aldre hushallsvan flicka. Svar "35", Askersund p. r..

GunvemnanL 4nsprakslos 19-arig flicka, som iorngatt 7- klassigt laroverk, on- .r till hosten plats att lasa med ndre barn. Svar till ''D. J.", Lots- :an 134, Hudiksvall.

;r, onskar att ensam skota batt- ungherres eller ankemans hem, It kunnig i allt som hor.er tiil ett ns skotande, "g2da betyg finnas. ir till "S. S. A. , Svenska Dag- det, Stockholm, f. v. b.

L emeti- som genomgatt 8-klassigt a1 tarlaroverk med goda betyg, iiiiskar till hosten plats i fin familj att iiii- dervisa mindre barn i vanliga skol- amnen, afvensom engelska och tyska. Svar inom 8 dagar till "a8 W, Jonkoping, p. r. -. - -- ._ ---L --

som genomgatt Detthows scni. fi 9 lir af 11 forestatt privat samskola., soker plats lielst som larariiliia, iii- om Sodra Sverige. Godn re!toni- mendationer. Svar markt: Lisa, p. r. Karlskrona.

bildad och undervisiiingsvan, iiris- kar plats som lirarinna i faiiiili. Villig deltaga i skrifgoroni;"ll och somnad. Svar snarast iili "Scpl. 1910n, p. r. Lilleskog.

Plats som ~lni~h'iil'~fr~kiri : . onskas i fina- hem, af duglig, praktisk flicka. ' Kiinnig i matlag- lijng,:,sjrltning och -inlaggningar och allt som hor till ett battre hem. Basta rek. Svar emotses .med. tack- samhet till. "Palitlig J. B.", Svenska Dagbladets exp. Stockholm, f. v. b.

Vaflararinna, teArefiskt . &h praktiskt ptbildid,' med fina betyg 'fran forut inne- hafda platser, soker till hosten an- stallning vid .slo.jd- .eller huslialls- skola. Svar till IIR. B. Hosten 1910", under adr. S. Gumaelii Anqons- byra, Stockholni f. v:. b..

. .

plats' som Gardihna eller att ensam:foresta ett hen1 hos aktad ungherre .eller ankeman on- skas 11i1 till hosten af battre flicka. Svar fill. (1Tlieall, Korsberg, p. r.

. . - -

Husforestandarinneplats sokes till hosten af. 25-arig, hiislig, nagot musikalisk flicka, att ensam skota enkelt hem for aktad herre. Svar till 11Hosten 1910fl; Stenting- sund, p. r.

33-arig Dam, med syiiipatiskt vasen, huslig, ener: @sk 'ocli . ordningsam, .onskar. till hosten plats att ensam eller med ]-ngfrii. 'foresta hemmet afor aldre balsituerad .herre, garna ankeman. Vidare, a I

D e p o s i t i o n & -

sparkassa

K~PMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9,

Sodermalmstorg 8, ' - STOCKHOLM.

~ktieka~ital 3,000;000 kr.

Parf ym.er. Stort och rikhaltigt lager af

de utsokt--finaste . parfymer frin de fornamsta' utlandska firmor, finare och enklare tvalar, ka'rn- mar, borstar samt finare toalett- artiklar. Order ' till landsorten mot 'efterkraf.

A. V. Nording, l l Biblioteksgatan 1 1

. 63 Drottninggntan G3

Richard Anderssons Musikskola isroamnen : Piano, Violin, Solosdng, Allmin mirsilzlarn OC/L Har/notz~Irirn.

Hostterminen borjar den 15 sept. 1910. Anmalningsdagar: Man- dagen den 12 sept. och Tisdagen den 13 sept. kl. 12-2 och 5-6 e. n ~ . Mottagningstid for skolan kl. 1/,2-1/, 3 e. .m. alla dagar fran och med den 15 sept.

Richard Anderssons mottagning frh den 15 sept. Onsdagar och Lordagar kl. l/, 2-'/, 3 e. m.

Brunnsgatan 28, 2 tr., Stockholm. Filialer :finnes a Soder, Osterhalni och ofre Norrmalm.

Wirens ofverfeta LANOLINTV&, fina varldens favoriltv;"rl. Erhalles i hvarje valforsedd parfymliandel samt direkt frin

,A. G. Wirens Tval- och parfyinfabrik. (Grundad 1860.) 21 Lilla Vattugatan 21 - - - Stockholm.

Passa ph tilifiillet itt kopa vackra, trefliga blusar till billiga priser !

Svart satinblus n:o 1035 af Fin glansig satin. Sydd nied veck och knappar. Mycket praktisk och omtyckt. Pris 2.130.

Perkalblusar af prinla randig perkal i vackra farger och moderna makfulla modeller:

N:o 616, prk 1.65. N:o 617, pris 2.- ' N:o 550,- pris 2.66.

Blus n:o 549 af extra prima bom- ullstyg med invafdti glansigj ran- der. En sardeles •’in och praktig blus. Pris 2.75. Till landsorten mot postforskott eller efterkraf.

~ZSngafvarn Vasagatan i 5- 17. Stockholm.

Eduin Bergs Forgy lleriaf f ar - Etablerad 1891 -

rekommenderas vordsamt. OBS. ! Gamla mobler renoveras

och forgyllas. 45 Nybrogatan 45.

Drottningg. 58. Allm. Tel, 44 92. (4431). Hvard. : */,l 2-2 och 1/,6-1/,7 e. m. Andra tider enl. ofverenskommelse.

