Migration, arbete och hälsa

Bo Johansson

Arbets- och miljömedicin, Uppsala

Vilka talar vi om? ~ 120 miljoner lever och arbetar utanför sitt födelseland (ILO)

~ 30 miljoner av dessa arbetar i Europa (Eurostat)

~ 759 000 utrikes födda arbetar i Sverige, 18 % av den dokumenterade

arbetskraften(AKU, andra kvartalet 2013)

FN-konvention FNs internationella konvention om skydd av rättigheterna för alla

migrerande arbetare och medlemmar av deras familjer (1990/2003) Den mänskliga rättigheten till arbete och lön som bidrar

till en tillfredsställande levnadsstandard Lika lön för lika arbete Rätt till den sjukvård som är av nöden för att bevara sitt

liv eller för att undvika irreparabel skada för deras hälsa Trygga arbetsförhållanden och en ren och säker

arbetsmiljö+ 19 ILO-konventioner

Sökord: immigration, migration, immigrant(s) migrant(s) +

PubMed SSCI

Health 19 166 1 528Health Sweden 468 45Occupational health 865 50Occupational health Sweden

24 3

Kunskapsmässigt utgångsläge

Vad vet vi om migrantarbetare – generellt/internationellt?

Slutsatser från internationella litteratur om migrantarbetare, de löper överallt en ökad risk för arbetsrelaterade sjukdomar, skador och dödsfall de flesta är fattigaderas tillgång till hälso- och sjukvård och sjukersättning, är mycket bristfälligde arbetar oftast inom högrisksektorer, men även inom dessa sektorer är sjukdomsfall och skador vanligare bland migrantarbetare än bland inföddade och deras familjer är en sårbar grupp med ökad risk för stress, psykisk sjukdom och diskriminering, i synnerhet kvinnor, barn och nyanländadet finns alltför lite forskning.

www.av.se/Aktuellt/kunskapsoversikt/migration/

Kunskapsläget - Europa/EUFyra översiktsstudier: SALTSA x 2 (2001),

Dublin Foundation (2007), EU-OSHA (2007) Få studier gör distinktioner mellan olika kategorier av invandrare Nästan inga studier innehåller ålder, kön, tid i landet eller

socioekonomiska variabler Nationalitet eller etnicitet registreras inte inom hälso- och

sjukvården (utom i Holland, England, Italien och Sverige) Nästan ingen forskning från Östeuropa Gamla studier Arbetsvillkoren för odokumenterade invandrare kräver större

uppmärksamhet

EU om migration, arbete, hälsa

…despite experiencing relatively good health on arrival, the health of migrant workers is affected and they suffer higher rates of work related accidents, a poorer self-reported state of health, and worse indicators of physical, mental and social health. Further research is needed throughout Europe to learn more about the occupational health of migrant workers…

Migration and Health in the European UnionEuropean Observatory on Health Systems and Policies Series, 2011

Blekinge 2011

Vad vet vi – migrantarbete Sverige

Etniskt segregerad arbetsmarknad – hög andel utlandsfödda inom städbranschen, textil- och fordons-industri, hotell- och restaurangnäring, trädgård och jordbruk samt inom vård och omsorg.

Överrepresenterade inom låglöneyrken och har a-typiska anställningskontrakt och korttidsanställningar oftare än infödda svenskar.

Ofta dålig matchning mellan utbildning och arbete.

Socio-ekonomisk status går i arv

Många framgångsrika immigranter.

Sverige, arbetsvillkor - några exempel

Integration till svensk välfärd? Hjerm, 2002

Utlandsfödda mer utsatta för buller och övrig negativ fysisk arbetsmiljö än svenskfödda.

Utlandsfödda har sämre psykosocial arbetsmiljö än svenskar – enformigt arbete, stress.

Sverige, arbetsvillkor - några exempel

Födelselandets betydelse, Statens folkhälsoinstitut, 2002. Registerdata o tidigare studier. 12 grupper, geografiskt ursprung + svensk kontrollgrupp Samtliga grupper ansåg sig ha ett mer bundet, ofritt och enformigt arbete än den svenska gruppen.

Utrikesfödd och sjukskriven – en framtid med förhinder Ossowicki, 2005. Intervjuundersökning 3160 sjukskrivna Födda utanför Norden har i högre grad besvär i rörelse-organen och rapporterar sämre psykosocial arbetsmiljö. Utrikesfödda är i högre grad än svenskfödda sjukskrivna pga

arbetsrelaterade besvär.

Sammanfattning, arbeteForskningen visar att utlandsfödda i arbetslivet är överrepresenterade inom högrisksektorer och -yrken oavsett

utbildning och andra kvalifikationer inom likvärdiga yrken utför de farligaste uppgifterna med identiska uppgifter som infödda även kan påverkas av

ekonomiska, sociala och kulturella faktorer som gör dem mer exponerade för arbetsrelaterade risker

oftare har otrygga anställningar och bristande kunskap om rådande arbetslagstiftning

har låg facklig organisationsgrad.

Men…. skillnader mellan grupper, kön, tid…

Vad vet vi – hälsa internationellt

Forskningen visar att invandrare i arbetslivet generellt har sämre hälsa förlorar fler arbetsdagar p.g.a. dålig hälsa eller

arbetsskador uppvisar längre rehabilitering och högre grad av

sjukhusvård drabbas av fler arbetsrelaterade olyckor, skador och

dödsfall.

