1

Innehåll

1. Allmänt om marsvin och marsvinsskötsel ........................................................................................... 3

2. Skaffa marsvin ..................................................................................................................................... 5

2.1 Att tänka på innan man skaffar marsvin ....................................................................................... 5

2.2 När du bestämt dig för att skaffa marsvin .................................................................................... 6

2.2.1 Marsvin från djuraffär eller uppfödare? ................................................................................ 6

2.2.2 Ungar eller vuxna marsvin? .................................................................................................... 7

2. 3 I det nya hemmet ......................................................................................................................... 9

3. Foder.................................................................................................................................................. 10

3.1 Hö ................................................................................................................................................ 10

3.2 Grönsaker och c-vitamin ............................................................................................................. 11

3.3 Kraftfoder .................................................................................................................................... 13

3.3.1 Pellets ................................................................................................................................... 13

3.3.2 Kligröt ................................................................................................................................... 13

3.3.3 Havre .................................................................................................................................... 14

3.3.4 Kornkross .............................................................................................................................. 14

3.3.5 Rågkross ................................................................................................................................ 14

3.4 Övrigt i matväg ............................................................................................................................ 14

3.4.1 Vatten ................................................................................................................................... 14

3.4.2 Kvistar ................................................................................................................................... 15

3.4.3 Godis ..................................................................................................................................... 15

5. Burar, hagar och hem ........................................................................................................................ 15

5.1 Burar ............................................................................................................................................ 16

5.1.1 Gallerburar ........................................................................................................................... 16

5.1.2 Bokhylleburar och liknande burlösningar ............................................................................ 17

5.1.3 Hur man bygger en enkel bokhyllebur ................................................................................. 18

5.1.4 C&C ....................................................................................................................................... 20

5.2 Hagar ........................................................................................................................................... 21

5.3 Burinredning och tillbehör .......................................................................................................... 22

5.4 Underlag och burstädning ........................................................................................................... 23

6. Marsvinens hälsa ............................................................................................................................... 24

6.1 Hälsokontroll ............................................................................................................................... 24

2

6.2 Klor, tassar och öron.................................................................................................................... 25

6.3 Bad och rengöring av talgkörteln ................................................................................................ 25

6.7 Sjukdomar .................................................................................................................................... 26

6.7.1 Magproblem till följd av snabba foderbyten ........................................................................ 27

6.7.2 Förkylning ............................................................................................................................. 27

6.7.3 C-vitaminbrist ....................................................................................................................... 28

6.7.4 Svamp och ringorm .............................................................................................................. 28

6.7.5 Urinsten ................................................................................................................................ 28

6.7.6 Värmeslag ............................................................................................................................. 29

6.7.7 Knölar och tumörer .............................................................................................................. 29

7. Aktivering........................................................................................................................................... 29

7.1 Lekar ............................................................................................................................................ 30

7.2 Trick ............................................................................................................................................. 30

8. Avslutning .......................................................................................................................................... 31

Källor ...................................................................................................................................................... 32

3

Marsvinets ursprung

Marsvinens föregångare levde redan för flera miljoner år sedan i Sydamerika, och ännu

idag finns det vilda marsvin i området kring Anderna.

I inkagravar har man hittat mumifierade marsvin, vilket tyder på att de har hållits

som husdjur redan under inkatiden . De användes antagligen också som offerdjur och

till mat. I Sydamerika är det fortfarande vanligt att man äter marsvin, men de

marsvinen är större än de marsvin vi är vana att se som sällskapsdjur.

Marsvinet började på tyska kallas Meerschweinchen (”litet havssvin”) när de första

marsvinen skeppades över till Europa och därifrån kommer det svenska namnet

marsvin.

1. Allmänt om marsvin och marsvinsskötsel

Marsvin är ett omtyckt husdjur över hela världen. Det finns korthåriga, strävhåriga och

långhåriga marsvin i en massa olika raser och färger. I storlek och temperament finns

det ingen tydlig skillnad mellan raserna, det är mer en fråga om varje individ. De flesta

marsvin väger kring ett kilogram som vuxna, men det finns också cuy-marsvin som är

åtminstone dubbelt så stora.

Marsvin är kända för sitt ljudliga pratande. De har en massa läten, allt från kurranden

till höga kvittranden, och det är roligt att följa med hur de kommunicerar med varandra.

När det är matdags kan marsvinen sjunga i kör, vilket gör varje marsvinsägare på gott

humör!

Det första man ska lägga på minnet när man funderar på att skaffa marsvin är att de

är flockdjur och enligt lagen alltid ska bo minst två och två. Två marsvin tar inte mycket

mer tid eller plats än ett marsvin, och marsvinen mår mycket bättre bland artfränder.

Honor och hanar ska inte bo tillsammans permanent. Det är värt att notera att

marsvin blir könsmogna redan vid några veckors ålder, så syskon måste säras på när de

är ungefär fyra veckor gamla.

Om marsvinen slåss så de skadar varandra kan man ändå vara tvungen att sära på

dem. Då är det bättre att de får bo i skilda burar som är placerade bredvid varandra än

att man håller ett marsvin helt ensamt. En hane som inte kommer överens med andra

hanar kan kastreras och sen flyttas till en honflock.

4

Kan hanar faktiskt bo två och två?

Att hanar inte skulle kunna bo

tillsammans är en gammal myt.

Marsvinshanar kan för det mesta

helt utan problem bo två och två.

Hanar som har växt upp tillsammans,

eller en äldre hane och en liten unge,

kommer ofta mycket bra överens.

Att ha hanar i flockar är ändå

inte att rekommendera, eftersom

de bara i sällsynta fall kommer

överens i grupper bestående av

fler än två hanar.

En bra och tillräckligt stor bur är någonting som är värt att satsa på, eftersom de flesta

marsvin tillbringar största delen av sin tid i buren. Man kan bygga själv, köpa eller låta

marsvinen bo i ett eget marsvinsanpassat rum. Att inreda burar och hagar är roligt och

givande, eftersom marsvin kan blir överlyckliga över en liten pappkoja eller en tunnel.

Marsvin är växtätare, och deras basföda är hö. Största delen av deras kost ska därför

bestå av hö och resten av grönsaker och vatten. Om man vill ge kraftfoder finns det en

hel del olika alternativt att välja mellan.

Marsvin behöver dagligen få i sig c-vitamin i någon form, eftersom de inte kan

producera det själv. Man kan då antingen ge dem c-vitamin i form av olika tillskott som

man kan lägga på maten eller i form av c-vitaminrika grönsaker.

Marsvinens klor och tänder växer hela tiden. Tänderna hålls i rätt längd när

marsvinen äter tillräckligt med hö och då och då gnager på kvistar och grenar, medan

klorna måste klippas med jämna mellanrum för att hållas korta. Det är bra att ta till vana

att med jämna mellanrum genomföra en hälsogranskning där man kontrollerar att

marsvinet mår bra och inte till exempel lider av några parasiter eller för långa tänder.

