mekanik fk2002m f¨orel¨asning 7 potentiell energi och energins
TRANSCRIPT
Mekanik FK2002m
Forelasning 7Potentiell energi och energins bevarande
2013-09-13
Sara Strandberg
SARA STRANDBERG P. 1 FORELASNING 6
Introduktion
• Idag ska vi behandla potentiell energi.
• Har att gora med konfigurationen av system i vilka objekten
paverkar varandra med krafter.
• T.ex. relaterat till avstandet mellan tva foremal som dras till
varandra p.g.a. gravitationen.
→ Lagesenergi.
• Eller relaterat till deformationen av ett elastiskt objekt.
→ Elastisk energi.
• Ska ocksa titta pa applikationer av energins bevarande.
SARA STRANDBERG P. 2 FORELASNING 6
Arbete och potentiell energi
gF
gF
gF
d
0v
v
• Forra gangen tittade vi narmre pa det
arbete som utfors av gravitationen pa
ett foremal som kastas upp i luften.
• Gravitationen utfor ett negativt arbete
da foremalet fardas uppat (gravita-
tionenen minskar foremalets kinetiska
energi).
• Nu kan vi konstatera att denna kinetiska
energi omvandlas till gravitationell po-
tentiell energi hos systemet som utgors
av foremalet och jorden.
• Da foremalet fardas nedat galler det
omvanda - gravitationskraften overfor
potentiell energi hos systemet till kinetisk
energi hos foremalet.
SARA STRANDBERG P. 3 FORELASNING 6
Arbete och potentiell energi
• Kallar andringen i gravitationell potentiell energi for ∆U .
• Relaterar till arbetet W genom:
∆U = −W
• Denna relation mellan potentiell energi och arbete galler ocksa
for andra typer av system, t.ex. det med en kloss och en fjader.
• Da fjadern dras ut utfor
fjaderkraften ett negativt
arbete pa klossen.
• Denna energi overfors till po-
tentiell energi i systemet som
utgors av fjadern och klossen.x
x positive negativexF
0
d
sF
x
SARA STRANDBERG P. 4 FORELASNING 6
Konservativa och icke-konservativa krafter
• Betrakta ett system som bestar av tva eller fler objekt.
• En kraft verkar mellan ett partikel-liknande foremal i systemet
och resten av systemet.
• Nar systemets konfiguration andras, utfor kraften ett arbete W1
pa det partikel-lika foremalet. Energi overfors mellan foremalets
kinetiska energi och nagon annan typ av energi i systemet.
• Nar konfigurationsandrigen ar den omvanda ar ocksa
energioverforingen den omvanda. Kraften utfor ett arbete W2.
• Om sambandet W1 = −W2 alltid ar uppfyllt sa ar kraften en
konservativ kraft.
• Gravitationskraften och fjaderkraften ar bada konservativa.
• Om sambandet inte allid ar uppfyllt ar kraften en
icke-konservativ kraft.
• Friktionskraften ar icke-konservativ.
SARA STRANDBERG P. 5 FORELASNING 6
Konservativa och icke-konservativa krafter
• Foljande test visar om en kraft ar konservativ eller inte:
- Lat kraften verka pa en partikel som ror sig i en sluten bana
(kommer tillbaka till sin slutposition).
- Kraften ar endast konservativ om den total energi som den
overfor till och fran partikeln ar noll.
Det totala arbetet som utfors av en konservativ kraft pa
en partikel som ror sig i en sluten bana ar noll.
• En viktig konsekvens av testet med den slutna banan ar:
Arbetet som utfors av en konservativ kraft pa en partikel
som forflyttar sig mellan tva punkter beror inte av vagen
som partikeln tar.
SARA STRANDBERG P. 6 FORELASNING 6
Konservativa och icke-konservativa krafter
a
b1
2
Forflyttning runt en sluten bana
resulterar i att arbetet ar noll.
Wab,1 +Wba,2 = 0
a
b1
2
For en konservativ kraft resulterar alla
mojliga vagar till samma utforda arbete.
Wab,1 = Wab,2
• Viktiga resultat eftersom manga komplicerade problem nu kan
forenklas. Byt bara fran en komplicerad till en enklare vag!
