ARBETSLIV OCH HÄLSA: 7,5 hp (AV)

VT 2021

STUDIEHANDLEDNING

Avdelningen för Hälsovetenskap

Magisterprogram – Arbetsliv, hälsa och rehabilitering

871 88 Härnösand | 851 70 Sundsvall | 831 25 Östersund Tel: 0771-97 50 00 | Fax: 0771-97 50 01 | www.miun.se

Innehåll

Välkommen till kursen Arbetsliv och hälsa! ...................................................................... 1 Kursens innehåll och upplägg ........................................................................................... 2 Kursens syfte....................................................................................................................... 2 Lärandemål .......................................................................................................................... 2 Kursens upplägg ................................................................................................................. 2 Lärmoment 1: Hälsa, arbetsvillkor och socioekonomiska förhållanden ......................... 3 Lärmoment 2: Teorier och modeller om hälsofrämjande insatser i relation till arbetslivet ............................................................................................................................ 5 Lärmoment 3: Balansen mellan mäns och kvinnors arbets- och privatliv ...................... 8 Lärmoment 4: Rehabilitering och återinträde till arbete vid sjukskrivning och arbetslöshet ........................................................................................................................10 Examinationsuppgift D (Individuell uppgift) .....................................................................12 Examination och betyg ......................................................................................................13 Översikt över examinationsuppgifter i relation till betyg ................................................13 Betygskriterier ....................................................................................................................14 Kommunikationsverktyg ....................................................................................................15 Lärplattformen Moodle .......................................................................................................15 Zoom ...................................................................................................................................15 Lärstöd ................................................................................................................................15 Lika villkor ..........................................................................................................................16 Kurslitteratur ......................................................................................................................16 Böcker – obligatorisk litteratur ..........................................................................................16 Referenslitteratur ...............................................................................................................17 Förslag på vetenskapliga artiklar ......................................................................................17 Övrig information ...............................................................................................................17

1

Välkommen till kursen Arbetsliv och hälsa! Välkommen till den första kursen i Magisterprogrammet Arbetsliv, hälsa och rehabilitering: Arbetsliv och hälsa (7,5 hp)! Kursen pågår vecka 4 – 13. Programmets andra kurs under våren är Aktivitet levnadsvanor och hälsa (7,5 hp. Därefter följer de två kurserna Modeller för rehabilitering (7,5 hp) samt Ledarskapets betydelse för hälsa (7,5 hp) under det första året. Fokus är således främst på faktorer som rör hälsa och ohälsa ur ett individ- och organisationsperspektiv. Dock berörs även i mindre omfattning aspekter utifrån ett samhällsperspektiv. I denna studiehandledning hittar du information om kursen, dess lärandemål, upplägg och litteraturlista. Schema för föreläsningar/seminarier finns utlagd i Moodle. Du kommer att få en kort introduktion till de kommunikationsverktyg som används och vilket lärstöd du kan förvänta dig att få.

Tips om hur du använder Moodle finns här: https://www.miun.se/student/antagen/antagen---faq/saker-att-tanka-pa-infor-terminsstart/6.-ga-in-i-larplattformen-moodle/ Tips om hur du använder e-mötesverktyget Zoom hittar du här: https://www.miun.se/student/studentstod/it-tjanster/digitala-verktyg-for-studenter/zoom/

Det problembaserade lärandet präglar kursen. Du som student uppmanas utgå från din egen kompetens och kunskap. Du som söker Dig till kursen har i många fall en egen upplevelse, egen erfarenhet och kunskap inom området som du vill få ökad vetskap om. Det ger Dig möjlighet att med ökad kunskap se kopplingen mellan lärandemål, litteratur, uppgifter och examinationen. Undervisningsformerna ska stimulera till egen aktivitet och reflektioner individuellt och i grupp och knyta samman teori och praktik till en helhet. Vid IT-distansstudier (distans utan träffar) måste du göra en större del av jobbet själv, samtidigt som det ger större flexibilitet i planeringen. Stöd och vägledning får du om du deltar i föreläsningar/sammankomster i Zoom samt tar del av material och deltar i diskussioner i Moodle.

Vi som arbetar med kursen hoppas att du kommer att trivas och inspireras av innehållet!

Kursansvarig: Mikael Nordenmark, professor, Institutionen för Hälsovetenskap, mikael.nordenmark@miun.se, 010- 142 85 15

Hej! Jag kommer, tillsammans med Stig Vinberg, att vara er kursansvarige och du kommer att träffa mig i flera av lärmomenten.

Fakultetsadministratör: Maria Skoglund, Institutionen för Hälsovetenskap, maria.skoglund@miun.se, 010-142 80 89 Hej! Jag kommer att ta hand om det administrativa på kursen. Du är välkommen att kontakta mig om du t ex har problem med din kursregistrering eller om du undrar hur du skriver ut ditt kursintyg på Studentportalen.

Kursansvarig: Stig Vinberg, professor, Institutionen för Hälsovetenskap, stig.vinberg@miun.se, 010–142 85 30, 070–266 67 90 Hej! Jag kommer, tillsammans med Mikael Nordenmark, att vara er kursansvarige och du kommer att träffa mig i flera av lärmomenten.

https://www.miun.se/student/antagen/antagen---faq/saker-att-tanka-pa-infor-terminsstart/6.-ga-in-i-larplattformen-moodle/https://www.miun.se/student/antagen/antagen---faq/saker-att-tanka-pa-infor-terminsstart/6.-ga-in-i-larplattformen-moodle/https://www.miun.se/student/studentstod/it-tjanster/digitala-verktyg-for-studenter/zoom/https://www.miun.se/student/studentstod/it-tjanster/digitala-verktyg-for-studenter/zoom/mailto:mikael.nordenmark@miun.semailto:maria.skoglund@miun.semailto:stig.vinberg@miun.se

2

Kursens innehåll och upplägg Utifrån aktuell forskning behandlar kursen teorier och modeller om hälsofrämjande insatser i arbetslivet med särskilt fokus på hälsofrämjande organisationer. Dessutom behandlas jämlikhet i hälsa och arbetsvillkor, faktorer som påverkar möjligheten att skapa balans mellan arbetsliv och privatliv samt möjligheter för rehabilitering och återgång till förvärvsarbete vid sjukskrivning och arbetslöshet. Exempel på frågor som behandlas är: Vilka faktorer kan bidra till ett friskare arbetsliv? Varför är kvinnor mer sjukskrivna än män? Vad påverkar människors möjlighet att skapa balans mellan arbetsliv och privatliv? Hur ser sambanden ut mellan rehabilitering, arbetslöshet/sjukskrivning och hälsa? Vilka faktorer ökar sannolikheten för återgång till förvärvsarbete vid arbetslöshet och sjukskrivning?