Marsvin är väldigt roliga och givande husdjur som man har mycket glädje av. De har

ett tydligt kroppsspråk och det är roligt att bara sitta och se på hur de kommunicerar

med varandra. Marsvin blir vanligtvis 5-7 år, men kan leva längre om de hålls friska.

Turbo och Ruffe kommer utmärkt

bra överens med varandra.

5

2. Skaffa marsvin

Hela skaffa marsvin-processen, allt från att leta fakta, läsa igenom annonser på marsvin

som finns till salu, inhandla bur eller bygga en själv till att hämta hem sina nya

familjemedlemmar, är både spännande och väldigt roligt. Marsvinen blir snabbt en del

av vardagen, och ju mer man pysslar med dem desto mer fäst blir man vid dem och

marsvinshobbyn. Marsvin passar bra som husdjur åt hela familjen och trivs med att vara

i centrum.

2.1 Att tänka på innan man skaffar marsvin

Innan man bestämmer sig för att skaffa marsvin måste man fundera över om man har

den tid och ork som krävs för att ta hand om dem. Buren ska städas och klorna ska

klippas, marsvinen ska få motion och omvårdnad varje dag. I förhållande till sin storlek

kräver marsvin mycket tid, men ju mer tid man lägger på dem, desto roligare blir de att

umgås med. Om man låter marsvinen bli en del av vardagen blir de tama och väldigt

trevliga husdjur.

Marsvin passar bra i familjer med barn, eftersom de varken bits eller beter sig

aggressivt mot människor på något annat sätt. Det ska ändå alltid finnas en vuxen som

övervakar och tar på sig ansvaret att se till att marsvinen blir skötta ordentligt och får

den omvårdnad de behöver.

Den vanligaste orsaken till att marsvin säljs eller skänks bort på diverse olika

internetsidor är att någon i familjen har blivit allergisk mot dem. Om man är osäker på

om man är allergisk mot marsvin lönar det sig att göra allergitest, eller komma överens

med en uppfödare om att få ha marsvinen på prövotid så man märker om man får någon

allergisk reaktion eller inte. Det är väldigt tråkigt att behöva sälja eller ge bort sina

marsvin när man redan har hunnit fästa sig vid dem. Tyvärr finns det inga allergivänliga

marsvinsraser.

6

2.2 När du bestämt dig för att skaffa marsvin

När du är säker på att du vill skaffa marsvin är det dags att läsa ordentligt med fakta om

dem. Bäst är det att läsa på internet, eftersom många böcker om marsvin är föråldrade

och innehåller information som man i dagens läge tolkar som felaktig eller missvisande.

Det är inte alltid lätt att veta vad man ska tro på, eftersom det finns så motstridiga

uppgifter om marsvinskötsel. Säkrast är det att läsa artiklar skrivna av veterinärer eller

uppfödare, eftersom de är kunniga inom ämnet och vet vad de talar om.

När du har läst om marsvin och deras skötsel kan du gå över till att fundera på mer

praktiska saker, som var du ska köpa dina marsvin och var i huset du ska placera buren.

2.2.1 Marsvin från djuraffär eller uppfödare?

Att köpa marsvin direkt av en uppfödare är det bästa alternativet. En uppfödare har

satsat på marsvin och fördjupat sig i skötseln av dem. Om de föder upp en speciell ras

kan de tipsa om hur man till exempel sköter pälsen bäst eller vad som krävs för att

marsvinet ska kunna ställas ut i rasklass, om man är intresserad av att börja gå på

utställningar. Du kan också se hur marsvinet har bott tidigare, se marsvinets föräldrar

eller syskon, fråga om råd och diskutera sådant som du känner dig osäker över. Då du

köper marsvin av en uppfödare får du med marsvinets stamtavla och kanske

registreringspapper. Många uppfödare ställer upp och svarar på frågor under hela

marsvinets liv, och det är väldigt bra att veta att man har någon att fråga saker och ting

av när man skaffar sina första marsvin.

I djuraffärer finns en massa olika djur. Hamstrar, möss, chinchillor, marsvin, kaniner,

ormar, ödlor och fiskar är kanske instoppade i samma lilla butiksutrymme där bara ett

par personer arbetar. Om man tänker efter noggrant kommer man fram till att det är

ologiskt att butikspersonalen är expert på alla djur, det kan rent av vara omöjligt.

Marsvinen i affären är kanske uppfödda av någon okunnig person eller i värsta fall av en

grossist, som föder upp marsvin i enorma mängder för att förtjäna pengar på det.

Personalen vet kanske inte hur man ska ta hand om marsvin och ger hellre felaktiga råd

än säger att de inte vet.

7

Om man köper honor kan de vara dräktiga eftersom ingen vetat om att de är könsmogna

redan när de är en dryg månad gamla. Marsvinen kan också ha defekter eller sjukdomar,

till följd av dålig skötsel eller inavel, som kommer fram i ett senare skede. En del

marsvin har aldrig blivit hanterade och är i princip vilda när de säljs. Man ska inte dra

alla djuraffärer över samma kam, men i många fall är det inte ett bra alternativ att köpa

marsvin från en djuraffär.

Det nästbästa alternativet är att köpa marsvin av en privatperson. Det finns massor

med lite äldre, trevliga marsvin som söker nya hem eftersom deras ägare inte längre kan

ta hand om dem. Också i det här fallet kan man fråga om råd och tala med en som känner

marsvinet. Om marsvinet ursprungligen kommit från en uppfödare kan man få med alla

viktiga papper.

När du köper marsvin kan du be om att få med lite mat som de är vana vid, så att du

sedan långsamt kan låta dem övergå till den mat du väljer att ge dem.

2.2.2 Ungar eller vuxna marsvin?

En annan fråga som dyker upp är huruvida man ska skaffa marsvinsungar eller vuxna

marsvin. Det är upp till var och en att välja, och i det stora hela är skillnaderna inte

speciellt stora.

Marsvin är redo att flytta hemifrån då de är ungefär en månad gamla, förutsatt att de

väger minst 300 gram och är tillräckligt mogna mentalt. Vanligast är det att

marsvinsungar säljs då de är mellan fem och sju veckor gamla. Det är väldigt kul att följa

med hur de utvecklas och lära känna deras personlighet. Många marsvin har redan som

små speciella drag i beteendet eller vanor som är unika för just dem.

Vuxna marsvin, det vill säga marsvin som är kring ett år eller äldre, är ofta redan tama

då man får hem dem. De passar därför bra för barn, eftersom de redan är ”skolade” och

vana att sitta snällt i famnen och så vidare. De förra ägarna kan berätta vad marsvinet

har för speciella drag, och speciellt äldre marsvin brukar ha väldigt stark personlighet.

