MPI Rapportkategorier

Rapporter avsedda för spridning utanför MPI utges i följande kategorier:

MPI Reports innehåller vetenskapligt originalarbete av allmänt intresse avsett för internationell spridning.

MPI A-rapporter innehåller huvudsakligen för krigsmakten avsedd och tillrättalagd redovisning av ett, som regel, avslutat arbete. Sammanfattning, bild- och figurtexter förekommer också på engelska. Rapporterna utges som öppen (A-) eller hemlig (AH-) rapport.

MPI B-rapporter innehåller huvudsakligen för mindre grupp inom krigsmakten eller särskilt vetenskapligt forum tillrättalagd redovisning.Rapporten kan också vara en del- eller lägesredovisning inom pågående projekt. Sammanfattning, bild- och figurtexter förekommer också på engelska.

Rapporten utges som öppen (B-) eller hemlig (BH-) rapport.

I

SUMMARY

Netz, B . , Mårtens, S. & Sundwall, A . : Lysergic acid diethylamide

(LSD-25) and intellectual functions. Part II: Effects of a low dosage of

LSD-25 on intellectual functions, hypnotic susceptibility, and sympatho-

adrenomedullary activity. A pilot study. MPI B-rapport nr 19, dec

1968 (in Swedish).

A double-blind controlled study of the effects of LSD on intellectual

functions and hypnotic susceptibility has been carried out. The subjects,

who were persons with academic qualifications in the fields of psychology

and life sciences, served as their own controls. The test battery employed

maintained a relatively high standard of difficulty and required a forced

tempo. The results obtained after i.m. administration of 50 microgram

LSD were significantly lowered in tests measuring logical inductive

thinking, concentration ability, simultaneous capacity, and choice

reaction time. A significant increase of hypnotic suggestibility could

also be demonstrated. The subjective ratings made by the subjects

showed a lower degree of frustration and anxiety tendencies under

LSD in comparison with placebo. The dosage level adopted gave rise

to subjective reactions such as depersonalization, visual anomalies,

hypomania and somatic symptoms. Measurements of pulse rate,

blood pressure and urinary excretion of catecholamines revealed

a concurrent sympathicomimetic effect of LSD.

II

REFERAT

Netz, B., Mårtens, S. & Sundwall, A. : Lysergsyre dietylamid (LSD-25)

och intellektuella funktioner. Del II: Effekter av en låg dos LSD-25 på

intellektuella funktioner, hypnotisk suggestibilitet och sympato-adrenome-

dullär aktivitet. En pilotstudie. MPI B-rapport nr 19, dec 1968.

En dubbel-blind undersökning över inverkan av LSD på intellektuella funk-

tioner och hypnotisk suggestibilitet har utförts. Försökspersonerna, som

var akademiker med psykologisk och naturvetenskaplig inriktning, tjänade

som sina egna kontroller. Ett testbatteri av relativt hög svårighetsgrad

och med krav på ett forcerat tempo applicerades. Signifikant försämrade

resultat erhölls av 50 mikrogram LSD intramuskulärt i prov mätande

logiskt-induktivt tänkande, koncentrationsförmåga, simultankapacitet och

valreaktionstid. Även en signifikant ökad suggestibilitet kunde påvisas,

Försökspersonernas subjektiva skattningar uppvisade en lägre grad av

frustrations - och ångestbenägenhet under LSD jämfört med placebo. Den

valda dosen gav upphov till subjektiva reaktioner såsom depersonalisation,

visuella anomalier, hypomani och somatiska symtom. Mätning av puls,

blodtryck och katekolaminutsöndring i urinen avslöjade en samtidig

sympatikomimetisk verkan av LSD.

III

FÖRORD

Föreliggande rapport redovisar resultaten av en experimentell under-

sökning över inverkan av LSD på intellektuella funktioner m m. Rappor-

ten ingår för MPI del i institutets forskningsprojekt nr E 012: "Studier

av beteenden förorsakade av psykokemiska stridsmedel".

Avsikten var från början att genom en serie undersökningar få en upp-

fattning om hur olika typer av befattningshavare kan fullgöra sina upp-

gifter under LSD-påverkan, fr a under pressade förhållanden. Sedan denna

pilotstudie avslutats har emellertid biverkningar av LSD rapporterats,

som tills vidare gör det omöjligt att fullfölja intentionerna. Mot denna

bakgrund har vi ansett det relevant att utföra en relativt omfattande

bearbetning av data från föreliggande undersökning, trots att denna

endast omfattar 12 försökspersoner.

Projektet har genomförts i samarbete mellan FOA och MPI av en ar-

betsgrupp bestående av överläkaren docent Sten Mårtens, Rålambshovs

sjukhus, bitr militärpsykologen Björn Netz, MPI och docent Anders

Sundwall, FOA 1. Dessutom har dr Lennart Levi, Armémedicinska

Forskargruppen, medverkat i undersökningarna av LSD´s och

testsituationens inverkan på katekolaminutsöndringen i urin.

Vederbörligt tillstånd att under de givna experimentella förhållandena

få använda LSD har erhållits av Statens Farmacevtiska Laboratorium.

Undersökningen har godkänts av Karolinska Institutets etiska kommitté.

Det aktuella preparatet har ställts till vårt förfogande genom tillmötes-

gående från Sandoz A.G., Basel, Schweiz.

Rapporten har granskats av militäröverpsykologen docent Jan Agrell och

överstelöjtnant Knut L Nihlén, MPI samt t f professor Carl-Otto Jonsson,

Psykologiska institutionen, Stockholms Universitet.

IV

INNEHÅLL

sid

Inledning ............................................................................................................ 1

Tidigare litteratur ................................... ............................................................ 2

Fysiologiska variabler ................................................................... 2

Hypnotisk suggestibilitet ............................................................... 5

Metoder ................................................................................................................ 6

Försökspersoner ........................................................................... 6

Dosering, allmän försöksuppläggning ............................................ 6

Objektiva prestationsvariabler ............................................ ........... 7

Hypnosskala ................................................................................... 11

Fysiologiska variabler...................................................................... 11

Subjektiva skattningar...................................................................... 12

Den allmänna försöksgången ............................................................ 13

Resultat.................................................................................................................. 16

Statistiska bearbetningar ................................ ............................... 16

Disposition av resultaten.................................................................. 18

Psykologiska variabler ..................................................................... 19

Sammanfattning........................................................... 23

Fysiologiska variabler .................................... ............................... 25

Sammanfattning............................................................ 33

Subjektiva skattningsvariabler..................................................... 33

Sammanfattning ............................................................... 39

Bedömning av egen och andras LSD-påverkan............................ 40

Diskussion .... .................................................................................................... 41

Psykologiska variabler .............................................................. 42

Fysiologiska variabler.................................................................. 46

Subjektiva skattningar.................................................................... 48

Bedömning av LSD-påverkan......................................................... 50

Allmän sammanfattning ....................................................................................... 51

Referenser ................................................................................... ....................... 53

Appendix: Tabeller

INLEDNING

Tidigare undersökningar (refererade i Netz, 1968 b) har visat, att även relativt

små doser LSD (50-75 mikrogram) inverkar ogynnsamt på intellektuella

(kognitiva) funktioner såsom t e abstrakt tänkande, aritmetisk kapacitet

och koncentrationsförmåga utan att för den skull i nämnvärd grad på-

verka det yttre beteendet. Inte förrän på senare år har man börjat upp-

märksamma, att LSD-reaktionerna bestäms i hög grad av bl a försöksper-

sonernas aktuella stämningsläge och av försöksmiljö (jfr Netz, 1968 a).

Eftersom LSD är ett tänkbart kemiskt stridsmedel (FOA, 1964), ansågs

det från försvarspsykologisk och försvarsmedicinsk synpunkt därför vara

av vikt att undersöka LSD-effekten under samtidig inverkan av psykiska

påfrestningar. En rimlig hypotes bedömdes vara att den samtidiga före-

komsten av sålunda inducerad stress generellt skulle potentiera drogeffek-

ten.

Huvudsyftet med föreliggande undersökning var sålunda att under stress-

framkallande betingelser studera effekter av LSD på intellektuella funk-

tioner sådana som logiskt-induktivt tänkande, aritmetisk kapacitet,

koncentrationsförmåga/distraktibilitet samt spatialt tänkande. I tidigare

experimentalpsykologiska undersökningar rörande kognitiva funktioner

har oftast applicerats relativt höga doser av LSD (75-150 mikrogram;

jfr Netz, 1968 b). Effekten av lägre doser på dessa funktioner är mindre

studerad. Vi har därför i denna undersökning valt att studera effekter av

vad som kan anses vara en låg dos (= 50 mikrogram). Vår avsikt var ursprung-

ligen att i efterföljande experiment undersöka effekten av allt lägre doser i syfte

att söka fastställa den lägsta dosnivå, som framkallade signifikanta effekter

hos "normala" försökspersoner. Föreliggande experiment var m a o

närmast avsett att tjäna som en pilotstudie avseende känsligheten och rele-

vansen hos våra mätmetoder, särskilt vad gäller nykonstruerade psyko-

metriska prov.

Den experimentella uppläggningen siktade därutöver på att möjliggöra

studier av effekter av LSD på primär suggestibilitet under hypnos

(= hypnotiserbarhet). Detta senare moment avsågs utgöra en uppföljning

av ett tidigare experiment rörande effekter av en tröskeldos LSD på hypnoti-

serbarhet (Netz & Engstam, 1968).

Slutligen var avsikten att studera inverkan av LSD och stress på subjek-

tiva reaktioner samt på fysiologiska och biokemiska variabler. I syfte

6

att få ett objektivt mått på graden av stress i organismen under experimentets

olika faser följdes katekolaminutsöndringen i urinen.

Sedan försöken utförts i sin experimentella del (under våren 1967) har publicerats

ett flertal rapporter att konsumtion av LSD inte kan uteslutas medföra en ökad

risk för kromosom- och fosterskador (se t e Auerbach & Rugowski, 1967;

Cohen. Hirschhorn & Frosch, 1967; Irwin & Egozcue, 1967; Siatis, 1968).

Som en konsekvens därav kan experimentell LSD-forskning självfallet in-

te längre bedrivas med mänskliga försökspersoner, i varje fall så länge

ovan nämnda risker inte övertygande visats icke föreligga. En uppföljning

av denna pilot-studie är av nämnda skäl f n inte aktuell.

TIDIGARE LITTERATUR

Eftersom tidigare litteratur över effekter av LSD på intellektuella

funktioner redan presenterats på annan plats (se Del 1 av föreliggande

rapport; Netz, 1968 b), begränsas den följande framställningen till

att omfatta tidigare undersökningar rörande effekter av LSD på kate-

kolaminer och närbesläktade fysiologiska variabler jämte effekter på

hypnotisk suggestibilitet.

Fysiologiska variabler

Det sympato-adrenomedullära systemets samband med organismens stress-

reaktioner är sedan länge bekant (jfr: Levi, 1967 a). Som indirekta

mått på aktiviteten i detta system har ofta använts puls- och blodtrycks -

reaktioner. Ett mera direkt mått utgör utsöndringen med urinen av

binjuremärgens och det sympatiska nervsystemets hormoner, adrenalin

och noradrenalin 1). Eftersom ett statistiskt samband kunnat visas

mellan graden av självskattad stress och katekolaminutsöndringen med

urinen har denna utsöndring föreslagits som mått på stressreaktioner-

nas intensitet (jfr Euler, 1964).

LSD har i tidigare undersökningar klart visats kunna påverka subjek-

tiva reaktioner. Det är rimligt att förmoda att en sådan påverkan

skulle återspeglas i dessa subjektiva reaktioners fysiologiska led-

1) Med litteraturuppgifter avseende de två sistnämnda variablerna samt med analyser av dessa har medverkat dok- tor Lennart Levi, Armémedicinska forskargruppen, Stockholm.

7

sagefenomen av sympato-adrenomedullär natur. Vidare är det självfallet

möjligt att LSD har direkta effekter på olika fysiologiska funktioner, däri-

bland de sympato-adrenomedullära. I litteraturen återfinns sålunda en

rad uppgifter talande för en effekt av LSD på olika fysiologiska förlopp.

Weltman et al (1963) har demonstrerat att tillförsel av LSD i dos 500

eller 750 mikrogram till Wistarråttor varannan dag i två veckor fram-

kallade förhöjda 17-ketosteroid- och 17-hydroxiko-kortikosteroid nivåer

i urin samt en nedgång i leukocyter, kroppsvikt, födointag och syreför-

brukning. I blodbilden konstaterades en eosinofili. Mjälte, lever och

sköldkörtel uppvisade en viktminskning. Den lägre dosen ökade binjure-

vikten. Resultaten tolkas som talande för att LSD stimulerar binjure-

funktionen och hämmar ämnesomsättningen samt köns - och sköldkörtel-

funktionen.

I en studie av effekten av intravenös LSD-tillförsel i doser om

40-60 mikrogram till psykiatriska patienter fann Liddell & Weil-Mal-

herbe (1953) att adrenalinnivån i plasma efter en initial uppgång sjönk

under utgångsnivån och därefter på nytt steg. Om LSD gavs per os

inträdde helt regelbundet denna initiala adrenalinökning, som vid intra-

venös LSD-tillförsel någon gång kunde utebli.

Manger et al (1957) beskriver en studie i vilken psykiatriska patienter

tillfördes 40-60 mikrogram LSD intravenöst. Även dessa författare

fann en initial stegring i plasmaadrenalinnivån följd av en nedgång

och slutligen ytterligare en uppgång.

Enligt Kies et al (1957) har intravenös tillförsel av LSD till uppvät-

skade manliga försökspersoner (fpp) ca l/2 timme efter tillförseln

framkallat en hämning av urinflödet av ungefär 1 timmes varaktig-

het, varefter en ökning i urinflödet inträdde. Författarna tolkar

denna effekt som talande för en stimulation av hypothalamus men

betonar att man även kan tänka sig andra mekanismer.

Elmadjian, Hope & Lamson (1958) tillförde 150-300 mikrogram LSD per

OS till 14 psykiatriska patienter. Hälften av dessa led av kronisk

schizofreni. Hos dessa inträdde ingen reaktion på LSD-tillförseln

vare sig psykiskt (emotioner, perceptuella funktioner) eller vad be-

träffar utsöndring med urinen av adrenalin och noradrenalin. Hos

4 patienter med manodepressiv psykos och 3 patienter med involutions-

8

depression inträdde däremot en markant ökning i adrenalinutsöndringen.

I den manodepressiva gruppen ökade därutöver även noradrenalin utsönd-

ringen. I försök med Charles River-råttor fann Cates, Goldsmith &

Sankar (1964) däremot att LSD i icke närmare specificerad do s min-

skade utsöndringen av adrenalin- och noradrenalinmetaboliten VMA

och serotoninmetaboliten 5-HIAA.

Hollister & Sjoberg (1964) tillförde friska fpp antingen ettdera av meska-

lin (5 mg/kg kroppsvikt), LSD (1, 5 mikrogram/ kg kroppsvikt), psilo-

cybin (225 mikrogram/kg kroppsvikt) eller kombination av alla tre

drogerna med en tredjedel av ovan angivna doser. Samtliga fyra be-

handlingsmodeller visade sig höja de fria fettsyrorna i plasma och

sänka kreatininutsöndringen med urinen. Författarna tolkar detta som

ospecifika stressreaktioner.

Alnaes & Skaug (1963) undersökte 17-OH kortikosteroider, kalium,

magnesium, koppar, ceruloplasmin, blodsocker och vissa enzymer i

serum och röda blodkroppar hos neurotiska patienter. Signifikanta

förändringar återfanns endast vad gäller plasma 17-OH kortikosteroider.

En ökning av dessa inträffade dock endast när en psykodynamisk konflikt

provocerades under LSD-behandlingen, vilket tolkades som att LSD-påverkan

inte obetingat utgör någon stressframkallande situation.

I en studie av sambandet mellan LSD och det sympato-adrenomedullära

systemet visade Resnick et al (1965) att en föregående uttömning av

adrenalinreserven ökar de psykotropa effekterna av LSD i enstaka

doser om 75 mikrogram.

Hollister & Moore (1967) redogör för två experiment i vilka 13 friska

frivilliga försökspersoner gavs subkutana LSD-injektioner (2 mikrogram/kg

kroppsvikt). I ett senare experiment tillförde man LSD peroralt till 14

friska fpp ( 1.5-2 mikrogram/kg kroppsvikt). Författarna fann att fria

fettsyror i plasma steg samtidigt som fpp uppvisade ångestreaktioner,

darrningar, utvidgade pupiller och förstärkta senreflexer, allt talande

för en stimulering av det sympatiska nervsystemet, medan adrenalin-

och noradrenalinutsöndringen däremot icke steg. Författarna tolkar

resultaten som talande för en sympatoton effekt av LSD och fram-

håller att katekolaminutsöndringen med urinen tydligen utgör ett

otillfredsställande mått på denna. Mot detta kan anföras att de av

författarna redovisade adrenalin- och noradrenalinvärdena icke utan

vidare kan godtagas, i det att adrenalinnivåmedelvärdena i båda ex-

9

perimenten ligger över noradrenalinnivåmedelvärdena såväl under in-

verkan av LSD som under kontrollbetingelser. Det är att märka, att

detta fenomen observerats hos enstaka försökspersoner i en serie inne-

fattande över 7.000 analyser men aldrig hos en hel grupp (Levi, 1968).

Sammanfattningsvis talar dessa undersökningar för att LSD har signi-

fikanta effekter på de fysiologiska förlopp, som refererats ovan. Osäker-

het råder dock rörande dessa effekters natur och intensitet. För en all-

män översikt över LSD:s fysiologiska effekter hänvisas i övrigt till

Hofmann (1961) samt Whitelock & Furness (1956-57).

Hypnotisk suggestibilitet

Experimentalpsykologiska studier av sambandet mellan hypnos- och LSD-

tilistånd har endast utförts vid två tidigare undersökningar. Sjoberg &

Hollister (1965) studerade primär suggestibilitet hos 24 studenter, vilka

erhöll LSD, meskalin eller psilocybin i doser motsvarande 1,5 mikro-

gram LSD/kg kroppsvikt. Mottagligheten för heterosuggestioner prövades

med hjälp av items från en standardiserad hypnosskala; fpp hypnotiserades

dock ej vid denna testning. Man fann, att LSD eller meskalin i sig själv

framkallade samma ökning i primär suggestibilitet som en efterföljande

konventionell hypnosinduktion (utan drog), varför man drog slutsatsen

att det är möjligt att dessa substanser ger upphov till ett hypnos liknande

tillstånd, i vilket individen är ovanligt mottaglig för suggestioner. Netz

& Engstam (1968) studerade interaktionen mellan LSD och hypnos med

en konventionell hypnosskala. I en l:a testomgång prövades 30 studenter i

odrogat tillstånd efter en konventionell hypnosinduktion. Samma procedur

upprepades vid en senare testomgång, varvid LSD resp placebo adminis-

trerades till 20 fpp, medan 10 fpp enbart fick en hypnosinduktion. Trots

att LSD gavs i mycket små dosnivåer (ca 25 mikrogram), erhölls ett

signifikant ökat hypnosdjup för den grupp om 10 studenter, som fått

LSD vid den 2:a testomgången, jämfört med placebogruppen och kontroll-

gruppen.

