majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling · •inledning •biologi och...

24
2014-12-11 Växtskyddscentralen Kalmar Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling Föredrag vid ÖSF-konferensen den 27 november 2014 på Vreta Kluster Gunnel Andersson Jordbruksverket, Rådgivningsenhet syd Växtskyddscentralen Kalmar

Upload: others

Post on 09-Oct-2020

1 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Page 1: Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling · •Inledning •Biologi och symptom •Växtskyddscentralens prognosarbete med majsmott •Bekämpningsåtgärder

2014-12-11

Växtskyddscentralen Kalmar

Majsmott en ny skadegörare att

ta hänsyn till vid majsodling

Föredrag vid ÖSF-konferensen den 27 november 2014 på Vreta Kluster

Gunnel Andersson

Jordbruksverket, Rådgivningsenhet syd

Växtskyddscentralen

Kalmar

Page 2: Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling · •Inledning •Biologi och symptom •Växtskyddscentralens prognosarbete med majsmott •Bekämpningsåtgärder

2014-12-11

Växtskyddscentralen Kalmar

• Inledning

• Biologi och symptom

• Växtskyddscentralens prognosarbete

med majsmott

• Bekämpningsåtgärder

• Sammanfattning

Innehåll

Page 3: Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling · •Inledning •Biologi och symptom •Växtskyddscentralens prognosarbete med majsmott •Bekämpningsåtgärder

2014-12-11

Växtskyddscentralen Kalmar

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

16000

18000

2003

2004

2005

2006

20

07

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Hekta

r

Majsareal i Sv

Östergötland

Arealutveckling för majs 2003-2013

Källa: Jordbruksverket

Page 4: Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling · •Inledning •Biologi och symptom •Växtskyddscentralens prognosarbete med majsmott •Bekämpningsåtgärder

2014-12-11

Växtskyddscentralen Kalmar

Majsmottet Ostrinia nubilalis (HÜBNER 1796)

• Mottfjäril vingbredd hona 26-37 mm

hane 20-26

• Nattaktiv

• Gulaktig med kanelbruna teckningar eller

kanelbrun med gulaktiga teckningar

• Två typer: Z-typ majs som värdväxt

E-typ polyfag

majs, gråbo, humle,

solros, potatis, skräppa

m.fl värdväxter

Bild: Johnen , Top Agrar nr 5/2014

Page 5: Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling · •Inledning •Biologi och symptom •Växtskyddscentralens prognosarbete med majsmott •Bekämpningsåtgärder

2014-12-11

Växtskyddscentralen Kalmar

Konstaterad utbredning av majsmottet enl

Artportalen (troligen i huvudsak E-typen)

Öland 1974 Skåne 2003

Östergötland 2010

Dalarna 2012

Södermanland, Uppland 2007

Västergötland 2006

Källa: M. Unger artportalen

Lepidoptera

Page 6: Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling · •Inledning •Biologi och symptom •Växtskyddscentralens prognosarbete med majsmott •Bekämpningsåtgärder

2014-12-11

Växtskyddscentralen Kalmar

Utvecklingscykel majsmottet

Page 7: Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling · •Inledning •Biologi och symptom •Växtskyddscentralens prognosarbete med majsmott •Bekämpningsåtgärder

2014-12-11

Växtskyddscentralen Kalmar

Larver av majsmott

Nykläckta majsmottlarver Bild: Johnen Top Agrar nr 5/2014

Majsmottlarv i majsstjälk Bild: Bildarkivet Växtskyddscentralen Alnarp

Page 8: Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling · •Inledning •Biologi och symptom •Växtskyddscentralens prognosarbete med majsmott •Bekämpningsåtgärder

2014-12-11

Växtskyddscentralen Kalmar

Majsmottlarv

Foto : C. Söderlind VSC Alnarp

Page 9: Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling · •Inledning •Biologi och symptom •Växtskyddscentralens prognosarbete med majsmott •Bekämpningsåtgärder