8

Innan du hämtar hem marsvinen behöver du

En bur, gärna med måtten 60x120 cm eller större för två marsvin

Bottenmaterial, till exempel spån eller fleecefiltar

Hö av bra kvalitet

Vattenflaskor som rymmer 300 ml eller mer

Matskålar som står stadigt även om marsvinen klättrar på dem

Hus eller tunnlar, så det finns minst ett gömsle per marsvin

Så småningom behöver du också

Klosax eller nagelklippare

Milt schampo

Handdukar

En hage, kan lätt byggas ihop av

kompostgaller eller C&C

och eventuellt

Köksvåg med ett grams noggrannhet

9

2. 3 I det nya hemmet

Marsvin som känner varandra kan

direkt sättas ner i sin nya bur.

Marsvin som kommer från olika

ställen behöver först hälsa på och

acceptera varandra och kanske göra

upp om rangordningen. Det är bra

att låta marsvinen träffas på ett

neutralt ställe, som inte luktar av

någotdera marsvinet. Man kan till

exempel bada båda marsvinen och sen låta dem träffas på en tvättat handduk på golvet.

De första dagarna ska man inte lyfta marsvinen eller pyssla så mycket med dem. De

behöver tid till att vänja sig vid den nya miljön och kanske också sina nya burkompisar.

Tala mycket med dem så de vänjer sig vid din röst, rör dig lugnt och ha alltid med

någonting gott när du går till buren. Då kommer marsvinen så småningom börja lita på

dig. Vuxna marsvin är ofta tama redan när man köper dem, men för att få marsvinsungar

tama krävs det tid och tålamod.

Vissa marsvin springer alltid undan när man ska lyfta upp dem. Det är helt normalt,

lite som en instinkt, och går inte alltid att träna bort. En del marsvin går helt enkelt med

på att bli lyfta och står stilla, medan andra genast springer iväg då de misstänker att man

vill lyfta upp dem. Kom ihåg att alltid lyfta marsvinet med båda händerna, så de inte

känner obehag för att bli upplyfta.

På Finlands marsvinsförenings hemsida

http://marsuyhdistys.net finns en lista på alla officiella

marsvinsuppfödare i Finland. De har förbundit sig att

följa de regler som Suomen marsuyhdistys och Suomen

kani- ja jyrsijäliitto har satt upp.

10

3. Foder

Man brukar säga att 80 % av marsvinens kost ska bestå av hö, som är deras basföda, och

resten av c-vitaminrika grönsaker, friskt vatten och eventuellt något slags kraftfoder.

3.1 Hö

Bra hö ska se grönt och fint ut, dofta gott och inte

damma. Finlands djurskyddslag säger att

”Kaniner, marsvin, chinchillor och degusråttor

skall ha tillgång till lämpligt stråfoder”, vilket

alltså i marsvinens fall är hö. För lite hö kan leda

till tarmstörningar och tandproblem, men det går

lätt att undvika genom att se till att marsvinen

hela tiden har fri tillgång till bra hö. Det lönar sig

att höra sig för bland bönder om de har hö till

salu, eftersom man kan köpa en hel bal till samma

pris som en mindre förpackning i mataffären.

Bra hö ska dofta gott.

Marsvinen trampar ner höet, kan jag använda höhäck?

Nej, höhäck är ingen bra lösning. Marsvinen måste då sträcka sig uppåt för att nå

höet, och äter med nacken i fel vinkel. Marsvin är byggda för att äta gräs och

därför bör höet serveras på golvet i buren. De äter hö under stora delar av den

tid de är vakna, och om de då måste sträcka nacken uppåt mot en höhäck kan de

få nackproblem.

Pröva ge hö ofta och i små mängder för att undvika att marsvinen trampar ner

det. Marsvin tycker om att leka i hö, så gammalt hö som ligger på burbottnen kan

”fluffas upp” till en stor hög som är rolig för marsvinen att leka i. Du kan servera

fräscht hö, som är till för att ätas, på ett annat ställe i buren, eftersom

marsvinen alltid behöver ha tillgång till bra hö.

11

3.2 Grönsaker och c-vitamin

Grönsaker är den andra viktiga delen av marsvinens dagliga kost. Marsvin kan, precis

som vi människor, inte producera egen c-vitamin utan behöver få det i sig via maten.

Man räknar med ungefär 10 mg c-vitamin per dag för ett marsvin som väger 1 kg, och

upp till 30 mg för marsvin som är dräktiga eller sjuka.

Det finns en massa olika c-vitaminpreparat som man kan köpa i djuraffärer eller på

apoteket, men i vilken mån de fungerar finns det delade meningar om.

I Finland är det vanligt att man lägger askorbinsyra i marsvinens dricksvatten. Det

räcker ofta, beroende på hur ren askorbinsyran är, med ungefär ett kryddmått per

halvliter vatten om man byter det dagligen. En deciliter vatten per dygn räcker i såna fall

för att marsvinet ska få tillräckligt med c-vitamin. Men vitaminvärdet sjunker snabbt då

askorbinsyran kommer i kontakt med solljus, så det kan hända att marsvinet får i sig en

betydligt mindre mängd c-vitamin än det borde. I Sverige är det ovanligt med

vitamintillskott i dricksvattnet, eftersom man anser att man inte kan veta hur mycket

marsvinen verkligen får i sig och eftersom det anses osannolikt att marsvinen dricker en

tillräckligt stor mängd vatten för att få i sig 10 mg c-vitamin.

Att ge c-vitamintillskott på maten eller direkt i munnen åt marsvinen är ett vanligare

sätt att tillgodose deras c-vitaminbehov. Då vet man att de säkert får i sig tillräcklig

mängd, om vitaminpreparatet har förvarats rätt.

Det sätt som uppskattas mest av marsvinen är ändå att få c-vitamin via grönsaker. Det

är varken dyrt eller krångligt att servera rätt mängd grönsaker åt marsvinen när man väl

Om höet serveras i en skild låda

sprids det inte över hela buren och

hålls fräschare längre.

12

har fått en uppfattning om hur mycket de behöver.

Marsvin är precis som människor; de älskar vissa grönsaker men vill inte äta andra.

Speciellt om marsvinen är vana vid att bara få till exempel morot och gurka, kan det till

en början vara svårt att få dem att äta hälsosammare grönsaker. Man bör då helt enkelt

lämna bort alla ”godisgrönsaker” och envist servera hälsosammare alternativ tills

marsvinen äter av dem. När marsvinen vant sig brukar de tycka att det är riktigt gott,

men alla marsvin tycker inte om alla grönsaker. När man väl hittat några sorter som

fungerar, kan man växla mellan dem och servera ett par olika grönsaker per dag.