Även i kliniska sammanhang har man påvisat diverse samband och lik-

heter mellan det hypnotiska och det hallucinogen-inducerade medvetande-

tillståndet. För en närmare presentation härav hänvisas till Netz (1968a)

samt Netz & Engstam (1968).

10

METODER

Försökspersoner

Försöksmaterialet utgjordes av 12 manliga försökspersoner i åldern

23-50 år (medelålder = 33,7 år, SD=8,1 år). Före undersökningen

genomgick varje försöksperson en medicinsk och psykiatrisk bedöm-

ning, varvid konstaterades att inga somatiska eller psykiatriska kontrain-

dikationer mot deltagande i experimentet kunde anses föreligga (jfr Mårtens

Netz & Sundwall, 1967).

Samtliga försökspersoner var akademiker, inkluderande bl a 1 psykiater,

5 psykologer och 3 graduerade forskare i biokemi och farmakologi. Alla

hade noga informerats om att LSD skulle användas i undersökningen

och om försöksuppläggningen i övrigt. Samtliga deltog frivilligt och

utan någon ersättning. Ingen av försökspersonerna hade tidigare själv

prövat LSD. Några av försökspersonerna besatt emellertid ingående

teoretiska kunskaper om LSD. För att utjämna skillnader i kunskaps-

bakgrund i detta speciella avseende mellan olika försökspersoner och

för att motverka effekter av eventuella irrationella förväntningar samt

för att möjliggöra ett på ingående information baserat ställningstagande

till deltagande i experimentet ("informed consent"), gavs samtliga för-

sökspersoner en omfattande och mångsidig skriftlig information (Netz,

1967; Kihlbom & Netz, 1967) om LSD:s effekter och eventuella biverk-

ningar.

Dosering, allmän försöksuppläggning

I föreliggande experiment var avsikten att välja dosnivån så att de

flesta försökspersoner kunde förväntas bli subjektivt påverkade, me-

dan någon enstaka försöksperson kanske inte skulle förnimma några

klara effekter. 0 ,75 mikrogram/kg kroppsvikt bedömdes härvid som

en adekvat dosering (jfr Del I; Netz;, 1968 b), vilket motsvarar

ca 50 mikrogram totalt för en vuxen om 70 kg. På grund av begränsad

tillgång1) kunde dock preparatet ej ges i denna dos, utan varje försöks-

person erhöll exakt 50 mikrogram LSD (= l/2 ampull). Omräknat per

1) Genom att den beställda leveransen från Sandoz (Basel) blev försenad, hade försöksledningen endast tillgång till vad som kunde anskaffas inom landet (i ampuller om 100 mikrogram LSD).

11

kg kroppsvikt motsvarar denna standarddos i genomsnitt 0,67 mikrogram/kg

kroppsvikt för gruppen om 12 försökspersoner (medelvikt = 74,4 kg,

SD= 9 , 6 kg). Högsta dos i mikrogram/kg kroppsvikt var 0,78 och lägsta

0,53. Försökspersonerna tjänade som sina egna kontroller. Som placebo

användes koksaltlösning i samma volym som LSD-lösning. Såväl LSD

som placebo gavs intramuskulärt.

Undersökningen genomfördes för varje försöksperson i två experimenttill-

fällen ("Dag I" resp "Dag II" med i genomsnitt 10 dygns mellanrum (range:

4-33 dygn). Vid varje tillfälle testades 3-5 försökspersoner simultant i

grupp. Inom varje grupp erhöll 2 försökspersoner vardera 50 mikrogram

LSD - för att optimalt kunna utnyttja varje ampull om 100 mikrogram

- och de övriga placebo. För att utbalansera positions- och övnings-

effekter avsågs slumpmässigt hälften av försökspersonerna erhålla LSD

på Dag I samt placebo på Dag II, medan resterande försökspersoner skulle

få preparaten i omvänd ordning. På grund av speciella omständigheter

- vilka ytterst bottnade i den knappa tillgången pä LSD - erhöll emeller-

tid en försöksperson i den sistnämnda gruppen LSD i stället för placebo

på Dag I. Totalt erhöll sålunda 7 försökspersoner preparatsekvensen LSD

x Placebo, medan 5 försökspersoner erhöll sekvensen Placebo x LSD. Som

försöksledare fungerade 3 vpl psykologer. Varken dessa eller försöks-

personerna informerades om vilka som fått aktiv substans ("dubbel-

blind" design).

Försöken genomfördes på ett psykiatriskt sjukhus. Försökspersonerna in-

struerades att inte köra bil på eftermiddagen och kvällen efter drogför-

söken. De förehölls också att ombesörja att någon närstående fanns i

bostaden från och med ankomsten från sjukhuset på eftermiddagen. Som

en extra säkerhetsåtgärd fick försökspersonerna intaga 25 mg klorproma-

zin vid försöksdagens slut (Murphree, 1962).

Försökspersonerna fick instruktioner om att inte äta, dricka eller röka

på morgonen före experimenten. De instruerades även att inte intaga

några mediciner samma dag eller dagen innan. Under själva försöken

var tobaksrökning förbjuden; vidare hölls mat och dryck standardise-

rade.

Objektiva prestationsvariabler

Ett testbatteri sammanställdes av sex olika test, vilka alla i hög grad

var koncentrationskrävande. Proven, som bedömdes vara av relativt

12

hög svårighetsgrad, utvaldes med syfte att få kvantitativa mått på föränd-

ringar i sådana kognitiva variabler som logiskt tänkande, aritmetisk kapa-

citet, spatialt tänkande, simultankapacitet och koncentrationsförmåga.

Genom sin speciella karaktär var dessutom ett par test - Störningspro-

vet och Audiovisuelltkonflikttest (se nedan) - avsedda att fungera som

stressorer. Testbatteriet kom att bestå av följande test:

1. Störningsprovet

Detta grupprov avser mäta förmåga till intellektuellt arbete av numerisk

karaktär under bullerexpositon. Försökspersonens uppgift var att utföra

enkla additioner och subtraktioner (av typen 4 + 2 - 7 + 8 - 4 + l ) i huvu-

det. Under instruktionen informerades försökspersonerna om att de

skulle utsättas för buller under själva provet, men att de trots detta

skulle försöka arbeta så snabbt och noggrant som möjligt. De ljudeffek-

ter som användes var inspelade på band och återgavs via stereohörlurar.

Ljuden hade en dB-nivå omkring 90 dB med en variationsvidd på 40-100

dB. Dessa ljuddistraktorer var 1) dels av intellektuell art, d v s stimuli

som på grund av begreppslikhet med uppgifterna påverkade försöksper-

sonerna (= röster som återgav enkla räkneuppgifter), 2) dels av emo-

tionell art, d v s stimuli utan logisk innebörd för uppgifts lösandet (= strids-

buller, skrattsalvor etc) samt 3) även en blandning av dessa båda typer.

Provet bestod av 7 övningsuppgifter samt 208 testuppgifter. I parallellver-

sionen gavs 208 nya testuppgifter, medan ljudeffekterna var de nyss be-

skrivna. Provet har en retest-reliabilitet (3 månader) på 0,92 (Moreau &

Norberg, 1967). Provtid: 20 minuter.

2. Audio-visuellt konflikttest (Stroop)

Detta prov är baserat på Stroop´s färg-ordtest (Stroop, 1935), vilket be-

står av färgord som är tryckta i olika färger, där kombinationen av fär-

ger och ord alltid är inkongruent. Försökspersonens uppgift är att ignorera

ordet och enbart benämna färgen.

I den aktuella gruppversionen av Stroop´s test (Björkvall, 1966) hade ytter-

ligare ett distraherande moment introducerats genom simultan presenta-

tion av inkongruenta auditiva färgord, vilka också de skulle ignoreras. I

samtliga fall användes färgerna och färgorden "karmin", "kobolt", "tur-

kos" och "orange". De två parallella versionerna bestod vardera av

13

126 stimuli arrangerade i 6 block om 21 stimuli. Kombinationen av

visuella och auditiva färgord samt tryckfärg varierades slumpmässigt.

Hela testet, inklusive instruktioner och en övningsperiod - avsedd att

eliminera initiala inlärnings effekter - var inspelat på 16 mm film.

Visuella stimuli projicerades på en skärm och auditiva stimuli gavs

via högtalare medelst en filmprojektor med magnetiskt ljud. Försöks-

personen markerade det rätta alternativet på en svarsblankett, som

innehöll successivt numrerade rader med de fyra färgorden i varje

rad slumpmässigt ordnade, Totaltid: 4 min (exklusive instruktioner

och övningsperiod).

3. Syllogismer

Detta verbalt laddade test avser mäta förmåga till logiskt-induk-

tivt tänkande. Varje testuppgift bestod av två påstående som åt-

följdes av fyra slutsatser. Försökspersonen skulle undersöka varje

par av påståenden och avgöra vilken av de fyra slutsatserna som

var riktig. De båda parallellversionerna bestod i föreliggande under-

sökning av två övningsexempel samt 35 testuppgifter. Split-half

reliabilitet = 0,82 (L Nystedt, 1967). Provtid: 24 min.

4. Överslagsberäkningar

Till skillnad från Störningsprovet är detta test av rent numerisk

karaktär. Provet bestod förutom två övningsexempel av 23 rela-

tivt svåra huvudräkneuppgifter, vilka omväxlande kräver addition, sub-

traktion, multiplikation och division samt kombinationer av de fyra

räknesätten. För varje uppgift fanns fem svarsalternativ av vilka ett

var riktigt. Utan att ges möjlighet till några exakta beräkningar skulle

försökspersonen göra snabba uppskattningar av vad som rimligtvis

kunde vara det rätta svarsalternativet. Kladdanteckningar var icke

tillåtna. Provtid: 10 min.

5. Spatialt Dynamiskt Test (SDT)

Detta nykonstruerade "papper-penna" test (Carlstedt, 1967) avser

mäta den spatiala förmågan att bedöma relationen mellan två objekt i

rörelse, då det ena objektet är referenspunkt. Försökspersonens

uppgift var att bestämma två "fartygs" läge (markerat medelst pilar)

i förhållande till varandra med hjälp av fartygens utgångsläge, kurs

14

och fart. Försökspersonen befinner sig alltid i det norrgående fartyget och

kan endast se det andra fartyget på den egna "radarskärmen" (markerat

med en cirkel). För varje deluppgift skulle försökspersonen tala om hur

det andra fartygets färdväg kom att bli på det egna, fartygets radarskärm,

under premissen att båda fartygen hade samma fart. Förutom två öv-

ningsexempel bestod testet av 20 items (uppgifter) med 5 svarsalterna-

tiv/item, varav ett var rätt. Parallellversionen utgjordes av en spegel-

vänd upplaga. Split-half reliabilitet = 0,80 (Carlstedt, 1967). Prov-

tid: 15 min.

6. Valreaktionstid (DRT)

Valreaktions tider för auditiva stimuli (summer resp ringsignal) upp-

mättes i tusendels sekunder med en apparatur ad modum King (1954).

Försökspersonen fick icke i förväg reda på vilket stimuli som kom att

ges. Efter 4 enkla och 30 valreaktionsförsök som träning gjordes 10

egentliga valreaktionsbestämningar vid varje experimenttillfälle. Det

stora antalet förförsök syftade till att etablera en stabil inlärningsnivå.

Apparaturen registrerade reaktionstiden i två delar. En del, kallad L.

(lift time), avsåg den tid som det tog från signalens början till dess

försökspersonen lyft handen från en startplatta. Den andra delen, B

(ballistic time), avsåg tiden från det försökspersonen lyft handen till

dess den rätta plattan vidrörts. Tillsammans utgjorde L och B total

valreaktionstid (i millisek),

För utvärdering av varje psykometriskt test (utom DRT) beräknades

följande tre mått:

a) Antal rätt items

Totalt antal itemsx100 (Over-all index)

b) Antal rätt items Antal lösta itemsx100

(Kvalitativt index)

c) Antal lösta items

Totalt antal itemsx100 (Kvantitativt index)

15

Bland ovanstående be räknings sätt avsågs over-all index utgöra det

primära måttet på eventuella prestationsförändringar. De båda komp-

letterande måtten syftade till att belysa huruvida en erhållen förändring

främst var av kvantitativ eller kvalitativ art.

Hypnosskala

Förutom med de sex psykometriska proven testades försökspersonerna

med en hypnotiserbarhetsskala ad modum Weitzenhoffer & Hilgard

(1959, 1962). Detta test på mottaglighet för hypnotiska suggestioner

var inspelat på band och administrerades simultant till försöksperso-

nerna via bandspelare och hörlurar. Hypnos skalan bestod av följande

7 items, vilka poängsattes med 0 eller 1 poäng:

1) Höger ben tungt (känsla av tyngd samt immobilisering av benet)

2) Hand-levitation (motoriskt item)

3) Styv arm ( - " - )

4) Positiv synhallucination I (föreställa sig djur med slutna ögon).

5) Positiv lukthallucination (tom flaska suggereras innehålla "parfym").

6) Positiv smakhallucination (vatten suggereras vara "sockerlösning").

7) Positiv synhallucination II (hallucination av ett obefintligt objekt med

öppna ögon).

Fysiologiska variabler

Katekolaminutsöndring. - Genom insamlande av urinprov från var

och en av tre experimentperioder (se sid 13) vardera om ca 2 timmar,

erhölls urin för analys av katekolaminer (adrenalin och noradrenalin).

Urinmängden uppmättes och pH justerades till 3 med saltsyra. De

surgjorda proven förvarades därefter djupfrysta tills de analyserades

fluorimetriskt (Euler & Lishajko, 1961).

Blodtryck. - Medelst manschett med kvicksilvermanometer mättes

på höger arm försökspersonens systoilska och diastoliska blodtryck,

16

det sistnämnda fastställt till det tryck som uppmättes när Korotkowljuden

började avta.

Puls. - Omedelbart före blodtrycksmätningen registrerades pulsfrekvensen

genom palpation av arteria radialis under 60 sek.

Subjektiva skattningar

Ett skattningsformulär (se Tabell 1 i Appendix) omfattande 33 variab-

ler applicerades i föreliggande experiment. 21 av dessa skattnings variab-

ler har i en tidigare faktoranalys med rotering till ortogonal struktur

(Jonsson, Sjöberg & Vallbo, 1967) hänförts till följande sex psykologiska

tolkbara faktorer:

Faktor I: "Subjective working capacity" (Variabel 8, 11, 14, 18)

" II: "Hunger and thirst" (1, 6, 10)

" III: "Fear reduction" (7, 17, 20)

" IV: "Tiredness" (2, 5, 16, 19)

" V: "Euphoria" (4, 12, 13, 21)

" VI: "Irritation" (3, 9, -15)

De resterande 12 variablerna avsåg vad som bedömdes vara mer

LSD-specifika symtom. Dessa hänfördes a priori till följande fem

"faktorer":

"Faktor" VII: Generell drogeffekt (Variabel 32, 33)

" VIII: Somatiska symtom (22, 31)

" IX: Visuell perception (25, 30)

" X: Förhöjt stämningsläge/Hypomani (24, 27)

" XI: Depersonalisation (23, 26, 28, 29)

För registering av intensiteten i de olika variablerna användes

grafiska skattnings skalor. Varje skala bestod av en fråga eller ett

påstående samt en 150 mm lång obruten linje, vars vänstra ändpunkt

i regel betecknade en kraftig negativ upplevelse och den högra en

kraftig positiv (se Tabell 1), medan skalans mittpunkt verbalt

uttrycktes som ett tillstånd av neutralitet i fråga om den variabel

som avsågs.

Försökspersonerna instruerades att använda sig av hela linjen och

17

att sätta ett streck i den punkt på linjen som bäst karakteriserade inten-

siteten av upplevelsen i den aktuella variabeln. Exempel på olika skatt-

ningar gavs för att demonstrera, hur skalan skulle användas som ett

kontinuum. Som mått på upplevelse mättes avståndet i mm från vänster

till fp:s markering. Varje faktor poängsattes härefter genom enkel sum-

mation av de ingående variablerna.

Den allmänna försöksgången

De båda experimenttillfällena genomfördes samma tid på dygnet under

ca 8 timmar. Varje tillfälle var uppdelat i fyra konsekutiva perioder:

en "pre-drug"- period samt tre experimentperioder om vardera ca 2

timmar. Strax före varje experimentperiods början fick varje fp tömma

urinblåsan och inta 2 smörgåsar samt 300 ml saft. Vid slutet av varje

experimentperiod lämnades ett urinprov. Därefter gjordes puls- och

blodtrycksmätningar jämte subjektiva skattningar. En schematisk

tidsplan för varje experimenttillfälle återfinns i Fig 1, sid 14.

Period P: Pre-drug

Försöken inleddes på morgonen ca kl 0730. Efter en allmän informa-

tion om försöksuppläggningen genomfördes en övningssession (både

Dag I och Dag II) med det Psykometriska testbatteriet. Härvid fick

fpp endast läsa testinstruktioner samt lösa övningsexempel. Vid

DRT utfördes 20 av de 30 förförsöken. Vidare fick fpp utföra de sub-

jektiva skattningarna - dock ej för de 12 LSD-variablerna, Fpp inst-

ruerades att i fortsättningen skatta hur de i genomsnitt känt sig under

varje nyss avslutad experimentperiod.

Härefter gavs följande information: "Två behandlingsmodeller tillämpas

i undersökningen, dels ingen aktiv dos alls, d v s placebo, dels en låg

dos LSD. Hälften av alla 12 försökspersoner kommer att få LSD vid

något av de båda experimenttillfällena; en fjärdedel får LSD vid båda

experimenttillfällena, medan resterande 3 fpp får placebo vid båda

experimenttillfällena. Dessa sistnämnda 3 fpp får - om de så önskar -

senare deltaga i en extra testomgång med LSD. " - Denna i sak felaktiga

information gavs för att söka hindra de fpp, som tyckt sig märka att de

Dag I erhållit LSD från att dra slutsatsen att de Dag II sålunda måste få

placebo.

Fig. 1 Tidsplan för varje försöksomgång. S = Subjektiva skattningar. U = Urinprov, P - Puls, B = Blodtryck. Siffrorna i figuren anger tiden i minuter efter administrering av LSD/Placebo.

Fig. 1 Time table for each test session. S = Subjective ratings, U = Urine sample, P = Pulse rate, B = Blood pressure. The numbers in the figure give the time in minutes after admini- stration of LSD/Placebo.

LSD/Placebo

Pre-drug -75- ±0

After treatment 0-365

Inactivity 15-105

Test battery 135-235

Hypnosis 265-355

P,B

35

5 U

36

0

S 3

65

P,B

23

5 U

24

0

S 2

45

P,B

10

5 U

11

0 S

11

5

S-2

5

U-1

0

P,B

-5

-

120 180 240 300 380 80 -40 -20

-60 0 6020 40 80 100 140 160 200 220 260 280 320 340

360

19

Vidare instruerades såväl fpp som testledare att ange vem eiler vilka i

gruppen, som enligt deras bedömning verkade ha fått LSD.

Omedelbart efter mätning av puls och blodtryck vidtog slutligen själva

drogadministeringen (intraglutealt).