Kursens syfte

Syftet med kursen är att ge fördjupade kunskaper om hälsa och ohälsa i arbetslivet ur ett samhälls-, organisations- och individperspektiv. Kursen fokuserar på hälsofrämjande insatser i arbetslivet, balansen mellan arbets- och privatliv samt arbetslöshet, sjukskrivning och rehabilitering.

Lärandemål

Efter genomförd kurs ska den studerande kunna:

1. Beskriva hur hälsa och arbetsvillkor fördelas utifrån socioekonomiska förhållanden. 2. Kritiskt granska och värdera olika teorier och modeller inom det hälsofrämjande

området relaterat till arbetslivet och arbetsplatsen som arena. 3. Identifiera faktorer som påverkar mäns och kvinnors möjlighet att skapa balans mellan

arbetsliv och privatliv. 4. Identifiera faktorer som ökar respektive minskar möjligheter för rehabilitering och

återinträde till arbete vid sjukskrivning och arbetslöshet.

Kursens upplägg

Kursen genomförs på halvfart och distans utan träffar med föreläsningar och sammankomster via främst e-mötesverktyget Zoom. I kursen används även lärplattformen Moodle. Även inspelade föreläsningar och rekommenderade länkar kan vara aktuella. Den första sammankomsten är en halvdagsträff tisdagen den 20 januari 2020 i Östersund, kl. 13-16. Träffen genomförs via Zoom. På denna träff kommer följande saker att behandlas:

• introduktion till kursen, lärplattformen Moodle och e-mötesverktyget Zoom • era förväntningar på kursens innehåll, • introduktionsföreläsningar till lärmoment 1, 2 och 3

3

Inför kursstart ber vi dig att senast söndagen den 19 januari 2020 presentera dig kort i kursplattformen samt besvara följande frågeställningar:

1. Vilka förväntningar har du på kursens innehåll? 2. Vilken arbetslivserfarenhet har du? 3. Har du egen erfarenhet av frågor som rör arbetsliv, hälsa och rehabilitering? 4. Vad lägger du i begreppet hälsa?

Kursen avslutas onsdagen den 24 mars med en sammankomst via Zoom. Observera att på denna träff är det obligatorisk närvaro. På denna träff kommer vi att genomföra seminariebehandling av Examinationsuppgift D, som är en individuell uppgift med koppling till lärmoment 1-4. Kursen går på halvfart, vilket motsvarar ungefär 20 timmars arbete i veckan. Kursen bygger på följande fyra lärmoment, som alla är kopplade till ett lärandemål:

• Hälsa, arbetsvillkor och socioekonomiska förhållanden

• Teorier och modeller om hälsofrämjande insatser i relation till arbetslivet

• Balansen mellan män och kvinnors arbets- och privatliv

• Rehabilitering och återinträde till arbete vid sjukskrivning och arbetslöshet

För alla lärmoment ges föreläsningar, antingen via fysiska träffar, bildöverföring eller via mötesverktyget Zoom. Till varje lärmoment finns en eller flera examinationsuppgifter i Moodle som du arbetar med antingen individuellt eller i grupp.

Lärmoment 1: Hälsa, arbetsvillkor och socioekonomiska förhållanden

Lärandemål: Beskriva hur hälsa och arbetsvillkor fördelas utifrån socioekonomiska förhållanden.

Innehåll Under senare år har frågor om social ojämlikhet bland befolkningen fått ökat fokus. Den så kallade ”Marmot-kommissionen”, som leddes av den brittiske epidemiologen Michael Marmot, har gjort omfattande analyser och påvisat att också frågor som rör arbetsmiljöförhållanden, sysselsättning och anställningsformer är viktiga ur ett jämlikhetsperspektiv – se http://www.who.int/social_determinants/thecommission/finalreport/en/index.html där en svensk sammanfattning av rapporten kan laddas ned. På denna sida återfinns också en kort intervju med Michael Marmot.

http://www.who.int/social_determinants/thecommission/finalreport/en/index.html

4

Lyssna gärna på en föreläsning av Richard Wilkinson: How economic ineguality harms societies - http://www.ted.com/talks/richard_wilkinson.html..

I Sverige har Kommissionen för jämlik hälsa, under ledning av Olle Lundberg, professor, genomfört analyser och lämnat förslag till regeringen som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar – se material här: http://kommissionjamlikhalsa.se/ En rapport är en kunskapsöversikt om arbete, arbetslöshet och jämlik hälsa. En annan är om Arbetsmiljö och jämlik hälsa.

Frågor som rör hälsa och arbetsvillkor har hög relevans när det gäller jämlikhet och samhällsutveckling. Är arbetsförhållandena goda kan de bidra till sociala relationer, personlig utveckling och välbefinnande. Om de däremot är dåliga kan de vara degenererande, bidra till ohälsa och i förlängningen försämrad utveckling i samhället. Arbetslivets villkor är således viktiga också ur ett hållbarhetsperspektiv. I boken Den orättvisa hälsan – om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd beskrivs i kapitel 17 om arbete och ojämlikhet i hälsa i vuxenlivet. I kapitlen 3, 4 och 5 redovisas aspekter kring socioekonomiska skillnader i hälsa med koppling till kön, genus och förhållanden för invandrare. Av kapitel 11 och 12 framgår att sociala skillnader också kan ses när det gäller hälsorelaterade levnadsvanor och kulturella aktiviteter (något som vi återkommer till i kursen Aktivitet, levnadsvanor och hälsa).

I boken Perspektiv på kvinnors hälsa i arbetslivet av Hélène Sandmark med flera finns några kapitel som visar på intressanta skillnader utifrån ett köns- och etnicitetsperspektiv. I det första kapitlet visar Kerstin Fredriksson på kvinnors och mäns arbetsliv och hälsa utifrån olika rikstäckande databaser. Bokens kapitel 4 handlar om kvinnors värk i rörelseorganen, kapitel 6 handlar om invandrade kvinnors hälsa och arbetsvillkor i Sverige och kapitel 9 visar på att Arbetsmiljölagen och dess föreskrifter till del är mer anpassade till mer mansdominerade verksamheter.