Sommartid är gräs det absolut populäraste i matväg. Ungefär 30 g maskrosor räcker

för att tillgodose marsvinets dagsbehov av c-vitamin. Det är viktigt att vänja marsvinen

långsamt vid att äta gräs. Man kan börja med ett par maskrosblad och några grässtrån

och sen successivt öka mängden under ett par veckor. Marsvin som vant sig vid gräs kan

ha fri tillgång till det under sommaren.

En sak som är värd att tänka på då man ger marsvinen grönsaker är att vissa

grönsaker och växter, till exempel persilja, innehåller höga halter kalcium. Kalcium är ett

av de ämnen som urinstenar ofta består av, så om man vill ge sina marsvin en

12 g broccoli täcker marsvinets

dagsbehov av c-vitamin.

13

urinstensförebyggande kost bör man servera mineralrika grönsaker enbart i begränsad

mängd.

3.3 Kraftfoder

Det finns en massa olika sorters pellets och fröblandningar som man kan köpa till sina

marsvin. Många blandningar innehåller tyvärr för mycket fett, socker och olika

mineraler som kan ge marsvinen problem med urinvägarna. Fröblandningar från

mataffärer kan man helt och hållet hoppa över. Som tur är finns det ändå en massa

alternativ att välja bland om man vill ge sina marsvin hälsosamt kraftfoder.

Överviktiga och normalviktiga marsvin klarar sig utan kraftfoder, medan marsvin

som har svårt att hålla hullet behöver det. Genom att tillreda kraftfodret själv kan man

påverka sammansättningen och reglera mängden fett och fibrer så det passar för varje

enskild individ.

3.3.1 Pellets

Oxbow och Lottie är två kända märken som det lönar sig att satsa på. På internet finns

information om de olika sorterna, så man kan själv läsa och komma fram till vad som

passar för ens egna marsvin.

3.3.2 Kligröt

Kligröt kan man lätt tillreda själv. Man blandar kli och vatten till önskad konsistens. En

stor matsked gröt per dag räcker åt ett marsvin vars enda kraftfoder är kligröt.

Man kan blanda olika klisorter och tillsätta frön eller rivna grönsaker för att få

variation i smak och näringsämnen.

Havrekli - rikt på energi, fett och protein och passar för marsvin som ska gå upp i vikt.

Kruskakli - innehåller mycket fibrer och lite fett och passar för marsvin som har lätt för

att lägga på hullet. Kruskakli framställs av vetekornets skaldelar.

14

Vetekli – innehåller mindre energi än havrekli, men också mindre fibrer än kruskakli,

och är alltså ur näringssynpunkt ett mellanting av de två föregående. Det innehåller

mycket mineraler och ska därför serveras i begränsad mängd.

3.3.3 Havre

Havre är väldigt energirikt. Marsvin som rör sig mycket och marsvin som behöver gå

upp i vikt kan ha fri tillgång till det, medan en matsked räcker för ett normalviktigt

marsvin. Överviktiga marsvin ska inte äta havre.

3.3.4 Kornkross

Kornkross innehåller inte mycket protein och fett och kan därför ges till alla marsvin.

3.3.5 Rågkross

Rågross innehåller mycket fibrer och passar även överviktiga marsvin.

3.4 Övrigt i matväg

Förutom hö, grönsaker och kraftfoder finns det andra saker som bör vara en del av

marsvinens kost. De ska alltid ha tillgång till rent vatten, medan kvistar och godis inte är

lika viktiga.

3.4.1 Vatten

Marsvinen ska alltid ha fri tillgång till färskt och rent vatten.

Bäst serveras vatten i flaska, eftersom det hålls fräschare så än

om det serveras i skål. Vattnet bör bytas dagligen och flaskan

tvättas med jämna mellanrum för att undvika äckliga

beläggningar på insidan av flaskan och i pipen där hörester lätt

fastnar.

15

3.4.2 Kvistar

Marsvinens tänder växer ständigt och

måste då slitas i samma takt för att inte bli

för långa. Hö och kvistar hjälper till att

hålla tänderna i trim. Kvistar från frukt-

och lövträd, till exempel äppel-, björk- och

sälgkvistar, uppskattas av de flesta och

brukar vara lätta att få tag på. Kom bara ihåg att träden inte får vara besprutade eller stå

för nära en trafikerad väg!

3.4.3 Godis

Morot, gurka, äpple och knäckebrödsbitar uppskattas av alla marsvin. Man ska inte ge

för mycket godis, för då äter sig marsvinen mätta på det och äter för lite hö och nyttiga

grönsaker. Självklart kan marsvinen, precis som människor, då och då äta godis. Man

kan gömma små godbitar i marsvinens hage eller i en stor höhög, eller träna in tricks

med godis som lockbete.

5. Burar, hagar och hem

Det finns många olika möjligheter vad kommer till burar. Vanligast är gallerburar, som

går att köpa i de flesta djuraffärer, men många väljer också att bygga egna burar

eftersom det är både roligt och ofta även billigare än att köpa en fabrikstillverkad bur.

Hur är det med salt- och mineralsten?

Många marsvin drabbas av urinsten på grund av att de fått i sig för höga

halter av natrium och kalcium, vilket finns i salt- respektive mineralstenar.

För att förebygga bildning av urinsten bör man alltså inte ha salt- eller

mineralstenar i marsvinsburen!

16

Den vanligaste frågan om marsvin på internet är antagligen ”Hur stor bur måste jag

ha till mina marsvin?”. Det finns egentligen inte bara ett rätt svar på den frågan, det

beror mycket på ens egen åsikt.

Lagen säger att till ett marsvin ska man ha en golvyta på minst 0.3m2 och burhöjden

måste vara minst 25 cm. För varje marsvin ska man addera 0.15m2 golvyta, så för två

marsvin krävs en bur med måtten 45x100 cm eller motsvarande.

Sträva efter att ge marsvinen en så stor och fin bostad som du bara kan erbjuda. I en

stor bur kan marsvinen springa av sig när de känner för det eller hålla sig undan sina

burkompisar om de vill vara ifred en stund. Möjligheterna att variera inredningen och

göra marsvinens omgivning stimulerande ökar också.

En hage är alltid uppskattad och inte speciellt svår att fixa. Av kompostgaller eller

C&C-gallerbitar kan man snabbt bygga en stor hage som inte tar mycket plats att förvara

när den är nedmonterad. Sommartid kan man bygga upp hagen utomhus och låta

marsvinen beta.