Period A: Inaktivitet

Efter administrering av LSD resp placebo placerades fpp i halv-

liggande ställning i vilstolar under en period om 90 minuter. Under

denna tid fick fpp endast läsa veckotidningar o dyl samt lyssna på

"lätt" musik via hörlurar. Puls och blodtryck mättes vid periodens

slut innan fpp fick resa sig upp.

Period B: Psykometriska test/stress

De sex proven uppdelades i 3 block om vardera 2 test enligt följande.

Block I: Störningsprovet + Audio-visuellt konflikttest; Block II:

Överslagsberäkningar + SDT; Block III: Syllogismer + DRT. Testord-

ningen mellan de tre blocken varierades systematiskt genom att fpp

fördelades parvis över de sex möjliga sekvenserna. De olika testen kom

således att spridas jämntöver hela testperioden B. För varje enskild fp

bibehölls dock testordningen vid de bägge experimenttillfällena, varvid

de två parallellversionerna av testen alternerades slumpmässigt. Vid

DRT utfördes 10 förförsök omedelbart före de 10 egentliga reaktions -

tidsbestämningarna.

Hela testbatteriet administrerades med ett minimum av pauser mellan

de olika proven. Tempot var forcerat. Detta i kombination med rela-

tivt hög svårighetsgrad och/eller stressor-egenskaper hos proven

medförde, att den psykometriska testperioden kom att fylla den

dubbla funktionen av såväl oberoende som beroende variabel: att kog-

nitivt inducera stress (="kognitiv stress") likaväl som att möjliggöra

objektiv mätning av intellektuella prestationsvariabler. - Puls och blod-

tryck mättes i sittande ställning.

Period C: Hypnos

Fpp placerades ånyo som under Period A. Härefter följde en 90- minu-

ters bandinspelad hypnossession1), vilken inleddes med en konventionell

1) Bandinspelningen var gjord av doktor Ture Arvidsson, Karo- linska sjukhuset, Stockholm

20

hypnosinduktion, "high eye fixation" (Weitzenhoffer, 1957). I övrigt in-

kluderade hypnos sessionen allmänna suggestioner om fördjupad ro och

avslappning, speciellt anpassad (= sövande) musik samt de sju olika

proven pa primär suggestibilitet. Dessa administrerades separat med

jämna intervall under 90-minutersperioden.

På grund av att en av fpp hade tidigare erfarenhet av hypnos - både som

hypnotiserad och som hypnotisör - uteslöts suggestibilitetstestningen

för hans del. E j heller togs några urinprov på denna fp, varför kate-

kolaminanalyserna endast kom att omfatta totalt 11 individer,

Samma bandinspelning användes vid båda hypnossessionerna. Puls

och blodtryck mättes analogt med vad fallet var under Period A,

d v s innan fpp fått resa sig upp ur vilstolen.

RESULTAT

Statistiska bearbetningar

Som tidigare påtalats realiserades ej den ursprungliga försöksplanen

om en jämn fördelning av de 12 fpp på de båda möjliga preparatsek-

venserna. I stället erhöll 7 fpp LSD på Dag I och placebo på Dag II,

medan 5 fpp erhöll placebo på Dag I och LSD på Dag II; de förra be-

nämnes hädanefter "Grupp I" (LSD x Placebo, N = 7), medan de senare

utgör "Grupp II" (Placebo x . LSD, N = 5).1) Enär någon utbalansering av

övnings- och positions effekter sålunda e j åstadkommits på konventionellt

sätt, inriktades den statistiska bearbetningen på att först klargöra

om det förelåg några skillnader mellan experimenttillfällen (med

bortseende från behandlingar) innan skillnader mellan behandlingar

analyserades. Databearbetningen kom således att grundas på följande

statistiska frågeställningar:

(1). Föreligger någon skillnad mellan de båda experimentgrupper,

som fått preparaten i motsatt ordningsföljd vad gäller medeltalsdifferen-

s e r mellan LSD- och placebobetingelser? M a o, föreligger en signi-

fikant interaktion (samspel) mellan preparatbetingelser och grupptill-

1) Omräknat per kg kroppsvikt motsvarade standarddosen 50 mikrogram LSD i genomsnitt 0 , 6 6 mikrogram/kg för Grupp I samt 0, 6 8 mikrogram/kg för Grupp II.

21

hörighet, d v s en positionseffekt? (Denna bearbetning benämnes hädanefter

"primäranalys").

(2). Föreligger någon skillnad mellan de båda grupperna under LSD -be-

tingelse, d v s en signifikant interaktion mellan LSD-behandling och grupp-

tillhörighet?

(3). Föreligger någon skillnad mellan de båda grupperna under place-

bo-betingelse, d v s en signifikant interaktion mellan placebobehand-

ling och grupptillhörighet?

Tyngdpunkten vid de statistiska bearbetningarna lades vid den först-

nämnda av ovanstående frågeställningar, eftersom denna primärana-

lys inbegriper såväl LSD- som placebodata (i form av differenser);

en dylik interaktionsstudie hade dessutom redan avsetts utföras vid

hypnos skalan (se sid 46). De bägge övriga frågeställningarna upp-

ställdes främst för att möjliggöra en detaljerad och komplett informa-

tion om eventuella andra skillnader mellan de två experimentgrupperna.

I föreliggande undersökning skulle de ideala tillståndet vara, att samt-

liga fpp reagerade likartat ( d v s på jämförbar nivå och i samma rikt-

ning) under resp preparatbetingelse, oavsett om de fått LSD på Dag I

eller Dag II, Även om nivåskillnader mellan de båda grupperna över

(oberoende av) preparaten skulle föreligga, inverkar dock ej detta på

utvärderingen av LSD:s generella effekter,, Endast i det fall att Grupp I

och Grupp II reagerar i signifikant olika riktningar mellan tidpunkter

(betingelser), uppstår frågan om man längre kan tala om egentliga pre-

parateffekter. För en mer ingående diskussion av interaktionsbegreppet

hänvisas till Kerlinger (1964) och Kornetsky (1960).

Själva databearbetningen utfördes enligt följande: För samtliga

variabler beräknades aritmetiska medelvärden, spridningar, F-kvoter

och t-prövningar av dessa separat för Grupp I resp Grupp II. I de

variabler, där endast ett mättillfälle per försöksdag förelåg, d v s vid de

psykometriska testen, hypnosskalan samt totalutsöndring/dag av katekola-

miner, byggde primäranalysen på intraindividuella medeltals differens er

mellan LSD- och placebobetingelser. I variabler med tre eller fyra mättill-

fällen/dag, d v s subjektiva skattningsdata, puls, blodtryck samt katekola-

minutsöndring per försöksperiod, beräknades först intraindividuella differens-

mått (LSD - placebo), vilka sedan utgjorde primärdata för prövning av sam-

22

spel mellan försöksperioder och grupptillhörighet. Tvåvägs- och

trevägs variansanalyser (POLVAR, Fortranprogram för polynom varians -

analys konstruerat av fil lic Jan Lindeli) utfördes för att pröva om total-

skillnader förelåg mellan drogbetingelser/försöksperioder, om de båda

experimentgrupperna skilde sig åt över preparaten samt om samspelet

mellan drogbetingelser/perioder och grupptillhörighet var signifikant

Eftersom olika gruppstorlekar förelåg, medförde detta att interaktions-

studierna medelst trevägs variansanalys (Mc Nemar Case XVII, Mc Nemar,

1955) utfördes genom (approximativ) lösning enligt "method of unweigh-

ted means-solution" (Wiener, 1962)1).

Vid dessa primäranalyser av samspelet mellan tidpunkter (betingelser)

och grupper visade det sig att i vissa variabler reagerade Grupp I och

Grupp II signifikant olika, vilket tolkades så att man i dessa variabler ej

kunde tala. om en generell preparateffekt, utan att hänsyn måste tagas

till inlärnings - och habitueringseffekter vid ställningstagande till pre-

paratens inverkan. Uppenbarligen spelade här ordningsföljden i vilken

LSD och placebo administrerats en väsentligt större roll än själva pre-

paraten. I de fall en signifikant (p≤.05) interaktionsterm erhölls, be-

stämdes sålunda att data för de båda experimentgrupperna skulle presen-

teras separat. För övriga variabler där ej signifikanta (p>.05) skillna-

der erhölls mellan Grupp I och Grupp II, var det å andra sidan möjligt att

tolka preparatens verkningar som generella preparateffekter, varför

data för samtliga 12 fpp kunde presenteras i sammanslagen form.

Disposition av resultaten

Data från de tre huvudkategorierna av beroende variabler - psykologiska

prov, fysiologiska variabler samt subjektiva skattningar - kommer att

presenteras i nämnd ordning. Inom varje kategori redovisas resultaten

stegvis efter samma riktlinjer som den statistiska bearbetningen:

(1) Först presenteras en sammanfattning av resultat av primärana-

lyserna (trevägs varians analys) i form av F-kvoter och p-värden.

1) Som felestimat vid F-kvotberäkningen användes för MK Betingelser -MK Rest för MK Grupper -MK Individer för MK Samspel -MK Rest

1 Q

(2) I variabler utan signifikant interaktionsterm redovisas härefter medel-

värden, spridningar och signifikansnivåer för medeltalsdifferenser i form

av sammanslagna grupper (N = 12), I variabler med signifikant samspel

mellan tidpunkter (betingelser) och grupper presenteras resultaten

separat för Grupp I och Grupp IL

(3) Analogt med punkt (1) presenteras sedan F-kvoter och p-värden enligt

trevägs variansanalys av samspelet mellan LSD-betingelse och grupptill-

hörighet, liksom motsvarande vid placebobetingelse,

(4) Slutligen redovisas riktningarna (medelvärden) av förändringarna

under LSD- resp placebobetingelse. I fysiologiska variabler liksom

subjektiva skattningsvariabler presenteras medelvärdeskurvor dock

endast i de fall där LSD-resultat för Grupp I skiljer sig signifikant

(p≤.05) från LSD-resultat för Grupp II. och motsvarande efter place-

bo,

I det följande redovisas resultaten i tabellform (Tabell 2-16, se

APPENDIX) samt grafiskt i Figur 2-11. I Fig 5-11 anges tidpunkter för

insamling av data vid ifrågavarande variabler medelst bokstavssymbo-

ler, där P anger mättillfälle under pre-drug period, medan A, B och

C anger slutet av inaktivitets-, test- resp hypnosperiod.

Psykologiska variabler

Objektiva prestationsvariabler

I Tabell 2 sammanfattas prövningen enligt trevägs variansanalys av total-

skillnader mellan drogbetingelser, av skillnader mellan experimentgrupper

samt av samspel mellan betingelser och grupper. Denna primäranalys

visar för 4 index (Audio-visuellt konflikttest: over-all index; Överslags-

beräkningar: kvantitativt index: Spatialt Dynamiskt Test: over-all

och kvalitativt index) en signifikant interaktion mellan betingelser och

grupptillhörighet. Samspelet härvidlag kommer att närmare belysas

i Tabell 3-5, där resultaten vid ifrågavarande index presenteras separat

för de två grupperna. Av Tabell 2 framgår vidare, att signifikanta föränd-

ringar mellan LSD - och placebobetingelser föreligger vid Störningsprovet

(over-all och kvantitativt index), Syllogismer (samtliga index) samt Val-

reaktionstid (totaltid och ballistisk tid).

24

Riktningarna av förändringarna återfinns i Tabell 3, som avser over-all

index. Signifikanta försämringar under LSD-påverkan noterades i Stör-

ningsprovet, Audio-visuellt konflikttest (Grupp I), Syllogismer samt

förlängd reaktionstid vid DRT (totaltid och ballistisk tid). Av tabellen

framgår även bakgrunden till de signifikanta interaktionstermerna

(Tabell 2) vid Audiovisuellt konflikttest och Spatialt Dynamiskt Test:

båda experimentgrupperna erhöll bättre resultat vid det andra test-

tillfället, oberoende av drogbetingelser. Vid Konflikttestet är dock för

Grupp II:s del denna förbättring (under LSD-påverkan) helt obetydlig

rent numerärt sett. Ett dylikt status quo-resultat står ej i överensstämmel-

se med den kraftiga initiala inlärning (inom en och samma försöksdag),

som påvisats vid detta test av Pátkai et al (1967) och Frankenhaeuser et

al (1967). Det finns sålunda, anledning förmoda, att LSD haft en negativ

effekt även på Grupp II, i och med att den förväntade förbättringen vid

Dag II uteblivit. Om man mot denna bakgrund slår samman resultaten

för de bägge grupperna, uppgår medeltalsdifferensen mellan LSD- och

placebobetingelser vid Audio-visuellt konflikttest till Md = -16. 33, vil-

ken totalskillnad är signifikant på 1%-nivån enligt Tabell 2. Vid Spa-

tialt Dynamiskt Test presterade å andra sidan Grupp II signifikant

bättre resultat vid Dag II (trots LSD-påverkan), vilket tyder på en stark,

intakt inlärnings effekt vid detta test. Beträffande Störningsprovet redovisas i Fig 2 medeltal

samt signifi-

kansnivåer för medeltalsdifferenser mellan preparatbetingelser för

varje arbetsminut, dels med avseende på antal rätt items/minut

(= over-all index), dels med avseende på antal lösta items/minut

(= kvantitativt index). Som framgår av p-värdena är de erhållna

skillnaderna mellan drogbetingelser med få undantag signifikanta.

Kurvorna har alltså vid båda index signifikant skilda nivåer; under

placebo presterade fpp genomgående bättre än under LSD-påverkan,

dvs LSD medförde en prestationsförsämring i numerisk närminnes-

förmåga, som relativt sett var lika stor under hela provtiden om 20

minuter, Av Fig 2 framgår vidare den påfallande överensstämmelsen

mellan antalet rätt- och antalet lösta items/minut under resp preparat-

betingelse.

Kvalitativa och kvantitativa index är presenterade var för sig i Tabell

4 resp 5. Vid de båda simultakapacitetskrävande stressproven - Stör-

ningsprovet och Audio-visuellt konflikttest - är medeltals skillnaden

mellan preparatbetingelser mycket liten vad gäller kvalitativt index,

25

Fig. 2 Over-all Index (övre fig.) och kvantitativt Index (nedre fig.) vid Störningsprovet: Medeltal och signifikansnivåer för medeltalsdiffe- renser mellan LSD- och placebobetingelser för varje arbetsminut.

Fig. 2 Over-all index (upper fig.) and quantitative Index (lower fig.) at the Noice Disturbance Test: Means and levels of significance for mean differences between LSD and placebo conditions for each minute.

Num

bers

of

corr

ect

item

s/m

in

6

5

4

3

2

Placebo L S D

8 Minutes

Num

bers

of

solv

ed i

tem

s/m

in

6

5

4

3

Placebo LSD

9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

.05 NS .01 NS .01 .02 .01 .02 .01 .01 .001 NS .01 .01 .05 .02 .001 .05 .02

1 2 3 4 5 6 7

.02 p

8 Minutes 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

NS .05 0,5 .01 .02 .001 .01 .02 .01 NS .01 .01 .01 .01 .001 .01 .01

1 2 3 4 5 6 7

.01 p . 01 NS

26

medan storleken av motsvarande differens är avsevärt större för

kvantitativt index, samt även klart signifikant vid Störningsprovet. Vid

Syllogismer erhölls signifikanta försämringar under LSD-påverkan så-

väl kvalitativt som kvantitativt. Beträffande Spatialt Dynamiskt Test

förelåg signifikanta förbättringar endast i kvalitativt avseende vid

andra testtillfället, oberoende av preparatbetingelser.

Hypnosskalan

Resultatet av primäranalysen vid hypnotiserbarhetsskalan redovisas

i Tabell 6:11). Någon signifikant interaktion mellan betingelser och

grupper förelåg icke, men däremot en signifikant förändring mellan

preparatbetingelser. Riktningen härav framgår av Tabell 6:2, som visar att

fpp under LSD-påverkan presterade en genomsnittlig poängökning om ca 20%

jämfört med placeboresultat. På grund av den positivt sneda fördelningen

vid hypnos skalan applicerades även en icke-parametrisk metod (Wilcoxon

Matched-Pairs Signed-Ranks Test; Siegel, 1956) för signifikansberäk-

ning av skillnader mellan LSD- och placebopoäng (enligt Tabell 6:2).

Denna beräkning gav samma resultat (Wilcoxon T-värde = 2 ; N = 8) som

den parametriska signifikansberäkningen enligt Tabell 6:1, d v s

p = .01, one-tailed.

Kompletterande jämförelser

De resultat som hittills redovisats, bygger på medeltalsdifferenser

mellan de båda preparatbetingelserna. För att erhålla en mer full-

ständig analys av eventuella skillnader mellan de båda grupper som

fått preparaten i motsatt ordningsföljd, jämföres i Tabell 7 LSD-resul-

tat för Grupp I med LSD-resultat för Grupp II, och motsvarande efter

placebo. I denna tabell studeras sålunda skillnader "mellan grupper"

(radvis/test) i stället för som tidigare skillnader "mellan betingelser"

(kolumnvis/test). Tabell 7, som endast berör over-all index, komp-

letterar även Tabell 3, då samtliga medelvärden och medelfel för de

två experimentgrupperna under båda preparatbetingelserna finns redo-

visade separat häri.

1) För att undvika att spridningsmåttet blir 0 för Grupp II under placebo (se Tabell 6:2), sattes den utelämnade 5:e försöksper- sonens placebo- och LSD-poäng vid hypnos skalan = 0, varigenom en trevägs variansanalys av hypnosdata möjliggjordes.

27

Som synes ligger vid Störningsprovet Grupp I:s LSD-resultat signifikant

lägre jämfört med Grupp II:s; även placebonivåerna ligger på motsvarande

sätt signifikant åtskilda. De båda grupperna skiljer sig sålunda klart över

preparaten, vilket förklarar den signifikanta totalskillnaden mellan grupper

(se Tabell 2, mittkolumnen). Trots att en signifikant differens mellan

såväl drogbetingelser som experimentgrupper föreligger vid Störnings-

provet (over-all index, Tabell 2), bör det observeras, att samspelet mellan

betingelser och grupper ej är signifikant: båda differensmåtten i Tabell 7

är av samma storleksordning och i samma riktning. Vid Audio-visuellt

konflikttest föreligger en signifikant skillnad mellan de två grupperna

endast under LSD-betingelsen. Vid Syllogismer ligger placeboresultatet

för Grupp I signifikant lägre än placeboresultatet för Grupp II. I övriga

psykometriska test samt vid hypnosskalan föreligger inga statistiskt säker-

ställda nivåskillnader vare sig under LSD- eller placebobetingelse.

Beträffande Valreaktionsprovet (DRT) redovisas i Fig 3 totaltider

under såväl pre-drug- som preparatbetingelser separat för de båda

grupperna. Under den initiala inlärningsfasen (pre-drug, Dag I) skilde

sig Grupp II relativt kraftigt från Grupp I, till skillnad från senare

mättillfällen (pre-drug, Dag II; placebo resp LSD-betingelse), där nivå-

skillnaderna mellan grupperna var obetydliga. Det framgår även hur

resp grupps LSD-resultat klart avviker från de etablerade inlärnings-

nivåerna.

Sammanfattning

Under LSD-påverkan erhölls signifikanta försämringar vid Störnings-

provet, Audio-visuellt konflikttest och Syllogismer (over-all index).