Men…. skillnader mellan grupper, kön, tid…

Vad vet vi – utlandsföddas hälsa i Sverige

Utlandsfödda har generellt sämre hälsa än svenskfödda Stor skillnad mellan grupper Finländare öst- och sydeuropéer sämre hälsa än invandrare från andra västländer Överrisk för cancer, hjärt- kärlsjukdom, psykiatrisk

diagnos bland finländare, polacker, turkar, iranier och bosnier

Underrisk för vissa diagnoser för vissa grupper – latinamerikaner för hjärt- och kärlsjukdomar, afrikanska o asiatiska män för psykiska problem Förekomst av diskriminering på arbetsmarknaden, men

ringa kunskap om samband diskriminering - hälsa

Vad orsakar ohälsa?

Merparten av studier och rapporter indikerar att livsvillkoren efter migrationen är den främsta orsaken till negativ hälsoutveckling bland invandrare i Sverige.

(Ex. Klinthäll, 2008, Statens folkhälsoinstitut, 2002)

Vilka kunskapsluckor finns? Vilka, var, hur, varför…? Avsaknad av flerdisciplinära studier Orsakssamband mellan arbete/arbetsmiljö, hälsa,

livsstil… Longitudinella perspektiv Nyttjande av öppenvård Arbetsolyckor, arbetssjukdom och dödsfall Varför har vissa grupper bättre hälsa än

majoritetsbefolkningen?

Work and health among native and foreign-born residents in Sweden 1990-2008:a register-based study on hospitalization due to common potentially work-related disorders, disability pension and mortality

Bo Johansson, Magnus Helgesson, Ola Leijon, Per Lindberg, Ingvar Lundberg,

Tobias Nordqvist and Eva Vingård

Occupational and Environmental Medicine

Uppsala University, Sweden

www.biomedcentral.com/1471-2458/12/845

Syften Att undersöka om utlandsföddas

hälsostatus skiljer sig från infödda svenskars, mätt som sjukhusvistelse till följd av lung-, hjärt- o kärl-, psykiatriska eller muskuloskeletala besvär.

Att undersöka om utlandsföddas hälsostatus varierar i förhållande till kön, geografiskt ursprung och position på arbetsmarknaden.

Raison d’être Utlandsfödda är en stor (och sannolikt

ökande) grupp på svensk arbetsmarknad. Det finns ytterst lite forskning om

sambanden mellan migration, hälsa och arbete som kan stödja politiskt beslutade och andra interventioner.

Såväl den allmänna som den politiska debatten är infekterad, bland annat pga bristande kunskapsunderlag.

Studerade utfall

• Lungsjukdom• Muskuloskeletala besvär• Hjärt- och kärlsjukdom• Psykiatriska besvär• Förtidspension• Död

Studiepopulation• Den studerade populationen var alla

utlandsfödda som invandrat sedan 1960 och som 1990 var mellan 28 och 47 år, totalt312 349 utlandsfödda med ursprung i

1)Nordiska länder 41%2)EU 15 + USA, Oceanien 13%3)Östeuropa 21%4)Utanför Europa 25%

och 926 805 infödda svenskar

Registerdata, källor• Longitudinell integrationsdatabas för

sjukförsäkrings- och arbetsmarknads-studier (LISA), SCB

• Slutenvårdsregistret, Socialstyrelsen• Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen

Alla utfall är justerade för ålder, utbildnings-nivå, inkomst och år sedan första invandring.

Position på arbetsmarknaden 1990

Position Ursprung

Arbetare Tjänstemän Arbetslösa Övriga

Sverige  43,3%  44,9%  4,6%  7,2%

Norden 51% 28,4%  6,4% 14,2%

EU15 +  39,5%  31,1% 5,2%  24,8%

Östeuropa+  46,7%  22,7%  7,9%  22,3%

Icke-europeer 41,3%  13,8%  10,8%  32,7%

Totalt utlandsfödda  46,4%  24%  7,7%  21,9%

Resultat – sjukhusvård Den totala migrantkohorten hade

högre risker för alla undersökta diagnoser jämfört med infödda svenskar.

De ökade riskerna förklarades nästan helt av de nordiska invandrarna.

Nästan alla övriga grupper hade lika eller lägre risker för alla diagnoser jämfört med infödda svenskar.

Resultat - dödlighet

Inom den nordiska gruppen hade män högre risk än infödda svenskar, medan kvinnor hade samma risk.

Alla övriga grupper (utom östeuropeiska män) hade lägre än infödda svenskar (OR 0,4-0,9)

Resultat – förtidspension

Alla grupper visade ökad risk för förtidspension (OR 1,3-2,7) än infödda svenskar. Högst risk för östeuropeer, följda av icke-europeer.

Resultat –position på arbetsmarknaden

Tjänstemän/arbetare - inga tydliga riskmönster mellan och inom geografiska grupper eller mellan könen.

Påtagligt lägre risker för grupper utanför arbetsmarknaden, d.v.s. ”arbetslösa” and ”övriga”, för alla undersökta diagnoser, dödlighet och förtidspension, jämfört med aktiva utlandsfödda.

Utlandsfödda från alla regioner, förutom de nordiska länderna, hade lägre risker för hospitalisering och död. Alla grupper uppvisade högre risk för förtidspension än infödda svenskar.Position på arbetsmarknaden har mindre betydelse för hälsan än geografiskt ursprung. Lägst risk för alla undersökta utfall hittades hos

grupperna utanför arbetsmarknaden.

Slutsatser

Identifierade kunskapsbehov Vilka nordiska invandrare löper störst

risk för arbetsrelaterad ohälsa? Betydelsen av tid i landet - ”the healthy

migrant effect”. De låga risktalen för grupper utanför

arbetsmarknaden Diskrepansen mellan relativt god

hälsostatus och hög risk för förtidspension bland utlandsfödda.

”Migrant workers are an asset to every country where they bring their labour. Let us give them the dignity they deserve as human beings, and the respect they deserve as workers.”

Juan Somavia, Tidigare Generaldirektör, ILO