5.1 Burar

Buren är en väldigt viktig sak i marsvinens liv, eftersom de tillbringar det mesta av sin

tid i buren. Buren ska placeras på en plats där marsvinen kan följa med människorna

och vad som händer i huset. Temperaturen i rummet där marsvinens bur är ska var

omkring 20°C. Marsvin är känsliga för drag, så om man placerar buren på golvet ska man

vara säker på att det inte är dragigt där.

5.1.1 Gallerburar

I djuraffärer och på internet finns en

massa olika gallerburar till salu; små och

stora, kvadratiska, rektangulära och

triangelformade, burar med uppfällbara

galler, tvåvåningsburar... Det är inte

alltid lätt att veta vad man ska välja, men

17

det finns ett par saker man kan tänka på.

1. Köp en tillräckligt stor bur. Vad som är tillräckligt kan man fråga sig, men tänk på

att marsvinet antagligen tillbringar största delen av sitt liv i buren. Köp aldrig den

minsta buren bara för att den är billig, en bur är oftast en engångsinvestering och

därför värd att lägga pengar på!

2. Satsa hellre på en bur med ett stort plan än en bur med flera små våningar.

Eftersom marsvinen har tillgång till endast ett plan åt gången är det det största

planets yta man ska räkna som burens golvyta.

3. Köp aldrig en rund bur, eftersom marsvin känner sig hotade i en bur utan hörn.

Det blir också svårt att inreda en sådan bur och att hitta en bra plats att placera

den.

Bäst är alltså en stor fyrkantig enplansbur. Det kan löna sig att kika runt lite på nätet

innan man beger sig iväg för att inhandla en gallerbur, eftersom priserna varierar

enormt mellan olika tillverkare.

För en vanlig gallerbur med måtten 120x60 cm kan man 9.4.2011 få betala allt mellan

43.90 € (Maxi XXL på www.zooplus.fi) och 97 € (Ferplast på www.petshop.fi).

5.1.2 Bokhylleburar och liknande burlösningar

Bokhylleburar är mer populära i Sverige än i Finland, men i båda länderna är det vanligt

att man bygger om skåp till burskåp, eller bygger burar helt från grunden. Fördelen med

hemmabyggen är att man kan få en väldigt stor bur till samma pris som en liten köpt.

Dessutom är det roligt att designa och bygga själv, och möjligheterna att anpassa buren

1. Om du har två burar med uppfällbart galler, kan

du koppla ihop dem till en stor bur.

2. Försök få tag på en begagnad bur som är i bra

skick och spara några tior!

18

enligt egen smak och budget är mycket större.

Bokhylleburar ser ut som en förstoring av bottendelen i gallerburar; en rektangulär

låda. I och med att man inte behöver hitta någon passande galleröverdel kan man bygga

en hur stor bokhyllebur som helst. Man kan använda en gammal bokhylla som

utgångspunkt, eller varför inte en gammal säng, ett skrivbord eller en byrå? Naturligtvis

kan man också bygga allting från grunden om man vill.

För att beskriva byggprocessen så enkelt som möjligt kommer jag använda en

bokhylla som exempel. Med andra möbler som grund måste man bygga lite mera själv,

men principerna är de samma.

5.1.3 Hur man bygger en enkel bokhyllebur

Det man gör när man förvandlar en bokhylla till en bur är att man tätar golvet så att

ingen fukt kan ta sig igenom till träet. Det är grunden, en stor vattentätad låda lik

bottenlådan i en gallerbur, och sen kan man designa och bygga vidare enligt egen smak

och budget.

Här är en kort förklaring på hur man ganska snabbt och enkelt förvandlar en bokhylla

till en bur. Jag utgår ifrån att bokhyllan har rätt mått, stadig botten, inga mellanväggar

och att du inte vill bygga fönster, övervåning eller liknande.

Det man ska tänka på är att allt material ska vara så djurvänligt som möjligt. Använd

alltså giftfri målfärg och giftfritt silikon, och slipa bort alla vassa hörn och träflisor som

marsvinen kan skada sig på. Hyllan ska vara tillräckligt djup, så marsvinen inte hoppar

ut, men inte så hög att det blir för mörkt och instängt. 25-30 cm brukar vara lagom.

Material och verktyg som du behöver innan du sätter igång:

- Bokhylla

- Plastmatta

- Verktyg (borrmaskin, hammare, såg, kniv...)

- Skruv och/eller spik

19

Eventuellt:

- tejp

- akvariesilikon (eller annat giftfritt silikon)

1. Mät ut en bit av plastmattan som är lite större än burens botten (bokhyllans rygg).

Skär ut och lägg plastmattan på plats i bokhyllan och skär sen mattans hörn så de passar

in i bokhyllehörnen. Det är bra om plastmattan går upp några centimeter på varje sida i

bokhyllan, för då håller buren fukt bättre. Det är lite knepigt att få allting att gå ihop,

men med lite tålamod löser det sig.

2. När mattan har rätt form kan du om du vill fästa den i bottnen med till exempel

dubbelhäftat tejp eller lim. Skruva eller spika sedan fast mattan i burens väggar. Du kan

behöva använda brickor så att inte skruvarna åker igenom plastmattan!

3. Täta springor och kanter med giftfritt silikon om det behövs.

4. Gör en anordning att fästa vattenflaskan i och borra hål för pipen. Du kan också

använda vattenflaskställningar som är tänkta att fästa på cyklar i din marsvinsbur. Dem

är det bara att skruva fast på lämplig höjd på insidan av buren.

5. Vänta på att silikonet torkar (det står på förpackningen hur länge det tar) och invig

sen buren!

Variationsförslag

- Byt ut en sida mot plexiglas eller –plast

- Bygg ihop två mindre bokhyllor till en L-formad hörnbur

- Sätt in en mellanvägg som delar in buren i olika rum. Bokhyllans hyllplan fungerar

utmärkt för detta ändamål. Kom ihåg att såga ut tillräckligt stora dörröppningar!

- Bygg en liten övervåning och en ramp upp

- Gör en dörr eller grind, så marsvinen kan hoppa ut ur buren och promenera omkring i

rummet (funkar endast om buren står på golvet)

20

En bokhyllebur med mellanvägg och plexiplastfönster.

5.1.4 C&C

C&C står för Cubes and Coroplast, och syftar på gallerbitar och en slags plast man kan

använda som botten. På finska kallas C&C-gallerbitarna för ”taikakuutioita” bland

djurmänniskor, men de har inget svenskt namn ännu, och därför används den engelska

benämningen C&C.

Gallerbitarna är ungefär 37x37 cm stora och kan fästas med hjälp av spännen som

följer med vid köpet eller med snören, tvättklämmor eller buntband.

Coroplast säljs i stora bitar, ungefär som stora pappersark, och kan skäras och vikas

Fråga efter restbitar av plexiplast och plastmatta och fynda

bra burmaterial till lågt pris. Om du inte har en gammal

bokhylla själv kan det löna sig att du frågar bekanta innan du

går och köper en ny.