Vidare noterades en förlängd reaktionstid vid Valreaktionsprovet.

Vid Spatialt Dynamiskt Test observerades ingen effekt av LSD men väl

en kraftig inlärningseffekt.

Vid Störningsprovet noterades signifikanta försämringar även i kvantita-

tivt hänseende samt en trend i samma riktning vid Audiovisuellt konflikttest.

Beträffande Syllogismer erhölls såväl kvalitativa som kvantitativa försäm-

ringar under LSD-påverkan.

Signifikanta nivåskillnader mellan Grupp I (med preparatsekvensen LSD

x placebo) och Grupp II (med preparatsekvensen placebo x LSD) vad gäller

28

Fig. 3 Valreaktionstid (total DRT) för Grupp I (N = 7) och Grupp II (N = 5) under pre-drug betingelser samt pre-

paratbetingelser.

Fig. 3 Choice reaction time (total DRT) for Group I (N = 7) and Group II (N = 5) during pre-drug conditions and drug conditions.

70

68

66

64

62

60

58

56

Group I (LSDxPlacebo)

Group II (Placebo x LSD)

Cho

ice

reac

tion

tim

e, m

illi

seco

nds

LSD

LSD

Placebo Placebo

Pre-drug. Group I: LSD Pre-drug. Group I; Placebo Day I Group II: Placebo Day II Group II:LSD

29

LSD-resultat förelåg vid Störningsprovet och Audio-visuellt konflikttest.

Motsvarande skillnader mellan grupperna vad avser placebo-resultat förelåg

endast vid Syllogismer. I övriga psykometriska test samt vid hypnosskalan

noterades inga signifikanta nivåskillnader mellan de båda experimentgrup-

perna vare sig under LSD- eller placebobetingelse.

Under LSD-påverkan förelåg en signifikant ökad hypnotiserbarhet. Den

primära suggestibiliteten ökade sålunda med ca 20% jämfört med place-

bonivå.

Fysiologiska variabler

Katekolaminutsöndring: totalt

För att få ett generellt mått på LSD:s effekter på katekolaminutsöndring

i urin summerades mätvärdena under inaktivitets-, test- och hypnosperioderna

till ett totalmedelvärde per försöksdag1). En trevägs variansanalys av dessa

medelvärden visar att några signifikanta interaktioner mellan betingel-

ser och grupper ej föreligger vare sig vad beträffar adrenalin- och norad-

renalinesöndring (Tabell 8:1) resp 8:2) eller urinvolym. I Tabell 9 redo-

visas sålunda medelvärden under en hel försöksdag (kl 0830-1430) för

samtliga 11 individer avseende katekolaminutsöndring och urinmängd un-

der placebo- resp LSD-betingelse. Resultaten återges även grafiskt

i Fig 4. Adrenalinutsöndringen var signifikant högre under LSD än

under placebo (F = 5.521, p = .039, two-tailed), liksom även urinmängden

(F = 9.180, p = .012, two-tailed). Noradrenalinutsöndringen ändrades

inte signifikant mellan de två betingelserna (Tabell 8:2).

Katekolaminutsöndring, puls och blodtryck: periodvis

I den fortsatta analysen studerades händelseförloppet inom och mellan

varje dags olika försöksperioder (pre-drug» inaktivitet, testperiod

och hypnos), med speciell inriktning på eventuella effekter av kognitiva

stressorer (= testbatteriet) på katekolaminutsöndringen under placebo-

resp LSD -påverkan.

För att undersöka om skillnader förelåg mellan de båda gruppernas

1) Som tidigare omtalats (se sid 16) föreligger katekolamindata endast för totalt 11 individer. Eftersom den 12:e försöksper- sonen ingick i Grupp II, inkluderas i denna katekolaminana- lyser för endast 4 fpp.

Fig. 4 Adrenalin- och noradrenalinutsöndring samt urinmängd under inaktivitet, stress och hypnos. Medelvärden och standardfel för 11 individer under placebo- och LSD-betingelser.

Fig. 4 Adrenaline and noradrenaline excretion and urine volume du- ring inactivity, stress, and hypnosis. Means and standard errors for 11 subjects during placebo and LSD conditions.

Adrenalin,ng/min Noradrenalin.ng/min Urinmängd.ml/min

28 24

20

16 12

8

4

0

14

12

10

8

6

4

2

0

2,5

2,0

1,5

1.0

0,5

LSD LSD Placebo LSD Placebo

Placebo

31

reaktioner under LSD- och placebo-påverkan genomfördes först en

trevägs variansanalys av samspel mellan försöksperioder och grupp-

tillhörighet. Resultatet av denna primäranalys visade inga signifikanta

utslag (Tabell 10). I Tabell 11 presenteras därför medelvärden/försöksperiod

för samtliga 11 fpp avseende katekolaminutsöndring, puls och blodtryck under

placebo- resp LSD-betingelse. Dessa data redovisas även grafiskt i Fig

5 (katekolaminer)och i Fig 6 (puls och blodtryck). En sammanfattning

av utförda signifikansprövningar (t-test) av medeltals differenser mellan

LSD- och placebobetingelser under varje försöksperiod återfinns i Tabell

12.

Av Tabell 10-12 och Fig 5-6 framgår följande vad beträffar nivåskillna-

der inom och mellan försöksperioder:

Efter tillförsel av LSD låg adrenalinutsöndringen under alla tre experi-

mentperioder genomgående på en signifikant högre nivå än efter place-

bo. Vad gäller noradrenalinutsöndringen var dock nivåskillnaderna

mellan drogbetingelser jämförda period för period ej signifikanta. En

tendens härtill förelåg emellertid beträffande hypnosperioden med dess

högre noradrenalinutsöndring under LSD jämfört med placebo.

Av Fig 5 framgår vidare att adrenalinutsöndringen var högre vid stressor-

expositionen (testbatteriet) än under de båda övriga perioderna såväl

under LSD som under placeboinverkan (p> .05). Jämför man skill-

nader i nivå mellan LSD- och placebobetingelser period för period finner

man vidare den största, skillnaden under testperioden (Tabell 12). Nivå-

skillnaden mellan LSD- och placebobetingelser vad gäller adrenalinut-

söndringen är dock icke signifikant högre under denna period enligt

vad som framgår av F-värdet för over-all skillnader mellan försöks-

perioder redovisat i Tabell 10. Detta resultat kommer att belysas när-

mare på sid 30-32.

Beträffande pulsen visade jämförelser inom varje försöksperiod inga

signifikanta skillnader mellan drogbetingelser med undantag för hypnos-

perioden, där pulsfrekvensen låg högre under LSD-påverkan än under

placebo. En tendens till motsvarande nivåskillnad fanns dock redan vid

den föregående testperioden. De signifikanta skillnader som visats före-

ligga mellan de fyra försöksperioderna (Tabell 10), underkastades par-

32

Time in minutes after treatment

Fig. 5 Adrenalin- och noradrenalinutsöndring under LSD- och placebo- betingelser. Aritmetiska medelvärden för II individer. (P = Pre-drug, A = Inaktivitet, B = Testbatteri, C = Hypnos)

Fig. 5 Adrenaline and noradrenaline excretion during LSD and placebo conditions. Arithmetical means for 11 subjects, (P = Pre-drug, A = Inactivity, B = Test battery, C = Hypnosis)

17

15

13

1

1

9

31

29

27

25

23

21 Nor

adre

nali

ne e

xcre

tion

, ng/

min

Adr

enal

ine

excr

etio

n, n

g/m

im

LSD

Placebo Collection

of urine

LSD

Placebo Collection of urine

p P A B C A B C

10 60 120 180 240 300 360 360 -10 60 120 180 240 300

Fig.6 Pulsfrekvens samt systoliskt och diastoliskt blodtryck under LSD- och placebobetingelser. Medelvärden för 12 individer.

Fig. 6 Pulse rate and systolic and diastolic blood pressure during LSD and placebo conditions. Arithmetical means for 12 subjects.

77

75

73

71

69

67

65

63

LSD Placebo

A B

P

130

126

122

118

114

110

98

94

90

86

82

78

LSD Placebo

Dia

stol

ic p

ress

ure

Sys

toli

c pr

essu

re

LSD Placebo

P B

puls

e ra

te

-5 60 120 180 240 300 360

CC

CA

T i m e i n m i n u t e s a f t e r t r e a t m e n t

P

B CA

-5 60 120 180 240 300 360 -5 60 120 180 240 300 360

34

visa t-testningar. Signifikanta nivåskillnader på minst 2 %-nivån

(two-tailed) befanns härvid föreligga mellan hypnos - och inaktivitets -

period, mellan hypnos - och pre-drugperiod samt mellan stress - och

pre-drugperiod (.001<p <.013).

Beträffande det systoliska blodtrycket förelåg signifikanta medel-

talsdifferenser mellan LSD- och placebobetingelser vid de båda sista

experimentperioderna; nivåskillnaderna innebar högre värden under

LSD-påverkan. Vidare förelåg en signifikant over-all skillnad mellan

försöksperioder vad avser medeltalsdifferenser mellan preparatbe-

tingelser (Tabell 10). Nivåskillnaderna under stress- och hypnos-

perioden visade sig vara signifikant större (.003<p <.048) än un-

der pre-drugperioden, enligt vad som framkom med t-testningar

av parvisa periodskillnader.

Det diastoliska blodtrycket företedde i stort en liknande utveckling

som det systoliska. Signifikanta nivåskillnader mellan drogbetingelser

i form av högre LSD-värden - förelåg sålunda inom inaktivitets-,

stress - resp hypnosperiod; någon signifikant skillnad mellan olika

försöksperioder fanns dock ej vad gäller det diastoliska blodtrycket

(Tabell 10).

Kompletterande jämförelser

Den föregående framställningen kompletteras i det följande av en ana-

lys av skillnader mellan försöksperioder under LSD- resp placebobe-

tingelse. I Tabell 13 sammanfattas primäranalys en avseende samspel

mellan försöksperioder och grupptillhörighet under respektive pre-

paratbetingelse. Som framgår företedde de båda grupperna skillnader

i adrenalinutsöndring mellan försöksperioder under LSD-påverkan.

För övriga fysiologiska variabler förelåg inga signifikanta interaktions-

termer vare sig under LSD- eller placebobetingelse.

I Fig 7 redovisas medelvärdeskurvor för Grupp I och Grupp II av-

seende adrenalinutsöndring under LSD- resp placebobetingelse. Bak-

grunden till det signifikanta samspelet mellan grupper och perioder

under LSD-påverkan framgår klart: till skillnad från Grupp I upp-

visar Grupp II en kraftigt stegrad adrenalinutsöndring främst under

stressperioden. Vid t-test av båda grupperna separat med avseende

på parvisa skillnader mellan försöksperioder, befanns sålunda den

Time in minutes after treatment

Fig. 7 Adrenalinutsöndring i Grupp I (N = 7) och Grupp II (N = 4) under LSD- resp placebobetingelse. Aritmetiska medelvärden.

Fig. 7 Adrenaline excretion in Group I (N = 7) and Group II (N = 4) during LSD and placebo conditions. Arithmetical means.

LSD Placebo

24

20

16

12

8

4

24

20

16

12

8

4

Placebo, Day II

Placebo, Day I

Adr

enal

ine

excr

etio

n, n

g/m

in

Adr

enal

ine

excr

etio

n, n

g/m

in

Group 1

Group II Group I

LSD, Day I LSD, Day II

Group II

A B C P A B C

- - 10 60 120 180 240 300 360

P

10 60 120 180 240 300 360

36

enda signifikanta differensen föreligga mellan stress- och inaktivitets -

period för Grupp II (t = 2.5, p = . 03, two-tailed). Den genomsnitt-

liga ökningen härvidlag betingas huvudsakligen av att 2 av de 4 fpp i

Grupp II under stressperioden reagerade med en betydande ökning

av adrenalinutsöndringen. Enligt Tabell 13 är skillnaden mellan

perioder under LSD-betingelse signifikant på 1%-nivån vad avser den

sammanslagna experimentgruppen om 11 fpp. Detta resultat är dock

missvisande mot bakgrunden av det nyss nämnda signifikanta samspel

som påvisats föreligga för denna variabel. Vid tvåvägs variansanalys

av skillnader mellan försöksperioder framkom sålunda icke-signifikanta

F-värden såväl för Grupp 1 som för Grupp II, F = 0.715 (p = .51,

two-tailed) resp F = 4.267 (p = .07, two-tailed). Medelvärdeskurvan

(N = 11) för adrenalinutsöndring under LSD-betingelse (Fig 5) är

m a o ej helt rättvisande, enär ökningen under stressperioden över-

betonats på grund av två individers starkt avvikande reaktioner.

Vad gäller adrenalinutsöndring under placebobetingelse föreligger

endast en tendens till samspel mellan perioder och grupper; skillna-

derna mellan försöksperioder (vad avser hela gruppen om 11 fpp)

uppnår ej heller en statistiskt säkerställd nivå (Tabell 13). I övrigt

reagerade de båda grupperna under placebobetingelse enligt i stort

samma mönster som under LSD-betingelse. M a o företedde enbart

Grupp II en ökad adrenalinutsöndring under stressperioden, en ök-

ning som dock ej var signifikant (t = 1,93, p = .10, two-tailed). Ej

heller i detta fall är medelvärdeskurvan (N = 11) för adrenalinut-

söndring (Fig 5) helt representativ eftersom 2 fpp i Grupp II rea-

gerade med en mycket betydande ökning i utsöndringen under stress-

perioden.

Beträffande noradrenalinutsöndringen föreligger signifikanta skill-

nader mellan försöksperioder endast under placebobetingelse (Ta-

bell 13). Av Fig 5 framgår den ökning i utsöndringen under stress-

perioden jämfört med inaktivitetsperioden, och den minskning i

utsöndringen under hypnos i jämförelse med kognitiv stress, som

betingar dessa skillnader. Under LSD-betingelse var mönstret unge-

fär av samma slag, dock med den skillnaden att utsöndringsnivån efter

stressperioden ej återvände till den initiala in aktivitetsnivån.

37

Under LSD-påverkan förelåg signifikanta skillnader mellan försöks-

perioder vad beträffar pulsfrekvensen (Tabell 13). Sålunda skedde

en kontinuerlig ökning av pulsen under försöksdagens gång. Under

placebobetingelse låg däremot pulsen kvar på pre-drug nivå även

vid de efterföljande experimentperioderna (Fig 6). Beträffande det

systoliska blodtrycket förelåg signifikanta skillnader mellan för-

söksperioder under placebobetingelse men ej under LSD (Tabell 13).

Som tidigare påtalats förelåg signifikanta nivåskillnader mellan

preparatbetingelser under test- och hypnosperioderna. Av Fig 6

framgår att dessa skillnader innebar högre värden under LSD-betingelse,

vilket berodde på den signifikanta sänkningen av värden under placebo-

betingelse och ett bibehållande i stort av pre-drug värden under LSD.

I stort sett samma förhållanden rådde med avseende på det diastoliska

blodtrycket. Sänkningen av värden under placebobetingelse uppnådde

dock ej någon signifikans (Tabell 13).

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan konstateras att adrenalinutsöndringen under

tre i psykologiskt avseende olika betingelser - vila, testperiod/stress

och hypnos - låg högre under LSD-påverkan än under placebopåverkan.

Även mängden utsöndrad urin under en hel försöksdag ökade signifikant

efter tillförsel av LSD.

Under försöksdagens gång noterades en kontinuerlig ökning av puls -

frekvensen efter LSD, men ej efter placebo. En signifikant högre

nivå förelåg dock endast under hypnosperioden.

Beträffande det systoliska blodtrycket förelåg signifikanta skill-

nader mellan LSD- och placebobetingelser under testperioden samt

under hypnos. Skillnaderna innebar högre värden under LSD-be-

tingelser, vilket berodde på en sänkning av värdena under placebo-

betingelser och ett bibehållande i stort av pre-drug värdena under

LSD. I stort sett samma förhållande rådde med avseende på det dia-

stoliska blodtrycket.

Subjektiva skattningsvariabler

De subjektiva skattningsvariablerna bearbetades enbart med av-

seende på den periodvisa utvecklingen inom och mellan försöks-

38

dagar. Härvid studerades dels nivåskillnader mellan preparatbetingelser,

dels skillnader mellan försöksperioder under respektive preparatbe-

tingelse. Resultaten presenteras i Tabell 14-16 (Appendix) samt i

Fig 8-11. I figurerna ges aritmetiska medelvärden under LSD-

resp placebobetingelse som en funktion av försöksperioder. För

varje skattningsvariabel anges även en standardlängd, som svarar

för 10 % av ifrågavarande skattnings skalor.

Nivåskillnader inom och mellan försöksperioder

Resultatet av primäranalysen av subjektiva skattningsdata redo-

visas sammanfattningsvis i Tabell 14. Inga signifikanta interaktioner

mellan försöksperioder och grupper framkom med undantag för variabeln

Trötthet. I Fig 8-9 presenteras sålunda medelvärdeskurvor under LSD-

resp placebobetingelse för hela gruppen om 12 fpp avseende samtliga

subjektiva skattningsvariabler med undantag för Trötthet, vilken

variabel redovisas separat för Grupp I och Grupp II. En samman-

fattning av utförda signifikansprövningar (t-test) av medeltalsdifferen-

ser mellan LSD- och placeboskattningar under varje försöksperiod

återges dessutom i Tabell 15.

Skillnader mellan försöksperioder under LSD- resp placebobetingelse

I Tabell 16 ges en sammanfattning av primäranalyser avseende sam-

spel mellan försöksperioder och grupptillhörighet under respektive

preparatbetingelse. Under LSD-betingelse noterades signifikanta

interaktionstermer i variablerna Subjektiv arbetsförmåga och Trött-

het. Under placebo-betingelse förelåg ett signifikant samspel i samt-

liga LSD-specifika skattningsvariabler med undantag för Förhöjt

stämnings läge/Hypomani. I de sex variabler där en signifikant inter-

aktionsterm iakttagits under någon av preparatbetingelserna, redo-

visas medelvärdeskurvor separat för Grupp I och Grupp II under så-

väl LSD- som placebobetingelse (Fig 10-11). I övriga variabler hän-

visas till Fig 8-9.

Av Tabell 14-16 samt Fig 8-11 framgår följande vad gäller subjektiva

skattningar i stort:

I samband med den psykometriska testperioden uppgav fpp en viss

Time in minutes after treatment

Fig. 8 Skattningar i de subjektiva variablerna I - VI under LSD- och placebobetingelser. Aritmetiska medelvärden för 12 individer.

Fig. 8 Ratings in the subjective variables I - VI during LSD and placebo conditions. Arithmetical means for 12 subjects.