SARA STRANDBERG P. 7 FORELASNING 6
Uttryck for den potentiella energin
• Om en konservativ kraft utfor ett arbete W sa andras den
potentiella energin med −∆U :
∆U = −W (1)
• Arbetet kan skrivas som
W =
∫ xf
xi
F (x)dx (2)
• Genom att kombinera Eq. (1) och Eq. (2) far vi:
∆U = −
∫ xf
xi
F (x)dx (3)
SARA STRANDBERG P. 8 FORELASNING 6
Uttryck for gravitationell potentiell energi
• Da F (x) ar gravitationskraften far vi:
∆U = −
∫ yf
yi
(−mg)dy = mg [y]yf
yi= mg(yf − yi) = mg∆y (4)
• Det ar egentligen bara meningsfullt att prata om andringar, ∆y, i
den potentiella energin.
• Men ibland underlattar det att definera en potentiell energi U
relativt en viss referensniva Ui, enligt:
U − Ui = mg(y − yi) (5)
• Om vi valjer Ui = 0 och yi = 0 far vi:
U = mgy (6)
Den gravitationella potentiella energin hos i ett system
som utgors av en partikel och jorden beror bara pa par-
tikelns hojd relativt referenspositionen (y = 0).
SARA STRANDBERG P. 9 FORELASNING 6
Problem 8
A q.50 kg snowball is fired from a cliff 11.5 m high. The snowball’s
initial velocity is 16.0 m/s, directed 41◦ above the horizontal. (a) How
much work is done on the snowball by the gravitational force during
its flight to the flat ground below the cliff? (b) What is the change in
the gravitational potential energy of the snowball-Earth system
during the flight? (c) If the gravitational potential energy is taken to
be zero at the height of the cliff, what is its value when the snowball
reaches the ground?
SARA STRANDBERG P. 10 FORELASNING 6
Uttryck for elastisk potentiell energi
• Om F (x) istallet ar fjaderkraften far vi:
∆U = −
∫ xf
xi
(−kx)dx = k
∫ xf
xi
xdx =1
2k[
x2]xf
xi=
1
2kx2
f −
1
2kx2
i (7)
• Om vi valjer vilolaget (Ui = 0) for fjadern (xi = 0) som var
referensposition far vi:
U(x) =1
2kx2 (8)
SARA STRANDBERG P. 11 FORELASNING 6
Problem 1
What is the spring constant of a spring that stores 25 J of elastic
potential energy when compressed 7.5 cm?
SARA STRANDBERG P. 12 FORELASNING 6
Den mekaniska energins bevarande
• Den mekaniska energin Emec hos ett system ar summan av den
potentiella energin U och den kinetiska energin K hos de
ingaende objekten:
Emec = K + U (9)
• Anta att systemet ar isolerat (dvs inga externa krafter verkar pa
systemet) samt att endast konservativa krafter verkar inom
systemet.
• Da en konservativ kraft utfor ett arbete W pa ett objekt i
systemet overfors energi mellan objektets kinetiska energi och
systemets potentiella energi enligt:
∆K = W (10)
∆U = −W (11)
SARA STRANDBERG P. 13 FORELASNING 6
Den mekaniska energins bevarande
• Kombinerar vi Eq. (10) och Eq. (11) far vi:
∆K = −∆U (12)
• Skriver vi om Eq. (12) som K2 −K1 = −(U2 − U1) far vi
K2 + U2 = K1 + U1 (13)
• Detta visar att den totala mekaniska energin ar bevarad.
I ett isolerat system dar bara konservativa krafter verkar
kan den kinetiska och potentiella energin andras, men
deras summa, denmekaniska energin Emec, andras inte.
• En annan formulering ar:
∆Emec = ∆K +∆U = 0 (14)
SARA STRANDBERG P. 14 FORELASNING 6
Problem 15
In Fig. 8-33, a runaway truck with failed brakes is moving downgrade
at 130 km/h just before the driver steers the truck up a frictionless
emergency escape ramp with an inclanation of θ = 15◦. The truck’s
mass is 1.2× 104 kg. (a) What minimum length L must the ramp have
if the truck is to stop (momentarily) along it? (Assume that the truck is
a particle and justify that assumption.) Does the minimum length L
increase, decrease or remain the same if (b) the truck’s mass is
decreased and (c) its speed is decreased?
