nationalekonomiska teorier
TRANSCRIPT
Konjunktursvängningar
Världsekonomin åker berg- och dalbana…
Ibland går det bra!
De flesta har jobb vilket gör att folk har gott om pengar. Då handlar de mycket, och då går det också bra för företagen som kan anställa fler som får det bättre ställt och handlar mer…
Goda tider! Och detta kallas… HÖGKONJUNKTUR!
Varför tar det roliga alltid slut?
Det finns flera olika förklaringar till att konjunkturen svänger.
En förklaring är att när konjunkturen går uppåt ökar investeringarna, efterfrågan på pengar ökar (fler vill låna pengar på banken) och då höjs räntorna. Handeln ökar och konkurrensen om arbetskraften ökar…
När det är konkurrens om arbetskraften höjs lönerna och för att behålla sin vinst höjer företagen priserna på sina varor/tjänster.
När priserna ökar kräver arbetarna högre lön osv.
Till slut blir ekonomin ”överhettad”; priserna stiger utan att någon egentligen tjänar mer pengar.
Det enda som ökar
är inflationen …
Om Sverige har en större inflation än omvärlden förlorar vi marknadsandelar. Dvs. om priserna på svenska varor blir för höga är det inte lika många som vill handla av oss.
Minskad export kan också ske genom andra förändringar i den internationella konjunkturen som handelshinder, sanktioner och krig.
Attans!!
Nu har vi hamnat i en
LÅGKONJUNKTUR
Exporten minskar – företagen tjänar mindre och måste skära ner - arbetslösheten ökar – folk handlar mindre – företagen tjänar ännu sämre, skär ner och säger upp ännu fler…
Men efter regn kommer solsken!
När ekonomin i landet går ner sänks så småningom priserna och då blir det billigt att handla av oss igen. Sen börjar vi åter vandringen uppåt.
Hur ska man då göra för att ett lands ekonomi ska vara så bra som möjligt?
Därom tvista de lärde! Det finns flera olika ”skolor” inom nationalekonomin
En del förespråkar marknadsekonomi.
Andra tycker att de som sitter vid makten ska bestämma vad som säljs, vem som för köpa och vad det ska kosta = planekonomi
Och så finns det de som tycker att det är bra med en kombination av marknads- och planekonomi.
Det kallas blandekonomi.
Mål för den ekonomiska politiken
• Höjd BNP
• Stabilt penningvärde
• Hög sysselsättning
• Balans i utrikeshandeln