Score

LSD

Placebo LSD

Fear reduction

2

3

2

1

1

9

1

7

35

33

31

29

27

25

23

21

19

1 7

Subj. working capacity

LSD

Score

3

7

3

5

3

3

3

1

2

Tiredness Group I Tiredness, Group II LSD

C

Hunger and thirst

10% 10%

Score

C p A

p A

LS0 Irritation

1

9

1

7

LSD Placebo

Placebo

10%

10%

P A P

A

B

C

Score

37

35

33

31

29

LSD

Placebo B

P A B

Placebo

B

AP

10%

Fear reduction

LSD

Placebo

B C

LSD

LSDPlacebo

C

10%Sco

re

-25. 60 120 180 240 300 360

CAP

10%

BC19

21

23

25

27

29

31

37

33

35

B

17

13

15

19

21

23

25

27 LSD

Placebo

19

21

23

25

27

29

31

37

33

35

Sco

re

Euphoria

-25 60 120 180 240 300 360

-25 60 120 180 240 300 360

Sco

re

17

13

15

19

21

23

25

27

Sco

re

Sco

re

40

Fig. 9 Skattningar i de subjektiva variablerna VII - XI under LSD- och placebobetingelser. Aritmetiska medelvärden för 12 individer.

Fig. 9 Ratings in the subjective variables VII - XI during LSD and placebo conditions. Arithmetical means for 12 subjects.

Hypomani

16

14

12

10

8

6

4

0

10% 10%

C

LSD

12

Time in minutes after treatment

27

25

23

21

19

17

15

13

11

9

Depersonalization LSD

Placebo

LSDPlacebo

Subj. drug effect

BA

Sco

re

LSDPlacebo

Visual perception

2

16

14

12

10

8

6

4

0

Sco

re

2

CBA

Somatic symtoms LSDPlacebo

12

12

12

12

12

12

A B C

60 120 1800 240 12 360300

12

LSDPlacebo

Visual perception

12

12

12

12

12

12

A B C

60 120 1800 240 360300

12

LSDPlacebo

12

12

12

12

12

12%

12

Visual perception

12

12

12

12

12

A B

7

5

3

Sco

re

10%

A

0 120 180

A

240 300

B

360

C

60

60 120 1800 240 36060 120 1800 240 360300

C

T i m e

i n

minutes

a f t e r

t r e a t m e n t

Fig. 10 Skattningar i de subjektiva variablerna I, IV och VII under LSD- betingelse (vänster kolumn) resp placebobetingelse (höger kolumn). Aritmetiska medelvärden för Grupp I (N = 7) och Grupp II (N = 5).

Fig. 10 Ratings in the subjective variables I, IV, and VII during LSD condition (left column) and placebo condition (right column). Arithmetical means for Group I (N = 7) and Group II (N = 5).

PLACEBO

37 Subj. working capacity

1

Group II

p A C

Sco

re

Group I

Group II

35

33

29

27

25

23

21

19

17

15 B

10%

LSD

Subj. working capacity

1

p A C

Sco

re

B

10%

1

Group I

Group II

31

60 120 180 240 300 360 60 120 180 240 300 360

37

35

33

29

27

25

23

21

19

17

15

31

p A C

Sco

re

B

10%

1

Group I

Group II

60 120 180 240 300 360

37

33

31

29

27

25

23

21

19

35

Tiredness

-25 -25

-25

p A C

Sco

re

B

10%

1

Group I

Group II

60 120 180 240 300 360

37

33

31

29

27

25

23

21

19

35

Tiredness

-25

A C

Sco

re

B

10%

Group I

Group II

60 120 180 240 300 360

37

33

31

29

27

25

23

21

0

35

Subj. drug effect

0

A BB

Sco

re

37

33

31

29

27

25

23

21

0

35

Group I

Group II

Subj. drug effect

60 120 180 240 300 3600

10%

C

Fig. 11 Skattningar i de subjektiva variablerna VIII, IX och XI under LSD- betingelse (vänster kolumn) resp placebobetingelse (höger kolumn). Aritmetiska medelvärden för Grupp I (N = 7) och Grupp II (N = 5).

Fig. 11 Ratings in the subjective variables VIII, IX, and XI during LSD condition (left column) and placebo condition (right column). Arithmetical means for Group I (N = 7) and Group II (N = 5).

Score

Time in minutes after treatment

PLACEBO

4

4

10%%

27

25

23

21

19

17

15

13

11

9

7

5

3

10%%

LSD

0

2

6

8

10

12

Somatic symptoms Group IGroup II

AA B C

Scor

e

4

10%%

0

2

6

8

10

12

Somatic symptoms Group IGroup II

AA B C

Scor

e

8

10%

%

4

6

10

12

14

16 Visual perception Group IGroup II

AA B C

Scor

e

2

0

8

10%

%

4

6

10

12

14

16 Visual perception Group IGroup II

A

A B C

Scor

e2

0

8

10%

%

4

6

Visual perception Group IGroup II

AA B C

Scor

e

2

0

Depersonalization Group I

Group II

0 60 120 180 240 300 360

A B C

27

25

23

21

19

17

15

13

11

9

7

5

3

10%%

Depersonalization Group I

Group II

0 60 120 180 240 300 360

A BC

Scor

e

Scor

e

43

ökning av subjektiv arbetskapacitet och koncentrationsförmåga under

placebobetingelse. Medan de under LSD-påverkan upplevde en

kraftig försämring härvidlag. Denna försämring inträffade redan

under inaktivitetsperioden. Behovet av föda och dryck tenderade

att avtaga under de två första timmarna efter LSD-administrering,

men var annars i stort likartat under båda preparatbetingelserna.

Under LSD-påverkan förelåg allmänt en lägre grad av frustrations-

och ångestbenägenhet jämfört med placebo. Skillnaderna mellan

drogbetingelser var störst under testperioden, vilken medförde

en ökad stress under placebo, men en minskad frustration under

LSD. Graden av trötthet och sömnighet skattades mycket diver-

gerande av fpp. Under LSD-påverkan angav Grupp I dessutom en

ökad dåsighet under inaktivitets- och testperioder medan Grupp

II uppgav en minskad. Vidare kände sig Grupp I påtagligt mindre

trötta och sömniga efter hypnossessionen i jämförelse med inak-

tivitet, medan Grupp II kände sig något mer dåsiga. Graden av

allmänt välbefinnande (Eufori) skattades genomgående något högre

under LSD-påverkan jämfört med placebo; skillnaderna mellan pre-

paratbetingelser var dock ej signifikanta, vilket emellertid var

fallet vad gäller variabeln HypomanL Under test- och hypnosperioder-

na förekom sålunda ett signifikant förhöjt stämningsläge (upprymd-

het) under LSD-påverkan. Under inaktivitetsperioden kände sig

fpp mer rastlösa och irriterade efter LSD jämfört med placebo;

i övrigt var skillnaderna mellan drogbetingelser obetydliga vad

gäller irritationsgrad.

Under samtliga tre experimentperioder upplevde fpp en signifikant

kraftigare drogeffekt under LSD-påverkan. Samma förhållande före-

låg beträffande upplevandet av somatiska symtom. Visuell percep-

tion påverkades i signifikant högre grad under LSD-påverkan i sam-

band med inaktivitets - och testperioderna. Under dessa två perioder

ökade även depersonalisationskänslorna signifikant efter tillförsel

av LSD.

Sammanfattning

Den subjektiva arbetsförmågan undergick en signifikant försämring

under LSD-påverkan i inaktivitets- och testperioden. Vidare no-

terades en signifikant minskad ångestbenägenhet vid LSD-påverkan

under testperioden/stress.

44

Tröttheten i Grupp I ökade signifikant efter LSD under inaktivitetsperioden.

Under samtliga perioder upplevdes signifikant kraftigare drogeffekt under

LSD-påverkan. Samma förhållande förelåg beträffande upplevandet

av somatiska symtom. Visuell perception påverkades i signifikant

högre grad under LSD i inaktivitets- och testperioderna. Under

dessa två perioder ökade även depersonalisationskänslorna signifikant

efter LSD.

Ett signifikant förhöjt stämningsläge förekom i test- och hypnos-

perioderna under LSD-påverkan.

Bedömning av egen och andras LSD-påverkan

Som tidigare nämnts instruerades både försökspersoner och test-

ledare att efter varje experimenttillfälle söka ange vem eller vilka

gruppmedlemmar, som verkade ha fått LSD resp placebo. Dessutom

skulle varje fp ange om och när han själv fått aktiv substans.

Beträffande bedömningen av egen påverkan var samtliga av de 24

möjliga skattningarna (avseende LSD- resp placebo-påverkan)

korrekta. Alla 12 fpp kunde sålunda urskilja vid vilket försöks-

tillfälle de erhållit LSD, samt att LSD administrerats endast en

gång, trots förhandsinformation om att detta inte alltid skulle

vara fallet (se sid 13).

Vad gäller fpp:s bedömningar av tillståndet hos övriga gruppmed-

lemmar visade det sig att några av dessa skattningar (de flesta

avseende placebo-påverkan) utelämnats helt, varför följande pro-

centsatser bygger på antalet utförda skattningar. Av 23 utförda skatt-

ningar avseende LSD-påverkan hos övriga gruppmedlemmar var

19 st (82,6%) korrekta, 3 st (13%) osäkra samt 1 st (4,4%) felaktig.

Av 26 utförda skattningar avseende placebo-påverkan hos övriga gruppmed-

lemmar var 15 st (57,7%) korrekta, 4 st (15,4%) osäkra samt 7 st

(26,9%) felbedömda.

Bland de tre försöksledarna kunde endast två man deltaga kontinuer-

ligt vid alla experimenttillfällen, varför följande procentsatser be-

gränsats till dessa båda psykologers sammanslagna skattningar.

Av 24 möjliga bedömningar avseende LSD-påverkan hos någon eller

45

några fpp i resp grupp var 19 st (79,2%) korrekta, 3 st (12,5%)

osäkra samt 2 st (8,3%) felaktigt skattade. Av 24 möjliga skattningar

avseende placebo-påverkan hos fpp var 20 st (83,3%) korrekta

och 4 st (16,7%) osäkra.

DISKUSSION

Före en diskussion av erhållna resultat kan följande metodologiaka

aspekter anläggas på föreliggande undersökning. Den utbalansering

av övnings - och positionseffekter, som normalt avses åstadkommas

medelst en "cross-over design" kunde som tidigare nämnts inte

realiseras till fullo i denna pilot-studie. De båda experimentgrupper,

som fått LSD resp placebo i motsatt ordningsföljd kunde alltså a priori

inte längre "garanteras" vara likvärdiga. Till skillnad från flertalet

liknande undersökningarmed cross-over design inriktades databearbet-

ningen istället på att först analysera eventuella skillnader mellan de

båda experimentgrupperna, innan skillnader mellan preparatbetingel-

ser bearbetades. Vid dessa s k primäranalyser framkom, att grup-

perna i vissa fall reagerade signifikant olika vid såväl objektiva

prestationsvariabler, fysiologiska variabler som subjektiva skatt-

ningsvariabler. Dessa fynd talar för att man även i "normala fall"

i princip bör kontrollera att utbalanseringen av övnings- och positions-

effekter verkligen har haft avsedd effekt, d v s att ordningsföljden

i vilken en aktiv substans resp placebo har administerats inte inter-

fererar med vad som förmodas vara egentliga preparateffekter. Den

omfattande databearbetning som genomförts i föreliggande pilot-studie

- trots det ringa antalet försökspersoner - har sålunda delvis syftat

till att exemplifiera och åskådliggöra hur en dylik kontroll i prak-

tiken kan - och bör - utformas.

I samband med nedanstående diskussion och tolkning av erhållna re-

sultat bör allmänt erinras om att dessa härstammar från ett mycket

litet försökspersonsmaterial (i vissa fall endast omfattande 4 fpp).

Självfallet medför detta, att slumpfaktorer rimligen kan ha spelat

en betydelsefull roll. Några generella slutsatser är sålunda svårt

att dra. Detta hindrar dock inte att våra resultat i en del fall gett

uppslag till mer allmänt formulerade tolkningar, vilka närmast är

att betrakta som arbetshypoteser.

46

Psykologiska variabler

Allmänt kan sägas, att de effekter av LSD på intellektuella funktioner

som här har framkommit till stor del är i linje med vad som beskrivits

i tidigare experiment (se Del I; Netz, 1968 b). Mot bakgrunden härav

förväntades särskilt, att prestationer vid test på en högre differen-

tierings- och abstraktionsnivå skulle försämras kraftigare under

LSD-påverkan än prestationer vid test på en lägre och mer odifferen-

tierad nivå, liksom att "verbal reasoning" (t e logiskt-induktivt tänkande)

skulle påverkas i större utsträckning än "non-verbal reasoning" (t e

numeriskt och spatialt tänkande). Dessa hypoteser, som bygger på

en teoretisk modell om en LSD-inducerad regression av kognitiva

funktioner (Lienert, 1966; Wapner & Krus, 1960), synes ha fått ett

visst stöd i föreliggande undersökning. I vårt testbatteri noterades

sålunda den största prestationsnedsättningen under LSD-påverkan

vid det verbala deltestet Syllogismer, som också utgjorde det mest

renodlade provet på logiskt tänkande/abstraktionsförmåga (jfr Levine

et al, 1955; Silverstein & Klee, 1958; Gastaut et al, 1953). Däremot

erhölls inga signifikanta försämringar vare sig vid det numeriska del-

provet Överslagsberäkningar eller vid Spatialt Dynamiskt Test. Be-

träffande det sistnämnda provet överensstämmer i stort vårt resul-

tat även med Abramson et al (1955 a) och Lienert (1966), vilka fann

förmågan att bedöma spatiala relationer vara obetydligt försämrad

efter LSD i doser om 50 resp 100 mikrogram. Vad gäller Överslags-

beräkningar behöver dock det in signifikanta resultatet icke uteslutande

bero på att LSD ej haft någon egentlig effekt vid detta prov. Med tanke

på att testets reliabilitet ännu är okänd, är det möjligt att rena slump-

förhållanden kan ha motverkat en LSD-betingad försämring. Eftersom

dessutom både Jarvik et al(1955 b) och Kornetsky et al (1957)

har rapporterat en signifikant försämring efter 50 mikrogram LSD

vid betydligt enklare räkneuppgifter (addition av 3 siffror) än vid

Överslagsberäkningar, är det inte osannolikt att det erhållna

resultatet (Tabell 3) utgör en undervärdering av en LSD-inducerad

prestationsnedsättning.

Till skillnad från vid överslagsberäkningar noterades en mycket

kraftig försämring efter LSD vid det andra provet på aritmetsik

kapacitet - Störningsprovet. Detta test är dock icke av rent nu-

47

merisk karaktär (se sid 8), utan mäter även förmågan att motstå distra-

herande stimuli. Sålunda har testets konstruktörer påvisat en signifikant

effekt vad avser antal rätt lösta items/minut beroende på om provet adminis-

trerats med eller utan störande ljudkulisser (Moreau & Norberg, 1967).

Skillnaden mellan dessa båda betingelser visar sig att nära överensstämma

med differensen mellan preparatbetingelserna i föreliggande experiment,

både vad gäller medelvärdeskurvornas form och nivåer. Sålunda mot-

svaras i Fig 2 (over-all index) den övre placebokurvan av betingelsen

"utan auditiv stimulation" i Moreau-Norbergs försök, medan LSD-kur-

van motsvaras av betingelsen "med auditiv stimulation". En tolkning

av LSD såsom "distraktor" ligger sålunda nära till hands.

Förmågan att motstå distraherande stimuli kännetecknar även Audio-

visuellt konflikttest. Även här noterades signifikanta skillnader mellan

preparatbetingelser (Tabell 2)„ I likhet med Wapner & Krus (1960)

fann vi sålunda, att förmågan att hålla flera funktioner differentierade

från varandra genomgick en försämring under LSD-påverkan. Resultatet

vid Audio-visuellt konflikttest (liksom vid Störningsprovet) stöder

m a o den utvecklingsteoretiska modellen, enligt vilken "...the higher

the level of differentiation of an ability, the stronger the influence of LSD

upon it". (Lienert. 1959).

Gemensamt för Störningsprovet och Audio-visuellt konflikttest är

att båda proven har en simultankapacitetskrävande karaktär, då

distraherande stimuli interfererar med de egentliga arbetsuppgifterna.

Bägge proven är sålunda i hög grad uppmärksamhets - och koncentra-

tionskrävande. Den signifikanta prestationsnedsättningen under LSD

vid dessa två prov överensstämmer såtillvida med tidigare under-

sökningar av uppmärksamhet och distraktibilitet, som visat att LSD

i doser om 75-100 mikrogram medför en starkt nedsatt koncentrations-

förmåga (Levine et al., 1955; Mirsky & Rosvold, 1960; Benda & Orsini,

1961; Netz, Jonsson & Bergvist, 1963; Goldberger, 1966). Jarvik et

al. (1955 a). Sloane & Doust (1954) samt Kornetsky, Humphries & Evarts

(1957) fann dock inga signifikanta försämringar i koncentrationsförmåga.

De använde dock lägre LSD-dos (40-50 mikrogram) samt enklare vaken-

hetstest,

Till skillnad från Abramsom, Jarvik & Hirsch (1955 c) noterades i denna

undersökning en signifikant förlängd valreaktions tid efter 50 mikrogram

LSD. Differensen mellan LSD- och placebobetingelser (totaltid) var

48

dock av relativt liten magnitud (ca 7 millisek). Dessutom var variabili-

teten oförändrad i motsats till tidigare observationer av Netz, Jonsson

& Bergqvist (1963) och Benda & Orsini (1961), vilka noterade en

ökad variabilitet - liksom en avsevärt förlängd valreaktions tid - efter

75-100 mikrogram.

Vid en analys av bakgrunden till den LSD-betingade prestationsned-

sättningen (over-all index) vid Störningsprovet och Audio-visuellt kon-

flikttest framkom att nivåskillnaden mellan preparatbetingelser var

störst för kvantitativt index, medan den var obetydlig vad gäller kva-

litativt index (Tabell 4-5). Av Fig 2 framgår t e hur antalet lösta

items/minut vid Störningsprovet i stort överensstämmer med antalet

rätt lösta items/minut under resp preparatbetingelse. M a o är fler-

talet av de uppgifter fpp hinner bearbeta även korrekt lösta - alltså

även under LSD-betingelsen. Nivåskillnaden mellan preparatbetingel-

ser beror således främst på att fpp under LSD-påverkan ej hann lösa

lika många uppgifter som under placebo. Samma förhållande gäller

också vid Audio-visuellt konflikttest, även om tendensen till kvantitativ

försämring är mindre uttalad härvidlag. Vid Syllogismer noterades

däremot såväl kvalitativa som kvantitativa försämringen under LSD.

Fpp arbetar uppenbarligen långsammare under LSD-påverkan jäm-

fört med placebo. Dessutom är de uppgifter man hinner bearbeta

oftare felaktiga än. under placebo.

Mer generellt skulle ovanstående resultat kunna ges följande hypotetiska

tolkningar: Vid test på en relativt hög abstraktionsnivå (Syllogismer)

medför LSD-påverkan en funktionsnedsättning både av kvantitativ

och kvalitativ art. medan prestationer vid koncentrations- och simul-

tankapacitetskrävande prov (Störningsprovet, Audio-visuellt konflikt-

test) främst kännetecknas av en kvantitativ försämring - förutsatt 1) att

provens delfunktioner var för sig är av relativt okomplicerad (inlärd)

natur, samt 2) att LSD-dosen är relativt låg„

Eftersom man i tidigare undersökningar oftast ej kompletterat "over-

all" resultat (antal rätt items/totalt antal items) med kvantitativa och

kvalitativa utvärderingsindex, är det svårt att finna direkt stöd för

ovanstående tolkning i den tidigare litteraturen. Hypotesens senare led

(kvantitativ försämring vid koncentrationskrävande prov) har dock

verifierats i ett par experiment. Sålunda fann Sloane & Doust (1954)

49

en signifikant tidsökning efter 40 mikrogram LSD vid ett uppmärksam-

hetsprov ("Serial seven test"), medan antalet fel var oförändrat jämfört

med placebo. Goldberger (1966) noterade både en signifikant tidsök-

ning (p = .001) och en ökning av antalet fel (p = .05) vid samma test;

dosnivån var dock högre vid denna undersökning (= 100 mikrogram LSD).