Gunnar Aronsson med flera visar i boken Arbets- och organisationspsykologi: Individ och organisation i samspel på skillnader i värderingar och värdemönster för olika grupper (se kapitel 3). Även om bokens fokus inte är mot ojämlikheter finns i flera kapitel aspekter som rör exempelvis inlåsning, arbetslöshet och mångfald med relevans för ett jämlikhetsperspektiv.

Förslag på vetenskapliga artiklar att läsa:

• Balaj M, McNamara CL, Eikemo TA, Bambra C. The social determinants of inequalities in self-reported health in Europe: findings from the European social survey (2014) special module on the social determinants of health. Eur J Public Health 2017;27:107–14.

• Lundberg, O. (2016). Kommissionen för jämlik hälsa – en kort rapport i halvtid, Socialmedicinsk tidskrift, 93(5), 501-509.

http://www.ted.com/talks/richard_wilkinson.htmlhttp://kommissionjamlikhalsa.se/

5

• Vinberg, S. & Toivanen, S. (2011). Arbetslivet – en bortglömd arena för jämlika hälso- och arbetsvillkor? Socialmedicinsk tidskrift, 4, 328-337. http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/802/622 (under ladda ned pdf)

Lärmoment 2: Teorier och modeller om hälsofrämjande insatser i relation till arbetslivet

Kritiskt granska och värdera olika teorier och modeller inom det hälsofrämjande området relaterat till arbetslivet och arbetsplatsen som arena.

Innehåll Innan man försöker besvara frågan om vad som kännetecknar den hälsofrämjande organisationen, så kan det finnas anledning att reflektera över hur arbetsorganisationer och arbetsvillkor sett ut tidigare och hur de ser ut idag. Forskarna Lena Abrahamsson och Jan Johansson i Luleå redovisar i rapporten Framtidsfabriken: Det goda arbetet – igår, idag, imorgon (sök på Framtidsfabriken, Luleå tekniska universitet) historiska perspektiv på arbetsorganisatoriska koncept och olika managementmodeller samt analyser kring vart ”Det goda arbetet” står idag. En intressant fråga är hur pass aktuell diskussionen om det goda arbetet är i dagens arbetsliv? Vilka trender finns? Från politiskt håll kan i senare års utredningar kring folkhälsa, arbetsmiljö och rehabilitering avläsas att frågor kring arbetsmiljö och hälsa fortfarande är aktuella.

Ett utryck för betydelsen av psykosociala frågors betydelse är också den nya föreskriften från Arbetsmiljöverket om sociala och organisatoriska frågor – se https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/utmaningen/

I den tidigare nämnda boken Arbets- och organisationspsykologi: Individ och organisation i samspel beskrivs i den inledande delen om synen på arbete och framväxten av arbets- och organisationspsykologin. I bokens kapitel 9 redovisas flera teoretiska perspektiv, exempelvis om krav och resurser i arbetet, Hackman och Oldmans modell om arbetskarakteristika och den s k Vitaminmodellen, av relevans för det aktuella lärmomentet. I kapitel 14 och 15 visas på flera teoretiska perspektiv och synsätt om organisationer.

Under senare år har ett ökat fokus på hälsofrämjande organisationer kunnat skönjas (några engelska termer är: healthy organizations, healthy workplaces, organizational health, workplace health promotion). I Jan Winroths bok Organisationshälsa – En bok om hållbart arbetsliv används begreppet organisationshälsa med koppling bland annat till organisationsteorier och förändringsarbete. På internationell nivå finns en modell för organisationshälsa utifrån konceptet ”Global Healthy Workplace” – se Winroths bok (sid. 17-21). På EU-nivå finns den så kallade Luxemburgdeklarationen om ”Workplace Health

http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/802/622https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/utmaningen/https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/utmaningen/

6

Promotion” – se http://www.move-europe.it/file%20pdf/2018%20Version%20Luxembourg_Declaration_V2.pdf.

I detta sammanhang är så klart också begreppet hälsa viktigt. I boken Perspektiv på kvinnors hälsa i arbetslivet går Per Lindberg i kapitel 2 igenom olika teorier om hälsa och hälsofrämjande insatser och i kapitel 3 beskriver Jennifer Bullington hälsa ur ett psykosomatiskt perspektiv. Forskare har i förhållandevis liten grad intresserat sig för att forska på hälsofrämjande processer i arbetslivet, framförallt med stöd av longitudinella studier. I en svensk översikt finns dock en del samlat kring kunskapsläget – se Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer av Per Lindberg och Eva Vingård https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/kunskapssammanstallningar/den-goda-arbetsmiljon-och-dess-indikatorer-rap-20127-kunskapssammanstallning/

I artikeln Indicators of healthy work environments – a systematic review av Lindberg och Vingård visas också på faktorer av betydelse för hälsosamma arbetsplatser och på referenser till flera viktiga vetenskapliga artiklar.

I en kunskapssammanställning från Arbetsmiljöverket redovisas kopplingar mellan mäns och kvinnors arbetsvillkor i relation till betydelsen av organisatoriska faktorer och psykosocial arbetsmiljö för arbets- och hälsorelaterade utfall. Se: https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/kvinnors-och-mans-arbetsvillkor-kunskapssammanstallning-rap-2016-2.pdf Lyssna gärna på föreläsning av Magnus Sverke om arbetet och resultat i kunskapssammanställningen: https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/kunskapssammanstallningar/kvinnors-och-mans-arbetsvillkor/ (cirka 18 min in i sändningen).

En intressant fråga är hur koncept kring hälsofrämjande organisationer är kopplade till utfall som rör både de anställdas hälsa och organisatoriska utfall som rör exempelvis kvalitet och effektivitet – se artikeln nedan av Grawitch et al. The Path to a Healthy Workplace - A critical Review Linking Healthy Workplace Practices, Employee Well-being, and Organizational Improvements.