21

till burbottenlådor. Plasten finns inte ännu i Finland, så om man vill göra en bur av C&C

måste man hitta på någon annan burbottenlösning, och använda till exempel en

bokhylla, sänglåda eller vaxduk som botten.

Man kan köpa taikakuutioita i HongKong-

varuhusen. De går under namnet modulaariset

säilytyshyllyt, eftersom de säljs som gallerbitar

som man kan bygga förvaringshyllor av. De är

ändå precis likadana som de man i USA kan köpa

till marsvinsburar och de är ofta placerade på

djuravdelningen även i Finland. Ett paket

innehåller 30 gallerbitar och kostade 28.12.2010

34.95 €.

Inspiration för användning av C&C finns på

www.guineapigcages.com.

5.2 Hagar

Det är bra och mycket uppskattat att ha en hage åt sina marsvin. Det är lätt att bygga

hagar av kompostgaller eller C&C. På golvet i hagen kan man lägga filtar eller handdukar

som ger marsvinen bättre fäste och samtidigt skyddar golvytan.

Ibland vill marsvinen inte röra på sig i hagen. De gömmer sig bara i en koja eller sitter

i ett hörn och verkar helt ointresserade eller till och med rädda. Det kan bero på flera

saker. Kanske är det bara fel tid på dagen, eller så känner marsvinen sig osäkra i den

främmande miljön. För att hjälpa dem att känna sig trygga kan man då placera ut många

hus, tunnlar, filtar, skålar och kanske också lite godis. Marsvin tycker för det mesta att

allt som innebär godis av något slag är mycket roligt och intressant. Genom att gömma

gurka i en höhög får du nästan garanterat marsvinen att röra på sig och försöka komma

åt godiset.

C&C

22

5.3 Burinredning och tillbehör

När man har en bur är det dags att fundera på inredning. I djuraffärer finns det många

varianter av hus och tunnlar, så det är bara att välja och vraka eller bygga någonting

själv!

I marsvinens bur bör det

finnas minst ett gömsle per

marsvin, eftersom de är flyktdjur

och snabbt vill kunna gömma sig

när en fara hotar. En fara behöver

inte vara någonting allvarligt; en

viftande hand eller ett obehagligt

ljud är tillräckligt för att

marsvinet instinktivt springer och gömmer sig.

I djuraffärer kan man välja mellan olika hus och tunnlar, men om man inte vill köpa

färdigt byggda kojor kan man lätt fixa några själv. En pappkartong blir ett bra

marsvinshus om man klipper en eller två dörröppningar i den och om man vill ha ett

stadigare hus kan man bygga ett av fanér. Stora plaströr fungerar bra som tunnlar åt

marsvin, och en gammal gymnastikpåse kan bli en hängmatta.

När man fixar inredning själv finns det några saker man ska tänka på:

- Det får inte finnas vassa kanter som marsvinen kan skada sig på.

- Om du målar ditt marsvinshus ska du använda dig av giftfri färg, eftersom

marsvin ofta vill smaka på det som finns i buren.

- Fönster i kojor bör vara av en sådan storlek att det inte finns någon risk att

marsvinet fastnar i det. Marsvin kan tro att de ryms igenom ett hål, men fastna

halvvägs. Därför ska fönstren antingen vara så stora att marsvinen kan krypa

igenom eller så små att marsvinen aldrig ens kommer på tanken att försöka.

- Hängmattor ska hängas så lågt att marsvinen lätt kan ta sig upp och ner ur dem,

utan att utsättas för en stor risk att skada sig om de snubblar eller faller ner.

Puff i sitt hus.

23

Saker som inte är tänkta för marsvin är ofta billigare än riktiga marsvinprylar. Speciellt

tunnlar och matskålar kan man hitta till betydligt lägre

pris om man har lite fantasi. Små lerfat, som fungerar

utmärkt som matskålar, kan man hitta billigt i en affär

som säljer blomkrukor.

Efter ett tag brukar det bli så att man vrider och

vänder på alla prylar hemma för att komma fram till om

de kunde användas som inredning i marsvinens bur...

5.4 Underlag och burstädning

Det finns flera olika material som man kan använda som underlag i buren. Kutterspån är

ganska vanligt, men också fleece, pellets och lakan kan användas. Kutterspån är

behändigt och lätt att hålla rent, men å andra sidan flyger det lätt omkring och sprids

över hela huset. Fleece är mjukt och hålls varmt också om de är fuktigt, men kräver

ganska mycket tid i och med att fleecefiltarna måste bytas ut och tvättas med några

dagars mellanrum. Vilket material man väljer att använda har ingen större betydelse för

marsvinen, bara buren alltid hålls ren och fräsch.

Dessa tunnlar är inte tänkta för marsvin från början,

men är väldigt omtyckta av marsvinen.

24

Hur ofta buren ska städas är en fråga som ofta dyker upp. Buren ska städas när den

börjar se smutsig ut. Om den börjar lukta borde den redan ha städats.

Det finns många olika faktorer som påverkar hur ofta man behöver städa

marsvinsburen. Antalet marsvin, bottenmaterial och burens storlek påverkar, men också

på vilket sätt man väljer att städa. En del plockar bort smutsigt spån, avföring och

smutsiga filtar varje dag och behöver på så sätt aldrig ha storstädning, medan andra

väljer att låta det gå en lite längre period mellan städtillfällena och byter istället ut allt

bottenmaterial på en gång. Hur man går till väga får man avgöra själv, huvudsaken är att

buren hålls ren och trevlig för marsvinen.

6. Marsvinens hälsa

För att marsvin ska må bra behöver de bra mat, motion och omvårdnad, alltså ganska

långt samma saker som vi människor. Genom regelbundna hälsokontroller kan du i ett

tidigt skede upptäcka om någonting är fel med marsvinet.

6.1 Hälsokontroll

Det är bra att göra en hälsokontroll åtminstone ett par gånger i månaden, till exempel

samtidigt då du klipper klorna, för att så tidigt som möjligt märka om någonting är fel.

Klorna ska vara korta och snyggt klippta.

Tassarna ska vara i bra skick, förhårdnader bör klippas bort och torra tassar smörjas in.

Ögonen ska vara rena och klara.

Pälsen ska vara tjock och tät. Kontrollera att marsvinet inte har några kala fläckar eller

sår.

Kroppen ska kännas fast och det ska inte finnas knölar någonstans. Det är bra att väga

marsvinen med jämna mellanrum så man lättare lägger märke till förändringar i deras

vikt och kan reglera mängden mat och motion.

Nosen ska inte rinna och det ska inte heller finnas sårskorpor på den.

Tänderna ska vara hela och jämnt slitna.