Vid de kompletterande jämförelserna av nivåskillnader mellan de båda

grupperna med avseende på LSD- resp placeboresultat (Tabell 7),

noterades en del signifikanta differenser. Vid Störningsprovet låg

sålunda Grupp I:s LSD-resultat (på Dag I) lägre än Grupp II:s LSD-re-

sultat (på Dag II). Även om detta förhållande kan förväntas med tanke

på att en viss inlärnings effekt troligen förekommit hos Grupp II, an-

tyder den signifikanta differensen, att Grupp I:s initiala LSD-resul-

tat ligger oväntat lågt. Samma förhållande gäller i viss mån även

Audio-visuellt konflikttest. Dessa resultat kan givetvis vara av slump-

mässig och/eller test-specifik karaktär. Om man bortser från detta,

skulle resultaten mer allmänt även kunna tolkas som talande för att

LSD tenderar att försämra den initiala prestationsnivån vid simul-

tankapacitetskrävande uppmärksamhets prov i större utsträckning än

vid prov på t e rent numerisk eller logiskt-induktiv kapacitet. Det

bör dock betonas, att denna tolkning är rent spekulativ.

Ett annat och mer påtagligt resultat är emellertid, att även placebo-

nivån hos Grupp I ligger signifikant lägre jämfört med Grupp II

vid Störningsprovet. Trots att de båda grupperna torde vara relativt

likvärdiga vad gäller allmänintellektuell nivå, uppnådde Grupp I

ens ej vid 2:a testtillfället Grupp II:s initiala placebo-nivå. Samma

förhållande återfinns vid Syllogismer och Överslagsberäkningar;

vid det sistnämnda provet är dock skillnaden i placebo-resultat

inte statistiskt säkerställd. Gemensamt för dessa tre prov är

att de inte är särskilt känsliga för inlärningseffekter, åtminstone

inte i samma utsträckning som Audio-visuellt konflikttest och

Spatialt Dynamiskt Test. Vid dessa båda senare prov ligger f ö

Grupp I:s placebo-resultat (på Dag II) högre än Grupp II:s (på Dag I).

Möjligen skulle dessa resultat kunna tolkas som talande för att LSD

vid måttligt inlärningskänsliga test interfererar negativt på den för-

väntade prestationsförbättringen vid upprepad testning. Detta skulle

i så fall stödja tidigare observationer av Abramson, Jarvik & Hirsch

50

(1955 b), vilka i samband med instrumenten inlärning anfört att "...LSD tends to

interfere with expected learning process in addition

to its impairing the original level of performance". En alternativ tolk-

ning skulle vara, att individerna i Grupp I inte är lika engagerade

vid ett 2:a testtillfälle, och att de därför presterar sämre än Grupp II:s

fpp vid l:a testtillfället. Detta förefaller dock mindre troligt såsom

generell förklaring, dels med tanke på att skillnaderna i placeboresultat

ändock är signifikanta, och dels m h t att motsvarande differenser mellan

Grupp I och Grupp II inte återfinns vid Valreaktionsprovet och Hypnos-

skalan. Eftersom de båda sistnämnda proven är mest resistenta mot

inlärningseffekter bland alla prov i vårt testbatteri, leder ovanstående

resonemang till en preferens för det första tolkningsalternativet, näm-

ligen att LSD i vissa fall (se ovan) ger upphov till en negativ transfer

av inlärning vid efterföljande testning under placebo-påverkan.

Vad gäller effekter av LSD på hypnotiserbarhet visar våra resultat en

god överensstämmelse med vad som framkommit i tidigare experimental-

psykologiska studier av sambandet mellan hypnos- och LSD-tillstånd

(se närmare sid 5). Sålunda verifieras vår tidigare undersökning

(Netz & Engstam, 1968), där vi fann att LSD i tröskeldoser framkallade

en signifikant ökad mottaglighet för hypnotiska suggestioner till skillnad

från placebo-resp kontrollgrupp. I samband härmed uppställdes frågan,

huruvida den förhöjda hypnotiserbarheten vid en initial testomgång med

LSD även skulle kvarstå vid en senare hypnos session utan LSD. Vi

har i föreliggande undersökning avsett lösa denna problemställning

rörande eventuella transfer-effekter, genom att jämföra den grupp

fpp, som erhållit LSD vid Dag I och placebo vid Dag II, med den

grupp fpp, som erhållit LSD och placebo i omvänd ordning. Av tabell

6:1 framgår, att interaktionen mellan preparatbetingelser och grupptill-

hörighet inte är signifikant, vilket ytterligare belyses i Tabell 6:2 - 7.

Det föreligger m a o ingen LSD-betingad positiv transfer i vårt försöks-

material.

Fysiologiska variabler

Våra resultat talar för att utsöndringen med urinen av adrenalin

men ej av noradrenalin stiger under LSD-påverkan. Om denna effekt

sammanhänger med en direkt LSD-stimulation av binjuremärgen eller

är indirekt via LSD:s psykotropa effekt kan ej avgöras entydigt utifrån

51

föreliggande data- Det kan vidare ej uteslutas, men förefaller mindre

troligt, att det finns någon LSD-metabolit, som utsöndras med urinen

och interfererar med adrenalinbestämningarna, t e genom att öka

fluorescensen. LSD som sådan påverkar ej analysresultaten, vilket

konstaterats med tillsats försök. I dessa har till 50 ml urin tillsatts

3, 5. 7 och 10 mikrogram LSD. Dessa prov samt samma urin utan

tillsats har genomgått hela analysproceduren och därvid har konsta-

terats att inga skillnader förelåg mellan analysresultaten.

Tidigare har många gånger demonstrerats att psykiska påfrest-

ningar, även av relativt måttlig intensitet, brukar framkalla en

högre utsöndring av katekolaminer hos normala försökspersoner

(jfr Levi, 1967 b). Våra resultat talar i samma riktning, men det

låga antalet försökspersoner och den betydande interindividuella

spridningen tillåter inga säkra slutsatser. Åtskilligt av en experi-

mentell situations stressframkallande effekt ligger i dess "nyhets-

värde" för individen. I ett flertal undersökningar (Frankenhaeuser,

Sterky & Järpe, 1962; Frankenhaeuser et al, 1967; Leanderson &

Levi, 1967) har visats att den första expositionen som regel led-

sagas av de starkaste reaktionerna, psykiskt såväl som katekola-

minmässigt, men med en upprepning av situationen sker en habitue ring

ledande till att stimuli upplevs som mindre stressframkallande, var-

med följer lägre reaktionsintensiteter. På denna punkt motsvarar ten-

dens i våra katekolaminresultat icke de tidigare rapporterade, möj-

ligen sammanhängande med att de psykogent framkallade katekola-

minreaktionerna helt maskeras av de farmakologiskt framkallade.

Ihågkommas bör även att det a priori var osannolikt att här använda

sofistikerade fpp skulle uppleva den psykologiska testsituationen som

speciellt stressframkallande samt att den komplexa försökssitua-

tionen kan tänkas ha motverkat tendenser till habituering. Det är

vidare att märka, att dosen LSD per kilo kroppsvikt varierat från

person till person, vilket självfallet gör det svårt att göra interin-

dividuella jämförelser, eftersom man inte kan förutsätta samma

reaktionsbenägenhet på drogen hos alla försökspersoner.

Under LSD-påverkan noterades vidare en kontinuerlig ökning av puls-

frekvensen under försöksdagens gång. Sålunda förelåg signifikant högre

puls- och blodtrycksvärden efter LSD under hypnosperioden, trots

den fördjupade avslappning denna framkallade hos fpp (enligt vad

52

som framgick av subjektiva kommentarer efter försökens genomförande).

Liknande resultat har även konstaterats i en tidigare undersökning

med ca 25 mikrogram LSD (Netz & Engstam, 1968).

Den ökade adrenalinutsöndringen efter LSD tillsammans med den för-

höjda pulsfrekvensen och blodtrycket mot försöksdagens slut - trots

påverkan av här aktuell typ av hypnos - är troligtvis ett uttryck för

LSD:s kända sympatikomimetiska verkan (jfr Pfeiffer & Murphree,

1965; Hofmann, 1961). Det är därför omöjligt att avgöra huruvida den

ökade adrenalinutsöndringen samt den förhöjda pulfrekvensen och

blodtrycket under testperioden speglar ett psykogent framkallat

stresstillstånd, eller är ett uttryck för LSD:s direkta farmakodyna-

miska effekt på det sympato-adrenomedullära systemet. Det bör

här påpekas, att fpp upplevde en minskad frustration vid testperioden

under LSD-påverkan. Trots detta steg härvid adrenalinutsöndringen,

ehuru icke signifikant. Det förhållande, att det huvudsakligen är

adrenalinutsöndringen och ej noradrenalinutsöndringen som genom-

gående ökar efter tillförsel av LSD, pekar på en direkt effekt på

binjuremärgen.

Subjektiva skattningar

Ett av de mer framträdande resultaten vid de olika skattningsvariablerna

är att fpp blev mer hämningslösa i samband med LSD-påverkan. Detta

reaktionsmönster kvarstod t o m under stressperioden. I jämförel-

se med placebo förelåg sålunda ett signifikant förhöjt stämningsläge

(hypomani) under LSD-påverkan vid såväl test- som hypnosperioderna

(Tabell 15 och Fig 9). Samma tendens återkommer även vid Fear

reduction, där motsvarande skattningar under LSD låg signifikant

högre än under placebo (Tabell 15). I denna variabel tyder allt

högre skattningsvärden enligt Jonsson, Sjöberg & Vallbo (1967) på

en ökad frustrationstolerans (item l7 i Tabell 1), på en minskad

inhibition i interpersonella relationer (item 7) samt på ett minskat

motstånd gentemot hotande impulser (item 20) - eller m a o på en

minskad ångestbenägenhet. Det bör noteras att fpp vid testperioden/

stress uppgav en signifikant ökad ångestbenägenhet under placebo,

men en minskad frustration under LSD-påverkan (Fig 8).

53

Som framgår av Tabell 15 förelåg redan under pre-drug perioden en

signifikant skillnad mellan "preparatbetingelser" vad gäller Fear

reduction. Vid en närmare analys av resp grupps skattnings data

framgick, att de högre skattningsvärdena (N=12) före LSD-ad-

ministreringen berodde på att Grupp I - relativt sett - angav en

ökad ångest - och frustrationsbenägenhet på dag II (före placebo),

medan Grupp II angav en minskad (före LSD)1). M a o förefaller

i vårt material de fpp, som initialt fått LSD bli mindre hämnings-

lösa vid Dag II, medan de som initialt fått placebo uppger (an-

teciperar?) en minskad frustration vid Dag II. Dessa skillnader

- som tyder på en "positiv" (icke ångestladdad) grundinställning

till LSD hos våra fpp - kan tas som ett ytterligare exempel på att

ordningsföljden i vilken preparaten administreras kan ha en be-

tydelsefull inverkan (i detta fall subjektiva skattningsvariabler).

Möjligen kan skillnaden i preparatsekvenser även förklara varför de

bägge grupperna under samtliga experimentperioder skattade sig

i rakt motsatt riktning vad gäller upplevd grad av Trötthet under

LSD-påverkan (Fig 10). I likhet med Fear reduction noterades även

påtagliga skillnader mellan "preparatbetingelser" redan vid pre-

drugskattningarna av trötthet och sömnighet (Fig 8). Skillnaderna

var dock inte statistiskt säkerställda (Tabell 15), beroende på den

stora spridningen i skattningar inom resp grupp.

Vad gäller de LSD-specifika skattningsvariablerna VII - XI (se sid

12) kan allmänt sägas, att den valda dosnivån om 50 mikrogram LSD

varit tillräcklig för att ge signifikanta utslag i subjektiva reaktioner

under så gott som hela försöksdagen (Tabell 15). Särskilt vad gäller

Depersonalisation och Subjektiv (allmän) drog-effekt noterades på-

tagligt höga LSD-skattningsvärden under inaktivitets- och test-

perioden (Fig 9). Av Fig 9 framgår även att graden av subjektiv

LSD-påverkan inte hade börjat avtaga under testperioden. De

psykometriska testningarna genomfördes sålunda under det att de

allmänna effekterna av LSD fortfarande upplevdes vara maximala.

En avslutande kommentar gäller de förändringar i Depersonalisation

och Visuell perception, som Grupp II angav i samband med hypnos-

1) De båda gruppernas pre-drug skattningar vid Dag I låg på en likvärdig nivå.

54

sessionen under placebo-betingelse (Dag I). Trots att dessa fpp

erhöll ett lågt resultat vid hypnotiserbarhetsskalan (Tabell 6:2),

upplevde de en markant ökad depersonalisations- och derealisations -

känsla - t e förändringar i kropps - och jag-upplevelse, "drömkänsla"

förändrad tids- och rumsupplevelse - under och strax efter den

första hypnos sessionen. Av Fig 11 framgår t e att Grupp II:s

skattning av Depersonalisation under enbart hypnos-påverkan på

Dag I inte skilde sig mycket från skattningsnivån under både LSD-

och hypnos-påverkan på Dag II. Som påtalats i annat sammanhang

(Netz & Engstam, 1968) visar dessa resultat ett behov av systema-

tiska studier av de beröringspunkter och konvergerande förbindelse-

länkar, som sammanknyter LSD-inducerade medvetandetillstånd

med hypnos och andra trance-tillstånd, inte bara i termer av föränd-

ringar vid beteendemässiga test på primär suggestibilitet, utan

även i termer av fenomenologiska upplevelseförändringar.

Bedömning av LSD-påverkan

Som tidigare nämnts kunde samtliga 12 fpp ange vid vilket försöks-

tillfälle de själva erhållit LSD. Bedömningarna avseende LSD-på-

verkan hos övriga gruppmedlemmar var till största delen också de

korrekta; endast 1 försöksperson felbedömdes helt. Denne (LSD-på-

verkande) individ skattades felaktigt även av de bägge försöksledarna,

vilka i övrigt uppnådde motsvarande resultat som fpp vad gäller

bedömning av andras LSD-påverkan. De slutsatser som kan dras

av föreliggande dubbel-blind undersökning är m a o (a) att

en LSD-dos om 50 mikrogram med största sannolikhet kommer

att upptäckas av individen själv, samt (b) att även andra när-

varande - opåverkade såväl som påverkade - med ca 80 procents

sannolikhet kan upptäcka en påverkan hos honom.

Det bör dock starkt betonas, att ovanstående resultat och slutsat-

ser endast gäller för den specifika försöksuppläggning inklusive

laboratoriemässiga miljö, som rått vid detta experiment. I detta

sammanhang bör särskilt framhållas:

1) att fpp på förhand känt till att LSD skulle användas i undersök-

ningen,

2) att fpp noga informerats om LSD:s effekter m m,

3) att fpp redan från början instruerats om att söka ange vem eller

vilka, som verkade ha fått LSD, samt

55

4) att själva undersökningen genomförts under kontrollerade, be-

tryggande förhållanden.

Efter vad som diskuterats på annan plats (Netz, 1968 a), torde

ovanstående betingelser och premisser haft en avgörande be-

tydelse för det aktuella utfallet i föreliggande pilot-studie. Att

generalisera våra resultat vad avser bedömning av såväl egen som

andras LSD-påverkan till att omfatta även icke-fredsmässiga för-

hållanden torde m a o vara orealistiskt.

ALLMÄN SAMMANFATTNING

Försöken har företagits för att undersöka hur en låg dos LSD

(50 mikrogram) påverkar intellektuella funktioner under stress-

framkallande betingelser. Ett sekundärt syfte har varit att stu-

dera effekter av LSD på hypnotisk suggestibilitet. Försöksper-

sonerna utgjordes av 12 akademiker med psykologisk och natur-

vetenskaplig inriktning.

Undersökningen har lagts upp dubbel-blint, varvid försöksperso-

nerna tjänat som sina egna kontroller. För att experimentellt inducera

stress förelades försökspersonerna ett testbatteri av relativt hög

svårighetsgrad och med krav på ett forcerat tempo. Testbatteriet

avsågs mäta kognitiva variabler såsom logiskt tänkande, aritmetisk

kapacitet, spatialt tänkande, simultankapacitet och koncentrations-

förmåga. Ett par av testen fungerade genom sin speciella karaktär

som stressorer, För att söka få ett mått på graden av stress i or-

ganismen under experimentets olika faser följdes katekolaminut-

söndringen i urinen, förutom puls och blodtryck samt försöksper-

sonernas subjektiva reaktioner.

Signifikant försämrade resultat erhölls i prov mätande koncentra-

tionsförmåga/simultankapacitet, logiskt-induktivt tänkande samt

valreaktionstid. Under LSD-påverkan noterades även en signifikant

ökad suggestibilitet, enligt vad som framgick av en hypnotiserbar-

hetsskala avsedd att mäta mottaglighet för hypnotiska suggestioner.

Resultaten talar för att LSD i doser om 50 mikrogram försämrar

koncentrationsförmåga och abstraktionsförmåga samt ökar hypnotisk

suggestibilitet.

56

Vidare konstaterades att adrenalinutsöndringen under tre i psykologiskt

avseende olika experimentbetingelser - vila, testperiod/stress och

hypnos - låg högre under LSD-påverkan än under placebopåverkan. Om

denna effekt sammanhänger med en direkt LSD-stimulation av binjure-

märgen eller indirekt via LSD:s psykotropa effekter kan ej entydigt

avgöras utifrån föreliggande data. I samband med test- och hypnos-

perioderna noterades även högre pulsfrekvens och blodtryck efter

tillförsel av LSD. Allmänt talar de fysiologiska reaktionerna för en

sympatikomimetisk verkan av LSD.

Enligt försökspersonernas subjektiva skattningar förelåg genomgående

en lägre grad av frustrations - och ångestbenägenhet under LSD-på-

verkan jämfört med placebo. Skillnaderna härvidlag var störst un-

der testperioden, vilken medförde en ökad stress under placebo,

men en minskad frustrationupplevelse under LSD. Den aktuella

dosnivån visade sig vara tillräcklig för att ge signifikanta utslag

i subjektiva LSD-reaktioner (t e depersonalisation, visuella ano-

malier, hypomani, somatiska symtom) under så gott som hela för-

söksdagen om sex timmar.

Av självskattningar och observationer av andra framkom att LSD-

påverkan kunde påvisas med stor träffsäkerhet. Det bör dock be-

tonas att de positiva resultaten härvidlag endast äger giltighet

för den specifika försöks situation, som förelegat vid denna pilot-

studie.