Tandlakare GERDA ISBERG

Gotgatan 3. A. T. 306 l1 (304 40). Mottag. 10-3. Andra tider efter ofverenskommelse.

o o g Till skanks pa prof - -

o 2 fas Illustrerade fnmiljetidnin- o O gen' Hem och Hird 7:e arg. O

till arets slut, szledes ett Iialft O ar, i korsband. om man ins. O 30 ore i postanvisning, spar- O g eller frimarken, samt dessutom o lyxpublikationen Rimfrost, 32- o O sidig, med 48 illustr. tryckt i O g farger, vidare planschen .Vin- g 0 terblld f d n visterg$otland~. Q Q Alla i ar redan utkom. num- o g mer af Hem och Hard, jamte g 0 Rimfrost och planschen sand. Q O omgaende, samt sedan till arets Q

slut i korsband. P i posten g (se taxan) kostar Hem och g O Hard 1.85. Siindes afven mot 8 postforskott och blir da 20 o. o dyrare. Obs.! mot insand. af o O 50 Ore allt gratis och porto- 8 g fritt. Adr. Expedition af Hem O och Plsrd, Stockholm.. Q O Q OO~00O00~OOOOQ40OQ0$$

Begar priskurant innan snorlif kopes, fran Franska Snorlifssommeriet, ~orrmalmstorg l,.l tr. STOCKHOLM.

Bomullskladningar i afpassade bitar, 8 met., akta farg, vackra monster, erhilles till 2,85 st., d:o prima kvalite, nya, (leganta monster, som vanligtvis kosta 50 3i. 55 ore met., till 3.20 st. Fraktfritt ofver hela lan- det vid ko af 10 st. Tillskrif Otto Oskar- son, G:la kungsho~msbrogatan 23 A, Stock- holm.

Broderna Phhlmans Earadelsinstitut. Stockholm, Stora Vattugatan 2, h, Z tr.

Fullstandigt handelslaroverk. C:a 1,000 elever ariigen. 19 rum.

Riks-Tel. 5606. 38 akad. och prakt. utbildade A h . Tel. * 84. larare. OBS;! Bankkurs.

4fslutiiingskurs till Realskoleexamen. Prospeldi pa bc@irnii. 4nmalningar dagligen.

Fil, Dr Anna Ahlstroms Laroverk

Nya Elementarskolan f6r flickor R. T. 117 55 . Kommendorsgatan 29, vid Cirkusplan. O. 602.

Anmiilan om nya larjitngar dagligen 11-1. Gossar beredas till iiitriidi~ i allm. 15- -overk. LBroverkct har ratt att anslialla studentexamen och f6rbrredrr till alla linjer.

Anna Ahlstrom, Fil. h r .

W hi tlockska Samskolan Kammakaregatan 8, Stochholm

nottar larjungar frin nyborjare till sadana, som beredas till stiidrntexmen. -. Tre- krigt latin- och realgymiiasiiim med dimissionsrltt. -- For unga flickor siirskildl aliord- lad afsliitningskliss ined normalskolekompetens. -- Intrades- och flpltning~::lriili~iti~:nr 'r. den 3 sept. kl. 10 f. m. -- Upprop den 6 sept.,kl. 11 f . ni. - Anrniifiiingar fOrr !3 aug. skriftligen till fr. A. \Vliitlock, Djursirolm; fr. den 23 auy. Iimids.gzr Ii1 1-2 e. m. i skollokalen.

G: A. Tiseliuis. Anna Whitiock.

Kurs i Massage Gynna Damys och sjukgymnastik i Gateborg

Begar prospekt. Gy citiastilidirckto- annonsorer ! E. Jacobsson, adr. till 1 sept. Bistnn daref ter Vasagatan 5 hl., (iotdorg

1 TILL SVERIGES KVINNOR. I DRICKER NI KAFFE'?

En onodig fraga menar Ni. Da en annan fraga. Dricker Ni Karlbergs Specialblandning A 1,60 pr kg? I annat fall biir Ni fran i dag borja nied detta kaffe, ty pr9 samina ging dct ar billigt ar det af synnerligen god kvalite. Gor cit forsok. Ni blir nojd.

Kaffet sandes till landsorten mot efterkraf eller ,.>ostforsitott. K. W. KarBbarg9 Kontors- och Postadress Edwagiitan 5.

Butiker: Mlsteasamuielsg. B!, Dobelnsg. 44, Nassduilsg. 24, STOCKHOLMo KLIPP ANNONSEN! --i

Nordiskan skolrntitet i Stockholm. Af A. S--m. Svenakan Hem i n p Iskasiler. Af Elj~is. h e m Sr P B P ~ F ~ B P ~ ~ P ? Af A. g(. Kvinnoarbete och statsfinanser. Kvinnliga 8fverlarare. Hedvig Charlotta Nordenflycht. Af Kerstin J(at/zsman. Rostrattsmotet B Stockholm %Or de nordiska skolkongres-

sisterna. Notiser. Foreningsmeddelande.

Prenumeration a, Dagny sker narmaste postanstalt II I I I I

eller bokhandel.

Dagny 1910:33Nordiska skolmötet i Stockholm. Af A. S-m. 369Svenska Hems nya lokaler. Af Elpis 371Hvem är mördaren? Af A. K. 372Kvinnoarbete och statsfinanser 373Kvinnliga öfverlärare 373Hedvig Charlotta Nordeflycht. Af Kerstin Rathsman 374Rösträttsmötet i Stockholm för de nordiska skolkongressisterna 376Notiser 377Föreningsmeddelanden 377