SARA STRANDBERG P. 15 FORELASNING 6
Berakna kraften fran energin
• Vi vet att andringen i den potentiella energin ges av integralen
av kraften:
∆U(x) = −
∫ xf
xi
F (x)dx
• For att ga at andra hallet och erhalla kraften fran energin
konstaterar vi att
∆U(x) = −W = −F (x)∆x
• Loser vi it F (x) och later ∆x ga mot noll far vi:
F (x) = −
dU(x)
dx
• Test: stoppa in U(x) = 1
2kx2 vilket med derivering ger F (x) = −kx.
SARA STRANDBERG P. 16 FORELASNING 6
Potentiella energikurvor
• I en graf av U(x) som funktion av x kan vi fa kraften F (x) som
lutningen, med ett minustecken.
SARA STRANDBERG P. 17 FORELASNING 6
Potentiella energikurvor
• Den totala mekaniska energin Emec ar en horisontell linje.
• Subtrahera U fran Emec for att fa K.
¡
• Eftersom K inte kan vara negativt sa kan partikeln aldrig rora sig
till vanster om x1.
SARA STRANDBERG P. 18 FORELASNING 6
Potentiella energikurvor
• Vid x1 ar K = 0, men F > 0, sa partikeln stannar inte vid x1 utan
vander. Alltsa ar x1 en vandpunkt.
• Om Emec=4 J far vi en vandpunkt mellan x1 och x2. Dessutom
har alla punkter till hoger om x5 K = 0 och F = 0, sa partikeln ar i
vila. Kallas for ett neutralt jamviktslage.
• Om Emec=3 J har vi tva vandpunkter. Dessutom ar K = 0 och
F = 0 vid x3. Kallas for ett instabilt jamviktslage.
• Om Emec=1 J ar partikeln fast vid x4 (negativt K om den flyttas
det minsta). Kallas for ett stabilt jamviktslage.
SARA STRANDBERG P. 19 FORELASNING 6
Problem 38
Figure 8-47 shows a plot of potential energy U versus position x of a
0.200 kg particle that can travel only along an x axis under the
influence of a conservative force. The graph has these values:
UA = 9.00 J, UC = 20.00 J and UD = 24.00 J. The particle is released at
the point where U forms a “potential hill” of “height” UB = 12.00 J,
with kinetic energy 4.00 J. What is the speed of the particle at (a)
x = 3.5 m and (b) x = 6.5 m? What is the position of the turning point
on (c) the right side and (d) the left side?
SARA STRANDBERG P. 20 FORELASNING 6
Arbete utfort pa ett system av en extern kraft
• Vi har hittills pratat om arbete som nagot som utfors av en kraft i
ett isolerat system.
• Kan ocksa ha en extern kraft som verkar pa ett system.
Arbete ar energi som overfors till eller fran ett system
genom att en extern kraft verkar pa systemet.
• Positivt arbete: energi overfors till systemet.
• Negativt arbete: energi overfors fran systemet.
• For ett system som bestar av mer an en partikel kan den externa
kraften andra aven t.ex. den potentiella energin hos systemet,
sa arbete-rorselseenergi-teoremet (∆K = W ) galler inte.
SARA STRANDBERG P. 21 FORELASNING 6
Arbete utfort pa ett system av en extern kraft
• Utan friktion:
W = ∆K +∆U = ∆Emec
• Med friktion:
• En kraft ~F drar en kloss en forflyttning ~d langs x-axeln.
Hastigheten okar fran v0 till v. En kinetisk friktionskraft ~fk verkar
mellan klossen och golvet.
F
kf
0v v
d
x
SARA STRANDBERG P. 22 FORELASNING 6
Arbete utfort pa ett system av en extern kraft
• Newtons andra lag i x-led ger:
F − fk = ma (15)
• Eftersom kraften ar konstant ar ocksa acelerationen det, sa:
v2 = v20+ 2ad (16)
• Loser vi ut a och stoppar in i Eq. (15) far vi:
Fd =1
2mv2 −
1
2mv2
0+ fkd = ∆K + fkd (17)
• Om klossen t.ex. ror sig uppfor ett lutande plan kan vi ocksa ha
potentiell energi, sa ett mer generellt uttryck ar:
Fd = ∆Emec + fkd = ∆Emec + Eth (18)
dar Eth ar varmeenergin (friktionen genererar varme).