£3

REFERENSER

Abramson, H.A., Jarvik, M. E., Hirsch, M.W. & Evald, A.T. - (1955 a) -

Lysergic acid diethylamide (LSD-25): V. Effect on spatial relations

abilities. J. Psychol., 1955, 39, 435-442.

Abramson, H.A., Jarvik, M.E. & Hirsch, M.W. - (1955 b) - LSD-25: VII.

Effect upon two measures of motor performance. J. Psychol., 1955,

39, 455-464.

Abramson, H.A., Jarvik, M.E. & Hirsch, M.W. - (1955 c) - LSD-25:X.

Effect on reaction time to auditory and visual stimuli. J. Psychol.,

1955, 40, 39-52.

Alnaes, R. & Skaug, O. E. - (1963) - Kliniske og psykopatologiske fenomener

under psykoterapi ved hjelp av LSD korrelert med biokjemiske funn.

Tidskr. for Den norske laegeforening, 1963, nr 23, 1721-1725.

Auerbach, R. & Rugowski, J.A. - (1967) - Lysergic acid diethylamide: effect on

embryos. Science, 1967, 157, 1325-1326.

Benda, P, & Orsini, F. - (1961) - Fluctuations du niveau d'efficience sous LSD-25.

I R. Rothlin (Ed.) - Neuro-Psychopharmacology. Vol II. Amsterdam; El-

sevier, 1961, p. 339-350.

Björkvall, C. - (1966) - A note on inducing stress by an audio-visual conflict

test. Rep. Psychol, Lab., Univer. Stockholm, 1966, No. 210.

Carlstedt, L. -(1967) - Militärpsykologiska Institutet (MPI). Personal communication,

1967.

Cates, N., Goldsmith, E.D. & Sankar, S. - (1964) - Interrelations between

the effects of endocrine organectomies and of LSD-25, Fed. Proc.,

1964, 23, 147.

Cohen, M.M., Hirschhorn, K. & Frosch, W.A. - (1967) - In vivo and in vitro

chromosomal damage induced by LSD-25, New Engl. J. Med., 1967,

277. 1043-1049.

Elmadjian, F., Hope, J.M, & Lamson, E.T. -(1958) - Excration of epinephrine

and norepinephrine under stress. Recent Progress in Hormone Res.,

1958, 14, 513-553.

Euler, U.S,v. & Lishajko, F. - (1961) - Improved techique for the fluorimetric

estimation of catecholamines. Acta Physiol. Scand., 1961, 51,

348-355,

Euler, U.S,v, - (1964) - Quantitation of stress by catecholamine analysis.

Clin. Pharmacol. & Therap., 1964, 5, 398-404.

58

FOA (Försvarets forskningsanstalt) - (1964) - FOA orienterar om BC-

stridsmedel. OM, nr 2, december, 1964.

Frankenhaeuser, M., Sterky, K. & Järpe, G. - (1962) - Psychophysiological

relations in habituation to gravitational stress. Percept. Mot. Skills,

1962, 15, 63-72.

Frankenhaeuser, M., Fröberg, J., Hagdahl, R., Rissler, A., Björkvall, C. &

Wolff, B. - (1967) - Physiological, behavioral, and subjective indices

of activation in habituation experiments. Physiol. Behav., 1967, 2,

229-237.

Gastaut, H., Ferrer, S. & Castells, C. - (1953) - Action de la diethylamide

de l´acide d-lysergique (LSD-25) sur les fonctions psychiques et

l´électroencéphaligramme. Confinia Neurol., 1953, 13, 102-120.

Goldberger, L. - (1966) - Cognitive test performance under LSD-25, placebo,

and isolation. J. Nerv. Ment. Dis., 1966, 142, 4-9.

Hofmann, A. - (1961) - Chemical, pharmacological and medical aspects of

psychotomimetics. J. Exp. Med. Sci., 1961, 5, 31-51.

Hollister, L.E. & Sjoberg, B.M. - (1964) - Clinical syndromes and biochemical

alterations following mescaline, lysergic acid diethylamide, psilocy-

bin and a combination of the three psychotomimetic drugs. Comprehensive

Psychiat., 1964, 5, 170-178.

Hollister, L.E. & Moore, F. - (1967) - Urinary catecholamine excretion following

lysergic acid diethylamide in man. Psychopharmacologia, 1967, 11,

270-275.

Irwin, S. & Egozcue, J. - (1967) - Chromosomal abnormalities in leukocytes

from LSD-25 users. Science, 1967, 157, 313-314.

Jarvik, M.E., Abramson, H.A. & Hirsch, M.W. - (1955 a) - Lysergic acid diethyl-

amide (LSD-25): IV. Effect on attention and concentration. J. Psychol.,

1955, 39, 373-384.

Jarvik, M.E., Abramson, H.E., Hirsch, M.W. & Evald, A. T. - (1955 b) -

LSD-25:VIII. Effect on arithmetic test performance. J. Psychol.,

1955, 39, 465-474.

Jonsson, C.-O., Sjöberg, L. & Vallbo, S, - (1967) - Trioxazine and meprobamate:

effects on objective and subjective variables. Psychopharmacologia,

1967, 10, 237-254.

59

Kies, M.W., Horst, D., Evarts, E.V. & Goldstein, N.P. - (1957) - Anti-

diuretic effect of lysergic acid diethylamide inhumans. Arch. Neurol.

Psychiat., 1957, 77, 267-268.

Kihlbom, M. & Netz, B. - (1967) - LSD-25. En introducerande översikt.

Läkartidningen, 1967, 64, 1842-1855.

King, H.E. - (1954) - Psychomotor aspects of mental disease. Cambridge,

Massachusetts: Harvard Univer. Press, 1954.

Kerlinger, F.N. - (1964) - Foundations of behavioral research. New York: Holt,

Rinehart & Winston, 1964.

Kornetsky, C., Humpries, O. & Evarts, E. - (1957) - Comparison of psycho-

logical effects of certain centrally acting drugs in man. Arch. Neurol.

Psychiat., 1957, 77, 325-327.

Kornetsky, C. - (1960) - Alterations in psychomotor functions and individual

differences in responses produced by psychoactive drugs. I L.Uhr &

J. G. Miller (Eds.) - Drugs and Behavior. New York: Wiley, 1960,

p. 297-312.

Leanderson, R. & Levi, L. - (1967) - A new approach to the experimental study

of stuttering and stress. Acta Oto-Laryng., 1967, suppl. 224, 311-316.

Levi, L. - (1967 a) - Sympatho-adrenomedullary responses to emotional stimuli:

Methodologic, physiologic, and pathologic considerations. I E.Bajusz

(Ed.) - An Introduction to Clinical Neuroendocrinology. Basel: S. Karger

1967, p. 78-105.

Levi, L. (Ed.) - (1967 b) - Emotional Stress. Basel: S. Karger, 1967, 280 p.

Levi, L. - (1968) - Sympatho-adrenomedullary and related biochemical reactions

during experimentally induced emotionalstress. I R. P. Michael (Ed.) -

Endocrinology and Human Behavior. London: Oxford Univer. Press,

1968, p. 200-219.

Levine, A., Abramson, H. A., Kaufman, M.R. & Markham, S. - (1955) -

Lysergic acid diethylamide (LSD-25): XVI. The effect on intellectual

functioning as measured by the Wechsler-Bellevue intelligence scale.

J. Psychol., 1955, 40, 385-396.

Liddeil,D.W. & Weil-Malherbe, H. - (1953) - The effects of methedrine and

of lysergic acid diethylamide on mental processes and on the blood

adrenaline level. J. Neurol. Neurosurg. Psychiat., 1953, 16, 7-13.

60

Lienert, G.A. - (1959) - Changes in the factor structure of intelligence

tests produced by d-lysergic acid diethylamide (LSD). I P.B.

Bradley, P. Deniker & C. Rauduco-Thomas (Eds.) - Neuro-

Psychopharmacology. Vol I. Amsterdam: Elsevier, 1959, p.

461-465.

Lienert, G.A. - (1966) - Mental age regression induced by lysergic acid

diethylamide, J. Psychol., 1966, 63, 3-11.

Manger, W.M., Schwarz, B.E., Barrs, C.W., Wakim, K. G., Bollman, J. L.,

Petersen, M.C. & Berkson, J. - (1957) - Plasma and cerebrospinal

fluid concentrations of epinephrine and norepinephrine in certain

psychiatric conditions. Arch. Neurol. Psychiat., 1957, 78, 396-412.

McNemar, Q. - (1955) - Psychological statistics. New York: Wiley, 1955, p.

332-335.

Mirsky, A.F. & Rosvold, H.E. - (1960) - The use of psychoactive drugs as a

neuropsychological tool in studies of attention in man. I L. Uhr &

J.G. Miller (Eds.) - Drugs and Behavior, New York: Wiley, 1960,

p. 375-392.

Moreau, C.-E. & Norberg, J. O. - (1967) - Effekter av auditiv stimulation på

vissa intellektuella funktioner. MPI-rapport nr 60, 1967.

Murphree, H.B. - (1962) - Quantitative studies in humans on the antagonism

of lysergic acid diethylamide by chlorpromazin and phenoxybenzamine.

Clin. Pharmacol. & Therap., 1962, 3, 314-320.

Martens, S., Netz, B. & Sundwall, A. - (1967) - Analys av risker vid bruk av

LSD-25. Läkartidningen, 1967, 64, 1856-1861.

Netz, B., Jonsson, C-O. & Bergqvist, S. - (1963) - Effects of lysergic acid

diethylamide (LSD-25) on normal subjects in an schizophrenia-discri-

minating test battery. Scand. J. Psychol., 1963, 4, 143-148.

Netz, B. - (1967) - Psykokemiska substanser: Effekter, implikationer och

applikationer. En introducerande översikt över hallucinogener -

psykotomimetika - psykedelika. MPI-rapport nr 58, 1967.

Netz, B. - (1968 a) - Lysergsyre dietylamid (LSD-25) och suggestibilitet.

Del I: Analys av tidigare litteratur, MPI B-rapport nr 16, 1968.

Netz, B. - (1968 b) - Lysergsyre dietylamid (LSD-25) och intellektuella funktioner.

Del I: Analys av tidigare litteratur. MPI B-rapport nr 18, 1968.

61

Netz, B. & Engstam, P.-O, - (1968)-Lysergsyre dietylamid (LSD-25) och

suggestibilitet. Del II: Effekter av en tröskeldos LSD-25 på hypno-

tiserbarhet. MPI B-rapport nr 17, 1968.

Nystedt, L. - (1967) - Prognos av framgång i akademiska studier i psykologi.

Psykol. institutionen, Stockholms Univer., licentiatavhandling, 1967.

Pátkai, P., Frankenhaeuser, M., Rissler, A. & Björkvall, C. - (1967) -

Catecholamine excretion, performance, and subjective stress, Scand.J.

Psychol., 1967, 8, 113-122.

Pfeiffer, C.C & Murphree, K.B. - (1965) - Introduction to psychotropic drugs

and hallucinogenic drugs. I J.R. DiPalma (Ed.) - Drill´s Pharma-

cology in Medicine. New York: McGraw-Hill, 1965.

Resnick, O., Krus, D.M. & Raskin, M. - (1965) - Accentuation of the psycho-

logical effects of LSD-25 in normal subjects treated with reserpine.

Life Sciences, 1965, 4, 1433-1437.

Siegel, S. - (1956) - Nonparametric Statistics for the Behavioral Sciences.

New York: McGraw-Hill, 1956.

Silverstein, A. B. & Klee, G.D. - (1958) - Effects of lysergic acid diethylamide

(LSD-25) on intellectual functions. Arch. Neurol. Psychiat., 1958,

80, 477-480.

Sjoberg, B.M., Jr. & Hollister, L.E. - (1965) - The effects of psychotomimetic

drugs on primary suggestibility. Psychopharmacologia, 1965, 8,

251-262.

Slatis, H.M. - (1968) - Chromosome damage by LSD, Science, 1968, 159,

1492-1493.

Sloane, B. & Doust, J.W.L. - (1954) - Psychophysiological investigations

in experimental psychoses: Results of the exhibition of d-lysergic acid

diethylamide to psychiatric patients, J. Ment. Sci., 1954, 100,

129-144.

Stroop, J.R. - (1935) - Interferences in serial verbal reactions. J. Exp.

Psychol., 1935, 18, 643-661.

Wapner, S.W. & Krus, D.M. - (1960) - Effects of lysergic acid diethylamide,

and differences between normals and schizophrenics on the Stroop

Color-Word Test. J.Neuropsychiat., 1960, 2, 76-81.

Weitzenhoffer, A.M. - (1957) - General Techniques of Hypnotism. New York:

Grune & Statton, 1957.

62

Weitzenhoffer, A.M. & Hilgard, E.R. - (1959) - Stanford Hypnotic Suscepti-

bility Scale, Forms A and B. Palo Alto, Calif.: Consulting Psychologists

Press, 1959.

Weitzenhoffer, A.M. & Hilgard, E.R. - (1962) - Stanford Hypnotic Suscepti-

bility Scale, Form C. Palo Alto, Calif. : Consulting Psychologists

Press, 1962.

Weltman, A.S., Sackler, A.M., Steinglass, P. & Bernstein, M. - (1963) -

Endocrine effects of lysergic acid diethylamide on male rats. Fed. Proc.,

1963, 22, 165.

Whitelock, O. & Furness, F.N. (Eds.) - (1956-57) - The pharmacology of psycho-

tomimetic and psychotherapeutic drugs. Ann. N. Y. Acad. Sci.,

1956-1957, 66, 417-840.

Wiener, B.J. - (1962) - Statistical Principles in Experimental Design.

New York: McGraw-Hill, 1962.

A P P E N D I X

Subjective rating scales

Skattningsvariabel Vänster ändpunkt Mittpunkt Höger ändpunkt

1. Är Ni hungrig? inte alls - mycket

2. Är Ni sömnig? inte alls - mycket

3. Känner Ni er rast- lös?

inte alls - mycket

4. Tycker ni att Ert nu- varande tillstånd känns behagligt?

mycket obehagligt varken behag- ligt el obehag- ligt

mycket behag- ligt

5. Skulle Ni vilja vila nu?

mycket ogärna varken gärna eller ogärna

mycket gärna

6. Skulle Ni vilja äta nu?

mycket ogärna varken gärna eller ogärna

mycket gärna

7. Tror Ni att Ni skulle ha lättare än vanligt att få kontakt med obekan- ta?

mycket otroligt

kanske, kanske inte

mycket troligt

8. Hur går det att ar- beta?

mycket dåligt varken bra eller dåligt

mycket bra

9. Känner Ni er irrite- rad?

inte alls som vanligt mycket

10. Är Ni törstig? inte alls - mycket

11. Känner Ni er ener- gisk?

inte alls som vanligt mycket

12. Hur är Ert humör? mycket dåligt som vanligt mycket gott

13. Känner Ni er bekym- rad?

mycket bekymrad varken bekym- rad el obekymrad

mycket obe- kymrad

14. Skulle Ni vilja före- ta er något nu?

mycket ogärna varken gärna el- ler ogärna

mycket gärna

15. Känner Ni er säker eller osäker på er själv?

mycket osäker varken säker eller osäker

mycket säker

16. Skulle Ni vilja sova nu?

mycket ogärna varken gärna eller ogärna

mycket gärna

17. Tror Ni att Ni nu skulle ta en motgång bättre än vanligt?

mycket otroligt kanske, kanske inte

mycket troligt

18. Hur går det att kon- centrera sig?

mycket dåligt varken bra el- ler dåligt

mycket bra

Subjektiva skattnings skalorTabell 1.

Table 1.

Tabell 1. Subjektiva skattnings skalor (forts)

Skattningsvariabel Vänster ändpunkt Mittpunkt Höger ändpunkt

inte alls mycket

20. Tror Ni att Ni nu lätt skulle kunna göra någotsom Ni sedan skulle ångra?

mycket otroligt kanske, kanske inte

mycket troligt

21. Känner Ni er lycklig och avspänd

inte alls som vanligt mycket

22. Svettas Ni på insidan av händerna?

inte alls - mycket

23. Ibland känner jag mig som om jag vore i en dröm

inte alls - i hög grad

24. Jag mår så bra att folk borde kunna se det

inte alls - mycket

25.

Föremål och människor i min omgivning före- faller ibland att vara så avlägsna och fjärran på något sätt

inte alls mycket fjärran

26. I mitt nuvarande tillstånd förefaller mig tiden be- tydelselös

inte alls - i hög grad

27. Känner Ni er upprymd? inte alls - mycket

28. Mina händer och fötter känns tyngre/lättare än vanligt

som vanligt - mycket mer

29. Känns det som om Ni var förändrad, "en annan människa"?

inte alls - i hög grad

30. Upplever ni färger och ljus mer intensivt än van- ligt?

som vanligt - i hög grad

31.

Jag känner hur det liksom darrar och vibrerar inom mig

inte alls

-

mycket

32. Verkningarna av prepara- tet tycks komma och gå

inte alls

-

i hög grad

33. I vilken grad känner Ni er allmänt påverkad av preparatet Ni fått idag?

inte alls i hög grad

19. Är Ni trött?

-

-

Tabell 2 3-vägs variansanalys av psykometriska testdata: Signifikansnivåer för intraindividuella medeltalsdifferenser mellan LSD- och placebo- betingelser, för medeltalsdifferenser mellan Grupp I och Grupp II avseende LSD + placebopoäng samt för samspel mellan betingelser och grupper.

Table 2 3-way analysis of variance of scores in performance tests: Levels of significance for mean intra-pair differences between LSD and placebo conditions, for mean differences between Group I and Group II with regard to LSD + placebo scores, and for interaction between conditions and groups.

TEST INDEX F (BET) P(F)

F (GRP) P(F)

F(BxG) P(F)

STÖRN.PROV Over-all 17.655 .002*** 6.673 .026* 0. 002 .97

STÖRN.PROV Kval. 4. 804 .051 1.083 .32 0.022 .88 STÖRN.PROV Kvant. 19.353 .002*** 8.680 .014** 0.056 .81

STROOP Over-all 10.159 .009*** 0.603 .54 12. 656 .005***

STROOP Kval. 0.000 .98 0.036 .85 1. 813 .21

STROOP Kvant.

4.190 .07 2.357 .15 2.285 .16

SYLLOGISM Over -all 20.277 .001*** 3.504 .09 1. 714 .22

SYLLOGISM Kval. 12.254 .006*** 1.525 .24 0.661 .56

SYLLOGISM Kvant. 9.168 .012** 2.812 .12 0.035

.85

ÖVERSL.BER. Over-all |1.363 .27 3.489 .09 0.829 .61

ÖVERSL.BER. Kval. 0.708 .58 0.198 .67 2.446 .15

ÖVERSL.BER. Kvant. 1.731 .22 4.665 .054 6.585 .027**

S D T Over-all 0.610

.54 0.211 .66 12.228 .006***

S D T Kval. 0.122 .73 0.044 .83 15.400 .003***

S D T Kvant.

0.023

.88 0.010 .92 0.286 .61

DRT LIFT Millisek 1.979 .19 0.331 .58 1.688 .22

DRT BALL. " 12.256 .006*** 0.003 .95 0. 205 .66

DRT TOTALT " 12. 673 .005*** 0.196

.67

0. 953 .65

*** p<.01 ** p<.02 Grupp I: LSD x Placebo * p<.05 (two-tailed)

Grupp II: Placebo x LSD

-all index vid psykemetriska test: Medelvärden, standard- avvikelser och signifikansnivåer för medeltalsdifferenser mel- lan LSD- och placebo-betingelser.

and levels of significance for mean intra-pair differences bet- ween LSD and placebo conditions.