2014-12-11

Växtskyddscentralen Kalmar Bilder: Bildarkivet Växtskyddscentralen Alnarp

Symptom angrepp av majsmott

Page 10: Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling · •Inledning •Biologi och symptom •Växtskyddscentralens prognosarbete med majsmott •Bekämpningsåtgärder

2014-12-11

Växtskyddscentralen Kalmar

Ingångshål i nedre delen av

majsplanta Foto G. Andersson VSC Kalmar

Symptom angrepp av majsmott

• Majsmottlarverna

söker sig nedåt i

planta

• Övervintrar som larv

i stjälkens nedre

delar

• Förpuppning sker i

stjälken under slutet

av maj

Page 11: Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling · •Inledning •Biologi och symptom •Växtskyddscentralens prognosarbete med majsmott •Bekämpningsåtgärder

2014-12-11

Växtskyddscentralen Kalmar

• Beräknad skördesänkning enl tyska undersökningar

10-30 % vid kraftiga angrepp (2-3 larver/planta)

• Risk för liggbildning - försvårad skörd

• Risk för ”drösning”- majskolvarna faller till marken

• Brådmognad på grund av minskad näringsförsörjning

• Ökad risk för fusariumtoxiner i skörden pga ökade

angrepp av Fusariumsvampar i angripna kolvar

Betydelse

Page 12: Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling · •Inledning •Biologi och symptom •Växtskyddscentralens prognosarbete med majsmott •Bekämpningsåtgärder

2014-12-11

Växtskyddscentralen Kalmar

Feromonfällor i ett 10-tal fält i Skåne och på Öland för att:

• Följa majsmottets inflygning till fälten

• Följa majsmottets utbredning

• Följa vilken typ av majsmott som förekommer (z-typ eller e-typ)

Från slutet av juli till början av oktober följa angreppen och samla in larver.

Arbetet sker i samarbete med Lunds universitet.

Växtskyddscentralens prognosarbete

med majsmottet 2013-2014

Page 13: Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling · •Inledning •Biologi och symptom •Växtskyddscentralens prognosarbete med majsmott •Bekämpningsåtgärder

2014-12-11

Växtskyddscentralen Kalmar

• Majsmott har fångats i feromonfällorna

(både i fällor med feromon för z-typ och för e-

typ)

• Larver har hittats från slutet av juli

• Konstaterat att larverna rör sig uppifrån och ner

Ännu inte verifierat om det är z- eller e-typen vi

hittat eller både och.

Resultat

Page 14: Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling · •Inledning •Biologi och symptom •Växtskyddscentralens prognosarbete med majsmott •Bekämpningsåtgärder

2014-12-11

Växtskyddscentralen Kalmar

• Kemisk bekämpning - effektiv men mycket svårt att

bestämma bekämpningstidpunkt

– i dagsläget inte aktuellt

Bekämpningsåtgärder

Page 15: Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling · •Inledning •Biologi och symptom •Växtskyddscentralens prognosarbete med majsmott •Bekämpningsåtgärder

2014-12-11

Växtskyddscentralen Kalmar

Figur 1 Optimal bekämpningstidpunkt 2011-2013 under Nordtyska förhållanden.

Observera den mycket stora variationen mellan åren!

Källa Top Agrar 5/14

Svårt bestämma bekämpningstidpunkten

Page 16: Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling · •Inledning •Biologi och symptom •Växtskyddscentralens prognosarbete med majsmott •Bekämpningsåtgärder

2014-12-11

Växtskyddscentralen Kalmar

• Kemisk bekämpning- effektiv men mycket svårt

att bestämma bekämpningstidpunkt

– i dagsläget inte aktuellt

• Biologisk bekämpning- kan vara effektiv om

gynnsamma betingelser. Kräver vetskap om

när majsmottet flyger in i fälten.

t.ex. Utsättning av parasitsteklar Tricogramma

eller bakterier Bacillus thuringencis

Bekämpningsåtgärder

Page 17: Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling · •Inledning •Biologi och symptom •Växtskyddscentralens prognosarbete med majsmott •Bekämpningsåtgärder

2014-12-11

Växtskyddscentralen Kalmar

• Kemisk bekämpning- effektiv men mycket svårt att

bestämma bekämpningstidpunkt

– i dagsläget inte aktuellt

• Biologisk bekämpning- kan vara effektiv om

gynnsamma betingelser. Kräver vetskap om när

majsmottet flyger in i fälten.