25

6.2 Klor, tassar och öron

Marsvin har fyra klor på framtassarna och tre klor på

baktassarna. Klorna på framtassarna ska vara kortare än de

på baktassarna. För långa klor vrider sig och förorsakar

marsvinet smärta. Med ett par veckors mellanrum måste

man därför klippa klorna, antingen med klosax för smådjur

eller med en vanlig nagelklippare för människor.

Inne i klon finns en blodfylld pulpa. På ljusa klor kan man

lätt se var pulpan börjar, men på svarta eller mörka klor är

det svårare. Man ska klippa några millimeter från pulpan, så att klon är i en bra vinkel

mot golvet när marsvinet går. Om man är osäker på hur långt man ska klippa kan man be

en veterinär eller uppfödare om hjälp de första gångerna.

Blodstoppande pulver eller potatismjöl är bra att ha hemma ifall man någon gång

råkar klippa för långt.

På trampdynorna kan marsvinen få förhårdnader. Förhårdnaderna ser ut som små

läderbitar på undersidan av tassen. Klipp bort förhårdnaden med vanlig nagelsax och

smörj in tassarna med en salva eller matolja.

Se till att marsvinens bur alltid är tillräckligt ren, eftersom urin kan fräta på tassarna

och leda till svullnader och infektioner.

Med jämna mellanrum ska marsvinens öron rengöras. Man kan använda en vaddlapp

och lite matolja för att få bort smutsen.

6.3 Bad och rengöring av talgkörteln

Kort- och strävhåriga marsvin behöver i allmänhet inte badas. Ibland känner man ändå

26

om ägare att de är i behov av ett

bad. Långhåriga marsvin ska

tvättas när pälsen blir smutsig

och ofräsch.

Plocka fram allt du behöver i

förväg. Marsvin tycker inte om

att bli tvättade, så när man börjar

bada dem är det bäst att ha

schampo och handdukar inom

räckhåll. Vattnet ska vara lite

varmare än fingervarmt, eftersom marsvinen har högre kroppstemperatur än

människor. Du kan antingen tvätta marsvinet i en balja eller direkt under vattenkranen i

tvättstället. Använd ett milt schampo. Var noggrann med att marsvinet inte får vatten

eller schampo i ögonen eller nosen! Se också till att det inte blir kvar några

schamporester i marsvinets päls, eftersom det kan börja klia och vara obehagligt för

marsvinet.

Marsvin har en talgkörtel långt bak på ryggen, ungefär där som man kan tänka sig att

deras svans skulle sitta om de hade en. På vissa marsvin blir körteln smutsig och kladdig

och då kan man i samband med att man tvättar marsvinet rengöra körteln genom att

gnugga på lite diskmedel med en tandborste och sen skölja ur noggrant.

Torka marsvinet med handduk och låt det vara på ett varmt ställe tills pälsen är helt

torr. En del

använder hårfön till att torka marsvinet med. Om man använder fön måste man komma

ihåg att marsvin inte tycker om ljudet och alltså kan hoppa till när man trycker igång

den. Se till att marsvinet inte bränner sig på den varma luften! Använd kall luft om det är

möjligt.

6.7 Sjukdomar

Det finns massor med olika sjukdomar som marsvin kan drabbas av, och det är omöjligt

att nämna alla i ett kort arbete. Jag har försökt plocka ut de vanligaste och tagit reda på

hur man kan förebygga dem.

27

Det lönar sig alltid att ta marsvinet till veterinären om det beter sig konstigt eller inte

vill äta.

6.7.1 Magproblem till följd av snabba foderbyten

Foderbyten ska ske långsamt så marsvinet hinner vänja sig vid den nya maten. För

snabba

foderbyten eller stress kan leda till diarré eller förstoppning.

Om marsvinet får diarré ska man plocka bort all mat utom hö och vatten ur buren.

Man bör uppsöka veterinär om marsvinet inte vill äta själv längre . Det finns

näringsersättning på apoteket som fungerar även för marsvin.

Vid förstoppning kan man försöka få marsvinet at äta grönsaker eller paraffinolja som

har laxerande verkan. Om det inte fungerar, eller om man inte vet orsaken till

förstoppningen, bör man åka till veterinären.

Detta kan förebyggas genom att:

- alla foderbyten sker långsamt

- man ser till att marsvinen alltid har tillgång till bra hö och rent vatten

- marsvinen får tillräckligt med motion

6.7.2 Förkylning

Marsvin blir lätt förkylda om de bor på ett dragigt ställe. Ett förkylt marsvin nyser, har

snuva och rinniga ögon.

Lyft bort marsvinet från de andra marsvinen och låt det bo på ett varmt och dragfritt

ställe samt ge extra mycket c-vitamin under några dagar. Om marsvinet inte tillfrisknar

av sig själv måste man åka till veterinären och få en antibiotikabehandling. Förkylningen

kan annars lätt utvecklas till lunginflammation, som i värsta fall kan leda till döden.

Förebygg detta genom att:

- placera buren på en dragfri plats

- torka marsvinen ordentligt efter att du badat dem

- inte låta marsvinen vistas utomhus om det är under 18°C

28

6.7.3 C-vitaminbrist

För lite c-vitamin kan leda till att de tappar päls, får svullna leder, öm hud och att de

tappa tänder, magrar av eller får diarré. I allvarliga fall måste marsvinen injiceras med c-

vitamin.

6.7.4 Svamp och ringorm

Munsvamp ser ut som en brun kletig massa som lägger sig runt tänderna och upp mot

nosen. Marsvinet kan få munsvamp om det äter för mycket paprika, tomat, äpple eller

andra syrliga grönsaker och frukter, och därför ska man ge dessa i begränsad mängd

som förebyggande åtgärd.

Tecken på svamp är att marsvinets päls lätt lossnar och att det följer med en hudflaga

i ändan. Marsvinet är känsligt för beröring och kan ha kala fläckar, speciellt på ryggen. I

vissa fall kan det vara svårt att skilja på ringorm och svamp. Kontakta veterinär för att få

rätt diagnos och behandling.

Ringorm är en svampsjukdom som kan drabba både djur och människor. På

marsvinens huvud, ben och tassar uppträder då pälslösa fläckar som kan få såriga

skorpor. Uppsök veterinär för att försäkra dig om att det är ringorm och inte någon

annan svampinfektion och håll sen marsvinen i karantän. Ringorm är inte farligt, men är

krångligt att bli av med. Alla utrymmen måste saneras, så att inga svampsporer

överlever.

6.7.5 Urinsten

Urinstenar bildas i urinblåsan eller i urinröret och består hos marsvin oftast av

kalciumkarbonat eller kalciumoxalat. Tecken på att någonting är fel är att marsvinet

kvider då det kissar eller att det finns blod med i urinen.