L S D PLACEBO TEST

M s M s

p

df

Störningsprov 36.75 17.5 53.17 18.7 -16.42 .002 11

Stroop, Grupp I

26.14 15.1 55.29 18,0 -29.14 .002 6

Stroop, Grupp II 49.60 18.9 48.00 27.4 + 1.60 .82 4

Syllogismer 46.33 23.2 69.53 17.6 -23.00 .001 11

Överslagsberäkn.

32.17 13.3 37.25 13.8 - 5.08 .27 11

S D T, Grupp I 47.86 35.5 59.29 30.9 -11.45 .13 6

SDT, Grupp II 55.00 20.9 37.00 21.7 +18.00 .007 4

DRT Lift 37.57 6.33 34.55 5.45 + 3.02 .19 11

DRT Ballistic 26.50 5.23 22.36 3.83 + 4.14 .006 11

DRT Totaltid 64.08 6.89 56.91 6.78 + 7.17

.005 11

LSD x Placebo

Table 3

Over-all index in performance tests: Means, standard deviations

Over

Table 3

Md

Grupp II: Placebo x LSD Grupp I:

Tabell 4: Kvalitativt index vid psykometriska tests: Medelvärden, standard - avvikelser och signifikansnivåer för medeltalsdifferenser mellan LSD- och placebobetingelser.

Table 4: Qualitative index in performance tests: Means, standard deviations and levels of significance for mean intra-pair differences between LSD- and placebo conditions.

LSD PLACEBO TEST

M s M s M d

Störningsprov

Stroop

Syllogismer

Överslagsberäkn.

S D T, Grupp I S D T, Grupp II

85.50 20.8

78.00 17.5

67.33 16.7

46.92 18.3

52.00 31.9

68.00 20.6

88.83 23.6

79.50 16.2

82.00 11.7

51.17 16.3

69.57 26,6

47.00 30.2

-3.33

-1.50

-14.67

-4.25

-17.57

+21.00

.051

.98

.006

.58

.042

.031

11

11

11

11 6

16

Grupp I : LSD x Placebo Grupp II: Placebo x LSD

Tabell 5 Kvantitativt index vid psykometriska test: Medelvärden, standard- avvikelser och signifikansnivåer för medeltalsdifferenser mellan LSD- och placebobetingelser.

Table 5 Quantitative index in performance tests: Means, standard deviations and levels of significance for mean intra-pair differences between LSD- and placebo conditions.

LSD PLACEBO

TEST M s M s Md p

df

Störningsprov 41.83 15.1 58.25 12.6 -16.42 .002 11

Stroop 45.75 20.1 56.92 17.9 -11.17 .07 11

Syllogismer 66.75 25.9 84.42 16.6 -17.67 .012 11

Överslagsbe- räkn., Grupp I

51.57 23.1 67.72 12.5 - -16.14 .051 6

Överslagsbe- räkn., Grupp II

84.40 17.9 79.20 20.7

+5.20 .11

4

S D T 84.17 17.0 82.92 17.9 +1.25 .88 11

Grupp I: LSD x Placebo Grupp II: Placebo x LSD

p df

Tabell 6:1 3-vägs variansanalys av poäng på hypnosskalan.

Table 6:1 3-way analysis ef variance of scores on the hypnotic susceptibility scale.

Variansorsak K 3 FG M K F P(P)

Betingelse 9.011 9.011 7.438

.020

Grupper 1 .630 1 1 .630 0.747 .588

Individer 21.829 10 2.183

Samspel Bet. x Grp 1 .072 1 1.072 0.009 .924

Rest 12.114 10 1.211

Totalt 44.958

23

Tabell 6:2 Råpoäng, aritmetiska medelvärden, standardavvikelser samt intraindividuell medeltalsdifferens mellan LSD- och place- bobetingelser vid hypnosskalan. Fpp 1 - 7 = Grupp I (LSD x Placebo) och fpp 8 - 11 = Grupp 11 (Placebo x LSD).

Table 6:2 Raw scores, arithmetic means, standard deviations and mean intrapair difference between LSD- and placebe conditions in the hypnotic susceptibility scale. Ss 1 7 = Group I (LSD x Placebo) and Ss 8-11 = Group II (Placebo x LSD).

Fp LSD PLACEBO DIFF.

1 0 1 -1

2 4 1 3

3 4 1 3

4 4 1 3

5 1 1 0

6 1 1 0

7 4 3 1

8. 3 1 2

9 1 1 0

10 4 1 3

11 2 1 1

M 2.55 1.18 1.36

s 1.58 0.60 1.50

1

Tabell 7. Medelvärden, medelfel och signifikansnivå för medeltalsdifferenser mellan Grupp I (LSD, Dag I) och Grupp II (Placebo, Dag I) i LSD- och placebo-resultat vid psykometriska test (over-all index) och hypnosskalan.

Table 7 Means, standard errors and levels ef significance for mean group

differences between Group I (LSD, Day I) and Group II (Placebo, Day I) on LSD- and placebo scores in performance tests (ever-all index) and the hypnotic susceptibility scale.

GRUPP I GRUPP II

TEST Betingelse M ± SE M ± SE

Störningsprov LSD

Placebo

28.1 ± 4.38

44.4 ± 7.19

48.8 ± 8.14

65.4 ± 4.34 - -

-20.7 -21.0

-2.42*

-2.24*

Stroop LSD

Placebo

26,1 ± 4.94

55.5 ± 6.81

49.0 ± 12.3 -23.5

+7.3

-2.55*

0.56 LSD Syllogismer

Placebo

41.7 ± 9.83

58.9 ± 4.25

52.8 ± 8.69 84.0 ± 6.38

-11.1

-25.1

-0.80

-3.42**

Överslagsber. LSD Placebo

29.7 ± 5.81

31.0 ± 4,92 -15.0

-0.74

-2.13

Placebo 47.9 ± 13.4

59.3 ± 11.7

55.0 ± 9.36

37.0 ± 9.69

-7.1 +22.3

-0.40 1.38

DRT, totaltid LSD

Placebo

65.5 ± 2.71

56.8 ± 2.99

62.1 ± 2.89 57.1 ± 2.03

Hypnosskalan LSD

Placebo

2.57 ± 0.68

1.29 ± 0.29

2.50 ± 0.58

1.00 ± 0.00

** p<0.01 * p<0.05 Grupp I: LSD x Placebo (two-tailed) Grupp II: Placebo x LSD

48.0 ± 12.3

48.0 ± 12.3

46.0 ± 4.62 -5.9

+0.29 0.74

+0.07 0.07

+3.4 0.85

-0.3 -0.08

Diff. t-värde

S D T LSD

Tabell 8:1 3-vägs variansanalys av medelvärden/dag för adrenalinutsöndring finder placebo- och LSD-betingelse.

Table 8:1. 3-way analysis of variance of mean values/day for adrenaline excretion during placebo and LSD conditions.

Variansorsak K S FG M K F p(p)

Betingelse 154.083 1 154.083 5.521 .039

Grupper 22.160 1 22.160 0.308 .596

Individer 718.558 10 71.856

Samspel Bet.x Grp 17.465 1 17.465 0.626 .548

Rest 279.062 10 27.906

Totalt 1178.443 23

Tabell 8:2 3-vägs variansanalys av medelvärden/dag för noradrena- linutsöndring under placebo- och LSD-betingelse.

Table 8:2 3-way analysis of variance of mean values/day for non- adrenaline excretion during placebo and LSD conditions.

M K P P(P)

Betingelse

Grupper

Individer

Samspel Bet x Grp

Rest

Totalt

23.381

61 .164

34.875

3.323

26.897

0.869

1 .754

0.124

.624

.213

.731

61.164 1

348.751 10

3.323 1

268.973 10

703.334 23

23.381 1

Variansorsak K S FG

Tabell 9 Katekolaminutsöndring, urinmängd samt tid för utsöndringen under placebo-resp LSD-betingelse. Medelvärden/dag för 11 individer.

Table 9 Catecholamine excretion, urine volume, and period of excretion during placebo and LSD conditions. Mean values/day for 11 subjects.

PLACEBO LSD

Variabel M ± SE M ± SE

Adrenalin, ng/min

8. 13 ± 1,09 12. 98 ± 2. 72

Noradrenaline ng/min

1. 99

Urinmängd, ml/min

1.48 ± 0. 17 2. 25 ± 0.27

Totaltid, min

367 ± 3. 27 370 ± 12.83

Tabell 10 3-vägs variansanalys av intraindividuella differensmått (LSD - Placebo i fysiologiska variabler under pre-drug-, inaktivitet-, stress- och hypnosperiod. Signifikansnivå för medeltals skillnader mellan perioder för medeltalsskillnader/dag mellan Grupp I och Grupp II samt för sam spel mellan perioder och grupper.

Variabel J F (Period) P(F) F(Grupp) P(F) F(Per.xGrp) P(F)

Adrenalin, ng/min

2.045

.16 0.958 .64 1.310 .29

Noradrenalin, ng/min

1.240 .31 1.454

.26 0.104 .90

Puls, slag/min

6.996 .001** 0.204 .66 0.668 .58

Systoliskt blod- tryck, mm Hg

3.475 .028* 1.103 .32 0.197 .90

Diastoliskt blod- tryck, mm Hg

1.552 .22 0.140 .72 0.093 .94

Table 10 3-way analysis of variance of intraindividual difference values (LSD - Placebo) in physiological variables during periods of pre-drug, in- activity, stress, and hypnosis. Levels of significance for mean differences between periods, for mean differences/day between Group and Group II, and for interaction between periods and groups.

** p<.01

* p<.05 (two-tailed)

Grupp I : LSD x Placebo. Grupp II: Placebo x LSD

26.01 ± 1.30 27. 88 ±

Tabell 11 Medelvärden för fysiologiska variabler under pre-drug-, inaktivitet-, stress- och hypnosperiod.

Table 11 Mean values in physiological variables during periods of pre-drug, inactivity, stress, and hypnosis.

Variabel Betingelse Pre-drug Inaktivitet Testbatteri Hypnos

Adrenalin, ng/min

Placebo LSD

6.88

11.30

9.77

17.81

7.57

14.73

Noradrenalin, ng/min

Placebo

LSD

23.46

25.90

29.57

30.46 24.16

30.19

Puls, slag/min

Placebo LSD

68.1

64.3

70.3

70.4

69.5

74.6 69.0

76.0

Systoliskt blod- tryck, mm Hg

Placebo

LSD

127.5

129.1

112.5 122.8

111.7 131.2

110.8

123.7

Diastoliskt blod- tryck, mm Eg

Placebo

LSD

87.9

92.3

80.8

95.4

83.8

92.9

80.8

88.2

Tabell 12 t-värden för medeltalsdifferenser mellan LSD- och placebobetingelse i fysiologiska variabler under pre-drug-, inaktivitet-, stress- resp. hypnosperiod.

Table 12 t-values for mean differences between LSD and placebo conditions in physiological variables during periods of pre-drug, inactivity, stress and hypnosis.

Pre-drug Inaktivitet Testbatteri Hypnos

Variabel Md. t Md t d t Md t

Adrenalin, ng/min

4.41 2.61* 8.03 2.76 7.16 2.69*

Noradrenaline, ng/min

2.43 1.26 0.89 0.45 6.02 1.77

Puls, slag/min

-3.75 -1.87 0.08 0.03 5.08 1.94 7.00 2.49*

Systoliskt blod- tryck, mm Hg

1.58 0.36 10.25 1.60 19.50 5.33 12.84 3.76**

Diastoliskt blod- tryck, mm Hg 4.33 1.67 14.58 2.48* 9.17 2.20* 7.33 3.12**

*** p <.001 ** p <.01 * p <.05 two-tailed

Tabell 13 3-vägs variansanalys av LSD-resultat resp placebo-resultat i fysiologiska variabler under pre-drug-, inaktivitet-, stress- och hypnosperied. Signifikansnivå för medeltalsskillnader mel- lan perioder, för medeltalsskillnader/dag mellan Grupp I och Grupp II, samt för samspel mellan perioder och grupper.

L S D

P LAC E B O

Variable P(Period) P(F) F(Grp) P(F) F (PxG) P(F) P(Period) P(P) F(Grp) P(F) F (PxG) P(P)

Adrenalin, ng/min

6.456 .008** 0.661 .56 4.353 .028* 2.481 .11 0.003 .96 2.312 .13

Noradrenalin, ng/min

2.676 .09 0.000 .99 1.481 .25 5.950 .010** 2.636 .14 1.153 .34

Puls, slag/min

7.535 .001*** 3.092 .11 0.369 .78 0.550 .66 2.148 .17 0.484 .70

Systoliskt blod- tryck, mm Hg

1.838 .16 1.181 .30 0.741 .54 13.251 .001*** 0.014 .90 0.287 .84

Diastoliskt blod- tryck, mm Hg

1.286 .50 0.773 .60 0.145 .93 2.481 .08 0.264 .62 0.648 .59

Table 13 3-way analysis ef variance of LSD values and placebo values in physiological variables during periods ef pre-drug, in- activity, stress, and hypnosis. Levels ef significance for mean differences between periods, for mean differences/day between Group I and Group II, and for interaction between periods and groups.

*** p<.001 ** p<.01 * p<.05

Grupp I: LSD x Placebo Grupp II: Placebo x LSD

Tabell 14 3-vägs variansanalys av intraindividuella differensmått (LSD- placebo) i subjektiva variabler under pre-drug-, inaktivitets-, stress och hypnosperiod. Signifikansnivå för medeltalsskillnaden mellan perioder, för medeltalsskillnader/dag mellan Grupp I och Grupp II, samt för samspel mellan perioder och grupper.

Table 14 3-way analysis ef variance ef intraindividual difference values (LSD-Placebo) in subjective variables during periods ef pre-drug inactivity, stress, and hypnosis. Levels of significance for me differences between periods, for mean differences/day between Group I and Group II, and for interaction between periods and groups.

Variabel F(Period) P(F) P(Grupp) P(F)

F(Per.xGrp) p(p)

Subj. working capacity 6.132 .003** 2.467 .14 1.062 .38

Hunger and thirst 2.498 .08 2.621 .13 1.789 .17

Pear reduction 4.637 .009** 0.731 .58 2.752 .06

Tiredness 2.050 .13 5.187 .04* 5.728 .003**

Euphoria 0,280 0.337 .58 0.486 .70

Irritation 2.461 .08 0.020 .89 0.511 .68

Subj. drogeffekt 12.456 .001 1.850 .20 0.781 .52

Somatiska symtom 2.252 .13 0.005 .95 0.024 .98

Visuell perception 2.917 .08 0.911 .64 0.530 .60

Hypomani 0.243 .79 0.010 .92 2.492 .11

Depersonalisation 7.086 .005** 0.030 .86 0.539 .60

*** p<.001 ** p<.01 Grupp I: LSD x Placebo * p<.05 Grupp II: Placebo x LSD (two-tailed)

.84

Tabell 15 t-värden för medeltalsdifferenser mellan LSD- och placebobetingelser i subjektiva variabler under pre-drug-, inaktivitet-, stress- och hypnosperiod.

Table 15 t-values for mean differences between LSD and placebo conditions in

subjective variables during periods of pre-drug, inactivity, stress, and hypnosis.

Pre-drug Inaktivitet Testbatteri Hypnos

Variable Md t Md t Md t Md t

Subj. working capacity

-3.20 -1.62 -11.85 -5.39*** -16.21 -5.45*** -3.90 -1.23

Hunger & thirst 3.62 1.05 -5.19 -1.44 -1.83 -0.91 0.07 0.03

Pear reduction 5.52 2.89* 4.27 1.49 11.25 4.78** 4.99 2.61*

Tiredness, Grupp I

6.39 1.89 10.07 4.89.** 13.79 2.28 -3.34 -0.76

Tiredness, Grupp II

6.32 1.92 -10.46 -2.35 -3.34 -1.10 1.58 0.67

Euphoria 1.72 0.97 3.54 1.20 2.33 0.76 0.77 0,24

Irritation -2.64 -2,18 3.77 2.60* 2.48 1.28 0.33 0.14

Subj. drogeffekt 14.07 7.35 13.92 7.11*** 6.39 3.57**

Somatiska symtom 9.13 4.79*** 7.60 4.39* 4.60 2.96*

Visuell perception 9.89 4.87***

8.75 5.11*** 4.55 2.02

Hypomani 5.93 2.09 5.12 3.07* 7.07 2.44*

Depersonalisation 21.83 5.58*** 14.74 3.80** 5.84 1.53

*** p <.001 ** p <.01 Grupp I: LSD x Placebo * p <.05 Grupp II: Placebo X LSD (two-tailed)

Tabell 16 3-vägs variansanalys av LSD-skattningar resp placebo-skattningar i subjektiva variabler under pre-drug-, inaktivitet-, stress- och hypnosperiod. Signifikansnivå för medeltalsskillnader mellan perio- der, för medeltalsskillnader/dag mellan Grupp I och Grupp II, samt för samspel mellan perioder och grupptillhörighet.

L S D P L A C E B O Variabel

P(Period) P(F) F(Grp) P(F) F(PxG) P(F) F(Period) P(F) F(Grp) P(F) F(PXG) P(F)

Subj. working capacity 7.390 .001*** 3.679 .08 3.528 .026* 0.939 .56 8.268 .016* 0.233 .87

Hunger and thirst 7.504 .001*** 0.251 .63 1.800 .17 6.331 .002** 2.959 .11 0.822 .51

Fear reduction 1.619 .20 9.009 .013*

1.931 .14 4.899 .007** 16.865 .002** 2.574 .07

Tiredness 0.857 .52 1.191 .30 4.380 .011* 0.676 .58 2.381 .15 0.413 .75

Euphoria 1.309 .29 0.000 .99 0.062 .98 5.757 .003** 2.783 .12 1.065 .38

Irritation 2.571 .07 0.107 .75 0.192 .90 1.569 .22 0.139 .72 1.039 .39

Subj, drogeffekt 10.545 .001*** 2.382 .15 1.165 .33 0.758 .51 1.926 .19 4.093 .032*

Somatiska symtom 2.228 .13 0.010 .92 0.169 .85 1.091 .36 0.014 .90 5.554 .014*

Visuell perception 1.340 .28 2.017 ,18 0,171 .85 13.832 .001** 9.833 .010*** 21.472 .001***

Hypomani 1.574 .23 0.187 .68 1.445 .26 2.538 .10 0.483 .51 1.512 .24

Depersonalisation 3.113 .07 0.980 .65 0.510 .61 8.215 .003** 13.685 .004** 12.415 ****** .001

Table 16 3-way analysis of variance of LSD ratings and placebo ratings in subjective variables during periods of pre-drug, inactivity, stress, and hypnosis. Levels of significance for mean differences between periods, for mean differences/day between Group I and Group II, and for interaction between periods and groups.

*** p<.001, ** p<.01, * p<.05 (two-tailed)

Grupp I: LSD x Placebo Grupp II: Placebo X LSD