• Fd ar arbetet W utfort av den externa kraften pa
kloss-golv-systemet, sa:
W = ∆Emec + Eth (19)
SARA STRANDBERG P. 23 FORELASNING 6
Problem 44
A horizontal force of magnitude 41.0 N pushes a block of mass 4.00
kg across a floor where the coefficient of kinetic friction is 0.600. (a)
How much work is done by that applied force on the block-floor
system when the block slides through a displacement of 2.00 m
across the floor? (b) During that displacement, the thermal energy
of the block increases by 40.0 J. What is the increase in thermal
energy of the floor? (c) What is the increase in the kinetic energy of
the block?
SARA STRANDBERG P. 24 FORELASNING 6
Energins bevarande
Den totala energin E hos ett system kan bara andras
med den mangd energi som overfors till eller fran sys-
temet.
• Med total energi menas mekanisk energi, termisk energi och
andra typer av intern energi (som vi inte diskuterat annu).
W = ∆E = ∆Emec +∆Eth +∆Eint (20)
• Denna lag har vi inte raknat fram, utan den bygger pa
experimentella resultat.
SARA STRANDBERG P. 25 FORELASNING 6
Energins bevarande
• Om ett system ar isolerat fran sin omgivning, kan ingen
energioverforing ske till eller fran det.
Den totala energin E hos ett isolerat system kan inte
andras.
• Genom att satta W = 0 kan vi skriva:
∆Emec +∆Eth +∆Eint = 0 (21)
SARA STRANDBERG P. 26 FORELASNING 6
Problem 53
In Fig. 8-50, a 3.5 kg block is accelerated from rest by a compressed
spring of spring constant 640 N/m. The block leaves the spring at the
sping’s relaxed length and then travels over a horizontal floor with a
coefficient of kinetic friction µk = 0.25. The frictional force stops the
block in distance D = 7.8 m. What are (a) the increase in the thermal
energy of the block-floor system, (b) the maximum kinetic energy of
the block, and (c) the original compression distance of the spring?
SARA STRANDBERG P. 27 FORELASNING 6
Externa krafter och intern energioverforing
• En extern kraft kan andra den kinetiska eller potentiella energin
hos ett objekt utan att utfora ett arbete pa det objektet.
• For aven om inte nagon energi overfors kan kraften overfora
energi fran en typ av energi till en annan inom objektet.
• Exempel: En isprinsessa i vila trycker ifran mot racket pa rinken
och aker pa sa vis bakat over isen. Hennes kinetiska energi okar
pga att en extern kraft ~F fran racket verkar pa henne. Men
kraften overfor inte energi frn racket till henne. Istallet ar det en
intern energioverforing (biokemisk energi i hennes muskler
omvandlas till kinetisk energi).
SARA STRANDBERG P. 28 FORELASNING 6
Effekt
• En mer generell definition pa medeleffekt en den vi angav forra
gangen ar:
Pavg =∆E
∆t(22)
• Pa samma satt blir momentaneffekten
Pavg =dE
dt(23)
• Effekt ar alltsa ett matt pa hur snabbt en energioverforing sker.
SARA STRANDBERG P. 29 FORELASNING 6
Sammanfattning
• Arbete kan inte bara andra den kinetiska energin utan ocksa
den potentiella energin hos ett system (∆U = −W ).
• Den potentiella energin kan beraknas enligt ∆U = −
∫ xf
xiF (x)dx.
• For en konservativ kraft galler Wab,1 +Wba,2 = 0 och Wab,1 = Wab,2.
• I ett isolerat system dar bara konservativa krafter verkar ar den
mekaniska energin ar bevarad: Emec = ∆K +∆U = 0
• Om en extern kraft paverkar ett system ar arbetet den energi
som den externa kraften overfor till eller fran systemet.
• For ett system galler W = ∆E = ∆Emec +∆Eth +∆Eint dvs
energin kan bara andras med den mangd energi som overfors
till eller fran systemet.
• For ett isolerat system galler ∆Emec +∆Eth +∆Eint = 0
• Effekt definieras som P = dE/dt.
SARA STRANDBERG P. 30 FORELASNING 6