Magdalena Forsberg”Vi måste sluta med slit-och-släng”

Investeringar som kan göra skillnadLäs mer om mikro-finansieringsfonder

Nr 1.2018

Nyheter och råd för en enklare vardag och tryggare framtid

Meränpengar

2 Mer än pengar 1.2018

Fler tips om din privatekonomi?Anmäl dig till våra digitala nyhetsbrev på seb.se/nyhetsbrev

Ditt sparande kan göra positiv skillnad för andra

David Teare,chef Pension & Försäkring

Ledare

Nyhetsbrevet Mer än pengar ges ut av SEB Pension och Försäkring AB, 106 40 Stockholm. Ansvarig utgivare: Kerstin Weidstam Redaktör: Dimitra Pappa Produktion: Spoon Omslagsfoto: Felicia Andreasson Tryck: Trydells, december 2017

Välkommen till ett nytt år och ett nytt nummer av Mer än pengar! Ordet håll-barhet och dess innebörd har blivit ett av vår tids viktigaste och också något som vi på SEB Pension & Försäkring dag-

ligdags jobbar med för att främja och tillhandahålla i vårt produktutbud. För genom att sträva mot ökad hållbarhet och ansvarsfulla investeringar kan såväl vi som våra kunder bidra till att göra positiv skillnad. På sidorna 4–5 får vi veta mer om investeringar i mikro-finansieringsfonder, som bidrar till ett ökat entrepre-nörskap bland människor i utvecklingsländer – och även genererar avkastning för er som pensionssparar i traditionell försäkring.

VI PASSAR OCKSÅ PÅ att tydliggöra varför tjänste-pension är viktigt för dig, vad det är och vilka val som vi alla behöver fundera på att göra för att maximera vår egen pension så att det passar de egna behoven. På sidan 3 kan du läsa om vad tjänstepension faktiskt är, om du har det, och vilka val det handlar om.

I DETTA NUMMER kan du också läsa om varför skidskyttedrottningen Magdalena Forsberg, aktuell som expertkommentator under stundande OS, gav sig själv köpstopp. Och var hennes respekt för pengar kommer ifrån.

OM DU HAR FUNDERINGAR eller frågor om ditt pensionsspa-rande är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Kund-center eller till din försäkrings-förmedlare.

Bufferttänket med sedan barnsbenMagdalena Forsberg lärde sig tidigt att spara. Sidan 6

Viktigt valDärför bör du tänka igenom valet till tjänstepension. Sidan 3

MikrofinansieringsfonderAtt investera i mikrofinansierings-fonder kan bidra till viktig skillnad. Sidan 4

InvesteringssparkontotVad händer när skatten höjs på populära sparformen? Sidan 8

Meränpengar 1.2018

Mer än pengar 1.2018 3

Tjänstepension – ett viktigt val för allaOavsett om du känner att du har koll eller inte, finns några frågor att ta ställning till gällande din tjänstepension. Vår privatekonom Jens Magnusson reder ut vad som gäller och vilka val som faktiskt är viktiga att tänka över.

Aktuellt

– DET RÅDER LITE BEGREPPSFÖRVIRRING kring det här med tjänstepension och avtalspension och det är inte så konstigt att det ibland blir förvirrande. Många är osäkra på vad skillnaden är eller om det ens berör dem, säger Jens Magnusson och förklarar:

– Tjänstepension är all form av pension som du får via din anställning. Det är arbetsgivaren som betalar premier för pensionen och därigenom står för kostnaden. Det finns olika sorters tjänstepen-sion. Vanligast förekommande är det som kallas avtalspension. Avtalspension är helt enkelt den tjänstepension du har om du jobbar på en arbets-plats där det finns kollektivavtal. Sedan finns det också företag som saknar kollektivavtal, men som ändå betalar tjänstepension för sina anställda.

Varför behöver jag bry mig om de valmöjligheter som finns inom tjänstepensio-nen?

– I grunden handlar det om att du behöver anpassa din tjänstepension så att den passar dig och dina behov. Det

kan handla om att välja sparform och en risknivå som passar dig. Typiskt sett brukar man vilja ta mer risk i sitt sparande om man har långt till pen-sionen och/eller har goda marginaler i ekonomin i övrigt. Att ta risk betyder i det här sammanhanget

att ha en stor andel aktier i sitt sparande och där-med öka chanserna för att få en bra avkastning. Vill du ha lägre risk kan en traditionell försäkring med en garanterad ränta och mer stabil avkast-ning vara ett alternativ.

Men det handlar inte bara om att välja spar-form och fonder utan även andra slags skydd och försäkringar, påpekar Jens Magnusson.