Omfattande forskning visar på att psykosociala arbetsförhållanden i form av krav, kontroll och stöd i arbetet är av stor betydelse för anställdas hälsa. I boken Arbets- och organisationspsykologi: Individ och organisation i samspel finns också i kapitel 10 teoretiska perspektiv på arbetsrelaterad stress och i kapitel 11 och 12 berörs aspekter kring arbetsmotivation och arbetsrelaterade attityder.

Lyssna gärna på en en föreläsning av Magnus Svartengren, som tillsammans med andra forskat om vad som karakteriserar så kallade friska företag – ett omfattande forskningsprojekt med både kvantitativa och kvalitativa studier - https://urskola.se/Produkter/157188-UR-

http://www.move-europe.it/file%20pdf/2018%20Version%20Luxembourg_Declaration_V2.pdfhttp://www.move-europe.it/file%20pdf/2018%20Version%20Luxembourg_Declaration_V2.pdfhttps://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/kunskapssammanstallningar/den-goda-arbetsmiljon-och-dess-indikatorer-rap-20127-kunskapssammanstallning/https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/kunskapssammanstallningar/den-goda-arbetsmiljon-och-dess-indikatorer-rap-20127-kunskapssammanstallning/https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/kunskapssammanstallningar/den-goda-arbetsmiljon-och-dess-indikatorer-rap-20127-kunskapssammanstallning/https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/kvinnors-och-mans-arbetsvillkor-kunskapssammanstallning-rap-2016-2.pdfhttps://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/kvinnors-och-mans-arbetsvillkor-kunskapssammanstallning-rap-2016-2.pdfhttps://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/kunskapssammanstallningar/kvinnors-och-mans-arbetsvillkor/https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/kunskapssammanstallningar/kvinnors-och-mans-arbetsvillkor/https://urskola.se/Produkter/157188-UR-Samtiden-KI-200-ar-Popularvetenskapliga-forelasningar-Vad-utmarker-ett-friskt-foretag

7

Samtiden-KI-200-ar-Popularvetenskapliga-forelasningar-Vad-utmarker-ett-friskt-foretag. Svartengren med flera har också genomfört motsvarande studier i offentlig verksamhet se rapport från 2013/1 från Arbets- och miljömedicin i Uppsala - http://www.ammuppsala.se/rapporter Reflektera gärna över skillnader och likheter mellan privata och offentliga organisationer!

Förslag på vetenskapliga artiklar att läsa:

• Eriksson, A., Orvik, A., Strandmark, M., Nordsteien, A., & Torp, S. (2017). Management and leadership approaches to health promotion and sustainable workplaces: A scoping review. Societies, 7, 14.

• Hagqvist, E. , Vinberg, S. , Landstad, B. & Nordenmark, M. (2018). Is the gap between experienced working conditions and the perceived importance of these conditions related to subjective health?. International Journal of Workplace Health Management, vol. 11: 1, ss. 2-15.

• Grawitch, M.J., Gottschalk, G. & Munz, D. C. (2006). The Path to a Healthy Workplace - A critical Review Linking Healthy Workplace Practices, Emplyee Well-being, and Organizational Improvements. Consulting Psychology Journal, 58(3), 129-147.

• Lindberg, P. & Vingård, E. (2012). Indicators of healthy work environments – a systematic review. Work – a journal of prevention, assessment & rehabilitation, 3032-3038.

• Torp, S., & Vinje, H.F. (2014). Is workplace health promotion research in the Nordic countries really on the right track? Scandinavian Journal of Public Health, 42 (Suppl 15), 74-81.

Examinationsuppgift A Diskutera kritiskt alla eller några av följande frågor med utgångspunkt i kurslitteratur och artiklar tillhörande lärmoment 1 och 2:

• Är aspekter som rör hälsa och arbetsvillkor tillräckligt värderade eller undervärderade när det gäller diskussioner om ojämlikhet i hälsa?

• Hur kan begreppet hälsa definieras och betraktas?

• Hur är utvecklingen i dagens arbetsliv – satsas det på ”utvecklande arbeten” eller är trenden på väg mot mer ”tayloristiska arbeten”?

• Vad karakteriserar hälsofrämjande organisationer? • Hur kan hälsofrämjande processer bedrivas på ett framgångsrikt sätt?

https://urskola.se/Produkter/157188-UR-Samtiden-KI-200-ar-Popularvetenskapliga-forelasningar-Vad-utmarker-ett-friskt-foretaghttp://www.ammuppsala.se/rapporterhttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33311http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33311http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33311

8

Redovisa dina reflektioner i Moodle på maximalt tre A4-sidor. Ange referenser till kurslitteratur på ett adekvat sätt – se skrift Vetenskapligt skrivande.

Deadline och återkoppling för examinationsuppgift A Deadline för inlämning av läraktiviteten är den 9 februari 2020.

Gemensam återkoppling på inlämnade uppgifter görs i Moodle av Stig Vinberg.

Lärmoment 3: Balansen mellan mäns och kvinnors arbets- och privatliv Lärandemål: Identifiera faktorer som påverkar mäns och kvinnors möjlighet att skapa balans mellan arbetsliv och privatliv

Innehåll Konflikten mellan arbetsliv och familjeliv är ett brännande ämne i 2000-talets Sverige. Trots alla ideal om jämställda parrelationer är realiteten fortfarande en ojämlik fördelning av ansvar för hushållsarbete och förvärvsarbete mellan män och kvinnor. I detta moment analyseras hur mycket kvinnor och män deltar i förvärvs- och hushållsarbete samt hur det påverkar välbefinnandet och balansen mellan arbetsliv och privatliv. Varför ägnar män fortfarande mer tid åt förvärvsarbete medan kvinnor utför en större del av hushållsarbetet? Går det att engagera sig starkt i både familjeliv och arbetsliv? Eller är det nödvändigt att prioritera det ena området framför det andra? Är svenska förhållanden speciella? Vilka åtgärder måste till för att både män och kvinnor ska kunna kombinera arbetsliv med familjeliv på ett bra sätt? SCB:s skrift På tal om kvinnor och män i Sverige – lathund om jämställdhet ger en bra bild över hur det ser ut. Denna ges ut vartannat år och den senaste är från 2018 (kan laddas ned från https://www.scb.se/contentassets/528dd6d093b64a38895735f333a89a8a/le0201_2017b18_br_x10br1801.pdf

I boken Glimtar av jämställdhet lyfts aktuell forskning fram inom flera områden. Grönlund och Nordenmark redovisar i var sitt kapitel om utvecklingen under senare år och fördelningen mellan betalt och obetalt arbete för män och kvinnor. Öun visar i ett kapitel på utvecklingen i olika länder och Abrahamsson belyser arbetsorganisatoriska förändringar i relation till genusaspekter.