- svår att tillämpa

• Förebyggande åtgärder och mekanisk bekämpning

ett effektivt sätt att hålla angreppen på en

acceptabel nivå.

Bekämpningsåtgärder

Page 18: Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling · •Inledning •Biologi och symptom •Växtskyddscentralens prognosarbete med majsmott •Bekämpningsåtgärder

2014-12-11

Växtskyddscentralen Kalmar

Åtgärder mot majsmottet

• Undvik majs efter majs

• Putsa ner skörderesterna på hösten, inga

stjälkbitar med två oskadade noder bör

finnas kvar

• Nedputsning speciellt viktig vid sen skörd

och efter kärn- och kolvmajs

• Omsorgsfull plöjning höst eller vår. Alla

stubbresten skall ligga på minst 10 cm

djup

Page 19: Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling · •Inledning •Biologi och symptom •Växtskyddscentralens prognosarbete med majsmott •Bekämpningsåtgärder

2014-12-11

Växtskyddscentralen Kalmar

Höga stubbrester kräver

avputsning innan

plöjning

Foto: Linda af Geijersstam HS

Kalmar Kronoberg Blekinge

Page 20: Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling · •Inledning •Biologi och symptom •Växtskyddscentralens prognosarbete med majsmott •Bekämpningsåtgärder

2014-12-11

Växtskyddscentralen Kalmar

Bilder från demonstration i Nordrein

Westfahlen. Refererat av Lanbruksinfo

Videncenteret for Landbruk, Agro Tech

DK 2010 11 04

Dal-Bo MaxiCut 600

Exempel på maskiner för nedputsning av

majsstubb

Page 21: Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling · •Inledning •Biologi och symptom •Växtskyddscentralens prognosarbete med majsmott •Bekämpningsåtgärder

2014-12-11

Växtskyddscentralen Kalmar

Kuhn RM 280 med Y-slagor Bilder från demonstration i Nordrein

Westfahlen Refererat av Lanbruksinfo

Videncenteret for Landbruk, Agro Tech

DK 2010 11 04

Exempel på maskiner för nedputsning av

majsstubb

Page 22: Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling · •Inledning •Biologi och symptom •Växtskyddscentralens prognosarbete med majsmott •Bekämpningsåtgärder

2014-12-11

Växtskyddscentralen Kalmar

Svårt att förstöra

nedersta delen av

stubben och stubb

som körts ner vid

skörd

Bilder från demonstration i Nordrein

Westfahlen Refererat av Lanbruksinfo

Videncenteret for Landbruk, Agro Tech DK

2010 11 04

Page 23: Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling · •Inledning •Biologi och symptom •Växtskyddscentralens prognosarbete med majsmott •Bekämpningsåtgärder

2014-12-11

Växtskyddscentralen Kalmar

• Majsmottet en skadegörare att beakta vid all

majsodling (även viltåkrar)

• Viktigt att förstöra larvernas möjlighet att

övervintra

• Finfördela majsstubben på hösten

• Plöj väl - höst eller vår - alla skörderester

skall plöjas ner till minst 10 cm djup

Sammanfattning

Page 24: Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling · •Inledning •Biologi och symptom •Växtskyddscentralens prognosarbete med majsmott •Bekämpningsåtgärder

2014-12-11

Växtskyddscentralen Kalmar

Tack för uppmärksamheten