– I vissa tjänstepensionsavtal får du exempel-vis per automatik ett efterlevandeskydd, det vill säga det betalas ut pengar till dina efterlevande om du själv avlider, om du inte aktivt väljer bort det. I andra avtal är utgångsläget att det inte finns något sådant skydd, utan du måste själv aktivt välja till om du vill ha det. Här är det viktigt att göra ett medvetet val så att det passar den egna livssituationen. Eftersom det alltid kostar något att ha ett sådant skydd så vill du ju inte ha det om du saknar efterlevande eller om du känner att du i första hand behöver satsa på att få upp din egen pension.

Vad gör jag om jag inte har tjänstepension?– Prata med din arbetsgivare. Kanske går det

att förhandla till sig. Får du nej, eller du kanske är egenföretagare, då gäller det att spara själv. Det är viktigt att ha ett bra komplement till den allmänna pensionen när du slutar jobba, annars riskerar pensionärstillvaron att bli torftig .

TEXT: ANNA-KARIN STORWALL

Jens Magnusson

4 Mer än pengar 1.2018

Spara

mikrofinansiering ger god avkastning till relativt låg risk. Återbetalningen av lånen är extremt bra – nära nog alla låntagare betalar tillbaka sina lån. Att investera i mikrofinansieringsfonder är också ett sätt för SEB:s traditionella försäkring att diversifiera och sprida riskerna i investering-arna, eftersom korrelationen är låg med andra tillgångsslag.

– Vi har också fått ett mycket gott gensvar från våra kunder, vilka tycker att det här är en jättebra långsiktig investering för deras sparande och är väldigt intresserade, säger Rebecka Elkert.

Hon har själv varit på plats i Costa Rica, Kenya, Peru och Tanzania för att träffa både låntagare och företrädare för de lokala institut och banker som SEB samarbetar med.

– Det gjorde väldigt djupt intryck på mig att möta de här drivna entreprenörerna. På min för-sta resa var jag i Perus näst största stad Arequipa och träffade en grupp kvinnor som gått samman och tagit ett grupplån. De hade sedan investerat i olika verksamheter, en kvinna drev en liten restaurang där vi träffades. Det var fantastiskt att se hur de stöttade varandra, säger hon.

Att aldrig ha satt sin fot på ett bank-kontor, än mindre ha ett bankkonto eller att kunna ta ett företagslån är verkligheten för många människor i

utvecklingsländer. Men genom mikrofinansiering har allt fler kunnat få tillgång till finansiella tjäns-ter och möjliggjort för människor att starta egna affärsverksamheter.

År 2013 började SEB:s traditionella försäk-ring investera i mikrofinansieringsfonder som förvaltas av SEB Investment Management AB. Mikrolån, alltså små lån till människor som oftast är utestängda från de vanliga finansiella institutionerna, beräknas nu nå över 100 miljoner människor i Afrika, Asien och Latinamerika.

– Hållbara investeringar som gör skillnad är viktiga för oss. För många är lånet deras chans att starta eget och skapa utrymme för att till exem-pel bekosta utbildning till barnen. Det är bra för entreprenörerna och för samhället, samtidigt som det skapar finansiell avkastning för oss, säger Re-becka Elkert, ansvarig för hållbara investeringar på Pension & Försäkring inom SEB.

Erfarenheten hittills är att investeringar i

Hur kan man som privatperson investera på ett sätt som gör skillnad för människor och samhälle? Mikrolån till företagare i utvecklingsländer ses som en viktig pusselbit för att lyfta människor ur fattigdom. Sedan fem år finns mikrofinansie-ringsfonder i SEB:s traditionella försäkring.

Investeringar som kan göra skillnad

TEXT: MARIA SKÖLD

Efter mötena med låntagarna är Rebecka Elkert ännu mer övertygad om vilken skillnad mikrolånen gör.

– Naturligtvis är många andra frågor också viktiga på samhällsnivå, som infrastruktur, offentliga institutioner och ett gott affärsklimat. Men tillgång till lån och andra finansiella tjänster är något som kan förändra många enskilda män-niskors liv. Ett litet lån kan ge en familj en helt ny trygghet och självständighet, säger hon.

Mikrofinansiering är en av flera så kallade påverkansinvesteringar (impact investments) i SEB:s traditionella försäkring. Det handlar om investeringar som skapar finansiell avkastning samtidigt som de bidrar med en mätbar positiv social eller miljömässig skillnad. Det här är en investeringsform som lämpar sig väl för långsik-tigt sparande och långsiktig förvaltning där man kan binda upp pengar i projekt och verksam-heter under längre tid.

Tänk på att historisk avkastning inte utgör någon garanti för framtida avkastning. Värdet på din investering kan både stiga och falla och det är därför inte säkert att du får tillbaka det insatta kapitalet.

SEB:s Rebecka Elkert i möte med kvinnliga mikrolåntagare på landsbygden i Kenya.