I boken Arbets- och organisationspsykologi: Individ och organisation i samspel beskrivs i kapitel 4 om arbete, karriär och övrigt liv. Grupper av teorier och modeller beskrivs – exempelvis icke-kausala och kausala – samt aspekter kring samspelet arbete-familj och multipla roller.

Boken Perspektiv på kvinnors hälsa illustrerar den könsuppdelade arbetsmarknaden samt att kvinnors och mäns deltagande i arbetslivet och familjelivet skiljer sig åt i olika faser av livet. Bland annat arbetar pappor mest när de har småbarn, emedan mammor ofta jobbar deltid.

https://www.scb.se/contentassets/528dd6d093b64a38895735f333a89a8a/le0201_2017b18_br_x10br1801.pdfhttps://www.scb.se/contentassets/528dd6d093b64a38895735f333a89a8a/le0201_2017b18_br_x10br1801.pdf

9

Dessutom analyseras den arbetsrelaterade hälsan bland män och kvinnor i olika yrkeskategorier och resultaten visar att det är mer vanligt med stressrelaterade symptom och sjukskrivning bland kvinnor. I kapitel 2 och 4 konstateras att möjligheten att skapa balans mellan arbete och privatliv, exempelvis genom flexibel arbetstid och hjälp med barnomsorg, är en viktig förutsättning för ett hälsofrämjande arbetsliv.

Lyssna gärna på en kort lunchföreläsning av professor Lotta Dellve, Högskolan i Borås och Kungliga Tekniska Högskolan om Tidsmedvetenhet – nyckeln till balans, hälsa och välbefinnande? Här belyses betydelsen av att på olika sätt hitta balans i tillvaron, där förutsättningarna för det kan variera mellan olika grupper och individer i arbetslivet. http://www.youtube.com/watch?v=3Qb-7r-hzQM

Förslag på vetenskapliga böcker och artiklar att läsa:

• Drobnic, Sonja & Guillén, Ana M., Work-life Balance in Europe - The Role of Job Quality, Palgrave Macmillan, Senaste upplagan (kap 1-5).

• Hagqvist, E. , Toivanen, S. & Vinberg, S. (2015). Time strain among employed and self employed women and men in Sweden. Society, Health & Vulnerability, vol. 6, ss. 1-16.

• Nordenmark, M. (2018). The importance of job and family satisfaction for happiness among women and men in different gender regimes. Societies, vol. 8: 1

• Nordenmark, M. Balancing work and family demands. Do increasing demands increase stress? Scandinavian Journal of Public Health, 2004, 32(6); 450-455.

• Strandh, M. & Nordenmark, M. The interference of paid work with household demands in different social policy contexts: perceived work–household conflict in Sweden, the U K, the Netherlands, Hungary and the Czech Republic. British Journal of Sociology, 2006, 57(4), 597-617.

Examinationsuppgift B Förklara, tolka och kritiskt diskutera alla eller några av följande frågor med utgångspunkt i kurslitteraturen och artiklarna:

• Har du egna erfarenheter (från din egen eller någon närståendes situation) av hur det är att kombinera ett yrkesliv med ett starkt engagemang i familjelivet? Vilka hinder och möjligheter har du upplevt?

• Går det att engagera sig starkt i både familjeliv och arbetsliv, eller är det nödvändigt att prioritera det ena området framför det andra?

• Är svenska förhållanden speciella?

• Vilka åtgärder måste till för att både män och kvinnor ska kunna kombinera arbetsliv med familjeliv på ett bra sätt?

http://www.youtube.com/watch?v=3Qb-7r-hzQMhttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-32803http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-32803

10

Redovisa dina reflektioner i Moodle på maximalt tre A4-sidor. Ange referenser till kurslitteratur på ett adekvat sätt.

Deadline och återkoppling för examinationsuppgift B Deadline för inlämning av läraktiviteten är den 21 februari 2020.

Gemensam återkoppling på inlämnade uppgifter görs i Moodle av Mikael Nordenmark.

Du kommer att få skriftlig återkoppling på uppgiften från Mikael Nordenmark.

Lärmoment 4: Rehabilitering och återinträde till arbete vid sjukskrivning och arbetslöshet Lärandemål: Identifiera faktorer som ökar respektive minskar möjligheter för rehabilitering och återinträde till arbete vid sjukskrivning och arbetslöshet

Innehåll Att återkomma till arbetslivet efter en längre tids sjukfrånvaro eller arbetslöshet är ingen självklarhet. Forskning ger tydliga belägg för att arbetsledares bemötande och agerande gentemot sjukskrivna kan vara avgörande för möjlighet till återgång i arbetslivet, se Kerstin Ekbergs artikel nedan om Faser i arbetslivsinriktad rehabilitering. Det finns också mycket som tyder på att en tidig kontakt mellan den sjukskrivne och arbetsplatsen och en tidig återgång i arbetet kan ha positiva effekter på individens hälsa. Ledares och arbetsledares roller är dock komplexa, ofta med ansvar för både produktion och personal. Höga produktionskrav och otillräcklig kompetens för att arbeta med individers och gruppers hälsa/ohälsa samt anpassningar av arbetsvillkor innebär ofta svårigheter för ledarna. Det finns därför ett stort behov av modeller för ökad förändringskompetens hos ledare för att göra organisationers hälso- och rehabiliteringsarbete mer effektivt.

Kerstin Ekberg föreläser på temat Arbetslivsinriktad rehabilitering – en process med för många eller för få aktörer – se https://www.youtube.com/watch?v=1GeLSsqsgEw

Under seminariet redogörs för vilken kunskap vi har idag om åtgärder för att främja återgång i arbete och hållbar arbetsförmåga.