Urinstenarna måste avlägsnas via operation och att söva ner marsvin är alltid en risk.

Marsvin som en gång haft urinsten får det lätt igen.

Förebygg detta genom att

- ge marsvinen en mineralfattig kost

29

6.7.6 Värmeslag

När marsvin vistas i en temperatur på över 25°C finns det risk för att de får värmeslag.

Marsvinet blir då slött och andas tungt.

Spraya marsvinet med kallt vatten och lägg ner det i en balja med svalt vatten.

Förebygg detta genom att:

- se till att det alltid finns skugga i marsvinens hage

- rulla in en kylklabb i en handduk och lägg den i marsvinens bur, så de kan söka sig till

svalkan om de har för varmt

- hålla marsvinen inomhus under de varmaste sommardagarna

6.7.7 Knölar och tumörer

Knölar av olika slag är rätt så vanliga hos marsvin. Om du upptäcker en knöl på ditt

marsvin är det bäst att åka till veterinären. Varbölder kan behöva skäras upp, tömmas

och putsas och försvinner sen av sig själv. Många marsvin, speciellt äldre, kan också få

tumörer av olika slag. Oftast är de godartade, men om de växer sig väldigt stora och är

till besvär för marsvinen är det bäst att operera bort dem eller fundera på att låta

marsvinet somna in. Diskutera med en veterinär och kom tillsammans fram till vad som

är bäst i just ert fall.

Gör regelbundna hälsokontroller då du känner igenom marsvinet ordentligt, så att

knölar upptäcks i tid och du kan följa med deras utveckling.

7. Aktivering

Marsvin tycker om att undersöka saker och de flesta är nyfikna av naturen. Om de

dessutom är väldigt intresserade av mat är det lätt att träna in tricks eller ordna annan

aktivering. För det krävs att marsvinen känner sig trygga och kan koncentrera sig på att

lära sig och inte på att gömma sig för en. Marsvin som är kring ett år gamla brukar vara

extra lättlärda.

30

7.1 Lekar

Lekar för marsvin går för det mesta ut på att de får leta godis på något sätt. Du kan

gömma godisbitar i en stor hög med hö, i pappersrullar eller uppe på hus i buren eller

hagen.

7.2 Trick

Marsvin är mer lättlärda än man skulle kunna tro och det går att lära dem olika trick.

Innan man börjar träna in trick kan det vara bra att få marsvinet att komma springande

till en då man säger dess namn, så det har lärt sig lyssna på rösten och förstår att det får

belöning om det gör rätt. Vissa marsvin lär sig trick snabbare än andra.

En del marsvin står mycket på bakbenen när de är i buren. Det är då lätt att lära dem

att stå på kommando; säg ”stå” eller ett annat kommando och håll upp en godisbit (till

exempel en liten morotsbit) ovanför marsvinets huvud. När det står på bakbenen med

framtassarna i luften berömmer man och ger godisbiten. Efter några upprepningar

brukar marsvinet förstå vad det ska göra. Det här tricket kan marsvinet lära sig på bara

några dagar.

Ett annat populärt trick kallas ”snurra runt”. Öva först på att få marsvinet att följa

efter din hand. Säg sen ”snurra runt” och för handen i en cirkel, så marsvinet snurrar

runt ett varv. När det cirklat ett varv ger du godisbiten. Öva flera gånger; säg ”snurra

runt” och för handen så att marsvinet följer efter ett varv. Så småningom snurrar

Ruffe koncentrerar sig på att plocka ner

persiljan som är upphängd i bandet.

31

marsvinet direkt det hör kommandot.

”Snurra runt” innehåller många U:n och är därför lätt för marsvinet att känna igen om

man uttalar det på samma sätt varje gång. Det krävs några dagar av övning innan

marsvinet förstår vad det ska göra, men det här är ett väldigt roligt trick som också se

riktigt proffsigt ut!

Andra passande trick för marsvin är till exempel tass, hoppa (upp på en koja, inte över

hinder!) och tvätta (tvätta nosen som en ekorre). Man kan varje gång marsvinet gör

någonting roligt säga ett visst ord, till exempel ”tvätta” varje gång marsvinet tvättar sig i

buren och sen ge en godisbit. Så småningom förknippar marsvinet rörelsen med att få

godis.

8. Avslutning

Jag hoppas att texten har

innehållit de svar som man

som ny marsvinsägare söker

efter och att du som läsare

har fått en klarare bild av vad

det innebär att ha marsvin

som husdjur. Marsvin är

underbara djur som kan bli

helt tama om man umgås

mycket med dem. Det är roligt att se på hur de kommunicerar med varandra, leker,

popcornskuttar och pratar när de vet att de ska få mat. De blir glada över små saker och

piggar upp ens vardag.

Jag har själv haft marsvin sedan jag var åtta år och jag har fäst mig mycket vid dessa

djur. Jag önskar att många fler skulle få upp ögonen för marsvin och inse hur roliga de är

att ha som husdjur!

32

Källor

http://www.nyfikenvital.org/?q=node/170

http://www.marsuyhdistys.net/default/

http://www.broccoli.nu/

http://www.nyfikenvital.org/?q=node/1629

http://www.ortblomman.com/ortbiten/paprika.html

http://wwwb.mmm.fi/el/laki/f/f23.html

http://marsvin.ifokus.se/

http://www.veterinaren.nu/artiklar/gnagare/bristsjukdomar/c-vitaminbrist-marsvin/176

http://www.guinealynx.info/stones.html

http://wwwb.mmm.fi/el/julk/tavlemmikkiosa2_se.html

http://www.veterinaren.nu/nyckelord/kalciumoxalat/3877

http://www.saltakvarn.se/produkt/produktblad/7192.htm

http://www.veterinaren.nu/artiklar/gnagare/skotsel/skotselrad-marsvin/108

http://www.saltakvarn.se/produkt/produktblad/7190.htm

http://www.veterinaren.nu/artiklar/gnagare/matsmaltningsapparaten/tandsjukdomar-marsvin/179

http://www.humlansmarsvin.se/marsvin/halsa/ohyra/munsvamp.html

http://www.djurklinikenroslagstull.se/urinsten.htm

http://personal.inet.fi/cool/djfunk/marsula/body/artikkelit_c-vitamiini.html

http://marsut.net/index.php?option=com_content&view=article&id=14&Itemid=16

http://www.veterinaren.nu/fragelada/gnagare/knol-pa-marsvin/4864

http://www.veterinaren.nu/artiklar/gnagare/tumorer/tumorsjukdomarna-marsvin/181

http://www.veterinaren.nu/artiklar/gnagare/urinvagarna/urinsten-pa-marsvin/116

http://www.zoofakta.se/marsvin/

http://marsvinshjalpen.se/index.php/1403743

©Lina Gustafsson

33