Mer än pengar 1.2018 5

Om du vill veta mer kontakta din försäkrings-förmedlare, försäkringsrådgivare eller Kundcenter på 077 11 11 800

6 Mer än pengar 1.2018

Hon är definitivt mer Spara än Slösa, men när något dyker upp som hon verkligen, verkligen vill ha, då tittar Magdalena Forsberg, en av Sveriges största skidstjärnor genom tiderna, inte ens på prislappen.– Pengar gör ingen lycklig, men det underlättar att slippa fundera på om man ska ha råd att betala räkningarna.

”Jag gav mig själv köpstopp”

Intervjun

TEXT: KARIN AASE FOTO: FELICIA ANDREASSON

Hur mycket diskuterar ni ekonomi hemma?– Jag vill att barnen ska lära sig att pengar inte

växer på träd. I år har min yngsta son sålt jultid-ningar för första gången, och att se till att de får med sig en förståelse för att pengar har ett värde, är något man arbetar för och inte tar för givet, det är viktigt för mig.

Hon tar snart plats i tv-soffan för att vara expertkommentator på Discovery un-der OS. Och så föreläser hon. Och så är hon delägare i en backrestaurang i Åre.

Och så sköter hon skogsbruket på familjegården. Och så är hon ambassadör för Cancerfonden. Med mera, med mera. Magdalena Forsberg, med 13 VM-medaljer och sex raka totalsegrar i världscupen i skidskytte i bagaget, tar det inte lugnt precis.

– Jag tycker att det är kul att ha saker att göra! Ibland tränar jag på att sitta i soffan och göra ingenting, men det går inget vidare bra.

Något hon däremot är bra på är att hålla koll på sin ekonomi.

– Jag har alltid sparat. Pappa var och är väldigt intresserad av aktier, och att man ska ha koll på sin ekonomi och försöka spara till en buffert är något som alltid har funnits med mig.

Därmed inte sagt att det alltid har funnits pengar. Som tonåring på skidgymnasiet i Lycksele stod Magdalena många gånger och räknade slan-tarna i plånboken för att se om hon skulle ha råd till bussen hem till familjen till helgen eller inte.

– Och när man reste utomlands med kompi-sar som 18-åring gick man från restaurang till restaurang för att se vilken som var billigast ...

I dag är det, precis som hos de flesta barn-familjer, mat som är den största utgiften hemma hos Magdalena Forsberg. En del pengar läggs på barnens idrottande och så åker familjen på skidsemester varje vinter. Men något större shop-pingbehov har hon inte.

– För några år sedan tyckte jag att jag hade lagt så mycket pengar på resor att jag gav mig själv köpstopp, och sedan dess har jag inte riktigt börjat shoppa igen.

Hur känns det då?– Ganska skönt måste jag säga. Vi måste sluta

med det här slit-och-släng-samhället vi lever i, och att ifrågasätta om jag verkligen behöver fler saker känns väldigt bra. Men om jag efter moget övervägande kommer fram till att jag verkligen behöver ett nytt plagg till exempel, då köper jag det utan att tveka.

Magdalena ForsbergÅlder: 50.Bakgrund: en av Sveriges mest framgångsrika skidskyttar genom tiderna med 13 VM-medaljer, två OS-brons och sex totalsegrar i världscupen i skidskytte. Har tilldelats Jerringpriset fyra gånger.Yrke: egenföretagare. Familj: gift och har två barn.Bor: i Bergforsen och i Ullånger.Aktuell med: expertkommentator skidskytte på Discovery Networks under vinter-OS.Gör av med mest pengar på per månad: mat, resor och sport. Favoritpryl: det jag använder mest är telefonen, men det roligaste är löpardojorna.Bästa köp: skog.Sämsta köp: säkert en bil, det är aldrig ett bra köp, eller ett klädesplagg jag köpt men inte använt.Vad finns i din plånbok: massor med olika kort och kvitton, men inte en endaste krona i kontanter.

Mer än pengar 1.2018 7

Vad är ISK?

ISK är en sparform som kan användas för sparande i olika sorters värdepapper. Själva

investeringssparkontot är ett skal, en förvarings-plats, som du fyller med de tillgångar du vill spara i, till exempel aktier eller fonder. Den stora skillnaden mellan att spara i ISK och att spara fritt på fondkon-to eller aktier i en värdepappersdepå, handlar om beskattning. Äger du aktier eller fonder på detta sätt måste du deklarera varje försäljning och betala 30 procent skatt på vinsten (eller kvitta skatten om du sålt med förlust). Du som äger värdepap-per inom ramen för ett ISK behöver inte deklarera vinster och förluster utan betalar en schablonskatt varje år på hela innehavet. När du tar ut pengarna är de skattade och klara, vilket många tycker är enklare. Om ditt innehav i till exempel aktier eller fonder har utvecklats bra, är schablonskatten dessutom lägre än den vanliga kapitalvinstskatten. Nackdelen är att du måste betala skatt även om värdet på ditt ISK utvecklats svagt eller till och med negativt. Av samma anledning ska du undvika att ha räntetillgångar i ditt ISK. Dessa tillgångar ger för närvarande ingen eller väldigt låg avkastning men du behöver ändå skatta för innehavet.

