magnus henrekson
DESCRIPTION
TRANSCRIPT
Sysselsättning och rörlighet på arbetsmarknaden FORES, 24 mars 2010
Magnus Henrekson
Arbetade timmar per person och andel sysselsatta 16–64 år, 1993–2011
1140
1160
1180
1200
1220
1240
1260
1280
1993
1994199
5199
6199
7199
8199
9200
0200
1200
2200
3200
4200
5200
6200
7200
8200
9201
0201
1
68
69
70
71
72
73
74
75
76
77
antal arbetade timmar per person 16–64 år (vänster)
sysselsättningsgrad 16–64 år (höger axel, streckad linje)
Utanförskap och sysselsättning
• Huvudnummer för regeringen
• Omfattande åtgärder– 100 mdr i sänkts skatt på arbete– RUT/ROT– Sänkt ersättningsnivåer och strängare kriterier– Osv.
• Sysselsättningen är det väsentliga
Dekomponering av förändring i antal arbetade timmar 1994–2008
45-49
60-6455-5950-5440-4435-3930-3425-29
20-2416-19Samtliga
-40
-20
0
20
40
60
80
100
120%
Lönesättningskurvan WS och arbetsutbuds-kurvan ES
Vid w1 syss E0; (E1 – E0) ofrivilligt arbetslösa
E0 ger full syss vid w0. Men reallön sätts till w1 p g a imperf. konkurrens
w1 – w0 löne-påslag över marknadsnivån p g a marknads-imperfektioner
WS bör förskjutas utåt om• A-kassan blir mindre generös
• Skatten på arbete sänks så resevationslönen går ner
• Fackföreningarnas makt minskar (t ex p g a lägre lagligt skydd eller minskade medlemstal)
• Facket åtar sig att hålla tillbaka sina lönekrav
• Ingen förskjutning av WS-kurvan sedan 2006
• Kanske på lång sikt, men den politiska horisonten knappast så lång
Varför inget hänt?
• Minimilöner > 80 % av snittlönen
• Real ökning av minimilöner 45–50 % sedan 1995– Förväntas fortsätta öka närmaste åren
• Reservationslönen före skatt sjunker inte
• Ob-tillägg ej anpassade till modernt tjänste-samhälle (225 kr/t i handeln för en 18-åring på en söndag; reservationslön kanske 70 kr?)
Sverige tjänstesamhälle från produktionssidan, men ej från konsumtionssidan
• Varor 49 %
• Skattefinansierade tjänster 34 %
• Privatfinansierade tjänster 17 %
Källa: Jan-Owen Jansson (2008); avser 2005
Utvecklingsfaser
• 1965–1985 mot tjänstesamhälle via offentlig expansion (+900 000 jobb i OS)
• Krisår runt 1990
• 1993–2008 Exportledd tillväxt (enorma BB överskott)
• 2010– Tillväxt driven av inhemsk efterfrågan på differentierade tjänster?!
Möjligt? Önskvärt? Starka välfärdsmässiga och ekologiska skäl talar för det.
Bruttodynamiken på arbets-marknaden• > 400 000 nya jobb varje år i näringslivet
• Vart 7:e jobb försvinner varje år
• Mer än 50 % av produktivitetsökningen via omflyttningar mellan företag inom samma bransch
• Rörlighet och portabel trygghet blir centrala
Arbetsmarknadsregleringarna
• Uppmuntrar branscher och företag som bygger på tillfällig arbetskraft (studerande, friska pensionärer)
• Tröskeln att få pröva ökar
• Lättare att hantera för stora ftg, för offentlig sektor och för den som producerar lagringsbara produkter
• Tryggheten knyts till nuvarande anställning, ej portabel vid jobbyte
• Pensionsförmåner (ITP etc) gör det dyrt att byta jobb sent i karriären
Kombinationen av
• Jobbskatteavdrag
• Generösa möjligheter till visstidsanställning
• Höga löner för okvalificerad arbetskraft
... starka incitament för studerande och friska pensionärer att jobba och för företagen att anställa dem. 50 % av studenterna jobbar vid sidan av studierna (andel upp 50 % sedan 2003)
Utveckling mot modernt tjänstesamhälle kräver också:
• Ökad täthet i boendet– Ökade inv i infrastruktur (lokaltåg, inte fjärrtåg!
Entreprenadupphandling utomlands)– Avreglerad hyresmarknad– Avtals- och skattefrihet vid andrahandsuthyrning (jfr Norge)
• Fastighetsskatt som beskattar boendet och inte omflyttningar i beståndet
Vägskäl
• Eran av exportledd tillväxt kan vara över
• Växling till tillväxt baserad på inhemsk tjänstesektor
• Stora krav på anpassningar– Lönebildning– Portabel trygghet, omställningsförsäkringar etc– Urbanisering– Privat efterfrågan på välfärdstjänster utan att bygga upp
parallella system (jfr dagens över 400 000 privata sjukvårdsförsäkringar)
Slutord
• 2011: 6 miljoner i åldern 16–64 år
• 500–600 000 jobb kommer att saknas
KRÄVS ETT BREDARE HELHETSGREPP