I boken Perspektiv på kvinnors hälsa i arbetslivet beskrivs i kapitel 8 en del om socialförsäkringens grunder och den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. I kapitel 5 visas på yrkesarbetande kvinnors hälsa, sjukskrivning och arbetsförmåga och resultat av några forskningsstudier om kvinnors sjukskrivning. I artikeln Sickness Absence as an Indicator of Health in Sweden av John Selander och Nicholas Buys studeras och problematiseras, i jämförelse med sex Europeiska länder, den höga sjukfrånvaron i Sverige och hur den relaterar till olika hälsoutfall.

https://www.youtube.com/watch?v=1GeLSsqsgEw

11

Ett koncept som alltmer diskuteras internationellt är Disability management – se exempel på artiklar i tidskriften International Journal of Disability Management - http://journals.cambridge.org/action/displayJournal?jid=IDM Fundera gärna på hur detta begrepp relaterar till begreppet Workplace health management – skillnader och likheter?

Under detta lärmoment föreläser först John Selander (se schema) och inspelada föreläsningar (del 1 och 2) av Åsa tjulin finns i följande lämkar: https://api.kaltura.nordu.net/index.php/extwidget/preview/partner_id/293/uiconf_id/23449173/entry_id/0_rt1q0nq9/embed/dynamic

https://api.kaltura.nordu.net/index.php/extwidget/preview/partner_id/293/uiconf_id/23449173/entry_id/0_sau5huvn/embed/dynamic Baserat på föreläsningarna och artikeltips nedan lägger Åsa ut en diskussionstråd i Moodle under vecka 9 (26/2-28/2). Delta gärna i denna diskussion.

Några aktuella frågor att fundera kring:

• Varför är frågor som rör arbetslivsinriktad rehabilitering av relevans när det gäller hälsofrämjande organisationer?

• Finns det skillnader när det gäller mäns och kvinnors rehabilitering och möjligheter till återinträde i arbetslivet efter sjukskrivning?

• Är sjukfrånvaro en bra indikator på ohälsa i arbetslivet?

Förslag på vetenskapliga artiklar att läsa:

• Ekberg, K (2009). Faser i arbetslivsinriktad rehabilitering. Socialmedicinsk tidskrift, nr. 3,s. 210-219. http://www.socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/33/90 (under ladda ner pdf).

• Buys, N., Selander, J. & Sun, J. (2017). Employee experience of workplace supervisor contact and support during long-term sickness absence. Disability and Rehabilitation, DOI: 10.1080/09638288.2017.1410584

• Åsa Tjulin, Ulrika Müssener, John Selander, Kerstin Ekberg (2015). Learning Experiences in Return to Work Among Workplace Actors, International Journal of Disability Management, 10, e1, https://doi.org/10.1017/idm.2015.1

• Selander J., Tjulin Å., Müssener U., Ekberg K. Contact with the workplace during long term sickness absence and worker expectations of return to work. International Journal of Disability Management Research, (2015) 10

• Tjulin Å., Müssener U., Selander J., Ekberg K. Learning experiences in return-to-work among workplace actors. International Journal of Disability Management, (2015) 10

• Tjulin Å, MacEachen E, Edvardsson Stiwne E, Ekberg K. Exploring the meaning of early contact in return-to-work from workplace actors' perspective. Disability and Rehabilitation, 2011; 33(2): 137-145

http://journals.cambridge.org/action/displayJournal?jid=IDMhttps://api.kaltura.nordu.net/index.php/extwidget/preview/partner_id/293/uiconf_id/23449173/entry_id/0_rt1q0nq9/embed/dynamichttps://api.kaltura.nordu.net/index.php/extwidget/preview/partner_id/293/uiconf_id/23449173/entry_id/0_rt1q0nq9/embed/dynamichttps://api.kaltura.nordu.net/index.php/extwidget/preview/partner_id/293/uiconf_id/23449173/entry_id/0_sau5huvn/embed/dynamichttps://api.kaltura.nordu.net/index.php/extwidget/preview/partner_id/293/uiconf_id/23449173/entry_id/0_sau5huvn/embed/dynamichttp://www.socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/33/90https://doi.org/10.1080/09638288.2017.1410584https://www.cambridge.org/core/search?filters%5BauthorTerms%5D=%C3%85sa%20Tjulin&eventCode=SE-AUhttps://www.cambridge.org/core/search?filters%5BauthorTerms%5D=Ulrika%20M%C3%BCssener&eventCode=SE-AUhttps://www.cambridge.org/core/search?filters%5BauthorTerms%5D=John%20Selander&eventCode=SE-AUhttps://www.cambridge.org/core/search?filters%5BauthorTerms%5D=Kerstin%20Ekberg&eventCode=SE-AUhttps://www.cambridge.org/core/product/82A006D0C095F7887E7A37E02CECE8F5https://www.cambridge.org/core/product/82A006D0C095F7887E7A37E02CECE8F5https://doi.org/10.1017/idm.2015.1

12

Examinationsuppgift C Diskutera alla eller några av de nämnda frågorna ovan och redovisa dina reflektioner i Moodle på maximalt tre A4-sidor. Referera till kurslitteratur på ett adekvat sätt.

Deadline och återkoppling för examinationsuppgift C Deadline för inlämning av läraktiviteten är den 7 mars 2020.

Du kommer att få skriftlig återkoppling på uppgiften från John Selander.

Examinationsuppgift D (Individuell uppgift)

Denna skriftliga examinationsuppgift består av två delar enligt nedan och redovisas också muntligt vid kursens avslutande seminarium. Huvudfokus i den muntliga presentationen är på uppgift A nedan.

A. Diskutera och reflektera över hur det är på arbetsplats som du arbetar på, eller annan arbetsplats som du kommit i kontakt med, utifrån följande frågeställningar:

• Hur kan förhållanden på arbetsplatsen relateras till teorier och modeller om hälsofrämjande organisationer?

• Hur tar organisationen hänsyn till jämställdhetsfrågor med avseende på kvinnors och mäns olika livs- och arbetsvillkor?

• Vilka insatser genomförs eller planeras på arbetsplatsen för att skapa en hållbar utveckling i meningen goda arbetsvillkor, förbättrad hälsa och minskad ohälsa?