Vad innebär den höjda skatten i ISK och är det fortfarande en bra sparform?

Grunden för beskattningen av ISK är den så kallade statslåneräntan, SLR (per

den 30 november året innan beskattnings-året). Med utgångspunkt i denna beräknas en schabloninkomst, och skatten är 30 procent av den inkomsten. Från början var skatten på ISK-kapitalunderlaget lika med 30 procent av SLR. 2016 ändrades reglerna för schabloninkomsten till SLR plus 0,75 procentenhet, med ett golv på 1,25 procent. Nu höjs schabloninkomsten ytterligare, till SLR plus 1 procentenhet medan skattesatsen hålls konstant på 30 procent. För inkomståret 2018 beräknas schabloninkomsten till 1,49 procent (SLR 0,49 + 1 = 1,49 procent) av kapitalunderlaget och skatten blir därmed 0,447 procent (30 procent av schablonin-komsten på 1,49 procent). Den som t.ex. har 100 000 kronor på sitt ISK kommer alltså betala 450 kronor i skatt på innehavet. Visst blir spar-formen lite sämre för varje skattehöjning och många är framförallt kritiska till de tvetydiga signaler som sänds. Det upplevs som märkligt att regeringen höjer skatten på sparande samtidigt som svenskarna är högt skuldsatta och skulle behöva spara mer. Men med det sagt är ändå ISK en fortsatt bra, enkel och billig sparform. Det gäller i synnerhet så länge statslåneräntan är låg och det förväntas den vara länge än.

Frågor och svar om ISK

Är Investeringssparkontot, ISK fortfarande en bra sparform efter skattehöjningen? SEB:s privatekonom Jens Magnusson ger svar.

Detta presentationsmaterial har upprättats av SEB och innehåller allmän marknadsinformation om finansiella instrument som SEB marknadsför, säljer eller förmedlar. Varken materialet eller de produkter som beskrivs häri är avsedda för distribution eller försäljning i USA eller till person bosatt i USA, s.k. U.S. Person, och all sådan distribution kan vara otillåten. Även om innehållet är baserat på källor som SEB bedömt som tillförlitliga, ansvarar SEB inte för fel eller brister i informationen eller för förluster eller kostnader som kan uppstå med anledning därav.

Om du eller en fond investerar i finansiella instrument som är uttryckta i utländsk valuta, kan förändringar i valutakurserna påverka avkast-ningen. För fonder med andelsklasser där det finns en målsättning att valutasäkra avkastningen mot svängningar i värdet på fondens basvaluta, finns det inte någon utfästelse eller garanti för att valutasäkringen kommer att kunna uppnås. Eventuella uppgifter om skatter är baserade på de regler som gällde när detta dokument upprättades och kan ha

ändrats därefter. Sådana uppgifter om skatter är inte heller anpassade efter just din specifika skattemässiga situation och för att veta hur en investering kommer att beskattas hos dig måste du därför rådgöra med en skatterådgivare. Du ansvarar själv fullt ut för dina investeringsbeslut och detta presentationsmaterial får inte ensamt ligga till grund för ett sådant beslut. Istället skall ett investeringsbeslut grundas på den detal-jerade information om fonden/fonderna som återfinns i dess faktablad, informationsbroschyr(er) med fondbestämmelser samt fullständiga prospekt, vilka är tillgängliga på www.seb.se/fonder. För fonder som inte förvaltas av SEB:s fondbolag kan denna information erhållas kostnadsfritt från din rådgivare. SEB förutsätter att du inför ditt investeringsbeslut tagit del av den detaljerade informationen som finns att tillgå i fondens/fondernas faktablad, informationsbroschyr(er) med fondbestämmelser samt fullständiga prospekt. För råd om placeringar anpassade efter din individuella situation bör du kontakta din rådgivare. SE

17

00

03

Information om statlig insättningsgaranti Kontot omfattas av den statliga insättningsgarantin enligt beslut av Riksgälden. Varje kund som enligt lagen (1995:1571) om insättningsga-

ranti har rätt till ersättning, garanteras ersättning för sin sammanlagda kontobehållning i SEB upp till 950 000 kr. Riksgälden betalar ut ersätt-ningen inom 7 arbetsdagar från den dag SEB försattes i konkurs eller Finansinspektionen beslutade att garantin ska träda in. För ytterligare information, se www.riksgalden.se