B. I den skriftliga examinationsuppgiften är din uppgift också att utifrån något/några av de fyra lärmomenten, som du själv väljer, kritiskt granska en vetenskaplig artikel (någon av de föreslagna artklarna eller annan som du själv väljer). Försök belysa följande frågeställningar:

• Vad är artikels huvudinnehåll? • Är bakgrunden/inledningen relevant i förhållande till artikelns syfte och

forskningsfrågor? • Har syftet och frågorna besvarats i resultatdelen? • Är genomförda analyser relevanta i förhållande till bakgrund, syfte och

forskningsfrågor? • Vilka praktiska implikationer kan föreslås utifrån studiens resultat, diskussioner och

slutsatser? • Vilka förslag på fortsatt forskning kan göras utifrån artikelns resultat och analyser? • Hur relaterar artikeln till det valda momentets kurslitteratur?

13

Deadline för examinationsuppgift D Uppgiften bör vara 8-10 sidor (radavstånd 1½, exkl. referenser och försättsblad). I den skriftliga uppgiften används 3-4 sidor för uppgift A och 5-6 sidor för uppgift B. Som nämns ovan är huvudfokus i den muntliga presentationen på uppgift A. För referenser – se rapport om Vetenskapligt skrivande

Uppgiften lämnas in senast den 19 mars 2020.

Examinationsuppgift D kommer att presenteras och diskuteras på ett obligatoriskt seminarium via Zoom torsdagen den 26 mars 2020. Varje presentation (inkl. diskussion) förfogar över ca 30 minuter. En annan person får rollen som ”diskutant”, dvs. den förbereder intressanta frågor att diskutera med utgångspunkt i den skriftliga uppgiften och den muntliga sammanfattningen (+presentationen).

Återkoppling på examinationsuppgift D Muntlig återkoppling på uppgiften kommer att ges från kurskamrater samt Stig Vinberg och Mikael Nordenmark.

Examination och betyg Examinationen sker fortlöpande i form av de inlämnade examinationsuppgifterna A, B, C och D. Examinationsuppgifterna är kopplade till lärandemålen för kursen och varierar till omfattning och utformning. Återkoppling kommer att ske antingen muntligt eller skriftligt från berörda lärare (Stig Vinberg, Mikael Nordenmark och John Selander).

Översikt över examinationsuppgifter i relation till betyg

På tre av uppgifterna ges det betyget godkänd eller underkänd (Examinationsuppgift A, B och C). På Examinationsuppgift D ges utifrån den skriftliga och muntliga redovisningen betyg från A-F. För att få slutbetyg på kursen måste samtliga examinationsuppgifter ha genomförts.

Betyg sätts i enlighet med 7 kap. 10 – 11 §§ (SFS 1993:100) Högskoleförordningen, Mittuniversitetets beslut dnr 2005/1086 och institutionsstyrelsebeslut 2007-03-14.

Lärmoment Examinationsuppgifter Betyg

Inför kursstart: Egna förväntningar, arbetslivserfarenhet, reflektion kring begrepp

14

1,2 Examinationsuppgift A - Diskutera kritiskt frågor med utgångspunkt i kurslitteratur och artiklar om hälsa och hälsofrämjande insatser

Godkänd eller underkänd

3 Examinationsuppgift B - Förklara, tolka och kritiskt diskutera frågor som omfattar balans mellan familjeliv och arbetsliv

Godkänd eller underkänd

4 Examinationsuppgift C - Diskutera någon/några frågor med koppling till sjukskrivning och rehabilitering

Godkänd eller underkänd

1-4 Examinationsuppgift D – Individuell examinations-uppgift i form av kritisk granskning av vetenskaplig artikel

Väl godkänd, godkänd eller underkänd

Betygskriterier

Väl godkänd

Du visar framstående eller mycket bra resultat i förhållande till de krav som ställs i lärandemålen.

Godkänd Du visar bra eller tillfredsställande resultat i förhållande till de krav som ställs i lärandemålen.

Underkänd Dina resultat är otillräckliga i förhållande till de krav som ställs i lärandemålen. Ytterligare arbete krävs för att Du ska uppfylla lärandemålen.

Studerande har rätt till ordinarie provtillfälle i anslutning till kurs samt två ytterligare prov inom loppet av ett år. Dessa tre provtillfällen skall grundas på samma kurslitteratur. Om särskilda skäl föreligger har studeranden som underkänts två gånger på prov i viss kurs, rätt att begära alternativ examinationsform och/eller att annan examinator utses. Ny tentamen i betygshöjande syfte får inte förekomma vid Mittuniversitetet.

Plagiering

15

Vid hemtentamen kan du diskutera uppgifter med andra och ta stöd i litteraturen men fortfarande är det du som skall redovisa dina kunskaper utifrån de anvisningar som ges i studiehandledningen.

Det är inte tillåtet att lämna in en uppgift med likalydande svar som din studiekamrat. Det är inte tillåtet att skriva av gamla examinationer/uppgifter. Det är inte tillåtet att referera stycken ur litteratur eller artiklar utan att ange källa. När Du direktciterar avsnitt i böcker i löpande text inne i arbetet skall Du ange sidnummer.

Den som ertappas med att använda otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid tentamen rapporteras av prefekten till rektor för vidare avgörande om vilka disciplinära åtgärder som skall vidtagas.

Kommunikationsverktyg Vi använder lärplattformen Moodle och kommunikationsverktyget Zoom för kommunikation, föreläsningar och seminarier.

Lärplattformen Moodle

Du loggar in via Studentportalen http://portal.miun.se som CAS-användare. Inne i lärplatt-formen Moodle kommer du att hitta kursen med hjälp av kurstiteln Arbetsliv och hälsa. Vid tekniska problem med Moodle kan du vända dig till Helpdesk. I andra problem som rör lärplattformen kontakta i första hand de kursansvariga, i andra hand studentmentorerna på biblioteket/LRC.

Zoom

Information om e-mötesverktyget Zoom hittar du här: https://portal.miun.se/zoom

För att kunna använda Zoom behöver du en dator/surfplatta/smart phone med stabil internetuppkoppling, headset och webbkamera.

Verktyget används både under webbseminarier och som mötesrum mellan kursdeltagare och lärare.

Lärstöd Under kursens gång finns olika former av lärstöd att ta del av. Kom ihåg att det är du som vet bäst när du behöver mer information eller när du behöver diskutera någon fråga för att komma vidare i ditt lärande. Tveka inte, ta kontakt!

http://portal.miun.se/

16

I studiehandledningen finns kursens mål, innehåll och verktyg presenterade. Du hittar också ett schema för att du ska kunna planera ditt arbete och en lista över kurslitteratur.

Dina kurskamrater är en ovärderlig resurs för ditt lärande! Via planerade träffar får du möjlighet att träffa dina kurskamrater. Det ges även möjlighet att på egen hand träffas för diskussion (asynkront eller synkront) via kursplatsen mellan träffarna.

Du kan söka bland litteratur i universitetsbibliotekets databaser. Du kan också läsa om hur bibliotekets service till studenter fungerar https://biblioteket.miun.se/

Studentmentorer vid Lärande- och resurscentrum kan hjälpa dig med diverse frågor, allt från enklare IT-stöd och uppsatshjälp till pepptalk. Kontaktuppgifter till studentmentorerna hittar du på https://biblioteket.miun.se/

Hos lärarna finns möjlighet att få lärstöd och handledning. Vi ger också återkoppling på de uppgifter och examinationer som ingår i kursen. Olika vägar att nå oss hittar under Kommunikationsverktyg på kursplatsen i Moodle.

Lika villkor Alla människors lika värde ska vara en självklar och grundläggande förutsättning för verksamheten vid Mittuniversitetet. Olikheter ska tas tillvara för att främja individens möjligheter till arbete eller studier samt för att utveckla verksamheten vid Mittuniversitetet. För att nå detta är det av stor vikt att lika villkorsarbetet ges en tydlig roll i universitetets kvalitets- och arbetsmiljöarbete.

Kurslitteratur

Böcker – obligatorisk litteratur

• Aronsson, Gunnar, Hellgren, Johnny, Isaksson, Kerstin, Johansson, Gun,

Sverke, Magnus, Torbiörn, Ingemar, Arbets- och organisationspsykologi: Individ och organisation i samspel, Natur & Kultur, Senaste upplagan, Kommentar: 464 sidor

• Grönlund, Anne (Red.), Glimtar av jämställdhet, Boréa Bokförlag, Senaste upplagan, Kommentar: 231 sidor.

• Rostila, Mikael & Toivanen, Susanna, Den orättvisa hälsan - Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd, Liber AB, Senaste upplagan, Kommentar: 376 sidor

https://biblioteket.miun.se/https://biblioteket.miun.se/

17

• Sandmark, Hèléne (red.), Perspektiv på kvinnors hälsa i arbetslivet, Studentlitteratur, Senaste upplagan, Kommentar: 257 sidor

• Winroth, Jan, Organisationshälsa: En bok om hållbart arbetsliv, Studentlitteratur, Senaste upplagan. Kommentar: 207 sidor.

Referenslitteratur

• Drobnic, Sonja & Guillén, Ana M., Work-life Balance in Europe - The Role of Job Quality, Palgrave Macmillan, Senaste upplagan, Kommentar: 293 sidor. (kap 1-5)

• Härenstam, Annika & Bejerot, Eva, Sociala relationer i arbetslivet, Gleerups utbildning AB, Senaste upplagan, Kommentar: 208 sidor Winroth, Jan, Organisationshälsa: En bok om ett hållbart arbetsliv, Studentlitteratur, Senaste upplagan, Kommentar: 208 sidor

• Wiencke, M, Cacace, M, Fischer, S. Healthy at work: interdisciplinary perspectives. Springer: Sensate upplagan (E-bok)

Förslag på vetenskapliga artiklar

Se förslag under respektive lärmoment.

Övrig information

Kursbevis, tillgodoräknande, överklagande m.m. regleras i Högskoleförordningen.

Avdelningen för HälsovetenskapMagisterprogram – Arbetsliv, hälsa och rehabiliteringstudiehandledningAvdelningen för HälsovetenskapMagisterprogram – Arbetsliv, hälsa och rehabiliteringstudiehandledningstudiehandledningAvdelningen för HälsovetenskapMagisterprogram – Arbetsliv, hälsa och rehabiliteringstudiehandledningAvdelningen för HälsovetenskapMagisterprogram – Arbetsliv, hälsa och rehabilitering

studiehandledningstudiehandledningstudiehandledningstudiehandledningVälkommen till kursen Arbetsliv och hälsa!Kursens innehåll och uppläggKursens syfteLärandemålKursens uppläggLärmoment 1: Hälsa, arbetsvillkor och socioekonomiska förhållandenInnehåll

Lärmoment 2: Teorier och modeller om hälsofrämjande insatser i relation till arbetslivetInnehållExaminationsuppgift A Diskutera kritiskt alla eller några av följande frågor med utgångspunkt i kurslitteratur och artiklar tillhörande lärmoment 1 och 2:Deadline och återkoppling för examinationsuppgift A Deadline för inlämning av läraktiviteten är den 9 februari 2020.Gemensam återkoppling på inlämnade uppgifter görs i Moodle av Stig Vinberg.

Lärmoment 3: Balansen mellan mäns och kvinnors arbets- och privatlivInnehållExaminationsuppgift B Förklara, tolka och kritiskt diskutera alla eller några av följande frågor med utgångspunkt i kurslitteraturen och artiklarna:Deadline och återkoppling för examinationsuppgift B Deadline för inlämning av läraktiviteten är den 21 februari 2020.Gemensam återkoppling på inlämnade uppgifter görs i Moodle av Mikael Nordenmark.Du kommer att få skriftlig återkoppling på uppgiften från Mikael Nordenmark.

Lärmoment 4: Rehabilitering och återinträde till arbete vid sjukskrivning och arbetslöshetInnehållExaminationsuppgift C Diskutera alla eller några av de nämnda frågorna ovan och redovisa dina reflektioner i Moodle på maximalt tre A4-sidor. Referera till kurslitteratur på ett adekvat sätt.Deadline och återkoppling för examinationsuppgift C Deadline för inlämning av läraktiviteten är den 7 mars 2020.Du kommer att få skriftlig återkoppling på uppgiften från John Selander.

Examinationsuppgift D (Individuell uppgift)Deadline för examinationsuppgift DÅterkoppling på examinationsuppgift D Muntlig återkoppling på uppgiften kommer att ges från kurskamrater samt Stig Vinberg och Mikael Nordenmark.

Examination och betygÖversikt över examinationsuppgifter i relation till betygBetygskriterierKommunikationsverktygLärplattformen MoodleZoomLärstödLika villkorKurslitteraturBöcker – obligatorisk litteraturReferenslitteraturFörslag på vetenskapliga artiklarÖvrig information